Fråga 2021/22:1226 Torvens roll som inhemskt bränsle

av Rickard Nordin (C)

till Statsrådet Khashayar Farmanbar (S)

 

De senaste månadernas höga elpriser har visat på de utmaningar det svenska och europeiska elsystemet har, inte minst när det kommer till beroende av rysk gas på kontinenten. Tidigare vintrar har vi också sett utmaningar i bränsleleveranser av exempelvis flis.

Vi behöver samtidigt ställa om för klimatets skull och minska användningen av bränslen med höga utsläpp. Torven är ett bränsle som inte återskapas lika snabbt som förnybara bränslen men inte heller lika långsamt som fossila. Att bygga ett energisystem på torv är inte en god lösning. Det finns dock fördelar ur exempelvis samförbränningsperspektiv, vilket exempelvis gör att tillsatser av svavel som behöver brytas och skeppas hit med medföljande utsläpp minskar.

Att ha ett energisystem som tål utmaningar i kristider är viktigt. Vi behöver därför bli mindre beroende av omvärlden och inte minst av den ryska gasen, men även av tillsatser av svavel. Där kan torven ha en roll att spela som inhemskt bränsle och additiv i mindre mängder.

Min fråga till statsrådet Khashayar Farmanbar är därför:

 

Har regeringen analyserat torvens roll som inhemskt bränsle och additiv ur ett beredskapsperspektiv och säkerhetspolitiskt perspektiv?