En förstärkt spelreglering

Regeringens proposition 2021/22:242

En förstärkt spelreglering	Prop.
	2021/22:242

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 12 maj 2022

Magdalena Andersson

Ardalan Shekarabi (Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I denna proposition föreslår regeringen åtgärder för att stänga ute olicen-
sierat spel från den svenska spelmarknaden: bl.a. ett krav på tillstånd för
spelprogramvara, ett förbud mot att främja olovligt spel och ett utökat för-
bud mot reklam för olicensierat spel. Det föreslås också åtgärder för att
minska skadeverkningarna av spel om pengar: bl.a. ett justerat krav på
måttfullhet vid marknadsföring av spel till konsumenter och en möjlighet
att ingripa med marknadsstörningsavgift mot överträdelser av spellagens
(2018:1138) förbud mot att skicka viss direktreklam. Det föreslås vidare
en ny lag med en uppgiftsskyldighet för licens- och tillståndshavare i syfte
att öka möjligheterna att följa utvecklingen på spelmarknaden, en utökad
möjlighet att meddela undantag från de tekniska kraven, regler om att en
utgången licens ska fortsätta gälla under prövningen av en ansökan om
förnyad licens och anpassade regler om bonuserbjudanden för licenshav-
are som enbart tillhandahåller spel för allmännyttiga ändamål.
I propositionen föreslås även att lagen (1982:636) om anordnande av
visst automatspel ska upphävas, att överenskommelsen mellan Sverige och
Finland om automatspel på passagerarfartyg i reguljär linjetrafik mellan
Sverige och Finland (SÖ 1979:40) ska sägas upp, att spellagen inte ska
tillämpas på spel ombord på utländska fartyg som befinner sig i oskadlig
genomfart och att en definition av svenskt speldeltagande ska införas i lag-
en (2018:1139) om skatt på spel. Slutligen föreslås vissa mindre ändringar
i spellagen och en följdändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).
Lagändringarna ska i fråga om tillstånd för spelprogramvara träda i kraft
den 1 juli 2023. Ändringarna till följd av uppsägelsen av överenskommel-
sen mellan Sverige och Finland ska träda i kraft den dag regeringen be-
stämmer. Övriga ändringar ska träda i kraft den 1 januari 2023.	1

Prop. 2021/22:242 2.3	Förslag till lag om ändring i
	skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs att 39 kap. 5 § skatteförfarandelagen (2011:1244) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

39 kap.

5 §1

Skyldigheten att använda kassaregister gäller inte för den som

1.bara i obetydlig omfattning säljer varor eller tjänster mot kontant be- talning eller mot betalning med kontokort,

2.är befriad från skattskyldighet enligt inkomstskattelagen (1999:1229) för inkomst från sådan försäljning som avses i 4 §,

3.bedriver taxitrafik enligt taxitrafiklagen (2012:211),

4.säljer varor eller tjänster genom distansavtal eller hemförsäljningsav-

tal,

5. säljer varor eller tjänster med	5. säljer varor eller tjänster med
hjälp av en varuautomat eller annan	hjälp av en varuautomat eller annan
liknande automat eller i en automa-	liknande automat eller i en automa-
tiserad affärslokal,	tiserad affärslokal, eller
6. anordnar automatspel enligt
lagen (1982:636) om anordnande
av visst automatspel, eller
7. tillhandahåller automatspel en-	6. tillhandahåller automatspel en-
ligt spellagen (2018:1138).	ligt spellagen (2018:1138).

Vid bedömningen enligt första stycket 1 av om det är fråga om försälj- ning i obetydlig omfattning ska det särskilt beaktas om försäljningen nor- malt uppgår till eller kan antas komma att uppgå till sammanlagt högst fyra prisbasbelopp under ett beskattningsår.

Undantaget i första stycket 2 gäller inte för en näringsidkare som driver verksamhet i Sverige utan fast driftställe i landet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

8	1 Senaste lydelse 2018:1146.

2.4	Förslag till lag om ändring i spellagen	Prop. 2021/22:242
	(2018:1138)

Härigenom föreskrivs 1 i fråga om spellagen (2018:1138) dels att rubriken närmast före 11 kap. 7 § ska utgå,

dels att 1 kap. 3 och 5 §§, 4 kap. 4 och 8 §§, 6 kap. 11 §, 11 kap. 1, 9 och 10 §§, 14 kap. 9 §, 15 kap. 1, 4 och 6 §§, 16 kap. 2 §, 18 kap. 2, 12 och 13 §§, 19 kap. 2, 10 och 13 §§, 21 kap. 8, 11 och 13 §§ och rubriken när- mast före 15 kap. 6 § ska ha följande lydelse,

dels att rubriken till 3 kap. ska lyda ”Krav på spelverksamhet och förbud mot främjande av olovligt spel”,

dels att det ska införas tio nya paragrafer, 3 kap. 7 §, 11 kap. 6 a–6 e och 11 §§, 16 kap. 1 a § och 21 kap. 10 a och 14 a §§, och närmast före 3 kap. 7 §, 11 kap. 6 a § och 21 kap. 10 a § nya rubriker av följande lydelse,

dels att det närmast före 3 kap. 1 § ska införas en ny rubrik som ska lyda ”Krav på spelverksamhet”.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

1 kap.

3 §

Lagen är tillämplig på spel som tillhandahålls på svenska fartyg och svenska luftfartyg, oavsett var fartyget befinner sig.

Lagen är inte tillämplig på spel	Lagen är inte tillämplig på spel
som tillhandahålls på utländska	som tillhandahålls på
luftfartyg som flyger över svenskt	1. utländska fartyg som passerar
territorium utan att trafikera en	svenskt territorium med stöd av
svensk flygplats.	rätten till oskadlig genomfart enligt
	3 kap. i Förenta nationernas havs-
	rättskonvention av den 10 decem-
	ber 1982, eller
	2. utländska luftfartyg som flyger
	över svenskt territorium utan att
	trafikera en svensk flygplats.

5 §

Lagen är inte tillämplig på köp av svenska statens premieobligationslån eller vadhållning på det framtida värdet av finansiella aktiviteter.

Lagen är inte heller tillämplig på automatspel som omfattas av lagen (1982:636) om anordnande av visst automatspel.

1Se Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1535 av den 9 september 2015 om ett informationsförfarande beträffande tekniska föreskrifter och beträffande föreskrifter för

informationssamhällets tjänster.

Prop. 2021/22:242			3 kap.
				Förbud mot främjande av olovligt
				spel
				7 §
				Det är inte tillåtet att i yrkes-
				mässig verksamhet eller annars i
				förvärvssyfte främja	deltagande i
				otillåtet spel eller spel som tillhan-
				dahålls utan nödvändig licens en-
				ligt denna lag.
			4 kap.
			4 §
	En licenshavare som saknar bo-			En licenshavare som saknar bo-
	sättning eller etablering i ett land			sättning eller etablering i ett land
	inom Europeiska ekonomiska sam-			inom Europeiska ekonomiska sam-
	arbetsområdet (EES) ska ha en			arbetsområdet ska ha en fysisk rep-
	fysisk representant som är bosatt i			resentant som är bosatt i Sverige.
	Sverige. Representanten ska upp-			Representanten ska	uppfylla	de
	fylla de krav som anges i		1 och	krav som anges i 1 och 2 §§.
	2 §§.
			8 §
	En licens ska avse en viss tid och får, om inte annat anges i denna lag,
	ges för högst fem år.
				Om en ansökan om förnyelse av
				licensen har getts in senast fyra
				månader innan giltighetstiden		för
				den gällande licensen går ut, ska
				licensen gälla till dess att spelmyn-
				digheten beslutat om den nya an-
				sökan.
			6 kap.
			11 §
	Vid försäljning av förhandsdrag-			Vid försäljning av förhandsdrag-
	na fysiska lotter enligt 9 § är det			na fysiska lotter enligt 9 § är det
	inte tillåtet att låta spelaren själv			tillåtet att låta spelaren själv göra
	göra sin insats med hjälp av teknisk			sin insats med hjälp av teknisk eller
	eller	elektronisk utrustning	som	elektronisk utrustning som tillhan-
	tillhandahålls av den juridiska per-			dahålls av den juridiska personen,
	sonen, såvida inte utrustningen är			under förutsättning att utrustningen
	försedd med en slumptalsgenerator			inte är försedd med en slumptalsge-
	eller ett elektroniskt minne.			nerator eller ett elektroniskt minne.
			11 kap.
			1 §
	Licens att tillhandahålla spel en-			Licens att tillhandahålla spel en-
10	ligt	5 kap 1 §, förutom licens för		ligt 5 kap. 1 §, förutom licens för

kasino och spel på värdeautomater,				kasino och spel på värdeautomater, Prop. 2021/22:242
samt	spel	enligt 7 kap.	1 § och	samt	spel	enligt 7 kap.	1 § och
8 kap.	1 §,	får omfatta	tillhanda-	8 kap.	1 §,	får omfatta	tillhanda-
hållande av spel tillsammans med				hållande av spel tillsammans med
en organisation eller ett företag som				en organisation eller ett företag som
tillhandahåller spel i ett annat EES-				tillhandahåller spel i ett annat land
land. För sådant samarbete krävs				inom Europeiska ekonomiska sam-
att licenshavarens samarbetspartner				arbetsområdet. För sådant samar-
har tillstånd till motsvarande spel,				bete krävs att licenshavarens sam-
har rätt att samarbeta internationellt				arbetspartner har tillstånd till mot-
och inte tillhandahåller spel utan				svarande spel, har rätt att samarbeta
nödvändig licens enligt denna lag.				internationellt och inte tillhanda-
				håller spel utan nödvändig licens
				enligt denna lag.

Tillstånd för spelprogramvara och innehav av automater

6 a §

Den som tillverkar, tillhanda- håller, installerar eller ändrar spelprogramvara som används vid tillhandahållande av onlinespel en- ligt 7 kap. eller 8 kap. ska ha till- stånd för detta.

6 b §

Tillstånd för spelprogramvara får ges till den som uppfyller krav- en i 4 kap. 1 § 1 och 2 och 2 § 1–3.

6 c §

Den som har tillstånd för spel- programvara och som saknar bo- sättning eller etablering i ett land inom Europeiska ekonomiska sam- arbetsområdet ska ha en fysisk rep- resentant som är bosatt i Sverige. Representanten ska uppfylla de krav som anges i 4 kap. 2 § 1–3.

6 d §

Tillståndshavaren ska utfärda fullmakt för representanten att i alla frågor som rör verksamheten enligt tillståndet företräda till- ståndshavaren inför svenska myn- digheter, handla på tillståndshava- rens vägnar samt ta emot stämning för tillståndshavaren och själv eller

Prop. 2021/22:242			genom någon annan tala och svara
			för denne.
			6 e §
			Den som har tillstånd för spel-
			programvara får inte tillverka, till-
			handahålla, installera eller ändra
			spelprogramvara åt någon		som
			saknar nödvändig	licens	enligt
			denna lag.
			9 §
Frågor om tillstånd	enligt	7 §	Frågor om tillstånd enligt 6 a och
prövas av spelmyndigheten.			7 §§ prövas av spelmyndigheten.
		10 §
Spelmyndigheten får	förena	ett	Spelmyndigheten	får förena ett
tillstånd med villkor för innehavet.			tillstånd med villkor för hantering-
			en av spelprogramvara eller för
			innehavet av automater.

11 §

Ett tillstånd för spelprogramvara ska avse en viss tid och får ges för högst fem år.

Om en ansökan om förnyelse av tillståndet har getts in senast fyra månader innan giltighetstiden för det gällande tillståndet går ut, ska tillståndet gälla till dess att spel- myndigheten beslutat om den nya ansökan.

14 kap.

9 §

En licenshavare får endast vid det första tillfället då en spelare spelar på något av licenshavarens spel erbjuda eller lämna bonus.

Licenshavare som enbart tillhan- dahåller spel enligt 6 kap. får dock erbjuda och lämna bonus även vid andra tillfällen.

15 kap.
	1 §
Vid marknadsföring av spel till	Marknadsföring av	spel	till
konsumenter ska måttfullhet iakt-	konsumenter ska vara måttfull.
tas.
Marknadsföringen får inte riktas	För att avgöra om marknadsfö-
särskilt till personer under 18 år.	ringen är måttfull ska en helhetsbe-
	dömning göras. Vid bedömningen
12	ska det särskilt beaktas	hur	stor

	risk det aktuella spelet innebär för Prop. 2021/22:242
	utvecklande av spelproblem och i
	vilken utsträckning		marknadsfö-
	ringen riskerar att nå personer un-
	der 18 år.
	Marknadsföringen får inte riktas
	särskilt till personer under 18 år.
	4 §
Marknadsföring som strider mot	Marknadsföring som strider mot
1 eller 2 § ska vid tillämpningen av	1 eller 2 § ska vid tillämpningen av
5, 23 och 26 §§ marknadsförings-	5, 23 och 26 §§ marknadsförings-
lagen (2008:486) anses som otill-	lagen (2008:486) anses som otill-
börlig mot konsumenter.	börlig mot konsumenter. Ett hand-
	lande som strider mot 2 § kan med-
	föra	marknadsstörningsavgift en-
	ligt	bestämmelserna	i 29–36 §§
	marknadsföringslagen.

Om information som anges i 3 § inte lämnas ska marknadsföringslagen tillämpas, med undantag av bestämmelserna i 29–36 §§ om marknadsstör- ningsavgift. Sådan information ska anses vara väsentlig enligt 10 § tredje

stycket marknadsföringslagen.
Reklam i radio och tv	Reklam i radio och tv samt på
	videodelningsplattformar

6 §

Reklam för spel som tillhanda- hålls av någon som saknar nödvän- dig licens enligt denna lag får inte förekomma i tv-sändningar, be- ställ-tv, sökbar text-tv eller ljud- radiosändningar som omfattas av radio- och tv-lagen (2010:696).

Reklam för spel som tillhanda- hålls av någon som saknar nödvän- dig licens enligt denna lag får inte förekomma i tv-sändningar, be- ställ-tv, sökbar text-tv eller ljud- radiosändningar.

En leverantör av en videodel- ningsplattform får inte tillhanda- hålla sådan reklam före, under eller efter användargenererade videor eller tv-program på platt- formen.

16kap.

1a §

Den som tillhandahåller online-

spel enligt 7 kap. eller 8 kap. ska se till att spelprogramvaran som används är tillverkad, tillhanda- hållen, installerad eller ändrad av någon med tillstånd enligt 11 kap. 6 a §.

Om förutsättningarna för licens eller tillstånd för spelprogramvara inte längre är uppfyllda, eller om en licens- eller tillståndshavare i övrigt åsidosätter sina skyldigheter enligt denna lag eller enligt före- skrifter eller villkor som meddelats med stöd av lagen, ska spelmyndig- heten förelägga licens- eller till- ståndshavaren att inom en viss tid vidta rättelse eller besluta om för- bud, ändring av villkoren eller an- märkning.

Om överträdelsen är allvarlig ska licensen eller tillståndet återkallas eller, om det är tillräckligt, varning meddelas.

Spelmyndigheten får avstå från ingripande om en överträdelse är ringa eller ursäktlig, om licens- eller tillståndshavaren vidtar rättel- se eller om någon annan myndighet

Spelmyndigheten har också till- syn över att spelverksamhet som bedrivs med licens eller registre- ring enligt denna lag följer lagen (2017:630) om åtgärder mot pen- ningtvätt och finansiering av terro- rism.

Prop. 2021/22:242	2 §
Licenshavarens spelsystem ska vara placerat i Sverige.
Spelmyndigheten får meddela un-	Spelsystemet får vara placerat ut-
dantag från kravet i första stycket,	omlands om licenshavaren
om licenshavaren

1.har tillåtelse att erbjuda spel i ett annat land där en offentlig myndig- het övervakar licenshavarens tillhandahållande av spel och denna myndig- het har ingått avtal med spelmyndigheten om tillsyn av licenshavarens till- handahållande av spel i Sverige, eller

2. kan ge spelmyndigheten möj-	2. ger spelmyndigheten möjlig-
lighet att genomföra en tillfreds-	het att genomföra en tillfredsställ-
ställande kontroll av spelsystemet	ande kontroll av spelsystemet med
med hjälp av fjärråtkomst eller lik-	hjälp av fjärråtkomst eller liknande.
nande.

18 kap.

2 §2

Spelmyndigheten har också till- syn över att sådan verksamhet som avses i 1 kap. 2 § första stycket 15 lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism följer den lagen.

12 §

Om förutsättningarna för licens enligt 4 kap. 1–3 §§ inte längre är uppfyllda, eller om en licenshavare i övrigt åsidosätter sina skyldighet- er enligt denna lag eller enligt före- skrifter eller villkor som meddelats med stöd av lagen, ska spelmyndig- heten förelägga licenshavaren att inom en viss tid vidta rättelse eller besluta om förbud, ändring av vill- koren eller anmärkning.

Om överträdelsen är allvarlig ska licensen återkallas eller, om det är tillräckligt, varning meddelas.

Spelmyndigheten får avstå från ingripande om en överträdelse är ringa eller ursäktlig, om licenshav- aren vidtar rättelse eller om någon annan myndighet har vidtagit åt-

14	2 Senaste lydelse 2021:1254.

Sanktionsavgiften enligt 10 § ska uppgå till lägst 5 000 kronor och högst tio procent av licens- eller tillståndshavarens omsättning det närmast föregående räkenskapsår- et.

Om överträdelsen har skett under licens- eller tillståndshavarens för- sta verksamhetsår eller om uppgif- ter om omsättningen annars saknas eller är bristfälliga, får omsättning- en uppskattas.

gärder mot licenshavaren och dessa	har vidtagit åtgärder mot denne och
åtgärder bedöms tillräckliga.	dessa åtgärder bedöms tillräckliga.
13 §
Om det finns sannolika skäl för	Om det finns sannolika skäl för
återkallelse i ett ärende enligt 12 §	återkallelse av en licens i ett ärende
får spelmyndigheten återkalla lic-	enligt 12 § får spelmyndigheten
ensen fram till dess att frågan om	återkalla licensen fram till dess att
återkallelse har prövats slutligt.	frågan om återkallelse har prövats
Detta gäller dock endast om det be-	slutligt. Detta gäller dock endast
hövs för att trygga konsument-	om det behövs för att trygga konsu-
skyddet eller det annars är nödvän-	mentskyddet eller det annars är
digt från allmän synpunkt.	nödvändigt från allmän synpunkt.

Ett beslut enligt första stycket gäller i högst sex månader. Om det finns särskilda skäl får beslutet förlängas en gång med ytterligare högst sex mån- ader.

19kap. 2 §

Prop. 2021/22:242

Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet främjar deltag- ande i sådant spel som avses 1 § döms för främjande av olovligt spel till böter eller fängelse i högst två år.

I ringa fall döms det inte till ansvar.

Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet främjar deltag- ande i sådant spel som avses i 1 § döms för främjande av olovligt spel till böter eller fängelse i högst två år.

10 §

Om en licenshavare enligt denna	Om en licens- eller tillståndshav-
lag har fått en anmärkning eller var-	are enligt denna lag har fått en an-
ning enligt 18 kap. 12 §, får spel-	märkning eller varning enligt
myndigheten besluta att licenshav-	18 kap. 12 §, får spelmyndigheten
aren ska betala en sanktionsavgift.	besluta att denne ska betala en
	sanktionsavgift.
Avgiften tillfaller staten.

13 §

Sanktionsavgiften enligt 10 § ska uppgå till lägst 5 000 kronor och högst tio procent av licenshavarens omsättning det närmast föregående räkenskapsåret.

Om överträdelsen har skett under licenshavarens första verksamhets- år eller om uppgifter om omsätt- ningen annars saknas eller är brist- fällig, får omsättningen uppskattas.

Prop. 2021/22:242 Endast omsättning från licens- pliktig verksamhet enligt denna lag ska beaktas.

Endast omsättning från licens- eller tillståndspliktig verksamhet enligt denna lag ska beaktas.

21 kap.

8 §

	Regeringen eller den myndighet				Regeringen eller den myndighet
	som	regeringen	bestämmer	får	som	regeringen		bestämmer			får
	meddela föreskrifter om att inter-				meddela föreskrifter om att inter-
	nationellt samarbete enligt 11 kap.				nationellt samarbete enligt 11 kap.
	1 § också får ske med organisation-				1 § också får ske med organisation-
	er eller företag i länder utanför EES				er eller företag i länder utanför
	och om närmare förutsättningar för				Europeiska ekonomiska samarbets-
	internationellt samarbete.				området och om närmare förutsätt-
					ningar för internationellt samar-
					bete.
					Tillstånd för spelprogramvara
					10 a §
					Regeringen eller den myndighet
					som	regeringen		bestämmer			får
					meddela		föreskrifter		om		vilka
					handlingar och uppgifter som ska
					ges in i samband med en ansökan
					om tillstånd att tillverka, tillhanda-
					hålla, installera eller ändra spel-
					programvara eller om ändring av
					ett sådant tillstånd.
				11 §
	Regeringen eller den myndighet				Regeringen eller den myndighet
	som	regeringen	bestämmer	får	som	regeringen		bestämmer			får
	meddela föreskrifter om undantag				meddela föreskrifter om undantag
	från registrering enligt 12 kap. 1 §				från	registrering		enligt		12 kap.
	och om hur kontrollerna av en spel-				1 och 3 §§ och om hur kontrollerna
	ares identitet enligt 12 kap. 2 och				av	en	spelares	identitet		enligt
	4 §§ ska göras.				12 kap. 2 och 4 §§ ska göras.
				13 §
	Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
	föreskrifter om
	1. undantag från kravet på handlingsplan enligt 14 kap. 1 § och om inne-
	hållet i handlingsplanen,
	2. vilken information som ska hållas tillgänglig för spelare enligt 14 kap.
	4 §,
	3. ytterligare gränser vid onlinespel och spel på värdeautomater samt
	vad som ska gälla vid ändring av satta gränser,
	4. förutsättningar för en licens-				4. förutsättningar för				en	licens-
	havares erbjudande av bonus enligt				havares erbjudande av bonus enligt
16	14 kap 9 §,				14 kap. 9 §,

5. självtest enligt 14 kap. 10 §,					Prop. 2021/22:242
6. självavstängning enligt 14 kap. 11 och 12 §§,
7. vad	en	utbildning	enligt	7. vad en utbildning	enligt
14 kap.	14 §	ska innehålla,	vilka	14 kap. 14 § ska innehålla, för vilka
spel utbildningskraven ska			gälla,	spel utbildningskraven ska	gälla,
när och hur utbildning ska ske samt				när och hur utbildning ska ske samt
om undantag från vilka som ska ut-				om undantag från vilka som ska ut-
bildas, och				bildas, och

8. anställdas deltagande i licenshavarens spel enligt 14 kap. 15 §.

14 a §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från det bedömningsförfarande som avses i 16 kap. 3 § och i så fall föreskriva vilket annat bedöm- ningsförfarande som i stället ska gälla.

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2023 i fråga om de nya bestämmel- serna i 11 kap. 6 a–6 e och 9–11 §§, 16 kap. 1 a §, 18 kap. 12 § och 19 kap. 10 och 13 §§ och i övrigt den 1 januari 2023.

2.De nya bestämmelserna i 11 kap. 6 a–6 e och 9–11 §§, 16 kap. 1 a §, 18 kap. 12 § och 19 kap. 10 och 13 §§ ska dock tillämpas på ansökningar om tillstånd enligt 11 kap. 6 a § som lämnas in till spelmyndigheten efter den 28 februari 2023 och som avser tid efter den 30 juni 2023.

Prop. 2021/22:242 3 Ärendet och dess beredning

	Regeringen beslutade i juni 2018 att ge en särskild utredare i uppdrag att
	bl.a. överväga behovet av ytterligare åtgärder för att minska skadeverk-
	ningarna av de spel som sker online och på värdeautomater, samt analysera
	metoderna för att stänga ute olicensierat spel (dir. 2018:47). Utredningen,
	som tog namnet Spelmarknadsutredningen, fick i april 2019 ett tilläggs-
	direktiv (dir. 2019:18), enligt vilket utredningen även fick i uppdrag att
	bl.a. lämna förslag till ytterligare begränsningar av marknadsföring av
	spel. Genom tilläggsdirektiv i juli 2020 beslutade regeringen om förläng-
	ning av utredningstiden (dir. 2020:77). Spelmarknadsutredningen över-
	lämnade i december 2020 betänkandet Ökat skydd och stärkt reglering på
	den omreglerade spelmarknaden (SOU 2020:77), i fortsättningen benämnt
	betänkandet. En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 1. Betänk-
	andets lagförslag finns i bilaga 2. Betänkandet har remissbehandlats. En
	förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissyttrandena
	finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2021/00300). Regeringen be-
	slutade vidare i augusti 2018 att ge en kommitté för ökad ekonomisk jäm-
	ställdhet i uppdrag att lämna förslag som syftar till att långsiktigt öka den
	ekonomiska jämställdheten och öka möjligheterna till social rörlighet
	(dir. 2018:74). Kommittén, som tog namnet Jämlikhetskommissionen,
	lämnade i betänkandet En gemensam angelägenhet (SOU 2020:46) några
	rekommendationer som berör spel om pengar.
	I december 2019 remitterade Finansdepartementet departementsprome-
	morian Vissa följdändringar med anledning av spellagen (Ds 2019:30), i
	fortsättningen benämnd departementspromemorian. En sammanfattning
	av departementspromemorian och dess lagförslag finns i bilaga 4 respek-
	tive bilaga 5. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 6. Re-
	missyttrandena finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2019/04148). I
	departementspromemorian föreslås bl.a. att tillståndsplikten för s.k. för-
	ströelsespelsautomater ska upphöra och att överenskommelsen mellan
	Sverige och Finland om automatspel på passagerarfartyg i reguljär linjetra-
	fik mellan länderna (SÖ 1979:40) ska sägas upp. Departementspromemo-
	rian har tagits fram mot bakgrund av bl.a. en hemställan i vilken Ålands
	Penningautomatförening (Paf) ansökt om att vinstnivåerna i den nämnda
	överenskommelsen ska höjas (Fi2017/02665), en skrivelse från Ålands
	landskapsregering och Paf i vilken de uttryckt stöd för att överenskommel-
	sen ska bestå (Fi2019/03582) och en hemställan i vilken Föreningen
	Svensk sjöfart begär att regelverket för spel ombord på fartyg i internatio-
	nell trafik ska justeras i vissa avseenden (Fi2019/00979). Paf har vidare i
	en skrivelse påpekat vissa skillnader i insats- och vinstnivåer mellan den
	nationella lagstiftningen och överenskommelsen mellan Sverige och Fin-
	land (Fi2020/04112).
	Finansdepartementet remitterade i juni 2021 departementspromemorian
	Särskild måttfullhet vid marknadsföring av spel till konsumenter, i fort-
	sättningen benämnd promemorian. En sammanfattning av promemorian
	och dess lagförslag finns i bilaga 7 respektive bilaga 8. En förteckning
	över remissinstanserna finns i bilaga 9. Remissyttrandena finns tillgäng-
	liga i Finansdepartementet (Fi2021/02357). I promemorian föreslås att
20	kravet på måttfullhet vid marknadsföring av spel till konsumenter ska änd-
20

ras till ett krav på särskild måttfullhet. Fristående husmodersförbundet har Prop. 2021/22:242 vidare i en skrivelse föreslagit att spelreklam i TV-sändningar ska förbjud-

as (Fi2020/04764). Slutligen har Aktiebolaget trav och galopp föreslagit att Spelinspektionen ska ges i uppdrag att hitta ett riskklassificeringsverk- tyg för spelprodukter och koppla marknadsföringsrestriktioner till varje riskklass (Fi2019/01088).

I denna proposition behandlas förslagen i Spelmarknadsutredningens betänkande och promemoriorna.

Tillkännagivande

Riksdagen har tillkännagett för regeringen att tillståndsplikten för LAN- spel ska tas bort, alternativt avgiftsbefrias (bet. 2014/15:KrU4 punkt 4, rskr. 2014/15:143). Regeringen har i sina årliga redogörelser för behand- lingen av riksdagens skrivelser till regeringen redogjort för vilka åtgärder regeringen hittills har vidtagit med anledning av detta tillkännagivande (skr. 2015/16:75, skr. 2016/17:75, skr. 2017/18:75, skr. 2018/19:75, skr. 2019/20:75, skr. 2020/21:75 och skr. 2021/22:75). Genom proposi- tionens förslag får riksdagens tillkännagivande anses tillgodosett. Till- kännagivandet är därmed slutbehandlat.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 27 januari 2022 att inhämta Lagrådets yttrande över de förslag som finns i bilaga 10. Lagrådets yttrande finns i bilaga 11. Lagrådet lämnade förslagen utan erinran.

I förhållande till lagrådsremissen har det gjorts en ändring av 15 kap. 1 § spellagen (2018:1138). Ändringen är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Rege- ringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande gällande den justering- en. Därutöver har vissa språkliga och redaktionella ändringar gjorts.

4Bakgrund och gällande rätt

4.1Omregleringen av den svenska spelmarknaden

Den svenska spelmarknaden omreglerades den 1 januari 2019 när den nya spellagen (2018:1138) trädde i kraft efter förslag i propositionen En omreglerad spelmarknad (prop. 2017/18:220). Syftet med omregleringen var bl.a. att återta kontrollen över spelmarknaden, stärka kanaliseringen till erbjudanden från ansvarsfulla, tillförlitliga och kontrollerbara aktörer och skydda svenska konsumenter från olicensierat spel (prop. 2017/18:220

s.82, 86, 89–91, 208 och 211). Den nya spelregleringen bygger på ett lic- enssystem, där alla som agerar på den svenska spelmarknaden ska ha en licens och aktörer utan licens ska stängas ute. Regleringen är tillämplig på allt spel som tillhandahålls i Sverige, även spel över internet som riktas till den svenska marknaden (3 kap. 3 § jämförd med 1 kap. 2 § spellagen).

Genom omregleringen ersattes den tidigare monopolmodellen med en reglering som i stället bygger på att spelmarknaden delas upp i en konkur-

Prop. 2021/22:242 rensutsatt del, en del som är förbehållen spel för allmännyttiga ändamål och en del som är förbehållen staten. De olika delarna omfattar i sin tur olika licenstyper och spelformer, t.ex. omfattar den konkurrensutsatta del- en bl.a. spel online och vadhållning, se figur 1.

Figur 1	Den svenska spelmarknaden efter omregleringen:
	delmarknader, licenstyper och spelformer

	Källa: Statskontorets rapport 2021:5 s. 11. Figuren utgår från 5–10 kap. spellagen.
	Spelverksamhet ska vara lämplig ur allmän synpunkt samt bedrivas på ett
	sunt och säkert sätt, under offentlig kontroll. Det ställs krav på ett starkt
	konsumentskydd och en hög säkerhet på spelen. De negativa konsekvens-
	erna av spelande ska begränsas och en licenshavare har en långtgående
	skyldighet att skydda spelarna mot överdrivet spelande (se 3 kap. 1 § och
	14 kap. 1 § spellagen).
	Med stöd av spellagen kan Spelinspektionen, som ansvarar för tillsyn
	över att spellagen och de föreskrifter och villkor som meddelats med stöd
	av lagen följs, vidta åtgärder mot de spelbolag som inte följer den. Åtgärd-
	erna kan t.ex. bestå i föreläggande om att rätta till brister i verksamheten
	eller beslut om förbud förenat med viten, beslut om sanktionsavgifter eller
	i vissa fall återkallelse av licensen (18 kap. 12–25 §§ och 19 kap. 10 §
	spellagen). Konsumentverket har ett gemensamt tillsynsansvar med Spel-
	inspektionen för spellagens regler om marknadsföring.
	I samband med omregleringen vidtogs ett flertal åtgärder för att stänga
	ute olicensierat spel. Det infördes bl.a. en möjlighet för Spelinspektionen
	att hos domstol ansöka om s.k. betalningsblockering. Betalningsblocke-
	ring innebär att en betaltjänstleverantör åläggs att blockera elektroniska
	betalningstransaktioner till och från ett konto som används eller kan kom-
	ma att användas för förmedling av insatser eller vinster till eller från en
	spelverksamhet utan nödvändig licens (18 kap. 26 § spellagen). Spelin-
	spektionen kan även förelägga en internetleverantör att upprätta ett var-
	ningsmeddelande för webbplatser som tillhandahåller spel utan nödvändig
	licens (18 kap. 28 § spellagen). Det är även straffbart att tillhandahålla spel
	utan nödvändig licens eller främja deltagande i sådant spel (19 kap. 1 och
	2 §§ spellagen). Det har utöver detta införts en skattskyldighet för
	spelvinster från licenspliktiga spel som tillhandahålls av någon som saknar
22	licens (42 kap. 25 § och 8 kap. 3 § inkomstskattelagen [1999:1229]).
22

I propositionen anförde regeringen att det borde införas möjligheter att Prop. 2021/22:242 besluta om andra behövliga åtgärder för att utestänga dem som utan licens

tillhandahåller spel på den svenska marknaden och att begränsa skadeverk- ningarna av sådant spel (prop. 2017/18:220 s. 277–279). Det var mot den- na bakgrund som regeringen tillsatte Spelmarknadsutredningen.

4.2Statskontorets uppdrag att följa upp och utvärdera omregleringen av spelmarknaden

Regeringen anförde inför omregleringen att reformen bör följas upp och utvärderas kontinuerligt och, efter en viss tid, mer samlat, främst när det gäller dess effekter på marknadsutvecklingen, kanaliseringen, konsument- skyddet, folkhälsan, den personliga integriteten, idrottsrörelsens och andra allmännyttiga organisationers finansiering, samt på kostnadsutvecklingen för berörda myndigheter och statens intäkter (prop. 2017/18:220 s. 277 och 278). I samband med att propositionen beslutades gavs Statskontoret i uppdrag att följa upp och utvärdera omregleringen av spelmarknaden (Fi2018/01523 och Fi2019/00298). Syftet med uppdraget var att skapa un- derlag för att vid behov justera regleringen. Uppföljningen och utvärde- ringen omfattade bl.a. effekterna på folkhälsan, konsumentskyddet, statens intäkter från spel och finansieringen av allmännyttiga ändamål.

Statskontoret har fram t.o.m. 2022 årligen redovisat resultatet av sin uppföljning och utvärdering. Resultatet har redovisats i fyra delrapporter och en slutrapport: delrapport 1 Indikatorer för att följa omregleringens effekter (rapport 2018:22), delrapport 2 Spelmarknaden före omreglering- en (rapport 2019:6), delrapport 3 Första året med den nya spelregleringen (rapport 2020:08), delrapport 4 Andra året med den nya spellagen (rapport 2021:5) och slutrapport (rapport 2022:5).

4.3Kanaliseringen till lagligt spelande

Kanaliseringsgraden, dvs. den andel av svenskars spelande som sker inom licenssystemet, är ett sätt att beskriva hur stor den offentliga kontrollen är över spelmarknaden. Regeringen bedömde vid införandet av den nya spel- regleringen att kanaliseringsgraden med den nya regleringen skulle kunna bli minst 90 procent (prop. 2017/18:220 s. 285). Detta var en bedömning och inte någon beslutad målsättning. Den faktiska graden av kanalisering beror på en samverkan av många olika faktorer. Det saknas säkra uppgifter om hur mycket det spelas hos spelbolag utan svensk licens.

Vid omregleringen av den svenska spelmarknaden var kanaliseringsgra- den betydligt lägre än 50 procent (Statskontorets rapport 2019:6 s. 40 och 41). Enligt Statskontoret uppgick kanaliseringsgraden uppskattnings- vis till i genomsnitt 88 procent under 2019, 85 procent under 2020 och 87 procent under 2021. Enligt myndigheten innebär detta att kanalise- ringsgraden, som en direkt och tydlig effekt av införandet av licenssystem- et, har ökat betydligt efter omregleringen. Det är dock enligt Statskontoret viktigt att inte fokusera för mycket på hur hög kanaliseringsgraden är, utan

Prop. 2021/22:242 att den i första hand bör betraktas som ett verktyg och inte ett mål i sig (Statskontorets rapport 2022:5 s. 23 och 24).

Den uppskattade kanaliseringsgraden inkluderar samtliga konkurrensut- satta spelformer. I själva verket varierar kanaliseringen mellan olika spel- former. En allmän uppfattning inom spelbranschen är att vadhållning på hästar har en hög kanalisering, medan kanaliseringen är lägre för online- kasinon. Det saknas dock mer tillförlitliga uppgifter över detta (Statskon- torets rapport 2022:5 s. 93 och 94).

4.4Tillfälliga spelansvarsåtgärder med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19

Med anledning av de risker som utbrottet av det nya coronaviruset hade medfört beslutade regeringen den 11 juni 2020 förordningen (2020:495) om tillfälliga spelansvarsåtgärder med anledning av spridningen av sjuk- domen covid-19. Förordningen trädde i kraft den 2 juli 2020. Efter att regeringen vid två tillfällen förlängt giltigheten upphörde förordningen att gälla den 15 november 2021.

Den tillfälliga förordningen innehöll bl.a. skärpta regler i fråga om in- sättnings- och förlustgränser samt inloggningstider. Vidare begränsades värdet av en bonus hos en licenshavare som tillhandahåller kommersiellt onlinespel, och vid spel på värdeautomater på andra platser än på ett kasi- no, till högst 100 kronor.

Den 23 april 2020 gavs Spelinspektionen även i uppdrag att bl.a. följa utvecklingen på spelmarknaden och redovisa vilka åtgärder som med an- ledning av covid-19-pandemin bedömdes nödvändiga för att hindra olic- ensierat spel från att riktas mot den svenska marknaden, samt överväga om det fanns behov av andra åtgärder på spelområdet mot bakgrund av den rådande situationen (Fi2020/01922). Uppdraget slutredovisades den 17 augusti 2020. Spelinspektionen har i sina rapporter konstaterat att mer behöver göras för att motverka illegalt spel.

4.5 Åtgärder för att stärka arbetet mot olicensierad spelverksamhet

Mot bakgrund av att både Spelinspektionen och Statskontoret i sina rapporter till regeringen pekat på att mer behöver göras för att motverka illegalt spel har det bedömts finnas behov av att se över förutsättningarna för berörda myndigheter att fullt ut kunna tillämpa redan tillgängliga möj- ligheter att begränsa illegalt spel. Bland annat har det bedömts finnas be- hov av att utvärdera hur tillsynen enligt den nya spellagen har fungerat i praktiken, exempelvis avseende berörda myndigheters arbete, metoder, uppdrag och förutsättningar. Regeringskansliet beslutade därför den

	30 november 2020 att ge en sakkunnig i uppdrag att biträda Finansdeparte-
	mentet med att analysera och föreslå åtgärder för att stärka arbetet mot
	olicensierad spelverksamhet och manipulation av resultat inom sport, s.k.
	matchfixning (Fi 2020:B). I samband med att utredningstiden förlängdes
24	den 31 maj 2021 utvidgades uppdraget till att även omfatta behovet av jus-
24

terade regler om sanktionsavgift vid licenshavares överträdelser av lagen Prop. 2021/22:242 (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

Resultatet av uppdraget redovisades i departementspromemorian Åtgärder mot matchfixning och olicensierad spelverksamhet (Ds 2021:29).

4.6Marknadsföring av spel

4.6.1 Generella regler om marknadsföring

Generella bestämmelser om marknadsföring finns i marknadsföringslagen
(2008:486). Lagen genomför Europaparlamentets och rådets direktiv
2005/29/EG om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare
gentemot konsumenter på den inre marknaden och om ändring av rådets
direktiv 84/450/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG,
98/27/EG och 2002/65/EG samt Europaparlamentets och rådets förord-
ning (EG) nr 2006/2004.
Enligt 1 § marknadsföringslagen har lagen till syfte att främja konsum-
enternas och näringslivets intressen i samband med marknadsföring av
produkter och att motverka marknadsföring som är otillbörlig mot konsu-
menter och näringsidkare. Med marknadsföring avses enligt 3 § reklam
och andra åtgärder i näringsverksamhet som är ägnade att främja avsätt-
ningen av och tillgången till produkter inbegripet en näringsidkares hand-
lande, underlåtenhet eller någon annan åtgärd eller beteende i övrigt före,
under eller efter försäljning eller leverans av produkter till konsumenter
eller näringsidkare.
I 5 § marknadsföringslagen finns ett allmänt krav på att marknadsföring
ska stämma överens med god marknadsföringssed. God marknadsförings-
sed definieras i 3 § som god affärssed eller andra vedertagna normer som
syftar till att skydda konsumenter och näringsidkare vid marknadsföring
av produkter. Vid bedömning av vad som utgör god affärssed kan bl.a. det
utomrättsliga normsystem som har utvecklats inom näringslivet, främst In-
ternationella handelskammarens grundregler för reklam, men även andra
uppförande- och branschkoder beaktas. Begreppet innefattar förutom god
affärssed och god yrkessed även andra vedertagna normer för marknadsfö-
ring, exempelvis speciallagstiftning, de normer som domstolarna har skap-
at genom sin praxis samt andra internationellt vedertagna normer inom
ramen för lagens syfte. Även Konsumentverkets föreskrifter och allmänna
råd kan beaktas vid bedömningen (prop. 2007/08:115 s. 69 och 70). Enligt
6 § är marknadsföring som strider mot god marknadsföringssed enligt 5 §
att anse som otillbörlig, om den i märkbar mån påverkar eller sannolikt
påverkar mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut. I 7–
17 §§ finns särskilda bestämmelser som anger att marknadsföring inte
heller får vara aggressiv eller vilseledande och tydliggör hur denna bedöm-
ning ska göras.
Enligt 10 § första stycket marknadsföringslagen får en näringsidkare vid
marknadsföringen inte använda sig av felaktiga påståenden eller andra
framställningar som är vilseledande i fråga om näringsidkarens egen eller
någon annans näringsverksamhet. Av tredje stycket framgår att en närings-
idkare inte heller får utelämna väsentlig information i marknadsföringen
av sin egen eller någon annans näringsverksamhet. Med vilseledande ute-	25
	25

Prop. 2021/22:242 lämnande avses även sådana fall då den väsentliga informationen ges på ett oklart, obegripligt, tvetydigt eller annat olämpligt sätt.

Om marknadsföring är otillbörlig får näringsidkaren enligt 23 § förbjud- as att fortsätta med marknadsföringen. En näringsidkare som vid sin mark- nadsföring låter bli att lämna väsentlig information får vidare enligt 24 § åläggas att lämna sådan information. Ett förbud eller åläggande ska enligt 26 § förenas med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt. Av 28 § följer att Konsumentombudsmannen i vissa fall får meddela föreläggande om sådana förbud och ålägganden. Enligt 47 § får vidare en talan om för- bud eller åläggande väckas i domstol av Konsumentombudsmannen, en näringsidkare som berörs av marknadsföringen eller en sammanslutning av konsumenter, näringsidkare eller löntagare.

4.6.2Särskilda regler om marknadsföring av spel

I 15 kap. spellagen finns särskilda bestämmelser om marknadsföring av spel. Av 1 § framgår att måttfullhet ska iakttas vid marknadsföring av spel till konsumenter. Marknadsföringen får inte riktas särskilt till personer un- der 18 år. Begreppen konsument och marknadsföring i spellagen har sam- ma innebörd som i marknadsföringslagen (prop. 2016/17:8 s. 46). Enligt 15 kap. 2 § spellagen får marknadsföring inte heller riktas direkt till en spelare som har stängt av sig från spel. Om en spelare har sagt upp sitt spelkonto hos en licenshavare, får licenshavaren rikta marknadsföring direkt till spelaren endast om spelaren i samband med uppsägningen aktivt godkänt det. I 3 § anges vidare att kommersiella meddelanden om spel ska innehålla tydlig information om lägsta ålder för att få spela. På platser där spel bedrivs och i samband med kommersiella meddelanden om spel, med undantag för sådana meddelanden i radio, ska licenshavaren säkerställa att det också anges kontaktuppgifter till en organisation som tillhandahåller information om och stöd i samband med spelproblem.

Enligt 15 kap. 4 § spellagen ska marknadsföring som strider mot 1 eller

2 § vid tillämpningen av 5, 23 och 26 §§ marknadsföringslagen anses som otillbörlig mot konsumenter. Av paragrafen framgår vidare att om infor- mation som anges i 15 kap. 3 § spellagen inte lämnas ska marknads- föringslagen tillämpas, med undantag av bestämmelserna i 29–36 §§ om marknadsstörningsavgift. Sådan information ska anses vara väsentlig en- ligt 10 § tredje stycket marknadsföringslagen.

När en licenshavare ingår avtal om sponsring ska denne, enligt 15 kap.

5 § spellagen, säkerställa att dess logotyper samt namn på spelprodukter eller speltjänster inte förekommer på produkter som är avsedda att använd- as av personer under 18 år. Enligt 6 § får reklam för spel som tillhandahålls av någon som saknar nödvändig licens enligt spellagen inte förekomma i tv-sändningar, beställ-tv, sökbar text-tv eller ljudradiosändningar som om- fattas av radio- och tv-lagen (2010:696).

Ansvaret för marknadsföringen av spel ligger på licenshavarna. Svensk marknadsföringsrätt bygger på effektlandsprincipen, dvs. att reglerna är tillämpliga på marknadsföring som har effekt på eller riktar sig mot den svenska marknaden även om marknadsföringen härrör från utlandet. Lic- enshavarnas ansvar att följa svensk marknadsföringsrätt gäller enligt den- na princip oavsett om andra regler gäller för marknadsföring i det land från

vilket t.ex. tv-reklam sänds (prop. 2017/18:220 s. 163). Om licenshavaren Prop. 2021/22:242 inte följer marknadsföringsreglerna har Spelinspektionen möjlighet att

väga in detta vid exempelvis prövningen av ansökan om en förnyad licens.

5Svenska spels anpassning till den nya marknadssituationen

Regeringens bedömning: Det är i nuläget inte nödvändigt att vidta ytterligare åtgärder utöver de som AB Svenska spel redan vidtagit för att säkerställa att bolagets omstrukturering är förenlig med gällande rätt.

Betänkandets bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna delar eller har

inga synpunkter på bedömningen. Det gäller bl.a. Bröstcancerförbundet, Bygdegårdarnas riksförbund, Folkhälsomyndigheten, Nordic Lottery AB, Pensionärernas riksorganisation, Prostatacancerförbundet, SKPF Pen- sionärerna, Spelbranschens riksorganisation, Sveriges dövas riksförbund och Synskadades riksförbund. AB Svenska spel anser att de genomförda omstruktureringarna medfört att verksamheten bedrivs i enlighet med så- väl spellagens krav på legal struktur som konkurrensrättsliga regler. Kon- kurrensverket delar bedömningen, men anser att det finns starka skäl att fortsatt granska anpassningen till den nya marknadssituationen och kon- cernens användning av gemensamma resurser i verksamhet som drivs i konkurrens med andra aktörer, för att kunna identifiera eventuella behov av förändringar för att säkerställa konkurrensneutralitet.

Några remissinstanser, bl.a. Aktiebolaget Trav och Galopp (ATG) och William Hill International, delar inte bedömningen. Branschföreningen för onlinespel (BOS) konstaterar att Svenska spel är ett mycket resursstarkt bolag, vilket skapar en skevhet när bolaget aktivt opinionsbildar om hur spelmarknaden bör regleras. Denna skevhet på spelmarknaden kommer aldrig rättas till med mindre än att Svenska spel avyttras. BOS anser att bolaget, i strid med konkurrenslagen (2008:579), blandar samman sina verksamheter och varumärken mellan den monopolskyddade verksamhet- en och den konkurrensutsatta. Bland annat Cherry Casino Sweden Ltd, Leovegas AB och Spooniker Ltd menar att det går att ifrågasätta statens roll som kommersiell aktör på den konkurrensutsatta marknaden. De men- ar bl.a. att det ur ett konkurrensperspektiv är problematiskt att Svenska spel har möjlighet att använda sig av sitt huvudvarumärke både i monopol- verksamheten och i den konkurrensutsatta verksamheten och anser att åt- minstone den del som verkar på den konkurrensutsatta marknaden bör av- yttras. Valfrihetens vänner menar att hänsyn inte tagits till hur konkurrens- situationen kan snedvridas om utredningens förslag om riskklassificering och marknadsföringsrestriktioner genomförs. Dessa förslag kommer enligt organisationen att bidra till att Svenska spels särställning förstärks.

Skälen för regeringens bedömning: Inför omregleringen av spelmark- naden bedömde Spellicensutredningen att en avyttring borde göras av den del av Svenska spel som skulle komma att verka på den konkurrensutsatta

Prop. 2021/22:242	delen av marknaden efter omregleringen (SOU 2017:30 del 2 s. 291
	och 292). Regeringen ansåg emellertid att det inte var lämpligt att över-
	väga en avyttring innan en uppföljning av hur bolaget anpassat verksam-
	heten till de nya reglerna eller utvärderingen av reformen i övrigt hade
	genomförts (se prop. 2017/18:220 s. 270).
	Enligt 5 kap. 2 § första stycket spellagen får licens för statligt spel endast
	ges till ett direkt eller indirekt helägt statligt aktiebolag. Svenska spel, som
	är ett helägt statligt aktiebolag, har i enlighet med denna reglering beviljats
	licens för värdeautomater och lotterier och Casino Cosmopol AB, som ägs
	av Svenska spel, har beviljats licens för statligt kasinospel.
	Av 5 kap. 2 § andra stycket spellagen framgår att den som har beviljats
	licens för statligt spel inte får beviljas licens enligt andra kapitel i lagen. I
	förarbetena till spellagen anges att licens för spel som inte omfattas av en-
	samrätten endast kan beviljas om denna verksamhet bedrivs av en annan
	juridisk person än den som bedriver verksamheten med ensamrätt. Spel-
	lagen förutsätter alltså en strikt uppdelning mellan å ena sidan spelverk-
	samhet som helt eller delvis bedrivs med ensamrätt och å andra sidan spel-
	verksamhet som är föremål för konkurrens. I förarbetena konstateras även
	att det är bolagets uppgift att bedriva verksamheten på ett sådant sätt att
	den inte strider mot det konkurrensrättsliga regelverket, vilket bl.a. innebär
	att det inte får ske otillåten korssubventionering mellan det bolag som be-
	driver verksamhet med ensamrätt och det bolag som hanterar den konkur-
	rensutsatta verksamheten. Omstruktureringen av Svenska spel ansågs vara
	en fråga för bolaget och dess styrelse, inte för ägaren. (Prop. 2017/18:220
	s. 270.)
	Mot denna bakgrund har Svenska spel valt att bedriva koncernens verk-
	samhet inom den konkurrensutsatta delmarknaden genom en annan juri-
	disk person än de bolag som har licens för statligt spel. Svenska spel har
	även vidtagit ett flertal åtgärder för att säkerställa en tydlig uppdelning av
	verksamheterna inom koncernen och att ingen otillåten korssubventione-
	ring sker. Det nya bolaget Svenska spel sport & casino AB, som är det
	bolag som bedriver verksamhet inom den konkurrensutsatta delmarknad-
	en, har också beviljats licens av Spelinspektionen för onlinespel och vad-
	hållning i enlighet med 7 och 8 kap. spellagen. Svenska spel har således
	gjort sådana förändringar av den legala strukturen som krävs enligt 5 kap.
	2 § andra stycket spellagen.
	I koncernen används huvudvarumärket såväl för bolagen som har licens
	för statligt spel som för bolagen i den konkurrensutsatta verksamheten,
	vilket skulle kunna anses vara problematiskt i konkurrenshänseende. Av
	den anledningen har frågan om användningen av huvudvarumärket utgör
	en överträdelse av konkurrensrätten nyligen varit föremål för bedömning
	i ett ärende hos Konkurrensverket (dnr 128/2019). Myndigheten konstater-
	ade att frågan om användning av ett varumärke som byggts upp inom ram-
	en för ensamrätt på en närliggande konkurrensutsatt marknad kan utgöra
	missbruk av dominerande ställning inte har varit föremål för prövning vare
	sig i svensk praxis eller på EU-nivå. I nationella avgöranden från Belgien
	och Frankrike har det däremot ansetts att en sådan användning kan utgöra
	ett missbruk. Vid bedömningen har dock den aktuella marknadens egen-
	skaper och omständigheterna i det specifika fallet ansetts vara avgörande.
	Vid granskningen av Svenska spel kom Konkurrensverket fram till att
28	kostnader för investeringar i huvudvarumärket till stor del belastar områd-

et med licens förbehållen staten till förmån för det konkurrensutsatta om- Prop. 2021/22:242 rådet. Vid en granskning av marknaden noterade myndigheten emellertid

också att varumärken inte är avgörande för kunders val av spelbolag, att det inom spelbranschen finns flera stora internationella aktörer med kända varumärken som marknadsförts gentemot svenska spelare under en längre tid och att det totala antalet aktörer med licens för vadhållning eller kom- mersiellt onlinespel är betydande och inträdeshindren är begränsade. De rådande marknadsförhållandena minskar enligt myndigheten risken för att konkurrensen skadas. Mot den bakgrunden fann Konkurrensverket inte skäl att prioritera en fortsatt utredning av frågan om användningen av huvudvarumärket utgör en överträdelse av förbudet mot missbruk av dominerande ställning i 2 kap. 7 § konkurrenslagen och artikel 102 i för- draget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Ärendet skrevs därför av från vidare handläggning den 13 mars 2020.

Även om Konkurrensverkets beslut att lägga ned ärendet inte utgör ett konstaterande av att Svenska spels agerande är i överensstämmelse med det konkurrensrättsliga regelverket, har myndigheten vid sin granskning kommit fram till att det inte finns tillräckligt starka indikationer på att för- farandet skulle strida mot det konkurrensrättsliga regelverket för att gran- ska ärendet vidare. Mot denna bakgrund delar regeringen, i likhet med bl.a. Konkurrensverket, utredningens bedömning att det i nuläget inte är nöd- vändigt att vidta ytterligare åtgärder för att säkerställa att Svenska spels omstrukturering är förenlig med gällande rätt. Till skillnad mot vad bl.a. ATG, BOS och Spooniker Ltd anser finns det således inget behov av att avyttra bolaget. Det finns inte heller, som Valfrihetens vänner menar, an- ledning att göra någon annan bedömning i denna fråga till följd av övriga förslag i detta lagstiftningsärende. Eftersom omregleringens effekter på konkurrensen kan ta tid, och förutsättningarna på spelmarknaden föränd- ras, bör det framhållas att denna bedömning utgår från de nuvarande för- hållandena på marknaden.

6Åtgärder för att stänga ute olicensierat spel

6.1Behov av ytterligare åtgärder

Regeringens bedömning: Spellagen bör kompletteras med ytterligare verktyg för att stänga ute olicensierat spel.

Betänkandets bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Remissinstanserna är överlag positiva till fler åt-

gärder för att stänga ute olicensierade spelbolag. Konkurrensverket konsta- terar att det är viktigt att regelverket följs för en effektiv och väl fungeran- de konkurrens och stöder utgångspunkten att alla som agerar på den sven- ska spelmarknaden ska ha licens och att aktörer utan licens ska stängas ute. Enligt myndigheten bidrar detta också till att skydda licenshavare från otillbörlig konkurrens. Några remissinstanser, bl.a. AB Svenska spel, på-

Prop. 2021/22:242 talar även vikten av att berörda myndigheter och andra aktörer på spel-

	marknaden vidtar åtgärder i syfte att stänga ute olicensierat spel.
	Majoriteten av remissinstanserna, bl.a. Myndigheten för press, radio och
	tv och Spelinspektionen, delar bedömningen att en möjlighet till s.k. IP-
	blockering inte bör införas. Konkurrensverket menar att en sådan möjlig-
	het skulle riskera att begränsa och förhindra tillgången till även annan in-
	formation än den som åtgärden avser och därmed inskränka yttrandefrihet-
	en på ett sätt som kan strida mot grundlagarna. Spelbranschens riksorgani-
	sation (Sper) är av uppfattningen att IP-blockering inte är en speciellt
	effektiv åtgärd eftersom den lätt kan kringgås. Region Stockholm (Beroen-
	decentrum Stockholm) menar att det är troligt att målgruppen med en sådan
	reglering skulle få kännedom om de tekniska möjligheterna att kringgå
	blockeringen. Några remissinstanser anser däremot att en möjlighet till IP-
	blockering bör införas. Folkhälsomyndigheten tycker att det är oklart var-
	för utredningen avstår från att föreslå en sådan möjlighet då det är något
	som en majoritet av EU-länderna redan har infört. Bland annat Sveriges
	riksidrottsförbund och Svenska Fotbollförbundet uppmanar regeringen att
	noga följa utvecklingen och vara beredd att vidta ytterligare kraftfulla åt-
	gärder om det är nödvändigt, som exempelvis IP-blockering.
	Flera remissinstanser, bl.a. Leovegas AB, vill se ett utvidgat tillämp-
	ningsområde för spellagen så att endast spelbolag med svensk licens ska
	få erbjuda spel till svenska konsumenter. Spooniker Ltd anser att det är ett
	stort misstag att avvisa tanken på att utvidga spellagens tillämpningsom-
	råde, eftersom detta gör de flesta av utredningens övriga förslag verknings-
	lösa. Enligt Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare i kommunal
	tjänst (BUS) finns det en risk för att de olicensierade aktörerna ser en möj-
	lighet att bedriva spelverksamhet under tiden spellagens tillämpningsom-
	råde utvecklas genom rättspraxis och de berörda myndigheternas arbete
	med tillsyn. Cherry Casino Sweden Ltd menar att bolag utan svensk licens
	som riktar sig mot den svenska spelmarknaden eller som accepterar sven-
	ska kunder har mycket större möjligheter att erbjuda en bra kundupplevel-
	se och ett mer konkurrenskraftigt erbjudande än vad svenska licenshavare
	kan göra. William Hill International menar att de allt striktare kraven för
	licensierade aktörer driver fler spelare att spela utanför licenssystemet. Bo-
	laget påpekar att de licensierade aktörerna, till skillnad från olicensierade
	aktörer, även betalar skatt i Sverige. Enligt bolaget innebär detta samman-
	taget att de olicensierade aktörerna över tid växer sig starkare på bekostnad
	av hela licenssystemet.
	Skälen för regeringens bedömning: Alla former av spel om pengar är
	förenade med risker. Spel om pengar ska därför tillhandahållas på ett sunt
	och säkert sätt under offentlig kontroll. En viktig utgångspunkt med den
	svenska spelregleringen är att aktörer utan licens ska stängas ute från spel-
	marknaden. På så sätt kan spelandet kanaliseras till erbjudanden från an-
	svarsfulla, tillförlitliga och kontrollerbara aktörer, vilket är en förutsätt-
	ning för att kunna uppnå ett starkt konsumentskydd på spelmarknaden (se
	t.ex. prop. 2017/18:220, s. 82, 85, 90 och 91). Aktörerna med svensk spel-
	licens måste dessutom uppfylla högt ställda krav på spelverksamheten och
	ska säkerställa att sociala och hälsomässiga hänsyn iakttas för att skydda
	spelare mot överdrivet spelande och hjälpa dem att minska sitt spelande
	när det finns anledning till det (den s.k. omsorgsplikten i 14 kap. 1 § spel-
30	lagen). Utestängandet av olicensierade spelaktörer bidrar även, som Kon-

kurrensverket konstaterar, till att skydda licenshavarna från otillbörlig konkurrens, vilket annars riskerar att snedvrida konkurrensen på marknad- en. Liksom bl.a. Svenska spel påtalar är en given utgångspunkt för att stänga ute olicensierat spel från den svenska spelmarknaden att berörda myndigheter och andra aktörer på marknaden aktivt vidtar åtgärder i detta syfte.

Både Spelinspektionen och Statskontoret har konstaterat att mer behöver göras för att motverka illegalt spel (se t.ex. Statskontorets rapport 2021:5 s. 16 och Spelinspektionens slutredovisning den 17 augusti 2020 enligt regeringens uppdrag att följa utvecklingen och vidta åtgärder på spelom- rådet med anledning av det nya coronaviruset, Fi2020/01922, s. 16–29). Mot denna bakgrund instämmer regeringen, i likhet med majoriteten av remissinstanserna, i utredningens bedömning att spellagen bör kompletter- as med ytterligare verktyg för att stänga ute olicensierat spel.

I samband med omregleringen av den svenska spelmarknaden övervägd- es införandet av en möjlighet att besluta om blockering av elektronisk kommunikation till domäner (DNS-blockering) eller IP-adresser (IP- blockering) där det erbjuds olicensierat spel. Regeringen bedömde dock att någon sådan möjlighet inte skulle införas, eftersom åtgärden ansågs vara alltför ingripande och skulle riskera att blockera tillgången även till sådant material som inte är avsett att omfattas av blockeringen. I stället för blockering infördes en möjlighet för Spelinspektionen att förelägga en in- ternetleverantör att upprätta ett varningsmeddelande för webbplatser som erbjuder spel utan licens i Sverige (se prop. 2017/18:220 s. 209–212). Regeringen delar, liksom bl.a. Myndigheten för press, radio och tv, Region Stockholm (Beroendecentrum Stockholm), Spelinspektionen och Sper, ut- redningens bedömning att det inte heller nu har framkommit skäl som motiverar någon annan bedömning än den som gjordes i samband med omregleringen. Regeringen anser därför, till skillnad mot bl.a. Folkhälso- myndigheten, att någon möjlighet till blockering av elektronisk kommu- nikation inte bör införas i nuläget. Regeringen följer dock utvecklingen av frågan om blockering av elektronisk kommunikation.

Spellagen ska enligt 1 kap. 2 § tillämpas på spel som tillhandahålls i Sverige. Onlinespel som inte riktas till den svenska marknaden ska inte anses tillhandahållna i Sverige. Utredningen har, liksom bl.a. BUS, Cherry Casino Sweden Ltd, Leovegas AB, Spooniker Ltd och William Hill Inter- national förespråkar, övervägt om spellagens tillämpningsområde bör ut- vidgas till att i princip omfatta allt spel som är tillgängligt för svenska kon- sumenter, för att på så sätt minska möjligheterna för olicensierade spelfö- retag att locka till sig svenska konsumenter. Enligt utredningen finns det dock inte skäl att i dagsläget utvidga spellagens tillämpningsområde. Ut- redningen bedömer i stället att tolkningen av tillämpningsområdet även fortsättningsvis bör utvecklas genom domstolspraxis samt Spelinspektion- ens och andra myndigheters tillsyns- och rättsvårdande arbete.

I departementspromemorian Åtgärder mot matchfixning och olicensi- erad spelverksamhet (Ds 2021:29) lämnas ett förslag om utvidgat tillämp- ningsområde för spellagen. I promemorian lämnas även fler förslag som syftar till att stänga ute olicensierad spelverksamhet, bl.a. en justerad möj- lighet att blockera betalningar till olicensierad spelverksamhet. Regering- en avser att återkomma till dessa frågor.

Prop. 2021/22:242

Prop. 2021/22:242 6.2		Tillstånd för spelprogramvara
	6.2.1	Ett krav på tillstånd för spelprogramvara ska
		införas i spellagen

	Regeringens förslag: Ett krav på tillstånd för den som tillverkar, till-
	handahåller, installerar eller ändrar spelprogramvara för vadhållning
	online och kommersiellt onlinespel ska införas i spellagen.

	Betänkandets förslag överensstämmer med regeringens. Betänkandets
	förslag har dock en något annorlunda redaktionell utformning.
	Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker eller
	har inga invändningar mot förslaget om tillstånd för spelprogramvara. Det
	gäller bl.a. Branschföreningen för onlinespel, Bröstcancerförbundet,
	Bygdegårdarnas riksförbund, Centralförbundet för alkohol och narkotika-
	upplysning, Nordic Lottery AB, Pensionärernas riksorganisation, Prosta-
	tacancerförbundet, SKPF Pensionärerna, Spelbranschens riksorganisa-
	tion, Spooniker Ltd, Statskontoret, Stockholms universitet (Institutionen
	för folkhälsovetenskap), Sveriges dövas riksförbund, Synskadades riksför-
	bund och William Hill International.
	Enligt Spelinspektionen kan förslaget öka kanaliseringen till lagligt spel.
	Det bör dock enligt myndigheten inte införas krav på tillstånd för den som
	tillverkar en spelprogramvara. Om det införs ett sådant krav behöver det
	enligt myndigheten tydliggöras i vilket skede och under vilka förutsätt-
	ningar kravet blir tillämpligt. Myndigheten anser vidare att det av rätts-
	säkerhetsskäl bör tas in en definition av spelprogramvara i lagen. Skatte-
	verket anser att det bör tydliggöras hur begreppen spelprogramvara och
	spelsystem förhåller sig till varandra och vad som omfattas av tillstånds-
	plikt. AB Svenska spel anser att det inte bör krävas tillstånd för en licens-
	havare som tillverkar, tillhandahåller, installerar eller ändrar spelprogram-
	vara endast för egen räkning eller för en licenshavares internationella sam-
	arbetspartner, eftersom det redan ställs höga krav sådana samarbeten. Bo-
	laget anser att det vid prövningen även bör beaktas om sökanden redan har
	en spellicens i Sverige. Enligt bolaget behöver vidare innebörden av likvi-
	ditetsprogram tydliggöras. Cherry Casino Sweden Ltd anser att tillstånds-
	kravet inte bör omfatta licenshavarnas närstående bolag, utan endast tredje
	part som tillverkar, tillhandahåller, installerar eller ändrar spelprogramva-
	ra för licenshavarnas räkning. Enligt bolaget bör det vidare åligga leveran-
	törer med tillstånd, och inte operatörerna, att säkerställa att produkterna
	uppfyller de krav som följer av lagen.
	Paf Consulting Abp (Paf) föreslår att tillståndskravet ersätts av ett an-
	mälningsförfarande när det gäller företag som har spellicens i Sverige, och
	som själv eller genom annat bolag i samma koncern utvecklar spel uteslut-
	ande för egen räkning. Enligt bolaget bör även banker och betaltjänstlever-
	antörer som levererar tjänster till den svenska spelmarknaden omfattas av
	ett krav på tillstånd. Bolaget saknar vidare ett resonemang kring om ett
	tillståndskrav skulle påverka de tekniska kraven i spellagen. Enligt Leo-
	vegas AB bör förslaget även omfatta plattformsleverantörer, affilierade
	marknadsföringspartner, kundanskaffningsbolag och betalningsförmedla-
	re. Evolution Gaming Group önskar klargöranden om de spelcertifikat
32	som fortfarande är giltiga kommer att fortsätta vara det om ett företag får

ett tillstånd, och om varje mjukvarukomponent ska certifieras separat eller	Prop. 2021/22:242
om samtliga komponenter kan listas tillsammans.
Ett fåtal remissinstanser avstyrker förslaget. Konkurrensverket menar att
förslaget är betungande och riskerar att driva underleverantörer från den
svenska spelmarknaden. Förslaget kan enligt myndigheten även skapa hin-
der för framtida etablering av nya underleverantörer på marknaden, vilket
kan motverka en effektiv konkurrens. Betsson Nordic Ltd ifrågasätter om
svenska staten ska kunna begränsa näringsfriheten för enskilda utländska
företag och därmed försätta dem i en försämrad konkurrenssituation. Bo-
laget anser vidare att ett licenskrav vid själva tillverkningen av spelpro-
gramvara lägger för stor börda på tillverkaren redan i ett tidigt stadie av
processen och kan skapa gränsdragningsproblem. Apricot Investments Ltd
menar att ett alternativ till förslaget är att införa ett register över leverantör-
er, där endast de i registret anses lämpliga och får tillhandahålla spelinne-
håll på den svenska marknaden. Även Kambi Malta Ltd anser att ett regi-
streringssystem är lämpligare än ett licenssystem.
Skälen för regeringens förslag
Ett krav på tillstånd för spelprogramvara bör införas i spellagen
Spellicensutredningen föreslog i sitt betänkande, som låg till grund för den
nya spellagen, att även den som tillverkar, tillhandahåller, installerar eller
ändrar spelprogramvara för onlinespel skulle ha licens för detta, en s.k.
B2B-licens (business to business). Enligt utredningen skulle ett sådant
krav ge tillsynsmyndigheten större överblick över leveranskedjan, ta bort
en del av den administrativa bördan från spelföretagen, begränsa tillgång-
en till spelprogramvara för olicensierade spelföretag som tillhandahåller
spel i Sverige, samt omöjliggöra för svenska underleverantörer att tillhan-
dahålla tjänster till utländska spelföretag utan svenska myndigheters vet-
skap (SOU 2017:30 del 1 s. 529–552). Regeringen valde dock att inte gå
vidare med förslaget, eftersom det bl.a. fanns oklarheter avseende vilka
krav som skulle gälla för en sådan licens. Regeringen påpekade dock att
ett tillståndskrav för underleverantörer skulle kunna försvåra för olicensie-
rade spelföretag att hitta samarbetspartner och därmed bidra till att säker-
ställa kanaliseringen. Det uteslöts därför inte att ett sådant tillståndskrav
skulle kunna bli aktuellt i framtiden (prop. 2017/18:220 s. 136 och 137).
Företag som utvecklar och tillhandahåller spelprogramvara har en cen-
tral betydelse för tillhandahållandet av spel. I många fall är spelföretag
beroende av en eller flera externa sådana underleverantörer för att skapa
innehåll på webbplatsen där spelet tillhandahålls. Dessa underleverantör-
ers tjänster kan bestå i att leverera själva spelet eller att leverera verktyg
som spelföretag kan använda för att själva utveckla spel. I många fall kan
tjänsterna också bestå i att sköta hela driften av spelverksamheten,
inklusive transaktionerna mellan spelare och spelföretag. Enligt Spel-
marknadsutredningen är det ett begränsat antal programvaruutvecklare
som förser merparten av den svenska spelmarknaden med spelprogram-
vara. Flera av de större aktörerna är vidare svenskregistrerade bolag. Ett
flertal aktörer på den svenska spelmarknaden har efter omregleringen
efterfrågat en ökad reglering av underleverantörsmarknaden, för att på så
sätt uppnå en högre kanalisering till licensierad spelverksamhet. En mot-
svarande reglering finns i Storbritannien, enligt vilken den som tillverkar,	33

Prop. 2021/22:242 tillhandahåller, installerar eller ändrar spelprogramvara ska ha en s.k. gambling software operating license. Företrädare för UK Gambling Com-

	mission, som administrerar och utövar tillsyn över licenssystemet i Stor-
	britannien, har för utredningen uppgett att denna licensordning på ett
	effektivt sätt har bidragit till att stänga ute olicensierat spel i landet.
	Regeringen delar, i likhet med majoriteten av remissinstanserna, utred-
	ningens bedömning att ett krav på tillstånd för spelprogramvara skulle
	bidra till att tillhandahållandet av olicensierat spel på den svenska spel-
	marknaden försvåras. Redan i dagsläget är det ett brott att främja deltagan-
	det i olovligt spel (19 kap. 2 § spellagen). En tillståndsreglering skulle
	dock ge Spelinspektionen andra möjligheter än i dag att ställa krav på och
	direkt vända sig till spelprogramvaruutvecklaren för att förhindra att
	dennes spel används i samband med olovligt spel.
	Ett tillståndskrav för spelprogramvara innebär en inskränkning i den
	grundlagsstadgade näringsfriheten i 2 kap. 17 § regeringsformen och en
	viss inträdesbarriär, särskilt för små företag som vill konkurrera på den
	svenska spelmarknaden. Ett alternativ skulle kunna vara att endast införa
	en reglering som innebär att spelprogramutvecklare inte får samarbeta med
	olicensierade spelbolag, på liknande sätt som betaltjänst-, internet- och
	medieleverantörer underställs särskilda skyldigheter i spellagen i syfte att
	stänga ute olicensierat spel (se 15 kap. 6 § och 18 kap. 26–28 §§ spellagen
	samt 13 kap. 1 § spelförordningen [2018:1475]). Ett annat alternativ skulle
	kunna vara att, som bl.a. Apricot Investments Ltd, Kambi Malta Ltd och
	Paf förespråkar, i stället för ett tillståndskrav införa någon form av anmäl-
	ningsförfarande eller registreringssystem. En spelprogramvaruutvecklare
	har dock en mer direkt anknytning till och är en integrerad del av spelmark-
	naden. Det är t.ex. inte ovanligt med långtgående samarbeten mellan lic-
	enshavare och spelprogramvaruleverantörer. Spelprogramvaruutvecklare
	påverkas vidare redan i dag av flera av spellagens bestämmelser om bl.a.
	tekniska krav, certifiering och krav på spelens utformning.
	Ett tillståndskrav för spelprogramvara skulle ge Spelinspektionen större
	möjligheter att kontrollera om ett företag har tillräckliga förutsättningar
	och rutiner för att säkerställa att aktören inte förser olicensierade spelbolag
	med spelprogramvara för den svenska marknaden. Det skulle också ge
	myndigheten utökade möjligheter att bedriva aktiv tillsyn mot spelpro-
	gramvaruutvecklare. Då det framför allt är inom onlinespel som det olicen-
	sierade spelet förekommer är det rimligt att ett motsvarande tillståndskrav
	som redan gäller för innehavare av fysiska spelautomater också gäller för
	den som tillverkar och tillhandahåller programvara för onlinespel. Efter-
	som ett motsvarande tillståndskrav redan finns i Storbritannien torde den
	absoluta merparten av de aktörer som skulle omfattas av kravet vidare red-
	an tillämpa och vara bekanta med en sådan reglering. Detta bör således
	begränsa den administrativa börda som ett tillståndskrav skulle kunna
	medföra.
	En tillståndsreglering bör dessutom leda till mer rättvisa konkurrensvill-
	kor på underleverantörsmarknaden, genom att det försvårar för de mindre
	seriösa aktörerna som i dag väljer att samarbeta med spelföretag som till-
	handahåller olovligt spel. Syftet med en sådan tillståndsreglering skulle
	vara att skydda angelägna allmänna intressen och inte att ekonomiskt gyn-
	na vissa personer eller företag (jfr 2 kap. 17 § regeringsformen). Regering-
34	en delar mot denna bakgrund, till skillnad mot bl.a. Betsson Nordic Ltd

och Konkurrensverket, utredningens bedömning att de begränsningar i näringsfriheten som ett tillståndskrav medför är proportionerliga och ända- målsenliga i förhållande till syftet att skydda svenska konsumenter och den svenska spelmarknaden från olicensierat spel. En sådan reglering är där- med förenlig med näringsfriheten. Ett tillståndskrav för spelprogramvara bör därför införas i spellagen.

Licenshavaren har även fortsättningsvis ansvaret för att spelet och spelutrustningen överensstämmer med gällande regler

En grundläggande princip i spellagen är att det är spelbolaget, dvs. licens- havaren, som har det fulla ansvaret för att spelet och spelutrustningen över- ensstämmer med gällande regler. Att en licenshavare, genom t.ex. ett uppdragsavtal, överlåter hela eller delar av driften eller marknadsföringen av ett spel till någon annan aktör ändrar inte det ansvarsförhållandet (se t.ex. prop. 2017/18:220 s. 135).

En utgångspunkt för det nya tillståndskravet för spelprogramvara är, till skillnad mot vad Cherry Casino Sweden Ltd anser, att det även fortsätt- ningsvis ska vara licenshavaren som har ansvaret gentemot konsumenter- na och tillsynsmyndigheten för hela spelverksamheten. Det betyder att det även fortsättningsvis kommer vara licenshavaren som ansvarar för att spel- system m.m. genomgått erforderlig certifieringsprocess och uppfyller föreskrivna krav. Detta hindrar dock inte att licenshavare och underlever- antörer, på samma sätt som enligt nuvarande reglering, kan välja att exempelvis fördela kostnader och hantering av certifieringsprocessen sin- semellan.

När det gäller de frågor som Evolution Gaming Group och Paf framför om hur ett tillståndskrav påverkar de tekniska kraven enligt spellagen och processen med certifiering av spel, kan konstateras att förslaget inte avser att påverka nu gällande krav på certifiering.

Programvara och aktörer som ska omfattas av tillståndskravet

Tillståndskravet för spelprogramvara syftar till att bidra till säkerställandet av en hög kanalisering genom att försvåra för spelföretag som tillhanda- håller olovligt spel. Det är i huvudsak inom kommersiellt onlinespel och vadhållning online som olovligt spel förekommer. Regeringen delar därför utredningens bedömning att kravet på tillstånd ska gälla för spelprogram- vara som används i samband med sådana spel.

Eftersom spelprogramvara ser olika ut för olika spelformer är det viktigt att inte ha en allt för snäv definition i lagstiftningen. Med begreppet spel- programvara bör avses sådan programvara som är designad för att särskilt användas vid licenspliktigt spel om pengar. Skatteverket efterfrågar ett tyd- liggörande av hur begreppet förhåller sig till begreppet spelsystem i 2 kap. 3 § 17 spellagen. Spellagens definition av spelsystem är ett vitt begrepp och omfattar även elektroniska system som används av den som inte till- handahåller onlinespel. Begreppet spelprogramvara är således ett något snävare begrepp än spelsystem som tar sikte på sådan programvara som används vid just onlinespel. Regeringen delar Spelmarknadsutredningens och Spellicensutredningens bedömning att följande kan anses utgöra exempel på programvara som normalt sett bör omfattas av begreppet: streaminglösningar för virtuella spelhändelser (t.ex. livekasino), kontroll-

Prop. 2021/22:242

Prop. 2021/22:242 program för sådana händelser, program för vadslagning och matchning av vad, likviditetsprogram, slumptalsgeneratorer, program med speluppgifter

	som visar detaljerade resultat i spel eller som utgör grunden för bonusbe-
	räkningar samt program som accepterar och registrerar speltransaktioner,
	avgör resultatet eller beräknar och tilldelar vinster till kundens konto (se
	SOU 2017:30 del 1 s. 545 och SOU 2020:77 s. 113 och 114). Med spel-
	programvara avses däremot inte sådan programvara som är allmänt ut-
	vecklad för tillhörande aktiviteter, såsom resultatanalys, marknadsföring,
	kundhantering och förvaltning, eller som utgör delar av licenshavarens all-
	männa IT-struktur eller affärsapplikationer. Produkter som producerats
	med hjälp av sådan programvara kan däremot komma att omfattas av be-
	greppet, om dessa är designade för att användas i samband med spel om
	pengar.
	Regeringen delar, till skillnad mot bl.a. Spelinspektionen, utredningens
	bedömning att det varken är nödvändigt eller lämpligt med en särskild
	definition av begreppet spelprogramvara i spellagen. Utvecklingen går
	snabbt på spelmarknaden och nya former av programvara utvecklas konti-
	nuerligt. En särskild definition riskerar att öppna upp för kringgående av
	tillståndskravet. Den närmare innebörden och gränserna för när kravet blir
	tillämpligt bör därför, till skillnad mot vad bl.a. Svenska spel anser, i stället
	klargöras i rättspraxis och genom Spelinspektionens vägledning, på mot-
	svarande sätt som har skett i Storbritannien med anledning av det till-
	ståndskrav som gäller där.
	För att uppnå syftet med det nya tillståndskravet, dvs. att försvåra till-
	gången till spelprogramvara för olicensierade spelföretag genom att se till
	att tillståndsgivna underleverantörer inte samarbetar med sådana spelföre-
	tag, måste möjligheterna till kringgående minimeras. En ordning där en-
	dast den som tillhandahåller spelprogramvara till en licenshavare behöver
	ha tillstånd skulle riskera att kringgås genom att programvaruutvecklare
	använder olika mellanhänder för att förse både licensierade och olicensi-
	erade spelföretag med programvara. För att undvika en sådan situation del-
	ar regeringen, till skillnad mot bl.a. Betsson Nordic Ltd och Spelinspek-
	tionen, utredningens bedömning att det även bör krävas tillstånd för den
	som tillverkar själva spelprogramvaran. I regel är det samma företag som
	tillverkar eller tillhandahåller spelprogramvara som också installerar och
	ändrar programvaran. Det är dock inte uteslutet att den senare hanteringen
	görs av någon annan aktör. Även den aktören bör i så fall ha tillstånd för
	att få installera eller ändra spelprogramvaran. Det nya tillståndskravet bör
	således gälla för alla aktörer som tillverkar, tillhandahåller, installerar eller
	ändrar spelprogramvara. Enligt regeringen finns det inte heller, som bl.a.
	Cherry Casino Sweden Ltd och Svenska spel anser, skäl att undanta licens-
	havarnas närstående bolag, internationella samarbetspartner enligt 11 kap.
	1 § spellagen eller licenshavare som själva tillverkar, tillhandahåller, in-
	stallerar eller ändrar spelprogramvara endast för egen räkning från till-
	ståndskravet. En licenshavare som redan uppfyller kraven för en spellicens
	eller andra liknande krav bör inte ha några större svårigheter att uppfylla
	kraven för tillstånd för att hantera spelprogramvara.
	När det gäller bedömningarna som görs av Leovegas AB och Paf om att
	ett krav på tillstånd även bör införas för t.ex. plattformsleverantörer, affili-
	erade marknadsföringspartner, kundanskaffningsbolag, banker och betal-
36	ningsförmedlare kan konstateras att Spelmarknadsutredningens betänkan-

de inte innehåller några sådana förslag. Regeringen delar även utredning- Prop. 2021/22:242 ens bedömning att det i nuläget inte finns tillräckliga skäl att införa ett

sådant krav för betaltjänstleverantörer. I departementspromemorian Åtgär- der mot matchfixning och olicensierad spelverksamhet (Ds 2021:29) läm- nas dock förslag som syftar till att öka möjligheterna att begränsa betal- ningsförmedlingar till olicensierad spelverksamhet. Regeringen avser där- för att återkomma till denna fråga.

Lagförslag

Förslaget medför att en ny paragraf, 11 kap. 6 a §, införs i spellagen.

6.2.2	Förutsättningar för tillstånd

Regeringens förslag: Tillstånd för spelprogramvara ska få ges till den
som bedöms ha den kunskap, erfarenhet och organisation som krävs för
att driva verksamheten och kan antas komma att göra detta i enlighet
med lag och andra författningar som reglerar verksamheten. Tillstånd
ska inte få ges till den som är i konkurs, är under 18 år eller har förvalt-
are.
En tillståndshavare som saknar bosättning eller etablering i ett land
inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ska ha en fysisk repre-
sentant som är bosatt i Sverige. Representanten ska inte få vara i kon-
kurs, vara under 18 år eller ha förvaltare. Tillståndshavaren ska utfärda
fullmakt för representanten att i alla frågor som rör verksamheten enligt
tillståndet företräda tillståndshavaren inför svenska myndigheter, hand-
la på tillståndshavarens vägnar samt ta emot stämning för tillståndshav-
aren och själv eller genom någon annan tala och svara för denne.
Frågor om tillstånd för spelprogramvara ska prövas av spelmyndig-
heten. Ett tillstånd ska få förenas med villkor för hanteringen av spel-
programvaran.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få
meddela föreskrifter om vilka handlingar och uppgifter som ska ges in
i samband med en ansökan om tillstånd.

Betänkandets förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser yttrar sig särskilt
över förslaget. Spelinspektionen anser att det inte är nödvändigt med sam-
ma krav för tillstånd för att hantera spelprogramvara som för att erhålla en
spellicens. För att det ska vara tydligt att sökandens ledning och ägare inte
behöver prövas bör det enligt myndigheten anges i lagen. Myndigheten
anser vidare att det bör finnas ett krav på att den som ansöker om tillstånd
ska utse en kontaktperson som myndigheten kan kommunicera med under
ansökningsförfarandet. Aktiebolaget Trav och Galopp (ATG) anser att de
krav som i spellagen och penningtvättslagen ställs på licenshavare även
bör ställas på ägare och ledning för den som har tillstånd för spelprogram-
vara. Detta för att undanröja risken för att ägare och ledningspersoner som
är olämpliga som licenshavare kan agera som underleverantör eller upp-
dragstagare. Enligt Kommerskollegium är kravet på programvaruutveckla-
re utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet att utse en represen-
tant som är bosatt i Sverige diskriminerande mot representanter i, och i		37

Prop. 2021/22:242 vissa fall från, andra EU-länder och följs inte heller av någon EU-rättslig

	bedömning.
	Skälen för regeringens förslag
	Förutsättningar för tillstånd för spelprogramvara
	Enligt 4 kap. 6 § spellagen prövas frågor om licens av spelmyndigheten.
	För att beviljas licens enligt spellagen krävs att omfattande krav om lämp-
	lighet ska vara uppfyllda. Av 4 kap. 1 § spellagen framgår att licens endast
	får ges till den som bedöms ha den kunskap, erfarenhet och organisation
	som krävs för att driva verksamheten, kan antas komma att driva verksam-
	heten i enlighet med lag och andra författningar som reglerar verksamhet-
	en och i övrigt bedöms lämplig att driva verksamheten. Enligt 4 kap. 2 §
	samma lag får licens inte ges till den som är i konkurs, är under 18 år, har
	förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken, i väsentlig utsträckning har
	åsidosatt skyldigheter i näringsverksamhet eller har gjort sig skyldig till
	allvarlig brottslighet. För juridiska personer ska prövningen enligt 4 kap.
	3 § samma lag även omfatta den sökandes ägare och ledning.
	Enligt regeringen bör det vara samma myndighet som är förvaltnings-
	myndighet för frågor om spel, dvs. spelmyndigheten, som även ska pröva
	frågor om tillstånd för att hantera spelprogramvara. Eftersom den som har
	tillstånd för spelprogramvara inte kommer att tillhandahålla spel till kon-
	sumenter bedöms det, i likhet med vad Spelinspektionen anser, inte vara
	nödvändigt att ställa lika omfattande krav för tillstånd som vid ansökan om
	licens. För att erhålla tillstånd för att hantera spelprogramvara bör krävas
	att den sökande har den kunskap, erfarenhet och organisation som krävs
	för att driva verksamheten samt att sökanden kan antas komma att driva
	verksamheten i enlighet med lag och andra författningar som reglerar verk-
	samheten. Vid bedömningen av om kraven är uppfyllda bör beaktas vilken
	kapacitet som sökanden förfogar över i form av personal, ledning, arbets-
	rutiner och andra organisatoriska resurser. Personalens kunskap om verk-
	samheten och de föreskrifter och villkor som reglerar den har stor betydel-
	se. Vid bedömningen kan därför beaktas vilken kunskap och erfarenhet av
	liknande verksamhet personalen har. Bedömningen av om sökanden kan
	antas bedriva verksamheten i enlighet med lag och andra författningar som
	reglerar verksamheten bör i första hand avse regleringen på spelområdet
	och särskilt förbudet mot att samarbeta med någon som tillhandahåller spel
	utan nödvändig licens enligt spellagen. Bedömningen av om kraven är
	uppfyllda bör göras i förhållande till den verksamhet som ansökan avser
	(jfr prop. 2017/18:220 s. 101, 297, 298 och 317). En tillståndshavare be-
	höver också ha rättshandlingsförmåga. Ett tillstånd bör därför inte få ges
	till den som är i konkurs eller, om sökanden är en fysisk person, är under
	18 år eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. Enligt regering-
	en finns det inte behov av att, som ATG anser, ställa motsvarande krav på
	en tillståndshavares ägare och ledning som för en licenshavare.
	Det finns inte beredningsunderlag för att, som Spelinspektionen efter-
	frågar, införa ett krav på att den som ansöker om tillstånd för spelprogram-
	vara ska utse en kontaktperson som myndigheten kan kommunicera med
	under ansökningsförfarandet (jfr 2 kap. 3 § spelförordningen). Något så-
	dant krav bedöms inte heller vara nödvändigt. Enligt regeringen är det vi-
38	dare inte nödvändigt att, som myndigheten föreslår, i lagen ange särskilt

vilka krav som inte ska gälla en tillståndshavare. Genom att det redan kom- Prop. 2021/22:242 mer att framgå direkt av lagen vilka krav som gäller för en tillståndshavare

är det tydligt att övriga krav som gäller för licenshavare inte omfattar till- ståndshavare.

Krav på en representant för tillståndshavare från land utanför EES

Marknaden för programvaruutvecklare är global. För att verksamheterna ska kunna kontrolleras, och spelmyndigheten och andra svenska myndig- heter enkelt ska kunna kommunicera med tillståndshavaren i frågor som rör verksamheten, bör därför krävas att tillståndshavare som är etablerade utanför det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), i likhet med vad som gäller för licenshavare enligt 4 kap. 4 § spellagen, utser en repre- sentant i Sverige. Det bör även, på motsvarande sätt som gäller för licens- havare enligt 4 kap. 5 § spellagen, finnas ett krav på att tillståndshavaren utfärdar en fullmakt för representanten att företräda tillståndshavaren inför svenska myndigheter. Representanten behöver också, i likhet med till- ståndshavaren, ha rättshandlingsförmåga. En representant bör därför inte få vara i konkurs, vara under 18 år eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. Utifrån syftet med tillståndsregleringen bedöms det däre- mot inte nödvändigt att en tillståndshavares representant ska uppfylla övri- ga krav om bl.a. lämplighet som ställs på en representant för en licenshava- re. Krav på en representant bör inte heller gälla för tillståndshavare med säte i andra länder inom EES (prop. 2017/18:220 s. 105 och 106).

Kravet på en representant i Sverige bedöms nödvändigt för att kunna kontrollera att tillståndskravet, som syftar till att stänga ute olicensierad spelverksamhet och därmed skydda konsumenterna, följs. Kravet begräns- as vidare till sådana tillståndshavare som varken har bosättning eller eta- blering i ett land inom EES. Regeringen bedömer därmed att kravet är för- enligt med EU-rätten, på samma sätt som det motsvarande kravet för lic- enshavare.

Villkor för hanteringen och en möjlighet att meddela föreskrifter

Ett tillstånd för spelprogramvara bör få förenas med de villkor för hante- ringen av programvaran som bedöms nödvändiga. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör vidare få meddela föreskrifter om vilka handlingar och uppgifter som ska ges in i samband med en ansök- an om sådant tillstånd.

Lagförslag

Förslaget medför att fyra nya paragrafer, 11 kap. 6 b–6 d §§ och 21 kap. 10 a §, införs i spellagen samt ändringar i 11 kap. 9 och 10 §§ i samma lag.

Prop. 2021/22:242 6.2.3

Krav på tillståndshavare och licenshavare

Regeringens förslag: En tillståndshavare ska inte få tillverka, tillhan- dahålla, installera eller ändra spelprogramvara åt någon som saknar nödvändig licens enligt spellagen.

En licenshavare ska se till att spelprogramvaran som används är till- verkad, tillhandahållen, installerad eller ändrad av någon med tillstånd.

Betänkandets förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser yttrar sig särskilt

över förslaget. Kammarrätten i Jönköping anser att det är oklart vad som sker för licensierade företag om den som tillverkat eller ändrat spelpro- gramvaran förlorar sitt tillstånd. Den föreslagna lydelsen ger enligt dom- stolen intrycket av att programvaran inte kan användas längre, trots att den var tillåten att användas när den köptes in.

Skälen för regeringens förslag

Krav på tillståndshavare och licenshavare

Eftersom ett krav om tillstånd för spelprogramvara innebär en inskränk- ning i näringsfriheten är det viktigt att beakta proportionalitetsprincipen vid utformningen av regleringen. Det innebär att kraven som ställs för att erhålla tillstånd behöver vara kopplade till och inte gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå syftet, dvs. att stänga ute olicensierat spel och därmed skydda konsumenterna från olicensierad spelverksamhet. Alltför betungande krav riskerar även att bli kontraproduktiva ur ett kanaliserings- perspektiv, då de skulle kunna driva underleverantörer från den svenska spelmarknaden och därmed göra den mindre attraktiv för konsumenterna.

Avsikten med den föreslagna regleringen om tillstånd för att hantera spelprogramvara är att försvåra tillgången till sådan programvara för olic- ensierade spelföretag, genom att se till att tillståndsgivna underleverantör- er inte samarbetar med sådana spelföretag. En tillståndshavare bör därför inte få tillverka, tillhandahålla, installera eller ändra spelprogramvara åt någon som tillhandahåller spel utan nödvändig licens enligt spellagen.

Enligt regeringen bör en licenshavare med licens för kommersiellt on- linespel eller vadhållning online ha en motsvarande skyldighet att se till att den spelprogramvara som används i verksamheten endast hanteras av någon som har tillstånd för detta. Kammarrätten i Jönköping anser att utredningens förslag kan tolkas som att en spelprogramvara inte längre får användas om den som tillverkat eller ändrat programvaran förlorar sitt till- stånd. Enligt regeringen framgår det av förslaget att det inte är utredning- ens mening att en licenshavare omedelbart måste sluta använda en inköpt programvara om en tillståndshavare förlorar sitt tillstånd. En sådan regle- ring skulle riskera att leda till orimliga konsekvenser för spelbolagen, som utan förvarning kan bli tvungna att upphöra med sin verksamhet i avvaktan på en ny leverantör. Skyldigheten begränsas därför till att en licenshavare är skyldig att se till att spelprogramvaran som används är tillverkad, till- handahållen, installerad och ändrad av någon med tillstånd för detta. Det innebär att redan tillverkad programvara kan fortsätta att användas t.ex. under tiden som en licenshavare försöker hitta en ny leverantör eller så

länge programvaran inte behöver hanteras på sådant sätt som kräver till- Prop. 2021/22:242 stånd enligt den föreslagna regleringen.

Lagförslag

Förslaget medför att två nya paragrafer, 11 kap. 6 e § och 16 kap. 1 a §, införs i spellagen.

6.2.4	Tillståndets giltighetstid

Regeringens förslag: Ett tillstånd för spelprogramvara ska avse en viss
tid och ska få ges för högst fem år.
Om en ansökan om förnyelse av tillståndet har getts in senast fyra
månader innan giltighetstiden för det gällande tillståndet går ut, ska till-
ståndet gälla till dess att spelmyndigheten beslutat om den nya ansökan.

Betänkandets förslag överensstämmer delvis med regeringens. I be-
tänkandet föreslås inte någon bestämmelse om fortsatt giltighet av tillstånd
under tiden en ansökan om förnyat tillstånd prövas av myndigheten.
Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser yttrar sig särskilt
över förslaget. Spelinspektionen anser att ett tillstånd för spelprogramvara
skulle kunna gälla i tio år, eftersom den kontroll som ska göras vid en an-
sökan om tillstånd är begränsad och det går att agera om en tillståndshava-
re visar sig olämplig. Enligt myndigheten bör ett tillstånd vidare fortsätta
att gälla under tiden för prövningen av en ansökan om förnyat tillstånd. AB
Svenska spel anser att en programvaruleverantör som nekas tillstånd efter
den första tillståndsansökan ska få fortsätta att tillverka, tillhandahålla, in-
stallera och ändra spelprogramvara under en övergångsperiod.
Skälen för regeringens förslag
Ett tillstånd för spelprogramvara bör få ges för högst fem år
I likhet med vad som gäller för licenser enligt spellagen bör tillstånd för
hantering av spelprogramvara avse en viss tid. Efter tillståndstidens slut
bör det vara möjligt att få ett nytt tillstånd, under förutsättning att de krav
som ställs enligt regleringen uppfylls. På det sättet sker en regelbunden
omprövning av verksamheten. Tillståndstiden bör vara en fråga för spel-
myndigheten att bestämma i varje enskilt fall, men den bör i normalfallet
kunna vara fem år. Med hänsyn till behovet av en effektiv tillståndsgivning
och tillsyn bör, till skillnad mot vad Spelinspektionen anser, fem år också
vara den längsta tid som ett tillstånd kan avse, i likhet med vad som gäller
för en spellicens. Ett annat skäl för att ha samma tillståndstid som för spel-
licenser är att det är rimligt att anta att det finns aktörer som kommer att
ansöka om både licens och tillstånd för hantering av spelprogramvara. Det
kan därmed underlätta den praktiska hanteringen om samma tid gäller för
dessa, särskilt med hänsyn till att kraven i flera avseenden är desamma.
Ett utgånget tillstånd bör fortsätta gälla under prövningen av en ansökan
om förnyat tillstånd
Utredningen har inte föreslagit någon bestämmelse om fortsatt giltighet av
tillstånd för spelprogramvara, som föreslås för licenser under tiden en an-		41

Prop. 2021/22:242 sökan om förnyad licens prövas av myndigheten (jfr avsnitt 10). Regering- en gör, liksom Spelinspektionen, bedömningen att samma behov av fort- satt giltighet även gör sig gällande vid prövningen av en ansökan om för- nyat tillstånd för spelprogramvara. En motsvarande bestämmelse om fort- satt giltighet bör därför införas även för tillstånd för spelprogramvara. En sådan justering av förslaget bedöms inte kräva några ytterligare överväg- anden.

Regeringen anser dock att det inte finns anledning att, som Svenska spel föreslår, införa en möjlighet för spelprogramvaruleverantörer som nekas tillstånd efter den första tillståndsansökan att under en övergångsperiod få fortsätta att tillverka, tillhandahålla, installera och ändra spelprogramvara. Det ankommer på det sökande bolaget att lämna in en ansökan i tid och att uppfylla de krav som finns för att få ett sådant tillstånd.

Lagförslag

Förslaget medför att en ny paragraf, 11 kap. 11 §, införs i spellagen.

	6.2.5	Tillsyn och sanktioner

	Regeringens förslag: Spelmyndigheten ska, på motsvarande sätt som
	mot licenshavare, få vidta tillsynsåtgärder mot en tillståndshavare och
	besluta att tillståndshavaren i vissa fall ska betala en sanktionsavgift.
	Sanktionsavgiften ska uppgå till som lägst 5 000 kronor och högst tio
	procent av verksamhetens omsättning det närmast föregående räken-
	skapsåret. Om överträdelsen har skett under det första verksamhetsåret,
	eller om uppgifter om omsättningen annars saknas eller är bristfälliga,
	ska omsättningen få uppskattas. Endast omsättning från tillståndspliktig
	verksamhet ska beaktas vid beräkningen. När sanktionsavgiftens stor-
	lek beslutas ska särskild hänsyn tas till hur allvarlig överträdelsen är
	och hur länge den har pågått. Avgiften får sättas ned helt eller delvis om
	överträdelsen är ringa eller ursäktlig, eller om det annars med hänsyn
	till omständigheterna framstår som oskäligt att ta ut avgiften.

	Betänkandets förslag överensstämmer med regeringens. Betänkandets
	förslag har dock en något annorlunda redaktionell utformning.
	Remissinstanserna: Ingen remissinstans yttrar sig över förslaget.
	Skälen för regeringens förslag
	Spelmyndigheten bör få vidta tillsynsåtgärder mot tillståndshavare och i
	vissa fall få besluta om sanktionsavgift
	En förutsättning för att syftet med tillståndskravet för spelprogramvara ska
	uppnås är att innehavarna av sådant tillstånd följer de regler, föreskrifter
	och villkor som meddelats. En viktig del i spelmyndighetens tillsynsarbete
	kommer bestå i att genom vägledning, dialog och uppmaningar förmå till-
	ståndshavarna att frivilligt följa kraven. Myndigheten har också rätt att få
	de uppgifter och handlingar från tillståndshavaren som behövs för tillsyn-
	en (18 kap. 4 § 2 spellagen). I de fall frivillig rättelse inte sker eller bedöms
	vara tillräcklig behöver myndigheten emellertid, på samma sätt som i till-
42	synen mot licenshavare, kunna vidta åtgärder för att tvinga fram laglydig-

het hos tillståndshavarna. Spelmyndigheten bör därför ges befogenhet att Prop. 2021/22:242 vidta lämpliga tillsynsåtgärder mot en tillståndshavare, inklusive möjlig-

het att meddela anmärkning eller förelägganden om rättelse eller förbud, och i särskilt allvarliga fall att meddela varning eller att återkalla tillståndet (jfr nuvarande 18 kap. 12 § spellagen).

Det är även viktigt att det finns effektiva och ändamålsenliga sanktioner för att, i de fall det bedöms nödvändigt, tvinga fram laglydighet hos till- ståndshavarna. Spelinspektionen bör därför, i likhet med vad som gäller för licenshavare och betaltjänstleverantörer, få förena ett beslut om en var- ning eller anmärkning mot en tillståndshavare med en sanktionsavgift (jfr 19 kap. 10 och 11 §§ spellagen). Sanktionsavgiften bör i likhet med vad som gäller för licenshavare sättas i relation till omsättningen. På så sätt bör avgiften ha en avskräckande effekt även på tillståndshavare med betydan- de ekonomiska resurser, samtidigt som hänsyn tas till tillståndshavare med en mindre omsättning. Avgiften bör uppgå till som lägst 5 000 kronor och högst tio procent av verksamhetens omsättning det närmast föregående räkenskapsåret (jfr nuvarande 19 kap. 13 § spellagen). Spelinspektionen bör ges rätt att helt eller delvis avstå från att ta ut en sanktionsavgift om överträdelsen anses ursäktlig eller ringa, eller om det annars med hänsyn till omständigheterna framstår som oskäligt att ta ut avgiften (jfr 19 kap.

15 § spellagen).

Den som i strid med den föreslagna tillståndsregleringen tillverkar, till- handahåller, installerar eller ändrar spelprogramvara till någon som saknar nödvändig licens kan göra sig skyldig till främjande av olovligt spel (se

19kap. 2 § spellagen). I avsnitt 6.3 nedan föreslås även att Spelinspektion- en ska ges uttrycklig rätt att vidta administrativa åtgärder mot den som främjar olovligt spel.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 18 kap. 12 § samt 19 kap. 10 och 13 §§ spel- lagen.

6.2.6Tillståndsregleringen är förenlig med EU-rätten

Regeringens bedömning: Kravet på tillstånd för spelprogramvara be- döms vara förenligt med EU-rätten.

Betänkandets bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser yttrar sig särskilt

över bedömningen. Kommerskollegium menar att ett krav på tillstånd och liknande krav utgör en begränsning av rätten till fri rörlighet och efter- frågar en tydligare motivering av förslagets förenlighet med EU-rätten.

Skälen för regeringens bedömning: Det finns ingen EU-rättslig sekun- därlagstiftning som specifikt reglerar spelverksamhet. Däremot finns EU- direktiv som på olika sätt påverkar sådan verksamhet, t.ex. Europaparla- mentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärd- er för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparla-

Prop. 2021/22:242 mentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv

	2006/70/EG (det fjärde penningtvättsdirektivet).
	I det här sammanhanget är det dock relevant att särskilt beröra Europa-
	parlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006
	om tjänster på den inre marknaden (det s.k. tjänstedirektivet). Syftet med
	direktivet är att fastställa allmänna bestämmelser som ska underlätta utöv-
	andet av etableringsfriheten för tjänsteleverantörer och den fria rörligheten
	för tjänster, samtidigt som tjänsternas höga kvalitetsnivå bibehålls (se
	artikel 1.1). Enligt artikel 2.1 i direktivet ska det tillämpas på tjänster som
	tillhandahålls av tjänsteleverantörer som är etablerade i en medlemsstat. I
	artikel 2.2 i direktivet anges emellertid vissa verksamheter som undantas
	från direktivets tillämpningsområde. Ett av undantagen är spelverksamhet
	som innebär att insatser med penningvärde görs i hasardspel, t.ex. lotterier,
	kasinospel och vadslagningar.
	Tjänstedirektivet har genomförts i svensk rätt genom lagen (2009:1079)
	om tjänster på den inre marknaden. I 2 § 7 i den lagen anges att tillhanda-
	hållande av hasardspel där penningvärden satsas är undantaget från lagens
	tillämpningsområde. Inför genomförandet av tjänstedirektivet i svensk rätt
	gjordes en omfattande regelinventering av samtliga svenska bestämmelser
	som ansågs ligga inom tjänstedirektivets tillämpningsområde. I den dåva-
	rande spelregleringen, den numera upphävda lotterilagen (1994:1000), an-
	sågs endast vissa s.k. skicklighetsautomater omfattas av tjänstedirektivet.
	Regleringen av dessa togs därför bort. Övriga delar av lotterilagen, som
	exempelvis innefattade tillståndsregleringen för innehav av spelautomater,
	ansågs falla utanför tillämpningsområdet (se prop. 2008/09:187 s. 85–87).
	Mot denna bakgrund, och i enlighet med utredningen, bedömer regeringen
	att även verksamhet som innebär tillverkning, tillhandahållande, installa-
	tion eller ändring av programvara som används i samband med licensplik-
	tig spelverksamhet bör anses utgöra sådan spelverksamhet som är undan-
	taget från tjänstedirektivets tillämpningsområde.
	Även om tjänstedirektivet inte är tillämpligt behöver en tillståndsregle-
	ring som den nu aktuella, som Kommerskollegium konstaterar, vara fören-
	lig med reglerna om fri rörlighet i EUF-fördraget. Ett krav på tillstånd för
	att få utföra en viss verksamhet utgör en begränsning av rätten till fri rörlig-
	het. Ett sådant krav måste därför kunna rättfärdigas av någon av de undan-
	tagsgrunder som anges i EUF-fördraget eller av tvingande hänsyn till all-
	mänintresset. Åtgärderna måste vidare vara proportionerliga i förhållande
	till sitt syfte, dvs. inte gå längre än vad som är nödvändigt för att uppnå
	detta syfte. Enligt EU-domstolens fasta rättspraxis har medlemsstaterna
	relativt stor frihet att utifrån sina särskilda förhållanden vid regleringen av
	hasardspel välja målsättningar och skyddsnivå för att skydda konsument-
	erna och ordningen i samhället (t.ex. avgörandena Sporting Exchange, C-
	203/08, EU:C:2010:307, punkterna 27 och 28, Zeturf, C-212/08,
	EU:C:2011:437, punkterna 39 och 40 samt Domenico Politanò, C-225/15,
	EU:C:2016:645, punkterna 39 och 40).
	Olovligt spel är kriminaliserat i spellagen och tillhandahållandet av såd-
	ant spel riskerar att sätta spellagens skyddsmekanismer i form av exempel-
	vis självavstängning ur spel samt bidra till en orättvis konkurrens på den
	svenska spelmarknaden. Tillståndskravet för spelprogramvara syftar till
	att försvåra tillhandahållandet av olovligt spel, för att därigenom stärka
44	kanaliseringen till erbjudanden från ansvarsfulla, tillförlitliga och kontroll-

erbara aktörer och skydda svenska konsumenter från olicensierat spel. Prop. 2021/22:242 Skyddet för människors hälsa genom åtgärder mot spelberoende är en er-

känd objektiv grund som kan rättfärdiga den föreslagna regleringen. Reg- leringen bedöms utgöra ett lämpligt och ändamålsenligt verktyg för att uppfylla syftet med ett tillståndskrav. Kraven och villkoren som följer av regleringen bedöms inte heller gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå syftet och mindre ingripande åtgärder, t.ex. i form av ett anmäl- ningsförfarande, bedöms inte tillräckligt för att uppnå samma skydd.

Mot denna bakgrund bedöms det föreslagna tillståndskravet vara fören- ligt med EU-rätten.

6.3Främjandeförbud

Regeringens förslag: Det ska vara förbjudet att i yrkesmässig verksam- het eller annars i förvärvssyfte främja deltagande i otillåtet spel eller spel som tillhandahålls utan nödvändig licens.

Betänkandets förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Betänkandets förslag om ett främjandeförbud omfattar inte främjande av otillåtet spel.

Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker eller har inga synpunkter på förslaget. Det gäller bl.a. Aktiebolaget Trav och Galopp, Bröstcancerförbundet, Bygdegårdarnas riksförbund, Centralför- bundet för alkohol och narkotikaupplysning, Cherry Casino Sweden Ltd, IOGT-NTO, Konsumentverket, Leovegas AB, Miljonlotteriet, Nordic Lottery AB, Paf Consulting Abp, Pensionärernas riksorganisation, Pro- statacancerförbundet, SKPF Pensionärerna, Spelinspektionen, Spooniker Ltd, Statskontoret, Stockholms universitet (Institutionen för folkhälsovet- enskap), Sveriges dövas riksförbund, Synskadades riksförbund, TU – medier i Sverige, William Hill International och Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst. Konkurrensverket anser att förslaget kan främja att regelverket följs och väl fungerande konkurrens på marknaden. Konsumentverket menar att förslaget ger Spelinspektionen bättre möjligheter att ingripa mot det olicensierade spelet utöver befintliga straffrättsliga åtgärder. Enligt AB Svenska spel kan förslaget bidra till att Spelinspektionen ges möjlighet att på ett effektivt sätt agera genom admi- nistrativa åtgärder på en spelmarknad där olicensierade aktörer kontinuer- ligt finner nya vägar att nå svenska konsumenter. Spelbranschens riks- organisation (Sper) ser positivt på bedömningen att ett främjandeförbud även skulle vara tillämpligt i situationer där en spelprogramvaruutvecklare främjar deltagandet i olovligt spel, exempelvis genom att sköta driften av spelet. Kommerskollegium menar att det saknas en EU-rättslig bedömning vad gäller förbud av främjande av spel utan nödvändig licens. Svenska Bankföreningen anser att främjandeförbudets räckvidd för betaltjänstleve- rantörer måste förtydligas för att säkerställa att dessa har möjlighet att upp- fylla kraven.

En remissinstans, Betsson Nordic Ltd, avstyrker förslaget och menar att det inte torde vara lagtekniskt möjligt att förbjuda främjande av verksam- het som i sig inte är olaglig.

Prop. 2021/22:242

Skälen för regeringens förslag

Den nuvarande kriminaliseringen av främjande av olovligt spel

Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet främjar deltagande i otillåt- et spel eller spel utan nödvändig licens kan enligt 19 kap. 2 § spellagen dömas för främjande av olovligt spel. Begreppet olovligt spel omfattar så- väl licenspliktigt spel som tillhandahålls i Sverige utan licens (s.k. spel utan nödvändig licens) som tillhandahållande av spel som omfattas av lag- en och som inte får beviljas licens (s.k. otillåtet spel), t.ex. tillhandahållan- de av pyramidspel (prop. 2017/18:220 s. 346).

Bestämmelsen i 19 kap. 2 § spellagen innebär att den som främjar olov- ligt spel genom att t.ex. marknadsföra eller tillhandahålla betalningslös- ningar till olicensierade spelföretag som tillhandahåller spel i Sverige, kan dömas till böter eller fängelse i högst två år (prop. 2017/18:220 s. 346 och 347). Av förarbetena framgår dock att tillhandahållande av normala betalningsuppdrag inte bör betraktas som främjande av olovligt spel (prop. 2017/18:220 s. 222). I ringa fall döms det inte till ansvar. Om brottet har begåtts uppsåtligen och är grovt kan det enligt 19 kap. 3 § spellagen dömas till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen ingått i en brottslighet som utövats yrkesmässigt och systematiskt eller i större om- fattning eller annars varit av särskilt farlig art.

I den upphävda lotterilagen kompletterades kriminaliseringen av främ- jande av olovligt spel av en särskild bestämmelse med ett uttryckligt för- bud mot främjande av olovligt spel. Förbudet innebar att Lotteriinspek- tionen (nuvarande Spelinspektionen) gavs möjlighet att exempelvis med- dela förbudsföreläggande vid vite i fall där myndigheten bedömde att någon främjade olovligt spel. Motsvarande gäller även för den nuvarande straffbestämmelsen i 19 kap. 1 § spellagen om tillhandahållande av otillåt- et spel eller spel utan nödvändig licens eftersom bestämmelsen komplette- ras av ett förbud mot sådan verksamhet i 3 kap. 3 § samma lag. Det innebär att Spelinspektionen har möjlighet att vidta administrativa åtgärder mot den som tillhandahåller olovligt spel. Det finns även enligt andra bestäm- melser i spellagen och spelförordningen en möjlighet för Spelinspektionen att vidta administrativa åtgärder mot betaltjänstleverantörer och internet- leverantörer i samband med olovligt spel (se t.ex. 19 kap. 11 § spellagen och 13 kap. 1 § spelförordningen). Någon motsvarande möjlighet till administrativa åtgärder i övrigt har dock inte införts i spellagen för åtgärd- er mot främjande av olovligt spel.

Det bör införas ett uttryckligt förbud mot att främja olovligt spel

Administrativa förbud uppställer inte samma krav som straffbestämmelser och kan i många fall vara mer effektiva och mindre tidsödande ur ett till- synsperspektiv. I förarbetena till spellagen förs ett resonemang om att Spelinspektionen med stöd av straffbestämmelsen genom 18 kap. 23 § spellagen, som ger Spelinspektionen möjlighet att meddela förelägganden och förbud, skulle kunna vidta sådana administrativa åtgärder mot den som främjar olovligt spel (prop. 2017/18:220 s. 206). Enligt utredningen går det emellertid att ifrågasätta om ett straffstadgande går att använda som enda grund för administrativa myndighetsåtgärder i form av ett vitesföre- läggande. Regeringen anser, i likhet med bl.a. Konkurrensverket, Konsu-

mentverket och Svenska spel, att ett uttryckligt förbud mot att främja del- tagande i spel som tillhandahålls utan nödvändig licens kan gagna att regelverket följs och konkurrensen på spelmarknaden samtidigt som det ger Spelinspektionen bättre möjligheter att ingripa mot det olicensierade spelet. Regeringen anser därför, till skillnad mot Betsson Nordic Ltd, att det bör införas ett uttryckligt främjandeförbud i spellagen. Enligt regering- en bör ett sådant främjandeförbud, i likhet med straffbestämmelsen, om- fatta även främjande av otillåtet spel. Genom ett sådant förbud tydliggörs Spelinspektionens möjlighet att vidta administrativa åtgärder vid främjan- de av olovligt spel. Regeringen delar vidare, i likhet med Sper, utredning- ens bedömning att främjandeförbudet även bör omfatta situationer där en spelprogramvaruutvecklare främjar deltagandet i olovligt spel, exempelvis genom att sköta driften av spelet.

När det gäller Svenska Bankföreningens efterfrågande om förtydligande av främjandeförbudets räckvidd för betaltjänstleverantörer kan konstateras att det nu föreslagna förbudet inte har någon vidare räckvidd än det redan gällande straffrättsliga förbudet. Innebörden av förslaget är inte att förbju- da något som i dagsläget är tillåtet, utan att i stället få fler verktyg att in- gripa mot sådant som redan är förbjudet. Vad gäller främjandeförbudet och betaltjänstleverantörer kan dock nämnas att denna fråga behandlas i depar- tementspromemorian Åtgärder mot matchfixning och olicensierad spel- verksamhet (Ds 2021:29). Regeringen avser att återkomma till frågan.

Vad gäller Kommerskollegiums efterfrågande av en EU-rättslig bedöm- ning av ett förbud mot främjande av spel utan nödvändig licens kan konsta- teras att EU-rätten visserligen i princip kräver att medlemsstaterna tillåter företag att etablera sig och att tillhandahålla tjänster fritt inom unionen och att detta även gäller på spelmarknaden. Medlemsstaterna har dock relativt stor frihet att, utifrån sina särskilda förhållanden, vid regleringen av hasardspel välja målsättningar och skyddsnivå för att skydda konsument- erna och ordningen i samhället. Sedan omregleringen av den svenska spel- marknaden är det numera tillåtet även för utländska företag att bedriva spelverksamhet i Sverige om de har licens för detta. Det föreslagna främj- andeförbudet innefattar inte heller någon negativ särbehandling på grund av nationalitet, utan gäller främjande av alla, svenska som utländska, spel utan nödvändig licens. Den svenska spelregleringen bygger dessutom på sådana godtagbara skäl som krävs för göra att avsteg från unionsrättens frihet att tillhandahålla tjänster och etableringsfriheten. För att kunna upp- rätthålla det svenska licenssystemet på spelmarknaden måste även främj- ande av olovligt spel kunna förbjudas (se t.ex. Högsta förvaltningsdom- stolens avgöranden HFD 2017 ref. 7 och RÅ 2004 ref. 95 och där angivna avgöranden från EU-domstolen). Det är dessutom redan i dag straffbart att främja sådant spel.

Lagförslag

Förslaget medför att en ny paragraf, 3 kap. 7 §, införs i spellagen.

Prop. 2021/22:242

Prop. 2021/22:242 6.4	Förbud mot reklam för olicensierat spel i
	utländska sändningar och på
	videodelningsplattformar

Regeringens förslag: Förbudet i spellagen mot att sända reklam för spel som tillhandahålls av någon som saknar nödvändig licens enligt spellagen ska utvidgas till att även gälla utlandsbaserade medietjänst- leverantörer och sådan reklam som tillhandahålls av en leverantör av en videodelningsplattform före, under eller efter användargenererade videor eller tv-program.

Betänkandets förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker eller

har inga synpunkter på förslaget. Det gäller bl.a. AB Svenska spel, Aktie- bolaget trav och galopp, Centralförbundet för alkohol och narkotikaupp- lysning, Cherry Casino Sweden Ltd, Leovegas AB, Myndigheten för press, radio och tv, Spelbranschens riksorganisation, Spooniker Ltd, Stockholms universitet (Institutionen för folkhälsovetenskap), Västra Götalandsregi- onen (Mottagning för spelberoende och skärmhälsa) och William Hill In- ternational. Konkurrensverket anser att det är rimligt att även utlandsbase- rade medietjänstleverantörer och videodelningsplattformsleverantörer in- kluderas i förbudet, men menar att det kan finnas utmaningar gällande av- gränsningar vilket gör att det kan vara svårt att upprätthålla förbudet i prak- tiken. Statens medieråd menar att konsumentskyddet för minderåriga av- seende spel om pengar är viktigt när det gäller utländska aktörer som till- handahåller olicensierat spel. Trots de praktiska utmaningarna att beivra ett sådant förbud, delar myndigheten bedömningen att det är en rimlig ut- vidgning som flera andra länder i Europa redan infört och som på sikt kan underlätta samarbete kring dessa frågor inom EU.

Kommerskollegium och Svea hovrätt (Patent- och marknadsöverdom- stolen) anser att det är angeläget att förenligheten med EU-rätten analyser- as på ett mer ingående sätt. Enligt domstolen är det vidare tveksamt om endast effektlandsprincipen blir tillämplig genom att hänvisningen till radio- och tv-lagen tas bort. Även ursprungslandsprincipen kan komma att gälla på EU-rättslig grund. Stockholms tingsrätt (Patent- och marknads- domstolen) anser att det bl.a. bör tydliggöras vem som ska bedriva tillsyn över att den aktuella bestämmelsen följs, om bestämmelsen ska kopplas till sanktionsbestämmelserna i marknadsföringslagen och på vilket sätt be- greppet marknadsföring av spel skiljer sig från begreppet reklam för spel. Domstolen föreslår även att bestämmelsen om vilken marknadsföring som ska anses som otillbörlig ska utvidgas till att omfatta även det aktuella för- budet mot reklam.

Skälen för regeringens förslag

Det nuvarande förbudet mot reklam för olicensierat spel

För att uppnå en fungerande licensmarknad är det angeläget att aktörer som inte har nödvändig svensk spellicens inte marknadsför sig mot den svenska marknaden genom t.ex. reklam i tv eller radio, sponsring av program som sänds i sådana kanaler samt produktplacering i tv-sändningar

(se prop. 2017/18:220 s. 169). Av 15 kap. 6 § spellagen framgår att reklam Prop. 2021/22:242 för spel som tillhandahålls av någon som saknar nödvändig licens enligt

lagen inte får förekomma i sådana tv-sändningar, beställ-tv, sökbar text-tv eller ljudradiosändningar som omfattas av radio- och tv-lagen.

Hänvisningen till radio- och tv-lagen innebär att endast medieleverantö- rer som är etablerade i Sverige omfattas av förbudet (1 kap. 3 § radio- och tv-lagen). Att radio- och tv-lagens tillämpningsområde är begränsat till medieleverantörer som är etablerade i Sverige beror på att lagen delvis genomför Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/13/EU av den

10 mars 2010 om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i med- lemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audio- visuella medietjänster (direktiv om audiovisuella medietjänster), förkortat AV-direktivet, som i sin tur bygger på den s.k. sändarlandsprincipen (ur- sprungslandsprincipen). Denna princip innebär att det är det landets lag som en tv-sändning kommer ifrån som gäller för sändningen. Principen skiljer sig från effektlandsprincipen, som sedan länge varit vägledande in- om svensk marknadsföringsrätt, och som innebär att svenska regler om t.ex. marknadsföring är tillämpliga på marknadsföring som helt eller delvis riktar sig till svenska konsumenter, oavsett om verksamheten är etablerad i Sverige eller i något annat land.

Det finns inget hinder mot ingripande mot spelreklam i en sändning som en annan medlemsstat har jurisdiktion över

Kraven på spelverksamhet enligt spellagen innebär bl.a. att spelen ska ha ett starkt konsumentskydd, att det ska råda hög säkerhet i spelen och att spel om pengar inte används som stöd för brottslighet. Ett annat viktigt krav är att de negativa konsekvenserna av spelande ska begränsas. I detta ingår att motverka sociala och ekonomiska skadeverkningar och spelbero- ende. Enligt EU-domstolens fasta rättspraxis har medlemsstaterna relativt stor frihet att utifrån sina särskilda förhållanden vid regleringen av hasard- spel välja målsättningar och skyddsnivå för att skydda konsumenterna och ordningen i samhället (t.ex. avgörandena Sporting Exchange, C-203/08, EU:C:2010:307, punkterna 27 och 28, Zeturf, C-212/08, EU:C:2011:437, punkterna 39 och 40 samt Domenico Politanò, C-225/15, EU:C:2016:645, punkterna 39 och 40). Bestämmelser som begränsar möjligheten för spel- bolag utan nödvändig licens att göra reklam för och sponsra program är en åtgärd som bidrar till att skydda folkhälsan. Enligt EU-domstolens praxis är en sådan åtgärd förenlig med unionsrätten, så länge den kan anses pro- portionerlig (se dom Sjöberg och Gerdin, de förenade målen C-447/08 och C-448/08, EU:C:2010:415, punkterna 37–39).

EU-domstolens praxis har beaktats i skäl 10 till Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/1808 av den 14 november 2018 om ändring av direktiv 2010/13/EU om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster (direktivet om audiovisuella medietjänster), mot bakgrund av ändrade marknadsförhållanden (ändringsdirektivet). Av skälen framgår att det är möjligt att begränsa den frihet att tillhandahålla tjänster som garanteras i fördraget av tvingande hänsyn till allmänintresset, såsom att uppnå en hög konsumentskyddsnivå, förutsatt att sådana be-

gränsningar är motiverade, proportionella och nödvändiga. Därför bör en

Prop. 2021/22:242

medlemsstat kunna vidta vissa åtgärder för att säkerställa att nationella konsumentskyddsregler som inte omfattas av de områden som samordnas genom AV-direktivet följs. Det framgår dock även att sådana åtgärder som en medlemsstat vidtar för att förstärka sitt nationella regelverk för konsu- mentskydd, inbegripet åtgärder mot spelreklam, behöver vara motiverade, stå i proportion till det eftersträvade målet och vara nödvändiga enligt vad som krävs enligt domstolens rättspraxis.

Med hänvisning till denna del i ändringsdirektivet konstaterar 2018 års AV-utredning i sitt betänkande En moderniserad radio- och tv-lag – gen- omförande av ändringar i AV-direktivet att jurisdiktionsreglerna i AV- direktivet inte hindrar ingripande från svenska myndigheter mot spelrek- lam i en sändning som en annan medlemsstat har jurisdiktion över. Enligt den utredningen fanns det goda skäl att ta bort spellagens hänvisning till radio- och tv-lagen för att förbättra Spelinspektionens möjligheter att in- gripa mot reklam för spel utan nödvändig licens som kan förekomma i tv- sändningar från andra länder (SOU 2019:39 s. 455). 2018 års AV-utred- ning lämnade dock inget sådant förslag med hänsyn till att Spelmarknads- utredningen hade fått i uppdrag att lämna förslag i spellagen som ytterlig- are begränsar marknadsföringen av spel.

Förbudet mot reklam för olicensierat spel bör utvidgas till att även gälla utlandsbaserade medietjänstleverantörer

Den svenska spellagstiftningen grundas inte på någon EU-reglering och jurisdiktionsreglerna i AV-direktivet bedöms inte hindra ingripande mot spelreklam i en sändning som en annan medlemsstat enligt direktivet har jurisdiktion över. Inte heller EU-rättens regler om fri rörlighet för tjänster bedöms utgöra hinder mot att regler tillämpas lika för inhemskt baserade och utlandsbaserade tjänsteleverantörer. Liknande regler gäller även i flera andra EU-länder. Även om det i dagsläget inte förekommer reklam för olicensierat spel i sändningar som riktar sig mot svenska konsumenter i någon större omfattning, går det inte att utesluta att detta förhållande snabbt kan ändras. För att skapa enhetliga regler för alla aktörer och ett långsiktigt hållbart skydd, samt ge Spelinspektionen möjlighet att bedriva tillsyn även mot reklam som härrör från utlandet, bör det därför framgå av spellagen att förbudet gäller för alla medieleverantörer, oavsett var de är etablerade. Detta är en viktig signal till aktörerna på spelmarknaden. Rege- ringen anser vidare att en sådan reglering är både nödvändig och proportio- nerlig i förhållande till syftet att skydda svenska konsumenter från de folk- hälsorisker som kan följa av olicensierat spel. Trots att det kan finnas vissa praktiska utmaningar med att upprätthålla ett sådant förbud anser regeringen därför, i likhet med bl.a. Statens medieråd, att hänvisningen till radio- och tv-lagen bör utgå från 15 kap. 6 § spellagen.

