Utgiftsområde 27

Avgiften till Europeiska unionen

1

2

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

1.Riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 2022 ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 2022 (avsnitt 2.8.1).

2.Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2022 inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen enligt tabell 1.1.

Tabell 1.1 Anslagsbelopp  
Tusental kronor    
Anslag    
1:1 Avgiften till Europeiska unionen 47 836 848
   
Summa anslag inom utgiftsområdet 47 836 848
     

3

2Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

2.1Utgiftsområdets omfattning

Utgifterna under utgiftsområdet utgörs av Sveriges betalningar till Europeiska kommissionen för EU-budgeten. Europeiska unionens allmänna budget upprättas årligen inom en flerårig budgetram. Den nu gällande ramen omfattar perioden 2021–2027. EU-budgetens utgifter och inkomster ska vara i balans, dvs. vara lika stora, på årlig basis. Eftersom EU-budgetens inkomster huvudsakligen utgörs av avgifter från medlemsstaterna styr dess utgiftsnivå i stor utsträckning utgiftsnivån för utgiftsområdet.

Avgifterna från medlemsstaterna benämns Europeiska unionens egna medel och regleras i enlighet med det s.k. egna medelsbeslutet. Det system som styrs av denna rättsakt fördelar huvuddelen av finansieringen av EU-budgeten mellan medlemsstaterna. Det finns i nu gällande system fyra typer av egna medel: traditionella egna medel, en mervärdesskattebaserad avgift, en avgiftskomponent baserad på icke materialåtervunnen plast och en avgift baserad på medlemsstaternas bruttonationalinkomst (BNI). Medel för att betala avgiften tillhandahålls på ett konto hos Riksgäldskontoret av de myndigheter som ansvarar för respektive sakområde: Tullverket, Skatteverket, Naturvårdsverket och Kammarkollegiet.

Rådets beslut 2020/2053/EU, Euratom av den 14 december 2020 om systemet för egna medel och om upphävande av beslut 2014/335/EU, Euratom är sedan den 1 juni 2021 ratificerat av alla EU:s medlemsstater, i enlighet med deras respektive konstitutionella bestämmelser.

I nuvarande system för egna medel finns ett antal bestämmelser och begränsningsregler som, i jämförelse med de flesta andra medlemsstaterna, i stor utsträckning påverkar Sveriges avgift till EU. Som ett exempel kan nämnas den reduktion Sverige har på sin BNI-baserade avgiftskomponent. Sveriges nettoreduktion beräknas under perioden 2021–2027 uppgå till 777 miljoner euro i 2018 års priser. Även Danmark, Nederländerna, Tyskland och Österrike har reduktioner på sina BNI-baserade avgiftskomponenter.

2.2Utgiftsutveckling

I tabell 2.1 redovisas utgiftsutvecklingen för utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen. EU-avgiften har varierat kraftigt de senaste åren, trots att den underliggande avgiften ökat under hela perioden. Detta beror huvudsakligen på ett antal stora engångseffekter. Dessa beskrivs närmare i skrivelsen Årsredovisning för staten 2020 (skr. 2020/21:101). Av samma skrivelse framgår att utfallet för 2020 uppgick till

47 193 miljoner kronor. Utfallet blev därmed 5 203 miljoner kronor (12,4 procent) högre än de medel som riksdagen hade anvisat i statens budget. Jämfört med 2019 ökade avgiften till EU med 2 723 miljoner kronor (25,2 procent).

5

Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 27

Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Miljoner kronor

  Utfall Budget Prognos Förslag Beräknat Beräknat
  2020 20211 2021 2022 2023 2024
1:1 Avgiften till Europeiska unionen 47 193 53 851 51 331 47 837 42 606 42 937
Totalt för utgiftsområde 27 Avgiften            
till Europeiska unionen 47 193 53 851 51 331 47 837 42 606 42 937
             

