Finansutskottets betänkande

2022/23:FiU1

 

Statens budget 2023 – Rambeslutet

Sammanfattning

I betänkandet behandlar finansutskottet budgetpropositionens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, förslag till utgiftstak för respektive år 2023–2025, förslag till beräkning av statens inkomster och utgiftsramar för 2023 samt förslag till skatte- och avgiftsregler m.m. som ligger till grund för inkomstberäkningen. Budgetpropositionen för 2023 bygger på en över­enskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. I detta sammanhang behandlas också alternativa budget­förslag i motsvarande delar från motionärerna. I betänkandet behandlas även proposition 2021/22:245 Höjd skatt på alkohol och tobak, proposition 2022/23:15 Förstärkt skattereduktion för installation av solceller, proposition 2022/23:17 Tillfälligt sänkt skatt på drivmedel och sänkt skatt på bränslen i viss värmeproduktion samt proposition 2022/23:18 Bibehållet reseavdrag med vissa förstärkningar för arbetsresor, tjänsteresor och hemresor. Samtliga propositioner förutom proposition 2021/22:245 har lämnats efter det att budgetpropositionen för 2023 lämnades till riksdagen, och samtliga förslag finns aviserade i budgetpropositionen och ingår i propositionens inkomstbe­räkning. I betänkandet behandlas också de följdmotioner som väckts med anledning av propositionerna. Proposition 2021/22:245 har överlämnats till finansutskottet från skatteutskottet eftersom förslaget har budgetpåverkan.

När riksdagen har behandlat detta betänkande och fattat beslut om utgifts­ramar för budgetens 27 utgiftsområden är ramarna styrande för riksdagens fortsatta behandling av budgeten.

Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Motionärernas alternativa förslag till riktlinjer avstyrks.

Utskottet konstaterar att BNP utvecklades relativt starkt under det första halvåret 2022. Utvecklingen väntas dock komma att försvagas framöver, och tillväxten bedöms bli negativ 2023. Hög inflation, stigande räntekostnader och osäkerhet bedöms tynga hushållens konsumtion och företagens investeringar. Svensk ekonomi bedöms vara i en lågkonjunktur 2023.

Mot bakgrund av det ekonomiska läge som Sverige befinner sig i är det viktigt att finanspolitiken är väl avvägd både i förhållande till att få ned den höga inflationen och för att kunna hantera nedgången i ekonomin. Finanspolitiken bör vara svagt åtstramande för att inte motverka penning­politiken i ett läge där hög inflation kan bita sig fast. Överskottsmålet bedöms komma att uppnås 2023. Skuldankaret, dvs. riktmärket för den offentliga sektorns bruttoskuld, väntas uppgå till ca 29 procent av BNP 2023, dvs. något under intervallet på 30–40 procent av BNP. En ny regering måste kunna föreslå nya nivåer på utgiftstaket för år där nivån på taket redan fastställts. Inriktningen av finanspolitiken motiverar en höjning av utgiftstakets nivåer 2023–2025. Nivåerna på utgiftstaket bedöms säkerställa att marginalerna är tillräckligt stora för att kunna hantera de finanspolitiska risker som Sverige står inför. De föreslagna nivåerna på utgiftstaket för 2023–2025 motsvarar ca 27 procent av BNP.

I närtid bör politiken inriktas på åtgärder som stöttar hushåll och företag som pressas av stigande priser. Särskilt bör ekonomiskt utsatta grupper stöttas, bl.a. genom ett tillfälligt högkostnadsskydd för elkostnader och genom en förlängning av det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostads­bidrag. Tillfälliga skattesänkningar på drivmedel kommer att kunna lindra de annars orimliga konsekvenserna för alla de som är beroende av bilen på landsbygden och för företag inom jord- och skogsbruk. Eftersom även kommuner och regioner riskerar att drabbas hårt av stigande priser behövs också en förstärkning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner.

Längre fram under mandatperioden behöver den ekonomiska politiken inriktas på strukturellt riktiga reformer som ger långsiktigt högre syssel­sättning, ökad produktivitet och färre i utanförskap.

Den organiserade brottsligheten är systemhotande. Mer resurser, nya verktyg och skärpta straff är nödvändigt men inte tillräckligt. Hela det svenska rättsväsendet behöver stärkas, men lika viktigt är det förebyggande arbetet.

Vården och omsorgen i hela landet ska stärkas. Det handlar om kortare vårdköer och ökad tillgänglighet genom satsningar på bl.a. utökad vårdkapaci­tet, kvinnors och äldres hälsa samt en nationell statlig vårdförmedling.

Politiken bör också inriktas på att uppnå mer kunskap och ordning i skolan. Det behövs bl.a. bättre möjligheter för lärarna att fokusera på skolans kunskapsuppdrag och fler verktyg för att agera mot ordningsstörningar. Rätten att välja skola bör också värnas samtidigt som utrymmet för aktörer med kvalitetsbrister minskas.

Den militära försvarsförmågan måste stärkas. Det svenska försvaret, inklusive det civila försvaret, ska ges bättre förutsättningar att försvara vårt land och bidra till säkerhet och stabilitet i närområdet. Sverige bör ge mesta möjliga stöd till Ukraina såväl politiskt och ekonomiskt som säkerhetsmässigt.

Större förutsebarhet skapas i biståndet genom förslaget om att frikoppla budgeten från BNI. En reformagenda ska tas fram för biståndet med fokus på långsiktighet, transparens och effektivitet.

Energi-, klimat- och miljöpolitiken ska vara långsiktigt hållbar, kostnadseffektiv och bygga på reformer som mest effektivt tryggar en robust och fossilfri elförsörjning. Kärnkraften ska vara central både när det gäller att återupprätta en leveranssäker och trygg elförsörjning och i att åstadkomma en effektiv klimatomställning. Medel bör avsättas för storskalig koldioxidinfångning, utbyggd laddinfrastruktur, stöd för solceller och energieffektivisering samt för att främja näringslivets gröna omställning.

Politiken innebär ett paradigmskifte mot en mer hållbar migrations- och integrationspolitik. Asylrätten kommer att upprätthållas genom de bindande internationella regler som Sverige åtagit sig att följa. 

Rambeslutet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till utgiftstak för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 665, 1 745 respektive 1 825 miljarder kronor för 2023–2025. Utskottets tillstyrker också regeringens förslag till utgiftsramar för 2023, övriga utgifter i statens budget för 2023 och beräkningen av ålderspensionssystemets utgifter för 2023. Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag till beräkning av inkomster i statens budget för 2023 och regeringens förslag till ändrade skatte- och avgiftsregler som ligger till grund för inkomstberäkningen. Utgifterna i statens budget uppgår samman­taget till 1 195 miljarder kronor och de beräknade inkomsterna till 1 279 miljarder kronor. Statens budgetsaldo uppgår därmed till 84 miljarder kronor 2023.

Samtliga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 2023 utom de som gäller slopad skattenedsättning för datorhallar och en tydligare kemikalieskatt, vilka föreslås träda i kraft den 1 juli 2023. När det gäller höjd skatt på alkohol och tobak föreslås lagändringarna träda i kraft den 1 januari 2023 respektive den 1 januari 2024.

Slutligen tillstyrker utskottet regeringens förslag till preliminära utgifts­ramar och preliminära inkomstberäkningar för 2024 och 2025.

Motionärernas alternativa förslag till utgiftstak, utgiftsramar och inkomst­beräkningar avstyrks. Detsamma gäller motionärernas alternativa förslag till ändringar i skatte- och avgiftsregler och övriga motionsyrkanden i följdmo­tioner.

Utskottet föreslår att ärendet avgörs trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas.

Reservationer

I betänkandet finns åtta reservationer (S, V, C, MP).

Behandlade förslag

Proposition 2022/23:1 Förslag till statens budget för 2023, finansplan och skattefrågor.

Proposition 2021/22:245 Höjd skatt på alkohol och tobak.

Proposition 2022/23:15 Förstärkt skattereduktion för installation av solceller.

Proposition 2022/23:17 Tillfälligt sänkt skatt på drivmedel och sänkt skatt på bränslen i viss värmeproduktion.

Proposition 2022/23:18 Bibehållet reseavdrag med vissa förstärkningar för arbetsresor, tjänsteresor och hemresor.

Fyra yrkanden i följdmotioner med anledning av proposition 2021/22:245.

Två yrkanden i följdmotioner med anledning av proposition 2022/23:15.

Sex yrkanden i följdmotioner med anledning av proposition 2022/23:17.

Nio yrkanden i följdmotioner med anledning av proposition 2022/23:18.

Cirka 30 yrkanden från allmänna motionstiden 2022/23.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Betänkandets disposition

Utskottets överväganden

1 Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

1.1 Propositionen

1.2 Motionerna

Socialdemokraterna

Vänsterpartiet

Centerpartiet

Miljöpartiet

1.3 Kompletterande information

1.4 Utskottets ställningstagande

2 Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget

2.1 Utgiftstak för staten

2.2 Utgiftsramar för utgiftsområdena 2023

2.3 Övriga utgifter i statens budget 2023

2.4 Beräkning av inkomsterna i statens budget 2023

2.5 Ändringar i skatte- och avgiftsregler

2.6 Ålderspensionssystemets utgifter 2023

2.7 Preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar 2024 och 2025

2.8 Skatteutskottets yttrande

2.9 Utskottets ställningstagande

3 Bemyndiganden om lån och andra ekonomiska åtaganden

3.1 Bemyndiganden om upplåning

3.2 Lån för myndigheternas investeringar i anläggningstillgångar

3.3 Myndigheternas räntekontokrediter

3.4 Bemyndiganden om att överskrida anslag

4 Återrapportering av vissa tillkännagivanden

Reservationer

1.Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (S)

2.Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (V)

3.Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (C)

4.Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (MP)

5.Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, punkt 2 (S)

6.Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, punkt 2 (V)

7.Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, punkt 2 (C)

8.Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, punkt 2 (MP)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Proposition 2021/22:245

Följdmotionerna

Proposition 2022/23:1

Proposition 2022/23:15

Följdmotionerna

Proposition 2022/23:17

Följdmotionerna

Proposition 2022/23:18

Följdmotionerna

Motioner från allmänna motionstiden 2022/23

Bilaga 2
Regeringens förslag till utgiftsramar och inkomstberäkning 2023

Bilaga 3
Regeringens förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar 2024 och 2025

Bilaga 4
Reservanternas förslag till utgiftsramar och inkomstberäkning 2023

Bilaga 5
Reservanternas förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar 2024 och 2025

Bilaga 6
Regeringens lagförslag

Bilaga 7
Skatteutskottets yttrande 2022/23:SkU1y

Tabeller

Tabell 1.1 Försörjningsbalansen

Tabell 1.2 Finansiellt sparande i offentlig sektor och indikatorer för avstämning mot överskottsmålet

Tabell 1.3 Utgiftstak för staten enligt regeringen

Tabell 1.4 Statens budgetsaldo och statsskulden enligt regeringen

Tabell 1.5 Den offentliga sektorns finansiella sparande enligt regeringen

Tabell 1.6 Finansiellt och strukturellt sparande enligt olika bedömare

Tabell 1.7 Den offentliga sektorns finanser (S)

Tabell 1.8 Kommunsektorns finanser (S)

Tabell 1.9 Utgiftstak för staten (S)

Tabell 1.10 Statens budgetsaldo och statsskulden (S)

Tabell 1.11 Den offentliga sektorns finanser (V)

Tabell 1.12 Kommunsektorns finanser (V)

Tabell 1.13 Utgiftstak för staten (V)

Tabell 1.14 Statens budgetsaldo och statsskulden (V)

Tabell 1.15 Den offentliga sektorns finanser (C)

Tabell 1.16 Kommunsektorns finanser (C)

Tabell 1.17 Utgiftstak för staten (C)

Tabell 1.18 Statens budgetsaldo och statsskulden (C)

Tabell 1.19 Den offentliga sektorns finanser (MP)

Tabell 1.20 Kommunsektorns finanser (MP)

Tabell 1.21 Utgiftstak för staten (MP)

Tabell 1.22 Statens budgetsaldo och statsskulden (MP)

Tabell 2.1 Regeringens och motionärernas förslag till utgiftstak för staten

Tabell 2.2 Härledning av de sammanlagda utgiftsramarna 2023

Tabell 2.3 Regeringens och motionärernas förslag till utgiftsramar 2023

Tabell 2.4 Regeringens och motionärernas förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget 2023

Tabell 2.5 Regeringens och motionärernas förslag till utgiftsramar 2024

Tabell 2.6 Regeringens och motionärernas förslag till utgiftsramar 2025

Tabell 2.7 Regeringens och motionärernas förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget 2024

Tabell 2.8 Regeringens och motionärernas förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget 2025

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

 

1.

Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som regeringen föreslår. 

Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:1 finansplanen punkt 1 och avslår motionerna

2022/23:1299 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 1,

2022/23:2074 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 1,

2022/23:2180 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 1 och

2022/23:2275 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 1.

 

Reservation 1 (S)

Reservation 2 (V)

Reservation 3 (C)

Reservation 4 (MP)

2.

Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget

a) Utgiftstak för staten 2023–2025

Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensions-systemet vid sidan av statens budget till 1 665 miljarder kronor 2023, 1 745 miljarder kronor 2024 och 1 825 miljarder kronor 2025.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:1 finansplanen punkterna 2 och 3 samt avslår motionerna

2022/23:1299 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 2–4,

2022/23:2074 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 2,

2022/23:2180 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 2 och

2022/23:2275 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 2.

 

b) Utgiftsramar för utgiftsområdena 2023

Riksdagen fastställer utgiftsramar för utgiftsområdena 2023 enligt regeringens förslag.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:1 finansplanen punkt 6 och avslår motionerna

2022/23:1299 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 7,

2022/23:2074 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 5,

2022/23:2180 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 3 och

2022/23:2275 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 5.

 

c) Övriga utgifter i statens budget 2023

Riksdagen godkänner beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar, Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringen för 2023 enligt regeringens förslag. 

Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:1 finansplanen punkterna 7, 11 och 12.

 

d) Beräkningen av inkomster i statens budget 2023

Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2023 enligt regeringens förslag.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:1 finansplanen punkt 4 och avslår motionerna

2022/23:1299 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 5 i denna del,

2022/23:2074 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 3 i denna del,

2022/23:2180 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 5 i denna del och

2022/23:2275 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 3 i denna del.

 

e) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2022/23:1 

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,

2. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),

3. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244),

4. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244),

5. lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik,

6. lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik,

7. lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik,

8. lag om upphävande av lagen (2019:1274) om skatt på avfall som förbränns,

9. lag om ändring i lagen (2022:174) om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:1 finansplanen punkterna 16–24 och avslår motionerna

2022/23:1299 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 5 i denna del,

2022/23:2074 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 3 i denna del,

2022/23:2180 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 5 i denna del och

2022/23:2275 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 3 i denna del.

 

f) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2021/22:245 Höjd skatt på alkohol och tobak 

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m.,

2. lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m.,

3. lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt,

4. lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt,

5. lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter,

6. lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter,

7. lag om ändring i lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter,

8. lag om ändring i lagen (2022:155) om tobaksskatt,

9. lag om ändring i lagen (2022:156) om alkoholskatt,

10. lag om ändring i lagen (2022:155) om tobaksskatt,

11. lag om ändring i lagen (2022:156) om alkoholskatt.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:245 punkterna 1–11 och avslår motionerna

2021/22:4772 av Niklas Wykman m.fl. (M),

2021/22:4773 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2 samt

2021/22:4774 av Helena Vilhelmsson och Per Åsling (båda C).

 

g) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2022/23:15 Förstärkt skattereduktion för installation av solceller

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2020:1066) om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:15 och avslår motionerna

2022/23:2283 av Mikael Damberg m.fl. (S) och

2022/23:2284 av Martin Ådahl och Rickard Nordin (båda C).

 

h) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2022/23:17 Tillfälligt sänkt skatt på drivmedel och sänkt skatt på bränslen i viss värmeproduktion

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,

2. lag om ändring i lagen (2022:166) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,

3. lag om ändring i lagen (2022:000) om ändring i lagen (2000:1225) om straff för smuggling.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:17 punkterna 1–3 och avslår motionerna

2022/23:2285 av Ali Esbati m.fl. (V),

2022/23:2289 av Mikael Damberg m.fl. (S),

2022/23:2291 av Martin Ådahl (C) yrkandena 1–3 och

2022/23:2295 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP).

 

i) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2022/23:18 Bibehållet reseavdrag med vissa förstärkningar för arbetsresor, tjänsteresor och hemresor

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (2022:1071) om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt,

2. lag om ändring i lagen (2022:1072) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),

3. lag om ändring i lagen (2022:1073) om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244),

4. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:18 punkterna 1–4 och avslår motionerna

2022/23:2286 av Ali Esbati m.fl. (V),

2022/23:2288 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkandena 1–4,

2022/23:2290 av Martin Ådahl (C) yrkandena 1 och 2 samt

2022/23:2294 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2.

 

j) Ålderspensionssystemets utgifter 2023

Riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 359 856 miljoner kronor för 2023.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:1 finansplanen punkt 8.

 

k) Preliminära utgiftsramar och beräkningar av inkomster i statens budget 2024 och 2025

Riksdagen godkänner preliminära utgiftsramar för utgiftsområdena och preliminära beräkningar av inkomster i statens budget för 2024 och 2025 som riktlinje för regeringens budgetarbete enligt regeringens förslag. 

Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:1 finansplanen punkterna 5 och 9 samt avslår motionerna

2022/23:1299 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 6 och 8,

2022/23:2074 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkandena 4 och 6,

2022/23:2180 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 4 och 6 samt

2022/23:2275 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkandena 4 och 6.

 

Reservation 5 (S)

Reservation 6 (V)

Reservation 7 (C)

Reservation 8 (MP)

3.

Bemyndiganden om upplåning

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2023 ta upp lån enligt 5 kap. budgetlagen (2011:203).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:1 finansplanen punkt 10.

 

4.

Lån för myndigheternas investeringar i anläggningstillgångar

Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2023 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 55 340 miljoner kronor.  

Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:1 finansplanen punkt 13.

 

5.

Myndigheternas räntekontokrediter

Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2023 besluta om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjade krediter uppgår till högst 18 500 miljoner kronor. 

Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:1 finansplanen punkt 14.

 

6.

Bemyndiganden om att överskrida anslag

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2023, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen (2011:203), besluta att ett anslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om ett riksdagsbeslut om ändring av anslaget inte hinner inväntas och överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:1 finansplanen punkt 15.

 

Utskottet föreslår att ärendet avgörs trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas.

Stockholm den 12 december 2022

På finansutskottets vägnar

Edward Riedl

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Edward Riedl (M), Mikael Damberg (S), Oscar Sjöstedt (SD), Dennis Dioukarev (SD), Björn Wiechel (S), Jan Ericson (M), Charlotte Quensel (SD), Adnan Dibrani (S), Ida Drougge (M), Ali Esbati (V), Hans Eklind (KD), Martin Ådahl (C), David Perez (SD), Janine Alm Ericson (MP), Carl B Hamilton (L), Eva Lindh (S) och Joakim Sandell (S).

 

 

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2022/23:1 Förslag till statens budget för 2023, finansplan och skattefrågor med regeringens förslag om att godkänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken samt förslag till rambeslut. Budgetpropositionen för 2023 bygger på en över­enskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.

Regeringen fattade beslut om budgetpropositionen den 3 november 2022 och överlämnade den till riksdagen den 8 november 2022. Den innehåller regeringens förslag till statens budget för 2023 samt de övriga förslag och bedömningar som följer av riksdagsordningen och budgetlagen (2011:203). Regeringen redovisar också i avsnitt 10 Granskning och ekonomisk styrning sin bedömning av EU:s rekommendationer till Sverige inom ramen för den europeiska planeringsterminen och av Finanspolitiska rådets rekommendationer och bedömningar. Vidare innehåller avsnittet information om Riksrevisionens revisionsberättelse för årsredovisningen för staten 2021 och en redovisning av arbetet med att utveckla den ekonomiska styrningen i staten.

Motionärernas alternativa budgetförslag med riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken samt rambeslut presenteras i partimotion 2022/23:2074 av Magdalena Andersson m.fl. (S), 2022/23:1299 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V), 2022/23:2180 av Annie Lööf m.fl. (C) och 2022/23:2275 av Märta Stenevi m.fl. (MP).

I betänkandet behandlar utskottet också följande fyra propositioner med förslag till ändringar i skattelagstiftningen:

•       proposition 2021/22:245 Höjd skatt på alkohol och tobak

•       proposition 2022/23:15 Förstärkt skattereduktion för installation av solceller

•       proposition 2022/23:17 Tillfälligt sänkt skatt på drivmedel och sänkt skatt på bränslen i viss värmeproduktion

•       proposition 2022/23:18 Bibehållet reseavdrag med vissa förstärkningar för arbetsresor, tjänsteresor och hemresor.

Proposition 2022/23:15, 2022/23:17 och 2022/23:18 har lämnats efter det att budgetpropositionen för 2023 lämnades till riksdagen, och samtliga förslag finns aviserade i budgetpropositionen för 2023 och ingår i budgetproposi­tionens inkomstberäkning. I betänkandet behandlas också de följdmotioner som väckts med anledning av propositionerna.

När det gäller proposition 2021/22:245 aviserade regeringen i budgetpropositionen för 2022 höjd skatt på alkohol och tobak med ikraftträdande den 1 januari 2023. Propositionen lämnades till riksdagen den 31 maj 2022 och hänvisades till skatteutskottet. Motionstiden löpte ut den 3 oktober 2022. Propositioner med lagförslag som påverkar statens inkomster eller utgifter och som lämnas i eller anslutning till budgetpropositionen behandlas i rambeslutet. Skatteutskottet överlämnade därför propositionen till finansutskottet den 6 oktober 2022.

I bilaga 1 återfinns förteckningen över behandlade förslag. I bilaga 2 återges regeringens förslag till utgiftsramar och inkomstberäkning för 2023. I bilaga 3 återges regeringens förslag till preliminära utgiftsramar och inkomst­beräkningar för 2024 och 2025. I bilaga 4 återges reservanternas förslag till utgiftsramar och inkomstberäkning för 2023. I bilaga 5 återges reservanternas förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2024 och 2025. Regeringens lagförslag återges i bilaga 6.

Första steget i rambeslutsprocessen

Riksdagens beslutsordning för nästkommande års budget – rambeslutspro­cessen – består av två steg som framgår av 11 kap. 18 § riksdagsordningen. I det första steget, som behandlas i detta betänkande, ska riksdagen i ett och samma beslut fastställa ramarna för de olika utgiftsområdena och godkänna en beräkning av inkomsterna i statens budget. I rambeslutet ingår också att riks­dagen ska godkänna en beräkning av andra betalningar som påverkar statens lånebehov och fatta beslut med anledning av de budgetpolitiska mål som riksdagen har beslutat om. Enligt tilläggsbestämmelse 11.18.1 riksdags­ordningen fastställs också preliminära inkomstberäkningar och utgiftsramar för det andra och tredje tillkommande budgetåret i rambeslutet. I enlighet med etablerad praxis ingår även ett godkännande av ålderspensionssystemets utgifter. I rambeslutet ingår vidare att ta ställning till olika förslag till ändringar i skatte- och avgiftsregler och de beräknade effekterna av dessa ändringar. Effektberäkningarna ger ett underlag för att bedöma hur stora inkomsterna i statens budget kommer att bli. Mot denna bakgrund är alla förslag som avser utgiftsramar m.m. och beräkningen av inkomsterna i statens budget samman­förda i en enda beslutspunkt, det s.k. rambeslutet i utskottets förslag till riksdagsbeslut (förslagspunkt 2, avsnitt 2 i betänkandet).

De beslutade utgiftsramarna får inte överskridas i riksdagens fortsatta beredning av anslagen, dvs. i det andra steget i rambeslutsprocessen. Ett utskotts förslag till fördelning av anslagen inom ett utgiftsområde kan inte heller beslutas av riksdagen innan riksdagen fattat beslut om utgiftsramarna. När utskotten bereder och lägger fram förslag till beslut om anslagen inom respektive utgiftsområde får de inte lägga fram förslag som går utöver den fastställda ramen för utgiftsområdet. Inte heller får förslag som överskrider den fastställda ramen läggas fram i reservationer.

Yttrande från skatteutskottet

Normalt brukar finansutskottet bereda samtliga utskott tillfälle att yttra sig över budgetpropositionen och aktuella motioner. Med anledning av den korta beredningstiden som nu varit för handen beslutade utskottet på sitt sammanträde den 24 november 2022 att endast bereda skatteutskottet tillfälle att senast den 8 december yttra sig över skatteförslagen. Skatteutskottets yttrande (yttr. 2022/23:SkU1y) återges i bilaga 7.

Betänkandets disposition

I kapitel 1 behandlas riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpoli­tiken. I kapitel 2 behandlas rambeslutet, dvs. utgiftstak, utgiftsramar och in­komsterna i statens budget. I kapitlet behandlas också de skattepropositioner som regeringen aviserat i budgetpropositionen för såväl 2022 som 2023 och som nu har lämnats till riksdagen och hänvisats eller överlämnats till finansutskottet. I kapitel 3 behandlas bemyndiganden om lån och andra ekonomiska åtaganden. Därefter behandlas i kapitel 4 reger­ingens redovisning av vissa tillkännagivanden.

Utskottets överväganden

1 Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Svensk ekonomi bedöms vara i en lågkonjunktur 2023. Hög inflation, stigande räntor och osäkerhet tynger hushållens konsum­tion och företagens investeringar. Det är därför viktigt att finans­politiken är väl avvägd både för att få ned den höga inflationen och för att hantera nedgången i ekonomin. Finanspolitiken bör styras mot överskottsmålet genom en svagt åtstramande budget som inte motverkar penningpolitiken.

I närtid inriktas politiken på åtgärder som stöttar hushåll och företag som pressas av stigande priser, bl.a. genom ett tillfälligt högkostnadsskydd för elkostnader och tillfälliga skattesänkningar på drivmedel. Hela det svenska rättsväsendet behöver stärkas, men lika viktigt är det förebyggande arbetet. Vården och omsorgen i hela landet ska stärkas, och politiken ska också inriktas på att uppnå mer kunskap och ordning i skolan. Den militära försvarsförmågan ska stärkas och biståndsbudgeten frikopplas från BNI. Energi-, klimat- och miljöpolitiken ska vara långsiktigt hållbar och kostnadseffektiv, och bygga på reformer som mest effektivt tryggar en robust och fossilfri elförsörjning. Migrations- och integrationspolitiken ska bli långsiktigt hållbar samtidigt som asylrätten upprätthålls.

Jämför reservation 1 (S), 2 (V), 3 (C) och 4 (MP).

1.1 Propositionen

Regeringens inriktning på den ekonomiska politiken

Sverige befinner sig i en utmanande ekonomisk miljö. Hög inflation och stigande räntor pressar hushåll och företag. Regeringen bedömer att svensk ekonomi kommer att vara i en lågkonjunktur 2023. Samtidigt bedöms arbets­lösheten vara hög i jämförelse med andra europeiska länder och särskilt för utrikes födda som under en lång tid stått utanför arbetsmarknaden. Reger­ingens prognos för svensk ekonomi är dyster, och det finns enligt regeringen betydande risker för att utvecklingen blir sämre än i huvudscenariot. Det bedöms därför som viktigt att den svenska finanspolitiken är väl avvägd både i förhållande till behovet av att få ned inflationen och för att kunna hantera nedgången i ekonomin. Med hänsyn till det ekonomiska läget och den höga inflationen föreslår regeringen en svagt åtstramande inriktning på budgeten.

En starkare ekonomi med fler i arbete

Den ekonomiska politiken ska inriktas på att hålla nere prisökningar, och åtgärder ska vidtas för att kompensera företag och hushåll som drabbas hårt av inflationen. Hushåll med små ekonomiska marginaler bedöms som särskilt utsatta och ska därför prioriteras, bl.a. genom ett tillfälligt högkostnadsskydd för elkostnader och genom en förlängning av det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag. För att också stärka skyddet för personer som blir arbetslösa behålls arbetslöshetsförsäkringen på samma nivå som gällde under pandemin.

Höga drivmedelspriser får enligt regeringen orimliga konsekvenser för de som är beroende av bensin- och dieselbilar, varför politiken inriktas på att kompensera för detta genom att skatten på drivmedel tillfälligt sänks under tre år och genom en förlängning av den tillfälligt utökade nedsättningen av skatt på diesel som används i arbetsmaskiner m.m. inom bl.a. jord- och skogsbruket. Regeringen planerar vidare att sänka reduktionsplikten till EU:s lägstanivå fr.o.m. den 1 januari 2024.

Sysselsättningen ska öka och utanförskapet minska. Alla som kan arbeta ska göra det. En av politikens största utmaningar är enligt regeringen arbets­marknadssituationen för utrikes födda, där väldigt många står långt från arbetsmarknaden. Det måste löna sig bättre att arbeta, och regeringen avser därför att sänka skatten på arbete under mandatperioden och öka incitamenten för att jobba och utbilda sig. Som ett första steg förstärker regeringen jobb­skatteavdraget för äldre. En stor bidragsreform ska också genomföras så att det blir mer lönsamt att gå från bidrag till arbete och egen försörjning. Fler ska få jobb och bli självförsörjande bl.a. genom fler platser i yrkesvux och fler praktikplatser. Reseavdraget förstärks för att underlätta för den som pendlar längre sträckor att ta sig till sitt arbete.

Politiken ska vidare inriktas på att öka tillväxten och stärka konkurrens­kraften, bl.a. genom att minska regelbördan och administrationen för företag och entreprenörer, öka incitamenten för ett ökat byggande samt upprätthålla investeringstakten i ny infrastruktur.

En ökad trygghet och rättvisa

Den organiserade brottsligheten utgör ett allvarligt hot mot det öppna samhäl­let, den enskilda människans frihet och grunderna för vår rättsstat. Politiken ska därför inriktas på att höja ambitionsnivån i kampen mot brottsligheten, bl.a. ska hela rättsväsendets förmåga och effektivitet stärkas genom mer resur­ser, nya verktyg och skärpta straff. Samtidigt ska det brottsförebyggande arbe­tet intensifieras genom bl.a. stärkt föräldrastöd, ökat föräldraansvar och en stärkt socialtjänst.

En välfärd att lita på

Svensk hälso- och sjukvård präglas enligt regeringen av långa vårdköer, bristande tillgänglighet och ett otillräckligt antal vårdplatser. Regeringens ambition är att korta vårdköerna och öka tillgängligheten till hälso- och sjukvården genom riktade satsningar på bl.a. utökad vårdkapacitet, kvinnors och äldres hälsa samt ökat statligt ansvar genom bl.a. en nationell vårdförmedling. Äldreomsorgen ska stärkas under mandatperioden. Regering­en framhåller vikten av en mångfald av utförare inom hälso- och sjukvården som ökar valfriheten och stimulerar utvecklingen av nya arbetssätt och bättre tillgänglighet.

Politiken ska inriktas på att uppnå mer kunskap och ordning i skolan. Det behövs enligt regeringen bättre möjligheter och mer tid för lärarna att fokusera på undervisningen och skolans kunskapsuppdrag. Därför avser regeringen att vidta åtgärder för att öka antalet speciallärare, förstärka lovskolan och förbätt­ra tillgången till nya läromedel av hög kvalitet. Regeringen värnar rätten att välja skola och avser att minska utrymmet för aktörer med kvalitetsbrister.

För att undvika neddragningar i välfärden som kan leda till att sysselsätt­ningen minskar förstärker regeringen de generella statsbidragen.

En starkare försvars- och utrikespolitik

Det säkerhetspolitiska läget i omvärlden kräver enligt regeringen att Sverige har ett försvar som är redo att skydda svenskt territorium. Politiken ska därför inriktas på att stärka den militära försvarsförmågan. Sverige ska bli medlem i Nato och uppfylla sina förpliktelser vad gäller försvarsutgifternas storlek. Ingen fråga är enligt regeringen lika central för Europas säkerhet som att Ukraina klarar att försvara sig mot Rysslands invasion. Därför bör Sverige ge mesta möjliga stöd till det krigsdrabbade Ukraina – politiskt, ekonomiskt och säkerhetsmässigt – inklusive mer kvalificerade vapensystem. Biståndet reformeras genom att frikopplas från BNI.

En effektiv och ambitiös energi- och klimatpolitik

En av regeringens främsta prioriteringar är att säkerställa ny planerbar elpro­duktion i Sverige genom att möjliggöra ny kärnkraft. Kärnkraften ska ha en avgörande roll i att både återupprätta en leveranssäker, trygg elförsörjning och åstadkomma en effektiv klimatomställning. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med ett förslag på en garantiram för kärnkraft. En effektivare och mer ambitiös energi- och klimatpolitik ska vidare uppnås genom bl.a. stöd för solceller och energieffektiviserande åtgärder i småhus. Laddinfrastrukturen ska byggas ut, och ett tillfälligt undantag från beskatt­ningen av förmån av laddel på arbetsplatsen ska införas.

Politiken ska också inriktas på att främja näringslivets gröna omställning bl.a. genom förstärkningar av Industriklivet.

En hållbar migrations- och integrationspolitik

Regeringen anför i propositionen att invandringen till Sverige har varit ohållbar och att politiken därför ska inriktas på att skapa en mer hållbar migrations- och integrationspolitik. Det ska ske genom ett flertal åtgärder bl.a. genom att minska antalet kvotflyktingar och ställa tydligare krav och ha tydligare förväntningar på att människor blir självförsörjande.

Effekter av regeringens politik

Ett antal kommande åtgärder bedöms kunna få positiva långsiktiga effekter för arbetsmarknaden t.ex. utökade medel till kommuner och regioner, förstärkning av jobbskatteavdraget för äldre och reseavdraget.

De bedömningsbara reformer som föreslås och aviseras i propositionen för att genomföras 2023 kommer emellertid enligt regeringens bedömning att på lång sikt minska sysselsättningen och antalet arbetade timmar, samtidigt som arbetslösheten ökar.

De beräkningsbara reformerna bedöms sammantaget ha en utjämnande fördelningsprofil där den ekonomiska standarden ökar procentuellt sett mest i den nedre delen av fördelningen, och allra mest för den tiondel av befolk­ningen som har lägst ekonomisk standard. Reformerna bedöms sammantaget öka mäns individuella disponibla inkomster något mer än kvinnors.

Regeringens klimatpolitiska arbete ska utgå från riksdagens klimatmål. Sverige ska 2024 ha nettonollutsläpp, och bortom 2045 ska utsläppen vara nettonegativa. Regeringen bedömer att vissa av de åtgärder som föreslås kom­mer att ha en negativ effekt på klimatet. För att nå målet om noll nettoutsläpp senast 2045, och för att bidra till negativa nettoutsläpp därefter bedömer reger­ingen att det krävs kompletterande åtgärder som t.ex. storskalig koldioxid­infångning genom bio-CCS (avskiljning och lagring av koldioxid med biogent ursprung).

Den ekonomiska utvecklingen

Utsikterna i omvärlden

Regeringen konstaterar att ett högt inflationstryck, som har förstärkts av Ryss­lands krig mot Ukraina och energikrisen, har inneburit kraftigt försämrade utsikter för världsekonomin. Regeringens bedömning är att tillväxten i omvärlden framöver kommer att dämpas, i synnerhet i euroområdet till följd av de omfattande störningarna på energimarknaderna.

I euroområdet väntas tillväxten bli svag 2023. Det första halvåret 2022 växte BNP i euroområdet i relativt hög takt, främst som en följd av en fortsatt återhämtning inom tjänstesektorn när pandemirelaterade restriktioner avveck­lades. Regeringen konstaterar att preliminära siffror tyder på att tillväxten saktade in under det tredje kvartalet 2022. Under resten av 2022 och 2023 bedöms den ekonomiska utvecklingen bli betydligt sämre. Stoppade gasleve­ranser från Ryssland väntas innebära fortsatt höga priser och risk för ransoner­ing. Hög inflation, framför allt till följd av ökade energi- och livsmedelspriser, stigande räntor och en allmän osäkerhet bedöms påverka både hushåll och företag negativt.

Även i USA och Kina väntas tillväxten bli svag framöver.

Utsikterna i Sverige

Svensk ekonomi bedöms befinna sig i en lågkonjunktur 2023. Regeringen konstaterar att BNP utvecklades relativt starkt under första halvåret 2022. Utvecklingen väntas dock komma att försvagas framöver, och tillväxten bedöms bli negativ 2023 (se tabell 1.1).

Tabell 1.1 Försörjningsbalansen

Årlig procentuell förändring. Utfall 2021, prognos 2022–2025. Siffror i parantes avser prognos för 2022 års ekonomiska vårproposition (prop. 2021/22:100).

 

2021

2022

2023

2024

2025

BNP

5,1

2,6 (3,1)

–0,4 (1,6)

2,0 (1,6)

3,2 (1,7)

Hushållens konsumtion

6,0

3,6

–0,7

2,1

4,9

Offentlig konsumtion

2,8

–0,3

–0,2

0,1

–0,8

Fasta bruttoinvesteringar

6,3

4,1

–1,8

2,5

3,6

Lagerinvesteringar

0,4

0,8

–0,3

0,0

0,0

Export

7,9

4,8

1,0

3,1

2,2

Import

9,6

7,2

–0,8

2,6

1,7

Källa: Budgetpropositionen för 2023.

Hög inflation, stigande räntekostnader och osäkerhet håller tillbaka hushållens konsumtion och företagens invester­ingar. I september uppgick inflationen till 9,7 procent, vilket är den högsta inflationstakten sedan 90-talet. Exklusive energipriser var inflationen 7,4 pro­cent i september. Regeringens prognos är att inflationen kommer att uppgå till 7,9 procent 2022 för att därefter falla till 5,2 procent 2023 och till 2,0 procent 2024 och 2025, som en följd av en stramare penningpolitik, lägre efterfrågan, minskade utbudsstörningar och ett lägre bidrag från energipriserna. Hushållens konsumtion bedöms även påverkas av prisfall på aktiemarknaden och en vikande bostadsmarknad. Regeringen konstaterar att bostadspriserna har fallit tydligt sedan toppen i mars 2022 och bedömer att priserna kommer att fortsätta att falla. Till följd av den höga inflationen bedömer regeringen att reallöneutvecklingen, dvs. den nominella löneökningstakten korrigerad för konsumentprisindex (KPI), kommer att vara negativ 2022 och 2023 och minska med 5,8 respektive 4,9 procent.

Den lägre omvärldsefterfrågan, inte minst från Tyskland, väntas hålla tillbaka svensk export.

Även framåtblickande indikatorer talar enligt regeringen för en svag utveckling framöver – inte minst konsumentförtroendet som är på mycket låga nivåer.

Den lägre efterfrågan väntas medföra att sysselsättningstillväxten saktar in och att arbetslösheten ökar 2023.

Regeringen framhåller att prognosen är behäftad med stor osäkerhet som främst är kopplad till energikrisen i Europa och utvecklingen av inflationen. 

I propositionen redovisar regeringen alternativa scenarier i form av en djupare och en mildare konjunkturnedgång jämfört med huvudscenariot.

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Det finanspolitiska ramverket ska enligt regeringen värnas för att säkra stabilitet och förutsebarhet kring den ekonomiska politiken. Det bedöms som särskilt viktigt att budgeten är anpassad för att uppnå överskottsmålet eftersom överskottsmålets nivå under alltför många år inte uppnåtts. Även den höga inflationen talar enligt regeringen för en återhållsam finanspolitik. Regeringen anför att det är viktigt att finanspolitiken inte motverkar penningpolitiken i ett läge där hög inflation kan bita sig fast.

Uppföljning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande

Regeringen ska enligt 2 kap. 1 a § budgetlagen vid minst två tillfällen per år redovisa för riksdagen hur målet för den offentliga sektorns finansiella sparande uppnås. Regeringen ska då beakta effekterna av de budgetpolitiska åtgärder som beslutats av och presenteras för riksdagen.

Målnivån för det finansiella sparandet anger att sparandet i den offentliga sektorn i genomsnitt ska motsvara en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel. Det strukturella sparandet innevarande och nästkommande år används för att bedöma måluppfyllelsen i förhållande till överskottsmålet i ett framåtblickande perspektiv.

Regeringen bedömer att det inte längre finns någon tydlig avvikelse från överskottsmålet. Den förväntade lägre aktiviteten i svensk ekonomi 2023 försvagar de offentliga finanserna samtidigt som tillfälliga finanspolitiska åtgärder fasas ut. Sammantaget medför det att försvagningen av det finansiella sparandet i offentlig sektor beräknas bli relativt begränsad 2023. För de efterföljande åren beräknas det finansiella sparandet förstärkas, främst till följd av avsaknaden av ny finanspolitik. Regeringens prognosprinciper innebär att endast beslutade och aviserade förändringar av skatteregler och statens utgifter beaktas. Det strukturella sparandet bedöms mot den bakgrunden i stort sett vara i nivå med överskottsmålet innevarande år och sedan successivt stärkas t.o.m. 2025. Det strukturella sparandet beräknas till 0,4 respektive 0,7 procent av potentiell BNP för 2022 och 2023 och bedöms därmed vara återfört till överskottsmålet, se tabell 1.2. Samtidigt framhåller regeringen att finans­politiken framöver kan behöva anpassas till ett konjunkturläge som avviker från det som nu prognostiseras i budgetpropositionen.

Tabell 1.2 Finansiellt sparande i offentlig sektor och indikatorer för avstämning mot överskottsmålet

Procent av BNP respektive potentiell BNP. Utfall 2021 och prognos 2022–2025

 

2021

2022

2023

2024

2025

Finansiellt sparande

–0,1

0,6

0,2

0,4

1,4

Bakåtblickande åttaårssnitt

–0,1

 

 

 

 

Strukturellt sparande1

0,5

0,4

0,7

1,2

1,8

BNP-gap1

–0,6

0,2

–1,7

–1,5

0,0

1 Andel av potentiell BNP.

Källa: Budgetpropositionen för 2023.

Uppföljning av utgiftstaket för staten

Regeringen ska enligt 9 kap. 3 § budgetlagen redovisa prognoser över utgif­terna under utgiftstaket. Om det finns risk för att ett beslutat utgiftstak kommer att överskridas ska regeringen enligt 2 kap. 4 § för att undvika detta vidta sådana åtgärder som den har befogenhet för eller föreslå nödvändiga åtgärder för riksdagen.

I propositionen görs en uppföljning av utgiftstaket för 2022. Regeringen anser att budgeteringsmarginalens storlek är tillräcklig för att hantera den osäkerhet som finns i bedömningen av utgiftsutvecklingen 2022. Jämfört med prognosen i 2022 års ekonomiska vårproposition beräknas budgeteringsmargi­nalen bli 14 miljarder kronor större. Totalt uppgår budgeteringsmarginalen till 55 miljarder kronor 2022, vilket motsvarar 3,5 procent av de takbegränsade utgifterna.

I tabell 1.3 redovisas regeringens prognos för de takbegränsade utgifterna tillsammans med regeringens förslag till nya nivåer på de utgiftstak för 2023 och 2024 som riksdagen fattat beslut om samt regeringens förslag till nivå för 2025, se vidare avsnitt 2.1 i detta betänkande.

Tabell 1.3 Utgiftstak för staten enligt regeringen

Miljoner kronor

 

2022

2023

2024

2025

Summa utgifter exkl. statsskuldsräntor

1 253 174

1 251 874

1 292 702

1 299 796

Minskning av anslagsbehållningar

 

–4 393

–6 079

–9 563

Utgifter för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget

 

348 198

 

359 856

 

365 883

 

381 292

Takbegränsade utgifter

1 578 783

1 594 269

1 642 941

1 662 459

Budgeteringsmarginal

55 217

70 731

102 059

162 541

Budgeteringsmarginal i procent av takbegränsade utgifter

 

3,5

 

4,4

 

6,2

 

9,8

Utgiftstak för staten

1 634 000

1 665 000

1 745 000

1 825 000

Utgiftstak för staten i procent av BNP

27,5

27,0

27,3

27,2

Källa: Budgetpropositionen för 2023.

Prognoser över statens budget, statsskulden och de offentliga finanserna 2023–2025

Enligt 9 kap. 3 § budgetlagen ska regeringen redovisa prognoser över bl.a. statens lånebehov och den offentliga sektorns inkomster, utgifter och skulder. I tabell 1.4 redovisas regeringens prognos över statens budgetsaldo och stats­skulden 2023–2025.

Tabell 1.4 Statens budgetsaldo och statsskulden enligt regeringen

Miljoner kronor

 

2023

2024

2025

Inkomster i statens budget

1 279 473

1 320 188

1 391 044

   därav inkomster av försåld egendom

5 000

5 000

5 000

Utgifter i statens budget

1 195 470

1 293 760

1 299 521

   därav statsskuldsräntor

13 155

9 655

9 155

   Riksgäldskontorets nettoutlåning

−52 379

6 766

8 917

   Kassamässig korrigering

371

371

371

Statens budgetsaldo

84 004

26 428

91 524

Statsskuld vid årets slut

980 826

960 259

864 584

Statsskuld i procent av BNP1

15,9

15,0

12,9

Maastrichtskulden i procent av BNP2

29,4

28,6

26,2

1 Avser okonsoliderad statsskuld, dvs. inkl. statliga myndigheters eget innehav av statspapper.

2 Skulden består av den konsoliderade statsskulden och kommunsektorns skulder på kapitalmarknaden, med avdrag för AP-fondernas innehav av statspapper.

Källa: Budgetpropositionen för 2023.

Regeringen beräknar att statens budgetsaldo kommer att uppvisa ett överskott på 84 miljarder kronor 2023. Även resterande del av prognosperioden beräk­nas budgetsaldot vara positivt. Överskotten respektive år beror på att statens inkomster beräknas överskrida statens utgifter. För en mer detaljerad redo­visning av inkomster och utgifter i statens budget 2023–2025, se avsnitt 2.2–2.4 och 2.7.

Utgifterna för statsskuldsräntor beräknas uppgå till 13 miljarder kronor 2023. Det är en minskning jämfört med 2022 och förklaras av valutavinster och av lägre inhemska räntor. Ränteutgifterna bedöms bli ytterligare något lägre 2024 och 2025, vilket bl.a. beror på att myndigheter, statliga affärsverk och vissa statliga bolag sammantaget väntas öka sina nettotillgodohavanden hos Riksgäldskontoret under dessa år. Hela prognosperioden bedöms bli påverkad av kursförluster som uppstår när Riksgäldskontoret köper tillbaka obligationer och marknadsräntan vid köptillfället understiger kupongräntan.

Riksgäldskontorets nettoutlåning förstärker budgetsaldot 2023 men försvagar det 2024 och 2025. Förstärkningen förklaras huvudsakligen av att Riksbanken amorterar valutalån via Riksgäldskontoret i samband med en omlagd finansiering av Riksbankens förstärkta valutareserv. Amorteringarna beräknas minska nettoutlåningen och statsskulden med sammanlagt 182 miljarder kronor, varav 64 miljarder kronor avser 2023.

Statens budgetsaldo motsvarar statens lånebehov med omvänt tecken, vilket innebär att statens lånebehov minskar med 84, 26 respektive 92 miljarder kronor 2023–2025. Överskottet i statens budget bidrar till en minskad statsskuld. I procent av BNP minskar statskulden från 15,9 procent 2023 till 12,9 procent 2025. Även den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, den s.k. Maastrichtskulden, minskar som andel av BNP, vilket beror på Riksbankens fortsatta amortering av valutalån 2023, att tillfälliga åtgärder som vidtagits med anledning av pandemin upphör fr.o.m. 2023 och att regeringens prognos baseras på endast den finanspolitik som aviserats eller beslutats fram t.o.m. denna proposition och Höständringsbudget för 2022.

Regeringen konstaterar att i 2022 års ekonomiska vårproposition bedömdes bruttoskulden vara förenlig med skuldankarets riktmärke på 35 procent av BNP. Om skuldkvoten avviker med mer än 5 procent av BNP från skuld­ankaret ska regeringen i samband med vårpropositionen lämna en skrivelse till riksdagen och förklara vad som orsakat avvikelsen och hur den ska hanteras. Regeringen konstaterar att i nuvarande prognos, som endast bygger på den finanspolitik som aviserats eller fattats beslut om t.o.m. denna proposition, väntas bruttoskulden minska och uppgå till strax över 29 procent av BNP 2023.

I tabell 1.5 redovisas regeringens prognos över den offentliga sektorns finansiella sparande och dess fördelning på respektive delsektor.

Den avmattning som regeringen prognostiserar i ekonomin medför att de offentliga finanserna försvagas 2023 jämfört med 2022. Det finansiella sparandet väntas dock vara positivt, vilket till stor del beror på att tillfälliga åtgärder upphör. Antagandet om avsaknad av nya åtgärder för 2024 och 2025 medför en fortsatt förstärkning av de offentliga finanserna. Samtidigt som den beräknade makroekonomiska utvecklingen innebär att finanserna är fortsatt belastade 2024. Sammantaget innebär det att det finansiella sparandet främst beräknas förstärkas 2025.

Det är i huvudsak statens finanser som har belastats under pandemin, och när tillfälliga åtgärder upphör 2023 stärks statens finansiella sparande. I avsak­nad av nya åtgärder beräknas staten redovisa successivt växande överskott 2023–2025.

Ålderspensionssystemet väntas uppvisa ett överskott motsvarande i genomsnitt 0,4 procent av BNP. Avgiftsinkomsterna väntas dock vara lägre än pensionsutbetalningarna under hela perioden 2023–2025. Avkastningen på AP-fondernas tillgångar i form av ränteintäkter och utdelningar bedöms emellertid vara högre än avgiftsunderskottet, vilket medför att det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet väntas vara positivt och successivt öka under prognosperioden. Utgifterna i ålderspensionssystemet väntas öka de närmaste åren till följd av att inkomstindex ökar, pensionärerna blir fler och pensionerna i genomsnitt blir högre. Höjda åldersgränser i pensionssystemet beräknas öka avgiftsinkomsterna fr.o.m. 2023 med 2,5 miljarder kronor.

Kommunsektorns inkomster bedöms öka långsammare under perioden 2022–2025 jämfört med 2020 och 2021, till följd av att pandemirelaterade statsbidrag avtar. Trots en svagare konjunktur beräknas skatteinkomsterna i genomsnitt växa något snabbare under perioden 2022–2025 än vad de i genomsnitt har gjort de senaste tio åren. Även kommunsektorns utgifter bedöms öka snabbare 2022 och 2023 än vad de gjort i genomsnitt de senaste tio åren. Det antas till viss del finansieras genom att kommuner och regioner sänker sina överskott, vilket innebär att kommunsektorns finansiella sparande sjunker 2023. För 2024 och 2025 antas i regeringens prognos att kommun­sektorn upprätthåller en god ekonomisk hushållning. Kommunsektorns antas redovisa ett underskott på 0,4 procent av BNP 2023–2025.

Tabell 1.5 Den offentliga sektorns finansiella sparande enligt regeringen

Miljoner kronor

 

2023

2024

2025

Den offentliga sektorns inkomster

3 303 322

3 414 299

3 559 459

Den offentliga sektorns utgifter

3 292 523

3 390 428

3 465 805

Finansiellt sparande

10 800

23 871

93 654

Staten

18 237

22 668

84 323

Ålderspensionssystemet

17 138

28 163

34 738

Kommunsektorn

−24 575

−26 959

−25 407

Finansiellt sparande i procent av BNP

0,2 

0,4

1,4 

Källa: Budgetpropositionen för 2023.

Uppföljning av statens budget och de offentliga finanserna 2022

Statens budgetsaldo har reviderats upp med 98 miljarder kronor jämfört med beräkningen i statens budget för 2022. Upprevideringen förklaras huvudsak­ligen av att prognosen för statens inkomster har reviderats upp med 96 miljarder kronor. Intäkterna av skatt på arbete, skatt på kapital och på konsumtion och insatsvaror bedöms bli 38, 24 respektive 36 miljarder kronor högre än tidigare beräknat, till följd av en förbättrad konjunktur och högre lönesumma, en starkare vinstutveckling för företagen samt att hushålls­konsumtionen har ökat snabbare än tidigare beräknat. Övriga inkomster har reviderats upp jämfört med beräkningen i statens budget för 2022, vilket beror på högre utdelningar från statliga bolag än förväntat.

Prognosen för utgifterna har reviderats ned med 3 miljarder kronor jämfört med beräkningen i statens budget för 2022. Det förklaras främst av att progno­sen för Riksgäldskontorets nettoutlåning reviderats ned med 59 miljarder kronor, som i sin tur förklaras av ökade flaskhalsintäkter till Svenska kraftnät.

Prognosen för utgifterna inom budgetens utgiftsområden för 2022 beräknas till 1 253,2 miljarder kronor. Det är 56,8 miljarder kronor mer än de beräknade utgifterna i statens ursprungliga budget för 2022, dvs. inklusive ändringsbudgetarna. De beräknade utgifterna för 2022 beräknas dock bli 37 miljarder kronor lägre än totalt anvisade medel för 2022. De största sammantagna avvikelserna mellan utgiftsprognosen för 2022 och de ursprungligt anvisade medlen i budgeten återfinns inom

•       utgiftsområde 8 Migration (+5,7 miljarder kronor)

•       utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg (+9,7 miljarder kronor)

•       utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsned­sättning (+16,4 miljarder kronor)

•       utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (–12,4 miljarder kronor)

•       utgiftsområde 21 Energi (+9,7 miljarder kronor)

•       utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor (+10,4 miljarder kronor).

Regeringen har reviderat upp prognosen för det finansiella sparandet 2022 med 67 miljarder kronor eller 1,1 procent av BNP i förhållande till den prognos som redovisades i 2022 års ekonomiska vårproposition. Det innebär att det prognostiserade underskottet på 30 miljarder kronor har vänts till överskott på 37 miljarder kronor. Det är framför allt inkomsterna från skatt på kapital och mervärdesskatt som prognostiseras bli högre än i 2022 års ekonomiska vårpro­position. Även lägre beräknade utgifter för transfereringar och kommun­sektorns konsumtion bidrar till det högre finansiella sparandet. En högre förväntad räntenivå bidrar emellertid till att utgifterna beräknas bli högre och försvagar det finansiella sparandet jämfört med vad som bedömdes i vårpropo­sitionen. Samtliga sektorer beräknas bidra till det högre finansiella sparandet 2022 jämfört med regeringens prognos i våras. Framför allt är det statens och kommunsektorns finansiella sparande som beräknas bli högre än i den tidigare prognosen.

Finansiellt sparande och strukturellt sparande enligt olika bedömare

Regeringen jämför i propositionen olika bedömningar av det finansiella spar­andet och det strukturella sparandet för den offentliga sektorn, se tabell 1.6. Det följer av att regeringen enligt 9 kap. 5 § budgetlagen regelbundet ska redovisa en utvärdering av sina prognoser.

Tabell 1.6 Finansiellt och strukturellt sparande enligt olika bedömare

Procent av BNP eller potentiell BNP

 

2022

2023

2024

2025

Finansiellt sparande

 

 

 

 

  Regeringen

0,6

0,2

0,4

1,4

  Konjunkturinstitutet

0,8

0,0

–0,4

–0,3

  Ekonomistyrningsverket

0,1

0,0

0,7

1,2

  Riksbanken

0,7

0,0

–0,3

 

  Europeiska kommissionen

–0,5

0,5

 

 

Strukturellt sparande

 

 

 

 

  Regeringen

0,4

0,7

1,2

1,8

  Konjunkturinstitutet

1,0

1,0

0,5

0,3

  Ekonomistyrningsverket

0,1

0,8

1,1

1,3

  Europeiska kommissionen

0,0

1,2

 

 

Anm.: Publiceringsdatum är för KI 2022-09-28, ESV 2022-09-21, Riksbanken 2022-09-20 och Europeiska kommissionen 2022-05-16.

Källa: Budgetpropositionen för 2023.

Regeringen framhåller att det vid jämförelser mellan de olika bedömningarna är viktigt att beakta att de gjorts vid olika tidpunkter och kan bygga på olika antaganden om den framtida politiken.

Konjunkturinstitutet (KI) inkluderar åtgärder på ca 50 miljarder kronor 2023. Regeringen bedömer att de är i samma storleksordning som i regering­ens prognos. Med beaktande av detta menar regeringen att KI:s och regering­ens prognoser på det finansiella sparandet i offentlig sektor 2022 och 2023 är relativt lika.

Skillnaden mellan regeringens och Ekonomistyrningsverkets (ESV) prognos 2022 och 2023 förklaras främst av att ESV gör en försiktigare bedömning av intäkterna från skatt på kapital för både 2022 och 2023 än regeringen. Regeringen bedömer att ESV:s beräkningar för sparandet är i linje med regeringen prognos, eftersom ESV:s prognosprincip innebär att nya åtgärder saknas 2023.

Kommissionens bedömningar gjordes under ett tidigare skede och bygger på väsentligt annorlunda information, varför en jämförelse inte bedöms som helt rättvisande.

Olika bedömningar av potentiella variabler och skillnader i beräkningsme­toder förklarar skillnaderna i prognoserna över det strukturella sparandet mellan regeringen och KI och ESV. Skillnaderna gentemot kommissionen förklaras i stor utsträckning av att kommissionens beräkningar gjordes i ett tidigare skede.

1.2 Motionerna

Socialdemokraterna

I partimotion 2022/23:2074 av Magdalena Andersson m.fl. (S) föreslås i yrkande 1 att riksdagen godkänner motionens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Socialdemokraternas inriktning på den ekonomiska politiken

I motionen anförs att vi lever i en orolig tid med krig i Sveriges närområde, hög inflation och en ekonomi på väg in i lågkonjunktur. Hushållen pressas av höga priser och urholkade reallöner. Samtidigt finns det avgörande samhällsproblem att hantera. Sammantaget kräver detta en ansvarsfull ekonomisk politik som utan att motarbeta penningpolitiken stöttar de hushåll som drabbas hårdast.

För att möta lågkonjunkturen behövs enligt motionärerna ytterligare resur-ser till arbetsmarknadspolitiken. Extratjänsterna bör återinföras för att förhind-ra att långtidsarbetslösheten biter sig fast. Motionärerna står bakom regering-ens förslag att permanenta den förstärkta arbetslöshetsförsäkringen. Dock avvisas regeringens skattesänkning på bränsle till förmån för ett nytt stöd för höga drivmedelspriser med ett inkomsttak och en särskild glesbygdsprofil. För att stärka hushållens motståndskraft anser motionärerna att barnbidraget bör höjas tillfälligt under vintermånaderna 2023. Ytterligare medel läggs också på vuxenutbildning och högre utbildning, fler servicekontor i hela landet, utökad bemyndiganderam för investeringsstödet för hyresbostäder samt på ett särskilt återstartsstöd för kultursektorn.

Välfärden ska prioriteras framhåller motionärerna, och fler medarbetare behöver anställas inom vården, äldreomsorgen och skolan. För att upprätthålla kvaliteten i välfärden bör ytterligare 6 miljarder kronor läggas på generella statsbidrag 2023 utöver regeringens förslag. Därutöver lägger motionärerna också mer än regeringen på riktade statsbidrag till kommunsektorn. Samhället behöver ta tillbaka den demokratiska kontrollen över skolan. Friskolor, valmöjligheter och skolval ska vara ett självklart inslag men fokus måste vara på kunskap, arbetsro och bildning – inte vinstjakt. Likvärdigheten i skolan behöver förstärkas och medel bör tillföras ett förstärkt likvärdighetsbidrag fr.o.m. 2023. Varje sten ska vändas för att bryta segregationen och tränga tillbaka våldet och kriminaliteten. Investeringar behövs i det förebyggande arbetet, och medel bör tillföras för att stärka socialtjänstens arbete mot ungas brottslighet. För att stärka svensk vård och omsorg bör personalsatsningen successivt förstärkas och Äldreomsorgslyftet förlängas. Vidare anser motio-närerna att skillnaden i beskattning av sjuk- och aktivitetsersättning i förhållande till arbetsinkomster bör tas bort i samtliga inkomstintervall. Medel bör också tillföras för att rätten till sjukersättning ska prövas mot samma arbetsmarknadsbegrepp som gäller i sjukpenningen.

Klimatomställningen är enligt motionärerna vår tids ödesfråga. Samtidigt är klimatomställningen vår tids stora möjlighet genom investeringar i fram-tidens teknik och möjligheterna att skapa nya gröna jobb i hela landet. Den svenska industrin spelar en nyckelroll i samhällsbygget och för att klara klimatomställningen. Sverige behöver en kraftigt utbyggd elproduktion, och för att skapa långsiktiga förutsättningar behövs enligt motionärerna en block-överskridande överenskommelse om energipolitiken. Vidare anser motio-närerna att skogen och skogsbruket är avgörande för klimatomställningen.  Därför bör ytterligare medel i förhållande till regeringens förslag läggas på bl.a. skydd av och åtgärder för värdefull natur samt Skogsstyrelsen och insatser för skogsbruket. Motionärerna vill också att det införs en statlig stimulans till regioner för att göra kollektivtrafiken avgiftsfri på sommaren för gymnasieelever och studenter. Därutöver anser motionärerna att medel bör tillskjutas för energieffektivisering av flerbostads-hus och till utökade klimatpremier. Motionärerna föreslår också en kostnadsneutral förändring i rotavdragets subventionsgrad så att avdraget bidrar till energieffektivisering.

Kriminaliteten hotar samhällsgemenskapen, och samhällets fulla kraft mås-te mobiliseras för att trycka tillbaka de kriminella, kapa återväxten in i krimi-nalitet och öka tryggheten. Resurserna till polisen och hela rättskedjan har ökat kraftigt de senaste åren. Det arbetet måste fortsätta, och motionärerna väl-komnar därför regeringens förslag om ytterligare satsningar på rättskedjan. För att stoppa nyrekryteringen till gängen vill motionärerna införa en ny princip som innebär att för varje ytterligare krona som satsas på rättsväsendet ska minst lika mycket satsas på att stoppa nyrekryteringen och på det förebyggande arbetet. I motionen lyfts tillskott till socialtjänsten, förstärkning av likvärdighetsbidraget för skolan samt stöd till idrottsrörelsen fram som förebyggande åtgärder.

Mot bakgrund av det försämrade säkerhetspolitiska läget behöver försvars-förmågan öka ytterligare och i en snabbare takt. Motionärerna står bakom regeringens satsningar på försvaret under perioden. Anslaget till det militära försvaret ska successivt öka till 2 procent av BNP. När det gäller biståndet lägger motionärerna 2,5 miljarder kronor mer 2023 jämfört med regeringens förslag. På sikt vill motionärerna återgå till enprocentsmålet för biståndet. Re-geringens föreslagna neddragning för mottagande av kvotflyktingar avvisas.

Vidare vill motionärerna öka legitimiteten för skattesystemet genom att säkerställa att välfärden och tryggheten finansieras efter bärkraft, samtidigt som skattefusk och skatteundandragande ska försvåras. Uppräkningen av skiktgränsen för statlig inkomstskatt bör pausas, vilket ökar skatteintäkterna i förhållande till regeringens förslag. Vidare anser motionärerna att införandet av en ny beredskapsskatt bör utredas.

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Sveriges offentliga finanser är enligt motionärerna starka. Samtidigt konsta­teras att Sveriges bruttoskuld successivt minskar. Motionärerna anser att det inte finns något egenvärde i att fortsätta betala av på en redan låg statsskuld och anser därför att ordinarie översyn av det finanspolitiska ramverket bör tidigareläggas och att nuvarande överskottsmål ersätts av ett balansmål för att därigenom frigöra mer utrymme för nödvändiga investeringar.

Vidare konstateras att Sverige med all tydlighet går mot en lågkonjunktur 2023. Osäkerheten kring hur ekonomin utvecklas framåt bedöms som stor. Motionärerna ser med oro på de knappa marginalerna i statens finanser för de kommande åren och de förordar därför en ansvarsfull finanspolitik för att skydda de offentliga finanserna.

Tabell 1.7 Den offentliga sektorns finanser (S)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

 

2023

2024

2025

Offentlig sektors inkomster

20 290

20 540

20 570

Offentlig sektors utgifter

12 215

5 200

7 370

Finansiellt sparande i offentlig sektor

8 075

15 340

13 200

 

Staten

±0

2 110

1 570

 

Ålderspensionssystemet

±0

±0

±0

 

Kommunsektorn

8 075

13 230

11 630

Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå)

0,3

0,6

1,6

Källa: Socialdemokraternas partimotion 2022/23:2074.

I tabell 1.7 framgår beräkningen av de offentliga finanserna med motionärernas budgetalternativ jämfört med regeringens förslag.

De effekter som Socialdemokraternas budgetalternativ väntas få på kommun­sektorns finanser framgår av tabell 1.8.

Tabell 1.8 Kommunsektorns finanser (S)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

 

2023

2024

2025

Kommunernas inkomster

8 075

13 230

11 630

Kommunal inkomstskatt

±0

±0

±0

Kapitalinkomster och övriga inkomster

±0

±0

±0

Statsbidrag under utgiftsområde 25

6 000

6 000

6 000

 

därav ekonomiska regleringar

±0

±0

±0

Statsbidrag från övriga utgiftsområden

2 075

7 230

5 630

Utgifter

±0

±0

±0

Finansiellt sparande i kommunsektorn

8 075

13 230

11 630

Källa: Socialdemokraternas partimotion 2022/23:2074.

Motionärerna föreslår i sitt budgetalternativ ingen annan nivå på utgiftstaket för 2023–2025 än regeringen, se tabell 1.9.

Tabell 1.9 Utgiftstak för staten (S)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

 

2023

2024

2025

Takbegränsade utgifter

20 290

18 430

19 000

Budgeteringsmarginal

−20 290

−18 430

−19 000

Utgiftstak för staten

±0

±0

±0

Källa: Socialdemokraternas partimotion 2022/23:2074.

Både inkomsterna och utgifterna i statens budget är högre med motionärernas budgetalternativ jämfört med regeringens förslag, se tabell 1.10.

Tabell 1.10 Statens budgetsaldo och statsskulden (S)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

 

2023

2024

2025

Inkomster i statens budget

20 290

20 540

20 570

 

därav inkomster av försåld egendom

±0

±0

±0

Utgifter i statens budget

20 290

18 430

19 000

 

därav statsskuldsräntor

±0

±0

±0

 

Riksgäldskontorets nettoutlåning

±0

±0

±0

 

Kassamässig korrigering

±0

±0

±0

Statens budgetsaldo

±0

2 110

1 570

Statsskuld vid årets slut

±0

−2 110

−3 680

Källa: Socialdemokraternas partimotion 2022/23:2074.

Sammantaget medför det att statens budgetsaldo är oförändrat 2023 och att det förstärks med 2,1 respektive ca 1,6 miljarder kronor 2024 och 2025 jämfört med regeringens förslag. För en närmare redovisning av motionärernas budgetalternativ förde­lat på utgiftsområden respektive olika typer av inkomster, se avsnitt 2.2–2.4 och 2.7 i detta betänkande.

Vänsterpartiet

I partimotion 2022/23:1299 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslås i yrkande 1 att riksdagen godkänner motionens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Vänsterpartiets inriktning på den ekonomiska politiken

Motionärerna eftersträvar ett återupprättat välfärdssamhälle och en samhälls-utveckling med goda och jämlika förutsättningar för alla som bor och verkar i vårt land. Den ekonomiska politiken ska inriktas mot full sysselsättning och ekonomisk jämlikhet. Samtidigt måste arbetet med klimatomställning accele-reras betydligt för att klimatmålen ska nås. Politiken bör enligt motionärerna också inriktas på att skydda hushållen mot prischocker, kraftiga kostnadsökningar för energi och på sikt en ökande arbetslöshet.

Motionärerna förespråkar vad man kallar en positiv arbetslinje. Det innebär en politik för full sysselsättning i kombination med starka trygghetssystem som ger ett skydd för individer vid tillfälliga perioder av arbetslöshet, sjukdom och föräldraledighet samt när arbetslivet är slut. Ett sådant system ska understödjas av en ekonomisk politik med stora satsningar på välfärden, utbildning och investeringar. En sammanhållen statlig arbetsförmedling med nationell överblick är enligt motionärerna en förutsättning för en aktiv arbets-marknadspolitik. Fler arbetslösa ska ges möjlighet att delta i arbetsmark-nadsutbildning. När det gäller arbetslöshetsförsäkringen bör målet vara att 80 procent av löntagarna ska få 80 procent av sin tidigare lön i ersättning. Pensionerna bör höjas och det allmänna pensionssystemet garantera pensioner motsvarande ca 65 procent av slutlönen för låg- och medelinkomsttagare. Det ska åstadkommas genom höjda inbetalningar till pensionssystemet.

Sverige ska även vara en kunskapsnation i världsklass. En kompensatorisk resursfördelningsmodell bör tas fram för förskola, grundskola och gymnasieskola, och ökade satsningar bör göras på universitets- och högskoleutbildningen, kulturskolan samt på folkbildningen.

Välfärdssektorn har enligt motionärerna under lång tid varit underfinan-sierad. Samhället behöver förnya sitt åtagande att säkerställa en god arbetsmil-jö och goda arbetsvillkor inom sjukvården, skolan och äldreomsorgen. Resur-ser som är avsatta för att finansiera den gemensamma välfärden ska gå till utbildning, vård och omsorg och inte till kommersiella bolag i välfärdssektorn. Motionärerna anser att det bör tillföras 24 miljarder kronor utöver regeringens förslag i generella statsbidrag 2023. Utöver det vill man se ett antal riktade satsningar inom bl.a. psykiatrin och för kompetensutveckling i äldreomsorgen, skolan och förskolan. Med anledning av den höga inflationen förespråkar motionärerna ett tillfälligt ensamståendetillägg i barnbidraget.

Världen befinner sig i ett klimatnödläge. När samhället ställer om ska det ske på ett socialt hållbart sätt, och klimatpolitiken kan och bör inte frikopplas från frågor om sysselsättning och välfärd. Samhället behöver framför allt bygga hållbara alternativ till dagens klimatskadliga verksamheter. För att accelerera klimatomställningen, stärka produktiviteten, minska arbetslösheten och modernisera samhället vill motionärerna se klimatinvesteringar på 700 miljarder kronor de kommande tio åren inom transporter, energi och bostäder. I det ingår en lånefinansierad utbyggnad av höghastighetsbanor. Också inves-teringar i nätet för elöverföring bör öka och likaså stöd till lokal produktion av förnybar energi. För att få ned elpriserna framåt krävs enligt motionärerna att den inhemska elmarknaden separeras från exportmarknaden. När det gäller regeringens föreslagna elpriskompensation menar motionärerna att de hushåll och företag i hela landet, som faktiskt behöver stödet ska prioriteras, medan de allra rikaste hushållen bör undantas och storföretag kunna få stöd efter ett ansökningsförfarande. Motionärerna vill också se ökade satsningar på skydd av värdefull natur.

Det behövs en genomgripande skattereform för att skapa ett enhetligt, rättvist och legitimt skattesystem som kan bidra till en långsiktig finansiering av välfärden, enligt motionärerna. Staten ska inte använda lägre skattesatser och skatteavdrag som stöd till vissa företag eller branscher eller för att påverka konsumtionsmönster eller arbetstider. Skatter ska finansiera gemensamma åtaganden och jämna ut inkomstskillnader. Motionärerna förordar bl.a. en enhetlig kapitalbeskattning och att det införs arvs- och gåvoskatt och fastighetsskatt på dyrare hus. Ett tak på 2 miljoner kronor bör enligt motionärerna gälla för sparande på investeringssparkonto (ISK), och sparande över detta beskattas med den vanliga skatten på kapitalinkomster. När det gäller förvärvsinkomster innebär motionärernas förslag en ny s.k. rättviseskatt på inkomster över 62 000 kronor per månad, avtrappat jobbskatteavdrag, tillfälligt oförändrad skiktgräns för statlig inkomstskatt och lika skatt på lika inkomst. Det sistnämnda innebär sänkt skatt för sjuka och arbetslösa m.fl. Motionärerna avvisar regeringens förslag om förstärkt jobbskatteavdrag för äldre. Motionärerna avvisar också regeringens förslag om sänkt skatt på drivmedel och anser att reseavdraget bör vara avståndsbaserat och färdneutralt. Vidare anser motionärerna att rutavdraget bör avskaffas och taket för rotavdraget sänkas.

Den ekonomiska politiken bör enligt motionärerna styras av reala mål om ökad sysselsättning, rättvis fördelning, investeringar och klimatomställning – där offentligfinansiella mål och inflationsmål blir verktyg för att uppnå de reala målen. Motionärerna menar därför att det finanspolitiska ramverket bör kompletteras med mål för arbetsmarknaden om full sysselsättning och ett mål för offentliga investeringar i linje med partiets klimatåtaganden.

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Enligt motionärerna har Sverige bland de starkaste offentliga finanserna i västvärlden och löpande stora överskott i bytesbalansen. Vidare konstateras att Sverige är på väg in i en lågkonjunktur, vilket motionärerna menar motiverar en expansiv finanspolitik som samtidigt inte bör utformas på ett sätt som motverkar Riksbankens arbete. Därför föreslår motionärerna en budget i balans 2023. Vidare anser motionärerna att den kommande översynen 2025 av nivån på bl.a. överskottsmålet, bör tidigareläggas. Motionärerna menar att överskottsmålet står i vägen för de stora statliga investeringar som krävs för att möjliggöra klimatomställningen. Av tabell 1.11 framgår beräkningen av de offentliga finanserna med motionärernas budgetalternativ jämfört med regeringens förslag.

Tabell 1.11 Den offentliga sektorns finanser (V)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

 

2023

2024

2025

Offentlig sektors inkomster

75 725

76 570

79 610

Offentlig sektors utgifter

86 643

158 933

195 909

Finansiellt sparande i offentlig sektor

−10 918

−82 363

−116 299

 

Staten

−25 298

−90 563

−135 899

 

Ålderspensionssystemet

16 400

10 020

21 220

 

Kommunsektorn

−2 020

−1 820

−1 620

Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå)

−0,0

−0,9

−0,3

Källa: Vänsterpartiets partimotion 2022/23:1299.

De effekter som Vänsterpartiets budgetalternativ väntas få på kommunsek­torns finanser framgår av tabell 1.12.

Tabell 1.12 Kommunsektorns finanser (V)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

 

2023

2024

2025

Kommunernas inkomster

34 201

51 611

78 846

Kommunal inkomstskatt

12 600

21 010

25 210

Kapitalinkomster och övriga inkomster

±0

±0

±0

Statsbidrag under utgiftsområde 25

18 241

24 051

42 361

 

därav ekonomiska regleringar

−11 000

−11 700

−12 000

Statsbidrag från övriga utgiftsområden

3 360

6 550

11 275

Utgifter

36 221

53 431

80 466

Finansiellt sparande i kommunsektorn

−2 020

−1 820

−1 620

Källa: Vänsterpartiets partimotion 2022/23:1299.

Vänsterpartiet förordar ettåriga utgiftstak. För 2023 är motionärernas utgifts­tak 89 miljarder kronor högre än det utgiftstak som regeringen föreslår, se tabell 1.13.

Tabell 1.13 Utgiftstak för staten (V)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

 

2023

2024

2025

Takbegränsade utgifter

88 413

164 538

229 764

Budgeteringsmarginal

587

 

 

Utgiftstak för staten

89 000

 

 

Källa: Vänsterpartiets partimotion 2022/23:1299.

I tabell 1.14 redovisas statens inkomster och utgifter med motionärernas bud­getalternativ jämfört med regeringens förslag. Både inkomsterna och utgif­terna är högre med motionärernas budgetalternativ. Sammantaget innebär det att statens budget försvagas med 25, 90 och 136 miljarder kronor för respek­tive år 2023–2025 och att lånebehovet ökar med motsvarande belopp. För en närmare redovisning av motionärernas budgetalternativ fördelat på utgiftsom­råden respektive olika typer av inkomster, se avsnitt 2.2–2.4 och 2.7 i detta betänkande.

Tabell 1.14 Statens budgetsaldo och statsskulden (V)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

 

2023

2024

2025

Inkomster i statens budget

63 125

55 560

54 400

 

därav inkomster av försåld egendom

±0

±0

±0

Utgifter i statens budget

88 423

146 123

190 299

 

därav statsskuldsräntor

10

10

10

 

Riksgäldskontorets nettoutlåning

±0

±0

±0

 

Kassamässig korrigering

±0

±0

±0

Statens budgetsaldo

−25 298

−90 563

−135 899

Statsskuld vid årets slut

25 298

115 861

251 760

Källa: Vänsterpartiets partimotion 2022/23:1299.

Centerpartiet

I partimotion 2022/23:2180 av Annie Lööf m.fl. (C) föreslås i yrkande 1 att riksdagen godkänner motionens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Centerpartiets inriktning på den ekonomiska politiken

Motionärerna framhåller att Sverige står inför svåra ekonomiska tider. Det ekonomiska tillståndet kännetecknas av snabbt stigande priser, ökade räntor och tilltagande arbetslöshet. Parallellt med de ekonomiska problemen anser motionärerna att det krävs åtgärder för att klara av klimatomställningen. Det är enligt motionärerna denna situation som politiken behöver fokuseras på. Centerpartiets förslag bör ses som ett kraftfullt liberalt och grönt alternativ till regeringens förslag.

Motionärerna framhåller att politiken behöver inriktas på jobbskapande. Arbetslinjen behöver värnas, inte frångås som motionärerna menar blir följden av regeringens budget. Därför bör skatten på arbete sänkas, inte höjas. Motionärerna föreslår att nedsättningen av arbetsgivaravgiften för unga förlängs, så att den gäller under hela krisåret 2023 och första halvan av 2024. Därefter ska en bredare sänkning av arbetsgivaravgifterna genomföras för de med lägst löner. Motionärerna säger även nej till regeringens förslag om bibe­hållen förhöjd arbetslöshetsförsäkring, till förmån för en reformerad arbetslöshets­försäkring.

Ytterligare steg för att främja arbetsskapande är en minskad regelbörda. Nuvarande regelverk är särskilt skadliga för mindre företag anser motionärerna. Flera åtgärder föreslås. En ny form av anställning och företag, s.k. etableringsjobb respektive mikroföretag, bör införas. För att åstadkomma en bättre matchning på arbetsmarknaden föreslås även att Arbetsförmedlingen reformeras. Många små företagare vill ha möjlighet att arbeta ihop till samma sociala förmåner som anställda, vilket är svårt för egenföretagare. Motionärernas förslag för mikroföretag är tänkt att lösa dessa problem genom att skapa en enklare, men inte lägre, beskattning som schablonmässigt baseras på företagets omsättning.

Motionärerna vill främja landsbygden. Därför föreslår de sänkt bränslepris med 3 kronor litern för de som bor på landsbygden. Den tillfälliga ned­sättningen av skatten på diesel som används inom jord-, skogs- och vattenbruk före­slås bli ett permanent jordbruksavdrag, vilket skulle stärka jordbrukets konkurrenskraft och samtidigt påskynda klimatomställningen. Vidare ska rese­avdraget höjas specifikt för de som inte bor i kommuner i och runt storstäderna. Det reseavdrag som finns idag, och som regeringen vill behålla och utöka, nyttjas till stor del av personer som bor i storstäderna. Slutligen vill motionärerna stärka produktionen av livsmedel genom såväl kortsiktiga krisstöd som mer långsiktiga stöd för svenska bönder.

Motionärerna föreslår ett antal åtgärder för klimatomställningen. Dessa omfattar att återinföra av klimatbonusen för bilar och stimulanser för investeringar i energieffektivisering, vindkraft och solel samt produktion av biodrivmedel. Det gröna avdraget bör utvidgas så att det även omfattar åtgärder för energibesparingar för att på så sätt minska det antal hus som värms upp med enbart direktverkande el. Eftersom industrin spelar en viktig roll i omställningen av ekonomin till att bli mer klimatvänlig behöver Industriklivet stärkas genom t.ex. avancerade återvinningstekniker, grön vätgas och fossilfri gödsel.

Den otrygghet som ökad gängkriminalitet för med sig behöver motverkas. Detta ska ske genom ett ökat antal poliser samt förebyggande arbete i de utsatta områdena. Antalet poliser behöver öka med 10 000 anställda för att på sikt nå en polistäthet i nivå med övriga EU. Även våld i nära relationer behöver motverkas, särskilt för de barn som drabbas av våld inom familjer och som idag ofta saknar stöd. 

Motionärerna vill stärka välfärden genom satsningar på vården och skolan. Även kommunerna behöver stärkas. Därför föreslår motionärerna att kommunerna får ytterligare statsbidrag utöver det som regeringen föreslår. Motionärerna anser att statsbidragen måste bli mer generella och inte så riktade som varit fallet under de senaste åren. Därför föreslås de generella statsbidragen öka jämfört med regeringens budget medan de riktade statsbidragen sänks. Valfrihet i både vård och skola bör främjas. Här spelar även civilsamhället en viktig roll, särskilt i arbetet med att integrera personer som är nyanlända.

