av Joar Forssell (L)
till Statsrådet Matilda Ernkrans (S)
För några veckor sedan uppmärksammades avräkningarna av biståndet till kriget i Ukraina. Regeringen har gjort stora avräkningar på biståndet. Dessa är ojämnt fördelade över olika delar av Sveriges bistånd. Demokratibiståndet är till exempel särskilt drabbat, med nedskärningar på över 40 procent. Liberalerna har varit kritiska mot detta, både utifrån att OECD-Dac, som bland annat reglerar hur avräkningar får göras, bör reformeras i syfte att begränsa för vilka saker avräkningar får göras och utifrån det enorma behovet av just demokratibistånd i världen. Det har länge funnits en kritik mot att 1 procent av bni ska gå till biståndet från andra partier, men Socialdemokraterna brukar hävda att de står bakom målet. Demokratibiståndet är ämnat att främja demokratin genom att stödja de grundläggande institutioner, mekanismer och delar som bär upp alla fungerande demokratier. Det är i sin tur en förutsättning för att på sikt bygga välstånd och lösa flera av biståndspolitikens andra mål. Demokratibiståndet behövs nu mer ännu mer än tidigare eftersom friheten och de små steg mot demokrati som tagits i många icke-demokratiska länder är hotade. De stora nedskärningar som nu görs av regeringen kommer ofrånkomligen att drabba både organisationer och människor som arbetar med dessa frågor. Framför allt kommer de att drabba den demokratiska utvecklingen i världen.
Med anledning av detta vill jag ställa följande frågor till statsrådet Matilda Ernkrans:
1. Hur påverkas de organisationer och projekt som verkar inom demokratibiståndet av avräkningarna på biståndet?
2. Hur anser statsrådet och regeringen att nedskärningarna bör fördelas mellan olika projekt och organisationer inom ramen för demokratibiståndet?
3. Varför har regeringen valt att särskilt dra ned på demokratibiståndet inom ramen för de avräkningar som görs?