|
Finansutskottets betänkande
|
Höständringsbudget för 2022
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag med den ändringen att riksdagen föreslås godkänna att regeringen får förvärva fastigheten Solna Nytomta 3, som ligger i anslutning till Militärhögskolan Karlberg, för högst 2 900 miljoner kronor. Bakgrunden är att köpeskillingen ska justeras i enlighet med utvecklingen av konsumentprisindex. Denna indexering har inte beaktats i det belopp som föreslagits i propositionen, 2 410 miljoner kronor.
Totalt berörs 17 utgiftsområden av förslagen i propositionen. Regeringen föreslår 1 nytt anslag och att 17 anslag ökas och 3 anslag minskas. Vidare föreslås höjningar av sju beställningsbemyndiganden. Bland övriga förslag finns att riksdagen ska godkänna avtalet med Europeiska kommissionen om en garanti för ett makrofinansiellt stöd till Ukraina till följd av Rysslands invasion av landet och att riksdagen ska bemyndiga regeringen att ställa ut en statlig garanti till Europeiska unionen för ett makrofinansiellt stöd till Ukraina.
Ledamoten från Vänsterpartiet avstår från ställningstagande i förslaget till riksdagsbeslut. Skälen till detta redovisas i ett särskilt yttrande.
Behandlade förslag
Proposition 2022/23:2 Höständringsbudget för 2022.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Höständringsbudget för 2022 (V)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag 2022
Bilaga 3
Regeringens förslag till ändrade beställningsbemyndiganden 2022
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Höständringsbudget för 2022 |
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Riksdagen
a) godkänner att regeringen under 2022 förvärvar fastigheten Solna Nytomta 3 för högst 2 900 000 000 kronor,
b) godkänner avtalet med Europeiska kommissionen om en garanti för ett makrofinansiellt stöd till Ukraina till följd av Rysslands invasion av landet och bemyndigar regeringen att under 2022 ställa ut en statlig garanti till Europeiska unionen för ett makrofinansiellt stöd till Ukraina som uppgår till högst 136 578 913 euro.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:2 punkt 2 och bifaller delvis proposition 2022/23:2 punkt 1.
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Riksdagen godkänner att regeringen under 2022 beslutar om medlemskap i den ideella föreningen Ebrains och bemyndigar regeringen att under 2022–2025 för anslagen 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om årliga medlemsavgifter på högst 350 000 kronor för respektive universitet och anslag.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:2 punkt 3.
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2022 besluta att Kungliga Dramatiska teatern Aktiebolag får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i ett nytt övermaskineri som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 70 000 000 kronor.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:2 punkt 4.
Ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag
Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade och nya anslag enligt regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:2 punkt 5.
Ändrade beställningsbemyndiganden
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2022 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som regeringen föreslår.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:2 punkt 6.
Stockholm den 8 december 2022
På finansutskottets vägnar
Edward Riedl
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Edward Riedl (M), Mikael Damberg (S), Oscar Sjöstedt (SD), Dennis Dioukarev (SD), Björn Wiechel (S), Jan Ericson (M), Charlotte Quensel (SD), Adnan Dibrani (S), Ida Drougge (M), Ali Esbati (V)*, Hans Eklind (KD), Martin Ådahl (C), David Perez (SD), Janine Alm Ericson (MP), Carl B Hamilton (L), Eva Lindh (S) och Joakim Sandell (S).
* Avstår från ställningstagande, se särskilt yttrande.
Med stöd av 9 kap. 4 § regeringsformen kan riksdagen under budgetperioden besluta om en ny beräkning av statens inkomster och om nya eller ändrade anslag. Enligt 7 kap. 9 § riksdagsordningen är det finansutskottet som bereder förslag om ändringar i statens budget. Av 11 kap. 18 § framgår att huvudregeln är att ändringar i statens budget beslutas av riksdagen genom ett enda beslut.
I höständringsbudgeten för 2022 (prop. 2022/23:2) föreslår regeringen ändrade anslag och ramar. Totalt berörs 17 utgiftsområden av förslagen i propositionen. Regeringen föreslår att 18 anslag, varav 1 nytt, ökas, och 3 anslag minskas. Vidare föreslås höjningar av sju beställningsbemyndiganden. Bland övriga förslag finns att riksdagen ska bemyndiga regeringen att ställa ut en statlig garanti till Europeiska unionen för ett makrofinansiellt stöd till Ukraina.
Inga följdmotioner har väckts med anledning av propositionen.
Utskottet har till följd av den korta beredningstiden inte gett andra utskott tillfälle att yttra sig.
Tidigare ändringsbudgetar under 2022
Riksdagen har vid följande tillfällen 2022 behandlat förslag om ändringar i statens budget för 2022:
När det gäller punkterna 8, 10 och 11 i förteckningen ovan kan följande redovisas. Den 15 juni 2022 avslog riksdagen finansutskottets förslag till beslut om vårändringsbudget för 2022 samt extra ändringsbudget om stöd till Ukraina (bet. 2021/22:FiU21, rskr. 2021/22:402–403). Det innebar att riksdagen avslog propositionerna 2021/22:99 och 2021/22:255. Regeringen återkom med proposition 2021/22:269, som behandlades i betänkande 2021/22:FiU49. Regeringen fattade vidare beslut om att återkalla proposition 2021/22:253 Extra ändringsbudget för 2022 – Retroaktivt sänkt skatt på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk (skr. 2021/22:268) eftersom dess innehåll var avhängigt att riksdagen godkände lagförslag som lämnades i proposition 2021/22:99 Vårändringsbudget för 2022. Proposition 2021/22:253 kom således inte att behandlas i något betänkande från utskottet. Förslagen i proposition 2021/22:270, som behandlades i betänkande 2021/22:FiU50, överensstämmer dock med dem som lämnades i proposition 2021/22:253.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godkänner regeringens förslag till ändrade utgiftsramar och anvisar ändrade och nya anslag enligt förslagen i propositionen.
