av Maria Ferm (MP)
till Utrikesminister Ann Linde (S)
I samband med att Socialdemokraterna meddelade sin ändrade position angående Natomedlemskap sa statsministern att Sverige ska fortsätta arbeta för kärnvapennedrustning även som Natomedlem. Trots det har Sverige, i utrikesministerns Letter of intent till Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg, bekräftat att Sverige accepterar kärnvapnens centrala roll i Nato. Enligt brevet avser Sverige att delta fullt ut i Natos gemensamma försvarsplanering och är redo att bidra med styrkor för alla alliansens uppdrag.
I utrikesminister Lindes anförande vid anslutningssamtalet i Bryssel sa hon även följande: ”Sweden recognises that the strategic forces (ie. nuclear weapons) of the Alliance, particular those of the United States, are the supreme guarantee of the security of Allies. Sweden supports the concept of nuclear deterrence, and will subscribe to the notion that nuclear weapons are a core component of NATO´s overall capabilities for deterrence and defence, and adhere to NATO´s doctrine” (s. 6–7).
Den 22 augusti 2022 lästes ett uttalande om kärnvapnens katastrofala humanitära konsekvenser upp av Costa Rica under översynskonferensen av icke-spridningsavtalet om kärnvapen. Dåvarande utrikesminister Margot Wallström anslöt Sverige till detta initiativ som ett av sina första beslut som utrikesminister. Det uttalande som hölls i går är näst intill identiskt med det som Sverige stod bakom 2015, men denna gång valde Sverige att backa från uttalandet och inte längre stödja det.
Även om regeringen initialt meddelade att Sverige ska fortsätta arbeta för kärnvapennedrustning har regeringens agerande efter att Sverige ansökt om medlemskap gått i motsatt riktning. En tidigare tydlig röst mot kärnvapen riskerar att tystna.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:
På vilket sätt kommer regeringen att agera för att fortsatt tydligt arbeta för kärnvapennedrustning?