av Kjell-Arne Ottosson (KD)
till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Värmland behöver prioriteras i den nationella planen för transportinfrastrukturen 2022–2033.
Investeringar i infrastruktur är en generator för tillväxt, relationer och möjligheter, och de påverkar allt från bostadsbyggande och kompetensförsörjning till godsflödena för vårt globala näringsliv. Var satsningarna läggs påverkar helt klart förutsättningarna för människorna och företagen i Sverige. På så sätt finns det vinnare och förlorare. Som värmlänning är jag, för Värmlands och Sveriges del, mycket oroad över att viktiga satsningar inte prioriteras i det förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen 2022–2033 som Trafikverket nu har presenterat. Detta kommer att generera mycket stora bekymmer, och det på flera plan. Det slår hårt mot Värmlands möjligheter till en god och hållbar utveckling.
Trots att tidigare utredningar har visat hur viktigt det är med dubbelspår på hela Värmlandsbanan väljer nu Trafikverket att inte ta med satsningen på mötesspåren. Det kommer att fortsätta skapa stora problem för tågtrafiken, både regionalt och nationellt, och kommer att försvåra möjligheterna att få till en bra förbindelse mellan Oslo och Stockholm.
Arbetet med att bygga ut dubbelspår på Värmlandsbanan måste påbörjas inom föreslagen planperiod. Inte minst sträckan Kil–Kristinehamn borde vara särskild prioriterad då den dras med stora kapacitetsproblem och i dag är Sveriges mest trafikerade enkelspår. Att under kommande planperiod åtminstone få med åtgärder på sträckan Kil–Karlstad hade varit en viktig signal och ett viktigt första steg i satsningen Oslo-Stockholm 2:55.
Även Fryksdalsbanan bör nämnas i detta sammanhang. Den är redan under hård press av tidens tand, och det kommer att krävas investeringar mycket snart, annars kommer det inte att finnas någon Fryksdalsbana att investera i. Banan, som är otroligt viktig för att knyta ihop Värmland, avlastar dessutom E45:an med 7 000 lastbilar årligen.
Så till en del där min hemkommun Årjäng verkligen drabbas. Utöver uteblivna satsningar på järnvägen har inte heller vägförbindelsen E18 mellan Oslo och Stockholm prioriterats. De åtta milen mellan Töcksfors och Valnäs är i dag inte mötesseparerade och utgör en olycksdrabbad flaskhals i ett stråk som borde vara prioriterat av Sverige, precis som det är av Norge. Tyvärr räknar vi in dödsolyckor på denna sträcka i stort sett varje år. Huvudvägen mellan Oslo och Stockholm borde ha högre prioritet, ur flera aspekter.
Dessutom ser vi nu att planerna på att degradera E18 till en 80-väg sannolikt kommer att bli verklighet. Detta kommer att få förödande konsekvenser då sänkt hastighet kommer att ge längre pendlingstider, vilket är mycket olyckligt för både kommunens egna verksamheter och näringslivet. Trafiksäkerheten är en del, men det kommer också att leda till att det blir ännu svårare att rekrytera arbetskraft som pendlar då resorna tar ännu längre tid.
I min ingress har jag påpekat flera delar som drabbas, men jag vill i min fråga särskilt lyfta den uteblivna satsningen på E18.
Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:
Avser ministern att agera för att lyfta in E18 i den nationella planen så att denna välbehövda satsning kan genomföras?