av Camilla Waltersson Grönvall (M)
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Sverige är ett av världens bästa länder att leva i som hbtqi-person, men hårt.
Tillkämpade rättigheter utmanas nu både öppet och i det fördolda. Politiken måste nu inte bara säkra historiska framsteg utan modernisera regelverken för att trygga hbtqi-personers rättigheter och livsvillkor.
I mars 2020 fattade riksdagen beslut om att rikta ett tillkännagivande till regeringen om att den ”bör se över om smittskyddslagen fyller sin funktion när det gäller informationsplikten för hivpositiva”.Regeringen har meddelat att den ska se över frågan. Därefter har det varit väldigt tyst.
Det handlar om att informationsplikten för hiv förhoppningsvis kan tas bort från smittskyddslagen. Om informationsplikten kan tas bort skulle det innebära en viktig seger för alla som tror på lika behandling av alla medborgare i Sverige. Informationsplikten är ineffektiv, stigmatiserande och motverkar hivprevention. När informationsplikten kan tas bort speglar det vad vi redan vet om hiv i dag, att behandlad hiv inte kan överföras vid sex.
Min fråga till socialminister Lena Hallengren är därför:
Vilka konkreta åtgärder har ministern vidtagit för att uppfylla riksdagens majoritetsbeslut att se över om informationsplikten kan tas bort, och vilka ytterligare åtgärder avser ministern att vidta?