Motionärerna anser att jämställdhetsarbetet behöver stärkas. Föräldra­försäkringen behöver reformeras, kampen mot mäns våld mot kvinnor intensifieras och arbetet mot prostitution och människohandel stärkas. Vad gäller det sistnämnda arbetet bör Jämställdhetsmyndigheten ha en utökad roll.

Dessutom anser motionärerna att försvar och bistånd ska stärkas. I likhet med regeringens förslag bör försvarets anslag senast 2026 uppgå till 2 procent av BNP. Situationen i Ukraina har visat på behovet av en snabb upprustning av det svenska försvaret. Till skillnad mot regeringen anser motionärerna att biståndsmålet om 1 procent av BNI ska kvarstå. Särskilt situationen i Ukraina pekar på ett stort behov av humanitär hjälp. Därför föreslås anslaget öka med drygt 7 miljarder kronor jämfört med regeringens förslag. Därtill ska antalet kvotflyktingar inte minska så som regeringen föreslår. På grund av osäkerhet kring den ekonomiska utvecklingen avser Centerpartiet att återkomma med förslag till biståndsram för 2024.

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Svensk ekonomi står enligt motionärerna inför en svår balansgång med många behov att möta samtidigt som en alltför expansiv finanspolitik riskerar att förvärra inflationsläget och tvinga Riksbanken att ytterligare höja räntan. Motionärerna framhåller vikten av att värna långsiktigt sunda statsfinanser och det finanspolitiska ramverket. I tabell 1.15 framgår beräkningen av de offentliga finanserna med motionärernas budgetalternativ jämfört med regeringens förslag.

Tabell 1.15 Den offentliga sektorns finanser (C)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

 

2023

2024

2025

Offentlig sektors inkomster

3 843

914

387

Offentlig sektors utgifter

3 841

2 333

2 695

Finansiellt sparande i offentlig sektor

2

−1 419

−2 309

 

Staten

2

−1 419

−2 309

 

Ålderspensionssystemet

±0

±0

±0

 

Kommunsektorn

±0

±0

±0

Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå)

0,2

0,3

1,4

Källa: Centerpartiets partimotion 2022/23:2180.

De effekter som Centerpartiets budgetalternativ väntas få på kommunsektorns finanser framgår av tabell 1.16.

Tabell 1.16 Kommunsektorns finanser (C)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

 

2023

2024

2025

Kommunernas inkomster

−2 620

−3 280

−3 229

Kommunal inkomstskatt

388

332

332

Kapitalinkomster och övriga inkomster

±0

±0

±0

Statsbidrag under utgiftsområde 25

2 378

559

−141

 

därav ekonomiska regleringar

−1 620

−2 439

−3 139

Statsbidrag från övriga utgiftsområden

−5 385

−4 170

−3 419

Utgifter

−2 620

−3 280

−3 229

Finansiellt sparande i kommunsektorn

±0

±0

±0

Källa: Centerpartiets partimotion 2022/23:2180.

Centerpartiets förslag till utgiftstak följer enligt motionärerna de rekommen­dationer för budgeteringsmarginalen som finns i det finanspolitiska ramverket. Nivån på utgiftstaket är genomgående lägre än den som föreslås av regeringen, se tabell 1.17.

Tabell 1.17 Utgiftstak för staten (C)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

 

2023

2024

2025

Takbegränsade utgifter

3 453

2 002

2 364

Budgeteringsmarginal

−22 799

−36 261

−79 300

Utgiftstak för staten

−19 346

−34 259

−76 936

Källa: Centerpartiets partimotion 2022/23:2180.

Både inkomsterna och utgifterna i statens budget är högre med motionärernas budgetalternativ jämfört med regeringens förslag, se tabell 1.18.

Tabell 1.18 Statens budgetsaldo och statsskulden (C)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

 

2023

2024

2025

Inkomster i statens budget

3 456

583

55

 

därav inkomster av försåld egendom

±0

±0

±0

Utgifter i statens budget

3 453

2 002

2 364

 

därav statsskuldsräntor

±0

±0

±0

 

Riksgäldskontorets nettoutlåning

±0

±0

±0

 

Kassamässig korrigering

±0

±0

±0

Statens budgetsaldo

2

−1 419

−2 309

Statsskuld vid årets slut

−2

1 417

3 725

Källa: Centerpartiets partimotion 2022/23:2180.

Sammantaget medför det att statens budgetsaldo marginellt förstärks 2023 men försvagas 2024 och 2025. För en närmare redovisning av motionärernas budgetalternativ fördelat på utgiftsområden respektive olika typer av inkomster, se avsnitt 2.2–2.4 och 2.7 i detta betänkande.

Miljöpartiet

I partimotion 2022/23:2275 av Märta Stenevi m.fl. (MP) föreslås i yrkande 1 att riksdagen godkänner motionens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Miljöpartiets inriktning på den ekonomiska politiken

Motionärerna beskriver sitt förslag som ett bygge av det nya gröna folkhemmet. I förhållande till regeringens förslag vill motionärerna göra större satsningar på bistånd, vård, miljö, energi och kommunikationer. De vill även ge större statliga bidrag till kommunerna. Sammantaget föreslår motionärerna en såväl mer omfattande som expansiv budget jämfört med regeringens förslag.

Vidare vill motionärerna göra betydande investeringar i klimatomställning för att ställa om till ett fossilfritt välfärdssamhälle. Trots hög inflation och nyligen genomgången pandemi noteras att Sverige har mycket goda statsfinanser och en rekordlåg statsskuld. Motionärerna vill därför satsa motsvarande 100 miljarder kronor per år under de kommande tio åren. En del i klimatomställningen ska också ske genom ytterligare miljöskatter som styr samhället mot hållbarhet. Motionärerna motsätter sig därför regeringens förslag om sänkning av koldioxidskatten i kraftvärme- och värmeverk samt likaså sänkningen av avfallsförbränningsskatten. Flygskatten bör också dubbleras för samtliga avståndskategorier. Betydande satsningar föreslås också för skydd av värdefull natur, t.ex. genom att öka antalet nationalparker och ett förstärkt arbete med friluftsliv och allemansrätten.

Det noteras att det är olika lätt i olika delar av samhället att klara klimatomställningen. Motionärerna anser att regeringens politik ensidigt gynnar bilkörande grupper boende i storstäderna. Grupper i samhället som har det sämre avseende arbete och tillgång till samhällsservice ska inte drabbas hårdare än de grupper som har det bättre. Att stötta glesbygd genom sänkta priser på drivmedel är dock inte rätt väg att gå. Istället vill motionärerna genomföra en skattereduktion för människor på landsbygden. Särskilt stöd ska ges till jordbruket eftersom den sektorn har svårare att genomföra omställningen. Det elprisstöd som regeringen föreslår anser motionärerna vara bra men felriktat eftersom det dels är orättvist fördelningspolitiskt, dels inte uppmuntrar till elprisbesparingar på ett optimalt sätt.

Det förslag som regeringen lagt om att frångå målet om 1 procent av BNI i bistånd anser motionärerna vara felaktigt. Sverige ska vara en humanitär stormakt och en förebild för global solidaritet. Motionärerna vill därför att målet för biståndet på sikt ska uppgå till 1,25 procent av BNI men även för 2023 föreslås betydligt större satsningar på bistånd. Likaså ska antalet kvotflyktingar bibehållas. De avräkningar från biståndet som skett ska minimeras framgent för att inte urholka Sveriges bistånd till fattiga länder. Biståndet ska även bestå av klimatbistånd genom att Sveriges bistånd stöttar utvecklingsländer i deras genomförande av Parisavtalet.

Motionärerna vill se större satsningar på vård och ekonomisk trygghet jämfört med regeringens förslag. Motionärerna framhåller att deras förslag inom dessa områden är ett tydligt steg mot att de som har större inkomster ska bidra mer till det gemensamma. Motionärernas förslag innebär större utgifter för slopat karensavdrag och inflationssäkrat barnbidrag. Även underhålls­stödet bör inflationssäkras. Det stöd till kommunerna som regeringen föreslår bedöms vara för litet och motionärerna föreslår därför att kommunerna får 14 miljarder kronor utöver regeringens förslag i allmänna bidrag.

Motionärerna anser att det är rimligt att de med högst inkomster bidrar mer till det gemensamma än vad de gör i dag. Detta bör ske genom att höjningen av brytpunkten för statlig skatt, som i normalfallet följer av ett justerat pris­basbelopp, inte genomförs för 2023. Vidare bör kapitalskatten höjas från 30 till 35 procent. Dessutom anser motionärerna att den allmänna pensionen behöver höjas utöver den höjning av garantipensionen som genomfördes under 2022. Detta föreslås finansieras genom en höjning av pensionsavgiften.

Jämställdheten behöver stärkas. Motionärerna betonar att Miljöpartiet är ett feministiskt parti och att det krävs politiska verktyg för att motverka den rådande könsmaktsordningen där män har mer makt än kvinnor. Jämställdhet är en fråga om frihet och människors liv ska inte påverkas negativt av kön eller könsidentitet. Motionärerna vill därför bl.a. stärka landets kvinnojourer.

Kriget i Ukraina har fått globala konsekvenser. Motionärerna vill därför stärka svenskt försvar. Försvarsutgifterna bör öka för att 2028 motsvara 2 procent av BNP. Jämfört med regeringens förslag vill dock motionärerna att en större andel av medlen går till det civila försvaret och krisberedskap.

Den grova brottsligheten har blivit synligare och mer påtaglig. Motionärerna vill att politiken ska angripa kriminaliteten både genom brotts­bekämpning där gärningsmän ställs till svars och genom förebyggande insatser där hela samhället involveras. Ett viktigt medel i brottsbekämpningen är att angripa finansieringen av de kriminella gängen, t.ex. genom ökad myndighets­samverkan. Det förebyggande arbetet bör omfatta t.ex. kommunernas brottsförebyggande ansvar, utformningen av ungdomsvård och tidiga insatser för föräldrar så att barn i riskzonen kan fångas upp på ett tidigt stadium.

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Motionärerna konstaterar att statens finanser är goda och att den konsoliderade bruttoskulden väntas fortsätta sjunka och nå 26,2 procent av BNP 2026. Trots den höga inflationen anser motionärerna att takten i klimatomställningen måste upprätthållas, men utan att finanspolitiken motverkar penningpolitikens inflationshämmande åtgärder. Inflationsprognoserna visar att penningpoliti­ken får ordentlig effekt och att den förhöjda inflationen bedöms bli relativt kortlivad. Det innebär enligt motionärerna att större klimatpolitiska åtgärder som innebär en expansiv finanspolitik sannolikt är möjliga på några års sikt. Motionärerna anser också att det finns utrymme för ett flertal åtgärder som har en inflationsdämpande effekt och som därför kan motiveras i dagens ekono­miska läge. Det gäller i synnerhet åtgärder som effektiviserar energianvänd­ningen och minskar behovet av energi. Åtgärder som enligt motionärerna sänker kostnaderna för hushållen, minskar inflationstrycket och minskar Sve­riges beroende av energi. Av tabell 1.19 framgår beräkningen av de offentliga finanserna med motionärernas budgetalternativ jämfört med regeringens förslag.

Tabell 1.19 Den offentliga sektorns finanser (MP)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

 

2023

2024

2025

Offentlig sektors inkomster

57 017

45 493

46 949

Offentlig sektors utgifter

117 744

142 366

165 690

Finansiellt sparande i offentlig sektor

−60 726

−96 873

−118 740

 

Staten

−83 876

−123 973

−145 840

 

Ålderspensionssystemet

5 200

5 200

5 200

 

Kommunsektorn

17 950

21 900

21 900

Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå)

−0,8

−1,1

−0,4

Källa: Miljöpartiets partimotion 2022/23:2275.

De effekter som Miljöpartiets budgetalternativ väntas få på kommunsektorns finanser framgår av tabell 1.20.

Tabell 1.20 Kommunsektorns finanser (MP)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

 

2023

2024

2025

Kommunernas inkomster

24 650

28 600

28 600

Kommunal inkomstskatt

10 650

14 600

14 600

Kapitalinkomster och övriga inkomster

±0

±0

±0

Statsbidrag under utgiftsområde 25

14 000

14 000

14 000

 

därav ekonomiska regleringar

±0

±0

±0

Statsbidrag från övriga utgiftsområden

±0

±0

±0

Utgifter

6 700

6 700

6 700

Finansiellt sparande i kommunsektorn

17 950

21 900

21 900

Källa: Miljöpartiets partimotion 2022/23:2275.

Motionärerna föreslår att nivån på utgiftstaket höjs med 199, 221 och 227 miljarder kronor för respektive år 2023–2025 jämfört med vad regeringen föreslår, se tabell 1.21. Den höjda nivån på utgiftstaket motsvaras av summa av motionärer­nas avvikelse från regeringen på de takbegränsade utgifterna och på budge­teringsmarginalen för respektive år.

 

 

Tabell 1.21 Utgiftstak för staten (MP)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

 

2023

2024

2025

Takbegränsade utgifter

152 544

177 166

200 490

Budgeteringsmarginal

46 656

44 815

27 319

Utgiftstak för staten

199 200

221 981

227 809

Källa: Miljöpartiets partimotion 2022/23:2275.

Både inkomsterna och utgifterna i statens budget är högre med motionärernas budgetalternativ jämfört med regeringens förslag, se tabell 1.22. Sammantaget medför det att statens budgetsaldo försvagas med ca 83, 124 och 146 miljarder kronor för respektive år 2023–2025 jämfört med regeringens förslag. För en närmare redovisning av motionärernas budgetalternativ fördelat på utgifts­områden respektive olika typer av inkomster, se avsnitt 2.2–2.4 och 2.7 i detta betänkande.

Tabell 1.22 Statens budgetsaldo och statsskulden (MP)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

 

2023

2024

2025

Inkomster i statens budget

47 367

30 893

32 349

 

därav inkomster av försåld egendom

1 000

±0

±0

Utgifter i statens budget

130 244

154 866

178 190

 

därav statsskuldsräntor

±0

±0

±0

 

Riksgäldskontorets nettoutlåning

±0

±0

±0

 

Kassamässig korrigering

±0

±0

±0

Statens budgetsaldo

−82 876

−123 973

−145 840

Statsskuld vid årets slut

82 876

206 849

352 689

Källa: Miljöpartiets partimotion 2022/23:2275.

1.3 Kompletterande information

Uppdatering kring arbetet med högkostnadsskyddet för el

Den 30 november lämnade regeringen information i ett pressmeddelande om arbetet med högkostnadsskyddet för höga elpriser. Energimarknads-inspektionen godkände stödet i mitten av november med ett tillägg om att vissa företag med stor förbrukning ska göra en ansökan för att få ta del av delar av stödet.

Med anledning av Energimarknadsinspektionens tillägg behöver regeringen ytterligare tid för att ta fram ny reglering vad gäller utbetalningen till företag och andra organisationer. Enligt pressmeddelandet behöver regeringen även göra vissa djupare analyser av bl.a. statsstödsfrågan.

För att hushållen ska få ta del av högkostnadsskyddet i början av 2023 remitterar regeringen den 30 november ett förslag till en ny förordning som reglerar administrationen av högkostnadsskyddet till hushållen. Försäkringskassan kommer att betala ut stödet och utbetalningarna till hushållen kommer att ske utan krav på ansökan. Planen är att utbetalningarna påbörjas under februari 2023 om inget oförutsett inträffar.

Regeringen avser att inom en snar framtid återkomma med ett förslag om hur företag, föreningar och andra organisationer ska få ta del av högkostnadsskyddet.

Aktuella bedömningar av den ekonomiska utvecklingen

I regeringens prognos för den makroekonomiska utvecklingen har information som fanns tillgänglig t.o.m. den 20 oktober 2022 beaktats. I detta avsnitt redovisas ett antal prognoser som publicerats efter att propositionen överlämnades.

EU-kommissionens höstprognos

I EU-kommissionens höstprognos från den 14 november konstateras att stäm-ningsläget i ekonomin har dämpats markant. Även om tillväxten under 2022 förväntas bli högre än vad man tidigare uppskattat är utsikterna för 2023 att tillväxten blir betydligt svagare och inflationen högre jämfört med kommissio-nens prognos från sommaren 2022. Höga energipriser, urholkningen av hus-hållens köpkraft, ett svagare externt klimat och hårdare finansieringsvillkor väntas leda till att EU, euroområdet och de flesta medlemsstater hamnar i recession under årets sista kvartal 2022. Den starka dynamiken från 2021 och den kraftiga tillväxten under årets första hälft väntas dock öka BNP-tillväxten för 2022 som helhet till 3,3 procent i EU (3,2 procent i euroområdet), jämfört med 2,7 procent som förutsågs i prognosen sommaren 2022. För 2023 väntas tillväxten uppgå till 0,3 procent under 2023 som helhet i både EU och euroområdet. För 2024 beräknas den ekonomiska tillväxten gradvis komma tillbaka, med ett genomsnitt på 1,6 procent i EU och 1,5 procent i euroområdet.

Högre inflationstal än väntat under de tio första månaderna 2022 och ett bredare pristryck medför att inflationstoppen förskjuts till årets slut och att den förväntade årliga inflationen stiger till 9,3 procent i EU och till 8,5 procent i euroområdet. Inflationen förväntas sjunka under 2023 men ändå ligga kvar på en hög nivå, 7,0 procent i EU och 6,1 procent i euroområdet, innan den sjunker tillbaka till 3,0 procent respektive 2,6 procent under 2024.

Jämfört med prognosen från sommaren 2022 innebär detta en uppjustering med nästan 1 procentenhet för 2022 och med mer än 2 procentenheter för 2023. Revideringarna återspeglar i första hand betydligt högre grossistpriser på gas och el, vilket leder till ökade priser på energi i detaljistledet och på de flesta varor och tjänster i konsumtionskorgen.

Arbetsmarknaderna förväntas reagera på den inbromsande ekonomiska aktiviteten med en viss fördröjning, men ändå förbli motståndskraftiga. Sysselsättningstillväxten i EU beräknas uppgå till 1,8 procent 2022, innan den stannar av under 2023 för att sedan öka till 0,4 procent under 2024. Arbetslös-heten i EU beräknas uppgå till 6,2 procent 2022, 6,5 procent 2023 och 6,4 procent 2024.

Prognosen bedöms som exceptionellt osäker där det största hotet kommer från den negativa utvecklingen på gasmarknaden och risken för gasbrist, särskilt under vintern 2023–24. Utöver gasförsörjningen är EU fortfarande direkt och indirekt exponerat för ytterligare chocker på andra råvarumarknader till följd av olika geopolitiska spänningar.

Sveriges ekonomin väntas komma att krympa svagt 2023 då hög inflation, stigande hushållsskulder och osäkerhet bedöms tynga hushållens konsumtion och investeringar. Lönetrycket förväntas förbli begränsat, i linje med den ökade arbetslösheten. Detta, tillsammans med fallande råvaru- och fraktpriser och minskade utbudsflaskhalsar, förväntas bidra till att inflationen minskar under prognosperioden, vilket bidrar till en gradvis återhämtning fr.o.m. andra halvåret 2023. BNP-tillväxten bedöms uppgå till 2,9 procent 2022, –0,6 procent 2023 och 0,8 procent 2024. Inflationen väntas uppgå till 8,1 procent 2022, 6,6 procent 2023 och 1,8 procent 2024, och arbetslösheten väntas stiga från 7,2 procent 2022 till 7,8 procent 2024.

OECD:s Economic Outlook

OECD bedömer i sin prognos från den 22 november 2022 att den globala ekonomin växer långt under de utfall som förväntades före Rysslands krig mot Ukraina – med 3,1 procent 2022 för att avta till 2,2 procent 2023 och därefter återhämta sig något till 2,7 procent 2024. Tillväxten 2023 bedöms som starkt beroende av de stora asiatiska tillväxtekonomierna, som kommer att stå för nära tre fjärdedelar av den globala BNP-tillväxten nästa år, där USA och Europa väntas bromsa in kraftigt. Ihållande inflation, höga energipriser, svag realtillväxt för hushållens inkomster, fallande förtroende och stramare finan-siella villkor förväntas bromsa tillväxten. Högre räntor, även om de bedöms som nödvändiga för att dämpa inflationen, kommer enligt OECD att öka de finansiella utmaningarna för både hushåll och företag.

För OECD-området väntas inflationen uppgå till över 9 procent 2022 för att därefter minska till 6,6 procent 2023 och till 5,1 procent 2024. Den avtagande inflationen är en följd av att den stramare penningpolitiken väntas få effekt, att efterfrågan avtar och energipriserna sjunker samt att transportkostnader och leveranstider normaliseras.

OECD:s prognos för Sverige är att produktionen förväntas minska på kort sikt, vilket resulterar i en årlig tillväxt på 2,9 procent 2022, –0,6 procent 2023 och 1,9 procent 2024. En hög inflation, stigande bolåneräntor och fallande tillgångspriser urholkar hushållens köpkraft och håller tillbaka privat konsum-tion. Arbetslösheten väntas öka och inflationen förväntas avta gradvis och närma sig inflationsmålet på 2 procent under senare hälften av 2024.

Enligt OECD bör Riksbanken fortsätta att bedriva en penningpolitik som säkerställer inflationsförväntningarna. Skattestödjande åtgärder bör bli mer inriktade på människor som är sårbara för stigande levnadskostnader, samti-digt som incitamenten för energibesparingar bevaras. Pandemin har ökat lång-tidsarbetslösheten. Enligt OECD är om- och vidareutbildning av arbetskraften nyckeln till att underlätta en omfördelning av arbetskraft till växande sektorer. OECD anser också att en ökad arbetskraftsrörlighet genom mer överkomliga bostäder skulle kunna bidra till omfördelning. En förstärkning av elöverfö-ringskapaciteten bedöms också behövas för att öka energisäkerheten.

Riksbankens penningpolitiska rapport

Riksbanken konstaterar i sin penningpolitiska rapport från den 24 november 2022 att konjunkturen har varit stark under 2022 i såväl Sverige som stora delar av omvärlden. Framåtblickande indikatorer tyder dock på att konjunk-turen bromsar in och att BNP utvecklas svagt den närmaste tiden. Det relativt höga resursutnyttjandet i Sverige väntas därför sjunka tillbaka och vara lägre än normalt under nästa år. Både här och i vår omvärld väntas BNP sjunka nästa år samtidigt som sysselsättningsgraden minskar och arbetslösheten stiger. Jämfört med föregående prognos har siffrorna för BNP-tillväxten reviderats ned från –0,7 till –1,2 procent för 2023 och från 1,1 till 1,0 procent 2024. Arbetslösheten väntas uppgå till 7,9 procent 2023 och 8,3 procent 2024.

Riksbanken konstaterar att inflationen i Sverige och omvärlden fortfarande är mycket hög och bedömer att den kommer att ligga kvar på ungefär samma höga nivå de närmaste månaderna för att sedan snabbt falla tillbaka under 2023. Nedgången väntas bero på att energipriserna slutar att stiga och att de pandemirelaterade utbudsstörningarna i världsekonomin fortsätter att minska, samtidigt som den allt stramare penningpolitiken i både Sverige och stora delar av omvärlden dämpar efterfrågan. Under 2024 bedöms inflationen åter vara nära 2 procent.

Nyinkommen statistik över läget i svensk ekonomi

I regeringens prognos för den makroekonomiska utvecklingen har information som fanns tillgänglig t.o.m. den 20 oktober 2022 beaktats. I detta avsnitt redovisas ett antal indikatorer för den svenska ekonomins utveckling som publicerats efter det datumet.

Enligt arbetskraftsundersökningarna (AKU) ökade antalet sysselsatta i oktober 2022 till 5 190 000, vilket är 130 000 fler än under samma månad 2021. Även säsongsrensade och utjämnande data visar på en ökning av såväl antalet som andelen sysselsatta.

Andelen arbetslösa var 7,1 procent, en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med oktober 2021. Säsongsrensat uppgick arbetslöshetstalet till 7,3 procent. SCB konstaterar att sysselsättningen och antalet arbetade timmar fortsätter att öka, men noterar att den tidigare minskningen av arbetslösheten har börjat att plana ut. (Källa: SCB, publicerat den 18 november 2022.)

Preliminära uppgifter för nybyggnation av bostadslägenheter visar på en minskning av byggandet. Preliminärt påbörjades byggandet av 43 750 lägen-heter under de tre första kvartalen 2022, vilket innebär en minskning med 9 procent jämfört med samma period 2021 då 48 170 lägenheter började byggas. Motsvarande siffra för 2020 var 39 932 lägenheter. (Källa: SCB, publicerat den 22 november 2022).

SCB:s finansmarknadsstatistik från november 2022 visar att den årliga tillväxttakten för total utlåning till hushåll från monetära finansinstitut (MFI) var 4,5 procent, vilket är den lägst observerade nivån sedan november 2012. Bostadslånen, som utgjorde 83 procent av utlåningen till hushållen, hade en årlig tillväxttakt på 5,0 procent. Konsumtionslånen, som utgjorde 6 procent av hushållens lån, hade en tillväxttakt på 4,0 procent. Motsvarande tillväxttakt för utlåning till icke-finansiella företag var 16,4 procent. Enligt SCB har denna tillväxt under det senaste året varit starkt tilltagande, och i oktober noterades för första gången sedan maj 2021 en avtagande tillväxttakt. (Källa: SCB, publicerat den 25 november 2022).

Enligt SCB:s beräkning av nationalräkenskaperna för det tredje kvartalet 2022 ökade BNP med 0,6 procent, säsongsrensat och jämfört med kvartalet innan. Uppgången drevs till stor del av fasta bruttoinvesteringar. Kalenderkorrigerat och jämfört med tredje kvartalet 2021 ökade BNP med 2,5 procent. (Källa: SCB, publicerat den 29 november 2022).

Enligt Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer från november 2022 stannade nedgången i barometerindikatorn av. Det senaste halvåret har barometerindikatorn minskat med ungefär fem enheter varje månad. Nedgången avstannade dock i november när barometerindikatorn minskade marginellt med 0,3 enheter till 84,5. Hushållens konfidensindikator som fallit kraftigt under 2022 ökade i november medan tjänstesektorns konfidensindikator minskade mest. Hushållens konfidensindikator steg med 5,6 enheter till 55,8 men pekar enligt KI fortsatt på ett mycket svagt stämningsläge. Förutom någon enstaka månad så är det första gången sedan maj förra året som indikatorn inte minskar. (Källa: KI, publicerat den 29 november 2022).

Aktuella bedömningar av de offentliga finanserna

EU-kommissionens höstprognos

EU-kommissionen bedömer att den offentliga sektorns finansiella sparande för Sverige kommer att vara nära balans under prognosperioden 2022–2024, 0,2 procent av BNP 2022 och 2023 och 0,0 procent av BNP 2024. Det svaga budgetöverskottet 2022 förklaras av starka skatteintäkter och av att utgifterna hålls tillbaka när covid-relaterade stödåtgärder fasas ut. Kommissionen kons-taterar att det är ett svagt överskott trots flera beslutade ändringsbudgetar med åtgärder som motsvarar cirka en fjärdedels procent av BNP för att mildra effekterna av höga energipriser och brådskande beslut om stödåtgärder inriktade på att motverka effekterna av Rysslands invasion av Ukraina.

I avsaknad av ett budgetförslag för 2023, efter det allmänna valet i septem-ber och det efterföljande regeringsskiftet, speglar prognosen de åtgärder som var aviserade vid prognosens brytdatum. Kommissionen anser att det är anmärkningsvärt att regeringens förslag till åtgärder inte inkluderar ett lång-siktigt system för elkostnadskompensation till hushåll och företag som förvän-tas komma att införas. Sammantaget förväntas detta resultera i att den offentliga sektorns finansiella sparande är nära balans 2023 och 2024.

Den offentliga skuldkvoten väntas sjunka till under 30 procent 2023 och 2024. Denna förväntade minskning återspeglar i viss mån den stegvisa skuld-reducerande återbetalningen av ett Riksbankslån för utländska valutareserver under 2021–2023, motsvarande ca 3,5 procent av BNP.

Riksbankens penningpolitiska rapport

I Riksbankens penningpolitiska rapport från den 24 november 2022 redovisas en prognos över den offentliga sektorns finansiella sparande i procent av BNP för 2022–2025. Inom parentes anges prognosen från september 2022. Prognosen visar 0,6 (0,7) för 2022, –0,2 (0,0) för 2023, –0,5 (–0,3) för 2024 och –0,3 för 2025.

1.4 Utskottets ställningstagande

Den ekonomiska utvecklingen

Utskottet konstaterar att regeringens prognos för svensk ekonomi är dyster, och att det finns betydande risker för att den ekonomiska utvecklingen blir sämre. Svensk ekonomi bedöms vara i en lågkonjunktur 2023. BNP utvecklades relativt starkt under det första halvåret 2022 och fortsatte även att växa under det tredje kvartalet 2022. Utvecklingen väntas dock komma att försvagas framöver, och tillväxten bedöms bli negativ 2023. Hög inflation, stigande räntekostnader och osäkerhet bedöms tynga hushållens konsumtion och företagens investeringar. En lägre omvärldsefterfrågan, inte minst från Tyskland, bedöms också hålla tillbaka svensk export. Utskottet noterar att även framåtblickande indikatorer som publicerats efter det att budgetpropo­sitionen lämnades talar för en svag utveckling framöver, t.ex. är konsument­förtroendet på mycket låga nivåer.

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Mot bakgrund av det ekonomiska läge som Sverige befinner sig i, med en hög inflation samtidigt som vi är på väg in i en lågkonjunktur, delar utskottet regeringens bedömning om att det är viktigt att finanspolitiken är väl avvägd både i förhållande till att få ned den höga inflationen och för att kunna hantera nedgången i ekonomin. Det är viktigt att finanspolitiken inte motverkar penningpolitiken i ett läge där hög inflation kan bita sig fast. Några av de alternativa förslag som presenteras av motionärerna är mer expansiva än regeringens förslag. Enligt utskottet riskerar det i förlängningen att skada såväl svensk ekonomi som hushåll och företag.

Som regeringen anför ska det finanspolitiska ramverket värnas. Utskottet noterar att överskottsmålet bedöms komma att uppnås 2023. Genom att styra finanspolitiken mot överskottsmålet genom en svagt åtstramande budget bedömer utskottet att regeringen underlättar för penningpolitiken att få ned inflationen.

Utskottet noterar vidare att skuldankaret, dvs. riktmärket för den offentliga sektorns bruttoskuld, väntas uppgå till ca 29 procent av BNP 2023, dvs. något under intervallet på 30–40 procent av BNP.

Utskottet står bakom regeringens bedömning om att Sverige behöver en ny inriktning av finanspolitiken som motiverar en höjning av utgiftstakets nivåer 2023–2025. En ny regering måste kunna föreslå nya nivåer på utgiftstaket för år där nivån på taket redan fastställts, vilket det också lämnas utrymme för i det finanspolitiska ramverket. Nivåerna på utgiftstaket bedöms säkerställa att marginalerna är tillräckligt stora för att kunna hantera de finanspolitiska risker som Sverige står inför. Utskottet noterar att budgeteringsmarginalen som andel av BNP är större än det strukturella sparandet som andel av BNP, och om överskottsmålet ska nås kan det begränsa möjligheten att använda utrymmet under utgiftstaket. I det sammanhanget vill utskottet påminna om att budgeteringsmarginalen inte bör vara så stor att utgiftstaket riskerar att förlora sin styrande verkan. Utskottet anser därför att det är centralt, vilket regeringen också framhåller, att åtgärder som genomförs på utgiftssidan endast kan vidtas efter en avstämning mot överskottsmålet och den förändring av skatteuttaget som kan ske under mandatperioden

I ett par av motionerna efterfrågas en tidigareläggning av översynen av överskottsmålets nivå. Med den ordning som gäller enligt det finanspolitiska ramverket (och som beskrivs i regeringens skrivelse Ramverk för finans­politiken, skr. 2017/18:207 s. 16) bör ett beslutat överskottsmål gälla tills vidare, men ses över varannan mandatperiod. En översyn bör göras mot slutet av varannan mandatperiod så att ett eventuellt reviderat mål ska kunna träda i kraft första året efter ett ordinarie val. Utskottet vill understryka att poängen med en sådan på förhand bestämd ordning för översyn är att skapa förutsägbarhet och därmed undvika att förändringar i målnivån undergräver målets trovärdighet. Den senaste förändringen av överskottsmålet från en till en tredjedels procent av BNP beslutades i samband med riksdagens behandling av budgetpropositionen för 2018 för att börja gälla fr.o.m. 2019. Dessförinnan hade regeringen aviserat ändringen av målnivån i den ekonomiska vårpropo­sitionen för 2017. En motsvarande ordning framöver innebär således att regeringen i den ekonomiska vårpropositionen för 2025 bör presentera resultatet av en genomförd översyn och avisera vilket överskottsmål som ska föreslås gälla fr.o.m. 2027. Därefter, i budgetpropositionen för 2026, bör regeringen (beroende på hur översynen utfallit) föreslå ett nytt överskottsmål för 2027 och framåt, och därmed kan ett nytt beslutat överskottsmål träda i kraft första året efter nästa ordinarie val.

Inriktningen på den ekonomiska politiken

Det är enligt utskottets bedömning lämpligt att i närtid inrikta politiken på åtgärder som stöttar hushåll och företag som pressas av stigande priser. Men staten varken kan eller bör kompensera för samtliga prisökningar som nu sker. Därför är det också rimligt att som regeringen föreslår inrikta politiken på att stötta ekonomiskt utsatta grupper, bl.a. genom ett tillfälligt högkostnadsskydd för elkostnader och genom en förlängning av det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag. De tillfälliga skattesänkningarna på driv­medel som regeringen föreslår kommer att kunna lindra de annars orimliga konsekvenserna för bl.a. alla de som är beroende av bilen på landsbygden och för företag inom jord- och skogsbruk. Eftersom även kommuner och regioner riskerar att drabbas hårt av stigande priser behövs också en förstärkning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner.

Den ekonomiska politiken behöver samtidigt framöver inriktas på struktu­rellt riktiga reformer som ger långsiktigt högre sysselsättning, ökad produkti­vitet och färre i utanförskap. Därför välkomnar utskottet att regeringen under mandatperioden avser att föreslå reformer som syftar till det, bl.a. sänkt skatt för låg- och medelinkomsttagare för att öka incitamenten att arbeta, en stor bidragsreform för att förbättra chanserna för människor att komma i arbete samt förbättrade förutsättningar för konkurrens, investeringar, innovation, forskning och entreprenörskap.

Utskottet håller med regeringen om att den organiserade brottsligheten är systemhotande och att den skadar det förtroende och den tillit som det svenska samhället vilar på. Mer resurser, nya verktyg och skärpta straff är nödvändigt men inte tillräckligt. Hela det svenska rättsväsendet behöver stärkas, men lika viktigt är det förebyggande arbetet för att ge alla barn en ärlig chans och för att upptäcka risksignaler tidigt. 

Också regeringens ambition att stärka vård och omsorg i hela landet väl­komnas av utskottet. Med regeringens inriktning på politiken kan vårdköerna kortas och tillgängligheten till hälso- och sjukvården öka genom satsningar på bl.a. utökad vårdkapacitet, kvinnors och äldres hälsa samt en nationell statlig vårdförmedling. Också äldreomsorgen ska stärkas under mandatperioden. Med en mångfald av utförare inom hälso- och sjukvården kan valfriheten öka och utvecklingen av nya arbetssätt och bättre tillgänglighet stimuleras.

Liksom regeringen anser utskottet att politiken bör inriktas på att uppnå mer kunskap och ordning i skolan. Det behövs bl.a. bättre möjligheter för lärarna att fokusera på undervisning och skolans kunskapsuppdrag och fler verktyg för att agera mot ordningsstörningar. Rätten att välja skola bör också värnas samtidigt som utrymmet för aktörer med kvalitetsbrister minskas.

Politiken måste även inriktas på att stärka den militära försvarsförmågan. Det svenska försvaret, inklusive det civila försvaret, ska ges bättre förutsättningar att försvara vårt land och bidra till säkerhet och stabilitet i närområdet. Utskottet är enigt med regeringen om hur viktigt det är för Europas säkerhet att Ukraina klarar att försvara sig mot Rysslands invasion och att Sverige därför bör ge mesta möjliga stöd till Ukraina såväl politiskt och ekonomiskt som säkerhetsmässigt.

Större förutsebarhet skapas i biståndet genom förslaget om att frikoppla budgeten från BNI. Det svenska biståndet är samtidigt också fortsättningsvis generöst, och biståndsbudgeten uppgår till ca 56 miljarder kronor per år 2023–2025, enligt regeringens förslag. Utskottet välkomnar att regeringen avser att ta fram en reformagenda för biståndet med fokus på långsiktighet, transparens och effektivitet.

Sverige ska bedriva en effektiv och ambitiös energi-, klimat- och miljöpolitik. Det är enligt utskottet positivt att regeringen vill verka för att politiken på dessa områden ska vara långsiktigt hållbar och kostnadseffektiv, och att den bygger på reformer som mest effektivt tryggar en robust och fossilfri elförsörjning i hela landet. Kärnkraften ska vara central både när det gäller att återupprätta en leveranssäker och trygg elförsörjning och i att åstadkomma en effektiv klimatomställning. Det är också bra att medel avsätts för storskalig koldioxidinfångning, utbyggd laddinfrastruktur och stöd för solceller och energieffektiviserande åtgärder. Viktigt är också enligt utskottet att politiken ska inriktas på att främja näringslivets gröna omställning bl.a. genom förstärkningar av Industriklivet.

Utskottet håller med regeringen om att invandringen till Sverige har varit ohållbar. Det paradigmskifte mot en mer hållbar migrations- och integrations­politik, som regeringens politik innebär, är därför enligt utskottet nödvändigt. Samtidigt är det viktigt att asylrätten upprätthålls genom de bindande interna­tionella regler som Sverige åtagit sig att följa. 

Finansutskottet tillstyrker propositionens riktlinjer

Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Motionärernas alternativa förslag till riktlinjer avstyrks.

2 Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen ställer sig bakom regeringens förslag till utgiftstak, utgiftsramar och beräkning av inkomster i statens budget.

Därmed fastställer riksdagen utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 665, 1 745 och 1 825 miljarder kronor för 2023–2025.

Riksdagen beslutar om ramar för de 27 utgiftsområdena för 2023 och godkänner övriga utgifter i statens budget för 2023 i enlighet med regeringens förslag. Utgifterna i statens budget uppgår till 1 195 miljarder kronor 2023.

Riksdagen godkänner regeringens förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget 2023 och antar regeringens förslag till skatte- och avgiftsregler. Riksdagen antar även regeringens förslag i propositionerna 2021/22:245, 2022/23:15, 2022/23:17 och 2022/23:18. Inkomsterna uppgår därmed till 1 279 miljarder kronor.

Riksdagen godkänner regeringens beräkning av utgifter för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2023.

Slutligen godkänner riksdagen regeringens förslag till preliminära utgiftsramar och preliminära inkomstberäkningar för 2024 och 2025.

Jämför reservation 5 (S), 6 (V), 7 (C) och 8 (MP).

I detta avsnitt behandlas de förslag som ingår i rambeslutet. I ett och samma beslut fastställer riksdagen utgiftstaket för staten och utgiftsramarna för de olika utgiftsområdena samt godkänner en beräkning av inkomsterna i statens budget. I rambeslutet ingår även att riksdagen godkänner ett antal budgetpåverkande utgiftsposter: förändringen i anslagsbehållningar, Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringen. I inkomstberäkningen ingår att ta ställning till olika förslag om ändrade regler för skatter och avgifter och att beräkna vad dessa förslag har för effekter på inkomsterna.

Skillnaden mellan inkomsterna och utgifterna i statens budget utgör budgetsaldot, vilket definitionsmässigt är lika med statens lånebehov, men med omvänt tecken. Riksdagen tar inte ställning till saldot som sådant utan till de delar på utgifts- respektive inkomstsidan som ingår i rambeslutet. I beslutet ingår också att riksdagen godkänner en beräkning av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. För att säkerställa en helhetssyn på budgetpolitiken i ett medelfristigt perspektiv ingår också ett beslut om att godkänna preliminära inkomstberäkningar och utgiftsramar för de tillkommande budgetåren 2024 och 2025.

