av Håkan Svenneling (V)
till Utrikesminister Ann Linde (S)
I över ett år har Tigrayregionen i norra Etiopien präglats av krig. Fortsatt pågår massövergrepp, arresteringar, dödande, plundring och sexuellt våld som förvärrar situationen för den civila befolkningen. Enligt FN gör sig samtliga parter i konflikten skyldiga till grova brott mot de mänskliga rättigheterna och internationell humanitär rätt.
Under sommaren 2021 gjordes försök att få till en vapenvila. Hopp om en sådan väcktes i slutet på juni när den etiopiska regeringen förklarade en unilateral vapenvila i kriget i Tigray. När denna i praktiken aldrig följdes har i stället våldet fortsatt. Enligt rapporter inledde regeringsstyrkor en militäroffensiv i början av oktober för att trycka bort tigreanska folkets befrielsefront (TPLF) ur Amhararegionen som gränsar till Tigray.
FN uppskattar att 350 000 människor lever på svältgränsen och att ytterligare 2 miljoner är i riskzonen. Totalt är 7 miljoner människor i norra Etiopien i behov av humanitärt stöd. Samtidigt har det humanitära tillträdet begränsats, vilket FN:s humanitära chef Martin Griffiths kallar för en medveten blockad. Enbart en tiondel av humanitära leveranser har nått fram den senaste tiden. Dessutom beordrade Etiopiens regering i slutet av september att sju FN-tjänstemän skulle lämna landet för att ha blandat sig i nationella angelägenheter.
Vänsterpartiet har tidigare uppmärksammat krigets konsekvenser i Tigray, bristen på humanitärt tillträde, övergrepp på civila och det sexuella våldet. Sveriges nära dialog med Etiopiens regering och feministiska utrikespolitik har möjlighet att göra skillnad för den civila befolkningen.
Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:
Avser ministern att vidta åtgärder i ljuset av den senaste händelseutvecklingen för att stärka det humanitära tillträdet och minska våldet i Tigray?