Förbudet mot reklam för olicensierat spel bör omfatta reklam som tillhandahålls av leverantörer av videodelningsplattformar

I samband med genomförandet av ändringsdirektivet beslutades att regler- na i svensk rätt om produktplacering, sponsring och reklam så långt det var möjligt skulle utvidgas till att även omfatta videodelningsplattformar (prop. 2019/20:168 s. 119–126). Begreppet videodelningsplattform defi- nieras i radio- och tv-lagen som en tjänst där tjänsten eller en väsentlig

funktion i den som huvudsakligt syfte har att, med hjälp av elektroniska kommunikationsnät i informations-, underhållnings- eller utbildningssyfte tillhandahålla allmänheten användargenererade videor eller tv-program som leverantören av tjänsten organiserar men inte har redaktionellt ansvar för (3 kap. 1 § 23 i lagen). Det finns flera fördelar med att ha samma krav för videodelningsplattformar som för tv-sändningar och beställ-tv. Ur titta- rens perspektiv är det rimligt att samma regelverk gäller oavsett var ett tv- program eller en video tillhandahålls någonstans. Det är också svårt att hävda att vikten av konsumentskydd är mindre när t.ex. reklam tillhanda- hålls på en videodelningsplattform än när den tillhandahålls i något annat medium. Även med beaktande av annonsörernas och mediemarknadens perspektiv är det ur konkurrenssynpunkt viktigt att villkoren inte skiljer sig åt beroende på var meddelandena finns (prop. 2019/20:168 s. 122).

Förbudet mot reklam för olicensierat spel i 15 kap. 6 § spellagen gäller endast för de i paragrafen utpekade medieformerna, och därmed inte för videodelningsplattformar. I vissa fall kan visserligen spellagens bestäm- melser om främjande av olovligt spel vara tillämpliga vid reklam för olov- ligt spel i videodelningsplattformar. Detta är dock ingen skillnad jämfört med sådan reklam i tv-sändningar, beställ-tv, sökbar text-tv och ljudradio- sändningar, där det trots detta har ansetts befogat att komplettera reglerna om främjande med en specifik förbudsregel. Mot den bakgrunden delar regeringen, i likhet med bl.a. Konkurrensverket, utredningens bedömning att befintliga regler i spellagen inte är tillräckliga för att säkerställa att en videodelningsplattform inte kan tillhandahålla reklam för olovligt spel. Även videodelningsplattformsleverantörer bör därför inkluderas i förbudet mot reklam för olicensierat spel.

För att regleringen inte ska strida mot ansvarsfriheten i lagen (2002:562) om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster (e- handelslagen), som genomför Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (e-handelsdirektivet), bör spellagens förbud när det gäller videodelningsplattformar begränsas till sådan reklam som tillhandahålls av plattformsleverantören före, under eller efter användargenererade vide- or eller tv-program (prop. 2019/20:168 s. 113 och 114). Reklam i den an- vändargenererade videon eller tv-programmet, dvs. reklam som platt- formsleverantören inte kan styra över, kommer således inte att omfattas av förbudet för leverantören av videoplattformen.

Den praktiska tillämpningen av det utvidgade förbudet

Regeringen konstaterar att det aktuella förslaget endast omfattar en juste- ring av den nuvarande bestämmelsen i 15 kap. 6 § spellagen. Förslaget av- ser inte att påverka de frågor som Stockholms tingsrätt (Patent- och mark- nadsdomstolen) efterfrågar förtydliganden kring. Förslaget påverkar alltså inte ansvaret för tillsyn, kopplingen till sanktionsbestämmelserna i mark- nadsföringslagen eller innebörden av begreppet reklam för spel. Utred- ningens förslag innebär inte heller någon utvidgning av 15 kap. 4 § spel- lagen om vilken marknadsföring som ska anses som otillbörlig till att gälla även det aktuella förbudet mot reklam. När det gäller bl.a. påpekandet från Svea hovrätt (Patent- och marknadsöverdomstolen) om att även ur-

Prop. 2021/22:242

Prop. 2021/22:242 sprungslandsprincipen kan komma att bli gällande i vissa fall när hänvis- ningen till radio- och tv-lagen tas bort, konstaterar regeringen att sådana gränsdragningsfrågor lämpar sig bäst för att utvecklas närmare i rätts- praxis.

Lagförslag

Förslaget medför en ändring i 15 kap. 6 § första stycket spellagen och in- förandet av 15 kap. 6 § andra stycket samma lag.

7Åtgärder för att minska skadeverkningar av spel

7.1Behov av ytterligare åtgärder

Regeringens bedömning: Det behövs fler åtgärder för att minska skadeverkningarna av spel.

Det behövs inga ändringar i sekretessregleringen för att möjliggöra Konsumentverkets tillsyn av förbudet mot att skicka direktreklam till avstängda spelare enligt spellagen.

Betänkandets bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna delar utredning-

ens bedömning. Det gäller bl.a. Bröstcancerförbundet, Bygdegårdarnas riksförbund, Cherry Casino Sweden Ltd, Leovegas AB, Lunds universitet (medicinska fakulteten), Miljonlotteriet, Nordic Lottery AB, Pensionärer- nas riksorganisation, Prostatacancerförbundet, Region Stockholm (Bero- endecentrum Stockholm), SKPF Pensionärerna, Spelberoendes riksför- bund, Spooniker Ltd, Svenska Postkodföreningen, Sveriges dövas riksför- bund, Synskadades riksförbund, William Hill International och Yrkesföre- ningen för budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst. Flera av dessa instämmer i att Spelinspektionen bör fortsätta arbetet med att skapa ökad tydlighet avseende omsorgsplikten.

Stödlinjen anser att spelbolag inom ramen för omsorgsplikten bör erbju- da ett kunskapstest med inriktning mot hur spelprodukten fungerar avseen- de exempelvis sannolikhet för vinst på längre sikt och risker med spelet på kort sikt. Folkhälsomyndigheten, Malmö kommun och Stockholms univer- sitet (Institutionen för folkhälsovetenskap) efterfrågar vissa justeringar av självavstängningsregistret Spelpaus.se. Folkhälsomyndigheten föreslår vi- dare att åldersgränsen på kommersiellt onlinespel och värdeautomater ska vara 20 år. Enligt myndigheten bör även en statligt administrerad portal införas för ett gemensamt insats- och förlusttak för samtliga licensierade bolag. Karolinska institutet anser att allt licensierat spel bör omfattas av insättnings- eller förlustgränser och att dessa gränser bör vara personliga.

Bland annat Kungsbacka kommun, Paf Consulting Abp, Spelbranschens riksorganisation (Sper), Spelinspektionen och Västra Götalandsregionen (Mottagning för spelberoende och skärmhälsa) anser att regleringen kring snabblån och kreditprövningen bör ses över för att komma till rätta med

de negativa konsekvenserna som ett överdrivet spelande medför. AB Sven-	Prop. 2021/22:242
ska spel anser att arbetet med omsorgsplikten bör utvärderas regelbundet i
gemensamma forum, där både spelbolag och övriga intressenter såsom for-
skare ges möjlighet att delta. Enligt bolaget bör spellagen även ändras så
att vadhållning på utfallet i ett lotteri inte heller är tillåtet på utfallet i ut-
ländska lotterier.
Kiruna kommun påpekar att det finns ett behov av återkommande och
strukturerat kunskapsstöd från Spelinspektionen för kommunernas ansvar
enligt spellagen. Svenska spel anser att Spelinspektionen bör ges i uppdrag
att se över licensgivningen för spel på värdeautomater på andra platser än
ett kasino samt landbaserat kommersiellt spel. Enligt bolaget är dagens
modell administrativt betungande för såväl bolaget som Spelinspektionen.
Aktiebolaget trav och galopp (ATG) anser att ett sådant uppdrag även bör
omfatta utformningen av lämplighetsprövningen av ombud. Visita anser
att fler aktörer än staten skulle kunna anförtros att anordna spel på värde-
automater och ifrågasätter den nuvarande kopplingen mellan sådant spel
och serveringstillstånd enligt alkohollagen.
Enligt Konsumentverket fungerar tillsynen av förbudet mot att skicka
direktreklam till avstängda spelare numera på ett ändamålsenligt sätt, var-
för det saknas behov av ytterligare ändringar än de som Spelinspektionen
redan vidtagit.
Skälen för regeringens bedömning
Det behövs fler åtgärder för att minska skadeverkningarna av spel
Utredningen konstaterar att flera olika aktörer, bl.a. spelberoendeförening-
ar, forskare och myndigheter, efterfrågar åtgärder för att stärka de konsu-
mentskyddande bestämmelserna i spellagen. Regeringen delar, i likhet
med majoriteten av remissinstanserna, utredningens bedömning att det be-
hövs fler åtgärder för att minska skadeverkningarna av spel.
Utredningen konstaterar i detta sammanhang att ett stort problem när det
gäller spelberoende är de ekonomiska svårigheter som den drabbade kan
hamna i genom överdrivet spelande. Enligt 14 kap. 1 § spellagen ska en
licenshavare säkerställa att sociala och hälsomässiga hänsyn iakttas i spel-
verksamheten för att skydda spelare mot överdrivet spelande och hjälpa
dem att minska sitt spelande när det finns anledning till det (den s.k. om-
sorgsplikten). I omsorgsplikten ingår att motverka överdrivet spelande ge-
nom fortlöpande kontroll av spelbeteende. Licenshavare ska i en hand-
lingsplan redovisa hur omsorgsplikten ska fullgöras. Omsorgsplikten syft-
ar till att skydda spelarnas liv, hälsa och ekonomi samt indirekt även de
anhöriga till spelarna (prop. 2017/18:220 s. 149). Av 14 kap. 8 § spellagen
framgår vidare att det inte är tillåtet för en licenshavare eller ett spelombud
att erbjuda eller lämna kredit för insatser i spelet. Regeringen har be-
myndigat Spelinspektionen att meddela föreskrifter om handlingsplanen
och vilka åtgärder licenshavaren behöver vidta för att uppfylla kraven i
14 kap. 1 § spellagen (21 kap. 13 § 1 spellagen och 16 kap. 10 § spelför-
ordningen).
Utredningen bedömer att omsorgsplikten är en av de viktigaste bestäm-
melserna för att minska skadeverkningarna från spel, men konstaterar sam-
tidigt att den sannolikt är en av de bestämmelser i spellagen som medför
störst utmaningar i tillämpningen. Enligt utredningen bör Spelinspektion-	53

Prop. 2021/22:242 en därför fortsätta sitt arbete med att skapa ökad tydlighet avseende vad som krävs av licenshavarna vid tillämpning av omsorgsplikten. Regering- en delar utredningens bedömning i denna del, och konstaterar samtidigt att Spelinspektionen nyligen har tagit fram en vägledning om omsorgsplikten i syfte att ge stöd till licenshavarna vid genomförandet av bestämmelsen. Vägledningen har tagits fram i samråd med bl.a. spelbranschen, Folkhälso- myndigheten och organisationer som erbjuder stöd till spelare och anhöri- ga. Vägledningen är inte uttömmande, utan ska ses som ett stöd i det konti- nuerliga arbetet med omsorgsplikten.

Flera remissinstanser, däribland Spelinspektionen, Sper och Västra Götalandsregionen (Mottagning för spelberoende och skärmhälsa), anser att regleringen kring snabblån och kreditprövningen bör ses över för att komma till rätta med de negativa konsekvenserna som ett överdrivet spel- ande medför. Regeringen delar denna bedömning. En utredning har till- satts i syfte att motverka riskfylld kreditgivning och överskuldsättning (dir. 2021:108). Utredningen ska bl.a. överväga och, om inte starka skäl talar emot det, föreslå ett system för skuldregister. Utredningen ska också överväga och vid behov föreslå åtgärder för att förhindra att förbud mot att erbjuda spel på kredit kan kringgås genom att erbjuda betalningslös- ningar från en tredje part. Uppdraget ska redovisas senast den 3 maj 2023.

Jämlikhetskommissionen lämnar i sitt betänkande En gemensam ange- lägenhet några rekommendationer som berör spel om pengar. Kommis- sionen rekommenderar, som bl.a. Folkhälsomyndigheten och Karolinska institutet förespråkar, att ett förslag om en statligt administrerad spelportal, med särskilda öppettider och insats- och förlusttak, bör utarbetas (SOU 2020:46 vol. 2 s. 819–822). Folkhälsomyndigheten vill utöver det även se en högre åldersgräns för spel på kommersiellt onlinespel och värdeautomater. Regeringen konstaterar att Spelmarknadsutredningens betänkande inte innehåller några sådana förslag. Jämlikhetskommission- ens rekommendationer om spelansvarsåtgärder har vidare fått omfattande kritik från berörda remissinstanser. Mot denna bakgrund bedömer rege- ringen att det saknas anledning att införa några sådana begränsningar. Ut- redningens förslag omfattar inte heller i övrigt sådana frågor som bl.a. Kiruna kommun och Svenska spel efterfrågar.

När det gäller Malmö kommuns, Region Stockholms (Beroendecentrum Stockholm), Stockholms universitets (Institutionen för folkhälsovetenskap) och Stödlinjens frågor om bl.a. omsorgsplikten och justeringar av självav- stängningsregistret Spelpaus.se är detta frågor som redan faller inom Spel- inspektionens ansvarsområde. Spelinspektionen har vidare för tillfället i uppdrag att bl.a. följa upp och analysera hur bl.a. spelformer, tillgänglig- heten till spel och spelandet utvecklas på kort respektive lång sikt samt föreslå åtgärder för att stärka konsumentskyddet på spelmarknaden i syfte att motverka folkhälsoproblem (Fi2021/03520). Uppdraget ska slutredo- visas senast den 31 oktober 2023. Det saknas i dagsläget skäl att ge Spel- inspektionen ytterligare uppdrag i detta syfte.

Regleringen av spel på värdeautomater

Enligt 5 kap. 1 § spellagen får licens för statligt spel ges bl.a. för att till- handahålla spel på värdeautomater. Av 5 kap. 2 § samma lag framgår att sådan licens endast får ges till ett direkt eller indirekt helägt statligt aktie-

bolag. Licens att tillhandahålla spel på en värdeautomat på andra platser Prop. 2021/22:242 än på ett kasino får vidare enligt 5 kap. 7 § samma lag ges endast om vissa

villkor är uppfyllda. Ett av villkoren är att spelet ska tillhandahållas i sam- band med hotell- och restaurangverksamhet, om det för rörelsen finns ser- veringstillstånd enligt alkohollagen, eller i samband med bingo. Ett ytterli- gare villkor är att det ska råda god ordning på den plats där spelet ska be- drivas. Innan en ansökan om licens att tillhandahålla spel på värdeautomat- er på andra platser än på ett kasino beviljas, ska enligt 3 kap. 11 § spelför- ordningen den kommun där spelet ska tillhandahållas ges tillfälle att yttra sig över ansökan.

Det har ifrågasatts om kopplingen mellan spel på värdeautomater och serveringstillstånd enligt alkohollagen bör finnas kvar. Om värdeautomat- erna i stället skulle placeras i särskilda spelhallar blir dock automatspelet huvudsyftet med verksamheten. Regeringen anser därför, i motsats till Visita, att det är tveksamt om detta skulle leda till ett minskat problemspel- ande. Mot bakgrund av syftet att skydda konsumenterna från riskerna med spel på värdeautomater, som anses tillhöra en av de mest riskfyllda spelfor- merna på spelmarknaden, anser regeringen att det inte heller är lämpligt att tillåta fler aktörer än staten att anordna spel på värdeautomater. Spelin- spektionen har dock framhållit att dagens modell för licensgivning är onö- digt administrativt betungande. Enligt myndigheten skulle en ändrad mo- dell frigöra resurser. Även Svenska spel menar att modellen för licensgiv- ning skulle kunna göras mer effektiv utan att ge avkall på säkerhet eller spelansvar. Regeringen delar bedömningen att det finns skäl att se över modellen för licensgivning. Spelinspektionen har dock redan påbörjat ett arbete med att se över dessa frågor. Det saknas därför anledning att ge myndigheten ett särskilt uppdrag. Regeringen anser inte heller att det finns skäl att närmare utreda lämplighetsprövningen av ombud, vilket ATG efterfrågar.

Det behövs inga ändringar i sekretessregleringen för att möjliggöra

Konsumentverkets tillsyn

Konsumentverket har det primära tillsynsansvaret över förbudet mot direktreklam till avstängda spelare i 15 kap. 2 § spellagen. Efter omregle- ringen fanns det inledningsvis vissa problem för myndigheten att bedriva denna tillsyn eftersom myndigheten inte har tillgång till självavstäng- ningsregistret. Inledningsvis var det inte heller möjligt för avstängda per- soner att göra utdrag från registret som utvisade datum för avstängning. Spelinspektionen har numera genomfört förändringar i registret, vilket innebär att avstängda personer kan göra ett utdrag som visar historiken kring avstängningen. Regeringen delar, i likhet med bl.a. Konsumentverk- et, utredningens bedömning att de förändringar som gjorts i registret är tillräckliga för att myndigheten ska kunna bedriva en effektiv tillsyn av 15 kap. 2 § spellagen. Några förändringar i sekretessregleringen bedöms därför inte längre vara nödvändiga.

Prop. 2021/22:242

7.2Riskklassificering av spel

Regeringens bedömning: Spelinspektionen bör inte ges i uppdrag att i samråd med Folkhälsomyndigheten utarbeta en modell för riskklassifi- cering av olika spelformer.

Betänkandets förslag överensstämmer inte med regeringens bedöm- ning. I betänkandet föreslås att Spelinspektionen ska ges i uppdrag att i samråd med Folkhälsomyndigheten utarbeta en modell för riskklassifice- ring av olika spelformer.

Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker eller har inga invändningar mot förslaget. Det gäller bl.a. Aktiebolaget Trav och Galopp, Bröstcancerförbundet, Bygdegårdarnas riksförbund, Luleå kom- mun, Lunds universitet (medicinska fakulteten), Miljonlotteriet, Nordic Lottery AB, Pensionärernas riksorganisation, Prostatacancerförbundet, Region Skåne (Vuxenpsykiatrimottagningen för spelberoende i Malmö), SKPF Pensionärerna, Spelberoendes riksförbund, Spelbranschens riksor- ganisation, Statens medieråd, Statskontoret, Stockholms kommun, Svenska Fotbollförbundet, Svenska Friidrottsförbundet, Svenska Handbollförbun- det, Svenska Postkodföreningen, Svenska Skidförbundet, Svenska Tennis- förbundet, Sveriges bingoarrangörers centralorganisation, Sveriges döv- as riksförbund, Sveriges kommuner och regioner, Sveriges riksidrottsför- bund, Synskadades riksförbund, Västra Götalandsregionen (Mottagning för spelberoende och skärmhälsa) och Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst. Riskklassificering bedöms kunna öka transparensen och fungera som ett underlag för framtida regleringar. AB Svenska spel anser att spelregleringen bör ses över i sin helhet utifrån en riskklassificeringsmodell. Flera remissinstanser, bl.a. Folkhälsomyndig- heten, Konkurrensverket, Kungsbacka kommun, Region Stockholm (Bero- endecentrum Stockholm), Schibsted Sverige AB och Verdandi anser att syf- tet med uppdraget behöver förtydligas och att förslaget behöver analyseras ur fler perspektiv för att bl.a. kunna bedöma hur en riskklassificering skulle påverka konkurrensen på spelmarknaden.

Flera remissinstanser avstyrker förslaget. Det gäller bl.a. Centralförbun- det för alkohol och narkotikaupplysning, Cherry Casino Sweden Ltd, Leo- vegas AB, Malmö kommun, Region Östergötland (Folkhälso- och statistik- enheten och Beroendekliniken i Norrköping), Valfrihetens vänner och William Hill International. Enligt Spelinspektionen är det oklart för vilket ändamål en riskklassificeringsmodell ska tas fram och hur den ska förhålla sig till den riskhänsyn som redan i dag tas vid bl.a. prioriteringar av till- synsinsatser. Socialstyrelsen förordar en mer generell och sammanhållen reglering för olika spel om pengar, i stället för att särreglera endast vissa spel med högst risk. Branschföreningen för onlinespel anser att den främ- sta metoden för att förebygga och motverka spelmissbruk är att riskklassi- ficera spelare snarare än spel. Föreningen menar att en riskklassificering som ålägger onlinekasino ytterligare restriktioner kommer påverka kanali- seringen negativt. Paf Consulting Abp (Paf) bedömer att förslaget inte är ändamålsenligt, dels med hänsyn till den snabba tekniska utvecklingen som innebär att en reglering snabbt riskerar bli obsolet, dels med hänsyn till att produktgrupper såsom en spelkategori omfattar en mängd olika spel. Enligt Spooniker Ltd finns det en risk för att förslaget medför att fokus på

individuella bedömningar hamnar i bakgrunden och att det leder till strikt- are reglering för olika spelformer än vad de faktiska riskerna motiverar. Betsson Nordic Ltd anser att effekterna av befintliga krav bör utvärderas innan ytterligare klassificeringar införs. Stockholms universitet (Institu- tionen för folkhälsovetenskap) menar att syftet med förslaget är otydligt och påpekar att det redan i dag finns vetenskapliga studier kring olika spel- formers risknivå för utvecklande av spelproblem utifrån spelens uppbygg- nad och egenskaper.

Skälen för regeringens bedömning: Allt spel om pengar är förenat med en risk för utvecklande av spelproblem, men vissa spelformer är mer riskfyllda än andra. Majoriteten av spellagens bestämmelser gäller för allt spel, oavsett risknivå. I spellagen finns dock bestämmelser som gör det möjligt att beakta ett spels risknivå. En sådan avvägning gjordes även vid framtagandet av förordningen om tillfälliga spelansvarsåtgärder med an- ledning av spridningen av sjukdomen covid-19. Förordningen, som upp- hörde att gälla den 15 november 2021, innehöll bestämmelser som särskilt tog sikte på värdeautomatspel och kommersiellt onlinespel. Regeringen har vidare med stöd av bestämmelserna i 21 kap. spellagen bemyndigat Spelinspektionen att meddela föreskrifter om krav på spelansvarsåtgärder och andra krav för spels bedrivande (se t.ex. bestämmelserna i 11 kap. spelförordningen). Även Spelinspektionen har beaktat skillnaderna mellan olika spelformers risknivå i myndighetens föreskrifter.

Folkhälsomyndigheten har regeringens uppdrag att stödja ett effektivt och kunskapsbaserat förebyggande arbete för att minska skadeverkningar- na av överdrivet spelande. Myndigheten har bl.a. tagit fram ett faktablad med en redogörelse för hur myndigheten mäter hur riskfyllt ett spel är (Vad gör spel riskfyllt?, 2016). För att avgöra hur riskfyllt ett spel är väger myn- digheten samman sju faktorer och poängsätter dem. Faktorer som beaktas är bl.a. spelets hastighet, insatsmöjligheter, ljud- och ljuseffekter, tillgäng- lighet, återbetalningsintervall och kontinuitet. Ju högre poäng ett spel får, desto större risk för spelproblem anses spelet medföra. Enligt Spelmark- nadsutredningen har det dock passerat så pass lång tid sedan dessa kriterier fastställdes, varför det skulle vara värdefullt att på myndighetsnivå ta fram en ny enhetlig modell för riskklassificering av spel. Utredningen menar att en sådan modell skulle kunna användas för att riskklassificera de olika spelformer som erbjuds på den svenska spelmarknaden.

Spelens olika risknivåer beror till stor del på respektive spels uppbygg- nad och egenskaper. En modell för riskklassificering skulle, som utred- ningen och majoriteten av remissinstanserna menar, kunna öka transparen- sen och fungera som ett kunskapsunderlag för framtida regleringar på spel- området. Regeringen delar bedömningen att det vore eftersträvansvärt att på förhand kunna avgöra vilka spelformer som är mest riskabla. Det är dock problematiskt att göra sådana bedömningar, som dessutom ändras över tid. Spellagen är en ramlag som ger utrymme att anpassa regelverket utifrån nya företeelser. Nya spel tillkommer och spelen utvecklas ständigt, samtidigt som befintliga spel förändras och nya kanaler för speldistribu- tion tas i bruk. Även sådana nya spel omfattas av spellagens tillämpnings- område och det är viktigt att staten löpande har kunskap om och kontroll över spelutbudet. Vid omregleringen av spelmarknaden bedömdes det vara svårt att på ett långsiktigt hållbart sätt dela in spelformerna i mer eller min- dre riskabla spel och låta detta ensamt vara styrande för regleringens ut-

Prop. 2021/22:242

Prop. 2021/22:242 formning (prop. 2017/18:220 s. 99 och 100). Det saknas anledning att nu göra en annan bedömning.

Riskfaktorer ändras vidare över tid och påverkas bl.a. av hur utbudet på spelmarknaden ser ut. Det kommer alltså även fortsättningsvis alltid behö- va göras en riskbedömning utifrån aktuell kunskap och forskning i varje enskilt fall vid utarbetande av lagar och föreskrifter. Det är därmed, som bl.a. Spelinspektionen och Stockholms universitet (Institutionen för folk- hälsovetenskap) påpekar, oklart för vilket ändamål en riskklassificerings- modell ska tas fram. Även remissinstanser som är positiva till en sådan modell, bl.a. Folkhälsomyndigheten och Region Stockholm (Beroendecen- trum Stockholm), menar att syftet i vissa avseenden är oklart. En riskklassi- ficeringsmodell riskerar dessutom, som bl.a. Paf påpekar, att snabbt bli inaktuell. Regeringen bedömer därför, i likhet med bl.a. Socialstyrelsen, att det saknas behov av att ge Spelinspektionen i uppdrag att ta fram en riskklassificeringsmodell.

Mot denna bakgrund är det inte heller aktuellt att, som Svenska spel efterfrågar, se över spelregleringen utifrån en riskklassificeringsmodell.

	7.3	Marknadsföring av spel
	7.3.1	Begränsning av marknadsföringen av vissa
		spelprodukter

	Regeringens bedömning: Det bör inte införas ett förbud mot reklam
	för riskfyllda spelformer via vissa plattformar under dagtid.

	Betänkandets förslag överensstämmer inte med regeringens bedöm-
	ning. I betänkandet föreslås ett förbud mot reklam för spel på värdeauto-
	mater, landbaserat kasinospel och kommersiellt onlinespel via tv-sänd-
	ningar, beställ-tv, sökbar text-tv, ljudradiosändningar, beställradio och
	videodelningsplattformar kl. 06.00–21.00.
	Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker eller
	har inga invändningar mot förslaget. Det gäller bl.a. AB Svenska spel,
	Bröstcancerförbundet, Bygdegårdarnas riksförbund, Lunds universitet
	(medicinska fakulteten), Nordic Lottery AB, Pensionärernas riksorganisa-
	tion, Prostatacancerförbundet, SKPF Pensionärerna, Spelbranschens
	riksorganisation, Statens medieråd, Stockholms universitet (Institutionen
	för folkhälsovetenskap), Svenska Postkodföreningen, Sveriges bingoar-
	rangörers centralorganisation, Sveriges dövas riksförbund, Synskadades
	riksförbund och Västra Götalandsregionen (Mottagning för spelberoende
	och skärmhälsa). Konsumentverket anser att begränsningen ökar konsu-
	mentskyddet genom att minska exponeringen av marknadsföring av vissa
	spelformer för konsumenter i allmänhet och med specifikt sikte på att
	skydda särskilt sårbara konsumenter. Myndigheten anser att detta väger
	tyngre än spelbranschens möjligheter att marknadsföra sig.
	Några remissinstanser, bl.a. IOGT-NTO, Karolinska institutet, Kungs-
	backa kommun, Luleå kommun, Malmö kommun, Skiftet, Socialstyrelsen,
	Stödlinjen och Verdandi, vill begränsa marknadsföringen ytterligare. Folk-
	hälsomyndigheten anser att begränsningen bör inkludera alla spelformer
58	och särskilt vadhållning. Vidare anser myndigheten att förslaget inte tar

hänsyn till den exponering av reklam som kan komma att ske nattetid för den grupp som är extra känslig för sådan exponering. Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning anser att begränsningen ska gälla även för marknadsföring via sociala medier. Paf Consulting Abp ställer sig posi- tivt till förslaget under förutsättning att det omfattar även vadhållning och givet att de olicensierade aktörerna effektivt kan hållas utanför marknaden. Region Stockholm (Beroendecentrum Stockholm) har inga åsikter om för- slaget men menar att det saknas ett forskningsförankrat resonemang om den förväntade effekten. Bland annat Aktiebolaget Trav och Galopp, Sven- ska Friidrottsförbundet, Svenska Handbollförbundet, Svenska Skidförbun- det, Svenska Tennisförbundet och Sveriges riksidrottsförbund anser att för- slaget bör anpassas utifrån en riskklassificering av spel.

Flera remissinstanser avstyrker eller är tveksamma till förslaget. Det gäller bl.a. Betsson Nordic Ltd, Cherry Casino Sweden Ltd, IAB Sverige, Leovegas AB, Nordic Entertainment Group AB, NRJ Sweden AB, Region Östergötland (Folkhälso- och statistikenheten och Beroendekliniken i Norrköping), Spooniker Ltd, Sveriges annonsörer AB, TU – medier i Sve- rige, TV4 AB, Valfrihetens vänner och William Hill International. De men- ar bl.a. att förslaget innebär en inskränkning av både näringsfriheten och den kommersiella yttrandefriheten samt att det inte är anpassat till den tek- niska verkligheten.

Enligt Konkurrensverket går det inte att avgöra om barn och ungdomar faktiskt tittar på tv och lyssnar på radio som mest under aktuella tider. För- slaget omfattar inte heller digitala medier, varför det enligt myndigheten finns en risk för att det inte uppfyller det angivna syftet. Myndigheten har svårt att instämma i bedömningen att förslaget är ändamålsenligt och ser stora risker i att det kan orsaka en snedvridning av konkurrensen. Statskon- toret konstaterar att myndighetens uppföljning av marknadsföringen av spel visar att omfattningen av spelreklam i traditionella medier har minskat under 2019 och 2020 jämfört med 2018. Enligt myndigheten finns det inte heller tillräckligt stöd för kopplingen mellan spelreklam och spelproblem. Förslaget kan enligt myndigheten också bidra till att spelföretagen mark- nadsför sig på andra sätt, t.ex. genom digitala medier. Enligt Branschföre- ningen för onlinespel (BOS) riskerar förslaget att påverka kanaliseringen negativt och leda till gränsdragningsproblem för spelbolag som har ett ge- mensamt varumärke för olika spelprodukter. Schibsted Sverige AB och Svenska Journalistförbundet menar att förslaget riskerar att strida mot principen om förbud mot retroaktiv lagstiftning när det gäller redan publi- cerat material. Bauer media AB och Discovery Networks Sweden AB men- ar att förslaget skulle innebära minskade intäkter för bl.a. mediebolagen, journalistiken och idrottsrörelsen. Myndigheten för press, radio och tv av- styrker förslaget vad gäller beställradio, beställ-tv och videodelningsplatt- formar. Enligt myndigheten är det oklart hur det ska kontrolleras när på dygnet det sker en nedladdning som innehåller spelreklam. Myndigheten ifrågasätter vidare om tidpunkten för nedladdning bör vara avgörande med tanke på att själva konsumerandet kan ske när som helst på dygnet. Enligt Svea hovrätt (Patent- och marknadsöverdomstolen) behövs en mer ingå- ende analys av förenligheten med EU-rätten. Kommerskollegium anser att proportionalitetsbedömningen är bristfällig.

Skälen för regeringens bedömning: Syftet med det av Spelmarknads- utredningen föreslagna förbudet mot reklam för riskfyllda spelformer via

Prop. 2021/22:242

Prop. 2021/22:242 vissa plattformar under dagtid är att skydda barn och unga från att expo- neras för marknadsföring av spel med hög risk för beroende. Förslaget

	motiveras bl.a. med att spelreklam i traditionella medier ökade kraftigt un-
	der flera års tid före omregleringen. Enligt utredningen består reklamen i
	tv vidare till stor del av reklam för onlinekasino i anslutning till flera olika
	typer av program, inklusive barn- och familjefilmer. Det bedöms vara sär-
	skilt problematiskt att unga människor nås av reklam för onlinekasino
	eftersom det är en spelform med mycket hög risk för beroende och reklam-
	en kan bidra till en normalisering av spelande. Begränsningarna i spellagen
	och marknadsföringslagen vad gäller marknadsföringen av spel påverkar
	inte mängden spelreklam. Inte heller finns det någon enhetlig självregle-
	ring i detta hänseende. Enligt utredningen finns det mycket som tyder på
	att personer med spelproblem i högre grad lägger märke till spelreklamen
	än andra och att dessa dessutom riskerar att återfalla i spelproblem till följd
	av reklamen.
	Utredningens förslag skulle leda till minskad exponering för spelreklam
	i vissa mediekanaler under dagtid. Förslaget skulle alltså, som bl.a. Konsu-
	mentverket menar, kunna öka konsumentskyddet genom att skydda särskilt
	sårbara konsumenter från spelreklam under dessa tider. Det kan samtidigt,
	i likhet med vad bl.a. Folkhälsomyndigheten påpekar, konstateras att för-
	slaget inte tar hänsyn till den exponering av reklam som kan komma att
	ske nattetid för den grupp som är extra känslig för sådan exponering. Det
	går även, liksom bl.a. Konkurrensverket påpekar, att ifrågasätta om barn
	och unga faktiskt tittar på tv och lyssnar på radio som mest under aktuella
	tider. Förslaget omfattar dessutom enbart reklam i vissa plattformar, fram-
	för allt de traditionella mediekanalerna och inte sådana digitala medieplatt-
	formar som barn och unga i stor utsträckning i stället använder sig av.
	Även utredningen konstaterar att det på senare tid har skett en förflyttning
	för barn och ungas medievanor från traditionella medier till digitala medie-
	former. För att uppnå det eftersträvade syftet med förslaget skulle det där-
	för, liksom bl.a. Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning
	menar, även behöva omfatta t.ex. digitala medier. Det är troligt att den
	pågående trenden med ändrade medievanor kommer att fortsätta även
	framöver. Omfattningen av spelreklam i traditionella medier har vidare,
	som bl.a. Statskontoret konstaterar, under de senaste åren minskat. Det är
	sannolikt att det aktuella förslaget skulle bidra till en ökad förflyttning av
	marknadsföringen av spel till digitala medier. Något beredningsunderlag
	för att utvidga förslaget till att omfatta även digitala medier och liknande
	plattformar, utöver de som redan omfattas av förslaget, finns inte.
	Det går vidare, som bl.a. Region Stockholm (Beroendecentrum Stock-
	holm) och Statskontoret gör, att ifrågasätta om det finns tillräckligt stöd i
	forskningen för kopplingen mellan spelreklam och spelproblem för att
	kunna motivera en så pass omfattande begränsning av möjligheten att
	marknadsföra spel. Utöver detta finns det, som bl.a. BOS och Schibsted
	Sverige AB påpekar, flera praktiska oklarheter med förslaget. Det handlar
	bl.a. om gränsdragningsproblem som kan uppstå för sådana bolag som har
	ett gemensamt varumärke för olika spelprodukter och om oklarheter vad
	gäller redan publicerat innehåll. Det finns även, som Myndigheten för
	press, radio och tv konstaterar, oklarheter vad gäller möjligheten att kon-
	trollera att begränsningen följs. Utöver detta finns det, som bl.a. Kommers-
60	kollegium och Svea hovrätt (Patent- och marknadsöverdomstolen) konsta-

terar, oklarheter kring förslagets förenlighet med EU-rätten. Regeringen Prop. 2021/22:242 anser att dessa omständigheter sammantaget med styrka talar mot utred-

ningens förslag.

Den föreslagna begränsningen innebär en inskränkning av både närings- friheten och den kommersiella yttrandefriheten. Inskränkningen skulle emellertid kunna motiveras med att syftet är att skydda folkhälsan. Efter- som spelreklam naturligtvis inte kan anses utgöra den enda bidragande orsaken till spelproblem skulle emellertid svenska konsumenter även fort- sättningsvis riskera att utveckla sådana problem. Det aktuella förslaget kommer inte heller att nå alla sårbara grupper eller träffa sådana medie- kanaler där barn och unga tillbringar mest tid, varför det finns skäl att ifrågasätta om åtgärden vore ändamålsenlig. En alltför långtgående in- skränkning av möjligheten att marknadsföra spel i vissa mediekanaler risk- erar även att få negativa konsekvenser för den svenska spelmarknaden. Förslaget kan, som bl.a. Konkurrensverket konstaterar, snedvrida konkur- rensen på marknaden. En reglering som innebär att en licenshavare inte får marknadsföra sig eller sina produkter riskerar att leda till att en del licens- havare väljer att lämna den svenska spelmarknaden. En sådan begränsning skulle också väsentligen försvåra för nya aktörer att ta sig in på den sven- ska spelmarknaden, eftersom det försvårar möjligheten att ta marknadsan- delar. Om många aktörer skulle försvinna från spelmarknaden finns det en risk att marknaden inte skulle ha ett sådant utbud som konsumenter efter- frågar. I likhet med vad bl.a. BOS anför kan förslaget alltså leda till att kanaliseringen till de licensierade spelbolagen minskar. Förslaget riskerar dessutom, som bl.a. Bauer media AB och Discovery Networks Sweden AB konstaterar, att leda till ett intäktsbortfall för mediebranschen. Även idrottsrörelsen, som årligen får stora intäkter från sponsorsamarbeten med spelbolag och som bl.a. innefattar reklamavtal, riskerar att påverkas nega- tivt av förslaget.

Mot denna bakgrund bedömer regeringen, i motsats till bl.a. Konsu- mentverket, att det inte bör införas ett förbud mot reklam för riskfyllda spelformer via vissa plattformar under dagtid. Enligt regeringen är dock ändamålet med utredningens förslag, dvs. att skydda barn och unga från att exponeras för marknadsföring av spel med hög beroendepotential, mycket viktigt ur ett folkhälsoperspektiv. Detta ändamål bör därför kom- ma till tydligt uttryck i den justerade marknadsföringsbegränsningen som föreslås i avsnitt 7.3.2 nedan.

7.3.2Kravet på måttfullhet vid marknadsföring av spel

Regeringens förslag: För att avgöra om marknadsföringen är måttfull ska en helhetsbedömning göras. Vid bedömningen ska det särskilt be- aktas hur stor risk det aktuella spelet innebär för utvecklande av spel- problem och i vilken utsträckning marknadsföringen riskerar att nå per- soner under 18 år.

Betänkandets bedömning överensstämmer delvis med regeringens för- slag. I betänkandet görs bedömningen att kravet på att marknadsföringen av spel ska vara måttfull inte ska ändras till ett krav på särskild måttfullhet.

Prop. 2021/22:242 Promemorians förslag överensstämmer inte med regeringens förslag. I promemorian föreslås att kravet på att marknadsföringen av spel ska vara måttfull ska ändras till ett krav på särskild måttfullhet.

Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna anser att det inte bör införas ett krav på särskild måttfullhet eller är tveksamma till ett sådant krav. Det gäller bl.a. AB Kvällstidningen Expressen, Aktiebolaget Trav och Galopp (ATG), Betsson Nordic Ltd, Bonnier AB, Bonnier News Group AB, Cherry Casino Sweden Ltd, ComeOn Sweden Ltd, Gratistidningarnas förening, Nordic Entertainment Group AB, Nordic Entertainment Group Radio, NRJ Sweden AB, Schibsted Sverige AB, Spelbranschens riksorgani- sation (Sper), Sveriges annonsörer AB, Sveriges bingoarrangörers cen- tralorganisation, Sveriges mediebyråer, TV4 media AB och William Hill International. De menar att det nuvarande måttfullhetskravet fortsatt bör utvecklas i rättspraxis och att det är för tidigt att säga att det inte innebär ett tillräckligt starkt konsumentskydd. De menar vidare att ett högre krav är oproportionerligt och riskerar att strida mot både grundlag och EU-rätt- ens grundläggande principer.

Göteborgs universitet (Institutionen för globala studier) och Stockholms universitet (Institutionen för folkhälsovetenskap) anser att det är svårt att bedöma om ett krav på särskild måttfullhet är ändamålsenligt. Enligt myn- digheterna kan det begränsa de negativa konsekvenserna av överdrivet spelande, men samtidigt minska kanaliseringsgraden och därmed urholka de viktiga förebyggande åtgärderna mot spelproblem. Branschföreningen för onlinespel (BOS) menar att marknadsföring spelar en central roll för att kanalisera spelkonsumenter in till det svenska licenssystemet. Före- ningen konstaterar vidare att marknadsföringen av spel har minskat de sen- aste åren, varför det saknas behov av ytterligare begränsningar. Bland annat Leovegas AB, Paf Consulting Abp och Spooniker Ltd menar att det saknas stöd för påståendet att marknadsföring leder till spelproblem. AB Svenska spel anser att det nuvarande kravet i första hand bör kompletteras i stället för att ändras.

Myndigheten för press, radio och tv och TU – medier i Sverige menar att ett krav på särskild måttfullhet kan leda till ett intäktsbortfall för de mediekanaler som har annonsintäkter från spelreklam. Bauer media AB konstaterar att den kommersiella radions intäkter redan i dag är pressade och fallande. Clear Channel Sverige Aktiebolag anser att ett högre krav bör utgå från konkreta företeelser som är särskilt problematiska ur en folk- hälsokontext, t.ex. var marknadsföringen förekommer. Ett stort antal aktö- rer med koppling till allmännyttiga lotterier, däribland Association of Charity Lotteries in Europe, Folkspel ideell förening, Intresseföreningen Sveriges allmännyttiga lotterier (Svalo), Nordic Lottery AB och Svenska Postkodföreningen, uttrycker en oro för att ett krav på särskild måttfullhet skulle minska intäkterna för föreningslivet, de ideella organisationerna och civilsamhället i stort. Många av dessa anser att de allmännyttiga lotterierna bör undantas från ett krav på särskild måttfullhet. Flera remissinstanser, bl.a. Svensk galopp, Svensk travsport, Svenska Fotbollförbundet, Sveriges olympiska kommitté och Sveriges riksidrottsförbund (RF), menar vidare att kravet kan medföra minskade intäkter till hästnäringen och idrotten.

Flera remissinstanser anser att ett krav på särskild måttfullhet bör införas eller har inga invändningar mot ett sådant krav. Det gäller bl.a. Barnom-

62budsmannen, Justitiekanslern, Konkurrensverket, Konsumentvägledarnas

förening, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Region	Prop. 2021/22:242
Stockholm (Beroendecentrum Stockholm), Region Östergötland (Folk-
hälso- och statistikenheten och Beroendekliniken i Norrköping), Social-
styrelsen, Spelberoendes riksförbund, Spelinspektionen, Statens medieråd,
Statskontoret, Stockholms tingsrätt (Patent- och marknadsdomstolen),
Svea hovrätt (Patent- och marknadsöverdomstolen), Sveriges kommuner
och regioner och Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare i kom-
munal tjänst (BUS).
Enligt Folkhälsomyndigheten bör utrymmet för marknadsföring av spel
vara mycket begränsat med hänvisning till folkhälsoskäl och ett högre krav
gälla alla spel. Västra Götalandsregionen (Mottagning för spelberoende
och skärmhälsa) bedömer att en skärpning av regleringen skulle hjälpa
personer som försöker begränsa sitt spelande. Sveriges konsumenter menar
att det inte går att förvänta sig att marknaden och praxis inom en snar fram-
tid kommer att åtgärda problemen. Skulle ett generellt krav på särskild
måttfullhet anses vara en för stor inskränkning förordar organisationen att
kravet åtminstone ska gälla spel med hög risk. Enligt Konsumentverket är
det nuvarande måttfullhetskravet inte tillräckligt för att skydda de sårbara
konsumentgrupperna och barn och ungdomar som lättare påverkas av
reklam. Enligt myndigheten skulle ett generellt krav på särskild måttfullhet
minska risken för gränsdragningsproblem vid tillämpningen. Enligt Lunds
universitet utgör spelberoende ett växande folkhälsoproblem och spelpro-
blem får i regel mycket allvarliga sociala och ekonomiska konsekvenser
för den som drabbas. Myndigheten menar att ett generellt krav på särskild
måttfullhet inte hindrar att olika grader av risk kan beaktas i det enskilda
fallet. Enligt myndigheten ger EU-domstolens rättspraxis tydligt stöd för
en restriktiv syn på marknadsföring av spel. Region Skåne (Vuxenpsykia-
trimottagningen för spelberoende i Malmö) förordar att hänsyn tas till det
faktum att olika spelformer medför skilda risker för beroende.
Skälen för regeringens förslag
Kravet på måttfullhet vid marknadsföring av spel
I 15 kap. spellagen finns särskilda bestämmelser om marknadsföring av
spel (se avsnitt 4.6.2). Av 1 § framgår bl.a. att måttfullhet ska iakttas vid
marknadsföring av spel till konsumenter. För att avgöra om en marknads-
föringsåtgärd är måttfull måste en helhetsbedömning göras. Avgörande för
bedömningen bör vara hur marknadsföringen är ägnad att uppfattas av den
krets till vilken den riktar sig, det medium som används och det innehåll
marknadsföringen har (prop. 2017/18:220 s. 163, 164 och 328). En ut-
gångspunkt vid bedömningen är att bild och text ska ge en saklig, balanser-
ad och vederhäftig presentation av den marknadsförda spelformen. Kom-
mersiella budskap ska begränsas till relevanta fakta rörande spelet, presen-
terade i så saklig form som möjligt och utan ovidkommande inslag. Mark-
nadsföringen ska inte framställa spel som något socialt attraktivt eller anty-
da att spel bidrar till social framgång. Inte heller ska det finnas antydningar
om att spel kan vara ett alternativ till arbete, en lösning på finansiella prob-
lem eller en form av finansiell investering. Vidare ska budskapens utform-
ning, samt deras färg, bild, typografi, layout etc., bedömas utifrån kravet
på måttfullhet. Det innebär att varken direktmarknadsföring eller utomhus-
reklam, som sådan, är oförenlig med kravet på måttfullhet, utan får bedöm-	63

Prop. 2021/22:242 as utifrån en helhetsbedömning. För att uppfylla kravet på måttfullhet ska marknadsföringen inte heller vara påträngande (prop. 2016/17:8 s. 46).

Vägledning för bedömningen finns bl.a. i Konsumentverkets praxis och allmänna råd, i Europeiska kommissionens rekommendation 2014/478/EU av den 14 juli 2014 om principer för att skydda konsumenter och spelare i samband med onlinespeltjänster och för att förhindra att underåriga spelar onlinespel om pengar samt i branschorganisationernas riktlinjer för mark- nadsföring. Som ett exempel på vad som kan anses strida mot måttfullhets- kravet kan nämnas marknadsföring som förmedlar bilden av att spel är riskfritt eller liknande om så inte är fallet. Det får också anses strida mot kravet på måttfull marknadsföring att exempelvis ange att ett erbjudande är gratis, om det krävs att spelaren själv måste satsa pengar eller göra någ- on annan motprestation, som t.ex. att lämna person- eller kontaktuppgifter, för att kunna ta del av det (prop. 2017/18:220 s. 164 och 328).

Det bör inte införas ett krav på särskild måttfullhet

Av 7 kap. 1 § alkohollagen (2010:1622) framgår att särskild måttfullhet ska iakttas vid marknadsföring av alkoholdrycker eller alkoholdryckslik- nande preparat till konsumenter. Utrymmet för marknadsföring av alkohol är med hänvisning till folkhälsoskäl mycket begränsat (prop. 1998/99:134 s. 117, 174 och 175, prop. 2002/03:87 s. 12–14 och prop. 2003/04:161 s. 23–27). Syftet med kravet på särskild måttfullhet är att säkerställa att marknadsföringen inte medverkar till att vidmakthålla eller öka konsum- tionen av alkohol och inte heller bidrar till en positiv inställning till bruket av dessa varor (prop. 1977/78:178 s. 24, 28, 29 och 48–50). Uppsökande eller påträngande marknadsföring får inte förekomma. Marknadsföring av alkohol i text ska vidare presenteras sakligt och undvika att spela på käns- lor eller stämningar (prop. 1994/95:89 s. 43 och prop. 2009/10:125 s. 90).

I likhet med alkohol innebär spel om pengar en risk för att människor hamnar i problem med allvarliga konsekvenser för den personliga hälsan som följd. Spelproblem bidrar även till hälsomässiga ojämlikheter på sam- hällsnivå (prop. 2016/17:8 s. 30). Spelberoende är, som bl.a. Lunds uni- versitet också konstaterar, ett folkhälsoproblem som ofta även innebär sämre allmän och psykisk hälsa, ekonomiska problem, en riskkonsumtion av alkohol samt användande av tobak och narkotika (prop. 2020/21:132 s. 14 och 15, se även Konsumentverkets rapport 2021:1, Konsument på kredit – En analys av situationen på marknaden för konsumentkrediter och risker för överskuldsättning, s. 35 och 36). Konsekvenserna för personer med spelberoende och deras närstående liknar således konsekvenserna för personer med alkoholproblem. Från och med den 1 januari 2018 ingår ock- så problem med spel om pengar i socialtjänstlagen (2001:453) och hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) som ett särskilt ansvarsområde för kommu- ner och regioner. Det innebär att dessa numera, utöver bl.a. arbetet med att förebygga och motverka alkoholmissbruk, även ska förebygga och mot- verka missbruk av spel om pengar.

Syftet med marknadsföring är att påverka efterfrågan av varor och tjäns- ter liksom människors attityder och i förlängningen deras beteenden. Efter- som spellagen är en skyddslagstiftning bör det ställas höga generella krav på konsumentskyddet. Vissa studier pekar på att personer med spelpro- blem är de som påverkas mest av spelreklam (se t.ex. Bouguettaya m.fl.,

The relationship between gambling advertising and gambling attitudes, in- Prop. 2021/22:242 tentions and behaviours: a critical and meta-analytic review, 2020, samt

Swedish longitudinal gambling study, Swelogs, 2018 och 2021). Spel- reklam kan också ha en stark påverkan på barn och ungdomar. Det kan även ifrågasättas om delar av marknadsföringen i dag är förenlig med det mål som uppställts för spelpolitiken om att de negativa konsekvenserna av spelande ska minskas. Detta talar, i enlighet med vad Folkhälsomyndighet- en, Konsumentverket och Västra Götalandsregionen (Mottagning för spel- beroende och skärmhälsa) anser, för att skärpa kravet på måttfullhet vid marknadsföring av spel. Regeringen delar dock, i likhet med bl.a. ATG och Sper, utredningens bedömning att det i dagsläget är för tidigt att med säkerhet dra slutsatsen att måttfullhetskravet inte är tillräckligt för att skydda sårbara grupper när det kommer till innehållet i spelreklamen.

Ett krav på särskild måttfullhet skulle innebära att högre krav ställs på marknadsföringens utformning och att utrymmet för vissa former av mark- nadsföring minskar. Införande av ett sådant krav på spelområdet skulle därför t.ex. kunna påverka möjligheten till sådana marknadsföringsåtgärd- er som många allmännyttiga lotterier använder sig av, t.ex. direktmark- nadsföring och telefonförsäljning. Detta skulle i förlängningen, som bl.a. Svalo och Svenska Postkodföreningen påpekar, kunna leda till minskade intäkter för föreningslivet, de ideella organisationerna och civilsamhället i stort. Minskade möjligheter till marknadsföring skulle även, som bl.a. RF och Svensk travsport framhåller, kunna leda till minskade intäkter till häst- näringen och idrotten. Införandet av ett högre krav på marknadsföring av spel skulle även kunna påverka omfattningen av spelbolagens marknads- föring och därmed, som bl.a. Bauer media AB, Myndigheten för press, radio och tv och TU – medier i Sverige påpekar, leda till minskade intäkter för sådana mediekanaler som har annonsintäkter från spelreklam. En allt- för hård begränsning av möjligheterna till marknadsföring av spel skulle dessutom, som bl.a. BOS påpekar, kunna leda till en minskad kanalisering till licensierat spel, vilket skulle vara problematiskt ur ett folkhälsopers- pektiv.

Mot bakgrund av de konsekvenser ett krav på särskild måttfullhet risker- ar att få, och eftersom det inte heller med säkerhet går att säga att det nuva- rande måttfullhetskravet inte är tillräckligt för att skydda sårbara grupper, finns det skäl att ifrågasätta om det vore ändamålsenligt att i dagsläget in- föra ett sådant krav. Enligt regeringen bör därför, till skillnad mot vad bl.a. BUS, Konsumentvägledarnas förening, Socialstyrelsen, Spelberoendes riksförbund och Spelinspektionen anser, det nuvarande kravet på måttfull- het vid marknadsföring av spel inte ändras till ett krav på särskild måttfull- het.

Det nuvarande måttfullhetskravet bör justeras

Olika spel är, som t.ex. Lunds universitet konstaterar, förenade med varier- ad grad av risk för utvecklande av spelproblem. Även om det i dagsläget inte bedöms lämpligt att införa ett krav på särskild måttfullhet vid mark- nadsföring av spel finns det anledning att ta oron för att marknadsföringen har en stark påverkan på bl.a. barn och ungdomar på allvar. Marknads- föringen av spel riskerar dessutom att påverka personer med spelproblem

negativt och kan leda till mycket allvarliga konsekvenser för både den en-

Prop. 2021/22:242 skilde och dennes närstående. I avsnitt 7.3.1 ovan bedöms även att de bak- omliggande ändamålen med Spelmarknadsutredningens förslag om en dagtidsbegränsning, dvs. ett förbud mot reklam för riskfyllda spelformer via vissa plattformar under dagtid, bör komma till tydligt uttryck i lagstift- ningen om marknadsföring av spel. Regeringen anser därför, i likhet med bl.a. Region Skåne (Vuxenpsykiatrimottagningen för spelberoende i Malmö), att bestämmelserna om marknadsföring av spel bör anpassas för att ta särskild hänsyn till att olika spelformer medför skilda risker för bero- ende.

Som Konsumentverket påtalar minskar ett generellt krav på marknads- föringen risken för gränsdragningsproblem vid tillämpningen. För att möj- liggöra en fortsatt utveckling av vad som avses med måttfull marknadsfö- ring, både nationellt och på internationell nivå, bedöms det inte heller lämpligt att i lag fastslå alla faktorer som kan beaktas vid bedömningen av om en marknadsföringsåtgärd är måttfull. Den närmare innebörden av måttfullhetskravet bör även fortsättningsvis utvecklas genom praxis (prop. 2017/18:220 s. 163 och 164). Det finns däremot skäl för att i spel- lagen förtydliga att det vid den helhetsbedömning som ska göras ska tas särskild hänsyn till hur riskfyllt det spel som marknadsförs är. Ett sådant förtydligande skulle, som bl.a. Sveriges konsumenter efterfrågar, visa att det alltid måste ställas högre krav på marknadsföringens utformning när det gäller spel med hög risk för spelproblem. Det skulle även, som bl.a. Association of Charity Lotteries in Europe, Folkspel ideell förening och Nordic Lottery AB önskar, tydliggöra att kraven inte är lika högt ställda vid marknadsföring av t.ex. allmännyttiga lotterier, som generellt sett inne- bär en låg risk för sådana problem.

Folkhälsomyndigheten har tagit fram ett faktablad med en redogörelse för hur myndigheten mäter hur riskfyllt ett spel är (Vad gör spel riskfyllt?, 2016). Av faktabladet framgår att faktorer som kan beaktas vid bedöm- ningen bl.a. är spelets hastighet, insatsmöjligheter, ljud- och ljuseffekter, tillgänglighet, återbetalningsintervall och kontinuitet. Uppräkningen i tidigare förarbeten gällande vad som kan beaktas vid bedömningen av om en marknadsföringsåtgärd är måttfull är inte uttömmande vid bedömning- en enligt det föreslagna justerade kravet (jfr prop. 2017/18:220 s. 328). Andra faktorer som kan beaktas vid bedömningen är t.ex. ett vadhållnings- objekts utformning och sammanhang samt insatsmöjligheter och vinståter- betalning. Det kan i detta sammanhang även noteras att alltför tillåtande vadhållning på idrott kan bidra till spelproblem för främst idrottsintresse- rade personer. Sådan vadhållning kan också utgöra en betydande risk för matchfixning och annan kriminalitet.

En annan faktor som särskilt bör beaktas vid bedömningen av om en marknadsföringsåtgärd är måttfull är, liksom bl.a. Clear Channel Sverige Aktiebolag påpekar, om marknadsföringen förekommer i sådana samman- hang som är särskilt problematiska ur ett folkhälsoperspektiv. Det bör t.ex. ställas högre krav på marknadsföring som förekommer i sammanhang som gör att den riskerar att nå barn och ungdomar, såsom reklam i samband med barn- och familjeprogram eller liknande. Med ett sådant förtydligande av måttfullhetskravet kommer även de bakomliggande ändamålen med förslaget om en dagtidsbegränsning att komma till tydligt uttryck i spel- lagen.

Mot denna bakgrund anser regeringen att det i spellagen bör förtydligas Prop. 2021/22:242 att det vid bedömningen av om marknadsföringen är måttfull särskilt ska

beaktas hur stor risk det aktuella spelet innebär för utvecklande av spelpro- blem och i vilken utsträckning marknadsföringen riskerar att nå personer under 18 år.

Det justerade kravet på måttfullhet är förenligt med både yttrandefriheten och unionsrätten

Yttrandefriheten enligt regeringsformen får begränsas genom lag vad gäller friheten att yttra sig i näringsverksamhet (2 kap. 20 och 23 §§ rege- ringsformen). Yttrandefriheten får också begränsas med hänsyn till vissa särskilt angivna ändamål, däribland rikets säkerhet, folkförsörjningen och allmän ordning och säkerhet. I övrigt får begränsningar av yttrandefriheten göras endast om särskilt viktiga skäl föranleder det. En begränsning får endast göras för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokra- tiskt samhälle och får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har motiverat den. Begränsningen får inte sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen och får inte göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning (2 kap. 21 § regeringsformen). Även enligt den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande fri- heterna (Europakonventionen), som gäller som lag i Sverige, finns en rätt till yttrandefrihet (artikel 10). Enligt konventionen får yttrandefriheten un- derkastas sådana formföreskrifter, villkor, inskränkningar eller straffpå- följder som är föreskrivna i lag och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga bl.a. med hänsyn till den allmänna säkerheten, till förebyggan- de av oordning eller brott, och till skydd för hälsa eller moral (artikel 10.2).

Den föreslagna justeringen av kravet på måttfullhet är en inskränkning i yttrandefriheten som syftar till att motverka spelproblem och därigenom skydda folkhälsan. Det är fråga om en begränsning som motiveras av ett ändamål som framstår som angeläget för det allmänna. Regeringen be- dömer att begränsningen föranleds av ett särskilt viktigt skäl. Enskilda näringsidkares intresse att göra reklam för sina spelprodukter kan – vid en intresseavvägning – inte anses väga lika tungt med hänsyn till marknadsfö- ringens skadeverkningar. Inskränkningen går inte heller längre än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet att skydda folkhälsan och bedöms även i övrigt vara en godtagbar inskränkning i den grundlagsskyddade ytt- randefriheten. Av samma skäl bedöms kravet också vara en godtagbar in- skränkning enligt bestämmelsen om yttrandefrihet i Europakonventionen.

Tryck- och yttrandefriheten enligt tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) har till syfte att säkerställa ett fritt me- ningsutbyte och en allsidig upplysning. Yttrandefrihetsgrundlagarna har därutöver även till syfte att säkerställa ett fritt konstnärligt skapande (1 kap. 1 § TF och 1 kap. 1 § YGL). Av det sätt på vilket lagarnas ändamål angivits har ansetts följa att det är möjligt att genom vanlig lag i viss mån reglera den kommersiella reklamen, eftersom det kan göras utan att syftet att säkerställa ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning träds för när. Detta innebär att utpräglat kommersiell reklam inte skyddas av yttran- defrihetsgrundlagarna. Reklam som har ett kommersiellt syfte, och avser

rent kommersiella förhållanden, kan därför regleras i vanlig lag. En be-

Prop. 2021/22:242 dömning måste dock göras i varje enskilt fall om en marknadsföringsåt- gärd omfattas av yttrandefrihetsgrundlagarnas skyddsområde. Det är en självklar konsekvens av tryck- och yttrandefrihetslagstiftningen att be- stämmelser i lag inte får tillämpas i den mån de strider mot grundlagarna (se t.ex. Ds 2015:46 s. 40 och SOU 2020:77 s. 190 och 191).

Det justerade måttfullhetskravet utgör även en inskränkning av den fria rörligheten för varor enligt EUF-fördraget. En bedömning måste därför göras av om åtgärden är icke-diskriminerande, om den kan motiveras av tvingande hänsyn till ett allmänintresse och om den är proportionerlig (jfr t.ex. Högsta domstolens dom i mål nr T 2517-21). Den föreslagna åtgärden gör ingen åtskillnad på om det är fråga om en svensk eller utländsk aktör och den är därmed icke-diskriminerande. Syftet med åtgärden är vidare att skydda folkhälsan mot skadeverkningar av spel. Åtgärden kan alltså moti- veras av tvingande hänsyn till allmänintresset att skydda folkhälsan. Den föreslagna åtgärden lämnar dessutom ett stort utrymme för tillämpande domstolar och andra myndigheter att bestämma den närmare innebörden av det justerade måttfullhetskravet och att tolka regeln i enlighet med dess syfte att skydda folkhälsan. Kravet bedöms därför vara förenligt med unionsrätten.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 15 kap. 1 § spellagen.

	7.3.3	Informationsskyldigheten i spellagen bör inte
		utökas

	Regeringens bedömning: Informationsskyldigheten i spellagen bör
	inte utökas till att omfatta sannolikheten att vinna eller i något annat
	avseende, exempelvis för att informera om riskerna med spel.

	Betänkandets bedömning överensstämmer med regeringens.
	Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna delar eller har
	inga synpunkter på bedömningen. Det gäller bl.a. AB Svenska spel, Aktie-
	bolaget Trav och Galopp, Bröstcancerförbundet, Bygdegårdarnas riksför-
	bund, Leovegas AB, Nordic Lottery AB, Pensionärernas riksorganisation,
	Prostatacancerförbundet, SKPF Pensionärerna, Spelbranschens riksor-
	ganisation, Svea hovrätt (Patent- och marknadsöverdomstolen), Svenska
	Postkodföreningen, Sveriges bingoarrangörers centralorganisation,
	Sveriges dövas riksförbund och Synskadades riksförbund. Enligt Region
	Stockholm (Beroendecentrum Stockholm) visar forskningen att spelare
	generellt har svårt att förstå de mer eller mindre invecklade sannolikhets-
	och utbetalningsmekanismer som ligger till grund för hasardspel, och att
	den enklare typ av informationsinsatser kring detta som kan anses rimliga
	i marknadsföringssammanhang därför kan tänkas ha ytterst begränsad
	effekt. Konsumentverket menar att det finns svårigheter med hur informa-
	tionen skulle kunna presenteras på ett lättbegripligt sätt. Myndigheten kon-
	staterar att det förekommer flera olika spelformer på spelmarknaden och
	att sannolikheten att vinna ser olika ut beroende på vilken spelform det
	handlar om. Informationen riskerar därför enligt myndigheten att bli om-
68	fattande, vilket kan innebära att den blir kontraproduktiv. Lunds universi-

tet (medicinska fakulteten) menar att komplexiteten i en sådan vinstchans- beräkning skulle skapa utrymme för förvirring och felaktiga beslut, snarare än motsatsen.

