av Johan Hultberg (M)
till Socialminister Lena Hallengren (S)
I syfte att stärka skyddet för den enskilde vid skönhetsoperationer och estetiska injektioner trädde en ny lag i kraft den 1 juli i år. Före den nya lagen var skyddet för den enskilde personens liv och hälsa vid estetiska behandlingar eller injektioner mycket svagt. Det fanns inga egentliga lagkrav avseende information till den enskilde inför en behandling, inga åldersgränser och inte heller några bestämmelser om vem som fick utföra estetiska ingrepp eller injektioner. Det var orimligt. Därför välkomnande Moderaterna en ny reglering, vilket också skönhetsbranschen själv gjorde.
En del av regleringen som emellertid kritiserats och skapat viss debatt avser frågan om vilken hälso- och sjukvårdspersonal som ska få utföra de ingrepp och behandlingar som lagen omfattar. Enligt den nya lagen är det endast legitimerade läkare eller tandläkare med specialistkompetens som får genomföra estetiska kirurgiska ingrepp och enbart legitimerade läkare, tandläkare eller sjuksköterskor som får utföra estetiska injektionsbehandlingar. Samtidigt innehåller lagen en bestämmelse som ger regeringen möjlighet att meddela föreskrifter om att även annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ska få utföra vissa estetiska kirurgiska ingrepp och vissa estetiska injektionsbehandlingar. Den anger också under vilka förutsättningar det i så fall får göras. Moderaterna biföll regeringens förslag till ny lagstiftning, men undertecknad gav i riksdagsdebatten uttryck för en i vår mening självklar förväntan. Vi utgår ifrån att regeringen kommer att använda möjligheten att meddela undantag om det finns personalgrupper som på ett patientsäkert sätt kan utföra estetiska behandlingar eller injektioner.
I december i fjol, alltså redan innan den nya lagen hade trätt i kraft, gjorde Sveriges Tandhygienistförening en hemställan till regeringen om att tillåta legitimerade tandhygienister att utföra vissa estetiska injektioner i ansiktet. Föreningen menar att denna yrkeskategori har erforderlig kompetens för att göra estetiska injektionerna liksom för att hantera eventuella komplikationer. Regeringen har fortfarande inte svarat på hemställan. I sitt svar på en skriftlig fråga från ledamoten Hans Rothenberg (M) om just legitimerade tandhygienisters möjlighet att utföra estetiska injektioner lät socialministern dock meddela att någon förändring då inte var aktuell. I svaret antyddes också att ministern menar att nämnd yrkeskategori inte besitter tillräcklig kompetens för att få utföra estetiska injektioner.
Tandhygienistutbildningen har förändrats och utvidgats under årens lopp. Sedan 1994 har det varit möjligt att läsa en treåring högskoleutbildning för att bli tandhygienist, och sedan 2019 omfattar tandhygienistutbildningen obligatoriskt 180 högskolepoäng. Kanske har de tandhygienister som inte har en grundutbildning på 180 högskolepoäng en tillräcklig kompetens för att på ett säkert sätt utföra estetiska injektioner och hantera eventuella komplikationer. Kanske har tandhygienister inte erforderlig kompetens att göra estetiska injektioner i andra delar av kroppen än i ansiktet. Det är frågor som undertecknad inte kan besvara men som bör besvaras av regeringen. Undertecknad finner det anmärkningsvärt att regeringen ännu inte besvarat Tandhygienistförenings hemställan, som är daterad den 14 december 2020. Socialministern bör skyndsamt svara på hemställan och motivera regeringens beslut.
Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
När kommer ministern och regeringen att svara på Tandhygienistförenings hemställan om bemyndigande för legitimerade tandhygienister att tillåtas utföra vissa estetiska injektioner i ansiktet?