av Linda Lindberg (SD)
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Sveriges Radio rapporterade nyligen om en enkätundersökning som TT gjort bland landets kommuner, med frågor gällande placering av barn och unga.
Enligt undersökningen har 230 av 290 kommuner rapporterat in. Det framkommer att under åren 2018–2020 har omkring 270 barn i åldrarna 0–9 år placerats på HVB-hem. I kommunen Karlshamn har elva små barn placerats ensamma i HVB-hem. Bristen på familjehem gör att inga andra val finns att tillgå.
Samtidigt framhåller chefen för placeringsenheten att det finns risker med att placera så unga barn ensamma på HVB-hem. Det är allt som oftast en i sammanhanget för hög personalomsättning och många olika vuxna för barnet att förhålla sig till. Man lyfter också fram oron i att barnets situation upplevs som mer otrygg än innan omhändertagandet, vilket är en förfärlig slutsats.
När stat och kommun går in i familjer och omhändertar barn måste det garanteras en god omsorg och levnadssituation. Givetvis är många omhändertaganden omtumlande på ett eller annat sätt, men barnets bästa måste övervägas noga i varje enskilt fall.
Chefen för placeringsenheten menar att det är ett stort problem att hitta familjehem. Vi har tidigare framhållit vikten av ett samlat nationellt register för såväl jourhem som familjehem, och regeringen tittar nu på detta. Vi anser att ett sådant skulle kunna underlätta sökandet efter goda familjehem, men detta är självklart inte hela lösningen.
Det behöver göras betydligt mer för att säkerställa trygga och goda placeringar för barn i Sverige.
Under de senaste månaderna har det rapporterats om alldeles för många fall där barn på HVB-hem farit illa och till och med fått sätta livet till. Detta oroar mig väldigt. Inget barn som omhändertas ska få en sämre tillvaro än tidigare.
Min fråga till socialminister Lena Hallengren är följande:
Vad avser ministern att göra för att stimulera förekomsten av fler trygga och goda placeringar där barn och unga får en fullgod tillvaro?