av Jens Holm (V)
till Statsrådet Khashayar Farmanbar (S)
Sverige har mycket goda förutsättningar för vindkraft och annan förnybar elproduktion. Detta är positivt ur såväl ett säkerhetspolitiskt som ett klimatmässigt perspektiv. För att möjliggöra vindkraftsutbyggnaden måste det bli lättare att få tillstånd. Ett enkelt sätt att främja utbyggnaden handlar om att förändra de svenska kraven på hinderbelysning.
Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten och om flyghinderanmälan (TSFS 2020:88) ställer krav på att alla vindkraftverk på över 150 meter ska utrustas med högintensiv hinderbelysning som är påslagen dygnet runt. Syftet är att underlätta navigering för luftfarten.
Eftersom belysningen kan uppfattas som störande av närboende bidrar kraven även till att kommuner använder sitt veto och stoppar vindkraftsprojekt, alternativt ställer krav på vindkraftverken får vara max 150 meter höga, vilket skulle minska elproduktionen och hota investeringarna.
Internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO) tog dock redan 2018 bort kravet på högintensivt ljus för vindkraftverk över 150 meter. En internationell jämförelse genomförd av Transportstyrelsen visade att andra länder har harmoniserat sina regelverk med ICAO:s rekommendation, endast Norge och Finland ställde samma krav som Sverige, och alla länder utom ett tillåter behovsstyrd hinderbelysning.
Behovsstyrning kan exempelvis innebära att högintensivt ljus endast används vid svåra väderförhållanden eller när ett flygplan befinner sig i närheten.
Utifrån erfarenheter från andra länder framstår det som både möjligt och önskvärt att även Sverige harmoniserar regelverken med ICAO:s rekommendationer samt möjliggör behovsstyrd hinderbelysning, vilket föreslås av Energiföretagen och vindkraftsbranschen.
Totalförsvarets forskningsinstitut har på uppdrag av Energimyndigheten och Försvarsmakten bland annat undersökt frågan om hinderbelysning. De publicerade nyligen sina slutsatser och anser bland annat att ”reglerna för hinderbelysning i Sverige [borde] harmoniseras med de internationella reglerna”.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Khashayar Farmanbar:
Avser statsrådet att ta initiativ till att Transportstyrelsen uppdaterar sina föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2020:88), med syfte att harmonisera de svenska regelverken med de internationella rekommendationerna, och samtidigt möjliggör behovsstyrd hinderbelysning?