|
|
Samverkan mot penningtvätt och finansiering av terrorism
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om ändringar i bl.a. penningtvättslagen. Förslagen innebär att brottsbekämpande myndigheter, tillsynsmyndigheter och kreditinstitut ska få samverka i syfte att förebygga, förhindra eller upptäcka penningtvätt. Minst en myndighet måste alltid delta i samverkan. I samverkan ska en deltagare vara skyldig att lämna uppgifter till en annan deltagare trots sekretess eller tystnadsplikt. Vidare ska uppgiftsskyldigheten enligt penningtvättslagen omfatta clearingorganisationer som bedriver clearing eller avveckling av betalningar och företag som tillhandahåller finansiell infrastruktur som avser omedelbara betalningar.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.
Behandlade förslag
Proposition 2021/22:251 Samverkan mot penningtvätt och finansiering av terrorism.
Tre yrkanden i en följdmotion.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Vissa frågor om informationsinsamling och informationsutbyte
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Regeringens lagförslag |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism med den ändringen att
i 4 kap. 9 § 4 ska ett bindestreck läggas till efter ordet "verksamhets",
2. lag om ändring i offentlighets och sekretesslagen (2009:400),
3. lag om ändring i lagen (2017:631) om registrering av verkliga huvudmän.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:251 punkterna 1–3.
|
2. |
Vissa frågor om informationsinsamling och informations-utbyte |
Riksdagen avslår motion
2021/22:4776 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkandena 1–3.
Stockholm den 17 november 2022
På finansutskottets vägnar
Edward Riedl
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Edward Riedl (M), Mikael Damberg (S), Oscar Sjöstedt (SD), Gunilla Carlsson (S), Dennis Dioukarev (SD), Björn Wiechel (S), Jan Ericson (M), Ingela Nylund Watz (S), Charlotte Quensel (SD), Adnan Dibrani (S), Ida Drougge (M), Ali Esbati (V), Hans Eklind (KD), Martin Ådahl (C), David Perez (SD), Janine Alm Ericson (MP) och Carl B Hamilton (L).
Ärendet och dess beredning
I betänkandet behandlar utskottet proposition 2021/22:251 Samverkan mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Propositionen har sin grund i den utredning regeringen tillsatte med anledning av ett tillkännagivande från riksdagen om vilka åtgärder som kan vidtas för att stärka arbetet mot penningtvätt (bet. 2018/19:FiU42, rskr. 2018/19:291). Utredningen överläm-nade i maj 2021 betänkandet Stärkta åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (SOU 2021:42). I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.
Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2. Lagförslaget har granskats av Lagrådet.
En motion med tre yrkanden har väckts med anledning av propositionen. Förslagen i motionen finns i bilaga 1.
I ärendet har utskottet också tagit emot tre skrivelser från Svenska Bankföreningen.
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i bl.a. penningtvättslagen som innebär att brottsbekämpande myndigheter, tillsynsmyndigheter och kreditinstitut ska få samverka i syfte att förebygga, förhindra eller upptäcka penningtvätt. Förslagen innebär också att uppgiftsskyldigheten enligt penningtvättslagen utvidgas till fler företag.
Propositionen
Ett effektivt informationsutbyte i arbetet mot penningtvätt och finansiering av terrorism
Regelverket mot penningtvätt och finansiering av terrorism bygger på att berörda aktörer har tillgång till relevant information. Samtidigt tar nuvarande möjligheter att dela information inte tillräcklig hänsyn till de behov som finns hos kreditinstitut (verksamhetsutövare) och myndigheter. Exempelvis är möjligheterna för myndigheter att dela med sig av sekretessbelagda uppgifter till kreditinstitut begränsade. Kreditinstitutens arbete försvåras också av att de har begränsade möjligheter att dela uppgifter om misstänkta aktiviteter och transaktioner med andra kreditinstitut. Det kan leda till att kreditinstituten får svårt att skapa sig en helhetsbild över deras kunders aktiviteter, vilket i sin tur kan medföra att misstänkta signaler inte fångas upp. Det kan också leda till att aktiviteter och transaktioner rapporteras trots att ytterligare kontakter mellan kreditinstitut skulle kunna ge en legitim förklaring till vad som inledningsvis framstår som ett avvikande beteende.