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Skillnaden i utfall mellan 2019 och 2020 berodde främst på att den BNI-baserade avgiftskomponenten blev 9 510 miljoner kronor högre än föregående år. Den relativa ökningen beror på att EU under 2020 antog flera ändringsbudgetar i syfte att möta den ekonomiska kris som uppstått till följd av spridningen av sjukdomen covid-19. Under 2019 gjordes också en återbetalning till Sverige om 1 500 miljoner kronor, vilket gjorde att skillnaden mellan 2019 och 2020 i absoluta tal ökade. Avgiftskomponenten baserad på tulluppbörd minskade 2020 med 408 miljoner kronor jämfört med 2019. Minskningen berodde på att tulluppbörden hade minskat till följd av minskad import med anledning av spridningen av covid-19. Den avgiftskomponent som baseras på mervärdesskatteintäkter ökade med 3 203 miljoner 2020 jämfört med 2019.

I tabell 2.2 redovisas de faktorer som styr EU-avgiften under posten Övrigt. Prognosen avseende Sveriges avgift för 2022 baseras på Europeiska kommissionens förslag till EU:s årsbudget för 2022.

Tabell 2.2 Förändringar av utgiftsramen 2022–2024 för utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Miljoner kronor

  2022 2023 2024
Anvisat 20211 45 037 45 037 45 037
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer      
varav BP22      
       
Överföring till/från andra utgiftsområden      
       
Övrigt 2 799 -2 431 -2 100
       
Ny utgiftsram 47 837 42 606 42 937
       

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

6

Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 27

Tabell 2.3 Utgiftsram 2022 realekonomiskt fördelad för utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Miljoner kronor

  2022
Transfereringar1 47 837
Summa utgiftsram 47 837
   

Den realekonomiska fördelningen baseras på utfall 2019 samt kända förändringar av anslagens användning.

1Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation.

2Med verksamhetsutgifter avses resurser som statliga myndigheter använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster.

3Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.

2.2.1Risker för en annan utgiftsutveckling

Det finns betydande risker för en annan utgiftsutveckling än den som förutses i prognosen. Sveriges avgift till EU beror på EU:s faktiska utgifter och hur stor andel av dessa som Sverige ska finansiera.

EU:s årsbudget beslutas först i november eller december året före budgetåret. Dessutom tillkommer ändringsbudgetar som beslutas under det aktuella året. Storleken på EU:s årsbudget och ändringsbudgetar påverkar Sveriges och alla andra medlemsstaters avgift. Även tidpunkterna för antagandet och genomförandet av ändringsbudgetar kan påverka Sveriges avgift ett annat år än beslutsåret.

Sveriges andel av finansieringen av EU-budgeten påverkas bl.a. av hur Sveriges BNI utvecklar sig i förhållande till övriga medlemsstaters, eftersom denna utveckling påverkar den BNI-baserade avgiften. Vidare påverkas avgiften av hur medlemsstaternas mervärdesskattebaser utvecklas. Initialt baseras Sveriges och andra medlemsstaters andelar på prognoser för den ekonomiska utvecklingen. Detta medför att den faktiska avgiften kan komma att variera, beroende på den faktiska ekonomiska utvecklingen i Sverige och övriga medlemsstater. Dessutom påverkas avgiften av de faktiska inkomsterna från tulluppbörden och mängden icke materialåtervunnen plast.

I tabell 2.1 redovisas utgiftsutvecklingen för utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen. Enligt Storbritanniens utträdesavtal ska landet betala in utestående åtaganden som ingicks före utträdet. Dessa åtaganden löper huvudsakligen fram t.o.m. 2027. Den svenska EU-avgiften kan påverkas av genomförandet av Storbritanniens utträdesavtal.

2.3Mål för utgiftsområdet

Målet för den svenska budgetpolitiken i EU är att prioritera gemensamma utmaningar som mer effektivt hanteras på EU-nivå än av de enskilda länderna vart för sig, exempelvis miljö och klimat, forskning, migration, säkerhet och att utveckla den inre marknaden. Målet innebär att Sverige ska verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU, där utgifter med ett tydligt europeiskt mervärde prioriteras. Målet innebär även att Sverige ska verka för en kostnadseffektiv användning av EU:s budgetmedel (prop. 1994/95:40, bet. 1994/95: FiU5, rskr. 1994/95:67).