2.1 Utgiftstak för staten

Regeringen ska lämna förslag till utgiftstak för det tredje tillkommande budgetåret (2 kap. 2 § budgetlagen). Utgiftstaket är en grundläggande del av den medelfristiga budgetprocessen och principen om en beslutsordning uppifrån och ned, där beslut om en övre gräns för de totala utgifterna fattas före besluten om delarna, dvs. utgiftsramarna beslutas före anslagen.

Propositionen

De nivåer på utgiftstaket som har fastställts av riksdagen ändras normalt inte av andra orsaker än tekniska justeringar. Det finns emellertid inga formella hinder mot att riksdagen beslutar om en ändring av ett tidigare fastställt tak. Utan en sådan ordning skulle en ny regerings möjligheter att vidta förändringar i finanspolitiken kraftigt begränsas, och finanspolitiken skulle inte heller kunna anpassas till nya, helt ändrade yttre förutsättningar (bet. 1995/96:FiU10). Med stöd av denna ordning föreslår regeringen nya nivåer på det tidigare fastställda utgiftstaket för 2023 och 2024 samt en nivå för 2025 som skiljer sig från den bedömda nivån i 2022 års ekonomiska vårproposition.

I propositionen föreslår regeringen (punkt 2) att riksdagen fastställer utgiftstaket för staten, inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 665 miljarder kronor 2023 och till 1 745 miljarder kronor 2024 till följd av tekniska justeringar och finanspolitiska skäl. Det innebär att fastställda utgiftstak föreslås höjas med 126 miljarder kronor 2023 och med 150 miljarder kronor 2024. Av höjningarna avser 2 miljarder kronor en teknisk justering av utgiftstaket medan resterande ändringar är finanspolitiskt motiverade.

Vidare föreslår regeringen (punkt 3) att riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 825 miljarder kronor för 2025. Det är en höjning med 105 miljarder kronor jämfört med bedömningen av utgiftstakets nivå i 2022 års ekonomiska vårproposition. Jämfört med nivån på utgiftstaket för 2024 är det en höjning med 4,6 procent. Det är en något högre höjning av utgiftstaket än den genomsnittliga årliga ökningen av nivån på 3,4 procent sedan utgiftstaket infördes 1997. Även höjningen 2024 är högre än den genomsnittliga och uppgår till 4,8 procent.

De föreslagna nivåerna på utgiftstaket för 2023–2025 motsvarar ca 27 procent av potentiell BNP respektive år.

I propositionen beräknas de takbegränsade utgifterna till 1 594 miljarder kronor 2023, 1 643 miljarder kronor 2024 och 1 662 miljarder kronor 2025. Det innebär att budgeteringsmarginalen uppgår till 4,4 procent 2023, 6,2 procent 2024 och 9,8 procent 2025. Regeringen anför att det är ett större utrymme än den säkerhetsmarginal som regeringen vill upprätthålla i enlighet med riktlinjen för budgeteringsmarginalens minsta storlek. Regeringen menar att en budgeteringsmarginal som endast motsvarar säkerhetsmarginalen skulle kunna medföra att möjligheterna att genomföra prioriterade reformer på utgiftssidan begränsas under kommande år. Om det bedöms förenligt med överskottsmålet är det enligt regeringen rimligt att reformer ska kunna genomföras på budgetens utgiftssida. Samtidigt anför regeringen att utrymme under utgiftstaket inte i sig betyder att det kommer att användas för att öka de faktiska takbegränsade utgifterna.

Motionerna

Förslagen till utgiftstak i förhållande till beslutade utgiftstak för 2023 och 2024 och det utgiftstak som regeringen föreslår för 2025 redovisas i tabell 2.1.

I sin partimotion föreslår Vänsterpartiet att riksdagen avslår regeringens förslag till utgiftstak för 2023–2025 och beslutar att upphäva det tidigare fastställda utgiftstaket för 2024 (yrkandena 2 och 3). Motionärerna föreslår en högre nivå på utgiftstaket för 2023 än vad riksdagen tidigare har fastställt och vad regeringen nu föreslår (yrkande 4). De takbegränsade utgifterna för 2023 är högre i Vänsterpartiets motion än enligt regeringens beräkningar för 2023 i budgetpropositionen.

I sin partimotion (yrkande 2) föreslår Centerpartiet lägre nivåer på utgiftstaket för samtliga år jämfört med vad regeringen föreslår och anför att de lägre nivåerna följer rekommendationerna i det finanspolitiska ramverket om budgeteringsmarginalens storlek.

Miljöpartiet föreslår i sin partimotion (yrkande 2) högre nivåer på utgiftstaket för samtliga år 2023–2025 jämfört med vad regeringen föreslår.

Tabell 2.1 Regeringens och motionärernas förslag till utgiftstak för staten

Miljarder kronor

 

2023

2024

2025

Fastställt utgiftstak

1 539

1 595

1 7201

Regeringens förslag till utgiftstak

1 665

1 745

1 825

Avvikelse från fastställt/regeringens förslag till utgiftstak

126

150

105

Socialdemokraterna

±0

±0

±0

Centerpartiet

–19

–34

–77

Vänsterpartiet

89

 

 

Miljöpartiet

199

222

228

1Bedömning av utgiftstakets nivå i 2022 års ekonomiska vårproposition.

Källa: Budgetpropositionen för 2023, partimotion 2022/23:2074 (S), partimotion 2022/23:2180 (C), partimotion 2022/23:1299 (V) och partimotion 2022/23:2275 (MP).

2.2 Utgiftsramar för utgiftsområdena 2023

I regeringens förslag till statens budget ska utgifterna hänföras till utgiftsområden som anslagen ska fördelas på (9 kap. 5 § riksdagsordningen).

Propositionen

I budgetpropositionen (punkt 6) föreslår regeringen att utgifterna för 2023 fördelas på utgiftsområden enligt tabell 2.3. De föreslagna utgiftsramarna för 2023 uppgår sammantaget till 1 252 miljarder kronor, vilket är 49 miljarder kronor mer än de ursprungligen beslutade ramnivåerna i statens budget för 2022.

Efter den ursprungliga budgeten för 2022 har dock riksdagen beslutat om ändringar i statens budget för 2022, främst åtgärder till följd av pandemin och Rysslands invasion av Ukraina, som tillsammans med regeringens förslag i Höständringsbudget för 2022 (prop. 2022/23:2) uppgår till 87 miljarder kronor. Det innebär att de föreslagna utgiftsramarna för 2023 sammantaget är ca 38 miljarder kronor lägre jämfört med beslutade och föreslagna ramar för 2022. Minskningen av utgiftsramarna 2023 jämfört med 2022 förklaras främst av minskade utgifter till följd av att flera tidsbegränsade åtgärder upphör.

I förslaget till utgiftsramar för 2023 har hänsyn tagits till tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna och aviserade reformer. Till grund för beräkningen av utgiftsramarna ligger också regeringens prognoser för den makroekonomiska utvecklingen, volymutvecklingen i transfereringssystemen, den årliga pris- och löneomräkningen av främst förvaltningsanslagen samt posten Övrigt.

I tabell 2.2 framgår hur förändringarna i regeringens föreslagna utgiftsramar för 2023 kan härledas utifrån dessa poster. I tabellen redovisas förändringarna i förhållande till den ursprungligen beslutade budgeten för 2022, dvs. exklusive riksdagens beslut om ändringar i statens budget för 2022.

Tabell 2.2 Härledning av de sammanlagda utgiftsramarna 2023

Miljarder kronor

Anvisade utgiftsramar 20221

1 203

Förändring till följd av:

 

     Beslutade, föreslagna och aviserade reformer

25

     Makroekonomisk utveckling

16

     Pris- och löneomräkning

7

     Volymer

8

     Övrigt

–9

Summa utgiftsramar 2023

1 252

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (se bet. 2021/22:FiU1). Beloppet är således exklusive riksdagens beslut om ändringar i statens budget för 2022.

Källa: Budgetpropositionen för 2023.

Som framgår av tabellen beräknas tidigare beslutade reformer och de reformer som föreslås eller aviseras i budgetpropositionen medföra att utgiftsramarna för 2023 ökar med 25 miljarder kronor jämfört med ramarna i den ursprungliga budgeten för 2022. Nedan redovisas de huvudsakliga skälen till regeringens förslag till förändringar i fråga om ramnivåerna till följd av reformer.

•       Utgiftsområde 4 Rättsväsendet. Ökning till följd av tidigare beslut om tillskott med anledning av målet om 10 000 fler polisanställda i Polismyndigheten t.o.m. 2024, straffrättsliga reformer och en förstärkning av hela rättskedjan.

•       Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap. Ökning med anledning av bl.a. tidigare beslut och aviseringar om att gradvis höja den ekonomiska ramen för det militära och civila försvaret, åtgärder för att permanent stärka det militära försvaret samt förslag i budgetpropositionen om ytterligare förstärkningar av det militära och civila försvaret.

•       Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom. Ökning till följd av tidigare beslut om att höja garantipensionen, förstärka bostadstillägget för pensionärer och införandet av inkomstpensionstillägget.

•       Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Minskning som beror på förslag i budgetpropositionen om att biståndsbudgeten för 2023–2025 ska uppgå till 56 miljarder kronor per år och frikopplas från bruttonationalinkomsten (BNI).

•       Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Minskning som framför allt beror på att tillfälliga åtgärder med anledning av pandemin trappas ned eller upphör.

•       Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. Minskning som beror på att tillfälliga stöd till idrott och kulturverksamheter med anledning av pandemin minskar i omfattning eller upphör. 

Den makroekonomiska utvecklingen, t.ex. i form av ett högre prisbasbelopp, beräknas medföra ökade utgiftsramar med 16 miljarder kronor 2023. Ökningen kan främst hänföras till utgiftsområdena 10 Ekonomisk trygghet och funktionsnedsättning, 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom och 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn. Ökningen motverkas av en minskning av utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.

Volymförändringar, t.ex. i form av fler personer i transfereringssystemen, bidrar till att utgiftsramarna ökar med 8 miljarder kronor. De utgiftsramar som beräknas påverkas mest av högre volymer är utgiftsområde 8 Migration, 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning och 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn. Bland annat beror ökningen på att fler personer beräknas komma till Sverige från Ukraina under 2023 och på ett ökat inflöde av sjukfall med sjukfrånvaro på annan grund än effekter av pandemin.

Övriga utgiftspåverkande faktorer, t.ex. ökade avräkningar på biståndsramen, beräknas bidra till minskade utgiftsramar med 9 miljarder kronor. Minskningen kan främst hänföras till utgiftsområdena 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel, 7 Internationellt bistånd och 26 Statsskuldsräntor.

Motionerna

Socialdemokraterna

I partimotion 2022/23:2074 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 5 framförs Socialdemokraternas förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2023. I tabell 2.3 redovisas partiets förslag till utgiftsramar för 2023 jämfört med regeringens förslag. Sammantaget föreslår Socialdemokraterna 20,3 miljarder kronor högre utgiftsramar än vad regeringen gör i sitt förslag. Nedan kommenteras de större avvikelserna i ramnivåer jämfört med regeringens förslag.

Den högre ramen för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd (+2,5 miljarder kronor) beror på att motionärerna avvisar en del av regeringens förslag till lägre biståndsram. Motionärerna föreslår även ett nytt stöd för höga drivmedelspriser och att barnbidraget tillfälligt höjs under januari–mars 2023, vilket förklarar den högre ramen för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn (+6,3 miljarder kronor) jämfört med regeringens förslag. Den högre ramen för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (+1,7 miljarder kronor) beror på att motionärerna avvisar regeringens besparing på arbetsmarknadspolitiken och på att motionärerna föreslår en utbyggnad av vuxenutbildningen. Motionärernas förslag om att förstärka det s.k. likvärdighetsbidraget förklarar bl.a. den högre ramen för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning (+1,4 miljarder kronor) jämfört med regeringens föreslag. Den högre ramen för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner (+6 miljarder kronor) beror på att motionärerna föreslår att det generella statsbidraget höjs utöver vad regeringen föreslår.

Vänsterpartiet

I partimotion 2022/23:1299 av Nooshi Dadgostar m.fl. yrkande 7 framförs Vänsterpartiets förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2023. I tabell 2.3 redovisas partiets förslag till utgiftsramar för 2023 jämfört med regeringens förslag. Sammantaget föreslår Vänsterpartiet 88,4 miljarder kronor högre utgiftsramar än vad regeringen gör i sitt förslag. Nedan kommenteras de större avvikelserna i ramnivåer jämfört med regeringens förslag.

Den högre ramen för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd (+7,7 miljarder kronor) beror framför allt på att motionärerna avvisar regeringens förslag om att frikoppla biståndet från bruttonationalinkomsten (BNI). Den högre ramen beror också på att motionärerna föreslår ett ökat klimatbistånd. Den högre ramen för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (+8,0 miljarder kronor) förklaras av förslag om att höja taket i sjukpenningen, höja ersättningen i sjuk- och aktivitetsersättningen och avskaffa karensavdraget. Den högre ramen för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn (+4,3 miljarder kronor) beror på att motionärerna föreslår att det införs ett tillfälligt ensamståendetillägg i barnbidraget och på att grundnivån i föräldraförsäkringen höjs. Den högre ramen för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (+13,0 miljarder kronor) beror på förslag om att reformera arbetslöshetsersättningen och på att utöka antalet platser i arbetsmarknadsutbildning. Den högre ramen för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik (+3,4 miljarder kronor) beror på förslag om att rusta upp och klimatanpassa det befintliga hyresbeståndet. Den högre ramen för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (+5,6 miljarder kronor) förklaras bl.a. av förslag om att öka stödet för att skydda värdefull natur och om stöd till forskning för klimatomställning. Den högre ramen för utgiftsområde 22 Kommunikationer (+19,5 miljarder kronor) beror till stor del på förslag om att halvera biljettpriserna i kollektivtrafiken och förslag om att utveckla statens transportinfrastruktur. Den högre ramen för utgiftsområde 25 (+18,4 miljarder kronor) förklaras av förslag om högre generella statsbidrag jämfört med vad regeringen föreslår.

Centerpartiet

I partimotion 2022/23:2180 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 3 framförs Centerpartiets förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2023. I tabell 2.3 redovisas partiets förslag till utgiftsramar för 2023 jämfört med regeringens förslag. Sammantaget föreslår Centerpartiet ca 3,4 miljarder kronor högre utgiftsramar än vad regeringen gör i sitt förslag. Nedan kommenteras de större avvikelserna i ramnivåer jämfört med regeringens förslag.

Den högre ramen för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd (+7,2 miljarder kronor) beror på att motionärerna avvisar regeringens förslag om att frångå det s.k. enprocentsmålet för biståndsramen. Den lägre ramen för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg (–5,1 miljarder kronor) förklaras bl.a. av att motionärerna avvisar riktade satsningar om vårdplatser för att i stället finansiera en förstärkning av de generella statsbidragen till kommunsektorn. Den lägre ramen för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (–5,4 miljarder kronor) beror framför allt på att motionärerna avvisar regeringens förslag om att behålla dagens nivå på arbetslöshetsförsäkringen. Den lägre ramen för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning (–1,4 miljarder kronor) beror på att motionärerna bl.a. avvisar regeringens förslag om en förstärkning när det gäller läromedel, för att i stället finansiera partiets förslag om att höja de generella statsbidragen. Den högre ramen för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (+2,2 miljarder kronor) förklaras av motionärernas förslag om att återinföra klimatbonusen för bilar med låga utsläpp. Den högre ramen för utgiftsområde 22 Kommunikationer (+5,3 miljarder kronor) beror på motionärernas förslag om att sänka bränslepriserna med 3 kronor för de som bor i landsbygd. Motionärerna föreslår också att det generella statsbidraget till kommuner höjs utöver vad regeringen föreslår, vilket förklarar den högre ramen för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner.

Miljöpartiet

I partimotion 2022/23:2275 av Märta Stenevi m.fl. yrkande 5 framförs Miljöpartiets förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2023. I tabell 2.3 redovisas partiets förslag till utgiftsramar för 2023 jämfört med regeringens förslag. Sammantaget föreslår Miljöpartiet 130 miljarder kronor högre utgiftsramar än vad regeringen gör i sitt förslag. Nedan kommenteras de större avvikelserna i ramnivåer jämfört med regeringens förslag.

Den högre ramen för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd (+9,9 miljarder kronor) beror framför allt på att motionärerna avvisar regeringens förslag om att frikoppla biståndet från BNI och i stället föreslår att biståndsramen på sikt höjs till 1,25 procent av BNI. Staten föreslås vidare ta ett permanent och stort ansvar för att bidra till bättre villkor för personalen i hälso- och sjukvården och den kommunala vården och omsorgen, vilket förklarar den högre ramen för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg (+10,8 miljarder kronor). Den högre ramen för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (+7 miljarder kronor) förklaras framför allt av att motionärerna föreslår att karensavdraget i sjukförsäkringen slopas och att den lägsta nivån i både sjuk- och aktivitetsersättningen höjs. Den högre ramen för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn (+7,1 miljarder kronor) beror bl.a. på motionärernas förslag om att inflationssäkra barnbidraget och underhållsstödet. Den högre ramen för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (+3,4 miljarder kronor) förklaras bl.a. av att motionärerna avvisar regeringens förslag om effektiviseringar av de arbetsmarknadspolitiska programmen och därmed de neddragningar av medel som regeringen föreslår. Den högre ramen för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning (+5,2 miljarder kronor) beror på motionärernas förslag om att inrätta ett likvärdighetsbidrag för förskolan och förslag om att utöka medlen för att stärka likvärdigheten i skolan. Den högre ramen för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid (+2,8 miljarder kronor) förklaras av motionärernas förslag om att på olika sätt stärka kulturen. Den högre ramen för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik (+2,7 miljarder kronor) förklaras av motionärernas förslag om att återinföra investeringsstödet för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande och att det statliga stödet för energieffektivisering av flerbostadshus återinförs till en högre nivå. Den högre ramen för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (+13,7 miljarder kronor) förklaras av att motionärerna föreslår ett flertal åtgärder på området, bl.a. ökade medel för klimatanpassning. Den högre ramen för utgiftsområde 21 Energi (+20,7 miljarder kronor) beror på motionärernas förslag om ökade satsningar på förnybar och billig elproduktion, bl.a. genom att införa en lokal elbonus och förslag om att öka stödet till hushåll och företag som effektiviserar energianvändningen. Den högre ramen för utgiftsområde 22 Kommunikationer (+23,1 miljarder kronor) beror bl.a. på motionärernas förslag om att öka investeringarna i transportinfrastrukturen, satsa på kollektivtrafiken, införa en leasingcheck för elbil och att införa en skrotningspremie. Den högre ramen för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel (+2,8 miljarder kronor) förklaras av motionärernas förslag om att bl.a. införa ett omställningsstöd till skogsägare. Den högre ramen för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner (+14 miljarder kronor) förklaras av motionärernas förslag om att öka de generella statsbidragen till kommunsektorn med mer än vad regeringen föreslår.

Tabell 2.3 Regeringens och motionärernas förslag till utgiftsramar 2023

Miljoner kronor

Utgiftsområde

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen

 

 

S

V

C

MP

1

Rikets styrelse

18 270

−385

−480

−31

252

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

19 021

50

744

−459

15

3

Skatt, tull och exekution

12 923

±0

−45

−102

−75

4

Rättsväsendet

68 306

±0

−151

±0

200

5

Internationell samverkan

2 095

±0

±0

−1

330

6

Försvar och samhällets krisberedskap

93 953

±0

±0

−25

1 815

7

Internationellt bistånd

47 206

2 500

7 719

7 219

9 894

8

Migration

16 020

−20

140

−42

388

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

110 430

300

−553

−5 060

10 765

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

106 427

230

8 025

−516

6 992

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

55 394

±0

±0

−3

1 740

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

105 160

6 312

4 325

−1 034

7 090

13

Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

5 565

327

1 007

335

351

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

90 104

1 730

13 040

−5 392

3 396

15

Studiestöd

27 912

±0

1 797

6

1 467

16

Utbildning och universitetsforskning

94 992

1 376

2 784

−1 458

5 184

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

16 668

600

1 702

−48

2 817

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

6 099

367

3 378

−5

2 756

19

Regional utveckling

4 534

±0

70

±0

567

20

Allmän miljö- och naturvård

19 543

640

5 573

2 235

13 707

21

Energi

4 945

−367

225

−317

20 706

22

Kommunikationer

78 952

500

19 530

5 349

23 127

23

Areella näringar, landsbygd och livsmedel

19 373

130

3 364

575

2 760

24

Näringsliv

11 408

±0

−2 022

−153

±0

25

Allmänna bidrag till kommuner

157 545

6 000

18 241

2 378

14 000

26

Statsskuldsräntor m.m.

13 155

±0

10

±0

±0

27

Avgiften till Europeiska unionen

45 870

±0

±0

±0

±0

Summa utgiftsområden

1 251 871

20 290

88 423

3 453

130 244

Minskning av anslagsbehållningar

−4 393

±0

±0

±0

±0

Summa utgifter

1 247 478

20 290

88 423

3 453

130 244

Riksgäldskontorets nettoutlåning

−52 379

±0

±0

±0

±0

Kassamässig korrigering

371

±0

±0

±0

±0

Summa

1 195 470

20 290

88 423

3 453

130 244

2.3 Övriga utgifter i statens budget 2023

Regeringens förslag till statens budget ska omfatta alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov (3 kap. 3 § budgetlagen). För att statens budgetsaldo ska stämma överens med statens lånebehov redovisas Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigering på statens budget. Bland övriga utgifter i statens budget finns också posten Minskning av anslagsbehållningar.

Propositionen

Minskning av anslagsbehållningar

Anslagsbehållningar utgörs av skillnaden mellan anvisade medel och förbrukningen av anslagsmedel. Anslagsbehållningar uppstår och förändras till följd av dels att statliga myndigheter har vissa möjligheter att omfördela utgifter över tiden, dels skillnader mellan anslagsnivåer och prognoser över faktisk användning av medel.

I propositionen föreslår regeringen (punkt 7) att riksdagen för 2023 godkänner beräkningen av posten Minskning av anslagsbehållningar till –4,4 miljarder kronor. Det innebär att statens utgifter 2023 sammantaget beräknas bli så mycket lägre än vad regeringen föreslår ska budgeteras och anvisas på anslag.

Riksgäldskontorets nettoutlåning

Riksgäldskontorets nettoutlåning speglar den totala nettoförändringen av all in- och utlåning under budgetåret. En större nettoutlåning medför ett större lånebehov samtidigt som statsskulden blir högre. Nettoutlåningen omfattar både löpande statlig verksamhet, såsom in- och utbetalning av studielån, och tillfälliga poster som ofta beslutas med kort varsel och som därför kan vara svåra att förutse. Nettoutlåningen kan därför variera kraftigt från år till år.

I propositionen föreslår regeringen (punkt 11) att riksdagen godkänner beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2023 till –52 miljarder kronor, vilken motsvarar en förstärkning av statens budgetsaldo.

Den enskilt största posten under prognosperioden avser lån till Riksbanken när det gäller den förstärkta valutareserv som togs upp i samband med finanskrisen 2009 och eurokrisen 2013. Under 2021–2023 beräknas Riksbanken amortera dessa lån för att övergå till finansiering via Riksbanken valutareserv. Amorteringarna beräknas minska nettoutlåningen och statsskulden med sammanlagt 182 miljarder kronor, varav 64 miljarder kronor avser 2023.

Flaskhalsintäkter från Svenska kraftnät beräknas uppgå till 70 miljarder kronor och utflödet till 75 miljarder kronor 2023, vilket innebär att nettoutlåningen ökar med 5 miljarder kronor samma år. Regeringen avser att säkerställa att ett tillfälligt högkostnadsskydd införs samt att vissa andra kompensatoriska åtgärder vidtas för att flaskhalsintäkterna ska återföras till elkonsumenterna. Kostnaden för åtgärderna beräknas uppgå till ca 60 miljarder kronor, varav högkostnadsskyddet beräknas uppgå till ca 56 miljarder kronor.

Kassamässig korrigering

För att budgetsaldot ska överensstämma med skillnaden mellan in- och utbetalningar på statens centralkonto i Riksbanken görs en kassamässig korrigering. Den räknas fram som en restpost.

I propositionen föreslår regeringen (punkt 12) att riksdagen godkänner den kassamässiga korrigeringen för 2023 till 0 miljarder kronor.

2.4 Beräkning av inkomsterna i statens budget 2023

I detta avsnitt behandlas förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget för 2023. Inkomstberäkningen baseras på de regler som nu gäller samt på de ändrade regler för skatter och avgifter som föreslås. Förslagen om ändrade regler för skatter och avgifter behandlas mer detaljerat i avsnitt 2.5 Ändringar i skatte- och avgiftsregler.

Propositionen

Regeringen föreslår i propositionen (punkt 4) att riksdagen godkänner beräkningen av inkomster i statens budget för 2023 som uppgår till 1 279 miljarder kronor. I tabell 2.4 redovisas regeringens och motionärernas förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget.

Statens skatteinkomster

Statens skatteinkomster (inkomsttyp 1000) beräknas för 2023 uppgå till ca 1 312 miljarder kronor, vilket motsvarar en ökning med ca 12,6 miljarder kronor eller ca 1 procent jämfört med 2022. Skatteinkomsterna är inte periodiserade (dvs. de inkluderar inte uppbörds- och betalningsförskjutningar). År 2023 minskar periodiseringarna med ca 37 miljarder kronor. Om man i stället ser på statens samlade skatteintäkter väntas de öka med nästan 50 miljarder kronor eller med 3,9 procent 2023. Det är en betydligt lägre nivå än 2022, vilket framför allt förklaras av lägre skatt på kapital till följd av lägre tillgångspriser. Intäkterna bedöms i genomsnitt växa i takt med BNP 2023–2025.

Skattekvoten visar de totala skatteintäkterna som andel av BNP. År 2023 väntas skattekvoten uppgå till 41,4 procent, vilket är samma nivå som 2022. Att skattekvoten inte stiger trots att tillfälliga reformer som nedsatta socialavgifter för unga och att en tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster upphör beror på att inkomsterna från skatt på kapital sjunker till följd av lägre tillgångspriser. Dessa två effekter tar i stort sett ut varandra. Under prognosperioden 2022–2025 väntas skattekvoten öka något, från 41,4 till 41,5 procent av BNP, vilket beror på att den höga inflationen väntas höja arbetskostnaderna och därmed lönesumman. Lönesumman bedöms öka betydligt mer än BNP mot slutet av prognosperioden.

Skatten på arbete (inkomsthuvudgrupp 1100 och 1200) beräknas uppgå till 1 450 miljarder kronor 2023. Det är en ökning med ca 59 miljarder kronor eller ca 4,3 procent jämfört med 2022. Ökningen förklaras bl.a. av att tillfälliga nedsättningar av skatten på arbete upphör under året, vilket till viss del motverkas av att intäkterna från statlig inkomstskatt beräknas sjunka något.

Skatten på kapital (inkomsthuvudgrupp 1300) utgörs huvudsakligen av skatt på hushållens kapitalinkomster och företagens vinster men också av bl.a. avkastningsskatt. För 2023 beräknas intäkterna öka med nästan 5 miljarder kronor till 345,3 miljarder kronor, vilket i huvudsak förklaras av intäkter från avkastningsskatt som tas ut på sparande i pensions- och kapitalförsäkringar.

Den långa perioden med låga räntenivåer har medfört att avkastningsskatten under en längre tid har varit på en mycket låg nivå. Den perioden bryts i år med stigande räntenivåer. Prognosen om en stigande statslåneränta medför att intäkterna från avkastningsskatt väntas öka kraftigt, framför allt fr.o.m. 2023.

Hushållens realiserade kapitalvinster väntas sjunka 2023 till följd av att nedgången i bostadspriserna förväntas tillta, samtidigt som börsen förväntas utvecklas relativt svagt. Nedgången innebär att nivån är lägre än vad den har varit sedan utgången av 2014. I slutet av prognosperioden antas hushållens kapitalvinster motsvara genomsnittet för perioden 2006–2020 (3,7 procent av BNP).

Skatteintäkterna från företagsvinster väntas utvecklas svagt 2023 till följd av nedgången i ekonomin. I slutet av prognosperioden antas skatteintäkterna från företagsvinster, enlighet regeringens prognos, att successivt återgå till ett historiskt genomsnitt som andel av BNP, vilket motsvarar knappt 2,9 procent för perioden 2015–2021.

Skatt på konsumtion och insatsvaror (inkomsthuvudgrupp 1400), dvs. mervärdesskatt och punktskatter, beräknas 2023 uppgå till 735,8 miljarder kronor, vilket är en ökning med nästan 31 miljarder kronor eller 4,4 procent jämfört med 2022.

Intäkterna från mervärdesskatt väntas öka med över 11 procent 2022, vilket är betydligt mer än den genomsnittliga ökningstakten under perioden 2011–2020 på ca 4 procent. Det förklaras framför allt av att prisökningen i hushållens konsumtion, som är den viktigaste skattebasen för mervärdesskatt, sker i en högre takt än normalt. För 2023–2025 beräknas intäkterna från mervärdesskatt öka med i genomsnitt med knappt 5 procent per år.

År 2023 beräknas punktskatterna öka med ca 3 procent för att 2024 öka med nästan 7 procent, och detta är en följd av att tillfälliga skattesänkningar på bensin och diesel upphör.

Skatten på import (inkomsthuvudgrupp 1500) beräknas uppgå till 9,4 miljarder kronor 2023, vilket är 0,2 miljarder kronor eller 2,2 procent högre än 2022.

Restförda och övriga skatter (inkomsthuvudgrupp 1600) utgörs främst av uppbördsförluster, omprövningar och anstånd från hushåll och företag, avgifter till public service samt intäkter som förs till fonder. Intäkterna beräknas 2023 uppgå till ca 13 miljarder kronor, vilket är en ökning med ca 1 miljard kronor jämfört med 2022.

Statens övriga inkomster

Statens övriga inkomster omfattar inkomsttyperna 2000–8000 och beräknas uppgå till ca –33 miljarder kronor, vilket är 18 miljarder kronor lägre än 2022 då de uppgick till –15 miljarder kronor.

Minskningen förklaras framför allt av lägre inkomster av statens verksamhet (inkomsttypen 2000) som bl.a. omfattar utdelningar från statens aktieinnehav samt inlevererade överskott från affärsverken och Riksbanken. Inkomsterna beräknas sammantaget uppgå till 43 miljarder kronor, vilket är en minskning med 29 miljarder kronor jämfört med 2022 då utdelningar från statliga bolag var tillfälligt höga.

Under inkomster av statens verksamhet redovisas de flaskhalsintäkter från Svenska kraftnät motsvarande 2,4 miljarder kronor som ska återföras till elintensiva företag under 2023. Intäkterna motsvaras av ett elprisstöd till elintensiva företag på utgiftssidan och transfereringen är därmed totalt sett neutral för statens budget.

Inkomster av försåld egendom (inkomsttyp 3000) avser förslag om försäljningar av olika slags statlig egendom. För 2022–2025 beräknas försäljningsinkomsterna beräkningsmässigt uppgå till 5 miljarder kronor per år.

Återbetalning av lån (inkomsttyp 4000) redovisar bl.a. inbetalda studiemedelsavgifter (för lån upptagna före 1989) och övriga lån. För hela perioden 2023–2025 väntas inkomsterna uppgå till mellan 0,5 och 0,7 miljarder kronor, vilket är något mindre än 2022.

Kalkylmässiga inkomster (inkomsttyp 5000), som huvudsakligen utgörs av statliga pensionsavgifter, beräknas till 19 miljarder kronor 2023, vilket är något högre än 2022.

Bidrag från EU (inkomsttyp 6000) beräknas uppgå till 32 miljarder kronor 2023, vilket är en ökning med 16 miljarder kronor jämfört med 2022. Inkomsterna avser bidrag från olika EU-fonder, främst den s.k. faciliteten för återhämtning och resiliens och jordbruksfonderna.

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet (inkomsttyp 7000) beräknas uppgå till –133 miljarder kronor 2023, vilket är något högre än 2022. Inkomsttypen består av tillkommande skatter som tillfaller EU och vissa kommunala utjämningsavgifter samt avräkningar, främst statliga och kommunala myndigheters kompensation för inbetald mervärdesskatt, och minskar därmed statens inkomster.

Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto (inkomsttyp 8000) budgeteras sedan 2016 under anslag på budgetens utgiftssida.

Motionerna

Socialdemokraterna

I partimotion 2022/23:2074 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 3 framförs Socialdemokraternas förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget 2023. Motionärernas förslag till inkomster i förhållande till regeringens förslag redovisas i tabell 2.4. I Socialdemokraternas förslag är inkomsterna i statens budget för 2023 sammantaget ca 20,3 miljarder kronor högre än i regeringens förslag.

Inkomsterna från direkta skatter på arbete (inkomsthuvudgrupp 1100) är ca 12,9 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Det beror på motionärernas förslag om att pausa uppräkningen av skiktgränsen för statlig inkomstskatt för 2023.

Inkomsterna från indirekta skatter på arbete (inkomsthuvudgrupp 1200) är ca 120 miljoner kronor högre än i regeringens förslag. Det är en följd av att motionärerna avvisar regeringens förslag om att förstärka nedsättningen av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling.

Inkomsterna från skatt på kapital (inkomsthuvudgrupp 1300) är ca 0,6 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Det förklaras av motionärernas förslag om att ändra kupongskatten för att försvåra skatteplanering för utländska aktieägare.

Inkomsterna från skatt på konsumtion och insatsvaror (inkomsthuvudgrupp 1400) är 6,7 miljarder kronor högre än i regeringens förslag, vilket i huvudsak beror på att motionärerna avvisar regeringens förslag om att tillfälligt sänka skatten på bensin och diesel.

Vänsterpartiet

I partimotion 2022/23:1299 av Nooshi Dadgostar m.fl. yrkande 5 framförs Vänsterpartiets förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget 2023. Motionärernas förslag till inkomster i förhållande till regeringens förslag redovisas i tabell 2.4. I Vänsterpartiets förslag är inkomsterna i statens budget för 2023 sammantaget ca 63,1 miljarder kronor högre än i regeringens förslag.

Inkomsterna från direkta skatter på arbete (inkomsthuvudgrupp 1100) är ca 177,7 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Den högre nivån förklaras av att motionärerna föreslår en höjning av pensionerna som innebär bl.a. att den allmänna pensionsavgiften slopas och därmed det skatteavdrag som kompenserar för avgiften, att skiktgränsen för statlig inkomstskatt ska vara oförändrad samt att det införs en ny skatt på 5 procent på inkomster över 62 000 kronor per månad.

Inkomsterna från indirekta skatter på arbete (inkomsthuvudgrupp 1200) är ca 136,9 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag, vilket i huvudsak förklaras av att motionärerna föreslår höjda pensioner som till viss del motverkas av motionärernas förslag om att avskaffa nedsättningarna av arbetsgivaravgifterna.

Inkomsterna från skatt på kapital (inkomsthuvudgrupp 1300) är ca 26,3 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Ökningen är bl.a. en följd av att motionärerna föreslår att det införs en statlig fastighetsskatt, en arvs- och gåvoskatt samt att kapitalbeskattningen görs mer enhetlig, bl.a. genom reformerade 3:12-regler och genom att kapitalskatten höjs till den gängse nivån om 30 procent på utdelningar och kapitalvinst.

Inkomsterna från skatt på konsumtion och insatsvaror (inkomsthuvudgrupp 1400) är 8 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. De högre inkomsterna förklaras framför allt av att motionärerna avvisar regeringens förslag om att sänka bensin- och dieselskatten och förslaget om att tillfälligt sänka skatten på diesel inom jord- och skogsbruk.

Centerpartiet

I partimotion 2022/23:2180 av Annie Lööf m.fl. yrkande 5 framförs Centerpartiets förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget 2023. Motionärernas förslag till inkomster i förhållande till regeringens förslag redovisas i tabell 2.4. I Centerpartiets förslag är inkomsterna i statens budget för 2023 sammantaget ca 3,4 miljarder kronor högre än i regeringens förslag.

Inkomsterna från direkta skatter på arbete (inkomsthuvudgrupp 1100) är ca 1,4 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Den högre nivån förklaras bl.a. av att motionärerna föreslår att skattereduktionen för medlemskap i arbetslöshetskassan avskaffas och att ett mer landsbygdsfokuserat reseavdrag införs.

Inkomsterna från indirekta skatter på arbete (inkomsthuvudgrupp 1200) är ca 6 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag. Det beror på motionärernas förslag om att sänka arbetsgivaravgifterna för unga och för den andra anställde i små företag.

Inkomsterna från skatt på kapital (inkomsthuvudgrupp 1300) är ca 1,1 miljarder kronor högre än i regeringens förslag.

Inkomsterna från skatt på konsumtion och insatsvaror (inkomsthuvudgrupp 1400) är ca 7,4 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Det förklaras framför allt av att motionärerna avvisar regeringens förslag om att tillfälligt sänka skatten på bensin och diesel.

Miljöpartiet

I partimotion 2022/23:2272 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 3 framförs Miljöpartiets förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget 2023. Motionärernas förslag till inkomster i förhållande till regeringens förslag redovisas i tabell 2.4. I Miljöpartiets förslag är inkomsterna i statens budget för 2023 sammantaget ca 47,4 miljarder kronor högre än i regeringens förslag.

Inkomsterna från direkta skatter på arbete (inkomsthuvudgrupp 1100) är ca 19,3 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Den högre nivån förklaras framför allt av att motionärerna föreslår att uppräkningen av skiktgränsen för statlig inkomstskatt inte genomförs 2023, att det införs en s.k. värnskatt och en skattereduktion för människor på landsbygden samt att den allmänna pensionen höjs genom en höjning av pensionsavgiften.

Inkomsterna från indirekta skatter på arbete (inkomsthuvudgrupp 1200) är ca 77,5 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag, vilket förklaras av lägre arbetsgivaravgifter.

Inkomsterna från skatt på kapital (inkomsthuvudgrupp 1300) är ca 16,7 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Ökningen är bl.a. en följd av att motionärerna föreslår att kapitalskatten höjs från 30 till 35 procent, att skatten på investeringssparkonton höjs och görs progressiv för innehav över 1 miljon kronor samt att också spelskatten höjs från 20 till 28 procent.

Inkomsterna från skatt på konsumtion och insatsvaror (inkomsthuvudgrupp 1400) är ca 14,8 miljarder kronor. Det förklaras framför allt av att motionärerna avvisar regeringens förslag om att sänka skatten på bensin och diesel och att höja momsen på reparationer samt av motionärernas förslag om att dubblera flygskatten och införa en antibiotikaskatt.