Regeringen bedömer därför att det finns ett behov av att i ökad omfattning kunna dela uppgifter som omfattas av sekretess eller tystnadsplikt i arbetet mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Ett utökat utbyte av uppgifter bör omfatta sådana fall där behovet av ett effektivt informationsutbyte är extra starkt och därmed särskilt motiverat. Det bör vidare säkerställas att regleringen blir proportionerlig och att enskilda inte utsätts för godtyckliga och omotiverade ingrepp i sin personliga integritet.
Samverkan mot penningtvätt eller finansiering av terrorism
Regeringen föreslår att bestämmelser om samverkan mot penningtvätt och finansiering av terrorism mellan myndigheter och verksamhetsutövare införs i ett nytt kapitel i penningtvättslagen.
Ändamål för och deltagare i samverkan
Samverkan får enligt förslaget ske för att förebygga, förhindra eller upptäcka penningtvätt eller finansiering av terrorism. I samverkan får delta
- brottsbekämpande myndigheter, Finansinspektionen och kreditinstitut eller
- brottsbekämpande myndigheter och tillsynsmyndigheter.
Med brottsbekämpande myndigheter avses Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket och Åklagar-myndigheten. Med tillsynsmyndigheter avses myndigheter som utövar tillsyn enligt penningtvättslagen. Förslaget innebär i princip att samverkan får ske mellan en eller flera brottsbekämpande myndigheter och ett eller flera kreditinstitut. Finansinspektionen får delta i en sådan samverkan. Samverkan får också ske mellan Finansinspektionen och ett eller flera kreditinstitut. Minst en myndighet måste dock alltid delta i samverkan.
Regeringen avser också att återkomma i frågan om fler verksamhetsutövare än kreditinstitut framöver bör få delta i samverkan.
Förutsättningar för samverkan
Enligt förslaget ska samverkan få ske för att förebygga, förhindra eller upptäcka sådan penningtvätt eller finansiering av terrorism som till sin karaktär, komplexitet eller omfattning är allvarlig. Samverkan ska vidare anordnas så att samverkan inte blir mer långtgående än vad som behövs med hänsyn till ändamålet för samverkan och så att det avsedda resultatet står i rimligt förhållande till de olägenheter som kan antas uppstå för enskilda som berörs av samverkan. Minst en myndighet ska som nämndes ovan alltid delta i samverkan.
Det förhållandet att samverkan avgränsas till allvarligare former av penningtvätt eller finansiering av terrorism, att samverkan ska utformas och anordnas på ett proportionerligt sätt samt att enskilda genom avgränsningen till kreditinstitut ges ett skydd mot godtyckliga ingripanden gör att regeringen anser att möjligheten att utbyta uppgifter om enskilda individer begränsas på ett godtagbart sätt.
Uppgiftsskyldighet och sekretess
Informationsutbytet i samverkan föreslås ske genom en uppgiftsskyldighet. Uppgiftsskyldigheten ska i princip gälla alla typer av uppgifter men förutsätta att den mottagande deltagaren har behov av uppgiften. Den som deltar i samverkan ska trots sekretess eller tystnadsplikt lämna uppgift till en annan deltagare om det behövs för mottagarens deltagande i samverkan. Det finns dock vissa fall när uppgiftsskyldigheten inte ska tillämpas, t.ex. för uppgifter hos myndigheter som är av särskilt känslig karaktär.
Uppgifter som lämnas i samverkan ska inte anses obehörigt röjda enligt bestämmelsen om tystnadsplikt i 4 kap. penningtvättslagen.
Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten (i den del av myndigheten som bedriver åklagarverksamhet) ska enligt förslaget inte vara skyldiga att lämna uppgifter i samverkan men ska trots sekretess få lämna uppgifter till en annan myndighet eller enskild i samverkan.
Det föreslås också införas en sekretessbrytande bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen som innebär att sekretess inte hindrar att en uppgift lämnas till en enskild eller myndighet vid samverkan.
Beslut om samverkan
Ett beslut om samverkan ska enligt förslaget fattas av den myndighet eller de myndigheter som ska delta i samverkan. Beslutet ska få omfatta kreditinstitut som samtycker till det. Beslutet ska vara skriftligt och i beslutet ska föremålet för samverkan, vilka som deltar och den tid som beslutet avser anges. När det inte längre finns skäl för samverkan ska den avslutas.
Tystnadsplikt
Ett kreditinstitut eller den som är verksam hos institutet får enligt förslaget inte obehörigen röja innehållet i ett beslut om samverkan eller en uppgift som tagits emot i samverkan för en kund eller utomstående. Det ska också upplysas om att bestämmelser om ansvar för den som bryter mot tystnadsplikten finns i brottsbalken.
En kontaktpunkt för samverkan
Regeringen bedömer att Polismyndigheten bör vara kontaktpunkt för frågor om samverkan. I rollen som kontaktpunkt kan Polismyndigheten t.ex. fungera som ett forum för informationsutbyte och kunskapsöverföring för deltagarna i samverkan. Den närmare regleringen av den funktionen ska dock enligt förslaget göras på lägre nivå än lag.
Behandling av personuppgifter i samverkan
Personuppgiftsbehandlingen som sker i samverkan är nödvändig för att utföra uppgiften och får också tydliga ramar genom de föreslagna bestämmelserna om samverkan. Därmed finns det enligt regeringen som utgångspunkt också en rättslig grund för den personuppgiftsbehandling som sker till följd av ett deltagande i samverkan. Dock föreslås ett förtydligande i penningtvättslagen att kreditinstitut som deltar i samverkan ska få behandla känsliga personuppgifter och personuppgifter om lagöverträdelser om det är nödvändigt för att lämna uppgifter i en samverkan. Syftet är att informationsutbytet i samverkan ska vara ändamålsenligt.
Informationsutbyte mellan verksamhetsutövare utanför samverkan
Misstankar om penningtvätt eller finansiering av terrorism kan uppkomma i samband med att transaktioner mellan verksamhetsutövare genomförs. En verksamhetsutövare får dock inte utbyta information om misstänkta transaktioner med en annan verksamhetsutövare annat än i undantagsfall (4 kap. 9 § penningtvättslagen). Bland annat får vissa verksamhetsutövare utbyta uppgifter med varandra om samma transaktion och samma kund, under förutsättning att respektive verksamhetsutövare tillhör samma verksamhets- eller yrkeskategori.
Utredningen lämnade förslag om att verksamhetsutövare ska få utbyta uppgifter om misstänkta transaktioner utan krav på att transaktionen sker mellan samma kund och mellan verksamhetsutövare som tillhör samma verksamhets- eller yrkeskategori.
Tystnadsplikten och de undantag från den som anges i penningtvättslagen (4 kap. 9 §) genomför fjärde penningtvättsdirektivet (artikel 39). Regeringen har tidigare bedömt att de undantag från tystnadsplikten som tillåts enligt artikeln föreskriver en miniminivå av det informationsutbyte som ska tillåtas och att det inte finns något hinder mot att i nationell rätt utvidga omfattningen av undantagen (prop. 2016/17:173 s. 303). Dock har Europeiska kommissionen lagt fram ett paket med förslag till åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism där det bl.a. föreslås att det gällande fjärde penningtvättsdirektivet till största del ska ersättas av en EU-förordning. Enligt förslaget kommer nuvarande artikel 39 i fjärde penningtvättsdirektivet att ersättas med en i allt väsentligt motsvarande artikel i förordningen. En förordning är direkt tillämplig i alla medlemsstater och får varken inkorporeras eller transformeras i nationell rätt. Regeringen konstaterar att om förordningen antas i föreslaget skick, kommer det inte att vara möjligt att utvidga omfattningen av undantagen från tystnadsplikten på det sätt som utredningen föreslår. Mot den bakgrunden gör regeringen bedömningen att det kommande EU-paketet på området hindrar att utredningens förslag genomförs. Dock anför regeringen att den under förhandlingarna på EU-nivå verkar för att förordningen ska få en i huvudsak motsvarande utformning som utredningens förslag.
Uppgiftsskyldighet
Clearingorganisationer och företag som tillhandahåller finansiell infrastruktur som avser omedelbara betalningar är inte verksamhetsutövare enligt penningtvättslagen.[1] Gemensamt för dessa aktörer är att deras tjänster är ett utflöde av kreditinstitutens verksamhet och att tjänsterna tar sikte på hur betalningar mellan kreditinstitut genomförs. För att underlätta för myndigheterna att använda uppgiftsskyldigheten föreslår regeringen att uppgiftsskyldigheten enligt penningtvättslagen ska omfatta också dessa typer av företag.
