|
|
Rätt till betalkonto i fler banker
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens lagförslag. För svenska kreditinstitut gäller en skyldighet enligt betaltjänstlagen att tillhandahålla ett betalkonto med grundläggande funktioner till konsumenter. Förslagen i propositionen innebär att skyldigheten att tillhandahålla ett betalkonto med grundläggande funktioner också ska omfattar filialer till utländska banker.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.
Behandlade förslag
Proposition 2022/23:10 Rätt till betalkonto i fler banker.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Rätt till betalkonto i fler banker
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Rätt till betalkonto i fler banker |
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:10.
Stockholm den 1 december 2022
På finansutskottets vägnar
Edward Riedl
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Edward Riedl (M), Mikael Damberg (S), Oscar Sjöstedt (SD), Dennis Dioukarev (SD), Björn Wiechel (S), Jan Ericson (M), Charlotte Quensel (SD), Adnan Dibrani (S), Ida Drougge (M), Ali Esbati (V), Hans Eklind (KD), Martin Ådahl (C), David Perez (SD), Janine Alm Ericson (MP), Carl B Hamilton (L), Joakim Sandell (S) och Hanna Westerén (S).
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2022/23:10 Rätt till betalkonto i fler banker. I propositionen föreslås att skyldigheten att tillhandahålla ett betalkonto med grundläggande funktioner ska omfatta också filialer till utländska banker.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.
I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.
Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2. Lagförslagen har granskats av Lagrådet.
Inga motioner har väckts med anledning av propositionen.
Rätt till betalkonto i fler banker
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i betaltjänstlagen. Ändringarna innebär att skyldigheten att tillhandahålla ett betalkonto med grundläggande funktioner också omfattar filialer till utländska kreditinstitut.
Propositionen
Betalkonto med grundläggande funktioner
För svenska kreditinstitut gäller en skyldighet enligt betaltjänstlagen att tillhandahålla ett betalkonto med grundläggande funktioner till konsumenter. Det innebär att kreditinstitut inte får vägra en konsument som är lagligen bosatt inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) att öppna ett betalkonto med sådana grundläggande funktioner som institutet tillhandahåller andra konsumenter. Med grundläggande funktioner avses bl.a. tjänster för att öppna, ha och avsluta ett betalkonto.
Rätten till ett betalkonto med grundläggande funktioner gäller inte om det skulle strida mot lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (penningtvättslagen) eller om det finns särskilda skäl mot att tillhandahålla konsumenten ett betalkonto, exempelvis om kontot kan antas användas för olagliga ändamål.
Bestämmelserna i betaltjänstlagen genomför det s.k. betalkontodirektivet som trädde i kraft 2014.
Det är Finansinspektionen som utövar näringsrättslig tillsyn över att kreditinstituten och betaltjänstleverantörerna följer bestämmelserna om tillgång till ett betalkonto med grundläggande funktioner. Allmänna reklamationsnämnden prövar tvister mellan konsumenter och kreditinstitut eller betaltjänstleverantörer som gäller tillgång till eller byte av betalkonto.
Rätt till betalkonto i fler banker
Regeringen föreslår att skyldigheten att tillhandahålla ett betalkonto med grundläggande funktioner också ska omfatta filialer till utländska kreditinstitut.
Regeringen konstaterar att kreditinstituten är centrala för samhällets grundläggande infrastruktur. Den som inte har tillgång till ett betalkonto med grundläggande funktioner hamnar i ett utanförskap som försvårar för anställning, köp eller hyra av bostad, betalningar, sparande, studier, konsumtion och kontakter med det allmänna. Tillgången till ett betalkonto med grundläggande funktioner är enligt regeringen därför avgörande för delaktigheten i samhället, inte minst för personer – asylsökande, utländsk arbetskraft och utländska studenter – som inte har etablerat sig i samhället. Det gäller också dem som flyr från kriget i Ukraina. För att rätten till ett betalkonto ska fylla sin funktion behöver ett tillräckligt antal kreditinstitut tillhandahålla detta slag av tjänster.
För utländska företag gäller lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse i tillämpliga delar. Det innebär t.ex. att en filial till ett utländskt kreditinstitut omfattas av bestämmelserna om konsumentskydd i denna lag. Det synsättet återspeglas enligt regeringen inte i betaltjänstlagen om tillgång till ett betalkonto med grundläggande funktioner. Filialer till utländska kreditinstitut omfattas inte av skyldigheten att tillhandahålla ett betalkonto med grundläggande funktioner. En sådan ordning får enligt regeringen ses mot bakgrund av att den svenska bankmarknaden vid tidpunkten för genomförandet av betalkontodirektivet dominerades av fyra svenska kreditinstitut (Nordea Bank AB, Swedbank AB, SEB AB och Svenska Handelsbanken AB).
Regeringen konstaterar att det sedan betalkontodirektivet genomfördes har skett en strukturomvandling på den svenska bankmarknaden, framför allt på grund av att Nordea har flyttat sitt säte från Sverige till Finland. Strukturomvandlingen återspeglas t.ex. i bestämmelserna om skyldigheter för vissa kreditinstitut att tillhandahålla kontanttjänster, som i dagsläget omfattar de sex största kreditinstituten i Sverige, varav fyra svenska kreditinstitut (Swedbank AB, SEB AB, Svenska Handelsbanken AB och Länsförsäkringar AB) och två filialer till utländska kreditinstitut (Nordea Bank OY/AB och Danske Bank AS).
Nordea och Danske Bank omfattas visserligen i hemlandet av nationella bestämmelser som genomför betalkontodirektivet, men det framstår enligt regeringen som otillfredsställande att två av de största kreditinstituten på den svenska bankmarknaden inte omfattas av svensk konsumentskyddslagstiftning i fråga om en grundläggande rättighet.
Dokumentationskrav för betaltjänstleverantörer
Finansinspektionen har i rapporten Redovisning av betalkontodirektivets genomförande i Sverige den 16 december 2020 (dnr 20-28029) bl.a. uppmärksammat att kreditinstituten inte har en samlad bild över antalet avslag på ansökningar om betalkonto med grundläggande funktioner, vilket försvårar en utvärdering av bestämmelserna i betaltjänstlagen. Enligt betalkontodirektivet ska medlemsstaterna vartannat år ge kommissionen viss information, bl.a. om andelen ansökningar som fått avslag. På grundval av informationen ska kommissionen vartannat år utvärdera tillämpningen av betalkontodirektivet och genomföra en översyn.
Regeringen konstaterar att det är viktigt att bestämmelserna om tillgång till ett betalkonto med grundläggande funktioner kan utvärderas. Enligt regeringen kan Finansinspektionen meddela föreskrifter om att betaltjänstleverantörerna ska lämna de uppgifter som avses enligt de aktuella bestämmelserna i betalkontodirektivet. Något uttryckligt dokumentationskrav för betaltjänstleverantörer behöver enligt regeringen därför inte införas i betaltjänstlagen.
Ikraftträdande
Regeringen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2023.
Utskottets ställningstagande
Det har inte väckts några motioner med anledning av propositionen. Utskottet anser att riksdagen av de skäl som anförs i propositionen bör anta regeringens förslag.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2022/23:10 Rätt till betalkonto i fler banker:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster.
Bilaga 2