Några av remissinstanserna, däribland Folkhälsomyndigheten, Kungs- backa kommun och Stockholms universitet (Institutionen för folkhälsovet- enskap), delar inte bedömningen och anser att det bör införas en möjlighet till varningsmeddelanden för kommersiellt onlinespel, vadhållning och värdeautomater. Spooniker Ltd anser att de invändningar mot en informa- tionsskyldighet som utredningen redogör för inte är starka nog för att un- dandra konsumenterna nödvändig prisinformation.

Skälen för regeringens bedömning: Av 15 kap. 3 § spellagen framgår att kommersiella meddelanden om spel ska innehålla tydlig information om lägsta ålder för att få spela. På platser där spel bedrivs, och i samband med kommersiella meddelanden om spel, med undantag för sådana med- delanden i radio, ska licenshavaren säkerställa att det också anges kontakt- uppgifter till en organisation som tillhandahåller information om och stöd i samband med spelproblem. Syftet med bestämmelsen är att skydda sär- skilt skyddsvärda grupper (prop. 2017/18:220 s. 166).

Europeiska kommissionen har tagit fram en rekommendation om konsu- mentskydd i samband med onlinespel (kommissionens rekommenda- tion 2014/478/EU). I rekommendationen, som kan vara vägledande vid tolkningen av måttfullhetskravet (prop. 2017/18:220 s. 164), anges bl.a. att kommersiella meddelanden på ett korrekt och balanserat sätt bör pre- sentera chanserna att vinna så att det inte ges intryck av att chanserna är större än de faktiskt är. Jämlikhetskommissionen rekommenderar vidare i sitt betänkande En gemensam angelägenhet att marknadsföring av kom- mersiella spel ska kombineras med varningstexter av samma slag som gäll- er alkohol och tobak (SOU 2020:46 vol. 2 s. 818).

För att en ytterligare informationsskyldighet vid marknadsföring ska fylla något syfte krävs att informationen kan presenteras på ett för konsu- menten lättbegripligt och lättöverskådligt sätt. Genom utredningens kon- takter med forskare och andra aktörer på spelområdet har det framkommit att detta svårligen låter sig göras, eftersom spellagen omfattar en rad olika spel som samtliga har olika sannolikhet till vinst. Det finns dels spel som enbart beror på slumpen, såsom lotterier, bingospel och datorsimulerat on- linespel, dels spel där sannolikheten till vinst beror både på slumpen och på viss kunskap eller skicklighet, t.ex. sportvadhållning, vissa tärningsspel och poker. Inom flera spel förekommer vidare olika vinstnivåer och sanno- likheten att vinna skiljer sig beroende på vinstnivå. För att presentera infor- mation om sannolikheten att vinna i kommersiella meddelanden, och på platser där spel bedrivs, skulle således en stor mängd information behöva anges. Det bör i sammanhanget noteras att licenshavarna enligt 14 kap. 4 § spellagen har en skyldighet att hålla all relevant information om spelet, bl.a. om spelets vinstmöjligheter och regler, tillgänglig för spelare och myndigheter. Det innebär att konsumenter innan köpet av en speltjänst har möjlighet att kontrollera t.ex. vinstplanen för ett lotteri och därmed också har en möjlighet att beräkna sannolikheten för vinst.

Mot denna bakgrund delar regeringen, i likhet med bl.a. Konsumentverk- et, Lunds universitet (medicinska fakulteten) och Region Stockholm (Bero- endecentrum Stockholm), utredningens bedömning att ett informations- krav om sannolikheten att vinna snarare riskerar att leda till förvirring än

Prop. 2021/22:242

Prop. 2021/22:242 att bringa större klarhet för konsumenten. Till skillnad mot bl.a. Folkhälso- myndigheten, Spooniker Ltd och Stockholms universitet (Institutionen för folkhälsovetenskap) anser regeringen därför att en sådan utökad informa- tionsskyldighet inte bör införas i spellagen.

Det finns vissa länder, bl.a. Belgien och Spanien, som har infört krav på varningstexter vid marknadsföring av spel, på samma sätt som Jämlikhets- kommissionen förespråkar. Det finns dock inga utförliga studier som visar att sådana informationsinsatser ger några resultat vad gäller spelares risk- medvetenhet eller spelmönster. Det finns också vissa grundlagsaspekter att beakta när det gäller ett införande av sådana varningstexter i marknads- föring av spel. Mot denna bakgrund delar regeringen Spelmarknadsutred- ningens bedömning att det i dagsläget saknas skäl att ytterligare utreda förutsättningarna för att införa meddelanden som påtalar riskerna med spelande vid marknadsföring av spel.

7.4En effektivare tillsyn av marknadsföring av spel

7.4.1Bör Konsumentverket få tillgång till spellagens administrativa sanktioner?

Regeringens bedömning: Konsumentverket bör inte ges tillgång till spellagens administrativa sanktioner.

Betänkandets bedömning överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna delar eller har

inga synpunkter på bedömningen. Det gäller bl.a. AB Svenska spel, Aktie- bolaget Trav och Galopp, Bröstcancerförbundet, Bygdegårdarnas riksför- bund, Konsumentverket, Leovegas AB, Nordic Lottery AB, Pensionärernas riksorganisation, Prostatacancerförbundet, SKPF Pensionärerna, Spooniker Ltd, Svea hovrätt (Patent- och marknadsöverdomstolen), Sveri- ges dövas riksförbund, Synskadades riksförbund och William Hill Interna- tional. Enligt Spelbranschens riksorganisation finns det inga skäl som direkt talar för att överträdelser av marknadsföringsreglerna på spelområd- et skulle behandlas annorlunda än överträdelser av marknadsföringsregler i annan speciallagstiftning.

Spelinspektionen delar inte bedömningen och menar att sanktionsmöj- ligheterna vid överträdelse av marknadsföringsbestämmelserna i spellagen sänder en olycklig signal till licenshavarna att sådana överträdelser inte är att anse som lika allvarliga som överträdelser av andra bestämmelser i lag- en. Spelinspektionen anser vidare att det bör framgå direkt av 18 kap. 1 § spellagen att myndigheten inte har tillsyn över 15 kap. 1–3 §§ spellagen, om det är lagstiftarens intention att endast Konsumentverket ska utöva till- syn över de bestämmelserna.

Skälen för regeringens bedömning: En effektiv tillsyn över spellagen är avgörande för att åstadkomma en sund och säker spelmarknad med kon- kurrens på lika villkor (prop. 2017/18:220 s. 193). En förutsättning för en effektiv tillsyn är vidare att tillsynsmyndigheterna har ändamålsenliga

sanktioner att använda sig av vid överträdelser. Spelinspektionen, som

fullgör spelmyndighetens uppgifter enligt spellagen, har enligt 18 kap. 1 § första stycket spellagen det huvudsakliga ansvaret för tillsynen över att lagen och de föreskrifter och villkor som meddelats med stöd av lagen följs. Om en licenshavare åsidosätter sina skyldigheter enligt spellagen kan myndigheten förelägga denne att rätta till bristerna eller besluta om förbud förenat med viten, sanktionsavgifter eller i vissa fall återkallelse av licens- en (18 kap. 12–25 §§ och 19 kap. 10 § spellagen).

När det gäller reglerna om marknadsföring av spel har Konsumentverket tillsynsansvar över att marknadsföringslagens bestämmelser följs. Konsu- mentverkets tillsynsansvar regleras inte i 18 kap. spellagen, utan kommer till uttryck i 15 kap. 4 § samma lag (prop. 2016/17:8 s. 38 och 39). Enligt bestämmelsen ska marknadsföring som strider mot 15 kap. 1 eller 2 § spel- lagen vid tillämpningen av 5, 23 och 26 §§ marknadsföringslagen anses som otillbörlig mot konsumenter. Om information som anges i 15 kap. 3 § inte lämnas ska marknadsföringslagen tillämpas, med undantag av bestäm- melserna i 29–36 §§ om marknadsstörningsavgift. Sådan information ska anses vara väsentlig enligt 10 § tredje stycket marknadsföringslagen.

Det finns skillnader mellan de sanktioner som Spelinspektionen respek- tive Konsumentverket kan använda sig av vid licenshavares överträdelser av spellagen. Spelinspektionen har fler sanktionsalternativ att välja mellan och får, till skillnad från Konsumentverket, alltid självständigt och som första instans besluta om ingripanden vid överträdelser. Spelinspektionen får också besluta att licenshavaren ska betala en sanktionsavgift, som bero- ende på licenshavarens omsättning kan uppgå till mycket höga belopp (se 19 kap. 10 och 13 §§). Konsumentverkets sanktioner är vidare huvudsak- ligen framåtsyftande, medan Spelinspektionen har tillgång till såväl fram- åtsyftande som bakåtsyftande (direktverkande) sanktioner. Den enda direktverkande sanktionen som Konsumentverket har tillgång till är mark- nadsstörningsavgiften (29–36 §§ marknadsföringslagen).

Regeringen har viss förståelse för synpunkten att det framstår som svårt att förstå att överträdelser av bestämmelser som Spelinspektionen bedriver tillsyn över kan utmynna i beslut förenade med höga sanktionsavgifter medan ingripanden mot de paragrafer som Konsumentverket bedriver till- syn över görs genom en förbudstalan i domstol. Regeringen delar dock utredningens bedömning att det inte vore oproblematiskt att ge Konsu- mentverket tillgång till samma administrativa sanktioner som Spelinspek- tionen har vid sin tillsyn. Hänvisningen till marknadsföringslagen i 15 kap.

4§ spellagen indikerar att det är marknadsföringslagens regelverk som bör tillämpas vid överträdelser av 15 kap. 1–3 §§ spellagen. Om Konsument- verket skulle kunna tillämpa spellagens sanktioner skulle marknadsfö- ringslagens regler om otillbörlig marknadsföring, och hänvisningen till sanktionerna i marknadsföringslagen, sättas ur spel. Det finns inte heller några skäl som talar för att ha andra möjligheter att ingripa mot överträdel- ser av marknadsföringsreglerna på spelområdet än mot överträdelser av motsvarande bestämmelser i annan speciallagstiftning.

Mot denna bakgrund delar regeringen, till skillnad mot Spelinspektion- en, utredningens bedömning att Konsumentverket inte bör ges tillgång till spellagens administrativa sanktioner. Det kan dock noteras att det i propo- sitionen Ett moderniserat konsumentskydd (prop. 2021/22:174) föreslås att möjligheten att enligt marknadsföringslagen besluta om marknadsstör- ningsavgift ska utvidgas till att omfatta överträdelser av bestämmelserna i

Prop. 2021/22:242

Prop. 2021/22:242 lagen generellt. Möjligheten att besluta om en sådan avgift vid överträdel- ser av den s.k. generalklausulen i 5 § marknadsföringslagen föreslås dock begränsas till fortsatta överträdelser. I samma proposition föreslås också att den övre fasta beloppsgränsen för marknadsstörningsavgift ska tas bort (se avsnitt 9.2.3 och 9.2.5 i den propositionen). Dessa ändringar skulle leda till en minskad skillnad mellan sanktionsmöjligheterna för tillsynsmyndig- heterna.

Regeringen anser vidare, till skillnad mot Spelinspektionen, att det inte finns behov av att i 18 kap. 1 § spellagen förtydliga fördelningen av till- synsansvaret i förhållande till Konsumentverket. Konsumentverkets till- synsansvar följer redan av bestämmelserna i spellagen och det har inte framkommit något som visar att detta inte skulle ha fungerat väl i praktiken (prop. 2016/17:8 s. 38 och 39). Myndigheterna har dessutom en överens- kommelse som tydliggör och samordnar deras respektive ansvar över att marknadsföringsbestämmelserna följs. Enligt överenskommelsen har Konsumentverket det primära tillsynsansvaret för 15 kap. 1–3 §§ spellag- en, vilket är de bestämmelser som omfattas av marknadsföringslagens sanktionsmöjligheter. Regeringen förutsätter alltjämt att Spelinspektionen och Konsumentverket samordnar sin tillsyn, i den utsträckning som det behövs (prop. 2017/18:220 s. 194).

	7.4.2	Överträdelser som bör kunna leda till en
		marknadsstörningsavgift

	Regeringens förslag: Överträdelser av spellagens förbud mot att
	skicka direktreklam till avstängda spelare ska kunna leda till att en lic-
	enshavare måste betala en marknadsstörningsavgift.

	Betänkandets förslag överensstämmer delvis med regeringens. I be-
	tänkandet föreslås även att överträdelser av det dagtidsförbud mot reklam
	för riskfyllda spelformer via vissa plattformar som utredningen föreslår
	ska kunna leda till en marknadsstörningsavgift.
	Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker eller
	har inga synpunkter på förslaget och bedömningen av vilka överträdelser
	som ska kunna leda till en marknadsstörningsavgift. Det gäller bl.a. AB
	Svenska spel, Aktiebolaget Trav och Galopp, Bröstcancerförbundet, Byg-
	degårdarnas riksförbund, Leovegas AB, Malmö kommun, Nordic Lottery
	AB, Pensionärernas riksorganisation, Prostatacancerförbundet, SKPF
	Pensionärerna, Spelbranschens riksorganisation, Svea hovrätt (Patent-
	och marknadsöverdomstolen), Sveriges dövas riksförbund, Synskadades
	riksförbund och Verdandi. Enligt Konsumentverket bidrar utdömandet av
	marknadsstörningsavgift vid överträdelse av bestämmelserna till ett mer
	effektivt tillsynsarbete för myndigheten och leder till ett högre konsument-
	skydd. Stockholms tingsrätt (Patent- och marknadsdomstolen) anser att
	det även bör övervägas att koppla marknadsstörningsavgift till bestämmel-
	sen om informationsskyldighet i 15 kap. 3 § spellagen. Enligt Spelberoen-
	des riksförbund är taket på marknadsstörningsavgiften om 5 miljoner kro-
	nor för lågt för att i alla situationer förhindra överträdelser.
	Några remissinstanser, bl.a. Konkurrensverket, Spooniker Ltd och
72	William Hill International, avstyrker att överträdelser av det dagtidsförbud

mot reklam för riskfyllda spelformer via vissa plattformar som utredning- Prop. 2021/22:242 en föreslår ska kunna leda till en marknadsstörningsavgift.

Skälen för regeringens förslag

Marknadsstörningsavgift enligt marknadsföringslagen

Marknadsstörningsavgift kan enligt 29–36 §§ marknadsföringslagen döm- as ut vid uppsåtliga eller oaktsamma överträdelser av bestämmelser i marknadsföringslagen och i annan lagstiftning. Vid prövningen av om marknadsstörningsavgift ska åläggas ska det beaktas hur allvarlig över- trädelsen är. Särskild hänsyn ska tas till överträdelsens art, varaktighet, omfattning och spridning (29 a §). Avgiften ska fastställas till lägst 10 000 kronor och högst 10 miljoner kronor. Avgiften får inte överstiga tio procent av näringsidkarens årsomsättning (31 § första och andra styckena). I propositionen Ett moderniserat konsumentskydd (prop. 2021/22:174) föreslås att den övre fasta beloppsgränsen för mark- nadsstörningsavgiften ska ersättas med en procentuell beloppsgräns som innebär att avgiften ska fastställas till högst fyra procent av näringsidkar- ens omsättning det närmast föregående räkenskapsåret (se avsnitt 9.2.5 i den propositionen). Avgiften får efterges om det finns synnerliga skäl för det (32 §).

Enligt 48 § marknadsföringslagen väcks en talan om marknadsstör- ningsavgift enligt 29 § av Konsumentombudsmannen. Om Konsument- ombudsmannen i ett visst fall beslutar att inte föra talan om marknadsstör- ningsavgift, får en enskild näringsidkare som berörs av marknadsföringen eller en sammanslutning av näringsidkare väcka en sådan talan. En talan väcks enligt 46 a § 3 marknadsföringslagen vid Patent- och marknadsdom- stolen, och kan enligt 1 kap. 3 § lagen (2016:188) om patent- och mark- nadsdomstolar överklagas till Patent- och marknadsöverdomstolen.

Marknadsstörningsavgiften är en direktverkande sanktion för allvarliga överträdelser av det marknadsföringsrättsliga regelverket. En sådan avgift tas ut vid särskilt klandervärda beteenden. Avgiften har en straffliknande karaktär. För att införa en möjlighet att vid överträdelse av en viss bestäm- melse utdöma marknadsstörningsavgift har därför ansetts att den aktuella bestämmelsen måste vara tillräckligt tydlig och precis (prop. 2016/17:8

s.38). Enbart det förhållandet att en bestämmelse ger utrymme för bedöm- ningar utesluter emellertid inte att en avgift kan kopplas till överträdelser av bestämmelsen. I marknadsföringslagen finns exempel på bestämmelser som ger utrymme för olika bedömningar och som trots det kan medföra utdömande av en marknadsstörningsavgift.

Det bör inte införas en möjlighet att ingripa mot överträdelser av bestämmelsen om måttfull marknadsföring med marknadsstörningsavgift

Spelmarknaden är omfattande och särskilt klandervärda beteenden av aktörerna kan orsaka skada för många konsumenter och rubba förtroendet för hela marknaden. Det handlar vidare om produkter förknippade med riskproblematik och överdrivet spelande kan leda till stora negativa konse- kvenser för såväl konsumenten själv som dennes anhöriga och i ett längre perspektiv även för samhället.

Prop. 2021/22:242 Enligt 15 kap. 1 § spellagen ska måttfullhet iakttas vid marknadsföring av spel till konsumenter. Marknadsföringen får inte riktas särskilt till pers- oner under 18 år. En överträdelse av måttfullhetskravet är i och för sig en allvarlig överträdelse. I tidigare lagstiftningsarbete har den aktuella regeln dock inte ansetts vara tillräckligt tydlig för att den ska kunna medföra en marknadsstörningsavgift (prop. 2016/17:8 s. 38). Inte heller inom andra områden, t.ex. alkoholområdet, som innehåller krav på måttfull eller sär- skilt måttfull marknadsföring är bestämmelserna i dagsläget kopplade till marknadsstörningsavgift. Mot denna bakgrund delar regeringen, i likhet med majoriteten av remissinstanserna, utredningens bedömning att det i detta lagstiftningsärende inte bör införas en möjlighet att ingripa mot över- trädelser av bestämmelsen om måttfull marknadsföring i spellagen med marknadsstörningsavgift. Det kan dock noteras att det i propositionen Ett moderniserat konsumentskydd (prop. 2021/22:174) föreslås att möjlighet- en att enligt marknadsföringslagen besluta om marknadsstörningsavgift ska utvidgas till att omfatta överträdelser av bestämmelserna i lagen gene- rellt (se avsnitt 7.4.1 ovan). Om det förslaget genomförs innebär det att överträdelser av måttfullhetskravet i 15 kap. 1 § spellagen kommer, om det rör sig om fortsatta överträdelser, att kunna leda till en marknadsstör- ningsavgift.

Det bör införas en möjlighet att ingripa med marknadsstörningsavgift vid överträdelser av förbudet mot att skicka direktreklam

Av 15 kap. 2 § spellagen framgår att marknadsföring inte får riktas direkt till en spelare som har stängt av sig från spel. Om en spelare har sagt upp sitt spelkonto hos en licenshavare, får licenshavaren vidare rikta mark- nadsföring direkt till spelaren endast om spelaren i samband med uppsäg- ningen aktivt godkänt det. Bestämmelsen infördes eftersom det är ange- läget att skydda enskilda personer med spelproblem från direktreklam (prop. 2017/18:220 s. 165). Över 74 000 personer har för tillfället stängt av sig genom det nationella avstängningsregistret Spelpaus.se. Även om det inte går att bedöma hur många av de avstängda som har spelproblem, får det hållas för visst att majoriteten eller i vart fall ett mycket stort antal av de avstängda antingen har eller ligger i riskzonen för att ha ett proble- matiskt spelande. Enligt utredningen visar forskningen att det är just perso- ner inom dessa grupper som är särskilt känsliga och påverkas mest negativt av spelreklam. Att rikta direktreklam till avstängda spelare får därför anses utgöra ett sådant särskilt klandervärt beteende som motiverar att en starka- re sanktion kopplas till regeln. Regeln får också anses tillräckligt tydlig för en marknadsstörningsavgift. Regeringen delar därför, liksom majoriteten av remissinstanserna, utredningens bedömning att överträdelser av be- stämmelsen ska kunna leda till en marknadsstörningsavgift.

Om förslagen i propositionen Ett moderniserat konsumentskydd (prop. 2021/22:174) genomförs kommer möjligheten i marknadsförings- lagen att besluta om marknadsstörningsavgift att utvidgas till att omfatta överträdelser av bestämmelserna i lagen generellt. Av 15 kap. 4 § spellag- en framgår att marknadsföring som strider mot 1 eller 2 § vid tillämpning- en av bl.a. 5 § marknadsföringslagen ska anses som otillbörlig mot konsu- menter. Förslaget innebär således att överträdelser av bestämmelsen i

15 kap. 2 § spellagen kommer att kunna leda till en marknadsstörningsav-

gift utan att det behöver anges uttryckligen i spellagen (se avsnitt 7.4.1 Prop. 2021/22:242 ovan). Eftersom förslagen i den propositionen innebär att möjligheten att

döma ut en marknadsstörningsavgift vid överträdelser av generalklausulen i 5 § marknadsföringslagen är begränsad till fortsatta överträdelser bör dock förslaget i detta avsnitt ändå genomföras (jfr avsnitt 9.2.4 i den pro- positionen).

Mot bakgrund av att överträdelser av 15 kap. 2 § spellagen ska kunna leda till en marknadsstörningsavgift föreslår Spelmarknadsutredningen att en hänvisning till bestämmelsen ska läggas till i 29 § andra stycket mark- nadsföringslagen. Att en avgift kan påföras kommer dock att framgå direkt av spellagen. Eftersom bestämmelsen i marknadsföringslagen endast utgör en upplysningsbestämmelse, som i propositionen Ett moderniserat konsu- mentskydd föreslås tas bort (se avsnitt 9.2.3 i den propositionen), bör inte någon sådan hänvisning införas.

Det saknas behov av en möjlighet att ingripa mot överträdelser av utredningens föreslagna dagtidsbegränsning av reklam

Den av utredningen föreslagna bestämmelsen om förbud mot reklam för riskfyllda spelformer via vissa plattformar under dagtid föreslås inte gen- omföras (se avsnitt 7.3.1). Mot den bakgrunden ska inte förslaget om sank- tioner kopplade till det förslaget genomföras. Det ingår vidare inte i detta lagstiftningsärende att, som Spelberoendes riksförbund efterfrågar, över- väga en höjning av marknadsstörningsavgiften. Utredningen har inte heller, som Stockholms tingsrätt (Patent- och marknadsdomstolen) före- slår, övervägt att införa en möjlighet att ingripa mot överträdelser av spel- lagens bestämmelser om informationsskyldighet (15 kap. 3 §) med en sådan avgift.

Lagförslag

Förslaget medför en ändring i 15 kap. 4 § första stycket spellagen.

7.5	Lotteri- och kasinoliknande inslag i datorspel

Regeringens bedömning: Spellagens tillämpningsområde bör inte ut-
vidgas för att täcka in lotteri- och kasinoliknande inslag i datorspel som
inte redan omfattas av lagens tillämpningsområde.

Betänkandets bedömning överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna som yttrar sig,
bl.a. Konkurrensverket, Konsumentverket, Leovegas AB, Spelberoendes
riksförbund, Spooniker Ltd, Svea hovrätt (Patent- och marknadsöverdom-
stolen) och William Hill International, delar eller har inga invändningar
mot bedömningen att spellagens tillämpningsområde inte bör utvidgas för
att täcka in lotteri- och kasinoliknande inslag i datorspel. Ett flertal av
dessa remissinstanser, däribland AB Svenska spel, Region Skåne (Vuxen-
psykiatrimottagningen för spelberoende i Malmö) och Västra Götalands-
regionen (Mottagning för spelberoende och skärmhälsa), anser att det
vore positivt om berörda myndigheter skulle inkludera lotteri- och kasino-
liknande inslag i datorspel i kunskapshöjande insatser som rör spel om		75

Prop. 2021/22:242 pengar och konsumentskydd. Flera remissinstanser, bl.a. Lunds universitet (medicinska fakulteten), Socialstyrelsen och Statens medieråd, anser att

	det finns skäl att följa utvecklingen på detta område och ha en beredskap
	för att det i framtiden kan behöva regleras i särskild ordning. Kungsbacka
	kommun anser att tillsynsmyndigheten bör vara uppmärksam på försälj-
	ningen av överraskningspaket inom datorspelande eftersom detta kan vara
	en inkörsport till spel om pengar. Folkhälsomyndigheten efterfrågar att en
	utredning tillsätts angående vissa anslutande frågor gällande lotteri- och
	kasinoliknande inslag i datorspel.
	Några remissinstanser, däribland Aktiebolaget Trav och Galopp och
	Spelbranschens riksorganisation (Sper), ifrågasätter bedömningen och
	menar att det inte är tillräckligt att myndigheter inkluderar lotteri- och
	kasinoliknande inslag i datorspel i kunskapshöjande insatser samt att fråg-
	an bör utredas vidare. Verdandi anser att det inte är tillräckligt att hänvisa
	till eventuellt kommande regler på EU-nivå. Enligt Karolinska institutet
	finns det en påtaglig risk för att omyndiga personer genom lotteri- och
	kasinoliknande inslag i datorspel exponeras för och deltar i hasardspel.
	Region Stockholm (Beroendecentrum Stockholm) delar inte bilden av att
	konsumentskyddet är omfattande även i de fall då lotteri- och kasinolik-
	nande inslag i datorspel faller utanför spellagens tillämpningsområde.
	Regionen menar att det, även om det inte är helt klarlagt i dagsläget, före-
	faller rimligt att det finns en ökad risk att utveckla hasardspelsproblem
	bland ungdomar som ägnar sig åt spel på s.k. lootlådor. Regionen tror inte
	att fler kunskapshöjande insatser skulle ha avsedd effekt på detta område.
	Några remissinstanser, bl.a. Centralförbundet för alkohol och narkotika-
	upplysning anser att en 18-årsgräns bör införas för köp av lootlådor.
	Skälen för regeringens bedömning: Lotteri- och kasinoliknande inslag
	i datorspel har under senare år uppmärksammats såväl i Sverige som inter-
	nationellt. Frågan har väckts om hur sådana inslag i datorspel som har lik-
	heter med spel om pengar bör regleras i lagstiftningen. Den fråga som nu
	är aktuell är om sådana inslag bör regleras, förutom genom t.ex. konsu-
	mentskyddslagstiftning, i spellagstiftningen.
	Regeringen gav år 2019 Konsumentverket i uppdrag att kartlägga konsu-
	mentskyddet vid lotteri- eller kasinoliknande inslag i datorspel
	(Fi2019/01630). I sitt beslut uttalade regeringen att lotteri- och kasino-
	liknande inslag i datorspel har fått kritik för att utnyttja barn och ungdomar
	och andra konsumenter i en utsatt position och att det är viktigt att säker-
	ställa att konsumenterna har ett tillräckligt skydd.
	I Konsumentverkets redovisning av uppdraget, rapporten Kartläggning
	av konsumentskyddet vid lotteri- eller kasinoliknande inslag i datorspel
	(2019), särskiljer myndigheten mellan två övergripande kategorier av
	lotteri- och kasinoliknande spelinslag. Den ena kategorin utgörs av s.k.
	lootlådor, som i rapporten definieras som en form av mikrotransaktioner
	inuti datorspel där spelaren köper en form av behållare med ett slumpvist
	innehåll. I andra sammanhang beskrivs en lootlåda ibland som en virtuell
	fyndlåda. Den andra kategorin utgörs av s.k. sociala kasinon, övningsspel
	och minispel, dvs. spel eller inslag i datorspel som är utformade för att
	efterlikna t.ex. enarmade banditer eller rouletthjul, men där det inte går att
	vinna några verkliga pengar. När det gäller lootlådor konstaterar myndig-
	heten att åtminstone vissa av dessa innehåller flera egenskaper, t.ex. kort
76	tid mellan insats och utfall, möjlighet att spela utan avbrott, ljud- och ljus-

stimulans vid vinst och lättillgänglighet i vardagen, som även karaktäriser-	Prop. 2021/22:242
ar riskfyllda former av spel om pengar. Konsumentverket konstaterar
vidare att den översiktliga forskningen tyder på att sociala kasinon kan
vara en inkörsport till spel om pengar, men att det är svårt att dra några
säkra slutsatser.
I rapporten Loot boxes in online games and their effect on consumers,
in particular young consumers (2020), som tagits fram på uppdrag av
Europaparlamentets utskott för den inre marknaden och konsumentskydd,
pekas också på skillnader mellan olika typer av lootlådor och att sådana
som t.ex. har en design som efterliknar elektroniska enarmade banditer kan
vara särskilt problematiska. I rapporten redogörs för gällande konsument-
skyddsregler i olika länder. Med undantag för ett fåtal länder där myndig-
heter bedömt att lootlådor omfattas av landets spellagstiftning, faller loot-
lådor i huvudsak under generella konsumentskyddande regler i EU:s med-
lemsländer. Nuvarande situation där vissa länder reglerat lootlådor som
spel om pengar och andra inte, har lett till en fragmenterad marknad för
datorspel i EU. I rapporten rekommenderas att EU ska ta sig an frågan ur
ett konsumentskyddsperspektiv snarare än ur ett spel om pengar-perspek-
tiv, inte minst eftersom det är där EU har kompetens att vidta åtgärder i
form av t.ex. rekommendationer och bindande regler.
Av Konsumentverkets rapport framgår att lotteri- och kasinoliknande
inslag i datorspel i vissa fall redan i dagsläget kan omfattas av spellagstift-
ningen i Sverige. Det gäller framför allt om utfallet av en vinst från ett
sådant inslag har ett ekonomiskt värde som med spelutvecklarens medver-
kan kan omsättas i den ”verkliga världen”. Spellagen reglerar också hur
gratisspel, provspel och liknande spel som en licenshavare tillhandahåller
får vara utformade (se 14 kap. 5 § andra stycket spellagen). Som påpekas
i rapporten framstår det dock som att antalet lotteri- och kasinoliknande
inslag i datorspel som i nuläget omfattas av spellagen är begränsat. Det
betyder dock inte att spelen är oreglerade. Konsumentverket konstaterar
att tillsyn ändå kan bedrivas utifrån övriga konsumentskyddande regelverk
såsom marknadsföringslagen och lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i
konsumentförhållanden. Det finns även möjligheter för en konsument att
åberopa t.ex. ångerrätt vid distansavtal enligt lagen (2005:59) om distans-
avtal och avtal utanför affärslokaler och regler om rättshandlingars ogiltig-
het enligt lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmög-
enhetsrättens område, även benämnd avtalslagen. Konsumentverkets slut-
sats är att skyddet för barn och unga är omfattande oavsett om spellagen
är tillämplig eller inte. Befintlig forskning och det underlag som finns om
konsumentproblem bedöms vidare enligt myndigheten inte tala för att det
finns ett tydligt behov av ytterligare reglering på området.
Regeringen delar mot denna bakgrund, till skillnad mot bl.a. Karolinska
institutet och Region Stockholm (Beroendecentrum Stockholm), utredning-
ens bedömning att spellagens tillämpningsområde inte bör utvidgas för att
omfatta sådana lotteri- eller kasinoliknande inslag i spel som i nuläget inte
redan definieras som spel om pengar. En sådan utvidgning skulle sannolikt
dessutom innebära att spelregleringen skulle behöva bli mycket omfattan-
de och täcka in företeelser som inte bör regleras i spellagen. Om ytterligare
regleringsåtgärder i framtiden bedöms nödvändiga, bör detta i stället ske
på annat sätt än genom ändringar i spellagen. Det ingår inte att inom ramen
för detta lagstiftningsärende ta ställning till andra åtgärder avseende lotte-	77

Prop. 2021/22:242 ri- eller kasinospelande inslag i datorspel, t.ex. i form av åldersgränser, ytterligare utredningar eller uppdrag till myndigheter om kunskapshöjande insatser som bl.a. Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning, Folkhälsomyndigheten, Sper och Verdandi efterfrågar.

8Ökade möjligheter att följa utvecklingen på spelmarknaden

8.1En uppgiftsskyldighet i fråga om utvecklingen på spelmarknaden

Regeringens förslag: En ny lag med en skyldighet för den som är lic- ens- eller tillståndshavare enligt spellagen att lämna uppgifter om ut- vecklingen på spelmarknaden ska införas.

Betänkandets förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som yttrar sig tillstyrker

eller har inga invändningar mot förslaget. Det gäller bl.a. Bröstcancerför- bundet, Bygdegårdarnas riksförbund, Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning, Nordic Lottery AB, Pensionärernas riksorganisa- tion, Prostatacancerförbundet, SKPF Pensionärerna, Spelberoendes riks- förbund, Spelbranschens riksorganisation, Spooniker Ltd, Statens medie- råd, Statskontoret, Stockholms universitet (Institutionen för folkhälsovet- enskap), Svenska Postkodföreningen, Sveriges bingoarrangörers central- organisation, Sveriges dövas riksförbund, Synskadades riksförbund och William Hill International. Enligt Kronofogdemyndigheten är det av stor vikt att kunna följa upp och analysera utvecklingen av spelande och spel- beroende för att kunna stävja överskuldsättning till följd av spel. Bland annat Region Skåne (Vuxenpsykiatrimottagningen för spelberoende i Malmö) och Region Stockholm (Beroendecentrum Stockholm) lyfter be- hovet av uppgifter för att kunna bedriva forskning som kan ligga till grund för prevention och förbättrad vård av människor med spelproblem. Folk- hälsomyndigheten anser att det kan övervägas att placera uppgiftsskyldig- heten i spellagen. Konkurrensverket har goda erfarenheter av lagen (2010:1350) om uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och konkurrens- förhållanden, men konstaterar att det finns vissa svårigheter att begära in uppgifter från multinationella bolag med sin hemvist utanför Sverige.

Skälen för regeringens förslag: I spellagen finns bestämmelser om att spelmyndigheten i vissa fall får begära in uppgifter från licenshavare. En- ligt 18 kap. 4 § 2 spellagen har myndigheten rätt att få de uppgifter och handlingar som behövs för tillsynen. Vidare har myndigheten, med stöd av bemyndigandet i 21 kap. 2 § 1 spellagen, meddelat föreskrifter om vilka handlingar och uppgifter som ska ges in i samband med en ansökan om licens eller om ändring av en licens. Någon skyldighet för licenshavare att lämna uppgifter för andra ändamål än licensprövningen respektive tillsyn- en finns däremot inte i spellagen.

Regeringen delar, i likhet med bl.a. Kronofogdemyndigheten, Region Skåne (Vuxenpsykiatrimottagningen för spelberoende i Malmö) och Region Stockholm (Beroendecentrum Stockholm), utredningens bedöm- ning att det för att kunna följa, bedöma och hantera riskerna på spelmark- naden behövs statistik om utvecklingen, som bl.a. särskiljer mellan olika spelformer och distributionssätt. Med ökad kunskap om spelmarknadens utveckling skulle förutsättningar för att följa och informera om utveckling- en på spelmarknaden förbättras. Det skulle även bidra till den övergripan- de nationella uppföljningen inom spelområdet. Bättre information om ut- vecklingen på spelmarknaden skulle också ge spelmyndigheten bättre un- derlag för myndighetens verksamhet, exempelvis föreskriftsarbetet och arbetet med att motverka matchfixning. Även Jämlikhetskommissionen konstaterar i sitt betänkande En gemensam angelägenhet att de licensiera- de spelbolagen har tillgång till omfattande information om spelarna och rekommenderar därför att en myndighet ska få rätt till fler uppgifter för att möjliggöra forskning för förebyggande av spelmissbruk och ge ökade för- utsättningar för löpande uppföljning av spelandets utveckling (SOU 2020:46 vol. 2 s. 822 och 823).

Det finns i dagsläget brister i möjligheten att få tillgång till information om spelmarknaden. Det går varken i den statistik som Skatteverket tar fram eller i licenshavarnas årsredovisningar att urskilja hur omsättningen utvecklas inom olika spelformer och för olika distributionssätt. Det går inte heller att få reda på antalet aktiva spelare och hur omsättningen är fördelad mellan män och kvinnor. Spelmyndigheten kan för närvarande be licenshavare att lämna uppgifter för statistikändamål, men uppgiftsläm- nandet bygger på frivillighet. Den nuvarande regleringen ger således inte tillräckliga förutsättningar för spelmyndigheten, och i förlängningen även andra berörda myndigheter och aktörer samt regeringen och riksdagen, att på ett ändamålsenligt sätt följa utvecklingen på spelmarknaden. Enligt regeringen bör därför möjligheten att begära in uppgifter från licens- och tillståndshavare utvidgas till att gälla uppgifter även i andra fall än vid till- syn eller licens- och tillståndsprövning. Även om det, som Konkurrensver- ket påpekar, kan finnas vissa svårigheter att begära in uppgifter från multi- nationella bolag med sin hemvist utanför Sverige, bedöms en sådan upp- giftsskyldighet utgöra en klar förbättring när det gäller möjligheten att följa utvecklingen på spelmarknaden.

Den utvidgade möjligheten att begära in uppgifter från licens- och till- ståndshavare i syfte att följa utvecklingen på spelmarknaden sträcker sig utöver tillämpningen av spellagen. Uppgiftsskyldigheten är snarare kopp- lad till den uppgift som myndigheten har enligt 2 § 4 förordningen (2018:1476) med instruktion för Spelinspektionen att följa och informera om utvecklingen på spelmarknaden. Mot denna bakgrund delar regering- en, till skillnad mot Folkhälsomyndigheten, utredningens bedömning att uppgiftsskyldigheten inte bör placeras i spellagen. Den aktuella uppgifts- skyldigheten bör i stället regleras i en särskild lag. Förslaget innebär såle- des att en ny lag om skyldighet att lämna uppgifter om utvecklingen på spelmarknaden bör införas. En liknande reglering finns på konkurrensom- rådet genom lagen om uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och kon- kurrensförhållanden.

Prop. 2021/22:242

Prop. 2021/22:242 8.2		Uppgiftsskyldighetens räckvidd
	Regeringens förslag: Den myndighet som regeringen bestämmer ska
	följa och informera om utvecklingen på spelmarknaden.
	Skyldigheten för licens- och tillståndshavare att lämna uppgifter ska
	omfatta uppgifter om ett visst spel som den ansvariga myndigheten be-
	höver för att följa utvecklingen på spelmarknaden. Med spel ska avses
	detsamma som i spellagen.
	Uppgiftsskyldigheten ska inte omfatta uppgifter som utgör del i ut-
	redning i enskilda ärenden som rör tillämpning av spellagen eller upp-
	gifter som utgör personuppgifter.

	Betänkandets förslag överensstämmer delvis med regeringens. I be-
	tänkandet lämnas inte något förslag om att regeringen ska utse vilken myn-
	dighet som ska utföra uppgifterna som följer av den nya lagen. I betänkan-
	det föreslås inte heller en särskild bestämmelse om uppgiftsskyldighetens
	omfattning eller en definition av spel. Betänkandets förslag har också en
	något annorlunda redaktionell utformning.
	Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som yttrar sig, bl.a.
	Stockholms universitet (Institutionen för folkhälsovetenskap) och William
	Hill International, tillstyrker eller har inga invändningar mot förslaget.
	Konkurrensverket anser att det är rimligt att en avgränsning av vilka upp-
	gifter som omfattas av uppgiftsskyldigheten införs för att säkerställa pro-
	portionalitet och förutsägbarhet i tillämpningen för de bolag som är verk-
	samma på marknaden. Bland annat AB Svenska spel och Cherry Casino
	Sweden Ltd förutsätter att uppgiftslämnandet begränsas till den informa-
	tion som behövs med hänsyn till ändamålet. Aktiebolaget Trav och Galopp
	(ATG) anser att uppgifterna inte ska få användas i spelmyndighetens till-
	synsarbete enligt spellagen. Enligt Leovegas AB bör en proportionalitets-
	bestämmelse införas i den nya lagen för att säkerställa licenshavarnas inte-
	gritet. Bolaget anser även att skyddet mot självangivelse bör gälla om de
	inhämtade uppgifterna leder till ett tillsynsärende. Lunds universitet (medi-
	cinska fakulteten) framhåller behovet och vikten av systematisk uppfölj-
	ning av inte bara själva spelandet, utan också sådana faktorer som vård-
	sökande och vårdförlopp. Enligt Karolinska institutet behöver förslaget
	förtydligas avseende hur skyldigheten för spelbolagen ska se ut och hur
	den ska administreras. Kommerskollegium menar att det behövs en bedöm-
	ning av förslagets förenlighet med EU-rätten.
	Skälen för regeringens förslag
	Uppgiftsskyldigheten bör omfatta uppgifter om ett visst spel och som
	behövs för att kunna följa utvecklingen på spelmarknaden
	Syftet med den nya uppgiftsskyldigheten är att tillgodose behovet av upp-
	gifter för att följa utvecklingen på spelmarknaden. Det kan t.ex. finnas be-
	hov av uppgifter om omsättning per spelform och distributionssätt, antalet
	aktiva spelare samt fördelningen av spelandet mellan kvinnor och män.
	Den myndighet som regeringen bestämmer bör fullgöra uppgifterna som
	anges i den nya lagen, dvs. att följa och informera om utvecklingen på
	spelmarknaden, ta emot uppgifter enligt lagen och vid behov förelägga om
80	att uppgifter ska lämnas (jfr 2 kap. 2 § spellagen).

När det gäller vilka uppgifter som uppgiftsskyldigheten ska omfatta bör Prop. 2021/22:242 det finnas en viss flexibilitet för att underlätta tillämpningen och göra reg-

leringen hållbar över tid. En avgränsning bör däremot vara att uppgifterna som begärs in ska vara kopplade till ett visst spel. Med spel avses detsam- ma som i 2 kap. 1 § spellagen. Det innebär att uppgiftsskyldigheten gäller för uppgifter om t.ex. lotteriet eller vadhållningen som sådant och inte upp- gifter om specifika insatser i samma lotteri eller vadhållning. Utöver tidi- gare nämnda uppgifter bör uppgiftsskyldigheten kunna omfatta även t.ex. aggregerade uppgifter om satta och nådda gränser för spelande (jfr 14 kap.

6 och 7 §§ spellagen).

Begränsningar i uppgiftsskyldigheten

Uppgifter om en licens- eller tillståndshavare som inte har koppling till spelet, exempelvis uppgifter om andra delar av en licens- eller tillstånds- havares verksamhet eller dennes organisation, bör inte omfattas av upp- giftsskyldigheten. Uppgiftsskyldigheten gäller inte heller i samband med handläggning av ärenden enligt spellagen. Detta tydliggörs bl.a. genom att den aktuella uppgiftsskyldigheten tas in i en egen lag och genom en sär- skild bestämmelse i lagen. Begränsningen av uppgiftsskyldighetens om- fattning säkerställer även, som Konkurrensverket påpekar, att kravet står i proportion till ändamålet med lagen. Uppgifter som omfattas av den aktu- ella skyldigheten är inte heller av sådan karaktär som kan användas i en- skilda ärenden enligt spellagen med hänsyn till att det rör sig om uppgifter på mer aggregerad och övergripande nivå och inte hur en licens- eller till- ståndshavare i särskilda situationer hanterar kraven i den lagen, t.ex. om- sorgsplikten. Om det i samband med att uppgifter inhämtas med stöd av den nya uppgiftsskyldigheten trots detta skulle komma fram uppgifter som tyder på att det kan finnas en överträdelse av spellagen, ska en tillsyns- utredning till följd av sådan misstanke, som bl.a. ATG konstaterar, inte bedrivas med stöd av uppgiftsskyldighetslagen. I stället kan det i sådana fall finnas anledning att initiera ett tillsynsärende enligt spellagen. Utred- ningen får då ske enligt spellagens regler (jfr prop. 2009/10:218 s. 17–19).

Mot bakgrund av syftet med den nya uppgiftsskyldigheten saknas det vidare skäl att med stöd av denna kunna begära in uppgifter eller handling- ar som utgör personuppgifter. Som framgått ska uppgifterna som inhämtas med stöd av uppgiftsskyldigheten avse uppgifter om ett visst spel, t.ex. ett lotteri, på mer aggregerad och övergripande nivå. Av integritetsskäl bör en sådan begränsning ändå uttryckligen framgå av lagen. Begränsningen innebär att uppgifter som kan knytas till en fysisk person, t.ex. en viss spelares spelmönster eller beteende, inte omfattas av den nya uppgiftsskyl- digheten. Den nya lagens förhållande till spellagen innebär vidare att upp- giftsskyldigheten inte bör kunna användas för att utröna hur ett visst spel- bolag agerat i ett enskilt ärende exempelvis i samband med att en spelare uppvisat ett problematiskt spelande.

Den nya uppgiftsskyldigheten ska gälla för den del av en licens- eller tillståndshavares verksamhet som är kopplad till den svenska spelmarkna- den. Eftersom uppgiftsskyldigheten gäller för licens- och tillståndshavare innebär lagen inte någon utökad uppgift eller möjlighet att exempelvis samla in information från allmänheten angående spelbeteenden. Syftet är

inte att utöka uppdraget att följa utvecklingen på spelmarknaden i relation

Prop. 2021/22:242

till andra myndigheters uppdrag, utan att skapa stärkta verktyg för att kunna tillgodose det nuvarande behovet av information. Enligt 3 § förord- ningen (1982:668) om statliga myndigheters inhämtande av uppgifter från näringsidkare och kommuner är statliga myndigheter skyldiga att samråda med berörd branschorganisation innan de begär in uppgifter från närings- idkare. Av 2 § i samma förordning följer också, som bl.a. Cherry Casino Sweden Ltd och Svenska spel efterfrågar, att uppgiftslämnandet ska be- gränsas till den information som behövs med hänsyn till ändamålet och så att uppgiftslämnandet underlättas så långt möjligt. I 4 § i förordningen an- ges vidare att det i beslutet om uppgiftsinhämtande ska framgå bl.a. vad uppgifterna ska användas till.

Det behövs ingen uttrycklig proportionalitetsbestämmelse i lagen

En begäran om uppgiftslämnande måste vara proportionerlig och den upp- giftsskyldige bör inte betungas med en uppgiftsskyldighet som är kompli- cerad att fullgöra genom att kräva omfattande arbete eller kostnader, annat än när det är påkallat av ett tungt vägande allmänintresse. En avvägning måste alltså göras mellan å ena sidan myndighetens behov av att få del av uppgifterna och å andra sidan konsekvenserna för den uppgiftsskyldige. Det bör inte heller begäras in uppgifter som redan finns tillgängliga och kan hämtas in från andra myndigheter. Detta följer av den proportionali- tetsprincip som finns reglerad i 5 § förvaltningslagen (2017:900) och som även följer av rättspraxis (se t.ex. Högsta förvaltningsdomstolens avgöran- den RÅ 1996 ref. 44, RÅ 2001 ref. 72 och HFD 2017 ref. 5). Även förord- ningen om statliga myndigheters inhämtande av uppgifter från näringsid- kare och kommuner ger uttryck för att en proportionalitetsbedömning all- tid måste göras. Mot denna bakgrund delar regeringen, till skillnad mot Leovegas AB, utredningens bedömning att det inte finns behov av någon uttrycklig proportionalitetsbestämmelse i den nya lagen (jfr prop. 2017/18:220 s. 195).

Övriga frågor om uppgiftsskyldighetens räckvidd

Enligt artikel 6 i Europakonventionen har en misstänkt, som Leovegas AB påtalar, rätt att slippa lämna uppgifter som är belastande för denne och kan leda till straff. Detta skydd gäller även för juridiska personer. Den nya lag- en saknar dock straffbestämmelser eller andra straffliknande bestämmelser och en begäran om att lämna uppgifter enligt den lagen ligger alltså utanför rätten att inte belasta sig själv. Skyddet mot s.k. självangivelse skulle en- dast bli aktuellt om ansvarig myndighet i ett visst enskilt ärende skulle ställa frågor, där konkreta svar skulle tvinga bolaget att erkänna straffbara överträdelser. Uppgifter i enskilda ärenden, såsom tillsynsärenden och lik- nande, ska emellertid som nämnts inhämtas med stöd av spellagen i stället (jfr prop. 2009/10:218 s. 19 och 20).

Den nya uppgiftsskyldigheten ska avse sådana uppgifter om utveckling- en på spelmarknaden som den ansvariga myndigheten kan begära in från licens- och tillståndshavare. Utredningens uppdrag har inte varit att, som Lunds universitet (medicinska fakulteten) efterfrågar, överväga en upp- giftsskyldighet för uppgifter om t.ex. vårdsökande och vårdförlopp. Denna fråga omfattas således inte av det aktuella lagstiftningsärendet. När det gäller frågeställningen från Karolinska institutet om hur skyldigheten för

spelbolagen bl.a. ska administreras är detta en fråga för myndigheten uti- Prop. 2021/22:242 från de möjligheter som den nya lagen ger.

När det gäller den av Kommerskollegium efterfrågade bedömningen av förslagets förenlighet med EU-rätten konstaterar regeringen att förslaget inte bedöms utgöra någon inskränkning av den fria rörligheten för varor enligt EUF-fördraget och att förslaget inte heller på något annat sätt står i strid med EU-rätten. En motsvarande uppgiftsskyldighet har sedan tidigare ansetts möjlig att införa i fråga om marknads- och konkurrensförhållanden.

Lagförslag

Förslaget medför införandet av 1–4 §§ i den nya lagen om skyldighet att lämna uppgifter om utvecklingen på spelmarknaden.

8.3Förelägganden och bemyndigande

Regeringens förslag: Den ansvariga myndigheten ska få förelägga en licens- eller tillståndshavare enligt spellagen att lämna de uppgifter om ett visst spel som myndigheten behöver för att följa utvecklingen på spelmarknaden. Ett föreläggande ska få förenas med vite.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om regelbundet återkommande uppgiftsskyldig- het.

Betänkandets förslag överensstämmer i allt väsentligt med regering- ens. Det föreslagna bemyndigandet är dock annorlunda. I betänkandet föreslås även att ett föreläggande ska gälla omedelbart. Betänkandets för- slag har också i övrigt en något annorlunda redaktionell utformning.

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som yttrar sig tillstyrker eller har inga invändningar mot förslaget. Det gäller bl.a. AB Svenska spel, Aktiebolaget Trav och Galopp, Konkurrensverket, Spooniker Ltd, Svenska Postkodföreningen och William Hill International. Enligt Leovegas AB är det viktigt att det närmare specificeras vilka uppgifter som licenshavare kan komma att avkrävas. Paf Consulting Abp (Paf) framhåller att en begär- an bör ske i god tid och att det bör vara tydligt vad som efterfrågas. Miljon- lotteriet anser att det är viktigt att begäran om uppgifter sker genom att samtliga aktörer avkrävs samma utlämnande av information så att den kan hanteras konkurrensneutralt. Enligt Folkhälsomyndigheten är det viktigt att definiera vilka uppgifter som ska lämnas och att de uppgifter som lämn- as kvalitetssäkras för att underlätta analysen av uppgifterna.

Skälen för regeringens förslag

Licens- eller tillståndshavare bör kunna föreläggas att lämna uppgifter

För att uppgiftsskyldigheten enligt den nya lagen ska följas behöver den ansvariga myndigheten ges möjlighet att meddela förelägganden. För att ett föreläggande ska få avsedd verkan anser regeringen, i likhet med utred- ningen, att myndigheten ska ges möjlighet att förena sådana förelägganden med vite. I enlighet med allmänna regler i lagen (1985:206) om viten får

Prop. 2021/22:242 myndigheten hos allmän förvaltningsdomstol ansöka om utdömande av beslutat vite.

Utredningen har föreslagit att ett föreläggande om uppgiftsinlämnande ska gälla omedelbart. Det skulle utgöra ett avsteg från vad som annars gäller enligt förvaltningslagen, där huvudregeln är att ett beslut som får överklagas inom en viss tid får verkställas först när det vunnit laga kraft (35 §). Enligt regeringens bedömning har det inte framkommit tillräckliga skäl för ett sådant avsteg. Ett föreläggande enligt den nya lagen bör därför inte gälla omedelbart.

Behov av förtydliganden om uppgiftsinlämnandet

Det är troligt att den ansvariga myndigheten kan komma att vilja ha vissa uppgifter på återkommande basis, exempelvis kvartalsvis. För att skapa ökad förutsebarhet och minska den administrativa bördan kan myndighet- en i sådana fall ha behov av att kunna utfärda föreskrifter om uppgiftsläm- nandet. Utredningen föreslår mot denna bakgrund att ett bemyndigande för myndigheten att meddela föreskrifter ska tas in i lagen. Enligt utredningen ska myndigheten med stöd av detta bemyndigande få meddela föreskrifter om vilka uppgifter eller handlingar som en licens- eller tillståndshavare ska lämna till myndigheten och om villkoren för inlämnandet. Regeringen instämmer i utredningens bedömning att ett bemyndigande bör införas, men bedömer att det ska ges en annan räckvidd än enligt utredningens för- slag. Liksom utredningen bedömer regeringen att föreskrifter om att lic- ens- och tillståndshavarna ska vara skyldiga att på eget initiativ lämna upp- gifter till myndigheten på återkommande basis, exempelvis kvartalsvis, innebär ett sådant väsentligt tillägg till uppgiftsskyldigheten som kräver stöd i lag. De övriga föreskrifter som skulle omfattas av det bemyndigande som utredningen föreslagit skulle dock vara av verkställighetskaraktär. Det saknas därför behov av bemyndigande i dessa delar. Mot den bakgrun- den bör ett bemyndigande med en möjlighet för regeringen eller den myn- dighet som regeringen bestämmer att få meddela föreskrifter om regelbun- det återkommande uppgiftsskyldighet tas in i den nya lagen.

Folkhälsomyndigheten, Leovegas AB och Miljonlotteriet efterfrågar vissa förtydliganden om vilka uppgifter som ska lämnas ut och de närmare villkoren för detta. Uppgiftsskyldigheten enligt den nya lagen gäller såda- na uppgifter som den ansvariga myndigheten behöver för att kunna följa utvecklingen på spelmarknaden. Uppgifterna ska vidare avse ett visst spel. Av 2 § förordningen om statliga myndigheters inhämtande av uppgifter från näringsidkare och kommuner framgår att uppgiftslämnandet ska be- gränsas till den information som behövs med hänsyn till ändamålet. Det är en fråga för den ansvariga myndigheten att närmare tydliggöra vilka upp- gifter som ska ges in och villkoren för inlämnandet. När det gäller påpek- andet från Paf om att en begäran om uppgifter bör vara tydlig och ske i god tid följer det vidare av 2 § förordningen om statliga myndigheters in- hämtande av uppgifter från näringsidkare och kommuner att uppgiftslämn- andet ska underlättas så långt möjligt. Enligt 5 § i samma förordning ska fristen för att komma in med uppgifterna vara minst tre veckor, om det inte finns särskilda skäl för någon annan tidsfrist eller en annan tidsfrist är före- skriven i lag eller förordning.

Lagförslag	Prop. 2021/22:242
Förslaget medför införandet av 5 och 7 §§ i den nya lagen om skyldighet
att lämna uppgifter om utvecklingen på spelmarknaden.

8.4 Överklagbarhet

Regeringens förslag: Den ansvariga myndighetens beslut om förelägg- ande enligt den nya lagen ska få överklagas till allmän förvaltningsdom- stol. Prövningstillstånd ska krävas vid överklagande till kammarrätten.

Betänkandets förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som yttrar sig, däribland

AB Svenska spel, Aktiebolaget Trav och Galopp, Leovegas AB, Spooniker Ltd och William Hill International, tillstyrker eller har inga invändningar mot förslaget.

Skälen för regeringens förslag

Beslut om föreläggande bör kunna överklagas

Den ansvariga myndighetens beslut om föreläggande enligt den nya lagen bör kunna överklagas i den utsträckning som följer av förvaltningslagens bestämmelser om överklagande. Det motsvarar vad som gäller vid beslut enligt spellagen (se prop. 2017/18:220 s. 214).

Vid överklagande av förvaltningsrättens avgöranden enligt den nya lag- en bör prövningstillstånd krävas i kammarrätten.

Lagförslag

Förslaget medför införandet av 6 § i den nya lagen om skyldighet att lämna uppgifter om utvecklingen på spelmarknaden.

8.5 Sekretess

Regeringens bedömning: Det bör inte införas någon utökad sekretess- reglering till följd av den nya lagen.

Betänkandets bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som yttrar sig, bl.a.

Aktiebolaget Trav och Galopp, Spooniker Ltd och William Hill Interna- tional, delar eller har inga invändningar mot bedömningen. Leovegas AB påpekar att många av de licensierade aktörerna på den svenska marknaden är noterade bolag och att information som skickas in till myndigheten där- för måste hållas sekretessbelagd. Bland annat AB Svenska spel och Cherry Casino Sweden Ltd förutsätter att uppgifter som kan utgöra affärshemlig- heter inte röjs.

Skälen för regeringens bedömning: Det kan inte uteslutas att uppgifter som den ansvariga myndigheten kan komma att begära in i enlighet med uppgiftsskyldigheten i den nya lagen i vissa fall kan utgöra känsliga upp-

gifter för de enskilda uppgiftslämnarna. Det kan exempelvis handla om ett

Prop. 2021/22:242 företags affärs- och driftsförhållanden som kan skada företaget om de exempelvis kommer konkurrerande bolag till känna. Regeringen delar där- för, i likhet med bl.a. Cherry Casino Sweden Ltd, Leovegas AB och Sven- ska spel, utredningens bedömning att det är viktigt att det finns ett ända- målsenligt sekretesskydd för sådana uppgifter.

Regeringen avser att ge Spelinspektionen i uppdrag att tills vidare an- svara för fullgörandet av uppgifterna enligt den nya lagen. Av 9 § offent- lighets- och sekretessförordningen (2009:641) och punkt 21 i bilagan till samma förordning framgår att sekretess enligt 30 kap. 23 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) gäller i Spelinspektionens verksamhet som består i tillståndsgivning och tillsyn enligt spellagen samt utredning och planering, för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, upp- finningar eller forskningsresultat. Sådana uppgifter får inte lämnas ut om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgifterna röjs. Det är vid uppgiftsinhämtning med stöd av den nya lagen inte fråga om tillståndsgiv- ning eller tillsyn. Närmare till hands är att uppgiftsinhämtandet utgör en del i myndighetens verksamhet som består i utredning eller planering.

I förarbetena till 30 kap. 23 § offentlighets- och sekretesslagen definier- as inte begreppet utredning. Däremot anges om planering att begreppet närmast är att uppfatta som en förtydligande utläggning av termen utred- ning. Avsikten är att markera att sådan utredning – bestående i t.ex. inford- rande av uppgifter från olika företag – som sker för att underlätta bl.a. för- svars- och krisplaneringen inom folkhushållningen faller inom paragrafens tillämpningsområde. Det klargörs vidare att uppgifter som inhämtats med stöd av förfogandelagen (1978:262) och ransoneringslagen (1978:268) därför kan sekretessbeläggas för att skydda enskildas ekonomiska förhåll- anden (prop. 1979/80:2 Del A s. 234). Mot bakgrund av dessa förarbetsut- talanden får det anses stå klart att uppgifter från en enskild som begärs ut inom ramen för uppgiftsskyldigheten i den nya lagen bör betraktas som del i utredning eller planering, särskilt som inhämtandet utgör ett nödvän- digt led i myndighetens instruktionsstadgade uppgift att följa och informe- ra om utvecklingen på spelmarknaden. Motsvarande bedömning har gjorts vad gäller sekretessbestämmelsen i 30 kap. 1 § offentlighets- och sekre- tesslagen för Konkurrensverkets inhämtande av uppgifter med stöd av lag- en om uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och konkurrensförhållan- den (prop. 2009/10:218 s. 9).

Mot denna bakgrund delar regeringen utredningens bedömning att be- fintligt sekretesskydd är tillräckligt och att det inte är nödvändigt med någon utökad sekretessreglering till följd av den nya lagen.

9Möjlighet att meddela undantag från de tekniska kraven

Regeringens förslag: Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om undantag från kravet på att ett organ som ackrediterats för uppgiften ska bedöma en licenshavares spelsystem, affärssystem, rutiner, dragningsutrustning och fysiska

lotter innan de används i spelverksamheten samt om vilket annat be- dömningsförfarande som i så fall ska gälla.

Betänkandets förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker eller

har inga invändningar mot förslaget. Det gäller bl.a. Cherry Casino Swed- en Ltd, Bröstcancerförbundet, Bygdegårdarnas riksförbund, IOGT-NTO, Leovegas AB, Miljonlotteriet, Nordic Lottery AB, Pensionärernas riksor- ganisation, Prostatacancerförbundet, SKPF Pensionärerna, Svenska Fot- bollförbundet, Svenska Friidrottsförbundet, Svenska Handbollförbundet, Svenska Postkodföreningen, Svenska Skidförbundet, Svenska Tennisför- bundet, Sveriges bingoarrangörers centralorganisation, Sveriges dövas riksförbund, Sveriges riksidrottsförbund och Synskadades riksförbund. Statskontoret menar att de nuvarande tekniska kraven är dåligt anpassade till de allmännyttiga spelens förutsättningar. Folkspel ideell förening anser att nuvarande krav är uppenbart oproportionerliga och medför oskäligt höga kostnader i förhållande till spelens omsättning, farlighetsgrad och den tekniska utrustning som används. Konkurrensverket invänder inte mot förslaget och framför att en ökad flexibilitet i de tekniska kraven förefaller ha mindre betydelse för konkurrensen eftersom olika spel inte nödvändigt- vis är utbytbara ur ett konkurrensrättsligt perspektiv. Myndigheten fram- håller samtidigt bl.a. vikten av att hänsyn tas till gränsdragningsproblem. Spelbranschens riksorganisation delar uppfattningen att de tekniska krav- en har uppfattats som kostnadsdrivande och dåligt anpassade till spel för allmännyttiga ändamål. Paf Consulting Abp understryker att de tekniska kraven kan te sig oproportionerligt betungande och icke-ändamålsenliga även för övriga aktörer på spelmarknaden. Bolaget anser att tidsintervallet för giltigheten av de olika certifikaten är oproportionerligt kort och att certifieringskraven i stället bör knytas till licensansökan och situationer då verkliga förändringar görs. AB Svenska spel anser att det är av stor vikt att möjligheten att göra undantag från de tekniska kraven inte begränsas till endast vissa licenshavare. Spooniker Ltd invänder inte mot förslaget, men anser att det finns skäl att precisera de bemyndiganden till regeringen som redan finns i spellagen.