Tillsyn
Regeringens återkoppling på riksdagens tillkännagivande
Regeringen återkopplar i propositionen på riksdagens tillkännagivande från juni 2019 om att regeringen snarast skulle utreda vilka ytterligare åtgärder som kan vidtas för att stärka arbetet mot penningtvätt. Riksdagen ställde sig bakom vad utskottet (bet. 2018/19:FiU42 s. 9 f., rskr. 2018/19:291) anfört om att uppdraget borde innefatta en noggrann analys av
- Finansinspektionens kapacitet att effektivt kunna bedriva tillsyn inom området, t.ex. frågor om förutsättningarna för myndighetens kompetensförsörjning och ändamålsenligheten i dagens tillsynsavgifter och sanktionsmöjligheter
- berörda myndigheters befogenheter i förhållande till bankerna och bankernas befogenheter i förhållande till sina kunder (inklusive frågor om informationsutbyte mellan myndigheter och banker, återkoppling till uppgiftslämnare och sekretess vid informationsutbyte)
- ändamålsenligheten i befintlig myndighetsstruktur och ansvarsfördelning mellan de penningtvättsbekämpande myndigheterna, såväl nationellt som internationellt.
När det gäller den första punkten hänvisar regeringen till att Finansinspektionens anslag har ökats (se t.ex. prop. 2021/22:1 utg.omr. 2 avsnitt 3.5.4), att inspektionen har omorganiserat sin verksamhet på området och att inspektionen får anses ha goda förutsättningar för att utöva en effektiv tillsyn över verksamhetsutövare. Enligt 2022 års regleringsbrev ska Finansinspektionen redovisa hur anslaget har använts för att stärka tillsynen mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Redovisning ska lämnas för resursfördelningen av myndighetens totala anslag till tillsyn mot penningtvätt och finansiering av terrorism och hur den har utvecklats sedan 2018. Motsvarande uppdrag fanns också i 2020 och 2021 års regleringsbrev.
När det gäller den andra punkten hänvisar regeringen till de förslag om samverkan mot penningtvätt och finansiering av terrorism som lämnas i den här aktuella propositionen.
När det gäller den tredje punkten bedömer regeringen att den svenska myndighetsstrukturen inte hindrar en effektiv bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. En splittrad myndighetsstruktur ställer emellertid krav på samarbete och utbyte av information mellan myndigheterna. Samordningsfunktionen för åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism fyller en sådan funktion och regeringens bedömning är densamma som utredningens, nämligen att de lagförslag om samverkan som behandlas i propositionen ytterligare kan förbättra samarbetet och utbytet av information mellan myndigheterna.
Vidare konstaterar regeringen att det paket med förslag till åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism som Europeiska kommissionen har lagt fram – t.ex. en ny tillsynsmyndighet på EU-nivå – och den utvärdering av området som meddelats av Internationella valutafonden på förhand kan medföra behov av att återkomma till dessa frågor i ett annat sammanhang.
Sammanfattningsvis bedömer regeringen att Finansinspektionen har goda förutsättningar för att utöva effektiv tillsyn över verksamhetsutövare och att myndighetsstrukturen på området inte utgör ett hinder mot en effektiv bekämpning av penningtvätt och terrorism.
Länsstyrelsernas tillsyn över vissa verksamhetsutövare
Länsstyrelsernas möjligheter till riskklassificering av verksamhetsutövare under deras tillsyn skulle enligt regeringen öka väsentligt om länsstyrelserna fick möjlighet att periodiskt begära in relevanta uppgifter om verksamheterna och deras risker. Det är också i linje med de krav som följer av fjärde penningtvättsdirektivet (artikel 48.6 och 48.7), dvs. att medlemsstaterna ska se till att tillsynsmyndigheterna har tillgång till uppgifter som gör det möjligt för dem att riskklassificera sina tillsynsobjekt. Regeringen föreslår därför att det införs en möjlighet till en sådan periodisk rapportering även för de företag som står under länsstyrelsernas tillsyn. Möjligheten föreslås regleras på motsvarande sätt som gäller för verksamhetsutövare under Finansinspektionens tillsyn.
Lämplighetsprövningen av ägare för vissa verksamhetsutövare som står under länsstyrelsernas tillsyn ska ta sikte på verkliga huvudmän.
Bolagsverkets register över verkliga huvudmän
Som ett led i sina åtgärder för kundkännedom enligt penningtvättslagen ska en verksamhetsutövare utreda om en kund har en verklig huvudman. En sådan utredning ska åtminstone avse en sökning i registret över verkliga huvudmän. Syftet med registret är att underlätta verksamhetsutövarnas åtgärder för kundkännedom.
