Regeringens proposition 2021/22:206

Snabbare och enklare verkställighet av

Prop.

myndighetsbeslut

2021/22:206

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 31 mars 2022

Magdalena Andersson

Morgan Johansson (Justitiedepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen föreslår ändringar i utsökningsbalken för att effektivisera verkställigheten av förvaltningsmyndigheters beslut om återkrav och annan betalningsskyldighet.

Att statens och kommuners berättigade krav på betalning kan verkställas effektivt bidrar till att upprätthålla betalningsmoralen och förtroendet för vårt välfärdssamhälle. Det kan handla om avgifter och återkrav på utbe- talda ersättningar som en myndighet har beslutat att mottagaren inte har rätt till. I de fall där den betalningsskyldige inte betalar på frivillig väg måste myndigheterna kunna kräva betalning på ett snabbt och enkelt sätt.

Regeringen föreslår därför att förvaltningsmyndigheters beslut som av- ser betalningsskyldighet ska vara direkt verkställbara. Det innebär att myn- digheterna inte behöver ansöka om betalningsföreläggande eller föra talan vid allmän domstol för att kunna vända sig till Kronofogdemyndigheten för verkställighet. Detsamma föreslås gälla för arbetslöshetskassors beslut om återkrav. För att tillgodose nödvändiga rättssäkerhetskrav ska det krä- vas att besluten är möjliga att överklaga och som utgångspunkt ska de också ha fått laga kraft innan verkställighet får ske.

Regeringen föreslår dessutom att ett barns ansökan om verkställighet som avser skadestånd på grund av brott ska få göras av endast en vård- nadshavare, om den andra vårdnadshavaren är den som är skadestånds- skyldig eller om det annars finns särskilda skäl.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 september 2022. För Centrala studiestödsnämnden föreslås de nya reglerna tillämpas på beslut som meddelas först efter den 31 augusti 2025.

1

Prop. 2021/22:206

2

Innehållsförteckning

1

Förslag till riksdagsbeslut .................................................................

3

2

Lagtext

..............................................................................................

4

 

2.1

Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken ..................

4

2.2Förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om

 

 

arbetslöshetsförsäkring.......................................................

6

3

Ärendet och dess beredning ..............................................................

7

4

En effektivare ordning för verkställighet ..........................................

7

 

4.1

Förvaltningsmyndigheters och arbetslöshetskassors

 

 

 

beslut ska vara exekutionstitlar ..........................................

7

4.2Ett beslut ska i regel kunna verkställas först när det

 

 

har fått laga kraft ..............................................................

21

5

Barns ansökan om verkställighet ....................................................

26

6

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser...................................

28

7

Konsekvenser..................................................................................

30

8

Författningskommentar...................................................................

34

 

8.1

Förslaget till lag om ändring i utsökningsbalken..............

34

8.2Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:238) om

 

arbetslöshetsförsäkring.....................................................

38

Bilaga 1

Sammanfattning av betänkandet Ett modernare

 

 

utsökningsförfarande (SOU 2016:81) ..............................

39

Bilaga 2

Betänkandets lagförslag i relevanta delar .........................

55

Bilaga 3

Förteckning över remissinstanserna ...............................

157

Bilaga 4

Lagrådets yttrande ..........................................................

158

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 mars 2022 .......

159

1

Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 2021/22:206

 

Regeringens förslag:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utsöknings- balken.

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.

3

Prop. 2021/22:206 2

Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om utsökningsbalken dels att 3 kap. 1 och 20 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 2 kap. 3 §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

3 §1

Ett barns ansökan om verk- ställighet som avser skadestånd på grund av brott får göras av endast en vårdnadshavare, om den andra vårdnadshavaren är gäldenär eller om det annars finns särskilda skäl.

3 kap.

1 §2

Verkställighet får under de förut-

Verkställighet får under de förut-

sättningar som anges i detta kapitel

sättningar som anges i detta kapitel

äga rum på grund av följande

ske på grund av följande exeku-

exekutionstitlar:

tionstitlar:

1.domstols dom, utslag eller beslut,

2.förlikning som är stadfäst av en domstol och medlingsöverenskom- melse som har förklarats verkställbar av en domstol,

3.godkänt strafföreläggande, godkänt föreläggande av ordningsbot eller godkänt avgiftsföreläggande,

4.skiljedom eller beslut om avskrivning av ett skiljeförfarande,

5.förbindelse angående underhållsbidrag,

6. förvaltningsmyndighets beslut

6. förvaltningsmyndighets beslut

som enligt en särskild föreskrift får

som

verkställas,

a) innefattar betalningsskyldig-

 

het, förutsatt att beslutet får över-

 

klagas i annan ordning än den som

 

gäller för laglighetsprövning enligt

 

13 kap. kommunallagen (2017:725),

 

eller

 

b) får verkställas enligt en sär-

 

skild föreskrift,

4

1

Tidigare 2 kap. 3 § upphävd genom 2006:672.

2

Senaste lydelse 2018:1989.

7.handling som enligt en särskild föreskrift får läggas till grund för verkställighet, och

8.Kronofogdemyndighetens utslag eller beslut i mål om betalnings- föreläggande eller handräckning samt europeiskt betalningsföreläggande som har förklarats verkställbart av Kronofogdemyndigheten.

Det som i balken sägs om dom gäller, om inte annat föreskrivs, i tillämp- liga delar även domstols utslag eller beslut, Kronofogdemyndighetens utslag eller beslut i mål om betalningsföreläggande eller handräckning samt europeiskt betalningsföreläggande som har förklarats verkställbart av Kronofogdemyndigheten. Vidare gäller det som sägs i balken om skilje- dom även beslut om avskrivning av skiljeförfarande.

20 §

I fråga om verkställighet av förvalt-

En förvaltningsmyndighets beslut

ningsmyndighets beslut tillämpas

får verkställas när det har fått laga

vad som gäller om dom, om ej

kraft. Ett sådant beslut får dock

annat är föreskrivet. Innan saken

verkställas innan det har fått laga

har blivit slutligt prövad, räknas

kraft, om det är särskilt föreskrivet.

beslutet som underrätts dom.

 

Vid verkställighet av ett beslut enligt första stycket tillämpas 23 § tredje stycket.

I fråga om verkställighet på grund av handling som avses i 1 § första stycket 7 gäller vad som är särskilt föreskrivet.

1.Denna lag träder i kraft den 1 september 2022.

2.Lagen tillämpas inte på Centrala studiestödsnämndens beslut som har meddelats före den 1 september 2025. För sådana beslut gäller äldre före- skrifter.

3.Äldre föreskrifter gäller även för förvaltningsmyndighets beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

Prop. 2021/22:206

5

Prop. 2021/22:206 2.2

Förslag till lag om ändring i lagen (1997:238)

 

om arbetslöshetsförsäkring

Härigenom föreskrivs att det i lagen (1997:238) om arbetslöshets- försäkring ska införas en ny paragraf, 68 f §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

68 f §

En arbetslöshetskassas beslut om återbetalningsskyldighet enligt 68 eller 68 a § och ränta enligt 68 b och 68 c §§ ska anses som ett sådant beslut av förvaltningsmyn- dighet som utgör en exekutionstitel enligt 3 kap. 1 § första stycket 6 a utsökningsbalken.

1.Denna lag träder i kraft den 1 september 2022.

2.Den nya bestämmelsen tillämpas inte på beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

6

3

Ärendet och dess beredning

Prop. 2021/22:206

 

I september 2014 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av utsökningsbalken och anslutande regler. Syftet med översynen var att modernisera regelverket och skapa förutsättningar för mer ändamålsenliga, effektiva och rättssäkra förfaranden.

Utsökningsutredningen överlämnade i november 2016 betänkandet Ett modernare utsökningsförfarande (SOU 2016:81). En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 1 och betänkandets lagförslag i relevanta delar finns i bilaga 2. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissyttrandena finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (Ju2016/08502).

I denna proposition behandlar regeringen de förslag utredningen lämnar avseende verkställighet av myndigheters beslut och barns ansökan om verkställighet. Vissa av utredningens andra förslag har redan lett till lag- stiftning, se prop. 2020/21:161. Regeringen beslutade den 24 mars 2022 dessutom propositionen Effektivare verktyg i utsökningsförfarandet (prop. 2021/22:197). Förslagen i övrigt bereds vidare i Regeringskansliet.

Riksdagen tillkännagav i maj 2021 att regeringen borde prioritera bered- ningen av de utredningsförslag som gäller verkställighet av förvaltnings- myndigheters beslut om återkrav och så snart som möjligt återkomma till riksdagen med lagförslag som ger myndigheterna effektivare och snabbare möjligheter att driva in beslutade återkrav (bet. 2020/21:CU25, rskr. 2020/21:320). Genom de förslag som lämnas i denna proposition anser regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett och därmed slut- behandlat.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 3 mars 2022 att inhämta Lagrådets yttrande över lagförslag som överensstämmer med lagförslagen i denna proposition. Lagrådets yttrande finns i bilaga 4. Lagrådet lämnar lagförslagen utan erinran.

4En effektivare ordning för verkställighet

4.1Förvaltningsmyndigheters och arbetslöshets- kassors beslut ska vara exekutionstitlar

Regeringens förslag: En förvaltningsmyndighets beslut som avser betalningsskyldighet och som är överklagbart ska alltid kunna verk- ställas enligt utsökningsbalken.

Även en arbetslöshetskassas beslut om återkrav av arbetslöshets- ersättning och ränta på sådant krav ska vara verkställbart enligt utsökningsbalken.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Av

utredningens förslag framgår inte uttryckligen att det är förvaltnings-

7

Prop. 2021/22:206 myndigheters beslut som avser betalningsskyldighet som ska vara verk- ställbara eller att det för verkställbarhet ska krävas att besluten får över-

 

klagas. Utredningen lämnar inte något förslag om att arbetslöshetskassors

 

beslut om återkrav av arbetslöshetsersättning ska vara verkställbara.

 

Utredningen föreslår att 13 § lagen (1981:775) om införande av utsök-

 

ningsbalken ska upphävas.

 

 

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser, bl.a. Nacka tingsrätt,

 

Växjö tingsrätt, Förvaltningsrätten i Jönköping, Förvaltningsrätten i

 

Jönköping, Domstolsverket, Kronofogdemyndigheten, Lantmäteriet och

 

Statens jordbruksverk, tillstyrker förslaget eller invänder inte mot det.

 

Många av remissinstanserna framhåller att förslaget innebär effektivitets-

 

vinster och pekar på värdet av att dubbla domstolsprocesser kan undvikas.

 

Försäkringskassan är mycket positiv till förslaget och menar att det

 

kommer att förenkla hanteringen och spara resurser. Även Polismyndig-

 

heten välkomnar förslaget och anser att det kan möjliggöra snabbare

 

återtag av utbyte av brott. Sveriges Kommuner och Regioner och Stock-

 

holms miljö- och hälsoskyddsnämnd påpekar att kommunernas beslut om

 

avgifter för livsmedelstillsyn inte längre är direkt verkställbara, och

 

framhåller vikten av att detta åtgärdas. Bland andra Centrala studie-

 

stödsnämnden och Skatteverket framhåller att myndigheterna i större

 

omfattning än i dag kommer att behöva delge sina beslut.

 

 

Ett antal remissinstanser, bl.a. Pensionsmyndigheten, Sveriges a-kassor

 

(tidigare Arbetslöshetskassornas samorganisation) och Småföretagarnas

 

Arbetslöshetskassa anser att det finns anledning att se över om inte även

 

vissa beslut meddelade av privata organ, såsom arbetslöshetskassor, ska

 

omfattas av den föreslagna ordningen.

 

 

Flera remissinstanser, bl.a. Ekobrottsmyndigheten och

Sveriges

 

advokatsamfund, framhåller att möjligheten till överklagande av besluten

 

medför att rättssäkerhetskrav inte eftersätts. Förvaltningsrätten i Stock-

 

holm anmärker mot vad utredningen anför om att verkställbarhet ska för-

 

utsätta att beslutet är ett resultat av myndighetsutövning och menar att

 

beslutets överklagbarhet bör utgöra den enda förutsättningen för verkställ-

 

barhet, vilket också bör framgå av lagtexten. Skatteverket menar att vilka

 

beslut som omfattas av bestämmelsen om verkställighet bör styras ute-

 

slutande av om beslutet kan ses som ett resultat av myndighetsutövning

 

eller inte. I vilken utsträckning beslutet även kan kategoriseras som ett s.k.

 

partsbesked kan enligt Skatteverket inte tillmätas någon avgörande

 

betydelse. Något som bl.a. Hovrätten över Skåne och Blekinge tar upp är

 

gränsdragningen mellan de myndighetsbeslut som ska vara verkställbara

 

enligt utsökningsbalken och beslut som en myndighet fattar i egenskap av

 

privaträttslig aktör.

 

 

Flera av de remissinstanser som är positiva till förslaget anser att det

 

behövs förtydliganden och fortsatt analys i vissa avseenden. Kronofogde-

 

myndigheten framför att det behöver klargöras vilka typer av myndighets-

 

beslut som ska kunna verkställas och att förslaget till en ny förvaltningslag

 

därvid bör beaktas. Kronofogdemyndigheten lyfter vidare behovet av att

 

klargöra vad som ska gälla i fråga om verkställighet utomlands, ränte-

 

beräkning och preskription. Svea hovrätt framhåller att det är viktigt att

 

besluten utformas så att det tydligt framgår att de innefattar en betalnings-

 

förpliktelse. Inspektionen för socialförsäkringen framför att

förslaget

8

ställer krav på att myndighetsbesluten håller hög kvalitet. Tjänstemännens

centralorganisation anser att det bör analyseras om förslaget kan medföra Prop. 2021/22:206 negativa konsekvenser för den enskilde som beror på skillnader mellan de

processrättsliga regelverken vid allmän domstol respektive allmän förvaltningsdomstol och nämner särskilt möjligheten att få rättshjälp.

Landsorganisationen i Sverige invänder mot förslaget och anser att myndighetsbeslut inte ska kunna ligga till grund för verkställighet i fall där myndigheten har haft att bedöma om den enskilde insett eller skäligen borde ha insett något eller då myndigheten haft möjlighet att efterge kravet.

Skälen för regeringens förslag

Allmänt om verkställighet

I utsökningsbalken regleras det svenska utsökningsförfarandet. Det är uppbyggt så att Kronofogdemyndigheten på uppdrag av en borgenär eller någon annan berättigad tvångsvis verkställer anspråk som fastställts i en dom eller annan exekutionstitel.

Verkställighet sker av såväl privaträttsliga som offentligrättsliga anspråk. Det finns olika former av verkställighet. Verkställighet som avser betalningsskyldighet sker genom utmätning. Utmätning innebär att egen- dom som tillhör en betalningsskyldig fysisk eller juridisk person tas i anspråk av Kronofogdemyndigheten och i förekommande fall säljs exeku- tivt. De medel som flyter in från försäljningen används till betalning av sökandens fordran. Utmätning kan ske i såväl lös som fast egendom. En särskild verkställighetsform är utmätning av lön. Verkställighet av andra förpliktelser än sådana som avser betalningsskyldighet sker genom s.k. annan verkställighet, t.ex. avhysning.

Utsökningsmål handläggs hos Kronofogdemyndigheten som allmänna eller enskilda mål. Det som utmärker de allmänna målen är att de avser en fordran av offentligrättslig karaktär som tillkommer staten eller en kommun. Det kan handla om t.ex. skatter, böter eller olika typer av avgifter som felparkeringsavgift, byggsanktionsavgifter eller förseningsavgifter. I de allmänna målen är lagen (1993:891) om indrivning av statliga ford- ringar m.m. (indrivningslagen) tillämplig, och det är Kronofogdemyndig- heten som företräder sökanden (1 § indrivningslagen och 2 kap. 30 § utsökningsbalken). Övriga mål kallas enskilda mål och gäller framför allt privaträttsliga fordringar, t.ex. betalningsförpliktelser som grundas på ett avtal. Även en del offentligrättsliga anspråk handläggs dock som enskilda mål. Det gäller t.ex. många återkravsbeslut.

Myndighetsbeslut som exekutionstitel

För att verkställighet ska få ske hos Kronofogdemyndigheten måste det finnas en exekutionstitel. En exekutionstitel innehåller antingen en förpliktelse om betalning eller någon annan typ av förpliktelse (1 kap. 1 § utsökningsbalken). En uppräkning av de olika typerna av exekutionstitlar och vad som krävs för att de ska få verkställas finns i 3 kap. utsöknings- balken. Exempel på exekutionstitlar är domstols domar eller beslut, skilje- domar, Kronofogdemyndighetens utslag och godkända strafföreläggan- den.

9

Prop. 2021/22:206 En förvaltningsmyndighets beslut är som utgångspunkt inte en exeku- tionstitel. För att ett sådant beslut ska utgöra en exekutionstitel krävs att det har meddelats en särskild föreskrift om att beslutet får verkställas (3 kap. 1 § första stycket 6 utsökningsbalken). Det finns många förvaltningsrättsliga beslut som varken kan eller behöver verkställas, eftersom de inte ålägger någon enskild en betalningsskyldighet eller annan verkställbar förpliktelse. Det kan handla om gynnande beslut, t.ex. när myndigheten beslutar att en enskild ska få någon form av ersättning, och avslagsbeslut. I de fall en myndighet beslutar att en enskild ska betala något, t.ex. betala tillbaka en mottagen ekonomisk förmån eller betala en avgift, kan det däremot uppkomma ett behov av att verkställa beslutet, om betalning inte sker på frivillig väg. Det handlar då om myndighetsbeslut där det fastställs betalningsskyldighet till det allmänna.

10

Det finns numera ett antal särskilda föreskrifter i olika författningar som medför att en myndighets beslut direkt kan ligga till grund för verkställig- het enligt utsökningsbalken. När det inte finns en sådan särskild föreskrift om verkställighet är myndighetens beslut inte verkställbart. I dessa fall krävs att fordran fastställs i en dom eller ett utslag innan verkställighet kan ske. Myndigheten måste alltså då väcka talan vid allmän domstol eller ansöka om betalningsföreläggande för att få till stånd en exekutionstitel. Detta gäller även i de fall där myndighetsbeslutet överklagas till förvalt- ningsdomstol. Enligt vad Högsta domstolen har uttalat i rättsfallet NJA 2013 s. 413 är nämligen inte heller en förvaltningsdomstols avgöran- de verkställbart när ett myndighetsbeslut som inte är direkt verkställbart har överklagats (jfr Rune Lavin, En verkställighetsfråga i nygammal belysning i FT 2013 s. 259).

Före 2013 års avgörande var rättsläget ett annat. Om den enskilde då överklagade ett myndighetsbeslut och förvaltningsdomstolen lämnade överklagandet utan bifall ansågs domstolens domslut, läst tillsammans med förvaltningsmyndighetens beslut, utgöra en verkställbar exekutions- titel (se t.ex. rättsfallet NJA 1991 s. 363). För det fall den enskilde inte överklagade beslutet saknade myndigheten däremot möjlighet att föra talan vid förvaltningsdomstol för att utverka ett verkställbart avgörande. I ett sådant fall var myndigheten även före 2013 års avgörande tvungen att väcka talan vid allmän domstol eller ansöka om betalningsföreläggande för att få en exekutionstitel.

Det kan i sammanhanget nämnas att det i 35 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser om verkställighet av myndigheters beslut. Dessa bestämmelser avser dock inte verkställighet enligt utsökningsbalken utan handlar om när beslutsmyndigheten får vidta åtgärder för att genom- föra beslutet. Att det i paragrafen anges att beslutet får verkställas innebär alltså inte att det är fråga om en sådan särskild föreskrift som medför att beslutet får verkställas enligt utsökningsbalken (se prop. 2016/17:180 s. 212 och 327).

Vikten av en effektiv verkställighet av myndighetsbeslut

Målet för verkställighet genom utmätning är att borgenären ska få betalt för sin fordran. Kronofogdemyndigheten driver årligen in drygt 12 miljarder genom utmätning, varav knappt hälften drivs in i allmänna mål. Kronofogdemyndighetens exekutiva verksamhet är alltså mycket

viktig och beträffande statens fordringar bidrar verksamheten till att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn. Genom indrivning av berättigade krav bidrar verksamheten också till att upprätthålla betalnings- moralen och till ett väl fungerande samhälle för enskilda och företag. Det är därför av avgörande vikt att utsökningsförfarandet är effektivt.

Att ett förfarande är effektivt innebär att det är snabbt och verkningsfullt. Snabbhet i verkställighetsprocessens alla faser är av stor betydelse för att betalning ska komma till stånd utan onödigt dröjsmål. Det minskar också riskerna för att en gäldenär ska hinna undandra egendom. Ett verknings- fullt system innebär att varje verkställighet leder till bästa möjliga resultat.

Som anförs ovan kan vissa myndighetsbeslut redan i dag ligga till grund för verkställighet hos Kronofogdemyndigheten. För de beslut där en särskild föreskrift om verkställighet saknas måste den beslutsfattande myndigheten däremot först ansöka om stämning vid allmän domstol eller ansöka om betalningsföreläggande för att få till stånd en exekutionstitel. Denna skillnad i hur olika typer av myndighetsbeslut får verkställas är enligt regeringens mening inte tillfredsställande. Det förhållandet att många myndighetsbeslut inte utgör exekutionstitlar riskerar att försvåra och fördröja myndigheters hantering av återkrav av felaktiga utbetalningar och indrivningen av andra betalningsförpliktelser till det allmänna.

Högsta domstolens avgörande 2013 har påverkat möjligheterna till en effektiv verkställighet av förvaltningsmyndigheters beslut. Det är sedan dess inte längre möjligt för myndigheterna att utverka en exekutionstitel genom överklagandeprocessen i förvaltningsdomstol. Även när den enskilde har valt att överklaga beslutet måste alltså den beslutsfattande myndigheten driva en särskild process vid allmän domstol, eller en summarisk process vid Kronofogdemyndigheten, för att verkställighet ska kunna komma till stånd.

Nuvarande ordning leder till att prövningen av i praktiken samma fråga, den enskildes betalningsskyldighet, kan behöva ske i både allmän förvalt- ningsdomstol och allmän domstol. Allmän domstol är inte bunden av den prövning som gjorts i förvaltningsprocessen vid sin bedömning av betalningsfrågan (se rättsfallen NJA 1984 s. 648 och NJA 2008 s. 560). En ordning som kräver prövning i två olika domstolsprocesser är något som bör undvikas. En sådan ordning innebär att effektiviteten i förfarandet försämras, bl.a. eftersom det leder till att det tar längre tid innan ett verk- ställbart avgörande kan komma till stånd. Dessutom innebär en sådan ordning en risk för att det meddelas motstridiga avgöranden, vilket kan påverka förutsebarheten och i förlängningen förtroendet för rättsväsendet negativt. Det kan därutöver uppstå olägenheter och ökade kostnader för såväl parterna som domstolarna.

En förutsättning för ett fungerande välfärdssystem är att utbetalda medel som mottagaren inte har rätt till faktiskt betalas tillbaka till det allmänna. Det ger samhällsekonomiska effekter men en högre grad av regelefter- levnad är också avgörande för att upprätthålla acceptansen för systemet. Ur det perspektivet är det av stor vikt att myndigheters beslut om återkrav av felaktigt utbetald ersättning och annan betalningsskyldighet kan verk- ställas på ett effektivt sätt.

Att myndigheters beslut om återkrav behöver kunna verkställas på ett snabbare och enklare sätt har framhållits från flera håll under de senaste åren (se t.ex. betänkandet Vissa processuella frågor på socialförsäkrings-

Prop. 2021/22:206

11

Prop. 2021/22:206 området, SOU 2018:5). Frågan om effektivare återbetalning av felaktigt utbetalat stöd har uppmärksammats i samband med åtgärder som vidtagits med anledning av spridning av det virus som orsakar sjukdomen covid-19 och då medfört att vissa myndighetsbeslut gjorts direkt verkställbara, t.ex. beslut om återbetalning av omställningsstöd (26, 28–31 §§ lagen [2020:548] om omställningsstöd). Frågan om att generellt göra myndig- heters återkravbeslut direkt verkställbara har också förts fram, bl.a. av riksdagen i ett tillkännagivande till regeringen (bet. 2020/21:CU25, rskr. 2020/21:320), se även Ds 2020:28 s. 55 f.

Det står enligt regeringen klart att den nuvarande ordningen för verkställighet av förvaltningsmyndigheters beslut behöver förbättras. Det är problematiskt att olika regler gäller för olika typer av beslut, att det finns en risk för dubbla processer i förvaltningsdomstol och allmän domstol och att myndigheters möjligheter att kräva in betalning försämras och fördröjs i onödan. Regeringen anser därför att verkställigheten av myndighets- beslut bör effektiviseras.

Förvaltningsmyndigheters beslut ska utgöra exekutionstitlar utan att det krävs en särskild föreskrift om att beslutet får verkställas

I syfte att effektivisera ordningen för verkställighet av myndighetsbeslut föreslår utredningen att det i utsökningsbalken föreskrivs att en förvalt- ningsmyndighets beslut utgör en exekutionstitel och att beslutet därmed blir direkt verkställbart, utan att det krävs en särskild föreskrift om det. Myndigheterna skulle då inte först behöva vända sig till allmän domstol eller Kronofogdemyndigheten för att få till stånd en exekutionstitel.

Ett alternativ till utredningens förslag skulle vara att beträffande samtliga eller flertalet typer av myndighetsbeslut, i de olika författningar som besluten stöder sig på, införa en särskild föreskrift om att besluten får verkställas. Fördelen skulle vara att det då kan göras en bedömning i varje enskilt fall av om en viss typ av beslut ska vara direkt verkställbart eller inte. Enligt regeringen är emellertid detta inte praktiskt möjligt att genomföra och inte heller nödvändigt för att få en rättssäker ordning.

Ett annat alternativ, som Landsorganisationen i Sverige förordar, vore att införa en ordning som innebär att en förvaltningsdomstols dom efter överklagande av ett myndighetsbeslut blir en verkställbar exekutionstitel, trots att det överklagade beslutet inte är direkt verkställbart. Det skulle alltså handla om en återgång till rättsläget före 2013. Ett problem med en sådan ordning är att i de fall den enskilde inte överklagar beslutet skulle myndigheten fortfarande behöva föra en särskild talan för att utverka ett verkställbart avgörande. Effektiviteten i verkställighetsförfarandet skulle, enligt regeringens mening, inte bli tillräckligt stor. Som tidigare erfaren- heter visar är ordningen också förenad med processuella utmaningar och dessutom problematisk ur ett rättssäkerhetsperspektiv, eftersom den kan leda till att enskilda avhåller sig från att överklaga i syfte att undvika att beslutet blir verkställbart.

Regeringen anser, i likhet med flertalet remissinstanser, att utredningens förslag om att förvaltningsmyndigheters beslut ska utgöra exekutionstitlar utan krav på att det finns en särskild föreskrift medför betydande effektivitetsvinster och att det kan godtas från ett rättssäkerhetsperspektiv

(se nedan). Med en sådan ordning kommer det att bli lättare, och gå

12

snabbare, för myndigheter att kräva in betalning från enskilda, och det kan undvikas att samma fråga behöver prövas i två olika domstolsprocesser.

Med utredningens förslag kommer förvaltningsmyndigheters beslut att bli verkställbara utan att ha varit föremål för domstolsprövning, om beslutet inte överklagas. Landsorganisationen i Sverige invänder mot en sådan ordning och hänvisar till att återkrav kan gälla stora belopp, att den enskilde ibland inte inser vilka invändningar mot betalningsskyldighet som kan göras och inte heller förstår konsekvenserna av att inte överklaga beslutet.

Det bör framhållas att förslaget inte innebär en principiellt ny ordning för verkställighet av förvaltningsmyndigheters beslut. Redan i dag får vissa myndighetsbeslut verkställas hos Kronofogdemyndigheten utan krav på föregående domstolsprövning. Bland dessa beslut kan exempelvis nämnas skattebeslut, Centrala studiestödsnämndens beslut om årsbelopp och avgifter enligt studiestödslagen (1999:1395), Bolagsverkets beslut om förseningsavgift enligt årsredovisningslagen (1995:1554), Lantmäteriets beslut om expeditionsavgifter enligt jordabalken och Försäkringskassans beslut enligt socialförsäkringsbalken om betalningsskyldighet för en bidragsskyldig förälder då underhållsstöd lämnats. Det har inte fram- kommit något annat än att den verkställighet som sker med stöd av dessa myndighetsbeslut fungerar väl. Det kan i detta sammanhang framhållas att det under en lång tid har pågått ett arbete med att stärka förvaltnings- myndigheters kompetens och ställning. Det har från lagstiftarens sida uttalats att om mål och ärenden inte är av sådan karaktär att en domstols- prövning är nödvändig i första instans bör utgångspunkten vara att de ska flyttas från domstol till förvaltningsmyndighet (se t.ex. prop. 2017/18:15

s.23).

Genom att ge förvaltningsmyndigheter utökade beslutsbefogenheter

åläggs myndigheterna att säkerställa att de har den kompetens som krävs för att under rättssäkra former fatta välgrundade beslut av hög kvalitet. Regeringen bedömer att det utifrån denna utgångspunkt får anses finnas förutsättningar för att kunna lägga myndighetsbeslut till grund för verk- ställighet. Däremot är det, som regeringen återkommer till, en grund- läggande del i ett rättssäkert förfarande att den enskilde ska ha möjlighet att överklaga myndighetsbeslutet och på så sätt kunna få till stånd en rättslig prövning av saken. I förvaltningslagen finns regler om att den enskilde ska underrättas om innehållet i beslutet och möjligheten att över- klaga när sådan finns (33 §). Det ska också påpekas att förvaltnings- myndigheters beslut om återkrav typiskt sett innefattar en materiell prövning av den enskildes betalningsskyldighet gentemot myndigheten. Detta skiljer sig från t.ex. fordringar fastställda genom utslag i mål om betalningsföreläggande, vilka blir verkställbara utan att ha varit föremål för domstolsprövning. Dessutom kommer, vilket behandlas i avsnitt 4.2, ett myndighetsbeslut i regel inte att få verkställas förrän det har fått laga kraft.

Om förvaltningsmyndigheters beslut blir direkt verkställbara, torde det normalt utgöra hinder mot en talan vid allmän domstol beträffande den betalningsskyldighet som fastställs i myndighetsbeslutet (se rättsfallen NJA 1991 s. 363, NJA 2001 s. 22 och NJA 2016 s. 933). Riktigheten av myndighetens betalningskrav kommer då, för det fall beslutet överklagas, i regel att prövas i förvaltningsdomstol, inte i allmän domstol. Från

Prop. 2021/22:206

13

Prop. 2021/22:206 myndigheternas perspektiv bör detta vara förenat med enbart fördelar. Eftersom en förvaltningsmyndighet har möjlighet att i samma utsträckning

 

som domstolar använda de delgivningssätt som regleras i delgivningslagen

 

(1 § delgivningslagen [2010:1932]) har regeringen svårt att se att det, som

 

Försäkringskassan gör gällande, skulle finnas behov av att väcka talan i

 

allmän domstol på grund av svårigheter att delge den som beslutet riktar

 

sig mot.

 

Det är, som Tjänstemännens centralorganisation anför, naturligtvis

 

viktigt att en förändring inte innebär negativa konsekvenser för den

 

enskilde som beror på skillnader mellan de processrättsliga regelverken

 

vid allmän domstol respektive förvaltningsdomstol. Enligt regeringens

 

uppfattning skulle detta dock inte bli fallet. Processen i förvaltnings-

 

domstol är utformad utifrån att parterna ska kunna agera utan ombud. Till

 

skillnad från vad som är fallet i dispositiva tvistemål i allmän domstol har

 

förvaltningsdomstolen ett mer uttalat utredningsansvar och kan bl.a. själv

 

inhämta bevisning. Den enskilde riskerar i förvaltningsdomstol inte heller

 

att behöva betala motpartens rättegångskostnader och är inte, som i dispo-

 

sitiva tvistemål, begränsad i sin möjlighet att ändra talan eller åberopa ny

 

bevisning i ett senare skede av processen. Det förhållandet att besluts-

 

myndigheten är den enskildes motpart i förvaltningsprocessen kan i sig

 

bidra till ett fylligare utredningsunderlag (prop. 1995/96:22 s. 78).

 

Regeringens uppfattning är därför att många av de processuella skillna-

 

derna mellan förvaltningsprocessen och processen i ett dispositivt mål vid

 

allmän domstol snarare är till fördel för enskilda än tvärtom (se även Rune

 

Lavin, Överklagbarheten i blickpunkten i FT 2017 s. 501).

 

Enligt regeringens samlade bedömning leder utredningens förslag om

 

att myndighetsbeslut ska vara direkt verkställbara till ett mer effektivt

 

verkställighetsförfarande, samtidigt som enskildas rättigheter tillgodoses

 

och rättssäkerheten även i övrigt kan upprätthållas. Regeringen föreslår

 

därför att det införs en ordning som innebär att myndighetsbeslut ska

 

utgöra exekutionstitlar, utan att det krävs en särskild föreskrift om att

 

beslutet får verkställas enligt utsökningsbalken.

 

Att en myndighets beslut kan verkställas är i sig inte något nytt.

 

Förslaget innebär inte någon förändring av regleringen eller hanteringen i

 

övrigt. Det finns därmed inte behov av att, som Kronofogdemyndigheten

 

efterfrågar, förtydliga vad som ska gälla i frågor om verkställighet

 

utomlands, ränteberäkning eller preskription. Beträffande det sistnämnda

 

kan det noteras att för fordringar som drivs in enligt indrivningslagen

 

gäller som huvudregel lagen (1982:188) om preskription av

 

skattefordringar m.m. (1 §). Eftersom det inte införs något krav på

 

delgivning av beslut är det inte heller aktuellt att, som Centrala

 

studiestödsnämnden berör, ta ställning till om kungörelsedelgivning eller

 

någon annan viss delgivningsform ska vara förbjuden att använda. Att

 

tiden för överklagande räknas från när den enskilde fick del av beslutet

 

innebär inte att delgivning måste ske (prop. 2016/17:180 s. 335). En annan

 

sak är, som vissa remissinstanser pekar på, att den föreslagna ordningen

 

kan medföra att myndigheterna får ett ökat behov av att delge sina beslut

 

för att kunna slå fast att ett beslut har fått laga kraft (se nedan i avsnitt 4.2

 

om att besluten i regel ska få verkställas först när de fått laga kraft).

 

Som framgår av den tidigare redogörelsen handläggs utsökningsmål hos

14

Kronofogdemyndigheten antingen som enskilda eller allmänna mål.

Utgångspunkten för gränsdragningen mellan dessa typer av mål är huru- Prop. 2021/22:206 vida den fordran som verkställigheten ska avse är av offentligrättslig

karaktär (se prop. 1980/81:8 s. 194 och 1065 och prop. 1992/93:198 s. 58). Av definitionen av allmänna mål (1 kap. 6 § andra stycket utsöknings- balken) framgår att det är bl.a. mål om uttagande av böter, vite, skatt, tull, avgift och andra medel som staten har rätt till och som får utsökas utan föregående dom. Eftersom fler myndighetsbeslut med förslaget blir direkt verkställbara, kommer verkställigheten av statens fordringar i större omfattning än i dag att handläggas i allmänna mål hos Kronofogdemyndig- heten. Vid handläggning av allmänna mål gäller indrivningslagen, vilket framgår av 1 § i den lagen.

Verkställbarheten ska gälla för förvaltningsmyndigheters beslut som innefattar betalningsskyldighet

Enligt den nuvarande lydelsen av 3 kap. 1 § första stycket 6 utsöknings- balken är det en förvaltningsmyndighets beslut som kan utgöra en exeku- tionstitel. Även utredningens förslag gäller beslut av förvaltningsmyndig- heter. Förvaltningsmyndighet är ett vedertaget begrepp som används t.ex. i förvaltningslagen. Uttrycket omfattar både statliga och kommunala för- valtningsmyndigheter, men inte regeringen, riksdagen eller de kommunala beslutande församlingarna (se t.ex. prop. 2016/17:180 s. 25 f.). Det finns enligt regeringens mening inte anledning att använda något annat uttryck, eller ge det någon annan betydelse, i det här sammanhanget. Även fram- över bör verkställbarheten alltså gälla förvaltningsmyndighets beslut (se nedan beträffande privaträttsliga organ som utövar offentliga förvaltnings- uppgifter).

En ytterligare fråga att ta ställning till är vilka typer av förpliktelser

 

beslutade av förvaltningsmyndigheter som ska kunna verkställas direkt.

 

Utredningens lagförslag innehåller inte någon begränsning i detta av-

 

seende och förefaller alltså omfatta både betalningsskyldighet och andra

 

typer av förpliktelser. Kronofogdemyndigheten påpekar att en sådan

 

ordning kan få oöverblickbara konsekvenser och att den medför stora

 

kostnader för inrättande av nya s.k. medelslag. Regeringen kan konstatera

 

att behovet av en effektivare ordning för verkställighet gör sig gällande

 

främst i fråga om myndigheters beslut om betalningsförpliktelser. Det

 

handlar särskilt om återkravsbeslut men även om andra beslut om

 

betalningsskyldighet. Ett exempel som bl.a. Sveriges Kommuner och

 

Regioner framhåller är kommunala avgiftsbeslut som rör livsmedels-

 

tillsyn. Det är regeringens uppfattning att det är just beslut som avser

 

betalningsskyldighet som ska utgöra exekutionstitlar och därmed vara

 

möjliga att verkställa direkt enligt utsökningsbalken. Denna avgränsning

 

bör komma till uttryck i lagtexten.

 

Verkställbarheten ska gälla för beslut som får överklagas

 

Utredningens författningsförslag anger inte mer än att en förvaltnings-

 

myndighets beslut utgör en exekutionstitel och därmed är direkt verk-

 

ställbart. Flera remissinstanser pekar på behovet av att tydliggöra gräns-

 

dragningen mellan verkställbara beslut och andra beslut som myndigheter

 

fattar, t.ex. i situationer där de uppträder som privaträttsliga subjekt.

 

Regeringen delar uppfattningen att det bör tydliggöras vilka beslut som

15

 

Prop. 2021/22:206 ska vara exekutionstitlar. Som regeringen föreslår ovan ska det krävas att ett beslut avser betalningsskyldighet för att vara generellt verkställbart.

 

Frågan är vilka ytterligare krav som bör ställas för att sätta gränserna för

 

vilka myndighetsbeslut som ska vara verkställbara.

 

Utredningens avsikt synes vara att den föreslagna verkställighets-

 

bestämmelsen ska omfatta endast beslut som är av sådan beskaffenhet att

 

de går att överklaga. Enligt regeringen är det viktigt att utsöknings-

 

förfarandet inte bara är effektivt utan även rättssäkert. För enskilda är en

 

utmätning en ingripande åtgärd, som också påverkar deras familjer. Ett

 

rättssäkert förfarande innebär i detta sammanhang bl.a. förutsebarhet. Det

 

behöver vara tydligt för parterna vilka beslut som är verkställbara och när,

 

samt vilka invändningar mot ett sådant beslut som är möjliga och var de

 

kan göras. Det handlar också om att parterna måste få utrymme att få

 

befogade invändningar prövade. En grundläggande beståndsdel i ett rätts-

 

säkert system är att den enskilde har möjlighet att få sin sak överprövad av

 

en rättslig instans. Även regeringen anser därför att ett myndighetsbeslut

 

bör vara möjligt att överklaga för att beslutet ska vara verkställbart enligt

 

utsökningsbalken. Kravet på att beslutet ska vara överklagbart bör komma

 

till uttryck i lagtexten, som en förutsättning för verkställbarhet.

 

Utredningen anför att bestämmelsen om verkställighet bara bör omfatta

 

beslut som är ett resultat av myndighetsutövning, för att utesluta s.k.

 

partsbesked. Fall som innefattar myndighetsutövning har det gemensamt

 

att det rör sig om beslut och andra åtgärder som en myndighet vidtar

 

gentemot en enskild med stöd av en befogenhet som myndigheten har getts

 

genom t.ex. en offentligrättslig författning (prop. 2016/17:180 s. 47 f.).

 

Karaktäristiskt för dessa situationer är att den enskilde i förhållande till det

 

allmänna befinner sig i en beroendeställning som inte har sin grund i ett

 

frivilligt åtagande. Det innebär att myndigheten i dessa fall – till skillnad

 

från i t.ex. ett avtalsförhållande – ensidigt har att besluta i saken. Parts-

 

besked kan beskrivas som ett uttalande som en myndighet gör om den

 

ståndpunkt som myndigheten intar som företrädare för staten i ett civil-

 

rättsligt eller liknande förfarande (prop. 2016/17:180 s. 55). Partsbesked

 

kan t.ex. lämnas av en myndighet i samband med handläggningen av ett

 

ärende om ersättningsanspråk som riktas mot staten eller i samband med

 

en uppmaning att betala en inte direkt verkställbar fordran. Gemensamt för

 

beskeden är att de inte slutligt reglerar tvisten mellan det allmänna och den

 

enskilde. Handläggningen av ett ärende som avslutas genom ett parts-

 

besked anses inte innefatta myndighetsutövning mot någon enskild, och

 

ett partsbesked får inte överklagas (prop. 2016/16:180 s. 55).

 

Skatteverket ifrågasätter den uppdelning av beslut som är ett resultat av

 

myndighetsutövning respektive partsbesked som utredningen gör, och

 

framhåller att det kan finnas partsbesked som innefattar myndighets-

 

utövning. Som exempel hänvisar Skatteverket, liksom Kronofogde-

 

myndigheten, till det ovan nämnda rättsfallet NJA 2013 s. 413 som rörde

 

ett överklagbart beslut av Försäkringskassan, som Högsta domstolen ansåg

 

närmast fick anses vara ett partsbesked.

 

Enligt regeringen får Högsta domstolens uttalande om att Försäkrings-

 

kassans beslut kunde liknas vid ett partsbesked närmast ses som ett

 

konstaterande av den konsekvens som domstolens beslut i frågan om

 

verkställbarhet fick, snarare än en förvaltningsrättslig kategorisering av

16

beslutet i sig. Att i den bestämmelse i utsökningsbalken som nu övervägs

uppställa ett krav på att ett beslut ska vara resultat av myndighetsutövning Prop. 2021/22:206 för att utgöra en exekutionstitel skulle syfta till att exkludera ställnings-

taganden som en myndighet gör i ett civilrättsligt eller liknande för- hållande. Enligt regeringens bedömning kan detta syfte dock uppnås redan i och med att det för verkställbarhet krävs att beslutet ska vara överklag- bart. Skälet till denna bedömning är att myndigheters ställningstaganden och beslut när det gäller civilrättsliga anspråk typiskt sett inte får över- klagas, oavsett hur de kategoriseras.

Det ska också hållas i åtanke att varken myndighetsutövning eller partsbesked är tydligt avgränsade begrepp. Som framgår av redogörelsen ovan kan det uppstå oklarheter kring uppdelningen av partsbesked respektive beslut som innefattar myndighetsutövning. Det skulle, menar regeringen, alltså kunna bidra till onödiga tillämpningsproblem att utöver kravet på överklagbarhet föreskriva att beslutet ska vara ett resultat av myndighetsutövning för att vara verkställbart.

Regeringen bedömer således att kravet på att ett beslut ska kunna över- klagas utgör en tillräcklig avgränsning av vilka myndighetsbeslut som ska omfattas av verkställighetsbestämmelsen, utöver vad som föreslås ovan om att beslutet ska avse betalningsskyldighet. En sådan avgränsning skapar en förutsebar ordning för både myndigheterna och de enskilda som berörs.

Närmare om överklagbarhet

Det finns skäl att närmare beröra kravet på överklagbarhet. I 41 § förvaltningslagen anges att ett beslut får överklagas om beslutet kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt. Av förarbetena framgår att bestämmelsen utformades för att ge uttryck för de principer som följer av Högsta förvaltningsdomstolens praxis, nämligen att det är ett besluts faktiska verkningar som är avgörande för bedömningen av beslutets överklagbarhet (prop. 2016/17:180 s. 252).

Bestämmelser om överklagande av beslut finns också ofta i special- författningar. I många fall innehåller sådana bestämmelser en uppräkning av vilka beslut som är överklagbara. Ibland anges mer allmänt att ”beslut enligt denna lag” får överklagas. En sådan regel innebär inte att alla tänkbara beslut enligt den lagen är överklagbara. Frågan om överklag- barhet i dessa fall avgörs i stället med ledning av allmänna förvalt- ningsrättsliga principer, där Högsta förvaltningsdomstolens praxis blir vägledande (prop. 2016/17:180 s. 254).

Ibland är det särskilt föreskrivet att ett beslut som fattas av en förvalt- ningsmyndighet inte får överklagas. Som framgår ovan är det, med regeringens förslag, bara överklagbara beslut som blir direkt verkställbara. I de fall det finns uttryckliga överklagandeförbud kommer den besluts- fattande myndigheten, som Centrala studiestödsnämnden påpekar, därmed i regel även fortsättningsvis att behöva ansöka om betalnings- föreläggande eller väcka talan vid allmän domstol för att få till stånd en exekutionstitel. Som exempel på beslut som inte får överklagas, och som därmed inte är verkställbara, kan nämnas socialnämndens återkrav av ekonomiskt bistånd enligt 9 kap. 1–3 §§ socialtjänstlagen (2001:453). I vissa fall kan beslut dock få överklagas trots ett uttryckligt överklagande-

förbud. Ett sådant förbud kan nämligen åsidosättas om förbudet är ofören-

17

Prop. 2021/22:206 ligt med EU-rätten eller rätten till domstolsprövning enligt artikel 6.1 i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, Europakonventionen (se t.ex. rättsfallet HFD 2019 ref. 43, särskilt p. 46, jfr även rättsfallet HFD 2021 ref. 8).

18

I de flesta fall borde det inte vara förenat med några större svårigheter att avgöra om kravet på överklagbarhet är uppfyllt beträffande ett visst beslut. Det kan t.ex. framgå av en särskild bestämmelse att beslutet får överklagas. När det finns ett uttryckligt överklagandeförbud bör utgångs- punkten för verkställighetsfrågan vara att beslutet inte får överklagas. För det fall det har slagits fast i praxis att överklagandeförbudet beträffande en viss typ av beslut ska åsidosättas, skulle det möjligen finnas utrymme för en annan bedömning av beslutets verkställbarhet.

Som utgångspunkt överklagas förvaltningsmyndigheters beslut till all- män förvaltningsdomstol (40 § förvaltningslagen). Det förekommer dock att överklagande i stället sker till andra rättsliga instanser. Till exempel överklagas vissa beslut meddelade av Centrala studiestödsnämnden till Överklagandenämnden för studiestöd (6 kap. 11 § studiestödslagen). Lagstiftaren har i dessa fall bedömt det som rättssäkert och lämpligt att överklagande görs till ett annat organ än domstol. Det kan också noteras att Högsta förvaltningsdomstolen har bedömt att Överklagandenämnden för studiestöd får anses uppfylla de krav som ställs för att ett prövnings- organ ska anses vara en domstol i den mening som avses i artikel 6.1 i Europakonventionen (rättsfallet HFD 2015 ref. 6). Regeringen ser inte något bärande skäl till att inte även beslut som överklagas på detta sätt ska anses uppfylla kravet på överklagbarhet. Överklagandemöjligheten måste alltså inte med nödvändighet avse domstol för att beslutet ska utgöra en exekutionstitel. Däremot är det från ett rättssäkerhetsperspektiv viktigt att rätten att överklaga beslutet ger möjlighet till en fullständig materiell prövning av kravet. Beslut som kan bli föremål för laglighetsprövning enligt kommunallagen (2017:725) bör därför, enligt regeringens mening, inte omfattas av verkställighetsbestämmelsen.

Myndighetsbeslut som avser andra förpliktelser än betalning

Avsikten med den förändring som nu övervägs är inte att begränsa verk- ställbarheten av redan i dag verkställbara beslut. Den nuvarande regleringen i utsökningsbalken innehåller inte någon begränsning av innebörd att det enbart är beslut som avser betalningsskyldighet som är verkställbara om det finns en särskild föreskrift om det. Merparten av de beslut som i dag får verkställas med stöd av en särskild föreskrift gäller avgifter och andra betalningsförpliktelser och kommer därmed att bli direkt verkställbara genom den föreslagna bestämmelsen i utsöknings- balken. Det kan dock inte uteslutas att det finns myndighetsbeslut som avser en annan förpliktelse än betalning som enligt nuvarande ordning är verkställbara enligt utsökningsbalken med stöd av en särskild föreskrift eller att det framöver uppstår behov av att göra ett sådant beslut direkt verkställbart.

Regeringen anser därför att de nuvarande möjligheterna till verkställig- het av myndighetsbeslut som avser annan förpliktelse än betalnings- skyldighet bör behållas. För att uppnå detta bör den nuvarande regleringen i 3 kap. 1 § första stycket 6 utsökningsbalken, där det föreskrivs att förvalt-

ningsmyndighets beslut som enligt en särskild föreskrift får verkställas är Prop. 2021/22:206 en exekutionstitel, inte tas bort.

Enligt 13 § lagen om införande av utsökningsbalken medges verk- ställighet av beslut som meddelats enligt en bestämmelse som tillkommit före utsökningsbalkens ikraftträdande trots att det inte finns en särskild föreskrift om direkt verkställighet. Denna bestämmelse kan med rege- ringens förslag även fortsättningsvis ha betydelse för beslut som rör andra förpliktelser än betalning. Regeringen anser därför, till skillnad från utred- ningen, att bestämmelsen inte bör upphävas.

Arbetslöshetskassors beslut om återkrav ska utgöra exekutionstitlar

Utgångspunkten är att offentliga förvaltningsuppgifter fullgörs av de statliga och kommunala förvaltningsmyndigheterna. Det förekommer dock att förvaltningsuppgifter överlämnas åt andra juridiska personer och enskilda individer.

Beslut av privaträttsliga organ får överklagas om det finns uttryckligt författningsstöd för det. Kravet på överklagbarhet kan alltså vara uppfyllt beträffande sådana beslut. Det kan hävdas att rättssäkerhetsaspekten därmed är tillgodosedd och att dessa beslut av effektivitetsskäl bör utgöra exekutionstitlar när de har fått laga kraft. Samtidigt kan principiella skäl tala emot att låta beslut meddelade av privaträttsliga organ vara direkt verkställbara.

Enligt regeringens mening skulle det vara att gå alltför långt att utvidga tillämpningsområdet för direkt verkställbara beslut till att omfatta alla överklagbara beslut meddelade av privaträttsliga organ med offentlig- rättsliga förvaltningsuppgifter. Det är inte heller någon av remissinstan- serna som förordar att den föreslagna verkställbarheten ska gälla även för beslut meddelade av privaträttsliga organ med offentliga förvaltnings- uppgifter. Regeringen föreslår alltså inte att beslut meddelade av andra organ än förvaltningsmyndigheter generellt ska vara verkställbara enligt utsökningsbalken.

Vissa remissinstanser, t.ex. Pensionsmyndigheten, Sveriges a-kassor och Småföretagarnas Arbetslöshetskassa, framför uppfattningen att arbetslöshetskassornas beslut om återkrav av arbetslöshetsersättning bör inkluderas i den föreslagna ordningen för verkställighet av myndighets- beslut. De framhåller arbetslöshetskassornas omfattande behov av ett mer effektivt förfarande för att driva in krav på återbetalning av felaktigt utbetald ersättning.

En arbetslöshetskassas beslut om återkrav av arbetslöshetsersättning enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Beslutet är däremot med nuvarande ordning inte direkt verkställbart. Det innebär att en arbetslöshetskassa som ska driva in ett betalningskrav måste ansöka om stämning vid allmän domstol, eller ansöka om betalningsföreläggande, för att få till stånd en exekutions- titel. När en sådan process är föremål för prövning i allmän domstol ska domstolen pröva återbetalningsskyldigheten i sak, och är då inte bunden av de förvaltningsrättsliga instansernas bedömning. Detta gäller även fall där den enskilde hade kunnat överklaga beslutet men avstått. Som Högsta domstolen tidigare har påpekat måste det anses otillfredsställande att den

enskilde i sådana fall kan välja mellan två instansordningar för prövning

19

Prop. 2021/22:206 av invändningarna mot återkravet, där bl.a. de processuella förutsätt- ningarna skiljer sig åt (se rättsfallet NJA 2008 s. 560).

Om arbetslöshetskassornas beslut blir exekutionstitlar kan dubbla processer i förvaltningsdomstol och allmän domstol undvikas, på mot- svarande sätt som beträffande myndighetsbeslut. Prövningen av kravets riktighet skulle då kunna koncentreras till förvaltningsprocessen. Detta framstår enligt regeringens mening som mest fördelaktigt sett till både allmänna och enskilda intressen.

Det står klart att det finns ett behov av ett mer effektivt förfarande för att driva in krav på återbetalning av felaktigt utbetald arbetslöshets- ersättning. Att göra arbetslöshetskassornas beslut om återkrav av ersätt- ning direkt verkställbara skulle medföra en sådan ökad effektivitet i verkställighetsförfarandet. Vidare ska det framhållas att kravet på över- klagbarhet kommer att gälla även för dessa beslut. Rättssäkerheten till- godoses alltså genom att den enskilde som ålagts betalningsskyldighet har möjlighet att få en rättslig prövning innan verkställighet kan ske. Här får huvudregeln om att verkställighet ska ske först efter laga kraft betydelse, vilket regeringen återkommer till nedan.

Regeringen anser att det finns starka skäl för att i utsökningshänseende jämställa arbetslöshetskassornas beslut om återkrav av ersättning med förvaltningsmyndighets beslut. Därför föreslår regeringen att också sådana beslut ska vara direkt verkställbara. Även beslut om ränta enligt 68 b och 68 c §§ lagen om arbetslöshetsförsäkring bör omfattas. Detta för att und- vika att en arbetslöshetskassa måste ansöka om betalningsföreläggande eller väcka talan vid allmän domstol beträffande en viss del av sitt anspråk. Regleringen kring verkställighet av arbetslöshetskassornas beslut bör införas i lagen om arbetslöshetsförsäkring. Det finns inte, som Unionens arbetslöshetskassa och Kommunals arbetslöshetskassa förordar, anled- ning att i detta sammanhang överväga att möjliggöra för arbetslöshets- kassorna att tillämpa delgivningslagen.

Som anförs ovan är det inte aktuellt att föreslå att beslut meddelade av andra organ än förvaltningsmyndigheter generellt ska vara verkställbara enligt utsökningsbalken. Det finns inte förutsättningar att inom ramen för detta lagstiftningsärende överväga om något ytterligare organs beslut bör vara direkt verkställbara och ingen remissinstans har heller pekat på att det finns ett sådant behov. Däremot finns det inget hinder mot att i den specialförfattning som reglerar en viss offentlig förvaltningsuppgift i ett senare skede föreskriva att ett beslut meddelat av det privaträttsliga objekt som har att fullgöra uppgiften ska jämställas med ett sådant myndighets- beslut som utgör en exekutionstitel. I utsökningsbalkens mening blir det då fråga om en förvaltningsmyndighets beslut. Så har tidigare skett beträffande t.ex. Radiotjänst i Kiruna Aktiebolags beslut om radio- och tv-avgift (17 § i den upphävda lagen [1989:41] om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst).

20

4.2

Ett beslut ska i regel kunna verkställas först när Prop. 2021/22:206

 

det har fått laga kraft

Regeringens förslag: En förvaltningsmyndighets beslut som avser betalningsskyldighet ska i enskilda mål, på motsvarande sätt som redan gäller för allmänna mål, få verkställas när det har fått laga kraft, om det inte genom en särskild föreskrift får verkställas omedelbart. En exeku- tionstitel i form av en förvaltningsmyndighets beslut ska även i enskilda mål alltid få verkställas utan särskilda villkor. Den reglering om åter- gång av utmätning när en exekutionstitel har upphävts som gäller i all- männa mål ska gälla även för verkställighet av myndighetsbeslut i enskilda mål.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Utredningen föreslår inte att myndighetsbeslut alltid ska få verkställas utan särskilda villkor i enskilda mål, eller att återgång av utmätning när en exekutionstitel har upphävts ska ske genast även i enskilda mål.

Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker utred- ningens förslag eller invänder inte mot det. Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet anser att verkställighet före laga kraft behöver kunna motiveras särskilt utifrån tydliga krav på effektivitet med samtidigt beaktande av rättssäkerhet för den enskilde. Stockholms miljö- och hälso- skyddsnämnd framför liknande synpunkter. Kronofogdemyndigheten anför att det behöver övervägas hur det ska kontrolleras att ett beslut har fått laga kraft, och föreslår att den debiterande myndigheten ska intyga det. Förvaltningsrätten i Stockholm och Juridiska fakultetsnämnden vid Upp- sala universitet lyfter frågan huruvida en föreskrift om att ett beslut får verkställas innan det har fått laga kraft kan ges i förordning. Vissa remiss- instanser, bl.a. Centrala studiestödsnämnden och Skatteverket, påpekar att det blir nödvändigt att se över innebörden av att det i specialförfattning anges att ett myndighetsbeslut gäller omedelbart.

Skälen för regeringens förslag

När verkställighet kan ske enligt nuvarande ordning

Enligt nuvarande ordning får myndighetsbeslut med stöd av en särskild föreskrift verkställas enligt utsökningsbalken.

I fråga om verkställighet av sådana beslut tillämpas i enskilda mål det som gäller för en domstols dom, om inte något annat är föreskrivet (3 kap.

20 § första stycket utsökningsbalken). En dom får verkställas utan särskilda villkor när den har fått laga kraft (3 kap. 3 § första stycket utsökningsbalken). Vid den tidpunkten kan därmed såväl utmätning som försäljning och redovisning av influtna medel ske. En dom som ålägger betalningsskyldighet får emellertid verkställas genast, dvs. utan att avvakta laga kraft (3 kap. 6 § utsökningsbalken). Innan exekutionstiteln har fått laga kraft får utmätt egendom dock inte säljas utan gäldenärens samtycke, med vissa undantag (8 kap. 4 § utsökningsbalken). Influtna medel får inte heller utbetalas utan att säkerhet ställs (13 kap. 14 § utsök- ningsbalken; jfr dock 2 kap. 27 § utsökningsbalken där det framgår att

staten, kommuner, regioner och kommunalförbund inte behöver ställa

21

Prop. 2021/22:206 säkerhet). Gäldenären kan också hindra verkställighet genom att nedsätta pengar eller ställa säkerhet.

I allmänna mål tillämpas inte reglerna beträffande dom för verkställig- heten av förvaltningsmyndighets beslut (3 kap. 23 § utsökningsbalken). I stället gäller att en exekutionstitel i allmänt mål, med undantag för bl.a. beslut om vite, får verkställas innan den har fått laga kraft endast om det är särskilt föreskrivet. Huvudregeln är alltså densamma som för enskilda mål, nämligen att verkställighet får ske först när beslutet har fått laga kraft. Beträffande flera av de offentligrättsliga fordringar som handläggs i allmänna mål finns särskilda föreskrifter som medför att verkställighet får ske före laga kraft. Det gäller inte minst för skattebeslut (68 kap. 1 § och 70 kap. 1–3 §§ skatteförfarandelagen [2011:1244]). Andra beslut som med stöd av särskilda föreskrifter får verkställas omedelbart är t.ex. beslut om förseningsavgift enligt årsredovisningslagen (8 kap. 10 och 11 §§) och Centrala studiestödsnämndens beslut i ärende om återbetalning av studie- lån (4 kap. 27 § och 6 kap. 10 § studiestödslagen).

En annan skillnad mellan allmänna och enskilda mål är att i allmänna mål får verkställighet av en exekutionstitel alltid ske som om den vore en lagakraftägande dom (3 kap. 23 § tredje stycket utsökningsbalken). Det innebär att verkställigheten får ske utan några särskilda villkor, även om den verkställbara exekutionstiteln inte har fått laga kraft. Om en för- valtningsmyndighets beslut får verkställas före laga kraft med stöd av en särskild föreskrift och verkställigheten handläggs i allmänt mål, får alltså såväl utmätning som efterföljande försäljning och utbetalning ske.

Beslut ska som huvudregel ha fått laga kraft för att vara verkställbara

Utredningens förslag innebär att förvaltningsmyndigheters beslut alltid kan verkställas när de har fått laga kraft, och att beslut ska få verkställas redan före laga kraft om det är särskilt föreskrivet.

Det är ingen av remissinstanserna som invänder mot att besluten som utgångspunkt ska vara verkställbara först efter laga kraft. Att ett myndig- hetsbeslut om återkrav eller annan betalningsskyldighet kan överklagas av den enskilde, och överprövas i en rättslig instans, innan verkställighet får ske är av avgörande betydelse för rättssäkerheten. En huvudregel om att ett beslut ska ha fått laga kraft för att få verkställas överensstämmer också med den nuvarande ordningen i utsökningsbalken för verkställighet av myndighetsbeslut i allmänna mål. En sådan utgångspunkt är dessutom i linje med regleringen i förvaltningslagen om när beslut får verkställas (35 §). Mot denna bakgrund anser även regeringen att verkställighet av ett myndighetsbeslut som huvudregel bör förutsätta att beslutet har fått laga kraft.

Denna ordning kan dock inte gälla utan möjlighet till undantag eftersom det i vissa fall kan finnas skäl att bestämma att en viss typ av beslut ska kunna verkställas genast. Det kan handla om situationer där det finns ett särskilt behov av att snabbt kunna driva in en fordran och därmed ge beslutet genomslag, samtidigt som nödvändiga rättssäkerhetskrav kan upprätthållas. Som nämns ovan finns det redan i dag fall där lagstiftaren har bedömt att det finns behov av att tillåta omedelbar verkställighet, t.ex. i fråga om skattebeslut.

22

I vilken utsträckning och på vilket sätt den nuvarande regleringen i utsökningsbalken ger utrymme för verkställighet av myndighetsbeslut avseende betalningsskyldighet före laga kraft beror på om verkställigheten handläggs som allmänt eller enskilt mål hos Kronofogdemyndigheten. I allmänna mål gäller att beslutet får verkställas före laga kraft om det är särskilt föreskrivet (3 kap. 23 § andra stycket utsökningsbalken). I enskilda mål får besluten verkställas före laga kraft under vissa villkor (3 kap. 20 § utsökningsbalken).

Det kan enligt regeringens mening ifrågasättas om skillnaden i reglering kring verkställighet av myndighetsbeslut före laga kraft mellan allmänna och enskilda mål alltjämt är motiverad. Den nuvarande möjligheten till viss omedelbar verkställighet av beslut i enskilda mål är en konsekvens av att reglerna beträffande dom gäller för sådan verkställighet. Bakgrunden till att en dom avseende betalningsskyldighet ska få verkställas före laga kraft är bl.a. att borgenären har möjlighet att få ett beslut om kvarstad innan talan väckts och under rättegången, vilket i regel kräver att borgenären ställer säkerhet för eventuell skada (Gregow, Utsökningsrätt, 5 uppl., s. 89). Det har då ansetts motiverat att borgenären ska kunna komma i ett än bättre läge när dennes anspråk blivit fastslaget i en dom, genom att få till stånd utmätning som medför förmånsrätt och inte kräver ställande av säkerhet. Regeringen kan konstatera att detta skäl inte gör sig gällande

ifråga om förvaltningsmyndighets beslut som ålägger enskilda betalnings- skyldighet.

Med regeringens förslag om att förvaltningsmyndigheters beslut ska vara generellt verkställbara blir många nya typer av beslut, som i dag inte kan ligga till grund för verkställighet, exekutionstitlar. En följd av den föreslagna ändringen är att även myndighetsbeslut där det inte har gjorts något särskilt övervägande om att beslutet ska vara verkställbart kommer att kunna ligga till grund för verkställighet. Huruvida ett beslut om betal- ningsskyldighet ska få verkställas innan den enskilde har fått möjlighet till en rättslig prövning av kravet behöver övervägas noga beträffande varje typ av beslut. Det är också önskvärt med en enhetlig reglering i utsökningsbalken när det gäller verkställighet före laga kraft av myndig- hetsbeslut. Regeringen delar därför utredningens uppfattning att den mest lämpliga ordningen är att det i såväl enskilda som allmänna mål ska krävas en särskild föreskrift i den aktuella specialförfattningen för att en förvalt- ningsmyndighets beslut ska få verkställas omedelbart.

För att uppnå en enhetlig reglering av hur myndighetsbeslut får verkställas bör det också föreskrivas att en exekutionstitel i form av en förvaltningsmyndighets beslut alltid får verkställas som en dom som fått laga kraft, även när handläggningen sker i enskilda mål. Med det menas att såväl utmätning som försäljning och utbetalning får ske. Eftersom det kommer att krävas en särskild föreskrift för att ett beslut över huvud taget ska få verkställas innan det har fått laga kraft är en sådan ordning, enligt regeringens mening, inte problematisk. Det är dessutom staten, eller en kommun, som är borgenär i dessa mål. Någon reell risk för att utbetalda medel inte skulle betalas tillbaka för det fall beslutet ändras av förvalt- ningsdomstol lär alltså inte finnas. På motsvarande sätt som gäller i allmänna mål bör återgång av utmätning ske genast när exekutionstiteln (myndighetsbeslutet) har upphävts, trots att det avgörande varigenom

Prop. 2021/22:206

23

Prop. 2021/22:206 exekutionstiteln har upphävts inte har fått laga kraft (se 3 kap. 23 § tredje stycket andra meningen utsökningsbalken).

Verkställighet efter laga kraft

Att ett beslut får verkställas först när det har fått laga kraft innebär att beslutet är verkställbart när överklagandetiden har löpt ut, om beslutet inte överklagas. Myndighetsbeslutet utgör då en exekutionstitel som kan läggas till grund för verkställighet.

Frågan är vad som ska gälla beträffande de fall där beslutet överklagas. Utredningen utgår från att det i dessa fall kommer att vara förvaltnings- domstolens dom som ligger till grund för verkställighet. Regeringen konstaterar att en förvaltningsdomstols dom visserligen kan utgöra en exekutionstitel (3 kap. 1 § första stycket 1 utsökningsbalken). Som redo- visas ovan har Högsta domstolen emellertid ansett att om ett icke verk- ställbart myndighetsbeslut överklagas, är inte heller förvaltningsdom- stolens avgörande verkställbart (rättsfallet NJA 2013 s. 413). Genom regeringens förslag att göra myndighetsbeslut direkt verkställbara äger detta synsätt inte längre giltighet. En grundläggande förutsättning för verkställbarhet är dock att exekutionstiteln innefattar betalningsskyldighet eller annan förpliktelse (1 kap. 1 § utsökningsbalken). Det gäller även för en domstols dom. Om den överprövande instansens avgörande inte innehåller någon sådan verkställbar förpliktelse, för att domstolens avgörande t.ex. uttrycks som att överklagandet avslås, lär det i vart fall inte ensamt utgöra exekutionstiteln. För det fall domstolens dom däremot innehåller en betalningsförpliktelse, vilket framför allt lär aktualiseras när domstolen ändrar det betalningskrav som myndigheten beslutat (se dock rättsfallet RÅ 2004 ref. 54 om att det kan ske även i andra fall), kommer domen att kunna ligga till grund för verkställighet. Verkställigheten får då ske enligt reglerna i utsökningsbalken beträffande dom. Därmed kan, som Kammarrätten i Göteborg berör, en dom från förvaltningsdomstol ibland efter överklagande av en förvaltningsmyndighets beslut avseende betal- ningsskyldighet i viss utsträckning och under vissa förutsättningar verkställas före laga kraft (jfr 3 kap. 6 § utsökningsbalken).

I vissa fall överklagas myndigheters beslut till andra instanser än domstol. Centrala studiestödsnämnden menar att det behöver klarläggas om beslut meddelade av Överklagandenämnden för studiestöd ska verkställas som en domstols dom. Enligt regeringens uppfattning medför inte den omständigheten att en förvaltningsmyndighet är överprövande instans att dess avgöranden är att betrakta som domstols dom enligt 3 kap. 1 § första stycket 1 utsökningsbalken. Ett beslut som meddelas av en förvaltningsmyndighet verkställs alltså som ett sådant beslut.

Det förhållandet att vissa myndighetsbeslut får verkställas när de har fått laga kraft är inte något nytt i förhållande till den ordning som gäller i dag. Någon ändring av hur det på verkställighetsstadiet ska kontrolleras att ett avgörande har fått laga kraft är inte avsedd (jfr 2 kap. 1 och 6 §§ utsök- ningsförordningen [1981:981]). Det finns därför inte anledning att, som Kronofogdemyndigheten efterfrågar, nu förtydliga hur detta bör ske.

24

Verkställighet före laga kraft

Förvaltningsmyndigheters beslut ska alltså få verkställas före laga kraft om det är särskilt föreskrivet, oavsett om handläggningen sker i allmänt eller enskilt mål.

I vilken utsträckning det finns behov av att för vissa myndighetsbeslut införa en särskild föreskrift om att de får verkställas före laga kraft kan inte bedömas inom ramen för detta lagstiftningsärende. Det får i stället, liksom hittills, övervägas särskilt i varje enskilt fall. För att en särskild föreskrift ska införas bör det enligt regeringens uppfattning finns ett tydligt behov för den specifika beslutstypen. Sådana föreskrifter bör alltså inte meddelas slentrianmässigt i specialförfattning.

Även fortsättningsvis kommer en särskild föreskrift om att verk- ställighet får ske före laga kraft att kunna formuleras på olika sätt, det är föreskriftens sakliga innebörd som är avgörande. Av den särskilda före- skriften bör det dock klart framgå att avsikten är att den beslutade betal- ningsförpliktelsen ska kunna krävas in genom verkställighet enligt utsökningsbalken trots att myndighetsbeslutet inte har fått laga kraft. Som Kronofogdemyndigheten påpekar bör det normalt inte vara tillräckligt att det i föreskriften endast anges att fordran ska handläggas enligt indriv- ningslagen.

Särskilda bestämmelser om omedelbar giltighet kan finnas i special- författningar också beträffande beslut som inte är direkt verkställbara enligt utsökningsbalken. Detta gäller t.ex. beslut om återkrav enligt social- försäkringsbalken (112 kap. 5 § socialförsäkringsbalken). Dessa bestäm- melser om omedelbar giltighet tar inte sikte på verkställighet enligt utsökningsbalken. Det är, annorlunda uttryckt, inte fråga om en sådan särskild föreskrift som medför att beslutet utgör en exekutionstitel (se t.ex. Hessmark m.fl., Socialförsäkringsbalken, kommentaren till 112 kap. 5 §). Med den nuvarande ordningen saknar det förhållandet att besluten gäller omedelbart alltså betydelse för verkställigheten enligt utsökningsbalken, eftersom besluten inte utgör exekutionstitlar. Som Skatteverket och Centrala studiestödsnämnden påpekar uppstår emellertid frågan om vilken effekt som förslaget om generell verkställbarhet för myndighetsbeslut får beträffande möjligheten till verkställighet före laga kraft av i dag icke verkställbara beslut som gäller omedelbart. Enligt regeringens uppfattning förändrar den föreslagna ändringen i utsökningsbalken inte verkan av sådana bestämmelser. En regel om att ett beslut gäller omedelbart, utan att den avser verkställighet enligt utsökningsbalken, kommer således inte heller framöver att utgöra en särskild föreskrift om verkställighet före laga kraft i utsökningsrättsligt hänseende.

I 35 § förvaltningslagen anges att beslut får verkställas och att det i vissa fall får ske omedelbart. Den paragrafen utgör i dag inte en sådan särskild föreskrift som medför att beslutet utgör en exekutionstitel (se prop. 2016/17:180 s. 327). Enligt regeringen kan den heller inte anses reglera frågan om huruvida ett beslut får verkställas i utsökningsbalkens mening innan det har fått laga kraft. Annorlunda uttryckt, utgör bestämmelserna i förvaltningslagen inte en sådan särskild föreskrift som krävs för att omedelbar verkställighet enligt utsökningsbalken ska få ske. Utmätning är nämligen en mycket ingripande tvångsåtgärd och som regeringen anför ovan behöver frågan om ett beslut ska få verkställas innan den enskilde

Prop. 2021/22:206

25

Prop. 2021/22:206 har haft möjlighet att överklaga beslutet övervägas noga beträffande varje typ av beslut (jfr prop. 2019/20:181 s. 72). Några överväganden om verkställighet i utsökningsbalkens mening ligger inte bakom 35 § förvalt- ningslagen. Regleringen i förvaltningslagen gäller dessutom generellt för alla förvaltningsmyndigheters beslut och innefattar en prövning av frågan i det enskilda fallet. Det innebär att frågan om ett beslut skulle få verk- ställas utan att invänta laga kraft på grundval av 35 § förvaltningslagen skulle bli en fråga för Kronofogdemyndigheten att pröva i varje enskilt fall. Regeringen bedömer att en sådan ordning inte vore lämplig.

Utredningen föreslår att det ska anges att en särskild föreskrift om verkställighet före laga kraft ska meddelas i lag eller förordning. Några remissinstanser, t.ex. Förvaltningsrätten i Stockholm och Juridiska fakul- tetsnämnden vid Uppsala universitet, lyfter i det sammanhanget frågan om huruvida en föreskrift om verkställighet före laga kraft kan ges i för- ordning.

Av 8 kap. 2 och 3 §§ regeringsformen följer att föreskrifter som avser utsökning ska meddelas i lag. Vad som utgör en föreskrift om utsökning är dock inte närmare angett. Det förekommer att regeringen, bl.a. med utgångspunkt i uttalanden i förarbetena till utsökningsbalken (se prop. 1980/81:8 s. 1062 f. och SOU 2008:42 s. 22), meddelar särskilda före- skrifter om direkt verkställighet av myndighetsbeslut i förordning. Med regeringens förslag kommer föreskriften om att verkställighet av myndig- hetsbeslut får ske fortsättningsvis följa av en bestämmelse i utsöknings- balken. Regeringen anser att särskilda föreskrifter om att sådan verk- ställighet får ske före laga kraft framöver som utgångspunkt bör ges i lag. Bestämmelsen bör därför inte utformas i enlighet med utredningens för- slag. I 3 kap. 23 § utsökningsbalken anges att en exekutionstitel i allmänt mål får verkställas innan den har fått laga kraft, om det är särskilt före- skrivet. Motsvarande anges även i nuvarande lydelse av 3 kap. 20 § utsökningsbalken beträffande privaträttsliga handlingar. För att uppnå enhetlighet är det enligt regeringens mening lämpligt att använda samma utformning för verkställighet av förvaltningsmyndigheters beslut i enskilda mål.

Till följd av förslaget behövs inte längre någon särskild föreskrift om att verkställighet enligt utsökningsbalken får ske för att ett myndighetsbeslut om betalningsskyldighet ska utgöra en exekutionstitel. Detta innebär i sin tur att vissa verkställighetsbestämmelser i specialförfattningar inte längre har någon funktion. Frågan om en utmönstring av dessa bestämmelser kan emellertid inte behandlas inom ramen för detta lagstiftningsärende.

5 Barns ansökan om verkställighet

Regeringens förslag: Ett barns ansökan om verkställighet som avser skadestånd på grund av brott ska få göras av endast en vårdnadshavare, om den andra vårdnadshavaren är gäldenär eller om det annars finns särskilda skäl.

26

Utredningens förslag överensstämmer i sak med regeringens.

 

Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna, bl.a. Barnombuds- mannen, Landsorganisationen i Sverige, Rädda Barnen och Yrkes- föreningen för budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst, tillstyrker förslaget eller invänder inte mot det. Ekobrottsmyndigheten framhåller särskilt att den nuvarande ordningen har medfört praktiska problem och att förslaget bör svara upp mot barnets berättigade förväntningar på samhällets stöd när en av vårdnadshavarna har gjort sig skyldig till brott mot barnet.

Skälen för regeringens förslag: Verkställighet sker normalt på begäran av den som vill få till stånd verkställighet (sökanden), t.ex. ett brottsoffer som i en dom tilldömts skadestånd av en gärningsperson. I regel krävs att sökanden gör en särskild ansökan om verkställighet till Kronofogde- myndigheten. Sedan den 1 augusti 2021 krävs inte längre att en skriftlig ansökan undertecknas av sökanden. Verkställighetsansökningar kan där- med göras digitalt (prop. 2020/21:161 s. 8 f.).

Ett barns vårdnadshavare har båda tillsammans rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter (6 kap. 13 § föräldrabalken). Om barnet har två vårdnadshavare, måste de alltså som huvudregel gemensamt ansöka om verkställighet för barnets räkning.

Enligt regeringen bör ett barn, i samma utsträckning som vuxna, ha rätt att få till stånd verkställighet av ett utdömt skadeståndsbelopp när han eller hon har utsatts för brott. Om den ena vårdnadshavaren är förhindrad att ta del i ett beslut om barnet, t.ex. på grund av sjukdom, kan den andra vårdnadshavaren bestämma på egen hand. Däremot finns det ingen möjlighet för en vårdnadshavare att ensam ansöka om verkställighet när den andra vårdnadshavaren av andra skäl inte vill medverka. Enligt regeringen bör det emellertid vara en självklarhet att barnet i en sådan situation inte ska förvägras sin rätt att få verkställighet. En jämförelse kan göras med möjligheten att ansöka om brottsskadeersättning. Enligt 18 § brottsskadelagen (2014:322) får en ansökan om sådan ersättning till ett barn göras av endast en vårdnadshavare, om den andra vårdnadshavaren har begått brottet eller det annars finns särskilda skäl. Något motsvarande undantag finns alltså inte i utsökningsbalken för ansökan om verkställighet av ett utdömt skadestånd som tillkommer ett barn.

En vårdnadshavare som har blivit ålagd att betala skadestånd till sitt barn ska enligt regeringen inte ha möjlighet att förhindra verkställighet enligt utsökningsbalken, och på så sätt försämra barnets möjligheter att få betalt. I en situation där det är den ena vårdnadshavaren som ska avkrävas på skadestånd bör det därför vara tillräckligt att det är den andra vårdnads- havaren som ansöker om verkställighet. Förra året utvidgades uppdraget för den som är särskild företrädare för ett barn till att även omfatta åtgärder som rör bl.a. verkställighet av skadestånd på grund av brott (se prop. 2020/21:170 s. 37 f.). Detta bör bidra till att det i fler fall än tidigare säkerställs att barnet får tillgång till Kronofogdemyndighetens verk- ställighetsåtgärder. Det är emellertid inte alltid som denna möjlighet är tillgänglig.

Det kan vidare inträffa att en vårdnadshavare vägrar att medverka till att barnet kan ansöka om verkställighet trots att vårdnadshavaren inte är dömd för brottet. Det kan handla om att vårdnadshavaren av olika skäl inte vill eller kan ta sitt vårdnadsansvar, t.ex. på grund av att det pågår en vårdnads- tvist om barnet eller att den ena av vårdnadshavarna har något annat

Prop. 2021/22:206

27

Prop. 2021/22:206 motstående intresse i förhållande till barnet eller den andra vårdnads- havaren (jfr prop. 2013/14:94 s. 38). Att barnet inte kan ansöka om verk- ställighet kan leda till praktiska problem. Vid en ansökan om brottsskade- ersättning kräver Brottsoffermyndigheten som regel att sökanden kan visa att skadevållaren inte kan betala, t.ex. genom ett bevis från Kronofogde- myndigheten att skadevållaren saknar tillgångar, för att brottsskade- ersättning ska betalas ut. Om barnet inte kan ansöka om verkställighet kan inte heller ett sådant bevis ges in.

Utgångspunkten bör alltjämt vara att båda vårdnadshavarna gemensamt ansöker för barnets räkning. Regeringen anser dock att det bör finnas en möjlighet för en vårdnadshavare att ensam ansöka om verkställighet, om den andra vårdnadshavaren utan godtagbar anledning motsätter sig att ansökan görs och det brottsutsatta barnet därmed riskerar att inte få sitt rättmätiga skadeståndsanspråk verkställt.

Regeringen föreslår därför att det i utsökningsbalken tas in en bestäm- melse om att det ska räcka med att en vårdnadshavare för sitt barns räkning ansöker om verkställighet av skadestånd på grund av brott, om den andra vårdnadshavaren är den skadeståndsskyldige (gäldenär) eller det annars finns särskilda skäl. En sådan ordning underlättar för den enskilda vårdnadshavaren, samtidigt som den minskar den administrativa belast- ningen för Kronofogdemyndigheten och överförmyndaren, som annars kan behöva förordna en god man för hantering av frågan. Framför allt säkerställs emellertid att det utsatta barnet får den tillgång till verkställig- hetsförfarandet som han eller hon har rätt till.

6Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 1 september 2022.

De nya reglerna ska gälla för beslut som har meddelats efter ikraft- trädandet. När det gäller Centrala studiestödsnämnden ska de nya bestämmelserna i utsökningsbalken inte tillämpas på beslut som har meddelats före den 1 september 2025.

Utredningens förslag och bedömning överensstämmer inte med regeringens förslag. Utredningen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft vid det årsskifte som regeringen bestämmer. Enligt utredningen finns det inte behov av några övergångsbestämmelser.

Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna invänder mot förslaget eller bedömningen. Kronofogdemyndigheten pekar på att tidpunkten för ikraftträdande behöver bestämmas med beaktande av pågående arbete med myndighetens datorsystem.

Skälen för regeringens förslag: Den nya ordningen för verkställighet av förvaltningsmyndigheters beslut är efterfrågad av många myndigheter. Även från ett brett samhällsperspektiv är införandet av ett effektivare system för verkställighet av myndighetsbeslut angeläget, inte minst till den

28

del det handlar om att staten ska kräva tillbaka medel som betalats ut på felaktiga grunder. De föreslagna lagändringarna bör därför träda i kraft så snart som möjligt. Samtidigt behöver berörda myndigheter, särskilt Kronofogdemyndigheten, och arbetslöshetskassorna tid för att förbereda sig inför den nya ordningen. Ett tidigare ikraftträdande än den 1 september 2022 är därför inte möjligt. Det har framkommit att Centrala studiestöds- nämnden, som är en myndighet som fattar en stor mängd beslut om åter- krav och annan betalningsskyldighet, behöver ytterligare tid för att för- ändra sina rutiner och anpassa sitt it-stöd (se avsnitt 4.1 och 7). De nya reglerna i utsökningsbalken bör därför inte tillämpas på Centrala studie- stödsnämndens beslut som meddelas före den 1 september 2025.

Som utgångspunkt blir processuella regler tillämpliga omedelbart. Det skulle i det här fallet innebära att den nya ordningen gäller även vid verkställighet av beslut som meddelats före ikraftträdandet. Myndigheter och arbetslöshetskassor skulle alltså omedelbart kunna utnyttja den nya verkställighetsmöjligheten för redan meddelade beslut. Men enligt rege- ringens mening finns det vissa skäl som talar emot att låta den nya regleringen gälla även för äldre beslut.

Vid utformningen av beslut som meddelats före ikraftträdandet har det av naturliga skäl inte beaktats att beslutet ska gå att verkställa direkt enligt utsökningsbalken. Risken för att besluten brister i tydlighet eller i annat formellt hänseende måste därmed anses vara förhöjd, jämfört med om beslutsfattaren hade varit medveten om att beslutet skulle komma att utgöra en exekutionstitel. Sådana brister kan medföra problem vid verkställigheten hos Kronofogdemyndigheten.

En kanske ännu viktigare aspekt är det förhållandet att den enskilde som ålagts betalningsskyldighet i ett beslut meddelat före ikraftträdandet inte har haft anledning att räkna med att beslutet skulle bli direkt verkställbart. Den enskilde kan t.o.m. ha avstått från att överklaga beslutet med avsikt att i stället framföra invändningar mot betalningsskyldigheten i en eventuell kommande process i allmän domstol.

Starka rättssäkerhetsskäl talar alltså för att de nya reglerna inte ska tillämpas beträffande beslut meddelade före ikraftträdandet. För sådana beslut bör i stället den hittillsvarande ordningen gälla. Regeringen föreslår därför att det införs övergångsbestämmelser i utsökningsbalken och lagen om arbetslöshetsförsäkring med den innebörden.

Den föreslagna möjligheten för en vårdnadshavare att för ett barns räkning ansöka om verkställighet av skadestånd på grund av brott bör gälla direkt från ikraftträdandet och någon övergångsbestämmelse behövs därför inte.

Prop. 2021/22:206

29

Prop. 2021/22:206 7

Konsekvenser

30

Regeringens bedömning: Förslaget om att göra förvaltningsmyndig- heters beslut direkt verkställbara förväntas leda till ett mer effektivt utsökningsförfarande för beslut om återkrav, avgifter och annan betalningsskyldighet. Förslagen bör också leda till ett ökat indrivnings- resultat och till upprätthållande av förtroendet för välfärdssystemet och den allmänna betalningsmoralen.

För de förvaltningsmyndigheter och arbetslöshetskassor som berörs bedöms förslagen medföra positiva ekonomiska konsekvenser. Krono- fogdemyndighetens initiala kostnader för att inrätta nya medelslag och de eventuella kostnader som förslagen kan innebära för de allmänna förvaltningsdomstolarna till följd av ett ökat antal överklaganden av myndighetsbeslut bör finansieras inom befintliga ramar. Detsamma gäller eventuella merkostnader för Skatteverket till följd av att fler offentliga fordringar handläggs i allmänna mål.

Förslaget om barns ansökan om verkställighet av skadestånd på grund av brott förväntas stärka brottsoffrens möjlighet att få den ersättning de har rätt till.

Utredningens bedömning överensstämmer i huvudsak med rege- ringens. Utredningen bedömer att förslaget inte medför några ökade kostnader för förvaltningsmyndigheter eller de allmänna förvaltnings- domstolarna.

Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna invänder inte mot utredningens bedömning. Några remissinstanser, bl.a. Centrala studie- stödsnämnden, Försäkringskassan och Skatteverket, framhåller att myndigheterna till följd av förslaget kommer att få ökade kostnader för delgivning av beslut som ska verkställas, men flera av dem uttalar samtidigt att förslaget sammantaget kommer att innebära minskade kost- nader. Centrala studiestödsnämnden uppskattar att uppåt 8 000 beslut om återkrav kommer att behöva delges varje år. Detta är en sådan mängd att myndigheten kommer att behöva införa ett systemstöd för delgivning av beslut.

Kronofogdemyndigheten framhåller att för det fall alla förvaltnings- myndigheters beslut som rör offentligrättsliga fordringar blir verkställbara kommer det att behöva inrättas ett flertal nya s.k. medelslag för att hantera de nya fordringstyper som uppstår, vilket kommer att medföra vissa kostnader för it-utveckling.

Skälen för regeringens bedömning

Inledning

I utredningens betänkande lämnas många förslag på moderniseringar av utsökningsförfarandet. I denna proposition går regeringen vidare med ett par av förslagen. Den mer genomgripande reform som utredningen föreslår behandlas däremot inte. Det innebär att det endast är det aktuella förslagets konsekvenser som nu bedöms.

Regeringen föreslår i propositionen att förvaltningsmyndigheters och arbetslöshetskassors beslut avseende betalningsskyldighet ska gå att verk-

ställa enligt utsökningsbalken och att det som huvudregel ska kunna ske Prop. 2021/22:206 när besluten fått laga kraft. Det ska alltså inte längre krävas att det finns

en särskild föreskrift för att en förvaltningsmyndighets beslut ska kunna utgöra en exekutionstitel. Förslagets övergripande syfte är att effektivisera verkställigheten av förvaltningsmyndigheters beslut. Förslaget kommer att påverka Kronofogdemyndigheten, de förvaltningsmyndigheter och arbets- löshetskassor som fattar beslut om t.ex. avgifter eller återkrav och dom- stolar. Även enskilda som åläggs betalningsskyldighet i myndighetsbeslut (gäldenärerna) kommer att beröras.

På ett mer övergripande plan kan ett mer effektivt förfarande för

 

indrivning av återkrav och andra skulder till det allmänna tänkas bidra till

 

minskat bidragsfusk och till att förtroendet för välfärdssystemet upprätt-

 

hålls. Även enskildas vilja att betala på frivillig väg kan tänkas öka till

 

följd av att myndighetsbesluten kan verkställas direkt av Kronofogde-

 

myndigheten, utan en föregående särskild process.

 

Vidare föreslår regeringen att barns ansökningar om verkställighet av

 

skadestånd på grund av brott i vissa fall ska få göras av bara en av vård-

 

nadshavarna. Det förslaget påverkar främst brottsoffren, deras vårdnads-

 

havare och Kronofogdemyndigheten.

 

Konsekvenser för förvaltningsmyndigheter och arbetslöshetskassor

 

Som en följd av att förvaltningsbeslut blir direkt verkställbara kommer

 

förvaltningsmyndigheter inte längre att behöva ansöka om betalnings-

 

föreläggande eller väcka talan vid allmän domstol för att få till stånd en

 

exekutionstitel. På så sätt kommer förslaget att effektivisera myndig-

 

heternas arbete med att driva in avgifter och återkrav.

 

Den mer effektiva ordningen för verkställighet kan förväntas leda till

 

lägre processkostnader för de beslutsfattande myndigheterna. Eftersom det

 

kommer att bli enklare, och gå snabbare, att verkställa myndigheternas

 

beslut kan även ett bättre indrivningsresultat förväntas. Detta resulterar i

 

sin tur i en bättre kostnadstäckning av avgiftsfinansierad verksamhet.

 

Förslaget om direkt verkställbarhet av förvaltningsmyndigheters beslut

 

kan leda till vissa ökade kostnader för delgivning för i vart fall en del

 

myndigheter. Den totala kostnadsbesparingen till följd av den förändrade

 

ordningen för verkställighet bedöms dock överstiga de ökade kostnaderna

 

för respektive myndighet.

 

Förslaget om att beslut om återkrav av arbetslöshetsersättning ska utgöra

 

exekutionstitlar förväntas medföra effektivitetsvinster även i återkravs-

 

hanteringen för arbetslöshetskassorna. Kostnaderna för att driva in

 

beslutade återkrav förväntas bli lägre och även arbetslöshetskassornas

 

indrivningsresultat kan tänkas förbättras.

 

Konsekvenser för Kronofogdemyndigheten

 

Förslaget förväntas medföra ett lägre antal ärenden i den summariska

 

processen, eftersom förvaltningsmyndigheter i många fall inte längre

 

kommer att ha behov av att ansöka om betalningsföreläggande för att få

 

till stånd en verkställbar exekutionstitel. Kronofogdemyndigheten har

 

bedömt att det handlar om mellan 14 000 och 20 000 färre ärenden per år.

 

Detta kommer att leda till minskade kostnader för Kronofogdemyndig-

 

hetens handläggning av betalningsförelägganden.

31

 

Prop. 2021/22:206

32

När det inte längre krävs en särskild process för att få till stånd en exekutionstitel är det möjligt att förvaltningsmyndigheter i något större utsträckning än hittills begär verkställighet. Antalet mål om verkställighet hos Kronofogdemyndigheten kan alltså antas öka till följd av förslaget. Kostnaden för att handlägga ett mål om betalningsföreläggande är lägre än kostnaden för att handlägga ett mål om verkställighet. De minskade kost- naderna för handläggningen av betalningsförelägganden bör i huvudsak motsvara de ökade kostnaderna för handläggningen av mål om verk- ställighet. Kronofogdemyndigheten uppskattar att myndigheten kommer att ha initiala kostnader för att inrätta nya medelslag.

Många av de beslut som blir direkt verkställbara med regeringens för- slag kommer att handläggas i allmänna mål (se 1 kap. 6 § utsöknings- balken). Vissa av dessa fordringar handläggs med nuvarande ordning i enskilda mål och som anförs ovan kan det dessutom förväntas en viss ökning av det totala antalet fordringar som verkställighet söks för. För Kronofogdemyndighetens del innebär detta att myndigheten i fler fall kommer att företräda sökanden, vilket är en uppgift som tillkommer myndigheten i allmänna mål (se 2 kap. 30 § utsökningsbalken).

Förslaget som rör barns ansökningar om verkställighet av skadestånd på grund av brott kan förväntas påverka Kronofogdemyndigheten främst på så sätt att myndigheten i några fall kan behöva pröva om det finns särskilda skäl för att en vårdnadshavare ska få göra ansökan ensam. Detta förväntas dock inte ta några större resurser i anspråk. Det bör tilläggas att barn med skadeståndskrav sedan förra året kan få hjälp av en förordnad särskild företrädare att ansöka i flera av de fall som nu är aktuella (se prop. 2020/21:170 s. 37 f.).

Sammanfattningsvis bedömer regeringen att de berörda kostnaderna kan hanteras inom myndighetens befintliga ekonomiska ramar.

Konsekvenser för Skatteverket

Det förhållandet att fler offentligrättsliga fordringar än med nuvarande ordning kan komma att handläggas i allmänna mål hos Kronofogde- myndigheten påverkar även Skatteverket. Skatteverket hanterar nämligen vissa borgenärsuppgifter beträffande många fordringar som handläggs i allmänna mål (lagen [2007:324] om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter). Förslaget om direkt verkställbarhet av myndighets- beslut bedöms leda till vissa ökade kostnader för Skatteverket till följd av det ökade antalet ärenden och för att utveckla metodstöd och uppdatera rutiner. Regeringens bedömning är att dessa tillkommande kostnader kan hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

Konsekvenser för domstolarna

Utredningen har inte kunnat göra någon uppskattning av hur de allmänna domstolarnas måltillströmning kan komma att påverkas av förslaget om att myndighetsbeslut generellt ska utgöra exekutionstitlar, eftersom det saknas statistik som utvisar hur många tvistemål som inleds av förvalt- ningsmyndigheter i syfte att skaffa en verkställbar exekutionstitel. Att behovet av att driva sådana processer i allmän domstol i princip kommer att upphöra, och antalet mål därmed minska, bör dock stå klart. Vidare ligger det nära till hands att utgå från att ett lägre antal mål i den

summariska processen hos Kronofogdemyndigheten också leder till färre mål som överlämnas därifrån till allmän domstol.

Enligt utredningens bedömning förväntas antalet överklaganden av förvaltningsmyndigheters beslut till allmän förvaltningsdomstol inte öka. Förslaget om verkställighet av myndighetsbeslut innebär ingen ändring av i vilken utsträckning sådana beslut kan överklagas. Det förhållandet att någon prövning inte kommer att aktualiseras i allmän domstol framöver gör enligt regeringens bedömning att det inte kan uteslutas att antalen överklaganden kan öka något, vilket också Försäkringskassan bedömer. Det bör dock inte bli fråga om en ökning som är större än att den kan hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

Konsekvenser för gäldenärer och andra enskilda

Förslaget om verkställighet av myndighetsbeslut kommer att få konsekve- nser för juridiska och fysiska personer som åläggs betalningsskyldighet i beslut meddelade av förvaltningsmyndigheter. Om betalning inte sker på frivillig väg, kommer de att kunna bli föremål för verkställighetsåtgärder utan att det dessförinnan har skett en summarisk process eller ett för- farande vid allmän domstol. Det bedöms inte vara till nackdel för enskilda att prövningen koncentreras till en och samma rättsprocess. Tvärtom kan en sådan ordning leda till lägre kostnader och mindre olägenheter för gäldenären. Vidare bortfaller risken för att gäldenären behöver betala motpartens rättegångskostnader vid en process i allmän domstol. I normal- fallet kommer verkställighet enligt utsökningsbalken att kunna ske först när beslutet har fått laga kraft, vilket innebär att gäldenären har möjlighet att få sin betalningsskyldighet överprövad innan verkställighet äger rum.

Förslaget om att barns ansökan om verkställighet av skadestånd på grund av brott i vissa fall ska kunna göras av bara den ena vårdnadshavaren förväntas stärka brottsoffrens möjlighet att få den ersättning de har rätt till. I de fall som omfattas av den föreslagna bestämmelsen kommer det att bli lättare för en vårdnadshavare som vill ansöka om verkställighet för sitt barns räkning.

Konsekvenser i övrigt

Förslagen bedöms inte ha någon betydelse för jämställdheten mellan kvinnor och män, för sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet, för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen. Inte heller bedöms förslagen ha någon betydelse för den kommunala själv- styrelsen eller för den lokala demokratin. Förslagen bedöms vara förenliga med EU-rätten.

Prop. 2021/22:206

33

Prop. 2021/22:206 8

Författningskommentar

8.1Förslaget till lag om ändring i utsökningsbalken

2 kap. Förfarandet hos kronofogdemyndigheten

Ansökan m.m.

3 § Ett barns ansökan om verkställighet som avser skadestånd på grund av brott får göras av endast en vårdnadshavare, om den andra vårdnadshavaren är gäldenär eller om det annars finns särskilda skäl.

Paragrafen, som är ny, tillåter att endast en av vårdnadshavarna i vissa fall ansöker om verkställighet för barnets räkning. Övervägandena finns i avsnitt 5.

Enligt paragrafen får ett barns ansökan om verkställighet av skadestånd på grund av brott göras av endast en vårdnadshavare, om den andra vårdnadshavaren är gäldenär eller om det annars finns särskilda skäl. Den avser situationer där barnet har två vårdnadshavare och utgör ett undantag från huvudregeln i 6 kap. 13 § första stycket föräldrabalken om att båda vårdnadshavarna tillsammans har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter.

I de fall där det är barnets ena vårdnadshavare som är gäldenär, dvs. den som är skadeståndsskyldig och den som ansökan om verkställighet riktar sig mot, är det tillräckligt att den andra vårdnadshavaren gör ansökan.

Även när det är någon annan än en vårdnadshavare som är skadestånds- skyldig kan det vara tillräckligt att enbart en vårdnadshavare gör ansökan, om det finns särskilda skäl. Det ska i det enskilda fallet finnas en godtagbar förklaring till att endast en vårdnadshavare ansöker som grundas på att den andra vårdnadshavaren inte vill eller kan medverka till att barnet ansöker om verkställighet av skadeståndet. Det kan handla om att det finns en konflikt eller ett motstående intresse, antingen mellan vårdnadshavarna eller mellan en av dem och barnet. En av vårdnadshavarna kan exempelvis vara närstående eller ha en annan personlig relation till den skadestånds- skyldige.

Att en vårdnadshavare ensam får ansöka när den andra vårdnadshavaren är förhindrad att medverka t.ex. på grund av sjukdom följer av föräldra- balken. Om barnet har en särskild företrädare är denna alltid behörig att ansöka om verkställighet för barnets räkning (3 § lagen [1999:997] om särskild företrädare för barn). Detta gäller även när ansökan riktas mot båda vårdnadshavarna eller en ensam vårdnadshavare.

Paragrafen utformas med 18 § brottsskadelagen (2014:322) som förebild (se prop. 2013/14:94 s. 84).

34

3 kap. Exekutionstitlar

Prop. 2021/22:206

Inledande bestämmelser

1 § Verkställighet får under de förutsättningar som anges i detta kapitel ske på grund av följande exekutionstitlar:

1.domstols dom, utslag eller beslut,

2.förlikning som är stadfäst av en domstol och medlingsöverenskommelse som har förklarats verkställbar av en domstol,

3.godkänt strafföreläggande, godkänt föreläggande av ordningsbot eller god- känt avgiftsföreläggande,

4.skiljedom eller beslut om avskrivning av ett skiljeförfarande,

5.förbindelse angående underhållsbidrag,

6.förvaltningsmyndighets beslut som

a)innefattar betalningsskyldighet, förutsatt att beslutet får överklagas i annan ordning än den som gäller för laglighetsprövning enligt 13 kap. kommunallagen (2017:725), eller

b)får verkställas enligt en särskild föreskrift,

7.handling som enligt en särskild föreskrift får läggas till grund för verkställig- het, och

8.Kronofogdemyndighetens utslag eller beslut i mål om betalningsföreläggande eller handräckning samt europeiskt betalningsföreläggande som har förklarats verkställbart av Kronofogdemyndigheten.

Det som i balken sägs om dom gäller, om inte annat föreskrivs, i tillämpliga delar även domstols utslag eller beslut, Kronofogdemyndighetens utslag eller beslut i mål om betalningsföreläggande eller handräckning samt europeiskt betal- ningsföreläggande som har förklarats verkställbart av Kronofogdemyndigheten. Vidare gäller det som sägs i balken om skiljedom även beslut om avskrivning av skiljeförfarande.

Paragrafen innehåller inledande bestämmelser om exekutionstitlar.

 

Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

 

I första stycket ges sjätte punkten en ny utformning som innebär en

 

förändrad ordning för verkställighet av förvaltningsmyndigheters beslut.

 

Punkten reglerar liksom tidigare under vilka förutsättningar förvaltnings-

 

myndigheters beslut utgör exekutionstitlar. Den delas upp i två delpunkter.

 

Begreppet förvaltningsmyndighets beslut har samma innebörd som

 

hittills. Med förvaltningsmyndighet avses både statliga och kommunala

 

förvaltningsmyndigheter men däremot inte regeringen, riksdagen eller de

 

kommunala beslutande församlingarna. Privaträttsliga organ som utför

 

offentligrättsliga förvaltningsuppgifter faller också utanför begreppet

 

förvaltningsmyndighet. Däremot kan det i andra författningar finnas före-

 

skrifter om att en viss typ av beslut meddelade av ett privat organ ska jäm-

 

ställas med förvaltningsmyndighets beslut vid tillämpning av utsöknings-

 

balken.

 

Bestämmelserna tillämpas inte på sådana myndighetsbeslut som

 

omfattas av en mer specifik reglering i paragrafen, såsom Kronofogde-

 

myndighetens beslut i mål om betalningsföreläggande eller handräckning

 

(se åttonde punkten).

 

Punkten a handlar om beslut som innefattar förpliktelse om betalning.

 

Det föreskrivs där att som exekutionstitel räknas förvaltningsmyndighets

 

beslut som innefattar betalningsskyldighet, förutsatt att beslutet får

 

överklagas.

 

Enligt vad som anges i punkten a är det en förvaltningsmyndighets

 

beslut som innefattar betalningsskyldighet som utgör en exekutionstitel.

35

Prop. 2021/22:206 Andra typer av förpliktelser än betalning kan alltså inte verkställas med stöd av denna bestämmelse. Begreppet betalningsskyldighet används på flera ställen i utsökningsbalken (t.ex. 1 kap. 1 § och 6 § i förevarande kapitel) och någon annan betydelse är inte avsedd här.

För att en förvaltningsmyndighets beslut avseende betalningsskyldighet ska vara verkställbart enligt punkten a krävs att beslutet får överklagas. Ett beslut får överklagas i bestämmelsens mening oavsett om beslutet ska överklagas till förvaltningsdomstol, allmän domstol eller till någon annan typ av rättslig instans, såsom Överklagandenämnden för studiestöd. Även om ett beslut först måste omprövas innan överklagande är tillåtet får beslutet överklagas i den bemärkelse som avses i bestämmelsen. Beslut som kan bli föremål för laglighetsprövning enligt 13 kap. kommunallagen omfattas inte av bestämmelsen.

Huruvida ett beslut får överklagas får bedömas utifrån det tillämpliga förvaltningsrättsliga regelverket, bl.a. den allmänna regeln i 41 § förvalt- ningslagen (2017:900) och förekomsten av särskilda överklagandebestäm- melser i specialförfattning. När det för en viss typ av beslut finns ett uttryckligt överklagandeförbud i författning som även i praktiken innebär att beslutet inte får överklagas är beslutet alltså inte verkställbart. Som exempel på beslut som inte får överklagas, och som därmed inte är verkställbara, kan nämnas socialnämndens återkrav av ekonomiskt bistånd enligt 9 kap. 1 eller 2 § socialtjänstlagen (2001:453). Om den enskilde inte återbetalar beloppet frivilligt krävs nämligen i sådana fall att social- nämnden för en särskild talan om ersättning vid förvaltningsrätten (9 kap.

3§ socialtjänstlagen).

Punkten b motsvarar hittillsvarande reglering för verkställighet av

förvaltningsmyndigheters beslut och innebär att en myndighets beslut utgör en exekutionstitel endast om det enligt en särskild föreskrift anges att beslutet får verkställas. Denna punkt blir i praktiken tillämplig på beslut om andra typer av förpliktelser än betalning, t.ex. skyldighet att utge viss egendom.

Annan exekutionstitel

20 § En förvaltningsmyndighets beslut får verkställas när det har fått laga kraft. Ett sådant beslut får dock verkställas innan det har fått laga kraft, om det är särskilt föreskrivet.

Vid verkställighet av ett beslut enligt första stycket tillämpas 23 § tredje stycket. I fråga om verkställighet på grund av handling som avses i 1 § första stycket 7

gäller vad som är särskilt föreskrivet.

Paragrafen behandlar sådan verkställighet av framför allt förvaltnings- myndigheters beslut som sker i enskilda mål. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

I 1 § första stycket 6 framgår när en förvaltningsmyndighets beslut utgör en exekutionstitel. I första stycket, som får nytt innehåll, regleras när en sådan exekutionstitel får verkställas.

Huvudregeln är att myndighetsbeslut får verkställas när de har fått laga kraft. Ett sådant beslut får dock verkställas genast om det i en författning finns en särskild föreskrift som medger det. Detta skiljer sig från hittillsvarande ordning som innebar att kapitlets bestämmelser om dom-

36

stols dom som utgångspunkt tillämpas i fråga om verkställighet av Prop. 2021/22:206 myndighetsbeslut i enskilda mål.

En särskild föreskrift om att beslut får verkställas före laga kraft kan vara formulerad på olika sätt, så länge det framgår att avsikten är att betal- ningsskyldigheten ska kunna göras gällande genom verkställighet enligt utsökningsbalken trots att myndighetsbeslutet inte har fått laga kraft. Bestämmelsen i 35 § förvaltningslagen (2017:900) om att ett beslut får verkställas omedelbart utgör inte en sådan särskild föreskrift.

Andra stycket, som också får nytt innehåll, hänvisar till bestämmelsen i 23 § tredje stycket som gäller verkställigheten i allmänna mål. Hänvis- ningen innebär att ett myndighetsbeslut som får verkställas enligt första stycket verkställs som en dom som har fått laga kraft. Det betyder att verkställigheten av beslut i enskilda mål precis som i allmänna mål får ske utan några särskilda villkor, oavsett om verkställigheten gäller en exeku- tionstitel som har fått laga kraft eller ett beslut som med stöd av en särskild föreskrift får verkställas före laga kraft.

Vidare innebär hänvisningen till 23 § tredje stycket att återgång av utmätning vid verkställighet av myndighetsbeslut i enskilda mål ska ske genast, när exekutionstiteln har upphävts. Det utgör alltså en särreglering för tidpunkten för återgång av utmätning när exekutionstiteln har upp- hävts.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1.Denna lag träder i kraft den 1 september 2022.

2.Lagen tillämpas inte på Centrala studiestödsnämndens beslut som har medde- lats före den 1 september 2025. För sådana beslut gäller äldre föreskrifter.

3.Äldre föreskrifter gäller även för förvaltningsmyndighets beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

Enligt första punkten ska lagändringarna träda i kraft den 1 september 2022.

I andra punkten anges att lagen inte tillämpas på Centrala studiestöds- nämndens beslut som har meddelats före den 1 september 2025. Det anges också att äldre bestämmelser gäller för sådana beslut, vilket innebär att det för att ett sådant beslut ska utgöra en exekutionstitel krävs en särskild föreskrift enligt hittillsvarande 3 kap. 1 § första stycket 6. Detta gäller alla Centrala studiestödsnämndens beslut som kan bli föremål för verkställig- het, t.ex. beslut om återkrav enligt 5 kap. studiestödslagen (1999:1395) och motsvarande bestämmelser i den äldre studiestödslagen (1973:349) och beslut om återkrav enligt lagen (2017:527) om studiestartsstöd.

Av tredje punkten framgår att äldre föreskrifter fortfarande gäller för förvaltningsmyndighets beslut som har meddelats före ikraftträdandet. Det innebär att de föreslagna reglerna för verkställighet av myndighetsbeslut endast är tillämpliga på beslut som har meddelats den 1 september 2022 eller senare. Ett beslut om betalningsskyldighet som med den hittills- varande ordningen inte utgör en exekutionstitel och som meddelas den 31 augusti 2022 kan alltså inte ligga till grund för verkställighet hos Kronofogdemyndigheten. Det är dagen för meddelande av förvaltnings- myndighetens beslut som är avgörande för de nya föreskrifternas tillämp-

37

Prop. 2021/22:206 lighet. När ansökan om verkställighet görs till Kronofogdemyndigheten saknar således betydelse i detta sammanhang.

Övervägandena finns i avsnitt 6.

8.2Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

Särskilda bestämmelser

68 f § En arbetslöshetskassas beslut om återbetalningsskyldighet enligt 68 eller 68 a § och ränta enligt 68 b och 68 c §§ ska anses som ett sådant beslut av förvaltningsmyndighet som utgör en exekutionstitel enligt 3 kap. 1 § första stycket 6 a utsökningsbalken.

Paragrafen, som är ny, behandlar verkställbarheten av en arbetslöshets- kassas beslut om återkrav av arbetslöshetsersättning. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Bestämmelsen innebär att de beslut som omfattas av bestämmelsen i utsökningshänseende jämställs med förvaltningsmyndighets beslut. Enligt 3 kap. 1 § första stycket 6 a utsökningsbalken är förvaltningsmyndighets beslut som innefattar betalningsskyldighet en exekutionstitel, förutsatt att beslutet får överklagas.

Paragrafen gäller för en arbetslöshetskassas beslut om återkrav av arbetslöshetsersättning. Även ränta som tas ut enligt 68 b och 68 c §§ omfattas.

I fråga om verkställigheten av de beslut som omfattas av bestämmelsen gäller 3 kap. 20 § utsökningsbalken.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1.Denna lag träder i kraft den 1 september 2022.

2.Den nya bestämmelsen tillämpas inte på beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

Enligt första punkten ska lagändringen träda i kraft den 1 september 2022. Av andra punkten följer att bestämmelsen i 68 f § inte ska tillämpas på beslut av en arbetslöshetskassa som har meddelats före ikraftträdandet. Det innebär att den nya regeln om att en arbetslöshetskassas beslut om återkrav av arbetslöshetsersättning är en exekutionstitel bara gäller för sådana beslut som har meddelats den 1 september 2022 eller senare. Det är dagen för meddelande av arbetslöshetskassans beslut som är avgörande för den nya föreskriftens tillämplighet. När ansökan om verkställighet görs till

Kronofogdemyndigheten saknar således betydelse i detta sammanhang. Övervägandena finns i avsnitt 6.

38

Sammanfattning av betänkandet Ett modernare utsökningsförfarande (SOU 2016:81)

Ett modernare utsökningsförfarande

En förutsättning för ett fritt och modernt samhälle är att människor interagerar med varandra och ingår avtal sinsemellan. Det allmänna i dess olika former ingår också olika avtal med de människor som vistas i samhället. Ibland ingås avtalen direkt mellan en myndighet och en privatperson; ibland uppstår ömsesidiga rättigheter och skyldigheter genom att människor väljer en viss bosättning eller tar i anspråk en viss tjänst. Företag i olika former erbjuder varor och tjänster. Om erbjudandena antas uppstår ett avtal mellan företaget och kunden, som i sin tur kan vara ett annat företag. Ibland kan människor eller företag ta sig en rätt som de inte har vilket i sin tur kan skapa ett berättigat krav för någon annan att återställa tidigare ordning.