Riksdagen godkänner att regeringen under 2022 förvärvar fastigheten Solna Nytomta 3 för högst 2 900 000 000 kronor.
Riksdagen godkänner avtalet med Europeiska kommissionen om en garanti för ett makrofinansiellt stöd till Ukraina till följd av Rysslands invasion av landet och riksdagen bemyndigar regeringen att ställa ut en statlig garanti till Europeiska unionen för ett makrofinansiellt stöd till Ukraina.
Riksdagen beslutar om ändrade beställningsbemyndiganden enligt regeringens förslag.
Jämför det särskilda yttrandet (V).
Propositionen
Inledning
Förslagen i propositionen innebär att de anvisade medlen ökar med sammanlagt 12,5 miljarder kronor. Anslagsökningarna uppgår till 17,4 miljarder kronor och anslagsminskningarna till 5,0 miljarder kronor.
Förslagen försämrar statens budgetsaldo och den offentliga sektorns finansiella sparande med 12,3 miljarder kronor. Skillnaden mellan anvisade medel, effekten på statens budgetsaldo och påverkan på det finansiella sparandet förklaras av att ökningen av anvisade medel för utjämningsbidrag för LSS-kostnader inte påverkar budgetsaldot och det finansiella sparandet, eftersom utjämningsbidraget motsvaras av en lika stor utjämningsavgift från kommunerna som redovisas mot inkomsttitel på statens budget.
Av de sammanlagda anslagsförändringarna avser 11,9 miljarder kronor förändringar hänförliga till ändrade volymer eller makroekonomiska förutsättningar. Resterande 0,6 miljarder kronor avser diskretionära beslut. Av förändringarna avser 10,5 miljarder kronor ökade utgifter för räntor på statsskulden, 4,5 miljarder kronor ökade utgifter för sjukpenning och 4,9 miljarder kronor minskade utgifter för biståndet.
De förändringar av beställningsbemyndiganden som föreslås uppgår sammantaget till 2,0 miljarder kronor. De största ökningarna avser rymdforskning och rymdverksamhet med 1,0 miljarder kronor och trängselskatt i Göteborg med 0,5 miljarder kronor.
Nedan följer en redovisning av förslagen per utgiftsområde.
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Förvärv av fastigheten Solna Nytomta 3
Fastigheten Solna Nytomta 3 ligger i anslutning till Militärhögskolan Karlberg och är värderad till 2 250 miljoner kronor. Regeringen anser att det är av stor vikt att säkra tillgången till fastigheten för att tillgodose Försvarsmaktens behov av lokaler och möjliggöra en utveckling av Försvarsmaktens verksamhet.
Förvärv genom köp eller byte och försäljning ska enligt 8 kap. 7 § budgetlagen (2011:203) genomföras affärsmässigt, om inte särskilda skäl talar mot det. Det aktuella förvärvet är avsett att genomföras utan att objektet kommer ut till försäljning på marknaden. Det pris staten betalar kan därmed komma att överstiga marknadsvärdet.
Mot bakgrund av riksdagens beslut om totalförsvaret (prop. 2020/21:30, bet. 2020/21:FöU4, rskr. 2020/21:135 och 136) finns anledning att vidareutveckla området kring Militärhögskolan Karlberg i enlighet med Försvarsmaktens behov. För att åstadkomma detta behöver den aktuella fastigheten skyndsamt förvärvas. Det finns därför skäl att förvärva fastigheten till ett pris som överstiger marknadsvärdet. Eftersom fastighetens värde är betydande, och det är fråga om ett belopp som avviker från beräknat marknadsvärde, bör riksdagens godkännande av förvärvet begäras.
Anskaffningskostnaden bedöms rymmas inom den låneram som riksdagen har beslutat om för Fortifikationsverkets investeringar i fastigheter och markanläggningar för 2022.
Regeringen anser mot denna bakgrund att riksdagen bör godkänna att regeringen under 2022 förvärvar fastigheten Solna Nytomta 3 för högst 2 410 miljoner kronor.
Garanti till Europeiska unionen för makrofinansiellt stöd till Ukraina
Rysslands invasion av Ukraina har förvärrat en redan ansträngd ekonomisk och finansiell situation, vilket har orsakat en akut likviditetskris i Ukraina. Redan före invasionen var landets ekonomi starkt påverkad av de ökade geopolitiska spänningarna. Situationen har medfört ett utflöde av kapital som har dränerat landets valutareserver. Ukrainas valuta har försvagats och landet har förlorat tillgång till de internationella kapitalmarknaderna. Till följd av detta befinner sig Ukraina i en akut likviditetskris och landets finansiella och ekonomiska stabilitet förväntas försvagas ytterligare ju längre invasionen fortgår.
