av Markus Wiechel (SD)
till Statsminister Magdalena Andersson (S)
Den 18 mars 2021 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att förbereda och genomföra bildandet av en ny myndighet för psykologiskt försvar, och den 15 oktober 2021 utsågs Henrik Landerholm till myndighetens generaldirektör (från och med den 1 januari 2022). Bara veckor efter att den nye generaldirektören tillträtt kunde Dagens Nyheter avslöja hur han skickat sekretessbelagda uppgifter till privata e-postkonton. Det visade sig dessutom vara så att dessa uppgifter var så känsliga att de skulle kunna skada Sverige om de röjdes, varför de maskades. Sorgligt nog var det inte heller första gången. Den sorgliga verkligheten kring dessa tjänstefel ter sig en aning parodisk, mot bakgrund av vilken roll myndigheten har. Vidare blir det talande för hur eftersatta delar av denna verksamhet i Sverige riskerar att vara, när något så basalt kan hända. Det är dock inte det enda som vi bör oroa oss över.
På myndighetens hemsida går det att läsa följande: ”Främmande makt kan använda falsk och vilseledande information för att försöka störa och styra det offentliga samtalet i Sverige. Målet är att påverka politiska beslut och vad människor tycker.” De allra flesta svenska politiker, oavsett parti, kan nog instämma i att myndighetens budskap är värt att ta på fullaste allvar. Ändå ser vi hur politiker efter politiker agerar på ett sätt som likt myndighetens generaldirektör borde ha varit så enkelt utifrån vilken position man besitter. Vi kan ta ett färskt exempel: Den 3 juni 2022 delade Centerpartiets partiordförande Annie Lööf ett inlägg på mikrobloggen twitter från en användare som kallar sig för ”Johannes Blåman” och som enligt sin biografi är moderat. Inlägget från användaren är tydligt nedvärderande mot kvinnor. Som kommentar skriver partiordförande Lööf att det är en ”Moderat kommenterar på Twitter”.
Efter en snabb titt på användaren framkommer det att Twitterkontot skapades i mars 2022. När han citerades av partiordföranden hade han dessutom bara 14 följare, och en enkel sökning visar dessutom att det inte existerar någon som heter ”Johannes Blåman”. Det rör sig således om ett vanligt så kallat ”troll” som en partiledare citerar i syfte att smeta unken kvinnosyn på Moderata samlingspartiet. Inte nog med det: Inlägget delades av miljö- och klimatminister Annika Strandhäll och gillades av bland annat Vänsterpartiets riksdagsledamot Karin Rågsjö, som samtidigt passade på att med hänvisning till detta troll smeta kvinnohat på Sverigedemokraterna.
Såvitt vi vet kan detta konto rent teoretiskt styras av en lågstadieelev. Det kan även vara en vanlig väljare som röstar L, MP, C eller M. Eller så är det en anställd socialdemokrat som twittrar från partihögkvarteret på Sveavägen 68. Det enda vi säkert vet är att högt uppsatta politiker har delat eller på olika sätt spridit ett uppenbart troll. Statsministern kan naturligtvis inte styra vad enskilda personer gillar eller delar på sociala medier. Ej heller kan hon bestämma över hur politiska motståndare i Centerpartiet eller Vänsterpartiet agerar på sociala medier. Hon borde dock, mot bakgrund av sitt ansvar för regeringen, ha någorlunda koll på att statsrådskollegor inte gör så basala misstag som det vi just sett.
Statsminister Magdalena Andersson önskas mot bakgrund av detta svara på följande:
Vilka åtgärder vidtar statsministern för att regeringens företrädare inte ska dela falsk och vilseledande information som i värsta fall kan komma från främmande makt?