Fråga 2021/22:1086 Tillämpning av EU:s art- och habitatdirektiv respektive fågeldirektiv

av Mats Nordberg (SD)

till Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)

 

Skogsstyrelsen utfärdar nya regler för avverkning, vilket innebär att hänsyn ska tas till samtliga fågelarter och att deras vila och fortplantning inte får störas. Skogsägarna kommer att avkrävas mycket mer information på detaljnivå om de områden de planerar att avverka. Skogsstyrelsen stöder sig på ett antal domslut, bland annat efter ett avgörande från EU-domstolen den 4 mars 2021.

Detta kommer att att avsevärt försvåra arbetet för skogsägarna och försena många planerade åtgärder i skogsbruket. Dessutom är risken stor att många avverkningar kommer att begränsas kraftigt eller inte tillåtas alls, trots att där inte finns hotade arter som skulle påverkas negativt. I de övervägande delarna av Sveriges mycket stora barrskogsområden är dessa regelförändringar inte motiverade av någon praktisk nytta. De torde därmed strida därmed mot proportionalitetsprincipen i förvaltningslagen.

Situationen förvärras av att artskyddsförordningen i Sverige behandlar såväl EU:s art- och habitatdirektiv som dess fågeldirektiv, en sammanblandning som medför risk för överimplementering. Sverige bör därför dela upp artskyddsförordningen i två förordningar, som noggrannare följer EU-direktivens formuleringar. Detta skulle minska risken för överimplementering.

Det är nu viktigt att skyndsamt vidta åtgärder för att svenska skogsägare inte ska drabbas av onödig byråkrati och påläggas ett ansvar som rimligen bör åligga staten. 

Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Anna-Caren Sätherberg:

 

Vad avser statsrådet och regeringen att göra för att svenska skogsbrukare inte ska drabbas av ineffektiv byråkrati och rättsosäkerhet med ekonomiska förluster till följd av hur Sverige tillämpar EU:s art- och habitatdirektiv respektive fågeldirektiv genom artskyddsförordningen?