|
Ökad transparens för stora företags skattebetalningar
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till bl.a. en ny lag om offentliggörande av vissa stora företags inkomstskatterapporter.
Den nya lagen bygger på ett EU-direktiv som syftar till att öka insynen i företag samt transparensen och den offentliga granskningen av företags inkomstskatteuppgifter. Genom lagen införs krav på att stora, multinationella koncerner och företag ska offentliggöra uppgifter om den inkomstskatt som de betalar i olika länder. Skyldigheten gäller för sådana koncerner och företag som har årliga intäkter som överstiger 8 miljarder kronor. Inkomstskatteuppgifterna ska lämnas in till Bolagsverket i en rapport, vilken även ska hållas tillgänglig på företagets webbplats.
Dessutom ska revisorn i större företag och i företag av allmänt intresse uttala sig i revisionsberättelsen om huruvida företaget hade en skyldighet att offentliggöra en inkomstskatterapport enligt den nya lagen och om företaget i så fall har gjort det.
Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 22 juni 2023 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 maj 2024.
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandet.
I betänkandet finns en reservation (V, MP).
Behandlade förslag
Proposition 2022/23:88 Ökad transparens för stora företags skattebetalningar.
Ett yrkande i en följdmotion.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Lagstiftningens framtida utformning
Lagstiftningens framtida utformning, punkt 2 (V, MP)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Bilaga 3
Skatteutskottets yttrande 2022/23:SkU7y
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. |
Regeringens lagförslag |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om offentliggörande av vissa stora företags inkomstskatterapporter,
2. lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.,
3. lag om ändring i revisionslagen (1999:1079),
4. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:88 punkterna 1–4.
2. |
Lagstiftningens framtida utformning |
Riksdagen avslår motion
2022/23:2373 av Katarina Luhr m.fl. (MP).
Reservation (V, MP)
Stockholm den 9 maj 2023
På civilutskottets vägnar
Malcolm Momodou Jallow
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Malcolm Momodou Jallow (V), Mikael Eskilandersson (SD), Jennie Nilsson (S), Leif Nysmed (S), Angelica Lundberg (SD), Laila Naraghi (S), Lars Beckman (M), Anna-Belle Strömberg (S), Alireza Akhondi (C), Martin Westmont (SD), Katarina Luhr (MP), Jakob Olofsgård (L), Markus Kallifatides (S), Rashid Farivar (SD) och Arin Karapet (M).
I betänkandet behandlar utskottet proposition 2022/23:88 Ökad transparens för stora företags skattebetalningar. I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.
Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.
En motion har väckts med anledning av propositionen. Förslaget i motionen finns i bilaga 1.
Civilutskottet har gett skatteutskottet tillfälle att yttra sig över propositionen och följdmotionen i de delar som berör skatteutskottets beredningsområde. Yttrandet återges i bilaga 3.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens lagförslag om ökad transparens för stora företags skattebetalningar.
Bakgrund
Den 24 november 2021 antogs Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2021/2101 om ändring av direktiv 2013/34/EU vad gäller offentliggörande av inkomstskatteuppgifter för vissa företag och filialer (direktivet). Direktivet innehåller ändringar av det s.k. redovisningsdirektivet[1] och syftar till att öka insynen i företag samt transparensen och den offentliga granskningen av företags inkomstskatteuppgifter. Innebörden av direktivet är att multinationella koncerner och företag som är verksamma inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och har årliga intäkter på mer än 750 miljoner euro eller motsvarande ska ta fram en rapport om sina inkomstskatteuppgifter och göra den offentlig. Informationen i rapporten ska redovisas för varje land i EES som företaget betalar skatt i. Uppgifter ska också lämnas om verksamhet i länder utanför EES, närmare bestämt de jurisdiktioner som finns med i EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet. Rapporten ska offentliggöras genom att ett företag inom koncernen lämnar in den till en ansvarig registreringsmyndighet i ett land inom EES.
Propositionen
För att genomföra direktivet föreslår regeringen bl.a. en ny lag om offentliggörande av vissa stora företags inkomstskatterapporter. Enligt den föreslagna nya lagen ska multinationella koncerner och företag med årliga intäkter på mer än 8 miljarder kronor upprätta och offentliggöra en rapport med uppgifter om den inkomstskatt som de betalar i olika länder. Det ska vara möjligt att tillfälligt utelämna vissa uppgifter i inkomstskatterapporten. Rapporten ska offentliggöras genom att den lämnas in till Bolagsverket. Företaget ska dessutom hålla rapporten tillgänglig på sin webbplats. Om inkomstskatterapporten inte ges in i tid ska Bolagsverket kunna rikta vitesförelägganden mot personer i företagets ledning. Bolagsverket ska också kunna döma ut vitet.
Dessutom föreslås att revisorn i större företag och i företag av allmänt intresse ska uttala sig i revisionsberättelsen om huruvida företaget hade en skyldighet att offentliggöra en inkomstskatterapport enligt den nya lagen och om företaget i så fall har gjort det.
Skatteutskottets yttrande
Skatteutskottet föreslår i sitt yttrande att civilutskottet ska tillstyrka regeringens lagförslag.
Civilutskottets ställningstagande
Det har inte väckts någon motion som går emot att riksdagen antar regeringens lagförslag. Lagförslagen bör därför antas av de skäl som anförs i propositionen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att företag inte ska ha möjlighet att tillfälligt utelämna vissa uppgifter i sin inkomstskatterapport.
Jämför reservationen (V, MP).