2.4Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder

Regeringen uppnår målet för utgiftsområdet främst genom att förhandla om den fleråriga budgetramen, årsbudgeten och ändringsbudgetarna i Europeiska unionens råd samt genom rådets förhandlingar med Europaparlamentet. Förhandlingarna i

7

Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 27

rådet bedrivs främst i budgetkommittén. Regeringen granskar alltid förslag kritiskt, samt verkar för goda marginaler till taken för åtaganden och betalningar, och för omprioriteringar inom existerande ramar. Om förslagen inte bedöms vara förenliga med god budgetdisciplin eller får betydande avgiftseffekter utan att de uppnår något europeiskt mervärde, ställer sig regeringen kritisk till förslagen och agerar tillsammans med likasinnade länder för att försöka blockera dem. Målet för utgiftsområdet styr även regeringens bedömning av om Europeiska kommissionen bör beviljas ansvarsfrihet. Regeringen samråder kontinuerligt med riksdagens EU-nämnd i frågor som rör årsbudgeten och den fleråriga budgetramen.

Resultatuppföljningen för EU-budgeten sköts främst av Europeiska revisionsrätten och Europeiska kommissionen. Sverige röstar i ansvarsfrihetsprövningen med resultatuppföljningen som grund.

2.5Resultatredovisning

EU-budgeten för 2020

Utgifterna på EU-budgeten delas in i betalningsbemyndiganden (betalningar) och åtagandebemyndiganden (åtaganden). Ett åtagande som görs i EU-budgeten kan leda till betalningar såväl det aktuella budgetåret som kommande år. Betalningar motsvarar faktiska utgifter under ett budgetår.

Summan av de åtaganden som ingicks under 2020 uppgick till 173,9 miljarder euro, inklusive åtaganden i ändringsbudgetar. EU:s årsbudget beslutas i november eller december året innan budgetåret, och ändringsbudgetar beslutas under budgetåret. Betalningsanslagen i den ursprungliga budgeten och ändringsbudgetarna uppgick till sammanlagt 164,1 miljarder kronor. I den ursprungligen beslutade budgeten uppgick de beräknade åtagandena till 168,7 miljarder euro och betalningsanslagen till 153,6 miljarder euro.

Till följd av den globala spridningen av covid-19 fanns stor vilja inom EU att stötta den europeiska ekonomin med hjälp av EU-budgeten. Det ledde till att nio ändringsbudgetar antogs under 2020. Ett förslag till en ändringsbudget, som syftade till att öka den innevarande budgetramens tak, antogs inte. De antagna ändringsbudgetarna omfattade åtaganden om totalt 5,2 miljarder euro och betalningsanslag om 10,5 miljarder kronor. Av dessa budgetar ledde åtta till justerade betalningar under 2020. Den nionde och sista ändringsbudgeten under 2020 leder till betalningar under

2021. I den tredje och den sjunde ändringsbudgeten justerades inkomsterna i budgeten. Genom den tredje ändringsbudgeten fördes ett överskott från årsbudgeten

2019 på 3,2 miljarder euro till 2020 års inkomster, i enlighet med artikel 18.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002, och minskade således Sveriges EU- avgift för 2020 med ca 2,9 miljarder kronor jämfört med 2019. Den sjunde ändringsbudgeten innebar en teknisk justering av inkomsterna efter de senaste prognoserna av bruttonationalinkomsterna, tulluppbörd och mervärdesskatteuppbörd, och innebar en ökad avgift för Sverige på 1,9 miljarder kronor. De andra ändringsbudgetarna innebar ökade utgifterna på EU-budgeten, vilket också ledde till en ökad EU-avgift för Sverige.