Tabell 2.4 Regeringens och motionärernas förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget 2023

Miljoner kronor

Inkomsttitel

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen

 

 

S

V

C

MP

1100

Direkta skatter på arbete

738 820

12 890

177 720

1 361

19 278

1110

Inkomstskatter

935 033

12 900

34 120

388

30 928

1111

Statlig inkomstskatt

53 724

12 900

21 520

±0

20 278

1115

Kommunal inkomstskatt

881 309

±0

12 600

388

10 650

1120

Allmän pensionsavgift

151 594

±0

±0

±0

−72 750

1130

Artistskatt

±0

±0

±0

±0

±0

1140

Skattereduktioner

−347 806

−10

143 600

974

61 100

1200

Indirekta skatter på arbete

711 506

120

−136 850

−6 007

−77 550

1210

Arbetsgivaravgifter

697 492

120

−136 650

−6 007

−77 550

1240

Egenavgifter

12 665

±0

±0

±0

±0

1260

Avgifter till premiepensionssystemet

−48 492

±0

−200

±0

±0

1270

Särskild löneskatt

57 769

±0

±0

±0

±0

1280

Nedsättningar

−8 538

±0

±0

±0

±0

1290

Tjänstegruppliv

610

±0

±0

±0

±0

1300

Skatt på kapital

345 262

570

26 265

1 091

16 700

1310

Skatt på kapital, hushåll

77 586

±0

23 250

±0

18 500

1320

Skatt på företagsvinster

178 077

−20

−3 085

1 091

−1 800

1330

Kupongskatt

10 147

590

±0

±0

±0

1340

Avkastningsskatt

19 323

±0

±0

±0

±0

1350

Fastighetsskatt

37 959

±0

6 100

±0

±0

1360

Stämpelskatt

14 612

±0

±0

±0

±0

1390

Riskskatt för kreditinstitut

7 557

±0

±0

±0

±0

1400

Skatt på konsumtion och insatsvaror

735 755

6 710

7 990

7 398

14 839

1410

Mervärdesskatt

594 499

−60

600

±0

−60

1420

Skatt på alkohol och tobak

30 364

±0

±0

±0

±0

1430

Energiskatt

47 253

6 730

6 790

6 877

6 620

1440

Koldioxidskatt

22 468

±0

120

111

10

1450

Övriga skatter på energi och miljö

8 046

40

480

410

2 165

1470

Skatt på vägtrafik

25 227

±0

±0

±0

2 470

1480

Övriga skatter

7 898

±0

±0

±0

3 634

1500

Skatt på import

9 434

±0

±0

±0

±0

1600

Restförda och övriga skatter

13 366

±0

±0

±0

±0

1700

Avgående poster, skatter till EU

−9 434

±0

±0

±0

±0

Offentliga sektorns skatteintäkter

2 544 709

20 290

75 125

3 843

−26 733

1800

Avgående poster, skatter till andra sektorer

−1 216 502

±0

−12 600

−387

62 100

Statens skatteintäkter

1 328 207

20 290

62 525

3 456

35 367

1900

Periodiseringar

−15 533

±0

±0

±0

±0

1000

Statens skatteinkomster

1 312 674

20 290

62 525

3 456

35 367

Övriga inkomster

−33 200

±0

600

±0

12 000

2000

Inkomster av statens verksamhet

42 613

±0

600

±0

11 000

3000

Inkomster av försåld egendom

5 000

±0

±0

±0

1 000

4000

Återbetalning av lån

528

±0

±0

±0

±0

5000

Kalkylmässiga inkomster

19 134

±0

±0

±0

±0

6000

Bidrag m.m. från EU

32 477

±0

±0

±0

±0

7000

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

−132 953

±0

±0

±0

±0

8000

Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto

±0

±0

±0

±0

±0

Statsbudgetens inkomster

1 279 473

20 290

63 125

3 456

47 367

2.5 Ändringar i skatte- och avgiftsregler

I detta avsnitt redovisas de bedömningar av ändringar i skatte- och avgiftsregler som görs i budgetpropositionen med ikraftträdande 2023 och motionärernas alternativa bedömningar och förslag. I propositionen redovisas även bedömningar av ändringar i skatte- och avgiftsregler som avser 2024 och 2025. I tabell 2.4 i föregående avsnitt redovisas effekterna på inkomsterna i statens budget för 2023 av bedömningarna i propositionen och motionerna. I avsnittet redovisas också de propositioner med förslag till ändringar i skatte- och avgiftsregler som lämnats i eller i anslutning till budgetpropositionen för 2023 och som ligger till grund för inkomstberäkningen. Dessa propositioner är aviserade i budgetpropositionen för 2023 samt i budgetpropositionen för 2022 när det gäller höjd skatt på alkohol och tobak.

Budgetpropositionen

Skatt på arbetsinkomster – förvärvsinkomstbeskattning

Sänkt skatt för personer över 65 år som arbetar

Regeringen föreslår att jobbskatteavdraget förstärks för personer som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år. Det görs genom att skattereduktion ges med ett belopp som motsvarar en större andel av arbetsinkomsterna än i dag. Skattereduktionen är helt utfasad för arbetsinkomster som överstiger ca 1 800 000 kronor per år.

Lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2023 och tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2022.

Bibehållet reseavdrag med vissa förstärkningar för arbetsresor, tjänste­resor och hemresor

Regeringen aviserar förslag på vissa förstärkningar för arbetsresor, tjänsteresor och hemresor. Regeringen anser samtidigt att reseavdraget bör behållas i sin nuvarande form och att den nya avståndsbaserade modellen för skattelättnad för arbetsresor inte bör införas.

Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2023.

Regeringen lämnade den 15 november 2022 förslag i proposition 2022/23:18 som redogörs närmare för nedan.

Förstärkt skattereduktion för installation av solceller

Regeringen gör bedömningen att subventionsgraden för skattereduktionen för installation av solceller bör höjas från 15 procent till 20 procent.

Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2023 och tillämpas på installationer som har betalats efter den 31 december 2022.

Regeringen lämnade den 15 november 2022 förslag i proposition 2022/23:15 som redogörs närmare för nedan.

Tillfällig skattefrihet för förmån av laddel på arbetsplatsen

Regeringen anser att det bör införas en tillfällig skattefrihet för förmån av laddel på arbetsplatsen till egen bil eller förmånsbil.

Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 juli 2023 och tillämpas på förmåner som lämnas efter den 30 juni 2023. De tillfälliga bestämmelserna bör gälla t.o.m. den 30 juni 2026.

Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m.

Förstärkning av nedsättningen av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling

För att understödja företagens möjligheter att bedriva forskning och utveckling bör nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling förstärkas. Det högsta sammanlagda avdraget från arbetsgivaravgifterna som får göras för samtliga personer som arbetar med forskning eller utveckling hos den avgiftsskyldige bör höjas från 600 000 kronor till 1,5 miljoner kronor per månad.

Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 juli 2023.

Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter

Avskaffad avfallsförbränningsskatt

Regeringen föreslår att avfallsförbränningsskatten avskaffas genom att lagen om skatt på avfall som förbränns upphävs.

Lagen om upphävande av lagen om skatt på avfall som förbränns träder i kraft den 1 januari 2023. Den upphävda lagen gäller dock för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Även ändringar i skatteförfarande­lagen träder i kraft den 1 januari 2023. Äldre bestämmelser gäller dock för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

Slopad skattenedsättning för datorhallar

Regeringen föreslår att skattenedsättningen för energiskatt på elektrisk kraft som förbrukas i datorhallar slopas. Även möjligheten till återbetalning av skatt på elektrisk kraft som förbrukats för framställning av värme eller kyla som levererats för förbrukning i en datorhall slopas. Möjligheten att godkännas som frivilligt skattskyldig för energiskatt på grunden att elektrisk kraft förbrukas i en datorhall slopas. Begränsningen att avdrag för energiskatt på elektrisk kraft som förbrukas i vissa kommuner i norra delarna av landet inte får göras för förbrukning i en datorhall slopas.

Förändringarna träder i kraft den 1 juli 2023. Äldre bestämmelser gäller dock för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

Slopad koldioxidskatt på bränsle i kraftvärme- och värmeverk inom EU ETS

Regeringen gör bedömningen att bränsle som förbrukas i kraftvärme­produktion eller i annan värmeproduktion för framställning av värme i en anläggning inom utsläppshandelssystemet bör befrias från koldioxidskatt. Råtallolja som förbrukas i kraftvärmeproduktion eller i annan värme­produktion för framställning av värme i en anläggning inom utsläpps­handelssystemet bör också befrias från energiskatt med ett belopp som motsvarar den koldioxidskatt som tas ut på s.k. lågbeskattad olja.

Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2023.

Regeringen lämnade den 15 november 2022 förslag i proposition 2022/23:17 som redogörs närmare för nedan.

Tillfälligt sänkt energiskatt på bensin och diesel samt följdändringar för lågbeskattad olja

Regeringen gör bedömningen att energiskatten på bensin och diesel tillfälligt bör sänkas med 80 öre per liter utifrån de skattesatser som skulle ha gällt fr.o.m. den 1 januari 2023 med gällande indexeringsregler.

Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2023.

Regeringen lämnade den 15 november 2022 förslag i prop. 2022/23:17 som redogörs närmare för nedan.

Tillfälligt sänkt skatt på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk

Regeringen gör bedömningen att den tillfälligt utökade nedsättningen av koldioxid- och energiskatt, som gäller fram t.o.m. den 30 juni 2023, på diesel som används i arbetsmaskiner och i skepp och vissa båtar i yrkesmässig jord‑, skogs- och vattenbruksverksamhet bör förlängas t.o.m. den 31 december 2023.

Skatt på konsumtion m.m. – övriga punktskatter

Ingen BNP-indexering av kemikalieskatten

I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 11.14) bedömde den dåvarande regeringen att skatten på kemikalier i viss elektronik utöver den årliga omräkningen med hänsyn till konsumentprisindex (KPI) även borde räknas om med beaktande av utvecklingen av bruttonationalprodukten genom ett tillägg med 2 procentenheter till KPI-utvecklingen. Den offentligfinansiella effekten av att BNP-indexera skatten på kemikalier i viss elektronik uppskattades till ca 40 miljoner kronor 2023. Den 5 maj 2022 överlämnade den förra regeringen propositionen BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning (prop. 2021/22:240) till riksdagen. Riksdagen röstade den 26 oktober 2022 nej till förslagen i propositionen. De tidigare beräknade offentligfinansiella effekterna behöver därför justeras. Att inte införa BNP-indexering av skatten på kemikalier i viss elektronik bedöms minska skatte­intäkterna med 0,04 miljarder kronor 2023.

En enklare och tydligare kemikalieskatt

Regeringen föreslår att avdragssystemet förenklas så att rätten till avdrag från kemikalieskatten enbart påverkas av om varan innehåller brom, klor eller fosfor. Om ett ämne är additivt eller reaktivt tillsatt påverkar inte avdrags­rätten. För varor som inte innehåller brom eller klor medges avdrag med 50 procent. Varor som därutöver inte innehåller fosfor medges i stället avdrag med 95 procent. Skatt ska betalas med 11 kronor per kilogram av den skatte­pliktiga varans nettovikt för vitvaror och med 160 kronor per kilogram för övrig elektronik. Skatt ska inte betalas med högre belopp än 489 kronor per skattepliktig vara. Reglerna om indexering ändras så att omräkningen knyts direkt till gällande skattebelopp, snarare än till ett basår.

Den generella regeln om undantag från skattskyldighetens inträde ändras så att skattskyldighet inte inträder för varor som i Sverige tidigare har ägts av någon annan än en lagerhållare, tagits till ett försäljningsställe för detalj­försäljning eller tagits i anspråk för annat ändamål än försäljning. Reglerna samordnas med möjligheterna till återbetalning i vissa fall. Det införs ett generellt undantag från beskattning för varor som är tillverkade före den 1 juli 2017. Skattskyldighetens inträde för lagerhållare utvidgas så att skatt­skyldighet även inträder då en vara tas till ett försäljningsställe som inte är det egna.

Ett system med schablonbeskattning införs för import och otillåten införsel i de fall det inte av tulldeklarationen går att utläsa en varas nettovikt. Schablonbeloppen ska baseras på de tyngsta varor som normalt förekommer på marknaden inom varje kategori. Om beskattning har skett enligt schablon kan en skattskyldig inom två månader skriftligen lämna uppgifter till Tullverket om varans vikt för att få skatten beräknad enligt ordinarie regler.

Hänvisningen till KN-nummer uppdateras till den version som gällde den 1 januari 2022. Vilka KN-nummer som omfattas av skatten uppdateras i vissa fall till närmast motsvarande nummer i den nya versionen.

Ändringarna som rör beskattning av viss import och otillåten införsel ska träda i kraft den 31 december 2022. Övriga ändringar ska träda i kraft den 1 juli 2023. Äldre bestämmelser ska fortfarande gälla för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

Skatt på konsumtion – mervärdesskatt

Mervärdesskatt på vissa reparationer

Regeringen gör bedömningen att mervärdesskatten på reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne bör höjas från 6 procent till 12 procent.

Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 april 2023.

Övriga skattefrågor

Nya krav på betaltjänstleverantörer att lämna uppgifter

Regeringen gör bedömningen att en skyldighet för betaltjänstleverantörer att dokumentera och rapportera uppgifter om gränsöverskridande betalnings­transaktioner till Skatteverket bör införas.

Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2024.

Motionerna

Under denna rubrik redovisas motionärernas förslag om förändringar på skatte- och avgiftsområdet.

Socialdemokraterna

Socialdemokraterna lämnar följande förslag och bedömningar:

Skatt på arbetsinkomster

–      Uppräkningen av skiktgränsen för höginkomsttagare pausas till nivån för 2022.

–      Skatteklyftan för personer med sjuk- och aktivitetsersättning avskaffas.

–      Ett tillfälligt förhöjt rotavdrag införs för samtliga energieffektiviserande åtgärder som föreslås i regeringens budget och för installation av solceller.

–      Avvisad förstärkt skattereduktion för installation av solceller till förmån för energieffektivisering genom omprioritering i rot.

Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m.

–      Avvisad förstärkning av nedsättningen av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling.

Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter

–      Inlösenaktier, inlösenrätter och säljrätter som tilldelas i inlösen- och återköpsförfaranden ska behandlas som utdelning vid tilldelningen.

–      Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på utformning av en ny beredskapsskatt, där ett första rimligt steg som en del av en sådan lösning vore att titta på regelverket kring 3:12 inför 2024.

Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter

–      Tillfälligt sänkt energiskatt på bensin och diesel samt följdändringar för lågbeskattad olja avvisas till förmån för en mer träffsäker tankrabatt.

–      Återinför BNP-indexering av kemikalieskatten.

Skatt på konsumtion m.m. – mervärdesskatt

–      Höjningen av mervärdesskatten på vissa reparationer avvisas.

Övriga skattefrågor

–      Skatteverket bör få bättre rättsliga förutsättningar att på ett mer effektivt sätt kunna följa upp dem som har godkänts för F-skatt.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet lämnar följande förslag och bedömningar:

Skatt på arbetsinkomster

–      En ny en ny skatt på 5 procentenheter införs på månadsinkomster över 62 000 kronor.

–      Vänsterpartiet avvisar regeringens förslag till ett förstärkt jobbskatte­avdrag för äldre.

–      Jobbskatteavdragen trappas av på inkomster över 43 000 kronor i månaden, för att vara helt utfasade på månadsinkomster över 100 000 kronor i månaden.

–      Skatteklyftan sluts för alla inkomster, t.ex. sjuk- och aktivitetsersättning, arbetslöshetsersättning och föräldrapenning. Detta innebär sänkt skatt för grupper med små ekonomiska marginaler.

–      En skattereduktion på 25 procent av fackföreningsavgifter införs.

–      Skiktgränsen för statlig inkomstskatt hålls tillfälligt oförändrad.

–      Rotavdraget behålls under en fyraårsperiod som en konjunkturåtgärd, med sänkt tak, men avskaffas därefter som en permanent skattesubvention.

–      Rutavdraget avskaffas.

–      Vänsterpartiet avvisar ett kostnadsbaserat reseavdrag. Ett färdmedels­neutralt reseavdrag införs.

Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m.

Följande nedsättningar av arbetsgivaravgifter avskaffas:

–      för personer 19–23 år

–      för personer 15–18 år

–      för personer som arbetar med FoU

–      för den först anställde.

Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter

–      Ränteavdragen bör trappas ned med 5 procentenheter under en treårsperiod, tidigast från 2025.

–      Utdelning och kapitalvinst från onoterade aktier ska beskattas med 30 procent.

–      Inför ett tak på 2 miljoner kronor på sparande inom ISK. Sparande utöver taket ska beskattas med den vanliga skatten på kapitalinkomster.

–      Utdelning och kapitalvinst från fåmansbolag ska beskattas med 30 procent.

Begränsat utdelningsutrymme. Sänk gränsbeloppet och det lönebaserade utrymmet. Begränsa det sparade utdelningsutrymmet genom en årsspärr och sänkning av uppräkningsräntan.

–      En arvs- och gåvoskatt införs.

–      En statlig fastighetsskatt införs på villor med ett marknadsvärde på 9–10 miljoner kronor. Ett stort fribelopp som gör att vanliga hushåll som äger sin bostad inte drabbas. Dagens begränsningsregel, som innebär att pensionärer inte ska behöva betala mer än 4 procent av sin inkomst i avgift, utökas till att omfatta alla inkomster.

Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter

–      En handlingsplan för att avveckla klimatskadliga subventioner bör antas.

–      Nej till regeringens förslag till sänkt bensin- och dieselskatt.

–      En progressiv flygskatt bör införas.

–      En geografiskt anpassad vägskatt för personbilar bör införas.

–      En avståndsbaserad skatt för godstransporter på väg bör införas.

–      Nej till avskaffad avfallsförbränningsskatt.

–      Nej till slopad koldioxidskatt på bränsle inom EU ETS.

Skatt på konsumtion m.m. – mervärdesskatt

–      Nej till regeringens förslag till höjd moms på reparationer.

Centerpartiet

Centerpartiet lämnar följande förslag och bedömningar:

Skatt på arbetsinkomster

–      Reseavdraget bör ersättas med en avståndsbaserad och färdmedelsneutral skattereduktion.

–      Det nuvarande reseavdraget bör förstärkas för boende i kommuner utanför storstäderna.

–      Centerpartiet avvisar att ytterligare höja nivån på skattereduktionen för installation av solceller.

–      Förmånsbeskattning som gäller cyklar avskaffas.

–      Skattereduktionen för installation av grön teknik bör utvidgas ytterligare.

–      Tillfällig skattefrihet för förmån av laddel på arbetsplatsen bör införas.

–      Centerpartiet välkomnar att skatten för personer över 65 år som arbetar sänks.

–      Skattereduktion för medlemskap i arbetslöshetskassa avskaffas.

Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m.

–      Arbetsgivaravgiften bör sänkas för låga löner för att möjliggöra framväxten av fler s.k. enkla jobb.

–      För att undvika att uttaget av arbetsgivaravgift ökar mellan det att den tillfälliga nedsättningen för unga löper ut och ett nytt system med nedsättning för låga löner kan införas, förlängs den nu gällande nedsättningen.

–      Förstärkningen av växa-stödet förlängs och arbetsgivaravgiften sätts ned för en andra medarbetare för anställningar som sker under 2023. Stöd bör lämnas, precis som i dag, under maximalt 24 månader.

–      Ett rekryteringsstöd, exempelvis genom nedsatta sociala avgifter, bör utredas i syfte att snabbt kunna införas vid nästa kris.

–      Förslaget om att ytterligare förstärka det s.k. FoU-avdraget avvisas.

Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter

–      Ordningen vid redovisningen av de skattemässiga justeringarna bör ändras så att räntefördelningen flyttas ned. Regelsystemet om negativ ränte­fördelning och reglerna om särskild post bör slopas och räntefördelningen ska baseras på nettotillgångarna vid utgången av beskattningsåret.

–      Det är av stor vikt för ett samhälle att ha ett regelsystem som underlättar generationsskiften och andra ägarskiften av företag och därför bör ett nytt stickårssystem införas.

–      Ett förenklat skogsavdrag och en förenklad återföring av skogsavdrag ska införas.

Skatt på kapitalägande – företagsskatter

–      En företagsform bör införas fr.o.m. 2024 där små enmansföretag ges möjlighet att välja att beskattas schablonmässigt baserat på sin omsättning, s.k. ingångsföretag.

Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter

–      Regeringens förslag om avskaffad avfallsförbränningsskatt avvisas.

–      Regeringens förslag om slopad koldioxidskatt på bränsle i kraftvärme- och värmeverk inom EU ETS avvisas.

–      Regeringens förslag om tillfälligt sänkt energiskatt på bensin och diesel avvisas.

–      Skattebefrielse för vissa biobränslen för uppvärmning återinförs.

–      Nedsättningen av skatten på diesel som används inom jord-, skogs- och vattenbruk permanentas och bör fasas över till ett jordbruksavdrag.

–      Effektgränserna för skattebefrielse för egenproducerad el avskaffas.

–      Nedsättningen av energiskatt på naturgas och gasol avskaffas.

Skatt på konsumtion m.m. – mervärdesskatt

Regeringen bör skyndsamt analysera och ta fram förslag om en höjd om­sättningsgräns för mervärdesskatteplikt. Denna bör sättas till 150 000 kronor om det inte framkommer starka skäl som talar för en annan nivå.

Miljöpartiet

Miljöpartiet lämnar följande förslag och bedömningar:

Skatt på arbetsinkomster

–      Den skattereduktion för arbetsresor som riksdagen beslutade om i juni 2022 bör återinföras.

–      Den nya skatteklyfta som skapats mellan sjuka och arbetande måste snarast ändras.

–      Den höjning av brytpunkten för statlig skatt som i normalfallet följer av ett justerat prisbasbelopp ska inte genomföras för 2023. För 2024 och därefter genomförs justeringen efter det årets prisbasbelopp.

–      Reglerna för skattereduktionen för grön teknik bör ändras så att även andelsägd förnybar el omfattas, vilket skulle underlätta investeringar i solenergi av bostadsrättsföreningar, hyresrättshushåll och samfälligheter.

–      Skattereduktionen för människor som bor på landsbygden ska utökas från dagens nivå till ca 4 000 kronor per person årligen.

–      Värnskatten ska återinföras.

Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter

–      Kapitalskatten höjs från 30 till 35 procent.

–      Investeringssparkonton befrias från beskattning för innehav upp till 50 000 kronor. Innehav på investeringssparkonton över 1 miljon kronor får höjd och progressiv skatt.

–      Ett avdrag för reparationer och uthyrning, och hyberavdrag, bör införas enligt den modell som föreslogs i budgetpropositionen för 2022.

Skatt på kapitalägande – företagsskatter

–      För att hjälpa jordbruket att ställa om ersätts direkta fossila subventioner av diesel med ett generellt jordbruksavdrag.

Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter

–      Regeringens förslag till sänkning av energiskatten på bensin och diesel avvisas och skatten bör återföras till tidigare nivåer.

–      Regeringens föreslagna sänkningar av koldioxidskatten i kraftvärme- och värmeverk inom EU ETS avvisas.

–      Sänkningen av avfallsförbränningsskatten avvisas.

–      Flygskatten dubbleras för samtliga avståndskategorier.

Skatt på konsumtion m.m. – övriga punktskatter

–      Spelskatten höjs från 20 till 28 procent.

–      En antibiotikaskatt införs på kött för att motverka dagens höga användning av antibiotika. Eftersom den gäller lika för importerat och svenskt kött kommer det att gynna den svenska djurhållningen som har jämförelsevis låga nivåer av antibiotika.

Skatt på konsumtion m.m. – mervärdesskatt

–      Den lägre nivån för moms på reparationer ska vara kvar.

Proposition 2021/22:245 Höjd skatt på alkohol och tobak

Regeringen lämnade den 25 maj 2022 förslag om att skatten på cigaretter, cigarrer, cigariller, röktobak, snus, tuggtobak och övrig tobak ska höjas med ca 3 procent med hänsyn till förändringen i KPI fr.o.m. den 1 januari 2023, och med ytterligare ca 1 procent fr.o.m. den 1 januari 2024. Vidare föreslås att skatten på e-vätskor och andra nikotinhaltiga produkter ska höjas med ca 1 procent fr.o.m. den 1 januari 2024. I propositionen föreslår regeringen också att skatten på öl, vin, andra jästa drycker än vin eller öl samt mellan­klassprodukter ska höjas med ca 5 procent fr.o.m. den 1 januari 2023 och med ytterligare ca 8 procent fr.o.m. den 1 januari 2024. Vidare föreslås att skatten på etylalkohol (sprit) ska höjas med cirka 1 procent fr.o.m. den 1 januari 2023 och med ytterligare ca 1 procent fr.o.m. den 1 januari 2024.

Motionerna

I kommittémotion 2021/22:4773 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 1 föreslår motionärerna att förslaget avslås. I yrkande 2 föreslår motionärerna ett tillkännagivande till regeringen om att en differentierad alkoholskatt för småskalig alkoholproduktion behöver utredas.

Också i kommittémotion 2021/22:4772 av Niklas Wykman m.fl. (M) föreslås att förslaget avslås.

I motion 2021/22:4774 av Helena Vilhelmsson och Per Åsling (båda C) föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag på hur Sverige genom EU:s direktiv 92/83/EEG kan differentiera alkoholskatten för små producenter.

Proposition 2022/23:15 Förstärkt skattereduktion för installation av solceller

Regeringen föreslår att skattereduktionen för installation av grön teknik, det s.k. gröna avdraget, ska förstärkas genom att subventionsgraden för installation av solceller höjs från 15 procent till 20 procent av de debiterade arbets- och materialkostnaderna. Förslaget skulle innebära en ändring i 7 § lagen (2020:1066) om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik.

Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2023 och tillämpas på installationer som har betalats efter den 31 december 2022.

Motionerna

I kommittémotion 2022/23:2283 av Mikael Damberg m.fl. (S) föreslås att riksdagen avslår propositionen. Energieffektiviserande tjänster föreslås få en höjd subventionsgrad till 50 procent, samtidigt som subventionsgraden sänks för övriga rotarbeten och för installation av solceller i det gröna avdraget.

I kommittémotion 2022/23:2284 av Martin Ådahl och Rickard Nordin (båda C) föreslås att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2020:1066) om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik med den ändringen att lagen ska tillämpas första gången på utbetalning som avser sådan installation som har slutbetalats efter den 31 december 2022.

Proposition 2022/23:17 Tillfälligt sänkt skatt på drivmedel och sänkt skatt på bränslen i viss värmeproduktion

I propositionen föreslås att de energi- och koldioxidskattesatser som ska gälla för 2023 ska framgå av lagen om skatt på energi. Energiskatten på bensin och diesel ska sänkas med 80 öre per liter utifrån de skattesatser som skulle ha gällt från den 1 januari 2023 med gällande indexeringsregler. Den sammanlagda skatten på s.k. lågbeskattad olja sänks med 722 kronor per kubikmeter utifrån de skattesatser som skulle ha gällt från den 1 januari 2023 med gällande indexeringsregler.

Vidare föreslås att bränsle som förbrukas i kraftvärmeproduktion eller i annan värmeproduktion för framställning av värme i en anläggning inom utsläppshandelssystemet ska befrias från koldioxidskatt. Råtallolja som förbrukas i kraftvärmeproduktion eller i annan värmeproduktion för fram­ställning av värme i en anläggning inom utsläppshandelssystemet ska också befrias från energiskatt med ett belopp som motsvarar den koldioxidskatt som tas ut på s.k. lågbeskattad olja.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023. Äldre bestämmelser ska fortfarande gälla för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraft­trädandet.

Motionerna

I kommittémotion 2022/23:2289 av Mikael Damberg m.fl. (S) föreslås att propositionen avslås i de delar som avser tillfälligt sänkt skatt på drivmedel, men tillstyrks i de delar som avser sänkt skatt på bränsle i viss värme­produktion.

I kommittémotion 2022/23:2285 av Ali Esbati m.fl. (V) föreslås att riksdagen avslår propositionen.

I motion 2022/23:2291 av Martin Ådahl (C) yrkandena 1 och 2 föreslås att regeringens förslag om ändringar i lagen om skatt på energi avslås. I yrkande 3 föreslås att det införs en kompensation för höga drivmedelspriser på landsbygden.

Även i kommittémotion 2022/23:2395 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 1 föreslås att riksdagen avslår propositionen.

Proposition 2022/23:18 Bibehållet reseavdrag med vissa förstärkningar för arbetsresor, tjänsteresor och hemresor

Regeringen föreslår att reseavdraget i sin nuvarande form ska behållas. Det innebär att den nya modellen för skattelättnad för arbetsresor som ska träda i kraft vid årsskiftet inte införs. För att minska risken för fusk och fel föreslås dock att de beslutade reglerna om att arbetsplatsens adress ska anges i arbets­givardeklarationen, och i förekommande fall i kontrolluppgift, ska behållas.

Vidare föreslås att de schablonbelopp som får dras av för kostnader för arbetsresor, tjänsteresor och hemresor med egen bil eller förmånsbil ska höjas för att bättre motsvara de faktiska kostnaderna. För resor med förmånsbil som drivs med elektricitet ska dock inga ändringar göras i förhållande till dagens regler.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.

Motionerna

I kommittémotion 2022/23:2288 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 1 före­slår motionärerna att riksdagen avslår propositionen. I yrkande 2 anförs att regeringen bör återkomma med förslag om att höja den övre avståndsgränsen i gällande lagstiftning. I yrkande 3 anförs att regeringen bör återkomma med förslag om att förstärka kilometersatsen i gällande lagstiftning samt schablon­beloppen. I yrkande 4 anför motionärerna att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om hur skattefelet i reseavdraget kan minska.

I kommittémotion 2022/23:2286 av Ali Esbati m.fl. (V) föreslås att riksdagen avslår propositionen.

I motion 2022/23:2290 av Martin Ådahl (C) yrkande 1 föreslås att höjningen av avdraget för arbetsresor delvis avslås. I yrkande 2 föreslås att milersättningen inom dagens system för reseavdrag höjs för människor som inte bor i storstäder.

I kommittémotion 2022/23:2294 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 1 föreslås att riksdagen avslår propositionen. I yrkande 2 anförs att max­avståndet för reseersättning, kilometersats och milersättning enligt propositionen 2021/22:228 Skattelättnad för arbetsresor – ett enklare och färdmedelsneutralt regelverk bör öka.

2.6 Ålderspensionssystemets utgifter 2023

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget omfattar ålderspension i form av inkomstpension, tilläggspension och premiepension samt administrationskostnader. Ålderspensionssystemets utgifter ingår inte i statens budget men i de takbegränsade utgifterna under utgiftstaket.

Propositionen

I propositionen (punkt 8) föreslår regeringen att riksdagen godkänner beräkningen av utgifter för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 359,8 miljarder kronor 2023. Det innebär en ökning med 11,7 miljarder kronor jämfört med 2022 och förklaras i huvudsak av den makroekonomiska utvecklingen.

2.7 Preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar 2024 och 2025

Regeringen ska i budgetpropositionen lämna förslag till preliminära inkomstberäkningar och utgiftsramar för det andra och tredje tillkommande budgetåret (2 kap. 3 § budgetlagen).

Propositionen

Preliminära utgiftsramar 2024 och 2025

Regeringen föreslår i propositionen (punkt 9) att riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområdena för 2024 och 2025 som en riktlinje för regeringens budgetarbete. I tabellerna 2.5 och 2.6 redovisas regeringens och motionärernas förslag till preliminära utgiftsramar för 2024 och 2025.

De sammanlagda utgiftsramarna för 2024 och 2025 uppgår till ca 1 293 miljarder kronor respektive 1 300 miljarder kronor. Det innebär jämfört med det föregående året en ökning med ca 40,8 respektive 7,1 miljarder kronor.

Utgiftsökningarna beror till övervägande del på den makroekonomiska utvecklingen som påverkar pris- och lönekänsliga anslag, framför allt utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom och utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn.

Förändringen av utgifterna mellan 2024 och 2025 förklaras till stor del av att tillfälliga åtgärder som vidtagits minskar eller upphör samt av lägre volymer när det gäller migration.

Utvecklingen av utgifterna för 2024 och 2025 är också en konsekvens av att några nya finanspolitiska åtgärder utöver de som aviserats tidigare eller i budgetpropositionen inte ingår i beräkningen för dessa år.

Preliminär inkomstberäkning 2024 och 2025

I propositionen (punkt 5) föreslår regeringen att riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2024 och 2025 som en riktlinje för regeringens budgetarbete. I tabellerna 2.7 och 2.8 redovisas regeringens och motionärernas förslag till preliminära inkomstberäkningar för 2024 och 2025. Regeringen beräknar preliminärt inkomsterna i statens budget till ca 1 320 miljarder kronor respektive 1 391 miljarder kronor 2024 och 2025.

Motionerna

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet lämnar förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för det andra och tredje tillkommande budgetåret i partimotionerna 2022/23:2074 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkandena 4 och 6, 2022/23:1299 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 6 och 8, 2022/23:2180 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 4 och 6 och 2022/23:2275 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkandena 4 och 6. Partiernas förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar jämfört med regeringens förslag för 2024 och 2025 framgår av tabellerna 2.5–2.8.

Tabell 2.5 Regeringens och motionärernas förslag till utgiftsramar 2024

Miljoner kronor

Utgiftsområde

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen

 

 

S

V

C

MP

1

Rikets styrelse

18 137

−785

−852

−487

252

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

20 593

50

2 924

−341

10

3

Skatt, tull och exekution

13 372

±0

−193

−301

−170

4

Rättsväsendet

72 419

±0

−454

−194

200

5

Internationell samverkan

2 124

±0

10

−3

330

6

Försvar och samhällets krisberedskap

113 653

±0

±0

−25

1 783

7

Internationellt bistånd

49 803

2 831

10 120

7 146

14 547

8

Migration

14 073

±0

60

−46

388

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

104 076

3 869

6 091

−4 865

22 023

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

112 851

900

9 665

−556

6 995

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

60 913

±0

225

−7

2 790

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

108 294

±0

3 455

−1 334

12 108

13

Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

5 113

700

1 390

707

 661

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

91 227

483

17 823

−5 603

2 570

15

Studiestöd

31 059

±0

1 847

11

1 467

16

Utbildning och universitetsforskning

96 647

2 256

3 913

−1 787

5 248

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

16 659

500

1 820

−109

2 817

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

6 005

734

9 210

−12

3 765

19

Regional utveckling

3 819

±0

70

±0

567

20

Allmän miljö- och naturvård

14 649

640

12 079

2 858

19 421

21

Energi

5 017

−358

4 675

−480

18 406

22

Kommunikationer

83 301

500

34 156

6 339

21 629

23

Areella näringar, landsbygd och livsmedel

22 926

110

3 499

552

3 060

24

Näringsliv

8 239

±0

530

−22

±0

25

Allmänna bidrag till kommuner

161 881

6 000

24 051

559

14 000

26

Statsskuldsräntor m.m.

9 655

±0

10

±0

±0

27

Avgiften till Europeiska unionen

46 196

±0

±0

±0

±0

Summa utgiftsområden

1 292 702

18 430

146 123

2 002

154 866

Tabell 2.6 Regeringens och motionärernas förslag till utgiftsramar 2025

Miljoner kronor

Utgiftsområde

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen

 

 

S

V

C

MP

1

Rikets styrelse

18 214

−740

−719

−526

322

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

21 086

50

5 099

−83

10

3

Skatt, tull och exekution

13 424

±0

−173

−329

−170

4

Rättsväsendet

76 865

±0

−1 845

−194

200

5

Internationell samverkan

2 132

±0

20

−4

330

6

Försvar och samhällets krisberedskap

123 229

±0

±0

−25

1 465

7

Internationellt bistånd

49 896

3 154

13 580

7 151

20 100

8

Migration

9 549

±0

60

−67

388

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

100 746

2 183

5 591

−4 531

34 053

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

114 258

900

11 013

−592

6 998

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

61 691

±0

10 450

−10

2 790

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

111 041

±0

4 793

−1 534

11 961

13

Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

4 555

919

1 619

925

1 034

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

90 659

596

22 766

−5 812

2 504

15

Studiestöd

35 088

±0

1 857

16

1 467

16

Utbildning och universitetsforskning

96 757

2 256

9 621

−2 052

5 258

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

16 830

500

1 737

−136

2 841

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

2 882

1 100

14 150

−18

6 705

19

Regional utveckling

4 088

±0

30

±0

567

20

Allmän miljö- och naturvård

9 965

1 830

15 374

3 682

25 822

21

Energi

4 629

−358

6 900

−483

15 706

22

Kommunikationer

89 698

500

22 416

6 620

20 129

23

Areella näringar, landsbygd och livsmedel

20 782

110

3 061

534

3 710

24

Näringsliv

7 426

±0

530

−26

±0

25

Allmänna bidrag till kommuner

157 792

6 000

42 361

−141

14 000

26

Statsskuldsräntor m.m.

9 155

±0

10

±0

±0

27

Avgiften till Europeiska unionen

47 357

±0

±0

±0

±0

Summa utgiftsområden

1 299 796

19 000

190 299

2 364

178 190

Tabell 2.7 Regeringens och motionärernas förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget 2024

Miljoner kronor

Inkomsttitel

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen

 

 

S

V

C

MP

1100

Direkta skatter på arbete

751 080

12 890

192 610

1 305

22 993

1110

Inkomstskatter

960 595

12 900

41 910

332

34 643

1111

Statlig inkomstskatt

48 363

12 900

20 900

±0

20 043

1115

Kommunal inkomstskatt

912 232

±0

21 010

332

14 600

1120

Allmän pensionsavgift

157 908

±0

±0

±0

−145 500

1130

Artistskatt

±0

±0

±0

±0

±0

1140

Skattereduktioner

−367 422

−10

150 700

974

133 850

1200

Indirekta skatter på arbete

743 447

250

−152 130

−8 872

−155 200

1210

Arbetsgivaravgifter

727 552

250

−151 930

−8 872

−155 200

1240

Egenavgifter

12 748

±0

±0

±0

±0

1260

Avgifter till premiepensionssystemet

−50 542

±0

−200

±0

±0

1270

Särskild löneskatt

60 357

±0

±0

±0

±0

1280

Nedsättningar

−7 278

±0

±0

±0

±0

1290

Tjänstegruppliv

610

±0

±0

±0

±0

1300

Skatt på kapital

363 783

540

26 540

1 675

16 850

1310

Skatt på kapital, hushåll

78 458

±0

23 720

40

18 700

1320

Skatt på företagsvinster

187 962

−50

−3 280

1 635

−1 850

1330

Kupongskatt

10 580

590

±0

±0

±0

1340

Avkastningsskatt

25 554

±0

±0

±0

±0

1350

Fastighetsskatt

38 719

±0

6 100

±0

±0

1360

Stämpelskatt

14 802

±0

±0

±0

±0

1390

Riskskatt för kreditinstitut

7 708

±0

±0

±0

±0

1400

Skatt på konsumtion och insatsvaror

767 749

6 860

8 800

6 806

15 350

1410

Mervärdesskatt

616 796

−80

680

±0

−80

1420

Skatt på alkohol och tobak

31 279

±0

±0

±0

±0

1430

Energiskatt

53 244

6 860

7 470

6 226

6 750

1440

Koldioxidskatt

24 063

±0

120

130

10

1450

Övriga skatter på energi och miljö

8 220

80

530

450

2 426

1470

Skatt på vägtrafik

25 999

±0

±0

±0

2 500

1480

Övriga skatter

8 148

±0

±0

±0

3 744

1500

Skatt på import

9 793

±0

±0

±0

±0

1600

Restförda och övriga skatter

14 570

±0

50

±0

±0

1700

Avgående poster, skatter till EU

−9 793

±0

±0

±0

±0

Offentliga sektorns skatteintäkter

2 640 629

20 540

75 870

914

−100 007

1800

Avgående poster, skatter till andra sektorer

−1 261 010

±0

−21 010

−331

130 900

Statens skatteintäkter

1 379 619

20 540

54 860

583

30 893

1900

Periodiseringar

−10 710

±0

±0

±0

±0

1000

Statens skatteinkomster

1 368 909

20 540

54 860

583

30 893

Övriga inkomster

−48 721

±0

700

±0

±0

2000

Inkomster av statens verksamhet

36 336

±0

700

±0

±0

3000

Inkomster av försåld egendom

5 000

±0

±0

±0

±0

4000

Återbetalning av lån

593

±0

±0

±0

±0

5000

Kalkylmässiga inkomster

23 087

±0

±0

±0

±0

6000

Bidrag m.m. från EU

24 846

±0

±0

±0

±0

7000

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

−138 583

±0

±0

±0

±0

8000

Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto

±0

±0

±0

±0

±0

Statsbudgetens inkomster

1 320 188

20 540

55 560

583

30 893

Tabell 2.8 Regeringens och motionärernas förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget 2025

Miljoner kronor

Inkomsttitel

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen

 

 

S

V

C

MP

1100

Direkta skatter på arbete

795 065

12 890

205 155

1 305

24 108

1110

Inkomstskatter

1 012 497

12 900

47 155

332

35 758

1111

Statlig inkomstskatt

51 086

12 900

21 945

±0

21 158

1115

Kommunal inkomstskatt

961 410

±0

25 210

332

14 600

1120

Allmän pensionsavgift

166 109

±0

±0

±0

−145 500

1130

Artistskatt

±0

±0

±0

±0

±0

1140

Skattereduktioner

−383 540

−10

158 000

974

133 850

1200

Indirekta skatter på arbete

784 276

250

−166 030

−9 671

−155 200

1210

Arbetsgivaravgifter

768 151

250

−165 830

−9 671

−155 200

1240

Egenavgifter

12 870

±0

±0

±0

±0

1260

Avgifter till premiepensionssystemet

−53 252

±0

−200

±0

±0

1270

Särskild löneskatt

63 567

±0

±0

±0

±0

1280

Nedsättningar

−7 671

±0

±0

±0

±0

1290

Tjänstegruppliv

610

±0

±0

±0

±0

1300

Skatt på kapital

375 216

540

30 730

1 939

17 000

1310

Skatt på kapital, hushåll

82 654

±0

28 020

40

18 900

1320

Skatt på företagsvinster

193 098

−50

−3 390

1 899

−1 900

1330

Kupongskatt

10 855

590

±0

±0

±0

1340

Avkastningsskatt

25 979

±0

±0

±0

±0

1350

Fastighetsskatt

39 626

±0

6 100

±0

±0

1360

Stämpelskatt

15 142

±0

±0

±0

±0

1390

Riskskatt för kreditinstitut

7 862

±0

±0

±0

±0

1400

Skatt på konsumtion och insatsvaror

804 487

6 890

8 880

6 813

15 541

1410

Mervärdesskatt

650 944

−80

680

±0

−80

1420

Skatt på alkohol och tobak

31 663

±0

±0

±0

±0

1430

Energiskatt

55 136

6 860

7 530

6 195

6 750

1440

Koldioxidskatt

23 974

±0

120

148

10

1450

Övriga skatter på energi och miljö

8 156

110

550

470

2 507

1470

Skatt på vägtrafik

26 049

±0

±0

±0

2 530

1480

Övriga skatter

8 565

±0

±0

±0

3 824

1500

Skatt på import

10 098

±0

±0

±0

±0

1600

Restförda och övriga skatter

15 803

±0

75

±0

±0

1700

Avgående poster, skatter till EU

−10 098

±0

±0

±0

±0

Offentliga sektorns skatteintäkter

2 774 846

20 570

78 810

387

−98 551

1800

Avgående poster, skatter till andra sektorer

−1 328 186

±0

−25 210

−331

130 900

Statens skatteintäkter

1 446 660

20 570

53 600

55

32 349

1900

Periodiseringar

2 824

±0

±0

±0

±0

1000

Statens skatteinkomster

1 449 484

20 570

53 600

55

32 349

Övriga inkomster

−58 440

±0

800

±0

±0

2000

Inkomster av statens verksamhet

38 520

±0

800

±0

±0

3000

Inkomster av försåld egendom

5 000

±0

±0

±0

±0

4000

Återbetalning av lån

676

±0

±0

±0

±0

5000

Kalkylmässiga inkomster

24 667

±0

±0

±0

±0

6000

Bidrag m.m. från EU

15 590

±0

±0

±0

±0

7000

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

−142 893

±0

±0

±0

±0

8000

Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto

±0

±0

±0

±0

±0

Statsbudgetens inkomster

1 391 044

20 570

54 400

55

32 349

2.8 Skatteutskottets yttrande

Skatteutskottet har yttrat sig över skattefrågorna i budgetpropositionen och i motionerna samt över propositionerna 2021/22:245, 2022/23:15, 2022/23:17 och 2022/23:18 och dess följdmotioner med förslag på ändringar i skattelagstiftningen (2022/23:SkU1y). Yttrandet återfinns i sin helhet som bilaga 7 i betänkandet.

