av Åsa Coenraads (M)
till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Det är fastslaget i återkommande granskningsrapporter från Riksrevisionen att Trafikverket är en myndighet som brister i sin förmåga att hålla sig inom budget. Otillräckliga beslutsunderlag och bristfälliga upphandlingar är stora problem som gör att kostnaderna för infrastrukturprojekt ökar. Hösten 2021 ställde jag en skriftlig fråga (2021/22:37) till ministern om hur regeringen avser att säkerställa att Trafikverkets kostnadskalkyler stämmer bättre överens med verkligheten.
I senaste rapporten från Riksrevisionen: Kostnadskontroll i infrastrukturinvesteringar (RiR 2021:22) konstaterades också att regeringen mycket sällan omprövar sina investeringsbeslut, vilket innebär att varken regeringen eller Trafikverket informerar om hur mycket kostnaderna har ökat. I rapporten konstaterade Riksrevisionen att av de senaste fyra årens investeringar var den genomsnittliga kostnadsökningen 39 procent högre jämfört med den ursprungliga budgeten. Det har inneburit en ökning på totalt 58 miljarder. Det är pengar som tas från andra välbehövliga infrastrukturprojekt som nu skjuts på framtiden.
Ministern svarade att regeringen uppdrog åt Trafikverket att leverera ett förslag till upplägg och tidsplan för hur arbetet med en ökad effektivisering och kostnadskontroll ska genomföras. Förslaget levererades i samband med Nationell plan för perioden 2022–2033.
Trafikverkets åtgärdsplan för kostnadsstyrning och produktivitet återfinns i Nationell plan 2022–2033 på sidorna 194–202. De första sex sidorna handlar om att Trafikverket bekräftar kritiken som inkommit. Man försöker förklara varför kostnadskontrollen är undermålig, framför allt i projekt som ännu inte har startat, och man kommer till en slutsats att det är viktigt att ompröva fattade beslut när förutsättningarna förändras. Trafikverket menar att man också har ett pågående arbete för att utveckla kostnadsstyrning och effektivitet.
Trafikverket skriver att ”det finns ett fortsatt behov av att utveckla och se över kostnadsstyrning, produktivitet och effektivitet i verksamheten. Centrala punkter i detta arbete handlar om att utveckla systematiken vad gäller att följa upp orsaker till förändring av kostnader.” Vidare skriver Trafikverket att deras kalkylmodeller kan utvecklas samt att styrningen av kostnader i tidiga skeden behöver ses över. Det är slutsatser som Riksrevisionen redan dragit i sina granskningsrapporter. Det saknas också en tidsplan för arbetet. Den enda tidsangivelse som finns är att arbetet pågår eller ska inledas 2022.
I infrastrukturministerns svar på min skriftliga fråga i höstas sas:
”Regeringen följer noga det arbete som pågår och utesluter inte ytterligare åtgärder för förbättrad kostnadskontroll.”
Med anledning av ovanstående vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att förbättra kostnadskontrollen i infrastrukturprojekt?