av Margareta Cederfelt (M)
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Trots hög och växande arbetslöshet har det blivit svårare för svenska företag att rekrytera – vart femte försök misslyckas helt. Bristen på gymnasialt yrkesutbildade personer är allvarligast, och det är gymnasieutbildade medarbetare som flest företag efterfrågar. För att möta företagens behov behöver 40 procent av en årskull ta examen från ett yrkesprogram, och så ser det i dag inte ut. Sker ingen förändring kommer arbetsmarknaden sakna 290 000 yrkesutbildade 2035.
Det finns beräkningar som uppskattar den samhällsekonomiska kostnaden för kompetensbristen till 2,8 miljarder kronor i veckan. För perioden 2021–2035 handlar det om sammanlagt nästan 1 000 miljarder kronor i det fall omfattande åtgärder uteblir.
Gymnasieskolan är det offentligas ansvar. För detta betalar företag och anställda med ett av världens högsta skattetryck. Men nu riskerar bristen på gymnasieutbildade medarbetare att orsaka näringslivet ytterligare utbildningskostnader på mellan 50 och 100 miljarder kronor över en period på 15 år.
Det behövs en omfattande reformagenda för att näringslivet ska få tillgång till kompetent arbetskraft. Exempelvis behöver fler studenter ta examen och inte lämna utbildningen i förtid. Dessutom är det nödvändigt att fler personer kan räknas som behöriga för att bli antagna till yrkesutbildningar. Ytterligare en viktig åtgärd skulle kunna vara utökad kommunikation med näringslivet om vilka yrkeskompetenser de uppfattar att det kommer att råda störst behov av.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström:
Vilka åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att öka antalet studenter på gymnasieskolans yrkesutbildningar, samt att andelen studenter som avslutar utbildningarna med godkända betyg ökar och att näringslivets behov av gymnasieutbildade medarbetare därmed tillgodoses?