Den första ändringsbudgeten innehöll åtgärder för att hantera ökade utmaningar när det gäller migration till Grekland och utgifter relaterade till spridningen av covid-19. Även den andra och den sjätte ändringsbudgeten aktiverade instrument som syftade till att möta utmaningar som uppstått till följd av spridningen av covid-19. Den fjärde

8

Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 27

ändringsbudgeten aktiverade solidaritetsmekanismen för naturkatastrofer i medlemsstaterna under 2019. EU:s solidaritetsfond finns till för att snabbt kunna ge stöd vid större naturkatastrofer och hjälpa katastrofdrabbade områden i Europa. Den femte ändringsbudgeten syftade till att finansiera insatser för att hantera flyktingströmmar till Turkiet, Libanon och Jordanien, som uppstått till följd av konflikten i Syrien. Den åttonde ändringsbudgeten syftade till att finansiera åtgärder för att hantera konsekvenserna av jordbävningen i Kroatien 2020. Den nionde ändringsbudgeten bestod främst av tekniska justeringar.

I tabell 2.4 beskrivs ändringsbudgetarnas effekt på Sveriges avgift till EU i miljoner kronor under 2020 och 2021.

Tabell 2.4 Ändringsbudgetarnas avgiftseffekter 2020 och 2021

Miljoner kronor

Ändringsbudget Effekt på Sveriges avgift till EU År ändringsbudgeten får effekt på utgiftsområdet
1 1 355 2020
     
2 482 2020
     
3 -2 850 2020
4 1 922 2020
     
5 53 2020
     
6 105 2020
     
7 1 933 2020
     
8 231 2020
     
9 679 2021
Källa: Egna beräkningar.    

Sveriges avgift till EU 2020

Utfallet för den svenska EU-avgiften 2020 blev 47 193 miljoner kronor (se tabell 2.5), vilket var högre än de medel som anvisades i statens budget. En mer utförlig redogörelse för utfallet finns i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2020

(skr. 2020/21:101 s 158.).

Tabell 2.5 Anslagna medel och utfall för 2020

Miljoner kronor

  Anslag Ändringsbudget Anslagskredit Utfall
1:1 Avgiften till Europeiska unionen 41 990 2 684 2 519 47 193
Totalt utgiftsområde 27 41 990     47 193
Källa: Årsredovisningen för staten 2020.        

EU-budgeten för 2021

EU:s årsbudget för 2021 antogs av Europaparlamentet den 18 december 2020 och är den första i budgetramen för perioden 2021–2027. Förhandlingarna om en ny flerårig budgetram avslutades under slutet av 2020 och ledde till en total utgiftsnivå om

1 086,5 miljarder euro i åtaganden i 2018 års priser (1 114 miljarder euro inklusive specialinstrument utanför budgetramens tak). Överenskommelsen om den fleråriga budgetramen omfattar ett återhämtningsinstrument om 750 miljarder euro i 2018 års priser. Instrumentet ligger utanför den fleråriga budgetramens tak, dvs. utanför den totala utgiftsnivån på 1 086,5 miljarder euro. Sveriges genomsnittliga EU-avgift under programperioden 2021–2027 bedöms i stort sett ligga kvar på motsvarande nivå som andel av bruttonationalinkomsten (BNI) som genomsnittsavgiften för programperioden 2014–2020 uppgick till. Efter förhandlingarna om budgetramen för perioden 2021–2027 bedömdes avgiften uppgå till ca 0,82 procent av Sveriges BNI, baserat på

9

Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 27

den prognos för den ekonomiska utvecklingen som låg till grund för förhandlingen. Nivån för Sveriges genomsnittliga EU-avgift var ett riksdagsförankrat mål under förhandlingen. Nivån bedöms enligt nuvarande prognoser bli något högre. Bedömningen är osäker och kan komma att ändras om tillväxttakten i de stora ekonomierna i södra Europa ökar. Den beslutade budgeten (exklusive ändringsbudgetar) för 2021 uppgår till sammanlagt 164,2 miljarder euro i åtaganden och 166,1 miljarder euro i betalningsanslag. Detta motsvarar en minskning avseende åtaganden på 5,5 procent jämfört med 2020 års budget (inklusive ändringsbudgetar) och en ökning avseende betalningsanslag på 1,2 procent jämfört med 2020 års budget (inklusive ändringsbudgetar). Att betalningarna ökar jämfört med 2020, och att betalningarna överstiger åtagandena, kan förklaras med eftersläpande betalningar från den tidigare programperioden 2014–2020. Åtagandenas minskning kan främst förklaras av att Storbritannien lämnat unionen, vilket har lett till viss anpassning av utgifterna.

