Fråga 2021/22:1122 Sekretessen inom utrikesförvaltningen

av Markus Wiechel (SD)

till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

 

Dagens Nyheter har nyligen avslöjat hur Henrik Landerholm, som nyligen tillträdde som generaldirektör för Myndigheten för psykologiskt försvar, har skickat sekretessbelagda uppgifter till privata e-postkonton. Uppgifterna som skickats bedöms till och med vara så känsliga att de skulle kunna skada Sverige om de röjs, varför de också maskats när tidningen begärt ut uppgifterna.

Det är dock inte första gången generaldirektören har skickat sekretessbelagd information till privata adresser. Hösten 2021 hände det nämligen också, men då när vederbörande arbetade på Utrikesdepartementets konsulära enhet som sysslat med den svenska evakueringen från Afghanistan.

Det är illa nog att en person som sitter på så betydelsefulla poster i stadsförvaltningen agerar klandervärt ur säkerhetssynpunkt, men problemet tycks vara mycket djupare än så. Förra året avslöjades exempelvis att regeringens vaccinsamordnare hade skickat sekretessbelagda handlingar till sin privata mejladress, och vi minns alla den så kallade transportstyrelseskandalen. Mot bakgrund av dessa historier tycks säkerhetstänket inom Regeringskansliet med tillhörande myndigheter vara bristfälligt, milt uttryckt. Hanteringen upprepar sig hela tiden, samtidigt som personer som ansvarat för detta, såsom statsrådet Ygeman i fallet med transportstyrelseskandalen, får fortsätta verka på centrala roller inom statsförvaltningen.

Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson önskas därför svara på följande fråga:

 

Vilka åtgärder avser ministern att vidta i syfte att stärka hanteringen med känslig information, och på vilket sätt har hanteringen förbättrats sedan tidigare snedsteg?