Europeiska kommissionen presenterade den 18 maj 2022 ett meddelande (COM (2022) 233) om hur EU kan stödja Ukraina, dels på kort sikt i den akuta fasen, dels på längre sikt i återuppbyggnadsfasen. För att avhjälpa landets akuta finansieringsbehov föreslog kommissionen ett nytt makrofinansiellt stöd på högst 9 miljarder euro. Den 12 juli 2022 antogs Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/1201 om exceptionellt makrofinansiellt stöd till Ukraina, vilket innebar en utbetalning av lån om 1 miljard euro av det föreslagna makrofinansiella stödet. Den 20 september 2022 antogs Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/1628 om exceptionellt makrofinansiellt stöd till Ukraina, förstärkning av den gemensamma avsättningsfonden genom garantier från medlemsstaterna och särskilda avsättningar för vissa finansiella skulder med anknytning till Ukraina som garanteras enligt beslut nr 466/2014/EU och om ändring av beslut (EU) 2022/1201. Detta beslut möjliggör upp till 5 miljarder euro i ytterligare lån till Ukraina, som en andra del av det föreslagna makrofinansiella stödet. Stöden ska hanteras som ett gemensamt paket om 6 miljarder euro och finansieras genom att EU genom kommissionen lånar upp medel på kapitalmarknaden. Kommissionens lån till Ukraina har en genomsnittlig löptid på 25 år och är amorteringsfria. Den långa löptiden syftar till att underlätta Ukrainas ekonomiska återhämtning och öka landets möjligheter att återbetala lånen. Till lånen ska kopplas villkor om transparens och rapportering om användning av lånemedlen.
För EU:s makrofinansiella stöd görs vanligtvis en avsättning från EU-budgeten, motsvarande 9 procent av den utbetalda volymen, till EU:s garantifond för åtgärder avseende tredjeland. Med anledning av den svåra ekonomiska situation som Ukraina befinner sig i bedöms risken med att låna ut till landet som hög. Därför garanteras lånen till 70 procent av den utbetalda volymen, varav 9 procentenheter genom en avsättning från EU-budgeten. Denna avsättning kompletteras med bilaterala garantier från EU:s medlemsstater för att tillhandahålla budgettäckning för förluster på upp till ytterligare 61 procentenheter av lånet.
Enligt det ovan nämnda beslutet (EU) 2022/1628 ska EU:s medlemsstater genom avtal med kommissionen ställa ut garantier om totalt 3 660 miljoner euro, vilket motsvarar de ovannämnda avsättningarna från medlemsstaterna. Fördelningen av medlemsstaternas garantiåtaganden baseras på respektive medlemsstats bruttonationalinkomst. För Sveriges del innebär detta att en garanti om högst 136 578 913 euro ställs ut, vilket för närvarande motsvarar ca 1 475 miljoner kronor. Garantin ska gälla fr.o.m. den dag då avtalet mellan kommissionen och Sverige träder i kraft. Garantin kommer att vara utställd fram till dess att Ukrainas utestående skulder har betalats, dock längst t.o.m. 2058. Kommissionen får utlösa garantin först när uteblivna betalningar från Ukraina har uttömt eller kommer att uttömma de medel som avsatts från EU-budgeten.
För att ge Ukraina ytterligare finansiell hjälp, och för att bidra till att förbättra landets skuldhållbarhet, ska räntekostnaderna och de administrativa kostnaderna för lånen täckas av EU-budgeten under 2021–2027, dvs. perioden för den innevarande fleråriga budgetramen.
Det råder stor osäkerhet om hur situationen i Ukraina kommer att utvecklas och hur den kommer att påverka den ekonomiska utvecklingen i landet. Eftersom EU-budgeten ska täcka räntekostnader och administrativa kostnader under 2021–2027, och eftersom lånen väntas vara amorteringsfria bedöms det inte finnas någon risk för garantiinfrianden under den perioden. Som beskrivits ovan kommer framtida uteblivna betalningar i första hand att täckas av avsättningar från EU-budgeten, och det är först efter att dessa avsättningar är eller riskerar att bli uttömda som medlemsstaternas bilaterala garantier kan infrias. De kommer då att infrias proportionellt i förhållande till medlemsstaternas bruttonationalinkomst. Det är svårt att bedöma om, och i sådana fall när, garantin kommer att infrias. Det kan inte heller uteslutas att hela garantin måste infrias. Mot denna bakgrund bör garantin hanteras utanför den statliga garantimodellen, som regleras i 6 kap. 4 och 5 §§ budgetlagen (2011:203). Eventuella infrianden bör därför anslagsfinansieras. Ukraina ingår i Organisationen för ekonomiskt samarbete och utvecklings (OECD) lista över biståndsmottagarländer och kostnaderna för ett eventuellt infriande uppfyller kriterierna för internationellt bistånd, enligt den definition som används av OECD:s biståndskommitté Dac. Dessa kostnader avses därför finansieras från anslaget 1:1 Biståndsverksamhet inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.
Enligt 10 kap. 3 § regeringsformen krävs riksdagens godkännande för att regeringen ska kunna ingå en bindande internationell överenskommelse som gäller ett ämne som riksdagen ska besluta om. Vidare krävs enligt 9 kap. 8 § andra stycket regeringsformen och 6 kap. 3 § första stycket budgetlagen riksdagens medgivande för att regeringen ska kunna göra ekonomiska åtaganden av detta slag.
Regeringen föreslår mot denna bakgrund att riksdagen godkänner avtalet med Europeiska kommissionen om en garanti för ett makrofinansiellt stöd till Ukraina till följd av Rysslands invasion av landet och bemyndigar regeringen att under 2022 ställa ut en statlig garanti till Europeiska unionen för ett makrofinansiellt stöd som uppgår till högst 136 578 913 euro.
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
För att bekämpa den allvarliga brottsligheten behöver den verksamhet som bedrivs av rättsväsendets myndigheter stärkas. Ärenden hos Åklagarmyndigheten som avser grova och svårutredda brott är omfattande och kräver utökade resurser. För att möjliggöra fortsatta rekryteringar behöver anslaget 1:3 Åklagarmyndigheten ökas med 50 miljoner kronor.