Aktiebolaget Trav och Galopp (ATG) anser att eventuella undantag från spellagens regler bör införas med stor försiktighet. Enligt bolaget är det viktigt att lagens syften med ett starkt konsumentskydd, hög säkerhet i spelen samt statlig kontroll upprätthålls.

Skälen för regeringens förslag

Tekniska krav enligt spellagen

Den som tillhandahåller spel ska enligt 16 kap. 1 § spellagen se till att spel- system, affärssystem, dragningsutrustning, fysiska lotter och fysiska bingobrickor uppfyller sådana tekniska krav som har meddelats med stöd av lagen. Detsamma gäller krav för de rutiner som ska tillämpas för spel- och affärssystem, inklusive de uppgifter som finns i dessa system. Syftet med att spelföretag ska uppfylla vissa tekniska krav är att säkerställa ett starkt konsumentskydd och en hög säkerhet i spelet. Spelare ska kunna utgå från att de spel som tillhandahålls är säkra och att de inte kan manipu- leras (prop. 2017/18:220 s. 172). Av 16 kap. 3 § spellagen framgår vidare

Prop. 2021/22:242

Prop. 2021/22:242 att en licenshavares spelsystem, affärssystem, rutiner, dragningsutrustning och fysiska lotter ska bedömas av ett organ som ackrediterats för uppgiften innan de används i spelverksamheten.

Bestämmelser om de tekniska kraven och om hur bedömningen ska gör- as finns i Lotteriinspektionens föreskrifter och allmänna råd (LIFS 2018:8) om tekniska krav samt ackreditering av organ för den som ska kontrollera, prova och certifiera spelverksamhet. Enligt 1 kap. 1 § i föreskrifterna und- antas vissa verksamheter från tillämpningsområdet för föreskrifterna och de allmänna råden. Bland annat undantas s.k. lokalt poolspel och lokala lotterier som kommuner ansvarar för vad gäller registrering och tillsyn. Vidare undantas lotterier med licens för allmännyttigt spel som omsätter mindre än 5 miljoner kronor från samtliga krav i föreskrifterna utom de funktionskrav som avser slumptalsgeneratorer.

En möjlighet att föreskriva undantag från kravet på att bedömningen ska göras av ett ackrediterat organ bör införas

Ett riksdagsbundet mål för spelområdet är att allmännyttig ideell verksam- het ska ges goda förutsättningar för att erhålla finansiering genom intäkter från spel (prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:KrU1, rskr. 2018/19:94). Stats- kontoret har med anledning av sitt uppdrag att följa upp och utvärdera om- regleringen av spelmarknaden lyft att en återkommande synpunkt från de allmännyttiga organisationerna är att de tekniska kraven är kostnadsdriv- ande och dåligt anpassade till de allmännyttiga spelens förutsättningar. En- ligt Statskontoret uppgår de initiala kostnaderna för en aktör att anpassa sig till de tekniska kraven och för att certifiera sig hos ett ackrediterat organ till 5 miljoner kronor och uppåt. Myndigheten har också pekat på att det ännu inte finns något ackrediterat organ som genomför certifieringsproc- essen på svenska, vilket innebär särskilda utmaningar för små aktörer med begränsade personella resurser (Statskontorets rapport 2020:08 s. 57).

Regeringen instämmer, liksom ATG, i utredningens bedömning att ett starkt konsumentskydd och en hög säkerhet i spelen även fortsatt bör vara en förutsättning för licens. De olika verksamheter som omfattas av spellag- en medför emellertid skilda risker ur ett konsumentskydds- och säkerhets- perspektiv. Det finns inga bestämmelser i spellagen eller spelförordningen som hindrar att de materiella tekniska kraven anpassas till olika spelverk- samheter. Som framgår ovan har detta också till viss del gjorts i Spelin- spektionens föreskrifter och allmänna råd, eftersom vissa verksamheter i varierande utsträckning undantas från tillämpningsområdet. Vid Spelin- spektionen pågår även ett arbete med att se över de nuvarande tekniska kraven för att bättre anpassa dessa till olika spelverksamheter. Utrymmet är däremot snävare för Spelinspektionen att anpassa reglerna om hur upp- fyllelsen av de tekniska kraven ska bedömas och säkerställas. Så som be- stämmelsen i 16 kap. 3 § spellagen är formulerad ska licenshavarens upp- fyllelse av de tekniska kraven bedömas av ett ackrediterat organ. Spelin- spektionen har getts bemyndigande att meddela föreskrifter om denna be- dömning (21 kap. 14 § 2 spellagen och 16 kap. 9 § 2 spelförordningen). Det saknas dock förutsättningar för Spelinspektionen att meddela före- skrifter om undantag från kravet på att bedömningen ska göras av ett ackrediterat organ.

Regeringen delar, i likhet med majoriteten av remissinstanserna, utred- Prop. 2021/22:242 ningens bedömning att det går att ifrågasätta om samma krav på bedöm- ningsförfarandet bör gälla för alla aktörer på den svenska spelmarknaden.

Det är rimligt att det åtminstone finns en möjlighet att medge andra be- dömningsförfaranden när det bedöms vara lämpligt, t.ex. för att underlätta för mindre, allmännyttiga aktörer på spelmarknaden. I likhet med Konkur- rensverket ser regeringen inte att det finns några risker för att konkurrens- en påverkas av en sådan möjlighet. Det bör därför införas en möjlighet för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om undantag från kravet på att bedömningen ska göras av ett ackrediterat organ. I syfte att säkerställa ett högt konsumentskydd och en hög säkerhet i spelen bör dock, vid undantag från kravet på att bedömning- en ska göras av ett ackrediterat organ, regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriva vilket annat bedömningsförfarande som i stället ska gälla.

Det ligger inte inom ramen för detta lagstiftningsärende att, på det sätt som Spooniker Ltd framför, föreslå ändringar gällande andra bemyndigan- den i spellagen.

Lagförslag

Förslaget medför att en ny paragraf, 21 kap. 14 a §, införs i spellagen.

10Licensers giltighet under prövningen av förnyad licens

Regeringens förslag: En utgången licens enligt spellagen ska fortsätta att gälla om licenshavaren ansöker om förnyad licens. En förutsättning för fortsatt giltighet ska vara att ansökan inkommer senast fyra månader före utgången av giltighetstiden för den licens som förlängningen avser. Licensen ska fortsätta att gälla längst till dess att spelmyndigheten be- slutar om den nya ansökan.

Betänkandets förslag överensstämmer delvis med regeringens. I be- tänkandet föreslås att en ytterligare förutsättning för fortsatt giltighet ska vara att ansökan innehåller de uppgifter och handlingar i övrigt som be- hövs för myndighetens prövning. Förslaget har även en något annorlunda redaktionell utformning.

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som yttrar sig tillstyrker eller har inga invändningar mot förslaget att en utgången licens under vissa förutsättningar ska fortsätta att gälla under prövningen av en ansökan om förnyad licens. Det gäller bl.a. AB Svenska spel, Aktiebolaget Trav och Galopp, Bröstcancerförbundet, Bygdegårdarnas riksförbund, Cherry Casino Sweden Ltd, Miljonlotteriet, Nordic Lottery AB, Paf Consulting Abp, Pensionärernas riksorganisation, Prostatacancerförbundet, SKPF Pensionärerna, Spelbranschens riksorganisation, Spelinspektionen, Sven- ska Postkodföreningen, Sveriges dövas riksförbund och Synskadades riks- förbund. Enligt Konkurrensverket kan förslaget bidra till en mer välfunger-

Prop. 2021/22:242 ande marknad. Statskontoret konstaterar att Spelinspektionens arbetsbe- lastning var hög när många företag ansökte om licens i samband med om- regleringen av spelmarknaden och menar att trycket åter kan bli högt när licenserna ska förnyas. Förslaget kan enligt Statskontoret bidra till att min- ska konsekvenserna för såväl spelföretagen som Spelinspektionen. Spooniker Ltd och William Hill International är positiva, men understryk- er att Spelinspektionen inte bör kunna avslå en ansökan om det vid en dju- pare granskning uppstår behov av kompletteringar. Leovegas AB anser att det uttryckligen bör framgå att kravet om att ansökan ska innehålla de upp- gifter och handlingar som behövs för myndighetens prövning inte fråntar

	Spelinspektionen skyldigheten att begära in nödvändiga kompletteringar.
	Skälen för regeringens förslag
	En utgången licens bör fortsätta gälla under prövningen av en ansökan
	om förnyad licens
	Den nya spelregleringen bygger på ett licenssystem, där alla som agerar
	på den svenska spelmarknaden ska ha en licens och aktörer utan licens ska
	stängas ute. Licens får endast ge till den som uppfyller spellagens krav på
	bl.a. lämplighet och spelansvar (se t.ex. 4 kap. 1 § spellagen). I spellagen
	finns bestämmelser om formen för och innehållet i ett licensbeslut (4 kap.
	7–9 §§ spellagen). Av dessa bestämmelser framgår att en licens ska avse
	en viss tid och, om inte annat anges i lagen, får ges för högst fem år (4 kap.
	8 § spellagen).
	De flesta licenser som Spelinspektionen har meddelat i och med omreg-
	leringen av den svenska spelmarknaden gäller i fem år. Det innebär att en
	stor mängd licenser kommer att löpa ut samtidigt. Vid en ansökan om för-
	nyad licens ska Spelinspektionen på nytt göra en fullständig prövning av
	förutsättningarna för licens. I spellagen finns det inte någon bestämmelse
	om fortsatt giltighet av licenser under prövning av en ansökan om förnyad
	licens (jfr 2 kap. 23 § ellagen [1997:857] och 2 kap. 6 a § vapenlagen
	[1996:67]). Avsaknaden av en sådan bestämmelse skulle kunna innebära
	att spelbolag i vissa fall behöver upphöra med sin verksamhet under tiden
	som en ansökan om förnyad licens prövas av myndigheten. Denna risk är,
	liksom bl.a. Statskontoret påpekar, särskilt stor under tider med stor arbets-
	börda hos myndigheten, t.ex. när flera licenser löper ut samtidigt.
	Det är licenshavaren som ska ge in en ansökan om förnyelse av en be-
	fintlig licens och styrka att förutsättningarna för licens är uppfyllda. In-
	kommer ingen ansökan upphör licensen att gälla vid giltighetstidens ut-
	gång och den licenspliktiga verksamheten måste upphöra. Det är också
	licenshavarens ansvar att en ansökan om förnyelse inkommer i god tid
	innan den gällande licensen går ut. Det ligger dock utanför licenshavarnas
	kontroll att en ansökan om förnyad licens inte hinner prövas till följd av
	en hög arbetsbelastning hos Spelinspektionen. För att undvika att en lic-
	enshavare ska behöva upphöra med sin verksamhet under tiden som en
	ansökan om förnyad licens prövas av myndigheten bör därför, såsom ut-
	redningen föreslår och remissinstanserna anser, den ursprungliga licensen
	fortsätta att gälla till dess att ansökan om förlängning av giltighetstiden har
	prövats. Det är dock angeläget att myndigheten också får tillräckligt med
	tid för att hinna bereda och avgöra ett förlängningsärende innan giltighets-
90	tiden löper ut. En förutsättning för fortsatt giltighet bör därför vara att den

sökande har gett in sin ansökan om förlängning i god tid (jfr prop. 1996/97:136 s. 49 och 128 samt prop. 2013/14:226 s. 29 och 30). Med hänsyn till såväl licenshavarnas som myndighetens planering är det rimligt att kräva att en ansökan ska ges in senast fyra månader före giltig- hetstidens utgång.

Någon motsvarighet till det av utredningen föreslagna kravet på att en ansökan ska innehålla de uppgifter och handlingar som behövs för myn- dighetens prövning för att den ursprungliga licensen ska fortsätta gälla un- der prövningen finns inte i ellagens eller vapenlagens motsvarande be- stämmelser om fortsatt giltighet av koncessioner respektive tillstånd under prövningen av en ansökan om förlängd giltighetstid eller förnyat tillstånd. Ett införande av ett sådant krav kan även, som bl.a. Spooniker Ltd och William Hill International påpekar, leda till tillämpnings- och gränsdrag- ningsproblem. Ett sådant krav kan t.ex. komma att kräva att Spelinspek- tionen måste göra två prövningar i ärenden om förnyelse av licenser; först en prövning av om en ansökan innehåller tillräckligt underlag för fortsatt giltighet under prövningen av ansökan och sedan myndighetens slutliga prövning av ansökan. Liksom Leovegas AB konstaterar har Spelinspek- tionen dessutom redan en skyldighet att i enlighet med 20 § förvaltnings- lagen vidta åtgärder för att rätt till brister i en ansökan, t.ex. genom att begära in de kompletteringar av ansökan som behövs för att frågan om förnyelse av licens ska kunna prövas. Spelinspektionen har vidare en skyl- dighet att enligt 9 § första stycket samma lag handlägga ett ärende så en- kelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts. Eftersom en ansökan enligt förslaget ska ges in senast fyra mån- ader före giltighetstidens utgång har myndigheten alltså gott om tid att be- gära kompletteringar innan licensens utgång och det slutliga beslutet om förnyelse. Om en licenshavare t.ex. skulle ge in en blank ansökan eller en ansökan som saknar viktiga uppgifter eller handlingar för prövningen bör myndigheten dessutom utan någon större arbetsinsats kunna konstatera att en begäran om komplettering är nödvändig. Till skillnad mot utredningen anser regeringen därför att det inte finns tillräckligt behov av ett krav på att ansökan ska innehålla de uppgifter och handlingar i övrigt som behövs för myndighetens prövning för att fortsatt giltighet under prövningen ska vara möjlig.

Syftet med den föreslagna bestämmelsen om fortsatt giltighet av licenser är att undvika att licenshavare drabbas av negativa konsekvenser till följd av hög arbetsbelastning hos Spelinspektionen. Syftet är däremot inte att möjliggöra för en tidigare licenshavare att efter utgången licens fortsatt kunna tillhandahålla spel trots att myndigheten beslutat om avslag i frågan om förlängning. För att undvika att en utgående licens fortsätter att vara giltig även under en eventuell överprövning av ett beslut i förlängnings- frågan bör därför den fortsatta giltigheten endast gälla till dess att myndig- heten fattat beslut i frågan om den nya ansökan. Om Spelinspektionen av- slår ansökan om förnyelse bör således den gamla licensen upphöra att gälla om dess giltighetstid gått ut, oavsett om avslagsbeslutet överklagas.

Lagförslag

Förslaget medför införandet av 4 kap. 8 § andra stycket spellagen.

Prop. 2021/22:242

Prop. 2021/22:242 11		Anpassade regler om bonuserbjudanden
	Regeringens förslag: Licenshavare som enbart tillhandahåller spel för
	allmännyttiga ändamål ska undantas från begränsningen att en licensha-
	vare endast får erbjuda eller lämna bonus vid det första tillfället då en
	spelare spelar på något av licenshavarens spel.

	Betänkandets förslag överensstämmer i sak med regeringens. Förslaget
	har dock en något annorlunda redaktionell utformning.
	Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna som yttrar sig
	tillstyrker eller har inga invändningar mot förslaget. Det gäller bl.a. Bröst-
	cancerförbundet, Bygdegårdarnas riksförbund, Folkspel ideell förening,
	IOGT-NTO, Miljonlotteriet, Nordic Lottery AB, Paf Consulting Abp, Pen-
	sionärernas riksorganisation, Prostatacancerförbundet, SKPF Pensio-
	närerna, Statskontoret, Svenska Fotbollförbundet, Svenska Friidrottsför-
	bundet, Svenska Handbollförbundet, Svenska Skidförbundet, Svenska
	Tennisförbundet, Sveriges bingoarrangörers centralorganisation,
	Sveriges dövas riksförbund, Sveriges riksidrottsförbund och Synskadades
	riksförbund.
	Spelbranschens riksorganisation anser att bonusbegränsningen försvår-
	ar intäktsmöjligheterna från spel i strid med det politiska målet för allmän-
	nyttiga organisationer. Lunds universitet (medicinska fakulteten) delar
	uppfattningen att lotterier för allmännyttiga ändamål tillhör spelformerna
	med låg beroenderisk. Svenska Postkodföreningen ser det som positivt att
	undantaget inte kompletteras med en begränsning av t.ex. värdenivå. Folk-
	hälsomyndigheten och Spelinspektionen konstaterar att lotterier för all-
	männyttiga ändamål generellt sett är en mindre riskfylld spelform, men
	anser att möjlig storlek och form på bonusar inom licensformen bör regle-
	ras särskilt. Enligt Spelinspektionen bör det även övervägas att begränsa
	undantaget till att inte gälla för onlinespel. AB Svenska spel ställer sig
	huvudsakligen bakom förslaget, men framför att det även bör gälla bolag-
	ets egna lotterier. Region Stockholm (Beroendecentrum Stockholm) avstår
	från att lämna synpunkter, men framför att gällande reglering där bonus
	endast får lämnas till nya spelare inte är oproblematisk. Enligt regionen
	uppmuntrar detta spelare att hoppa mellan spelbolag, vilket t.ex. försvårar
	kontroll av spelbeteenden.
	Flera remissinstanser, bl.a. Verdandi och William Hill International, av-
	styrker förslaget. Spooniker Ltd menar att konsekvensen av bonusbegräns-
	ningen är att alla spelformer har fått sämre konkurrensförutsättningar, vilk-
	et haft en tydlig effekt på kanaliseringen för de spelformer som är utsatta
	för mest konkurrens från olicensierade spel. Enligt bolaget innebär förslag-
	et en kraftig snedvridning av marknaden. Någon tydlig minskning av spel-
	andet på allmännyttiga lotterier kan enligt bolaget inte heller konstateras,
	varför det saknas ekonomiska skäl för att slopa bonusbegränsningen för
	just sådana lotterier. Enligt Cherry Casino Sweden Ltd urvattnas syftet
	med bestämmelsen att bl.a. minska skadeverkningarna av spel. Bolaget
	anser vidare att det är problematiskt att vissa spelprodukter undantas trots
	att det ännu inte har tagits fram en modell för riskklassificering.
	Konkurrensverket ställer sig inte bakom förslaget med hänsyn till att det
92	bl.a. kan finnas gränsdragningsproblem med att avgöra vilka ändamål som

är allmännyttiga och risken att undantaget utnyttjas av oseriösa aktörer. Prop. 2021/22:242 Myndigheten anser däremot att lokala och tillfälliga lotterier (frisektorlott-

erier) borde kunna undantas från begränsningarna. Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning och Stockholms universitet (Institutionen för folkhälsovetenskap) delar uppfattningen att de spel som allmännyttiga organisationer erbjuder i dagsläget oftast är spel med låg risk att utveckla spelproblem, men universitetet menar att detta inte är givet även framöver. Om dessa spel ändå undantas anser myndigheten att det t.ex. bör införas ett maximalt värde på bonusar. Aktiebolaget Trav och Galopp ger fullt stöd till att de allmännyttiga lotterierna ska ha goda förutsättningar att verka för sina goda ändamål. Enligt bolaget riskerar dock alla undantag från reglerna i spellagen, även om de kan uppfattas som välmotiverade eftersom de syft- ar till att främja goda ändamål, att göra lagen otydlig. För spelbranschens samlade förtroende hos allmänheten är det enligt bolaget viktigt att prin- cipen om lika villkor bibehålls och att eventuella undantag införs med ytterst stor försiktighet. Leovegas AB anser att bonusbegränsningen ska tas bort för alla aktörer i syfte att öka kanaliseringsgraden. Enligt bolaget är behovet av att visa lojalitet till kunder större hos kommersiella spelbolag än hos de som erbjuder spel för allmännyttiga ändamål.

Skälen för regeringens förslag

Den nuvarande regleringen av bonuserbjudanden

Enligt 14 kap. 9 § spellagen får en licenshavare endast vid det första till- fället då en spelare spelar på något av licenshavarens spel erbjuda eller lämna bonus. Enligt 2 kap. 3 § 3 avses med begreppet bonus i lagen rabatt eller liknande ekonomiskt incitament som är direkt kopplat till spelet. Den närmare innebörden av bonus har varit föremål för prövning i domstol, se t.ex. Kammarrätten i Jönköpings domar den 15 oktober 2020 i mål nr

3745-19, den 18 juni 2021 i mål nr 2232-20 och den 18 januari 2022 i mål nr 92-21.

Av 21 kap. 13 § 4 spellagen framgår att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om förutsättningar för en licenshavares erbjudande av bonus enligt 14 kap. 9 §. I 11 kap. 6 § spel- förordningen finns ytterligare regler om bonuserbjudanden.

Införandet av bonusbegränsningen i 14 kap. 9 § spellagen motiverades med att det är mycket problematiskt att bonuserbjudanden lockar spelare med problem att fortsätta sitt spelande och upprätthåller spelandet på ett sätt som kan anses ohälsosamt. Ett totalt förbud ansågs dock väl långtgåen- de och oproportionerligt. Med beaktande av behovet av kanalisering och för att underlätta nya aktörers tillträde till den svenska spelmarknaden an- sågs det vara rimligt att låta en licenshavare erbjuda en bonus vid det första speltillfället (prop. 2017/18:220 s. 155).

Bonusbegränsningen gäller för alla licenshavare oavsett vilka spelpro- dukter eller bonus som licenshavaren erbjuder. Varken Spelinspektionen eller domstol har än så länge prövat frågan om den typen av premier och rabatterade lotter som de allmännyttiga organisationerna använder sig av utgör bonus enligt spellagens mening. Mot bakgrund av spellagens definition av bonus, dvs. en rabatt eller liknande ekonomiskt incitament som är direkt kopplat till spelet, delar regeringen dock utredningens

Prop. 2021/22:242

bedömning att även sådana premier och rabatterade lotter torde falla in under begreppet.

De allmännyttiga lotteriernas möjligheter att bedriva verksamhet på den svenska spelmarknaden

Ett riksdagsbundet mål för spelområdet är att allmännyttig ideell verksam- het ska ges goda förutsättningar för att erhålla finansiering genom intäkter från spel (prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:KrU1, rskr. 2018/19:94). De lott- erier som erbjuder spel för allmännyttiga ändamål har en lång historik av att erbjuda premier och rabatterade lotter vid försäljning av sina produkter och kundrelationerna byggs ofta upp på motsvarande sätt som en tidnings- prenumeration.

Statskontoret har i sitt uppdrag att följa upp och utvärdera omregleringen av spelmarknaden konstaterat att de centrala villkoren för de allmännyttiga organisationernas spel är oförändrade och deras intäkter är något högre än före omregleringen. En hårdare konkurrens på spelmarknaden har emeller- tid gjort det svårare för allmännyttiga organisationer att konkurrera om svenska konsumenters spelande. Enligt Statskontoret har också intäkterna för de mindre lotterierna och för bingohallarna minskat något (Statskontor- ets rapport 2022:5 s. 45–47 och 107–113).

Det bör införas ett undantag från bonusbegränsningen i spellagen för spel för allmännyttiga ändamål

Förbudet mot att erbjuda bonus vid mer än ett tillfälle är en konsument- skyddande regel som särskilt syftar till att förhindra att spelare med prob- lem lockas till spel eller till att fortsätta att spela. De olika verksamheter som omfattas av spellagen medför dock skilda risker ur ett konsument- skydds- och säkerhetsperspektiv. Den typ av spel som de allmännyttiga organisationerna tillhandahåller anses generellt sett vara spel med låg risk att utveckla spelproblem bl.a. eftersom det är frågan om låga insatsmöjlig- heter per lott, i de flesta fall rör sig om långsammare spel och vinståterbe- talningsnivån är låg. Det har inte heller framkommit att de premier som många av lotterierna under en lång tid använt sig av har bidragit till ett osunt spelande. Folkhälsomyndighetens befolkningsundersökning visar att den procentuella andelen med problemspelande bland de som spelat någon gång det senaste året och bland de som spelat minst varje månad inom spelsegmentet lotteri online är mycket låga och endast uppgår till några procent. Detta kan jämföras med segmentet spelautomater eller kasinospel online, där andelen med problemspelande uppgår till väsentligt högre nivåer (Swelogs 2018 och 2021).

Mot denna bakgrund delar regeringen, i likhet med bl.a. Folkhälsomyn- digheten, Lunds universitet (medicinska fakulteten) och Spelinspektionen, utredningens bedömning att premier och andra typer av ekonomiska inci- tament kopplat till spel för allmännyttiga ändamål sammantaget inte utgör en sådan risk ur ett konsumentskyddsperspektiv som motiverar en be- gränsning såsom den i 14 kap. 9 § spellagen. Till skillnad från Cherry Casino Sweden Ltd anser regeringen att det inte krävs en riskklassifice- ringsmodell för detta konstaterande. Det bör därför införas undantag från bonusbegränsningen i spellagen för spel för allmännyttiga ändamål. För att undvika kringgående av bonusbegränsningen för sådana aktörer som

inte bör omfattas av undantaget, och fortsatt värna ett starkt konsument-	Prop. 2021/22:242
skydd, bör undantaget gälla sådana licenshavare som enbart tillhandahåller
spel enligt 6 kap., dvs. spel för allmännyttiga ändamål.
Som framgår ovan har de allmännyttiga organisationerna en lång histo-
rik av att erbjuda premier och rabatterade lotter vid försäljning av sina pro-
dukter. Det finns inte något som visar att de tidigare skulle ha använt sig
av överdrivna och extensiva bonuserbjudanden eller att de skulle ha incita-
ment för att börja göra det framöver. Det finns inte heller något som tyder
på att de allmännyttiga spelen, på så sätt bl.a. Stockholms universitet (Insti-
tutionen för folkhälsovetenskap) menar, skulle riskera att utvecklas till en
mer riskfylld spelform. Mot denna bakgrund saknas det anledning att, som
bl.a. Folkhälsomyndigheten och Spelinspektionen anser, särskilt reglera
möjlig storlek och form på bonusar inom den aktuella licensformen. Till
skillnad mot vad Spelinspektionen förordar finns det inte heller tillräckligt
stöd för att det skulle finnas behov av att begränsa undantaget på så sätt att
det inte ska gälla för de spel som tillhandahålls online. Regeringen kom-
mer dock att följa utvecklingen noga och vid behov se över regleringen.
Utredningens förslag syftar inte till att undanta de allmännyttiga spelen
från av regeringen meddelade föreskrifter på området. För att det tydligt
ska framgå att det nuvarande bemyndigandet till regeringen att meddela
föreskrifter om förutsättningar för en licenshavares erbjudande av bonus
enligt 14 kap. 9 § spellagen även omfattar bonuserbjudanden från licens-
havare som enbart tillhandahåller spel för allmännyttiga ändamål bör be-
stämmelsen utformas på ett annat sätt än vad utredningen föreslår. I för-
hållande till utredningens förslag görs därför en redaktionell ändring i be-
stämmelsen.
När det gäller Konkurrensverkets befarade risk för gränsdragningsprob-
lem med att avgöra vilka ändamål som är allmännyttiga och att det inte
heller kan uteslutas att systemet kan utnyttjas av oseriösa aktörer, kan det
konstateras att det föreslagna undantaget tar sikte på sådana licenshavare
som enbart tillhandahåller spel enligt 6 kap. spellagen. Det är Spelinspek-
tionen som vid prövningen av en licensansökan bedömer om en aktör upp-
fyller förutsättningarna för licensen. Spelinspektionen bedriver även till-
syn över aktörerna på spelmarknaden. Om en licenshavare åsidosätter sina
skyldigheter kan licenshavaren bl.a. föreläggas att vidta rättelse eller med-
delas förbud. Det finns även en möjlighet att återkalla en licenshavares
licens i vissa fall.
Det föreslagna undantaget för spel som de allmännyttiga organisationer-
na tillhandahåller motiveras dels med att sådana spel generellt sett innebär
låg risk att utveckla spelproblem, dels för att ge allmännyttig ideell verk-
samhet goda förutsättningar för att erhålla finansiering genom intäkter från
spel. I motsats till vad bl.a. Leovegas AB och Svenska spel anför saknas
det anledning att införa samma sorts undantag för andra spel- och licens-
former. En särreglering för de allmännyttiga spelen i detta avseende kan
inte heller, som bl.a. Spooniker Ltd menar, anses medföra en snedvridning
av den svenska spelmarknaden, då de allmännyttiga spelen huvudsakligen
riktar sig till en annan kundkrets än t.ex. kommersiellt onlinespel.
Den nu gällande bonusregleringen, och de konsekvenser denna enligt
bl.a. Region Stockholm (Beroendecentrum Stockholm) medför, omfattas
inte av det aktuella lagstiftningsärendet. Syftet med bonusbegränsningen
är dock att minska risken för att bonuserbjudanden lockar spelare med pro-	95

Prop. 2021/22:242 blem att fortsätta sitt spelande och upprätthåller spelandet på ett sätt som kan anses ohälsosamt. När det gäller risken för att spelare väljer att hoppa mellan spelbolag har bolagen ett stort ansvar för att säkerställa att sociala och hälsomässiga hänsyn iakttas i spelverksamheten för att skydda spelare mot överdrivet spelande och hjälpa dem att minska sitt spelande när det finns anledning till det.

Lagförslag

Förslaget medför införandet av 14 kap. 9 § andra stycket spellagen.

12Lagen om anordnande av visst automatspel ska upphävas

Regeringens förslag: Lagen om anordnande av visst automatspel ska upphävas.

Anordnare av förströelsespel, dvs. sådana automatspel där spelandet sker endast för nöjes skull, ska omfattas av skyldigheten att använda kassaregister.

Departementspromemorians förslag överensstämmer med regering- ens.

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som yttrar sig i denna del tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget att lagen (1982:636) om anordnande av visst automatspel (automatspelslagen) ska upphävas. Det gäller bl.a. Bodens kommun, Borås kommun, Domstolsverket, Kungälvs kommun, Lycksele kommun, Malmö kommun, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Polismyndigheten, Skellefteå kommun, Sverok och Tekniska museet. De flesta av dessa påpekar att den tekniska utveck- lingen har gjort att lagen spelat ut sin roll. Socialstyrelsen delar bedöm- ningen att den risk kopplad till anordnande av automatspel som kan tänkas kvarstå främst är risken för att spelautomaterna används för att tillhanda- hålla otillåtet spel om pengar. Enligt Spelinspektionen ger bestämmelserna i spellagen de möjligheter som behövs för att motverka att otillåtet spel om pengar sker på spelautomater. Myndigheten anser däremot att det bör in- föras en uttrycklig bestämmelse om undantag från kravet på licens för såd- ana spel på mekaniska eller elektroniska spelautomater som inte ger vinst eller endast ger vinst i form av frispel på automaten. Eftersom ett frispel kan bedömas ha ett värde i pengar motsvarande vad det kostar att köpa ett nytt spel menar myndigheten att det inte kan uteslutas att vissa spel som i dag omfattas av automatspelslagen skulle kräva licens om lagen upphävs.

Endast ett fåtal remissinstanser yttrar sig särskilt över förslaget om att anordnare av förströelsespel ska omfattas av skyldigheten att använda kassaregister. Stockholms kommun menar att det inte längre finns något godtagbart skäl för att anordnare av spel på förströelseautomater ska und- antas från skyldigheten. Ålands penningautomatförening (Paf) ifrågasätter däremot att sådana anordnare ska omfattas av skyldigheten att använda

kassaregister. Föreningen menar att ett sådant krav är oproportionerligt,	Prop. 2021/22:242
eftersom varje automat i så fall måste utrustas med registreringsutrustning.
Skälen för regeringens förslag
Förströelsespel bör inte längre vara tillståndspliktigt
Automatspelslagen reglerar anordnande av s.k. förströelsespel, såsom
flipperspel, tv-spel och datorspel, där spelandet sker endast för nöjes skull.
Lagens tillämpningsområde omfattar sådana spel på mekaniska eller elek-
troniska spelautomater som anordnas för allmänheten eller som i annat fall
anordnas i förvärvssyfte och som inte ger vinst eller endast ger vinst i form
av frispel på automaten. Lagen tillämpas också på uppställning av auto-
mater av detta slag i lokaler eller på platser till vilka allmänheten har tillträ-
de (1 § automatspelslagen). Spel om pengar och andra vinster med ett vär-
de i pengar regleras i spellagen.
Automatspelslagen är en social skyddslagstiftning med det övergripande
syftet att motverka uppkomsten av olämpliga ungdomsmiljöer i samband
med anordnande av förströelsespel, samt att förhindra illegalt spel om
pengar (se prop. 2004/05:3 s. 12). Enligt lagen är anordnande av spel på
förströelsespelsautomater och uppställande av sådana spelautomater som
huvudregel tillståndspliktigt (3 § automatspelslagen). Anledningen till att
tillståndsplikten infördes var att olämpliga ungdomsmiljöer hade uppkom-
mit i spelhallar där spel på flipperspel och liknande automatspel bedrevs.
Oron avsåg bl.a. risken för att spelhallarna skulle bli tillhåll för personer
med sociala problem, vilka skulle komma att utöva dåligt inflytande på
ungdomar, samt förekomsten av handel med alkohol och narkotika i spel-
hallarna. Även spelandet i sig ansågs problematiskt, eftersom det befara-
des kunna skapa ett pengabehov, som i sin tur skulle kunna utlösa viss
kriminalitet, såsom snatteri och häleri (prop. 1981/82:203 s. 9 och 10).
Under de decennier som gått sedan automatspelslagen infördes har barn
och ungas spelvanor genomgått stora förändringar. Datorspelande är för
många ett stort fritidsintresse. Många har också tillgång till spelutrustning
i hemmet, i skolan, på fritids och på andra offentliga platser i samhället,
t.ex. på biblioteken. Den typ av automatspelshallar som var skälet till att
automatspelslagen infördes finns numera endast på ett fåtal platser i
Sverige. Spelen riktar sig till en bred och allmän publik, såväl äldre som
yngre. I många fall handlar det om arrangemang där barn och vuxna för-
väntas delta i spelet tillsammans. Det skyddsbehov som automatspelslagen
avser att tillgodose finns därmed inte längre, i vart fall inte i en sådan ut-
sträckning att det ensamt kan motivera ett krav på tillstånd för anordnande
av spel av det aktuella slaget.
Liksom bl.a. Socialstyrelsen konstaterar är den risk kopplad till anord-
nande av automatspel som kan tänkas kvarstå främst risken för att spel-
automaterna används för att tillhandahålla otillåtet spel om pengar. Vad
gäller denna eventuella risk så instämmer regeringen i Spelinspektionens
bedömning att bestämmelserna i spellagen ger de möjligheter som behövs
för att motverka att otillåtet spel om pengar sker på spelautomater. Myn-
digheten har bl.a. rätt att genom vitesförelägganden begära in upplysningar
från verksamheter i syfte att bedöma om dessa tillhandahåller spel om
pengar (prop. 2017/18:220 s. 206). Skulle det längre fram visa sig att det
trots spellagens tillsynsbestämmelser finns behov av ytterligare befogen-	97

Prop. 2021/22:242

heter för tillsynsmyndigheten i detta avseende finns det inget hinder mot att införa sådana möjligheter i den lagen. Det finns därför inte något skäl att behålla tillståndskravet för verksamhet med förströelsespelsautomater i syfte att möjliggöra tillsyn av otillåtet spel om pengar. Det finns inte heller skäl att ersätta tillståndsplikten med en mindre ingripande anmäl- ningsplikt.

Mot denna bakgrund bör således anordnande av sådant automatspel som inte ger vinst eller endast ger vinst i form av frispel på automaten inte om- fattas av tillståndsplikt, anmälningsplikt eller annan form av offentligt godkännande avseende själva spelverksamheten. Automatspelslagen bör därför, i likhet med vad samtliga remissinstanser anser, upphävas.

Följdändringar i andra författningar

I 1 kap. 5 § andra stycket spellagen anges att spellagen inte är tillämplig på automatspel som omfattas av automatspelslagen. Med anledning av att automatspelslagen föreslås upphävas bör även denna reglering upphöra att gälla.

En vinst i form av ett frispel på en automat kan visserligen ha ett värde för spelaren, på så sätt att det förhöjer och förlänger spelupplevelsen. Fri- spelet torde dock knappast gå att omsätta i pengar eller annan ersättning med ett värde i pengar. Spel på förströelsespelsautomater får därför anses falla utanför spellagens tillämpningsområde. Enligt regeringen finns det därför inte, som Spelinspektionen anser, behov av ett uttryckligt undantag från spellagen för sådana spel på mekaniska eller elektroniska spelauto- mater som inte ger vinst eller endast ger vinst i form av frispel på automat- en.

Anordnare av förströelsespel ska omfattas av skyldigheten att använda kassaregister

Enligt 39 kap. 4 § skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL, är den som i näringsverksamhet säljer varor eller tjänster mot kontant betal- ning eller mot betalning med kontokort skyldig att använda kassaregister. Syftet med regleringen är att förhindra skatteundandragande och skydda seriösa företagare från illojal konkurrens från företagare som undandrar sig skatt. För vissa verksamheter har kravet på kassaregister bedömts som mindre lämpligt eller oproportionerligt i förhållande till verksamhetens karaktär eller omfattning. Det har därför i 39 kap. 5 § SFL införts undantag från skyldigheten att använda kassaregister för bl.a. den som bara i obetyd- lig omfattning säljer varor eller tjänster mot kontant betalning eller mot betalning med kontokort, den som anordnar automatspel enligt automat- spelslagen eller den som tillhandahåller automatspel enligt spellagen. I fråga om undantaget för spelautomater gjordes bedömningen att det för sådana automater med erforderliga tillstånd inte är realistiskt att ställa krav på registreringsutrustning på varje spelautomat (prop. 2006/07:105 s. 40).

Förutom de i 39 kap. 5 § SFL angivna undantagen finns även en möjlig- het för Skatteverket att enligt 39 kap. 9 § samma lag besluta om undantag i enskilda fall, om behovet av tillförlitligt underlag för skattekontroll kan tillgodoses på annat sätt eller om en viss skyldighet är oskälig. Ett sådant beslut om undantag från skyldigheter som gäller kassaregister får förenas med villkor.

I samband med att automatspelslagen upphävs upphör samhällets kon- Prop. 2021/22:242 troll av sådan verksamhet som omfattas av lagens tillämpningsområde.

Förekomsten av erforderliga tillstånd kan därför inte längre i sig motivera ett undantag från skyldigheten att använda kassaregister. Vidare sker betal- ningen för spelet numera ofta i separata kassor i form av t.ex. en inträdes- avgift till spelhallen, en avgift för viss speltid eller köp av polletter som kan användas i automater i stället för mynt. Skyldigheten att använda kassaregister innebär således inte nödvändigtvis att varje enskild spelauto- mat måste ha registreringsutrustning. I de fall betalning sker på annat sätt än i automaten är det i stället rimligt att kräva att anordnaren av spelet använder kassaregister. Detsamma får anses gälla för de anordnare som redan har installerat en sådan teknisk utrustning i automaten som möjlig- gör betalning via t.ex. Swish eller något annat elektroniskt betalningssys- tem och som kan kommunicera med ett kassaregister.

För de anordnare som fortfarande använder spelautomater där betalning- en sker genom att mynt stoppas i automaten skulle ett krav på kassaregister även i fortsättningen kunna framstå som oproportionerligt betungande. Mot bakgrund av att detta betalsätt har minskat betydligt de senaste åren och sannolikt kommer att fortsätta minska framöver, samt då det är fråga om förhållandevis få aktörer, bör förekomsten av myntautomater dock inte ensamt motivera ett generellt undantag för anordnare av förströelsespel. I det fall det är befogat finns det, som nämns ovan, i stället en möjlighet för Skatteverket att medge undantag enligt 39 kap. 9 § SFL. Det blir då myn- digheten som i varje enskilt fall får avgöra om det finns förutsättningar för undantag enligt denna bestämmelse.

Mot denna bakgrund gör regeringen, i motsats till Paf, bedömningen att anordnare av spel på förströelsespelsautomater fortsättningsvis bör omfatt- as av skyldigheten att använda kassaregister.

Lagförslag

Förslagen medför upphävande av automatspelslagen och ändringar i 1 kap. 5 § spellagen och 39 kap. 5 § SFL.

13Spel på fartyg i internationell trafik

13.1Överenskommelsen mellan Sverige och Finland om automatspel bör sägas upp

Regeringens förslag: Överenskommelsen mellan Sverige och Finland om automatspel på passagerarfartyg i reguljär linjetrafik mellan Sverige och Finland ska sägas upp.

Spellagens tillämpningsområde ska omfatta spel på passagerarfartyg i reguljär linjetrafik mellan Sverige och Finland.

Departementspromemorians förslag överensstämmer med regering- ens.

Prop. 2021/22:242 Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser yttrar sig över för- slaget att överenskommelsen mellan Sverige och Finland ska sägas upp. Remissutfallet är blandat. Några remissinstanser tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Det gäller bl.a. Sjöfartsverket, Skatteverket, Spelinspektionen och Transportstyrelsen.

Två remissinstanser, Föreningen Svensk sjöfart och Ålands penning- automatförening (Paf), avstyrker förslaget. De menar att det skulle upp- komma svårigheter om överenskommelsen upphävs utan ytterligare regle- ring, bl.a. eftersom det finns en lagkonflikt mellan å ena sidan svensk lag och å andra sidan åländsk eller finsk respektive estnisk lag dels vad gäller krav på speltillstånd, dels vad gäller beskattning. Enligt Svensk sjöfart bör överenskommelsen inte sägas upp innan länderna har enats om vilka tekni- ska och operationella krav som ska gälla för tillhandahållandet av spel om- bord på fartyg i trafik mellan länderna. Paf menar att den lagkonfliktsprob- lematik som skulle uppstå om överenskommelsen sägs upp skulle skapa problem inte bara för speloperatörer och rederier utan även för resenärerna eftersom förutsättningarna för att tillhandahålla spel ombord skulle försvå- ras avsevärt. Enligt föreningen bidrar överenskommelsen vidare till att upprätthålla konsumentskyddet för spelarna genom att samma insats- och vinstnivåer gäller under hela överfarten. Om överenskommelsen sägs upp skulle speloperatörer och rederier enligt föreningen bli föremål för en rad krav som i praktiken skulle vara i det närmaste omöjliga att följa, såsom byte av insats- och vinstnivåer i enlighet med respektive lands lagstiftning samt en kassaavstämning mitt ute på havet när landsgränsen passeras för att kunna betala skatt på korrekt underlag. Vidare innebär en uppsägning av överenskommelsen enligt föreningen en uppenbar risk för dubbelbe- skattning.

Skälen för regeringens förslag

Överenskommelsen om automatspel mellan Sverige och Finland

I samband med att spel på s.k. enarmade banditer förbjöds den 1 januari 1979 tillkom en konvention mellan Sverige och Finland som tillät visst automatspel på passagerarfartyg i reguljär linjetrafik mellan länderna (se prop. 1978/79:20, bet. 1978/79:NU11, rskr. 1978/79:45, fortsättningsvis benämnd överenskommelsen). Syftet med överenskommelsen är att be- gränsa anordnandet av automatspel på internationellt vatten, samtidigt som Sverige tillåter visst spel på svenskt vatten. Enligt överenskommelsen ska automatspel som anordnas med tillstånd från finska myndigheter tillåtas även i Sverige och vice versa. Vidare regleras högsta tillåtna antal spel- automater per fartyg samt insats- och vinstnivåer. Parterna förbinder sig också att inte ta ut skatt eller avgift för sådant spel som anordnas inom dess territorium på fartyg som inte är registrerade (flaggade) hos parten. Över- enskommelsen kan sägas upp av en av de fördragsslutande parterna på diplomatisk väg och upphör då att gälla sex månader efter det att uppsäg- ningen har skett. Överenskommelsen är publicerad i Sveriges internatio- nella överenskommelser (SÖ 1979:40) och har ändrats vid några tillfällen fram till år 2002 (SÖ 1981:67, 1985:51, 1991:7, 1997:7 och 2002:2).

100

Förhållandet mellan överenskommelsen och den svenska spelregleringen

Huvudregeln i spellagen är att allt spel som tillhandahålls på svenskt terri- torium och på svenska fartyg, oavsett var fartygen befinner sig, omfattas av kravet på svensk spellicens. Överenskommelsen har beaktats i spellag- en på så sätt att bestämmelserna i den har getts företräde framför reglering- en i spellagen (1 kap. 4 § spellagen). Det innebär bl.a. att automatspel på passagerarfartyg i reguljär linjetrafik mellan Sverige och Finland som till- handahålls med finskt tillstånd är undantaget från kravet på svensk spel- licens.

När det gäller regleringen på skatteområdet finns bestämmelser om spel- skatt i lagen (2018:1139) om skatt på spel. I 1 § lagen om skatt på spel anges bl.a. att spelskatt ska betalas till staten för sådant licenspliktigt spel som tillhandahålls av en licenshavare enligt spellagen. Eftersom det endast är spelföretag med licens enligt spellagen som är skattskyldiga, behöver ett spelföretag med finskt tillstånd inte betala svensk spelskatt för sådant automatspel som omfattas av det finska tillståndet. Något särskilt undantag för spel som omfattas av överenskommelsen, motsvarande det som finns i 1 kap. 4 § spellagen, har dock inte förts in i lagen om skatt på spel.

Skillnader i insats- och vinstnivåer

Bestämmelser om insats- och vinstnivåer finns i 8 kap. spelförordningen. I förordningen anges bl.a. att en insats får uppgå till högst 1/4 000 prisbas- belopp för varje vinstmöjlighet samt att en vinst får uppgå till högst 1/200 prisbasbelopp för varje vinstmöjlighet. På varje fartyg får det dock finnas högst tio spelautomater där värdet av vinsten för varje vinstmöjlig- het uppgår till högst 1/40 prisbasbelopp (8 kap. 10 § spelförordningen).

Motsvarande reglering finns i artikel 3 i överenskommelsen. Enligt arti- kel 3 b och c får en insats uppgå till högst två euro eller tio svenska kronor och en spelvinst till 40 euro eller 200 svenska kronor. För högst tio spel- automater per fartyg får dock högsta vinsten uppgå till 200 euro eller

1000 svenska kronor. Det innebär att olika nivåer gäller beroende på vilk- en valuta som används i spelet och att spelföretag som omfattas av över- enskommelsen har rätt att erbjuda insats- och vinstnivåer som skiljer sig från nivåerna i spelförordningen.

Överenskommelsen bör sägas upp

Den svenska spelregleringen ska som utgångspunkt vara heltäckande och omfatta allt spel som tillhandahålls på svenskt territorium och på svenska fartyg, även om dessa är i internationell trafik. En annan viktig utgångs- punkt är att förutsättningarna för att tillhandahålla kommersiellt spel ska vara likvärdiga för samtliga spelföretag på den svenska spelmarknaden. Detta synsätt präglar även skattelagstiftningen på området där den tidigare schablonbeskattningen av visst kasinospel numera har upphört och ersatts med en enhetlig spelskatt på 18 procent oavsett spelform (prop. 2017/18:220 s. 243). Undantaget från kravet på svensk spellicens i överenskommelsen, och den skattebefrielse som följer av det, innebär emellertid en omotiverad särbehandling av vissa spelföretag.

I likhet med vad som gäller för övriga spelföretag på den svenska mark- naden för spel på fartyg i internationell trafik bör det enligt regeringen inte ha någon betydelse om spelföretaget har tillstånd att tillhandahålla spel i

Prop. 2021/22:242

101

Prop. 2021/22:242 ett annat land. Dessutom är behovet av en spelreglering på passagerarfar- tyg i reguljär linjetrafik mellan Sverige och Finland för svenskt vidkom- mande numera väl tillgodosett genom spellagen. Den lösning som bäst till- godoser behovet av en heltäckande och enhetlig spellagstiftning är därför att låta allt spel på svenskt territorium omfattas av spellagen. Vad Före- ningen Svensk sjöfart och Paf anför om att länderna i vissa avseenden har olika regler om spel och beskattning av spel bedöms inte utgöra tillräckliga skäl för att behålla överenskommelsen. Regeringen bedömer inte heller att dessa frågor måste särregleras i spellagen. Någon motsvarande särregle- ring finns inte heller för övriga grannländer trots att regelverken skiljer sig åt i vissa avseenden och det har inte framkommit något som tyder på att dessa skillnader inte skulle vara möjliga att hantera. Överenskommelsen bör därför, liksom bl.a. Sjöfartsverket, Skatteverket, Spelinspektionen och Transportstyrelsen anser, sägas upp.

Förfarandet för uppsägning av överenskommelsen

Överenskommelser med andra stater eller med mellanfolkliga organisatio- ner ingås som huvudregel av regeringen (10 kap. 1 § regeringsformen). Om en sådan internationell överenskommelse förutsätter att en lag ändras krävs dock riksdagens godkännande innan regeringen får ingå överens- kommelsen (10 kap. 3 § första stycket 1 regeringsformen). Motsvarande förfarande gäller även vid uppsägning eller ändring av en internationell överenskommelse (10 kap. 5 § regeringsformen).

Eftersom överenskommelsen mellan Sverige och Finland om automat- spel har inkorporerats i svensk rätt genom bestämmelsen i 1 kap. 4 § spel- lagen, krävs riksdagens godkännande innan regeringen får besluta att Sverige ska säga upp överenskommelsen. Av artikel 7 i överenskommels- en följer att uppsägning därefter ska ske på diplomatisk väg genom skrift- växling. Överenskommelsen upphör då att gälla sex månader efter uppsäg- ningen.

Följdändringar i spellagen

I 1 kap. 4 § spellagen finns en regel som anger att bestämmelserna i över- enskommelsen ska gälla för sådant spel som omfattas av densamma. I sam- band med att överenskommelsen upphör att gälla, upphör även behovet av denna bestämmelse. Bestämmelsen bör därför upphävas.

Det bedöms i övrigt inte finnas något behov av kompletterande eller än- drade bestämmelser i det nationella regelverket med anledning av att över- enskommelsen upphör att gälla.

Lagförslag

Förslagen medför upphävande av 1 kap. 4 § spellagen och en följdändring i 1 kap. 2 § spellagen.

102

13.2	Undantag för spel ombord på fartyg i oskadlig Prop. 2021/22:242
	genomfart

Regeringens förslag: Spellagen ska inte tillämpas på spel ombord på utländska fartyg som befinner sig i oskadlig genomfart på svenskt terri- torialhav.

Departementspromemorians förslag överensstämmer i allt väsentligt med regeringens. I promemorian hänvisar den föreslagna bestämmelsen enbart till artikel 17 i havsrättskonventionen.

Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrar sig särskilt över för- slaget om spel ombord på fartyg som befinner sig i oskadlig genomfart, bl.a. Sjöfartsverket och Spelinspektionen, tillstyrker eller har inget att in- vända mot förslaget. Föreningen Svensk sjöfart och Transportstyrelsen delar bedömningen i departementspromemorian om att den föreslagna än- dringen säkerställer att lagstiftningens innehåll ligger i linje med havsrätts- konventionens regler om rätten till oskadlig genomfart. Dessa menar dock att det föreslagna undantaget kan uppfattas som begränsande i sin formule- ring vad gäller oskadlig genomfart genom att hänvisningen i den föreslag- na bestämmelsen bara sker till konventionens artikel 17. Enligt dessa bör det antingen införas en mer generell skrivning beträffande när fartyg på oskadlig genomfart ska vara undantagna eller att hänvisningen görs till hela 3 kap. i konventionen.

Skälen för regeringens förslag

Undantag för spel ombord på fartyg i oskadlig genomfart

Spellagen är tillämplig på spel som tillhandahålls i Sverige, dvs. spel som tillhandahålls på svenskt territorium både på land och till sjöss (1 kap. 2 § spellagen). Lagen är även tillämplig på spel som tillhandahålls på svenska fartyg och svenska luftfartyg, oavsett var fartyget befinner sig. Lagen är dock inte tillämplig på spel som tillhandahålls på utländska luftfartyg som flyger över svenskt territorium utan att trafikera en svensk flygplats (1 kap.

3§ spellagen).

I 10 kap. spellagen finns bestämmelser om spel på fartyg i internationell

trafik. Licens för spel på fartyg i internationell trafik får omfatta spel på penning- och värdeautomater samt kasinospel som inte sker online eller på ett kasino (10 kap. 1 § spellagen). Tillstånd till innehav av spelautomater får ges till den som har yrkesmässig befattning med sådana automater samt uppfyller kraven på lämplighet m.m. i 4 kap. 1–3 §§ spellagen (11 kap. 8 § spellagen). Den som har licens för ett visst automatspel behöver dock inte ha tillstånd till innehav för de automater som omfattas av licensen (11 kap.

7 § andra stycket 1 spellagen).

Förenta nationernas havsrättskonvention (havsrättskonventionen) un- dertecknades i Montego Bay, Jamaica, den 10 december 1982 och trädde i kraft den 16 november 1994. Konventionen har hittills tillträtts av 167 stater och av Europeiska unionen. Sverige ratificerade konventionen 1996 (prop. 1995/96:140, bet. 1995/96:UU17, rskr. 1995/96:271). Kon- ventionen trädde för Sveriges del i kraft den 25 juli 1996 (SÖ 2000:1).

Havsrättskonventionen reglerar bl.a. sjöterritoriets omfattning, vilka och

103

Prop. 2021/22:242 hur stora maritima zoner en kuststat får inrätta samt vilka regler som gäller inom respektive havsområde. Utgångspunkten i konventionen är att varje

	kuststat utövar jurisdiktion inom sitt sjöterritorium. Om inte annat följer
	av konventionen har dock ett utländskt fartyg alltid rätt till s.k. oskadlig
	genomfart av kuststatens territorialhav (artikel 17). Med genomfart avses
	färd genom territorialhavet i syfte att passera detta hav utan att inlöpa till
	inre vatten eller anlöpa en redd eller hamnanläggning utanför inre vatten
	eller i syfte att inlöpa till eller gå till havs från inre vatten eller anlöpa eller
	lämna sådan redd eller hamnanläggning. Genomfarten ska vidare vara oav-
	bruten och skyndsam. Fartyget får endast stoppa och ankra om det hänger
	samman med fartygets normala framförande eller om det är nödvändigt på
	grund av force majeure eller nöd eller för att bistå personer, fartyg eller
	luftfartyg som är i fara eller nöd (artikel 18).
	Rätten till oskadlig genomfart får endast regleras i den utsträckning som
	följer av havsrättskonventionen. Nationell lagstiftning som rör rätten till
	oskadlig genomfart får enligt konventionen endast avse frågor som rör sjö-
	säkerhet och reglering av trafiken till sjöss, skydd för hjälpmedel och an-
	ordningar för navigering samt andra anordningar och installationer, skydd
	för kablar och rörledningar, bevarande av havets levande tillgångar, för-
	hindrande av överträdelser av kuststatens lagar och andra författningar på
	fiskets område, bevarande av kuststatens miljö samt förhindrande, be-
	gränsning och kontroll av förorening därav, marinvetenskaplig forskning
	och hydrografisk kartläggning, förhindrande av överträdelser av kuststat-
	ens lagar och andra författningar rörande tullar, skatter, invandring eller
	hälsovård (artikel 21). Kuststaten får inte, förutom med stöd av konven-
	tionen, hindra utländska fartygs oskadliga genomfart. Kuststaten får fram-
	för allt inte, vid tillämpningen av konventionen eller av lagar eller andra
	författningar som har antagits med stöd av konventionen, ställa sådana
	krav på utländska fartyg som faktiskt medför att rätten till oskadlig genom-
	fart förvägras eller inskränks eller formellt eller faktiskt diskriminera någ-
	on stats fartyg eller fartyg som fraktar last till eller från någon stat eller för
	dess räkning (artikel 24).
	Så som spellagen är utformad gäller lagen för spel som tillhandahålls på
	utländska fartyg på svenskt territorium även när fartyget åtnjuter rätten till
	oskadlig genomfart av territorialhavet. Eftersom konventionsstaternas rätt
	att anta nationell lagstiftning som berör rätten till oskadlig genomfart inte
	omfattar frågan om spel om pengar eller pengars värde, uppkommer såled-
	es en konflikt mellan svensk lagstiftning och havsrättskonventionen. Det
	finns därför skäl att, som bl.a. Sjöfartsverket och Spelinspektionen anser,
	undanta spel som tillhandahålls på fartyg i oskadlig genomfart från spel-
	lagens tillämpningsområde. Ett fartyg som framförs under utländsk flagg,
	och som endast tillhandahåller spel på svenskt territorium i samband med
	oskadlig genomfart, kan inte heller anses rikta sig till svenska konsumenter
	eller vara en del av den svenska spelmarknaden. I likhet med vad som gäll-
	er för luftfartyg som passerar svenskt territorium utan att trafikera en
	svensk flygplats bör fartyg på motsvarande sätt därför kunna undantas från
	spellagens tillämpningsområde utan att det innebär något avsteg från mål-
	sättningen att spelregleringen ska vara heltäckande.
	Sammantaget gör regeringen således bedömningen att spel som tillhan-
	dahålls på utländska fartyg som befinner sig i oskadlig genomfart i enlig-
104	het med havsrättskonventionen ska undantas från spellagens tillämpnings-

område. Det föreslagna undantaget bör vidare inte begränsas till att enbart Prop. 2021/22:242 hänvisa till artikel 17 i havsrättskonventionen. Artikel 17 i konventionen

anger visserligen den grundläggande rätten till oskadlig genomfart. Denna artikel kompletteras dock genom övriga artiklar i 3 kap. i konventionen, t.ex. anger artikel 18 vad som avses med genomfart och artikel 19 vad som avses med oskadlig genomfart. I likhet med vad Föreningen Svensk sjöfart och Transportstyrelsen anser bör därför det aktuella undantaget hänvisa till hela 3 kap. i konventionen.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 1 kap. 3 § andra stycket spellagen.

13.3Svenskt speldeltagande i lagen om skatt på spel

Regeringens förslag: En definition av svenskt speldeltagande ska in- föras i lagen om skatt på spel. Med svenskt speldeltagande ska det avses deltagande i dels onlinespel om spelaren är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige, dels annat spel än onlinespel om spelet tillhandahålls på svenskt territorium.

Departementspromemorians förslag överensstämmer med regering- ens.

Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrar sig särskilt i denna del, bl.a. Sjöfartsverket, Skatteverket och Spelinspektionen, tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Föreningen Svensk sjöfart menar att förslaget har särskilt stor betydelse eftersom det tydliggörs vad som gäller för beskattning av inkomster från spel ombord på fartyg i internationell trafik och i vilket geografiskt område som den svenska lagstiftningen ska tillämpas. Den föreslagna definitionen innebär enligt föreningen dessutom att konflikten mellan havsrättskonventionen och den svenska spellagstift- ningen undanröjs samt en skattemässig konkurrensneutralitet mellan olika aktörer oavsett flagg på fartyget.

Skälen för regeringens förslag

Svenskt speldeltagande i lagen om skatt på spel

Enligt lagen om skatt på spel ska licenshavare betala spelskatt med

18procent av den månatliga behållningen från licenspliktiga spel som om- fattas av lagen. Vid bestämmande av behållningen ska endast insatser och utbetalningar som hänför sig till det svenska speldeltagandet beaktas. Vilka spel som ska leda till beskattning, och vilket belopp som ska betalas, är således beroende av vilka spel som är licenspliktiga enligt spellagen och vad som utgör svenskt speldeltagande.

I syfte att undvika en konflikt mellan svensk spellagstiftning och havs- rättskonventionen föreslås i avsnitt 13.2 ovan att spellagen inte ska tillämpas på spel som tillhandahålls på utländska fartyg som befinner sig i oskadlig genomfart på svenskt territorium. Eftersom spel som tillhanda- hålls under sådan genomfart därmed inte omfattas av licensplikt kommer spelet inte heller omfattas av lagen om skatt på spel.

105

Prop. 2021/22:242 Spel kan emellertid tillhandahållas på ett fartyg både vid tillfällen när spelet inte är licenspliktigt och vid tillfällen när licensplikt finns. Så är t.ex. fallet när spel inte enbart tillhandahålls medan det utländska fartyget befin- ner sig i oskadlig genomfart utan även vid andra tillfällen när fartyget be- finner sig på svenskt territorium. Ett annat exempel är när spel tillhanda- hålls på ett utländskt fartyg på svenskt territorium under en del av resan och på internationellt vatten under en annan del av resan. I de fall licensie- rat spel har tillhandahållits av en licenshavare ska spelskatt betalas för be- hållningen för varje kalendermånad som avser sådant spel som omfattas av lagen om skatt på spel.

Bestämmelser om beräkningen av behållningen finns i 7 § lagen om skatt på spel. Av andra stycket i nämnda paragraf framgår att vid bestäm- mandet av behållningen för spelet ska endast insatser och utbetalningar som hänför sig till det svenska speldeltagandet beaktas. För närvarande innehåller lagen ingen definition av vad som avses med svenskt speldeltag- ande, vilket kan väcka frågor om dels hur behållningen ska beräknas vid spel under gränsöverskridande resor, dels lagens förhållande till havsrätts- konventionen.

För att säkerställa att insatser och utbetalningar som hänför sig till del- tagande i fysiska spel som tillhandahålls utanför svenskt territorium inte ska beaktas vid bestämmandet av behållningen för spelet föreslår rege- ringen, i likhet med vad bl.a. Sjöfartsverket, Skatteverket och Spelinspek- tionen anser, att det i lagen om skatt på spel ska införas en definition av svenskt speldeltagande. Av definitionen ska framgå att deltagande i annat spel än onlinespel endast ska anses utgöra svenskt speldeltagande om spel- et tillhandahålls på svenskt territorium. Deltagande i spel på fysiska spel- platser under gränsöverskridande resor bör därmed inte kunna anses som svenskt speldeltagande när spelet sker i Sveriges ekonomiska zon. För- slaget säkerställer därigenom att beräkningen av underlaget för skatten inte kommer i konflikt med havsrättskonventionen.

Den föreslagna definitionen omfattar även fysiska spel som tillhanda- hålls på en stationär plats på svenskt territorium, men är inte avsedd att medföra någon förändring av beräkningen av behållningen för sådana spel. I fråga om fysiska spel som tillhandahålls på svenskt territorium bör det även i fortsättningen sakna betydelse för beskattningen om spelaren är bo- satt i Sverige eller endast vistas här tillfälligt. Det avgörande för om det rör sig om svenskt speldeltagande är i stället om spelet tillhandahålls på en fysisk plats på svenskt territorium.