Regeringen föreslår att en anmälan om verklig huvudman ska göras samtidigt som den juridiska personen anmäler sig för registrering, om Bolagsverket är behörig registreringsmyndighet. Skälet är att det kan bidra till en förbättring av registrets kvalitet, bl.a. eftersom Bolagsverket redan vid anmälan om registrering skulle kunna förelägga den juridiska personen att vidta rättelse.
I de fall där registrering av den juridiska personen beslutas av en annan myndighet än Bolagsverket föreslås den nuvarande tidsfristen kvarstå, dvs. en anmälan ska göras senast fyra veckor från det att den juridiska personen har registrerats av en behörig registreringsmyndighet. Det handlar t.ex. om stiftelser och samfällighetsföreningar.
Ikraftträdande
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att riksdagen av de skäl som anförs i propositionen bör anta regeringens lagförslag. De yrkanden om tillkännagivanden med anledning av lagförslaget som väckts i motionen behandlar utskottet i följande avsnitt.
Vissa frågor om informationsinsamling och informationsutbyte
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om informationsinsamling och informationsutbyte. Utskottet hänvisar bl.a. till pågående arbete på nationell nivå och EU-nivå med anledning av EU:s lagstiftnings-paket om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.
Motionen
I kommittémotion 2021/22:4776 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) framhålls att arbetet med att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism behöver prioriteras högt och att regeringens proposition innehåller förslag i rätt riktning.
För att bättre bekämpa finansiering av terrorism och organiserad penningtvätt är det enligt motionärerna vidare centralt att kreditinstitut och andra aktörer har förutsättningar att dela information med varandra på ett fullgott sätt i de fall en tydlig misstanke om brott uppstår. Den rådande tolkningen av penningtvättslagen är att det behöver gälla en kund som är kund i båda bankerna (som transaktionen sker mellan) för att möjliggöra att kreditinstituten får dela information sinsemellan. Det medför att förutsättningarna till informationsutbyte i realiteten används mycket begränsat, vilket försvårar kreditinstitutens möjligheter att arbeta mot penningtvätt. Motionärerna menar därför att det bör förtydligas i vilka fall uppgifter kan delas mellan olika verksamhetsutövare för att underlätta bättre informationsutbyten som kan stärka samhällets och kreditinstitutens arbete mot bl.a. penningtvättsbrott (yrkande 2).
Slutligen framhåller motionärerna att det inte får råda några oklarheter om vilken sorts kriminell verksamhet som är föremål för samverkansarbetet. Därför bör definitionen förtydligas alternativt breddas av vad som avses med att enbart penningtvätt eller finansiering av terrorism som till sin karaktär, komplexitet eller omfattning är allvarlig ska vara föremål för samverkansarbetet med att förebygga, förhindra eller upptäcka brotten (yrkande 3).
Utskottets ställningstagande
Motionärerna anser att lagstiftningen bör ses över så att Ekobrottsmyndigheten omfattas av den s.k. frågerätten i penningtvättslagen (yrkande 1). Utskottet konstaterar att frågerätten, som regleras i penningtvättslagen 4 kap. 6 §, omfattar Polismyndigheten och Säkerhetspolisen. Att ytterligare myndigheter utöver dessa två myndigheter skulle omfattas av denna frågerätt är inte en fråga som behandlas i propositionen. Inte heller utredningen som ligger till grund för propositionen behandlade den frågan. I sammanhanget vill utskottet dock peka på att regeringen i juni 2022 beslutade om direktiv till en utredning om EU:s lagstiftningspaket om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (dir. 2022:76). Förhandlingar om detta lagstiftningspaket pågår på EU-nivå och förväntas vara klara under våren 2023. En särskild utredare ska lämna förslag till de författningsändringar som behövs för att anpassa svensk rätt till de ändringar i regelverket som blir resultatet av förhandlingarna. Utredaren ska enligt direktivet särskilt ta ställning till bl.a. om tillgången till uppgifter i penningtvättsregistret för brottsbekämpande myndigheter bör utökas. I direktivet anförs bl.a. att tillgången till finansiell information är central för underrättelseverksamheten vid Ekobrottsmyndigheten.
