av Martina Johansson (C)
till Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)
Enligt det klimatpolitiska ramverket ska Sverige ha nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2045 och negativa nettoutsläpp därefter. Sverige har i ett globalt perspektiv exceptionellt goda förutsättningar både för att nå mycket låga utsläppsnivåer och för att åstadkomma betydande upptag av koldioxid. De goda förutsättningarna behöver tas till vara och omställningstakten anpassas till dessa för att klimatmålen ska nås på ett miljö- och kostnadseffektivt sätt.
I den nyss presenterade utredningen Rätt för klimatet SOU 2022:21 visas hur komplex elnätsutbyggnad de facto är och att dagens lagstiftning inte är tillräcklig för en heltäckande och saklig bedömning av lämplig typ av elnätsdragning.
Svenska kraftnät och elnätsbolagen möter ofta lokalt motstånd vid utbyggnad av ledningsnätet. Ofta önskas att markkabel används framför luftledning. Samtidigt säger ovanstående utredning att det ska införas ett bemyndigande att regeringen får meddela föreskrifter om val av teknik mellan luftledning och kabel för ledningar som kräver nätkoncession för linje. I praktiken innebär det att regeringen kan välja vilken teknik som ska användas var. Det finns en stor oro bland berörda att det betyder att luftledning pekas ut och att alternativa marksnåla tekniker, såsom markkabel, smart styrning, flexibilitet, nyttjande av befintliga ledningsgator eller samplanerad infrastruktur, blir nedprioriterat.
Målkonflikten med berörda markägare och närboende, liksom med jord- och skogsbruk, kommer inte att kunna undvikas när elnätet anpassas, och markägare kommer att påverkas av intrång. Markägare ersätts i dag genom en engångsersättning för intrång. Utredningen ovan anser att det är motiverat att göra en översyn av ersättningen. En sådan översyn skulle kunna bidra till större acceptans, kortare ledtider och bättre förutsättningar att bygga ut elnätet på ett effektivt sätt.
Med anledning av detta vill jag fråga klimat- och miljöminister Annika Strandhäll:
Instämmer ministern i utredningens förslag att det är regeringen som ska besluta teknikval, och kommer regeringen att utreda frågorna om ersättning vidare?