Alla de nu uppräknade situationerna – liksom en mängd situationer som inte beskrivits ovan – hanteras dagligdags av parterna själva. I de allra flesta fall är parterna överens om vad som gäller och utbyter prestationer i enlighet med detta. I andra fall ställer parterna anspråk på varandra, tolkar och omtolkar förutsättningarna och träffar ibland nya överenskommelser med ändrade villkor. Men i en del situationer krävs tvång för att en part ska fullgöra sina skyldigheter. Det kan bero på att parten inte vill prestera men det kan också bero på att parten inte anser sig kunna prestera. I de situa- tionerna är det nödvändigt att samhället ställer tvångsmedel till förfogande. Men när och hur tvång får användas måste vara noggrant reglerat. Tvångsanvändningen måste vara effektiv för att vara trovärdig. Samtidigt måste effektiviteten balanseras mot krav på att tvånget utförs med respekt för den enskildes rättigheter för att tvångsanvändningen ska vara human och rättssäker. I Sverige är det Kronofogdemyndigheten ensam som får använda tvång för att ta i anspråk någons egendom eller lön för betalning av en fastställd skuld. Kronofogdemyndigheten har också ensam behörighet att verkställa en fastställd säkerhetsåtgärd, en skyldighet att flytta från ett visst utrymme eller en skyldighet att fullgöra eller underlåta något annat. Trots att det krävs tvång i en mycket liten andel av alla de situationer där någon ska fullgöra eller tåla något är det sammanlagda antalet ansökningar hos Kronofogdemyndigheten stort. Kronofogdemyndigheten hanterar varje år cirka 2,3 miljoner ansökningar om verkställighet som berör drygt 500 000 gäldenärer. Av dessa är merparten, omkring 428 000 eller cirka 85 procent, fysiska personer. Genom Kronofogdemyndighetens verksamhet betalades totalt cirka 10,2 miljarder kronor år 2015. Drygt hälften eller 5,87 miljarder kronor gick till betalning av offentliga fordringar medan 4,31 miljarder kronor var betalning för privaträttsliga fordringar.

Kronofogdemyndighetens verksamhet regleras i Utsökningsbalken (UB). Utsökningsbalken (1981:774) trädde i kraft den 1 januari 1982 och ersatte då bl.a. 1877 års utsökningslag. UB var resultatet av ett långvarigt utred- ningsarbete och innebar en genomgripande modernisering av utsöknings- rätten. Under de mer än 30 år som UB har varit i kraft har såväl Krono- fogdemyndigheten som samhället i stort förändrats. Den informations- tekniska utvecklingen har lett till förändringar av Kronofogdemyndighetens

Prop. 2021/22:206 Bilaga 1

39

Prop. 2021/22:206 Bilaga 1

40

arbetsmetoder vilket gör att det ställs ökade krav på ett teknikneutralt regelverk. Globaliseringen innebär en större rörlighet av både människor, företag och egendom vilket i sin tur lett till att det internationella utsök- ningsrättsliga samarbetet har utvecklats. Trots dessa förändringar har det inte genomförts någon samlad eller mer genomgripande översyn av UB. Sammantaget är UB numera föråldrad, svåröverskådlig och svår att tillämpa.

Utredningen har haft i uppdrag att överväga särskilt angivna frågor om exekutionstitlar, utredning av gäldenärers tillgångar, myndighetssamverkan, löneutmätning, beneficium och utmätning av bostäder, avhysning, Krono- fogdemyndighetens medverkan till frivilliga överenskommelser och processledning samt exekutiv försäljning och redovisning av influtna medel. Vidare har uppdraget inneburit att vi ska lämna andra förslag på åtgärder som kan leda till ett effektivare utsökningsförfarande. Mot bakgrund av utredningsuppdragets omfattning, frågornas komplexitet och den utredningstid vi haft till vårt förfogande har vi behövt göra vissa avgränsningar av uppdraget. Under utredningsarbetet har vi kommit att överväga och lämna förslag i många olika frågor som kan leda till ett modernare, effektivare och mer rättssäkert utsökningsförfarande.

Utsökningsförfarandet ska vara effektivt i den bemärkelsen att den som vänder sig till Kronofogdemyndigheten för att få hjälp med att driva in en skuld inte ska behöva vänta längre än nödvändigt. Genom ett enklare och tydligare regelverk kan utsökningsförfarandet bli snabbare och mer verk- ningsfullt. Klara och tydliga regler kan också leda till färre överklaganden.

Det stora antalet mål hos Kronofogdemyndigheten ställer krav på att tillämpningen i det stora flertalet ärenden är enkel och förutbestämd. Det tvångsvisa genomförandet ska följa ett bestämt mönster så att händelse- förloppet är förutsebart för alla berörda. I de allra flesta fall ska utrymmet för olika tolkningar och avsteg från vad som gäller för merparten av målen vara begränsat. Samtidigt måste det finnas ventiler för de enstaka fall där ett tvångsvist genomförande enligt huvudregeln skulle få ett orimligt resultat. Det är också en självklarhet att det utsökningsrättsliga regelverket och utsökningsförfarandet måste anpassas så att Sverige lever upp till sina internationella åtaganden enligt Europakonventionen och barnkonventio- nen. Vår vision är att utsökningsmål ska hanteras enligt ett regelverk som likt en mångfacetterad och välbalanserad våg möjliggör att motstående intressen kan vägas mot varandra. Utsökningsförfarandet ska kännetecknas av effektiva och förutsebara rutiner samtidigt som det ska finnas utrymme att identifiera de enstaka fall som måste särbehandlas om konsekvenserna inte ska bli orimliga.

Våra förslag kommer att medföra en rad positiva konsekvenser. Om Kronofogdemyndighetens verksamhet kan bedrivas mer effektivt blir handläggningstiderna kortare. Vi föreslår ett antal lagtekniska ändringar som underlättar förståelsen och tillämpningen av bestämmelserna. Utsökningsbalkens kapitel 1–3 och 16 upphävs och ersätts av nya kapitel. Reglerna om avhysning, som i många fall är den åtgärd som för den enskilde är mest ingripande, samlas i ett eget kapitel. Regelförenklingar leder till mer enhetliga bestämmelser. Flera utsökningsrättsliga frågor har tidigare fått sin lösning i rättspraxis. Kronofogdemyndigheten har genom olika ställningstaganden uttalat sig i olika rättsfrågor. Genom kodifiering av en del av denna rättstillämpning blir regelverket tydligare. Utsöknings-

förfarandet blir genom dessa förslag mer effektivt, transparent, rättssäkert

Prop. 2021/22:206

och förutsägbart, vilket i sin tur sannolikt kommer att leda till minskade

Bilaga 1

kostnader för det allmänna. Vi föreslår också språkliga förändringar som

 

underlättar förståelsen av regelverket och gör lagtexten köns- och

 

teknikneutral. Begreppet exekutionstitel byts ut mot utsökningstitel.

 

En rad föreslagna ändringar är positiva för gäldenärskollektivet. Genom

 

förändrade normal- och förbehållsbelopp för den som står under löne-

 

utmätning garanteras gäldenärerna och deras familjer en skälig levnads-

 

nivå, vilket i sin tur kan öka incitamentet till öppet arbete.

 

Barn till personer som är parter i utsökningsmål kommer också att

 

påverkas av några förslag. Ett exempel är den lagfästa principen om

 

barnets bästa som kommer att tydliggöra att barnrättighetsperspektivet

 

måste beaktas i hela utsökningsförfarandet. Barns rätt till umgänge med

 

sina föräldrar kommer att tillgodoses i större utsträckning eftersom vi

 

föreslår att det ska lagfästas att umgängeskostnader, inbegripet skäliga

 

kostnader för resor och logi som föranleds av umgänget, ska beaktas i

 

löneutmätningsförfarandet.

 

En del av våra förslag förväntas leda till ett bättre indrivningsresultat

 

med ökad kostnadstäckning av offentlig verksamhet och ett bättre utfall

 

för hela borgenärskollektivet som följd. Andra förslag kan innebära

 

minskade årliga intäkter till staten och andra borgenärer. Vissa förslag för-

 

väntas leda till minskade samhällsekonomiska kostnader för ekonomiskt

 

utanförskap vilket gynnar såväl det allmänna som det privata borgenärs-

 

kollektivet. I konsekvensbeskrivningen redovisar vi såväl ekonomiska

 

som övriga konsekvenser av våra förslag. I denna sammanfattning har vi

 

valt att lyfta fram några konsekvenser. Förslaget om hur normal- och för-

 

behållsbelopp inom löneutmätningsförfarandet ska beräknas kommer att

 

leda till minskad indrivning genom löneutmätning. Vi anser dock att det är

 

en nödvändig förutsättning att enskilda tillförsäkras en skälig levnadsnivå

 

för att löneutmätningsförfarandet ska vara hållbart och därmed effektivt

 

över tid. Det är vår bedömning att det ökade indrivningsresultat och

 

minskade samhällskostnader som vissa förslag kommer att leda till på sikt

 

kommer att överstiga och kompensera de minskade intäkterna till staten

 

som några av förslagen kan innebära. Vi bedömer att våra förslag är

 

kostnadsneutrala när det gäller de uppskattade ökade årsvisa kostnaderna i

 

förhållande till de uppskattade minskade årsvisa kostnaderna.

 

I det följande redovisar vi ett urval av våra förslag. Denna sammanfattning

 

finns översatt till engelska i band 3.

 

Effektivare indrivning av offentligrättsliga fordringar

Dagens utsökningsförfarande skiljer på allmänna mål och enskilda mål. Offentligrättsliga fordringar verkställs enligt regelverket för allmänna mål medan andra anspråk handläggs som enskilda mål. Regelverket som styr uppdelningen är svårtillgängligt. I vissa fall krävs det en genomgång av bestämmelser i utsökningsbalken, utsökningsförordningen och speciallag- stiftning samt förarbeten för att avgöra om ett mål är allmänt eller enskilt. I de allmänna målen har Kronofogdemyndigheten till viss del dubbla roller eftersom Kronofogdemyndigheten har vissa borgenärsuppgifter. De

allmänna målen särbehandlas också positivt bl.a. genom att staten inte tar

41

Prop. 2021/22:206 Bilaga 1

42

ut några avgifter för indrivning av offentligrättsliga fordringar. Skill- naderna i handläggningen är emellertid inte så stora att de motiverar en uppdelning i olika måltyper, särskilt inte eftersom det ibland är svårt att avgöra om indrivningen av en fordran ska följa det ena eller det andra regelverket. Vi föreslår därför att begreppen allmänna och enskilda mål tas bort. Merparten av de allmänna målen är sådana där lagstiftaren har bestämt att de ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. (indrivningslagen). Den särreglering som fort- farande behövs för dessa mål förtydligas och anges som uttryckliga undantagsbestämmelser för mål som handläggs enligt indrivningslagen.

Det är i dag ofta oklart vad som gäller när en förvaltningsmyndighet fattat ett beslut som innebär betalningsskyldighet för en enskild. Beslutet kan innebära att en enskild ska betala en avgift, antingen som betalning för något eller som en sanktion. Det kan också handla om att en enskild förpliktas återbetala något som den enskilde felaktigt utfått. Många gånger har lagstiftaren beslutat att betalningsskyldigheten kan framtvingas enligt indrivningslagen. Det är ett entydigt ställningstagande som innebär att verkställigheten följer på förhand givna regler. I andra fall har lagstiftaren i utsökningsförordningen eller speciallagstiftning uttalat att beslutet får verk- ställas enligt utsökningsbalkens bestämmelser om allmänna mål vilket gett upphov till olika tolkningar. Av än större betydelse är frågan om ett myndighetsbeslut är direkt verkställbart eller om myndigheten måste ansöka om betalningsföreläggande eller stämma den enskilde vid allmän domstol för att få ett utslag eller en dom som kan verkställas. Även denna fråga är många gånger svår att besvara. Enligt ny praxis från Högsta domstolen är det också så, till skillnad från vad som gällde tidigare, att en överprövning i förvaltningsdomstol av ett myndighetsbeslut som inte är direkt verkställbart inte leder till att beslutet får verkställas. Även om den enskilde överklagar beslutet och en förvaltningsdomstol meddelar en dom som innebär att beslutet godtas måste förvaltningsmyndigheten ändå ansöka om betalningsföreläggande eller stämning i allmän domstol för att kunna driva in sin fordran. Samma fordran kan alltså komma att prövas i både förvaltningsdomstol och i allmän domstol och domstolarna kan naturligtvis komma fram till motstridiga avgöranden. Det är varken en rättssäker eller effektiv ordning.

Myndighetsbeslut får verkställas när de har fått laga kraft

Vi föreslår en ny ordning som innebär att förvaltningsmyndigheters beslut alltid ska kunna verkställas när de har fått laga kraft, förutsatt att beslutet utgör myndighetsutövning och avser betalningsskyldighet. Förvaltnings- myndigheter och kommuner kommer inte längre att behöva skaffa en utsökningstitel via den summariska processen eller genom att ansöka om stämning i allmän domstol. I stället räcker det att den förpliktade haft en reell möjlighet att överklaga beslutet och att beslutet har fått laga kraft. Om beslutet överklagas blir förvaltningsdomstolens dom en verkställbar utsökningstitel. Förfarandet blir på det sättet effektivare och billigare utan att rättssäkerheten eftersätts. Besparingen kan beräknas till mellan 2,6 och 2,9 miljoner kronor per år. Genom en effektivare indrivning av offentlig- rättsliga fordringar kan statens kostnadstäckning för avgiftsfinansierad verksamhet också förbättras.

Enligt vårt förslag ska vissa myndighetsbeslut precis som i dag kunna

Prop. 2021/22:206

verkställas direkt, oftast enligt reglerna i indrivningslagen men i vissa fall

Bilaga 1

enligt särskilda regler. För att ett beslut ska få verkställas före laga kraft

 

måste lagstiftaren tydligt ange att det är fråga om en offentligrättslig

 

fordran som kräver omedelbar indrivning.

 

Ett beslut som inte innebär myndighetsutövning, t.ex. ett beslut att

 

utfärda en faktura, får inte laga kraft och kan heller inte bli föremål för

 

överprövning av domstol. En myndighet som vill driva in en sådan fordran

 

på civilrättslig grund är precis som i dag hänvisad till att ansöka om

 

betalningsföreläggande eller väcka talan vid allmän domstol.

 

Kronofogdemyndigheten ska kunna hjälpa parterna att komma överens och att ingå ett utsökningsavtal

Parter som har hamnat i tvist med varandra har i allmänhet mycket att

 

vinna på att lösa tvisten på frivillig väg. I förhållande till en domstols-

 

process eller ett skiljeförfarande kan det spara både tid och pengar.

 

Parterna kan också känna sig tillfreds med att de själva har haft inflytande

 

över lösningen av sin tvist och en sådan lösning är ofta lättare för dem att

 

acceptera än en dom. Genom att parterna frivilligt når en överens-

 

kommelse ökar också möjligheten för dem att fortsätta ett samarbete eller

 

en affärsrelation efter att tvisten har avslutats. Även samhället har mycket

 

att vinna på att uppmuntra parter att söka en frivillig lösning på sin tvist.

 

Bland annat kan domstolar och andra myndigheter i större utsträckning

 

lägga resurser på mål där förlikning inte är tillåten eller där det saknas

 

förutsättningar för parterna att komma överens. Det är därför numera en

 

självklarhet att allmänna domstolar samt hyres- och arrendenämnder

 

försöker hjälpa parter att nå frivilliga överenskommelser. Det är inte lika

 

självklart att Kronofogdemyndigheten, i egenskap av verkställande myn-

 

dighet, ska medverka till att parterna kommer överens. I domstolen

 

processar borgenären för att få en verkställbar dom. I det skedet är

 

utgången av målet oklar. En domstolsprocess kan ta lång tid och medföra

 

höga kostnader. Detta innebär att det ofta finns klara och tydliga incita-

 

ment för båda parter att ingå en förlikning. Under verkställighetsprocessen

 

har sökanden redan en utsökningstitel som innebär rätt till tvångsvis

 

verkställighet genom Kronofogdemyndighetens försorg. Sökanden kan

 

därför ofta ha ett mindre intresse av att diskutera förlikning under

 

verkställighetsfasen än under en domstolsprocess. Å andra sidan kan

 

svaranden ha ett större intresse av förlikningsdiskussioner när verkställig-

 

het är nära förestående. Och även i ett senare skede av processen är fri-

 

villiga lösningar ofta det bästa för båda parter. Vi föreslår därför att

 

Kronofogdemyndigheten, när det är lämpligt, ska verka för att parterna

 

kommer överens. En förutsättning för att det ska vara lämpligt är att

 

parterna går med på att föra sådana diskussioner. Kronofogdemyndigheten

 

ska kunna hålla sammanträden för att ge parterna möjlighet att träffa en

 

överenskommelse. Kronofogdemyndigheten ska också kunna hjälpa parter-

 

na att upprätta ett utsökningsavtal som reglerar deras överenskommelse.

 

Vi bedömer att möjligheterna för parterna att få hjälp av Krono-

 

fogdemyndigheten att träffa en överenskommelse kommer att ha ett

 

särskilt värde när enskilda riskerar att förlora sin bostad, dvs. i samband

43

 

Prop. 2021/22:206 Bilaga 1

med en ansökan om avhysning eller vid tvångsvis försäljning av bostäder. En överenskommelse i detta skede kan minska den enskildes lidande och underlätta för både gäldenären och dennes familj i en svår situation. De samhällsekonomiska vinsterna av en överenskommelse under verkställig- hetsfasen är också betydande. Det är vår bedömning att detta förslag, i vart fall på sikt, kommer att leda till minskade årsvisa personalkostnader för Kronofogdemyndigheten. Förutom att Kronofogdemyndigheten kan frigöra resurser för andra mål där överenskommelser inte kan uppnås kan kommunernas kostnader för jourboenden och andra alternativa boenden minska om färre personer förlorar sina hem och därmed behöver hjälp med att hitta en ny bostad.

Ökat indrivningsresultat genom ökad myndighetssamverkan

 

Vi föreslår en ökad samverkan genom elektroniskt informationsutbyte

 

mellan Kronofogdemyndigheten och andra myndigheter. Ett systema-

 

tiserat elektroniskt informationsutbyte mellan Kronofogdemyndigheten

 

och myndigheter som betalar ut utmätningsbara ersättningar och bidrag

 

leder till en bättre kontroll av statens pengar, ett effektivare utsöknings-

 

förfarande och ett bättre ekonomiskt utfall för borgenärskollektivet. Vi

 

föreslår därför att det ska etableras ett utökat elektroniskt informations-

 

utbyte mellan Kronofogdemyndigheten och utvalda myndigheter som

 

betalar eller lämnar ut utmätningsbar egendom.

 

För att lös egendom ska kunna utmätas krävs att den är tillgänglig för

 

Kronofogdemyndigheten. Det normala är att Kronofogdemyndigheten tar

 

egendomen i förvar, antingen från gäldenären själv eller från någon annan.

 

Kronofogdemyndigheten kan också säkra egendomen genom att försegla

 

den, märka den eller genom ett s.k. förbudsmeddelande som innebär att en

 

utmätt fordran eller rättighet bara får infrias till Kronofogdemyndigheten

 

eller den som Kronofogdemyndigheten anvisar. Om Kronofogdemyndig-

 

heten inte är på plats och kan ta egendomen i förvar krävs det att egen-

 

domen är i någon annans besittning för att Kronofogdemyndigheten ska

 

kunna säkra och utmäta den genom s.k. distansutmätning. När egendomen

 

innehas av en myndighet innebär besittningskravet att egendomen ska vara

 

omhändertagen med stöd av den myndighetens regelverk. Vårt förslag om

 

ökad myndighetssamverkan kommer att leda till att Kronofogde-

 

myndigheten kan utmäta pengar och annan egendom som finns hos andra

 

myndigheter i större utsträckning än i dag.

 

Kronofogdemyndigheten har redan i dag goda möjligheter att distans-

 

utmäta egendom som finns i andra myndigheters besittning. Om

 

besittningskravet togs bort skulle det kunna leda till att enskilda, inför

 

risken att deras egendom kan komma att utmätas om de kontaktar en

 

myndighet, känner ett obehag och en ovilja inför myndighetskontakter och

 

därför undviker samröre som inte är påtvingat. Vi anser också att en

 

sammanblandning av olika myndigheters uppdrag och roller i förläng-

 

ningen kan skada allmänhetens förtroende för statliga myndigheter. Det är

 

inte heller en effektiv resursanvändning att myndigheter som påträffar

 

egendom som de inte har i uppdrag att omhänderta, ska kontrollera om

44

personer som egendomen kan kopplas till är gäldenär i ett mål hos Krono-

 

fogdemyndigheten. Vi föreslår därför inte någon ändring av det i dag

Prop. 2021/22:206

gällande besittningskravet.

Bilaga 1

Vassare tillgångsutredningar med tydliga ramar

Kronofogdemyndigheten har redan i dag många verktyg för att utföra en tillgångsutredning. Vi föreslår ändringar som gör att verktygen blir vassare och mer ändamålsenliga. Kronofogdemyndigheten får kalla sökanden, svaranden och andra personer med kännedom om svarandens förhållanden till förhör under tillgångsutredningen. Den som inte kommer kan bli skyldig att betala vite. Vi föreslår att vitesbeloppen höjs så att de anpassas till dagens penningvärde. Vi föreslår också att inte bara svaranden utan också andra personer ska kunna hämtas till förhör samt att upplysningsskyldig- heten utökas och förtydligas. Förslagen kan leda till färre inställda sammanträden samt att Kronofogdemyndigheten får tillgång till mer adekvat information, även om tillgångar utomlands. Sammantaget kommer Kronofogdemyndigheten att få lättare att hitta tillgångar vilket kommer att leda till ett ökat indrivningsresultat.

En grundförutsättning för att Kronofogdemyndigheten ska leta efter tillgångar är att det finns ett utsökningsmål. Kronofogdemyndigheten ska inte ägna sig åt s.k. fishing expeditions som innebär att myndigheten planlöst letar efter tillgångar och därefter undersöker om en viss tillgång tillhör någon gäldenär i ett pågående utsökningsmål. Detta hindrar inte att Kronofogdemyndigheten genomför kontroller mot offentliga register eller samverkar med och tar emot information från andra myndigheter för att leta efter tillgångar. Det hindrar inte heller att andra myndigheter samverkar med Kronofogdemyndigheten innan egendom lämnas ut eller pengar utbetalas. Vi föreslår en ny bestämmelse i utsökningsbalken som klargör att Kronofogdemyndigheten får vidta de utrednings- och spanings- åtgärder som är befogade för att utreda gäldenärers tillgångar. Vi föreslår också nya bestämmelser som ger uttryckligt lagstöd för att Kronofogde- myndigheten ska kunna genomföra registerkontroller och utbyta informa- tion med andra myndigheter.

Bättre möjligheter för sökanden att påverka tillgångsutredningen

Av de cirka 500 000 gäldenärer som Kronofogdemyndigheten hanterar

 

varje år är cirka 100 000 förstagångsgäldenärer, dvs. gäldenärer som för

 

första gången ska betala en skuld genom indrivning via Kronofogde-

 

myndigheten. Det är alltså många gäldenärer som Kronofogdemyndigheten

 

ska hantera och utreda och många av dem är inte tidigare kända för

 

Kronofogdemyndigheten. I den inledande fasen av utmätningsprocessen

 

ska Kronofogdemyndigheten göra en fullständig genomgång av gälde-

 

närens inkomster och tillgångar. Det är nödvändigt att Kronofogde-

 

myndigheten använder sig av standardiserade arbetsmetoder för att

 

verksamheten ska vara effektiv. Samtidigt måste myndigheten ha ett visst

 

utrymme att vara kreativ och använda mindre vanliga metoder när

 

omständigheterna kräver det. Det måste därför vara upp till Kronofogde-

 

myndigheten att avgöra vilka utredningsåtgärder som är lämpligast att

45

Prop. 2021/22:206 Bilaga 1

vidta i det enskilda fallet. I denna bedömning måste Kronofogde- myndigheten förutom effektivitetsskäl och integritetsskäl också beakta om en åtgärd är proportionerlig. Kronofogdemyndighetens och andra myndigheters resurser ska användas på bästa sätt. Bedömer Kronofogde- myndigheten att en åtgärd kan antas bli utan verkan ska en sökande inte kunna framtvinga den utan rättslig prövning. Å andra sidan ska sökanden kunna begära att Kronofogdemyndigheten vidtar en viss åtgärd och få sin begäran prövad. Om Kronofogdemyndigheten inte tillmötesgår en begäran från sökanden att vidta en viss åtgärd ska sökanden därför kunna överklaga Kronofogdemyndighetens beslut att inte vidta en specifik åtgärd.

46

Effektivare regler för kommunikation av beslut

Vi föreslår att Kronofogdemyndigheten, på samma sätt som andra myndigheter, ska kunna använda förenklad delgivning utomlands i de fall det är lämpligt. Kravet att arbetsgivare till personer som har löneutmätning ska delges vissa beslut slopas. Det innebär resurs- och effektivitetsvinster för Kronofogdemyndigheten som kan översättas till en årlig besparing på mellan 1,4 och 1,8 miljoner kronor.

Ökad partsinsyn genom modern teknik

Ett rättssäkert utsökningsförfarande måste innebära att parterna kan ta del av samtliga beslut som fattas i ett utsökningsmål och att de kan överklaga besluten när de inte godtar Kronofogdemyndighetens bedömningar och ställningstaganden. På grund av den stora mängden utsökningsmål och det stora antalet beslut som fattas i varje ärende skulle det inte vara effektivt för vare sig Kronofogdemyndigheten eller parterna om Kronofogde- myndigheten skickade ut alla dessa beslut. I stället bör Kronofogde- myndigheten utveckla ett webbaserat informationsverktyg så att parterna på ett enkelt sätt och i den omfattning de själva väljer kan följa det som händer i deras utsökningsmål. På så sätt skulle utsökningsförfarandet bli mer transparent, rättssäkert och effektivt. En gäldenär som står under löneutmätning skulle kunna följa de betalningar som görs och se hur mycket som är kvar att betala på varje skuld. Både sökanden och svaranden skulle kunna få del av varje enskilt beslut om fördelning och utbetalning och härigenom få en reell möjlighet att överklaga besluten.

Kronofogdemyndigheten ska ansvara för att utsökningsmålet blir tillräckligt utrett

Samtidigt som utsökningsförfarandet ska vara snabbt och effektivt får inte enskildas rättssäkerhet eftersättas. Korrekt och tydlig information från myndigheter är en viktig förutsättning för rättssäkerhet. En myndighet måste alltid kunna lämna korrekt information utan att framstå som partisk så länge informationen är av upplysande och inte rådgivande karaktär. Både gäldenärer och borgenärer tjänar på att alla vet vad som gäller och att besluten blir rätt från början. Utöver den allmänna serviceskyldigheten som följer av förvaltningslagen föreslår vi att Kronofogdemyndigheten får

en i utsökningsbalken reglerad skyldighet att processleda parterna så att de

Prop. 2021/22:206

kan agera på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Kronofogdemyndig-

Bilaga 1

heten ska avhjälpa otydligheter och ofullständigheter i parternas

 

framställningar genom frågor och påpekanden. Med detta förslag kan

 

andelen materiellt riktiga resultat öka och Kronofogdemyndighetens hand-

 

läggning i större utsträckning inriktas på det som är väsentligt i målet. En

 

väl avvägd processledning bör i viss utsträckning kunna ersätta en parts

 

behov av att anlita ett juridiskt biträde. Förslaget innebär fördelar för såväl

 

gäldenärs- som borgenärskollektivet samt berörda myndigheter och

 

domstolar.

 

Kronofogdemyndighetens skyldighet att beakta barnets bästa lagfästs

Barnets bästa ska beaktas vid alla myndighetsbeslut eller andra åtgärder som gäller barn. Kronofogdemyndigheten har redan i dag en skyldighet att beakta barnkonventionens bestämmelser. Med en bestämmelse som uttryckligen anger att barnets bästa ska beaktas blir barnrättsperspektivet ännu tydligare för både Kronofogdemyndigheten och de som berörs av myndighetens beslut. Det innebär självklart att barns situation och behov måste beaktas när Kronofogdemyndigheten kommer i direkt kontakt med barn, t.ex. om myndigheten träffar barn i samband med förrättningar i bo- städer eller vid avhysning. Men barnrättsperspektivet måste också beaktas när Kronofogdemyndigheten avgör vilken egendom som ska utmätas, när Kronofogdemyndigheten avgör om viss egendom ska undantas som beneficium samt när Kronofogdemyndigheten beslutar om löneutmätning.

Proportionalitetsprincipen lagfästs

Proportionalitetsprincipen är en allmän rättsgrundsats som gäller utan särskilt lagstöd. Genom en kodifiering av proportionalitetsprincipen i utsökningsbalken får principen ett större genomslag under verkställig- hetsprocessen vilket innebär att Sverige också bättre lever upp till några av sina internationella åtaganden.

Både Europadomstolen och nationella domstolar har lämnat vägledning för innebörden och tillämpningen av proportionalitetsprincipen i flera avgöranden. En lagfäst proportionalitetsprincip i utsökningsbalken innebär att skälen för en åtgärd alltid ska ställas i relation till de olägen- heter som åtgärden eller beslutet innebär för den enskilde. Vid Krono- fogdemyndighetens val av åtgärd ska det eller de alternativ väljas, som med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet uppnår syftet genom minst ingripande åtgärder.

Europakonventionens skydd gäller oavsett om det finns en eller flera utmätningsbara tillgångar. Kronofogdemyndigheten måste således göra en proportionalitetsbedömning även om det bara finns en tillgång som är möjlig att utmäta.

47

Prop. 2021/22:206 Bilaga 1

Kronofogdemyndigheten ska kunna upphäva ett beslut om det är uppenbart att beslutet inte är proportionerligt

Enligt nuvarande reglering ska en utmätning hävas om försäljning av den utmätta egendomen inte kan antas ge ett överskott som gör åtgärden försvarlig. Utmätning kan hävas om försäljningen av den utmätta egendomen inte kan väntas ge så mycket att sökanden kan få betalt med något beaktansvärt belopp. Denna bestämmelse tillåter dock inte att Kronofogdemyndigheten upphäver andra åtgärder och beslut, t.ex. försälj- ning av en fastighet på auktion.

Eftersom proportionalitetsprincipen ska beaktas under hela utsök- ningsförfarandet anser vi att det måste vara möjligt för Kronofogde- myndigheten att upphäva samtliga beslut i utsökningsförfarandet, under förutsättning att dessa inte har fått laga kraft. Det innebär i viss mån en minskad förutsebarhet för sökanden. För att ett beslut ska upphävas måste det därför krävas starka skäl. Vi föreslår därför att ett beslut bara ska kunna upphävas om det är uppenbart oproportionerligt. Möjligheten att upphäva ett beslut med stöd av proportionalitetsprincipen ska således bara tillämpas i rena undantagsfall när det skulle leda till orimliga resultat om beslutet blev bestående. Åtgärder som Kronofogdemyndigheten redan har vidtagit ska inte återgå förrän upphävandebeslutet har fått laga kraft.

Hur förhåller sig proportionalitetsprincipen till befintliga regler?

Det finns redan i dag bestämmelser i det utsökningsrättsliga regelverket som behandlar balansen mellan sökandens, svarandens och tredje mans intressen. En lagfäst proportionalitetsprincip ersätter inte de regler om försvarlighetsbedömningar som finns i dag. Om en åtgärd inte är försvarlig ur ett rent ekonomiskt perspektiv ska den underlåtas redan av detta skäl och Kronofogdemyndigheten behöver då inte göra den betydligt mer komplexa bedömningen av om åtgärden är proportionerlig. Även den nuvarande bestämmelsen som föreskriver att skälig hänsyn ska tas till såväl sökandens intressen som svarandens situation när en avhysning verkställs finns kvar som ett komplement till den övergripande bestämmelsen om proportionalitetsprincipen.

Effektiv löneutmätning och skälig levnadsnivå

 

Utmätning av lön innebär att Kronofogdemyndigheten beslutar att gälde-

 

närens arbetsgivare ska hålla inne och redovisa en del av gäldenärens lön

 

till Kronofogdemyndigheten för att pengarna ska kunna användas till

 

betalning av gäldenärens skulder. Det är inte bara lön som kan utmätas på

 

detta sätt utan löneutmätning kan ske även i andra ersättningar som

 

pension, livränta, sjukpenning, föräldrapenning, arbetslöshetsersättning

 

och skattepliktiga kostnadsersättningar. Efter en genomgripande reform år

 

1996 kan löneutmätning pågå utan uppehåll under obegränsad tid. Löne-

 

utmätning är mycket effektivt. Varje år betalas omkring 3,6 miljar-

 

der kronor genom löneutmätning vilket motsvarar omkring en tredjedel av

 

det belopp som Kronofogdemyndigheten totalt sett driver in under ett år.

 

Sammanlagt pågår det för närvarande löneutmätning hos omkring 100 000

 

gäldenärer. Det genomsnittliga löneutmätningsbeloppet är cirka 3 000

48

kronor per månad men variationerna är mycket stora. Vi har sett exempel

på löneutmätningsbelopp mellan 200 kronor och mer än 20 000 kronor per månad. Vår utgångspunkt är att en effektiv löneutmätning förutsätter att den som står under löneutmätning får behålla så mycket av sin inkomst att det räcker till en skälig levnadsnivå. I annat fall är risken uppenbar att gäldenären förlorar incitamentet till öppet arbete. Risken är också stor att gäldenären och dennes familj drabbas av ohälsa och andra problem. Löneutmätning bör inte heller leda till att gäldenären blir berättigad till försörjningsstöd. Även för borgenärskollektivet är det i längden gynn- sammare att löneutmätningen sker på sådana villkor att gäldenären kan behålla sin betalningsförmåga.

Förbehållsbeloppen höjs för barnfamiljer

Precis som vid annan utmätning gäller att lön bara ska utmätas om det är försvarligt med hänsyn till det ekonomiska utfallet. Vidare får lön bara tas i anspråk till den del lönen överstiger det belopp som gäldenären behöver för sitt och familjens underhåll och för betalning av skulder som har företräde framför utmätningsfordringen. Den del som inte får tas i anspråk genom löneutmätning (förbehållsbeloppet) bestäms efter reformen år 1996 med ledning av ett normalbelopp som ska omfatta alla normala levnads- kostnader utom bostadskostnad. Normalbeloppen fastställs av Krono- fogdemyndigheten efter en årlig omräkning som innebär att beloppen värdesäkras i förhållande till de belopp som gällde när reformen genom- fördes.

Trots att normalbeloppen är värdesäkrade i förhållande till förändringar i penningvärdet har förbehållsbeloppen kommit att minska relativt sett om de jämförs med vad som numera kan lämnas i försörjningsstöd. Det främsta skälet till detta är att riksnormen för försörjningsstöd numera tar stor hänsyn till att kostnader för barn och ungdomar ökar i takt med att barn blir äldre och får större behov av en aktiv fritid och delaktighet och integration i samhället. Efter särskild prövning kan det också utgå försörjningsstöd för särskilda kostnader som inte ryms inom löneutmät- ningsförfarandets normalbelopp. Vi har övervägt om riksnormen för försörjningsstöd borde vara vägledande även för förbehållsbeloppet vid löneutmätning. En mycket viktig aspekt är emellertid att regelsystemet vid löneutmätning måste vara enkelt och förutsebart. Både den som begär verkställighet och den som kan bli föremål för löneutmätning ska på förhand kunna överblicka konsekvenserna av ett beslut om löneutmätning. Kronofogdemyndighetens verksamhet måste vara effektiv och rättssäker. Kronofogdemyndigheten kan inte, på samma sätt som socialtjänsten, ta ställning till enskildas behov på detaljnivå i varje enskilt fall. Det är därför nödvändigt att reglerna för normal- och förbehållsbelopp vid löne- utmätning i viss mån är trubbigare och därmed enklare att förutse och tillämpa än de som gäller vid försörjningsstöd. Behovet av förutsebara regler och ett effektivt förfarande är överordnat behovet av en absolut relativ likabehandling över tid. Även om det kan uppstå behov av att i framtiden åter justera nivåerna för normalbeloppen på grund av ändrade synsätt och regler i samhället bör det inte ske lika ofta och med samma snabba genomslag som när reglerna för försörjningsstöd ändras.

Kronofogdemyndigheten ska även fortsättningsvis fastställa ett normal- belopp som inte får tas i anspråk genom löneutmätning. Vi föreslår att

Prop. 2021/22:206 Bilaga 1

49

Prop. 2021/22:206 Bilaga 1

50

normalbeloppen för barn justeras så att barnfamiljer får behålla ett högre belopp än i dag. Det sammanlagda normalbeloppet för de familjer som är föremål för löneutmätning skulle med vårt förslag öka med knappt 300 miljoner kronor per år. Det innebär emellertid inte att löneutmätningen skulle minska med samma belopp. Många gäldenärer skulle fortfarande betala hela sin skuld men med den skillnaden att löneutmätningen skulle pågå under längre tid. Andra gäldenärer skulle ”slå i taket” om normal- beloppet höjdes. Om en person som i dag har ett löneutmätningsbelopp på 400 kronor får sitt normalbelopp höjt med 1 000 kronor innebär det inte att borgenärerna går miste om 1000 kronor utan om 400 kronor.

Kostnader för boende ska beräknas särskilt enligt samma principer som i dag. Vilka kostnader i övrigt som ska kunna beaktas ska regleras i utsökningsförordningen i stället för som i dag i Kronofogdemyndighetens meddelande. Hit hör t.ex. kostnader för arbete, umgänge med barn, sjukdom och tandvård.

Anstånd med löneutmätningen

Innan den löneexekutiva reformen kunde löneutmätning pågå under högst sex månader per kalenderår. Under de betalningsfria månaderna fick gäldenären viss möjlighet till ekonomisk återhämtning. Numera kan löneutmätning pågå utan avbrott och under obegränsad tid. Kronofogde- myndigheten kan dock bevilja anstånd som innebär att löneutmätningen pausas under viss tid. Möjligheten att få anstånd mer än en gång är i dag relativt begränsad.

Vi anser att en person som står under löneutmätning ska kunna beviljas anstånd flera gånger om det behövs för att personen t.ex. kunna köpa ny beneficieegendom eller betala oförutsedda avgifter på grund av sjukdom eller olycksfall. Vi föreslår ett tillägg i bestämmelsen om anstånd där vi klargör att svarandens och dennes familjs personliga och ekonomiska omständigheter ska beaktas när anståndsfrågan prövas. I detta ligger att Kronofogdemyndigheten ska väga in hur länge löneutmätningen har pågått. Hur ofta anstånd ska kunna beviljas måste avgöras efter en bedömning av behoven i det enskilda fallet.

Om gäldenären får en paus under löneutmätningen innebär det att löneutmätningen kan komma att pågå under längre tid. Detta innebär att borgenärerna får vänta något längre på full betalning. Det är dock vår bedömning att förslaget är en viktig ventil för personer som står under löneutmätning utan att det leder till några nämnvärda ekonomiska konsekvenser för borgenärskollektivet.

Proportioneringsprincipen lagfästs

Om den som har löneutmätning lever tillsammans med en make eller sambo bestäms förbehållsbeloppet med beaktande av partnerns ekonomiska förmåga att bidra till familjens försörjning. Denna s.k. proportionerings- princip är inte lagfäst utan framgår av Kronofogdemyndighetens allmänna råd. Principen bygger på äktenskapsbalkens bestämmelser om att makar efter var och ens förmåga ska bidra till det underhåll som behövs för att deras gemensamma och personliga behov ska tillgodoses. Vi anser att proportioneringsprincipen fortfarande ska gälla. Eftersom verkställig-

hetsreglerna ska vara effektiva, förutsebara och rättssäkra bör propor-

Prop. 2021/22:206

tioneringsprincipen lagfästas.

Bilaga 1

Ingen omprövning av löneutmätningsbeslut när ändringen är obetydlig

Vi föreslår att Kronofogdemyndigheten inte ska ändra ett beslut om utmätning av lön om resultatet av ändringen skulle sakna betydelse för sökanden och svaranden. I dag skickar Kronofogdemyndigheten ut nya beslut till alla gäldenärer och deras arbetsgivare om normalbeloppet vid löneutmätning ändras till följd av den årliga omräkning som görs för att beloppen ska följa ändringar i prisläget även om ändringen bara är några kronor. Förslaget innebär en årlig besparing om cirka 1 miljon kronor enbart i portokostnader. Till detta kommer minskad administration hos arbetsgivare och utbetalande myndigheter.

Bättre skyddsregler vid avhysning

Avhysning innebär att en tidigare ägare eller nyttjanderättshavare med

 

tvång flyttas från fast egendom, bostadslägenhet eller något annat

 

utrymme. Oftast sker avhysning efter att det slagits fast att en nyttjanderätt

 

är förverkad. Avhysning kan också ske efter en tvångsvis försäljning av fast

 

egendom eller en bostadsrätt om köparen begär handräckning för att

 

avlägsna tidigare ägare eller nyttjanderättshavare.

 

År 2015 kom det in 6 684 ansökningar om avhysning till Krono-

 

fogdemyndigheten. 2 224 av dessa verkställdes. 472 barn berördes av en

 

avhysning. Ytterligare 1 581 barn riskerade att bli berörda av en avhysning

 

som dock inte verkställdes av olika skäl.

 

Att tvingas flytta från en bostad är mycket ingripande. Det är därför

 

viktigt att det finns tillräckliga skyddsregler för den som riskerar

 

avhysning samtidigt som sökandens rätt att få tillgång till sin egendom

 

måste tillgodoses.

 

För att en förpliktelse att flytta ska få verkställas krävs att förpliktelsen

 

fastställts i en dom som har fått laga kraft eller innehåller ett särskilt

 

förordnande om att den får verkställas innan laga kraft. Ett sådant

 

förordnande kan sättas ur spel om en högre rätt beslutar om inhibition efter

 

att domen överklagats. Den summariska processen vid Kronofogde-

 

myndigheten innebär ett förenklat förfarande. Om ansökan bestrids

 

överlämnas målet till domstol, men om svaranden inte svarar inom

 

föreskriven tid meddelar Kronofogdemyndigheten ett utslag. Utslaget får

 

verkställas innan det har fått laga kraft. Om svaranden ansöker om

 

återvinning kan domstol meddela inhibition.

 

Vi har övervägt om det bör införas ett krav på att utsökningstiteln ska ha

 

fått laga kraft innan en avhysning får verkställas eller om det bör införas

 

ökade möjligheter för domstol att meddela inhibition. Vi anser dock att

 

gällande regler i kombination med att vi föreslår en lagstadgad skyldighet

 

för Kronofogdemyndigheten att tillämpa proportionalitetsprincipen och att

 

särskilt beakta om avhysningen avser svarandens eller tredje mans hem

 

om det blir aktuellt att överväga anstånd med verkställigheten utgör

 

tillräckliga skyddsregler. Vi anser därför att det inte behöver införas några

51

Prop. 2021/22:206 Bilaga 1

fler möjligheter att skjuta upp verkställigheten av en avhysning. Vi anser också att gällande tidsfrister är ändamålsenliga och väl avvägda.

Vid avhysning från en bostad ska Kronofogdemyndigheten alltid underrätta socialnämnden i förväg för att socialnämnden ska kunna hjälpa framför allt barnfamiljer som tvingas flytta från sin bostad. Vi föreslår att Kronofogdemyndigheten också ska kontrollera att socialnämnden mottagit underrättelsen. Vidare föreslår vi att Kronofogdemyndigheten ska underrätta socialnämnden så fort en bostad utmätts för att socialnämnden ska kunna arbeta för att motverka eller underlätta en eventuell framtida försäljning av bostaden och efterföljande handräckning.

En effektivare hantering av avhysningsgods leder till minskade kostnader för magasinering

När Kronofogdemyndigheten verkställer en avhysning påträffas det ofta egendom som inte tas om hand av den som ska avhysas. Krono- fogdemyndighetens hantering av avhysningsgods innebär många gånger praktiska svårigheter och kostar mycket pengar. De senaste två åren har den årliga kostnaden legat mellan 9 och 10 miljoner kronor. Staten har stått för merparten av kostnaden. Vi föreslår att Kronofogdemyndigheten ska kunna kasta egendom som uppenbart saknar värde eller av annat skäl inte bör förvaras. Innan egendomen kastas ska parterna underrättas, om det kan ha betydelse för dem. Förslaget innebär att Kronofogdemyndigheten inte behöver magasinera lika mycket egendom som i dag vilket kommer att leda till lägre magasineringskostnader för staten.

Bostadsrätter ska kunna utmätas på samma sätt som småhusfastigheter

Bostadsrätter kan under vissa förhållanden undantas från utmätning på grund av att svaranden har behov av egendomen, s.k. beneficieegendom. Det bakomliggande syftet är att svaranden och svarandens familj ska vara skyddade av bostadssociala skäl. Det finns emellertid inte något mot- svarande skydd för andra bostadsformer förutom hyreslägenheter som skyddas genom att de inte får överlåtas och därmed inte har något förmögenhetsvärde som kan utmätas. Småhusfastigheter får utmätas så länge det är försvarligt med hänsyn till det ekonomiska utfallet och även i övrigt proportionerligt. Även i dagens samhälle finns det ett starkt socialt skyddsbehov för bostäder. Men skyddsbehovet är det samma för den som äger en småhusfastighet eller något annat boende som för den som äger en bostadsrätt. Vi anser att detta skyddsbehov ska tillgodoses genom att Kronofogdemyndigheten i varje enskilt fall ska göra en försvarlighets- och proportionalitetsbedömning innan en bostad utmäts, inte som i dag genom att bostadsrätter särbehandlas genom beneficiebestämmelser. Vi föreslår därför att bostadsrätter ska kunna utmätas på samma sätt som småhusfastig- heter.

52

Ett modernare förfarande för tvångsvis försäljning av fast egendom

Vi föreslår att reglerna om tvångsvis försäljning av fast egendom moderni- seras och teknikanpassas så att fast egendom kan säljas på offentlig auktion genom både muntligt, skriftligt och elektroniskt budgivnings- förfarande. Den som deltar i en muntlig budgivning ska kunna vara närvarande genom videolänk. Olika budgivningssätt ska kunna kombineras i ett och samma auktionsförfarande. Bevaknings- och fördelningssamman- träden ska inte längre vara obligatoriska utan Kronofogdemyndigheten ska i varje enskilt fall ta ställning till om sammanträde behövs. Vårt förslag innebär att försäljningsprocessen kan behovsanpassas vilket leder till ökad effektivitet och minskade kostnader för såväl Kronofogdemyndigheten som parterna.

Prop. 2021/22:206 Bilaga 1

Samma regler ska gälla vid tvångsvis försäljning av fast egendom och bostadsrätter

Vi föreslår att reglerna om tvångsvis försäljning av bostadsrätter harmo- niseras med reglerna om tvångsvis försäljning av fast egendom. De tidsfrister och möjligheter att bevilja anstånd som gäller vid försäljning av fast egendom ska även gälla vid försäljning av bostadsrätter. Kronofogde- myndighetens avgifter för försäljning ska också harmoniseras. Förslagen innebär enhetliga och mer lättillämpade regler för tvångsvis försäljning av bostäder. I dag gäller särskilda mini- och maxigränser för Kronofogdens avgifter vid försäljning av fast egendom medan försäljningsavgiften för bostadsrätter, liksom för annan lös egendom, är fyra procent av köpe- skillingen. Säljs en bostadsrätt för 5 000 000 kronor uppgår alltså försälj- ningsavgifterna till 200 000 kronor medan motsvarande avgift för att sälja en småhusfastighet för en lika hög köpeskilling var 66 750 kronor år 2015.

Vi föreslår att reglerna om avgifter vid försäljning av fast egendom ska gälla även vid försäljning av bostadsrätter. Detta kommer att innebära lägre försäljningsavgifter för bostadsrätter vilket gör att det blir ett bättre ekonomiskt utfall av försäljningen för borgenärer och gäldenärer. För- slaget beräknas leda till minskade avgiftsintäkter för staten med omkring 1,7 miljoner kronor årligen. Om bostadsrätter inte längre ska undantas från utmätning som beneficium kan å andra sidan fler bostadsrätter komma att utmätas.

Kronofogdemyndigheten ska kunna uppdra åt fastighetsmäklare att sälja bostadsrätter

Vi föreslår att tvångsvis försäljning av bostadsrätter, precis som tvångsvis

 

försäljning av fast egendom, ska kunna ske genom att Kronofogde-

 

myndigheten uppdrar åt en fastighetsmäklare att sälja bostadsrätten under

 

hand. Eftersom en fastighetsmäklare ofta kan ha bättre förutsättningar än

 

Kronofogdemyndigheten att nå potentiella köpare kan försäljnings-

 

förfarandet bli effektivare vilket gagnar både sökanden och svaranden i

 

utsökningsförfarandet. Förslaget beräknas också leda till minskade kostna-

 

der för Kronofogdemyndigheten med omkring 1,2 miljoner kronor årligen.

53

Prop. 2021/22:206 Bilaga 1

Beneficiereglerna moderniseras

Även om de allmänna förutsättningarna för utmätning är uppfyllda är det ändå inte säkert att all egendom som tillhör gäldenären kan utmätas. Egendomen kan vara undantagen på grund av dess särskilda beskaffenhet, på grund av en särskild föreskrift eller på grund av att svaranden har behov av egendomen, s.k. beneficieegendom.

Reglerna om beneficium fungerar i huvudsak bra. Vissa ord och uttryck som används är emellertid ålderdomliga och omoderna. Vi föreslår en anpassning till dagens språkbruk och samhällsförhållanden.

I dagens samhälle är sparande i t.ex. värdepappersfonder och i mark- nadsnoterade aktier vanligt och har blivit en sparandeform som för många har ersatt sparande på bankkonto. Det finns därför inte längre någon anled- ning att i beneficiehänseende skilja på sparande på bankkonto och sparande i andra sparandeformer där sparandet enkelt går att omvandla till pengar.

Inga privaträttsliga handlingar ska kunna verkställas direkt

I dag finns det vissa privaträttsliga handlingar som är direkt verkställbara. Reglerna i lagen (1933:269) om ägofred och lagen (1919:426) om flottning i allmän flottled tillämpas sällan eller i princip aldrig medan reglerna i rennäringslagen (1971:437) används i viss utsträckning. Knappt 2 000 utsökningsmål årligen avser indrivning med stöd av debiteringslängder från samfällighetsföreningar. Förklaringen till den direkta verkställigheten är att det allmännas uppgifter och befogenheter lagts över på ett privaträttsligt subjekt som inte fritt kan välja sina gäldenärer. Regleringen är enkel och kostnadseffektiv för samfällighetsföreningarna men innebär merarbete för Kronofogdemyndigheten och rättsosäkerhet för gäldenären. Vi har funnit att nackdelarna överväger fördelarna och att samfällighetsföreningar precis som andra borgenärer med privaträttsliga fordringar ska ansöka om betalningsföreläggande eller väcka talan vid domstol för att få sin fordran fastställd. Först därefter ska fordringen kunna drivas in.

54

Betänkandets lagförslag i relevanta delar

Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om utsökningsbalken

dels att 1–3 kap., 4 kap. 36 §, 8 kap. 19 §, 10 kap. 24 §, 12 kap. 69 §, 13 kap. 20 a § och 16 kap. ska upphöra att gälla,

dels att rubrikerna närmast före, 4 kap. 36 §, 8 kap. 19 §, 10 kap. 24 § och 12 kap. 69 § ska utgå,

dels att rubriken till 8 kap. ska lyda ”Allmänna bestämmelser om försäljning m.m.”,

dels att rubriken till 13 kap. ska lyda ”Redovisning av pengar”, dels att rubriken till 14 kap. ska lyda ”Verkan av försäljning m.m.”,

dels att 4 kap. 1, 1 a, 3–5, 9–9b, 10–15, 16–25, 27–29 och 33 §§, 5 kap. 1, 2, 4–8, 12, 14 och 15 §§, 6 kap. 8 §, 7 kap. 1, 5–7, 10, 11, 17, 19 och 22–24 §§, 8 kap. 1–4, 8–13, 15, 17 och 18 §§, 9 kap. 2, 6, 8, 10, 11, 15 och

16§§, 10 kap. 3–7, 10, 11, 13, 14, 16 och 18–23 §§, 11 kap. 1 och 3–5 §§,

12kap. 4, 6, 11–13, 16–20, 24–26, 29, 30, 33–46, 48, 49, 51–56, 62–64 och 66–68 §§, 13 kap. 1, 2, 4, 6–14, 15–20 och 21 §§, 14 kap. 1–5 §§,

17kap. 2–5, 7, 8, 10–13 §§, 18 kap. 1, 2, 5–7, 12–16 och 20 §§ samt rubrikerna närmast före 13 kap. 10 och 21 §§ samt 17 kap. 13 § ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas fem nya kapitel, 1–3, 15 och 16,

dels att det i lagen ska införas fyra nya paragrafer, 4 kap. 15 a–15 c §§ och 7 kap. 5 a § samt närmast före 17 kap. 4 och 5 §§ nya rubriker av följande lydelse.

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

Första avdelningen – Övergripande bestämmelser om utsökning

1 kap. Inledande bestämmelser

1 kap. 1 §

Denna balk reglerar utsökning. Utsökning är utmätning, avhysning, hand- räckning samt verkställighet av kvarstad eller annan säkerhetsåtgärd. Utsökning utförs av Kronofogdemyndigheten.

Om det i annan lag har meddelats bestämmelse som avviker från denna balk, gäller den bestämmelsen.

1 kap. 2 §

Balken innehåller följande avdelningar och kapitel.

Första avdelningen – Övergripande bestämmelser om utsökning Kap. 1 – Inledande bestämmelser

Kap. 2 – Bestämmelser om utsökningstitlar

Andra avdelningen – Bestämmelser om förfarandet Kap. 3 – Inledande bestämmelser

Kap. 4 – Utmätning

Kap. 5 – Undantag från utmätning

Kap. 6 – Säkerställande av utmätning

55

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

Kap. 7 – Utmätning av lön m.m.

Kap. 8 – Allmänna bestämmelser om försäljning m.m.

Kap. 9 – Försäljning av lös egendom i allmänhet och indrivning av utmätt fordran m.m.

Kap. 10 – Försäljning av registrerat skepp

Kap. 11 – Försäljning av registrerat luftfartyg m.m. Kap. 12 – Försäljning av fast egendom

Kap. 13 – Redovisning av pengar Kap. 14 – Verkan av försäljning m.m. Kap. 15 – Avhysning

Kap. 16 – Handräckning samt kvarstad och andra säkerhetsåtgärder Tredje avdelningen – Bestämmelser om kostnader och överklagande Kap. 17 – Kostnader

Kap. 18 – Överklagande

1 kap. 3 §

Utsökning ska genomföras snabbt och effektivt och syfta till att tillgodose sökandens rätt med beaktande av svarandens rättigheter enligt vad som föreskrivs i denna balk.

1 kap. 4 §

När barn påverkas av ett beslut eller annan åtgärd enligt denna balk ska barnets bästa särskilt beaktas.

1 kap. 5 §

En åtgärd enligt denna balk får vidtas bara om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den som berörs av åtgärden.

Kronofogdemyndigheten får upphäva ett beslut som inte har fått laga kraft om det är uppenbart att beslutet inte är proportionerligt. Kronofogde- myndigheten ska höra sökanden innan beslutet upphävs om inte särskilda skäl föranleder annat. Vidtagna åtgärder ska inte återgå förrän beslutet om upphävande har fått laga kraft.

När ett beslut enligt andra stycket har fått laga kraft ska Krono- fogdemyndigheten upphäva andra beslut som till följd av beslutet enligt andra stycket inte längre kan verkställas. Detsamma gäller om Kronofogde- myndigheten med stöd av första stycket fattat ett beslut att inte vidta ytterligare åtgärder och det beslutet fått laga kraft.

1 kap. 6 §

Definitioner

1.Utsökningsmål: Mål som handläggs enligt denna balk.

2.Verkställighet: Tvångsvist genomförande av det som framgår av en utsökningstitel.

3.Utmätning: Verkställighet genom ianspråktagande av den betalnings- skyldiges egendom eller fordran (sakutmätning) eller lön eller annan förmån som avses i 7 kap. 1 § (löneutmätning).

56

4. Avhysning: Verkställighet av en skyldighet för tidigare ägare eller

Prop. 2021/22:206

nyttjanderättshavare att flytta från fast egendom, en bostadslägenhet eller

Bilaga 2

något annat utrymme i en byggnad.

 

5.Handräckning: Verkställighet av en skyldighet att fullgöra eller under- låta något som avser annat än betalningsskyldighet, avhysning, kvarstad eller annan säkerhetsåtgärd.

6.Tvångsvis försäljning: Kronofogdemyndighetens försäljning av utmätt egendom som sker genom offentlig auktion eller genom försäljning efter infordran av bud.

7.Offentlig auktion: Försäljning av egendom där intressenter i öppen konkurrens genom bud anger det pris de är beredda att betala för den utbjudna egendomen.

8.Sökande: Den som begär utsökning.

9.Svarande: Sökandens motpart i utsökningsmålet.

10.Tredje man: Annan person än sökanden eller svaranden.

11.Sekundogäldenär: Tredje man hos vilken en svarande har en fordran.

12.Sakägare: Sökanden, svaranden och tredje man som innehar en fordran eller rättighet som berörs av utsökning.

Bestämmelser om utsökningstitlar och under vilka förutsättningar de får verkställas finns i andra kapitlet.

1 kap. 7 §

Bestämmelserna i 4 kap. rättegångsbalken om jäv för domare gäller även för kronofogde eller annan anställd vid Kronofogdemyndigheten (hand- läggare).

Jäv får inte grundas på åtgärd som har vidtagits i tjänsten eller på gärning som har förövats mot handläggaren i eller för tjänsten.

1 kap. 8 §

Handläggaren ska meddela omständigheter som kan antas utgöra jäv mot honom eller henne.

Om fråga om jäv uppkommit mot en handläggare och någon annan inte trätt i dennes ställe, ska Kronofogdemyndigheten snarast besluta i jävs- frågan. Handläggaren får själv pröva jävsfrågan endast om annan hand- läggare inte kan träda i hans eller hennes ställe utan olägligt uppskov.

Även om handläggaren är jävig får denne vidta åtgärd som inte kan skjutas upp utan olägenhet.

2 kap. Bestämmelser om utsökningstitlar

2 kap. 1 §

Utsökning får ske på grund av en utsökningstitel. Utmätning, avhysning eller handräckning får endast ske på grund av en utsökningstitel som innefattar en skyldighet för svaranden att fullgöra en betalningsskyldighet eller annan förpliktelse eller att underlåta något.

Utsökningstitel är

1)domstols dom, utslag eller beslut,

2)medlingsöverenskommelse som har förklarats verkställbar av domstol,

57

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

3)Kronofogdemyndighetens utslag eller beslut i mål om betalnings- föreläggande eller handräckning samt europeiskt betalningsföreläggande som har förklarats verkställbart av Kronofogdemyndigheten,

4)förvaltningsmyndighets beslut som inte anges i 3,

5)strafföreläggande, föreläggande av ordningsbot eller avgifts- och sanktionsföreläggande som har godkänts,

6)skriftligt avtal om underhållsbidrag enligt äktenskapsbalken eller föräldrabalken, och

7)skiljedom.

Det som i balken sägs om dom gäller, om inte annat föreskrivs, i tillämpliga delar även domstols utslag eller beslut, Kronofogdemyndig- hetens utslag eller beslut i mål om betalningsföreläggande eller handräckning och europeiskt betalningsföreläggande som har förklarats verkställbart av Kronofogdemyndigheten.

2 kap. 2 §

En utsökningstitel får verkställas under de förutsättningar som anges i 3– 19 §§.

Utländsk utsökningstitel får verkställas enligt denna balk om det är särskilt föreskrivet.

Domstols dom 2 kap. 3 §

Domstols dom får verkställas när den har fått laga kraft.

2 kap. 4 §

En dom om betalningsskyldighet som inte innebär att någon har dömts att utge böter eller vite eller har ålagts sådan rättsverkan av brott som inne- fattar betalningsskyldighet får verkställas även om den inte har fått laga kraft om inte annat beslutas med anledning av ansökan om återvinning.

Om domen inte har fått laga kraft kan svaranden hindra verkställighet genom att säkerställa betalningsskyldigheten genom att

1.nedsätta pengar till ett belopp som svarar mot betalningsskyldigheten den dag nedsättningen sker jämte förrättningskostnader, eller

2.som pant ställa ett motsvarande tillgodohavande hos bank eller kredit- marknadsföretag jämte den ränta som belöper på tillgodohavandet för tiden därefter, eller

3.när domen har meddelats av underrätt ställa annan säkerhet för betalningsskyldigheten jämte förrättningskostnader.

Fullgör svaranden vad som nu nämnts först sedan åtgärd har vidtagits för verkställighet av domen, ska åtgärden återgå om det är möjligt.

Bestämmelser om försäljning av egendom finns i 8 kap. 4 § och bestämmelser om när utbetalning av pengar får ske i 13 kap. 14 §.

 

2 kap. 5 §

 

Om högre rätt har förklarat talan mot dom om betalningsskyldighet

 

förfallen, får domen verkställas innan den har fått laga kraft, om inte annat

58

beslutas med anledning av ansökan om målets återupptagande.

Om en tingsrätts dom om betalningsskyldighet har överklagats och

Prop. 2021/22:206

hovrätten inte beviljat prövningstillstånd får domen verkställas innan den

Bilaga 2

har fått laga kraft, om inte annat beslutas med anledning av talan mot

 

hovrättens beslut.

 

2 kap. 6 §

 

En dom som förpliktar någon att utge lös egendom får verkställas även om

 

den inte fått laga kraft. För att verkställighet ska få ske krävs att säkerhet

 

ställs för återbäring av egendomen jämte avkastning.

 

Ett beslut genom vilket någon har förpliktats att utge egendomen såsom

 

särskild rättsverkan av brott får inte verkställas förrän domen har fått laga

 

kraft.

 

2 kap. 7 §

 

En dom som enligt annan lag eller enligt beslut av domstolen får

 

verkställas innan den har fått laga kraft verkställs som en dom som har fått

 

laga kraft, om inte annat följer av lagen eller beslutet.

 

2 kap 8 §

 

Ansökan om resning eller återställande av försutten tid, beslut genom vilket

 

en sådan ansökan har beviljats eller klagan över domvilla hindrar inte

 

verkställighet, om inte rätten beslutar annat.

 

Medlingsöverenskommelse som har förklarats verkställbar av

 

domstol

 

2 kap. 9 §

 

Medlingsöverenskommelse som har förklarats verkställbar av domstol

 

verkställs enligt bestämmelserna som gäller för domstols dom.

 

Kronofogdemyndighetens utslag och beslut i mål om

 

betalningsföreläggande och handräckning samt europeiskt

 

betalningsföreläggande

 

2 kap. 10 §

 

Utslag eller beslut i mål om betalningsföreläggande eller handräckning får

 

verkställas även om det inte har fått laga kraft om inte något annat framgår

 

av bestämmelser i denna balk eller beslutas med anledning av ansökan om

 

återvinning eller överklagande.

 

Bestämmelser om försäljning av egendom finns i 8 kap. 4 § och

 

bestämmelser om när utbetalning av pengar får ske i 13 kap. 14 §.

 

2 kap. 11 §

 

Europeiskt betalningsföreläggande som har förklarats verkställbart av

 

Kronofogdemyndigheten får verkställas utan särskilda villkor, om inte

 

något annat följer av artikel 22 eller 23 i Europaparlamentets och rådets

 

förordning (EG) nr 1896/2006 av den 12 december 2006 om införande av

 

ett europeiskt betalningsföreläggande.

59

 

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

60

Förvaltningsmyndighets beslut 2 kap. 12 §

Förvaltningsmyndighets beslut får verkställas när beslutet har fått laga kraft. Om det framgår av särskild föreskrift i lag eller förordning får beslutet verkställas innan det har fått laga kraft.

Om inte annat är särskilt föreskrivet beträffande verkställigheten tilläm- pas vad som gäller om dom.

Godkända strafförelägganden, förelägganden av ordningsbot och avgifts- och sanktionsförelägganden

2 kap. 13 §

Godkänt strafföreläggande, föreläggande av ordningsbot och avgifts- och sanktionsföreläggande får verkställas på samma sätt som en dom som har fått laga kraft.

Avtal om underhållsbidrag 2 kap. 14 §

Skriftligt, av två personer bevittnat, avtal om underhållsbidrag enligt äktenskapsbalken eller föräldrabalken som ska utges till svarandens make för makens egen del eller för makarnas barn, får bara verkställas om makarna under den tid som bidraget avser inte varaktigt bodde tillsammans och fortfarande inte bor tillsammans.

Verkställighet får ske på samma sätt som en dom som har fått laga kraft. Om talan om avtalet har väckts vid domstol kan domstolen besluta att

verkställighet inte får ske tills vidare.

Skiljedom 2 kap. 15 §

Skiljedom som grundas på skiljeavtal får verkställas, om

1.skiljeavtalet inte innehåller något förbehåll om rätt för part att föra talan mot domen eller, när ett sådant förbehåll finns, tiden för parts talan har gått ut utan att talan har förts, och

2.domen uppfyller föreskrifterna om skriftlighet och undertecknande i 31 § första stycket lagen (1999:116) om skiljeförfarande.

I fråga om ersättning till skiljeman får skiljedomen verkställas, om

1.tiden för parts talan mot domen i denna del har gått ut utan att talan har väckts och

2.domen uppfyller föreskrifterna om skriftlighet och undertecknande i 31 § första stycket lagen (1999:116) om skiljeförfarande.

Svaranden ska alltid ges tillfälle att yttra sig innan verkställighet sker. Om verkställighet av en skiljedom som omfattas av en sådan överens-

kommelse om inskränkning i parternas rätt att föra talan mot domen som anges i 51 § lagen (1999:116) om skiljeförfarande gäller vad som före- skrivs där.

2 kap. 16 §

Om det finns anledning att anta att en skiljedom som enligt 15 § får verkställas är ogiltig och pågår inte redan rättegång om detta, ska Kronofogdemyndigheten förelägga sökanden att inom en månad från det att föreläggandet delgavs sökanden väcka talan i saken mot svaranden.

2 kap. 17 §

Bestämmelserna i 15 och 16 §§ gäller i tillämpliga delar en skiljedom som, utan att skiljeavtal föreligger, med stöd av bestämmelse i lag har meddelats med tillämpning av lagen (1999:116) om skiljeförfarande.

2 kap. 18 §

Om det inte finns hinder mot verkställighet av skiljedomen på grund av bestämmelserna i 15 eller 17 §§, verkställs den som en dom som har fått laga kraft, om inte annat beslutas av den domstol där talan mot skilje- domen förs.

Om sökanden har förelagts att väcka talan enligt 16 § får skiljedomen dock verkställas endast i fall och under villkor som gäller för underrätts- domar som inte har fått laga kraft. När talan om skiljedomens giltighet har väckts av sökanden eller svaranden får domstolen bestämma om verk- ställigheten. Väcks inte talan inom den angivna tiden eller avslutas målet utan prövning i sak ska vid tillämpning av 21 § anses som om skiljedomen hade upphävts.

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

Utsökningstitel i mål som ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.

2 kap. 19 §

En utsökningstitel i ett mål som ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. verkställs som en dom som har fått laga kraft.

Invändningar mot verkställighet 2 kap. 20 §

Om svaranden visar att han eller hon har fullgjort betalningsskyldighet eller annan förpliktelse som ansökan om verkställighet avser, får verk- ställighet inte ske. Detsamma gäller om svaranden till kvittning åberopar fordran, som har fastställts genom utsökningstitel vilken får verkställas eller som grundas på skuldebrev eller annat skriftligt fordringsbevis, och i övrigt förutsättningar för kvittning föreligger.

Om svaranden gör gällande att annat förhållande som rör parternas mellanhavande utgör hinder mot verkställighet och invändningen inte kan lämnas utan avseende, får verkställighet inte heller ske.

Under tiden som en invändning mot verkställighet prövas får Krono- fogdemyndigheten avvakta med verkställighetsåtgärder.

Om det föreligger fall som avses i första eller andra stycket och åtgärd för verkställighet redan har vidtagits i målet, ska åtgärden återgå, om det

är möjligt.

61

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

Kronofogdemyndighetens beslut med anledning av invändning som avses i första eller andra stycket hindrar inte att saken prövas i rättegång.

Åtgärder när en utsökningstitel upphävs 2 kap. 21 §

Om en utsökningstitel upphävs ska sökt verkställighet omedelbart ställas in. Åtgärd för verkställighet som redan har vidtagits ska genast återgå om det är möjligt och annat inte har beslutats. I mål om utmätning ska dock vidtagen åtgärd inte återgå utan särskilt beslut förrän det avgörande varigenom utsökningstiteln har upphävts har fått laga kraft. I mål som ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. ska utmätningen genast återgå.

I mål om utmätning ska Kronofogdemyndigheten på begäran utmäta vad sökanden ska betala tillbaka. Om sökanden har ställt säkerhet får denna tas i anspråk för återbetalning. I annat mål ska myndigheten på begäran åter- ställa besittning eller annat förhållande som har rubbats, om hinder inte möter.

Sökanden är även skyldig att ersätta skada som svaranden har lidit genom verkställigheten. Detta gäller dock inte i mål som ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.

Andra avdelningen – Bestämmelser om förfarandet

3 kap. Inledande bestämmelser Ansökan m.m.

3 kap. 1 §

Ansökan om utsökning görs muntligen eller skriftligen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare före- skrifter om hur ansökan görs.

I mål som ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. anses ansökan gjord när den registrerats hos Kronofogdemyndigheten.

Utslag i mål om betalningsföreläggande eller handräckning verkställs självmant av Kronofogdemyndigheten, om inte sökanden har angett att verkställighet inte ska ske. Ansökan om verkställighet anses gjord när utslaget meddelades.

3 kap. 2 §

Sökanden ska ange den åtgärd som han eller hon yrkar.

Den utsökningstitel som ligger till grund för verkställighet ska ges in om inte Kronofogdemyndigheten anser att det inte behövs.

Om anspråket grundas på löpande skuldebrev eller annan handling, vars uppvisande utgör villkor för rätt att kräva betalning eller kräva fullgörande av annan förpliktelse, ska handlingen ges in i original.

62

3 kap. 3 §

Ett barns ansökan om verkställighet av skadestånd på grund av brott får göras av endast en vårdnadshavare, om den andra vårdnadshavaren har begått brottet eller om det annars finns särskilda skäl.

3 kap. 4 §

Kronofogdemyndigheten ska se till att utsökningsmålet blir så utrett som dess beskaffenhet kräver och att inget onödigt dras in i målet. Genom frågor och påpekanden ska Kronofogdemyndigheten försöka avhjälpa otydligheter och ofullständigheter i parternas framställningar.

Om en ansökan om verkställighet är bristfällig ska sökanden föreläggas att avhjälpa bristen. Av föreläggandet ska det framgå att ansökan avvisas om föreläggandet inte följs. Föreläggandet behöver inte delges.

En ansökan om verkställighet ska avvisas om den är så bristfällig att den inte kan läggas till grund för prövning i sak och sökanden inte har följt ett föreläggande att avhjälpa bristen.

3 kap. 5 §

Beträffande parts behörighet samt ställföreträdare eller ombud för och biträde åt part tillämpas 11 och 12 kap. rättegångsbalken, om inte annat föreskrivs i denna paragraf.

Ombud ska styrka sin behörighet genom fullmakt om Kronofogde- myndigheten anser att det behövs.

Om ombud eller biträde visar på oskicklighet eller oförstånd eller annars är olämplig, får Kronofogdemyndigheten avvisa honom eller henne som ombud eller biträde i målet.

3 kap. 6 §

I fråga om handling som kommer in till Kronofogdemyndigheten tillämpas 33 kap. 3 § rättegångsbalken.

Handling, som avser anmälan eller annan åtgärd som ska ske innan utmätt egendom säljs, sammanträde avslutas eller beslut meddelas, anses dock inkommen i rätt tid endast om innehållet i handlingen har hunnit bli känt för Kronofogdemyndigheten före nämnda tidpunkt.

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

3 kap. 7 §

Kronofogdemyndigheten får anlita tolk när det behövs. Tolk som inte fullgör uppdraget i tjänsten har rätt till ersättning av allmänna medel.

I fråga om översättning av ansökan eller annan handling som inte är

skriven på svenska tillämpas 33 kap. 9 § rättegångsbalken.

 

3 kap. 8 §

 

Om en part eller tredje man inte fullgör något som åligger honom eller

 

henne i ett utsökningsmål och det finns anledning att anta att han eller hon

 

har laga förfall, ska underlåtenheten inte leda till påföljd eller annars

 

läggas honom eller henne till last i målet. Auktion eller bevaknings-

 

sammanträde ska dock ställas in endast om det finns synnerliga skäl.

63

 

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

Om någon har förelagts att väcka talan inom viss tid och före utgången av den tiden visar att han eller hon har laga förfall, ska Kronofogde- myndigheten sätta ut ny tid.

I fråga om vad som ska räknas som laga förfall tillämpas 32 kap. 8 § rättegångsbalken.

3 kap. 9 §

Om det framgår av ansökan eller annan tillgänglig utredning att förutsättningarna för verkställighet inte är uppfyllda, ska ansökan avslås. Detsamma gäller om annan av sökanden eller svaranden begärd åtgärd inte ska bifallas.

Frivillig överenskommelse 3 kap. 10 §

Kronofogdemyndigheten kan medverka till att parterna träffar en frivillig överenskommelse om det är lämpligt med hänsyn till målets beskaffenhet och övriga omständigheter.

Kronofogdemyndigheten kan hålla sammanträde i syfte att uppnå en överenskommelse enligt första stycket. Sammanträdet ska hållas på tid och plats som Kronofogdemyndigheten bestämmer. Kronofogdemyndigheten kan besluta att en part får delta i sammanträdet genom ljudöverföring eller ljud- och bildöverföring.

Vardera parten svarar för sin kostnad under förfarandet för att träffa en frivillig överenskommelse.

Om det är lämpligt får Kronofogdemyndigheten hålla sina samman- träden i domstolsbyggnad eller annan allmän byggnad. Om det upp- kommer särskilda kostnader ska de ersättas av Kronofogdemyndigheten.

Om det behövs för att Kronofogdemyndigheten ska kunna verka för att parterna träffar en överenskommelse får Kronofogdemyndigheten medge anstånd med försäljning enligt vad som föreskrivs i 12 kap. 11 § och anstånd med avhysning enligt vad som föreskrivs i 15 kap. 3 §.

Förhör

3 kap. 11 §

Kronofogdemyndigheten får hålla förhör med svaranden, om det behövs. Svaranden får föreläggas att inställa sig personligen vid vite av högst tretusen kronor.

Till sådant förhör ska vid behov även sökanden kallas. Sökanden får föreläggas att inställa sig vid påföljd av att ansökan annars förfaller. Bör sökanden inställa sig personligen, får vite av högst tretusen kronor före- läggas honom eller henne.

3 kap. 12 §

Vid behov får förhör hållas med tredje man som är sakägare eller som enligt denna balk är skyldig lämna upplysningar. Tredje man får föreläggas att inställa sig personligen vid vite av högst tretusen kronor.

64

3 kap. 13 §

Fråga om utdömande av vite som har förelagts enligt 11 eller 12 § prövas av Kronofogdemyndigheten. Om ändamålet med vitet har förfallit får det inte dömas ut.

Om svaranden eller tredje man uteblir från förhör och har vite förelagts honom eller henne, får han eller hon hämtas.

3 kap. 14 §

Tredje man som har inställt sig för att höras får tillerkännas skälig ersättning av allmänna medel för inställelsen.

3 kap. 15 §

Har vid förhör förebringats uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, vars röjande kan antas medföra att den enskilde eller någon honom eller henne närstående lider avsevärd skada eller betydande men, kan Kronofogdemyndigheten besluta att uppgiften inte obehörigen får röjas.

Tvångsmedel 3 kap. 16 §

När Kronofogdemyndigheten enligt 4 kap. 14 eller 15 § eller 15 kap. 8 § eller 16 kap. 2 eller 4 § jämförd med 4 kap. 14 och 15 §§ förelägger svaran- den eller tredje man att fullgöra eller underlåta något, får myndigheten föreskriva vite till det belopp som behövs.

Fråga om utdömande av vite som har förelagts enligt första stycket prövas, på talan av Kronofogdemyndigheten, av den tingsrätt som enligt 18 kap. 1 § prövar överklagande av Kronofogdemyndighetens beslut. Har ändamålet med vitet förfallit, får det inte dömas ut.

Om föreläggande vid vite inte iakttas, kan Kronofogdemyndigheten utan hinder av att det förra inte har fått laga kraft utfärda ett nytt vitesföre- läggande.

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

3 kap. 17 §

Om svaranden eller tredje man inte följer föreläggande enligt 4 kap. 14 eller 15 § eller 16 kap. 4 § jämförd med nämnda lagrum, får han eller hon häktas, om synnerliga skäl föreligger. Fråga om häktning prövas, efter framställning av Kronofogdemyndigheten, av den tingsrätt som enligt 18 kap. 1 § prövar överklagande av Kronofogdemyndighetens beslut.

När framställning om häktning har gjorts, ska förhandling äga rum inför rätten. Till förhandlingen ska Kronofogdemyndigheten och, om hinder inte möter, den som avses med yrkandet kallas. Denne får hämtas, om det finns skäl för det. Har vederbörande kallats till förhandlingen eller kan det antas att han eller hon har avvikit eller annars håller sig undan, utgör ute- varon inte hinder för prövning av yrkandet. I fråga om rätt till biträde och kostnader i målet tillämpas vad som gäller i rättegångsbalken om för- svarare och om rättegångskostnader i brottmål.

65

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

Rätten ska med högst två veckors mellanrum hålla förhandling för att pröva om den som är intagen i häkte fortfarande ska vara häktad. Föreligger inte längre skäl för häktning, ska rätten omedelbart besluta att den häktade ska friges. Ingen får hållas häktad längre tid än tre månader i målet. Beträffande behandlingen i övrigt av frågor om häktning enligt denna paragraf tillämpas vad som gäller enligt rättegångsbalken om häkt- ning av misstänkt.

3 kap. 18 §

Vid förrättning får hus, rum eller förvaringsställe genomsökas, om det behövs för att verkställighet ska kunna ske.

Om handläggaren behöver ha tillträde till utrymme som är tillslutet, får handläggaren låta öppna lås eller bereda sig tillträde på annat sätt. Handläggaren får dock inte bereda sig tillträde till bostad i innehavarens frånvaro annat än om underrättelse om tiden för förrättningen har sänts till innehavaren med posten eller lämnats på annat lämpligt sätt och det kan antas att denne håller sig undan eller om det annars föreligger särskilda skäl.

Handläggaren får i övrigt använda tvång i den mån det kan anses befogat med hänsyn till omständigheterna för att genomföra förrättning. Våld mot person får dock bara brukas om handläggaren möter motstånd och i den mån det med hänsyn till förrättningens ändamål kan anses försvarligt.

Beslut

3 kap. 19 §

Beslut ska ange de skäl på vilka det grundas i den utsträckning det behövs. Beslut som får överklagas ska innehålla upplysning om vad den som vill föra talan mot beslutet ska iaktta. Sådan upplysning får dock utelämnas

när den är uppenbart obehövlig.

3 kap. 20 §

Kronofogdemyndighetens beslut gäller omedelbart. Vite får dock inte utsö- kas innan det beslut, genom vilket Kronofogdemyndigheten har dömt ut vitet, har fått laga kraft.

Verkställigheten fortsätter även om Kronofogdemyndighetens beslut överklagas, om inte något annat föreskrivs i denna balk eller beslutas av en domstol.

3 kap. 21 §

Ett beslut, som till följd av skrivfel, räknefel eller annat sådant förbiseende innehåller uppenbar oriktighet, får rättas av Kronofogdemyndigheten. Om det inte är obehövligt, ska part och annan sakägare ges tillfälle att yttra sig innan rättelse sker.

66

3 kap. 22 §

Det som i denna balk sägs om beslut gäller i tillämpliga delar även sådan åtgärd av Kronofogdemyndigheten som inverkar på parts eller tredje mans rätt.

Prövning av tvist 3 kap. 23 §

I tvist som enligt 13 kap. 7 § tredje stycket prövas av Kronofogdemyndig- heten anses talan väckt när sökanden anmälde sitt anspråk.

Om talan inte uppfyller vad som gäller för stämningsansökan i tvistemål, ska Kronofogdemyndigheten uppmana sökanden att avhjälpa bristen.

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

3 kap. 24 §

Kronofogdemyndigheten ska sätta ut muntlig förhandling i tvisten och kalla parterna till förhandlingen. I fråga om sådan förhandling tillämpas bestämmelserna om förhör i 11 § första stycket andra meningen och andra stycket tredje meningen, 12 § andra meningen, 13 § första stycket och 15 §. Parts utevaro från förhandlingen utgör inte hinder för prövning av tvisten.

Om bevisning gäller vad som föreskrivs i rättegångsbalken för tvistemål. Bestämmelserna om häkte i 36 kap. 21 § rättegångsbalken får dock inte tillämpas.

Tvisten avgörs i samband med fördelning av de pengar som tvisten rör. Avgörandet tas upp i beslutet om fördelningen.

3 kap. 25 §

Om ett föreläggande att väcka talan vid domstol har meddelats enligt 4 kap. 20, 21 eller 22 § eller 13 kap. 7 § andra stycket, ska tvisten prövas av den tingsrätt som enligt 18 kap. 1 § prövar överklagande av Kronofogde- myndighetens beslut, om inte annat följer av andra stycket.

Om ett föreläggande har meddelats enligt 4 kap. 20, 21, 22 eller 26 § i fall då tvisten rör egendom som avses i 10 kap. 10 eller 12 § rättegångs- balken, gäller om domstols behörighet vad som sägs där.

Om ett föreläggande har meddelats enligt 4 kap. 23 § första stycket eller

9kap. 11 § tredje stycket, gäller om domstols behörighet vad som i allmän- het är föreskrivet om det. I fall som avses i 4 kap. 23 § andra stycket ska tvisten prövas av den tingsrätt som anges i 10 kap. 10 § rättegångsbalken när fråga är om pantbrev i fastighet och annars av den tingsrätt som enligt

18kap. 1 § prövar överklagande av Kronofogdemyndighetens beslut. Om ett föreläggande har meddelats enligt 2 kap. 16 § gäller 43 § första

stycket lagen (1999:116) om skiljeförfarande om domstols behörighet.

I föreläggande ska anges vid vilken domstol talan i första hand bör väckas.

67

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

68

Ställande av säkerhet m.m. 3 kap. 26 §

Säkerhet som ska ställas enligt denna balk ska bestå av pant, borgen eller företagshypotek. Borgen ska ställas såsom för egen skuld och, om den ingås av två eller flera personer gemensamt, vara solidarisk. Om säkerheten inte är godkänd av den till vars förmån säkerheten ska gälla, ska den prövas av Kronofogdemyndigheten.

Om bank eller annan jämförbar penninginrättning ska ställa säkerhet, får utfästelse av penninginrättningen att infria den förpliktelse som säkerheten ska avse godtas.

Säkerheten ska tas i förvar av Kronofogdemyndigheten.

3 kap. 27 §

När säkerhet ska tas i anspråk av Kronofogdemyndigheten enligt 2 kap. 21

§andra stycket, eller 13 kap. 3 eller 20 §, får pant tillgodogöras i den ordning som gäller för utmätt egendom. Borgen får genast utsökas. Om säkerheten utgörs av företagshypotek, får utmätning genast ske i den egendom som omfattas av företagshypoteket. Detta gäller även när företagshypoteket gäller i annan näringsverksamhet än svarandens.

3 kap. 28 §

Staten, kommun, landsting och kommunalförbund behöver inte ställa säkerhet.

Staten får inte föreläggas vite.

Fordran som inte är förfallen samt ränta 3 kap. 29 §

En fordran som inte är förfallen till betalning och inte löper med ränta före förfallodagen ska beräknas till det belopp som efter fem procents årlig ränta utgör fordringens värde. Motsvarande gäller, om utfäst ränta är lägre än fem procent.

3 kap. 30 §

När pengar som sökanden eller annan sakägare har fått utbetalt ska betalas tillbaka, utgår ränta enligt 5 § räntelagen (1975:635) från den dag pengarna utbetalades till och med den dag återbetalning ska ske och enligt 6 § räntelagen för tiden därefter.

Ränta utgår dock inte i den mån det beror på den som är berättigad till pengarna att de inte har betalats tillbaka.

Första stycket gäller inte mål som handläggs enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. om utsökningstiteln upphävs.

Särskilda bestämmelser för mål som ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.

3 kap. 31 §

I mål som ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. företräds sökanden av Kronofogdemyndigheten när målet har registrerats.

Sökanden för dock själv sin talan om fråga uppkommer om avvisning enligt 4 § tredje stycket eller invändning görs mot verkställighet enligt 2 kap. 20 §. Detta gäller också om en ansökan avslås enligt vad som föreskrivs i 9 §.

I tvister som avses i 4 kap. 20–23 och 26 §§, 9 kap. 11 § tredje stycket och 13 kap. 7 § andra stycket samt när ett utsökningsmål överklagas företräds sökanden av Skatteverket. Kronofogdemyndigheten är part i de delar ett överklagande avser förrättningskostnader.

Tillämpning av bestämmelser som rör fartyg, luftfartyg eller fast egendom

3 kap. 32 §

Det som enligt denna balk sägs om registrerat skepp, registrerat luftfartyg eller intecknade reservdelar till luftfartyg gäller, om inte annat följer av vad som är särskilt föreskrivet, även egendom som i utlandet är införd i register motsvarande fartygsregistrets skeppsdel eller luftfartygsregistret eller, beträffande reservdelar, egendom som är intecknad i utlandet.

Bestämmelserna i 4 kap. 7 § andra stycket och 30 § andra stycket är dock inte tillämpliga på egendom som avses i första stycket.

3 kap. 33 §

Med fartyg jämställs fartyg under byggnad. I fråga om skeppsbygge ska vad som sägs om fartygsregistrets skeppsdel i stället avse fartygsregistrets skeppsbyggnadsdel.

3 kap. 34 §

Det som sägs om registrerat skepp, registrerat luftfartyg eller intecknade reservdelar till luftfartyg gäller i tillämpliga delar även andel i och villkorlig rätt till sådan egendom, om inte annat föreskrivs.

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

3 kap. 35 §

Med fast egendom avses fastighet, visst område av fastighet, samfälld mark samt andel i och villkorlig rätt till sådan egendom.

Det som sägs om fast egendom gäller i tillämpliga delar även tomträtt.

3 kap. 36 §

Det som sägs om pantbrev i fastighet gäller i tillämpliga delar även vilandebevis.

69

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

70

4 kap. Utmätning

 

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

4 kap.

 

1 §

 

Utmätning får äga rum när

Utmätning får ske när verk-

verkställighet som avser betal-

ställighet som avser betalnings-

ningsskyldighet är medgiven en-

skyldighet är medgiven

enligt

ligt 3 kap. Utmätning får också ske

2 kap. Utmätning får också ske när

när Kronofogdemyndigheten enligt

Kronofogdemyndigheten

enligt

särskild bestämmelse i denna balk

särskild bestämmelse i denna balk

får utsöka fordran eller kostnad.

får utsöka fordran eller kostnad.

4kap.

1 a §1

Utmätning på grund av att

Utmätning på grund av att

gäldenären enligt lag på särskilda

svaranden enligt lag på särskilda

tider skall

betala

underhållsbidrag

tider ska

betala

underhållsbidrag

till make, förutvarande make, eget

till make, förutvarande make, eget

barn eller annans barn skall avse

barn eller annans barn ska avse

samtliga bidrag som är förfallna

samtliga bidrag som är förfallna

vid

verkställighetstillfället.

vid

verkställighetstillfället.

Sökanden kan dock begära att

Sökanden kan dock begära att

verkställigheten skall begränsas till

verkställigheten ska begränsas till

vissa bidragsbelopp.

vissa bidragsbelopp.

Utmätning får inte ske för

Utmätning får inte ske för

preskriberade underhållsbidrag en-

preskriberade

underhållsbidrag

ligt äktenskapsbalken och för-

enligt äktenskapsbalken och för-

äldrabalken.

 

äldrabalken.

 

 

 

4 kap.

 

 

 

 

3 §2

 

 

Utmätning skall ske endast om

Utmätning ska ske endast om

det belopp som kan beräknas flyta

det belopp som kan beräknas flyta

in, efter avdrag för kostnader som

in, efter avdrag för kostnader som

uppkommer efter utmätningen, ger

uppkommer efter utmätningen, ger

ett överskott som gör åtgärden

ett överskott som gör åtgärden

försvarlig.

 

 

försvarlig.

 

Av utmätningsbar egendom bör

Av utmätningsbar egendom bör

i första hand tagas i anspråk sådan

i första hand tas i anspråk sådan

tillgång som kan användas till

tillgång som kan användas till

fordringens betalning med minsta

fordringens betalning med minsta

kostnad,

förlust

eller annan

kostnad,

förlust eller annan

olägenhet för gäldenären, om ej

olägenhet för svaranden, om inte

annat följer av 4–6 §§.

annat följer av 4–6 §§.

1SFS senaste lydelse 1995:298.

2SFS senaste lydelse 1993:1650.

4kap. 4 §

Sökande, vars fordran är för-

Om särskild förmånsrätt gäller i

enad med särskild förmånsrätt,

viss egendom ska den egendomen

har rätt att i första hand få ut-

utmätas för den förmånsberättigade

mätning av egendom vari för-

fordran om det kan ske.

 

månsrätten gäller. Annan tillgång

 

 

 

 

 

 

får ej utmätas för fordringen, om

 

 

 

 

 

 

det är till skada för annan sök-

 

 

 

 

 

 

ande, såvida ej utmätning sker på

 

 

 

 

 

 

villkor att betalning i första hand

 

 

 

 

 

 

skall utgå ur den egendom vari

 

 

 

 

 

 

förmånsrätten gäller.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5 §

 

 

 

 

 

Registrerat

skepp,

registrerat

Registrerat

skepp,

registrerat

luftfartyg, intecknade

reservdelar

luftfartyg, intecknade

reservdelar

till luftfartyg eller fast egendom får

till luftfartyg, fast egendom eller

endast om sökanden begär det

bostadsrätt eller annan jämförbar

utmätas för fordran som ej är

andel

som medför nyttjanderätt

förenad med särskild förmånsrätt i

till bostad får endast om sökanden

egendomen.

 

 

 

 

begär det utmätas för fordran som

 

 

 

 

 

inte är förenad med särskild

 

 

 

 

 

förmånsrätt i egendomen.

 

 

 

 

 

4 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

9 §3

 

 

 

 

 

Kronofogdemyndigheten

skall i

Kronofogdemyndigheten ska i

den utsträckning som behövs med

den utsträckning som behövs med

hänsyn till

ansökans innehåll,

hänsyn

till

ansökans

innehåll,

tillkommande

uppgifter,

gälde-

tillkommande

uppgifter,

svaran-

närens förhållanden och om-

dens förhållanden och om-

ständigheterna

i

övrigt

utreda

ständigheterna

i

övrigt

utreda

gäldenärens anställnings- och in-

svarandens anställnings- och in-

komstförhållanden

samt

under-

komstförhållanden

samt

under-

söka om gäldenären har utmät-

söka om svaranden har utmät-

ningsbar egendom.

 

 

 

ningsbar egendom.

 

 

 

4kap.

9 a §4

Om gäldenären enligt utred-

Om svaranden enligt utred-

ningen saknar tillgångar till full

ningen saknar tillgångar till full

betalning av utmätningsfordringen,

betalning

av

utmätningsford-

skall

Kronofogdemyndigheten

ringen,

ska

Kronofogdemyndig-

snarast

underrätta sökanden och

heten snarast underrätta sökanden

gäldenären om detta. Sökanden

och

svaranden

om

detta.

3SFS senaste lydelse 2007:277.

4SFS senaste lydelse 2007:277.

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

71

Utmätning ska ske så snart som möjligt efter det att de handlingar som behövs har kommit in till Kronofogdemyndigheten.
Om sökanden medger uppskov med utmätningen och uppskovet varar över två månader, förfaller ansökan. Detsamma gäller om sökanden medger uppskov fler än två gånger under ett år. För mål som ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av stat- liga fordringar m.m. gäller
i stället bestämmelserna om uppskov i den lagens 7–9 §§.

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

skall också underrättas om vilka utredningsåtgärder som myndig- heten avser att vidta senare under målets handläggning.

Sökanden ska också underrättas om vilka utredningsåtgärder som myndigheten avser att vidta senare under målets handläggning.

4 kap.

 

 

9 b §5

 

 

Om gäldenären under hand-

Om svaranden under hand-

läggningstiden försätts i konkurs,

läggningstiden försätts

i konkurs,

skall målets handläggning avbrytas.

ska målets handläggning avbrytas.

Gäller målet en fordran med panträtt

Gäller målet en fordran med panträtt

i viss egendom, följer det av 3 kap.

i viss egendom, följer det av 3 kap.

7 § konkurslagen (1987:672) att det

7 § konkurslagen (1987:672) att det

skall handläggas vidare i den del

ska handläggas vidare i den del som

som avser utmätning i egendomen.

avser

utmätning i

egendomen.

Pågår löneutmätning gäller 7 kap.

Pågår

löneutmätning gäller 7 kap.

19 §.

19 §.

 

 

Egendom som har utmätts före

Egendom som har utmätts före

konkursen får säljas och influtna

konkursen får säljas och pengar

medel redovisas i den utsträckning

redovisas i den utsträckning som

som följer av 3 kap. 8 § konkurs-

följer av 3 kap. 8 § konkurslagen.

lagen. Detsamma gäller för åtgärder

Detsamma gäller för åtgärder mot

mot arbetsgivare enligt 7 kap. 21 §.

arbetsgivare enligt 7 kap. 21 §.

4 kap.

10 §6

Utmätning skall ske så snart som möjligt efter det att de hand- lingar som behövs har kommit in till Kronofogdemyndigheten.

Om sökanden medger uppskov med utmätningen och uppskovet varar över två månader, förfaller ansökan. Detsamma gäller om sökanden medger uppskov fler än två gånger under ett år.

4 kap.

11 §7

Har två eller flera sökt utmät- Har två eller flera sökt utmät- ning mot samma gäldenär, skall ning mot samma svarande, ska

 

5

SFS senaste lydelse 2007:277.

72

6

SFS senaste lydelse 2007:277.

7

SFS senaste lydelse 1995:298.

Utmätning får ske utan hinder av att svaranden inte är när- varande, om det inte behövs att han eller hon får tillfälle att yttra sig vid förrättningen.
Innan utmätning sker ska underrättelse om målet sändas till svaranden med posten eller lämnas på annat lämpligt sätt. Underrättelsen ska ske så tidigt att svaranden kan beräknas få tillräcklig tid att bevaka sin rätt.
Föreligger risk att svaranden skaffar undan eller förstör egen- dom eller är saken brådskande, behöver svaranden inte under- rättas. Underrättelse behövs inte heller, om svaranden saknar känd hemvist och det inte har kunnat klarläggas var han eller hon uppe- håller sig.

utmätning för fordringarna ske samtidigt, om ej utmätning för någon av fordringarna därigenom fördröjs oskäligt.

Bestämmelserna i 7 kap. 17 § första stycket om jämkning av underhållsbidrag vid utmätning av lön tillämpas även vid annan utmätning.

utmätning för fordringarna

ske

Prop. 2021/22:206

samtidigt, om inte utmätning för

Bilaga 2

någon av fordringarna därigenom

 

fördröjs oskäligt.

 

 

 

 

Bestämmelserna i 7 kap. 17 §

 

första stycket om jämkning av

 

underhållsbidrag vid utmätning av

 

lön tillämpas även vid annan

 

utmätning.

 

 

 

 

Bestämmelserna

i

första

och

 

andra stycket ska inte tillämpas i

 

mål som ska handläggas enligt

 

lagen

(1993:891)

om indrivning

 

av statliga fordringar m.m. om

 

Kronofogdemyndigheten har

av-

 

brutit

indrivningen

enligt

18 §

 

första stycket andra meningen i den lagen.

4kap. 12 §

Innan utmätning sker skall underrättelse om målet sändas till gäldenären med posten eller lämnas på annat lämpligt sätt. Underrättelsen skall ske så tidigt att gäldenären kan beräknas få tillräcklig tid att bevaka sin rätt.

Föreligger risk att gäldenären skaffar undan eller förstör egen- dom eller är saken eljest bråd- skande, behöver gäldenären ej underrättas. Underrättelse behövs ej heller, om gäldenären saknar känt hemvist och det ej har kunnat klarläggas var han uppehåller sig

4kap. 13 §

Utmätning får ske utan hinder av att gäldenären ej är närvarande, om det ej behövs att han får tillfälle att yttra sig vid förrätt- ningen.

73

Svaranden är skyldig att inom den tid som Kronofogdemyndig- heten bestämmer lämna de upp- gifter om sina tillgångar som be- hövs i målet.
Kronofogdemyndigheten kan förelägga svaranden att inge för- teckning över sina tillgångar. Vid behov kan myndigheten förordna lämplig person att biträda svaran- den vid upprättande av förteck- ningen.
Svaranden kan också före- läggas att på heder och samvete skriftligen bekräfta de uppgifter om sina tillgångar som han eller hon har lämnat vid förhör eller i förteckning.

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

74

4kap. 14 §

Gäldenären är skyldig att lämna de uppgifter om sina tillgångar som behövs i målet.

Kronofogdemyndigheten kan ålägga gäldenären att inge förteck- ning över sina tillgångar. Vid behov kan myndigheten förordna lämplig person att biträda gäldenären vid upprättande av förteckningen.

Gäldenären kan också åläggas att på heder och samvete skrift- ligen bekräfta de uppgifter om sina tillgångar som han har lämnat vid förhör eller i förteckning.

4kap. 15 §

Tredje man är skyldig att uppge

Tredje man är skyldig att inom

huruvida gäldenären har fordran

den tid som Kronofogdemyndig-

hos honom eller annat mellan-

heten bestämmer lämna de upp-

havande med honom, som kan

lysningar som Kronofogdemyndig-

vara av betydelse för bedömning i

heten bedömer kan vara av be-

vad mån gäldenären har utmät-

tydelse för utredning om svaran-

ningsbar egendom, samt att ange

dens tillgångar angående svaran-

den närmare beskaffenheten av

dens fordran hos eller annat eko-

mellanhavandet.

nomiskt mellanhavande med honom

 

eller henne.

4 kap.

15 a §

Det som anges i 14 och 15 §§ gäller också upplysningar om svar- andens tillgångar samt fordringar och ekonomiska mellanhavanden i utlandet.

4 kap.

15 b § Kronofogdemyndigheten får vid-

ta de utrednings- och spanings- åtgärder som är befogade för att utreda svarandens tillgångar.

Svaranden anses vara ägare till lös egendom som han eller hon har i sin besittning, om det inte framgår att egendomen tillhör annan.
I fråga om registrerat skepp eller registrerat luftfartyg gäller dock att egendomen anses tillhöra svaranden, om denne är inskriven
Lös egendom får utmätas, om det framgår att egendomen tillhör svaranden eller om han eller hon enligt 18 eller 19 § ska anses vara ägare.

Som ett led i att utreda till- gångar får Kronofogdemyndig- heten

1. göra kontroller i offentliga register, och

2. samverka och utbyta infor- mation med andra myndigheter i syfte att utmätningsbara tillgångar ska kunna utmätas innan dessa lämnas ut eller utbetalas.

4 kap.

15 c §

De myndigheter som regeringen bestämmer ska samverka och ut- byta information med Kronofogde- myndigheten i syfte att identifiera och utmäta utmätningsbara till- gångar som myndigheten har i sin besittning innan dessa lämnas ut eller utbetalas.

4kap. 16 §

Bestämmelser om förhör med

Bestämmelser om förhör med

gäldenären eller tredje man och

svaranden eller tredje man och om

om tvångsmedel i samband med

tvångsmedel i samband med att

att upplysningar begärs av gälde-

upplysningar begärs av svaranden

nären eller tredje man finns i

eller tredje man finns i 3 kap. 11–

2 kap. 10–16 §§.

17 §§.

4kap. 17 §

Lös egendom får utmätas, om det framgår att egendomen tillhör gäldenären eller om han enligt 18 eller 19 § skall anses vara ägare.

4kap. 18 §

Gäldenären anses vara ägare till lös egendom som han har i sin besittning, om det ej framgår att egendomen tillhör annan.

I fråga om registrerat skepp eller registrerat luftfartyg gäller dock att egendomen anses tillhöra gäldenären, om denne är inskri-

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

75

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

76

ven som ägare och det ej framgår

som ägare och det inte framgår att

att egendomen tillhör annan.

egendomen tillhör annan.

4kap. 19 §

Om gäldenären är gift och

Om svaranden är gift och

varaktigt

sammanbor

med

sin

varaktigt

sammanbor

med

sin

make och de har lös egendom i sin

make och de har lös egendom i sin

gemensamma

 

besittning, anses

gemensamma

 

besittning, anses

gäldenären som ägare till egen-

svaranden som ägare till egen-

domen, om det ej görs sannolikt att

domen, om det inte görs sannolikt

de är samägare till egendomen

att de är samägare till egendomen

enligt

lagen

(1904:48

s. 1)

om

enligt

lagen

(1904:48

s. 1)

om

samäganderätt och det ej heller

samäganderätt och det inte heller

framgår att egendomen tillhör den

framgår att egendomen tillhör den

andre eller någon annan. Det-

andre eller någon annan. Det-

samma

gäller,

när gäldenären

samma

gäller,

när

svaranden

varaktigt sammanbor med annan

varaktigt sammanbor med annan

under

äktenskapsliknande

för-

under

äktenskapsliknande

för-

hållanden.

 

 

 

 

 

hållanden.

 

 

 

 

 

Om gäldenären och annan än

Om svaranden och annan än

som avses i första stycket har lös

som avses i första stycket har lös

egendom

i

sin gemensamma

egendom

i

sin gemensamma

besittning,

får

egendomen

eller

besittning,

får

egendomen

eller

andel däri utmätas endast om det

andel däri utmätas endast om det

framgår

att

 

egendomen

eller

framgår

att

egendomen

eller

andelen tillhör gäldenären.

 

andelen tillhör svaranden.

 

Första och andra styckena gäller

Första och andra styckena gäller

ej i fråga om registrerat skepp eller

inte i fråga om registrerat skepp

registrerat luftfartyg.

 

 

eller registrerat luftfartyg.

 

4kap. 20 §

Utmäts lös egendom enligt 17,

Utmäts lös egendom enligt 17,

18 eller 19 § trots att tredje man

18 eller 19 § trots att tredje man

har påstått bättre rätt till egen-

har påstått bättre rätt till egen-

domen, skall Kronofogdemyndig-

domen, ska Kronofogdemyndig-

heten, om skäl föreligger, före-

heten, om skäl föreligger, förelägga

lägga tredje mannen att inom en

tredje mannen att inom en månad

månad från det att föreläggandet

från det att föreläggandet delgavs

delgavs honom väcka talan i saken

honom eller henne väcka talan i

mot sökanden och gäldenären.

saken mot sökanden och svaran-

Detsamma gäller, om tredje man

den. Detsamma gäller, om tredje

påstår bättre rätt först sedan

man påstår bättre rätt först sedan

utmätning har skett.

utmätning har skett.

Efterkommer tredje man ej före-

Följer tredje man inte före-

läggandet, har han förlorat sin rätt

läggandet, har han eller hon för-

mot sökanden, om ej denne inom

lorat sin rätt mot sökanden, om

den angivna tiden har väckt talan i

inte denne inom den angivna tiden

saken mot tredje mannen.

har väckt talan i saken mot tredje

 

mannen.

4kap. 21 §

Sedan utmätt lös egendom har

Sedan utmätt lös egendom har

sålts eller utmätt fordran har

sålts eller utmätt fordran har

drivits in, gäller 20 § beträffande

drivits in, gäller 20 § beträffande

rätten till influtna medel, om ej

rätten till pengarna, om inte tredje

tredje mannen efter föreläggande

mannen efter föreläggande har

har förlorat sin rätt mot sökanden.

förlorat sin rätt mot sökanden.

4kap. 22 §

Kan viss lös egendom ej ut-

Kan viss lös egendom inte ut-

mätas enligt 17–19 §§ men före-

mätas enligt 17–19 §§ men före-

ligger sannolika skäl att egen-

ligger sannolika skäl att egen-

domen tillhör gäldenären, får

domen tillhör svaranden, får

egendomen utmätas med förbehåll

egendomen utmätas med förbehåll

för tredje mans rätt.

 

för tredje mans rätt.

Kronofogdemyndigheten

skall,

Kronofogdemyndigheten ska, om

om det ej av särskilda skäl är

det inte av särskilda skäl är

obehövligt, förelägga sökanden att

obehövligt, förelägga sökanden att

inom en månad från det att

inom en månad från det att

föreläggandet delgavs

honom

föreläggandet delgavs honom eller

väcka talan i saken mot tredje

henne väcka talan i saken mot

mannen. Efterkommer sökanden

tredje mannen. Följer sökanden

ej föreläggandet, skall utmät-

inte föreläggandet, ska utmätningen

ningen hävas, om ej tredje mannen

hävas, om inte tredje mannen inom

inom den angivna tiden har väckt

den angivna tiden har väckt talan i

talan i saken mot sökanden.

saken mot sökanden.

Första och andra styckena gäller

Första och andra styckena gäller

ej i fråga om registrerat skepp eller

inte i fråga om registrerat skepp

registrerat luftfartyg.

 

eller registrerat luftfartyg.

4kap. 23 §

Har fordran eller annan rättighet

Har fordran eller annan rättighet

blivit utmätt och råder ovisshet om

blivit utmätt och råder ovisshet om

fordringens

eller

rättighetens

fordringens

eller

rättighetens

bestånd,

skall

Kronofogde-

bestånd,

ska

Kronofogde-

myndigheten, om skäl föreligger,

myndigheten,

om skäl föreligger,

förelägga sökanden att inom en

förelägga sökanden att inom en

månad från det att föreläggandet

månad från det att föreläggandet

delgavs honom väcka talan i saken

delgavs honom eller henne väcka

mot tredje mannen. Efterkommer

talan i saken mot tredje mannen.

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

77

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

78

sökanden ej föreläggandet, skall

Följer sökanden inte före-

utmätningen hävas, om ej tredje

läggandet, ska utmätningen hävas,

mannen inom den angivna tiden

om inte tredje mannen inom den

har väckt talan i saken mot

angivna tiden har väckt talan i

sökanden.

saken mot sökanden.

Första stycket gäller även när

Första stycket gäller även när

ovissheten i fall som avses i 2 §

ovissheten i fall som avses i 2 §

andra stycket rör i vad mån utmätt

andra stycket rör i vad mån utmätt

pantbrev eller annan intecknings-

pantbrev eller annan intecknings-

handling utgör säkerhet för fordran.

handling utgör säkerhet för fordran.

4kap. 24 §

Fast egendom får utmätas, om

Fast egendom får utmätas, om

det framgår att egendomen tillhör

det framgår att egendomen tillhör

gäldenären. Har gäldenären

svaranden. Har svaranden lagfart

lagfart på egendomen, får utmät-

på egendomen, får utmätning ske,

ning ske, om det ej framgår att

om det inte framgår att egen-

egendomen tillhör annan.

domen tillhör annan.

4kap. 25 §

När överlåtelse av fast egendom

När överlåtelse av fast egendom

beror av villkor som ännu ej är

beror av villkor som ännu inte är

uppfyllt, hindrar ej överlåtelsen att

uppfyllt,

hindrar inte överlåtelsen

egendomen utmäts för fordran hos

att egendomen utmäts för fordran

överlåtaren. Utmätningen

om-

hos

överlåtaren.

Utmätningen

fattar i sådant fall även över-

omfattar i sådant fall även över-

låtarens rätt mot den som har

låtarens rätt mot den som har

förvärvat

egendomen.

Uppfylls

förvärvat

egendomen. Uppfylls

villkoret,

gäller

utmätningen

villkoret,

gäller

utmätningen

därefter

endast överlåtarens

rätt

därefter

endast överlåtarens rätt

mot förvärvaren.

 

 

 

mot förvärvaren.

 

Utmätning av fast egendom får

Utmätning av fast egendom får

även äga rum för fordran hos den

även ske för fordran hos den som

som har

förvärvat egendomen,

har

förvärvat egendomen, fastän

fastän hans förvärv beror av

hans eller hennes förvärv beror av

villkor.

Återgår

hans

förvärv,

villkor. Återgår hans eller hennes

omfattar

utmätningen

därefter

förvärv,

omfattar

utmätningen

endast den rätt som han i sådant

därefter endast den rätt som han

fall har mot den som överlät egen-

eller hon i sådant fall har mot den

domen.

 

 

 

 

som överlät egendomen.

4kap. 27 §8

Har domstol eller Kronofogde-

Har domstol eller Krono-

myndigheten fastställt att förfallen

fogdemyndigheten

fastställt

att

fordran skall utgå med särskild

förfallen fordran

ska utgå

med

8SFS senaste lydelse 2006:672.

Pengar som svaranden betalar till Kronofogdemyndigheten i an- hängigt mål anses omedelbart utmätta i målet, om betalningen inte har skett med villkor som strider häremot.

förmånsrätt i registrerat skepp, registrerat luftfartyg, intecknade reservdelar till luftfartyg eller fast

egendom anses egendomen omedelbart utmätt.

Denna verkan förfaller, om inte försäljning begärs hos Krono- fogdemyndigheten inom två må- nader från det att beslutet eller utslaget vann laga kraft. Utmät- ningsverkan förfaller dessutom om borgenären hos Kronofogde- myndigheten anmäler att han inte kommer att begära försäljning.

särskild

förmånsrätt i registrerat

Prop. 2021/22:206

skepp,

registrerat

luftfartyg, in-

Bilaga 2

tecknade reservdelar till luftfartyg

 

eller

fast

egendom

anses

 

egendomen omedelbart utmätt.

 

Denna verkan förfaller, om inte

 

försäljning begärs hos Krono-

 

fogdemyndigheten inom två må-

 

nader från det att beslutet eller

 

utslaget fick laga kraft. Utmät-

 

ningsverkan förfaller dessutom om

 

sökanden

hos

Kronofogde-

 

myndigheten anmäler att han eller hon inte kommer att begära för- säljning.

4kap. 28 §

Medel vilka gäldenären betalar till Kronofogdemyndigheten i anhängigt mål anses omedelbart utmätta i målet, om betalningen ej har skett med villkor som strider häremot.

4kap. 29 §

När utmätning har beslutats, får

När utmätning har beslutats, får

gäldenären ej till skada för

svaranden inte till skada för

sökanden förfoga över egen-

sökanden förfoga över egen-

domen genom överlåtelse eller på

domen genom överlåtelse eller på

annat sätt, om ej Krono-

annat sätt, om inte Krono-

fogdemyndigheten

efter

hörande

fogdemyndigheten

efter

hörande

av sökanden medger det av sär-

av sökanden medger det av sär-

skilda skäl.

 

 

skilda skäl.

 

 

Första stycket utgör ej hinder

Första stycket utgör inte hinder

mot pantsättning av pantbrev eller

mot pantsättning av pantbrev eller

annan

inteckningshandling som

annan

inteckningshandling som

gäller i egendomen. Om förbud

gäller i egendomen. Om förbud

mot

pantsättning

av

sådan

mot

pantsättning

av

sådan

handling när den har tagits i förvar

handling när den har tagits i förvar

av kronofogdemyndigheten finns

av Kronofogdemyndigheten finns

bestämmelser i 6 kap. 5 § och

bestämmelser i 6 kap. 5 § och

12 kap. 5 §.

 

 

12 kap. 5 §.

 

 

Om

nyttjandet

av

utmätt

Om

nyttjandet

av

utmätt

egendom m.m. finns bestäm-

egendom m.m. finns bestäm-

melser i 6 kap. 4 § andra stycket

melser i 6 kap. 4 § andra stycket

och 12 kap. 6–10 §§.

 

och 12 kap. 6–10 §§.

 

79

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

4kap. 33 §9

Om det genom rättegång eller

Om det genom rättegång eller

på annat sätt blir utrett att utmätt

på annat sätt blir utrett att utmätt

egendom tillhörde

tredje

man,

egendom tillhörde tredje man, ska

skall

utmätningen hävas,

såvida

utmätningen hävas,

såvida inte

inte

tredje

mannen

efter

tredje mannen efter föreläggande

föreläggande har förlorat sin rätt

har förlorat sin rätt mot sökanden.

mot

sökanden. Har

egendomen

Har

egendomen

sålts,

gäller

sålts, gäller hävandet av utmät-

hävandet av utmätningen

endast

ningen endast rätten till influtna

rätten till inbetalda pengar.

 

medel.

 

 

 

 

 

 

 

 

Utmätningen skall också hävas,

Utmätningen

ska

också hävas,

om

försäljning

av

egendomen

om

försäljning

av

egendomen

eller indrivning av utmätt fordran

eller indrivning av utmätt fordran

inte kan antas ge ett överskott som

inte kan antas ge ett överskott som

gör åtgärden försvarlig.

 

gör åtgärden försvarlig.

 

5 kap. Undantag från utmätning

5kap. 1 §

Från utmätning undantas

1.kläder och andra föremål som tjänar uteslutande till gäldenärens personliga bruk, till skäligt värde,

2.möbler, husgeråd och annan utrustning, i den mån egendomen är nödvändig för ett hem och dess skötsel,

3.arbetsredskap och annan ut- rustning som behövs för gälde- närens förvärvsverksamhet eller yrkesutbildning samt djur, foder och sådant som i övrigt behövs för hans försörjning, allt till skäligt värde,

4.föremål med sådant över- vägande personligt värde för gäldenären att det måste anses uppenbart obilligt att taga egen- domen i anspråk,

5.hyresrätt till lägenhet som tjänar gäldenären till stadigvar- ande bostad eller behövs för hans förvärvsverksamhet, även om hyresrätten får överlåtas,

Från utmätning undantas

1.kläder och andra föremål som tjänar uteslutande till svarandens personliga bruk, till skäligt värde,

2.möbler, husgeråd och annan utrustning som är vanligt före- kommande i ett hem,

3.arbetsredskap och annan utrustning som behövs för svar- andens förvärvsverksamhet eller yrkesutbildning samt djur, foder och sådant som i övrigt behövs för hans eller hennes försörjning, allt till skäligt värde,

4.föremål med sådant över- vägande personligt värde för svaranden att det måste anses uppenbart obilligt att ta egen- domen i anspråk,

5.hyresrätt till lägenhet som behövs för svarandens förvärvs- verksamhet, även om hyresrätten får överlåtas,

80

9SFS senaste lydelse 2007:277.

När svaranden har familj, be- stäms vad som får undantas enligt 1 § med skälig hänsyn till vad familjen använder eller behöver.
Om svaranden eller någon som tillhör hans eller hennes familj lider av allvarlig funktionsnedsätt- ning eller allvarlig sjukdom, ska det också beaktas.
Undantag enligt 1 § 7 bestäms med skälig hänsyn även till svar- andens skuldbörda.

6.bostadsrätt till lägenhet som tjänar gäldenären till stadigvar- ande bostad, såvida ej gäldenären vid förvärv av bostadsrätten har åsidosatt tillbörlig hänsyn mot sina borgenärer eller det med hänsyn till gäldenärens behov och bostads- rättens värde är oskäligt att bo- stadsrätten undantas från utmät- ning,

7.pengar, banktillgodohavande, annan fordran och förnödenheter,

iden mån annat ej är föreskrivet och tillgången skäligen fordras för underhåll åt gäldenären till dess inkomst som täcker behovet är att vänta, dock ej utan synnerliga skäl för längre tid än en månad.

6.

7.pengar, banktillgodohavande, annan fordran eller liknande tillgång som enkelt kan realiseras eller omvandlas till pengar om inte annat är föreskrivet och tillgången varit avsedd och behövs för underhåll åt svaranden, dock inte utan särskilda skäl för längre tid än en månad.

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

5 kap.

2 §

När gäldenären har familj, be- stäms vad som får undantagas enligt 1 § med skälig hänsyn till vad familjen brukar eller behöver.

Om gäldenären eller någon som tillhör hans familj lider av lyte eller allvarlig sjukdom, skall det också beaktas.

Undantag enligt 1 § 7 bestäms med skälig hänsyn även till gälde- närens skuldbörda.

5kap. 4 §

Om egendom som avses i 1 § 1–

Om egendom som avses i 1 § 1–

3 har sådant värde att den ej kan

3 har sådant värde att den inte kan

undantagas enligt vad som sägs

undantas enligt vad som sägs där,

där, får utmätning ske med

får utmätning ske med förbehåll

förbehåll att gäldenären efter egen-

att svaranden efter egendomens

domens försäljning skall av den

försäljning ska av den behållna

behållna köpeskillingen få ut visst

köpeskillingen få ut visst skäligt

skäligt belopp för att kunna

belopp för att kunna anskaffa vad

anskaffa vad han behöver i den

han eller hon behöver i den sålda

sålda egendomens ställe.

egendomens ställe.

81

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

82

5kap. 5 §

Egendom, som till följd av sin

Egendom, som till följd av sin

beskaffenhet, enligt föreskrift vid

beskaffenhet, enligt föreskrift vid

gåva eller i testamente eller på

gåva eller i testamente eller på

annan grund som gäller mot envar

annan grund som gäller mot envar

ej får överlåtas, får ej heller

inte får överlåtas, får inte heller

utmätas, om ej annat följer av

utmätas, om inte annat följer av

andra stycket eller av särskild

andra stycket eller av särskild

föreskrift.

föreskrift.

Egendom, som gäldenären har

Egendom, som svaranden har

förvärvat på kredit under förbehåll

förvärvat på kredit under förbehåll

om återtaganderätt för kredit-

om återtaganderätt för kredit-

givaren, får utmätas utan hinder av

givaren, får utmätas utan hinder av

att egendomen ej får överlåtas.

att egendomen inte får överlåtas.

5kap. 6 §10

Medel, som för särskilt angivet

Pengar, som för särskilt angivet

ändamål har anvisats gäldenären

ändamål

har

anvisats

svaranden

av staten, kommun eller annan

av staten, kommun eller annan

menighet

eller av

samfund,

menighet

eller

av

samfund,

stiftelse

eller

inrättning

med

stiftelse

eller

inrättning

med

allmännyttigt

syfte

eller

har

allmännyttigt

syfte

eller

har

samlats in bland allmänheten, får

samlats in bland allmänheten, får

ej utmätas, om det strider mot det

inte utmätas, om det strider mot

angivna ändamålet.

 

 

 

det angivna ändamålet.

 

 

Sedan medlen har betalats ut,

När pengarna har betalats ut,

gäller förbudet mot utmätning så

gäller förbudet mot utmätning så

länge de hålls avskilda.

 

 

länge de hålls avskilda.

 

 

Första och andra styckena gäller

Första och andra styckena gäller

också medel för begravning som

också pengar för begravning som

tillfaller ett dödsbo på grund av en

tillfaller ett dödsbo på grund av en

försäkring eller en utfästelse av en

försäkring eller en utfästelse av en

arbetsgivare, i den mån beloppet

arbetsgivare, i den mån beloppet

inte överstiger det för dödsåret

inte överstiger det för dödsåret

gällande

prisbasbeloppet

enligt

gällande

prisbasbeloppet

enligt

lagen (1962:381)

om

allmän

socialförsäkringsbalken.

 

försäkring.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5kap. 7 §

Skadestånd, som tillkommer

Skadestånd,

som

tillkommer

gäldenären med anledning av per-

svaranden med anledning av per-

sonskada, frihetsberövande, falskt

sonskada, frihetsberövande,

falskt

åtal, ärekränkning eller annat så-

åtal, ärekränkning

eller

annan

dant, får ej utmätas medan skade-

kränkning av den personliga inte-

ståndet innestår hos den som skall

griteten, får

inte utmätas

medan

10SFS senaste lydelse 2005:108.

utge det. Har skadeståndet bestämts

skadeståndet innestår hos den som

att utgå som livränta, gäller vad som

ska utge det. Har skadeståndet

har sagts nu rätten till livräntan.

bestämts att utgå som livränta,

 

 

 

 

gäller vad som har sagts nu rätten till

 

 

 

 

livräntan.

 

 

 

 

Sedan skadeståndet har betalats

När skadeståndet har betalats ut,

ut, får vad som hålls avskilt ej

får vad som hålls avskilt inte

utmätas,

om skadeståndet

skall

utmätas,

om

skadeståndet

ska

tillgodose

försörjningsbehov

som

tillgodose

försörjningsbehov

som

alltjämt kvarstår eller, i annat fall,

alltjämt kvarstår eller, i annat fall,

om mindre än två år har förflutit

om mindre än två år har förflutit

från det att medlen betalades ut.

från det att pengarna betalades ut.

 

 

 

5 kap.

 

 

 

 

 

 

 

8 §

 

 

 

 

Rätt till pension eller till annan

Rätt till pension eller till annan

livränta än som avses i 7 § får ej

livränta än som avses i 7 § får inte

utmätas i den mån rättigheten

utmätas i den mån rättigheten

behövs för gäldenärens försörjning

behövs för svarandens försörjning

och fullgörande av underhålls-

och fullgörande av underhålls-

skyldighet som åvilar honom. Detta

skyldighet som åvilar honom eller

gäller dock ej, om gäldenären vid

henne. Detta gäller dock inte, om

förvärv av rättigheten har åsidosatt

svaranden

vid

förvärv

av

tillbörlig

hänsyn

mot

sina

rättigheten

har

åsidosatt tillbörlig

borgenärer.

 

 

hänsyn mot sina borgenärer.

 

5kap. 12 §

Medel som ej får utmätas medan

Pengar som inte får utmätas

de innestår hos annan får ej heller

medan de innestår hos annan får

sedan de har betalats ut utmätas

inte heller sedan de har betalats ut

förrän dagen efter utbetalningen.

utmätas förrän dagen efter ut-

 

betalningen.

5kap. 14 §

Gäldenären

skall lämna

de

Svaranden ska lämna de upp-

uppgifter som är tillgängliga för

gifter som är tillgängliga för

honom och som behövs för

honom eller henne och som be-

Kronofogdemyndighetens prövning

hövs

för Kronofogdemyndig-

av vad som bör undantagas från

hetens prövning av vad som bör

utmätning.

Myndigheten

skall

undantas från utmätning. Myn-

förfara efter vad som är känt eller

digheten ska beakta omständig-

kan utrönas utan omgång.

 

heter som är kända eller som enkelt

 

 

 

kan utredas.

 

 

 

 

 

Kronofogdemyndigheten

får

 

 

 

undanta pengar

från utmätning

 

 

 

även om myndigheten inte har

 

 

 

någon utredning om det faktiska

 

 

 

behovet

när det

är uppenbart

att

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

83

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

pengarna behövs för att tillgodose svarandens behov.

5kap. 15 §

Anvisar gäldenären viss egen-

Anvisar svaranden viss egen-

dom till utmätning, hindrar be-

dom till utmätning, hindrar be-

stämmelserna om förbud mot

stämmelserna om förbud mot

utmätning i 1–12 §§ ej att egen-

utmätning i 1–12 §§ inte att egen-

domen utmäts, om den kan över-

domen utmäts, om den kan över-

låtas och utmätning ej uppenbart

låtas och utmätning inte uppenbart

strider mot vad som är påkallat av

strider mot vad som är påkallat av

hänsyn till gäldenärens eller hans

hänsyn till svarandens eller hans

familjs behov.

eller hennes familjs behov.

6 kap. Säkerställande av utmätning

6kap. 8 §

Handling, som ej är nämnd i 2

Handling, som inte är nämnd i 2

eller 5 § men som visar gälde-

eller 5 § men som visar svar-

närens rätt till utmätt egendom

andens rätt till utmätt egendom

eller vars omhändertagande är

eller vars omhändertagande är

påkallat för att hindra förfogande

påkallat för att hindra förfogande

över egendomen eller som behövs

över egendomen eller som behövs

vid nyttjande av denna, får tagas i

vid nyttjande av denna, får tas i

förvar. Detta gäller även om

förvar. Detta gäller även om

handlingen innehas av tredje man.

handlingen innehas av tredje man.

7 kap. Utmätning av lön m.m.

7kap. 1 §11

Bestämmelserna i detta kapitel

Bestämmelserna i detta kapitel

gäller i fråga om utmätning av

gäller i fråga om utmätning av

 

1. arbetstagares lön,

vare

sig

1. arbetstagares lön, vare

sig

 

den utgår som tidlön, ackordslön,

den utgår som tidlön, ackordslön,

 

provision eller annan gottgörelse,

provision eller annan gottgörelse,

 

2. annan ersättning för arbets-

2. annan ersättning för

arbets-

 

insats av gäldenären, om dennes

insats av svaranden, om dennes

 

ställning är jämförlig med en

ställning är jämförlig med en

 

arbetstagares,

 

 

 

arbetstagares,

 

 

 

 

3. periodiskt

vederlag

för

ut-

3. periodiskt

vederlag

för

ut-

 

nyttjande av patent, rätt till

nyttjande av patent, rätt till

 

litterärt eller

konstnärligt

verk

litterärt eller

konstnärligt

verk

84

11 SFS senaste lydelse 2010:1229.

 

 

 

 

 

eller annan sådan rättighet eller för

eller annan sådan rättighet eller för

överlåtelse av rörelse,

 

överlåtelse av rörelse,

 

4. belopp som utgår som pension

4. belopp som utgår som pension

eller livränta,

 

 

 

eller livränta,

 

 

 

5. föräldrapenningsförmåner,

5. föräldrapenningsförmåner,

sjukpenning,

rehabiliterings-

sjukpenning,

rehabiliterings-

penning

och

närståendepenning

penning

och

närståendepenning

enligt

socialförsäkringsbalken

enligt

socialförsäkringsbalken

samt annan ersättning som lämnas

samt annan ersättning som lämnas

på grund av sjukdom, smitta,

på grund av sjukdom, smitta,

olycksfall, utbildning, arbetslöshet,

olycksfall, utbildning, arbetslöshet,

värnpliktstjänstgöring eller annan

värnpliktstjänstgöring eller annan

tjänstgöring

som

ersätts

med

tjänstgöring

som

ersätts

med

samma

eller

liknande förmåner

samma

eller

liknande förmåner

som värnpliktstjänstgöring,

allt i

som värnpliktstjänstgöring,

allt i

den utsträckning ersättningen inte

den utsträckning ersättningen inte

avser att kompensera för särskilt

avser att kompensera för särskilt

angivna

kostnader

eller

ska

angivna

kostnader

eller

ska

återbetalas.

 

 

 

återbetalas.

 

 

 

Bestämmelserna i detta kapitel

Bestämmelserna i detta kapitel

är inte tillämpliga när gäldenären

är inte tillämpliga när svaranden är

är dödsbo eller annan juridisk

dödsbo eller annan juridisk person.

person.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7kap. 5 §12

Den del av lönen som inte får tas

Kronofogdemyndigheten ska

ianspråk genom utmätning bestämma hur mycket av lönen

(förbehållsbeloppet) bestäms med

som inte får tas i anspråk genom

ledning av belopp multiplicerade

utmätning

(förbehållsbeloppet).

med ett tal som anger förhållandet

Förbehållsbeloppet består av ett

mellan det allmänna prisläget i

normalbelopp som innefattar alla

oktober närmast

föregående

år

vanliga levnadskostnader, bostads-

och prisläget i oktober 1993

kostnad och sådana särskilda kost-

(normalbelopp).

Beloppen

är

nader som anges i 7 kap. 4 § ut-

43 800 kronor för ensamstående,

sökningsförordningen. Bostadskost-

72 360 kronor för sammanlevande

naden och de särskilda kostnad-

makar och därmed jämställda,

erna beräknas särskilt och läggs till

23 240 kronor för varje barn till

normalbeloppet.

och med det kalenderår då barnet

 

 

fyller sex år och 26 750 kronor för

 

 

tid därefter.

 

 

 

 

Normalbeloppen

skall anses

Normalbeloppet bestäms med

innefatta alla vanliga levnads-

ledning av belopp multiplicerade

kostnader utom bostadskostnad,

medett tal som anger förhållan-

som beräknas särskilt och läggs

det mellan det allmänna prisläget

till normalbeloppen.

 

i oktober

månad närmast före-

gående år och prisläget i oktober

12SFS senaste lydelse 1995:298.

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

85

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

Normalbeloppen fastställs för varje år av regeringen eller den myndighet som regeringen be- stämmer.

2016. Beloppen är 56 200 kronor för ensamstående, 92 800 kronor för makar och sambor, 30 000 kro- nor för barn 06 år, 36 000 kro- nor för barn 710 år, 42 000 kro- nor för barn 1114 år och 48 000 kronor för barn som är 15 år och äldre.

Normalbeloppen fastställs för varje år av regeringen eller den myndighet som regeringen be- stämmer.

7 kap.

5 a §

Om svaranden lever tillsam- mans med make eller sambo och maken eller sambon har inkomst, ska dennes förmåga att bidra till familjens gemensamma kostnader inklusive bostadskostnad beaktas vid beräkningen av svarandens för- behållsbelopp. Respektive make eller sambo ska svara för den del av de gemensamma kostnaderna som motsvarar dennes inkomst i förhållande till parets samman- lagda inkomster.

7 kap.

6 §13

Utmätning av lön för under-

Utmätning av lön för under-

hållsbidrag som avses i 4 kap.

hållsbidrag som avses i 4 kap.

1 a § första stycket får ske endast

1 a § första stycket får ske endast

om bidragsbeloppet utestår obetalt

om bidragsbeloppet utestår obetalt

eller om gäldenären vid två eller

eller om svaranden vid två eller

flera tillfällen under de senaste två

flera tillfällen under de senaste två

åren före utmätningsbeslutet har

åren före utmätningsbeslutet har

underlåtit att betala i rätt tid och

underlåtit att betala i rätt tid och

det finns anledning att anta att

det finns anledning att anta att

detta skall upprepas.

detta ska upprepas.

Utmätning får bara ske för

Utmätning får bara ske för

bidragsbelopp som är förfallet när

bidragsbelopp som är förfallet när

verkställighet skall ske eller som

verkställighet ska ske eller som

förfaller näst därefter.

förfaller näst därefter.

86

13 SFS senaste lydelse 2004:479.

Ett beslut om utmätning ska ändras, om det finns anledning till det. Beslutet behöver dock inte ändras om ändringen skulle vara obetydlig. Innan en ändring som är till nackdel för svaranden beslutas, ska denne ges tillfälle att yttra sig, om det inte är uppenbart obehövligt. Sådant tillfälle behöver inte heller ges, om beslutet inte kan uppskjutas.
Ett beslut om utmätning för underhållsbidrag som avses i 4 kap. 1 a § första stycket ska hävas, om svaranden betalar för- fallna bidrag och uppkomna för- rättningskostnader och det finns anledning att anta att svaranden även i framtiden fullgör bidrags- skyldigheten.

7kap. 7 §14

Innan ett beslut om utmätning

Innan ett beslut om utmätning

meddelas,

skall gäldenären ges

meddelas, ska svaranden ges

tillfälle att yttra sig, om det inte

tillfälle att yttra sig, om det inte

avsevärt

skulle

fördröja

avsevärt skulle fördröja hand-

handläggningen. Om det inte finns

läggningen. Om det inte finns

särskilda skäl för det, behöver

särskilda skäl för det, behöver

gäldenären dock inte höras när

svaranden dock inte höras när han

han byter anställning och beslut

eller hon byter anställning och

skall meddelas om utmätning hos

beslut ska meddelas om utmätning

den nye arbetsgivaren.

 

hos den nye arbetsgivaren.

7kap. 10 §15

Ett beslut om utmätning skall ändras, om det finns anledning till det. Innan en ändring som är till nackdel för gäldenären beslutas, skall denne ges tillfälle att yttra sig, om det inte är uppenbart

obehövligt. Sådant tillfälle behöver inte heller ges, om be- slutet inte kan uppskjutas.

Ett beslut om utmätning för underhållsbidrag som avses i 4 kap. 1 a § första stycket skall hävas, om gäldenären betalar för- fallna bidrag och uppkomna för- rättningskostnader och det finns anledning att anta att gäldenären även i framtiden fullgör bidrags- skyldigheten.

7kap. 11 §16

Kronofogdemyndigheten får på

Kronofogdemyndigheten får på

begäran av sökanden eller

begäran

av

sökanden

eller

gäldenären bevilja anstånd under

svaranden bevilja anstånd under

pågående utmätning av lön. På

pågående utmätning av lön. På

begäran av gäldenären får anstånd

begäran av svaranden får anstånd

dock beviljas endast om sökanden

dock beviljas endast om sökanden

medger det eller om det finns

medger det eller om det finns

särskilda skäl.

särskilda

skäl

på grund

av

14SFS senaste lydelse 1995:298.

15SFS senaste lydelse 1995:298.

16SFS senaste lydelse 1995:298.

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

87

Prop. 2021/22:206

 

 

 

 

svarandens

och

dennes

familjs

Bilaga 2

 

 

 

 

personliga och ekonomiska omstän-

 

 

 

 

 

digheter.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

17 §17

 

 

 

 

 

 

Bor gäldenären varaktigt till-

Bor svaranden varaktigt till-

 

sammans med sin make och

sammans med sin make och

 

överstiger

underhållsbidrag till

överstiger

underhållsbidrag till

 

maken eller till makarnas barn vad

maken eller till makarnas barn vad

 

som skäligen bör tillkomma den

som skäligen bör tillkomma den

 

underhållsberättigade, får

bidraget

underhållsberättigade,

får

bidraget

 

vid tillämpningen av 14 och 16 §§

vid tillämpningen av 14 och 16 §§

 

jämkas med hänsyn till annan

jämkas med hänsyn till annan

 

fordran för vilken utmätning sker

fordran för vilken utmätning sker

 

samtidigt. Om det finns särskilda

samtidigt. Om det finns särskilda

 

skäl, får sådan jämkning ske även

skäl, får sådan jämkning ske även

 

av annat underhållsbidrag, om detta

av annat underhållsbidrag, om detta

 

överstiger

 

vad som

skäligen

överstiger

 

vad

som

skäligen

 

behövs för den underhålls-

behövs för den underhålls-

 

berättigades försörjning.

 

berättigades försörjning.

 

 

Har gäldenären rätt till avdrag

Har svaranden rätt till avdrag

 

enligt 7 kap. 4 § föräldrabalken,

enligt 7 kap. 4 § föräldrabalken,

 

får belopp som på denna grund

får belopp som på denna grund

 

tillgodoräknas honom eller henne

tillgodoräknas honom

eller henne

 

inte tas i anspråk genom utmät-

inte tas i anspråk genom utmät-

 

ning för fordran, som tillkommer

ning för fordran, som tillkommer

 

annan

än

den underhålls-

annan

än

den

underhålls-

 

berättigade eller någon som har

berättigade eller någon som har

 

inträtt i dennes rätt, eller för

inträtt i dennes rätt, eller för

 

fordran som avser underhållsstöd

fordran som avser underhållsstöd

 

till samma barn.

 

till samma barn.

 

 

 

 

 

 

 

7 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

19 §18

 

 

 

 

 

 

Även om gäldenären är i kon-

Även om svaranden är i kon-

 

kurs får utmätning enligt detta

kurs får utmätning enligt detta

 

kapitel ske för fordran med

kapitel ske för fordran med

 

företrädesrätt enligt 14 § första

företrädesrätt enligt 14 § första

 

stycket 1. Utmätning får också ske

stycket 1. Utmätning får också ske

 

för konkursboets räkning.

 

för konkursboets räkning.

 

 

Försätts gäldenären i

konkurs

Försätts svaranden

i

konkurs

 

under pågående utmätning av lön

under pågående utmätning av lön

 

för någon annan fordran än sådan

för någon annan fordran än sådan

 

som har företrädesrätt enligt 14 §

som har företrädesrätt enligt 14 §

 

första stycket 1, skall utmätningen

första stycket 1, ska utmätningen

 

fortsätta för konkursboets räkning,

fortsätta för konkursboets räkning,

88

17 SFS senaste lydelse (2015:756).

 

 

 

 

 

 

18 SFS senaste lydelse 1996:1032.

 

 

 

 

 

 

 

Har arbetsgivaren innehållit pengar vid utmätning av lön i mål som ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. för fordran som avses i den lagens 2 §, är svaranden inte längre be- talningsskyldig för den del av fordringen som motsvaras av det innehållna beloppet, även om det inte kan tas ut hos arbetsgivaren. Detsamma gäller när pengar har innehållits för fordran som avser underhållsbidrag, om fordringen tillkommer Försäkringskassan enligt
19 kap. 29 § socialförsäk- ringsbalken.

om inte konkursförvaltaren begär

om inte konkursförvaltaren begär

Prop. 2021/22:206

att verkställigheten skall upphöra.

att verkställigheten skall upphöra.

Bilaga 2

7kap. 22 §19

Arbetar

gäldenären

i annans

Arbetar

svaranden

i annans

förvärvsverksamhet

utan

lön eller

förvärvsverksamhet

utan

lön eller

mot uppenbart för låg ersättning

mot uppenbart för låg ersättning

och kan utmätning därför inte ske

och kan utmätning därför inte ske

eller ske endast med för lågt

eller ske endast med för lågt

belopp,

får

Kronofogde-

belopp,

får

Kronofogde-

myndigheten ålägga arbetsgivaren

myndigheten ålägga arbetsgivaren

att, för tid efter det att beslut

att, för tid efter det att beslut

därom har meddelats och till dess

därom har meddelats och till dess

annat beslutas, till

myndigheten

annat beslutas, till

myndigheten

utge så mycket som hade kunnat

utge så mycket som hade kunnat

tas ut genom utmätning, om skälig

tas ut genom utmätning, om skälig

lön hade betalats för arbetet. Innan

lön hade betalats för arbetet. Innan

ett sådant beslut meddelas skall

ett sådant beslut meddelas ska

gäldenären och arbetsgivaren ges

svaranden och arbetsgivaren ges

tillfälle att yttra sig.

 

 

tillfälle att yttra sig.

 

 

En åtgärd som avses i första

En åtgärd som avses i första

stycket räknas som utmätning av

stycket räknas som utmätning av

lön. Underlåter arbetsgivaren att

lön. Underlåter arbetsgivaren att

utge belopp som har bestämts

utge belopp som har bestämts

genom beslutet, gäller vad som

genom beslutet, gäller vad som

sägs i 21 §.

 

 

 

sägs i 21 §.

 

 

 

7kap. 23 §20

Har arbetsgivaren innehållit medel vid utmätning av lön i allmänt mål för fordran som avses i 2 § lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m., är gäldenären inte längre betalningsskyldig för den del av fordringen som motsvaras av det innehållna beloppet, även om det inte kan tas ut hos arbetsgivaren. Detsamma gäller när medel har innehållits för fordran som avser underhållsbidrag, om fordringen

tillkommer Försäkringskassan

enligt 19 kap. 29 § socialförsäkringsbalken.

19

SFS senaste lydelse 1995:298.

89

20

SFS senaste lydelse 2010:1229.

Försäljning av utmätt egendom ska ske utan dröjsmål, om inte hinder möter. I 10–12 kap. föreskrivs särskilda tidsfrister be- träffande registrerat skepp, regi- strerat luftfartyg m.m. och fast egendom. Vid försäljning av bo-
Om sökanden beträffande egendom för vilken enligt 10– 12 kap. skyddsbelopp ska be- stämmas visar att hans eller hennes fordran är förenad med bättre särskild förmånsrätt än som följer av utmätningen, kan han eller hon begära att försäljningsvillkoren bestäms med hänsyn till först- nämnda förmånsrätt. Vad som föreskrivs om borgenärs anslut- ningsrätt ska då tillämpas.

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

7kap. 24 §21

Sedan lön har betalats ut, kan

Sedan lön har betalats ut, kan

medlen utmätas endast i enlighet

pengarna utmätas endast i enlig-

med vad som sägs i 5 kap.

het med vad som sägs i 5 kap.

8 kap. Allmänna bestämmelser

8 kap. Allmänna bestämmelser

om exekutiv försäljning m.m.

om försäljning m.m.

 

 

 

8 kap.

 

 

 

 

 

 

1 §

 

 

 

Utmätt

egendom

säljs genom

Utmätt

egendom

säljs genom

Kronofogdemyndighetens försorg.

Kronofogdemyndighetens

för-

 

 

 

 

sorg.

 

 

 

I 9 kap. finns bestämmelser om

I 9 kap. finns bestämmelser om

indrivning av utmätt fordran och

indrivning av utmätt fordran och

om åtgärder efter utmätning av

om åtgärder efter utmätning av

pantbrev eller intecknat skuldebrev.

pantbrev eller intecknat skuldebrev.

Bestämmelser om försäljning av

Bestämmelser om försäljning av

utmätt

egendom

gäller

i

utmätt

egendom

gäller

i

tillämpliga delar även när egen-

tillämpliga delar även när Krono-

dom skall säljas exekutivt under

fogdemyndigheten ska sälja egen-

konkurs.

 

 

 

dom under konkurs.

 

 

8 kap.

2 §

Om sökanden beträffande egen- dom för vilken enligt 10–12 kap. skyddsbelopp skall bestämmas visar att hans fordran är förenad med bättre särskild förmånsrätt än som följer av utmätningen, kan han begära att försäljningsvillkoren

bestäms med hänsyn till förstnämnda förmånsrätt. Härvid tillämpas vad som föreskrivs om borgenärs anslutningsrätt.

8 kap.

3 §

Försäljning av utmätt egendom skall ske utan dröjsmål, om ej hinder möter. I 10–12 kap. föreskrivs särskilda tidsfrister be- träffande egendom som avses där.

90

21 SFS senaste lydelse 1995:298.

När utmätning har skett med stöd av 2 kap. 4 §, får egendomen inte säljas utan svarandens samtycke förrän utsökningstiteln har fått laga kraft. Detsamma gäller, när utmätning har skett på grund av utslag eller beslut i mål om betalningsföreläggande eller handräckning och svaranden har sökt återvinning eller överklagat.
Lös egendom som har bety- dande värde, bostadsrätt eller annan jämförbar andel som med- för nyttjanderätt till bostad eller fast egendom får inte heller i annat fall säljas utan svarandens samtycke, om inte utsöknings- titeln har fått laga kraft eller får verkställas såsom lagakraftägande dom.

Kronofogdemyndigheten får bevilja anstånd med försäljningen på begäran av utmätningssökan- den eller gäldenären. På begäran av gäldenären får anstånd beviljas endast om utmätningssökanden medger det eller särskilda skäl föreligger.

stadsrätt eller annan jämförbar

Prop. 2021/22:206

andel som medför nyttjanderätt

Bilaga 2

till bostad gäller vad som före-

 

skrivs om tidsfrister och anstånd i

 

12 kap. 11 §.

 

 

Kronofogdemyndigheten

får

 

bevilja anstånd med försäljningen

 

på begäran av sökanden, svar-

 

anden eller tredje man som berörs

 

av försäljningen. På begäran av

 

svaranden eller tredje man får

 

anstånd beviljas endast om sökan-

 

den medger det eller särskilda skäl

 

föreligger. När en begäran om

 

anstånd prövas ska Krono-

 

fogdemyndigheten särskilt

beakta

 

om försäljningen avser svarandens eller tredje mans hem.

Om det behövs för att Krono- fogdemyndigheten ska kunna verka för att parterna träffar en frivillig överenskommelse får Kronofogde- myndigheten även utan begäran besluta om anstånd med försälj- ningen.

8kap. 4 §22

När utmätning har skett med stöd av 3 kap. 6 §, får egendomen ej säljas utan gäldenärens samtycke förrän exekutionstiteln har vunnit laga kraft. Detsamma gäller, när utmätning har skett på grund av utslag eller beslut i mål om betalningsföreläggande eller handräckning och gäldenären har sökt återvinning eller överklagat.

Lös egendom som har bety- dande värde eller fast egendom får ej heller i annat fall säljas utan gäldenärens samtycke, om ej exekutionstiteln har vunnit laga kraft eller får verkställas såsom lagakraftägande dom.

22 SFS senaste lydelse 1990:748.

91

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

Lös egendom som hastigt faller i värde eller kräver alltför kostsam vård skall utan hinder av första eller andra stycket säljas så snart som möjligt.

Lös egendom som hastigt faller i värde eller kräver alltför kostsam vård ska utan hinder av första eller andra stycket säljas så snart som möjligt.

Första och andra stycket gäller inte i mål som ska handläggas en- ligt lagen (1993:891) om indriv- ning av statliga fordringar m.m. I sådant mål ska försäljning av ut- mätt egendom ske utan dröjsmål, om inte hinder möter eller anstånd lämnas av Kronofogdemyn- digheten.

 

8 kap.

 

 

8 §

 

Har utmätning skett av andel i

Har utmätning skett av andel i

viss egendom som tillhör två eller

viss egendom som tillhör två eller

flera och är lagen (1904:48 s. 1)

flera och är lagen (1904:48 s. 1)

om samäganderätt tillämplig, kan

om samäganderätt tillämplig, kan

Kronofogdemyndigheten

Kronofogdemyndigheten

yrkande av sökanden, gäldenären

yrkande av sökanden, svaranden

eller annan delägare förordna att

eller annan delägare besluta att

hela egendomen skall säljas. När

hela egendomen ska säljas. När

någon av nämnda sakägare har

någon av nämnda sakägare har

framställt sådant yrkande, skall de

framställt sådant yrkande, ska de

övriga beredas tillfälle att yttra sig

övriga beredas tillfälle att yttra sig

över yrkandet. I fråga om hinder

över yrkandet. I fråga om hinder

mot försäljningen gäller 6 och 7 §§

mot försäljningen gäller 6 och 7 §§

lagen om samäganderätt.

 

lagen om samäganderätt.

 

Första stycket gäller ej andel i

Första stycket gäller inte andel i

fordran, om andelen

utan

fordran, om andelen

utan

olägenhet kan drivas in för sig. Är

olägenhet kan drivas in för sig. Är

ej fallet, gäller första stycket i

inte fallet, gäller första stycket i

fråga om såväl indrivning som

fråga om såväl indrivning som

försäljning av hela fordringen.

försäljning av hela fordringen.

8 kap.

 

 

9 §

 

 

Bifalls yrkande om försäljning

Bifalls yrkande om försäljning

som avses i 8 §, anses hela

som avses i 8 §, anses hela

egendomen utmätt. Försäljning får

egendomen utmätt. Försäljning får

ej äga rum innan beslutet har

inte ske innan beslutet har fått laga

vunnit laga kraft, såvida ej egen-

kraft, såvida inte egendomen är

domen är sådan som avses i 4 §

sådan som avses i 4 § tredje

tredje stycket.

stycket.

 

 

Framställs ej yrkande som avses

Framställs

inte

yrkande som

i 8 § eller vinner sådant yrkande ej

avses i 8 § eller får sådant yrkande

bifall, skall den utmätta andelen

inte bifall,

ska

den utmätta

92

 

 

 

Borgenär, vars fordran är för- enad med handpanträtt eller retentionsrätt i utmätt egendom, är skyldig att ta emot betalning i förtid i den ordning som anges i 13 kap. Han eller hon måste dock inte avstå från sin pant- eller retentionsrätt utan att hans eller hennes fordran blir betald, om inte försäljning eller, i fråga om utmätt
När utmätning har skett av annat fartyg än registrerat skepp eller gods i fartyg eller av luftfartyg som inte är registrerat eller gods i luftfartyg, har borgenär, vars fordran är förenad med sjöpanträtt eller luftpanträtt i egendomen, rätt att få betalning ur egendomen, om han eller hon anmäler sin fordran
hos Kronofogdemyndigheten innan egendomen säljs eller, om försäljning sker under hand, senast när fördelning ska ske.
Borgenär, som har gjort an- mälan som avses i första stycket, kan, om hans eller hennes rätt till betalning är ostridig eller styrks, begära att egendomen säljs för hans eller hennes fordran. Har så- dan begäran framställts, får för- farandet inte läggas ned därför att frågan om försäljning för sökandens fordran förfaller.

bjudas ut till försäljning i den ordning som gäller för exekutiv försäljning av utmätt rättighet eller, i fråga om andel i fordran, drivas in när det kan ske. Detsamma gäller, om yrkande som avses i 8 § har bifallits men försäljning av hela egendomen eller indrivning av hela fordringen ej kommer till stånd.

andelen bjudas ut till försäljning i

Prop. 2021/22:206

den ordning

som

gäller för

Bilaga 2

tvångsvis

försäljning

av

utmätt

 

rättighet eller, i fråga om andel i

 

fordran, drivas in när det kan ske.

 

Detsamma

gäller, om

yrkande

 

som avses i 8 § har bifallits men

 

försäljning

av

hela

egendomen

 

eller indrivning av hela fordringen

 

inte kommer till stånd.

 

 

 

8kap. 10 §

När utmätning har skett av annat fartyg än registrerat skepp eller gods i fartyg eller av luftfartyg som ej är registrerat eller gods i luftfartyg, har borgenär, vars fordran är förenad med sjöpanträtt eller luftpanträtt i egendomen, rätt att få betalning ur egendomen, om han anmäler sin fordran hos

Kronofogdemyndigheten innan egendomen säljs eller, om försäljning sker under hand, senast när fördelning skall äga rum.

Borgenär, som har gjort an- mälan som avses i första stycket, kan, om hans rätt till betalning är ostridig eller styrks, begära att egendomen säljs för hans fordran. Har sådan begäran framställts, får förfarandet ej läggas ned därför att frågan om försäljning för

utmätningssökandens fordran förfaller.

8kap. 11 §

Borgenär, vars fordran är för- enad med handpanträtt eller retentionsrätt i utmätt egendom, är skyldig att taga betalning i förtid i den ordning som anges i 13 kap. Han är dock ej pliktig att avstå från sin pant- eller retentionsrätt utan att hans fordran blir betald, om ej försäljning eller, i fråga om

93

Borgenär, vars fordran är för- enad med förmånsrätt i utmätt egendom på grund av registrering av båtbyggnadsförskott, har rätt att få betalning ur egendomen, om han eller hon anmäler sin fordran enligt vad som sägs i 10 § första stycket.

Prop. 2021/22:206

utmätt fordran, indrivning sker för

fordran, indrivning sker för

Bilaga 2

fordran med lika eller bättre rätt.

fordran med lika eller bättre rätt.

8 kap.

12 §

Borgenär, vars fordran är för- enad med förmånsrätt i utmätt egendom på grund av registrering av båtbyggnadsförskott, har rätt att få betalning ur egendomen, om han anmäler sin fordran enligt vad som sägs i 10 § första stycket.

 

 

 

 

8 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

13 §23

 

 

 

 

En borgenär, vars fordran är

En borgenär, vars fordran är

förenad

med

företagshypotek i

förenad

med

företagshypotek i

utmätt egendom, har rätt att få

utmätt egendom, har rätt att få

betalning

ur

egendomen,

om

betalning

ur

egendomen,

om

borgenären

anmäler sin fordran

borgenären

anmäler sin fordran

hos

Kronofogdemyndigheten

hos

Kronofogdemyndigheten

innan egendomen säljs. Om för-

innan egendomen säljs. Om för-

säljning sker under hand eller

säljning sker under hand eller

utmätt fordran drivs in eller för-

utmätt fordran drivs in eller för-

säljning i annat fall inte behövs,

säljning i annat fall inte behövs,

görs anmälan senast när fördel-

görs anmälan senast när fördel-

ning ska äga rum.

 

ning ska ske.

 

 

Sökanden har dock företräde i

Sökanden har dock företräde i

den mån betalning till en borgenär

den mån betalning till en borgenär

som avses i första stycket är

som avses i första stycket är

obehövlig för att trygga borgenären

obehövlig för att trygga borgenären

och dem som har sämre

och dem som har sämre

förmånsrätt i egendomen på grund

förmånsrätt i egendomen på grund

av

företagshypotek.

Vid

av

företagshypotek.

Vid

prövningen ska hänsyn tas även

prövningen ska hänsyn tas även

till säkerhet som borgenären på

till säkerhet som borgenären på

annan grund har i egendom som

annan grund har i egendom som

tillhör gäldenären.

 

tillhör svaranden.

 

94

23 SFS senaste lydelse 2008:991.

8kap. 15 §24

Säljs

egendom

exekutivt

under

När

Kronofogdemyndigheten

konkurs, skall betalning utgå för

säljer egendom under konkurs, ska

de konkursboets

kostnader

som

betalning utgå för de konkursboets

enligt 14 kap. 18 § konkurslagen

kostnader som enligt 14 kap. 18 §

(1987:672) får tas ut ur egen-

konkurslagen (1987:672) får tas ut

domen,

om

kostnaderna anmäls

ur egendomen,

om kostnaderna

enligt vad som sägs i 10 § första

anmäls enligt vad som sägs i 10 §

stycket.

 

 

 

 

 

första stycket.

 

 

När

egendom

säljs exekutivt

När

Kronofogdemyndigheten

under konkurs eller utmätt fordran

säljer

egendom

under

konkurs

drivs in under konkurs, har även

eller utmätt fordran drivs in under

borgenär, vars fordran är förenad

konkurs, har även borgenär, vars

med förmånsrätt

enligt

10 §

fordran

är

förenad

med

förmånsrättslagen

(1970:979), rätt

förmånsrätt enligt 10 § förmåns-

att få betalning ur egendomen, om

rättslagen (1970:979), rätt att få

han anmäler sin fordran hos

betalning ur egendomen, om han

Kronofogdemyndigheten

innan

eller hon anmäler sin fordran hos

egendomen

säljs

eller,

om

Kronofogdemyndigheten

innan

försäljning sker under hand eller

egendomen säljs eller, om för-

utmätt fordran drivs in eller

säljning sker under hand eller

försäljning i annat fall inte behövs,

utmätt fordran drivs in eller för-

senast när fördelning skall äga

säljning i annat fall inte behövs,

rum.

 

 

 

 

 

senast när fördelning ska ske.

8kap. 17 §

Verkställigheten

skall

avbrytas,

Verkställigheten

ska avbrytas,

om influtna medel förslår att täcka

om inbetalda pengar räcker till att

sökandens fordran och fordringar

täcka sökandens

fordran och

med lika eller bättre rätt till

fordringar med lika eller bättre rätt

betalning ur medlen samt kostnad

till betalning ur pengarna samt

som skall tagas ut i målet.

 

kostnad som ska tas ut i målet.

Undantag från

första

stycket

Undantag från

första stycket

följer av 10 § andra stycket samt

följer av 10 § andra stycket samt

av 10 kap. 5 §, 11 kap. 1 och 2 §§

av 10 kap. 5 §, 11 kap. 1 och 2 §§

och 12 kap. 13 §.

 

 

och 12 kap. 13 §.

 

8kap. 18 §

När utmätt egendom har sålts, har

När utmätt egendom har sålts, har

köparen rätt att vid behov få

köparen rätt att vid behov få

handräckning av Kronofogde-

handräckning av

Kronofogde-

myndigheten för att komma i

myndigheten för att komma i

besittning av vad han har för-

besittning av vad han eller hon har

värvat. Därvid gäller i tillämpliga

förvärvat.

Därvid

gäller i

24SFS senaste lydelse 2003:531.

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

95

Prop. 2021/22:206

delar vad som sägs i 16 kap. 2–9,

tillämpliga delar vad som sägs i 15

Bilaga 2

11 och 12 §§.

kap. 1–8 och 16 kap. 1 och 2 §§.

9 kap. Försäljning av lös egendom i allmänhet och indrivning av utmätt fordran m.m.

9 kap.

2 §25

En auktion ska kungöras i god tid och på lämpligt sätt. Om det kan förutses att ett sammanträde behöver hållas för fördelning av köpeskillingen, ska kungörelsen

innehålla uppgift om sammanträdet.

Sökanden, gäldenären och annan känd sakägare vars rätt berörs av försäljningen ska i god tid underrättas särskilt, om inte en

underrättelse är uppenbart obehövlig.

För förhandling om försälj- ningen får Kronofogdemyndigheten besluta att bevakningssamman- träde ska hållas antingen samma dag som auktionen eller lämplig dag före denna.

En auktion ska kungöras i god tid och på lämpligt sätt. Om det ska hållas ett bevakningssammanträde eller om det kan förutses att ett sammanträde behöver hållas för fördelning av köpeskillingen, ska kungörelsen innehålla uppgift om det.

Sökanden, svaranden och annan känd sakägare vars rätt berörs av försäljningen ska i god tid underrättas särskilt, om inte en

underrättelse är uppenbart obehövlig.

 

 

 

 

9 kap.

 

 

 

 

 

 

 

6 §26

 

 

 

 

Om det inte lämnas något bud

Om det inte lämnas något bud

 

som godtas och fullföljs genom att

som godtas och fullföljs genom att

 

köpeskillingen eller handpenning

köpeskillingen eller handpenning

 

betalas genast, ska ett nytt

betalas genast, ska ett nytt

 

försäljningsförsök göras, om

inte

försäljningsförsök göras, om

inte

 

sökanden

avstår

från

det.

sökanden

avstår

från

det.

 

Detsamma gäller, om ett bud har

Detsamma gäller, om ett bud har

 

blivit ogiltigt enligt 5 § tredje

blivit ogiltigt enligt 5 § tredje

 

stycket.

 

 

 

stycket.

 

 

 

 

Om två auktioner har hållits

Om två auktioner har hållits

 

utan att egendomen har blivit såld

utan att egendomen har blivit såld

 

och det saknas anledning att anta

och det saknas anledning att anta

 

att egendomen kan säljas inom

att egendomen kan säljas inom

 

rimlig tid, ska ett nytt

rimlig tid, ska ett nytt

 

försäljningsförsök inte göras.

 

försäljningsförsök inte göras.

 

96

25 SFS senaste lydelse 2014:151.

 

 

 

 

 

26 SFS senaste lydelse 2014:151.

 

 

 

 

 

Om en ny auktion ska hållas,

Om en ny auktion ska hållas,

gäller 2–5 §§. Anmälan av en

gäller 2–5 §§. Anmälan av en

fordran som har skett för en auktion

fordran som har skett för en auktion

gäller även för ett senare

gäller även för ett senare

försäljningsförsök.

försäljningsförsök.

Om ett nytt försäljningsförsök

Om ett nytt försäljningsförsök

inte ska göras, ska utmätningen

inte ska göras, ska utmätningen

hävas. Detta gäller dock inte

hävas. Detta gäller dock inte

medel som har influtit eller inflyter

pengar som har kommit in eller

med anledning av redan vidtagna

kommer in i målet med anledning

åtgärder.

av redan vidtagna åtgärder.

9kap. 8 §

Utmätt egendom

bör

säljas

Utmätt egendom

bör

säljas

under hand, om det är sannolikt att

under hand, om det är sannolikt att

högre köpeskilling

kan

uppnås

högre köpeskilling

kan

uppnås

därigenom och sådan försäljning

därigenom och sådan försäljning

även i övrigt är ändamålsenlig.

även i övrigt är ändamålsenlig.

Sökanden, gäldenären och annan

Sökanden, svaranden och annan

känd sakägare vars rätt beror av

känd sakägare vars rätt beror av

försäljningen skall beredas tillfälle

försäljningen ska ges tillfälle att

att yttra sig i frågan, om anledning

yttra sig i frågan, om det finns

föreligger därtill.

 

 

anledning.

 

 

Försäljning får dock ej ske

Försäljning får dock inte ske

under hand, om egendomen häftar

under hand, om egendomen häftar

för sjö- eller luftpanträtt eller

för sjö- eller luftpanträtt eller

ovisshet råder härom samt det ej är

ovisshet råder härom samt det inte

känt vem som gör anspråk på

är känt vem som gör anspråk på

sådan panträtt eller var han

sådan panträtt eller var han eller

uppehåller sig.

 

 

hon uppehåller sig.

 

 

9kap. 10 §27

Har utmätning skett av egendom

Har utmätning skett av egendom

som gäldenären har förvärvat på

som svaranden har förvärvat på

kredit under

förbehåll

om

kredit

under

förbehåll

om

återtaganderätt för

kreditgivaren,

återtaganderätt

för

kreditgivaren,

får egendomen säljas endast om

får egendomen säljas endast om

köpeskillingen förslår till betalning

köpeskillingen

 

förslår

till

av kreditgivarens

fordran

eller

betalning

av

kreditgivarens

försäljningen med

kreditgivarens

fordran eller

försäljningen

med

samtycke i målet sker med

kreditgivarens

samtycke i

målet

förbehåll för hans eller hennes rätt

sker med förbehåll för hans eller

enligt avtalet.

 

 

 

hennes rätt enligt avtalet.

 

Kreditgivarens

fordran bestäms

Kreditgivarens fordran bestäms

enligt 36 § konsumentkreditlagen

enligt 36 § konsumentkreditlagen

(2010:1846) eller enligt 5 §

lagen

(2010:1846) eller enligt 5 §

lagen

27SFS senaste lydelse 2010:1848.

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

97

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

98

(1978:599)

om avbetalningsköp

(1978:599)

om avbetalningsköp

mellan näringsidkare m.fl. Är inte

mellan näringsidkare m.fl. Är inte

någon av dessa lagar tillämplig på

någon av dessa lagar tillämplig på

avtalet, bestäms fordringen likväl

avtalet, bestäms fordringen likväl

enligt sistnämnda paragraf, varvid

enligt sistnämnda paragraf, varvid

jämkning får ske efter vad som är

jämkning får ske efter vad som är

skäligt.

 

 

skäligt.

 

 

Sker försäljningen med för-

Sker försäljningen med för-

behåll för

kreditgivarens

rätt,

behåll för

kreditgivarens

rätt,

svarar därefter den som förvärvar

svarar därefter den som förvärvar

egendomen i stället för gäldenären

egendomen i stället för svaranden

för dennes

skyldigheter

enligt

för dennes

skyldigheter

enligt

avtalet.

 

 

avtalet.

 

 

9kap. 11 §

Om utmätt fordran är förfallen

Om utmätt fordran är förfallen

till betalning, skall Krono-

till

betalning,

ska

Krono-

fogdemyndigheten utan dröjsmål

fogdemyndigheten utan dröjsmål

anmoda

sekundogäldenären

att

uppmana

sekundogäldenären

att

betala sin skuld till myndigheten.

betala sin skuld till myndigheten.

Betalar

sekundogäldenären

ej

Betalar

inte sekundogäldenären

frivilligt, skall Kronofogdemyndig-

frivilligt,

ska

Kronofogdemyn-

heten utsöka

fordringen,

om

digheten

utsöka

fordringen,

om

exekutionstitel finns.

 

utsökningstitel finns.

 

 

Vad som föreskrivs i 4 kap. 23 §

Vad som föreskrivs i 4 kap. 23 §

första stycket får tillämpas även

första stycket får tillämpas även

när sekundogäldenären underlåter

när sekundogäldenären underlåter

att betala utmätt fordran utan att

att betala utmätt fordran utan att

ovisshet

råder

om fordringens

ovisshet

råder

om fordringens

bestånd.

 

 

 

bestånd.

 

 

 

 

9kap. 15 §

Har sökanden ej inom tid som

 

Har sökanden inte inom tid som

anges i 14 § första stycket yrkat att

anges i 14 § första stycket yrkat att

den intecknade egendomen skall

den intecknade egendomen ska tas

tagas i anspråk, skall pantbrevet

i

anspråk,

ska

pantbrevet

pantförskrivas till honom.

 

pantförskrivas

till

honom

eller

 

 

 

henne.

 

 

 

Pantförskrivning sker genom att

 

Pantförskrivning sker genom att

Kronofogdemyndigheten

till

Kronofogdemyndigheten

till

sökanden utfärdar bevis att pant-

sökanden utfärdar bevis att pant-

brevet utgör pant för hans fordran

brevet utgör pant för sökandens

och överlämnar pantbrevet eller,

fordran och överlämnar pant-

om annan än den intecknade

brevet eller, om annan än den

egendomens ägare innehar detta,

intecknade egendomens

ägare

underrättar

innehavaren

om

innehar detta, underrättar inne-

pantförskrivningen.

I

havaren om pantförskrivningen. I

underrättelsen

skall anges

att

underrättelsen

ska

anges att

innehavaren ej får lämna ut hand- lingen till skada för sökanden. Andel i pantbrev som tillkommer delägare i intecknad egendom får ej pantförskrivas för sig.

Bestämmelsen i 14 § andra stycket gäller även beträffande pantförskrivning av pantbrevet.

innehavaren inte får lämna ut

Prop. 2021/22:206

handlingen till skada för sökanden.

Bilaga 2

Andel i pantbrev som tillkommer

 

delägare i intecknad egendom får

 

inte pantförskrivas för sig.

 

Bestämmelsen i 14 § andra

 

stycket gäller även beträffande

 

pantförskrivning av pantbrevet.

 

9kap. 16 §

Bestämmelserna i 14 och 15 §§

Bestämmelserna i 14 och 15 §§

gäller även när skuldebrev som är

gäller även när skuldebrev som är

intecknat

i

luftfartyg

eller

intecknat

i

luftfartyg

eller

reservdelar till luftfartyg har ut-

reservdelar till luftfartyg har ut-

mätts hos den intecknade egen-

mätts hos den intecknade egen-

domens ägare.

 

 

domens ägare.

 

 

Pantförskrivning av

inteck-

Pantförskrivning av inteck-

ningshandlingen omfattar ej per-

ningshandlingen

omfattar

inte

sonligt betalningsansvar som en-

personligt

betalningsansvar

som

ligt handlingen åvilar utmätnings-

enligt handlingen åvilar svaranden.

gäldenären.

 

 

 

 

 

 

 

10 kap. Försäljning av registrerat skepp

10kap. 3 §

Utmätt skepp bör säljas inom fyra

Utmätt skepp bör säljas inom fyra

månader från utmätningen eller, i

månader från utmätningen eller, i

fall som avses i 4 kap. 27 § eller

fall som avses i 4 kap. 27 § eller 8

8 kap. 1 § tredje stycket, från det att

kap. 1 § tredje stycket, från det att

begäran om försäljning kom in till

begäran om försäljning kom in till

Kronofogdemyndigheten, om ej

Kronofogdemyndigheten, om inte

hinder möter eller anstånd beviljas

hinder uppstår eller anstånd

enligt 8 kap. 3 §.

beviljas enligt 8 kap. 3 §.

10kap. 4 §

Borgenär eller annan vars rätt

Borgenär eller annan vars rätt

kan vara beroende av skeppets

kan vara beroende av skeppets

försäljning får utlösa

sökanden.

försäljning får utlösa

sökanden.

Han träder därigenom i sökandens

Han eller hon träder därigenom i

ställe.

 

 

sökandens ställe.

 

 

Den som vill utlösa sökanden

Den som vill utlösa sökanden

skall, innan skeppet har sålts, till

ska, innan skeppet har sålts, till

Kronofogdemyndigheten

betala

Kronofogdemyndigheten

betala

exekutionsfordringen

och

upp-

utsökningsfordringen

och

upp-

komna förrättningskostnader.

komna förrättningskostnader.

99

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

100

10kap. 5 §

Borgenär, vars fordran är för-

Borgenär, vars fordran är för-

enad med sjöpanträtt i skeppet,

enad med sjöpanträtt i skeppet,

kan begära att detta säljs för hans

kan begära att detta säljs för hans

fordran, om hans rätt till betalning

eller hennes fordran, om hans eller

är ostridig eller styrks. Hör

hennes rätt till betalning är ostri-

skeppet till konkursbo, har även

dig eller styrks. Hör skeppet till

borgenär, vars fordran är förenad

konkursbo, har även borgenär,

med panträtt på grund av

vars fordran är förenad med panträtt

inteckning,

retentionsrätt

eller

grund

av

inteckning,

förmånsrätt enligt 10 § förmåns-

retentionsrätt

eller

förmånsrätt

rättslagen (1970:979), sådan be-

enligt

10 §

förmånsrättslagen

fogenhet.

 

 

(1970:979), sådan befogenhet.

Skall arvode eller annan kostnad

Ska arvode eller annan kostnad

för skeppets

förvaltning

under

för skeppets

förvaltning

under

konkurs utgå ur skeppet, kan

konkurs utgå ur skeppet, kan

förvaltaren begära att det säljs för

förvaltaren begära att det säljs för

den fordringen.

 

den fordringen.

 

 

 

Om borgenär, vars fordran är

Om borgenär, vars fordran är

förenad med sjöpanträtt i skeppet,

förenad med sjöpanträtt i skeppet,

har begärt att det säljs för hans

har begärt att det säljs för hans

fordran, får förfarandet ej läggas ned

fordran, får förfarandet inte läggas

därför att frågan om försäljning för

ned därför att frågan om försäljning

annan borgenärs eller konkursboets

för

annan

borgenärs

eller

räkning förfaller.

 

konkursboets räkning förfaller.

I fråga om rätt att utlösa

I fråga om rätt att utlösa

borgenär eller konkursbo som har

borgenär eller konkursbo som har

anslutit sig enligt första eller andra

anslutit sig enligt första eller andra

stycket tillämpas bestämmelserna

stycket tillämpas bestämmelserna

i 4 §.

 

 

i 4 §.

 

 

 

 

10kap. 6 §

Auktion skall kungöras i god tid

Auktion ska kungöras i god tid

och på lämpligt sätt. Kungörelsen

och på lämpligt sätt. Kungörelsen

skall

innehålla

uppgift

om

ska

innehålla

uppgift

om

sammanträde

för

fördelning

av

sammanträde

för

fördelning

av

köpeskillingen.

 

 

köpeskillingen om sådant sam-

 

 

 

 

 

manträde ska hållas.

 

Innehavare av fordran som bör

Innehavare av fordran som bör

iakttagas vid auktionen skall i

beaktas vid auktionen ska i

kungörelsen uppmanas att anmäla

kungörelsen uppmanas att anmäla

sin

rätt

till

Kronofogde-

sin

rätt

till

Kronofogde-

myndigheten senast vid auktio-

myndigheten senast vid auktio-

nen.

 

 

 

 

nen.

 

 

 

 

I sakägarförteckningen upptas,
förutom utsökningsfordringen, fordran som är förenad med sjö- panträtt, panträtt på grund av inteckning eller retentionsrätt samt förrättningskostnaderna.
Om skeppet hör till konkursbo, upptas även arvode och annan kostnad för skeppets förvaltning under konkursen. Är skeppet därjämte utmätt, upptas fordran som ska utgå med förmånsrätt enligt 10 § förmånsrättslagen (1970:979).
Med fordran som är förenad med panträtt på grund av in- teckning avses även fordran för vilken skepp har tagits i anspråk enligt 9 kap. 14 § samt rätt till betalning på grund av ägarhypo- tek.

10kap.

7 §28

Minst trettio dagar före auk-

Minst trettio dagar före auk-

tionen

skall underrättelser om

tionen

ska

underrättelser

om

försäljningen sändas till sökanden

försäljningen sändas till sökanden

och ägaren samt till kända

och ägaren samt till kända

borgenärer som har

sjöpanträtt,

borgenärer

som har

sjöpanträtt,

panträtt på grund av inteckning

panträtt på grund av inteckning

eller

retentionsrätt.

Blir

sådan

eller

retentionsrätt.

Blir

sådan

borgenär känd senare, skall under-

borgenär känd senare, ska under-

rättelse genast sändas till honom.

rättelse genast sändas till honom

Har registermyndigheten

uppgift

eller henne. Har registermyndig-

om adress, skall den användas.

heten uppgift om adress, ska den

Underrättelse till utrikes ort skall

användas.

 

 

 

om möjligt sändas med flygpost.

 

 

 

 

 

10kap. 10 §29

I sakägarförteckningen upptas,

förutom exekutionsfordringen, fordran som är förenad med sjö- panträtt, panträtt på grund av inteckning eller retentionsrätt samt förrättningskostnaderna.

Om skeppet hör till konkursbo, upptas även arvode och annan kostnad för skeppets förvaltning under konkursen. Är skeppet därjämte utmätt, upptas fordran som skall utgå med förmånsrätt enligt 10 § förmånsrättslagen (1970:979).

Med fordran som är förenad med panträtt på grund av in- teckning avses även fordran för vilken skepp har tagits i anspråk enligt 9 kap. 14 § samt rätt till betalning på grund av ägarhypo- tek.

10kap. 11 §

Fordringarna upptas efter det

Fordringarna upptas efter det

företräde som gäller enligt lag.

företräde som gäller enligt lag.

Ränta

och

annan biförpliktelse

Ränta

och

annan biförpliktelse

upptas

före

fordringens kapital-

upptas

före

fordringens kapital-

28SFS senaste lydelse 1994:480.

29SFS senaste lydelse 1994:480.

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

101

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

102

belopp, om ej borgenären yrkar

belopp, om inte sökanden yrkar

annat.

annat.

Förrättningskostnaderna upptas

Förrättningskostnaderna upptas

närmast före exekutionsfordringen.

närmast före utsökningsfordringen.

Fordran upptas även om den är

Fordran upptas även om den är

beroende av villkor eller tvistig. Är

beroende av villkor eller tvistig. Är

panträtt för fordran beroende av

panträtt för fordran beroende av

att sökt inteckning beviljas, upptas

att sökt inteckning beviljas, upptas

fordringen med det företräde som

fordringen med det företräde som

tillkommer den om inteckningen

tillkommer den om inteckningen

beviljas.

beviljas.

När försäljning har begärts av

När försäljning har begärts av

förvaltaren i konkurs, anses kon-

förvaltaren i konkurs, anses kon-

kursboet som sökande utan för-

kursboet som sökande utan för-

månsrätt, om ej annat följer av 5 §.

månsrätt, om inte annat följer av

 

5 §.

10kap. 13 §

I övrigt anges i sakägarför-

I övrigt anges i sakägarför-

teckningen

 

teckningen

 

1. sammanlagda

beloppet av

1. sammanlagda

beloppet av

fordringar med bättre rätt än

fordringar med bättre rätt än

exekutionsfordringen och förrätt-

utsökningsfordringen och förrätt-

ningskostnaderna (skyddsbeloppet)

ningskostnaderna

(skyddsbelop-

samt vilka fordringar som är

pet) samt vilka fordringar som är

skyddade,

 

skyddade,

 

2. det lägsta bud

som måste

2. det lägsta bud som måste

avges för att skeppet enligt 14 §

avges för att skeppet enligt 14 §

skall få säljas,

 

ska få säljas,

 

3. betalningsvillkoren.

3. betalningsvillkoren.

10kap. 14 §

Vid försäljningen skall skydds-

Vid försäljningen ska skydds-

beloppet täckas av köpeskillingen

beloppet täckas av köpeskillingen

för skeppet och andra medel som

för skeppet och andra tillgängliga

finns att tillgå.

pengar.

10kap. 16 §30

Den som ropar in skeppet är

Den som vinner budgivningen av

skyldig att efter inropet lämna

skeppet är därefter skyldig att

handpenning som motsvarar en

lämna handpenning som motsvarar

sjättedel av köpeskillingen, dock

en sjättedel av köpeskillingen, dock

ej mindre än de förrättningskost-

inte mindre än de förrättnings-

nader som skall utgå ur skeppet.

kostnader som ska utgå ur skeppet.

30SFS senaste lydelse 2007:277.

Handpenningen

skall betalas

Handpenningen

ska betalas

kontant, om ej inroparen ställer

kontant, om inte den som vinner

säkerhet för beloppet. Som säkerhet

budgivningen ställer säkerhet

för

får godtagas även fordran som är

beloppet. Som säkerhet får godtas

förenad med panträtt på grund av

även fordran som är förenad med

inteckning i skeppet, om den täcks

panträtt på grund av inteckning i

av köpeskillingen och kan anses

skeppet, om den täcks av köpe-

betryggande.

 

skillingen och kan anses betrygg-

 

 

ande.

 

 

Staten, kommun, landsting och

Staten, kommun, landsting och

kommunalförbund

behöver ej

kommunalförbund

behöver

inte

lämna handpenning men blir i fall

lämna handpenning men blir i fall

som avses i 22 § ersätt-

som avses i 22 § ersätt-

ningsskyldiga intill motsvarande

ningsskyldiga intill

motsvarande

belopp.

 

belopp.

 

 

Obetald del av den kontanta

Obetald del av den kontanta

köpeskillingen skall betalas senast

köpeskillingen ska betalas senast

vid det sammanträde som enligt 6 §

vid den tidpunkt Kronofogde-

har kungjorts för

köpeskillingens

myndigheten bestämmer.

 

fördelning.

 

 

 

 

När köpeskillingen har till fullo

När köpeskillingen har till fullo

betalats, får köparen komma i

betalats, får köparen komma i

besittning av skeppet.

besittning av skeppet.

 

Köparen blir personligen be-

Köparen blir personligen be-

talningsskyldig för vad som enligt

talningsskyldig för vad som enligt

överenskommelse har avräknats på

överenskommelse har avräknats på

köpeskillingen och den förre ägaren

köpeskillingen och den förre ägaren

blir fri från ansvar härför.

blir fri från ansvar härför.

 

10kap. 18 §

Innan skeppet ropas ut skall

Innan skeppet bjuds ut ska

redogörelse lämnas för innehållet

redogörelse lämnas för innehållet

i sakägarförteckningen. Upplys-

i sakägarförteckningen. Upplys-

ning skall lämnas om att skeppet

ning ska lämnas om att skeppet

ropas ut med förbehåll att inrop

bjuds ut med förbehåll att bud ska

skall prövas enligt 19 §.

prövas enligt 19 §.

10kap. 19 §

Innan inrop godtas skall Krono-

Innan bud godtas ska Krono-

fogdemyndigheten pröva, om det i

fogdemyndigheten pröva, om det i

14 § angivna villkoret för

14 § angivna villkoret för

försäljning är uppfyllt. Även om

försäljning är uppfyllt. Även om

detta är förhållandet får inropet ej

detta är förhållandet får budet inte

godtagas, om det är sannolikt att

godtas, om det är sannolikt att

avsevärt högre köpeskilling kan

avsevärt

högre köpeskilling kan

uppnås.

uppnås.

 

Utan hinder av första stycket

Utan hinder av första stycket

skall inrop godtagas, om samtliga

ska bud

godtas, om samtliga

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

103

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

104

berörda

sakägare medger det.

berörda

sakägare medger det.

Sökanden kan medge att inrop

Sökanden kan medge att bud

godtas

fastän förrättningskost-

godtas

fastän förrättningskost-

naderna ej har blivit täckta.

naderna inte har blivit täckta.

Inrop får ej mot sökandens

Bud får inte mot sökandens

bestridande godtagas, om exeku-

bestridande godtas, om utsök-

tionsfordringen ej täcks.

ningsfordringen inte täcks.

10kap. 20 §

Sedan inrop har godtagits skall

Sedan bud har godtagits ska den

inroparen omedelbart lämna före-

som

vunnit

budgivningen

skriven

handpenning.

 

Krono-

omedelbart

lämna

föreskriven

fogdemyndigheten

kan

dock

handpenning.

Kronofogdemyn-

begäran göra ett kort uppehåll i

digheten kan dock på begäran göra

handläggningen för att

bereda

ett kort uppehåll i handläggningen

inroparen

tillfälle

att

anskaffa

för att bereda denne tillfälle att

handpenning, om

uppehållet

ej

anskaffa

handpenning,

om

kan antagas medföra beaktans-

uppehållet inte kan antas medföra

värd olägenhet. Lämnas ej hand-

beaktansvärd

olägenhet. Lämnas

penning, skall skeppet ropas ut på

inte handpenning,

ska

skeppet

nytt.

 

 

 

 

 

bjudas ut på nytt.

 

 

Fullgör ej inroparen sin be-

Fullgör inte den som vunnit

talningsskyldighet

enligt

16

§

budgivningen sin betalningsskyl-

fjärde stycket, är inropet ogiltigt.

dighet enligt 16 § fjärde stycket, är

 

 

 

 

 

 

budet ogiltigt.

 

 

 

10kap. 21 §

Sker ej inrop som godtas och

Lämnas inte bud som godtas

fullföljs

genom

att handpenning

och fullföljs genom att hand-

lämnas, skall nytt försäljnings-

penning lämnas, ska nytt försälj-

försök göras, om sökanden begär

ningsförsök göras, om sökanden

det inom en vecka från auktionen.

begär det inom en vecka från

Har inrop blivit ogiltigt enligt 20

auktionen. Har bud blivit ogiltigt

§ andra stycket, skall nytt

enligt 20 § andra stycket, ska nytt

försäljningsförsök

göras,

om ej

försäljningsförsök

göras,

om inte

sökanden avstår därifrån.

 

sökanden avstår därifrån.

 

Har två auktioner hållits utan att

Har två auktioner hållits utan att

skeppet har blivit sålt och saknas

skeppet har blivit sålt och saknas

anledning antaga att skeppet kan

anledning anta att skeppet kan

säljas inom rimlig tid, får

säljas inom rimlig tid, får

Kronofogdemyndigheten

avvisa

Kronofogdemyndigheten

avvisa

begäran

om

nytt

försälj-

begäran

om

nytt

försälj-

ningsförsök.

 

 

ningsförsök.

 

 

Om ny auktion skall hållas,

Om ny auktion ska hållas, gäller

gäller vad som sägs i 6–20 §§.

vad som sägs i 6–20 §§. Anmälan

Anmälan av fordran som har skett

av fordran som har skett för en

för en auktion gäller även för

auktion gäller även för senare

senare auktion.

 

 

auktion.

 

 

 

Skall nytt försäljningsförsök ej göras, skall utmätningen hävas. Detta gäller dock ej medel som har influtit eller inflyter med an- ledning av redan vidtagna åtgär- der.

Ska nytt försäljningsförsök inte

Prop. 2021/22:206

göras, ska utmätningen hävas. Detta

Bilaga 2

gäller dock inte pengar som har

 

betalats in eller som betalas in

 

med anledning av redan vidtagna

 

åtgärder.

 

10kap. 22 §

När ny auktion hålls sedan inrop

När ny auktion hålls sedan bud

har blivit ogiltigt enligt 20 § andra

har blivit ogiltigt enligt 20 § andra

stycket,

skall

handpenningen

stycket, ska handpenningen tas i

tagas i anspråk i den mån det

anspråk i den mån det behövs för

behövs för att sammanlagt samma

att sammanlagt samma belopp ska

belopp skall uppnås som vid den

uppnås som vid den förra

förra auktionen jämte ränta därå,

auktionen

jämte

ränta

därå,

beräknad

enligt

5 §

räntelagen

beräknad

enligt

5 §

räntelagen

(1975:635), från utsatt dag för

(1975:635), från utsatt dag för

köpeskillingens fördelning till och

köpeskillingens fördelning till och

med den nya dagen för sådan

med den nya dagen för sådan

fördelning och för att även

fördelning och för att även

förrättningskostnaderna

med

förrättningskostnaderna

med

anledning av den nya auktionen

anledning av den nya auktionen

skall täckas. Detta gäller även om

ska täckas. Detta gäller även om

ändrade

förhållanden har inträtt.

ändrade förhållanden

har

inträtt.

Vad som ej behöver tagas i

Vad som inte behöver tas i

anspråk skall återlämnas när den

anspråk ska återlämnas när den

nye inroparen har fullgjort sin

nye vinnaren av budgivningen har

betalningsskyldighet. Blir skeppet

fullgjort sin betalningsskyldighet.

ej sålt vid den nya auktionen, är

Blir skeppet inte sålt vid den nya

hela handpenningen förverkad.

auktionen,

är hela handpenningen

 

 

 

 

förverkad.

 

 

 

 

Hålls ej ny auktion, skall hand-

Hålls inte ny auktion, ska hand-

penningen användas till betalning

penningen användas till betalning

av förrättningskostnader som har

av förrättningskostnader som har

blivit onyttiga. Vad som ej behöver

blivit onyttiga. Vad som inte

tagas i anspråk skall återlämnas.

behöver tas i anspråk ska

 

 

 

 

återlämnas.

 

 

 

10kap. 23 §

Köparen skall fullgöra sin be-

Köparen ska fullgöra sin be-

talningsskyldighet enligt 16 § fjärde

talningsskyldighet enligt 16 § fjärde

stycket

även

om

auktionen

stycket även om auktionen

överklagas.

 

 

överklagas.

Utan hinder av att auktionen

Utan hinder av att auktionen

överklagas får köparen komma i

överklagas får köparen komma i

besittning av skeppet, om ej annat

besittning av skeppet, om inte

har förordnats enligt 18 kap. 12

annat har beslutats enligt 18 kap.

eller 19

§ innan

han

har blivit

12 eller 19 § innan han eller hon

 

 

 

 

105

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

berättigad därtill. Får han på grund av sådant förordnande ej komma i besittning av skeppet och är hindret ej hävt inom tre månader från utsatt dag för köpeskillingens fördelning, får han frånträda köpet och återfå vad han har betalat jämte upplupen ränta, om han gör anmälan därom hos Kronofogde-

myndigheten medan hindret alltjämt består.

har blivit berättigad därtill. Får han eller hon på grund av sådant beslut inte komma i besittning av skeppet och är hindret inte hävt inom tre månader från utsatt dag för köpeskillingens fördelning, får han eller hon frånträda köpet och återfå vad han eller hon har betalat jämte upplupen ränta, om han eller hon gör anmälan därom hos Kronofogdemyndigheten medan hindret fortfarande består.

11 kap. Försäljning av registrerat luftfartyg m.m.

 

 

 

11 kap.

 

 

 

 

 

1 §

 

 

Beträffande exekutiv försäljning

Beträffande

tvångsvis

försälj-

av

registrerat luftfartyg

och

ning av registrerat luftfartyg och

intecknade reservdelar till luft-

intecknade reservdelar till luft-

fartyg tillämpas 10 kap., om ej

fartyg tillämpas 10 kap., om inte

annat föreskrivs nedan.

 

 

annat föreskrivs nedan.

 

I fråga om vissa främmande

I fråga om vissa främmande

luftfartyg eller intecknade reserv-

luftfartyg eller intecknade reserv-

delar till sådana luftfartyg skall

delar till sådana luftfartyg skall

även tillämpas lagen (1955:229) i

även tillämpas lagen (1955:229) i

anledning av Sveriges tillträde till

anledning av Sveriges tillträde till

1948

års konvention

rörande

1948 års konvention

rörande

internationellt erkännande

av

rätt

internationellt

erkännande

av rätt

till luftfartyg.

 

 

till luftfartyg.

 

 

Bestämmelserna i detta kapitel

Bestämmelserna i detta kapitel

gäller ej försäljning av andel i eller

gäller inte försäljning av andel i

villkorlig rätt till luftfartyg eller

eller villkorlig rätt till luftfartyg

reservdelar.

 

 

eller reservdelar.

 

 

11 kap.

 

3 §

 

Vad som sägs om pantbrev och

Vad som sägs om pantbrev och

 

tillägg i 10 kap. 12 och 15 §§ skall

tillägg i 10 kap. 12 och 15 §§ ska

 

i stället gälla intecknat skuldebrev

i stället gälla intecknat skuldebrev

 

och ränta som anges i 19 a § lagen

och ränta som anges i 19 a § lagen

 

(1955:227) om inskrivning av rätt

(1955:227) om inskrivning av rätt

 

till luftfartyg. I fall som avses i 10

till luftfartyg. I fall som avses i 10

 

kap. 12 § andra stycket upptas,

kap. 12 § andra stycket upptas,

 

i stället för tio procents tillägg, ett

i stället för tio procents tillägg, ett

 

belopp motsvarande ett års ränta

belopp motsvarande ett års ränta

 

enligt det intecknade skuldebrevet.

enligt det intecknade skuldebrevet.

 

Om reservdelar skall säljas på

Om reservdelar ska säljas på

 

begäran av borgenär som ej har

begäran av borgenär som inte har

106

inteckning för sin fordran, får

inteckning för sin fordran, får

 

 

skyddsbelopp enligt 10 kap. 13 § 1 ej i något fall bestämmas högre än till två tredjedelar av det värde som i målet har åsatts reservdelarna av

sakkunniga som Krono- fogdemyndigheten har anlitat.

I fall som avses i andra stycket får, vid fördelning av influtna medel, den som har inteckning i reservdelarna ej till skada för borgenär som ej har inteckning göra sin rätt gällande till högre belopp än som svarar mot två tredjedelar av köpeskillingen

minskad med förrätt- ningskostnaderna. Därvid skall i fall som avses i 10 kap. 22 § handpenning för reservdelarna läggas till köpeskillingen, i den mån den ej skall tillkomma in- roparen.

skyddsbelopp

enligt

10

kap.

Prop. 2021/22:206

13 § 1 inte i något fall bestämmas

Bilaga 2

högre än till två tredjedelar av det

 

värde som i målet har åsatts

 

reservdelarna

av sakkunniga

som

 

Kronofogdemyndigheten

har

 

anlitat.

 

 

 

 

I fall som avses i andra stycket

 

får, vid fördelning av pengar, den

 

som har inteckning i reservdelarna

 

inte till skada för borgenär som

 

inte har inteckning göra sin rätt

 

gällande till högre belopp än som

 

svarar mot två tredjedelar av köpe-

 

skillingen

minskad

 

med

 

förrättningskostnaderna.

Därvid

 

ska i fall som avses i 10 kap. 22 §

 

handpenning

för reservdelarna

 

läggas till köpeskillingen, i den

 

mån den inte ska tillkomma den

 

som vunnit budgivningen.

 

 

11kap. 3 a §31

Nyttjanderätt

är

skyddad utan

Nyttjanderätt

är skyddad utan

särskilt förbehåll,

om

rättigheten

särskilt förbehåll, om rättigheten har

har bättre rätt än exekutionsford-

bättre rätt än utsökningsford-

ringen.

 

 

 

 

ringen.

 

 

 

Om sakägarförteckningen upp-

Om

sakägarförteckningen

tar en rättighet som inte enligt

upptar en rättighet som inte enligt

första stycket är skyddad utan

första stycket är skyddad utan

särskilt förbehåll, skall luft-

särskilt förbehåll, ska luftfartyget

fartyget först ropas ut utan för-

först bjudas ut utan förbehåll för

behåll för rättighetens bestånd och

rättighetens

bestånd och därefter

därefter

med

sådant

förbehåll.

med sådant förbehåll. Uppnås vid

Uppnås vid det senare utropet bud

den senare budgivningen bud som

som täcker fordringar med bättre

täcker fordringar med bättre rätt

rätt än rättigheten eller som, utan

än rättigheten eller som, utan att

att täcka dem, är lika högt som

täcka dem, är lika högt som eller

eller högre än budet vid det

högre än budet vid den föregående

föregående utropet, har budet vid

budgivningen, har budet vid den

det senare utropet företräde. Att

senare budgivningen

företräde.

ägarhypotek inte täcks, utgör inte

Att ägarhypotek inte täcks, utgör

hinder mot att bud med förbehåll

inte hinder mot att bud med

för rättigheten godtas.

 

förbehåll för rättigheten godtas.

Upptar

sakägarförteckningen

Upptar

sakägarförteckningen

två eller flera sådana rättigheter

två eller flera

sådana

rättigheter

31 SFS senaste lydelse 2004:84.

 

 

 

 

107

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

som avses i andra stycket, skall luftfartyget först ropas ut utan förbehåll för någon av rättig- heterna och därefter med förbehåll först endast för den rättighet som har bästa rätt och efter hand för ökat antal rättigheter enligt deras inbördes ordning. Ett bud som skyddar fler rättigheter än ett annat bud har företräde framför detta, om det inte leder till sämre täckning av fordran som har bättre rätt än någon av rättigheterna.

När ett bud med förbehåll för en rättighet inte täcker fordringar med bättre rätt, kan rättighetshavaren skydda sin rättighet genom att betala skillnaden mellan det budet och bud utan förbehåll för rättigheten eller så stor del av skillnaden som behövs för att täcka fordringar med bättre rätt.

Om rättighetshavaren i fall som avses i tredje stycket är villig att betala enligt vad som sägs i fjärde stycket men det sålunda erbjudna beloppet, till följd av att flera tillskott behövs, inte ensamt eller i förening med annat tillskott som bjuds är tillräckligt för att hans rättighet skall skyddas, skall luftfartyget ropas ut med förbehåll för rättigheten och den eller de rättigheter som är skyddade genom tidigare bud och annat tillskott som bjuds.

Om en borgenär vars fordran inte har blivit täckt genom ett visst bud godtar budet, skall fordringen vid tillämpningen av andra–femte styckena anses täckt.

Om en rättighetshavare i stället för att betala ställer säkerhet, skall det gälla.

som avses i andra stycket, ska luftfartyget först bjudas ut utan förbehåll för någon av rättig- heterna och därefter med förbehåll först endast för den rättighet som har bästa rätt och efter hand för ökat antal rättigheter enligt deras inbördes ordning. Ett bud som skyddar fler rättigheter än ett annat bud har företräde framför detta, om det inte leder till sämre täckning av fordran som har bättre rätt än någon av rättigheterna.

När ett bud med förbehåll för en rättighet inte täcker fordringar med bättre rätt, kan rättighetshavaren skydda sin rättighet genom att betala skillnaden mellan det budet och bud utan förbehåll för rättigheten eller så stor del av skillnaden som behövs för att täcka fordringar med bättre rätt.

Om rättighetshavaren i fall som avses i tredje stycket är villig att betala enligt vad som sägs i fjärde stycket men det sålunda erbjudna beloppet, till följd av att flera tillskott behövs, inte ensamt eller i förening med annat tillskott som bjuds är tillräckligt för att hans eller hennes rättighet ska skyddas, ska luftfartyget bjudas ut med förbehåll för rättigheten och den eller de rättigheter som är skyddade genom tidigare bud och annat tillskott som bjuds.

Om en borgenär vars fordran inte har blivit täckt genom ett visst bud godtar budet, ska fordringen vid tillämpningen av andra–femte styckena anses täckt.

Om en rättighetshavare i stället för att betala ställer säkerhet, ska det gälla.

11 kap.

4 §

Vid försäljning av flera luft-

Vid försäljning av flera luft-

fartyg skall varje luftfartyg ropas

fartyg ska varje luftfartyg bjudas

ut för sig. Luftfartyg som är i

ut för sig. Luftfartyg som är i

108

samma ägares hand och svarar för

samma ägares hand och svarar för

samma

fordringar

skall

dock

samma fordringar ska dock bjudas

ropas ut gemensamt, om ägaren

ut gemensamt, om ägaren eller

eller borgenär ej begär särskild

borgenär

inte

begär

särskild

försäljning av visst eller vissa

försäljning av visst eller vissa

luftfartyg. Särskild

sakägarför-

luftfartyg.

Särskild

sakägarför-

teckning skall upprättas för egen-

teckning ska upprättas för egen-

dom som ropas ut för sig. Be-

dom som bjuds ut för sig. Be-

träffande fordran för vilken flera

träffande fordran för vilken flera

luftfartyg svarar skall i förteck-

luftfartyg svarar ska i förteck-

ningen anmärkas att mindre be-

ningen anmärkas att mindre be-

lopp än som anges i förteckningen

lopp än som anges i förteckningen

kan komma att falla på egendomen

kan komma att falla på egendomen

till följd av att köpeskillingen för

till följd av att köpeskillingen för

annan

egendom lämnar tillgång

annan egendom

lämnar

tillgång

till betalning av fordringen eller

till betalning av fordringen eller

del därav.

 

 

 

del därav.

 

 

 

 

Bestämmelserna i första stycket

Bestämmelserna i första stycket

gäller också i fråga om försäljning

gäller också i fråga om försäljning

av luftfartyg

och

intecknade

av luftfartyg

och

intecknade

reservdelar.

Luftfartyg

och

reservdelar.

Luftfartyg

och

reservdelar får dock ej ropas ut

reservdelar får dock inte bjudas ut

gemensamt,

om

fordran

har

gemensamt,

om

fordran har

bevakats av borgenär som ej har

bevakats av borgenär som inte har

inteckning i reservdelarna.

 

inteckning i reservdelarna.

 

Reservdelar som ej ropas ut

Reservdelar som inte bjuds ut

gemensamt med luftfartyg kan på

gemensamt med luftfartyg kan på

begäran av ägaren eller borgenär

begäran av ägaren eller borgenär

ropas ut i skilda poster, med

bjudas ut i skilda poster, med

förbehåll att försäljning av sådan

förbehåll att försäljning av sådan

post sker endast om försäljningen

post sker endast om försäljningen

med hänsyn även till de bud som

med hänsyn även till de bud som

avges för andra poster kan god-

avges för andra poster kan godtas

tagas enligt 10 kap. 19 §.

 

enligt 10 kap. 19 §.

 

 

11kap. 5 §

Omfattar inteckning flera luft-

Omfattar inteckning flera luft-

fartyg eller luftfartyg och reserv-

fartyg eller luftfartyg och reserv-

delar, får fordringen innestå enligt

delar, får fordringen innestå enligt

10 kap. 15 § endast om

all den

10 kap.

15 § endast om

all

den

intecknade egendomen har blivit

intecknade egendomen har

blivit

utmätt och säljs vid gemensamt

utmätt och säljs vid gemensamt

utrop.

 

 

 

budgivningsförfarande.

 

 

I stället

för 10 kap. 16 § sjätte

I stället för 10 kap. 16 § sjätte

stycket

gäller

33 §

lagen

stycket

gäller

33 §

lagen

(1955:227) om inskrivning av rätt

(1955:227) om inskrivning av rätt

till luftfartyg.

 

 

till luftfartyg.

 

 

 

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

109

Prop. 2021/22:206 12 kap. Försäljning av fast egendom

Bilaga 2

 

 

12 kap.

 

 

 

 

 

4 §

 

 

 

Fastighetens ägare

skall

Fastighetens

ägare

ska

efter

anmodan tillhandahålla de hand-

uppmaning

tillhandahålla

de

lingar som visar hans äganderätt

handlingar som visar hans eller

eller tjänar till upplysning om

hennes äganderätt eller tjänar till

rättigheter som besvärar fastig-

upplysning om rättigheter som be-

heten eller om tillbehör till denna

svärar fastigheten eller om till-

och uppge vilka som har fordran

behör till denna och uppge vilka

eller rättighet som bör iakttagas

som har fordran eller rättighet som

vid egendomens

försäljning.

bör iakttagas

vid

egendomens

Kronofogdemyndigheten

skall

försäljning.

Kronofogdemyn-

även på annat sätt söka införskaffa

digheten ska även på annat sätt

utredning i dessa hänseenden samt

söka införskaffa utredning i dessa

om den belastning som rättighet

hänseenden samt om den belast-

utgör och det vederlag som utgår.

ning som rättighet utgör och det

 

 

 

vederlag som utgår.

 

 

 

 

 

12 kap.

 

 

 

 

 

 

6 §

 

 

 

Ägare till utmätt fastighet får ej

Ägare till utmätt fastighet får

minska dess värde genom att

inte minska dess värde genom att

överlåta tillbehör eller genom att

överlåta tillbehör eller genom att

annat än till husbehov avverka

annat än till husbehov avverka

skog, bedriva grus- eller stentäkt

skog, bedriva grus- eller stentäkt

eller på annat sätt utnyttja

eller på annat sätt utnyttja

naturtillgångarna

eller

förändra

naturtillgångarna

eller

förändra

fastigheten. Om ej annat följer av

fastigheten. Om inte annat följer

8 eller 9 §, får

han

i övrigt

av 8 eller 9 §, får han eller hon i

tillgodogöra sig vanlig avkastning

övrigt tillgodogöra sig

vanlig

till dess fastigheten har sålts och

avkastning till dess fastigheten har

skall tillträdas av köparen. Sådan

sålts och ska tillträdas av köparen.

rätt föreligger dock ej i fråga om

Sådan rätt föreligger dock inte i

växande

gröda

eller

annan

fråga om växande gröda eller

avkastning som har förklarats ingå

annan avkastning som har förklarats

i försäljningen.

 

 

ingå i försäljningen.

 

Ägaren får ej upplåta rättighet

Ägaren får inte upplåta rättighet

som går utöver vad som är

som går utöver vad som är

medgivet

enligt

första

stycket.

medgivet

enligt

första

stycket.

Kronofogdemyndigheten

kan för-

Kronofogdemyndigheten kan för-

bjuda honom att upplåta rättighet

bjuda honom eller henne att upplåta

som kan

försvåra fastighetens

rättighet

som

kan

försvåra

försäljning.

 

 

 

fastighetens försäljning.

 

På begäran av ägaren kan

På begäran av ägaren kan

Kronofogdemyndigheten

medge

Kronofogdemyndigheten

medge

undantag från första eller andra

undantag från första eller andra

stycket i den mån det kan ske utan

stycket i den mån det kan ske utan

110

Borgenär, vars fordran är för- enad med förmånsrätt i fastigheten enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller 2
förmånsrättslagen (1970:979), kan begära att fastigheten säljs för hans eller hennes fordran, om hans eller hennes rätt till betalning är ostridig eller styrks. Hör fastigheten till konkursbo, har även borgenär, vars fordran är förenad med panträtt i fastigheten, sådan befogenhet.
Förvaltaren i en konkurs kan begära att fastigheten säljs för den rätt till betalning som följer med ett ägarhypotek i fastigheten.
Utmätt fastighet bör säljas inom fyra månader från utmätningen eller, i fall som avses i 4 kap. 27 § eller 8 kap. 1 § tredje stycket, från det att begäran om försäljning kom in till Kronofogdemyn- digheten, om inte hinder möter eller anstånd beviljas enligt 8 kap. 3 §. Anstånd får inte utan synner- liga skäl medges utöver ett år från nämnda tidpunkt.

intrång i utmätningssökandens rätt

intrång i sökandens rätt och i

Prop. 2021/22:206

och i övrigt är lämpligt.

övrigt är lämpligt.

Bilaga 2

12kap. 11 §

Utmätt fastighet bör säljas inom fyra månader från utmätningen eller, i fall som avses i 4 kap. 27 § eller 8 kap. 1 § tredje stycket, från det att begäran om försäljning kom in till kronofogdemyn- digheten, om ej hinder möter eller anstånd beviljas enligt 8 kap. 3 §. Anstånd får ej utan synnerliga skäl medges utöver ett år från nämnda tidpunkt.

12kap. 12 §

Borgenär eller annan vars rätt

Borgenär eller annan vars rätt

kan vara beroende av fastighetens

kan vara beroende av fastighetens

försäljning får utlösa sökanden.

försäljning får utlösa

sökanden.

Han träder därigenom i sökandens

Han eller hon träder därigenom i

ställe.

sökandens ställe.

 

 

Den som vill utlösa sökanden

Den som vill utlösa sökanden

skall, innan fastigheten har sålts,

ska, innan fastigheten har sålts, till

till Kronofogdemyndigheten be-

Kronofogdemyndigheten

betala

tala exekutionsfordringen och upp-

utsökningsfordringen

och

upp-

komna förrättningskostnader.

komna förrättningskostnader.

12kap. 13 §32

Borgenär, vars fordran är för- enad med förmånsrätt i fastigheten enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller 2

förmånsrättslagen (1970:979), kan begära att fastigheten säljs för hans fordran, om hans rätt till betalning är ostridig eller styrks. Hör fastigheten till konkursbo, har även borgenär, vars fordran är förenad med panträtt i fastigheten, sådan befogenhet.

Förvaltaren i en konkurs kan begära att fastigheten säljs för den rätt till betalning som följer med ett ägarhypotek i fastigheten.

32 SFS senaste lydelse 1994:444.

111

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

Förvaltaren kan också begära att fastigheten säljs för hans fordran avseende arvode och sådana kostnader för fastighetens vård under konkursen som skall utgå ur fastigheten, om konkursgäldenären är en juridisk person.

Vill borgenär ansluta sig enligt första stycket, skall han anmäla det hos Kronofogdemyndigheten

senast två veckor före bevakningssammanträdet.

Om borgenär, vars fordran är förenad med förmånsrätt i fastig- heten enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller 2 förmånsrättslagen, har begärt att fastigheten säljs för hans fordran, får förfarandet ej läggas ned därför att frågan om försäljning för annan borgenärs eller konkursboets räkning förfaller.

I fråga om rätt att lösa ut den som har anslutit sig enligt första eller andra stycket tillämpas be- stämmelserna i 12 §.

Förvaltaren kan också begära att fastigheten säljs för hans eller hennes fordran avseende arvode och sådana kostnader för fastighetens vård under konkursen som ska utgå ur fastigheten, om konkursgäldenären är en juridisk person.

Vill borgenär ansluta sig enligt första stycket, ska han eller hon anmäla det hos Kronofogde- myndigheten senast två veckor före bevakningssammanträdet.

Om borgenär, vars fordran är förenad med förmånsrätt i fastig- heten enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller 2 förmånsrättslagen, har begärt att fastigheten säljs för hans eller hennes fordran, får förfarandet inte läggas ned därför att frågan om försäljning för annan borge- närs eller konkursboets räkning förfaller.

I fråga om rätt att lösa ut den som har anslutit sig enligt första eller andra stycket tillämpas be- stämmelserna i 12 §.

12 kap.

 

 

16 §

 

 

Vad som har influtit genom

Inkommen betalning efter sär-

särskild försäljning av tillbehör

skild försäljning av tillbehör till-

tillkommer dem som har ford-

kommer dem som har fordringar

ringar med rätt i fastigheten med

med rätt i fastigheten med det

det företräde mellan dem som

företräde mellan dem som gäller

gäller enligt lag. Den som har

enligt lag. Den som har fordran

fordran med panträtt i fastigheten

med panträtt i fastigheten kan

kan avstå från betalning utan att

avstå från betalning utan att det

det minskar hans rätt i fastigheten

minskar hans eller hennes rätt i

i övrigt. Innehavare av fordran

fastigheten i övrigt. Innehavare av

med panträtt på grund av

fordran med panträtt på grund av

gemensam inteckning får dock ej

gemensam inteckning får dock inte

avstå från betalning ur till-

avstå från

betalning

med

behörsmedel under annan förut-

anledning av genomförd försälj-

sättning än att samtycke till av-

ning av tillbehör under annan

ståendet har lämnats av såväl

förutsättning än att samtycke till

ägare till övriga av inteckningen

avståendet har lämnats av såväl

besvärade fastigheter som inne-

ägare till övriga av inteckningen

havare av panträtt vilken gäller i

besvärade

fastigheter

som

en eller flera av fastigheterna med

innehavare av panträtt vilken gäller

112

lika rätt som eller sämre rätt än

i en eller flera av fastigheterna

inteckningen.

med lika rätt som eller sämre rätt

 

än inteckningen.

 

 

Avstående som inverkar på vill-

Avstående

som

inverkar

koren vid fastighetens försäljning

villkoren vid fastighetens försälj-

på auktion skall ske senast vid

ning på auktion ska ske senast vid

bevakningssammanträdet och kan

bevakningssammanträdet eller, om

därefter ej återkallas.

bevakningssammanträde inte

ska

 

hållas, vid den tidpunkt Krono-

 

fogdemyndigheten

bestämmer.

 

Avstående

kan

därefter

inte

 

återkallas.

 

 

 

12kap. 17 §

Om medel som har influtit

Om

betalning

efter särskild

genom särskild försäljning av

försäljning av tillbehör räcker att

tillbehör förslår att förnöja sök-

förnöja sökanden samt dem som

anden samt dem som har bättre

har bättre rätt och inte har avstått

rätt och ej har avstått från betal-

från betalning,

ska

förfarandet

ning, skall förfarandet avbrytas,

avbrytas, om inte egendom är

såvida ej egendom är avträdd till

avträdd

till

konkurs

och

konkurs och förvaltaren begär att

förvaltaren begär att

förfarandet

förfarandet skall fortgå.

ska fortsätta.

 

 

 

12kap. 18 §

Senast när sakägarförteckning har upprättats ska sökanden, svar- anden och annan känd sakägare vars rätt berörs av försäljningen ges tillfälle att yttra sig om bud- givningsförfarandet.

Tid och plats för auktion på

Tid och plats för auktionen samt

fastighet bestäms av Kronofogde-

hur bud ska lämnas bestäms av

myndigheten.

Kronofogdemyndigheten.

Fastighetens ägare och inne-

Fastighetens ägare och inne-

havare av nyttjanderätt till fastig-

havare av nyttjanderätt till fastig-

heten är skyldiga att låta fastig-

heten är skyldiga att låta fastig-

heten visas på lämplig tid.

heten visas på lämplig tid.

12kap. 19 §

För förhandling om försälj-

För förhandling om försälj-

ningen skall bevakningssamman-

ningen får Kronofogdemyndigheten

träde hållas antingen samma dag

besluta att bevakningssamman-

som auktionen eller lämplig dag

träde ska hållas antingen samma

före denna.

dag som auktionen eller lämplig

 

dag före denna.

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

113

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

Om det inte ska hållas ett be- vakningssammanträde ska Krono- fogdemyndigheten bestämma en senaste dag när fordran eller rättig- heter senast ska anmälas.

12kap. 20 §

Auktionen skall kungöras i god

Auktionen ska kungöras i god tid

tid och på lämpligt sätt. Kun-

och på lämpligt sätt. Kungörelsen

görelsen skall innehålla uppgift om

ska innehålla uppgift om till-

bevakningssammanträde

 

och

trädesdag samt om bevakningssam-

sammanträde för

fördelning

av

manträde

och

sammanträde

för

köpeskillingen.

 

 

 

 

fördelning

av

köpeskillingen

om

 

 

 

 

 

 

sådana sammanträden ska hållas.

Innehavare

av

fordran

eller

Innehavare

av fordran

eller

rättighet som bör iakttagas vid

rättighet som bör beaktas vid auk-

auktionen skall i kungörelsen upp-

tionen ska i kungörelsen uppmanas

manas att anmäla sin rätt till

att

anmäla

sin

rätt

till

Kronofogdemyndigheten

senast

Kronofogdemyndigheten senast

vid bevakningssammanträdet.

 

vid den tidpunkt som Kronofogde-

 

 

 

 

 

 

myndigheten bestämmer.

 

Har

Kronofogdemyndigheten

Har

 

Kronofogdemyndigheten

förordnat om särskild försäljning

beslutat om särskild försäljning av

av tillbehör, får kungörelsen ej

tillbehör,

får

kungörelsen

inte

utfärdas

förrän

försäljningen

har

utfärdas förrän

försäljningen

har

vunnit laga kraft och köpe-

fått laga kraft och köpeskillingen

skillingen har betalats eller frågan

har betalats eller frågan om sådan

om sådan försäljning har förfallit.

försäljning har förfallit.

 

 

12kap. 24 §

När förhandlingen vid bevak-

Kronofogdemyndigheten

ska

ningssammanträdet har avslutats,

upprätta en

sakägarförteckning

upprättas sakägarförteckning.

när en förhandling vid ett bevak-

 

ningssammanträde har avslutats

 

eller, om bevakningssammanträde

 

inte ska hållas, vid en annan tid-

 

punkt som

Kronofogdemyndig-

 

heten bestämmer.

 

 

 

 

12 kap.

 

 

 

 

 

 

 

25 §33

 

 

 

 

 

I sakägarförteckningen

upptas

I sakägarförteckningen upptas

 

förutom exekutionsfordringen

förutom utsökningsfordringen

 

 

1. fordran som skall utgå med

1. fordran

som

ska

utgå

med

 

förmånsrätt

enligt 6 §

1 eller

förmånsrätt

enligt

6

§ 1

eller

 

7 § 1 eller

2 förmånsrättslagen

7 § 1 eller

2 förmånsrättslagen

114

33 SFS senaste lydelse 1994:480.

 

 

 

 

 

 

(1970:979) och som förfaller till

(1970:979) och som förfaller till

betalning senast den tillträdesdag

betalning senast den tillträdesdag

som anges i 36 §,

 

 

 

 

som anges i 36 §,

 

 

 

2. fordran som

är

förenad

med

2. fordran

som

är

förenad

med

panträtt i fastigheten,

 

 

panträtt i fastigheten,

 

3. nyttjanderätt, servitut

eller

3. nyttjanderätt,

servitut

eller

rätt till elektrisk kraft som be-

rätt till elektrisk kraft som be-

svärar fastigheten, om rättigheten

svärar fastigheten, om rättigheten

är inskriven eller grundar sig på

är inskriven eller grundar sig på

skriftlig

handling

 

som

är

skriftlig

handling

som

är

tillgänglig eller avser hyra av en

tillgänglig eller avser hyra av en

bostadslägenhet

i

en

fastighet,

bostadslägenhet

i

en fastighet,

som är taxerad som hyreshus-

som är taxerad som hyreshus-

enhet, om hyresgästen har tillträtt

enhet, om hyresgästen har tillträtt

lägenheten, dock ej sådan rättighet

lägenheten,

dock

inte sådan

som

skall

bestå

oavsett

rättighet som ska bestå oavsett

fastighetens försäljning,

 

 

fastighetens försäljning,

 

4. förrättningskostnaderna.

 

4. förrättningskostnaderna.

 

Om fastigheten tillhör kon-

Om fastigheten tillhör kon-

kursbo, upptas även arvode och

kursbo, upptas även arvode och

annan kostnad

för

fastighetens

annan kostnad för

fastighetens

förvaltning under konkursen.

 

förvaltning under konkursen.

 

12kap. 26 §

Fordringar och rättigheter upptas

Fordringar och rättigheter upptas

efter det företräde som gäller enligt

efter det företräde som gäller enligt

lag. Ränta och annan biförpliktelse

lag. Ränta och annan biförpliktelse

upptas

före

fordringens

upptas

före

fordringens

kapitalbelopp, om ej borgenären

kapitalbelopp, om inte borgenären

yrkar annat.

 

 

yrkar annat.

 

 

 

Förrättningskostnaderna

upptas

Förrättningskostnaderna

upptas

närmast

före

exekutionsford-

närmast före utsökningsfordringen.

ringen.

 

 

 

 

 

 

 

Fordran

eller

rättighet

upptas

Fordran eller

rättighet

upptas

även om den är beroende av vill-

även om den är beroende av vill-

kor eller tvistig. Är panträtt för

kor eller tvistig. Är panträtt för

fordran beroende av att sökt

fordran beroende av att sökt

inteckning beviljas eller är in-

inteckning beviljas eller är in-

skrivning av rättighet sökt men

skrivning av rättighet sökt men

ännu ej beviljad, upptas ford-

ännu inte beviljad, upptas ford-

ringen eller rättigheten med det

ringen eller rättigheten med det

företräde som tillkommer den om

företräde som tillkommer den om

inteckningen eller inskrivningen

inteckningen eller inskrivningen

beviljas.

 

 

 

beviljas.

 

 

 

När försäljning har begärts av

När försäljning har begärts av

förvaltaren

i

konkurs,

anses

förvaltaren

i

konkurs,

anses

konkursboet som sökande utan

konkursboet

som sökande utan

förmånsrätt, om ej anslutning har

förmånsrätt,

om

inte anslutning

skett enligt 13 §.

 

 

har skett enligt 13 §.

 

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

115

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

116

12kap. 29 §

I övrigt anges i sakägarför-

I övrigt anges i sakägarför-

teckningen

 

 

 

 

 

 

teckningen

 

 

 

 

 

 

1. sammanlagda beloppet

av

1. sammanlagda

beloppet

av

fordringar med bättre rätt än

fordringar med bättre rätt än

exekutionsfordringen och förrätt-

utsökningsfordringen och förrätt-

ningskostnaderna (skyddsbeloppet)

ningskostnaderna

(skyddsbelop-

samt vilka fordringar som är

pet) samt vilka fordringar som är

skyddade,

 

 

 

 

 

 

skyddade,

 

 

 

 

 

 

2. i vad

mån behållen

köpe-

2. i vad

mån behållen köpe-

skilling för tillbehör skall an-

skilling för tillbehör ska användas

vändas för betalning av fordringar

för betalning av fordringar som

som har upptagits i förteckningen,

har upptagits i förteckningen,

 

3. det

lägsta

bud

som

måste

3. det

lägsta

bud

som måste

avges för att fastigheten enligt

avges för att fastigheten enligt

32 § skall få säljas,

 

 

 

 

32 § ska få säljas,

 

 

 

 

4. vilka rättigheter

som

enligt

4. vilka rättigheter

som enligt

33 § första stycket är skyddade

33 § första stycket är skyddade

utan förbehåll

eller

enligt

 

33 §

utan förbehåll

eller

enligt

33 §

andra stycket skall förbehållas vid

andra stycket ska förbehållas vid

försäljningen,

 

 

 

 

 

försäljningen,

 

 

 

 

 

5. betalningsvillkoren

och

till-

5. betalningsvillkoren

och

till-

trädesdag.

 

 

 

 

 

 

trädesdag.

 

 

 

 

 

 

Av fordran som gäller endast

Av fordran som gäller endast

andel i fastigheten skall vid

andel i fastigheten ska vid

tillämpning

av

första

stycket 1

tillämpning

av

första

stycket 1

medräknas så mycket som med

medräknas så mycket som med

hänsyn till andelens storlek och

hänsyn till andelens storlek och

fordringens läge täcks, när övriga

fordringens läge täcks, när övriga

fordringar med bättre rätt än

fordringar med bättre rätt än

exekutionsfordringen

samt

 

för-

utsökningsfordringen

samt

för-

rättningskostnaderna är fullt täckta.

rättningskostnaderna är fullt täckta.

Köpeskilling för tillbehör får ej

Köpeskilling

för

tillbehör

får

tagas i anspråk för betalning av

inte tas i anspråk för betalning av

fordran

inom

skyddsbeloppet i

fordran

inom

skyddsbeloppet i

vidare mån än som har angivits i

vidare mån än som har angetts i

sakägarförteckningen.

 

 

 

 

sakägarförteckningen.

 

 

 

12kap. 30 §

I sakägarförteckningen

skall i

I sakägarförteckningen

ska i

förekommande fall erinras om

förekommande fall erinras om

1. verkan

av underlåten upp-

1. verkan

av underlåten

upp-

sägning av arrende- eller hyres-

sägning av arrende- eller hyres-

avtal i fall som avses i 46

§ andra

avtal i fall som avses i 46 § andra

stycket samt rätt till förlängt avtal

stycket samt rätt till förlängt avtal

eller skadestånd som enligt lag

eller skadestånd som enligt lag

tillkommer

arrendator

eller

tillkommer

arrendator

eller

hyresgäst om han blir uppsagd

hyresgäst om han eller hon blir

Tomträtt som har inskrivits är vid försäljningen skyddad utan särskilt förbehåll. Annan nytt- janderätt samt servitut och rätt till elektrisk kraft är skyddade utan särskilt förbehåll, om rättigheten har
bättre rätt än utsök- ningsfordringen.
I andra fall än som avses i första stycket ska nyttjanderätt, servitut och rätt till elektrisk kraft särskilt förbehållas, om det saknas anledning anta att rättigheten
belastar fastigheten till beaktansvärd skada för innehav- are av fordran med bättre rätt. Härvid ska rätt till betalning på grund av ägarhypotek inte anses som fordran.
Bestämmelser om inskränk- ningar i rätten att föra talan mot beslut angående förbehåll som av- ses i andra stycket finns i 18 kap.
Rättigheten som inte enligt första stycket är skyddad utan särskilt förbehåll och inte heller har förbehållits enligt andra stycket kan skyddas genom förbehåll vid auktionen enligt 39 §.

med

anledning

av

fastighetens

uppsagd med anledning av fastig-

Prop. 2021/22:206

försäljning,

 

 

hetens försäljning,

 

Bilaga 2

2. rätt att bo kvar såsom hyresgäst

2. rätt att bo kvar såsom hyresgäst

 

som

enligt

lag

tillkommer

som

enligt

lag

tillkommer

 

bostadsrättshavare,

 

bostadsrättshavare,

 

 

3. rätt att bo kvar på fastigheten

3. rätt att bo kvar på fastigheten

 

som

Kronofogdemyndigheten

som

Kronofogdemyndigheten

 

enligt 36 § tredje stycket har

enligt 36 § tredje stycket har

 

medgivit ägaren.

 

 

medgett ägaren.

 

 

 

 

 

 

 

4. egendomen är försäkrad.

 

12kap. 33 §

Tomträtt som har inskrivits är vid försäljningen skyddad utan särskilt förbehåll. Annan nytt- janderätt samt servitut och rätt till elektrisk kraft är skyddade utan särskilt förbehåll, om rättigheten har bättre rätt än exeku- tionsfordringen.

I andra fall än som avses i första stycket skall nyttjanderätt, servitut och rätt till elektrisk kraft särskilt förbehållas, om det saknas anledning antaga att rättigheten

belastar fastigheten till beaktansvärd skada för innehavare av fordran med bättre rätt. Härvid skall rätt till betalning på grund av ägarhypotek ej anses som fordran.

Bestämmelser om inskränk- ningar i rätten att föra talan mot beslut angående förbehåll som av- ses i andra stycket finns i 18 kap.

Rättighet som ej enligt första stycket är skyddad utan särskilt förbehåll och ej heller har för- behållits enligt andra stycket kan skyddas genom förbehåll vid auk- tionen enligt 39 §.

12kap. 34 §

I

avräkning

på köpeskillingen

I

avräkning

på köpeskillingen

för fastigheten skall innestå kapi-

för fastigheten ska innestå kapi-

talbeloppet av sådan fordran inom

talbeloppet av sådan fordran inom

skyddsbeloppet

som

är

förenad

skyddsbeloppet

som

är

förenad

med

panträtt

och

ej

enligt

med

panträtt

och

inte

enligt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

117

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

sakägarförteckningen skall betalas med köpeskilling för tillbehör. Detta gäller dock ej om,

1.fordringen är förfallen till betalning senast på tillträdesdagen och borgenären har yrkat kontant betalning,

2.fordringen är sådan som avses i 26 § tredje stycket eller

3.fordringen är förenad med panträtt endast i andel i fastig- heten.

För ägarhypotek skall, även om det faller inom skyddsbeloppet, kontant betalning alltid erläggas.

I den mån avräkning ej skall ske enligt första stycket skall köpeskillingen för fastigheten be- talas kontant, om ej inroparen visar att han har avtalat annat med den som enligt sakägarför-

teckningen är betalnings- berättigad. Om det enligt för- teckningen är ovisst vem ett be- lopp tillkommer, får det ej av- räknas.

sakägarförteckningen ska betalas med köpeskilling för tillbehör. Detta gäller dock inte om,

1.fordringen är förfallen till betalning senast på tillträdesdagen och borgenären har yrkat kontant betalning,

2.fordringen är sådan som avses i 26 § tredje stycket eller

3.fordringen är förenad med panträtt endast i andel i fastig- heten.

För ägarhypotek ska, även om det faller inom skyddsbeloppet, kontant betalning alltid erläggas.

I den mån avräkning inte ska ske

enligt första stycket ska köpeskillingen för fastigheten betalas kontant, om inte den som vunnit budgivningen visar att han eller hon har avtalat annat med den som enligt sakägarför-

teckningen är betalnings- berättigad. Om det enligt för- teckningen är ovisst vem ett bel- opp tillkommer, får det inte av- räknas.

 

 

 

12 kap.

 

 

 

 

 

35 §34

 

 

 

Den som ropar in fastigheten är

Den som vinner budgivningen är

 

skyldig att efter inropet lämna

skyldig att efter auktionen lämna

 

handpenning som

motsvarar

en

handpenning som

motsvarar

en

 

tiondel av köpeskillingen, dock ej

tiondel av köpeskillingen, dock

 

mer än som enligt 34 § skall

inte mer än som enligt 34 § ska

 

betalas kontant eller mindre än de

betalas kontant eller mindre än de

 

förrättningskostnader som skall utgå

förrättningskostnader som ska utgå

 

ur fastigheten.

 

 

ur fastigheten.

 

 

 

Handpenningen

skall betalas

Handpenningen

ska betalas

 

kontant, om ej inroparen ställer

kontant, om inte säkerhet ställs för

 

säkerhet för beloppet. Som säkerhet

beloppet. Som säkerhet får godtas

 

får godtas även fordran som är

även fordran som är förenad med

 

förenad med panträtt i fastigheten,

panträtt i fastigheten, om den täcks

 

om den täcks av köpeskillingen och

av köpeskillingen och kan anses

 

kan anses betryggande.

 

betryggande.

 

 

 

Staten, kommun, landsting och

Staten, kommun, landsting och

 

kommunalförbund

behöver

ej

kommunalförbund

behöver

inte

118

34 SFS senaste lydelse 2007:277.

 

 

 

 

lämna handpenning men blir i fall

lämna handpenning men blir i fall

som avses

i

43 § ersätt-

som avses i 43 § ersätt-

ningsskyldiga

intill

motsvarande

ningsskyldiga intill motsvarande

belopp.

 

 

belopp.

Obetald del av den kontanta

Obetald del av den kontanta

köpeskillingen skall betalas senast

köpeskillingen ska betalas senast

vid det sammanträde som enligt

vid den tidpunkt som Krono-

20 § har kungjorts för köpeskill-

fogdemyndigheten bestämmer, dock

ingens fördelning.

 

senast på den tillträdesdag som

 

 

 

Kronofogdemyndigheten bestäm-

 

 

 

mer enligt 12 kap. 36 §.

12kap. 36 §

Som

tillträdesdag

räknas

den

Kronofogdemyndigheten ska be-

dag då enligt kungörelse fördel-

sluta om tillträdesdag. Krono-

ningssammanträdet skall äga rum.

fogdemyndigheten kan medge den

Kronofogdemyndigheten kan dock

som vunnit budgivningen att ta

medge inroparen att taga vård om

vård om fastigheten eller del av

fastigheten eller del därav före

den före tillträdesdagen.

 

tillträdesdagen.

 

 

 

 

 

Kronofogdemyndigheten

får

Kronofogdemyndigheten

får

förordna att obetald avkastning av

besluta att obetald avkastning av

fastigheten, som enligt 8 eller 9 §

fastigheten, som enligt 8 eller 9 §

har skolat betalas till myndigheten

skulle ha betalats till myndigheten

eller syssloman och som har

eller syssloman och som har

förfallit under tiden till och med

förfallit under tiden till och med

den dag köparen har tillträtt

den dag köparen har tillträtt

fastigheten,

skall

tillkomma

fastigheten, ska tillkomma denne.

denne. Om sådan avkastning i

Om sådan avkastning i annat fall

annat fall betalas till köparen,

betalas till köparen, ska denne

skall denne redovisa därför till

redovisa därför till Kronofogde-

Kronofogdemyndigheten.

 

myndigheten.

 

 

Har förre ägaren ej annan

Om förre ägaren inte har annan

bostad,

kan

Kronofogdemyndig-

bostad, kan Kronofogdemyndig-

heten tillåta honom att bo kvar på

heten tillåta honom eller henne att

fastigheten högst tre månader efter

bo kvar på fastigheten högst tre

tillträdesdagen.

 

 

månader efter

tillträdesdagen. Vid

 

 

 

 

 

denna bedömning ska Kronofogde-

 

 

 

 

 

myndigheten

särskilt beakta

om

 

 

 

 

 

fastigheten är försäkrad.

 

12kap. 37 §

På begäran av de sakägare vilkas

På begäran av de sakägare vars

rätt beror därav kan försäljningen,

rätt beror därav kan försäljningen,

såvitt avser annat än erläggande av

såvitt avser annat än erläggande av

handpenning och den återstående

handpenning och den återstående

kontanta köpeskillingen samt tiden

kontanta köpeskillingen samt tiden

för tillträde, ske på andra villkor än

för tillträde, ske på andra villkor än

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

119

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

120

som anges i detta kapitel.

som anges i detta kapitel.

Skyddsbeloppet får höjas även om

Skyddsbeloppet får höjas även om

borgenär som inte själv har begärt

borgenär som inte själv har begärt

försäljning motsätter sig det.

försäljning motsätter sig det.

 

Begäran som avses i första

Begäran som avses i första

stycket skall framställas senast vid

stycket ska framställas senast vid

bevakningssammanträdet.

bevakningssammanträdet.

Om

 

bevakningssammanträde inte

ska

 

hållas

ska begäran framställas

 

innan

Kronofogdemyndigheten

 

fastställer sakägarförteckningen.

12kap. 38 §

Vid auktionen skall, i den mån

Vid auktionen ska, i den mån

det är påkallat med hänsyn till

det är påkallat med hänsyn till

värdet av fastighetens tillbehör eller

värdet av fastighetens tillbehör

av annan orsak, anges vilken

eller av annan orsak, anges vilken

egendom som framstår som till-

egendom som framstår som till-

behör ej skall följa den. Vad så-

behör inte ska följa den. Vad så-

lunda angivits är avgörande för

lunda angivits är avgörande för

vad försäljningen omfattar i den

vad försäljningen omfattar i den

delen. I övrigt ingår i försälj-

delen. I övrigt ingår i försälj-

ningen vad som enligt lag utgör

ningen vad som enligt lag utgör

tillbehör till fastigheten. Råder

tillbehör

till

fastigheten. Råder

tvist om tillbehör, skall det an-

tvist om tillbehör, ska det anmälas.

mälas.

 

 

 

Redogörelse skall lämnas för

Redogörelse

ska lämnas för

innehållet i sakägarförteckningen.

innehållet

i sakägarförteckningen.

Upplysning skall lämnas om att

Upplysning ska lämnas om att

fastigheten ropas ut med förbehåll

fastigheten bjuds ut med förbehåll

att inrop skall prövas enligt 40 §.

att bud ska prövas enligt 40 §.

12kap. 39 §

Om sakägarförteckningen upp-

Om

sakägarförteckningen

tager rättighet som ej enligt 33 §

upptar rättighet som inte enligt 33

första stycket är skyddad utan

§ första stycket är skyddad utan

särskilt förbehåll och ej heller har

särskilt förbehåll och inte heller

förbehållits enligt 33 § andra

har förbehållits enligt 33 § andra

stycket, skall fastigheten först

stycket, ska fastigheten först

ropas ut utan förbehåll om

bjudas ut utan förbehåll om

rättighetens bestånd och därefter

rättighetens

bestånd och därefter

med sådant förbehåll. Uppnås vid

med sådant förbehåll. Uppnås vid

det senare utropet bud som täcker

det senare budgivningsförfarandet

fordringar med bättre rätt än

bud som täcker fordringar med

rättigheten eller som, utan att

bättre rätt än rättigheten eller som,

täcka dem, är lika högt som eller

utan att täcka dem, är lika högt som

högre än budet vid det föregående

eller högre än budet vid det

utropet, har budet vid det senare

föregående

budgivningsförfaran-

utropet företräde. Att ägarhypotek

det, har det senare budet företräde.

ej täcks utgör ej hinder mot att bud

Att ägarhypotek inte täcks utgör

med

förbehåll

för

rättigheten

inte hinder mot att bud med

godtas.

 

 

 

 

 

förbehåll för rättigheten godtas.

Upptager

sakägarförteckningen

Upptar

sakägarförteckningen

två eller flera sådana rättigheter

två eller flera sådana rättigheter

som avses i första stycket, skall

som avses i första stycket, ska

fastigheten först ropas ut utan

fastigheten först bjudas ut utan

förbehåll för någon av rättig-

förbehåll för någon av rättig-

heterna och därefter med förbehåll

heterna och därefter med förbehåll

först endast för den rättighet som

först endast för den rättighet som

har bästa rätt och efter hand för

har bästa rätt och efter hand för

ökat antal rättigheter enligt deras

ökat antal rättigheter enligt deras

inbördes

 

ordning.

Bud

som

inbördes

ordning.

Bud som

skyddar flera rättigheter än annat

skyddar flera rättigheter än annat

bud har företräde framför detta,

bud har företräde framför detta,

om det ej leder till sämre täckning

om det inte leder till sämre

av fordran som har bättre rätt än

täckning av fordran som har bättre

någon av rättigheterna.

 

rätt än någon av rättigheterna.

När bud med förbehåll för

När bud med förbehåll för

rättighet ej täcker fordringar med

rättighet inte täcker fordringar med

bättre

rätt,

kan rättighetshavaren

bättre rätt,

kan rättighetshavaren

skydda sin rättighet genom att

skydda sin rättighet genom att betala

betala skillnaden mellan det budet

skillnaden mellan det budet och bud

och bud utan förbehåll för

utan förbehåll för rättigheten eller så

rättigheten eller så stor del av

stor del av skillnaden som behövs

skillnaden som behövs för att

för att täcka fordringar med bättre

täcka fordringar med bättre rätt.

rätt.

 

 

Om rättighetshavare i fall som

Om rättighetshavare i fall som

avses i andra stycket är villig att

avses i andra stycket är villig att

betala enligt vad som sägs i tredje

betala enligt vad som sägs i tredje

stycket men det sålunda erbjudna

stycket men det sålunda erbjudna

beloppet, till följd av att flera

beloppet, till följd av att flera

tillskott behövs, ej ensamt eller i

tillskott behövs, inte ensamt eller i

förening med annat tillskott som

förening med annat tillskott som

bjuds är tillräckligt för att hans

bjuds är tillräckligt för att hans

rättighet

skall

skyddas,

skall

eller hennes rättighet ska skyddas,

fastigheten ropas ut med förbehåll

ska fastigheten bjudas ut med

för rättigheten och den eller de

förbehåll för rättigheten och den

rättigheter

 

som

är

skyddade

eller de rättigheter som är skyddade

genom tidigare bud och annat

genom tidigare bud och annat

tillskott som bjuds.

 

 

tillskott som bjuds.

 

Om borgenär vars fordran ej har

Om borgenär vars fordran inte

blivit täckt genom visst bud

har blivit täckt genom visst bud

godtager

budet,

skall

fordringen

godtar budet, ska fordringen vid

vid tillämpning av första–fjärde

tillämpning

av

första–fjärde

styckena anses täckt.

 

 

styckena anses täckt.

 

Om rättighetshavare i stället för

Om rättighetshavare i stället för

att betala ställer säkerhet, skall det

att betala ställer säkerhet, ska det

gälla.

 

 

 

 

 

 

gälla.

 

 

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

121

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

122

12kap. 40 §

Innan inrop godtas skall Krono-

Innan bud godtas ska Krono-

fogdemyndigheten pröva, om det i

fogdemyndigheten pröva, om det i

32 § angivna villkoret för

32 § angivna villkoret för

försäljning är uppfyllt. Även om

försäljning är uppfyllt. Även om

detta är förhållandet får inropet ej

detta är förhållandet får budet inte

godtagas, om det är sannolikt att

godtas, om det är sannolikt att

avsevärt

högre

köpeskilling

kan

avsevärt

högre

köpeskilling

kan

uppnås.

 

 

 

uppnås.

 

 

 

Utan hinder av första stycket

Utan hinder av första stycket

skall inrop godtagas, om samtliga

ska bud godtas, om samtliga

berörda

sakägare medger

det.

berörda

sakägare medger

det.

Sökanden kan medge att inrop

Sökanden kan medge att bud

godtas

fastän

förrättningskost-

godtas

fastän

förrättningskost-

naderna ej har blivit täckta.

 

naderna inte har blivit täckta.

 

Inrop får ej mot sökandens

Bud får inte mot sökandens

bestridande godtagas, om exeku-

bestridande godtas, om utsök-

tionsfordringen ej täcks.

 

ningsfordringen inte täcks.

 

12kap. 41 §

Sedan inrop har godtagits skall

Sedan bud har godtagits ska den

inroparen

 

omedelbart

lämna

som

vunnit

budgivningen

föreskriven

handpenning. Krono-

omedelbart

lämna

föreskriven

fogdemyndigheten

kan

dock på

handpenning.

Kronofogdemyn-

begäran göra ett kort uppehåll i

digheten kan dock på begäran göra

handläggningen för att

bereda

ett kort uppehåll i handläggningen

inroparen

tillfälle

att

anskaffa

för att bereda den som vunnit

handpenning,

om

uppehållet ej

budgivningen tillfälle att anskaffa

kan antagas medföra beaktans-

handpenning, om uppehållet inte

värd olägenhet. Lämnas ej hand-

kan

antas medföra

beaktansvärd

penning, skall fastigheten ropas ut

olägenhet.

Lämnas

inte

på nytt.

 

 

 

 

 

handpenning,

ska

fastigheten

 

 

 

 

 

 

bjudas ut på nytt.

 

 

I fall som avses i 39 § skall

I fall som avses i 39 § ska

handpenning

lämnas

för

varje

handpenning lämnas för varje bud,

inrop, även om fastigheten skall

även om fastigheten ska bjudas ut

ropas ut på nytt. Om inropet ej

på nytt. Om budet inte ska bestå,

skall bestå, återlämnas hand-

återlämnas handpenningen.

 

penningen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fullgör ej inroparen sin betal-

Fullgör inte den som vunnit

ningsskyldighet enligt 35 § fjärde

budgivningen sin betalningsskyl-

stycket, är inropet ogiltigt.

 

dighet enligt 35 § fjärde stycket, är

 

 

 

 

 

 

budet ogiltigt.

 

 

12kap. 42 §

Sker ej inrop som godtas och

Lämnas inte bud som godtas

fullföljs genom att handpenning

och fullföljs genom att hand-

lämnas, skall nytt försäljnings- försök göras, om sökanden begär det inom en vecka från auktionen. Har inrop blivit ogiltigt enligt 41

§tredje stycket, skall nytt försäljningsförsök göras, om ej sökanden avstår därifrån.

Har två auktioner hållits utan att fastigheten har blivit såld och saknas anledning antaga att fastigheten kan säljas inom rimlig tid, får Kronofogdemyndigheten

avvisa begäran om nytt försäljningsförsök.

Om ny auktion skall hållas, gäller vad som sägs i 18–41 §§. Anmälan av fordran eller rättighet som har skett för en auktion gäller även för senare auktion.

Skall nytt försäljningsförsök ej göras, skall utmätningen hävas. Detta gäller dock ej medel som har influtit eller inflyter med an- ledning av redan vidtagna åtgär- der.

penning lämnas, ska nytt försälj-

Prop. 2021/22:206

ningsförsök göras, om sökanden

Bilaga 2

begär det inom en vecka från

 

auktionen. Har bud blivit ogiltigt

 

enligt 41 § tredje stycket, ska nytt

 

försäljningsförsök göras, om

inte

 

sökanden avstår därifrån.

 

 

Har två auktioner hållits utan att

 

fastigheten har blivit såld och

 

saknas

anledning

anta

att

 

fastigheten kan säljas inom rimlig

 

tid, får

Kronofogdemyndigheten

 

avvisa

begäran

om

nytt

 

försäljningsförsök.

Om ny auktion ska hållas, gäller vad som sägs i 18–41 §§. Anmälan av fordran eller rättighet som har skett för en auktion gäller även för senare auktion.

Ska nytt försäljningsförsök inte göras, ska utmätningen hävas. Detta gäller dock inte pengar som betalats in med anledning av redan vidtagna åtgärder.

12kap. 43 §

När ny auktion hålls sedan inrop

När ny auktion hålls sedan bud

har blivit ogiltigt enligt 41 § tredje

har blivit ogiltigt enligt 41 § tredje

stycket, skall handpenningen tagas

stycket, ska handpenningen tas i

i anspråk i den mån det behövs för

anspråk i den mån det behövs för

att sammanlagt

samma

belopp

att sammanlagt samma belopp ska

skall uppnås som vid den förra

uppnås som vid den förra

auktionen

jämte

ränta

därå,

auktionen

jämte

ränta därå,

beräknad enligt 5 § räntelagen

beräknad enligt 5 § räntelagen

(1975:635),

från

tillträdesdagen

(1975:635),

från

tillträdesdagen

till och med den nya tillträdes-

till och med den nya tillträdes-

dagen och för att även förrätt-

dagen och för att även förrätt-

ningskostnaderna med anledning

ningskostnaderna med

anledning

av den nya auktionen skall täckas.

av den nya auktionen ska täckas.

Detta gäller även om fastigheten

Detta gäller även om fastigheten

säljs med förbehåll för rättighet

säljs med förbehåll för rättighet

som ej har förbehållits vid den

som inte har förbehållits vid den

förra auktionen

eller

ändrade

förra auktionen

eller

ändrade

förhållanden har inträtt. Vad som

förhållanden har inträtt. Vad som

ej behöver tagas i anspråk skall

inte behöver tas i anspråk ska

återlämnas när den nye inroparen

återlämnas när den nye vinnaren

har fullgjort sin betalningsskyl-

av budgivningen har fullgjort sin

dighet. Blir fastigheten ej såld vid

betalningsskyldighet.

Blir

123

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

den nya auktionen, är hela handpenningen förverkad.

Hålls ej ny auktion, skall hand- penningen användas till betalning av förrättningskostnader som har blivit onyttiga. Vad som ej behöver tagas i anspråk skall återlämnas.

fastigheten inte såld vid den nya auktionen, är hela handpenningen förverkad.

Hålls inte ny auktion, ska handpenningen användas till be- talning av förrättningskostnader som har blivit onyttiga. Vad som inte behöver tas i anspråk ska återlämnas.

 

12 kap.

 

 

44 §

 

Sedan auktion som har lett till

Sedan auktion som har lett till

försäljning

av fastigheten har

försäljning

av fastigheten har

vunnit laga kraft och köparen har

vunnit laga kraft och köparen har

fullgjort sin

betalningsskyldighet

fullgjort sin

betalningsskyldighet

enligt 35 § fjärde stycket, utfärdar

enligt 35 § fjärde stycket, utfärdar

Kronofogdemyndigheten

Kronofogdemyndigheten

köpebrev.

 

köpebrev.

 

Visar inroparen att han har

Visar den som vunnit bud-

bjudit för annans räkning, skall

givningen att han eller hon har

köpebrev utfärdas till denne.

bjudit för annans räkning, ska

 

 

köpebrev utfärdas till denne.

 

 

 

 

 

12 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

45 §

 

 

 

 

 

Sedan

fastigheten

har

sålts

Sedan

fastigheten

har

sålts

svarar den ej för fordran som

svarar den inte för fordran som

avses i 25 § första stycket 1.

 

avses i 25 § första stycket 1.

 

Borgenär som har pantbrev kan

Borgenär som har pantbrev kan

ej efter

fastighetens

försäljning

inte

efter

fastighetens

försäljning

mot

köparen

göra

gällande

mot

köparen

göra

gällande

panträtt i fastigheten för större

panträtt i fastigheten för större

fordran än som har avräknats på

fordran än som har avräknats på

köpeskillingen jämte utfäst

ränta

köpeskillingen jämte utfäst

ränta

därå

från tillträdesdagen

samt

därå

från

tillträdesdagen

samt

framtida skadestånd och kostnad

framtida skadestånd och kostnad

som föranleds av fordrings-

som föranleds av fordrings-

förhållandet.

 

 

 

förhållandet.

 

 

 

Köparen blir personligen betal-

Köparen blir personligen be-

ningsskyldig för vad som enligt

talningsskyldig för vad som enligt

överenskommelse

har

avräknats

överenskommelse

har

avräknats

på den

kontanta

köpeskillingen

på den kontanta

köpeskillingen

och den förre ägaren blir fri från

och den förre ägaren blir fri från

ansvar härför. I fall som avses i 44

ansvar härför. I fall som avses i 44

§ andra stycket blir även den som

§ andra stycket blir även den som

har

 

gjort

 

inropet

har

vunnit

budgivningen

betalningsskyldig.

 

 

betalningsskyldig.

 

 

124

12kap. 46 §

Köpare som har fullgjort sin

Köpare som har fullgjort sin

betalningsskyldighet

enligt

35 §

betalningsskyldighet

enligt 35 §

fjärde stycket får tillträda fastig-

fjärde stycket får tillträda fastig-

heten på den dag som har bestämts

heten på den dag som har bestämts

för köpeskillingens

fördelning.

för köpeskillingens

fördelning.

Han svarar därefter för ägares

Han eller hon svarar därefter för

skyldigheter i den mån de skall

ägares skyldigheter i den mån de

fullgöras efter tillträdesdagen.

ska fullgöras efter tillträdesdagen.

Vill köparen att i sakägar-

Vill köparen att i sakägar-

förteckningen

upptagen

arrende-

förteckningen upptagen arrende-

eller hyresrätt, som ej är skyddad

eller hyresrätt, som inte är skyddad

enligt 33 § första stycket eller har

enligt 33 § första stycket eller har

förbehållits enligt 33 § andra

förbehållits enligt 33 § andra

stycket eller vid auktionen, skall

stycket eller vid auktionen, ska

upphöra, åligger det honom att

upphöra, åligger det honom eller

inom en månad från tillträdes-

henne att inom en månad från

dagen säga upp avtalet. I annat fall

tillträdesdagen säga upp avtalet. I

gäller

avtalet

mot

honom.

annat fall gäller avtalet mot

Beträffande

den

tidpunkt

vid

honom eller henne. Beträffande

vilken arrende- eller hyresavtal

den tidpunkt vid vilken arrende-

skall upphöra med anledning av

eller hyresavtal ska upphöra med

uppsägning gäller vad som är före-

anledning av uppsägning gäller vad

skrivet i fråga om uppsägning

som är föreskrivet i fråga om

efter

frivillig

överlåtelse

av

uppsägning efter frivillig överlåtelse

fastighet.

 

 

 

 

 

av fastighet.

 

Om rätt i vissa fall för arren-

Om rätt i vissa fall för arren-

dator eller hyresgäst att begära

dator eller hyresgäst att begära

förlängning av avtalet eller att få

förlängning av avtalet eller att få

ersättning vid uppsägning

finns

ersättning vid uppsägning finns

särskilda föreskrifter.

 

 

 

särskilda föreskrifter.

 

12kap. 48 §

Köparen skall fullgöra sin be-

Köparen ska fullgöra sin be-

talningsskyldighet

enligt

35 §

talningsskyldighet

enligt 35 §

fjärde stycket även om auktionen

fjärde stycket även om auktionen

överklagas.

 

 

 

 

 

överklagas.

 

 

Utan hinder av att auktionen

Utan hinder av att auktionen

överklagas

får köparen

tillträda

överklagas

får köparen tillträda

fastigheten

den

bestämda

fastigheten

den bestämda

dagen, om ej dessförinnan annat

dagen, om inte dessförinnan annat

har förordnats enligt 18 kap. 12

har beslutats enligt 18 kap. 12

eller 19 §. Får han på grund av

eller 19 §. Får han eller hon

sådant förordnande

ej

tillträda

grund av sådant beslut inte till-

fastigheten och är hindret ej hävt

träda fastigheten och är hindret

inom tre månader från den

inte hävt inom tre månader från

bestämda tillträdesdagen,

får

han

den bestämda tillträdesdagen, får

frånträda köpet och återfå vad han

han eller hon frånträda köpet och

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

125

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

126

har

betalat jämte upplupen ränta,

återfå vad han eller hon har betalat

om

han gör anmälan därom hos

jämte upplupen ränta, om han eller

Kronofogdemyndigheten medan

hon gör anmälan därom hos

hindret alltjämt består.

Kronofogdemyndigheten medan

 

 

hindret alltjämt består.

12kap. 49 §

När någon av flera gemensamt

När någon av flera gemensamt

intecknade fastigheter skall säljas

intecknade

fastigheter

ska säljas

på auktion har den som har

på auktion har den som har

fordran med panträtt på grund av

fordran med panträtt på grund av

den

gemensamma

inteckningen

den gemensamma inteckningen

rätt att indraga annan av de

rätt att dra in annan av de

intecknade

fastigheterna

i

intecknade

fastigheterna

i

försäljningen, om den svarar för

försäljningen, om den svarar för

det intecknade beloppet eller av

det intecknade beloppet eller av

detta före den fastighet som skall

detta före den fastighet som ska

säljas. Ska denna säljas för

säljas. Ska denna säljas för pant-

panträttshavarens fordran eller för

rättshavarens fordran

eller

för

fordran som har lika eller bättre

fordran som har lika eller bättre

rätt, får han även indraga fastighet

rätt, får han eller hon även dra in

som svarar för inteckningen först

fastighet som svarar för inteck-

efter den fastighet som skall

ningen först efter den fastighet

säljas.

 

 

 

 

som ska säljas.

 

 

 

Yrkande

om

indragning

skall

Yrkande

om

indragning

ska

framställas

hos

Kronofogdemyn-

framställas

hos

Kronofogdemyn-

digheten senast vid bevaknings-

digheten senast vid den tidpunkt

sammanträdet. Fastighetens ägare

Kronofogdemyndigheten bestäm-

skall beredas tillfälle att yttra sig

mer. Fastighetens ägare ska ges

över

yrkandet.

Bevakningssam-

tillfälle att yttra sig över yrkandet.

manträde och auktion skall in-

Auktion och i förekommande fall

ställas och nya tider sättas ut, om

bevakningssammanträde

ska

det behövs för att yrkandet ska

ställas in och sättas ut på nytt, om

hinna prövas.

 

 

 

det behövs för att yrkandet ska

 

 

 

 

 

 

hinna prövas.

 

 

 

Bifalls

yrkandet,

anses

den

Bifalls

yrkandet,

anses

den

indragna fastigheten utmätt

när

indragna fastigheten

utmätt

när

beslutet meddelas. Den får ej

beslutet meddelas. Den får inte

säljas innan beslutet har vunnit

säljas innan beslutet har fått laga

laga kraft.

 

 

 

 

kraft.

 

 

 

 

12kap. 51 §

Om

samtliga fastigheter som

Om samtliga fastigheter som

besväras av gemensam inteckning

besväras av gemensam inteckning

skall säljas på auktion och

ska säljas på auktion och

förhållande som anges i 52 § andra

förhållande som anges i 52 § andra

stycket

ej föreligger, upprättas

stycket inte föreligger, upprättas

gemensam sakägarförteckning för

gemensam sakägarförteckning för

fastigheterna. Rättighet i någon av

fastigheterna. Rättighet i någon av

fastigheterna skall härvid anses

fastigheterna ska härvid anses

upplåten i dem alla. Vid auktionen

upplåten i dem alla. Vid auktionen

ropas fastigheterna ut gemensamt.

bjuds fastigheterna ut gemensamt.

12kap. 52 §

Skall flera av gemensamt in-

Ska flera av gemensamt in-

tecknade fastigheter men inte alla

tecknade fastigheter men inte alla

säljas på auktion, gäller 53–55 §§.

säljas på auktion, gäller 53–55 §§.

När

samtliga fastigheter

som

När

samtliga

fastigheter

som

besväras av gemensam inteckning

besväras av gemensam inteckning

skall säljas, gäller likaledes 53–

ska säljas, gäller likaledes 53–

55 §§, om

 

 

 

55 §§, om

 

 

 

 

1. fastigheterna har olika ägare,

1. fastigheterna har olika ägare,

2. någon

av fastigheterna

med

2. någon

av

fastigheterna

med

stöd av 49 § har indragits i för-

stöd av 49 § har dragits in i för-

säljningen,

 

 

 

säljningen,

 

 

 

 

3. någon av fastigheterna endast

3. någon av fastigheterna endast

i andra hand svarar för gemensam

i andra hand svarar för gemensam

inteckning,

 

 

 

inteckning,

 

 

 

 

4. någon

av fastigheterna

be-

4. någon

av

fastigheterna

be-

sväras av särskild inteckning,

 

sväras av särskild inteckning,

 

5. någon

fastighets

ansvar

för

5. någon

fastighets

ansvar

för

gemensam

inteckning

inte avser

gemensam

inteckning inte avser

inteckningens hela belopp,

 

inteckningens hela belopp,

 

6. det yrkas av innehavare av

6. det yrkas av innehavare av

sådan rättighet i någon av fastig-

sådan rättighet i någon av fastig-

heterna som ej skall bestå oavsett

heterna som inte ska bestå oavsett

om fastigheten säljs, eller

 

om fastigheten säljs, eller

 

7. det i annat fall yrkas av ägare

7. det i annat fall yrkas av ägare

eller borgenär vars rätt kan bero

eller borgenär vars rätt kan bero

därav.

 

 

 

 

därav.

 

 

 

 

 

Yrkande som avses i andra

Yrkande som avses i andra

stycket 6 eller 7 skall framställas

stycket 6 eller 7 ska framställas

senast

vid

bevakningssamman-

senast

vid

bevakningssamman-

trädet.

 

 

 

 

trädet.

Om

bevakningssamman-

 

 

 

 

 

träde inte ska hållas ska yrkandet

 

 

 

 

 

framställas

innan

Kronofogde-

 

 

 

 

 

myndigheten

 

fastställer

 

 

 

 

 

sakägarförteckningen.

 

 

12kap. 53 §

Särskild

sakägarförteckning

Särskild sakägarförteckning ska

skall upprättas för varje fastighet

upprättas för varje fastighet som

som skall

säljas. Förteckningen

ska

säljas.

Förteckningen

upprättas

som om försäljningen

upprättas som

om försäljningen

hade begärts på grund av den bästa

hade begärts på grund av den bästa

gemensamma inteckningen, om ej

gemensamma

inteckningen, om

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

127

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

128

exekutionsfordringen

har

bättre

inte

utsökningsfordringen

har

rätt. Fordran med panträtt på

bättre rätt. Fordran med panträtt

grund

av

gemensam

inteckning

på grund av gemensam inteckning

upptas för varje fastighet med det

upptas för varje fastighet med det

belopp

för

vilket

fastigheten

belopp

för

vilket

fastigheten

svarar i förhållande till de andra

svarar i förhållande till de andra

fastigheterna.

Kan

 

ansvaret

fastigheterna.

Kan

ansvaret

komma

att

vid försäljningen

komma

att

vid försäljningen

vidgas

 

härutöver,

skall

det

vidgas

härutöver,

ska

det

anmärkas. Beträffande

fastighet

anmärkas. Beträffande fastighet

som svarar endast i andra hand

som svarar endast i andra hand

anges om sådant ansvar kan

anges om sådant ansvar kan

ifrågakomma.

 

 

 

 

ifrågakomma.

 

 

 

När fastighet har indragits i

När fastighet har dragits in i

försäljningen enligt 49 §, skall vid

försäljningen enligt 49 §, ska vid

beräkning av tillägg enligt 6 kap.

beräkning av tillägg enligt 6 kap.

3 § jordabalken anses som om

3 § jordabalken anses som om

fastigheten hade utmätts samtidigt

fastigheten hade utmätts samtidigt

med den

ursprungligen

utmätta

med

den ursprungligen utmätta

fastigheten.

 

 

 

 

fastigheten.

 

 

 

12kap. 54 §

Vid auktionen skall fastig-

Vid auktionen ska fastigheterna

heterna ropas ut var för sig. Där-

bjudas ut var för sig. Därefter ska

efter skall de ropas ut gemensamt,

de bjudas ut gemensamt, om de har

om de har samma ägare.

samma ägare. Efterföljande gemen-

Efterföljande

gemensamt

utrop

samt

budgivningsförfarande

ska

skall även eljest äga rum, om full

även annars ske, om full betalning

betalning ej har uppnåtts för fordran

inte har uppnåtts för fordran för

för vilken

samtliga fastigheter

vilken samtliga fastigheter svarar

svarar eller fastigheternas ägare är

eller fastigheternas ägare är ense

ense om att de skall ropas ut

om att de ska bjudas ut gemen-

gemensamt.

 

 

 

samt.

 

 

 

 

Uppnås vid

gemensamt

utrop

Uppnås vid gemensamt bud-

högre bud än summan av buden

givningsförfarande högre bud än

vid de särskilda utropen, skall

summan av buden vid de särskilda

budet vid det gemensamma ut-

budgivningsförfarandena,

ska

ropet ha företräde. Den köpe-

budet

vid

det

gemensamma

skilling som har bjudits vid det

budgivningsförfarandet ha

före-

gemensamma utropet skall för-

träde. Den köpeskilling som har

delas på fastigheterna efter de

bjudits vid det gemensamma bud-

värden som har åsatts dem i målet.

givningsförfarandet ska fördelas på

Fastighets andel i den gemen-

fastigheterna efter de värden som

samma köpeskillingen utgör dock

har åsatts dem i målet. Fastighets

minst vad som har bjudits för den

andel i den gemensamma köpe-

fastigheten vid särskilt utrop. Har

skillingen utgör dock minst vad

någon av fastigheterna ropats ut

som har bjudits för den fastigheten

med tillbehör som ej ingick i det

vid

särskilt

budgivnings-

värde efter

vilket dess andel i

förfarande.

Har

någon

av

köpeskillingen

skall beräknas

fastigheterna bjudits ut med till-

eller ropats ut utan tillbehör som

behör som inte ingick i det värde

omfattades av nämnda värde, skall

efter vilket dess andel i

den fastighetens värde vid tillämp-

köpeskillingen ska beräknas eller

ningen av det sagda jämkas efter

bjudits ut utan tillbehör som

vad som påkallas av nämnda

omfattades av nämnda värde, ska

förhållande. Uppgår i fråga om

den

fastighetens

värde

vid

någon av fastigheterna dess andel

tillämpningen av det sagda jämkas

i köpeskillingen

och

andra

efter vad som påkallas av nämnda

tillgängliga

medel

ej

till

förhållande. Uppgår i fråga om

skyddsbeloppet och

skall

därför

någon av fastigheterna dess andel

frågan om den fastighetens för-

i

köpeskillingen

och

andra

säljning förfalla, skall de övriga

tillgängliga

pengar

inte

till

fastigheterna ropas ut gemensamt.

skyddsbeloppet och

ska

därför

 

 

 

 

frågan om den fastighetens för-

 

 

 

 

säljning förfalla, ska de övriga fas-

 

 

 

 

tigheterna bjudas ut gemensamt.

Uppnås ej bud som förslår till

Uppnås inte bud som förslår till

betalning av någon del av

betalning av någon del av ut-

exekutionsfordringen, får ej någon

sökningsfordringen, får inte någon

av fastigheterna säljas.

 

av fastigheterna säljas.

 

Har fastighet indragits i för-

Har fastighet dragits in i för-

säljningen med stöd av 49 §, skall

säljningen med stöd av 49 §, ska

den ursprungligen utmätta fastig-

den ursprungligen utmätta fas-

heten ropas ut först. Om därvid ej

tigheten bjudas ut först. Om

uppnås bud som förslår till

därvid inte uppnås bud som förslår

betalning av någon del av

till betalning av någon del av

exekutionsfordringen, får fastig-

utsökningsfordringen,

får

heten ej säljas. Blir den ej såld,

fastigheten inte säljas. Blir den

skall ej heller den indragna fas-

inte såld, ska inte heller den in-

tigheten säljas.

 

 

 

dragna fastigheten säljas.

 

Fastighet som endast i andra

Fastighet som endast i andra

hand svarar för fordran med

hand svarar för fordran med

panträtt på grund av gemensam

panträtt på grund av gemensam

inteckning får ej säljas för den

inteckning får inte säljas för den

fordringen innan det har visat sig

fordringen innan det har visat sig

att betalning ej kan utgå ur den

att betalning inte kan utgå ur den

fastighet som svarar i första hand.

fastighet som svarar i första hand.

I andra hand ansvarig fastighet får

I andra hand ansvarig fastighet får

ej heller säljas, om dess ägare eller

inte heller säljas, om dess ägare

annan sakägare betalar den brist

eller annan sakägare betalar den

för vilken fastigheten skall svara

brist för vilken fastigheten ska

eller ställer säkerhet för beloppet.

svara eller ställer säkerhet för

Gemensamt utrop av fastigheterna

beloppet.

 

Gemensamt

behöver ej ske annat än om sär-

budgivningsförfarande

av

skilda skäl föreligger.

 

 

fastigheterna

behöver inte ske

 

 

 

 

annat än om särskilda skäl före-

 

 

 

 

ligger.

 

 

 

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

129

Om rättighet har förbehållits vid särskilt budgivningsförfarande, ska
förbehållet gälla även vid efterföljande gemensamt budgiv- ningsförfarande. Har rättigheten inte förbehållits vid det särskilda budgivningsförfarandet, tillämpas 39 § även vid det gemensamma budgivningsförfarandet.
Vid tillämpning av 40 § ska prövningen om avsevärt högre köpeskilling kan uppnås avse den sammanlagda köpeskillingen för samtliga fastigheter där bud har avgetts.
Handpenning ska lämnas efter varje vunnet budgivningsförfar- ande, även om fastighet ska bjudas ut på nytt. Om budet inte ska bestå, återlämnas handpenningen.
Fordran som på grund av gemensam inteckning är förenad med panträtt i såld fastighet betalas kontant, om inte köparen och den som enligt sakägarförteckningen är betalningsberättigad avtalar annat.

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

12 kap.

55 §

Om rättighet har förbehållits vid särskilt utrop, skall förbehållet gälla även vid efterföljande gemensamt utrop. Har rättigheten ej förbehållits vid det särskilda ut- ropet, tillämpas 39 § även vid det gemensamma utropet.

Vid tillämpning av 40 § skall prövningen huruvida avsevärt högre köpeskilling kan uppnås avse den sammanlagda köpeskillingen för samtliga fastigheter som har ropats in vid auktionen.

Handpenning skall lämnas efter varje inrop, även om inropad fas- tighet skall ropas ut på nytt. Om inropet ej skall bestå, återlämnas handpenningen.

Fordran som på grund av gemensam inteckning är förenad med panträtt i såld fastighet be- talas kontant, om ej köparen och den som enligt sakägarförteck- ningen är betalningsberättigad avtalar annat.

 

 

 

 

 

12 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

56 §35

 

 

 

 

 

 

Sådant förordnande av Krono-

Beslut

av

Kronofogdemyn-

 

fogdemyndigheten om fortsatt in-

digheten om fortsatt inteck-

 

teckningsansvar som

avses i

ningsansvar som avses i 6 kap.

 

6 kap. 12 § jordabalken får med-

12 § jordabalken får meddelas på

 

delas på begäran av köparen.

begäran av köparen.

 

 

 

Har fastighet sålts i fall som

Har fastighet sålts i fall som

 

avses i 6 kap. 12 § andra stycket

avses i 6 kap. 12 § andra stycket

 

andra eller tredje meningen jorda-

andra eller tredje meningen jorda-

 

balken, får förordnande om fort-

balken, får beslut om fortsatt

 

satt inteckningsansvar

meddelas

inteckningsansvar meddelas

be-

 

beträffande gemensam inteckning

träffande

gemensam

inteckning

 

som

besvärar

fastigheten

endast

som

besvärar

fastigheten endast

 

om fastigheten i förhållande till de

om fastigheten i förhållande till de

 

andra

gemensamt

intecknade

andra

gemensamt

intecknade

 

fastigheterna

svarar

för

hela

fastigheterna

svarar

för

hela

 

inteckningen och den fordran som

inteckningen och den fordran som

130

35 SFS senaste lydelse 1994:444.

 

 

 

 

 

 

 

är förenad med panträtt på grund av

är förenad med panträtt på grund

inteckningen blivit

täckt.

Om

av inteckningen blivit täckt. Om

medel som har influtit genom

inbetalade

pengar

efter särskild

särskild försäljning

av tillbehör

försäljning av tillbehör utfaller på

utfaller på pantbrevets belopp, får

pantbrevets belopp, får beslut inte

förordnande

 

ej

 

meddelas

meddelas

 

beträffande

beträffande

motsvarande

del

av

motsvarande del av inteckningen.

inteckningen.

 

 

 

 

 

 

 

 

Begäran om förordnande enligt

Begäran om beslut enligt denna

denna paragraf

skall

framställas

paragraf ska framställas senast vid

senast vid sammanträdet för köpe-

sammanträdet för köpeskillingens

skillingens fördelning

eller,

vid

fördelning

eller,

vid försäljning

försäljning

under

hand,

innan

under hand, innan Kronofogde-

Kronofogdemyndigheten

utfärdar

myndigheten utfärdar köpebrev.

köpebrev. Därvid skall

pantbrevet

Därvid ska pantbrevet ges in, om

ges in, om det inte redan är

det inte redan är tillgängligt för

tillgängligt

för

Kronofogdemyn-

Kronofogdemyndigheten eller om

digheten eller om Kronofogde-

Kronofogdemyndigheten i annat

myndigheten i annat fall finner skäl

fall finner skäl att medge

att medge undantag.

 

 

 

 

undantag.

 

 

12kap. 62 §

Bestämmelserna i 3–61 §§

Bestämmelserna i 3–61 §§

gäller i tillämpliga delar även när

gäller i tillämpliga delar även när

utmätning av fast egendom har

utmätning av fast egendom har

skett medan gäldenärens rätt är

skett medan svarandens rätt är

villkorlig och när utmätning av

villkorlig och när utmätning av

fast egendom ej har avsett hel

fast egendom inte har avsett hel

fastighet, om ej annat följer av 63–

fastighet, om inte annat följer av

68 §§.

63–68 §§.

12kap. 63 §

Har, i fall då överlåtelse av

Har, i fall då överlåtelse av

fastighet är beroende av villkor,

fastighet är beroende av villkor,

fastigheten blivit utmätt för fordran

fastigheten blivit utmätt för fordran

hos överlåtaren, får försäljning ej

hos överlåtaren, får försäljning

ske förrän det visar sig om

inte ske förrän det visar sig om

villkoret uppfylls.

villkoret uppfylls.

Vad som sägs i första stycket

Vad som sägs i första stycket

gäller också om del av fastighet

gäller också om del av fastighet

genom överlåtelse har kommit i

genom överlåtelse har kommit i

särskild ägares hand och fastig-

särskild ägares hand och fastig-

heten har blivit utmätt för fordran

heten har blivit utmätt för fordran

hos överlåtaren innan fastig-

hos överlåtaren innan fastig-

hetsbildning som enligt lag utgör

hetsbildning som enligt lag utgör

villkor för överlåtelsens giltighet

villkor för överlåtelsens giltighet

har kommit till stånd. Skulle det

har kommit till stånd. Skulle det

medföra betydande tidsutdräkt att

medföra betydande dröjsmål att

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

131

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

avvaktahuruvida fastighetsbildningen kommer till stånd, får dock fastigheten säljas med förbehåll för den rätt som tillkommer förvärvaren. Försälj- ningen omfattar då även gälde- närens rätt mot förvärvaren. Köp- aren svarar för gäldenärens skyl- digheter mot förvärvaren.

avvakta om fastighetsbildningen kommer till stånd, får dock fastigheten säljas med förbehåll för den rätt som tillkommer

förvärvaren. Försäljningen omfattar då även svarandens rätt mot förvärvaren. Köparen svarar för svarandens skyldigheter mot förvärvaren.

 

 

 

 

 

12 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

64 §

 

 

 

 

 

 

Har, i fall då förvärv av fastighet

Har, i fall då förvärv av fastighet

eller del av fastighet är beroende

eller del av fastighet är beroende

av

villkor,

egendomen

blivit

av

villkor,

egendomen blivit

utmätt

för

fordran

 

hos

utmätt

för

 

fordran

 

hos

förvärvaren,

skall Kronofogde-

förvärvaren,

ska

Kronofogde-

myndigheten bjuda ut gälde-

myndigheten bjuda ut svarandens

närens rätt till egendomen till

rätt till egendomen till försäljning

försäljning i den ordning som

i den ordning som gäller för

gäller för exekutiv försäljning av

tvångsvis

försäljning av

utmätt

utmätt rättighet. Kommer försälj-

rättighet. Kommer försäljning till

ning till stånd, svarar köparen för

stånd,

svarar

köparen

för

gäldenärens skyldigheter mot

sin

svarandens skyldigheter

mot

sin

fångesman,

Ansökan

 

om

fångesman,

Ansökan

 

om

inteckning, som har gjorts samma

inteckning, som har gjorts samma

dag som utmätningen eller senare,

dag som utmätningen eller senare,

förfaller genom försäljningen, om

förfaller genom försäljningen, om

ej

Kronofogdemyndigheten

inte

Kronofogdemyndigheten

begäran

av

köparen förordnar

begäran

av

köparen

beslutar

annat.

 

 

 

 

annat.

 

 

 

 

 

Kan det inte utan betydande

Kan det inte utan betydande

tidsutdräkt avvaktas om det för

dröjsmål avvaktas om det för

förvärvet gällande villkoret upp-

förvärvet gällande villkoret upp-

fylls, kan anstånd med försälj-

fylls, kan anstånd med försälj-

ningen medges tills det visar sig

ningen medges tills det visar sig

om så blir fallet. Uppfylls vill-

om så blir fallet. Uppfylls vill-

koret, sker försäljning i den ord-

koret, sker försäljning i den ord-

ning som i allmänhet gäller för

ning som i allmänhet gäller för

exekutiv försäljning av fast egen-

tvångsvis försäljning av fast egen-

dom.

 

 

 

 

dom.

 

 

 

 

 

När försäljning som har skett

När försäljning som har skett

enligt första stycket har vunnit laga

enligt första stycket har fått laga

kraft och köparen har fullgjort sin

kraft och köparen har fullgjort sin

betalningsskyldighet,

utfärdar

betalningsskyldighet,

utfärdar

Kronofogdemyndigheten

 

 

Kronofogdemyndigheten

köpe-

köpehandling.

 

 

 

handling.

 

 

 

 

 

132

12kap. 66 §

Om villkoret uppfylls i fall som

Om villkoret uppfylls i fall som

avses i 63 § eller om förvärvet går

avses i 63 § eller om förvärvet går

åter i fall som avses i 64 § andra

åter i fall som avses i 64 § andra

stycket,

skall

Krono-

stycket,

ska

Krono-

fogdemyndigheten driva in eller

fogdemyndigheten

driva in eller

bjuda ut till försäljning vad som

bjuda ut till försäljning vad som

därefter tillkommer

gäldenären

därefter

tillkommer svaranden

och omfattas

av

utmätningen.

och omfattas av

utmätningen.

Härvid tillämpas den ordning som

Härvid tillämpas den ordning som

enligt 8 och 9 kap. gäller i fråga

enligt 8 och 9 kap. gäller i fråga

om utmätt fordran eller rättighet.

om utmätt fordran eller rättighet.

12kap. 67 §

Har endast andel i fastighet

Har endast andel i fastighet

blivit utmätt men skall enligt

blivit utmätt men ska enligt 8 kap.

8 kap. 8 § hela fastigheten säljas

8 § hela fastigheten säljas på

på auktion, skall av sakägarför-

auktion, ska av sakägarför-

teckningen framgå vilka ford-

teckningen framgå vilka ford-

ringar och rättigheter som belastar

ringar och rättigheter som belastar

varje särskild andel. Skydds-

varje särskild andel. Skydds-

beloppet skall bestämmas så att

beloppet ska bestämmas så att

fordringar, som gäller i den först

fordringar, som gäller i den först

utmätta andelen enbart eller i

utmätta andelen enbart eller i

nämnda andel jämte annan andel

nämnda andel jämte annan andel

och som har bättre rätt än exe-

och som har bättre rätt än ut-

kutionsfordringen, samt förrätt-

sökningsfordringen, samt förrätt-

ningskostnaderna blir fullt täckta.

ningskostnaderna blir fullt täckta.

Är någon av delägarna i kon-

Är någon av delägarna i kon-

kurs, får borgenär utöva anslut-

kurs, får borgenär utöva anslut-

ningsrätt enligt 13 § även om han

ningsrätt enligt 13 § även om han

har förmånsrätt endast i andel av

eller hon har förmånsrätt endast i

fastigheten.

andel av fastigheten.

12kap. 68 §

När andel i fastighet har sålts

När andel i fastighet har sålts

enligt 8 kap. 9 § andra stycket och

enligt 8 kap. 9 § andra stycket och

försäljningen har vunnit laga kraft

försäljningen har fått laga kraft

samt köparen har fullgjort sin

samt köparen har fullgjort sin

betalningsskyldighet,

utfärdar

betalningsskyldighet,

utfärdar

Kronofogdemyndigheten köpebrev.

Kronofogdemyndigheten

 

 

 

köpebrev.

 

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

133

Prop. 2021/22:206

13 kap. Redovisning av influtna

13 kap. Redovisning av pengar

Bilaga 2

medel

 

 

Allmänna bestämmelser om redovisning

 

13 kap.

 

1 §36

 

Medel som har flutit in till

Pengar som ska fördelas ska

 

Kronofogdemyndigheten i mål om

redovisas så snart som möjligt.

 

utmätning skall redovisas så snart

 

 

som möjligt. Är influtet belopp

 

 

ringa och kan det antas att ytter-

 

 

ligare medel kommer att flyta in i

 

 

målet, får myndigheten avvakta

 

 

med redovisningen.

 

 

 

Om det sammanlagda belopp

 

 

som tillkommer en borgenär un-

 

 

derstiger 100 kronor ska beloppet

 

 

bara betalas ut om det finns sär-

 

 

skilda skäl.

 

 

Pengar som inte kan betalas ut till

 

 

den betalningsberättigade borge-

 

 

nären ska i första hand fördelas

 

 

mellan övriga mål där fordringen

 

 

inte har fått full täckning. Kan

 

 

betalning inte ske till någon annan

 

 

borgenär ska pengarna återbetalas

 

 

till svaranden. Om utbetalning eller

 

 

återbetalning inte är möjlig inom tio

 

 

år tillfaller pengarna staten. Om

 

 

pengar ska tillfalla staten, gäller det

 

 

även inlåningsräntan.

 

Vid utmätning för ej förfallet

Om utmätning har skett för

 

underhållsbidrag enligt 7 kap. 6 §

underhållsbidrag innan det har

 

andra stycket får redovisning ske

förfallit till betalning ska redo-

 

tidigast i nära anslutning till den

visning ske i nära anslutning till den

 

tidpunkt då bidraget förfaller till

tidpunkt då bidraget förfaller till

 

betalning.

betalning.

 

13 kap.

 

2 §

 

Vad som sägs i detta kapitel om

Vad som sägs i detta kapitel om

 

influtna medel gäller även ränta

pengar som ska fördelas gäller

 

som utgår på medlen till och med

även ränta som enligt utsök-

 

den i 6 § angivna för-

ningstiteln utgår på pengarna till

 

delningsdagen. Ränta på belopp

och med den i 6 § angivna för-

 

 

delningsdagen.

134

36 SFS senaste lydelse 1995:298.

 

som innestår därefter tillkommer den som är berättigad till beloppet.

Om fördelat belopp inte kan betalas ut i samband med fördel- ningsdagen ska utbetalningen inne- fatta upplupen inlåningsränta från fördelningsdagen fram till dess ut- betalning sker.

13kap. 4 §

För

fördelning

av influtna

Kronofogdemyndigheten

ska

medel

skall

Kronofogdemyndig-

hålla ett

fördelningssammanträde

heten

hålla

fördelningssamman-

när det är oklart hur pengar ska

träde, när det är föreskrivet i

fördelas eller om Kronofogdemyn-

balken eller när det i annat fall är

digheten i annat fall anser att det

oklart hur medlen skall fördelas.

behövs. Sådant

sammanträde får

 

 

 

 

 

inte hållas senare än tillträdesdag

 

 

 

 

 

som bestämts enligt 12 kap. 36 §.

Sammanträde som ej har blivit

Sammanträde som inte har blivit

utsatt i samband med kungörande

utsatt i samband med kungörande

av auktion skall kungöras särskilt,

av auktion ska kungöras särskilt,

om det är behövligt med hänsyn

om det behövs med hänsyn till

till okända sakägare eller av annat

okända sakägare eller av annat

skäl. Kungörande skall ske i god

skäl. Kungörande ska ske i god tid

tid och på lämpligt sätt. Sökanden,

och på lämpligt sätt. Sökanden,

gäldenären

och

andra

kända

svaranden

och

andra

kända

sakägare

skall

kallas

till

sakägare ska kallas till samman-

sammanträdet.

 

 

trädet.

 

 

 

13kap.

6 §37

En fordran som skall beaktas

En fordran som ska beaktas ska

skall tas upp med det belopp som

tas upp med det belopp som den

den uppgår till på fördel-

uppgår till på fördelningsdagen.

ningsdagen.

 

 

 

Vid bedömningen av om en

Vid bedömningen av om en

fordran är förenad med särskild

fordran är förenad med särskild

förmånsrätt i en fastighet skall ett

förmånsrätt i en fastighet ska ett

pantbrev vars belopp är bestämt i

pantbrev vars belopp är bestämt i

utländsk valuta räknas om till

utländsk valuta räknas om till

svenska kronor enligt den kurs

svenska kronor enligt den kurs

som gäller på

fördelningsdagen.

som gäller på

fördelningsdagen.

Pantbrevets belopp får dock inte

Pantbrevets belopp får dock inte

sättas högre än det belopp som har

sättas högre än det belopp som har

bestämts vid

omräkning enligt

bestämts vid

omräkning enligt

12 kap. 27 § fjärde stycket.

12 kap. 27 § fjärde stycket.

37SFS senaste lydelse 2004:448.

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

135

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

Som

fördelningsdag anses

den

Som

fördelningsdag anses

den

dag till vilken fördelningssam-

dag till vilken fördelningssam-

manträde är utsatt, även om det då

manträde är utsatt, även om det då

finns något hinder mot att

finns något hinder mot att

verkställa

fördelningen. Om

det

verkställa

fördelningen. Om

det

inte hålls

något

sammanträde,

inte hålls

något

sammanträde,

anses den dag då Kronofogde-

anses den dag Kronofogde-

myndighetens beslut meddelas som

myndigheten meddelar beslut som

fördelningsdag.

 

 

fördelningsdag.

 

 

Vid

fördelning

räknas

som

Vid

fördelning

räknas

som

fordran i ett mål även sådan för-

fordran i ett mål även sådan för-

rättningskostnad som avser endast

rättningskostnad som avser endast

det målet.

 

 

 

det målet.

 

 

 

Begär

borgenär

betalning

för

Begär

borgenär

betalning

för

fordran som ej har anmälts i tid,

fordran som inte har anmälts i tid,

skall utdelning utgå av överskott,

ska utdelning utgå av överskott,

om sådant uppkommer.

 

om sådant uppkommer.

 

 

 

 

 

 

13 kap.

 

 

 

 

 

 

 

7 §38

 

 

 

Är fordran eller därmed förenad

Är fordran eller därmed förenad

 

förmånsrätt

beroende av

villkor

förmånsrätt

beroende av

villkor

 

eller tvistig eller är förmånsrätt

eller tvistig eller är förmånsrätt

 

beroende av att sökt inteckning

beroende av att sökt inteckning

 

beviljas,

skall

Krono-

beviljas,

ska

Krono-

 

fogdemyndigheten avsätta vad som

fogdemyndigheten avsätta det som

 

belöper på fordringen i avvaktan på

belöper på fordringen i avvaktan på

 

att villkoret uppfylls eller förfaller

att villkoret uppfylls eller förfaller

 

eller att tvisten eller frågan om

eller att tvisten eller frågan om

 

inteckning

blir

slutligt

avgjord.

inteckning

blir slutligt

avgjord.

 

Avsättning skall dock ej ske i fall

Avsättning ska dock inte ske om

 

tvist skall prövas enligt tredje

tvist ska prövas enligt tredje

 

stycket.

 

 

 

stycket.

 

 

 

Borgenär

vars fordran eller

Borgenär

vars fordran eller

 

förmånsrätt är tvistig skall, om det

förmånsrätt är tvistig ska, om det

 

ej av särskilda skäl är obehövligt,

inte av särskilda skäl är obe-

 

föreläggas att inom en månad från

hövligt, föreläggas att inom en

 

det

att föreläggandet

delgavs

månad från det att föreläggandet

 

honom väcka talan om rätten till

delgavs honom eller henne väcka

 

medlen mot sakägare som medlen

talan om rätten till pengarna mot

 

skall

tillkomma

om borgenärens

sakägare som pengarna ska till-

 

anspråk faller bort. Efterkommer

komma om borgenärens anspråk

 

borgenären

ej föreläggandet, har

faller bort. Följer inte borgenären

 

han förlorat sin rätt till medlen, om

föreläggandet, har han eller hon

 

ej motparten inom den angivna

förlorat sin rätt till pengarna, om

 

tiden har väckt talan mot

inte motparten inom den angivna

 

borgenären.

 

 

 

tiden har väckt talan mot

 

 

 

 

 

 

borgenären.

 

 

136

38 SFS senaste lydelse 1994:480.

 

 

 

 

Om alla berörda sakägare är överens om hur pengarna ska fördelas, ska fördelningen göras enligt överenskommelsen.
Särskilda bestämmelser för registrerat skepp, registrerat luftfartyg m.m. och fast egendom

Kan fördelningen ej utan be-

Kan fördelningen inte utan be-

tydande olägenhet för parterna

tydande

olägenhet för parterna

avslutas utan att tvisten har blivit

avslutas utan att tvisten har blivit

avgjord, skall Kronofogdemyndig-

avgjord,

ska Kronofogdemyn-

heten själv pröva tvisten, om det är

digheten själv pröva tvisten, om

ändamålsenligt. Därvid gäller vad

det är ändamålsenligt. gäller

som sägs i 2 kap. 22 och 23 §§.

vad som sägs i 3 kap. 23 och

 

24 §§.

 

13kap. 8 §

När medel avsätts enligt 7 §,

När pengar avsätts enligt 7 §,

skall

Kronofogdemyndigheten

ska Kronofogdemyndigheten ange

ange

hur det skall förfaras med

hur de ska fördelas om fordringen

dem om fordringen faller bort helt

helt eller delvis faller bort.

eller delvis.

 

13kap. 9 §

Om alla berörda sakägare är ense om hur medlen skall fördelas, skall fördelningen ske i enlighet därmed.

Särskilda bestämmelser beträffande registrerat skepp, registrerat luftfartyg m.m. och fast egendom

13kap. 10 §

När registrerat skepp, registrerat

När registrerat skepp, registrerat

luftfartyg,

intecknade

reservdelar

luftfartyg,

intecknade reservdelar

till luftfartyg eller fastighet har sålts

till luftfartyg eller fastighet har

auktion,

skall

behållen

sålts på auktion, ska behållen

avkastning av egendomen, ersätt-

avkastning

av

egendomen,

ning som har influtit med anledning

ersättning som har betalats in med

av misslyckat försök att sälja egen-

anledning av misslyckat försök att

domen och tillskott som någon har

sälja egendomen och tillskott som

betalat för att bevara sin rätt vid

någon har betalat för att bevara sin

försäljningen fördelas

tillsammans

rätt

vid

försäljningen

fördelas

med köpeskillingen för egendomen.

tillsammans

med

köpeskillingen

Medel som har influtit genom

för

egendomen.

Pengar från

särskild försäljning av tillbehör till

särskild försäljning av tillbehör till

fastighet

skall

fördelas samtidigt

fastighet ska fördelas samtidigt som

som köpeskillingen för fastigheten.

köpeskillingen för fastigheten.

Fördelningen skall ske i enlighet

Fördelningen ska ske i enlighet

med sakägarförteckningen, om det

med sakägarförteckningen, om det

ej framgår att fordran understiger

inte

framgår

att

fordran

vad

som

anges i förteckningen.

understiger

det

som

anges i

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

137

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

138

Angående

begränsning

av

förteckningen.

Angående

inteckningshavares

rätt

vid

begränsning av

inteckningshav-

försäljning

av

intecknade

ares rätt vid försäljning av in-

reservdelar

till luftfartyg

finns

tecknade reservdelar till luftfartyg

föreskrift i

11 kap.

3 §

tredje

finns föreskrift i 11 kap. 3 § tredje

stycket.

 

 

 

stycket.

 

Utdelning för fordran som ej har

Utdelning för fordran som inte har

tagits upp i förteckningen utgår

tagits upp i förteckningen utgår

endast av överskott, om sådant

endast av överskott, om sådant

uppkommer.

 

 

 

uppkommer.

 

13kap. 11 §

Bestämmelserna i 10 § första

Bestämmelserna i 10 § första

stycket gäller också när fastighet

stycket gäller också när fastighet

har sålts under hand. Medlen skall

har sålts under hand. Pengarna

fördelas i första hand enligt

ska fördelas i första hand enligt

köpevillkoren och i övrigt enligt

köpevillkoren och i övrigt enligt

de grunder som gäller för upp-

de grunder som gäller för upp-

rättande av sakägarförteckning.

rättande av sakägarförteckning.

13kap. 12 §

Avbryts förfarandet i fråga om

Avbryts förfarandet i fråga om

egendom som avses i 10 § utan att

egendom som avses i 10 § utan att

egendomen har blivit såld, skall

egendomen har blivit såld, ska

influtna medel fördelas enligt vad

pengarna fördelas enligt vad som

som

sägs

där,

om

sägs där,

om sakägarförteckning

sakägarförteckning har upprättats,

har upprättats, och i annat fall

och i annat fall enligt de grunder

enligt de grunder som gäller för

som gäller för upprättande av

upprättande av sådan förteckning.

sådan förteckning. Annan borgenär

Annan borgenär än sökanden har

än sökanden har dock ej rätt att få

dock inte rätt att få betalning för

betalning ur medlen för annat än

annat än ränta och kostnader, om

ränta och kostnader, om hans

hans eller hennes fordran är

fordran är förenad med panträtt på

förenad med panträtt på grund av

grund av inteckning.

 

inteckning.

När tillbehör till fastighet har

När tillbehör till fastighet har

sålts för sig, skall borgenär, som ej

sålts för sig, ska borgenär, som

har avstått från betalning, få

inte har avstått från betalning, få

utdelning

med

tillämpning

av

utdelning

med tillämpning av

12 kap. 16 §, även om fastigheten ej

12 kap. 16 §, även om fastigheten

säljs.

 

 

 

inte säljs.

 

13kap. 13 §

Medel som tillkommer borgenär

Pengar som en borgenär har

skall avräknas på ränta och annan

rätt till ska avräknas på ränta och

biförpliktelse

före

fordrans

annan biförpliktelse före fordrans

kapitalbelopp,

om ej

borgenären

kapitalbelopp, om inte borgenären

har yrkat annat före fördelningen eller, om fördelning ej äger rum, före utbetalningen.

Om ordningen mellan fordrans kapitalbelopp och biförpliktelser när registrerat skepp, registrerat luftfartyg, intecknade reservdelar till luftfartyg eller fastighet har utmätts finns bestämmelser i 10 kap. 11 § första stycket, 11 kap. 1 § och 12 kap. 26 § första stycket.

har yrkat annat före fördelningen

Prop. 2021/22:206

eller, om fördelning inte sker, före

Bilaga 2

utbetalningen.

 

 

Om ordningen mellan fordrans

 

kapitalbelopp

och biförpliktelser

 

när registrerat

skepp, registrerat

 

luftfartyg, intecknade reservdelar till luftfartyg eller fastighet har utmätts finns bestämmelser i 10 kap. 11 § första stycket, 11 kap. 1 § och 12 kap. 26 § första stycket.

13kap. 14 §39

Medel får ej betalas ut utan att

Pengar får inte betalas ut utan

säkerhet ställs, om

 

 

 

att säkerhet ställs, om

 

 

1. utmätning har skett med stöd

1. utmätning har skett med stöd

av

3 kap.

5 § 1

eller

6 §

och

av 2 kap. 4 § och utsökningstiteln

exekutionstiteln ej har vunnit laga

inte har fått laga kraft eller

kraft eller utmätning har skett på

utmätning har skett på grund av

grund av utslag eller beslut i mål

utslag eller beslut i mål om

om

betalningsföreläggande

eller

betalningsföreläggande

eller

handräckning och gäldenären har

handräckning och svaranden har

sökt återvinning eller överklagat,

sökt återvinning eller överklagat,

2. utmätning har skett

hos

2. utmätning har skett

hos

dödsbo för fordran som ej var

dödsbo för fordran som inte var

förenad med särskild förmånsrätt i

förenad med särskild förmånsrätt i

egendomen och den tid som anges

egendomen och den tid som anges

i 8 kap. 6 § första stycket ej har

i 8 kap. 6 § första stycket inte har

gått till ända,

 

 

 

löpt ut,

 

 

 

3. rätten till medlen är beroende

3. rätten till pengarna är beroende

av ett överklagande av ut-

av ett överklagande av ut-

mätningen

eller

den

utmätta

mätningen

eller den

utmätta

egendomens försäljning

eller av

egendomens

försäljning

eller

av

talan som avses i 4 kap. 20–22

talan som avses i 4 kap. 20–22

eller 26 §,

 

 

 

 

eller 26 §,

 

 

 

4. fördelning som har skett vid

4. fördelning som har skett vid

fördelningssammanträde

ej

har

fördelningssammanträde

inte

har

vunnit laga kraft,

 

 

 

fått laga kraft,

 

 

5. i annat fall tvist råder om vem

5. i annat fall tvist råder om vem

som är betalningsberättigad.

 

som är betalningsberättigad.

 

13kap. 15 §

Har medel avsatts enligt 7 §

Har pengar avsatts enligt 7 §

första stycket på grund av tvist och

första stycket på grund av tvist och

har tvisten prövats av domstol, får

har tvisten prövats av domstol, får

den vinnande parten mot säkerhet

pengarna betalas ut till den

39 SFS senaste lydelse 1994:1038.

139

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

lyfta medlen utan hinder av att

vinnande

parten

även

om

avgörandet ej har vunnit laga

avgörandet inte har fått laga kraft

kraft. I annat fall får medel som

om säkerhet ställs. I annat fall får

har avsatts enligt 7 § första

pengar som har avsatts enligt 7 §

stycket, om skäl föreligger, mot

första stycket, om skäl föreligger,

säkerhet betalas ut till den

mot säkerhet betalas ut till den

borgenär för vilken de har avsatts

borgenär för vilken de har avsatts

eller, om denne ej vill lyfta

eller, om denne inte vill ha peng-

medlen, till den som i andra hand

arna utbetalda, till den som i andra

är berättigad till dem.

hand har rätt till dem.

 

 

13 kap.

16 §40

Att en verkställd fördelning

Om en verkställd fördelning

överklagas hindrar inte att belopp

överklagas får belopp som inte

som inte berörs av överklagandet

berörs av överklagandet betalas ut.

betalas ut.

 

 

 

 

 

 

 

 

13 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

17 §41

 

 

 

 

 

 

När medel betalas ut, skall

När pengar betalas ut, ska

 

iakttagas vad som i allmänhet

iakttas vad som i allmänhet gäller

 

gäller om skyldighet för borgenär

om skyldighet för borgenär att

 

att förete eller återställa ford-

uppvisa

eller

lämna

tillbaka

 

ringsbevis eller säkerhet som har

fordringsbevis eller säkerhet som

 

lämnats för fordran.

 

 

har lämnats för fordran.

 

 

 

Pantbrev i skepp eller fastighet

Pantbrev i skepp eller fastighet

 

eller

 

företagsinteckningsbrev,

eller

företagsinteckningsbrev,

 

vilket utgör säkerhet för fordran

vilket utgör säkerhet för fordran på

 

på vilken betalning har utfallit,

vilken betalning har utfallit, ska

 

skall företes även om borgenären

uppvisas även om borgenären inte

 

ej är skyldig att återställa

är skyldig att lämna tillbaka

 

handlingen, om ej Krono-

handlingen, om inte Krono-

 

fogdemyndigheten

finner skäl

att

fogdemyndigheten

anser

att

det

 

medge

undantag.

Detsamma

finns skäl att medge undantag.

 

gäller skuldebrev som är intecknat

Detsamma gäller skuldebrev som

 

i annan egendom, när skyldighet

är intecknat i annan egendom, när

 

att

förete

eller

återställa

skyldighet att uppvisa eller lämna

 

skuldebrevet ej följer redan av

tillbaka

skuldebrevet inte följer

 

första stycket.

 

 

 

redan av första stycket.

 

 

 

När köparen åberopar att den som

När köparen åberopar att den som

 

enligt

 

sakägarförteckning

är

enligt sakägarförteckning har rätt

 

berättigad

till

betalning

har

till betalning har medgett honom

 

medgivit

honom

avräkning

eller

henne

avräkning

 

köpeskillingen, gäller vid Krono-

köpeskillingen, gäller vid Krono-

 

fogdemyndighetens

prövning

av

fogdemyndighetens

prövning

av

140

40 SFS senaste lydelse 1994:1038.

 

 

 

 

 

 

 

41 SFS senaste lydelse 2003:531.

 

 

 

 

 

 

 

Ändras beslut om fördelning eller utbetalning, ska Krono- fogdemyndigheten på begäran ut- mäta vad som ska betalas tillbaka. I sådana fall får ställd säkerhet tas i anspråk. Motsvarande gäller, om pengar som någon har fått utbe- talda enligt 14 eller 15 § ska till- komma annan sakägare eller om borgenär har fått pengar utbetalda enligt 18 § och den som har bättre rätt till pengarna anmäler sig och fullgör vad som krävs för betalning till honom eller henne.
Om återbetalningsskyldigheten avser en fordran som handläggs enligt lagen (1993:891) om indriv- ning av statliga fordringar m.m. ska den myndighet för vilken ut- mätning skett omedelbart betala tillbaka pengarna till Kronofogde- myndigheten.

överenskommelsen vad som före-

överenskommelsen vad som före-

Prop. 2021/22:206

skrivs i första och andra styckena.

skrivs i första och andra styckena.

Bilaga 2

13kap. 18 §

Om borgenär för vilken ut-

Om borgenär för vilken ut-

delning har beräknats ej inom ett

delning har beräknats inte inom ett

år från det att fördelningen har

år från det att fördelningen har fått

vunnit

laga

kraft

företer

laga kraft uppvisar fordringsbevis

fordringsbevis eller i övrigt full-

eller i övrigt fullgör vad som krävs

gör vad som krävs enligt 17 § för att

enligt 17 § för att han eller hon ska

han skall lyfta medlen, får dessa

pengarna utbetalda, får dessa

mot säkerhet betalas ut till den

betalas ut mot säkerhet till den

som i andra hand är berättigad till

som i andra hand har rätt till dem,

dem, om ej särskilda skäl

om det inte finns särskilda skäl.

föreligger.

 

 

 

13kap. 19 §

Om alla berörda sakägare med-

Om säkerhet krävs får belopp

ger att belopp betalas ut utan

betalas ut utan säkerhet om alla

säkerhet när sådan annars krävs,

berörda sakägare medger det.

skall det ske.

 

13kap. 20 §

Ändras beslut om fördelning eller utbetalning, skall Krono- fogdemyndigheten på begäran utsöka vad som skall betalas till- baka. Härvid får ställd säkerhet tagas i anspråk. Motsvarande gäller, om medel som någon har fått lyfta enligt 14 eller 15 § skall tillkomma annan sakägare eller om borgenär har fått lyfta medel enligt 18 § och den som har bättre rätt till medlen anmäler sig och fullgör vad som krävs för betalning till honom.

141

Bestämmelserna i 1 § första och fjärde stycket, 13 och 14 §§ och 20 § första stycket gäller inte sökanden i mål som ska hand- läggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. För sådana mål gäller inte heller 4–9 §§ annat än om för- delning ska ske med enskild borgenär eller om det hålls ett fördelningssammanträde. Bestäm- melsen i 7 § tredje stycket får inte tillämpas för mål som ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga ford- ringar m.m., om sökandens fordran berörs av tvisten.
14 kap. Verkan av försäljning m.m.

Prop. 2021/22:206

Särskilda bestämmelser

Särskilda bestämmelser för mål

Bilaga 2

beträffande allmänna mål

som ska handläggas enligt lagen

 

 

(1993:891) om indrivning av

 

 

statliga fordringar m.m.

13 kap.

21 §

Bestämmelserna i 1, 13, 14 och 20 §§ gäller ej i fråga om sökanden i allmänt mål. I sådant mål gäller ej heller 4–6 §§, 7 § första–tredje styckena, 8 och 9 §§ annat än om fördelning skall ske med enskild borgenär eller om det är särskilt föreskrivet att för- delningssammanträde skall hållas. Bestämmelsen i 7 § tredje stycket får ej tillämpas i allmänt mål, om sökandens fordran berörs av tvisten.

14 kap. Verkan av exekutiv försäljning m.m.

14 kap.

1 §

Exekutiv försäljning ger köp-

Tvångsvis försäljning ger köp-

aren samma rätt till den sålda

aren samma rätt till den sålda

egendomen som frivillig försälj-

egendomen som frivillig försälj-

ning, om ej annat följer av vad

ning, om inte annat följer av vad

som sägs i detta kapitel.

som sägs i detta kapitel.

 

14 kap.

 

2 §

När utmätning av viss egendom

När utmätning av viss egendom

ger företräde

framför överlåtelse

ger företräde framför överlåtelse

av egendomen, gäller det till

av egendomen, gäller det till

förmån även för den som

förmån även för den som

förvärvar egendomen vid exekutiv

förvärvar egendomen vid tvångs-

försäljning. Detsamma gäller, när

vis försäljning. Detsamma gäller,

tredje man

efter föreläggande

när tredje man efter föreläggande

enligt 4 kap. 20 § eller 26 §

enligt 4 kap. 20 § eller 26 §

jämförd med 20 § har förlorat sin

jämförd med 20 § har förlorat sin

rätt mot sökanden.

rätt mot sökanden.

142

Om den av Kronofogde- myndigheten sålda egendomen frångår köparen därför att svar- anden inte var rätt ägare, är svar- anden skyldig att ersätta köparen dennes skada med sammanlagda beloppet av vad som har gått till
betalning av fordran mot svaranden och har betalats ut till denne. Har svaranden uppsåtligen eller av vårdslöshet vållat köparens skada, är han eller hon skyldig att ersätta skadan utan sådan begränsning.
Borgenär, som inte var i god tro när han eller hon mottog be- talning, är skyldig att solidariskt med svaranden ersätta köparen dennes skada med det belopp som

14kap.

3 §42

Har

exekutiv

försäljning

av

Har

tvångsvis

försäljning av

registrerat

skepp

eller luftfartyg

registrerat skepp

eller

luftfartyg

som registrerats i luftfartygs-

som registrerats i luftfartygs-

registret vunnit laga kraft och

registret fått laga kraft och

köpeskillingen betalats skall, om

köpeskillingen betalats ska, om

gäldenären inte var rätt ägare,

svaranden inte var rätt ägare,

köparens förvärv dock gälla, om

köparens förvärv dock gälla, om

gäldenärens åtkomst var inskriven

svarandens åtkomst var

inskriven

när försäljningen ägde rum.

 

när försäljningen skedde.

 

När exekutiv försäljning av fast

När tvångsvis försäljning av fast

egendom har vunnit laga kraft och

egendom har fått laga kraft och

köpeskillingen har erlagts, har den

köpeskillingen har erlagts, har den

som åberopar annat förvärv av

som åberopar annat förvärv av

egendomen från

gäldenären

eller

egendomen från

svaranden eller

någon hans företrädare förlorat sin

någon

hans

eller

hennes

rätt mot köparen. Även den som

företrädare förlorat sin rätt mot

åberopar

att gäldenärens

eller

köparen. Även den som åberopar

någon

hans företrädares åtkomst

att svarandens eller någon hans

var ogiltig eller av annat skäl ej

eller hennes företrädares åtkomst

gällde mot rätte ägaren har förlorat

var ogiltig eller av annat skäl inte

sin rätt mot köparen, om lagfart

gällde mot rätte ägaren har förlorat

var beviljad för gäldenären när

sin rätt mot köparen, om lagfart

den exekutiva försäljningen ägde

var beviljad för svaranden när den

rum.

 

 

 

 

tvångsvisa försäljningen skedde.

14kap. 4 §

Om exekutivt såld egendom frångår köparen därför att gälde- nären ej var rätt ägare, är gälde- nären skyldig att ersätta köparen dennes skada med sammanlagda beloppet av vad som har gått till betalning av fordran mot gälde- nären och har betalats ut till denne. Har gäldenären uppsåt- ligen eller av vårdslöshet vållat köparens skada, är han skyldig att ersätta skadan utan sådan be- gränsning.

Borgenär, som ej var i god tro när han mottog betalning, är skyldig att solidariskt med gäldenären ersätta köparen dennes skada med det belopp som han har erhållit i

42SFS senaste lydelse 2004:84.

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

143

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

betalning.

Har

borgenären

han eller hon har erhållit i

uppsåtligen

eller av

vårdslöshet

betalning. Har borgenären upp-

vållat köparens skada, är han

såtligen eller av vårdslöshet vållat

skyldig att ersätta skadan utan sådan

köparens skada, är han eller hon

begränsning.

 

 

skyldig att ersätta skadan utan

 

 

 

sådan begränsning.

14kap. 5 §

När tvångsvis försäljning medför

När tvångsvis försäljning medför

att tredje man förlorar sin

att tredje man förlorar sin

äganderätt till den sålda egen-

äganderätt till den sålda egen-

domen, gäller i fråga om tredje

domen, gäller i fråga om tredje

mans rätt till ersättning för liden

mans rätt till ersättning för liden

skada vad som sägs i 4 § om

skada vad som sägs i 4 § om

köpares rätt till ersättning av

köpares rätt till ersättning av

svaranden och borgenär. Mot-

svaranden och borgenär. Mot-

svarande gäller, när indrivning av

svarande gäller, när indrivning av

utmätt fordran medför att tredje

utmätt fordran medför att tredje

man förlorar sin rätt till ford-

man förlorar sin rätt till ford-

ringen.

ringen.

15 kap. Avhysning

15 kap. 1 §

Avhysning ska genomföras så att skälig hänsyn tas till såväl sökandens intresse som svarandens situation.

Innan avhysning sker ska svaranden ges tillfälle att yttra sig. Om svaranden saknar känd hemvist och det inte kan klarläggas var han eller hon uppehåller sig, får avhysning ske även om svaranden inte har fått tillfälle att yttra sig.

I fråga om delgivning av handling varigenom svaranden har fått tillfälle att yttra sig gäller delgivningslagen (2010:1932). Om delgivnings- mottagaren har känd hemvist inom riket men varken denne eller någon som handlingen kan lämnas till enligt 34–37 §§ delgivningslagen påträffas och det inte kan klarläggas var delgivningsmottagaren uppehåller sig, får kungörelsedelgivning användas eller handlingen lämnas i delgivnings- mottagarens hemvist eller på lämplig plats i anslutning till dennes hemvist. Om svaranden är bosatt utomlands får handlingen sändas till honom eller henne med posten under svarandens utländska adress.

15 kap. 2 §

Om det är möjligt ska avhysning ske inom fyra veckor från det att de handlingar som behövs har kommit in till Kronofogdemyndigheten.

Avhysning får ske tidigast en vecka från det att svaranden fick tillfälle att yttra sig eller, om svaranden är bosatt utomlands, två veckor från det att underrättelse skickades till honom eller henne.

144

15 kap. 3 §

Om det behövs av hänsyn till svaranden eller för att Kronofogde- myndigheten ska kunna verka för att parterna träffar en frivillig överenskommelse får Kronofogdemyndigheten medge anstånd med avhysningen under högst sex veckor från det att de handlingar som behövs kom in till myndigheten. Om det finns synnerliga skäl får anståndet förlängas till högst åtta veckor, om skälig ersättning betalas för hela den anståndstid som har medgetts av myndigheten. När en begäran om anstånd prövas ska Kronofogdemyndigheten särskilt beakta om svaranden eller tredje man ska avhysas från sitt hem.

Om det på grund av 2 § andra stycket finns hinder mot att genomföra avhysningen inom den tid som anges i 2 § första stycket, ska anståndstiden räknas från den dag då förrättningen tidigast hade kunnat ske.

15 kap. 4 §

Om sökanden medger uppskov med avhysningen och uppskovet varar över sex månader från dagen för ansökan, är ansökan förfallen, om det inte finns särskilda skäl att godta ytterligare uppskov.

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

15 kap. 5 §

Kronofogdemyndigheten ska vid behov ordna transport av egendom som ska bortföras, hyra utrymme för förvaring av egendomen och vidta andra liknande åtgärder som föranleds av avhysningen.

Egendom som uppenbart saknar värde eller av annat skäl inte bör förvaras får kastas i samband med avhysningsförrättningen.

Innan åtgärd enligt första eller andra stycket vidtas, ska parterna underrättas, om det kan ha betydelse för dem.

Den som har mottagit egendom för förvaring i fall som avses i första stycket har rätt till skälig ersättning av svaranden för förvaringen. Har egendomen inte hämtats tre månader efter avhysningen, får den som har mottagit egendomen sälja den och ta ut sin fordran ur köpeskillingen eller, om egendomen uppenbarligen saknar försäljningsvärde, kasta den. Innan egendomen säljs eller kastas ska svaranden uppmanas att hämta egen- domen genom rekommenderat brev till svarandens kända adress. I övrigt tillämpas 5–7 §§ samt 10 § första och andra styckena lagen (1985:982) om näringsidkares rätt att sälja saker som inte har hämtats. Vid tillämpningen av dessa bestämmelser ska vad som sägs om beställaren avse svaranden och vad som sägs om näringsidkaren avse den som har mottagit egen- domen för förvaring.

15 kap. 6 §

Om avhysning ska ske från annat än bostad och svaranden underlåter att ta hand om egendomen, får Kronofogdemyndigheten besluta att egendomen ska säljas om lämpligt förvaringsutrymme inte kan ordnas. Om egendomen kan antas sakna försäljningsvärde, får det i stället beslutas att egendomen ska förstöras. Egendom som tillhör tredje man får säljas eller förstöras endast om denne underlåter att själv ta hand om egendomen.

145

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

Innan ett beslut enligt första stycket meddelas ska svaranden och, om egendomen tillhör tredje man, denne få tillfälle att yttra sig enligt vad som föreskrivs i 2 §.

Försäljning ska ske i den ordning som gäller för utmätt lös egendom i allmänhet. Bestämmelsen i 9 kap. 4 § första stycket gäller dock inte.

15 kap. 7 §

Avhysning får genomföras även mot inneboende eller annan tredje man som hindrar sökanden i utövningen av dennes rätt, om det är uppenbart att tredje mannen saknar fog att motsätta sig verkställigheten. När det finns anledning ska Kronofogdemyndigheten om möjligt i förväg underrätta tredje mannen om avhysningen.

Anstånd får meddelas enligt 3 §, om det behövs av hänsyn till tredje mannen.

15 kap. 8 §

Kronofogdemyndigheten får förelägga svaranden att själv fullgöra sin skyldighet att flytta om det anses lämpligt och sökanden medger det. Då tillämpas 1 §, 2 § andra stycket samt 4 och 7 §§.

16 kap. Handräckning samt kvarstad och andra säkerhetsåtgärder

Verkställighet av handräckning och andra säkerhetsåtgärder än kvarstad

16 kap. 1 §

Innan verkställighet av handräckning sker ska svaranden underrättas. Kronofogdemyndigheten får dock genast vidta behövlig åtgärd om saken är brådskande. Kronofogdemyndigheten ska så snart som möjligt pröva om åtgärden ska bestå.

16 kap. 2 §

Verkställighet av handräckning eller annan säkerhetsåtgärd än kvarstad sker genom att Kronofogdemyndigheten förelägger svaranden att fullgöra vad han eller hon är skyldig att göra eller att iaktta förbud eller annan föreskrift eller genom att myndigheten själv vidtar behövlig åtgärd. Om sökanden begär det och det är lämpligt kan Kronofogdemyndigheten överlämna åt sökanden att efter myndighetens anvisning utföra behövlig åtgärd.

Beträffande genomförandet av verkställigheten tillämpas 15 kap. 5 och

6 §§.

En föreskrift i utsökningstiteln som avser verkställigheten hindrar inte att verkställigheten genomförs på annat sätt, om det behövs.

16 kap. 3 §

Om sökanden medger uppskov med verkställighet och varar uppskovet över sex månader från dagen för ansökan, är ansökan förfallen. Detsamma gäller om sökanden medger uppskov fler än två gånger.

146

Kronofogdemyndigheten får bevilja anstånd med handräckning för Prop. 2021/22:206 återtagande av en vara, om det finns särskilda skäl med hänsyn till Bilaga 2 köparens förhållanden och övriga omständigheter. Anstånd får dock inte

beviljas för mer än fyra månader från dagen för ansökan om handräckning. Kronofogdemyndigheten får besluta om villkor för anståndet och förklara att anståndet ska upphöra att gälla om det finns anledning till det.

Verkställighet av beslut om kvarstad 16 kap. 4 §

Vid verkställighet av beslut om kvarstad för fordran tillämpas vad som föreskrivs om utmätning i 4 kap. 2–7, 9 och 13–19 §§, 22 § första och tredje styckena, 24, 25 och 33–35 §§, 5 och 6 kap. samt 12 kap. 3–5 §§.

Kvarstad för fordran får inte läggas på lön eller annan förmån som avses i 7 kap. innan den har betalats ut och kan utmätas.

16 kap. 5 §

När egendom har belagts med kvarstad för fordran, får svaranden inte överlåta egendomen eller till skada för sökanden förfoga över den på annat sätt, om inte Kronofogdemyndigheten efter hörande av sökanden medger det av särskilda skäl.

I fråga om verkan av kvarstaden i övrigt gäller vad som föreskrivs om utmätning i 4 kap. 29 § andra stycket och 31 § samt 12 kap. 6–10 §§.

Om lös egendom, som har belagts med kvarstad för fordran, hastigt faller i värde eller kräver alltför kostsam vård, får den på begäran av part säljas i den ordning som gäller för utmätt egendom.

16 kap. 6 §

Kvarstad för fordran hindrar inte att egendomen utmäts eller beläggs med kvarstad för annan fordran. Finns annan egendom att tillgå, ska dock denna tas i anspråk i första hand, om inte den fordran för vilken utmätning eller kvarstad söks är förenad med särskild förmånsrätt i den kvarstadsbelagda egendomen.

Om egendom som har belagts med kvarstad för fordran utmäts för annan fordran vilken inte är förenad med särskild förmånsrätt i egendomen, ska egendomen anses samtidigt utmätt för kvarstadsborgenärens fordran. Sådan utmätningsverkan förfaller, om den sökta utmätningen hävs.

16 kap. 7 §

Beträffande verkställighet av beslut om kvarstad till säkerhet för bättre rätt tillämpas 6 kap. och 12 kap. 5 §.

I fråga om verkan av sådan kvarstad gäller 5 §. Pantbrev som gäller i egendomen får dock inte pantsättas, om inte Kronofogdemyndigheten efter hörande av sökanden medger det av särskilda skäl. Detsamma gäller skuldebrev som är intecknat i luftfartyg eller reservdelar till luftfartyg.

147

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

148

Tredje avdelningen – Bestämmelser om kostnader och överklagande

17 kap. Kostnader

17kap.

2 §43

Sökanden ansvarar mot staten för

Sökanden ansvarar mot staten för

förrättningskostnaderna i målet, om

förrättningskostnaderna

i målet,

inte något annat följer av 3 eller

om inte något annat följer av 3 eller

4 § eller

av särskild

föreskrift.

4 § eller av särskild

 

föreskrift.

Betalar sökanden inte en grund-

Betalar sökanden inte en grund-

avgift inom förelagd tid, får

avgift inom förelagd tid, får

Kronofogdemyndigheten avskriva

Kronofogdemyndigheten

avskriva

målet.

 

 

 

 

målet.

 

 

 

 

 

 

I fråga om kostnader för en

I fråga om kostnader för en

åtgärd som har begärts av någon

åtgärd som har begärts av någon

annan än sökanden i målet skall

annan än sökanden i målet ska den

den som har begärt åtgärden anses

som har begärt åtgärden anses som

som sökande. När en fastighet

sökande. När en fastighet enligt

enligt 12 kap. 49 § har indragits i

12 kap. 49

§

har

dragits

in i

försäljning

av

en

gemensamt

försäljning

av

en

gemensamt

intecknad

fastighet,

skall

dock

intecknad

fastighet,

ska

dock

sökanden i målet ansvara även för

sökanden i målet ansvara även för

kostnader

som

föranleds

av

kostnader

som

föranleds

av

indragningen, om han har sämre

indragningen, om han eller hon

rätt än den som har begärt

har sämre rätt än den som har

indragning.

 

 

 

begärt indragning.

 

 

 

 

17kap.

3 §44

Sökanden

ansvarar

inte

för

Sökanden

ansvarar

inte

för

förrättningskostnaderna för utmät-

förrättningskostnaderna

för

ut-

ning enligt 7 kap. 21 § eller för

mätning enligt 7 kap. 21 § eller för

sådan handräckning enligt 8 kap.

sådan handräckning enligt 8 kap.

18 § som behövs för att komma i

18 § som behövs för att komma i

besittning av lös egendom eller

besittning av lös egendom eller

bostad.

 

 

 

 

bostad.

 

 

 

 

Sökanden

ansvarar

inte

heller

Sökanden

ansvarar inte

heller

för förrättningskostnaderna

i

mål

för förrättningskostnaderna

i

mål

om utmätning för fordran som vid

om utmätning för fordran som vid

utmätning av lön har företrädesrätt

utmätning av lön har företrädesrätt

enligt 7 kap. 14 §.

 

 

 

enligt 7 kap. 14 §.

 

 

 

Vid avhysning ansvarar sök-

Vid avhysning ansvarar sök-

anden inte för kostnader för för-

anden inte för kostnader för för-

43SFS senaste lydelse 2007:277.

44SFS senaste lydelse 2007:277.

varing av svarandens egendom eller för andra åtgärder som väsentligen avser att skydda svaranden mot förlust. Detsamma gäller kostnader för försäljning enligt 16 kap. 7 §.

varing

av

svarandens

egendom

Prop. 2021/22:206

eller

för

andra

åtgärder som

Bilaga 2

väsentligen

avser

att

skydda

 

svaranden mot förlust. Detsamma

 

gäller

kostnader för försäljning

 

enligt 15 kap. 6 §.

 

 

 

Undantag från skyldigheten att betala förrättningskostnader

17kap.

4 §45

Kronofogdemyndigheten

får

Om det finns särskilda skäl får

medge befrielse helt eller delvis

Kronofogdemyndigheten

besluta

från skyldigheten att betala för-

att sökanden eller svaranden inte

rättningskostnaderna, om det finns

ska betala förrättningskostnaderna

särskilda skäl.

 

eller bara en del av dessa.

 

Återstår endast ett obetydligt

Återstår

endast ett obetydligt

belopp att betala i ett allmänt eller

belopp att betala i ett mål om

enskilt mål om utmätning, får

utmätning,

får

Kronofogde-

Kronofogdemyndigheten

betala

myndigheten betala

beloppet till

beloppet till sökanden genom att

sökanden genom att jämka för-

jämka förrättningskostnaderna i

rättningskostnaderna

i

motsvar-

motsvarande mån.

 

ande mån.

 

 

 

Sökandens skyldighet att betala förrättningskostnader i förskott

17kap.

5 §46

Förrättningskostnader för

vilka

Om

Kronofogdemyndigheten

sökanden ansvarar skall för-

begär det ska förrättningskost-

skotteras av honom, om Krono-

nader för vilka sökanden an-

fogdemyndigheten begär det. Stat-

svarar, betalas i förskott. Staten,

en, kommun, landsting och kom-

kommun, landsting och kom-

munalförbund är dock inte skyldiga

munalförbund är dock inte skyl-

att lämna sådant förskott.

 

diga att lämna sådant förskott.

Betalas

inte förskott

inom

Betalas

inte förskott

inom

förelagd tid, får Kronofogde-

förelagd tid, får Kronofogde-

myndigheten inställa verkställig-

myndigheten ställa in verkställig-

heten och häva vidtagna åtgärder.

heten och häva vidtagna åtgärder.

Om förskottet avser en grund-

Om förskottet avser en grund-

avgift, får

myndigheten i stället

avgift, får myndigheten

i stället

avskriva målet.

 

skriva av målet.

 

45SFS senaste lydelse 2008:216.

46 SFS senaste lydelse 2007:277.

149

Förrättningskostnader i mål om verkställighet enligt 15 och 16 kap. får genast utsökas hos svaranden, om inte annat följer av utsökningstiteln. Detta gäller dock inte verkställighet av beslut om kvarstad eller annan säkerhets- åtgärd.
Om egendom i samband med avhysning säljs enligt 15 kap. 6 §, tas förrättningskostnad för för- säljningen ut ur köpeskillingen.
När förrättningskostnader för avhysning tas ut hos svaranden, har kostnad som avses i 3 § tredje stycket företräde framför annan förrättningskostnad.

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

150

17kap.

7 §47

Förrättningskostnader i mål om

Förrättningskostnader i mål om

utmätning tas ut ur köpeskillingen

utmätning tas ut ur köpeskillingen

för såld

egendom,

behållen

för såld

egendom,

behållen

avkastning och andra tillgängliga

avkastning och andra tillgängliga

medel. De får vid behov genast

pengar. De får vid behov genast

utsökas hos gäldenären.

 

utsökas hos svaranden.

 

 

Förrättningskostnader

som

är

Förrättningskostnader

som

är

gemensamma för flera mål har

gemensamma för flera mål har

företräde

framför kostnader

som

företräde

framför kostnader

som

endast avser ett mål.

 

 

endast avser ett mål.

 

 

Förrättningskostnad

för hand-

Förrättningskostnad

för hand-

räckning enligt 8 kap. 18 § får

räckning enligt 8 kap. 18 § får

genast utsökas hos den mot vilken

genast utsökas hos den mot vilken

åtgärden har vidtagits.

 

 

åtgärden har vidtagits.

 

 

17kap.

8 §48

Förrättningskostnader i mål om verkställighet enligt 16 kap. får genast utsökas hos svaranden, om ej annat följer av exekutionstiteln. Detta gäller dock ej verkställighet av beslut om kvarstad eller annan säkerhetsåtgärd.

Om egendom i samband med avhysning säljs enligt 16 kap. 7 §, tas förrättningskostnad för för- säljningen ut ur köpeskillingen.

När förrättningskostnader för avhysning tas ut hos svaranden, har kostnad som avses i 3 § tredje stycket företräde framför annan förrättningskostnad.

17kap. 10 §

Om lös egendom som har

Om lös egendom som har

belagts med kvarstad säljs enligt

belagts med kvarstad säljs enligt

16 kap. 14 § tredje stycket eller

16 kap. 5 § tredje stycket eller 7 §

16 §

andra stycket, tas förrätt-

andra stycket, tas förrätt-

ningskostnad för försäljningen ut

ningskostnad för försäljningen ut

ur köpeskillingen.

ur köpeskillingen.

Har

Kronofogdemyndigheten

Har

Kronofogdemyndigheten

med anledning av kvarstad på fast

med anledning av kvarstad på fast

47SFS senaste lydelse 1996:130.

48SFS senaste lydelse 1996:130.

egendom förordnat om åtgärd som avses i 12 kap. 8 eller 9 §, tas kostnad för åtgärden ut ur behållen avkastning.

egendom beslutat om åtgärd som

Prop. 2021/22:206

avses i 12 kap. 8 eller 9 §, tas

Bilaga 2

kostnad för åtgärden ut ur behållen

 

avkastning.

 

17kap. 11 §

Vad som sägs i 7–10 §§ om

Vad som sägs i 7–10 §§ om

uttagande

av förrättningskostnad

uttagande

av förrättningskostnad

hos svaranden gäller ej kostnad

hos svaranden gäller inte kostnad

som till följd av exekutionstitelns

som till följd av utsökningstitelns

upphävande, ansökningens åter-

upphävande, ansökningens

åter-

kallande

eller annan särskild

kallande

eller annan särskild

anledning bör betalas av sökan-

anledning bör betalas av sökan-

den.

 

den.

 

 

Om sökanden ej har förskotterat

Om sökanden inte har för-

förrättningskostnad för vilken han

skotterat

förrättningskostnad

för

ansvarar och kostnaden ej får eller

vilken han ansvarar och kostnaden

har kunnat i målet tagas ut hos

inte får eller har kunnat i målet tas

svaranden, får den genast utsökas

ut hos svaranden, får den genast

hos sökanden.

utsökas hos sökanden.

 

17kap. 12 §

I fråga om kostnader i tvist vid

I fråga om kostnader i tvist vid

fördelning av medel som enligt

fördelning av pengar som enligt

13 kap. 7 § tredje stycket prövas

13 kap. 7 § tredje stycket prövas

av

Kronofogdemyndigheten

av

Kronofogdemyndigheten

tillämpas 18 kap.

rättegångs-

tillämpas

18 kap.

rättegångs-

balken.

 

 

 

balken.

 

 

 

 

Beslut,

varigenom

Krono-

Beslut,

varigenom

Krono-

fogdemyndigheten

har

ålagt

fogdemyndigheten

har

ålagt

ersättningsskyldighet

enligt

första

ersättningsskyldighet

enligt

första

stycket, verkställs såsom dom som

stycket, verkställs såsom dom som

avses i 3 kap. 6 §.

 

 

avses i 2 kap. 4 §.

 

 

Särskild bestämmelse beträffande

Särskilda bestämmelser för mål

allmänna mål

 

 

som ska handläggas enligt lagen

 

 

 

 

(1993:891) om indrivning av

 

 

 

 

statliga fordringar m.m.

 

17kap. 13 §49

Bestämmelserna i 2 och 3 §§,

Bestämmelserna i 2 och 3 §§

4 § första stycket och 5 § om

samt 4 § första stycket gäller inte

sökandens ansvar för förrätt-

för sökandens ansvar för förrätt-

ningskostnader gäller inte i all-

ningskostnader i mål som ska

mänt mål.

handläggas enligt lagen (1993:891)

49 SFS senaste lydelse 2008:216.

151

Kronofogdemyndighetens beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot. Sökanden eller svaranden får klaga även över att beslut gör intrång i tredje mans rätt.
Ett beslut, genom vilket en rättighet har förbehållits enligt 12 kap. 33 § andra stycket, får överklagas endast av den som har bestritt att sådant förbehåll görs.
Kronofogdemyndighetens beslut överklagas skriftligen hos en tingsrätt som regeringen före- skriver med hänsyn till var svar- anden har sin hemvist.
Med svarandens hemvist förstås den ort där svaranden är bosatt. Beträffande dödsbo förstås den ort där den döde senast var bosatt och beträffande annan juridisk person förstås den ort som enligt 10 kap. rättegångsbalken grundar dom- stols behörighet i tvistemål i allmänhet.
I den mån det inte föreskrivs något annat i detta kapitel gäller lagen (1996:242) om domstols- ärenden vid överklagande i ut- sökningsmål. Kronofogdemyn- digheten ska dock inte vara part i domstolen utom i den del över- klagandet avser förrättningskost- naderna.

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

om indrivning av statliga ford- ringar m.m.

18 kap. Överklagande

18kap.

1 §50

Kronofogdemyndighetens beslut överklagas skriftligen hos en tingsrätt som regeringen före- skriver med hänsyn till var svar- anden har sitt hemvist.

Med svarandens hemvist förstås den ort där svaranden är bosatt. Beträffande dödsbo förstås den ort där den döde senast var bosatt och beträffande annan juridisk person förstås den ort som enligt 10 kap. rättegångsbalken grundar dom- stols behörighet i tvistemål i allmänhet.

I den mån det inte föreskrivs något annat i detta kapitel gäller lagen (1996:242) om domstols- ärenden vid överklagande i utsök-

ningsmål. Kronofogdemyndig- heten skall dock inte vara part i domstolen.

18 kap.

2 §51

Kronofogdemyndighetens beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom emot. Sökanden eller svaranden får klaga även över att beslut gör intrång i tredje mans rätt.

Ett beslut, genom vilket en rättighet har förbehållits enligt 12 kap. 33 § andra stycket, får överklagas endast av den som har bestritt att sådant förbehåll görs.

152

50

SFS senaste lydelse 2006:672.

51

SFS senaste lydelse 1993:516.

Ett beslut i en fråga som avses i
3 kap. 11 eller 12 § får inte över- klagas. I samband med att ett beslut överklagas, genom vilket föreläggande av vite eller annan påföljd har tillämpats, får dock prövning av föreläggandets giltig- het påkallas.
Ett beslut som innefattar endast förberedelse till senare beslut och inte rör tredje man eller som innebär att Kronofogdemyndig- heten avvaktar med verkställig- hetsåtgärder enligt 2 kap. 20 § tredje stycket får överklagas endast i samband med överklagande av det senare beslutet. Beslutet får dock överklagas särskilt på den grund att målet onödigt uppehålls genom beslutet.
En sakägarförteckning får överklagas endast i samband med att Kronofogdemyndighetens för- säljning eller beslutet om fördel- ningen av pengar överklagas.

18kap.

5 §52

Följande beslut får inte över-

Följande beslut får inte över-

klagas:

 

 

klagas:

 

 

1. ett beslut genom vilket be-

1. ett beslut genom vilket be-

gäran om rättelse av utmätning

gäran om rättelse av utmätning

enligt 4 kap. 33 eller 34 § eller av

enligt 4 kap. 33 eller 34 § eller av

kvarstad för fordran enligt 16 kap.

kvarstad för fordran enligt 16 kap. 4

13 § har lämnats utan bifall,

§ har lämnats utan bifall,

2. ett beslut

genom

vilket en

2. ett beslut

genom

vilket en

rättighet inte har förbehållits enligt

rättighet inte har förbehållits enligt

12 kap. 33 § andra stycket,

12 kap. 33 § andra stycket,

3. ett beslut

genom

vilket en

3. ett beslut

genom

vilket en

förrättningsman har förklarats jävig,

handläggare har förklarats jävig,

4. ett beslut i en fråga som avses

4. ett beslut i en fråga som avses

i 17 kap. 4 § första stycket,

i 17 kap. 4 § första stycket,

5. ett beslut i en sådan fråga om

5. ett beslut i en sådan fråga om

verkställighet

av en

skiljedom

verkställighet

av en

skiljedom

som avses i 3 kap. 16 §.

 

som avses i 2 kap. 16 §.

 

18kap.

6 §53

Ett beslut i en fråga som avses i

2 kap. 10 eller 11 § får inte över- klagas. I samband med att ett beslut överklagas, genom vilket föreläggande av vite eller annan påföljd har tillämpats, får dock prövning av föreläggandets giltig- het påkallas.

Ett beslut som innefattar endast förberedelse till senare beslut och inte rör tredje man får överklagas endast i samband med över- klagande av det senare beslutet. Beslutet får dock överklagas särskilt på den grund att målet onödigt uppehålls genom beslutet.

En sakägarförteckning får överklagas endast i samband med att den exekutiva försäljningen eller beslutet om fördelningen av influtna medel överklagas.

52SFS senaste lydelse 1999:118.

53SFS senaste lydelse 1994:444.

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

153

Ett beslut om utmätning som avses i 7 kap. får överklagas utan inskränkning till viss tid.
Ett beslut om annan utmätning ska överklagas av sökanden eller svaranden inom tre veckor från det att beslutet delgavs den klagande. Tredje man får överklaga en sådan utmätning utan inskränkning till viss tid. Ett beslut som avses i 8 kap. 9 § första stycket eller 12 kap. 49 § tredje stycket ska dock överklagas inom tre veckor från det att beslutet delgavs den klagande.
En tvångsvis försäljning ska överklagas inom tre veckor från försäljningen. Ett beslut om för- delning eller utbetalning av pengar ska överklagas inom tre veckor från beslutet. Svaranden får dock överklaga ett sådant beslut inom den tid inom vilken utmätnings- beslutet enligt andra stycket första meningen ska överklagas, om den tiden löper ut senare.
Ett sådant överklagande som avses i 6 § andra stycket andra meningen får göras utan in- skränkning till viss tid.
Ett beslut enligt 1 kap. 5 § andra stycket första meningen eller tredje stycket får överklagas inom tre veckor från beslutet.
Kronofogdemyndighetens beslut i andra fall ska överklagas inom tre veckor från det att beslutet delgavs den klagande.

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

18 kap.

7 §54

Ett beslut om utmätning som avses i 7 kap. får överklagas utan inskränkning till viss tid.

Ett beslut om annan utmätning ska överklagas av sökanden eller svaranden inom tre veckor från det att beslutet delgavs den klagande. Tredje man får överklaga en sådan utmätning utan inskränkning till viss tid. Ett beslut som avses i

8 kap. 9 § första stycket eller 12 kap. 49 § tredje stycket ska dock överklagas inom tre veckor från det att beslutet delgavs den klagande.

En exekutiv försäljning ska överklagas inom tre veckor från försäljningen. Ett beslut om för- delning eller utbetalning av medel ska överklagas inom tre veckor från beslutet. Svaranden får dock överklaga ett sådant beslut inom den tid inom vilken utmätnings- beslutet enligt andra stycket första meningen ska överklagas, om den tiden löper ut senare.

Ett sådant överklagande som avses i 6 § andra stycket andra meningen får göras utan inskränk- ning till viss tid.

Kronofogdemyndighetens beslut i andra fall ska överklagas inom tre veckor från det att beslutet delgavs den klagande.

154

54 SFS senaste lydelse 2015:683.

Den omständigheten att ett beslut har meddelats av en jävig handläggare ska inte föranleda att beslutet hävs, om jävet uppen- barligen inte har inverkat på be- slutet.

18kap. 12 §55

Tingsrätten får, utan att mot-

Tingsrätten får, utan att mot-

parten dessförinnan har getts till-

parten dessförinnan har getts till-

fälle att yttra sig över överklag-

fälle att yttra sig över överklag-

andet, förordna att någon åtgärd

andet, besluta att någon åtgärd för

för verkställighet tills vidare inte

verkställighet tills vidare inte ska

skall vidtas eller, om det finns

vidtas eller, om det finns

synnerliga skäl, att en redan vid-

synnerliga skäl, att en redan vid-

tagen åtgärd skall hävas. Vid ut-

tagen åtgärd ska hävas. Vid ut-

mätning av lön för underhålls-

mätning av lön för underhålls-

bidrag får förordnandet inskränkas

bidrag får beslutet inskränkas till

till att avse att influtna medel inte

att avse att utmätta pengar inte ska

skall betalas ut.

betalas ut.

Tingsrätten får också omedelbart

Tingsrätten får också omedelbart

förordna att åtgärd för verk-

besluta att åtgärd för verk-

ställighet skall genomföras och

ställighet ska genomföras och

bestå till dess annat förordnas.

bestå till dess annat beslutas.

18kap. 13 §56

Den omständigheten att ett beslut har meddelats av en jävig förrättningsman skall inte föran- leda att beslutet hävs, om jävet uppenbarligen inte har inverkat på beslutet.

18kap. 14 §57

Vid bifall till ett överklagande

Vid bifall till ett överklagande

av ett visst beslut får även ett

av ett visst beslut får även ett

senare beslut i målet hävas när det

senare beslut i målet hävas när det

kan ske, om detta beslut har

kan ske, om detta beslut har

samband med det förra beslutet

samband med det förra beslutet

och inte hade vunnit laga kraft mot

och inte hade fått laga kraft mot

klaganden när han överklagade

klaganden när han eller hon

det första beslutet.

överklagade det första beslutet.

18kap. 15 §58

Om ett överklagande av ett

Om ett överklagande av ett

beslut

om fördelning av medel

beslut om fördelning av pengar

bifalls,

gäller det till förmån även

bifalls, gäller det till förmån även

55SFS senaste lydelse 1995:298.

56SFS senaste lydelse 1993:516.

57SFS senaste lydelse 1993:516.

58SFS senaste lydelse 1993:516.

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

155

Bestämmelserna om särskilda rättsmedel i 58 och 59 kap. rätte- gångsbalken tillämpas i fråga om Kronofogdemyndighetens beslut i utsökningsmål.
Vad som sägs i 58 kap. 13 § rättegångsbalken om återställande av försutten tid gäller även när föreläggande har meddelats enligt 4 kap. 20, 21 eller 26 § eller 13 kap. 7 § andra stycket i denna balk.
Användning av särskilt rätts- medel får inte utan synnerliga skäl föranleda att tvångsvis försäljning hävs.

Prop. 2021/22:206

för den som inte själv har över-

Bilaga 2

klagat beslutet.

för den som inte själv har över- klagat beslutet.

 

 

18 kap.

 

 

16 §59

Tingsrättens beslut i en fråga

Tingsrättens beslut i en fråga

som överklagats dit gäller på det

som överklagats dit gäller på det

sätt som i 2 kap. 19 § sägs om

sätt som i 3 kap. 20 § sägs om

Kronofogdemyndighetens beslut.

Kronofogdemyndighetens beslut.

I mål om utmätning skall dock en

I mål om utmätning ska dock en

vidtagen åtgärd inte utan särskilt

vidtagen åtgärd inte utan särskilt

förordnande

återgå

innan

beslut återgå innan tingsrättens

tingsrättens beslut har vunnit laga

beslut har fått laga kraft.

kraft.

 

 

 

18 kap.

20 §60

Bestämmelserna om särskilda rättsmedel i 58 och 59 kap. rätte- gångsbalken tillämpas i fråga om Kronofogdemyndighetens beslut i utsökningsmål.

Vad som sägs i 58 kap. 13 § rättegångsbalken om återställande av försutten tid gäller även när föreläggande har meddelats enligt 4 kap. 20, 21 eller 26 § eller 13 kap. 7 § andra stycket i denna balk.

Användning av särskilt rätts- medel får ej utan synnerliga skäl föranleda att exekutiv försäljning hävs.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelse

1.Denna lag träder i kraft vid det årsskifte som regeringen bestämmer.

2.För det som i annan lag eller förordning benämns exekutionstitel ska det som i denna balk föreskrivs om utsökningstitel gälla.

156

59

SFS senaste lydelse 1995:298.

60

SFS senaste lydelse 1988:1454.

Förteckning över remissinstanserna

Prop. 2021/22:206 Bilaga 3

Remissyttranden över betänkandet Ett modernare utsökningsförfarande (SOU 2016:81) har lämnats av Riksdagens ombudsmän, Svea hovrätt, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Nacka tingsrätt, Växjö tingsrätt, Örebro tingsrätt, Malmö tingsrätt, Östersunds tingsrätt, Umeå tingsrätt, Kammarrätten i Göteborg, Förvaltningsrätten i Stockholm, Förvaltnings- rätten i Luleå, Förvaltningsrätten i Jönköping, Justitiekanslern, Hyres- och arrendenämnden i Göteborg, Domstolsverket, Åklagarmyndigheten, Eko- brottsmyndigheten, Polismyndigheten, Brottsoffermyndigheten, Data- inspektionen (numera Integritetsskyddsmyndigheten), Försäkringskassan, Socialstyrelsen, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Barn- ombudsmannen, Inspektionen för socialförsäkringen, Pensionsmyndig- heten, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Kammarkollegiet, Statens servicecenter, Konsumentverket, Juridiska fakultetsnämnden vid Stock- holms universitet, Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet, Centrala studiestödsnämnden, Transportstyrelsen, Tillväxtverket, Statens jordbruksverk, Boverket, Lantmäteriet, Arbetslöshetskassornas Sam- organisation (numera Sveriges a-kassor), Fastighetsmäklarförbundet, Fastighetsägarna, Finansbolagens Förening, Föreningen Sveriges Krono- fogdar, HSB Riksförbund, Landsorganisationen i Sverige, Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare, Rädda Barnen, Småföretagarnas Riksförbund, Svenska Bankföreningen, Svensk Försäkring, Svensk Inkasso, Sveriges advokatsamfund, Sveriges allmännyttiga bostadsföretag, Sveriges Kommuner och Landsting (numera Sveriges Kommuner och Regioner), Tjänstemännens centralorganisation och Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst.

Yttrande har också inkommit från Riksförbundet Enskilda Vägar, Små- företagarnas Arbetslöshetskassa, Stockholms kommun och Villaägarnas Riksförbund.

Arbetsgivarverket, Regelrådet, Barnens Rätt i Samhället, Föreningen Sveriges Socialchefer, Företagarna, Insolvens Väst, Hyresgästföreningen, Konsumenternas Bank- och finansbyrå, Lantbrukarnas Riksförbund, Riksorganisationen Sveriges Makalösa Föräldrar, Stockholms stads- mission, Svenska Kreditföreningen, Svenskt Näringsliv, Sveriges akade- mikers centralorganisation och Upplysningscentralen AB har avstått från att yttra sig.

157

Prop. 2021/22:206 Bilaga 4

158

Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2022-03-11

Närvarande: F.d. justitieråden Ella Nyström och Annika Brickman samt justitierådet Leif Gäverth

Snabbare och enklare verkställighet av myndighetsbeslut

Enligt en lagrådsremiss den 3 mars 2022 har regeringen (Justitiedeparte- mentet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

1.lag om ändring i utsökningsbalken,

2.lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av rättssakkunniga Victoria Lönn.

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

Justitiedepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 mars 2022

Närvarande: statsminister Andersson, ordförande, och statsråden Johansson, Hultqvist, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Linde, Ekström, Eneroth, Dahlgren, Ernkrans, Hallberg, Nordmark, Sätherberg, Gustafsdotter, Axelsson Kihlblom, Elger, Farmanbar, Danielsson, Karkiainen

Föredragande: statsrådet Johansson

Regeringen beslutar proposition 2021/22:206 Snabbare och enklare verkställighet av myndighetsbeslut

Prop. 2021/22:206

159