Anslaget 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering används för utgifter som rör verksamhet som bedrivs inom ramen för Fonden för inre säkerhet och Fonden för integrerad gränsförvaltning, instrumentet för gränsförvaltning och visering, samt för administration av bägge. Regeringen har ett bemyndigande att under innevarande år ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 299 miljoner kronor 2023–2026. Europeiska kommissionen har med anledning av kriget i Ukraina förlängt programperioden 2014–2020 med ett år. Det innebär att projekt nu kan pågå fram till den 31 december 2023. Förändringen bedöms leda till att utbetalningar för beviljade projekt görs senare än beräknat, vilket medför behov av ett ökat bemyndigande. Bemyndigandet bör därför ökas med 48 miljoner kronor.
Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
Anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer används för utgifter för avgifter som rör Sveriges medlemskap i internationella organisationer, främst Förenta nationerna (FN), Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Nordiska ministerrådet och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). Den försvagade svenska kronkursen medför att Sveriges avgifter förväntas bli högre än vad som tidigare beräknats. Anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer bör därför ökas med 34,032 miljoner kronor.
Regeringen har under 2022 gett Inspektionen för strategiska produkter i uppdrag att vara behörig myndighet enligt rådets förordning (EU) nr 833/2014 om restriktiva åtgärder mot bakgrund av Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina. Detta innebär ett omgående resursbehov. Anslaget 1:5 Inspektionen för strategiska produkter bör därför ökas med 4 miljoner kronor.
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
Anslaget 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. används bl.a. för att, i enlighet med lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, finansiera vissa ersättningar till följd av uppkomna kostnader vid genomförda räddningsinsatser. Utgifterna för ersättning för räddningstjänst har blivit högre än vad som tidigare beräknats. Det beror bl.a. på att ersättning för vissa omfattande räddningsinsatser som genomfördes 2021 betalas ut under 2022. Anslaget bör därför ökas med 10 miljoner kronor.
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Anslaget 1:1 Biståndsverksamhet används bl.a. för internationellt bistånd. I biståndsramen ingår kostnader som klassificeras som officiellt utvecklingsbistånd (official development assistance, ODA) i enlighet med den definition som används av biståndskommittén Development Assistance Committé (Dac) vid Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). Kostnader för att ta emot asylsökande och skyddsbehövande från låg- och medelinkomstländer under deras första år i Sverige ingår, i enlighet med OECD-Dacs riktlinjer, i biståndsramen. Dessa kostnader finansieras från utgiftsområdena 8 Migration och 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Till följd av Rysslands invasion av Ukraina har ett stort antal personer sökt skydd i Sverige. Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2022 – Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina ökades därför anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader inom utgiftsområde 8 Migration med 9 800 miljoner kronor. Den andel av kostnaderna för mottagande av personer som söker skydd i Sverige som kan klassificeras som bistånd kan nu, enligt säkrare prognoser, beräknas bli högre än vad som beräknades i budgetpropositionen för 2022. Mot denna bakgrund bör anslaget 1:1 Biståndsverksamhet minskas med 4 851,990 miljoner kronor. Minskningen innebär att viss verksamhet som hade planerats inte kommer att kunna genomföras under innevarande år.
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård används bl.a. för utbetalning av ersättning i vissa fall vid ingripanden för att förhindra spridning av en smittsam sjukdom, ersättning till smittbärare samt statlig ålderspensionsavgift kopplad till ersättning till smittbärare. Anslaget får även användas för extraordinära smittskyddsåtgärder som kan behöva vidtas i arbetet med utbrottet av coronaviruset som orsakar sjukdomen covid-19.
Vid årsskiftet 2021/22 ökade spridningen av covid-19, och därmed även antalet individer som hade rätt till smittbärarpenning. Anslaget bör därför ökas med 200 miljoner kronor.
Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen genomfört inköp av skyddsutrustning, annan materiel och medicinteknisk utrustning under pandemin för att säkra den nationella tillgången i de fall kommuners och regioners egna resurser inte räcker till. Socialstyrelsen har även i uppdrag att på nationell nivå, vid behov, säkra tillgången till antiviralt läkemedel mot apkoppsvirus samt, vid behov, säkra tillgången till sådana läkemedel som behöver användas i vården av patienter som insjuknat i covid-19. För att säkra den nationella tillgången på utrustning, materiel och läkemedel, och möjliggöra lagerhållning av detta, behöver ytterligare medel tillföras. Anslaget bör därför ökas med 20 miljoner kronor.
Sammantaget bör därmed anslaget ökas med 220 miljoner kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag när det gäller anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård på högst 16 miljoner kronor 2023–2026. I ett globalt perspektiv är spridningen av covid-19 fortfarande klassificerad som ett internationellt hot mot människors hälsa. I Sverige klassificeras sjukdomen inte längre som allmänfarlig eller samhällsfarlig utan listas i stället som anmälningspliktig. Sedan den 9 februari 2022 är testningen därför fokuserad på personal, patienter och omsorgstagare i sjukvården och äldreomsorgen. Det är dock viktigt att bibehålla en beredskap och kapacitet för bl.a. fortsatt testning i större skala, och Folkhälsomyndigheten bör kunna fortsätta att genomföra studier och undersökningar m.m. även under 2023. För att myndigheten ska ha möjlighet att genomföra detta arbete kan nya avtal med olika leverantörer om bl.a. laboratoriekapacitet behöva ingås och redan ingångna avtal förlängas. Bemyndigandet bör därför ökas med 100 miljoner kronor.