Vidare menar motionärerna att det bör förtydligas i vilka fall uppgifter kan delas mellan olika verksamhetsutövare för att underlätta bättre informationsutbyten som kan stärka samhällets och kreditinstitutens arbete mot bl.a. penningtvättbrott (yrkande 2). Enligt gällande rätt får en verksamhetsutövare inte utbyta information om misstänkta transaktioner med en annan verksamhetsutövare annat än i undantagsfall (4 kap. 9 § penningtvättslagen). Bland annat får vissa verksamhetsutövare utbyta uppgifter med varandra om samma transaktion och samma kund, under förutsättning att respektive verksamhetsutövare tillhör samma verksamhets- eller yrkeskategori. Tystnadsplikten och de undantag från den som anges i 4 kap. 9 § i penningtvättslagen genomför fjärde penningtvättsdirektivet (artikel 39). Regeringen anför i propositionen (s. 87–88) att den tidigare har bedömt att de undantag från tystnadsplikten som tillåts enligt artikeln i direktivet föreskriver en miniminivå av det informationsutbyte som ska tillåtas och att det inte finns något hinder mot att i nationell rätt utvidga omfattningen av undantagen (prop. 2016/17:173 s. 303). Dock konstaterar regeringen nu att EU-kommissionens framlagda lagstiftningspaket med förslag till åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism innebär att penningtvättsdirektivet till största del ska ersättas av en EU-förordning. En förordning är direkt tillämplig i alla medlemsstater och får varken inkorporeras eller transformeras i nationell rätt. Om förordningen antas i föreslaget skick kommer det som regeringen konstaterar inte att vara möjligt att utvidga omfattningen av undantagen från tystnadsplikten på det sätt som utredningen föreslår, dvs. att verksamhetsutövare ska få utbyta uppgifter om misstänkta transaktioner utan krav på att transaktionen sker mellan samma kund och mellan verksamhetsutövare som tillhör samma verksamhets- eller yrkeskategori. Regeringen framhåller dock att den under förhandlingarna på EU-nivå aktivt verkar för att förordningen ska få en i huvudsak motsvarande utformning som utredningens förslag, vilket utskottet anser är bra.
Slutligen efterfrågar motionärerna ett förtydligande av vad som avses med att enbart penningtvätt eller finansiering av terrorism som till sin karaktär, komplexitet eller omfattning är allvarlig ska vara föremål för samverkans-arbetet (yrkande 3). Enligt regeringens förslag ska samverkan få ske endast för att förebygga, förhindra eller upptäcka sådan penningtvätt och finansiering av terrorism som till sin karaktär, komplexitet eller omfattning är allvarlig (4a kap. 2 § första stycket penningtvättslagen). Enligt andra stycket i samma paragraf ska samverkan anordnas så att den inte blir mer långtgående än vad som behövs med hänsyn till ändamålet för samverkan och så att det avsedda resultatet står i rimligt förhållande till de olägenheter som kan antas uppstå för enskilda som berörs av samverkan. Utskottet konstaterar att det av författningskommentaren till nämnda paragraf (s. 121 i prop.) framgår att kravet markerar att samverkan inte kan beslutas för att generellt underlätta myndigheternas eller kreditinstitutens arbete på området. I stället måste den penningtvätt eller finansiering av terrorism, som samverkan syftar till att motverka, kunna bedömas som allvarlig efter en helhetsbedömning av de omständigheter som räknas upp i paragrafen. Med att karaktären är allvarlig avses främst penningtvätt eller finansiering av terrorism med högt straffvärde. När det gäller om omfattningen är allvarlig kan det t.ex. handla om att den misstänkta verksamheten sammantaget rör stora summor pengar eller att den är nationellt geografiskt utbredd eller innefattar ett stort antal händelser. Även det förhållandet att komplexiteten är allvarlig kan motivera att samverkan beslutas. Exempel som nämns i författningskommentaren är samverkan mot gränsöverskridande verksamhet med kopplingar till flera länder eller om samverkan handlar om att motverka penningtvätt eller finansiering av terrorism som använder sig av svåröverskådliga bolagsstrukturer.
Mot den bakgrunden avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2021/22:251 Samverkan mot penningtvätt och finansiering av terrorism:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:631) om registrering av verkliga huvudmän.
2021/22:4776 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över lagstiftningen så att Ekobrottsmyndigheten omfattas av den s.k. frågerätten i penningtvättslagen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förtydliga i vilka fall uppgifter kan delas mellan olika verksamhetsutövare för att underlätta bättre informationsutbyten som kan stärka samhällets och kreditinstitutens arbete mot bl.a. penningtvättsbrott, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör förtydliga alternativt bredda definitionen av vad som avses med att enbart penningtvätt eller finansiering av terrorism som till sin karaktär, komplexitet eller omfattning är allvarlig ska vara föremål för samverkansarbetet med att förebygga, förhindra eller upptäcka brotten, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Bilaga 2
