Fråga 2021/22:456 Benägenheten att anmäla våldsbrott

av Ann-Christine From Utterstedt (SD)

till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

 

Ett sätt att mäta våldsutsatthet är att analysera antalet anmälda våldsbrott i den officiella kriminalstatistiken. Att enbart använda en sådan registerbaserad kriminalstatistik kan dock vara undermåligt då den bara visar det polisanmälda våldet och inte de brott som inte anmäls, det vill säga mörkertalen. Mörkertalet vad gäller våldsbrott i nära relationer uppskattas vara stort.

Enligt Nationella trygghetsundersökningen (NTU) uppskattas att ungefär en tredjedel av brotten mot närstående polisanmäls, men att andelen varierar mellan olika typer av brott. Andelen kvinnor som gjort en anmälan var något större än andelen män. Det framgår dock inte om det är den utsatta personen själv som gjort polisanmälan eller om den gjorts av någon annan.

Av rapporten framgår att det främsta skälet till att polisen inte kontaktades var att händelsen betraktades som en småsak eller att de själva redde ut händelsen. I rapporten framhålls att anmälningsbenägenheten kan vara lägre för händelser som personen vet eller inte tror är ett brott i juridisk mening. Här framhålls att trakasserier och verbala kränkningar ingår i de brott som omfattas av kartläggningen och att de kan ligga i gråzonen för vad som juridiskt sett utgör ett brott.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:

 

Hur avser ministern att agera för att öka allmänhetens kunskap om vad som faktiskt räknas som brott och öka anmälningsbenägenheten av våldsbrott?