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. används bl.a. för utgifter för sjukpenning, rehabiliteringspenning, närståendepenning och arbetshjälpmedel enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.
Utgifterna för sjukpenning förväntas bli högre än tidigare beräknat. Detta beror främst på att antalet sjukpenningdagar hittills under året varit högre än väntat, bl.a. till följd av ett ökat antal sjukfall med psykiatriska diagnoser. Även sjukfallens varaktighet har ökat mer än vad som tidigare beräknats. Anslaget behöver dessutom tillföras medel för att täcka ett underskott som har uppstått till följd av att anslagskrediten utnyttjades föregående år. Anslaget bör därför ökas med 4 500 miljoner kronor.
Regeringen har gett Försäkringskassan i uppdrag att förbereda för att kunna betala ut högkostnadsskydd till elkunder (S2022/04199). Förberedelserna inkluderar bl.a. it-utveckling och andra åtgärder för att verkställa utbetalningar. Anslaget 2:1 Försäkringskassan bör därför ökas med 30 miljoner kronor.
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Anslaget 1:2 Föräldraförsäkring används bl.a. för utgifter för tillfällig föräldrapenning och graviditetspenning. Utgifterna för tillfällig föräldrapenning och graviditetspenning har ökat ytterligare och förväntas fortsätta ligga på en högre nivå än vad som tidigare beräknats. Anslaget bör därför ökas med 769,641 miljoner kronor.
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Human Brain Project är ett av EU:s tioåriga forskningsprogram inriktat på bl.a. forskning om hjärnan. För att förvalta den forskningsinfrastruktur som byggs upp inom programmet har det bildats en ideell förening vid namn Ebrains där Kungliga Tekniska högskolan (KTH) ingår som s.k. founding partner. Stockholms universitet och Karolinska institutet har blivit inbjudna att inom ramen för Ebrains delta i skapandet av en svensk nod med målsättningen att åstadkomma en nationellt distribuerad infrastruktur för hjärnforskning, vilket förutsätter att Stockholms universitet och Karolinska institutet blir medlemmar i organisationen. Mot denna bakgrund bör riksdagen godkänna att regeringen under 2022 beslutar om medlemskap i den ideella föreningen Ebrains och bemyndiga regeringen att under 2022–2025 för anslagen 2:10 Stockholms universitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om årliga medlemsavgifter på högst 350 000 kronor för respektive universitet och anslag.
Anslaget 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer används för utgifter för avgifter till internationella forskningsorganisationer. Regeringen har ett bemyndigande att under innevarande år besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 150 miljoner kronor 2023–2032. De åtaganden som följer av dessa avgifter bedöms bli högre än tidigare beräkningar till följd av den försvagade svenska kronkursen. Bemyndigandet bör därför ökas med 215,1 miljoner kronor.
Anslaget 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet används bl.a. för utgifter för stöd till forskning och utveckling inklusive industriutvecklingsprojekt och fjärranalys inom nationella och internationella samarbeten, samt utgifter för deltagande i internationella rymdsamarbeten och för utgifter för statsbidrag för verksamhet vid rymdbasen Esrange. Den verksamhet som finansieras från anslaget bedrivs vanligen i form av fleråriga projekt med långsiktiga ekonomiska åtaganden. De svenska åtagandena gentemot Europeiska rymdorganisationen förväntas öka till följd av omfattningen av nya program och den försvagade svenska kronkursen. Bemyndigandet bör därför ökas med 1 000 miljoner kronor.
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Kungliga Dramatiska teatern Aktiebolag (Dramaten) påbörjade under 2019 installationen av ett nytt övermaskineri på Stora scenen sedan utredningar visat att ett byte var nödvändigt med hänsyn till arbetsmiljö, driftsäkerhet och ekonomi. Dramaten hade vid utgången av 2021 tagit upp lån i Riksgäldskontoret som uppgick till 50 miljoner kronor för detta ändamål och förväntas behöva ta upp lån om ytterligare 20 miljoner kronor under 2022. Regeringen bör därför bemyndigas att för 2022 besluta att Dramaten får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i ett nytt övermaskineri som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 70 miljoner kronor.
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
Anslaget 2:4 Åtgärder på konsumentområdet används för utgifter för statsbidrag till det civila samhällets organisationer som på olika sätt främjar konsumenternas intressen samt för statsbidrag till standardiseringsarbete. Regeringen har ett bemyndigande att under innevarande år ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 18,2 miljoner kronor 2023 och 2024. Organisationer som får bidrag inom ramen för anslaget har behov av att planera sin verksamhet för kommande år. För att möjliggöra beslut om mer bidrag och därmed fler sådana ekonomiska åtaganden bör bemyndigandet ökas med 1,5 miljoner kronor.
Utgiftsområde 19 Regional utveckling
Anslaget 1:2 Transportbidrag används för utgifter för statsbidrag till regionalt transportbidrag och avser kompensation till företag i de fyra nordligaste länen för kostnadsnackdelar till följd av långa transportavstånd för varor och stimulerar till höjd förädlingsgrad i områdets näringsliv. Rätten till stöd följer av förordningen (2000:281) om regionalt transportbidrag. Till följd av högre utgifter för godstransporter än förväntat bedöms utbetalningarna av bidraget bli högre än vad som tidigare beräknats. Anslaget 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder bör därför ökas med 77 miljoner kronor.
