av Daniel Bäckström (C)
till Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
Före jul ställde undertecknad en skriftlig fråga till landsbygdsministern om regeringen kommer att vidta några åtgärder med anledning av de stigande kostnaderna för lantbrukets insatsvaror, som totalt på årsbasis innebär kostnadsökningar på flera miljarder kronor för svenskt lantbruk.
Av landsbygdsministerns svar framgår att regeringen inte planerar några sådana åtgärder, men att den analyserar och följer upp situationen i nära dialog med näringen.
Centerpartiet välkomnar analys och dialog, men vill betona att nuvarande situation är så pass allvarlig att den måste följas av konkreta åtgärder. Allt annat hotar de målsättningar om en ökad matproduktion, vilket riksdagen fattat beslut om inom ramen för livsmedelsstrategin.
Sedan den skriftliga frågan ställdes i december har regeringen valt att avsätta drygt 6 miljarder kronor till en elpriskompensation för de hushåll som drabbats av höga elpriser. Denna kompensation kommer inte att omfatta ekonomiskt pressade lantbruksföretag. Däremot kommer den att nå 1,8 miljoner hushåll, varav många sannolikt inte alls har samma akuta behov av ekonomiskt stöd.
Samtidigt brottas alltså många lantbruksföretag med bristande lönsamhet, och det nya året har inte börjat bättre. Förutom de historiskt höga elpriserna så har framför allt den för lantbruket så nödvändiga dieseln rusat i pris. Dieselpriset uppgår i dag vid pump till en bra bit över 20 kronor per liter. För drygt ett år sedan var priset cirka 15 kronor per liter. För sex år sedan var dieselpriset strax över 11 kronor per liter. Det ger perspektiv för hur dramatisk kostnadsutvecklingen har varit för svenskt lantbruk.
Den senaste dieselprisuppgången förklaras delvis av den ökade reduktionsplikt som trädde i kraft vid årsskiftet och som riksdagen politiskt har fattat beslut om. Reduktionsplikten är i sig självt positivt i och med att det bidrar till att minska transporternas klimatpåverkan och bidrar till att minska beroendet av importerade fossila drivmedel. Den ökade reduktionsplikten skapar även nya möjligheter för lantbruksnäringen att bidra till den gröna omställningen. Samtidigt går det inte att blunda för att lantbrukssektorn drabbas oproportionerligt hårt när den ökade reduktionsplikten inte följs av kompensatoriska åtgärder, till exempel i form av sänkta skatter.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anna-Caren Sätherberg: