av Betty Malmberg (M)
till Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
Moderaterna ser mycket positivt på att regeringen äntligen har fattat beslut om att trålgränsen i Östersjön ska flyttas ut. Det uppdrag som Havs- och vattenmyndigheten har fått lämnar dock flera frågetecken. Den uppmärksamme läsaren kan tolka uppdraget som att detta enkom handlar om ett rent vetenskapligt projekt rörande konsekvenser av en utflyttning av trålgränsen och som främst ska handla om datainsamling och slutredovisas 2027. Det är en bild som förstärks av regeringens eget pressmeddelande från den 20 maj 2022. Där står det bland annat:
”Syftet med försöket är att långsiktigt kunna klargöra orsakerna till de senaste årens negativa utveckling av strömming i Östersjöns kustområden och utvärdera effekterna på strömmingsbestånden när det gäller biomassa, bestånds- och populationsstruktur. Effekterna av fiskeriförvaltningsåtgärderna avseende fiskets påverkan behöver kunna särskiljas från andra påverkansfaktorer såsom miljö- och klimatfaktorer, påverkan av predation av exempelvis säl och skarv samt konkurrens med andra fiskarter.”
Moderaterna välkomnar självfallet följeforskning av en utflyttad trålgräns men blir konfunderade över på vilket sätt regeringen i så fall avser att agera då det gäller proaktiva åtgärder såsom adaptiv förvaltning, begränsning av skarv- och sälpopulationer etcetera. Det är proaktiva åtgärder som är så välbehövliga för att rädda de hotade fiskebestånden och som samtidigt kan ge ökad kunskap.
Med hänvisning till ovan vill jag fråga statsrådet Anna-Caren Sätherberg:
Är uppdraget till Havs- och vattenmyndigheten enkom att betrakta som ett vetenskapligt projekt för att samla data och studera själva utflyttningen av trålgränsen, eller möjliggör det även att proaktiva åtgärder kan vidtas under projektets gång?