av Markus Wiechel (SD)
till Utrikesminister Ann Linde (S)
I en skriftlig fråga (2021/22:1234) från undertecknad fick utrikesministern svara på om hon avsåg att verka för att ryska diplomater som kan identifieras som spioner ska utvisas från Sverige, och vad ministern gjorde för att förhindra den typen av verksamhet. Detta mot bakgrund av att ungefär var tredje rysk diplomat sägs vara en förtäckt underrättelseofficer.
Utrikesministern svarade glädjande nog att regeringen inte uteslöt framtida utvisningar av rysk diplomatisk personal, dock genom att understryka att man värnade ett samordnat och enigt agerande inom EU. Det är givetvis positivt om flera länder agerar synkroniserat i denna fråga, men företeelsen med ryska spioner i Sverige är naturligtvis i allra högsta grad en nationell angelägenhet då den underrättelseverksamhet som sker i vårt land också riktar sig mot just Sverige. Därtill behöver det inte vara negativt om vi agerar utan att ha hela EU-kretsen med oss, vilket vi sett i andra länder.
Estland, Lettland, Litauen och Bulgarien har nämligen redan gjort det då de den 18 mars utvisade sammanlagt 20 ryska diplomater. Den 23 mars följde Polen deras exempel genom att utvisa 45 ryska diplomater som man hade identifierat som spioner.
Såväl svenska Säpo som utländska underrättelsetjänster har en förhållandevis god bild av vad påstådda ryska diplomater sysslar med. Det ser vi bland annat genom Euromaidan Press, som publicerat en lista från den ukrainska underrättelsetjänsten med över 620 ryska FSB-agenter som deltar i rysk kriminell verksamhet i europeiska länder.
Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:
Vad är anledningen till att man inte likt länder som Estland, Lettland, Litauen, Bulgarien och Polen väljer att utvisa ryska diplomater som misstänks vara spioner?