Fråga 2021/22:323 Israeliska bosättningar i Palestina

av Håkan Svenneling (V)

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

När premiärminister Naftali Bennett i augusti i år besökte USA gjorde han klart för president Biden att byggandet av bosättningar kommer att fortsätta och att de inte är intresserade av en överenskommelse med palestinierna. Senare, under augusti, aviserade den israeliska regeringen 2 000 nya bosättarbostäder.

EU:s ministerråd varnade och klargjorde 2014 att just en utbyggnad av bosättningarna Har Homa, Givat Hamatos och E1 var en röd linje och ett vägskäl till en tvåstatslösnings genomförbarhet. Just dessa tre bosättningar har den nya israeliska regeringen nyligen aviserat utbyggnad av. Ingen regering har under 25 år sedan E1 utstakades vågat ta så tydliga steg i genomförandet av E1 som den nuvarande regeringen har gjort den senaste tiden.

I samband med att EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik Josep Borrell Fontelles träffade den nya israeliska regeringen under sommaren 2021 sa Borell att det nu fanns möjligheter till en nystart mellan EU och Israel. Men han var tydlig med att fördjupade relationer och genomförande av ett associationsråd måste kopplas till en positiv utveckling på marken. I detta har kommissionen fått stöd av flera EU-länder. Andra EU‑länder, som Ungern och Slovenien, vill inte villkora utökade relationer kring folkrätt och mänskliga rättigheter.

Sveriges återstartade dialog med Israel är positiv och har potential att bidra till en utveckling i riktning mot en tvåstatslösning. Samtidigt är det viktigt att utrikesministern och den svenska regeringen tar upp kritiken om oproportionerligt våld gentemot civila, ockupation, bosättningar och förstörandet av bistånd från den israeliska sidan.

Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:

 

Avser ministern att kritisera våldet, ockupationen, illegala bosättningar och förstörandet av bistånd i dialogen med Israel, och i så fall hur?