Ökningen finansieras genom att anslaget 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder minskas med motsvarande belopp. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
Anslaget 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020 används för utbetalningar av medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden för programperioden 2014–2020. Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2022 – Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina ökades bemyndigandet med 52 miljoner kronor till följd av att flera projekt blivit försenade på grund av spridningen av covid-19 (prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49, rskr. 2021/22:466). Antalet projekt som har blivit försenade, och där utbetalningar blivit uppskjutna till följd av spridningen av covid-19, har blivit högre än tidigare beräknat. Detta innebär ökade åtaganden som medför utbetalningar kommande år och därmed behov av ett ökat bemyndigande för att kunna använda EU-medlen från programmen. Vidare behöver bemyndigandet förlängas med ytterligare ett år. Bemyndigandet bör därför ökas med 148 miljoner kronor och förlängas till 2024.
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur används bl.a. för utgifter för förvaltningskostnader och andra åtgärder för beredskap och civilt försvar inom transportområdet. Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2022 – Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina ökades anslaget med 30 miljoner kronor till följd av dels större behov av bl.a. samordning och ledning i frågor som rör den statliga transportinfrastrukturen, dels de ytterligare uppgifter som Trafikverket fick med anledning av den nya strukturen för samhällets krisberedskap och civilförsvar (prop. 2021/22:99, bet. 2021/22:FiU21, rskr. 2021/22:402). Tillskott för den nya strukturen för samhällets krisberedskap och civilförsvar anvisades även till anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens infrastruktur. Trafikverket har därefter konstaterat att fördelningen av medlen mellan anslagen inte är ändamålsenlig eftersom en del av de planerade åtgärderna och därmed kostnaderna för dessa inte kan belasta anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens infrastruktur. Mot denna bakgrund bör 27 miljoner kronor flyttas från anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens infrastruktur till anslaget 1:1 Utveckling av statens infrastruktur.
Anslaget 1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser används bl.a. för ersättning till utförare av flygtrafiktjänst för flygningar där det inte får tas ut någon avgift. Antalet flygningar för vilka det inte får tas ut någon avgift för flygtrafiktjänst har ökat, bl.a. till följd av en total ökning av flygtrafiken efter pandemin och Rysslands invasion av Ukraina. Luftfartsverket har därtill höjt avgifterna för flygtrafiktjänst. Detta medför att den ersättning som utförare av flygtrafiktjänster får som kompensation för flygningar där man inte får ta ut någon avgift har ökat i motsvarande utsträckning. Anslaget bör därför ökas med 2,5 miljoner kronor.
Anslaget 1:7 Trafikavtal används bl.a. för utgifter för statens trafikavtal när det gäller transportpolitiskt motiverad interregional kollektivtrafik. Trafikverket har ingått avtal med Destination Gotland AB om linjesjöfart till Gotland. Enligt avtalet har Destination Gotland AB rätt till ersättning om priserna på drivmedel överstiger en viss nivå. Rysslands invasion av Ukraina har lett till ökade priser för drivmedel till fartyg. Anslaget bör därför ökas med 200 miljoner kronor.
Anslaget 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk används till utgifter för bidrag som EU beviljar för finansiering av investeringar i projekt som ingår i TEN-T genom Fonden för ett sammanlänkat Europa, FSE. Bidrag från EU till statliga transport- och infrastrukturprojekt betalas in på statsbudgetens inkomstsida. Beviljade bidrag betalas sedan ut till de aktuella projekten från anslag på budgetens utgiftssida. Anslaget får belastas med högst ett belopp som motsvarar det finansiella stödet från EU. En förutsättning för att ta emot finansiellt stöd från EU är därför att anslaget belastas med belopp som motsvarar detta finansiella stöd. Det finansiella stöd från EU som är möjligt att få under 2022 beräknas överstiga det anvisade anslaget. Därutöver behöver anslaget tillföras medel motsvarande det belopp som under 2021 redovisades mot inkomsttitel, men som ännu inte belastat anslaget. Anslaget bör därför ökas med 260 miljoner kronor.
Anslaget 1:14 Trängselskatt i Göteborg används bl.a. till utgifter för att finansiera investeringar i kollektivtrafik, järnväg och väg i Göteborgsregionen. Regeringen har ett bemyndigande att under innevarande år ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 11 700 miljoner kronor 2023–2037. Kostnadsökningar, förseningar och ökade räntekostnader medför att åtagandena för det s.k. Västsvenska paketet bedöms bli högre än tidigare beräknat. Bemyndigandet bör därför ökas med 500 miljoner kronor.
Förmågan att hantera obemannad luftfart i det svenska luftrummet behöver förstärkas, bl.a. för att bidra till ökad flygsäkerhet och ett effektivt utnyttjande av luftrummet. Sverige behöver också bygga upp ett sådant system för gemensamma informationstjänster som avses i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/664 av den 22 april 2021 om ett regelverk för U-space (med vilket bl.a. avses en plattform som möjliggör drönaroperationer i luftrummet). Därutöver bör Luftfartsverket kunna tillhandahålla andra typer av tjänster inom obemannad luftfart. Ett nytt anslag 1:21 Obemannad luftfart bör därför föras upp på statens budget med 8 miljoner kronor. Anslaget bör få användas för utgifter för Luftfartsverkets arbete med obemannad luftfart.
Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Anslaget 1:10 Gårdsstöd m.m. används bl.a. för utgifter för gårdsstöd och för andra åtgärder inom den första pelaren av den gemensamma jordbrukspolitiken. Anslagsbelastningen beror delvis på vilken valutakurs som ska användas när Sverige rekvirerar EU-medel. Till följd av den försvagade svenska kronkursen gentemot euron i kombination med ett förväntat ökat antal utbetalningar under 2022 behöver anslaget tillföras ytterligare medel. Anslaget bör därför ökas med 563,124 miljoner kronor.
Utgiftsområde 24 Näringsliv
Anslaget 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag används för utgifter för omstrukturering, genomlysning, försäljning och avveckling av företag med statligt ägande. Den 5 juli 2022 offentliggjordes att SAS AB (publ), hädanefter SAS, har påbörjat en process för finansiell rekonstruktion under tillsyn av amerikansk federal domstol, ett s.k. Chapter 11-förfarande. Förfarandet syftar till att ge bolaget möjlighet att genomföra viktiga delar av den plan som SAS styrelse presenterade i februari 2022 för en omfattande rekonstruktion av verksamheten, i syfte att uppnå konkurrenskraftiga kostnader och en hållbar framtid för bolaget. Externa rådgivare har anlitats för att tillvarata statens intressen i denna process. Med anledning av detta beräknas utgifterna för extern rådgivning bli högre än beräknat. Anslaget bör därför ökas med 8 miljoner kronor.
Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
Anslaget 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader används för utgifter för statsbidrag till kommuner enligt lagen (2008:342) om utjämning av kostnader för verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. De slutliga beräkningarna av kostnaderna för stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning som Statistiska centralbyrån redovisat visar att bidragen till kommunerna kommer att överstiga anvisade medel. Anslaget bör därför ökas med 174,732 miljoner kronor. Den utjämningsavgift som vissa kommuner betalar till staten kommer att ökas med motsvarande belopp och redovisas mot inkomsttitel.
Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
Anslaget 1:1 Räntor på statsskulden används för utgifter för räntor på statsskulden. Anslaget får enligt 3 kap. 9 § budgetlagen överskridas om det är nödvändigt för att fullgöra statens betalningsåtaganden. Enligt förarbetena till budgetlagen bör regeringen i enlighet med tidigare praxis alltjämt föreslå ändringar av anslaget när utgifterna förväntas avvika väsentligt från anvisade medel (prop. 2010/11:40 s. 60). Utgifterna för statsskuldsräntor bedöms bli högre än tidigare beräknat. Ökningen beror i huvudsak på högre kurs- och valutaförluster, bl.a. till följd av en försvagad svensk kronkurs gentemot euron och den amerikanska dollarn samt lägre överkurser vid emissioner till följd av högre marknadsräntor. Jämfört med bedömningen i budgetpropositionen för 2022 har valutakurseffekter ökat ränteutgifterna med 6,5 miljarder kronor och effekten av över- respektive underkurser ökat ränteutgifterna med 4,0 miljarder kronor. Anslaget bör därför ökas med 10 500 miljoner kronor.
Utskottets ställningstagande
När det gäller förvärvet av fastigheten Solna Nytomta 3 har utskottet inhämtat att säljaren ska färdigställa en byggnad på fastigheten innan betalning kommer att ske. Byggnaden beräknas vara färdig under 2025. Enligt det avtal som Fortifikationsverket avser att ingå ska köpeskillingen därför justeras i enlighet med utvecklingen av konsumentprisindex. Denna indexering har inte beaktats i det belopp som föreslagits i propositionen, 2 410 miljoner kronor. Utskottet föreslår därför att beloppet justeras till 2 900 miljoner kronor. Anskaffningskostnaden bedöms rymmas inom den låneram som riksdagen har beslutat om för Fortifikationsverkets investeringar i fastigheter och markanläggningar för 2022. Framtida anslagsbelastning ryms inom beräknade anslagsnivåer.
I övrigt ställer sig utskottet bakom regeringens förslag och tillstyrker således propositionen i dessa delar.
Ali Esbati (V) anför:
Vänsterpartiet ser regeringens förslag till höständringsbudget som ett sätt för regeringen att korrigera budgeten för innevarande år. Vänsterpartiet hade ett eget förslag till statsbudget. Vi föreslår därför inte heller några ändringar med anledning av höständringsbudgeten. Vänsterpartiet presenterade under hösten ett samlat förslag till utskottsinitiativ om ändringar i statens budget med anledning av inflationssituationen, i syfte att få fram tillfälliga stöd till hushåll med särskilt små marginaler. Vi fick dessvärre inte gehör för detta i finansutskottet.
Jag konstaterar vidare att en av posterna i höständringsbudgeten är avräkningar från utvecklingsbiståndet, med anledning av mottagandet av flyktingar. Vänsterpartiet har återkommande i olika sammanhang efterlyst en översyn av systemet med avräkningar. Kostnader för flyktingmottagande bör inte i denna utsträckning ställas mot stödet till fattigdomsbekämpning globalt. Detta handlar dock om beslut som fattas i annan ordning än i höständringsbudgeten.
För att förverkliga vår politik behövs sammantaget en helt annan inriktning, och vi deltar därför inte i beslutet om höständringsbudget för 2022.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
1.Riksdagen godkänner att regeringen under 2022 förvärvar fastigheten Solna Nytomta 3 för högst 2 410 000 000 kronor (avsnitt 3.1).
2.Riksdagen godkänner avtalet med Europeiska kommissionen om en garanti för ett makrofinansiellt stöd till Ukraina till följd av Rysslands invasion av landet och bemyndigar regeringen att under 2022 ställa ut en statlig garanti till Europeiska unionen för ett makrofinansiellt stöd till Ukraina som uppgår till högst 136 578 913 euro (avsnitt 3.1).
3.Riksdagen godkänner att regeringen under 2022 beslutar om medlemskap i den ideella föreningen Ebrains och bemyndigar regeringen att under 2022–2025 för anslagen 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om årligamedlemsavgifter på högst 350 000 kronor för respektive universitet och anslag (avsnitt 3.9).
4. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2022 besluta att Kungliga Dramatiska teatern Aktiebolag får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i ett nytt övermaskineri som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 70 000 000 kronor (avsnitt 3.10).
5. Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade och nya anslag enligt tabell 1.1.
6.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2022 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.
Bilaga 2
Regeringens förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag 2022
Tusental kronor
|
Utgiftsområde/
|
Beslutad ram/anvisat anslag |
Förändring |
Ny ram/ny anslagsnivå |
|
|
4 |
Rättsväsendet |
62 998 986 |
50 000 |
63 048 986 |
|
1:3 |
Åklagarmyndigheten |
2 023 249 |
50 000 |
2 073 249 |
|
5 |
Internationell samverkan |
3 402 817 |
38 032 |
3 440 849 |
|
1:1 |
Avgifter till internationella organisationer |
1 623 554 |
34 032 |
1 657 586 |
|
1:5 |
Inspektionen för strategiska produkter |
52 040 |
4 000 |
56 040 |
|
6 |
Försvar och samhällets krisberedskap |
81 041 599 |
10 000 |
81 051 599 |
|
2:3 |
Ersättning för räddningstjänst m.m. |
27 580 |
10 000 |
37 580 |
|
7 |
Internationellt bistånd |
51 939 762 |
-4 851 990 |
47 087 772 |
|
1:1 |
Biståndsverksamhet |
49 998 924 |
-4 851 990 |
45 146 934 |
|
9 |
Hälsovård, sjukvård och social omsorg |
121 194 613 |
220 000 |
121 414 613 |
|
1:6 |
Bidrag till folkhälsa och sjukvård |
33 153 886 |
220 000 |
33 373 886 |
|
10 |
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning |
112 005 457 |
4 530 000 |
116 535 457 |
|
1:1 |
Sjukpenning och rehabilitering m.m. |
42 605 070 |
4 500 000 |
47 105 070 |
|
2:1 |
Försäkringskassan |
9 283 366 |
30 000 |
9 313 366 |
|
12 |
Ekonomisk trygghet för familjer och barn |
101 499 770 |
769 641 |
102 269 411 |
|
1:2 |
Föräldraförsäkring |
46 171 247 |
769 641 |
46 940 888 |
|
19 |
Regional utveckling |
4 741 801 |
0 |
4 741 801 |
|
1:1 |
Regionala utvecklingsåtgärder |
2 060 937 |
-77 000 |
1 983 937 |
|
1:2 |
Transportbidrag |
430 864 |
77 000 |
507 864 |
|
22 |
Kommunikationer |
77 973 052 |
470 500 |
78 443 552 |
|
1:1 |
Utveckling av statens transportinfrastruktur |
31 959 785 |
27 000 |
31 986 785 |
|
1:2 |
Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur |
31 171 263 |
-27 000 |
31 144 263 |
|
1:6 |
Ersättning avseende icke statliga flygplatser |
255 313 |
2 500 |
257 813 |
|
1:7 |
Trafikavtal |
1 038 000 |
200 000 |
1 238 000 |
|
1:10 |
Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk |
690 000 |
260 000 |
950 000 |
|
1:21 |
Obemannad luftfart |
0 |
8 000 |
8 000 |
|
23 |
Areella näringar, landsbygd och livsmedel |
23 875 754 |
563 124 |
24 438 878 |
|
1:10 |
Gårdsstöd m.m. |
6 982 048 |
563 124 |
7 545 172 |
|
24 |
Näringsliv |
16 331 901 |
8 000 |
16 339 901 |
|
1:16 |
Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag |
27 850 |
8 000 |
35 850 |
|
25 |
Allmänna bidrag till kommuner |
156 923 194 |
174 732 |
157 097 926 |
|
1:2 |
Utjämningsbidrag för LSS-kostnader |
4 718 355 |
174 732 |
4 893 087 |
|
26 |
Statsskuldsräntor m.m. |
12 155 200 |
10 500 000 |
22 655 200 |
|
1:1 |
Räntor på statsskulden |
12 000 000 |
10 500 000 |
22 500 000 |
|
Summa anslagsförändring på ändringsbudget |
|
12 482 039 |
|
|
Bilaga 3
Regeringens förslag till ändrade beställningsbemyndiganden 2022
Tusental kronor
|
Utgifts- område/ anslag |
|
Beslutat |
Förändring av |
Nytt |
Tids- period |
|
|
4 |
1:17 |
Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering |
299 000 |
48 000 |
347 000 |
2023–2026 |
|
9 |
1:6 |
Bidrag till folkhälsa och sjukvård |
16 000 |
100 000 |
116 000 |
2023–2026 |
|
16 |
3:2 |
Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer |
2 150 000 |
215 100 |
2 365 100 |
2023–2032 |
|
16 |
3:4 |
Rymdforskning och rymdverksamhet |
4 200 000 |
1 000 000 |
5 200 000 |
2023–2034 |
|
18 |
2:4 |
Åtgärder på konsumentområdet |
18 200 |
1 500 |
19 700 |
2023–2024 |
|
19 |
1:3 |
Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020 |
1 552 000 |
148 000 |
1 700 000 |
2023–20241 |
|
22 |
1:14 |
Trängselskatt i Göteborg |
11 700 000 |
500 000 |
12 200 000 |
2023–2037 |
|
Summa förändring av beställningsbemyndigande på ändringsbudget |
|
2 012 600 |
|
|
||
Källa.: De ekonomiska åtagandena medger utgifter fr.o.m. 2023 t.o.m. angivet slutår.
1 Beställningsbemyndigandets tidsperiod ändras från 2023 till 2023–2024.