Fråga 2021/22:919 Ersättning för sälavskjutning

av Runar Filper (SD)

till Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)

 

Det kustnära fisket är hårt drabbat av de allt talrikare sälstammarna. I dag är det enbart tillåtet att skjuta knubbsäl och vikare vid skyddsjakt. Dessa djur är svårskjutna, och dessutom krävs både tillstånd som kostar pengar och kännedom om var de får skjutas, eftersom det finns ett regelverk kring vilka platser man får skjuta säl på. Vidare är båtinnehav ett måste, och det tunga djuret, vars kött och skinn inte får säljas, måste omhändertas.

För att öka incitamenten att över huvud taget kunna nå upp till de kvoter som tilldelats vid skyddsjakt behöver en ersättning införas till säljägare, för att fler ska kunna tänka sig att göra en insats för att fylla den tilldelade kvoten för skyddsjakt. På liknande sätt skulle ersättning kunna utgå vid den licensjakt på gråsäl som nu möjliggjorts av regeringen. På så sätt skulle också risken för tjuvjakt och skadskjutna djur minskas.

Forskare och branschorganisationer talar nu mer och mer om att införa skottpengar på säl. Vi har hört det från sälforskare på SLU och länsfiskekonsulenten på Gotland. Jägarna är inte intresserade av arbetet om de inte får någon ersättning, och därför är skottpengar ett alternativ för att skapa incitament.

I ett öppet brev till generaldirektörerna på Naturvårdsverket, Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten framför Sveriges Fiskares Producentorganisation (SFPO) krav på skottpengar på säl.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anna-Caren Sätherberg:

Har statsrådet för avsikt att ta initiativ till liknande incitament för att jägarna ska bemöda sig med den besvärliga säljakten?