En definition av vad som avses med svenskt speldeltagande bör även reglera vad som avses med svenskt speldeltagande vid deltagande i online- spel. Av förarbetena till lagen om skatt på spel framgår att vid onlinespel rör det sig om svenskt speldeltagande om spelaren är bosatt i Sverige eller stadigvarande vistas här, oavsett var spelaren befinner sig fysiskt (prop. 2017/18:220 s. 364). Det innebär att om spelaren t.ex. tillfälligt är på resa utomlands så utgör det ändå svenskt speldeltagande. Definitionen av svenskt speldeltagande föreslås därför innehålla en reglering med sådan innebörd. Förslaget är dock inte avsett att medföra någon förändring i sak i denna del.

106

Lagförslag	Prop. 2021/22:242
Förslaget medför införandet av 7 § tredje stycket lagen om skatt på spel.

14	Vissa mindre justeringar av spellagen

Regeringens förslag: Ett förtydligande ska göras i bestämmelsen om
spelmyndighetens ingripanden på grund av att en licenshavare
åsidosätter sina skyldigheter enligt spellagen så att det klart framgår att
skyldigheten att ingripa mot en licenshavare omfattar samtliga fall då
licenshavaren inte uppfyller förutsättningarna för licens.
Spellagens bestämmelse om placeringen av en licenshavares spelsy-
stem ska ändras så att det klart framgår att licens endast får ges om lic-
enshavaren säkerställt att spelmyndigheten kan kontrollera att utrust-
ningen uppfyller föreskrivna krav.
Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer ska få med-
dela föreskrifter om undantag från kravet på registrering av spelare som
deltar i lotteri för viss tid, s.k. prenumerationslotterier.
I övrigt ska vissa rättelser och redaktionella ändringar göras i
spellagen.

Departementspromemorians förslag överensstämmer i allt väsentligt
med regeringens. I förhållande till departementspromemorian föreslår
regeringen även vissa ytterligare redaktionella ändringar.
Remissinstanserna: Endast två remissinstanser yttrar sig över förslagen
om vissa mindre justeringar av spellagen. Spelinspektionen tillstyrker för-
slagen. Branschföreningen för onlinespel (BOS) avstyrker förslaget om
undantag för krav på kundregistrering för prenumerationslotterier. Enligt
föreningen finns det inga riskfria spelformer vare sig ur ett konsument-
skyddsperspektiv eller ur ett penningtvättperspektiv.
Skälen för regeringens förslag
Förtydligande av skyldigheten att ingripa på grund av att en
licenshavare åsidosätter sina skyldigheter enligt spellagen
I spellagen ställs ett antal olika krav på spelverksamheten som licenshavar-
en är skyldig att uppfylla för att licenspliktigt spel ska få bedrivas. I de
flesta bestämmelser anges endast att licenshavaren är skyldig att vidta en
viss åtgärd eller att spelverksamheten ska bedrivas på ett visst sätt. Så är
t.ex. fallet med bestämmelserna i 5 kap. 3–6 §§ spellagen, där kraven för
att få bedriva spel på kasinon, dvs. en särskild lokal för kasinospel (se
2 kap. 3 § 7 spellagen), regleras.
Vissa bestämmelser som innehåller krav på spelverksamheten har i ställ-
et formulerats som förutsättningar för att licens ska få beviljas. Ett exempel
på denna lagstiftningsteknik är bestämmelsen i 5 kap. 7 § spellagen, enligt
vilken licens att tillhandahålla värdeautomater på andra platser än på ett
kasino får ges om vissa i paragrafen uppräknade förutsättningar är uppfyll-
da. I denna och i övriga bestämmelser med liknande utformning tar majori-
teten av kraven som ställs tydligt sikte på spelets bedrivande (se t.ex.		107

Prop. 2021/22:242 6 kap. 3 och 5 §§ samt 9 kap. 2, 3 och 5 §§ spellagen). Avsikten med dessa krav är således att de ska gälla under hela licenstiden och inte bara vid tidpunkten för ansökan om licens.

Detta är även utgångspunkten för regleringen av Spelinspektionens skyl- dighet att ingripa mot överträdelser av spellagen. I 18 kap. 12 § första stycket spellagen anges nämligen att om förutsättningarna för licens enligt 4 kap. 1–3 §§ inte längre är uppfyllda, eller om en licenshavare i övrigt åsidosätter sina skyldigheter enligt denna lag eller enligt föreskrifter eller villkor som meddelats med stöd av lagen, ska spelmyndigheten förelägga licenshavaren att inom en viss tid vidta rättelse eller besluta om förbud, ändring av villkoren eller anmärkning.

Formuleringen ”förutsättningar för licens enligt 4 kap. 1–3 §§” fanns inte med i det författningsförslag som lämnades i betänkandet En omregle- rad spelmarknad (SOU 2017:30). Bestämmelsens lydelse justerades dock under beredningen i Regeringskansliet för att tydliggöra att licenshavarens skyldigheter under licenstiden inte bara omfattar sådana krav som har med spelets bedrivande att göra, utan även sådana krav som avser licenshavar- ens personliga egenskaper (prop. 2017/18:220 s. 201, 339 och 340).

Det har emellertid framkommit, bl.a. genom utformningen av Spelin- spektionens licensbeslut, att hänvisningen till 4 kap. 1–3 §§ spellagen skulle kunna missförstås som en inskränkning av bestämmelsens tillämp- ningsområde i förhållande till de krav som formulerats som förutsättningar för licens (se t.ex. 5 kap. 7 § spellagen), till att endast omfatta kraven i de omnämnda paragraferna. Mot bakgrund av de höga krav på tydlighet som måste ställas på tillsynsbestämmelser i allmänhet bör därför hänvisningen till 4 kap. 1–3 §§ utgå. Genom förtydligandet klargörs att skyldigheten att ingripa aktualiseras i samtliga fall då förutsättningarna för licens inte läng- re är uppfyllda.

Ändring av spellagens bestämmelse om placeringen av en licenshavares spelsystem

Spelare ska kunna utgå från att de spel som tillhandahålls är säkra och att de inte kan manipuleras. I spellagen ställs därför krav på att licenshavares spelsystem ska uppfylla föreskrivna tekniska krav och att uppfyllelsen av dessa krav ska verifieras av ett ackrediterat organ. För att säkerställa att Spelinspektionen på ett tillfredsställande sätt kan kontrollera spelsystemen är huvudregeln enligt 16 kap. 2 § första stycket spellagen att en licenshav- ares spelsystem ska vara placerat i Sverige. Spelinspektionen får dock en- ligt andra stycket i samma paragraf medge undantag från denna regel. Sådana undantag kan medges om tillsynen i stället kan utföras antingen av en myndighet i licenshavarens etableringsland som Spelinspektionen har ingått avtal med eller om licenshavaren kan ge Spelinspektionen möjlighet att genomföra en tillfredsställande kontroll genom fjärråtkomst eller lik- nande. Spelinspektionen har ingått avtal om sådant samarbete med spel- myndigheter i några andra länder. Myndigheten har vidare genom licens- beslut meddelat undantag från huvudregeln i samtliga fall när det har be- gärts.

Syftet med regleringen i 16 kap. 2 § spellagen är att säkerställa att Spel- inspektionen kan genomföra en tillfredsställande kontroll av en licenshav-

ares spelsystem. För att tydliggöra detta syfte bör undantagsregleringen

108

utgå och de olika metoderna för att säkerställa Spelinspektionens kontroll- Prop. 2021/22:242 möjligheter i stället omformuleras till alternativa förutsättningar för att till-

dela en licens. Detta innebär att Spelinspektionen inte längre kommer att behöva besluta om undantag från kravet på att spelutrustningen ska vara placerad i Sverige och bedöms därmed medföra ett något enklare förfaran- de hos myndigheten. Spelinspektionen, som är den enda remissinstans som yttrar sig i denna del, tillstyrker förslaget. I likhet med vad som gäller en- ligt nuvarande reglering, bör Spelinspektionen även i fortsättningen i sam- band med prövningen av en licens ta ställning till om en tillfredsställande kontroll är säkerställd.

Utvidgad rätt att meddela föreskrifter om undantag från registrering och kontroll av en spelares identitet

I 12 kap. spellagen finns bestämmelser om registrering av spelare. Enligt huvudregeln i 12 kap. 1 § ska en licenshavare registrera den som vill delta i spel. Vid registreringen ska spelaren enligt 12 kap. 2 § uppge namn, adress och personnummer eller motsvarande. Licenshavaren ska även kon- trollera spelarens identitet på ett betryggande sätt genom en tillförlitlig elektronisk identifiering eller motsvarande. Syftet med bestämmelserna är att licenshavaren ska kunna upprätthålla lagstadgade åldersgränser samt att fusk, bedrägeri och annan brottslig verksamhet ska kunna motverkas och förhindras (prop. 2017/18:220 s. 140).

Krav på registrering har, med hänsyn till penningtvättsreglerna, även an- setts nödvändigt när det gäller köp av lotter för viss tid, s.k. prenumera- tionslotterier. För spelare som deltar i ett prenumerationslotteri finns där- för en särskild bestämmelse om registrering i 12 kap. 3 § spellagen. I likhet med vad som gäller för annat spel, ska deltagare i sådana lotterier registrer- as med namn, adress och personnummer eller motsvarande. Mot bakgrund av de låga belopp som sådant spel omfattar, och eftersom lotterna sänds till spelarens folkbokföringsadress, har det dock inte ansetts nödvändigt med ett särskilt krav på betryggande identifiering av spelarens identitet.

Enligt 21 kap. 11 § spellagen får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om undantag från registrering enligt 12 kap. 1 § spellagen och om hur kontrollerna av en spelares identi- tet enligt 12 kap. 2 och 4 §§ spellagen ska göras. Utgångspunkten är att undantag endast bör komma i fråga i de fall då riskerna för penningtvätt eller finansiering av terrorism bedöms som låga, exempelvis vid köp av fysiska lotter (prop. 2017/18:220 s. 141). Någon möjlighet att undanta pre- numerationslotterier från registreringskravet finns inte.

Mot bakgrund av att prenumerationslotterier som regel omfattar låga be- lopp och även i övrigt har många likheter med fysiska lotter anser regering- en, till skillnad mot BOS, att möjligheten att föreskriva om undantag från registrering även bör omfatta sådana lotterier. Det innebär att möjligheten att föreskriva undantag från registrering kommer att omfatta alla spel en- ligt spellagen. Bemyndigandena i 21 kap. 11 § spellagen ska därför ändras till att även omfatta registrering av spelare som deltar i lotteri för viss tid enligt 12 kap. 3 § spellagen.

109

Prop. 2021/22:242 Övriga rättelser och redaktionella ändringar i spellagen

Enligt 6 kap. 11 § spellagen är det vid försäljning av förhandsdragna fysi- ska lotter enligt 9 § inte tillåtet att låta spelaren själv göra sin insats med hjälp av teknisk eller elektronisk utrustning som tillhandahålls av den juri- diska personen, såvida inte utrustningen är försedd med en slumptalsgen- erator eller ett elektroniskt minne. När spellagen infördes justerades den nu aktuella lagtexten med anledning av synpunkter från Lagrådet. I sam- band med justeringen kom en felaktig dubbel negation att föras in i be- stämmelsen. Den korrekta innebörden framgår dock av författningskom- mentaren till bestämmelsen. Där anges att fysiska förhandsdragna lotter i vissa fall får tillhandahållas genom att spelaren själv sköter den tekniska utrustningen under förutsättning att den inte är försedd med slumptalsgen- erator eller elektroniskt minne (prop. 2017/18:220 s. 309). För att den innebörden ska framgå av lagtexten bör bestämmelsen justeras.

Av 18 kap. 2 § spellagen framgår att spelmyndigheten har tillsyn över att spelverksamhet som bedrivs med licens eller registrering enligt samma lag följer penningtvättslagen. Vid en nyligen genomförd lagändring som trädde i kraft den 10 november 2021 blev den aktuella bestämmelsen i penningtvättslagen omnumrerad till 1 kap. 2 § första stycket 15 (prop. 2020/21:206, bet. 2021/22:FiU7, rskr. 2021/22:11, SFS 2021:903). Omnumreringen gjorde att hänvisningen i spellagen blev felaktig. För att undvika att hänvisningen ska behöva justeras vid framtida ändringar i penningtvättslagen bör bestämmelsen få en annorlunda utformning.

Vidare bör även vissa andra mindre redaktionella ändringar göras i

4 kap. 4 §, 11 kap. 1 §, 18 kap. 13 §, 19 kap. 2 § och 21 kap. 8 och 13 §§ spellagen.

Lagförslag

Förslagen medför ändringar i 4 kap. 4 §, 6 kap. 11 §, 11 kap. 1 §, 16 kap. 2 §, 18 kap. 2, 12 och 13 §§, 19 kap. 2 § samt 21 kap. 8, 11 och 13 §§ spel- lagen.

	15	Ikraftträdande- och
		övergångsbestämmelser

	Regeringens förslag: Lagändringarna ska i fråga om de nya bestäm-
	melserna om tillstånd för spelprogramvara träda i kraft den 1 juli 2023.
	Ändringarna till följd av uppsägelsen av överenskommelsen mellan
	Sverige och Finland om automatspel på passagerarfartyg i reguljär
	linjetrafik mellan länderna ska träda i kraft den dag regeringen bestäm-
	mer. Övriga ändringar ska träda i kraft den 1 januari 2023.
	Bestämmelserna om tillstånd för spelprogramvara ska få tillämpas på
	ansökningar om tillstånd som lämnas in till spelmyndigheten efter den
	28 februari 2023 och som avser tid efter den 30 juni 2023.
	De upphävda bestämmelserna i automatspelslagen, bestämmelserna
	som ändras till följd av uppsägelsen av överenskommelsen mellan
110	Sverige och Finland och de äldre bestämmelser i lagen om skatt på spel

ska fortfarande gälla för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

Betänkandets förslag överensstämmer delvis med regeringens. I be- tänkandet föreslås att ändringarna i lagarna ska träda i kraft den 1 juli 2022 med undantag av bestämmelserna om tillstånd för spelprogramvara som ska träda i kraft den 1 januari 2023.

Departementspromemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens. I departementspromemorian föreslås att andra ändringar än de till följd av uppsägelsen av överenskommelsen mellan Sverige och Fin- land ska träda i kraft den 1 juli 2020.

Promemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens. I pro- memorian föreslås att ändringen ska träda i kraft den 1 juli 2022.

Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna, däribland Aktie- bolaget Trav och Galopp och Spooniker Ltd, tillstyrker eller har inga syn- punkter på förslagens ikraftträdande- och övergångsbestämmelser.

Flera remissinstanser vill att förslagen om en möjlighet att meddela un- dantag från de tekniska kraven och anpassade regler om bonus ska träda i kraft så fort som möjligt. Det gäller bl.a. Bröstcancerförbundet, Bygde- gårdarnas riksförbund, Folkspel ideell förening, Pensionärernas riksor- ganisation, Prostatacancerförbundet, SKPF Pensionärerna, Svenska Postkodföreningen, Sveriges bingoarrangörers centralorganisation (Sve- bico), Sveriges dövas riksförbund och Synskadades riksförbund. Enligt bl.a. Leovegas AB och Paf Consulting Abp (Paf) bör bestämmelserna om tillstånd för spelprogramvara träda i kraft så snart som möjligt. Enligt bl.a. Miljonlotteriet och Nordic Lottery AB är det dock fullt rimligt att förslaget om tillståndskrav får ett senare ikraftträdandedatum än övriga förslag med hänsyn till frågans komplexitet. Skatteverket menar att det behövs tre mån- ader för att göra nödvändiga förändringar i blanketter och information på hemsidan med anledning av ändringarna i lagen om skatt på spel.

Skälen för regeringens förslag: Eftersom förslagen syftar till att stärka den svenska spelregleringen genom att bl.a. öka möjligheterna att stänga ute olicensierad spelverksamhet, skydda konsumenterna och öka möjlig- heterna att följa utvecklingen på den svenska spelmarknaden är det ange- läget att ändringarna kan träda i kraft så snart som möjligt. Eftersom det rör sig om relativt omfattande förändringar är det samtidigt också viktigt att aktörerna på spelmarknaden ges viss tid att anpassa sig till den nya reg- leringen. Även om det inte införs något krav på särskild måttfullhet vid marknadsföring av spel bedöms t.ex. det justerade måttfullhetskravet kräva viss tid för anpassning. Det behövs även, som Skatteverket konstate- rar, viss tid för myndigheten att göra nödvändiga förändringar med anled- ning av ändringarna i lagen om skatt på spel. För att inte ha för många olika tidpunkter för ikraftträdande, som riskerar att skapa förvirring kring när de olika ändringarna börjar gälla, bör ändringarna träda i kraft vid sam- ma tidpunkt, om det inte finns särskilda skäl för undantag. Eftersom Spel- inspektionen har uppgett att myndigheten inte avser att ställa några högre krav på de allmännyttiga lotterierna i avvaktan på den nya möjligheten att meddela undantag från de tekniska kraven saknas det vidare, som bl.a. Folkspel ideell förening, Svebico och Svenska Postkodföreningen efter- frågar, skäl att föreslå någon särskild ikraftträdandetidpunkt för bestäm- melserna som särskilt berör dessa lotterier.

Prop. 2021/22:242

111

Prop. 2021/22:242 Mot bakgrund av omfattningen av förslagen bedömer regeringen att ett rimligt datum för ikraftträdande är den 1 januari 2023. Majoriteten av de föreslagna ändringarna bör därför träda i kraft vid denna tidpunkt.

När det gäller den föreslagna regleringen om tillstånd för spelprogram- vara är det visserligen, som bl.a. Leovegas AB och Paf anser, viktigt att ett sådant krav kan träda i kraft så snart som möjligt. Samtidigt behövs det, som Nordic Lottery AB påpekar, tillräckligt med tid för att samtliga aktörer ska kunna förbereda sig på förändringarna. Hänsyn behöver tas till att lic- enshavare måste förlita sig på att deras underleverantörer väljer och har tillräcklig tid för att söka tillstånd. I annat fall måste licenshavaren ha rim- lig tid att byta underleverantör. Regleringen bör därför träda i kraft den 1 juli 2023. Det bör samtidigt införas en övergångsregel som innebär att reglerna ska kunna tillämpas på ansökningar som lämnas in till Spelin- spektionen efter den 28 februari 2023 om de avser tid efter den 30 juni 2023, för att möjliggöra att ansökningarna ska kunna lämnas in till och prövas av myndigheten i god tid innan reglerna börjar att gälla.

Ändringarna i 1 kap. 2 och 4 §§ spellagen är beroende av att överens- kommelsen mellan Sverige och Finland om automatspel på passagerarfar- tyg i reguljär linjetrafik mellan länderna upphör att gälla. Uppsägningstid- en är sex månader och måste föregås av ett riksdagsbeslut. För att skapa nödvändig flexibilitet bör det därför överlåtas åt regeringen att bestämma tidpunkt för ikraftträdande av ändringarna till följd av uppsägelsen.

Med hänsyn till att det även efter ikraftträdandet kan uppkomma frågor om bl.a. tillstånd, avgifter och skatter som hänför sig till tiden före ikraft- trädandet, bör slutligen de upphävda bestämmelserna i automatspelslagen samt äldre bestämmelser i lagen om skatt på spel och 1 kap. 2 och 4 §§ spellagen fortfarande gälla för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Övriga författningsändringar bedöms inte vara sådana att de motiverar särskilda övergångsbestämmelser.

16Konsekvenser

16.1Åtgärder för att stänga ute olicensierat spel

16.1.1Tillstånd för spelprogramvara

Regeringens bedömning: Införandet av tillståndskrav för spelpro- gramvara bedöms försvåra tillhandahållandet av olicensierat spel och därmed medföra ett ökat skydd mot spelets skadeverkningar och ett stärkt konsumentskydd, vilket även kan leda till minskade samhällseko- nomiska kostnader för att hantera spelproblem. En förflyttning av spel- andet från olicensierat till licensierat spel kan även medföra ökade skatteintäkter för staten.

För spelprogramvaruutvecklare kommer avgiften för tillstånd inne- bära vissa merkostnader. Samtidigt kan möjligheten att bedriva verk- samhet med tillstånd ge dessa aktörer ökad legitimitet och större förtro- ende på spelmarknaden. Regleringen bör också medföra mer rättvisa

112

konkurrensvillkor på marknaden för spelprogramvara. Det bedöms inte leda till några mer omfattande konsekvenser för licenshavarna.

Kravet kommer för Spelinspektionen medföra ansvar för att pröva ansökningar om tillstånd och att utöva tillsyn över att reglerna följs. Förslaget kan medföra förändringar i både kostnader och avgifter för Spelinspektionen, men förväntas i sin helhet inte medföra någon stats- finansiell nettobelastning. När det gäller arbetet med tillsynen av till- ståndshavare och övriga effekter på myndighetens verksamhet bedöms detta kunna hanteras inom befintlig anslagsram.

Kravet kan medföra en viss måltillströmning till de allmänna förvalt- ningsdomstolarna. De merkostnader som detta kan medföra bedöms dock kunna rymmas inom befintlig anslagsram.

Kravet bedöms inte ha någon påverkan på jämställdheten mellan kvinnor och män.

Betänkandets bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser yttrar sig särskilt

över bedömningen. Kammarrätten i Jönköping menar att den samlade bilden som ges av förslaget om tillstånd för spelprogramvara är att det kan medföra en viss måltillströmning till domstolarna, men inte några ökade anslag. Spelinspektionen bedömer att förslaget innebär högre kostnader för myndigheten än vad utredningen bedömer. Den prövning som ska göras vid en ansökan om tillstånd till spelprogramvara är inte lika omfattande som vid en ansökan om licens för spel. Myndighetens tidigare uppskatt- ning av vad ansökningsavgiften bör uppgå till är dock alldeles för låg. En- ligt myndigheten kommer det att ta ca 40 timmar att hantera en ansökan. För att täcka kostnaderna för prövningen behöver avgiften enligt myndig- heten uppgå till 120 000 kronor. Spelinspektionen har tidigare angett att hanteringen av ansökningarna förväntas ta en årsarbetskraft i anspråk. Vid denna uppskattning var tillsynen inte medräknad. Myndigheten bedömer att arbetet med tillstånden och tillsynen totalt kommer att ta fem årsarbets- krafter i anspråk, vilket ger en ökad kostnad om ca 4 000 000 kronor per år. Enligt myndigheten krävs det även en vidareutveckling av IT-stöd för handläggningen, vilket innebär en engångskostnad om ca 300 000 kronor.

Skälen för regeringens bedömning: Förslaget om ett tillståndskrav för spelprogramvara syftar till att försvåra tillhandahållandet av olicensierat spel genom att minska olicensierade aktörers tillgång till spelprogramvara. Förslaget bedöms kunna leda till en viss förflyttning av spelandet från olic- ensierat till licensierat spel och därmed medföra ökade skatteintäkter från spelskatt för staten. Denna bedömning är emellertid förenad med sådan osäkerhet som gör att denna effekt inte kan uppskattas. Vid spel hos olic- ensierade spelföretag gäller inte heller de skyddsmekanismer som följer av spellagen om bl.a. omsorgsplikt, bonusbegränsningar, gränssättning och möjlighet till självavstängning. Det är framför allt inom den mest riskfyll- da spelformen, onlinekasino, som olicensierat spelande förekommer. För- slaget bedöms därför även medföra ett ökat skydd mot spelets skadeverk- ningar och ett stärkt konsumentskydd. Till följd av det ökade skyddet mot spelets skadeverkningar bör även de samhällsekonomiska kostnaderna för att hantera spelproblem kunna minska i någon mån. Förslaget påverkar i övrigt främst de som tillverkar, tillhandahåller, installerar och ändrar spel- programvara för den svenska spelmarknaden, innehavare av licens för

Prop. 2021/22:242

113

Prop. 2021/22:242 kommersiellt onlinespel och vadhållning, Spelinspektionen samt i viss mån de allmänna förvaltningsdomstolarna.

Det är svårt att förutse hur många aktörer som kommer att söka tillstånd. Utredningen uppskattar, utifrån uppgifter från spelbranschen, att det är ett begränsat antal programvaruutvecklare som förser merparten av den sven- ska spelmarknaden med spelprogramvara. Även om förslaget är utformat på ett sätt som endast medför begränsade kostnader i form av avgifter och administration för programvaruföretagen, är det rimligt att anta att vissa aktörer som nu verkar på marknaden kommer att avstå från att ansöka om tillstånd. Utredningens bedömning, som är något osäker, är att det är rim- ligt att förvänta sig ca 70 ansökningar inför reglernas ikraftträdande.

Ienlighet med vad som gäller i övrigt vid licens-, tillstånds- och registre- ringsprövningar enligt spellagen ska den som ansöker om tillstånd för spel- programvara vara skyldig att betala en avgift som täcker myndighetens kostnader för tillståndsprövningen. Utredningen bedömer att en avgift om 30 000 kronor bör gälla vid ansökan om tillstånd för spelprogramvara och 10 000 kronor för en ansökan om att ändra ett sådant tillstånd. Spelinspek- tionen menar att den uppskattade ansökningsavgiften är alldeles för låg och att den i stället bör uppgå till 120 000 kronor. Avgiften för tillstånd ska, på motsvarande sätt som avgiften för licenser, fastställas på förord- ningsnivå. Finansdepartementet har remitterat en promemoria med förslag om sådana förordningsändringar (Fi2022/00851) och regeringen avser att senare ta ställning till den föreslagna nivån på avgifterna för tillstånd för spelprogramvara och ändring av sådant tillstånd.

Avgiften för tillstånd kommer innebära vissa merkostnader för spelpro- gramvaruleverantörer, även om kraven är begränsade i jämförelse med vad som gäller för licenshavare. Även med hänsyn till att marknaden består av aktörer med mycket varierad storlek och resursstyrka, delar regeringen ut- redningens bedömning att de föreslagna kraven är rimliga. Samtidigt som regleringen innebär vissa merkostnader kan möjligheten att bedriva verk- samhet med tillstånd ge dessa aktörer ökad legitimitet och större förtroen- de på marknaden. Regleringen bör också medföra mer rättvisa konkurrens- villkor på marknaden för spelprogramvara.

För licenshavare innebär förslaget att de måste tillse att deras underlev- erantörer väljer att söka tillstånd. I annat fall måste licenshavaren byta un- derleverantör. Det är dock rimligt att anta att de flesta spelprogramvaruut- vecklarna kommer att söka tillstånd, varför detta troligtvis inte kommer att leda till några mer omfattande konsekvenser för licenshavarna.

Spelinspektionen föreslås vara den myndighet som ska ansvara för att pröva ansökningar om tillstånd och att utöva tillsyn över att reglerna följs. Myndigheten har till utredningen uppgett att tillståndsprövningen kommer ta en årsarbetskraft i anspråk. I sitt remissvar anger myndigheten att denna uppskattning inte tar hänsyn till arbetet med tillsynen av tillståndshavarna. Spelinspektionen bedömer att det totala arbetet med tillstånden och tillsyn- en kommer att ta fem årsarbetskrafter i anspråk. Myndighetens kostnader för tillståndsprövningen kommer dock att täckas av motsvarande nivå av intäkter till staten i form av ansökningsavgifter. Eftersom förslaget även bedöms öka kanaliseringen till licensierade spelbolag kan även statens skatteintäkter från dessa bolag komma att öka. När det gäller arbetet med tillsynen av tillståndshavare och övriga effekter på myndighetens verk-

114

samhet delar regeringen, till skillnad mot Spelinspektionen, utredningens Prop. 2021/22:242 bedömning att detta bör kunna hanteras inom befintlig anslagsram.

Förslaget kan, liksom Kammarrätten i Jönköping konstaterar, antas medföra en viss måltillströmning till de allmänna förvaltningsdomstolar- na. Regeringen delar emellertid utredningens bedömning att det bör vara fråga om ett mycket litet antal mål och att de merkostnader som förslaget kan medföra därför bör kunna rymmas inom befintlig anslagsram.

Syftet med förslaget är att bl.a. stänga ute olicensierat spel och därigen- om även bidra till att öka skyddet mot spelets skadeverkningar. Andelen med problemspelande är högre för män än för kvinnor (Swelogs 2021). Förslaget kan därför antas träffa män i högre grad än kvinnor. Förslaget bedöms i övrigt inte medföra några ekonomiska eller andra effekter för jämställdheten mellan kvinnor och män.

16.1.2Främjandeförbud

Regeringens bedömning: Införandet av ett förbud mot att i yrkesmäs- sig verksamhet eller annars i förvärvssyfte främja deltagande i otillåtet spel eller spel som tillhandahålls utan nödvändig licens får främst kon- sekvenser för Spelinspektionen, som får en tydligare bestämmelse att utgå ifrån i sitt tillsynsarbete. Det bedöms inte medföra behov av utökat anslag för myndigheten.

Förbudet kan medföra viss måltillströmning till de allmänna förvalt- ningsdomstolarna. De merkostnader som detta medför bedöms rymmas inom befintlig anslagsram.

Förbudet bedöms inte ha någon påverkan på jämställdheten mellan kvinnor och män.

Betänkandets bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Endast en remissinstans yttrar sig särskilt över be-

dömningen. Spelinspektionen bedömer att införandet av ett främjandeför- bud medför ett utökat resursbehov, främst för tillsyn och efterföljande domstolsprocesser. Enligt myndigheten finns det även ett utökat behov av informations- och samverkansinsatser. Tidigare erfarenheter från den upp- hävda lotterilagen talar enligt myndigheten för att tillsynen inom detta om- råde kan leda till långdragna domstolsprocesser. Myndigheten bedömer att förslaget medför behov av en årsarbetskraft, motsvarande 800 000 kronor per år.

Skälen för regeringens bedömning: Förslaget innebär att det införs ett förbud mot att i yrkesmässig verksamhet eller annars i förvärvssyfte främja deltagande i otillåtet spel eller spel som tillhandahålls utan nödvändig lic- ens. Syftet är att stärka skyddet mot olicensierat spel. Främjande av olov- ligt spel är redan kriminaliserat genom 19 kap. 2 § spellagen. Förslaget innebär alltså inte att något som nu är tillåtet förbjuds.

Främjandeförbudet får främst konsekvenser för Spelinspektionen, som får en tydligare bestämmelse att utgå ifrån i sitt tillsynsarbete. I nuläget anmäler Spelinspektionen verksamhet som främjar olovligt spel till åklag- are för vidare hantering. Genom förslaget kan Spelinspektionen även välja att i sådana fall vidta administrativa åtgärder mot aktören. Eftersom det

redan i dagsläget är förbjudet att främja olovligt spel bedömer regeringen,

115

Prop. 2021/22:242 till skillnad mot Spelinspektionen, att förslaget inte bör kräva ett utökat behov av informations- och samverkansinsatser. Den utökade möjligheten att, i stället för att endast kunna anmäla en misstänkt överträdelse till åklagare, kunna vidta administrativa åtgärder medför inte heller några nya ansvarsområden, utan är tänkt att användas i det tillsynsarbete som redan pågår hos myndigheten. Regeringen bedömer därför, i motsats till Spelin- spektionen, att förslaget inte heller i övrigt bör medföra behov av utökat anslag för myndigheten.

Förslaget kan medföra viss måltillströmning till de allmänna förvalt- ningsdomstolarna. Det bedöms dock vara fråga om ett mycket litet antal mål och de merkostnader som förslaget medför bör därför kunna rymmas inom befintlig anslagsram.

Förslaget bedöms kunna bidra till ett ökat skydd mot olicensierat spel. I det avseendet är konsekvensanalysen avseende förslaget om tillstånd för spelprogramvara relevant även för detta förslag (se avsnitt 16.1.1 ovan). På motsvarande sätt är analysen i samma avsnitt om effekterna för jäm- ställdheten mellan kvinnor och män även relevant för detta förslag.

	16.1.3	Förbud mot reklam för olicensierat spel i
		utländska sändningar och på
		videodelningsplattformar

	Regeringens bedömning: Införandet av förbudet mot reklam för olic-
	ensierat spel i utländska sändningar och på videodelningsplattformar får
	främst konsekvenser för Spelinspektionen, som får en tydligare bestäm-
	melse att utgå ifrån i sitt tillsynsarbete. Det bedöms inte medföra behov
	av utökat anslag för myndigheten.
	Förbudet bedöms inte ha någon påverkan på jämställdheten mellan
	kvinnor och män.

	Betänkandets bedömning överensstämmer med regeringens.
	Remissinstanserna: Ingen remissinstans yttrar sig särskilt över bedöm-
	ningen.
	Skälen för regeringens bedömning: Förslaget innebär att spellagens
	förbud att sända reklam för spel som tillhandahålls av någon som saknar
	nödvändig licens utvidgas till att gälla även för utlandsbaserade medie-
	tjänstleverantörer och sådan reklam som tillhandahålls av en leverantör av
	en videodelningsplattform. Syftet är att stärka skyddet mot olicensierat
	spel.
	Främjande av olovligt spel är kriminaliserat genom 19 kap. 2 § spellag-
	en. Enligt förarbetena kan marknadsföring av spel, oavsett medial form,
	utgöra främjande (prop. 2017/18:220 s. 346). Förslaget innebär alltså inte
	att något som nu är tillåtet förbjuds. Förslaget är därmed för berörda
	näringsidkare närmast av förtydligande karaktär.
	Förslaget får främst konsekvenser för Spelinspektionen, som får en tyd-
	ligare bestämmelse att utgå ifrån vid sin tillsyn av reklam för spel som
	tillhandahålls utan nödvändig licens. Förslaget bedöms inte medföra
	behov av utökat anslag för myndigheten.
	Förslaget bedöms kunna bidra till ett ökat skydd mot olicensierat spel. I
116	det avseendet är konsekvensanalysen avseende förslaget om tillstånd för

spelprogramvara relevant även för detta förslag (se avsnitt 16.1.1 ovan). Prop. 2021/22:242 På motsvarande sätt är analysen i samma avsnitt om effekterna för jäm-

ställdheten mellan kvinnor och män även relevant för detta förslag.

16.2Åtgärder för att minska skadeverkningar av spel

16.2.1Det justerade kravet på måttfullhet vid marknadsföring av spel

Regeringens bedömning: Det justerade kravet på måttfullhet vid marknadsföring av spel får framför allt konsekvenser för konsumenter- na, licenshavarna och tillsynsmyndigheterna. Kravet förväntas öka kon- sumentskyddet och leda till en minskad risk för att spelproblem uppstår. Det bedöms vidare leda till minskad exponering av marknadsföring av spel till barn och ungdomar.

Det justerade kravet bedöms inte påverka kanaliseringen till lagligt spel i någon större utsträckning eller i övrigt få några större konsekven- ser för spelmarknaden. Eftersom det redan finns ett krav på måttfullhet vid marknadsföring bedöms justeringen endast få begränsade ekonomi- ska konsekvenser för licenshavarna. Det bedöms inte heller påverka förhållandet mellan aktörerna på spelmarknaden.

Kravet bedöms inte få några större konsekvenser för de allmännyttiga lotteriernas möjligheter att marknadsföra sig eller civilsamhällets möj- ligheter till finansiering genom sådana lotterier. Det bedöms inte heller få några större konsekvenser för hästnäringen, idrottsrörelsen eller före- ningslivet i övrigt.

Det justerade kravet påverkar inte licenshavarnas behov av att mark- nadsföra sina produkter och bedöms därför inte medföra ett intäktsbort- fall för de mediekanaler som har annonsintäkter från spelreklam.

Kravet bedöms förenkla Konsumentverkets tillsynsarbete och öka möjligheterna att driva processer i domstol. Eventuellt ökade kostnader i ett inledande skede bedöms rymmas inom ramen för myndighetens befintliga anslag. Förslaget kan inledningsvis få viss betydelse för de allmänna domstolarnas arbetsbelastning genom ett ökat antal mål. Arbetsbelastningen i stort bör däremot endast påverkas marginellt och kostnaderna bedöms därför kunna hanteras inom de befintliga ekonomi- ska ramarna.

Det justerade kravet bedöms kunna ha större effekter för unga män än unga kvinnor. Eftersom förslaget träffar kvinnor och män på samma sätt bedöms det dock i övrigt inte få några effekter för jämställdheten.

Promemorians bedömning om konsekvenserna av ett krav på särskild måttfullhet överensstämmer delvis med regeringens bedömning av det justerade måttfullhetskravet. Ett krav på särskild måttfullhet skulle dock få större konsekvenser för den svenska spelmarknaden, främst vad gäller licenshavarnas möjligheter att marknadsföra sina produkter och medieka- nalernas annonsintäkter.

117

Prop. 2021/22:242	Remissinstanserna: Sveriges konsumenter menar att konsekvenserna
	av ett krav på särskild måttfullhet inte skulle vara särskilt märkbara efter-
	som det redan finns ett krav på måttfullhet och tror inte att det skulle få
	några dramatiska konsekvenser för mediekanalerna. Organisationen bedö-
	mer vidare att en eventuell ökad arbetsbelastning för tillsynsmyndigheter
	och domstolar skulle uppvägas av en tydligare praxis och av att viss väg-
	ledning skulle kunna hämtas från alkoholområdet.
	Flera remissinstanser är kritiska till promemorians konsekvensanalys av
	ett krav på särskild måttfullhet. Enligt Regelrådet kan det inte uteslutas att
	ett sådant krav skulle medföra kostnader. Folkhälsomyndigheten bedömer
	att bolagens omsättning skulle kunna minska och att kanaliseringen skulle
	kunna påverkas av ett sådant krav om inte åtgärder vidtas på detta område.
	Spelinspektionen anser att en ytterligare belysning av konsekvenserna, sär-
	skilt för folkrörelsernas lotterier, hade underlättat bedömningen. Flera
	spelbolag och branschorganisationer, däribland AB Svenska spel, Bransch-
	föreningen för onlinespel (BOS), Paf Consulting Abp, Spooniker Ltd och
	William Hill International, menar att ett krav på särskild måttfullhet skulle
	riskera att leda till minskad kanalisering, vilket skulle minska intäkterna
	för spelbolag samt för idrottsrörelsen och andra allmännyttiga ändamål.
	Enligt dessa skulle även spelbolagens vilja att köpa medieutrymme min-
	ska, vilket skulle påverka mediekanalernas annonsintäkter. ComeOn
	Sweden Ltd anser att konsekvenserna för kanaliseringen och konsument-
	skyddet inte är ordentligt utredda. Bland annat AB Kvällstidningen
	Expressen, Bauer media AB, Bonnier News Group AB, Gratistidningarnas
	förening, Sveriges annonsörer AB och Sveriges mediebyråer anser att ana-
	lysen av konsekvenserna för mediekanalerna är bristfällig och menar att
	ett krav på särskild måttfullhet skulle innebära ett intäktsbortfall för medie-
	kanalerna. Ett stort antal aktörer med koppling till allmännyttiga lotterier,
	däribland Bygdegårdarnas riksförbund, Folkspel ideell förening, Intresse-
	föreningen Sveriges allmännyttiga lotterier (Svalo) och Nordic Lottery
	AB, saknar en analys av behoven av en strängare reglering av marknadsfö-
	ring för allmännyttiga spel och konsekvenserna för civilsamhället. ECPAT
	Sverige och Rädda barnen anser att det saknas en barnrättslig konsekvens-
	analys. Flera remissinstanser, bl.a. Svensk galopp, Svensk travsport och
	Sveriges paralympiska kommitté, menar vidare att det saknas en analys av
	konsekvenserna för bl.a. hästnäringen, idrotten och föreningslivet.
	Skälen för regeringens bedömning: Det nuvarande kravet på måttfull-
	het vid marknadsföring av spel föreslås inte ändras till ett krav på särskild
	måttfullhet. I stället föreslås att det nuvarande måttfullhetskravet justeras,
	så att det vid bedömningen särskilt ska beaktas hur stor risk det aktuella
	spelet innebär för att utveckla spelproblem och i vilken utsträckning mark-
	nadsföringen riskerar att nå personer under 18 år. Förslaget syftar till att
	förtydliga att det ställs högre krav på marknadsföringens utformning när
	det gäller spel med hög risk för spelproblem och på marknadsföring som
	förekommer i sammanhang som gör att den riskerar att nå barn och ung-
	domar. Förslaget får framför allt konsekvenser för konsumenterna, licens-
	havarna och tillsynsmyndigheterna.
	Förslaget förväntas öka konsumentskyddet, eftersom det blir tydligare
	när en marknadsföringsåtgärd inte är måttfull. Genom att det tydliggörs att
	särskild hänsyn ska tas till hur riskfyllt det marknadsförda spelet är, kan
118	förslaget även leda till en minskad risk för att spelproblem uppstår. För-

slaget bedöms vidare leda till minskad exponering av marknadsföring av spel till barn och ungdomar, vilket minskar risken för att dessa ska lockas till spel om pengar.

Om spelföretagens möjligheter att marknadsföra sig och sina produkter begränsas i alltför stor omfattning finns det en viss risk för att spelföretag skulle lämna den svenska marknaden och att svenska konsumenter i stället skulle söka sig utanför licenssystemet för att spela. Det justerade måttfull- hetskravet innebär dock främst ett förtydligande av vad som särskilt ska beaktas vid bedömningen av om en marknadsföringsåtgärd är måttfull. Det kommer således även fortsättningsvis finnas avsevärt bättre möjligheter för licenshavare att marknadsföra sig och på så sätt nå en hög kundkänne- dom på den svenska marknaden, jämfört med för olicensierade aktörer, för vilka det gäller ett totalt marknadsföringsförbud. Förslaget bedöms där- med inte, som bl.a. BOS, Folkhälsomyndigheten, Spooniker Ltd och Sven- ska spel menar att ett krav på särskild måttfullhet skulle göra, påverka kan- aliseringen till lagligt spel i någon större utsträckning eller i övrigt få några större konsekvenser för den svenska spelmarknaden.

Det finns i dagsläget ca 70 spelföretag med licens för kommersiellt on- linespel och vadhållning. En begränsning av bolagens möjligheter att marknadsföra sin produkt kan resultera i en minskning av intäkter och kun- der. Eftersom det redan i dagsläget finns ett krav på måttfullhet vid mark- nadsföring av spel bedöms förslaget dock, till skillnad mot vad Regelrådet menar att ett krav på särskild måttfullhet skulle medföra, endast få begrän- sade ekonomiska konsekvenser för licenshavarna. Förslaget bedöms inte heller komma att påverka förhållandet mellan aktörer på den konkurrens- utsatta delen av den svenska spelmarknaden.

När det gäller bedömningen om vilka konsekvenser förslaget får för de allmännyttiga lotterierna, som bl.a. Folkspel ideell förening, Spelinspek- tionen och Svalo efterfrågar, kan det konstateras att sådana lotterier gene- rellt sett innebär en låg risk för spelproblem. Förslaget bedöms därför inte få några större konsekvenser för de allmännyttiga lotteriernas möjligheter att marknadsföra sig. Det innebär vidare att förslaget inte heller påverkar civilsamhällets möjligheter till finansiering genom sådana lotterier. För- slaget kommer således inte att, som ECPAT Sverige och Rädda barnen framför en oro för, påverka t.ex. barnrättsorganisationernas finansierings- möjligheter. Mot bakgrund av den flexibilitet förslaget medför för mark- nadsföring beroende på hur riskfyllt det spel som marknadsförs är och i vilka sammanhang den förekommer bedöms det inte heller, som bl.a. Svensk travsport och Sveriges paralympiska kommitté är oroliga för, få några större konsekvenser för hästnäringen, idrottsrörelsen eller förenings- livet i övrigt.

Förslaget påverkar inte licenshavarnas behov av att marknadsföra sina produkter. Det justerade måttfullhetskravet innebär inte heller en lika om- fattande begränsning av marknadsföringsmöjligheterna som ett krav på särskild måttfullhet skulle innebära. Förslaget bedöms därför inte, på så sätt som bl.a. Bauer media AB, Bonnier News Group AB, Gratistidningar- nas förening, Sveriges annonsörer AB och Sveriges mediebyråer menar att ett krav på särskild måttfullhet skulle göra, medföra ett intäktsbortfall för de mediekanaler som har annonsintäkter från spelreklam.

Konsumentverket har det primära tillsynsansvaret över marknadsföring- en av spel. Det justerade måttfullhetskravet innebär att det förtydligas vad

Prop. 2021/22:242

119

Prop. 2021/22:242 som särskilt ska beaktas vid bedömningen av om marknadsföringen är måttfull. Eftersom Konsumentverket redan bedriver tillsyn över att kravet på måttfullhet följs bedöms förslaget endast få begränsade konsekvenser för myndigheten. Förslaget förtydligar däremot den närmare betydelsen av begreppet, vilket bedöms förenkla myndighetens tillsynsarbete och öka möjligheterna att driva processer i domstol. Det nya kravet kan mot denna bakgrund i ett inledande skede medföra att antalet tillsynsbeslut ökar något. Eventuellt ökade kostnader bedöms dock rymmas inom ramen för myndighetens befintliga anslag.

Förslaget bedöms kunna få viss betydelse för de allmänna domstolarnas arbetsbelastning. I ett inledande skede skulle antalet mål kunna öka. Det är dock svårt att se att det skulle röra sig om särskilt många mål. En eventu- ell ökad arbetsbelastning skulle vidare, som Sveriges konsumenter påpek- ar, kunna uppvägas av en tydligare praxis. Arbetsbelastningen i stort hos domstolarna bör således inte påverkas mer än marginellt. Även om föränd- ringen inledningsvis skulle kunna tänkas innebära en något högre arbets- belastning samt ökade kostnader bedöms kostnaderna inte bli större än att de kan hanteras inom de befintliga ekonomiska ramarna.

Övriga förvaltningsmyndigheter och det allmänna i övrigt bedöms inte påverkas av det justerade måttfullhetskravet.

Andelen med problemspelande är högre för män än för kvinnor (Swe- logs 2021). Förslaget kan därför antas träffa män i högre grad än kvinnor. Det kan vidare antas att unga spelare (18–24 år) i högre utsträckning än äldre ålderskategorier tar del av t.ex. sådana program som även når barn. I den mån det justerade måttfullhetskravet leder till en minskning av mark- nadsföring av spel, särskilt vad gäller marknadsföring av riskfyllda spel- former, i sådana sammanhang som kan antas nå barn kan det därför även innebära ett ökat skydd även för unga vuxna och då särskilt för unga män.

16.2.2Överträdelser som bör kunna leda till en marknadsstörningsavgift

Regeringens bedömning: Att överträdelser av förbudet mot att skicka direktreklam till avstängda spelare ska kunna leda till att en licenshava- re måste betala en marknadsstörningsavgift bör öka möjligheterna till en effektiv tillsyn.

Den nya möjligheten att besluta om en marknadsstörningsavgift be- döms endast bli aktuell i ett fåtal fall och bedöms därför kunna hanteras inom ramen för Konsumentverkets befintliga budgetram. Inte heller arbetsbelastningen hos de allmänna domstolarna bedöms påverkas mer än marginellt och kostnaderna bedöms kunna hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

Möjligheten bedöms inte ha någon påverkan på jämställdheten mellan kvinnor och män.

Betänkandets bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Endast en remissinstans yttrar sig särskilt över be-

dömningen. Enligt Konsumentverket bidrar förslaget till ett mer effektivt tillsynsarbete för myndigheten och leder till ett högre konsumentskydd.

120

Skälen för regeringens bedömning: Förslaget om att överträdelser av Prop. 2021/22:242 spellagens förbud mot att skicka direktreklam till avstängda spelare ska

kunna leda till en marknadsstörningsavgift syftar till att effektivisera tillsynsarbetet. Det är Konsumentverket som kommer att bedriva tillsyn över att den föreslagna bestämmelsen följs.

Konsumentverket har redan i dagsläget tillsynsansvar för marknadsfö- ring av spel, vilket innebär att myndigheten redan bedriver tillsyn för spel- reklam oavsett mediekanal. Den nya möjligheten att förena fler överträdel- ser med marknadsstörningsavgift bedöms endast bli aktuell i ett fåtal fall. Regeringen delar därför utredningens bedömning att förslaget ryms inom ramen för myndighetens befintliga budgetram. Inte heller arbetsbelast- ningen hos de allmänna domstolarna bör påverkas mer än marginellt. Även om förändringen skulle kunna tänkas innebära en något högre arbetsbelast- ning samt ökade kostnader bedöms kostnaderna inte bli större än att de kan hanteras inom de befintliga ekonomiska ramarna.

Förslaget bedöms inte medföra några ekonomiska eller andra effekter för jämställdheten mellan kvinnor och män.

16.3Ökade möjligheter att följa utvecklingen på spelmarknaden

Regeringens bedömning: De ökade möjligheterna att följa utveckling- en på spelmarknaden bör ge Spelinspektionen bättre verktyg att utföra sin uppgift att följa och informera om utvecklingen på spelmarknaden.

Förändringarna bedöms inte få några effekter av större betydelse för licens- och tillståndshavarnas administrativa börda. Det bedöms inte heller finnas något behov av utökat anslag för Spelinspektionen. Even- tuella merkostnader för de allmänna förvaltningsdomstolarna bedöms vidare kunna rymmas inom befintlig anslagsram.

Förändringarna bedöms inte medföra några effekter för den ekonomi- ska jämställdheten mellan kvinnor och män. Förslaget ökar däremot möjligheterna att få information om fördelningen av spelandet mellan kvinnor och män.

Betänkandets bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Endast en remissinstans yttrar sig särskilt över be-

dömningen. Kammarrätten i Jönköping noterar att förvaltningsdomstolar- na bedöms beröras vid överklagande av beslut enligt den nya lagen om uppgiftsskyldighet, men att det saknas en konsekvensanalys gällande hur förslaget påverkar domstolarna.

Skälen för regeringens bedömning: Genom den nya lagen om upp- giftsskyldighet i fråga om utvecklingen på spelmarknaden ska licens- och tillståndshavare enligt spellagen vara skyldiga att på begäran av Spelin- spektionen lämna uppgifter om utvecklingen på spelmarknaden. Syftet med den nya uppgiftsskyldigheten är att genom statistik om utvecklingen bättre kunna följa, bedöma och hantera riskerna på spelmarknaden. Med ökad kunskap om spelmarknadens utveckling ges myndigheten bättre för- utsättningar för att följa och informera om utvecklingen på spelmarknaden

samt bidra till den övergripande nationella uppföljningen inom spelområd-

121

Prop. 2021/22:242 et. Det ger också bättre underlag för andra delar av myndighetens verksam- het, exempelvis i arbetet med föreskrifter.

122

Förslaget får främst konsekvenser för Spelinspektionen samt licens- och tillståndshavarna enligt spellagen. Därutöver berörs, som Kammarrätten i Jönköping konstaterar, de allmänna förvaltningsdomstolarna i ärenden som rör överklagande av myndighetens beslut. Spelinspektionen genom- för dock redan i dag uppgiftsinhämtning från licenshavarna för statistikän- damål på frivillig basis. Förslaget avser inte heller att ge myndigheten någon ny uppgift att följa och informera om utvecklingen på spelmarknad- en. Förslaget syftar i stället till att ge myndigheten bättre verktyg att utföra sin uppgift att följa och informera om utvecklingen på spelmarknaden.

Erfarenheter från hur Spelinspektionen hittills redogjort för utveckling- en på spelmarknaden, visar att myndighetens publiceringar sker kvartals- vis och årsvis. Det bedöms därför troligt att uppgiftsinhämtningen med stöd av den nya lagen i regel kommer att ske åtminstone kvartalsvis. Vid särskilda omständigheter kan det dock även finnas skäl att inhämta upp- gifter på månadsbasis.

Regeringen delar utredningens bedömning att förslaget inte bör få några effekter av större betydelse för licens- och tillståndshavarnas administrati- va börda och att det inte heller finns något behov av utökat anslag för Spel- inspektionen. Den som är uppgiftsskyldig får inte heller betungas i onödan. Om Spelinspektionen utnyttjar det föreslagna bemyndigandet att meddela föreskrifter om uppgiftslämnande, ska konsekvenserna av föreskrifterna dessutom analyseras och beredas i sedvanlig ordning. Mot denna bakgrund bedöms förslaget inte heller få några större konsekvenser för de allmänna förvaltningsdomstolarnas arbetsbelastning. De merkostnader som det ändå kan medföra bedöms kunna rymmas inom befintlig anslagsram.

Förslaget träffar kvinnor och män på samma sätt. Förslaget bedöms inte heller medföra några ekonomiska effekter för jämställdheten mellan kvinnor och män. Förslaget ökar däremot möjligheterna att få information om fördelningen av spelandet mellan kvinnor och män och kan därmed t.ex. ge bättre underlag för framtida konsekvensanalyser av åtgärder på spelområdet.

16.4Möjlighet att meddela undantag från de tekniska kraven

Regeringens bedömning: De utökade möjligheterna att meddela un- dantag från de tekniska kraven medför inte några nya uppgifter för vare sig myndigheter eller andra aktörer på spelmarknaden och får därmed inte heller några direkta ekonomiska konsekvenser.

Bemyndigandet bedöms inte ha någon påverkan på jämställdheten mellan kvinnor och män.

Betänkandets bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Spelinspektionen menar att en möjlighet att få

meddela föreskrifter om undantag från de tekniska kraven och vilka andra bedömningsförfaranden som i stället ska gälla kan vara förenat med ytter- ligare kostnader.

Skälen för regeringens bedömning: Förslaget innebär att ett bemyn- Prop. 2021/22:242 digande tas in i spellagen, som innebär att regeringen eller den myndighet

som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om undantag från kravet på att ett organ som ackrediterats för uppgiften ska bedöma en lic- enshavares spelsystem, affärssystem, rutiner, dragningsutrustning och fysiska lotter innan de används i spelverksamheten samt om vilka andra bedömningsförfaranden som i så fall ska gälla. Förslaget syftar till att ut- öka möjligheterna att anpassa de tekniska kraven utifrån de olika spel- verksamheternas förutsättningar, vilket t.ex. skulle kunna underlätta för mindre, allmännyttiga aktörer på spelmarknaden.

Förslaget innebär endast att ett bemyndigande tas in i spellagen. Förslag- et medför således inte några nya uppgifter för vare sig myndigheter eller andra aktörer på spelmarknaden och får därmed inte heller några direkta ekonomiska konsekvenser.

Förslaget bedöms inte medföra några ekonomiska eller andra effekter för jämställdheten mellan kvinnor och män.

16.5Licensers giltighet under prövningen av förnyad licens

Regeringens bedömning: För licenshavarna innebär förslaget ökad trygghet i fråga om möjligheten att fortsatt tillhandahålla spel efter ut- gången av en licens. Bestämmelsen ger även Spelinspektionen ökad möjlighet att fokusera sina resurser till att göra den lämplighetsprövning som spellagen kräver.

Bestämmelsen bedöms inte få några konsekvenser för konsument- skyddet eller ha någon påverkan på jämställdheten mellan kvinnor och män.

Betänkandets bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans yttrar sig särskilt över bedöm-

ningen.

Skälen för regeringens bedömning: Förslaget innebär att en utgången licens enligt spellagen ska fortsätta att gälla till dess att Spelinspektionen fattar beslut om förnyad licens, förutsatt att ansökan har inkommit till myndigheten senast fyra månader före utgången av giltighetstiden för den licens som förlängningen avser. Syftet är att undvika att licenshavare mås- te upphöra med sin verksamhet på grund av hög arbetsbelastning hos Spel- inspektionen. Genom förslaget ges också myndigheten ökad möjlighet att fokusera sina resurser till att göra den lämplighetsprövning som spellagen kräver.

Genom att det förtydligas att en ansökan måste ges in senast fyra månad- er före utgången av giltighetstiden för den tid som förlängningsansökan avser är det sannolikt att fortsatt giltighet endast kommer att vara aktuellt i undantagsfall, eftersom förslaget kan förväntas leda till att licenshavare lämnar in kompletta ansökningar i god tid. Förslaget kan således medföra att behovet av förlängd giltighet minskar. För licenshavarna innebär för- slaget ökad trygghet i fråga om möjligheten att fortsatt tillhandahålla spel

efter utgången av en licens om en ansökan om förnyelse av licensen ges in

123

Prop. 2021/22:242 till myndigheten i god tid. Konsumentskyddet bedöms inte heller påverkas negativt av förslaget, eftersom de licenshavare vars licenser skulle kunna bli aktuella för fortsatt giltighet sedan tidigare har bedömts lämpliga för spelverksamhet i den ursprungliga licensprövningen. Spelinspektionen har också möjlighet att när som helst under licenstiden vidta tillsynsåtgärder och, när det bedöms nödvändigt, exempelvis återkalla licensen. Om myndigheten vid bedömningen av ansökan om förnyelse bedömer att lic- enshavaren inte uppfyller kraven, ska en ny licens inte beviljas. I så fall gäller inte heller längre en utgången licens som har haft fortsatt giltighet.

Förslaget bedöms inte medföra några ekonomiska eller andra effekter för jämställdheten mellan kvinnor och män.

16.6Anpassade regler om bonuserbjudanden

Regeringens bedömning: De anpassade reglerna om bonuserbjudande bedöms ge allmännyttig ideell verksamhet bättre förutsättningar för att få finansiering genom intäkter från spel.

Anpassningarna bedöms inte få några konsekvenser för konsument- skyddet eller ha någon påverkan på jämställdheten mellan kvinnor och män.

Betänkandets bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser yttrat sig särskilt

över bedömningen. Spooniker Ltd menar att förslaget innebär en kraftig snedvridning av den svenska spelmarknaden.

Skälen för regeringens bedömning: Förslaget innebär att licenshavare som enbart tillhandahåller spel för allmännyttiga ändamål undantas från begränsningen att en licenshavare endast får erbjuda eller lämna bonus vid det första tillfället då en spelare spelar på något av licenshavarens spel. Förslaget syftar till att ge de allmännyttiga organisationerna möjlighet att tillhandahålla spel under samma förutsättningar som de gjorde före omreg- leringen av den svenska spelmarknaden och ge allmännyttig ideell verk- samhet goda förutsättningar för att erhålla finansiering genom intäkter från spel. Förslaget bedöms inte få några direkta ekonomiska konsekvenser. En särreglering för de allmännyttiga spelen bedöms inte heller, som bl.a. Spooniker Ltd menar, medföra någon snedvridning av den svenska spel- marknaden, då de allmännyttiga spelen riktar sig till en annan kundkrets än t.ex. kommersiellt onlinespel.

Spel som de allmännyttiga organisationerna tillhandahåller innebär generellt sett låg risk att utveckla spelproblem. Förslaget bedöms därför inte få några negativa konsekvenser för konsumentskyddet.

Förslaget bedöms inte medföra några ekonomiska eller andra effekter för jämställdheten mellan kvinnor och män.

16.7Upphävandet av automatspelslagen

124

Regeringens bedömning: Upphävandet av automatspelslagen bedöms inte leda till några kostnadsökningar för Spelinspektionen. För Skatte-

verket bedöms kravet på kassaregister innebära en marginell kostnads- ökning till följd av ökad administration och kontroll. Kostnaden be- döms emellertid rymmas inom ramen för befintliga anslag. För kom- munerna och Polismyndigheten innebär upphävandet av automatspels- lagen marginellt minskade kostnader för administration och arbete.

För de allmänna förvaltningsdomstolarna bedöms upphävandet av automatspelslagen innebära en ytterst marginell kostnadsminskning. Samtidigt kan införandet av ett krav på kassaregister för anordnare av automatspel medföra en marginellt ökad kostnad till följd av en ökad måltillströmning i denna del. De eventuella kostnaderna för detta be- döms rymmas inom ramen för befintliga anslag.

Upphävandet av automatspelslagen bedöms för de företag som i dagsläget behöver tillstånd enligt lagen sammantaget innebära minska- de kostnader till följd av minskad administration och ett minskat uttag av avgifter. Detta bedöms även gälla för de företag som inte meddelas undantag från kravet på kassaregister.

Upphävandet av automatspelslagen bedöms inte få några konsekven- ser för konsumentskyddet eller ha någon påverkan på jämställdheten mellan kvinnor och män.

Departementspromemorians bedömning överensstämmer med rege- ringens.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans yttrar sig särskilt över bedöm- ningen.

Skälen för regeringens bedömning: Förslaget om upphävande av auto- matspelslagen innebär att Spelinspektionen inte längre kommer att ha någ- ra kostnader för tillståndsgivning och tillsyn enligt lagen. Som en följd av att förhandskontrollen och tillsynen av förströelsespel slopas, måste myn- digheten i stället kontrollera förekomsten av otillåtet spel om pengar enligt spellagen. Myndighetens kostnader för tillsyn av otillåtet spel om pengar enligt spellagen kommer därför att öka något. Kostnaderna för detta be- döms dock motsvara de kostnadsminskningar som följer av att tillstånds- och tillsynsverksamheten enligt automatspelslagen upphör. Därmed upp- står inga kostnadsökningar för Spelinspektionen.

Förslaget bedöms för de företag som i dagsläget behöver tillstånd enligt automatspelslagen innebära minskade kostnader till följd av minskad administration och ett minskat uttag av avgifter. Samtidigt medför skyldig- heten att använda kassaregister en ökad kostnad för de företag som inte beviljas undantag från kravet på kassaregister. Mot bakgrund av att en stor andel av de företag som i dag har tillstånd till automatspel även bedriver annan verksamhet, är det dock sannolikt att många redan har ett godkänt kassaregister även om det inte krävs för spelverksamheten. För dessa inne- bär kravet på kassaregister ingen större merkostnad jämfört med vad som gäller i dag. För de företag som inte redan har godkända kassaregister upp- står först och främst en engångskostnad för inköp av ett sådant register, alternativt en mindre löpande kostnad vid leasing eller hyra. Kostnaden för kassaregister är däremot över tid lägre än kostnaderna för ansökan om till- stånd och tillsyn enligt automatspelslagen. Förslaget innebär således att kostnaderna totalt sett minskar även för de företag som inte meddelas un- dantag från kravet på kassaregister.

Prop. 2021/22:242

125

Prop. 2021/22:242 För Skatteverket kommer kravet på kassaregister att innebära en margi- nell kostnad till följd av ökad administration och kontroll. Kostnaden för detta bedöms emellertid rymmas inom ramen för befintliga anslag.

Mål enligt automatspelslagen förekommer mycket sällan i de allmänna förvaltningsdomstolarna. Förslaget innebär därför endast en ytterst margi- nell kostnadsminskning för domstolarna. Samtidigt kan införandet av ett krav på kassaregister för anordnare av automatspel medföra en marginellt ökad kostnad till följd av en ökad måltillströmning i denna del. De eventu- ella kostnaderna för detta bedöms rymmas inom ramen för befintliga anslag.

