av Marléne Lund Kopparklint (M)
till Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)
I riksdagsbeslutet gällande En hållbar rovdjurspolitik (prop. 2012/13:191) sägs att vargens referensvärde för en gynnsam bevarandestatus ska vara 170–270 individer. Det har riksdagen också riktat ett tillkännagivande till regeringen om. Det är helt avgörande för vargförvaltningens legitimitet att riksdagens beslut om vargstammens storlek efterlevs i praktiken. Gällande vargpopulationen bygger riksdagsbeslutet på Naturvårdsverkets analys och EU:s art- och habitatdirektiv, som styr riktlinjerna för förvaltningen av vargen. Naturvårdsverket redovisade inför riksdagsbeslutet en analys om att minsta livskraftiga vargpopulation i Sverige och Norge är minst 100 individer. Analysen gjordes utifrån EU-kriterierna för referensvärdet för gynnsam bevarandestatus. År 2013 fattade riksdagen beslut om att vargens referensvärde för en gynnsam bevarandestatus ska vara 170–270 individer för att uppnå minsta livskraftiga population.
Riksdagen har alltså fattat ett tydligt beslut om att vargstammen ska vara inom spannet 170–270 vargindivider. Trots detta beslut har regeringen låtit Naturvårdsverket höja denna övre gräns till 300 vargindivider och nyligen kom ytterligare uppgifter om att Naturvårdsverket tänker höja antalet med ytterligare 100 individer, vilket skulle innebära 400 vargar.
Vi moderater anser att riksdagsbeslutet från 2013 ska ligga till grund för Sveriges förvaltning av vargen. Under rådande omständigheter, med en mer förtätande vargpopulation i landet, ska referensvärdet ligga i nedre spannet om 170 individer.
Med hänvisning till ovanstående vill jag ställa följande frågor till klimat- och miljöminister Annika Strandhäll: