Fråga 2021/22:1581 Förebyggande av onödigt lidande för sexualbrottsutsatta

av Marléne Lund Kopparklint (M)

till Socialminister Lena Hallengren (S)

 

Att leva ett normalt liv utan att det präglas av psykisk ohälsa, missbruk, osunt leverne, våld och suicid, efter att man i barndomen har blivit utsatt för sexuella övergrepp, hör inte till vanligheten. Om man inte har fått hjälp i tid i form av kunskapsbaserad traumabehandling ökar det riskerna för att man inte klarar av att leva ett normalt liv och i allra värsta fall att man inte ser någon annan utväg än att begå suicid. Med dagens kunskap vet vi att detta är ett faktum, och det är inte enbart ett lidande för brottsoffret utan det innebär också onödiga kostnader för samhället.

Enligt en kartläggning från Jämställdhetsmyndigheten kan man inte se någon specialistmottagning med kunskapsbaserad traumavård för sexualbrottsutsatta i hela Sverige, förutom Wonsa – World of no sexual abuse, som är en stiftelse som inte ligger under en region. Detta trots att man i dag vet att så många som 25 procent av alla barn har blivit utsatta för någon form av sexuellt övergrepp enligt Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

SKR:s kartläggning från 2020 pekar på att tillgängligheten för patienter i behov av traumabehandling är låg som en följd av otydlig roll- och ansvarsfördelning. Vägen framåt går enligt SKR bland annat via ett tydligt definierat uppdrag till relevanta verksamheter för att möta vårdbehoven hos patientgruppen.

Att låta sexualbrottsutsatta lida i det tysta, utan att det finns adekvat vård och behandling tillgänglig, är förkastligt.

Med hänvisning till ovanstående fråga vill jag ställa följande fråga till socialminister Lena Hallengren:

 

Vilka åtgärder ämnar ministern vidta så att det förebyggs att sexualbrottsutsatta barn och vuxna utsätts för onödigt lidande genom livet och säkerställa att det finns kunskapsbaserad traumavård tillgänglig för dem?