Motionen
I kommittémotion 2022/23:2373 av Katarina Luhr m.fl. (MP) föreslås ett tillkännagivande till regeringen om en heltäckande rapporteringsskyldighet. Motionärerna vill att regeringen återkommer med ett lagförslag som innebär att företag inte ska ha möjlighet att tillfälligt utelämna vissa uppgifter i sin inkomstskatterapport. Enligt motionärerna riskerar möjligheten för storföretag att utelämna vissa uppgifter från inkomstskatterapporten att göra rapporteringen mindre effektiv i bekämpandet av skatteplanering och skatteflykt.
Den nya lagen om offentliggörande av vissa stora företags inkomstskatterapporter
Enligt den nya lagen om offentliggörande av vissa stora företags inkomstskatterapporter ska det vara möjligt att tillfälligt utelämna vissa uppgifter i inkomstskatterapporten. Sålunda får ett företag utelämna en uppgift från en inkomstskatterapport om offentliggörandet av uppgiften skulle skada marknadspositionen allvarligt för de företag som rapporten avser. Företaget ska i rapporten ange att uppgiften utelämnas och ange skälen för att den utelämnas. En uppgift som rör sådana skattejurisdiktioner som finns angivna i EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet får dock inte utelämnas. En uppgift som har utelämnats ska offentliggöras i en annan inkomstskatterapport senast fem år efter det att utelämnandet gjordes.
I propositionen anför regeringen bl.a. följande skäl för regleringen i fråga.
Regeringen konstaterar att direktivet ger medlemsstaterna en möjlighet att låta rapporteringsskyldiga företag tillfälligt utelämna en eller flera uppgifter från inkomstskatterapporten och att utredningen har föreslagit att den möjligheten ska utnyttjas. Utredningens förslag får också stöd av flera av remissinstanserna.
Enligt regeringen är det rimligt att inkomstskatterapporteringen sker på ett sätt som tillmötesgår intresset av information om stora företags skattebetalningar. Det finns dock inte anledning att låta rapporteringen skapa onödiga konkurrensnackdelar för de företag som omfattas av rapporteringsskyldigheten. Även om utelämnandet av uppgifter i en inkomstskatterapport begränsar möjligheten att få tillgång till och granska informationen är denna begränsning endast tillfällig. Företaget måste ju offentliggöra uppgifterna i ett senare skede. En avsaknad av en möjlighet att utelämna uppgifter i inkomstskatterapporten skulle kunna innebära att företag som är rapporteringsskyldiga i Sverige behöver offentliggöra konkurrenskänslig information och att de på så sätt kan lida en konkurrensnackdel i förhållande till företag i länder där möjligheten att utelämna uppgifter finns. Skälen för att företag bör ha möjlighet att tillfälligt få utelämna uppgifter i inkomstskatterapporten får därför enligt regeringen anses väga tyngre än skälen emot. Rapporteringsskyldiga företag bör följaktligen tillåtas att tillfälligt utelämna uppgifter.
Skatteutskottets yttrande
Skatteutskottet föreslår i sitt yttrande att civilutskottet ska avstyrka motionsyrkandet.
Civilutskottets ställningstagande
Den nya reglering som civilutskottet tidigare i betänkandet ställt sig bakom innebär att ett företag får utelämna en uppgift från en inkomstskatterapport om offentliggörandet av uppgiften skulle skada marknadspositionen allvarligt för de företag som rapporten avser. Företaget ska i rapporten ange att uppgiften utelämnas och ange skälen för att den utelämnas. En uppgift som rör sådana skattejurisdiktioner som finns angivna i EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet får dock inte utelämnas. Vidare ska en uppgift som har utelämnats offentliggöras i en annan inkomstskatterapport senast fem år efter det att utelämnandet gjordes.
Denna möjlighet att tillfälligt utelämna vissa uppgifter i inkomstskatterapporten motsvarar det förslag som utredningen lämnade, vilket också fick stöd av flera av remissinstanserna. Enligt regeringen får skälen för att företag bör ha möjlighet att tillfälligt få utelämna uppgifter i inkomstskatterapporten anses väga tyngre än skälen emot. Civilutskottet har, i likhet med skatteutskottet, inte någon annan uppfattning i frågan och finner därför inte anledning att ta initiativ till att regleringen ändras för framtiden. Motionsyrkandet avstyrks följaktligen.
av Malcolm Momodou Jallow (V) och Katarina Luhr (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2022/23:2373 av Katarina Luhr m.fl. (MP).
Ställningstagande
Vi har tidigare i betänkandet ställt oss bakom regeringens lagförslag om ökad transparens för stora företags skattebetalningar, men vi anser att regleringen kan förbättras för framtiden. För att effektivt bidra till kampen mot skatteplanering och skatteflykt behöver rapporteringsskyldigheten för storföretag vara heltäckande. Därför är det långt ifrån optimalt att regleringen ger företagen en möjlighet att tillfälligt utelämna vissa uppgifter i inkomstskatterapporten, även om uppgifterna måste offentliggöras inom fem år och inte får vara hänförliga till icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet.
Regeringen bör därför återkomma med ett lagförslag som innebär att företag inte ska ha möjlighet att tillfälligt utelämna vissa uppgifter i sin inkomstskatterapport. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om offentliggörande av vissa stora företags inkomstskatterapporter.
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i revisionslagen (1999:1079).
4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551).
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en heltäckande rapporteringsskyldighet och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
Bilaga 3
Skatteutskottets yttrande 2022/23:SkU7y
[1] Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG.