Interpellation 2021/22:15 Armeniska krigsfångar

av Arin Karapet (M)

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

I en intervju med CNN Turkiet den 14 augusti erkände Azerbajdzjans diktator Ilham Alijev att det var Azerbajdzjan som startade 45-dagarskriget i Nagorno-Karabach förra året.

Den 9 november undertecknade Armenien och Azerbajdzjan ett trilateralt eldupphör framtaget av Ryssland. Detta bör ses som ett misslyckande för EU och för OSSE Minskgruppen, då man inte förmådde lösa konflikten genom diplomatiska samtal och förhandlingar. I avtalet framgår det att det ska ske ett utbyte av krigsfångar, vilket är föreskrivet i internationell rätt. Armenien har hedrat sin del av avtalet, vilket Azerbajdzjan fortfarande inte gjort, då krigsfångar i azerbajdzjanskt förvar används som politiskt påtryckningsmedel.

Både EU och Europarådet har krävt att Azerbajdzjan ska återföra alla krigsfångar med omedelbar verkan. Därtill visar nya rapporter från Human Rights Watch att Azerbajdzjan fortsätter att begå allvarliga brott mot krigsfångar – något som bryter mot internationell rätt.

Utrikesministern har till skillnad från EU och Europarådet valt att ha en mer passiv och neutral position i frågan.

Det återstår nu bara tre månader kvar av Sveriges ordförandeskap i OSSE, och situationen i Nagorno-Karabach är fortfarande mycket osäker. Därför är det av största vikt att Sverige använder alla tillgängliga möjliga medel och gör sitt yttersta för att säkra freden i regionen.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:

 

  1. Vilka åtgärder kommer ministern att vidta för att Azerbajdzjan ska överlämna samtliga krigsfångar?
  2. Vilka övriga åtgärder kan ministern tänka sig att vidta mot Azerbajdzjan om de inte samarbetar?