För kommunerna och Polismyndigheten innebär förslaget att Spel- inspektionen inte längre kommer bereda dem möjlighet att yttra sig över ansökningar om tillstånd enligt automatspelslagen. För dessa innebär förslaget således marginellt minskade kostnader för administration och arbete.

Förslaget bedöms inte få några negativa konsekvenser för konsument- skyddet. Förslaget bedöms inte heller medföra några ekonomiska eller an- dra effekter för jämställdheten mellan kvinnor och män.

16.8Spel på fartyg i internationell trafik

16.8.1Uppsägning av överenskommelsen mellan Sverige och Finland om automatspel

Regeringens bedömning: Uppsägningen av överenskommelsen mell- an Sverige och Finland om automatspel får inga konsekvenser för de spelföretag som redan har en svensk spellicens för automatspel på far- tyg i internationell trafik.

För de spelföretag som i dag tillhandahåller automatspel med stöd av ett finskt eller åländskt tillstånd innebär uppsägningen vissa merkostna- der. Företagen kommer även att bli skyldiga att betala spelskatt på be- hållningen av sådant spel som bedrivs på svenskt territorium. Uppsäg- ningen bedöms dock inte i sig innebära någon risk för utflaggning av svenska fartyg.

För Spelinspektionen innebär uppsägningen en marginell kostnads- minskning till följd av regelförenkling. Den kan dock eventuellt med- föra ökade kostnader för handläggning och tillsyn till följd av att spel- företag som i dag bedriver spel med stöd av överenskommelsen söker licens för automatspel på fartyg i internationell trafik, samtidigt som statens intäkter i form av avgifter ökar i motsvarande mån. Antalet spel- företag som till följd av uppsägningen behöver ansöka om svensk licens för att fortsätta tillhandahålla automatspel på svenskt territorium be- döms dock vara mycket begränsat. Spelinspektionens ökade kostnader bedöms därför kunna hanteras inom myndighetens befintliga ekonomi- ska ramar.

Uppsägningen bedöms inte ha någon påverkan på jämställdheten mellan kvinnor och män.

Departementspromemorians bedömning överensstämmer med rege-

126ringens.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans yttrar sig särskilt över bedöm- Prop. 2021/22:242 ningen.

Skälen för regeringens bedömning: För de spelföretag som redan har en svensk spellicens för automatspel på fartyg i internationell trafik får förslaget om uppsägning av överenskommelsen mellan Sverige och Fin- land om automatspel inga konsekvenser.

För de spelföretag som i dag tillhandahåller automatspel med stöd av ett finskt eller åländskt tillstånd innebär förslaget att de måste ansöka om och betala en avgift för svensk spellicens samt följa svensk spellagstiftning för att kunna fortsätta tillhandahålla automatspel på svenskt territorium. Här- till kommer även avgifter för Spelinspektionens tillsyn som är hänförliga till licensen. Spelföretagen kommer även att bli skyldiga att betala spel- skatt på behållningen av sådant spel som bedrivs på svenskt territorium. Enligt uppgift från Spelinspektionen är det endast ett utländskt spelföretag, Paf Consulting Abp, som för närvarande omfattas av överenskommelsen och därmed har rätt att tillhandahålla automatspel på svenskt territorium utan svensk spellicens. Spelföretaget har dessutom redan svensk spellicens för kasinospel och kortspel i turneringsform på flera fartyg, varav några är registrerade i Sverige. Kostnaderna för administration och avgifter för att komplettera de befintliga licenserna med licens för automatspel bedöms därmed vara små. Kravet på svensk spellicens bedöms således inte i sig innebära någon risk för utflaggning av svenska fartyg.

Kostnaderna för svensk spelskatt kan dock bli högre för de spelföretag som nämns ovan. Den offentligfinansiella effekten kan emellertid antas vara försumbar ur ett statsfinansiellt perspektiv. Eftersom spelskatt endast ska betalas för behållningen från spel på svenskt territorium, påverkar spelskatten samtliga licenshavare lika oavsett flaggstat. De ökade kostnad- erna för spelskatt bedöms således inte heller utgöra ett incitament för ägare av svenskflaggade fartyg att byta flaggstat.

För Spelinspektionen innebär förslaget en marginell kostnadsminskning till följd av regelförenkling. Något behov av utbildning eller informations- insatser som går utöver det som normalt sker vid regelförändringar bedöms inte uppstå. Kostnaderna för förslagen bör därför kunna hanteras inom myndighetens befintliga ekonomiska ramar. Däremot kan förslaget even- tuellt komma att medföra att de spelföretag som i dag bedriver spel med stöd av överenskommelsen söker licens för automatspel på fartyg i interna- tionell trafik. Detta kan innebära att Spelinspektionens kostnader för denna handläggning och tillsyn ökar, samtidigt som statens intäkter i form av av- gifter ökar i motsvarande mån. Antalet spelföretag som till följd av förslag- et behöver ansöka om svensk licens för att fortsätta tillhandahålla automat- spel på svenskt territorium är dock, som ovan framgått, för närvarande mycket begränsat. Spelinspektionens ökade kostnader bedöms därför kun- na hanteras inom myndighetens befintliga ekonomiska ramar.

Förslaget bedöms inte medföra några ekonomiska eller andra effekter för jämställdheten mellan kvinnor och män.

127

Prop. 2021/22:242 16.8.2 Övriga ändringar avseende spel på fartyg i internationell trafik

Regeringens bedömning: Införandet av en definition av svenskt spel- deltagande bedöms inte medföra några kostnader för företagen. För Skatteverket förväntas införandet medföra en mycket begränsad kost- nad av engångskaraktär, som kan hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

Att undanta spel på fartyg som befinner sig i oskadlig genomfart från kravet på svensk spellicens förväntas medföra marginellt minskade kostnader för företagen till följd av minskad administration och ett min- skat uttag av avgifter. Undantaget bedöms vidare medföra marginellt minskade kostnader för Spelinspektionen till följd av minskade arbets- insatser i samband med tillståndsgivning och tillsyn.

Varken definitionen eller undantaget bedöms påverka antalet mål eller på annat sätt påverka arbetsbelastningen i de allmänna förvalt- ningsdomstolarna.

Varken definitionen eller undantaget bedöms ha någon påverkan på jämställdheten mellan kvinnor och män.

Departementspromemorians bedömning överensstämmer med rege- ringens.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans yttrar sig särskilt över bedöm- ningen.

Skälen för regeringens bedömning: Förslaget om att införa en defini- tion av svenskt speldeltagande bedöms inte medföra några kostnader för företagen. För Skatteverket kan förslaget förväntas medföra en mycket be- gränsad kostnad av engångskaraktär. Något behov av informationsinsatser som går utöver de som normalt sker vid regelförändringar bedöms dock inte uppstå. Kostnaderna för myndigheten bör därför kunna hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

Förslaget om att undanta spel på fartyg som befinner sig i oskadlig gen- omfart från kravet på svensk spellicens kan förväntas medföra marginellt minskade kostnader för företagen till följd av minskad administration och ett minskat uttag av avgifter. Förslaget bedöms vidare medföra marginellt minskade kostnader för Spelinspektionen till följd av minskade arbetsin- satser i samband med tillståndsgivning och tillsyn.

Förslagen bedöms inte påverka antalet mål eller på annat sätt påverka arbetsbelastningen i de allmänna förvaltningsdomstolarna.

Förslagen bedöms inte medföra några ekonomiska eller andra effekter för jämställdheten mellan kvinnor och män.

16.9Vissa mindre justeringar av spellagen

Regeringens bedömning: De mindre justeringarna av spellagen med- för inga ekonomiska effekter för företagen. För Spelinspektionen inne- bär justeringarna marginellt minskade kostnader.

Justeringarna bedöms inte ha någon påverkan på jämställdheten mellan kvinnor och män.

128

Prop. 2021/22:242 I paragrafen anges att spelmarknadsmyndigheten ska följa och informera om utvecklingen på spelmarknaden. Övervägandena finns i avsnitt 8.2.

Av bestämmelsen framgår att regeringen bestämmer vilken myndighet som ska fullgöra de uppgifter som spelmarknadsmyndigheten ansvarar för enligt lagen.

2 § Med spel avses i denna lag detsamma som i spellagen (2018:1138).

I paragrafen förklaras vad som i lagen avses med begreppet spel. Överväg- andena finns i avsnitt 8.2.

Av bestämmelsen framgår att det med begreppet spel avses detsamma som i spellagen. Med spel avses enligt 2 kap. 1 § spellagen lotteri, vadhåll- ning, kombinationsspel och pyramidspel. Dessa begrepp förklaras i 2 kap. 3 § i samma lag (se prop. 2017/18:220 s. 292–294).

3§ En licens- eller tillståndshavare enligt spellagen (2018:1138) ska till spelmark- nadsmyndigheten lämna de uppgifter om ett visst spel som myndigheten behöver för att följa utvecklingen på spelmarknaden.

Paragrafen reglerar en licens- eller tillståndshavares uppgiftsskyldighet enligt lagen. Övervägandena finns i avsnitt 8.2.

Enligt bestämmelsen ska en licens- eller tillståndshavare till spelmark- nadsmyndigheten lämna de uppgifter om ett visst spel som myndigheten behöver för att följa utvecklingen på spelmarknaden. Med spel avses det- samma som i spellagen (se kommentaren till 2 §). Innebörden av att det med spel avses detsamma som i spellagen är att uppgiftsskyldigheten gäll- er för t.ex. ett lotteri, men inte för uppgifter om specifika insatser och spel- are i ett spel. Eftersom licens inte kan ges för pyramidspel och uppgifts- skyldigheten enbart gäller för licens- och tillståndshavare, omfattas inte pyramidspel av lagen.

Uppgifter som myndigheten kan ha behov av för att följa utvecklingen på spelmarknaden kan exempelvis avse uppgifter om omsättning per spel- form och distributionssätt (online, mobil, dator, ombud etc.), antalet aktiva spelare, fördelningen av spelandet mellan kvinnor och män samt andra aggregerade uppgifter om t.ex. satta och nådda gränser för spelande.

Spelmarknadsmyndigheten ska i samband med uppgiftsinhämtning en- ligt lagen tillämpa förordningen om statliga myndigheters inhämtande av uppgifter från näringsidkare och kommuner.

4 § Uppgiftsskyldigheten enligt denna lag omfattar inte

1.utredningar i enskilda ärenden som rör tillämpning av spellagen (2018:1138),

eller

2.personuppgifter.

I paragrafen anges vissa undantag från uppgiftsskyldigheten. Övervägan- dena finns i avsnitt 8.2.

Av första punkten framgår att uppgiftsskyldigheten enligt lagen inte om- fattar utredningar i enskilda ärenden som rör tillämpning av spellagen, så- som tillsynsärenden och liknande. För dessa syften finns särskilda upp- giftsskyldigheter i spellagen.

130

Enligt andra punkten omfattar uppgiftsskyldigheten inte uppgifter som Prop. 2021/22:242 utgör personuppgifter. Med personuppgifter avses detsamma som i artik-

el 4.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den

27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upp- hävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). Personupp- gifter är enligt den aktuella artikeln varje upplysning som avser en identi- fierad eller identifierbar fysisk person. En identifierbar fysisk person är vidare en person som direkt eller indirekt kan identifieras särskilt med hän- visning till en identifierare som ett namn, ett identifikationsnummer, en lokaliseringsuppgift eller onlineidentifikatorer eller en eller flera faktorer som är specifika för den fysiska personens fysiska, fysiologiska, genetiska, psykiska, ekonomiska, kulturella eller sociala identitet.

5§ Spelmarknadsmyndigheten får förelägga en licens- eller tillståndshavare enligt spellagen (2018:1138) att lämna uppgifter enligt 3 §.

Ett föreläggande får förenas med vite.

I paragrafen regleras spelmarknadsmyndighetens möjlighet att förelägga en licens- eller tillståndshavare att lämna uppgifter enligt lagen. Överväg- andena finns i avsnitt 8.3.

Enligt första stycket får spelmarknadsmyndigheten förelägga en licens- eller tillståndshavare att lämna uppgifter om ett visst spel för att tillgodose det behov av information som myndigheten har för att följa utvecklingen på spelmarknaden. Ett föreläggande ska vara proportionerligt, vilket bl.a. framgår av 5 § förvaltningslagen. Detta innebär att en avvägning ska göras mellan å ena sidan myndighetens behov av att få del av uppgifterna och å andra sidan konsekvenserna för den uppgiftsskyldige.

Av andra stycket framgår att ett föreläggande får förenas med vite. Möj- ligheten för spelmarknadsmyndigheten att förena ett föreläggande med vite innebär ingen skyldighet för myndigheten att göra det. Har spelmark- nadsmyndigheten inte anledning att räkna med annat än att uppgiftsskyl- digheten fullgörs, bör myndigheten inte förena föreläggandet med vite. Allmänna bestämmelser om viten finns i lagen om viten.

6§ Beslut om föreläggande enligt denna lag får överklagas till allmän förvaltnings- domstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

I paragrafen anges förutsättningarna att överklaga beslut enligt lagen. Övervägandena finns i avsnitt 8.4.

Av första stycket följer att ett beslut om föreläggande får överklagas till allmän förvaltningsdomstol under de förutsättningar som regleras i för- valtningslagen.

Enligt andra stycket krävs prövningstillstånd vid överklagande till kam- marrätten.

7 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela före- skrifter om regelbundet återkommande uppgiftsskyldighet.

131

Prop. 2021/22:242 Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om regelbundet återkommande uppgiftsskyldighet. Övervägandena finns i avsnitt 8.3.

Bemyndigandet möjliggör föreskrifter om att licens- eller tillståndshav- are på återkommande basis ska lämna in vissa uppgifter. Det kan t.ex. finnas behov av att vissa uppgifter lämnas in månadsvis, kvartalsvis eller halvårsvis.

17.3Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

39 kap.

5 § Skyldigheten att använda kassaregister gäller inte för den som

1.bara i obetydlig omfattning säljer varor eller tjänster mot kontant betalning eller mot betalning med kontokort,

2.är befriad från skattskyldighet enligt inkomstskattelagen (1999:1229) för in- komst från sådan försäljning som avses i 4 §,

3.bedriver taxitrafik enligt taxitrafiklagen (2012:211),

4.säljer varor eller tjänster genom distansavtal eller hemförsäljningsavtal,

5.säljer varor eller tjänster med hjälp av en varuautomat eller annan liknande automat eller i en automatiserad affärslokal, eller

6.tillhandahåller automatspel enligt spellagen (2018:1138).

Vid bedömningen enligt första stycket 1 av om det är fråga om försäljning i obetydlig omfattning ska det särskilt beaktas om försäljningen normalt uppgår till eller kan antas komma att uppgå till sammanlagt högst fyra prisbasbelopp under ett beskattningsår.

Undantaget i första stycket 2 gäller inte för en näringsidkare som driver verk- samhet i Sverige utan fast driftställe i landet.

I paragrafen anges situationer där skyldigheten enligt 4 § att använda kassaregister inte gäller. Övervägandena finns i avsnitt 12.

Paragrafen ändras till följd av att automatspelslagen upphävs. Ändringen innebär att den tidigare sjätte punkten, som anger att den som anordnar automatspel enligt automatspelslagen undantas från skyldigheten att föra kassaregister, utgår. Ändringen innebär även en omnumrering av efterfölj- ande punkt.

17.4Förslaget till lag om ändring i spellagen (2018:1138)

1 kap.

3 § Lagen är tillämplig på spel som tillhandahålls på svenska fartyg och svenska luftfartyg, oavsett var fartyget befinner sig.

Lagen är inte tillämplig på spel som tillhandahålls på

1.utländska fartyg som passerar svenskt territorium med stöd av rätten till oskadlig genomfart enligt 3 kap. i Förenta nationernas havsrättskonvention av den 10 december 1982, eller

2.utländska luftfartyg som flyger över svenskt territorium utan att trafikera en svensk flygplats.

132

Paragrafen innehåller särskilda bestämmelser för spel på fartyg och luftfar- Prop. 2021/22:242 tyg. Övervägandena finns i avsnitt 13.2.

I andra stycket görs en ändring på så sätt att det i stycket införs en upp- ställning med två punkter. Bestämmelsen i första punkten är ny och inne- bär att lagen inte är tillämplig på utländska fartyg som passerar svenskt territorium med stöd av rätten till oskadlig genomfart enligt 3 kap. i havs- rättskonventionen. Vad som avses med begreppet oskadlig genomfart följ- er av artiklarna 17–19 i konventionen. Enligt dessa avses med oskadlig genomfart bl.a. en genomfart som är oavbruten och skyndsam och inte stör kuststatens lugn, ordning eller säkerhet. Bestämmelsen i andra punkten motsvarar det nuvarande andra stycket (se prop. 2017/18:220 s. 291).

5 § Lagen är inte tillämplig på köp av svenska statens premieobligationslån eller vadhållning på det framtida värdet av finansiella aktiviteter.

Paragrafen undantar vissa situationer från lagens tillämpningsområde. Övervägandena finns i avsnitt 12.

Paragrafen ändras till följd av att automatspelslagen upphävs. Ändringen innebär att andra stycket, som innebar ett undantag från lagens tillämp- ningsområde för sådant spel som omfattades av automatspelslagen, utgår.

3 kap.

Förbud mot främjande av olovligt spel

7 § Det är inte tillåtet att i yrkesmässig verksamhet eller annars i förvärvssyfte främja deltagande i otillåtet spel eller spel som tillhandahålls utan nödvändig licens enligt denna lag.

Paragrafen, som är ny, förbjuder främjande av deltagande i otillåtet spel eller spel som tillhandahålls utan nödvändig licens enligt denna lag (olov- ligt spel). Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

Enligt paragrafen är det inte tillåtet att i yrkesmässig verksamhet eller annars i förvärvssyfte främja deltagande i olovligt spel (främjandeförbud). Förbudet omfattar såväl licenspliktigt spel som tillhandahålls i Sverige utan licens (s.k. spel utan nödvändig licens) som tillhandahållande av spel som omfattas av lagen och som inte får beviljas licens (s.k. otillåtet spel), t.ex. tillhandahållande av pyramidspel (prop. 2017/18:220 s. 346). Para- grafen överensstämmer i sak med vad som gällde enligt 38 § första styck- et 1 i den upphävda lotterilagen. Främjande av olovligt spel är även krimi- naliserat genom 19 kap. 2 § spellagen. Med främjande enligt den aktuella bestämmelsen avses samma sak som i straffbestämmelsen (se prop. 2017/18:220 s. 346 och 347). Främjandeförbudet omfattar t.ex. situationer där en spelprogramvaruutvecklare främjar deltagandet i olov- ligt spel, exempelvis genom att sköta driften av spelet. Förbudet innebär att spelmyndigheten har möjlighet att vidta administrativa åtgärder vid främjande av spel som tillhandahålls utan nödvändig licens.

4 kap.

4§ En licenshavare som saknar bosättning eller etablering i ett land inom Europei- ska ekonomiska samarbetsområdet ska ha en fysisk representant som är bosatt i

Sverige. Representanten ska uppfylla de krav som anges i 1 och 2 §§.

133

Prop. 2021/22:242

I paragrafen uppställs krav på att en licenshavare som saknar bosättning eller etablering i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ska ha en särskild representant i Sverige. Övervägandena finns i avsnitt 14.

Ändringen är redaktionell och innebär att förkortningen för Europeiska ekonomiska samarbetsområdet utgår.

8 § En licens ska avse en viss tid och får, om inte annat anges i denna lag, ges för högst fem år.

Om en ansökan om förnyelse av licensen har getts in senast fyra månader innan giltighetstiden för den gällande licensen går ut, ska licensen gälla till dess att spel- myndigheten beslutat om den nya ansökan.

I paragrafen behandlas giltighetstid för en licens. Övervägandena finns i avsnitt 10.

Bestämmelsen i andra stycket, som är nytt, innebär att en licens i vissa fall fortsätter att gälla även efter giltighetstidens utgång om en ansökan om förnyelse av licensen har getts in. Den fortsatta giltighetstiden gäller under den tid då prövning av en ansökan om förnyelse av licensen pågår hos spelmyndigheten. Ett nytt beslut av myndigheten innebär att den fortsatta giltighetstiden för en utgången licens upphör att gälla, oavsett om detta beslut överklagas. En förutsättning för fortsatt giltighet är att ansökan om förnyad licens ges in till myndigheten senast fyra månader innan giltig- hetstiden för den gällande licensen går ut.

6 kap.

11 § Vid försäljning av förhandsdragna fysiska lotter enligt 9 § är det tillåtet att låta spelaren själv göra sin insats med hjälp av teknisk eller elektronisk utrustning som tillhandahålls av den juridiska personen, under förutsättning att utrustningen inte är försedd med en slumptalsgenerator eller ett elektroniskt minne.

I paragrafen regleras möjligheten för den som tillhandahåller ett registre- ringslotteri att placera ut teknisk eller elektronisk utrustning, s.k. självser- viceterminaler, som hanteras av spelaren själv. Övervägandena finns i av- snitt 14.

Paragrafen justeras på så sätt att ett ”inte”, som av förbiseende förts in i bestämmelsen, utgår. Därutöver görs även en mindre språklig justering.

11 kap.

1 § Licens att tillhandahålla spel enligt 5 kap. 1 §, förutom licens för kasino och spel på värdeautomater, samt spel enligt 7 kap. 1 § och 8 kap. 1 §, får omfatta till- handahållande av spel tillsammans med en organisation eller ett företag som till- handahåller spel i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. För sådant samarbete krävs att licenshavarens samarbetspartner har tillstånd till motsvarande spel, har rätt att samarbeta internationellt och inte tillhandahåller spel utan nödvändig licens enligt denna lag.

	I paragrafen ges en möjlighet till internationella samarbeten inom ramen
	för vissa licenser, nämligen statligt spel – med undantag för kasino och
	spel på värdeautomater – samt onlinespel och vadhållning. Övervägandena
134	finns i avsnitt 14.
134

Ändringen innebär att förkortningen ”EES-land” ändras till ”land inom Prop. 2021/22:242 Europeiska ekonomiska samarbetsområdet”. I övrigt görs en mindre red-

aktionell ändring.

Tillstånd för spelprogramvara och innehav av automater

6 a § Den som tillverkar, tillhandahåller, installerar eller ändrar spelprogram- vara som används vid tillhandahållande av onlinespel enligt 7 kap. eller 8 kap. ska ha tillstånd för detta.

Paragrafen, som är ny, innehåller krav på tillstånd för den som tillverkar, tillhandahåller, installerar eller ändrar spelprogramvara för kommersiellt onlinespel och vadhållning som sker online. Övervägandena finns i av- snitt 6.2.1.

Av bestämmelsen framgår att spelprogramvara som används vid tillhan- dahållande av kommersiellt onlinespel enligt 7 kap. och sådan vadhållning enligt 8 kap. som sker online bara får hanteras av den som har tillstånd för detta. Med spelprogramvara avses sådan programvara som är designad för att särskilt användas vid licenspliktigt spel om pengar. Det kan exempelvis handla om slumptalsgeneratorer, s.k. Random Number Generator, dator- simulerat automatspel (s.k. slots), streaminglösningar m.m. för onlineba- serad livekasino, plattformar för onlinepoker och s.k. sportböcker för vad- hållning. Med spelprogramvara avses däremot inte sådan programvara som är allmänt utvecklad för tillhörande aktiviteter, såsom resultatanalys, marknadsföring, kundhantering och förvaltning, eller som utgör delar av licenshavarens allmänna IT-struktur eller affärsapplikationer. Vägledande vid prövningen av om en programvara vid onlinespel är att anse som spel- programvara är således om programvaran påverkar själva spelets utform- ning och innehåll. Den närmare definieringen av begreppet överlämnas till rättstillämpningen. Spelmyndigheten har även möjlighet att ta fram ytterli- gare vägledning.

Att det är licenshavaren som har ansvaret för spelverksamheten gente- mot konsument och tillsynsmyndighet följer av bl.a. 6 §.

6 b § Tillstånd för spelprogramvara får ges till den som uppfyller kraven i 4 kap. 1 § 1 och 2 och 2 § 1–3.

I paragrafen, som är ny, anges vad som krävs för tillstånd enligt 6 a §. Övervägandena finns i avsnitt 6.2.2.

Enligt bestämmelsen får tillstånd att tillverka, tillhandahålla, installera eller ändra spelprogramvara ges till den som uppfyller vissa av de krav som ställs på en licenshavare enligt 4 kap. För det första ska sökanden be- dömas ha den kunskap, erfarenhet och organisation som krävs för att driva verksamheten (4 kap. 1 § 1). Vid bedömning av om dessa krav är uppfyll- da bör beaktas vilken kapacitet som sökanden förfogar över i form av per- sonal, ledning, arbetsrutiner och andra organisatoriska resurser. Personal- ens kunskap om verksamheten och de föreskrifter och villkor som reglerar den har stor betydelse. Vid bedömningen kan därför beaktas vilken kun- skap och erfarenhet av liknande verksamhet personalen har. För det andra ska sökanden antas komma att driva verksamheten i enlighet med lag och

andra författningar som reglerar verksamheten (4 kap. 1 § 2). Den bedöm-

135

Prop. 2021/22:242 ningen bör i första hand avse regleringen på spelområdet och särskilt för- budet mot att samarbeta med någon som tillhandahåller spel utan nödvän- dig licens enligt spellagen (6 e §). Bedömningen av om kraven är uppfyll- da bör göras i förhållande till den verksamhet som ansökan avser (jfr prop. 2017/18:220 s. 101, 297, 298 och 317). Det bör beaktas i tillstånds- prövningen om sökanden redan verkar i ett annat land där motsvarande prövning genomgåtts.

Tillståndshavaren ska vidare ha rättshandlingsförmåga, vilket innebär att ett tillstånd inte får ges den som är i konkurs eller, om sökanden är en fysisk person, är under 18 år eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldra- balken (4 kap. 2 § 1–3).

Övriga krav enligt 4 kap. 1 och 2 §§ eller enligt kapitlet i övrigt som ställs för att licens ska få ges är inte tillämpliga vid tillståndsprövningen.

6 c § Den som har tillstånd för spelprogramvara och som saknar bosättning eller etablering i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ska ha en fysisk representant som är bosatt i Sverige. Representanten ska uppfylla de krav som anges i 4 kap. 2 § 1–3.

I paragrafen, som är ny, uppställs krav på att en tillståndshavare enligt 6 a § som saknar bosättning eller etablering i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, ska ha en särskild representant i Sverige. Övervägandena finns i avsnitt 6.2.2.

Av bestämmelsen framgår att representanten för en sådan tillståndshava- re som saknar bosättning eller etablering i ett land inom Europeiska ekono- miska samarbetsområdet ska vara en fysisk person bosatt i Sverige. Be- dömningen av om en person är bosatt i Sverige utgår från de kriterier som gäller enligt 3 § folkbokföringslagen (prop. 2017/18:220 s. 254 och 318). Representanten ska vidare uppfylla kraven enligt 4 kap. 2 § 1–3. Det inne- bär att representanten inte får vara i konkurs, vara under 18 år eller ha för- valtare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. Representantens behörighet att företräda tillståndshavaren regleras i 6 d §.

6 d § Tillståndshavaren ska utfärda fullmakt för representanten att i alla frågor som rör verksamheten enligt tillståndet företräda tillståndshavaren inför svenska myndigheter, handla på tillståndshavarens vägnar samt ta emot stämning för till- ståndshavaren och själv eller genom någon annan tala och svara för denne.

I paragrafen, som är ny, finns krav på att den representant som avses i 6 c § ska ha fullmakt att företräda tillståndshavaren i alla frågor som rör den tillståndspliktiga verksamheten inför bl.a. svenska myndigheter och dom- stolar. Övervägandena finns i avsnitt 6.2.2.

Av bestämmelsen följer en skyldighet för tillståndshavaren att utfärda en fullmakt för representanten att företräda tillståndshavaren i alla frågor som rör verksamheten enligt tillståndet. Representanten ska i dessa frågor fungera som tillståndshavarens ombud i Sverige. Detta inkluderar bl.a. kontakter med svenska myndigheter. Representanten ska även vara behö- rig att själv eller genom någon annan företräda tillståndshavaren inför svenska domstolar. Bestämmelsen motsvarar den i 4 kap. 5 § (jfr prop. 2017/18:220 s. 300).

136

6 e § Den som har tillstånd för spelprogramvara får inte tillverka, tillhandahålla,	Prop. 2021/22:242
installera eller ändra spelprogramvara åt någon som saknar nödvändig licens en-
ligt denna lag.
I paragrafen, som är ny, anges att den som har tillstånd för spelprogram-
vara inte får tillverka, tillhandahålla, installera eller ändra sådan program-
vara åt någon som saknar nödvändig licens enligt denna lag. Övervägande-
na finns i avsnitt 6.2.3.
Paragrafen innebär att samarbeten i form av tillverkning, tillhandahåll-
ande, installation eller ändring av spelprogramvara inte är tillåtna mellan
tillståndshavare och spelföretag som saknar nödvändig licens enligt spel-
lagen.
9 § Frågor om tillstånd enligt 6 a och 7 §§ prövas av spelmyndigheten.
I paragrafen anges att spelmyndigheten prövar ansökningar om tillstånd
för spelprogramvara och innehav av penning-, värde- och varuspelsauto-
mater. Övervägandena finns i avsnitt 6.2.2.
Ändringen i paragrafen innebär att spelmyndigheten, utöver frågor om
tillstånd för innehav av automater, även prövar ansökningar om tillstånd
för tillverkning, tillhandahållande, installation eller ändring av spelpro-
gramvara enligt 6 a §.
10 § Spelmyndigheten får förena ett tillstånd med villkor för hanteringen av spel-
programvara eller för innehavet av automater.
I paragrafen anges att spelmyndigheten får förena ett tillstånd med villkor
för hanteringen av spelprogramvara eller för innehavet av automater.
Övervägandena finns i avsnitt 6.2.2.
Ändringen i paragrafen innebär att spelmyndigheten, utöver villkor för
tillstånd att inneha automater, även får förena tillstånd för spelprogramvara
med villkor (jfr prop. 2017/18:220 s. 317). Villkoren får endast avse han-
teringen. Med hantering avses tillverkning, tillhandahållande, installation
eller ändring.
11 § Ett tillstånd för spelprogramvara ska avse en viss tid och får ges för högst
fem år.
Om en ansökan om förnyelse av tillståndet har getts in senast fyra månader
innan giltighetstiden för det gällande tillståndet går ut, ska tillståndet gälla till
dess att spelmyndigheten beslutat om den nya ansökan.
I paragrafen, som är ny, behandlas giltighetstid för ett tillstånd enligt 6 a §.
Övervägandena finns i avsnitt 6.2.4.
Av första stycket framgår att ett beslut om tillstånd ska avse en viss tid
och får ges för högst fem år.
Bestämmelsen i andra stycket innebär att ett tillstånd i vissa fall fortsätt-
er att gälla även efter giltighetstidens utgång om en ansökan om förnyelse
av tillståndet har getts in. Den fortsatta giltighetstiden gäller under den tid
då prövning av en ansökan om förnyelse av tillståndet pågår hos spelmyn-
digheten. Ett nytt beslut av myndigheten innebär att den fortsatta giltig-
hetstiden för ett utgånget tillstånd upphör att gälla, oavsett om detta beslut
överklagas. En förutsättning för fortsatt giltighet är att ansökan om förnyat	137

Prop. 2021/22:242 tillstånd ges in till myndigheten senast fyra månader innan giltighetstiden för det gällande tillståndet går ut.

138

14 kap.

9 § En licenshavare får endast vid det första tillfället då en spelare spelar på något av licenshavarens spel erbjuda eller lämna bonus.

Licenshavare som enbart tillhandahåller spel enligt 6 kap. får dock erbjuda och lämna bonus även vid andra tillfällen.

I paragrafen regleras bonuserbjudanden. Övervägandena finns i avsnitt 11. Andra stycket är nytt och undantar licenshavare som enbart tillhanda- håller spel enligt 6 kap., dvs. spel för allmännyttiga ändamål, från begräns- ningen att en licenshavare endast får erbjuda eller lämna bonus vid det första tillfället då en spelare spelar på något av licenshavarens spel. Endast den som enbart tillhandahåller spel för allmännyttiga ändamål enligt 6 kap. är undantagen från begränsningen. Skulle en licenshavare med licens en- ligt 6 kap. erhålla licens även för spel enligt något annat kapitel i lagen

omfattas licenshavaren inte längre av undantagsbestämmelsen.

15 kap.

1 § Marknadsföring av spel till konsumenter ska vara måttfull.

För att avgöra om marknadsföringen är måttfull ska en helhetsbedömning gör- as. Vid bedömningen ska det särskilt beaktas hur stor risk det aktuella spelet inne- bär för utvecklande av spelproblem och i vilken utsträckning marknadsföringen riskerar att nå personer under 18 år.

Marknadsföringen får inte riktas särskilt till personer under 18 år.

Paragrafen anger att marknadsföring av spel till konsumenter ska vara måttfull och att den inte får rikta sig särskilt till personer under 18 år. Över- vägandena finns i avsnitt 7.3.2.

Ändringen i första stycket är endast språklig och innebär ingen ändring i sak.

Av andra stycket, som är nytt, framgår att det vid bedömningen av om marknadsföringen är måttfull ska göras en helhetsbedömning. Vid bedöm- ningen ska särskilt beaktas hur stor risk det aktuella spelet innebär för ut- vecklande av spelproblem och i vilken utsträckning marknadsföringen riskerar att nå personer under 18 år.

Avgörande för bedömningen av om marknadsföringen är måttfull är hur den är ägnad att uppfattas av den krets till vilken den riktar sig, det medium som används och det innehåll marknadsföringen har. Bedömningen av vad som kan anses strida mot kravet på måttfull marknadsföring är ytterst en fråga för rättstillämpningen att besvara (se prop. 2017/18:220 s. 163, 164 och 328 samt prop. 2016/17:8 s. 46). Med marknadsföring avses detsam- ma som i 3 § marknadsföringslagen, dvs. reklam och andra åtgärder i näringsverksamhet som är ägnade att främja avsättningen av och tillgång- en till produkter inbegripet en näringsidkares handlande, underlåtenhet eller någon annan åtgärd eller beteende i övrigt före, under eller efter för- säljning eller leverans av produkter till konsumenter eller näringsidkare.

Olika spel medför skilda risker för utvecklande av spelproblem. Att det anges i andra stycket att det särskilt ska beaktas hur stor risk det spel som

marknadsförs innebär för utvecklande av spelproblem betyder att det ställs Prop. 2021/22:242 högre krav på ansvarsfull och försiktig utformning av marknadsföring av

spel med hög risk för utvecklande av spelproblem. Det innebär vidare att marknadsföringen av sådana spel inte får vara uppsökande, påträngande eller på annat sätt olämplig. Riskfaktorer ändras över tid och påverkas bl.a. av hur utbudet på spelmarknaden ser ut. Spelens olika risknivåer beror till stor del på spelets uppbyggnad och egenskaper. Vid bedömningen av hur riskabelt ett spel är bör bl.a. beaktas spelets hastighet, insatsmöjligheter, vinstchanser, ljud- och ljuseffekter, tillgänglighet, återbetalningsintervall och kontinuitet, dvs. om spelsessionen kan fortsätta utan avbrott eller för- längas med ett annat spel.

I andra sammanhang där spelens risknivåer beaktas brukar spelen delas in i låg, medelhög och hög risk för spelproblem (SOU 2020:77 s. 131– 134). En sådan uppdelning kan fungera som vägledning även vid tillämp- ningen av bestämmelsen. De spel som har hög risk för spelproblem känne- tecknas av att de ofta har kort tid från insats till resultat, snabb utbetalning av vinst, möjlighet till långa spelsessioner, speciellt ljus och ljud samt är ofta tillgängliga via internet. Det innebär att t.ex. värdeautomatspel och spel på onlinekasino generellt sett utgör mycket riskfyllda spelformer. Spel med medelhög risk för spelproblem har ofta medellång tid från insats till resultat och möjlighet att förlänga den totala speltiden med en svit av spelomgångar. Det kan t.ex. vara sportspel, spel på hästar och livepoker. Spel med låg risk för spelproblem har ofta lång tid från insats till resultat med kort sammantagen speltid per tillfälle och med få variationer. Det innebär att lotter köpta hos ombud och allmännyttiga lotterier som regel utgör spelformer med låg risk för utvecklande av spelproblem, eftersom det handlar om låga insatsmöjligheter per lott, långsammare spel och låg vinståterbetalningsnivå.

Vid bedömningen av om marknadsföringen är måttfull ska hänsyn tas till var marknadsföringen förekommer och hur den är utformad (jfr prop. 2016/17:8 s. 31–33). Genom att det i bestämmelsen i andra stycket även anges att det särskilt ska beaktas i vilken utsträckning marknadsfö- ringen riskerar att nå personer under 18 år förtydligas att marknadsföring- en inte får riskera att locka barn och ungdomar till spel om pengar. Det innebär att en större återhållsamhet krävs för sådan marknadsföring som förekommer i sammanhang som gör att risken är högre att nå barn och ungdomar, såsom reklam i samband med barn- och familjeprogram eller liknande. För spel med hög risk för spelproblem ställs det mycket höga krav på restriktiv marknadsföring i sådana sammanhang.

Enligt tredje stycket får marknadsföring inte riktas särskilt till personer under 18 år. Tredje stycket motsvarar det nuvarande andra stycket.

4 § Marknadsföring som strider mot 1 eller 2 § ska vid tillämpningen av 5, 23 och 26 §§ marknadsföringslagen (2008:486) anses som otillbörlig mot konsumenter. Ett handlande som strider mot 2 § kan medföra marknadsstörningsavgift enligt bestämmelserna i 29–36 §§ marknadsföringslagen.

Om information som anges i 3 § inte lämnas ska marknadsföringslagen tillämp- as, med undantag av bestämmelserna i 29–36 §§ om marknadsstörningsavgift. Så- dan information ska anses vara väsentlig enligt 10 § tredje stycket marknadsfö- ringslagen.

139

Prop. 2021/22:242 Paragrafen innehåller bestämmelser om otillbörlig marknadsföring på spelområdet. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.2.

Genom tillägget i första stycket utvidgas sanktionsmöjligheterna vid överträdelser mot bestämmelsen i 2 § till att också omfatta en möjlighet att ålägga marknadsstörningsavgift enligt bestämmelserna i 29–36 §§ marknadsföringslagen. Av 2 § första stycket framgår att marknadsföring inte får riktas direkt till en spelare som har stängt av sig från spel. Av andra stycket i samma paragraf framgår att om en spelare har sagt upp sitt spel- konto hos en licenshavare, får licenshavaren rikta marknadsföring direkt till spelaren endast om spelaren i samband med uppsägningen aktivt god- känt det.

Reklam i radio och tv samt på videodelningsplattformar

6 § Reklam för spel som tillhandahålls av någon som saknar nödvändig licens en- ligt denna lag får inte förekomma i tv-sändningar, beställ-tv, sökbar text-tv eller ljudradiosändningar.

En leverantör av en videodelningsplattform får inte tillhandahålla sådan reklam före, under eller efter användargenererade videor eller tv-program på plattform- en.

Paragrafen behandlar reklam i tv-sändningar, beställ-tv, sökbar text-tv och ljudradiosändningar. Övervägandena finns i avsnitt 6.4.

Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till radio- och tv- lagen tas bort. Bestämmelsens tillämpningsområde är därmed inte begrän- sat till sändningar som omfattas av den lagen. Ändringen innebär att bestämmelsen även kan bli tillämplig på tv-sändningar och beställ-tv från utlandsbaserade medietjänstleverantörer.

I andra stycket, som är nytt, framgår att förbudet mot sådan reklam som avses i första stycket, dvs. reklam för spel som tillhandahålls av någon som saknar nödvändig licens, även gäller för leverantörer av videodelnings- plattformar avseende reklam som tillhandahålls före, under eller efter an- vändargenererade videor eller tv-program på plattformen. Att förbudet gäller före, under eller efter användargenererade videor eller tv-program innebär att reklam som plattformsleverantören inte kan styra över inte om- fattas av förbudet (jfr t.ex. 9 a kap. 10 och 11 §§ radio- och tv-lagen och prop. 2019/20:168 s. 204 och 205, se även 7 kap. 3 § andra stycket alkohollagen). Med videodelningsplattform respektive leverantör av videodelningsplattform avses detsamma som i radio- och tv-lagen. I 3 kap.

1§ 23 radio- och tv-lagen definieras videodelningsplattform som en tjänst där tjänsten eller en väsentlig funktion i den som huvudsakligt syfte har att, med hjälp av elektroniska kommunikationsnät i informations-, under- hållnings- eller utbildningssyfte tillhandahålla allmänheten användargene- rerade videor eller tv-program som leverantören av tjänsten organiserar men inte har redaktionellt ansvar för. I 3 kap. 1 § 10 radio- och tv-lagen definieras leverantör av videodelningsplattform som den som tillhanda- håller en videodelningsplattform. Med tillhandahållande av reklam avses att en plattformsleverantör inte får marknadsföra, sälja eller arrangera sådana annonser som avses i bestämmelsen på sin plattform (jfr prop. 2019/20:168 s. 223).

140

16 kap.

Prop. 2021/22:242

1 a § Den som tillhandahåller onlinespel enligt 7 kap. eller 8 kap. ska se till att spelprogramvaran som används är tillverkad, tillhandahållen, installerad eller ändrad av någon med tillstånd enligt 11 kap. 6 a §.

Paragrafen, som är ny, innehåller krav gällande spelprogramvara för den som tillhandahåller kommersiellt onlinespel och vadhållning online. Över- vägandena finns i avsnitt 6.2.3.

Bestämmelsen innebär att en licenshavare endast får använda spelpro- gramvara som är tillverkad, tillhandahållen, installerad eller ändrad av någon med tillstånd enligt 11 kap. 6 a §. Om licenshavaren själv utför den hanteringen ska licenshavaren ha tillstånd för detta. Skyldigheten begräns- as till att spelprogramvaran som används ska vara tillverkad, tillhandahåll- en, installerad eller ändrad av någon som vid tillfället för hanteringen har tillstånd för detta. Det innebär att programvara som tillverkats av någon med tillstånd kan fortsätta att användas även om tillståndshavaren därefter förlorar sitt tillstånd, t.ex. under tiden en licenshavare försöker hitta en ny leverantör. Licenshavaren får däremot inte låta en tillståndshavare som förlorat sitt tillstånd fortsätta hantera programvaran.

2 § Licenshavarens spelsystem ska vara placerat i Sverige. Spelsystemet får vara placerat utomlands om licenshavaren

1.har tillåtelse att erbjuda spel i ett annat land där en offentlig myndighet över- vakar licenshavarens tillhandahållande av spel och denna myndighet har ingått av- tal med spelmyndigheten om tillsyn av licenshavarens tillhandahållande av spel i Sverige, eller

2.ger spelmyndigheten möjlighet att genomföra en tillfredsställande kontroll av spelsystemet med hjälp av fjärråtkomst eller liknande.

I paragrafen behandlas placeringen av en licenshavares spelsystem. Över- vägandena finns i avsnitt 14.

Ändringen innebär att det i andra stycket anges att spelsystemet under vissa förutsättningar får vara placerat utomlands. Ändringen innebär att spelmyndigheten inte behöver besluta särskilt om undantag från kravet i första stycket på att spelutrustningen ska vara placerad i Sverige. Genom ändringen får myndigheten i stället ta ställning till, i det fall ett spelsystem är placerat utomlands, om förutsättningarna för detta är uppfyllda i sam- band med prövningen av en licens.

18 kap.

2 § Spelmyndigheten har också tillsyn över att spelverksamhet som bedrivs med licens eller registrering enligt denna lag följer lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

I paragrafen regleras tillsynen över viss verksamhet enligt penningtvätts- lagen. Övervägandena finns i avsnitt 14.

Ändringen innebär att hänvisningen till den specifika punkten i 1 kap.

2 § första stycket penningtvättslagen utgår och att den verksamhet som avses i stället preciseras direkt i bestämmelsen. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

141

Prop. 2021/22:242 12 § Om förutsättningarna för licens eller tillstånd för spelprogramvara inte längre är uppfyllda, eller om en licens- eller tillståndshavare i övrigt åsidosätter sina skyl- digheter enligt denna lag eller enligt föreskrifter eller villkor som meddelats med stöd av lagen, ska spelmyndigheten förelägga licens- eller tillståndshavaren att in- om en viss tid vidta rättelse eller besluta om förbud, ändring av villkoren eller an- märkning.

Om överträdelsen är allvarlig ska licensen eller tillståndet återkallas eller, om det är tillräckligt, varning meddelas.

Spelmyndigheten får avstå från ingripande om en överträdelse är ringa eller ur- säktlig, om licens- eller tillståndshavaren vidtar rättelse eller om någon annan myndighet har vidtagit åtgärder mot denne och dessa åtgärder bedöms tillräckliga.

Paragrafen reglerar spelmyndighetens möjligheter till ingripande mot en licens- eller tillståndshavare som åsidosätter sina skyldigheter enligt lagen eller föreskrifter och villkor som meddelats med stöd av samma lag. Över- vägandena finns i avsnitt 6.2.5 och 14.

Ändringen i paragrafen innebär att spelmyndighetens möjligheter till in- gripande mot en licenshavare också gäller i förhållande till en tillståndsha- vare enligt 11 kap. 6 a §. Det innebär att myndigheten har möjlighet att bl.a. meddela anmärkning eller förelägganden om rättelse eller förbud, och i särskilt allvarliga fall att meddela varning eller att återkalla tillståndet (se prop. 2017/18:220 s. 339 och 340).

I första stycket görs vidare en ändring på så sätt att hänvisningen till

4 kap. 1–3 §§ utgår. Ändringen innebär att det klart framgår att spelmyn- dighetens skyldighet att ingripa mot en licenshavare omfattar samtliga fall då licenshavaren inte uppfyller förutsättningarna för licens.

13 § Om det finns sannolika skäl för återkallelse av en licens i ett ärende enligt 12 § får spelmyndigheten återkalla licensen fram till dess att frågan om återkallelse har prövats slutligt. Detta gäller dock endast om det behövs för att trygga konsu- mentskyddet eller det annars är nödvändigt från allmän synpunkt.

Ett beslut enligt första stycket gäller i högst sex månader. Om det finns särskilda skäl får beslutet förlängas en gång med ytterligare högst sex månader.

Paragrafen reglerar möjligheten för spelmyndigheten att återkalla en licens interimistiskt, dvs. för tiden till dess frågan om återkallelse har prövats slutligt. Övervägandena finns i avsnitt 14.

Ändringen är redaktionell och innebär ett förtydligande av att paragrafen endast gäller om det finns sannolika skäl för återkallelse av en licens. Para- grafen gäller således inte vid ingripanden mot tillstånd för spelprogram- vara.

19 kap.

2 § Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet främjar deltagande i sådant spel som avses i 1 § döms för främjande av olovligt spel till böter eller fängelse i högst två år.

I ringa fall döms det inte till ansvar.

I paragrafen kriminaliseras främjande av otillåtet spel och licenspliktigt spel utan licens. Övervägandena finns i avsnitt 14.

Ändringen är språklig och innebär att ordet ”i” förs in före ”1 §”.

142

10 § Om en licens- eller tillståndshavare enligt denna lag har fått en anmärkning Prop. 2021/22:242 eller varning enligt 18 kap. 12 §, får spelmyndigheten besluta att denne ska betala

en sanktionsavgift. Avgiften tillfaller staten.

Paragrafen reglerar påförande av sanktionsavgift med anledning av ett beslut om varning eller anmärkning enligt 18 kap. 12 §. Övervägandena finns i avsnitt 6.2.5.

Ändringen i första stycket innebär att spelmyndighetens möjlighet att besluta om en sanktionsavgift vid överträdelser av spellagen, eller före- skrifter och villkor meddelande med stöd av lagen, även omfattar till- ståndshavare enligt 11 kap. 6 a § (se prop. 2017/18:220 s. 350 och 351).

13 § Sanktionsavgiften enligt 10 § ska uppgå till lägst 5 000 kronor och högst tio procent av licens- eller tillståndshavarens omsättning det närmast föregående räk- enskapsåret.

Om överträdelsen har skett under licens- eller tillståndshavarens första verk- samhetsår eller om uppgifter om omsättningen annars saknas eller är bristfälliga, får omsättningen uppskattas.

Endast omsättning från licens- eller tillståndspliktig verksamhet enligt denna lag ska beaktas.

I paragrafen regleras sanktionsavgiftens storlek vid överträdelser av en lic- ens- eller tillståndshavare. Övervägandena finns i avsnitt 6.2.5.

Ändringen i paragrafen innebär att bestämmelserna om sanktionsavgift- ens storlek även gäller för sanktionsavgifter vid överträdelser av tillstånds- havare enligt 11 kap. 6 a §. Vilka omständigheter som ska beaktas när stor- leken på avgiften beslutas regleras i 15 § (se prop. 2017/18:220 s. 352 och 353). När det gäller överträdelser av någon som har tillstånd för spel- programvara bör allvarlighetsgraden bedömas med hänsyn till vilken be- tydelse som överträdelsen har i förhållande till syftet med tillståndsregle- ringen, dvs. att försvåra tillgången till spelprogramvara för spelföretag som saknar nödvändig licens enligt lagen. Därutöver görs även en mindre språklig justering.

21 kap.

8 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela före- skrifter om att internationellt samarbete enligt 11 kap. 1 § också får ske med orga- nisationer eller företag i länder utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och om närmare förutsättningar för internationellt samarbete.

Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om dels interna- tionellt samarbete med organisationer eller företag i länder utanför Euro- peiska ekonomiska samarbetsområdet, dels om andra förutsättningar för internationellt samarbete. Övervägandena finns i avsnitt 14.

Ändringen är redaktionell och innebär att ”EES” ändras till ”Europeiska ekonomiska samarbetsområdet”.

143

Prop. 2021/22:242 Tillstånd för spelprogramvara

10 a § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka handlingar och uppgifter som ska ges in i samband med en ansökan om tillstånd att tillverka, tillhandahålla, installera eller ändra spelpro- gramvara eller om ändring av ett sådant tillstånd.

Paragrafen, som är ny, innehåller ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om vil- ka handlingar och uppgifter som ska ges in i samband med en ansökan om tillstånd enligt 11 kap. 6 a § eller ändring av ett sådant tillstånd. Överväg- andena finns i avsnitt 6.2.2.

11 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela före- skrifter om undantag från registrering enligt 12 kap. 1 och 3 §§ och om hur kon- trollerna av en spelares identitet enligt 12 kap. 2 och 4 §§ ska göras.

Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om undantag från registrering av spelare och om hur kontroller av en spelares identitet ska göras. Övervägandena finns i avsnitt 14.

Ändringen innebär att 12 kap. 3 § läggs till. Genom ändringen omfattar bemyndigandet även registrering av spelare som deltar i lotteri för viss tid, s.k. prenumerationslotterier.

13 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1.undantag från kravet på handlingsplan enligt 14 kap. 1 § och om innehållet i handlingsplanen,

2.vilken information som ska hållas tillgänglig för spelare enligt 14 kap. 4 §,

3.ytterligare gränser vid onlinespel och spel på värdeautomater samt vad som ska gälla vid ändring av satta gränser,

4.förutsättningar för en licenshavares erbjudande av bonus enligt 14 kap. 9 §,

5.självtest enligt 14 kap. 10 §,

6.självavstängning enligt 14 kap. 11 och 12 §§,

7.vad en utbildning enligt 14 kap. 14 § ska innehålla, för vilka spel utbildnings- kraven ska gälla, när och hur utbildning ska ske samt om undantag från vilka som ska utbildas, och

8.anställdas deltagande i licenshavarens spel enligt 14 kap. 15 §.

Paragrafen innehåller bemyndiganden för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om spelansvar. Över- vägandena finns i avsnitt 14.

Ändringen i fjärde punkten är redaktionell och innebär att ett punktteck- en förs in efter ”14 kap”. I sjunde punkten görs vidare en mindre språklig

	justering.
	14 a § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
	föreskrifter om undantag från det bedömningsförfarande som avses i 16 kap. 3 §
	och i så fall föreskriva vilket annat bedömningsförfarande som i stället ska gälla.
	Paragrafen, som är ny, innehåller ett bemyndigande för regeringen eller
	den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om un-
144	dantag från regleringen i 16 kap. 3 § om att en licenshavares spelsystem,

affärssystem, rutiner, dragningsutrustning och fysiska lotter ska bedömas Prop. 2021/22:242 av ett organ som ackrediterats för uppgiften innan de används i spelverk-

samheten samt om vilket annat bedömningsförfarande som i så fall ska gälla. Övervägandena finns i avsnitt 9.

I 21 kap. 14 § finns ett bemyndigande för regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om sådana tekniska krav och rutiner som avses i 16 kap. 1 § och den bedömning av överens- stämmelse med tekniska krav som avses i 16 kap. 3 §. I den nu aktuella paragrafen ges för regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm- mer ett bemyndigande att utöver detta meddela föreskrifter om undantag från det bedömningsförfarande som avses i 16 kap. 3 §, dvs. att bedöm- ningen av uppfyllelsen av de tekniska kraven ska göras av ett ackrediterat organ.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2023 i fråga om de nya bestämmelserna i

11kap. 6 a–6 e och 9–11 §§, 16 kap. 1 a §, 18 kap. 12 § och 19 kap. 10 och 13 §§ och i övrigt den 1 januari 2023.

2.De nya bestämmelserna i 11 kap. 6 a–6 e och 9–11 §§, 16 kap. 1 a §, 18 kap.

12§ och 19 kap. 10 och 13 §§ ska dock tillämpas på ansökningar om tillstånd enligt 11 kap. 6 a § som lämnas in till spelmyndigheten efter den 28 februari 2023 och som avser tid efter den 30 juni 2023.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna behandlas i avsnitt 15.

Av första punkten framgår att lagen träder i kraft den 1 juli 2023 i fråga om de nya bestämmelserna i 11 kap. 6 a–6 e och 9–11 §§, 16 kap. 1 a §, 18 kap. 12 § och 19 kap. 10 och 13 §§ och i övrigt den 1 januari 2023.

Enligt andra punkten ska de nya bestämmelserna i 11 kap. 6 a–6 e och 9–11 §§, 16 kap. 1 a §, 18 kap. 12 § och 19 kap. 10 och 13 §§ dock tillämpas på ansökningar om tillstånd enligt 11 kap. 6 a § som lämnas in till spelmyndigheten efter den 28 februari 2023 och som avser tid efter den 30 juni 2023. Det innebär att en ansökan om sådant tillstånd kan lämnas in till spelmyndigheten före ikraftträdandet och att spelmyndigheten även kan påbörja handläggningen och prövningen av ansökan före samma tid- punkt.

17.5Förslaget till lag om ändring i spellagen (2018:1138)

1kap.

2§ Lagen ska tillämpas på spel som tillhandahålls i Sverige, om inte annat följer av 3 eller 5 §. Onlinespel som inte riktas till den svenska marknaden ska inte anses tillhandahållna i Sverige.

I paragrafen anges lagens tillämpningsområde. Övervägandena finns i av- snitt 13.1.

Paragrafen ändras till följd av uppsägningen av överenskommelsen mellan Konungariket Sverige och Republiken Finland om automatspel på

passagerarfartyg i reguljär linjetrafik mellan Sverige och Finland

145

Prop. 2021/22:242 (SÖ 1979:40). Ändringen innebär att hänvisningen till den upphävda 4 § utgår. Därmed ska lagen även tillämpas på automatspel på passagerarfar- tyg i reguljär linjetrafik mellan Sverige och Finland som tillhandahålls med finskt tillstånd under förutsättning att spelet faller inom lagens tillämpningsområde.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1.Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna behandlas i avsnitt 15.

Av första punkten framgår att lagen träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Därigenom kan regeringen anpassa tidpunkten för ikraftträd- andet till den tidpunkt då överenskommelsen mellan Konungariket Sverige och Republiken Finland om automatspel på passagerarfartyg i reguljär linjetrafik mellan Sverige och Finland upphör att gälla.

Enligt andra punkten gäller äldre bestämmelser fortfarande för förhåll- anden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

17.6Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:1139) om skatt på spel

7 § Behållningen för en beskattningsperiod beräknas som skillnaden mellan de sammanlagda insatserna som den skattskyldige tagit emot och de sammanlagda utbetalningarna som den skattskyldige betalat ut under perioden.

Vid bestämmande av behållningen ska endast insatser och utbetalningar som hänför sig till det svenska speldeltagandet beaktas.

Som svenskt speldeltagande räknas endast

1.deltagande i onlinespel, om spelaren är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige, och

2.deltagande i annat spel än onlinespel, om spelet tillhandahålls på svenskt territorium.

	I paragrafen anges hur behållningen för en beskattningsperiod enligt lagen
	beräknas. Övervägandena finns i avsnitt 13.3.
	Ändringen innebär att ett nytt tredje stycke införs. I det nya stycket anges
	vad som räknas som svenskt speldeltagande. Definitionen har betydelse
	för vilka insatser och utbetalningar som ska beaktas vid bestämmandet av
	behållningen.
	Av första punkten följer att det räknas som svenskt speldeltagande om
	en spelare som deltar i ett onlinespel är bosatt eller stadigvarande vistas i
	Sverige. Det innebär att om spelaren t.ex. tillfälligt är på resa utomlands
	så utgör det ändå svenskt speldeltagande om spelaren deltar i ett
	onlinespel. Med onlinespel avses detsamma som i 2 kap. 1 § spellagen
	(prop. 2017/18:220 s. 292). Av 12 kap. 1 § spellagen följer bl.a. att enbart
	fysiska personer kan registreras för onlinespel. Bedömningen av om en
	person är bosatt i Sverige utgår från de kriterier som gäller enligt 3 § folk-
	bokföringslagen (prop. 2017/18:220 s. 254 och 318). Med stadigvarande
146	vistelse avses detsamma som i 3 kap. 3 § 2 inkomstskattelagen, dvs. att det
146

Prop. 2021/22:242 Bilaga 1

Sammanfattning av betänkandet Ökat skydd och stärkt reglering på den omreglerade spelmarknaden (SOU 2020:77)

Den 1 januari 2019 trädde den nya spelregleringen i Sverige i kraft. Genom omregleringen ersattes den tidigare monopolmodellen med en reglering som bygger på ett uppdelande av spelmarknaden mellan en konkurrensut- satt del, som främst omfattar spel online och vadhållning, en del som är förbehållen spel för allmännyttiga ändamål och som främst omfattar lotte- rier och bingo samt en del som är förbehållen staten och som främst om- fattar de statliga kasinona och spel på värdeautomater (prop. 2017/18:220). Redan i propositionen bedömde regeringen att vissa frågor kopplade till omregleringen behövde följas upp och utredas särskilt. Utredningens upp- drag har därför varit att utreda vissa sådana centrala marknadsfrågor vid omregleringen av spelmarknaden samt, enligt tilläggsdirektiv, vissa frågor avseende marknadsföringen av spel. Genom delbetänkandet Hästnäring- ens finansiering på den omreglerade spelmarknaden, (SOU 2020:64) redo- visade utredningen en del av uppdraget.

148

Vissa marknadsfrågor

Svenska Spels anpassning efter omregleringen

Ett av utredningens uppdrag har varit att göra en uppföljning av hur Sven- ska Spel anpassat sin verksamhet till de nya reglerna i spellagen och över- väga vilka eventuella ytterligare åtgärder som bedöms nödvändiga för att bolagets omstrukturering ska vara förenlig med gällande rätt. Enligt spel- lagen får ett bolag som har licens för statligt spel inte samtidigt ha licens för spel inom den konkurrensutsatta delen av spelmarknaden. Svenska Spel har omstrukturerat sin verksamhet med anledning av omregleringen och vidtagit vissa åtgärder för att separera de bolag som har licens för spel förbehållet staten från det bolag som agerar på den konkurrensutsatta delen av marknaden. Fortsatt används dock huvudvarumärket av såväl bolagen som har licens för statligt spel som av Sport & Casino AB, dvs. den del av koncernen som verkar inom den konkurrensutsatta delen av marknaden, vilket skulle kunna vara problematiskt i konkurrenshänseende. Frågan har nyligen varit föremål för bedömning hos Konkurrensverket som efter ut- redning dock inte fann skäl att prioritera en fortsatt utredning av frågan om användningen av huvudvarumärket utgör en överträdelse av konkurrens- rätten. I likhet med Konkurrensverket konstaterar utredningen att det på ett översiktligt plan verkar som att konkurrenter till Svenska Spel har kun- nat etablera sig väl på den omreglerade marknaden. Över 70 bolag har licens på den konkurrensutsatta delen av marknaden varav några bolag, utöver Svenska Spel, har relativt stora marknadsandelar inom segmenten kommersiellt onlinespel och sportvadhållning. Då kort tid har förflutit sed- an Konkurrensverkets beslutet meddelades och då det inte framkommit något som tyder på att marknadsförhållandena skulle ha förändrats i något avgörande hänseende sedan dess ser utredningen inte skäl, i ljuset av Kon-

kurrensverkets granskning, att ifrågasätta att den omstrukturering av Sven-	Prop. 2021/22:242
ska Spel som utförts är förenlig med gällande rätt. Eftersom omreglering-	Bilaga 1
ens effekter på konkurrensen kan ta tid är det dock enligt utredningen an-
geläget att staten framöver är uppmärksam på utvecklingen på marknaden,
exempelvis vad gäller användning av gemensamma resurser såsom huvud-
varumärket.

Finansieringen av idrottsrörelsen efter omregleringen

Utredningen har haft i uppdrag att överväga om den finansieringsmodell som föreslås för hästnäringen, eller någon annan lämplig modell, kan in- föras för att ersätta idrottsrörelsen för att idrott används som spelobjekt och om en sådan modell kan införas, lämna förslag till författningsändring- ar och andra nödvändiga åtgärder. I delbetänkandet Hästnäringens finan- siering på den omreglerade spelmarknaden (SOU 2020:64), kom utred- ningen fram till att det inte var motiverat att införa en marknadsavgift för hästvadhållning. När det gäller frågan om finansieringen av idrottsrörelsen konstaterar utredningen att idrottens intäkter från spelbolag i form av sponsring har ökat efter omregleringen av spelmarknaden. Utredningens internationella utblick visar att vissa länder, däribland Frankrike, har infört särskilda lagreglerade upphovsrättsliknande rättigheter för inhemsk idrott och sport. Syftet med dessa har delvis varit att ge sportens organisationer en laglig rätt att kunna förhandla om ersättning om deras evenemang an- vänds som spelobjekt. Erfarenheter och utvärderingar av sådana system visar dock att de i första hand gynnar sporter och evenemang med mycket hög attraktivitet för spelaktörerna. Utredningen erfar att upp emot 90 procent av vadhållningen på den svenska spelmarknaden avser spel på utländska sportevenemang. En svensk reglering som i likhet med andra länders modeller endast skulle omfatta spel på nationella sportevenemang skulle därmed endast omfatta en liten del av nettoomsättningen på vadhåll- ningsmarknaden. Den skulle vidare medföra att det skulle bli dyrare att spela på svensk sport jämfört med utländsk, och därmed riskera att minska konsumenters intresse för sådan vadhållning och i förlängningen svensk elitidrotts sponsorintäkter från spelbolag. Ett sådant system, som skulle materialiseras genom förhandlingar och avtal mellan sportens organisa- tioner och spelbolag, skulle även riskera att medföra höga administrativa kostnader för sportens organisationer och för den nationella spelmyndig- hetens kontrollarbete. Sammantaget talar detta emot en sådan reglering. En modell som även skulle omfatta spel på idrott i andra länder skulle med dagens marknadsförhållanden innebära att upp emot 90 procent av ersätt- ningen skulle utbetalas till utländska idrottsligor. En nationell reglering med en sådan effekt vore enligt utredningens bedömning varken lämplig eller försvarbar. Det går även att ifrågasätta varför idrott och sport skulle ha mer rätt till ersättning än andra evenemang som utgör objekt för vad- hållning. Utredningen bedömer sammantaget att varken den finansierings- modell som övervägts för hästnäringen eller ett särskilt upphovsrättslik- nande skydd för idrotten skulle vara lämpligt att införa för att ersätta idrottsrörelsen för att idrott används som spelobjekt.

149

Prop. 2021/22:242 Bilaga 1

Åtgärder för att stänga ute olicensierat spel

Syftet med omregleringen av spelmarknaden var att styra spelandet i Sverige till licensierat spel. Med spellagen infördes också vissa verktyg, bl.a. varningsmeddelanden och betalningsblockering, för att stänga ute oli- censierade spelföretag från den svenska spelmarknaden. Utredningens uppdrag har varit att utreda och lämna förslag till åtgärder, utöver de som redan har införts, för att begränsa eller stänga ute illegalt spel, särskilt över internet. Utredningen bedömer att det är avgörande för reformens såväl effektivitet som legitimitet att det finns ändamålsenliga verktyg för att stänga ute olicensierade aktörer från den svenska spelmarknaden. Den så kallade kanaliseringen på den konkurrensutsatta svenska spelmarknaden har bedömts uppgå till mellan 87–89 procent 2019 med en vikande trend över året, och med betydande skillnader mellan olika spelformer. Även om effektiviteten i de befintliga verktygen i spelregleringen ännu inte fullt ut har prövats och kan värderas, bedömer utredningen att spellagen bör kompletteras med ytterligare verktyg för att stänga ute illegalt spel.

Utredningen föreslår att

•tillståndskrav införs för tillverkning, tillhandahållande, installation eller ändring av spelprogramvara för vadhållning online och kommer- siellt onlinespel i syfte att minska olicensierade spelföretags tillgång till spel,

•främjande av spel utan nödvändig licens uttryckligen förbjuds för att ge Spelinspektionen ett tydligare mandat att agera vid exempelvis marknadsföring av illegalt spel, och

•förbudet i spellagen mot att sända reklam för illegalt spel utvidgas till att gälla även för utlandsbaserade medietjänstleverantörer och sådan reklam som tillhandahålls av en leverantör av en videodelningsplatt- form före, under eller efter användargenererade videor eller tv- program.

Åtgärder för att minska skadeverkningarna av spel

Utredningens uppdrag har varit att analysera hur det vikande intresset för spel på lagliga värdeautomater påverkar utbudet och skadeverkningarna av spel på värdeautomater, samt hur den utvecklingen förändrar förutsätt- ningarna och formerna för att tillhandahålla sådant spel. Vidare har utred- ningen haft i uppdrag att överväga ytterligare åtgärder som vid behov kan vidtas för att minska skadeverkningarna av spel, särskilt kasinospel online och spel på värdeautomater, samt att lämna förslag som ytterligare be- gränsar marknadsföringen av spel.

Riskklassificering av spel

	Allt spel om pengar är förenat med en risk att utveckla spelproblem. Forsk-
	ning och studier visar emellertid att vissa spelformer är mer riskfyllda i
	detta hänseende än andra. Vissa former av riskklassificering återfinns red-
	an på olika sätt i spellagen, framför allt inom ramen för spellagens om-
	sorgsplikt som kan sägas förutsätta någon form av riskklassificering av
150	spelare och i reglerna om penningtvätt. Utredningen bedömer att det finns
150

ett behov av att utveckla en modell för riskklassificering av olika spelform-	Prop. 2021/22:242
ers risker att utveckla spelproblem utifrån en analys av spelets uppbyggnad	Bilaga 1
och egenskaper. Syftet med riskklassificeringen bör dels vara att öka trans-
parensen för spelmarknadens aktörer och konsumenter kring olika spel-
formers risknivå, dels att ha som underlag vid exempelvis framtagande av
föreskrifter om spelansvarsåtgärder eller underlag för eventuellt framtida
lagstiftningsarbete. Utredningen föreslår därför att Spelinspektionen ges i
uppdrag att i samråd med Folkhälsomyndigheten utarbeta en modell för
riskklassificering av olika spelformer.

Ytterligare begränsningar av marknadsföring

Kravet om måttfullhet vid marknadsföring av spel har gällt sedan 1 januari 2017. Vid antagandet av spellagen valde regeringen att överföra måttfull- hetskravet i lotterilagen oförändrat till den nya lagen och framhöll behovet av att innebörden av begreppet ska utvecklas genom rättspraxis. Vad som avses med måttfull marknadsföring har hittills endast varit föremål för domstolsprövning i två fall. Utredningen har övervägt om det finns skäl att nu införa ett krav på särskild måttfullhet vid marknadsföring av spel. Såsom det nuvarande måttfullhetskravet har beskrivits i förarbetena och tolkats av domstol och Konsumentverket är det enligt utredningens be- dömning i nuläget för tidigt att göra bedömningen att måttfullhetskravet inte är tillräckligt för att skydda sårbara grupper när det kommer till inne- hållet i spelreklamen.

Nuvarande regler i spellagen begränsar inte mängden spelreklam. Trots en nedgång i spelreklamsinvesteringar i traditionella medier sedan omreg- leringen av spelmarknaden, ligger investeringsnivåerna fortsatt på en hög nivå. Av spelreklamen i traditionella medier 2019 utgjorde mer än hälften (53 procent) reklam för onlinekasino. Detta innebär att drygt 3 miljarder kronor spenderades på reklam för onlinekasino, vilket är en spelform som endast spelas regelbundet av cirka 0,5 procent av Sveriges befolkning. Forskning visar att spelreklam påverkar de med spelproblem eller som ligger i riskzonen för spelproblem negativt och att en omfattande expone- ring av spelreklam för barn och unga kan bidra till en normalisering av spelande. Vidare visar forskningen att värdeautomatspel, landbaserat kasinospel (dvs. Casino Cosmopol) och kommersiellt onlinespel (dvs. i huvudsak onlinekasino) är de spelformer som i nuläget kan anses vara mest riskfyllda i ett beroendeshänseende. I syfte att begränsa mängden rek- lam för de mest riskfyllda spelen föreslår utredningen att reklam för sådana spel via tv-sändningar, beställ-tv, sökbar text-tv, ljudradiosändningar, be- ställradio (podcasts) och videodelningsplattformar ska vara förbjuden mellan kl. 06.00–21.00.Utredningen föreslår att överträdelser av den nya bestämmelsen samt överträdelser av förbudet mot att skicka direktreklam till avstängda spelare enligt 15 kap. 2 § spellagen ska kunna sanktioneras med marknadsstörningsavgift.

Värdeautomater

Staten har genom Svenska Spel ensamrätt på tillhandahållandet av värde-
automatspel på restauranger och i bingohallar. Trots att omsättningen på	151

Prop. 2021/22:242 Bilaga 1

sådant spel har minskat kraftigt i takt med att onlinespelandet har ökat, bedömer utredningen att statens tillhandahållande av värdeautomatspel fortsatt fyller en funktion i att kanalisera spelandet till lagliga alternativ och därmed ur ett spelarskyddsperspektiv är relevant än i dag. Konsument- skyddet i samband med spel på värdeautomater har stärkts på senare år, bland annat till följd av skärpt reglering, nya tekniska möjligheter och ett stärkt spelansvarsarbete från bolagets sida. Enligt den tillfälliga reglering- en som beslutats av regeringen med anledning av spridningen av sjukdom- en covid-19, får den högsta förlustgränsen vid spel på värdeautomater vara 5 000 kronor per vecka. Utredningen föreslår att denna begränsning görs permanent och att regeringen efter viss tid följer upp och utvärderar effekt- erna av förlustgränsen för att kunna ta ställning till om gränsen bör sänkas.

Andra åtgärder för att minska skadeverkningarna av spel

Spelinspektionen och Konsumentverket har sedan omregleringen bedrivit en aktiv tillsyn över efterlevnaden av spellagen. Flera ärenden är fortfaran- de föremål för prövning i domstol. Spellagen är en ramlag och spelregle- ringen innehåller därför omfattande bemyndiganden till Spelinspektionen att föreskriva om mer preciserade regler samt ge vägledning som ännu inte fullt ut utnyttjats. När det gäller omsorgsplikten (14 kap. 1 § spellagen) har Spelinspektionen påbörjat ett arbete som syftar till att tydliggöra myndig- hetens bedömning och ge stöd och vägledning till licenshavarna avseende kraven gällande omsorgsplikt. Utredningen bedömer att omsorgsplikten är en av de viktigaste bestämmelsen i spellagen för att minska skadeverk- ningarna från spel. Samtidigt är den sannolikt en av de bestämmelser i spellagen som medför störst utmaningar i tillämpningen. Utredningen be- dömer att en mycket viktig uppgift för Spelinspektionen nu bör vara att skapa ökad tydlighet avseende vad som krävs av licenshavarna vid tillämp- ning av omsorgsplikten.

Andra åtgärder som kan stärka omregleringen

I utredningsdirektiven anges att det, bl.a. till följd av vad som kommer fram i Statskontorets uppföljning av omregleringen av spelmarknaden, kan uppstå behov av att genomföra ändringar i spelregleringen. Utredningen har därför getts möjlighet att överväga och lämna förslag till andra åtgärder som behövs för att stärka genomförandet av omregleringen av spelmarkna- den.

Ökad möjlighet att följa utvecklingen på spelmarknaden

Det finns i nuläget brister i tillgången till information om spelmarknaden. Utredningen bedömer att nuvarande reglering inte ger tillräckliga förut- sättningar för Spelinspektionen, och i förlängningen även andra berörda myndigheter och aktörer samt regering och riksdag, att på ett ändamålsen- ligt sätt följa utvecklingen på spelmarknaden. Utredningen föreslår därför att en ny lag om uppgiftsskyldighet i fråga om utvecklingen på spelmark-

152

naden införs som ger Spelinspektionen rätt att förelägga en licens- eller	Prop. 2021/22:242
tillståndshavare att tillhandahålla uppgifter om spelets omfattning.	Bilaga 1

Ökad flexibilitet i de tekniska kraven

Spellagen omfattar olika verksamheter, från mindre fysiska lotterier och bingoverksamheter till sådana som tillhandahåller kasino eller vadhåll- ning, som medför skilda risker ur ett konsumentskydds- och säkerhetspers- pektiv. Utredningen bedömer att det i spelregleringen saknas tillräckliga förutsättningar för Spelinspektionen att anpassa de tekniska reglerna och bedömningsförfarandena som omgärdar dessa till verksamheternas skilda förutsättningar. Utredningen föreslår därför ett tydligare bemyndigande för Spelinspektionen i det avseendet.

Licensers giltighet vid prövning av förnyad licens

Det är licenshavarens skyldighet att inkomma med en ansökan om förnyel- se av licens i god tid innan licensens utgång, och i ansökan styrka att förut- sättningarna för ny licens är uppfyllda. I de fall Spelinspektionens hand- läggningstider på grund av hög arbetsbelastning innebär att beslut om för- nyelse av licens inte meddelats innan utgången av den gällande licensen, ligger dock saken utom licenshavarens kontroll. I likhet med vad som gäll- er i lagstiftning på vissa andra områden föreslår utredningen därför att en utgången licens under vissa förutsättningar ska gälla under tiden som Spel- inspektionen prövar en ansökan om förnyad licens.

Anpassade regler om bonusar

Enligt spellagen får en bonus endast erbjudas eller lämnas vid det första tillfället då en spelare spelar på något av licenshavarens spel. Regeln inför- des i syfte att skydda konsumenters hälsa sedan regeringen konstaterat att bonuserbjudanden hade blivit ett attraktivt men också aggressivt sätt att dels locka till sig spelare, dels behålla dem. De lotterier som erbjuder spel för allmännyttiga ändamål har en lång historik av att erbjuda premier och rabatterade lotter vid försäljning av sina produkter och den typen av värde- erbjudanden är en del av lotteriernas affärskoncept. Den typ av spel som de allmännyttiga organisationerna tillhandahåller är generellt sett spel med låg risk att utveckla spelproblem och det har inte framkommit att de pre- mier som många av lotterierna använt sig av under en lång tid har bidragit till ett osunt spelande. Utredningen föreslår därför att spel för allmännyt- tiga ändamål undantas från förbudet att erbjuda eller lämna bonus annat än vid det första speltillfället.

Lotteri- och kasinoliknande inslag i datorspel

Lotteri- eller kasinoliknande inslag i datorspel, särskilt så kallade loot-
lådor, har uppmärksammats såväl i Sverige som internationellt på senare
tid. Frågor har väckts både i Sverige och utomlands hur man från lagstiftar-
ens sida bör se på inslag i datorspel som, åtminstone visuellt, har likheter	153
	153

Prop. 2021/22:242 Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Härigenom föreskrivs att 29 § marknadsföringslagen (2008:486) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

29 §

En näringsidkare får åläggas att betala en särskild avgift (marknadsstör- ningsavgift) om näringsidkaren, eller någon som handlar på näringsidkar- ens vägnar, uppsåtligen eller av oaktsamhet har brutit mot

–7 §,

–8 § och någon av bestämmelserna i 9, 10, 12–17 §§,

–18 §,

–20 §, eller

–någon av bestämmelserna i bilaga I till direktiv 2005/29/EG. Detsamma gäller om en näringsidkare uppsåtligen eller av oaktsamhet

bryter mot någon av bestämmelserna i

–64 kap. 46 § socialförsäkringsbalken,

–7 kap. 3 § alkohollagen (2010:1622),

– 8 kap. 7 § första stycket, 8, 9 eller 14 § första eller andra stycket,

9 a kap. 10 och 11 §§ eller 15 kap. 4 § radio- och tv-lagen (2010:696),

–11 § lagen (1995:1571) om insättningsgaranti eller 8 § lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet när det gäller ett erbjudande som inte är riktat bara till andra än konsumenter,

– 4 kap. 1 § 2 eller 3, 3 §, 4 §	– 4 kap. 1 § 2 eller 3, 3 §, 4 §
första stycket 2 eller 5 § 2 eller 3	första stycket 2 eller 5 § 2 eller 3
lagen (2018:2088) om tobak och	lagen (2018:2088) om tobak och
liknande produkter.	liknande produkter,
	– 15 kap. 2 eller 7 § spellagen
	(2018:1138).

Vad som sägs i första och andra styckena gäller också en näringsidkare som uppsåtligen eller av oaktsamhet väsentligt har bidragit till överträdel- sen.

Avgiften tillfaller staten.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2022.

156

Förslag till lag om ändring i spellagen (2018:1138)

Härigenom föreskrivs i fråga om spellagen (2018:1138)

dels att 4 kap. 8 §, 11 kap. 9 och 10 §§, 14 kap. 9 §, 15 kap. 4 och 6 §§ och 19 kap. 13 § ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 11 kap. 7 § ska sättas närmast före 11 kap.

6 a § och ha följande lydelse,

dels att det ska införs 13 nya paragrafer, 3 kap. 3 a §, 11 kap. 6 a–e och 11 §§, 15 kap. 7 §, 16 kap. 1 a §, 18 kap. 12 a §, 19 kap. 10 a §, 21 kap. 10 a och 14 a §§ och närmast före 21 kap. 10 a § en ny rubrik av följande lydelse,

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 kap.

3 a §

Det är inte tillåtet att i yrkes- mässig verksamhet eller annars i förvärvssyfte främja deltagande i spel som tillhandahålls utan nöd- vändig licens enligt denna lag.

4 kap.

8 §

En licens ska avse en viss tid och får, om inte annat anges i denna lag, ges för högst fem år.

Om en ansökan om förnyelse av en licens som avses i första stycket ges in till spelmyndigheten ska li- censen gälla under längre tid, dock längst till dess att beslut i fråga om den nya ansökan har fattats av spelmyndigheten, om

1. ansökan har inkommit senast fyra månader före utgången av gil- tighetstiden för den licens som för- längningen avser, och

2. ansökan innehåller de uppgift- er och handlingar i övrigt som be- hövs för myndighetens prövning.

11 kap.

Prop. 2021/22:242 Bilaga 2

Tillstånd för innehav av automa- ter

Tillstånd för viss hantering av spelprogramvara och innehav av automater

6 a §
Spelprogramvara som används
vid tillhandahållande av onlinespel
enligt 7 och 8 kap. får bara tillverk-	157

14kap. 9 §

En licenshavare får endast vid det första tillfället då en spelare spelar på något av licenshavarens spel erbjuda eller lämna bonus.

Begränsningen i första stycket gäller inte för licenshavare som enbart tillhandahåller spel enligt 6 kap.

15kap. 4 §

Marknadsföring som strider mot	Marknadsföring som strider mot
1 eller 2 § ska vid tillämpningen av	1, 2 eller 7 § ska vid tillämpningen
5, 23 och 26 §§ marknadsförings-	av 5, 23 och 26 §§ marknadsfö-
lagen (2008:486) anses som otill-	ringslagen	(2008:486) anses	som
börlig mot konsumenter.	otillbörlig	mot konsumenter.	Ett
	handlande som strider mot 2 eller
	7 § kan	medföra marknadsstör-
	ningsavgift enligt bestämmelserna i
	29–36 §§ marknadsföringslagen.

stycket marknadsföringslagen.
6 §
Reklam för spel som tillhanda-	Reklam för spel som tillhanda-
hålls av någon som saknar nödvän-	hålls av någon som saknar nödvän-
dig licens enligt denna lag får inte	dig licens enligt denna lag får inte
förekomma i tv-sändningar, beställ-	förekomma i tv-sändningar, beställ-
tv, sökbar text-tv eller ljudradio-	tv, sökbar text-tv eller ljudradio-
sändningar som omfattas av radio-	sändningar.
och tv-lagen (2010:696).
	En leverantör av en videodel-
	ningsplattform får inte tillhanda-
	hålla sådan reklam som avses i
	första stycket före, under eller efter
	användargenererade videor		eller
	tv-program på plattformen.
	7 §
	Reklam för spel på värdeauto-
	mater, kasinospel på ett kasino eller
	kommersiellt onlinespel	får	inte
	förekomma i tv-sändningar, beställ-
	tv, sökbar text-tv, ljudradiosänd-
	ningar, beställradio eller på video-
	delningsplattformar	mellan
	kl. 06.00 och 21.00.

Prop. 2021/22:242 Bilaga 2

159

Prop. 2021/22:242 Bilaga 2

160

16kap.

1a §

Den som tillhandahåller online-

spel enligt 7 och 8 kap. ska se till att spelprogramvaran som används är tillverkad, tillhandahållen, installe- rad och ändrad av någon som har tillstånd enligt denna lag för detta.

18kap.

12 a §

Det som sägs om licenshavare i 12 § ska också gälla för tillstånds- havare enligt denna lag.

19kap.

	10 a §
	Om		en	tillståndshavare			enligt
	11 kap. 6 a § har fått en anmärk-
	ning	eller		varning enligt			18 kap.
	12 §, får spelmyndigheten besluta
	att tillståndshavaren ska betala en
	sanktionsavgift.
	Avgiften tillfaller staten.
13 §
Sanktionsavgiften enligt 10 § ska	Sanktionsavgiften enligt						10 och
uppgå till lägst 5 000 kronor och	10 a §§		ska		uppgå	till	lägst
högst tio procent av licenshavarens	5 000 kronor och högst tio procent
omsättning det närmast föregående	av licens- eller tillståndshavarens
räkenskapsåret.	omsättning det närmast föregående
	räkenskapsåret.
Om överträdelsen har skett under	Om överträdelsen har skett under
licenshavarens första verksamhets-	licens-		eller		tillståndshavarens
år eller om uppgifter om omsätt-	första verksamhetsår eller om upp-
ningen annars saknas eller är brist-	gifter om omsättningen annars sak-
fällig, får omsättningen uppskattas.	nas eller är bristfällig, får omsätt-
	ningen uppskattas.
Endast omsättning från licens-	Endast omsättning från licens-
pliktig verksamhet enligt denna lag	eller	tillståndspliktig				verksamhet
ska beaktas.	enligt denna lag ska beaktas.
21 kap.
	Tillstånd för viss hantering av
	spelprogramvara
	10 a §
	Regeringen eller den myndighet
	som	regeringen bestämmer får
	meddela föreskrifter om vilka hand-

Prop. 2021/22:242 Bilaga 3

Förteckning över remissinstanserna avseende betänkandet

Efter remiss har yttranden över betänkandet Ökat skydd och stärkt regle- ring på den omreglerade spelmarknaden (SOU 2020:77) kommit in från AB Svenska spel, Aktiebolaget Trav och Galopp, Apricot Investments Ltd, Bauer media AB, Betsson Nordic Ltd, Branschföreningen för online- spel, Brottsförebyggande rådet, Bröstcancerförbundet, Bygdegårdarnas riksförbund, Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning, Cherry Casino Sweden Ltd, Discovery Networks Sweden AB, Evolution Gaming Group, Finansinspektionen, Folkhälsomyndigheten, Folkspel ide- ell förening, Förvaltningsrätten i Linköping, IAB Sverige, Integritets- skyddsmyndigheten, IOGT-NTO, Justitiekanslern, Kambi Malta Ltd, Kammarrätten i Jönköping, Karolinska institutet, Kiruna kommun, Kom- merskollegium, Konkurrensverket, Konsumentverket, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Kungsbacka kommun, Leovegas AB, Luleå kommun, Lunds universitet (medicinska fakulteten), Malmö kommun, Markaryds kommun, Miljonlotteriet, Myndigheten för press, radio och tv, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Nordic Entertain- ment Group AB, Nordic Lottery AB, NRJ Sweden AB, Paf Consulting Abp, Pensionärernas riksorganisation, Polismyndigheten, Prostatacancer- förbundet, Regelrådet, Region Skåne (Vuxenpsykiatrimottagningen för spelberoende i Malmö), Region Stockholm (Beroendecentrum Stock- holm), Region Östergötland (Folkhälso- och statistikenheten och Beroen- dekliniken i Norrköping), Schibsted Sverige AB, Skatteverket, Skiftet, SKPF Pensionärerna, Socialstyrelsen, Spelbranschens riksorganisation, Spelberoendes riksförbund, Spelinspektionen, Spooniker Ltd, Statens medieråd, Statskontoret, Stockholms kommun, Stockholms tingsrätt (Pat- ent- och marknadsdomstolen), Stockholms universitet (Institutionen för folkhälsovetenskap), Stödlinjen, Svea hovrätt (Patent- och marknadsöver- domstolen), Svenska Bankföreningen, Svenska Fotbollförbundet, Svenska Friidrottsförbundet, Svenska Handbollförbundet, Svenska Journalistför- bundet, Svenska Postkodföreningen, Svenska Skidförbundet, Svenska Tennisförbundet, , Sveriges annonsörer AB, Sveriges bingoarrangörers centralorganisation, Sveriges dövas riksförbund, Sveriges kommuner och regioner, Sveriges riksidrottsförbund, Synskadades riksförbund, Tillväxt- verket, TU – medier i Sverige, TV4 AB, Valfrihetens vänner, Visita, Väst- ra Götalandsregionen (Mottagning för spelberoende och skärmhälsa), William Hill International, Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgiva- re i kommunal tjänst och Åklagarmyndigheten.

AB Kvällstidningen Expressen, Acast AB, Aftonbladet Hierta AB, Bon- nier AB, Båstads kommun, Cancerfonden, Card Payment Sweden, Civos

–Civilsamhällets organisationer i samverkan, Clear Channel Sverige Ak- tiebolag, Facebook Sweden AB, Flens kommun, Forum – idéburna organi- sationer med social inriktning, Företagarna, Game Over behandlingshem, Google Sweden AB, Gratistidningarnas förening, Göteborgs kommun, Göteborgs universitet (Institutionen för globala studier), Hallsbergs kom- mun, Haparanda kommun, Herrljunga kommun, Härjedalens kommun, Idrottens spel i Göteborg AB, Jönköpings kommun, Konsumentvägledar-

162

Departementspromemorians lagförslag

Förslag till lag om ändring i spellagen (2018:1138)

Härigenom föreskrivs i fråga om spellagen (2018:1138) dels att 1 kap. 4 § ska upphöra att gälla,

dels att 1 kap. 2, 3 och 5 §§, 6 kap. 11 §, 11 kap. 1 §, 16 kap. 2 §, 18 kap. 12 §, 19 kap. 2 § och 21 kap. 11 och 13 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

1 kap.

2 §

Lagen ska tillämpas på spel som	Lagen ska tillämpas på spel som
tillhandahålls i Sverige, om inte	tillhandahålls i Sverige, om inte
annat följer av 3, 4 eller 5 §. Online-	annat följer av 3 eller 5 §. Online-
spel som inte riktas till den svenska	spel som inte riktas till den svenska
marknaden ska inte anses tillhanda-	marknaden ska inte anses tillhanda-
hållna i Sverige.	hållna i Sverige.
	3 §

Prop. 2021/22:242 Bilaga 5

Lagen är tillämplig på spel som tillhandahålls på svenska fartyg och svenska luftfartyg, oavsett var far- tyget befinner sig.

Lagen är inte tillämplig på spel som tillhandahålls på utländska luftfartyg som flyger över svenskt territorium utan att trafikera en svensk flygplats.

Lagen är tillämplig på spel som tillhandahålls på svenska fartyg och svenska luftfartyg, oavsett var far- tyget befinner sig.

Lagen är inte tillämplig på spel som tillhandahålls på

1.utländska fartyg som passerar svenskt territorium med stöd av rätten till oskadlig genomfart enligt artikel 17 i Förenta nationernas

havsrättskonvention	av	den
10 december 1982, eller

2.utländska luftfartyg som flyger över svenskt territorium utan att trafikera en svensk flygplats.

5 §

Lagen är inte tillämplig på köp av svenska statens premieobligationslån eller vadhållning på det framtida värdet av finansiella aktiviteter.

Lagen är inte heller tillämplig på automatspel som omfattas av lagen (1982:636) om anordnande av visst automatspel.

6kap. 11 §

Vid försäljning av förhandsdrag-	Vid försäljning av förhandsdrag-
na fysiska lotter enligt 9 § är det	na fysiska lotter enligt 9 § är det til-
inte tillåtet att låta spelaren själv	låtet att låta spelaren själv göra sin

165

Prop. 2021/22:242 Bilaga 5

göra sin insats med hjälp av teknisk eller elektronisk utrustning som tillhandahålls av den juridiska per- sonen, såvida inte utrustningen är försedd med en slumptalsgenerator eller ett elektroniskt minne.

insats med hjälp av teknisk eller el- ektronisk utrustning som tillhanda- hålls av den juridiska personen, un- der förutsättning att utrustningen inte är försedd med en slumptalsge- nerator eller ett elektroniskt minne

				11 kap.
					2 §
Licens att tillhandahålla spel en-					Licens att tillhandahålla spel en-
ligt 5 kap 1 §, förutom licens för					ligt 5 kap 1 §, förutom licens för
kasino och spel på värdeautomater,					kasino och spel på värdeautomater,
samt	spel	enligt 7 kap.		1 § och	samt	spel	enligt 7 kap.		1 § och
8 kap.	1 §,	får	omfatta	tillhanda-	8 kap.	1 §,	får	omfatta	tillhanda-
hållande av spel tillsammans med					hållande av spel tillsammans med
en organisation eller ett företag som					en organisation eller ett företag som
tillhandahåller spel i ett annat EES-					tillhandahåller spel i ett annat EES-
land. För sådant samarbete krävs att					land. För sådant samarbete krävs att
licenshavarens			samarbetspartner		licenshavarens			samarbetspartner
har tillstånd till motsvarande spel,					har tillstånd till motsvarande spel,
har rätt att samarbeta internationellt					har rätt att samarbeta internationellt
och inte tillhandahåller spel utan					och inte tillhandahåller spel utan
nödvändig licens enligt denna lag.					nödvändig licens enligt denna lag.

16 kap.

2 §

Licenshavarens spelsystem ska vara placerat i Sverige.

Spelmyndigheten får meddela	Spelsystemet får även vara place-
undantag från kravet i första styck-	rat utomlands om licenshavaren
et, om licenshavaren

1.har tillåtelse att erbjuda spel i ett annat land där en offentlig myndighet övervakar licenshavarens tillhandahållande av spel och denna myndighet har ingått avtal med spelmyndigheten om tillsyn av licenshavarens till- handahållande av spel i Sverige, eller

	2. kan ge spelmyndigheten möj-	2. ger spelmyndigheten möjlig-
	lighet att genomföra en tillfreds-	het att genomföra en tillfredsställ-
	ställande kontroll av spelsystemet	ande kontroll av spelsystemet med
	med hjälp av fjärråtkomst eller	hjälp av fjärråtkomst eller liknande.
	liknande.
	18 kap.
	12 §
	Om förutsättningarna för licens	Om förutsättningarna	för licens
	enligt 4 kap. 1–3 §§ inte längre är	inte längre är uppfyllda, eller om en
	uppfyllda, eller om en licenshavare	licenshavare i övrigt	åsidosätter
	i övrigt åsidosätter sina skyldighet-	sina skyldigheter enligt denna lag
	er enligt denna lag eller enligt före-	eller enligt föreskrifter eller villkor
	skrifter eller villkor som meddelats	som meddelats med stöd av lagen,
	med stöd av lagen, ska spelmyndig-	ska spelmyndigheten förelägga lic-
	heten förelägga licenshavaren att	enshavaren att inom en viss tid vid-
166	inom en viss tid vidta rättelse eller	ta rättelse eller besluta om förbud,

besluta om förbud, ändring av vill-	ändring av villkoren eller anmärk-
koren eller anmärkning.	ning.

Om överträdelsen är allvarlig ska licensen återkallas eller, om det är till- räckligt, varning meddelas.

Spelmyndigheten får avstå från ingripande om en överträdelse är ringa eller ursäktlig, om licenshavaren vidtar rättelse eller om någon annan myn- dighet har vidtagit åtgärder mot licenshavaren och dessa åtgärder bedöms tillräckliga.

19kap. 2 §

Prop. 2021/22:242 Bilaga 5

Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet främjar deltagan- de i sådant spel som avses 1 § döms för främjande av olovligt spel till böter eller fängelse i högst två år.

Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet främjar deltagan- de i sådant spel som avses i 1 § döms för främjande av olovligt spel till böter eller fängelse i högst två år.

21kap. 11 §

Regeringen eller den myndighet		Regeringen eller den myndighet
som regeringen	bestämmer får	som	regeringen	bestämmer får
meddela föreskrifter om undantag		meddela föreskrifter om undantag
från registrering enligt 12 kap. 1 §		från	registrering	enligt	12 kap.
och om hur kontrollerna av en		1 och 3 §§ och om hur kontrollerna
spelares identitet	enligt 12 kap.	av	en spelares	identitet	enligt
2 och 4 §§ ska göras.		12 kap. 2 och 4 §§ ska göras.

13 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1.undantag från kravet på handlingsplan enligt 14 kap. 1 § och om inne- hållet i handlingsplanen,

2.vilken information som ska hållas tillgänglig för spelare enligt 14 kap.

4 §,

3.ytterligare gränser vid onlinespel och spel på värdeautomater samt vad som ska gälla vid ändring av satta gränser,

4. förutsättningar för en licens-	4. förutsättningar för en licens-
havares erbjudande av bonus enligt	havares erbjudande av bonus enligt
14 kap 9 §,	14 kap 9 §,

5.självtest enligt 14 kap. 10 §,

6.självavstängning enligt 14 kap. 11 och 12 §§,

7.vad en utbildning enligt 14 kap. 14 § ska innehålla, vilka spel utbild- ningskraven ska gälla, när och hur utbildning ska ske samt om undantag från vilka som ska utbildas, och

8.anställdas deltagande i licenshavarens spel enligt 14 kap. 15 §.

1.Ändringarna i 1 kap. 2 och 4 §§ träder i kraft den dag regeringen be- stämmer. Övriga ändringar träder i kraft den 1 juli 2020.

2.Äldre bestämmelser i 1 kap. 2 och 4 §§ gäller fortfarande för förhåll- anden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

167

Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs att 39 kap. 5 § skatteförfarandelagen (2011:1244) ska ha följande lydelse.

Prop. 2021/22:242 Bilaga 5

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

39kap. 5 §

Skyldigheten att använda kassaregister gäller inte för den som

1.bara i obetydlig omfattning säljer varor eller tjänster mot kontant be- talning eller mot betalning med kontokort,

2.är befriad från skattskyldighet enligt inkomstskattelagen (1999:1229) för inkomst från sådan försäljning som avses i 4 §,

3.bedriver taxitrafik enligt taxitrafiklagen (2012:211),

4.säljer varor eller tjänster genom distansavtal eller hemförsäljnings- avtal,

5. säljer varor eller tjänster med		5. säljer varor eller tjänster med
hjälp av en varuautomat eller annan		hjälp av en varuautomat eller annan
liknande automat eller i en automa-		liknande automat eller i en automa-
tiserad affärslokal,		tiserad affärslokal, eller
6. anordnar automatspel enligt		6. tillhandahåller	automatspel
lagen (1982:636) om anordnande		enligt spellagen (2018:1138).
av visst automatspel, eller
7. tillhandahåller	automatspel

enligt spellagen (2018:1138).

Undantaget i första stycket 2 gäller inte för en näringsidkare som driver verksamhet i Sverige utan fast driftställe i landet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2020.

169

Prop. 2021/22:242 Bilaga 9

Förteckning över remissinstanserna avseende promemorian

Efter remiss har yttranden över promemorian Särskild måttfullhet vid marknadsföring av spel till konsumenter kommit in från AB Kvällstidningen Expressen, AB Svenska spel, Aktiebolaget Trav och Ga- lopp, Alzheimerfonden, Amnesty International, Association of Charity Lotteries in Europe, Astma- och allergiförbundet, Autism- och asperger- förbundet, Barncancerfonden, Barnens rätt i samhället, Barnombuds- mannen, Bauer media AB, Betsson Nordic Ltd, BirdLife Sverige, Bonnier AB, Bonnier News Group AB, Branschföreningen för onlinespel, Bröst- cancerförbundet, Bygdegårdarnas riksförbund, Cancerfonden, Civil Rights Defenders, Clear Channel Sverige Aktiebolag, Clowner utan gräns- er, ComeOn Sweden Ltd, Diakonia, ECPAT Sverige, Erikshjälpen, Folk- hälsomyndigheten, Folkspel ideell förening, Friluftsfrämjandet, Förening- en för Fairtrade Sverige, Giva Sverige, Gratistidningarnas förening, Göte- borgs universitet (Institutionen för globala studier), Hand in Hand Sweden, Hjärnfonden, Hjärt-Lungfonden, Hockeyettan, Håll Sverige rent, Intresse- föreningen Sveriges allmännyttiga lotterier, IOGT-NTO, Justitiekanslern, Kombispel i Sverige AB, Kommerskollegium, Konkurrensverket, Konsu- mentverket, Konsumentvägledarnas förening, Kontakta, Kvinna till kvinna, Leovegas AB, Lunds universitet, Miljonlotteriet, Mind, Myndig- heten för press, radio och tv, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhäll- esfrågor, Naturskyddsföreningen, Neuroförbundet, Nordic Entertainment Group AB, Nordic Entertainment Group Radio, Nordic Lottery AB, NRJ Sweden AB, Paf Consulting Abp, Pensionärernas riksorganisation, Plan International Sverige, Prostatacancerförbundet, Psoriasisförbundet, Raoul Wallenberg Academy, Regelrådet, Region Skåne (Vuxenpsykiatrimottag- ningen för spelberoende i Malmö), Region Stockholm (Beroendecentrum Stockholm), Region Östergötland (Folkhälso- och statistikenheten och Beroendekliniken i Norrköping), Reumatikerförbundet, Riksförbundet FUB, Riksförbundet HjärtLung, Riksföreningen Sveriges stadsmissioner, Rädda barnen, Schibsted Sverige AB, Scouterna, Sjöräddningssällskapet, SKPF Pensionärerna, Socialstyrelsen, SOS Barnbyar Sverige, Spelberoen- des riksförbund, Spelbranschens riksorganisation, Spelinspektionen, Sponsring & Eventsverige, Spooniker Ltd, Star for Life, Statens medieråd, Statskontoret, Stiftelsen Friends, Stiftelsen Fryshuset, Stiftelsen Min stora dag, Stiftelsen Nordens ark, Stockholms tingsrätt (Patent- och marknads- domstolen), Stockholms universitet (Institutionen för folkhälsoveten- skap), Svea hovrätt (Patent- och marknadsöverdomstolen), Svensk galopp, Svensk travsport, Svenska Afghanistankommittén, Svenska Fotbollför- bundet, Svenska Handbollförbundet, Svenska Ishockeyförbundet, Sven- ska Parasportförbundet, Svenska Postkodföreningen, Svenska Postkod- stiftelsen, Svenska Röda korset, Svenska Skidförbundet, Svenska Skid- skytteförbundet, Sverige för UNHCR, Sveriges annonsörer AB, Sveriges dövas riksförbund, Sveriges kommuner och regioner, Sveriges konsumen- ter, Sveriges mediebyråer, Sveriges olympiska kommitté, Sveriges para- lympiska kommitté, Sveriges riksidrottsförbund, Synskadades riksför- bund, The Hunger Project Sverige, TU – medier i Sverige, TV4 media AB,

174

Prop. 2021/22:242 Bilaga 10

Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs att 39 kap. 5 § skatteförfarandelagen (2011:1244) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

39 kap.

5 §1

Skyldigheten att använda kassaregister gäller inte för den som

1.bara i obetydlig omfattning säljer varor eller tjänster mot kontant be- talning eller mot betalning med kontokort,

2.är befriad från skattskyldighet enligt inkomstskattelagen (1999:1229) för inkomst från sådan försäljning som avses i 4 §,

3.bedriver taxitrafik enligt taxitrafiklagen (2012:211),

4.säljer varor eller tjänster genom distansavtal eller hemförsäljningsav-

tal,

5. säljer varor eller tjänster med	5. säljer varor eller tjänster med
hjälp av en varuautomat eller annan	hjälp av en varuautomat eller annan
liknande automat eller i en automa-	liknande automat eller i en automa-
tiserad affärslokal,	tiserad affärslokal, eller
6. anordnar automatspel enligt
lagen (1982:636) om anordnande
av visst automatspel, eller
7. tillhandahåller automatspel en-	6. tillhandahåller automatspel en-
ligt spellagen (2018:1138).	ligt spellagen (2018:1138).

Undantaget i första stycket 2 gäller inte för en näringsidkare som driver verksamhet i Sverige utan fast driftställe i landet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

178	1 Senaste lydelse 2018:1146.

Förslag till lag om ändring i spellagen (2018:1138)

Härigenom föreskrivs1 i fråga om spellagen (2018:1138) dels att rubriken närmast före 11 kap. 7 § ska utgå,

dels att 1 kap. 3 och 5 §§, 4 kap. 4 och 8 §§, 6 kap. 11 §, 11 kap. 1, 9 och 10 §§, 14 kap. 9 §, 15 kap. 1, 4 och 6 §§, 16 kap. 2 §, 18 kap. 2 och 12 §§, 19 kap. 2 och 13 §§, 21 kap. 8, 11 och 13 §§ och rubriken närmast före 15 kap. 6 § ska ha följande lydelse,

dels att rubriken till 3 kap. ska lyda ”Krav på spelverksamhet och förbud mot främjande av olovligt spel”,

dels att det ska införas 12 nya paragrafer, 3 kap. 7 §, 11 kap. 6 a–6 e och 11 §§, 16 kap. 1 a §, 18 kap. 12 a §, 19 kap. 10 a § och 21 kap. 10 a och 14 a §§, och närmast före 3 kap. 7 §, 11 kap. 6 a § och 21 kap. 10 a § nya rubriker av följande lydelse,

dels att det närmast före 3 kap. 1 § ska införas en ny rubrik som ska lyda ”Krav på spelverksamhet”.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 2021/22:242 Bilaga 10

1 kap.

3 §

Lagen är tillämplig på spel som tillhandahålls på svenska fartyg och svenska luftfartyg, oavsett var fartyget befinner sig.

Lagen är inte tillämplig på spel	Lagen är inte tillämplig på spel
som tillhandahålls på utländska	som tillhandahålls på
luftfartyg som flyger över svenskt	1. utländska fartyg som passerar
territorium utan att trafikera en	svenskt territorium med stöd av
svensk flygplats.	rätten till oskadlig genomfart enligt
	3 kap. i Förenta nationernas havs-
	rättskonvention av den 10 decem-
	ber 1982, eller
	2. utländska luftfartyg som flyger
	över svenskt territorium utan att
	trafikera en svensk flygplats.

5 §

Lagen är inte tillämplig på köp av svenska statens premieobligationslån eller vadhållning på det framtida värdet av finansiella aktiviteter.

Lagen är inte heller tillämplig på automatspel som omfattas av lagen (1982:636) om anordnande av visst automatspel.

1Se Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1535 av den 9 september 2015 om ett informationsförfarande beträffande tekniska föreskrifter och beträffande föreskrifter för

informationssamhällets tjänster.

179

Prop. 2021/22:242 Bilaga 10

180

3 kap.

Förbud mot främjande av olovligt spel

7 §

Det är inte tillåtet att i yrkes- mässig verksamhet eller annars i förvärvssyfte främja deltagande i otillåtet spel eller spel som tillhan- dahålls utan nödvändig licens en- ligt denna lag.

4 kap.

4 §

En licenshavare som saknar bo-	En licenshavare som saknar bo-
sättning eller etablering i ett land	sättning eller etablering i ett land
inom Europeiska ekonomiska sam-	inom Europeiska ekonomiska sam-
arbetsområdet (EES) ska ha en	arbetsområdet ska ha en fysisk rep-
fysisk representant som är bosatt i	resentant som är bosatt i Sverige.
Sverige. Representanten ska upp-	Representanten ska uppfylla de
fylla de krav som anges i 1 och	krav som anges i 1 och 2 §§.
2 §§.

8 §

En licens ska avse en viss tid och får, om inte annat anges i denna lag, ges för högst fem år.

Om en ansökan om förnyelse av licensen har getts in senast fyra månader innan giltighetstiden för den gällande licensen går ut, ska licensen gälla till dess att spelmyn- digheten beslutat om den nya an- sökan.

6kap. 11 §

Vid försäljning av förhandsdrag-	Vid försäljning av förhandsdrag-
na fysiska lotter enligt 9 § är det	na fysiska lotter enligt 9 § är det
inte tillåtet att låta spelaren själv	tillåtet att låta spelaren själv göra
göra sin insats med hjälp av teknisk	sin insats med hjälp av teknisk eller
eller elektronisk utrustning som	elektronisk utrustning som tillhan-
tillhandahålls av den juridiska per-	dahålls av den juridiska personen,
sonen, såvida inte utrustningen är	under förutsättning att utrustningen
försedd med en slumptalsgenerator	inte är försedd med en slumptalsge-
eller ett elektroniskt minne.	nerator eller ett elektroniskt minne.

11kap. 1 §

Licens att tillhandahålla spel en-	Licens att tillhandahålla spel	en-
ligt 5 kap 1 §, förutom licens för	ligt 5 kap. 1 §, förutom licens	för

kasino och spel på värdeautomater,				kasino och spel på värdeautomater,				Prop. 2021/22:242
samt	spel	enligt 7 kap.	1 § och	samt	spel	enligt 7 kap.	1 § och	Bilaga 10
8 kap.	1 §,	får omfatta	tillhanda-	8 kap.	1 §,	får omfatta	tillhanda-
hållande av spel tillsammans med				hållande av spel tillsammans med
en organisation eller ett företag som				en organisation eller ett företag som
tillhandahåller spel i ett annat EES-				tillhandahåller spel i ett annat land
land. För sådant samarbete krävs				inom Europeiska ekonomiska sam-
att licenshavarens samarbetspartner				arbetsområdet. För sådant samar-
har tillstånd till motsvarande spel,				bete krävs att licenshavarens sam-
har rätt att samarbeta internationellt				arbetspartner har tillstånd till mot-
och inte tillhandahåller spel utan				svarande spel, har rätt att samarbeta
nödvändig licens enligt denna lag.				internationellt och inte tillhanda-
				håller spel utan nödvändig licens
				enligt denna lag.

Tillstånd för viss hantering av spelprogramvara och innehav av automater

6 a §
Den som tillverkar, tillhanda-
håller,	installerar	eller	ändrar
spelprogramvara som används vid
tillhandahållande av onlinespel en-
ligt 7 kap. och 8 kap. ska ha till-
stånd för detta.
6 b §
Tillstånd enligt 6 a § får ges till
den som uppfyller kraven i 4 kap.
1 § 1 och 2 och 2 § 1–3.
6 c §
En tillståndshavare enligt 6 a §
som saknar bosättning eller etable-
ring i ett land inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet ska
ha en fysisk representant som är
bosatt	i Sverige. Representanten
ska uppfylla de krav som anges i
4 kap. 2 § 1–3.
6 d §
Tillståndshavaren		ska	utfärda
fullmakt för representanten att, i
alla frågor som rör verksamheten
enligt tillståndet, företräda till-
ståndshavaren inför svenska myn-
digheter, handla på tillståndshava-
rens vägnar samt ta emot stämning
för tillståndshavaren och själv eller				181

Prop. 2021/22:242 Bilaga 10

		genom någon annan tala och svara
		för denne.
		6 e §
		En tillståndshavare enligt 6 a §
		får inte tillverka, tillhandahålla, in-
		stallera eller ändra spelprogram-
		vara till någon som saknar nödvän-
		dig licens enligt denna lag.
		9 §
Frågor om tillstånd enligt	7 §	Frågor om tillstånd enligt 6 a och
prövas av spelmyndigheten.		7 §§ prövas av spelmyndigheten.
	10 §
Spelmyndigheten får förena	ett	Spelmyndigheten får förena ett
tillstånd med villkor för innehavet.		tillstånd med villkor för hantering-
		en av spelprogramvara eller för
		innehavet av automater.

11 §

Ett tillstånd enligt 6 a § ska avse en viss tid och får ges för högst fem år.

14kap. 9 §

En licenshavare får endast vid det första tillfället då en spelare spelar på något av licenshavarens spel erbjuda eller lämna bonus.

Licenshavare som enbart tillhan- dahåller spel enligt 6 kap. får dock erbjuda och lämna bonus även vid andra tillfällen.

15kap. 1 §

Vid marknadsföring av spel till konsumenter ska måttfullhet iakt- tas.

Marknadsföringen får inte riktas särskilt till personer under 18 år.

Marknadsföring av spel till konsumenter ska vara måttfull.

Vid bedömningen ska det särskilt beaktas hur stor risk det aktuella spelet innebär för utvecklande av spelproblem och i vilken utsträck-

182

	ning marknadsföringen riskerar att		Prop. 2021/22:242
	nå personer under 18 år.		Bilaga 10
	Marknadsföringen får inte riktas
	särskilt till personer under 18 år.
	4 §
Marknadsföring som strider mot	Marknadsföring som strider mot
1 eller 2 § ska vid tillämpningen av	1 eller 2 § ska vid tillämpningen av
5, 23 och 26 §§ marknadsförings-	5, 23 och 26 §§ marknadsförings-
lagen (2008:486) anses som otill-	lagen (2008:486) anses som otill-
börlig mot konsumenter.	börlig mot konsumenter. Ett hand-
	lande som strider mot 2 § kan med-
	föra	marknadsstörningsavgift en-
	ligt	bestämmelserna i 29–36 §§
	marknadsföringslagen.
Om information som anges i 3 § inte lämnas ska marknadsföringslagen
tillämpas, med undantag av bestämmelserna i 29–36 §§ om marknadsstör-
ningsavgift. Sådan information ska anses vara väsentlig enligt 10 § tredje
stycket marknadsföringslagen.
Reklam i radio och tv	Reklam i radio, tv och
	videodelningsplattformar

6 §

Reklam för spel som tillhanda- hålls av någon som saknar nödvän- dig licens enligt denna lag får inte förekomma i tv-sändningar, be- ställ-tv, sökbar text-tv eller ljud- radiosändningar.

En leverantör av en videodel- ningsplattform får inte tillhanda- hålla sådan reklam före, under eller efter användargenererade videor eller tv-program på platt- formen.

16kap.

1a §

Den som tillhandahåller online-

spel enligt 7 kap. och 8 kap. ska se till att spelprogramvaran som an- vänds har tillverkats eller är till- handahållen, installerad och änd- rad av någon med tillstånd enligt 11 kap. 6 a §.

183

Prop. 2021/22:242 Bilaga 10

2 §

Licenshavarens spelsystem ska vara placerat i Sverige.

Spelmyndigheten får meddela un-	Spelsystemet får vara placerat ut-
dantag från kravet i första stycket,	omlands om licenshavaren
om licenshavaren

2. kan ge spelmyndigheten möj-	2. ger spelmyndigheten möjlig-
lighet att genomföra en tillfreds-	het att genomföra en tillfredsställ-
ställande kontroll av spelsystemet	ande kontroll av spelsystemet med
med hjälp av fjärråtkomst eller lik-	hjälp av fjärråtkomst eller liknande.
nande.

18kap. 2 §2

12 §
Om förutsättningarna för licens	Om förutsättningarna	för licens
enligt 4 kap. 1–3 §§ inte längre är	inte längre är uppfyllda, eller om en
uppfyllda, eller om en licenshavare	licenshavare i övrigt	åsidosätter
i övrigt åsidosätter sina skyldighet-	sina skyldigheter enligt denna lag
er enligt denna lag eller enligt före-	eller enligt föreskrifter eller villkor
skrifter eller villkor som meddelats	som meddelats med stöd av lagen,
med stöd av lagen, ska spelmyndig-	ska spelmyndigheten förelägga lic-
heten förelägga licenshavaren att	enshavaren att inom en viss tid vid-
inom en viss tid vidta rättelse eller	ta rättelse eller besluta om förbud,
besluta om förbud, ändring av vill-	ändring av villkoren eller anmärk-
koren eller anmärkning.	ning.

Om överträdelsen är allvarlig ska licensen återkallas eller, om det är till- räckligt, varning meddelas.

12 a §

Det som sägs om licenshavare och licens i 12 § ska också gälla för

184	2 Senaste lydelse 2021:1254.

Sanktionsavgiften enligt 10 eller 10 a § ska uppgå till lägst 5 000 kronor och högst tio procent av licens- eller tillståndshavarens omsättning det närmast föregående räkenskapsåret.

Om överträdelsen har skett under licens- eller tillståndshavarens för- sta verksamhetsår eller om uppgif- ter om omsättningen annars saknas eller är bristfällig, får omsättningen uppskattas.

Endast omsättning från licens- eller tillståndspliktig verksamhet enligt denna lag ska beaktas.

tillståndshavare och tillstånd enligt 11 kap. 6 a §.

19kap. 2 §

Prop. 2021/22:242 Bilaga 10

Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet främjar deltag- ande i sådant spel som avses 1 § döms för främjande av olovligt spel till böter eller fängelse i högst två år.

I ringa fall döms det inte till ansvar.

Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet främjar deltag- ande i sådant spel som avses i 1 § döms för främjande av olovligt spel till böter eller fängelse i högst två år.

10 a §

Om en tillståndshavare enligt 11 kap. 6 a § har fått en anmärk- ning eller varning enligt 18 kap. 12 §, får spelmyndigheten besluta att tillståndshavaren ska betala en sanktionsavgift.

Avgiften tillfaller staten.

13 §

Sanktionsavgiften enligt 10 § ska uppgå till lägst 5 000 kronor och högst tio procent av licenshavarens omsättning det närmast föregående räkenskapsåret.

Om överträdelsen har skett under licenshavarens första verksamhets- år eller om uppgifter om omsätt- ningen annars saknas eller är brist- fällig, får omsättningen uppskattas.

Endast omsättning från licens- pliktig verksamhet enligt denna lag ska beaktas.

21kap. 8 §

Regeringen eller den myndighet	Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får	som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om att inter-	meddela föreskrifter om att inter-
nationellt samarbete enligt 11 kap.	nationellt samarbete enligt 11 kap.
1 § också får ske med organisation-	1 § också får ske med organisation-
er eller företag i länder utanför EES	er eller företag i länder utanför
och om närmare förutsättningar för	Europeiska ekonomiska samarbets-
internationellt samarbete.	området och om närmare förutsätt-
	ningar för internationellt samar-
	bete.

185

Prop. 2021/22:242 Bilaga 10

186

Tillstånd för viss hantering av spelprogramvara

10 a §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka handlingar och uppgifter som ska ges in i samband med en ansökan om tillstånd att tillverka, tillhanda- hålla, installera eller ändra spel- programvara eller om ändring av ett sådant tillstånd.

11 §
Regeringen eller den myndighet	Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får	som	regeringen	bestämmer får
meddela föreskrifter om undantag	meddela föreskrifter om undantag
från registrering enligt 12 kap. 1 §	från	registrering	enligt	12 kap.
och om hur kontrollerna av en spel-	1 och 3 §§ och om hur kontrollerna
ares identitet enligt 12 kap. 2 och	av	en spelares	identitet	enligt
4 §§ ska göras.	12 kap. 2 och 4 §§ ska göras.

13 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1.undantag från kravet på handlingsplan enligt 14 kap. 1 § och om inne- hållet i handlingsplanen,

2.vilken information som ska hållas tillgänglig för spelare enligt 14 kap.

4 §,

3.ytterligare gränser vid onlinespel och spel på värdeautomater samt vad som ska gälla vid ändring av satta gränser,

4. förutsättningar för en licens-	4. förutsättningar för en licens-
havares erbjudande av bonus enligt	havares erbjudande av bonus enligt
14 kap 9 §,	14 kap. 9 §,

5.självtest enligt 14 kap. 10 §,

6.självavstängning enligt 14 kap. 11 och 12 §§,

7.vad en utbildning enligt 14 kap. 14 § ska innehålla, vilka spel utbild- ningskraven ska gälla, när och hur utbildning ska ske samt om undantag från vilka som ska utbildas, och

8.anställdas deltagande i licenshavarens spel enligt 14 kap. 15 §.

14 a §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från det bedömningsförfarande som avses i 16 kap. 3 § och i så fall föreskriva vilka andra bedömnings- förfaranden som i stället ska gälla.

1	Förslag till riksdagsbeslut .................................................................			5
2	Lagtext	..............................................................................................		6
	2.1	Förslag till lag om upphävande av lagen (1982:636)
		om anordnande av visst automatspel ..................................		6
	2.2	Förslag till lag om skyldighet att lämna uppgifter om
		utvecklingen på spelmarknaden .........................................		7
	2.3	Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen
		(2011:1244) ........................................................................		8
	2.4	Förslag till lag om ändring i spellagen (2018:1138)...........		9
	2.5	Förslag till lag om ändring i spellagen (2018:1138).........		18
	2.6	Förslag till lag om ändring i lagen (2018:1139) om
		skatt på spel ......................................................................		19
3	Ärendet och dess beredning ............................................................			20
4	Bakgrund och gällande rätt .............................................................			21
	4.1	Omregleringen av den svenska spelmarknaden................		21
	4.2	Statskontorets uppdrag att följa upp och utvärdera
		omregleringen av spelmarknaden.....................................		23
	4.3	Kanaliseringen till lagligt spelande ..................................		23
	4.4	Tillfälliga spelansvarsåtgärder med anledning av
		spridningen av sjukdomen covid-19.................................		24
	4.5	Åtgärder för att stärka arbetet mot olicensierad
		spelverksamhet .................................................................		24
	4.6	Marknadsföring av spel ....................................................		25
		4.6.1	Generella regler om marknadsföring ...............	25
		4.6.2	Särskilda regler om marknadsföring av
			spel ..................................................................	26
5	Svenska spels anpassning till den nya marknadssituationen ...........			27
6	Åtgärder för att stänga ute olicensierat spel ....................................			29
	6.1	Behov av ytterligare åtgärder ...........................................		29
	6.2	Tillstånd för spelprogramvara ..........................................		32
		6.2.1	Ett krav på tillstånd för spelprogramvara
			ska införas i spellagen .....................................	32
		6.2.2	Förutsättningar för tillstånd .............................	37
		6.2.3	Krav på tillståndshavare och licenshavare.......	40
		6.2.4	Tillståndets giltighetstid ..................................	41
		6.2.5	Tillsyn och sanktioner .....................................	42
		6.2.6	Tillståndsregleringen är förenlig med EU-
			rätten................................................................	43
	6.3	Främjandeförbud ..............................................................		45
	6.4	Förbud mot reklam för olicensierat spel i utländska
		sändningar och på videodelningsplattformar....................		48
7	Åtgärder för att minska skadeverkningar av spel ............................			52
	7.1	Behov av ytterligare åtgärder ...........................................		52
	7.2	Riskklassificering av spel .................................................		56
	7.3	Marknadsföring av spel ....................................................		58

		7.3.1	Begränsning av marknadsföringen av
			vissa spelprodukter .........................................	58
		7.3.2	Kravet på måttfullhet vid marknadsföring
			av spel.............................................................	61
		7.3.3	Informationsskyldigheten i spellagen bör
			inte utökas.......................................................	68
	7.4	En effektivare tillsyn av marknadsföring av spel ............		70
		7.4.1	Bör Konsumentverket få tillgång till
			spellagens administrativa sanktioner? ............	70
		7.4.2	Överträdelser som bör kunna leda till en
			marknadsstörningsavgift.................................	72
	7.5	Lotteri- och kasinoliknande inslag i datorspel .................		75
8	Ökade möjligheter att följa utvecklingen på spelmarknaden .........			78

		spelmarknaden.................................................................	78
	8.2	Uppgiftsskyldighetens räckvidd ......................................	80
	8.3	Förelägganden och bemyndigande ..................................	83
	8.4	Överklagbarhet ................................................................	85
	8.5	Sekretess..........................................................................	85
9	Möjlighet att meddela undantag från de tekniska kraven...............		86
10	Licensers giltighet under prövningen av förnyad licens.................		89
11	Anpassade regler om bonuserbjudanden ........................................		92
12	Lagen om anordnande av visst automatspel ska upphävas.............		96
13	Spel på fartyg i internationell trafik ...............................................		99

		genomfart.......................................................................		103
	13.3	Svenskt speldeltagande i lagen om skatt på spel ...........		105
14 Vissa mindre justeringar av spellagen..........................................				107
15	Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser................................			110
16	Konsekvenser ...............................................................................			112
	16.1	Åtgärder för att stänga ute olicensierat spel ..................		112
		16.1.1	Tillstånd för spelprogramvara.......................	112
		16.1.2	Främjandeförbud ..........................................	115
		16.1.3	Förbud mot reklam för olicensierat spel i
			utländska sändningar och på
			videodelningsplattformar..............................	116
	16.2	Åtgärder för att minska skadeverkningar av spel ..........		117
		16.2.1	Det justerade kravet på måttfullhet vid
			marknadsföring av spel.................................	117
		16.2.2	Överträdelser som bör kunna leda till en
			marknadsstörningsavgift...............................	120

Prop. 2021/22:242	16.5	Licensers giltighet under prövningen av förnyad
		licens ..............................................................................		123
	16.6	Anpassade regler om bonuserbjudanden ........................		124
	16.7	Upphävandet av automatspelslagen ...............................		124
	16.8	Spel på fartyg i internationell trafik................................		126
		16.8.1	Uppsägning av överenskommelsen mellan
			Sverige och Finland om automatspel.............	126
		16.8.2	Övriga ändringar avseende spel på fartyg i
			internationell trafik ........................................	128
	16.9	Vissa mindre justeringar av spellagen ............................		128
	16.10	Förslagens övriga konsekvenser.....................................		129
17	Författningskommentar.................................................................			129
	17.1	Förslaget till lag om upphävande av lagen
		(1982:636) om anordnande av visst automatspel ...........		129
	17.2	Förslaget till lag om skyldighet att lämna uppgifter
		om utvecklingen på spelmarknaden ...............................		129
	17.3	Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen
		(2011:1244) ....................................................................		132
	17.4	Förslaget till lag om ändring i spellagen (2018:1138)....		132
	17.5	Förslaget till lag om ändring i spellagen (2018:1138)....		145
	17.6	Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:1139) om
		skatt på spel ....................................................................		146
Bilaga 1		Sammanfattning av betänkandet Ökat skydd och
		stärkt reglering på den omreglerade spelmarknaden
		(SOU 2020:77) ...............................................................		148
Bilaga 2		Betänkandets lagförslag .................................................		155
Bilaga 3		Förteckning över remissinstanserna avseende
		betänkandet ....................................................................		162
Bilaga 4		Sammanfattning av departementspromemorian Vissa
		följdändringar med anledning av spellagen (Ds
		2019:30) .........................................................................		164
Bilaga 5		Departementspromemorians lagförslag..........................		165
Bilaga 6		Förteckning över remissinstanserna avseende
		departementspromemorian .............................................		171
Bilaga 7		Sammanfattning av promemorian Särskild
		måttfullhet vid marknadsföring av spel till
		konsumenter ...................................................................		172
Bilaga 8		Promemorians lagförslag................................................		173
Bilaga 9		Förteckning över remissinstanserna avseende
		promemorian ..................................................................		174
Bilaga 10		Lagrådsremissens lagförslag ..........................................		176
Bilaga 11		Lagrådets yttrande ..........................................................		190
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 maj 2022.........				191
4

2.6	Förslag till lag om ändring i lagen (2018:1139) Prop. 2021/22:242
	om skatt på spel
Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (2018:1139) om skatt på spel ska ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

Frågor om tillstånd enligt 7 § prö-	Frågor om tillstånd enligt 6 a och
vas av spelmyndigheten.	7 §§ prövas av spelmyndigheten.

lingar och uppgifter som ska ges in			Prop. 2021/22:242
i samband med en ansökan om till-			Bilaga 2
stånd	att tillverka,	tillhandahålla,
installera eller ändra spelprogram-
vara eller om ändring av ett sådant
tillstånd.
14 a §
Regeringen eller den myndighet
som	regeringen	bestämmer får