Skatteutskottet anför att de instämmer i regeringens bedömning när det gäller inriktningen av skattepolitiken. Skatteutskottet tillstyrker därför regeringens förslag till förändrade skatter och avgifter och avstyrker samtliga motionsförslag. Utskottet tillstyrker vidare regeringens beräkningar av statens inkomster för 2023 och de preliminära beräkningarna av statens inkomster för 2024 och 2025. I yttrandet finns fyra avvikande meningar (S, V, C, MP) och ett särskilt yttrande (SD).

2.9 Utskottets ställningstagande

Utgiftstak för staten 2023–2025

Regeringens förslag till nivåer på utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet för 2023–2025 är 1 665, 1 745 respektive 1 825 miljarder kronor. Det är en höjning med 126 miljarder kronor 2023 och med 150 miljarder kronor 2024. För 2025 innebär förslaget en höjning med 105 miljarder kronor jämfört med den bedömning som gjordes i 2022 års ekonomiska vårproposition. De föreslagna nivåerna på utgiftstaket för 2023–2025 motsvarar ca 27 procent av BNP.

Utskottet har i kapitel 1 redogjort för sin syn på regeringens förslag till nivåer på utgiftstaket. Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag till utgiftstak för 2023–2025 och avstyrker motionärernas alternativa förslag till utgiftstak för samma år.

Ramar för utgiftsområde 2023

Som framgår av tabell 2.2 uppgår utgiftsramarna som regeringen föreslår för 2023 till 1 252 miljarder kronor, vilket är 49 miljarder kronor högre än den ursprungligen beslutade ramen i statens budget för 2022. Regeringens förslag till utgiftsramar för de 27 utgiftsområdena 2023 framgår av tabell 2.3 i betänkandet. Utskottet anser att regeringens förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområden är väl förenligt med de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som regeringen föreslår och som utskottet ställt sig bakom i kapitel 1.

Övriga utgifter i statens budget 2023

Riksgäldskontorets nettoutlåning beräknas till –52 miljarder kronor, minskning av anslagsbehållningar till –4,4 miljarder kronor och den kassamässiga korrigeringen till 0 kronor. Utskottet har inget att invända mot regeringens beräkning och tillstyrker regeringens förslag om dessa övriga utgifter i statens budget 2023.

Beräkning av inkomster i statens budget 2023

Regeringen föreslår i propositionen att riksdagen ska godkänna beräkningen av inkomsterna i statens budget till sammanlagt 1 279 miljarder kronor för 2023. Regeringens förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget för 2023 framgår av tabell 2.4 i betänkandet. I regeringens förslag till inkomstberäkning är inräknat de förslag och aviseringar till skatte- och avgiftsregler som regeringen lämnar i propositionen. Utskottet anser att regeringens beräkning av inkomsterna i statens budget är väl förenlig med de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som regeringen föreslår och som utskottet ställer sig bakom i kapitel 1.

Ändringar i skatte- och avgiftsregler

Finansutskottet har i likhet med skatteutskottet inte någon invändning mot de förslag till ändrade skatte- och avgiftsregler som regeringen lämnar förslag om i propositionerna 2021/22:245, 2022/23:1, 2022/23:15, 2022/23:17 och 2022/23:18, och som ligger till grund för beräkningen av inkomsterna i statens budget 2023.

Ålderspensionssystemets utgifter 2023

Utskottet tillstyrker regeringens beräkning av ålderspensionssystemets utgifter vid sidan av statens budget för 2023, och som beräknas till 359,8 miljarder kronor.

Preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2024 och 2025

Regeringen föreslår preliminära utgiftsramar för 2024 och 2025. Regeringens förslag till preliminära utgiftsramar framgår av tabellerna 2.5 och 2.6 i betänkandet. Fördelningen utgår från fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2023.

Regeringen föreslår också preliminära beräkningar av statens inkomster för 2024 och 2025. Förslaget till preliminära beräkningar av statens inkomster framgår av tabellerna 2.7 och 2.8 i betänkandet. Förslagen utgår från beräkningen av inkomsterna för 2023. Tidigare i betänkandet har utskottet avstyrkt motionärernas förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken och i linje med detta avstyrks även deras förslag till preliminära utgiftsramar och till beräkning av inkomster i statens budget.

Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag till rambeslut

Sammanfattningsvis tillstyrker finansutskottet proposition 2022/23:1 med förslag till nivåer på utgiftstaket, utgiftsramar, inkomstberäkningar, ålderspensionssystemets utgifter samt preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2024 och 2025. Utskottet tillstyrker även, i likhet med skatteutskottet, förslagen om ändrade skatte- och avgiftsregler.

De alternativa förslag till utgiftstak, utgiftsramar, inkomstberäkningar som motionärerna lämnar avstyrks. Detsamma gäller motionärernas alternativa förslag till ändringar i skatte- och avgiftsregler och övriga motionsyrkanden i följdmotioner.

3 Bemyndiganden om lån och andra ekonomiska åtaganden

3.1 Bemyndiganden om upplåning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2023 ta upp lån enligt 5 kap. budgetlagen (2011:203).

 

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2023 ta upp lån enligt 5 kap. budgetlagen (punkt 10). Regeringens prognos för statens budget­saldo 2022 visar på ett förväntat överskott i statens budget. Det innebär att statens lånebehov minskar, vilket bidrar till en lägre statsskuld. Överskottet 2022 beror enligt regeringen på att statens inkomster beräknas överskrida statens utgifter. För 2023–2025 bedömer regeringen att budgetsaldot blir positivt, vilket innebär att statens lånebehov minskar. Det bidrar till att stats­skulden som andel av BNP gradvis förväntas minska från 21 procent av BNP vid början av 2022 till 12 procent av BNP vid slutet av 2025.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker förslaget i budgetpropositionen att under 2023 ta upp lån enligt 5 kap. budgetlagen (2011:203).

3.2 Lån för myndigheternas investeringar i anläggningstillgångar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2023 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 55,3 miljarder kronor.

 

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2023 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 55,3 miljarder kronor (punkt 13). Förslaget för 2023 är 4,1 miljarder kronor högre än låneramen för 2022. Låneramen har, inklusive förslaget för 2023, i genomsnitt ökat nominellt med 4,2 procent per år under de senaste tio åren.

Myndigheternas totala skuld för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet uppgick den 31 december 2021 till 38,2 miljarder kronor. Myndigheternas nyttjande av låneramen per den 31 december uppgick till 78 procent 2021. Enligt regeringen innebär det att nyttjandegraden var 3 procentenheter lägre än 2020. Nyupplåningen beräknas till 15,9 miljarder kronor och utgör den huvudsakliga finansieringen av nya investeringar i statens egen verksamhet 2023. Av den begärda låneramen kommer 0,5 miljarder kronor inledningsvis inte att fördelas till myndigheterna eftersom regeringen ska kunna hantera situationer då lånebehov uppstår till följd av oförut­­sedda händelser i myndigheternas verksamhet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker förslaget i budgetpropositionen om att bemyndiga regeringen att under 2023 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 55,3 miljarder kronor.

3.3 Myndigheternas räntekontokrediter

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2023 besluta om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjade krediter uppgår till högst 18,5 miljarder kronor.

 

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2023 besluta om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjade krediter uppgår till högst 18,5 miljarder kronor (punkt 14). Förslaget innebär en höjning av räntekontokreditramen med 0,9 miljarder kronor jämfört med 2022 och med 1,9 miljarder kronor jämfört med 2021. Under 2021 uppgick de beslutade krediterna på myndigheternas ränte­konton sammanlagt till 16,6 miljarder kronor och det maximala utnyttjandet uppgick under 2021 till ca 3,4 miljarder kronor.

Regeringen anför att räntekontokreditramen sammantaget nyttjas i begrän­sad omfattning, men att den också säkerställer myndigheternas betalnings­förmåga om utbetalningarna inte skulle infalla jämnt fördelade över året. En mindre del av kreditramen kommer enligt regeringen inledningsvis inte att fördelas till myndigheterna för att regeringen ska kunna hantera situationer då kreditbehov uppstår till följd av oförutsedda händelser i myndig­heternas verksamhet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att förslaget i budgetpropositionen innebär en höjning av ränte­kontokreditramen med 0,9 miljarder kronor jämfört med 2022 och med 1,9 miljarder kronor jämfört med 2021. Utskottet noterar även att nyttjande­graden för 2021 uppgick till drygt 20 procent. Regeringen anför dock i budget­propositionen att räntekontokreditramen sammantaget nyttjas i begränsad omfattning, men att den säkerställer myndigheternas betalningsförmåga om utbetalningarna inte skulle infalla jämt över året. Utskottet tillstyrker med detta förslaget i budgetpropositionen om att bemyndiga regeringen att för 2023 besluta om krediter för myndigheternas ränte­konton i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjade krediter uppgår till högst 18,5 miljarder kronor.

3.4 Bemyndiganden om att överskrida anslag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2023, med de begrän­s­ningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen (2011:203), besluta att ett anslag som inte avser förvaltnings­ända­mål får överskridas om ett riksdagsbeslut om ändring av anslaget inte hinner inväntas och överskridandet ryms inom det fastställda utgifts­­taket för staten.

 

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2023, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen, besluta att ett anslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om ett riks­dags­­beslut om ändring av anslaget inte hinner inväntas och överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten (punkt 15).

Regeringen anför att dess avsikt är att föreslå ändringar av berörda anslag som ersätter de medgivna överskridandena, precis som tidigare gjorts. Under 2022 har regeringen hittills inte medgett några överskridanden som innebär att anslagen behöver tillföras ytterligare medel. Ett eventuellt överskridande senare under året kommer att redovisas i årsredovisningen för staten 2022.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker förslaget i budgetpropositionen om att bemyndiga regeringen att under 2023, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen (2011:203), besluta att ett anslag som inte avser förvaltnings­ändamål får överskridas om ett riksdagsbeslut om ändring av anslaget inte hinner inväntas och överskridandet ryms inom det fastställda utgifts­taket för staten.

4 Återrapportering av vissa tillkännagivanden

Utskottets bedömning i korthet

Utskottet gör ingen annan bedömning än den som görs i budget­propositionen när det gäller vilka tillkännagivanden som ska anses vara slutbehandlade.

Propositionen

I budgetpropositionens avsnitt 6.7 återrapporteras sex tillkännagivanden som riksdagen har lämnat efter förslag från finansutskottet med anledning av extra ändringsbudgetar och utskottsinitiativ till följd av coronaviruset och som har anknytning till budgetens utgiftssida. De sex tillkännagivandena redovisas nedan. Som framgår gör regeringen bedömningen att två av dessa tillkännagivanden inte är slutbehandlade, medan övriga fyra anses vara det.

Vidare återrapporterar regeringen ett tillkännagivande om utvärderingen av utjämningsordningen med Danmark (bet. 2011/12:SkU13, reservation 15 punkt 16, rskr. 2011/12:170) i budgetpropositionens avsnitt 12.16. Även detta tillkännagivande, som regeringen anser är slutbehandlat, redovisas nedan.

Utvärdering av stöd till näringslivet

Riksdagen har i samband med behandlingen av propositionen Extra ändringsbudget för 2020 – Förstärkt stöd till välfärd och företag, insatser mot smittspridning och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:181) tillkännagett för regeringen att den skyndsamt och fortlöpande bör granska stödåtgärdernas sammanlagda påverkan på företagen och återkomma till riksdagen med förslag på åtgärder som särskilt stärker de enskilda näringsidkarnas möjligheter att överbrygga konsekvenserna av covid-19 (bet. 2019/20:FiU61, rskr. 2019/20:353).

Regeringen har gett Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) i uppdrag att påbörja en strukturerad uppföljning och utvärdering av de sammanlagda effekterna på företagen av stöden till näringslivet med anledning av den pågående pandemin (N2020/03083). Uppdraget ska slutredovisas till regeringen (Näringsdepartementet) senast den 31 december 2022. En första delredovisning av uppdraget lämnades den 1 juni 2021, vilket har redovisats i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.7). En andra delredovisning lämnades den 27 december 2021. Tillväxtanalys redovisar i denna bl.a. att företagsstorlek i sig inte påverkar ett företags möjlighet att erhålla stöd men att det på branschnivå kan finnas vissa skillnader. Exempelvis tycks reglerna för stöd till korttidsarbete ha passat tillverkningsindustrin särskilt väl jämfört med andra branscher. En tredje delredovisning lämnades den 28 april 2022. I denna utvärderar Tillväxtanalys de tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifterna. Enligt Tillväxtanalys har åtgärden haft vissa positiva effekter, men effekterna varierar mellan olika företagsstorlekar och branscher. Regeringen avser att återkomma till riksdagen när Tillväxtanalys slutredovisat sitt uppdrag. Tillkännagivandet är inte slutbehandlat.

Kriterier för evenemangsstödet

Riksdagen har i samband med behandlingen av propositionen Extra ändringsbudget för 2022 – Ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, medel för testning och smittspårning samt åtgärder på skatteområdet och andra områden med anledning av coronaviruset (prop. 2021/22:86) tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kriterier för evenemangsstödet (bet. 2021/22:FiU16 punkt 2, rskr. 2021/22:141). Av tillkännagivandet följer att regeringen skyndsamt bör vidta åtgärder när det gäller evenemangsstödet så att aktörer kan få det snabbare och att fler kan få del av det (bet. 2021/22:FiU16 s. 22).

I propositionerna 2021/22:86 och 2021/22:113 föreslogs ytterligare medel till evenemangsstödet för att möjliggöra förlängning av stödperioden. I mars 2022 beslutade regeringen om ändringar i förordningen (2021:816) om statligt stöd för vissa planerade evenemang som inte kunnat genomföras med anledning av begränsningar som beslutats för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19. Stödet förlängdes så att evenemang som planerats äga rum t.o.m. den 30 juni 2022 är stödberättigade om de inte kunnat genomföras eller i väsentlig utsträckning måste begränsas till följd av restriktioner med anledning av spridningen av covid-19. Den tidigare stödperioden var juni–december 2021. Dessutom förstärktes stödet i flera avseenden. Stödandelen höjdes från 70 procent till 90 procent av de stödberättigade kostnaderna och takbeloppet för stödet höjdes från 17,5 miljoner kronor till 22,5 miljoner kronor per arrangör eller underleverantör till arrangör. Höjningarna av stödandelen och takbeloppet gäller för evenemang som planerats under perioden januari–juni 2022. Därutöver ändrades regelverket så att evenemang med flera föreställningar, där samtliga föreställningar inte ryms inom stödperioden, kan vara stödberättigade i den del som faller inom stödperioden. I mars 2022 fattade regeringen också beslut om regleringsbrev för anslaget 1:27 Evenemangsstöd inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Villkoren för anslaget förtydligades så att det uttryckligen framgår att Skatteverket får använda vissa medel för information om stödet. Regeringen anser därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat.

Utformningen av stöd till olika branscher

Riksdagen har i samband med behandlingen av propositionen Extra ändringsbudget för 2022 – Slopad karenstid för stöd vid korttidsarbete, förstärkt evenemangsstöd och andra åtgärder med anledning av coronaviruset samt kompensation till hushållen för höga elpriser tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utformningen av stöd till olika branscher (bet. 2021/22:FiU44 punkt 2, rskr. 2021/22:170). Av tillkännagivandet följer att regeringen bör se över bl.a. omställningsstödet så att det utformas mer träffsäkert och återkomma till riksdagen med förslag till ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa att relevanta stöd når ut till mötesarrangörer och besöksnäringen (bet. 2021/22:FiU44 s. 19).

Stöden till näringslivet har tagits fram med syftet att de ska kunna komma företagen till del så snart som möjligt. Både Tillväxtanalys och Coronakommissionen bedömer att stöden i stort har fyllt sitt syfte och nått de branscher som varit i särskilt behov av offentliga insatser för att möta pandemins effekter.

I viss utsträckning har regeringen ändrat i regelverken för stöden under pandemin för att förbättra träffsäkerheten. EU:s statsstödsregelverk innebär dock begränsningar för vissa av stöden. Vad specifikt avser omställningsstödet till särskilt drabbade företag är regeringens bedömning att EU-kommissionens krav för stödbelopp i den omfattningen innebär att det inte går att förändra regelverket så att fler företag skulle kunna få del av stödet. Därtill var tiden för knapp för att ändra de stöd som kommissionen godkänt i enlighet med det tillfälliga ramverket för statsstöd under pandemin, som löpte ut den 30 juni 2022. Regeringen anser därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat.

Tillfällig justering av nivåerna för inblandning av biodrivmedel

Riksdagen har i samband med behandlingen av propositionen Extra ändringsbudget för 2022 – Åtgärder för att stärka rikets militära försvar och kompensation till hushållen för höga elpriser (prop. 2021/22:199) tillkännagett för regeringen att den skyndsamt bör återkomma med förslag om hur nivåerna för inblandning av biodrivmedel tillfälligt kan justeras för att sänka drivmedelspriserna under 2022 (bet. 2021/22:FiU47 punkt 4, rskr. 2021/22:228).

Riksdagen har bifallit regeringens förslag om att pausa reduktionsplikten (prop. 2021/22:243, bet. 2021/22:MJU31, rskr. 2021/22:452). Regeringen anser därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat.

Åtgärder för att stärka svensk matberedskap

Riksdagen har i samband med behandlingen av propositionen Extra ändringsbudget för 2022 – Tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel samt hantering av överskott av vaccindoser (prop. 2021/22:221) tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om åtgärder för att stärka svensk matberedskap (bet. 2021/22:FiU39 punkt 2, rskr. 2021/22:248). Av tillkännagivandet följer att regeringen bl.a. föreslås utnyttja den möjlighet som finns att upp till 1 miljard kronor bevilja tillfälliga undantag från EU:s statsstödsregler för att stödja svenska veteodlare, samt övriga växtodlings- och trädgårdsföretag, för att värna svensk matberedskap och då beakta att krisstöd till animalieproduktionen har prioritet (bet. 2021/22:FiU39 s. 14).

Efter förslag i Extra ändringsbudget för 2022 – Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina infördes ett tillfälligt stöd som riktades till bl.a. växthusodlingsföretag. Tillkännagivandet är inte slutbehandlat.

Stöd till civilsamhället

Riksdagen har i samband med behandlingen av propositionen Extra ändringsbudget för 2022 – Tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel samt hantering av överskott av vaccindoser tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ytterligare stöd till civilsamhället för stöd till nyanlända ukrainare (bet. 2021/22:FiU39 punkt 3, rskr. 2021/22:250).

Av tillkännagivandet framgår att regeringen bör säkerställa att tillräckliga medel tillförs civilsamhället för att skapa förutsättningar för uthålliga krisinsatser från de aktörer som verkar inom denna sektor samt att kommande satsningar bör ha en särskild inriktning på barn och unga (bet. 2021/22:FiU39 s. 15 och 16). Utskottet framför också att regeringen hittills anvisat 30 miljoner kronor till civilsamhällets arbete med flyktingmottagandet och att detta är otillräckligt för att skapa förutsägbara villkor samt att det inte är tydligt om dessa medel avsätts utöver redan utlovat stöd för hantering av covid-19-pandemin.

Regeringen har under våren och sommaren 2022 genomfört ett flertal sakråd med civilsamhällets organisationer för att ta del av organisationernas lägesbild och behov av stöd från det offentliga i flyktingmottagandet. Efter förslag i Extra ändringsbudget för 2022 – Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina tillfördes 100 miljoner kronor anslaget 13:5 Insatser för den ideella sektorn inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid för humanitära insatser via organisationer inom det civila samhället i samband med mottagande av skyddsbehövande med anledning av Rysslands invasion av Ukraina. Av medlen har 30 miljoner kronor använts för att återställa en tidigare omfördelning från arbete med covid-19-pandemin till insatser för flyktingmottagande. Efter förslag i samma proposition tillfördes även 30 miljoner kronor anslaget 1:1 Etableringsåtgärder inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Medlen har använts för bidrag till kommuner för att i samarbete med civilsamhället kunna erbjuda lokala insatser kopplade till arbetsmarknaden och samhällslivet till personer på flykt från Ukraina som har beviljats tillfälligt skydd i Sverige. Efter förslag i Extra ändringsbudget för 2022 – Stöd till jordbruket och fiskerinäringen samt kompensation för höga energipriser (prop. 2021/22:252, bet. 2021/22:FiU48, rskr. 2021/22:437) har därutöver 50 miljoner kronor tillförts anslaget 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid för att stärka nyanländas möjligheter att stärka sina kunskaper i svenska och om samhället samt för att främja deras deltagande i samhällslivet. I budgetpropositionen för 2023 lämnar regeringen förslag om ytterligare stöd till anslaget 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen.

Regeringen bedömer att tidigare beslutade och nu föreslagna åtgärder tillgodoser riksdagens tillkännagivande. Regeringen anser därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat.

Utvärderingen av utjämningsordningen med Danmark

Riksdagen har under våren 2012 tillkännagett för regeringen det som anförs i reservation 15 under punkt 16 om Öresundsavtalet (bet. 2011/12:SkU13, rskr. 2011/12:170). Av tillkännagivandet följer att skatteavtalet med Danmark måste förhandlas om i syfte att förbättra balansen mellan bosättningskommun och arbetskommun vid beskattning av gränspendlare i Öresundsregionen.

För att möjliggöra ett ställningstagande i frågan pågår ett gemensamt arbete med Danmark för att utvärdera den utjämningsordning som finns i 2003 års avtal mellan Sverige och Danmark om vissa skattefrågor, det s.k. Öresunds­avtalet, se lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna. Under mars 2020 tog regeringen kontakt med den danska regeringen i syfte att förbereda en eventuell omförhandling av Öresundsavtalet och under hösten 2021 återupptogs arbetet där behov av att utvidga utjämnings­ordningens omfattning har lyfts från den svenska regeringens sida. Frågan ingår nu som en del i ett förslag om en vidare översyn av 2003 års avtal.

Eftersom omförhandlingen av Öresundsavtalet utgör kärnan i tillkänna­givandet och också ingår som en del av den pågående förhandlingen anser regeringen att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat.

Yttrande från skatteutskottet

Skatteutskottet anför i sitt yttrande (yttr. 2022/23:SkU1y) att man delar regeringens bedömning att tillkännagivandet om att utvärdera utjämningsordningen med Danmark nu är slutbehandlat.

Utskottets bedömning

Finansutskottet välkomnar återrapporteringen i budgetpropositionen av behandlingen av tillkännagivanden. Finansutskottet, som delar skatteutskottets uppfattning, gör ingen annan bedömning än den som görs i budgetpropositionen när det gäller vilka tillkännagivanden som ska anses vara slutbehandlade.

Reservationer

 

1.

Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (S)

av Mikael Damberg (S), Björn Wiechel (S), Adnan Dibrani (S), Eva Lindh (S) och Joakim Sandell (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som Socialdemokraterna föreslår i sin reservation.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2074 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 1 och

avslår proposition 2022/23:1 finansplanen punkt 1 och motionerna

2022/23:1299 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 1,

2022/23:2180 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 1 och

2022/23:2275 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 1.

 

 

Ställningstagande

Vi lever i en orolig tid med krig i Sveriges närområde, hög inflation och en ekonomi på väg in i lågkonjunktur. Hushållen pressas både av höga priser och ökande räntor. Reallönerna urholkas och den ekonomiska verkligheten tränger sig in i människors vardag. Det svåra ekonomiska läget sätter ljuset på behovet av ett tryggt samhälle, där välfärden levererar i hela Sverige och där vi möter tuffa tider tillsammans.

Dessvärre möter inte regeringens budgetproposition för 2023 den situation Sverige står inför. Budgetpropositionen är ett pärlband av löftesbrott. Nu krävs en ansvarsfull politik som utan att motarbeta penningpolitiken sätter välfärden och kampen mot samhällsproblemen främst, och som rustar Sverige och svenska folket för att möta tuffare ekonomiska tider. Vi måste stoppa våldet och bryta nyrekryteringen till den grova organiserade brottsligheten. Vi behöver ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden och säkra välfärdens finansiering så att det inte är barnen i skolan, patienterna i vården och de äldre i äldreomsorgen som får betala priset för lågkonjunkturen. Vi behöver öka takten i klimatomställning och bygga ett hållbart samhälle, samtidigt som vi skapar gröna jobb i hela Sverige. Socialdemokraterna har lagt fram en budgetmotion som det går att lita på – med rejäla investeringar för att skydda välfärden, hushållens ekonomi och för att öka tryggheten i hela Sverige. För vi vet att vårt Sverige kan bättre.

För att möta lågkonjunkturen behövs ytterligare resurser till arbetsmarknadspolitiken. Extratjänsterna bör återinföras för att förhindra att långtidsarbetslösheten biter sig fast. Vi står bakom regeringens förslag att permanenta den förstärkta arbetslöshetsförsäkringen. Dock avvisas regeringens skattesänkning på bränsle till förmån för ett nytt stöd för höga drivmedelspriser med ett inkomsttak och en särskild glesbygdsprofil. För att stärka hushållens motståndskraft bör barnbidraget höjas tillfälligt under vintermånaderna 2023. Ytterligare medel bör också läggas på vuxenutbildning och högre utbildning, fler servicekontor i hela landet, utökad bemyndiganderam för investeringsstödet för hyresbostäder samt på ett särskilt återstartsstöd för kultursektorn.

Välfärden ska prioriteras, och fler medarbetare behöver anställas inom vården, äldreomsorgen och skolan. För att upprätthålla kvaliteten i välfärden bör ytterligare 6 miljarder kronor läggas på generella statsbidrag 2023 utöver regeringens förslag. Därutöver bör även mer än det regeringen föreslår läggas på vissa riktade statsbidrag till kommunsektorn. Samhället behöver ta tillbaka den demokratiska kontrollen över skolan. Friskolor, valmöjligheter och skolval ska vara ett självklart inslag, men fokus måste vara på kunskap, arbetsro och bildning – inte vinstjakt. Likvärdigheten i skolan behöver förstärkas och medel bör tillföras ett förstärkt likvärdighetsbidrag fr.o.m. 2023. Varje sten ska vändas för att bryta segregationen och tränga tillbaka våldet och kriminaliteten. Investeringar behövs i det förebyggande arbetet, och medel bör tillföras för att stärka socialtjänstens arbete mot ungas brottslighet. För att stärka svensk vård och omsorg bör personalsatsningen successivt förstärkas och Äldreomsorgslyftet förlängas. Vi vill också se en särskild satsning för att öka antalet VFU- platser på sjuksköterskeutbildningen. Vidare bör skillnaden i beskattning av sjuk- och aktivitetsersättning i förhållande till arbetsinkomster tas bort i samtliga inkomstintervall. Medel bör också tillföras för att rätten till sjukersättning ska prövas mot samma arbetsmarknadsbegrepp som gäller i sjukpenningen.

Klimatomställningen är vår tids ödesfråga. Samtidigt är klimatomställningen vår tids stora möjlighet genom investeringar i fram-tidens teknik och möjligheterna att skapa nya gröna jobb i hela landet. Den svenska industrin spelar en nyckelroll i samhällsbygget, och för att klara klimatomställningen. Sverige behöver en kraftigt utbyggd elproduktion, och för att skapa långsiktiga förutsättningar behövs en blocköverskridande överenskommelse om energipolitiken. Skogen och skogsbruket är avgörande i klimatomställningen. Därför bör ytterligare medel i förhållande till regeringens förslag läggas på bl.a. skydd av och åtgärder för värdefull natur samt på Skogsstyrelsen och insatser för skogsbruket. Det bör också införas en statlig stimulans till regioner för att göra kollektivtrafiken avgiftsfri på sommaren för gymnasieelever och studenter. Därutöver bör medel tillskjutas för energieffektivisering av flerbostadshus och till utökade klimatpremier. Vi menar att rotavdraget bör bidra till energieffektivisering, och för att stimulera till det bör en kostnadsneutral förändring göras i rotavdragets subventionsgrad.

Kriminaliteten hotar samhällsgemenskapen, och samhällets fulla kraft mås-te mobiliseras för att trycka tillbaka de kriminella, kapa återväxten in i krimi­nalitet och öka tryggheten. Resurserna till polisen och hela rättskedjan har ökat kraftigt de senaste åren. Det arbetet måste fortsätta, och vi välkomnar därför regeringens förslag om ytterligare satsningar på rättskedjan. Samtidigt, för att stoppa nyrekryteringen till gängen, bör en ny princip införas som innebär att för varje ytterligare krona som satsas på rättsväsendet ska minst lika mycket satsas på att stoppa nyrekryteringen och på det förebyggande arbetet. Därför vill vi skjuta till ytterligare medel till socialtjänsten, stärka likvärdighetsbidraget för skolan och öka stödet till idrottsrörelsen.

Mot bakgrund av det försämrade säkerhetspolitiska läget behöver försvars-förmågan öka ytterligare och i en snabbare takt. Vi står bakom regeringens satsningar på försvaret under perioden. Anslaget till det militära försvaret ska successivt öka till 2 procent av BNP. När det gäller biståndet anser vi att ytterligare 2,5 miljarder kronor bör läggas på utgiftsområdet 2023 jämfört med regeringens förslag. På sikt bör vi återgå till enprocentsmålet för biståndet. Re-geringens föreslagna neddragning för mottagande av kvotflyktingar avvisas.

Legitimiteten för skattesystemet ska öka genom att säkerställa att välfärden och tryggheten finansieras efter bärkraft, samtidigt som skattefusk och skatteundandragande ska försvåras. Vi menar att uppräkningen av skiktgränsen för statlig inkomstskatt bör pausas, vilket ökar skatteintäkterna i förhållande till regeringens förslag. Vidare anser vi att införandet av en ny beredskapsskatt bör utredas.

Det finns inget egenvärde i att fortsätta betala av på en redan låg statsskuld. Därför bör översynen av det finanspolitiska ramverket tidigareläggas och nuvarande överskottsmål ersättas av ett balansmål för att därigenom frigöra mer utrymme för nödvändiga investeringar.

Vi tillstyrker sammanfattningsvis Socialdemokraternas förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

 

 

 

2.

Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (V)

av Ali Esbati (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som Vänsterpartiet föreslår i sin reservation.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:1299 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 1 och

avslår proposition 2022/23:1 finansplanen punkt 1 och motionerna

2022/23:2074 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 1,

2022/23:2180 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 1 och

2022/23:2275 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 1.

 

 

Ställningstagande

Ansträngningar måste göras för att återupprätta välfärdssamhället och åstadkomma en samhällsutveckling med goda och jämlika förutsättningar för alla som bor och verkar i vårt land. Den ekonomiska politiken ska inriktas mot full sysselsättning och ekonomisk jämlikhet. Samtidigt måste arbetet med klimatomställning accelereras betydligt för att klimatmålen ska nås. Politiken bör också inriktas på att skydda hushållen mot prischocker, kraftiga kostnadsökningar för energi och på sikt en ökande arbetslöshet.

En positiv arbetslinje bör eftersträvas. Det innebär en politik för full sysselsättning i kombination med starka trygghetssystem som ger ett skydd för individer vid tillfälliga perioder av arbetslöshet, sjukdom och föräldraledighet samt när arbetslivet är slut. Ett sådant system ska understödjas av en ekonomisk politik med stora satsningar på välfärden, utbildning och investeringar. En sammanhållen statlig arbetsförmedling med nationell överblick är en förutsättning för en aktiv arbetsmarknadspolitik. Fler arbetslösa ska ges möjlighet att delta i arbetsmarknadsutbildning. När det gäller arbetslöshetsförsäkringen bör målet vara att 80 procent av löntagarna ska få 80 procent av sin tidigare lön i ersättning. Pensionerna bör höjas och det allmänna pensionssystemet garantera pensioner motsvarande ca 65 procent av slutlönen för låg- och medelinkomsttagare. Det ska åstadkommas genom höjda inbetalningar till pensionssystemet.

Sverige ska även vara en kunskapsnation i världsklass. En kompensatorisk resursfördelningsmodell bör tas fram för förskola, grundskola och gymnasieskola, och ökade satsningar bör göras på universitets- och högskoleutbildningen, kulturskolan samt på folkbildningen.

Välfärdssektorn har under lång tid varit underfinansierad. Samhället behöver förnya sitt åtagande att säkerställa en god arbetsmiljö och goda arbetsvillkor inom sjukvården, skolan och äldreomsorgen. Resurser som är avsatta för att finansiera den gemensamma välfärden ska gå till utbildning, vård och omsorg och inte till kommersiella bolag i välfärdssektorn. Ytterligare 24 miljarder kronor utöver regeringens förslag bör tillföras i generella statsbidrag 2023. Utöver det bör det göras ett antal riktade satsningar inom bl.a. psykiatrin och för kompetensutveckling i äldreomsorgen, skolan och förskolan. Med anledning av den höga inflationen bör ett tillfälligt ensamståendetillägg införas i barnbidraget.

Världen befinner sig i ett klimatnödläge. När samhället ställer om ska det ske på ett socialt hållbart sätt, och klimatpolitiken kan och bör inte frikopplas från frågor om sysselsättning och välfärd. Samhället behöver framför allt bygga hållbara alternativ till dagens klimatskadliga verksamheter. För att accelerera klimatomställningen, stärka produktiviteten, minska arbetslösheten och modernisera samhället bör klimatinvesteringar göras på 700 miljarder kronor de kommande tio åren inom transporter, energi och bostäder. I det ingår en lånefinansierad utbyggnad av höghastighetsbanor. Också investeringar i nätet för elöverföring bör öka och likaså stöd till lokal produktion av förnybar energi. För att få ned elpriserna framåt krävs vidare att den inhemska elmarknaden separeras från exportmarknaden. När det gäller regeringens föreslagna elpriskompensation menar jag att de hushåll och företag i hela landet, som faktiskt behöver stödet ska prioriteras, medan de allra rikaste hushållen bör undantas och storföretag kunna få stöd efter ett ansökningsförfarande. Ökade satsningar behöver göras på skydd av värdefull natur.

Det behövs en genomgripande skattereform för att skapa ett enhetligt, rättvist och legitimt skattesystem som kan bidra till en långsiktig finansiering av välfärden. Staten ska inte använda lägre skattesatser och skatteavdrag som stöd till vissa företag eller branscher eller för att påverka konsumtionsmönster eller arbetstider. Skatter ska finansiera gemensamma åtaganden och jämna ut inkomstskillnader. Jag förordar bl.a. en enhetlig kapitalbeskattning och att det införs arvs- och gåvoskatt och fastighetsskatt på dyrare hus. Ett tak på 2 miljoner kronor bör gälla för sparande på investeringssparkonto (ISK), och sparande över detta beskattas med den vanliga skatten på kapitalinkomster. När det gäller förvärvsinkomster bör det införas en ny s.k. rättviseskatt på inkomster över 62 000 kronor per månad, avtrappat jobbskatteavdrag, tillfälligt oförändrad skiktgräns för statlig inkomstskatt och lika skatt på lika inkomst. Det sistnämnda innebär sänkt skatt för sjuka och arbetslösa m.fl. Regeringens förslag om förstärkt jobbskatteavdrag för äldre avvisas och likaså regeringens förslag om sänkt skatt på drivmedel. Reseavdraget bör vara avståndsbaserat och färdneutralt. Rutavdraget bör avskaffas och taket för rotavdraget sänkas.

Den ekonomiska politiken bör styras av reala mål om ökad sysselsättning, rättvis fördelning, investeringar och klimatomställning – där offentligfinansiella mål och inflationsmål blir verktyg för att uppnå de reala målen. Jag menar därför att det finanspolitiska ramverket bör kompletteras med mål för arbetsmarknaden om full sysselsättning och ett mål för offentliga investeringar i linje med Vänsterpartiets föreslagna klimatåtaganden. Nuvarande överskottsmål står vidare i vägen för de stora statliga investeringar som krävs för att möjliggöra klimatomställningen. Därför bör den kommande översynen av nivån på bl.a. överskottsmålet tidigareläggas.

Jag tillstyrker sammanfattningsvis Vänsterpartiets förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

 

 

 

3.

Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (C)

av Martin Ådahl (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som Centerpartiet föreslår i sin reservation.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2180 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 1 och

avslår proposition 2022/23:1 finansplanen punkt 1 och motionerna

2022/23:1299 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 1,

2022/23:2074 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 1 och

2022/23:2275 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 1.

 

 

Ställningstagande

Sverige står inför svåra ekonomiska tider. Det ekonomiska tillståndet känne­tecknas av snabbt stigande priser, ökande räntor och tilltagande arbets­löshet. Parallellt med de ekonomiska utmaningarna krävs åtgärder för att klara av klimat­omställningen. Det är denna situation som regeringen borde fokusera på. Det krävs med andra ord ett kraftfullt liberalt och grönt alternativ till regeringens för­slag.

Regeringens förslag borde inriktas än mer på jobbskapande. Arbetslinjen behöver värnas, inte frångås, vilket blir följden av regeringens budget. Därför bör skatten på arbete sänkas, inte höjas. Nedsättningen av arbetsgivaravgiften för unga bör förlängas så att den gäller under hela krisåret 2023 och första halvan av 2024. Dessutom borde en bredare sänkning av arbetsgivaravgifterna genomföras för de med lägst löner. Regeringens för­slag om bibehållen förhöjd arbetslöshetsförsäkring bör inte genomföras.

Ytterligare steg för att främja arbetsskapande är en minskad regelbörda. Nuvarande regelverk är särskilt skadliga för mindre företag. Flera åtgärder bör i stället införas. En ny form av anställning och företag, s.k. etableringsjobb respektive mikroföretag, bör införas. För att åstadkomma en bättre matchning på arbetsmarknaden bör Arbetsförmedlingen reformeras. Många små företagare vill ha möjlighet att arbeta ihop till samma sociala förmåner som anställda, vilket är svårt för egenföretagare. Införandet av mikroföretag löser dessa problem genom att skapa en enklare, men inte lägre, beskattning som schablonmässigt baseras på företagets omsättning.

Landsbygden behöver främjas. Därför bör bränslepriset sänkas med 3 kronor litern för de som bor på landsbygden. Den tillfälliga nedsättningen av skatten på diesel som används inom jord-, skogs- och vattenbruk bör bli ett permanent jordbruksavdrag, vilket skulle stärka jordbrukets konkurrens­kraft och samtidigt påskynda klimatomställningen. Vidare bör reseavdraget höjas specifikt för de som inte bor i kommuner i och runt storstäderna. Det rese­avdrag som finns i dag, och som regeringen vill behålla och utöka, nyttjas till stor del av personer som bor i storstäderna. Slutligen behöver produktionen av livs­medel stärkas genom såväl kortsiktiga krisstöd som mer långsiktiga stöd till svenska bönder.

Regeringens förslag på åtgärder för klimatomställningen är inte till­räckliga. I stället bör klimatbonusen för bilar återinföras och stimulanser ges för investeringar i energieffektivisering, vindkraft och solel samt produktion av biodrivmedel. Det gröna avdraget bör utvidgas så att det även omfattar åtgärder för energibesparingar för att på så sätt minska det antal hus som värms upp med enbart direktverkande el. Eftersom industrin spelar en viktig roll i omställningen av ekonomin till att bli mer klimatvänlig behöver Industriklivet stärkas genom t.ex. avancerade återvinningstekniker, grön vätgas och fossilfri gödsel.

Den otrygghet som ökad gängkriminalitet för med sig behöver motverkas. Detta ska ske genom ett ökat antal poliser samt förebyggande arbete i de utsatta områdena. Antalet poliser behöver öka med 10 000 anställda för att på sikt nå en polistäthet i nivå med övriga EU. Även våld i nära relationer behöver mot­verkas, särskilt för de barn som drabbas av våld inom familjer och som i dag ofta saknar stöd. 

Regeringens satsningar på välfärden är varken tillräckliga eller ändamåls­enliga. Kommunerna behöver stärkas. Statsbidragen måste bli mer generella och inte så riktade som varit fallet under de senaste åren. Därför bör de generella statsbidragen öka jämfört med regeringens budget medan de riktade statsbidragen bör sänkas. Valfrihet i både vård och skola bör likaså främjas. Här spelar även civilsamhället en viktig roll, särskilt i arbetet med att integrera personer som är nyanlända.

Jämställdhetsarbetet behöver stärkas. Föräldra­försäkringen behöver refor­meras, kampen mot mäns våld mot kvinnor intensifieras och arbetet mot prostitution och människohandel stärkas. Vad gäller det sistnämnda arbetet bör Jämställdhetsmyndigheten få en utökad roll.

Slutligen behöver försvar och bistånd stärkas. I likhet med regeringens för­slag bör försvarets anslag senast 2026 uppgå till 2 procent av BNP. Situationen i Ukraina har visat på behovet av en snabb upprustning av det svenska försvaret. Till skillnad mot regeringens förslag bör biståndsmålet om 1 procent av BNI kvarstå. Särskilt situationen i Ukraina pekar på ett stort behov av humanitär hjälp. Därför bör anslaget öka med drygt 7 miljarder kronor jämfört med regeringens förslag. Därtill ska antalet kvotflyktingar inte minska så som regeringen föreslår.

Jag tillstyrker sammanfattningsvis Centerpartiets förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

 

 

 

4.

Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (MP)

av Janine Alm Ericson (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som Miljöpartiet föreslår i sin reservation.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2275 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 1 och

avslår proposition 2022/23:1 finansplanen punkt 1 och motionerna

2022/23:1299 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 1,

2022/23:2074 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 1 och

2022/23:2180 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 1.

 

 

Ställningstagande

Regeringens förslag är otillräckligt på flera områden. I stället bör det göras större satsningar på bistånd, vård, miljö, energi och kommunikationer. Det behövs även större statliga bidrag till kommunerna. Sammantaget bör budgeten vara såväl mer omfattande som mer expansiv jämfört med regeringens förslag. Det är ett för­slag som ett bygger det nya gröna folkhemmet.

Det behöver göras betydande investeringar i klimatomställning för att ställa om till ett fossilfritt välfärdssamhälle. Trots hög inflation och nyligen genomgången pandemi noteras att Sverige har mycket goda statsfinanser och en rekordlåg statsskuld. Därför bör en satsning genomföras motsvarande 100 miljarder kronor per år under de kommande tio åren. Förslaget omfattar även ytter­ligare miljöskatter som styr samhället mot hållbarhet och därigenom möjlig­­gör en klimatomställning. Regeringens förslag om sänkning av koldioxid­­­skatten i kraftvärme- och värmeverk samt likaså sänkningen av avfalls­­förbränningsskatten är steg i fel riktning. I stället bör flyg­skatten dubbleras för samtliga avståndskategorier och betydande satsningar göras för skydd av värdefull natur, t.ex. genom att öka antalet nationalparker och ett för­stärkt arbete med friluftsliv och allemansrätten.

Det är olika lätt i olika delar av samhället att klara klimatomställningen. Regeringens politik gynnar dock ensidigt bilkörande grupper boende i stor­städerna. Det är viktigt att grupper i samhället som har det sämre när det gäller arbete och tillgång till samhällsservice inte ska drabbas hårdare än de grupper som har det bättre. Att stötta glesbygden genom sänkta priser på drivmedel som regeringen föreslår är dock inte rätt väg att gå. I stället bör en skattereduktion genomföras för människor på landsbygden. Särskilt stöd ska ges till jordbruket efter­som den sektorn har svårare att genomföra omställningen. Det elprisstöd som regeringen föreslår är förvisso bra men felriktat eftersom det dels är orätt­vist fördelningspolitiskt, dels inte uppmuntrar till elbesparingar på ett optimalt sätt.

Det förslag som regeringen lagt om att frångå målet om 1 procent av BNI i bistånd är fel väg att gå. Sverige ska vara en humanitär stormakt och en före­bild för global solidaritet. Därför bör målet vara att biståndet på sikt ska uppgå till 1,25 procent av BNI, men även för 2023 ska det ske betydligt större satsningar på bistånd. Likaså ska antalet kvotflyktingar bibehållas. De avräkningar från biståndet som skett ska minimeras framgent för att inte ur­holka Sveriges bistånd till fattiga länder. Biståndet ska även bestå av klimat­bistånd genom att Sveriges bistånd stöttar utvecklingsländer i deras genom­förande av Parisavtalet.

Det behövs större satsningar på vård och ekonomisk trygghet jämfört med regeringens förslag. Tvärtemot regeringens förslag inom dessa områden bör det tas ett tydligt steg mot att de som har större inkomster ska bidra mer till det gemensamma. Mer resurser ska läggas på slopat karensavdrag och inflationssäkrat barnbidrag. Även underhålls­stödet bör inflationssäkras. Det stöd till kommunerna som regeringen föreslår är för litet, och därför bör kommunerna få 14 miljarder kronor i allmänna bidrag utöver regeringens förslag.

Det är rimligt att de med högst inkomster bidrar mer till det gemensamma än vad de gör i dag. Detta bör ske genom att höjningen av brytpunkten för statlig skatt, som i normalfallet följer av ett justerat pris­basbelopp, inte genom­förs för 2023. Vidare bör kapitalskatten höjas från 30 till 35 procent. Dessutom behöver den allmänna pensionen höjas utöver den höjning av garantipensionen som genomfördes under 2022. Detta bör finansieras genom en höjning av pensionsavgiften.

Jämställdhet är en fråga om frihet och människors liv ska inte påverkas negativt av kön eller könsidentitet. Detta perspektiv saknas i regeringens förslag. Politiken behöver vara mer inriktad på att ytterligare stärka jämställd­heten. Därför bör ett antal åtgärder för att åstadkomma detta genomföras, som t.ex. att stärka landets kvinnojourer.

Kriget i Ukraina har fått globala konsekvenser. Därför behöver svenskt försvar förstärkas. Försvarsutgifterna bör öka för att 2028 motsvara 2 procent av BNP. Jämfört med regeringens förslag bör dock en större andel av medlen gå till det civila försvaret och krisberedskap.

Den grova brottsligheten har blivit synligare och mer påtaglig. Det är angeläget att politiken angriper kriminaliteten både genom brotts­bekämpning där gärningsmän ställs till svars och genom förebyggande insatser där hela sam­hället involveras. Ett viktigt medel i brottsbekämpningen är att angripa finansieringen av de kriminella gängen, t.ex. genom ökad myndighets­samverkan. Det förebyggande arbetet bör omfatta t.ex. kommunernas brottsförebyggande ansvar, utformningen av ungdomsvård och tidiga insatser för föräldrar så att barn i riskzonen kan fångas upp på ett tidigt stadium.

Jag tillstyrker sammanfattningsvis Miljöpartiets förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

 

 

 

5.

Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, punkt 2 (S)

av Mikael Damberg (S), Björn Wiechel (S), Adnan Dibrani (S), Eva Lindh (S) och Joakim Sandell (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

a) Utgiftstak för staten 2023–2025

=utskottet

 

b) Utgiftsramar för utgiftsområdena 2023

Riksdagen fastställer utgiftsramar för utgiftsområdena 2023 i enlighet med Socialdemokraternas förslag i bilaga 4.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2074 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 5 och

avslår proposition 2022/23:1 finansplanen punkt 6 och motionerna

2022/23:1299 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 7,

2022/23:2180 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 3 och

2022/23:2275 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 5.

 

c) Övriga utgifter i statens budget 2023

=utskottet

 

d) Beräkningen av inkomster i statens budget 2023

Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2023 i enlighet med Socialdemokraternas förslag i bilaga 4.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2074 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 3 i denna del och

avslår proposition 2022/23:1 finansplanen punkt 4 och motionerna

2022/23:1299 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 5 i denna del,

2022/23:2180 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 5 i denna del och

2022/23:2275 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 3 i denna del.

 

e) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2022/23:1 

Riksdagen antar regeringens lagförslag och ställer sig bakom att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med Socialdemokraternas beräkning av inkomsterna i statens budget för 2023 enligt förslaget i bilaga 4 och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:1 finansplanen punkterna 16–24 och motion

2022/23:2074 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 3 i denna del och

avslår motionerna

2022/23:1299 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 5 i denna del,

2022/23:2180 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 5 i denna del och

2022/23:2275 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 3 i denna del.

 

f) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2021/22:245 Höjd skatt på alkohol och tobak 

=utskottet

 

g) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2022/23:15 Förstärkt skattereduktion för installation av solceller

Riksdagen avslår regeringens lagförslag.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2283 av Mikael Damberg m.fl. (S) och

avslår proposition 2022/23:15 och motion

2022/23:2284 av Martin Ådahl och Rickard Nordin (båda C).

 

h) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2022/23:17 Tillfälligt sänkt skatt på drivmedel och sänkt skatt på bränslen i viss värmeproduktion

Riksdagen antar regeringens förslag om sänkt skatt på bränslen i viss värmeproduktion och avslår regeringens förslag om tillfälligt sänkt skatt på drivmedel.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2289 av Mikael Damberg m.fl. (S),

bifaller delvis proposition 2022/23:17 punkterna 1–3 och motionerna

2022/23:2285 av Ali Esbati m.fl. (V),

2022/23:2291 av Martin Ådahl (C) yrkandena 1 och 2 samt

2022/23:2295 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) och

avslår motion

2022/23:2291 av Martin Ådahl (C) yrkande 3.

 

i) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2022/23:18 Bibehållet reseavdrag med vissa förstärkningar för arbetsresor, tjänsteresor och hemresor

Riksdagen

a) avslår regeringens lagförslag, 

b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om att höja den övre avståndsgränsen, förstärka kilometersatsen och schablonbeloppet i gällande lagstiftning samt med förslag om hur skattefelet i reseavdraget kan minska och tillkännager detta för regeringen.  

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:2286 av Ali Esbati m.fl. (V),

2022/23:2288 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkandena 1–4 och

2022/23:2294 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 1,

bifaller delvis motion

2022/23:2294 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 2 och

avslår proposition 2022/23:18 punkterna 1–4 och motion

2022/23:2290 av Martin Ådahl (C) yrkandena 1 och 2.

 

j) Ålderspensionssystemets utgifter 2023

=utskottet

 

k) Preliminära utgiftsramar och beräkningar av inkomster i statens budget 2024 och 2025

Riksdagen godkänner preliminära utgiftsramar för utgiftsområdena och preliminära beräkningar av inkomster i statens budget för 2024 och 2025 i enlighet med Socialdemokraternas förslag i bilaga 5.  

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2074 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkandena 4 och 6 samt

avslår proposition 2022/23:1 finansplanen punkterna 5 och 9 samt motionerna

2022/23:1299 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 6 och 8,

2022/23:2180 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 4 och 6 samt

2022/23:2275 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkandena 4 och 6.

 

 

Ställningstagande

Vi anser att Socialdemokraternas föreslagna riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken bör ligga till grund för beslutet om utgiftstak för 2023–2025 samt utgiftsramar och inkomstberäkning för 2023. De preliminära utgiftsramarna och inkomstberäkningarna för 2024 och 2025 bör också utgå från dessa riktlinjer. Fastställande av utgiftsramar för utgiftsområden och beräkningen av inkomster för 2023 ska därmed göras i enlighet med Socialdemokraternas förslag i bilaga 4 i betänkandet. Preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2024 och 2025 ska godkännas i enlighet med vårt förslag i bilaga 5 i betänkandet.

Vi anser också att riksdagen bör ställa sig bakom att regeringen ska återkomma med förslag om ytterligare förändringar i skatte- och avgiftsregler i överensstämmelse med Socialdemokraternas beräkning av inkomsterna i statens budget för 2023 enligt förslaget i bilaga 4 och tillkännager detta för regeringen.

Vi anser vidare att riksdagen bör avslå regeringens förslag i proposition 2022/23:15 Förstärkt skattereduktion för installation av solceller, förslaget i proposition 2022/23:17 när det gäller tillfälligt sänkt skatt på drivmedel samt förslaget i proposition 2022/23:18 om bibehållet reseavdrag med vissa förstärkningar för arbetsresor, tjänsteresor och hemresor. Regeringen bör även återkomma till riksdagen med förslag om att höja den övre avståndsgränsen samt förstärka kilometersatsen och schablonbeloppet i gällande lagstiftning.

Med hänvisning till detta tillstyrker vi Socialdemokraternas förslag till rambeslut.

 

 

 

6.

Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, punkt 2 (V)

av Ali Esbati (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

a) Utgiftstak för staten 2023–2025

Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 754 miljarder kronor 2023, avslår regeringens förslag till utgiftstak 2024 och 2025 och upphäver tidigare fastställt utgiftstak för 2024.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:1299 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 2–4 och

avslår proposition 2022/23:1 finansplanen punkterna 2 och 3 samt motionerna

2022/23:2074 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 2,

2022/23:2180 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 2 och

2022/23:2275 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 2.

 

b) Utgiftsramar för utgiftsområdena 2023

Riksdagen fastställer utgiftsramar för utgiftsområdena 2023 i enlighet med Vänsterpartiets förslag i bilaga 4.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:1299 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 7 och

avslår proposition 2022/23:1 finansplanen punkt 6 och motionerna

2022/23:2074 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 5,

2022/23:2180 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 3 och

2022/23:2275 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 5.

 

c) Övriga utgifter i statens budget 2023

=utskottet

 

d) Beräkningen av inkomster i statens budget 2023

Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2023 i enlighet med Vänsterpartiets förslag i bilaga 4. 

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:1299 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 5 i denna del och

avslår proposition 2022/23:1 finansplanen punkt 4 och motionerna

2022/23:2074 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 3 i denna del,

2022/23:2180 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 5 i denna del och

2022/23:2275 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 3 i denna del.

 

e) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2022/23:1 

Riksdagen antar regeringens lagförslag och ställer sig bakom att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med Vänsterpartiets beräkning av inkomsterna i statens budget för 2023 enligt förslaget i bilaga 4 och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:1 finansplanen punkterna 16–24 och motion

2022/23:1299 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 5 i denna del och

avslår motionerna

2022/23:2074 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 3 i denna del,

2022/23:2180 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 5 i denna del och

2022/23:2275 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 3 i denna del.

 

f) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2021/22:245 Höjd skatt på alkohol och tobak 

=utskottet

 

g) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2022/23:15 Förstärkt skattereduktion för installation av solceller

=utskottet

 

h) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2022/23:17 Tillfälligt sänkt skatt på drivmedel och sänkt skatt på bränslen i viss värmeproduktion

Riksdagen avslår regeringens lagförslag.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:2285 av Ali Esbati m.fl. (V) och

2022/23:2295 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP),

bifaller delvis motionerna

2022/23:2289 av Mikael Damberg m.fl. (S) och

2022/23:2291 av Martin Ådahl (C) yrkandena 1 och 2 samt

avslår proposition 2022/23:17 punkterna 1–3 och motion

2022/23:2291 av Martin Ådahl (C) yrkande 3.

 

i) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2022/23:18 Bibehållet reseavdrag med vissa förstärkningar för arbetsresor, tjänsteresor och hemresor

Riksdagen avslår regeringens lagförslag.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:2286 av Ali Esbati m.fl. (V),

2022/23:2288 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 1 och

2022/23:2294 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 1 och

avslår proposition 2022/23:18 punkterna 1–4 och motionerna

2022/23:2288 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkandena 2–4,

2022/23:2290 av Martin Ådahl (C) yrkandena 1 och 2 samt

2022/23:2294 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 2.

 

j) Ålderspensionssystemets utgifter 2023

=utskottet

 

k) Preliminära utgiftsramar och beräkningar av inkomster i statens budget 2024 och 2025

Riksdagen godkänner preliminära utgiftsramar för utgiftsområdena och preliminära beräkningar av inkomster i statens budget för 2024 och 2025 i enlighet med Vänsterpartiets förslag i bilaga 5.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:1299 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 6 och 8 samt

avslår proposition 2022/23:1 finansplanen punkterna 5 och 9 samt motionerna

2022/23:2074 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkandena 4 och 6,

2022/23:2180 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 4 och 6 samt

2022/23:2275 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkandena 4 och 6.

 

 

Ställningstagande

Jag anser att Vänsterpartiets föreslagna riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken bör ligga till grund för beslutet om utgiftstak för 2023–2025 samt utgiftsramar och inkomstberäkning för 2023. De preliminära utgiftsramarna och inkomstberäkningarna för 2024 och 2025 bör också utgå från dessa riktlinjer. Fastställande av utgiftsramar för utgiftsområden och beräkningen av inkomster för 2023 ska därmed göras i enlighet med Vänsterpartiets förslag i bilaga 4 i betänkandet. Preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2024 och 2025 ska godkännas i enlighet med vårt förslag i bilaga 5 i betänkandet.

Jag anser också att riksdagen bör ställa sig bakom att regeringen ska återkomma med förslag om ytterligare förändringar i skatte- och avgiftsregler i överensstämmelse med Vänsterpartiets beräkning av inkomsterna i statens budget för 2023 enligt förslaget i bilaga 4 och tillkännager detta för regeringen.

Jag anser även att riksdagen bör avslå regeringens förslag i proposition 2022/23:17 Tillfälligt sänkt skatt på drivmedel och sänkt skatt på bränslen i viss värmeproduktion och i proposition 2022/23:18 Bibehållet reseavdrag med vissa förstärkningar för arbetsresor, tjänsteresor och hemresor.

Med hänvisning till detta tillstyrker jag Vänsterpartiets förslag till rambeslut.

 

 

 

7.

Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, punkt 2 (C)

av Martin Ådahl (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

a) Utgiftstak för staten 2023–2025

Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 646  miljarder kronor 2023, 1 711 miljarder kronor 2024 och 1 748 miljarder kronor 2025.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2180 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 2 och

avslår proposition 2022/23:1 finansplanen punkterna 2 och 3 samt motionerna

2022/23:1299 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 2–4,

2022/23:2074 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 2 och

2022/23:2275 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 2.

 

b) Utgiftsramar för utgiftsområdena 2023

Riksdagen fastställer utgiftsramar för utgiftsområdena i enlighet med Centerpartiets förslag i bilaga 4.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2180 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 3 och

avslår proposition 2022/23:1 finansplanen punkt 6 och motionerna

2022/23:1299 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 7,

2022/23:2074 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 5 och

2022/23:2275 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 5.

 

c) Övriga utgifter i statens budget 2023

=utskottet

 

d) Beräkningen av inkomster i statens budget 2023

Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2023 i enlighet med Centerpartiets förslag i bilaga 4.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2180 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 5 i denna del och

avslår proposition 2022/23:1 finansplanen punkt 4 och motionerna

2022/23:1299 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 5 i denna del,

2022/23:2074 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 3 i denna del och

2022/23:2275 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 3 i denna del.

 

e) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2022/23:1 

Riksdagen antar regeringens lagförslag och ställer sig bakom att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med Centerpartiets beräkning av inkomsterna i statens budget för 2023 enligt förslaget i bilaga 4 och tillkännager detta för regeringen. 

Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:1 finansplanen punkterna 16–24 och motion

2022/23:2180 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 5 i denna del och

avslår motionerna

2022/23:1299 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 5 i denna del,

2022/23:2074 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 3 i denna del och

2022/23:2275 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 3 i denna del.

 

f) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2021/22:245 Höjd skatt på alkohol och tobak 

=utskottet

 

g) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2022/23:15 Förstärkt skattereduktion för installation av solceller

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2020:1066) om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik med den ändringen att lagen ska tillämpas första gången på utbetalning som avser sådan installation som har slutbetalats efter den 31 december 2022.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2284 av Martin Ådahl och Rickard Nordin (båda C),

bifaller delvis proposition 2022/23:15 och avslår motion

2022/23:2283 av Mikael Damberg m.fl. (S).

 

h) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2022/23:17 Tillfälligt sänkt skatt på drivmedel och sänkt skatt på bränslen i viss värmeproduktion

Riksdagen

a) avslår regeringens lagförslag,

b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen om att införa en kompensation för höga drivmedelspriser på landsbygden och tillkännager detta för regeringen.  

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:2285 av Ali Esbati m.fl. (V),

2022/23:2291 av Martin Ådahl (C) yrkandena 1–3 och

2022/23:2295 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP),

bifaller delvis motion

2022/23:2289 av Mikael Damberg m.fl. (S) och

avslår proposition 2022/23:17 punkterna 1–3.

 

i) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2022/23:18 Bibehållet reseavdrag med vissa förstärkningar för arbetsresor, tjänsteresor och hemresor

Riksdagen 

a) antar regeringens lagförslag förutom förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) i de delar det avser 12 kap. 27 §,

b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen om att genomföra en förstärkning av reseavdraget utanför storstadsområdena och tillkännager detta för regeringen.   

Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:18 punkterna 1–3 och motion

2022/23:2290 av Martin Ådahl (C) yrkandena 1 och 2,

bifaller delvis proposition 2022/23:18 punkt 4 och avslår motionerna

2022/23:2286 av Ali Esbati m.fl. (V),

2022/23:2288 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkandena 1–4 och

2022/23:2294 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2.

 

j) Ålderspensionssystemets utgifter 2023

=utskottet

 

k) Preliminära utgiftsramar och beräkningar av inkomster i statens budget 2024 och 2025

Riksdagen godkänner preliminära utgiftsramar för utgiftsområdena och preliminära beräkningar av inkomsterna i statens budget för 2023 i enlighet med Centerpartiets förslag i bilaga 5.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2180 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 4 och 6 samt

avslår proposition 2022/23:1 finansplanen punkterna 5 och 9 samt motionerna

2022/23:1299 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 6 och 8,

2022/23:2074 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkandena 4 och 6 samt

2022/23:2275 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkandena 4 och 6.

 

 

Ställningstagande

Jag anser att Centerpartiets föreslagna riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken bör ligga till grund för beslutet om utgiftstak för 2023–2025 samt utgiftsramar och inkomstberäkning för 2023. De preliminära utgiftsramarna och inkomstberäkningarna för 2024 och 2025 bör också utgå från dessa riktlinjer. Fastställande av utgiftsramar för utgiftsområden och beräkningen av inkomster för 2023 ska därmed göras i enlighet med Centerpartiets förslag i bilaga 4 i betänkandet. Preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2024 och 2025 ska godkännas i enlighet med vårt förslag i bilaga 5 i betänkandet.

Jag anser också att riksdagen bör ställa sig bakom att regeringen ska återkomma med förslag om ytterligare förändringar i skatte- och avgiftsregler i överensstämmelse med Centerpartiets beräkning av inkomsterna i statens budget för 2023 enligt förslaget i bilaga 4 och tillkännager detta för regeringen.

Jag anser även att riksdagen bör avslå proposition 2022/23:17 Tillfälligt sänkt skatt på drivmedel och sänkt skatt på bränslen i viss värmeproduktion och delvis avslå proposition 2022/23:18 Bibehållet reseavdrag med vissa förstärkningar för arbetsresor, tjänsteresor och hemresor.

Riksdagen bör vidare ställa sig bakom att regeringen bör återkomma med förslag om att införa en kompensation för höga drivmedelspriser och genomföra en förstärkning av reseavdraget utanför storstadsområdena och tillkännage detta för regeringen.

Med hänvisning till detta tillstyrker jag Centerpartiets förslag till rambeslut.

 

 

 

8.

Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, punkt 2 (MP)

av Janine Alm Ericson (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

a) Utgiftstak för staten 2023–2025

Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 864 miljarder kronor 2023, 1 967 miljarder kronor 2024 och 2 053 miljarder kronor 2025.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2275 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 2 och

avslår proposition 2022/23:1 finansplanen punkterna 2 och 3 samt motionerna

2022/23:1299 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 2–4,

2022/23:2074 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 2 och

2022/23:2180 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 2.

 

b) Utgiftsramar för utgiftsområdena 2023

Riksdagen fastställer utgiftsramar för utgiftsområdena 2023 i enlighet med Miljöpartiets förslag i bilaga 4.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2275 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 5 och

avslår proposition 2022/23:1 finansplanen punkt 6 och motionerna

2022/23:1299 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 7,

2022/23:2074 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 5 och

2022/23:2180 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 3.

 

c) Övriga utgifter i statens budget 2023

=utskottet

 

d) Beräkningen av inkomster i statens budget 2023

Riksdagen godkänner beräkningen av inkomster i statens budget för 2023 i enlighet med Miljöpartiets förslag i bilaga 4.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2275 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 3 i denna del och

avslår proposition 2022/23:1 finansplanen punkt 4 och motionerna

2022/23:1299 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 5 i denna del,

2022/23:2074 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 3 i denna del och

2022/23:2180 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 5 i denna del.

 

e) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2022/23:1 

Riksdagen antar regeringens lagförslag och ställer sig bakom att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med Miljöpartiets beräkning av inkomsterna i statens budget för 2023 enligt förslaget i bilaga 4 och tillkännager detta för regeringen. 

Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:1 finansplanen punkterna 16–24 och motion

2022/23:2275 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 3 i denna del och

avslår motionerna

2022/23:1299 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 5 i denna del,

2022/23:2074 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 3 i denna del och

2022/23:2180 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 5 i denna del.

 

f) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2021/22:245 Höjd skatt på alkohol och tobak 

=utskottet

 

g) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2022/23:15 Förstärkt skattereduktion för installation av solceller

=utskottet

 

h) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2022/23:17 Tillfälligt sänkt skatt på drivmedel och sänkt skatt på bränslen i viss värmeproduktion

Riksdagen avslår regeringens lagförslag.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:2285 av Ali Esbati m.fl. (V) och

2022/23:2295 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP),

bifaller delvis motionerna

2022/23:2289 av Mikael Damberg m.fl. (S) och

2022/23:2291 av Martin Ådahl (C) yrkandena 1 och 2 samt

avslår proposition 2022/23:17 punkterna 1–3 och motion

2022/23:2291 av Martin Ådahl (C) yrkande 3.

 

i) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2022/23:18 Bibehållet reseavdrag med vissa förstärkningar för arbetsresor, tjänsteresor och hemresor

Riksdagen

a) avslår regeringens lagförslag,

b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen om att maxavståndet för reseersättning, kilometersats och milersättning i beslutad lag enligt proposition 2021/22:228 ska öka och tillkännager detta för regeringen.  

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:2286 av Ali Esbati m.fl. (V),

2022/23:2288 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkandena 1–3 och

2022/23:2294 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2 samt

avslår proposition 2022/23:18 punkterna 1–4 och motionerna

2022/23:2288 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 4 och

2022/23:2290 av Martin Ådahl (C) yrkandena 1 och 2.

 

j) Ålderspensionssystemets utgifter 2023

=utskottet

 

k) Preliminära utgiftsramar och beräkningar av inkomster i statens budget 2024 och 2025

Riksdagen godkänner preliminära utgiftsramar för utgiftsområdena och preliminära beräkningar av inkomsterna i statens budget för 2023 i enlighet med Miljöpartiets förslag i bilaga 5.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2275 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkandena 4 och 6 samt

avslår proposition 2022/23:1 finansplanen punkterna 5 och 9 samt motionerna

2022/23:1299 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 6 och 8,

2022/23:2074 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkandena 4 och 6 samt

2022/23:2180 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 4 och 6.

 

 

Ställningstagande

Jag anser att Miljöpartiets föreslagna riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken bör ligga till grund för beslutet om utgiftstak för 2023–2025 samt utgiftsramar och inkomstberäkning för 2023. De preliminära utgiftsramarna och inkomstberäkningarna för 2024 och 2025 bör också utgå från dessa riktlinjer. Fastställande av utgiftsramar för utgiftsområden och beräkningen av inkomster för 2023 ska därmed göras i enlighet med Miljöpartiets förslag i bilaga 4 i betänkandet. Preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2024 och 2025 ska godkännas i enlighet med vårt förslag i bilaga 5 i betänkandet.

Jag anser också att riksdagen bör ställa sig bakom att regeringen ska återkomma med förslag om ytterligare förändringar i skatte- och avgiftsregler i överensstämmelse med Miljöpartiets beräkning av inkomsterna i statens budget för 2023 enligt förslaget i bilaga 4 och tillkännager detta för regeringen.

Jag anser även att riksdagen bör avslå proposition 2022/23:17 Tillfälligt sänkt skatt på drivmedel och sänkt skatt på bränslen i viss värmeproduktion och proposition 2022/23:18 Bibehållet reseavdrag med vissa förstärkningar för arbetsresor, tjänsteresor och hemresor. Riksdagen bör även ställa sig bakom att regeringen ska återkomma med förslag om att maxavståndet för reseersättning, kilometersats och milersättning i beslutad lag enligt proposition 2021/22:228 ska öka och tillkännage detta för regeringen.

Med hänvisning till detta tillstyrker jag Miljöpartiets förslag till rambeslut.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Proposition 2021/22:245

Proposition 2021/22:245 Höjd skatt på alkohol och tobak:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m.

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m.

3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt.

4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt.

5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter.

6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter.

7.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter.

8.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2022:155) om tobaksskatt.

9.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2022:156) om alkoholskatt.

10.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2022:155) om tobaksskatt.

11.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2022:156) om alkoholskatt.

Följdmotionerna

2021/22:4772 av Niklas Wykman m.fl. (M):

Riksdagen avslår proposition 2021/22:245 Höjd skatt på alkohol och tobak.

2021/22:4773 av Eric Westroth m.fl. (SD):

1.Riksdagen avslår propositionen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda konsekvenserna av en differentierad alkoholskatt för småskalig alkoholproduktion och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:4774 av Helena Vilhelmsson och Per Åsling (båda C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge regeringen i uppdrag att återkomma med förslag på hur Sverige genom EU:s direktiv 92/83/EEG kan differentiera alkoholskatten för små producenter och tillkännager detta för regeringen.

Proposition 2022/23:1

Proposition 2022/23:1 Budgetpropositionen för 2023 finansplanen:

1.Riksdagen godkänner riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (avsnitt 1).

2.Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten, inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget, till följd av tekniska justeringar och av finanspolitiska skäl till 1 665 miljarder kronor för 2023 respektive 1 745 miljarder kronor för 2024 (avsnitt 4.2).

3.Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 825 miljarder kronor för 2025 (avsnitt 4.2).

4.Riksdagen godkänner beräkningen av inkomster i statens budget för 2023 (avsnitt 5.2 och bilaga 1 avsnitt 2).

5.Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2024 och 2025 som riktlinje för regeringens budgetarbete (avsnitt 5.2 och tabell 5.1).

6.Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2023 (avsnitt 6.2 och tabell 6.1).

7.Riksdagen godkänner beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2023 (avsnitt 6.2 och tabell 6.1).

8.Riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2023 (avsnitt 6.2 och tabell 6.1).

9.Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2024 och 2025 som riktlinje för regeringens budgetarbete (avsnitt 6.3 och tabell 6.3).

10.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2023 ta upp lån enligt 5 kap. budgetlagen (2011:203) (avsnitt 7.2).

11.Riksdagen godkänner beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2023 (avsnitt 7.2 och tabell 7.1).

12.Riksdagen godkänner beräkningen av den kassamässiga korrigeringen för 2023 (avsnitt 7.2 och tabell 7.1).

13.Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2023 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 55 340 000 000 kronor (avsnitt 9.2).

14.Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2023 besluta om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjade krediter uppgår till högst 18 500 000 000 kronor (avsnitt 9.2).

15.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2023, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen (2011:203), besluta att ett anslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om ett riksdagsbeslut om ändring av anslaget inte hinner inväntas och överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten (avsnitt 9.7).

16.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi (avsnitt 11.1 och 12.8).

17.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) (avsnitt 11.2 och 12.1).

18.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) (avsnitt 11.3 och 12.7).

19.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) (avsnitt 11.4 och 12.8).

20.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik (avsnitt 11.5 och 12.13).

21.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik (avsnitt 11.6 och 12.13).

22.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik (avsnitt 11.7 och 12.13).

23.Riksdagen antar förslaget till lag om upphävande av lagen (2019:1274) om skatt på avfall som förbränns (avsnitt 11.8 och 12.7).

24.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (2022:174) om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) (avsnitt 11.9 och 12.7).

Proposition 2022/23:15

Proposition 2022/23:15 Förstärkt skattereduktion för installation av solceller:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2020:1066) om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik.

Följdmotionerna

2022/23:2283 av Mikael Damberg m.fl. (S):

Riksdagen avslår prop. 2022/23:15 Förstärkt skattereduktion för installation av solceller.

2022/23:2284 av Martin Ådahl och Rickard Nordin (båda C):

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2020:1066) om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik med den ändringen att lagen ska tillämpas första gången på utbetalning som avser sådan installation som har slutbetalats efter den 31 december 2022.

Proposition 2022/23:17

Proposition 2022/23:17 Tillfälligt sänkt skatt på drivmedel och sänkt skatt på bränslen i viss värmeproduktion:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2022:166) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.

3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2022:000) om ändring i lagen (2000:1225) om straff för smuggling.

Följdmotionerna

2022/23:2285 av Ali Esbati m.fl. (V):

Riksdagen avslår proposition 2022/23:17 Tillfälligt sänkt skatt på drivmedel och sänkt skatt på bränslen i viss värmeproduktion.

2022/23:2289 av Mikael Damberg m.fl. (S):

Riksdagen avslår regeringens förslag om tillfälligt sänkt skatt på drivmedel.

2022/23:2291 av Martin Ådahl (C):

1.Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi (regeringens förslag 1).

2.Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2022:166) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi (regeringens förslag 2).

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en kompensation för höga drivmedelspriser på landsbygden och tillkännager detta för regeringen.

2022/23:2295 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP):

Riksdagen avslår den tillfälliga skattesänkning på drivmedel och den sänkta skatt på bränslen i viss värmeproduktion som lagts fram till riksdagsbeslut i proposition 2022/23:17.

Proposition 2022/23:18

Proposition 2022/23:18 Bibehållet reseavdrag med vissa förstärkningar för arbetsresor, tjänsteresor och hemresor:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2022:1071) om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt.

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2022:1072) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2022:1073) om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).

4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

Följdmotionerna

2022/23:2286 av Ali Esbati m.fl. (V):

Riksdagen avslår proposition 2022/23:18 Bibehållet reseavdrag med vissa förstärkningar för arbetsresor, tjänsteresor och hemresor.

2022/23:2288 av Mikael Damberg m.fl. (S):

1.Riksdagen avslår propositionen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att höja den övre avståndsgränsen i gällande lagstiftning och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att förstärka kilometersatsen i gällande lagstiftning samt schablonbeloppen och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om hur skattefelet i reseavdraget kan minska och tillkännager detta för regeringen.

2022/23:2290 av Martin Ådahl (C):

1.Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) i fråga om 12 kap. 27 §.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en förstärkning av reseavdraget utanför storstadsområdena och tillkännager detta för regeringen.

2022/23:2294 av Daniel Helldén m.fl. (MP):

1.Riksdagen avslår förslaget i proposition 2022/23:18 om att avskaffa det avståndsbaserade reseavdrag för arbetsresor som riksdagen beslutat om.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att maxavståndet för reseersättning, kilometersats och milersättning i beslutad lag enligt proposition 2021/22:228 ska öka och tillkännager detta för regeringen.

Motioner från allmänna motionstiden 2022/23

2022/23:1299 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V):

1.Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen (avsnitt 6–11).

2.Riksdagen avslår regeringens förslag att fastställa utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till följd av tekniska justeringar och av finanspolitiska skäl till 1 665 miljarder kronor 2023 och 1 745 miljarder kronor 2024 och beslutar att upphäva det tidigare fastställda utgiftstaket för 2024 (avsnitt 4.2 i propositionen).

3.Riksdagen avslår regeringens förslag att fastställa utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 825 miljarder kronor för 2025 (avsnitt 4.2 i propositionen).

4.Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2023 enligt förslaget i tabell 16, avsnitt 14 i motionen.

5.Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2023 enligt förslaget i tabell 17, avsnitt 15 i motionen och ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med denna beräkning och tillkännager detta för regeringen.

6.Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2024 och 2025 enligt förslaget i tabell 18, avsnitt 15 i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete.

7.Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2023 enligt förslaget i tabell 9, avsnitt 13 i motionen.

8.Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2024 och 2025 enligt förslaget i tabell 10, avsnitt 13 i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete.

2022/23:2074 av Magdalena Andersson m.fl. (S):

1.Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen.

2.Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2023–2025 enligt förslaget i tabell F i motionen.

3.Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2023 enligt förslaget i tabell D i motionen och ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med denna beräkning och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2024 och 2025 enligt förslaget i tabell E i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete.

5.Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden och övriga utgifter för 2023 enligt förslaget i tabell B i motionen.

6.Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2024 och 2025 enligt förslaget i tabell C som riktlinje för regeringens budgetarbete.

2022/23:2180 av Annie Lööf m.fl. (C):

1.Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen.

2.Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2023–2025 enligt förslaget i tabell 34 i motionen.

3.Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden och övriga utgifter för 2023 enligt förslaget i tabell 5 i motionen.

4.Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2024 och 2025 enligt förslaget i tabell 6 som riktlinje för regeringens budgetarbete.

5.Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2023 enligt förslaget i tabell 3 i motionen och ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med denna beräkning och tillkännager detta för regeringen.

6.Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2024 och 2025 enligt förslaget i tabell 4 i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete.

2022/23:2275 av Märta Stenevi m.fl. (MP):

1.Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen.

2.Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2023–2025 enligt förslaget i tabell 4 i motionen.

3.Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2023 enligt förslaget i tabell 2 i motionen och ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med denna beräkning och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2024 och 2025 enligt förslaget i tabell 10 i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete.

5.Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden och övriga utgifter för 2023 enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

6.Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2024 och 2025 enligt förslaget i tabell 9 som riktlinje för regeringens budgetarbete.

 

 

 

Bilaga 2

Regeringens förslag till utgiftsramar och inkomstberäkning 2023

Regeringens förslag till utgiftsramar 2023

Tusental kronor

Utgiftsområde

Regeringens förslag

1

Rikets styrelse

18 270 004

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

19 021 399

3

Skatt, tull och exekution

12 923 291

4

Rättsväsendet

68 305 854

5

Internationell samverkan

2 094 669

6

Försvar och samhällets krisberedskap

93 952 930

7

Internationellt bistånd

47 206 227

8

Migration

16 019 745

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

110 429 732

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

106 427 304

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

55 394 136

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

105 159 584

13

Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

5 565 206

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

90 103 686

15

Studiestöd

27 912 395

16

Utbildning och universitetsforskning

94 991 971

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

16 667 948

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

6 099 158

19

Regional utveckling

4 534 201

20

Allmän miljö- och naturvård

19 542 691

21

Energi

4 944 849

22

Kommunikationer

78 952 417

23

Areella näringar, landsbygd och livsmedel

19 373 352

24

Näringsliv

11 407 773

25

Allmänna bidrag till kommuner

157 545 359

26

Statsskuldsräntor m.m.

13 155 200

27

Avgiften till Europeiska unionen

45 869 852

Summa utgiftsområden

1 251 870 933

Minskning av anslagsbehållningar

−4 392 792

Summa utgifter

1 247 478 141

Riksgäldskontorets nettoutlåning

−52 379 301

Kassamässig korrigering

370 837

Summa

1 195 469 677

 

Regeringens förslag till inkomstberäkning 2023

Tusental kronor

Inkomsttitel

Regeringens förslag

1100

Direkta skatter på arbete

738 820 481

1110

Inkomstskatter

935 032 518

1111

Statlig inkomstskatt

53 723 921

1115

Kommunal inkomstskatt

881 308 597

1120

Allmän pensionsavgift

151 593 946

1121

Allmän pensionsavgift

151 593 946

1130

Artistskatt

0

1131

Artistskatt

0

1140

Skattereduktioner

−347 805 983

1141

Allmän pensionsavgift

−151 560 872

1143

Arbetslöshetskassa

−1 636 763

1144

Fastighetsavgift

−437 114

1151

Sjöinkomst

−42 781

1153

Jobbskatteavdrag

−157 321 823

1154

Husavdrag

−20 208 456

1155

Gåvor till ideell verksamhet

−373 267

1156

Övriga skattereduktioner

0

1157

Skattereduktion för boende i vissa glest befolkade områden

−1 349 817

1158

Skattereduktion sjuk- och aktivitetsersättning

−3 926 910

1159

Skattereduktion för förnybar el

−179 182

1161

Skattereduktion för installation av grön teknik

−2 140 000

1162

Skattereduktion för förvärvsinkomster

−8 628 998

1200

Indirekta skatter på arbete

711 505 613

1210

Arbetsgivaravgifter

697 492 373

1211

Sjukförsäkringsavgift

77 218 080

1212

Föräldraförsäkringsavgift

56 554 087

1213

Arbetsskadeavgift

4 350 314

1214

Ålderspensionsavgift

230 093 936

1215

Efterlevandepensionsavgift

13 050 943

1216

Arbetsmarknadsavgift

56 781 312

1217

Allmän löneavgift

252 753 266

1218

Ofördelade avgifter

0

1219

Nedsatta avgifter

6 690 435

1240

Egenavgifter

12 664 870

1241

Sjukförsäkringsavgift

138 958

1242

Föräldraförsäkringsavgift

581 761

1243

Arbetsskadeavgift

55 824

1244

Ålderspensionsavgift, netto

4 997 167

1245

Efterlevandepensionsavgift

173 685

1246

Arbetsmarknadsavgift

3 027

1247

Allmän löneavgift

4 866 651

1248

Ofördelade avgifter

0

1249

Nedsatta avgifter

1 847 797

1260

Avgifter till premiepensionssystemet

−48 492 443

1261

Avgifter till premiepensionssystemet

−48 492 443

1270

Särskild löneskatt

57 769 404

1271

Pensionskostnader, företag

51 816 170

1272

Pensionskostnader, staten

4 836 844

1273

Förvärvsinkomster

381 902

1274

Egenföretagare

734 488

1275

Övrigt

0

1280

Nedsättningar

−8 538 232

1282

Arbetsgivaravgifter

−6 690 435

1283

Egenavgifter, generell nedsättning

−1 769 827

1284

Egenavgifter, regional nedsättning

−77 970

1290

Tjänstegruppliv

609 641

1291

Tjänstegruppliv

609 641

1300

Skatt på kapital

345 261 868

1310

Skatt på kapital, hushåll

77 585 859

1311

Skatt på kapital

115 156 465

1312

Skattereduktion kapital

−37 616 234

1313

Expansionsmedelsskatt

45 628

1320

Skatt på företagsvinster

178 077 471

1321

Skatt på företagsvinster

179 481 431

1322

Skattereduktioner

−1 403 960

1330

Kupongskatt

10 146 640

1331

Kupongskatt

10 146 640

1340

Avkastningsskatt

19 323 373

1341

Avkastningsskatt, hushåll

200 018

1342

Avkastningsskatt, företag

19 018 440

1343

Avkastningsskatt på individuellt pensionssparande

104 915

1350

Fastighetsskatt

37 959 490

1351

Fastighetsskatt, hushåll

778 209

1352

Fastighetsskatt, företag

15 085 272

1353

Kommunal fastighetsavgift, hushåll

17 500 834

1354

Kommunal fastighetsavgift, företag

4 595 175

1360

Stämpelskatt

14 612 035

1361

Stämpelskatt

14 612 035

1390

Riskskatt för kreditinstitut

7 557 000

1391

Riskskatt för kreditinstitut

7 557 000

1400

Skatt på konsumtion och insatsvaror

735 754 854

1410

Mervärdesskatt

594 498 829

1411

Mervärdesskatt

594 498 829

1420

Skatt på alkohol och tobak

30 364 205

1421

Skatt på tobak

12 195 436

1422

Skatt på etylalkohol

5 705 740

1423

Skatt på vin

6 913 186

1424

Skatt på mellanklassprodukter

142 409

1425

Skatt på öl

5 211 194

1426

Privatinförsel av alkohol och tobak

689

1427

Skatt på vissa nikotinhaltiga produkter

195 552

1430

Energiskatt

47 252 517

1431

Skatt på elektrisk kraft

28 295 276

1432

Energiskatt bensin

8 647 915

1433

Energiskatt oljeprodukter

9 781 913

1434

Energiskatt övrigt

527 413

1440

Koldioxidskatt

22 468 217

1441

Koldioxidskatt bensin

7 566 113

1442

Koldioxidskatt oljeprodukter

14 727 916

1443

Koldioxidskatt övrigt

174 188

1450

Övriga skatter på energi och miljö

8 045 910

1451

Svavelskatt

5 755

1452

Skatt på råtallolja

0

1453

Särskild skatt mot försurning

63 231

1454

Skatt på bekämpningsmedel

150 703

1456

Avfallsskatt

307 719

1457

Avgifter till Kemikalieinspektionen

52 649

1458

Övriga skatter

131 586

1459

Intäkter från EU:s handel med utsläppsrätter

3 451 041

1461

Kemikalieskatt

1 947 193

1462

Skatt på flygresor

1 114 597

1463

Skatt på avfallsförbränning

7 534

1464

Skatt på plastbärkassar

595 902

1465

Intäkter från handel med Elcertifikat

218 000

1470

Skatt på vägtrafik

25 226 694

1471

Fordonsskatt

17 635 179

1472

Vägavgifter

1 479 708

1473

Trängselskatt

2 819 973

1474

Skatt på trafikförsäkringspremier

3 291 835

1480

Övriga skatter

7 898 482

1481

Systembolaget AB:s överskott

390 864

1482

Inlevererat överskott från Svenska Spel AB

2 621 076

1483

Skatt på spel

4 697 542

1485

Spelavgifter

79 000

1486

Skatt på annonser och reklam

0

1491

Avgifter för telekommunikation

110 000

1500

Skatt på import

9 434 324

1511

Tullmedel

9 434 324

1512

Sockeravgifter

0

1600

Restförda och övriga skatter

13 366 209

1610

Restförda skatter

−8 139 665

1611

Restförda skatter, hushåll

−1 615 892

1612

Restförda skatter, företag

−6 523 773

1620

Övriga skatter, hushåll

5 929 799

1621

Omprövningar aktuellt beskattningsår

−345 005

1622

Omprövningar äldre beskattningsår

1 613 040

1623

Anstånd

500 000

1624

Övriga skatter

3 828 437

1625

Skattetillägg

161 824

1626

Förseningsavgifter

171 503

1630

Övriga skatter företag

−453 961

1631

Omprövningar aktuellt beskattningsår

−1 750 633

1632

Omprövningar äldre beskattningsår

0

1633

Anstånd

−500 000

1634

Övriga skatter

−10 000

1635

Skattetillägg

1 338 176

1636

Förseningsavgifter

468 497

1640

Intäkter som förs till fonder

6 208 764

1641

Insättningsgarantiavgifter

1 827 545

1644

Batteriavgifter

1 904

1645

Kväveoxidavgifter

528 315

1647

Resolutionsavgift

3 851 000

1650

Avgifter till public service

9 821 271

1651

Avgifter till public service

9 821 271

1700

Avgående poster, skatter till EU

−9 434 324

1710

EU-skatter

−9 434 324

1711

EU-skatter

−9 434 324

Offentliga sektorns skatteintäkter

2 544 709 024

1800

Avgående poster, skatter till andra sektorer

−1 216 502 231

1810

Skatter till andra sektorer

−1 216 502 231

1811

Kommunala skatter

−902 952 940

1812

Avgifter till AP-fonder

−313 549 291

Statens skatteintäkter

1 328 206 793

1900

Periodiseringar

−15 533 163

1910

Uppbördsförskjutningar

17 135 595

1911

Uppbördsförskjutningar

17 135 595

1920

Betalningsförskjutningar

−43 268 758

1921

Kommuner och regioner

−26 943 216

1922

Ålderspensionssystemet

−880 733

1923

Företag och hushåll

−14 796 992

1924

Kyrkosamfund

−669 006

1925

EU

21 189

1930

Anstånd

10 600 000

1931

Anstånd

10 600 000

1000

Statens skatteinkomster

1 312 673 630

Övriga inkomster

−33 200 417

2000

Inkomster av statens verksamhet

42 613 203

2100

Rörelseöverskott

859 706

2110

Affärsverkens inlevererade överskott

382 000

2114

Luftfartsverkets inlevererade överskott

0

2116

Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade utdelning och inleverans av motsvarighet till statlig skatt

382 000

2118

Sjöfartsverkets inlevererade överskott

0

2120

Övriga myndigheters inlevererade överskott

477 706

2124

Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets garantiverksamhet

105 000

2126

Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit

0

2127

Inlevererat överskott av övriga myndigheter

372 706

2130

Riksbankens inlevererade överskott

0

2131

Riksbankens inlevererade överskott

0

2200

Överskott av statens fastighetsförvaltning

268 000

2210

Överskott av fastighetsförvaltning

268 000

2215

Inlevererat överskott av statens fastighetsförvaltning

268 000

2300

Ränteinkomster

2 056 940

2320

Räntor på näringslån

0

2314

Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen

0

2322

Räntor på övriga näringslån

0

2323

Räntor på övriga näringslån

0

2324

Ränteinkomster på lokaliseringslån

0

2340

Räntor på studielån

23 000

2342

Ränteinkomster på allmänna studielån

23 000

2390

Övriga ränteinkomster

2 033 940

2391

Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukets rationalisering

0

2394

Övriga ränteinkomster

33 580

2397

Räntor på skattekonto m.m., netto

2 000 360

2400

Inkomster av statens aktier

20 700 000

2410

Inkomster av statens aktier

20 700 000

2411

Inkomster av statens aktier

20 700 000

2500

Offentligrättsliga avgifter

11 802 192

2511

Expeditions- och ansökningsavgifter

1 186 273

2525

Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor

3 963 000

2527

Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkning

40 500

2528

Avgifter vid bergsstaten

26 700

2529

Avgifter vid patent- och registreringsväsendet

430 000

2531

Avgifter för registrering i förenings- m.fl. register

2 492

2532

Avgifter vid kronofogdemyndigheterna

1 654 600

2534

Avgifter vid Transportstyrelsen

1 572 000

2537

Miljöskyddsavgifter

375 000

2548

Avgifter för Finansinspektionens verksamhet

787 000

2551

Avgifter från kärnkraftverken

313 000

2552

Övriga offentligrättsliga avgifter

530 000

2553

Registreringsavgift till Fastighetsmäklarinspektionen

33 000

2558

Avgifter för årlig revision

151 849

2559

Avgifter för etikprövning av forskning

28 660

2561

Efterbevaknings- och tillsynsavgifter

20 818

2562

CSN-avgifter

687 300

2600

Försäljningsinkomster

60 000

2624

Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifter

60 000

2627

Offentlig lagring, försäljningsintäkter

0

2700

Böter m.m.

2 045 903

2711

Restavgifter och dröjsmålsavgifter

96 250

2712

Bötesmedel

1 745 000

2713

Vattenföroreningsavgift m.m.

0

2714

Sanktionsavgifter m.m.

176 546

2717

Kontrollavgifter vid särskild skattekontroll

28 107

2800

Övriga inkomster av statens verksamhet

4 820 462

2811

Övriga inkomster av statens verksamhet

4 820 462

3000

Inkomster av försåld egendom

5 000 000

3100

Inkomster av försålda byggnader och maskiner

0

3120

Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner

0

3125

Fortifikationsverkets försäljning av fastigheter

0

3200

Övriga inkomster av markförsäljning

0

3211

Övriga inkomster av markförsäljning

0

3300

Övriga inkomster av försåld egendom

5 000 000

3311

Inkomster av statens gruvegendom

0

3312

Övriga inkomster av försåld egendom

5 000 000

4000

Återbetalning av lån

527 980

4100

Återbetalning av näringslån

7

4120

Återbetalning av jordbrukslån

0

4123

Återbetalning av lån till fiskerinäringen

0

4130

Återbetalning av övriga näringslån

7

4131

Återbetalning av vattenkraftslån

0

4136

Återbetalning av övriga näringslån

7

4137

Återbetalning av övriga näringslån, Statens jordbruksverk

0

4138

Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier

0

4139

Återbetalning av lokaliseringslån

0

4300

Återbetalning av studielån

279 093

4312

Återbetalning av allmänna studielån

93

4313

Återbetalning av studiemedel

279 000

4500

Återbetalning av övriga lån

248 880

4525

Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor

41 480

4526

Återbetalning av övriga lån

207 400

5000

Kalkylmässiga inkomster

19 134 000

5100

Avskrivningar och amorteringar

0

5120

Avskrivningar på fastigheter

0

5121

Amortering på statskapital

0

5200

Statliga pensionsavgifter

19 134 000

5211

Statliga pensionsavgifter

19 134 000

6000

Bidrag m.m. från EU

32 477 456

6100

Bidrag från EU:s jordbruksfonder

8 403 000

6110

Bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket

5 721 000

6111

Gårdsstöd

5 572 000

6113

Övriga interventioner

149 000

6114

Exportbidrag

0

6115

Djurbidrag

0

6116

Offentlig lagring

0

6119

Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket

0

6120

Bidrag från EU till landsbygdsutvecklingen

2 682 000

6124

Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2007–2013

0

6125

Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2014-2020

1 476 000

6126

Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2021-2027

1 206 000

6200

Bidrag från EU till fiskenäringen

224 000

6214

Bidrag från Europeiska havs- och fiskerifonden 2014–2020

109 000

6215

Bidrag från Europeiska havs- och fiskerifonden 2021–2027

115 000

6300

Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden

2 080 000

6314

Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 2014–2020

1 430 000

6315

Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 2021–2027

650 000

6400

Bidrag från Europeiska socialfonden

2 650 000

6414

Bidrag från Europeiska socialfonden 2014–2020

2 219 000

6415

Bidrag från Europeiska socialfonden 2021–2027

431 000

6500

Bidrag till transeuropeiska nätverk

150 000

6511

Bidrag till transeuropeiska nätverk

150 000

6600

Bidrag från Europeiska Faciliteten för återhämtning och resiliens

18 790 456

6611

Bidrag från Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens

18 790 456

6900

Övriga bidrag från EU

180 000

6911

Övriga bidrag från EU

180 000

7000

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

−132 953 056

7100

Tillkommande skatter

14 306 222

7110

EU-skatter

9 413 135

7112

Tullmedel

9 413 135

7113

Jordbrukstullar och sockeravgifter

0

7120

Kommunala utjämningsavgifter

4 893 087

7121

Utjämningsavgift för LSS-kostnader

4 893 087

7200

Avräkningar

−147 259 278

7210

Intäkter som förs till fonder

−6 208 764

7211

Intäkter som förs till fonder

−6 208 764

7220

Kompensation för mervärdesskatt

−130 727 802

7221

Avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter

−45 992 670

7222

Kompensation för mervärdesskatt, kommuner

−84 735 132

7230

Övriga avräkningar

−10 322 712

7231

Avgifter till public service

−10 104 712

7232

Intäkter från handel med elcertifikat

−218 000

8000

Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto

0

9000

Löpande redovisade skatter m.m.

0

Statsbudgetens inkomster

1 279 473 213

 

Bilaga 3

Regeringens förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar 2024 och 2025

Regeringens förslag till preliminära utgiftsramar 2024 och 2025

Miljoner kronor

Utgiftsområde

2024

2025

1

Rikets styrelse

18 137

18 214

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

20 593

21 086

3

Skatt, tull och exekution

13 372

13 424

4

Rättsväsendet

72 419

76 865

5

Internationell samverkan

2 124

2 132

6

Försvar och samhällets krisberedskap

113 653

123 229

7

Internationellt bistånd

49 803

49 896

8

Migration

14 073

9 549

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

104 076

100 746

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

112 851

114 258

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

60 913

61 691

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

108 294

111 041

13

Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

5 113

4 555

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

91 227

90 659

15

Studiestöd

31 059

35 088

16

Utbildning och universitetsforskning

96 647

96 757

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

16 659

16 830

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

6 005

2 882

19

Regional utveckling

3 819

4 088

20

Allmän miljö- och naturvård

14 649

9 965

21

Energi

5 017

4 629

22

Kommunikationer

83 301

89 698

23

Areella näringar, landsbygd och livsmedel

22 926

20 782

24

Näringsliv

8 239

7 426

25

Allmänna bidrag till kommuner

161 881

157 792

26

Statsskuldsräntor m.m.

9 655

9 155

27

Avgiften till Europeiska unionen

46 196

47 357

Summa utgiftsområden

1 292 702

1 299 796

 

Regeringens förslag till preliminär inkomstberäkning 2024 och 2025

Miljoner kronor

Inkomsttitel

2024

2025

1100

Direkta skatter på arbete

751 080

795 065

1110

Inkomstskatter

960 595

1 012 497

1111

Statlig inkomstskatt

48 363

51 086

1115

Kommunal inkomstskatt

912 232

961 410

1120

Allmän pensionsavgift

157 908

166 109

1130

Artistskatt

0

0

1140

Skattereduktioner

−367 422

−383 540

1200

Indirekta skatter på arbete

743 447

784 276

1210

Arbetsgivaravgifter

727 552

768 151

1240

Egenavgifter

12 748

12 870

1260

Avgifter till premiepensionssystemet

−50 542

−53 252

1270

Särskild löneskatt

60 357

63 567

1280

Nedsättningar

−7 278

−7 671

1290

Tjänstegruppliv

610

610

1300

Skatt på kapital

363 783

375 216

1310

Skatt på kapital, hushåll

78 458

82 654

1320

Skatt på företagsvinster

187 962

193 098

1330

Kupongskatt

10 580

10 855

1340

Avkastningsskatt

25 554

25 979

1350

Fastighetsskatt

38 719

39 626

1360

Stämpelskatt

14 802

15 142

1390

Riskskatt för kreditinstitut

7 708

7 862

1400

Skatt på konsumtion och insatsvaror

767 749

804 487

1410

Mervärdesskatt

616 796

650 944

1420

Skatt på alkohol och tobak

31 279

31 663

1430

Energiskatt

53 244

55 136

1440

Koldioxidskatt

24 063

23 974

1450

Övriga skatter på energi och miljö

8 220

8 156

1470

Skatt på vägtrafik

25 999

26 049

1480

Övriga skatter

8 148

8 565

1500

Skatt på import

9 793

10 098

1600

Restförda och övriga skatter

14 570

15 803

1700

Avgående poster, skatter till EU

−9 793

−10 098

Offentliga sektorns skatteintäkter

2 640 629

2 774 846

1800

Avgående poster, skatter till andra sektorer

−1 261 010

−1 328 186

Statens skatteintäkter

1 379 619

1 446 660

1900

Periodiseringar

−10 710

2 824

1000

Statens skatteinkomster

1 368 909

1 449 484

Övriga inkomster

−48 721

−58 440

2000

Inkomster av statens verksamhet

36 336

38 520

3000

Inkomster av försåld egendom

5 000

5 000

4000

Återbetalning av lån

593

676

5000

Kalkylmässiga inkomster

23 087

24 667

6000

Bidrag m.m. från EU

24 846

15 590

7000

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

−138 583

−142 893

8000

Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto

0

0

Statsbudgetens inkomster

1 320 188

1 391 044

 

 


Bilaga 4

Reservanternas förslag till utgiftsramar och inkomstberäkning 2023

Reservanternas förslag till utgiftsberäkning 2023

Tusental kronor

Utgifter

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen

 

 

S

V

C

MP

1

Rikets styrelse

+18 270 004

−385 000

−479 900

−30 519

+251 600

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

+19 021 399

+50 000

+744 000

−458 646

+15 000

3

Skatt, tull och exekution

+12 923 291

±0

−45 000

−102 176

−75 000

4

Rättsväsendet

+68 305 854

±0

−151 000

±0

+200 000

5

Internationell samverkan

+2 094 669

±0

±0

−866

+330 000

6

Försvar och samhällets krisberedskap

+93 952 930

±0

±0

−25 000

+1 815 000

7

Internationellt bistånd

+47 206 227

+2 500 000

+7 719 001

+7 219 001

+9 894 000

8

Migration

+16 019 745

−20 000

+140 000

−41 574

+388 000

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

+110 429 732

+300 000

−552 700

−5 059 760

+10 765 400

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

+106 427 304

+230 000

+8 025 000

−515 879

+6 991 600

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

+55 394 136

±0

±0

−2 686

+1 740 000

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

+105 159 584

+6 312 000

+4 325 000

−1 034 000

+7 090 000

13

Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

+5 565 206

+327 000

+1 007 000

+335 138

+351 000

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

+90 103 686

+1 730 000

+13 040 000

−5 392 028

+3 396 000

15

Studiestöd

+27 912 395

±0

+1 797 000

+6 339

+1 467 000

16

Utbildning och universitetsforskning

+94 991 971

+1 376 000

+2 783 500

−1 457 929

+5 184 000

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

+16 667 948

+600 000

+1 702 400

−47 888

+2 817 000

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

+6 099 158

+367 000

+3 378 000

−5 415

+2 756 250

19

Regional utveckling

+4 534 201

±0

+70 000

±0

+567 000

20

Allmän miljö- och naturvård

+19 542 691

+640 000

+5 573 000

+2 235 483

+13 706 774

21

Energi

+4 944 849

−367 000

+225 000

−316 577

+20 705 651

22

Kommunikationer

+78 952 417

+500 000

+19 530 000

+5 348 777

+23 127 000

23

Areella näringar, landsbygd och livsmedel

+19 373 352

+130 000

+3 364 000

+575 013

+2 760 398

24

Näringsliv

+11 407 773

±0

−2 022 000

−153 477

±0

25

Allmänna bidrag till kommuner

+157 545 359

+6 000 000

+18 241 000

+2 378 000

+14 000 000

26

Statsskuldsräntor m.m.

+13 155 200

±0

+10 000

±0

±0

27

Avgiften till Europeiska unionen

+45 869 852

±0

±0

±0

±0

Summa utgiftsområden

+1 251 870 933

+20 290 000

+88 423 301

+3 453 331

+130 243 673

Minskning av anslagsbehållningar

−4 392 792

±0

±0

±0

±0

Summa utgifter

+1 251 870 933

+20 290 000

+88 423 301

+3 453 331

+130 243 673

Riksgäldskontorets nettoutlåning

−52 379 301

±0

±0

±0

±0

Kassamässig korrigering

+370 837

±0

±0

±0

±0

Summa

+1 195 469 677

+20 290 000

+88 423 301

+3 453 331

+130 243 673


Reservanternas förslag till inkomstberäkning 2023

Tusental kronor

Inkomster

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen

 

 

S

V

C

MP

1100

Direkta skatter på arbete

+738 820 481

+12 890 000

+177 720 000

+1 361 250

+19 278 000

1111

Statlig inkomstskatt

+53 723 921

+12 900 000

+21 520 000

±0

+20 278 000

1115

Kommunal inkomstskatt

+881 308 597

±0

+12 600 000

+387 500

+10 650 000

1120

Allmän pensionsavgift

+151 593 946

±0

±0

±0

−72 750 000

1130

Artistskatt

±0

±0

±0

±0

±0

1140

Skattereduktioner

−347 805 983

−10 000

+143 600 000

+973 750

+61 100 000

1200

Indirekta skatter på arbete

+711 505 613

+120 000

−136 850 000

−6 007 200

−77 550 000

1210

Arbetsgivaravgifter

+697 492 373

+120 000

−136 650 000

−6 007 200

−77 550 000

1240

Egenavgifter

+12 664 870

±0

±0

±0

±0

1260

Avgifter till premiepensionssystemet

−48 492 443

±0

−200 000

±0

±0

1270

Särskild löneskatt

+57 769 404

±0

±0

±0

±0

1280

Nedsättningar

−8 538 232

±0

±0

±0

±0

1290

Tjänstegruppliv

+609 641

±0

±0

±0

±0

1300

Skatt på kapital

+345 261 868

+570 000

+26 265 000

+1 091 250

+16 700 000

1310

Skatt på kapital, hushåll

+77 585 859

±0

+23 250 000

±0

+18 500 000

1320

Skatt på företagsvinster

+178 077 471

−20 000

−3 085 000

+1 091 250

−1 800 000

1330

Kupongskatt

+10 146 640

+590 000

±0

±0

±0

1340

Avkastningsskatt

+19 323 373

±0

±0

±0

±0

1350

Fastighetsskatt

+37 959 490

±0

+6 100 000

±0

±0

1360

Stämpelskatt

+14 612 035

±0

±0

±0

±0

1390

Riskskatt för kreditinstitut

+7 557 000

±0

±0

±0

±0

1400

Skatt på konsumtion och insatsvaror

+735 754 854

+6 710 000

+7 990 000

+7 397 700

+14 839 468

1410

Mervärdesskatt

+594 498 829

−60 000

+600 000

±0

−60 000

1420

Skatt på alkohol och tobak

+30 364 205

±0

±0

±0

±0

1430

Energiskatt

+47 252 516

+6 730 000

+6 790 000

+6 876 900

+6 620 000

1440

Koldioxidskatt

+22 468 217

±0

+120 000

+110 800

+10 000

1450

Övriga skatter på energi och miljö

+8 045 910

+40 000

+480 000

+410 000

+2 165 000

1470

Skatt på vägtrafik

+25 226 695

±0

±0

±0

+2 470 000

1480

Övriga skatter

+7 898 482

±0

±0

±0

+3 634 468

1500

Skatt på import

+9 434 324

±0

±0

±0

±0

1600

Restförda och övriga skatter

+13 366 208

±0

±0

±0

±0

1700

Avgående poster, skatter till EU

−9 434 324

±0

±0

±0

±0

Offentliga sektorns skatteintäkter

+2 544 709 024

+20 290 000

+75 125 000

+3 843 000

−26 732 532

1800

Avgående poster, skatter till andra sektorer

−1 216 502 231

±0

−12 600 000

−387 500

+62 100 000

Statens skatteintäkter

+1 328 206 793

+20 290 000

+62 525 000

+3 455 500

+35 367 468

1900

Periodiseringar

−15 533 163

±0

±0

±0

±0

1000

Statens skatteinkomster

+1 312 673 630

+20 290 000

+62 525 000

+3 455 500

+35 367 468

Övriga inkomster

−33 200 417

±0

+600 000

±0

+12 000 000

2000

Inkomster av statens verksamhet

+42 613 203

±0

+600 000

±0

+11 000 000

3000

Inkomster av försåld egendom

+5 000 000

±0

±0

±0

+1 000 000

4000

Återbetalning av lån

+527 980

±0

±0

±0

±0

5000

Kalkylmässiga inkomster

+19 134 000

±0

±0

±0

±0

6000

Bidrag m.m. från EU

+32 477 456

±0

±0

±0

±0

7000

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

−132 953 056

±0

±0

±0

±0

8000

Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto

±0

±0

±0

±0

±0

Statsbudgetens inkomster

+1 279 473 213

+20 290 000

+63 125 000

+3 455 500

+47 367 468

 


Bilaga 5

Reservanternas förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar 2024 och 2025

Reservanternas förslag till utgiftsramar 2024

Miljoner kronor

Utgifter

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen

 

 

S

V

C

MP

1

Rikets styrelse

+18 137

−785

−852

−487

+252

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

+20 593

+50

+2 924

−341

+10

3

Skatt, tull och exekution

+13 372

±0

−193

−301

−170

4

Rättsväsendet

+72 419

±0

−454

−194

+200

5

Internationell samverkan

+2 124

±0

+10

−3

+330

6

Försvar och samhällets krisberedskap

+113 653

±0

±0

−25

+1 783

7

Internationellt bistånd

+49 803

+2 831

+10 120

+7 146

+14 547

8

Migration

+14 073

±0

+60

−46

+388

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

+104 076

+3 869

+6 091

−4 865

+22 023

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

+112 851

+900

+9 665

−556

+6 995

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

+60 913

±0

+225

−7

+2 790

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

+108 294

±0

+3 455

−1 334

+12 108

13

Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

+5 113

+700

+1 390

+707

+661

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

+91 227

+483

+17 823

−5 603

+2 570

15

Studiestöd

+31 059

±0

+1 847

+11

+1 467

16

Utbildning och universitetsforskning

+96 647

+2 256

+3 913

−1 787

+5 248

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

+16 659

+500

+1 820

−109

+2 817

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

+6 005

+734

+9 210

−12

+3 765

19

Regional utveckling

+3 819

±0

+70

±0

+567

20

Allmän miljö- och naturvård

+14 649

+640

+12 079

+2 858

+19 421

21

Energi

+5 017

−358

+4 675

−480

+18 406

22

Kommunikationer

+83 301

+500

+34 156

+6 339

+21 629

23

Areella näringar, landsbygd och livsmedel

+22 926

+110

+3 499

+552

+3 060

24

Näringsliv

+8 239

±0

+530

−22

±0

25

Allmänna bidrag till kommuner

+161 881

+6 000

+24 051

+559

+14 000

26

Statsskuldsräntor m.m.

+9 655

±0

+10

±0

±0

27

Avgiften till Europeiska unionen

+46 196

±0

±0

±0

±0

Summa utgiftsområden

+1 292 702

+18 430

+146 123

+2 002

+154 866

 


Reservanternas förslag till utgiftsramar 2025

Miljoner kronor

Utgifter

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen

 

 

S

V

C

MP

1

Rikets styrelse

+18 214

−740

−719

−526

+322

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

+21 086

+50

+5 099

−83

+10

3

Skatt, tull och exekution

+13 424

±0

−173

−329

−170

4

Rättsväsendet

+76 865

±0

−1 845

−194

+200

5

Internationell samverkan

+2 132

±0

+20

−4

+330

6

Försvar och samhällets krisberedskap

+123 229

±0

±0

−25

+1 465

7

Internationellt bistånd

+49 896

+3 154

+13 580

+7 151

+20 100

8

Migration

+9 549

±0

+60

−67

+388

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

+100 746

+2 183

+5 591

−4 531

+34 053

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

+114 258

+900

+11 013

−592

+6 998

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

+61 691

±0

+10 450

−10

+2 790

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

+111 041

±0

+4 793

−1 534

+11 961

13

Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

+4 555

+919

+1 619

+925

+1 034

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

+90 659

+596

+22 766

−5 812

+2 504

15

Studiestöd

+35 088

±0

+1 857

+16

+1 467

16

Utbildning och universitetsforskning

+96 757

+2 256

+9 621

−2 052

+5 258

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

+16 830

+500

+1 737

−136

+2 841

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

+2 882

+1 100

+14 150

−18

+6 705

19

Regional utveckling

+4 088

±0

+30

±0

+567

20

Allmän miljö- och naturvård

+9 965

+1 830

+15 374

+3 682

+25 822

21

Energi

+4 629

−358

+6 900

−483

+15 706

22

Kommunikationer

+89 698

+500

+22 416

+6 620

+20 129

23

Areella näringar, landsbygd och livsmedel

+20 782

+110

+3 061

+534

+3 710

24

Näringsliv

+7 426

±0

+530

−26

±0

25

Allmänna bidrag till kommuner

+157 792

+6 000

+42 361

−141

+14 000

26

Statsskuldsräntor m.m.

+9 155

±0

+10

±0

±0

27

Avgiften till Europeiska unionen

+47 357

±0

±0

±0

±0

Summa utgiftsområden

+1 299 796

+19 000

+190 299

+2 364

+178 190

 


Reservanternas förslag till inkomstberäkning 2024

Miljoner kronor

Inkomster

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen

 

 

S

V

C

MP

1100

Direkta skatter på arbete

+751 080

+12 890

+192 610

+1 305

+22 993

1111

Statlig inkomstskatt

+48 363

+12 900

+20 900

±0

+20 043

1115

Kommunal inkomstskatt

+912 232

±0

+21 010

+332

+14 600

1120

Allmän pensionsavgift

+157 908

±0

±0

±0

−145 500

1130

Artistskatt

±0

±0

±0

±0

±0

1140

Skattereduktioner

−367 422

−10

+150 700

+974

+133 850

1200

Indirekta skatter på arbete

+743 447

+250

−152 130

−8 872

−155 200

1210

Arbetsgivaravgifter

+727 552

+250

−151 930

−8 872

−155 200

1240

Egenavgifter

+12 748

±0

±0

±0

±0

1260

Avgifter till premiepensionssystemet

−50 542

±0

−200

±0

±0

1270

Särskild löneskatt

+60 357

±0

±0

±0

±0

1280

Nedsättningar

−7 278

±0

±0

±0

±0

1290

Tjänstegruppliv

+610

±0

±0

±0

±0

1300

Skatt på kapital

+363 783

+540

+26 540

+1 675

+16 850

1310

Skatt på kapital, hushåll

+78 458

±0

+23 720

+40

+18 700

1320

Skatt på företagsvinster

+187 962

−50

−3 280

+1 635

−1 850

1330

Kupongskatt

+10 580

+590

±0

±0

±0

1340

Avkastningsskatt

+25 554

±0

±0

±0

±0

1350

Fastighetsskatt

+38 719

±0

+6 100

±0

±0

1360

Stämpelskatt

+14 802

±0

±0

±0

±0

1390

Riskskatt för kreditinstitut

+7 708

±0

±0

±0

±0

1400

Skatt på konsumtion och insatsvaror

+767 749

+6 860

+8 800

+6 806

+15 350

1410

Mervärdesskatt

+616 796

−80

+680

±0

−80

1420

Skatt på alkohol och tobak

+31 279

±0

±0

±0

±0

1430

Energiskatt

+53 244

+6 860

+7 470

+6 226

+6 750

1440

Koldioxidskatt

+24 063

±0

+120

+130

+10

1450

Övriga skatter på energi och miljö

+8 220

+80

+530

+450

+2 426

1470

Skatt på vägtrafik

+25 999

±0

±0

±0

+2 500

1480

Övriga skatter

+8 148

±0

±0

±0

+3 744

1500

Skatt på import

+9 793

±0

±0

±0

±0

1600

Restförda och övriga skatter

+14 570

±0

+50

±0

±0

1700

Avgående poster, skatter till EU

−9 793

±0

±0

±0

±0

Offentliga sektorns skatteintäkter

+2 640 629

+20 540

+75 870

+914

−100 007

1800

Avgående poster, skatter till andra sektorer

−1 261 010

±0

−21 010

−331

+130 900

Statens skatteintäkter

+1 379 619

+20 540

+54 860

+583

+30 893

1900

Periodiseringar

−10 710

±0

±0

±0

±0

1000

Statens skatteinkomster

+1 368 909

+20 540

+54 860

+583

+30 893

Övriga inkomster

−48 721

±0

+700

±0

±0

2000

Inkomster av statens verksamhet

+36 336

±0

+700

±0

±0

3000

Inkomster av försåld egendom

+5 000

±0

±0

±0

±0

4000

Återbetalning av lån

+593

±0

±0

±0

±0

5000

Kalkylmässiga inkomster

+23 087

±0

±0

±0

±0

6000

Bidrag m.m. från EU

+24 846

±0

±0

±0

±0

7000

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

−138 583

±0

±0

±0

±0

8000

Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto

±0

±0

±0

±0

±0

Statsbudgetens inkomster

+1 320 188

+20 540

+55 560

+583

+30 893

 


Reservanternas förslag till inkomstberäkning 2025

Miljoner kronor

Inkomster

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen

 

 

S

V

C

MP

1100

Direkta skatter på arbete

+795 065

+12 890

+205 155

+1 305

+24 108

1111

Statlig inkomstskatt

+51 086

+12 900

+21 945

±0

+21 158

1115

Kommunal inkomstskatt

+961 410

±0

+25 210

+332

+14 600

1120

Allmän pensionsavgift

+166 109

±0

±0

±0

−145 500

1130

Artistskatt

±0

±0

±0

±0

±0

1140

Skattereduktioner

−383 540

−10

+158 000

+974

+133 850

1200

Indirekta skatter på arbete

+784 276

+250

−166 030

−9 671

−155 200

1210

Arbetsgivaravgifter

+768 151

+250

−165 830

−9 671

−155 200

1240

Egenavgifter

+12 870

±0

±0

±0

±0

1260

Avgifter till premiepensionssystemet

−53 252

±0

−200

±0

±0

1270

Särskild löneskatt

+63 567

±0

±0

±0

±0

1280

Nedsättningar

−7 671

±0

±0

±0

±0

1290

Tjänstegruppliv

+610

±0

±0

±0

±0

1300

Skatt på kapital

+375 216

+540

+30 730

+1 939

+17 000

1310

Skatt på kapital, hushåll

+82 654

±0

+28 020

+40

+18 900

1320

Skatt på företagsvinster

+193 098

−50

−3 390

+1 899

−1 900

1330

Kupongskatt

+10 855

+590

±0

±0

±0

1340

Avkastningsskatt

+25 979

±0

±0

±0

±0

1350

Fastighetsskatt

+39 626

±0

+6 100

±0

±0

1360

Stämpelskatt

+15 142

±0

±0

±0

±0

1390

Riskskatt för kreditinstitut

+7 862

±0

±0

±0

±0

1400

Skatt på konsumtion och insatsvaror

+804 487

+6 890

+8 880

+6 813

+15 541

1410

Mervärdesskatt

+650 944

−80

+680

±0

−80

1420

Skatt på alkohol och tobak

+31 663

±0

±0

±0

±0

1430

Energiskatt

+55 136

+6 860

+7 530

+6 195

+6 750

1440

Koldioxidskatt

+23 974

±0

+120

+148

+10

1450

Övriga skatter på energi och miljö

+8 156

+110

+550

+470

+2 507

1470

Skatt på vägtrafik

+26 049

±0

±0

±0

+2 530

1480

Övriga skatter

+8 565

±0

±0

±0

+3 824

1500

Skatt på import

+10 098

±0

±0

±0

±0

1600

Restförda och övriga skatter

+15 803

±0

+75

±0

±0

1700

Avgående poster, skatter till EU

−10 098

±0

±0

±0

±0

Offentliga sektorns skatteintäkter

+2 774 846

+20 570

+78 810

+387

−98 551

1800

Avgående poster, skatter till andra sektorer

−1 328 186

±0

−25 210

−331

+130 900

Statens skatteintäkter

+1 446 660

+20 570

+53 600

+55

+32 349

1900

Periodiseringar

+2 824

±0

±0

±0

±0

1000

Statens skatteinkomster

+1 449 484

+20 570

+53 600

+55

+32 349

Övriga inkomster

−58 440

±0

+800

±0

±0

2000

Inkomster av statens verksamhet

+38 520

±0

+800

±0

±0

3000

Inkomster av försåld egendom

+5 000

±0

±0

±0

±0

4000

Återbetalning av lån

+676

±0

±0

±0

±0

5000

Kalkylmässiga inkomster

+24 667

±0

±0

±0

±0

6000

Bidrag m.m. från EU

+15 590

±0

±0

±0

±0

7000

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

−142 893

±0

±0

±0

±0

8000

Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto

±0

±0

±0

±0

±0

Statsbudgetens inkomster

+1 391 044

+20 570

+54 400

+55

+32 349

 


Bilaga 6

Regeringens lagförslag

Lagförslag framlagda i proposition 2021/22:245

Lagförslag framlagda i proposition 2022/23:1

Lagförslag framlagda i proposition 2022/23:15

Lagförslag framlagda i proposition 2022/23:17

Lagförslag framlagda i proposition 2022/23:18

Bilaga 7

Skatteutskottets yttrande 2022/23:SkU1y