av Magnus Jacobsson (KD)
till Statsrådet Anders Ygeman (S)
Trots att regeringen bedriver en feministisk utrikespolitik nås vi nästan dagligen av rapporter om enskilda personer från Afghanistan som får utvisningsbeslut. Samtidigt finns det i dag inga möjligheter att återvända till den islamistiska diktaturen i Afghanistan. Dessa personer hamnar därför i ett omöjligt läge.
Vi ser också att flera av dessa personer som får utvisningsbeslut är homosexuella, hazarer, kvinnor eller kristna, vilka alla är grupper som i den islamistiska diktaturen i Afghanistan har väldigt svårt att leva på ett tryggt sätt. En del av dessa personer har redan befunnit sig länge i Sverige, och många av dem har utbildat sig till yrken som vi har brist på i Sverige. Ändå hamnar de i ett läge där man inte kan använda sig av den utbildning man har fått för att arbeta och stödja det land som gett dem en tillfällig fristad.
Lyssnar man till Migrationsverkets argumentation hör man att de anser att dessa personer ska anpassa sig till den islamistiska diktaturens normer och värderingar.
Jag vill därför fråga statsrådet Anders Ygeman:
Anser statsrådet att vårt agerande gentemot dessa grupper, och då framför allt kvinnorna, lever upp till regeringens feministiska utrikespolitik, och avser statsrådet vidta några åtgärder utifrån sin ståndpunkt?