av Viktor Wärnick (M)
till Kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S)
Den 10 juni i år presenterade Myndigheten för kulturanalys rapporten Så fri är konsten. Den är en skrämmande läsning om hur det offentliga på olika sätt styr kulturen och konsten på ett vis som bör föranleda kraftfulla förändringar i kulturpolitiken – en ny kulturminister bör sätta detta högt på prioriteringslistan.
Den fria konsten och kulturen är bärande delar i vår demokrati och behöver försvaras varje dag. Varje tendens till direkt och indirekt styrning av dessa måste stävjas. Principen om armlängds avstånd får inte bara vara en tom plattityd.
Med beaktande av den aktuella rapporten kan man konstatera att bland annat den statliga bidragsgivningen inkräktar på den konstnärliga friheten på flera problematiska sätt. Frågor som ställs i ansökningsblanketter har styrt konstnärer att utforma sitt arbete till idé och innehåll på visst sätt för att blidka exempelvis Kulturrådet och Filminstitutet inför utbetalning av statliga medel.
Rapporten visar också, genom en enkät, att närmare hälften av de svarande konstnärerna och kulturskaparna någon gång har anpassat sitt konstnärliga innehåll – utan att det enligt dem själva har höjt den konstnärliga kvaliteten – i syfte att öka möjligheterna att tilldelas bidrag.
Med anledning av detta vill jag fråga kulturminister Jeanette Gustafsdotter: