av Ebba Hermansson (SD)
till Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
Ett av regeringens ungdomspolitiska mål är att unga ska ha inflytande över samhällsutvecklingen. Detta bygger dels på att unga ska ges möjlighet att göra sig hörda i olika politiska sammanhang och demokratiska processer, dels på att de ska ha reella möjligheter att påverka och delta i politiska beslut. Unga väljare mellan 18 och 29 år utgör omkring en femtedel av de röstberättigade. Detta återspeglas dock inte sett till vilka som de facto nomineras och sedan väljs in i de olika politiska församlingarna.
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors rapport Ung idag 2021 konstaterar att andelen unga som nominerades till allmänna val 2018 var 5 procent i riksdagsvalet och 4 procent i valen till landstings- och kommunfullmäktige. Det var en minskning av andelen unga som blev valda på samtliga nivåer. Knappt 3 procent av de valda ledamöterna i kommunfullmäktige var 18–24 år, samtidigt som denna åldersgrupp utgjorde över 9 procent av de röstberättigade.
Att unga är underrepresenterade i de politiska beslutsprocesserna får den uppenbara konsekvensen att de i lägre utsträckning får vara med och bestämma över samhällsutvecklingen, vilket är i strid med regeringens egen målsättning. Det bör också anses särskilt bekymmersamt då unga i många fall är de som i högst utsträckning kommer att drabbas av de beslut som fattas, eftersom unga ofrånkomligen kommer att få ta över det samhälle politikerna skapar åt dem.
Med anledning av ovanstående problembeskrivning vill jag fråga kultur- och demokratiminister Amanda Lind:
Delar ministern och regeringen ovan nämnda problembeskrivning av ungas underrepresentation, och vad ämnar ministern och regeringen i så fall göra för att främja ett ökat deltagande bland unga i de politiska församlingarna?