av Ann-Christine From Utterstedt (SD)
till Statsrådet Märta Stenevi (MP)
Sveriges regering är självutnämnd feministisk, och för att nå jämställdhet mellan könen finns en tanke om att jämställdhet uppnås då könsfördelningen är jämn. För att uppnå detta används informell kvotering i form av påverkan vid tillsättning av olika uppdrag eller tjänster, exempelvis genom varannan damernas. Det kallas inte kvotering utan jämställdhet. Styrning med anledning av könstillhörighet har använts i bland annat framtagandet av politiska vallistor men också i familjers vardag i form av könsstyrd föräldraledighet.
Samtidigt finns genusteorier som gör gällande att barn redan från födseln, eller i offentlig verksamhet redan i förskoleåldern, ska göras könsneutrala, med argumentet att kön enbart är en social konstruktion. Att som personal inte hörsamma genusteorier i sin yrkesutövning kan leda till avsked, trots att forskning visar på det faktum att kvinnors och mäns hjärnor på gruppnivå reagerar olika.
En tv-serie på SVT, Från savannen till Tinder, undersöker de biologiska skillnaderna könen emellan. Forskare intervjuas, forskningsresultat presenteras och medverkande genomför olika tester och intervjuer för att påvisa skillnader mellan kvinnor och män. Kritiken mot programmet har inte låtit vänta på sig, och anklagelser om att serien är konservativ och missvisande har framförts. Biologiska skillnader mellan könen kan uppfattas vara en kontroversiell fråga som hos en del individer väcker mycket starka känslor.
Genusvetenskap kan numera studeras inom olika lärosäten. År 2016 fick Sveriges högskolor och universitet av regeringen ett uppdrag att framställa handlingsplaner för jämställdhetsintegrering. De olika planerna presenterade i vissa fall att de skulle förhålla sig mer normkritiska, medan andra ämnat implementera genusperspektiv i alla utbildningar. Fördelningen av kvinnlig litteratur i kurser har också i vissa fall fastställts till ett mål om minst 40 procent. Urvalet av exempelvis könsbaserad kurslitteratur kan dock skapa stora problem om författaren eller professorn visar sig vara av ”fel” kön och den därmed inte kan användas som ett studieunderlag. Det kallas inte kvotering utan jämställdhetsintegrering.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Märta Stenevi:
Avser statsrådet att utreda och offentliggöra vilka samhälleliga och individuella konsekvenser implementeringen av genusteorier, informell kvotering och tanken om att individer ska anses könlösa har medfört?