2.6Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

I arbetet med EU:s årsbudget är det fortsatt av stor vikt att respektera de finansiella ramarna i den fleråriga budgetramen och verka för realistiska prognoser så att överbudgetering undviks. Regeringen bedriver tillsammans med andra budgetrestriktiva länder löpande påverkansarbete för att säkerställa god budgetering.

För den nya programperioden som helhet uppnådde regeringen de riksdagsförankrade målen i följande avseenden:

1.Budgetrestriktivitet och europeiskt mervärde uppnåddes genom att traditionella utgifter minskade som andel av budgeten (utgifterna för den gemensamma jordbrukspolitiken minskade med ca 12 procent och utgifterna för sammanhållningspolitiken med ca 10 procent jämfört med 2014–2020). Samtidigt ökade omfattningen av program som syftar till att möta aktuella utmaningar där europeiskt mervärde kan nås med 28 procent jämfört med 2014–2020.

2.Budgetrestriktivitet och återhållsamhet uppnåddes genom att Sveriges EU-avgift som andel av BNI beräknades förbli ca 0,82 procent när förhandlingarna avslutades. Till följd av systemets funktion, och den i relativa termer starka svenska återhämtningen i förhållande till andra EU-länder, pekar dock den aktuella prognosen på att BNI-andelen kan bli något högre under perioden.

3.Europeiskt mervärde uppnåddes genom att 30 procent av budgeten ska vara klimatinriktad.

4.Budgetrestriktivitet och återhållsamhet uppnåddes genom att budgetens storlek anpassades med anledning av Storbritanniens EU-utträde.

Regeringen bedömer mot denna bakgrund att utformningen av den fleråriga budgetramen uppnår målen för utgiftsområdet.

För 2021 års budget minskade åtagandena jämfört med 2020 års budget (inklusive ändringsbudgetar), vilket regeringen ser positivt på. Minskningen föranleddes främst av att antalet medlemsstater minskade från 28 till 27. Regeringen ser positivt på att utgiftsnivån har anpassats till unionens storlek och ekonomiska bas. Betalningsanslagen ökade, vilket kan härledas från tidigare fattade politiska beslut och att vissa åtaganden leder till betalningar under senare år. Detta gör att betalningsfördelningen tenderar att vara koncentrerad till sent i programperioden och de tre efterföljande åren räknat från det senaste åtagandeåret.

Regeringen har aktivt verkat för omprioriteringar inom den beslutade budgeten och drivit en utgiftsrestriktiv hållning. Sverige röstade tillsammans med likasinnade länder

10

Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 27

nej till årsbudgeten för 2020, då åtagandenivån bedömdes överskrida den nivå som förankrats med riksdagen inför förlikningen. Eftersom årsbudgeten antas med kvalificerad majoritet antogs budgeten trots detta. Till följd av pandemin röstade regeringen under 2020 ja till flera utgiftsdrivande ändringsbudgetar. Ändringsbudgetarna bedöms vara förenliga med målen för utgiftsområdet, eftersom ett gemensamt agerande på EU-nivå på vissa områden för att hantera krisen har bedömts vara mer effektivt än om varje land skulle agera ensamt. Regeringen verkade för att åtgärderna skulle rymmas inom den beslutade fleråriga budgetramen (2014–2020), i enlighet med målen för utgiftsområdet, genom att arbeta för att Europeiska kommissionens förslag om att höja det beslutade åtagandetaket för perioden (förslag till ändringsbudget 6) skulle dras tillbaka. Kommissionens förslag antogs inte, då det inte fick stöd i Europeiska unionens råd.

Sverige har verkat för mer resultatuppföljning av EU-budgeten inom ramen för utgiftsområdets mål om effektivt användande av offentliga medel. Regeringen bedömer att målet har uppfyllts genom att Europeiska revisionsrätten och kommissionen intensifierat sitt resultatuppföljningsarbete, vilket inte minst visat sig genom fler publicerade resultatrapporter. Vid två tillfällen under 2020 valde Sverige att lägga ner sin röst i Europeiska unionens råd i enlighet med målen för utgiftsområdet. För en mer utförlig redogörelse för hur regeringen resonerat inför omröstningar se skrivelsen Verksamheten i Europeiska unionen under 2020 (skr. 2020/21:115).

Sammanfattningsvis bedöms resultaten inom området i huvudsak vara förenliga med målet för Sveriges budgetpolitik i EU.

2.7Politikens inriktning

Sverige verkar för att det europeiska samarbetet ska möta aktuella utmaningar som unionen står inför. Sveriges grundläggande mål för EU-budgeten är, som tidigare redovisats, att återhållsamhet ska gälla för de gemensamma utgifterna, samt att EU- gemensamma utmaningar och ändamålsenliga program ska prioriteras, vilket ska möjliggöra för unionen att leva upp till ingångna åtaganden. Regeringen avser att verka för restriktivitet vid beredningen av kommande årsbudgetar. Effektivitet och kostnadskontroll kommer att prägla Sveriges inställning vid beredningar av EU:s årsbudget och löpande EU-budgetrelaterade frågor, för att program som ger ett europeiskt mervärde och rustar både EU och Sverige för framtiden ska kunna prioriteras. Vägledande för Sverige är vidare principerna om subsidiaritet, europeiskt mervärde, proportionalitet, resultatinriktning, kostnadseffektivitet och en sund ekonomisk förvaltning.

Avgiften till Europeiska unionen väntas uppgå till i genomsnitt ca 45 000 miljoner kronor 2022–2024. År 2022 beräknas avgiften efter avdragen reduktion uppgå till ca 47 900 miljoner kronor. Sverige beräknas få en genomsnittlig reduktion av avgiften på ca 8 500–9 000 miljoner kronor per år under perioden 2021–2027.

Den 8 juni 2021 presenterade Europeiska kommissionen sitt förslag till årsbudget för 2022, som blir den andra i den fleråriga budgetramen för perioden 2021–2027. Kommissionen har föreslagit en åtagandevolym på 167 800 miljoner euro, vilket skulle innebära en marginal om 1 200 miljoner euro i förhållande till åtagandetaket i enlighet med överenskommelsen om budgetramen för 2021–2027. Betalningsvolymen föreslås uppgå till 169 400 miljoner euro, skulle inklusive en marginal på 1 400 miljoner euro exklusive specialinstrument. Dessutom föreslås 143 500 miljoner euro i åtaganden och 78 000 miljoner euro i betalningar inom ramen för EU:s återhämtningsinstrument (Next Generation EU). Kommissionens förslag omfattar totalt 311 300 miljoner euro i åtaganden och 247 400 miljoner euro i betalningar. Kommissionen föreslår att

194 800 miljoner euro ska tillgängliggöras via lån till utgifter inom Next Generation

11

Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 27

EU. Eftersom medel inom Next Generation EU definieras som öronmärkta intäkter kommer de inte vara en del av den ordinarie EU-budgeten och årsbudgetförhandlingen. Förslaget om Next Generation EU presenterades med anledning av att Europeiska unionens råd och Europaparlamentet efterfrågat en transparent redovisning av utgifterna.

I den föreslagna årsbudgeten överstiger betalningstaken (169 400 miljoner euro) åtagandetaken (167 800 miljoner euro), eftersom betydande åtagandevolymer från budgetramen för perioden 2014–2020 ännu inte har lett till betalningar.

Förhandlingarna om årsbudgeten återupptas under hösten 2021. En överenskommelse mellan Europeiska unionens råd och Europaparlamentet om budgeten kommer sannolikt att nås i november eller december 2021.

I enlighet med vad som ovan anförts är restriktivitet en grundläggande hållning för regeringen i den fortsatta behandlingen av budgetförslaget för 2022. Detta innebär bl.a. att betalningsanslagen bör läggas på rimliga nivåer, att ändamålsenliga och effektiva program som ger ett tydligt europeiskt mervärde ska prioriteras och att tillräckliga marginaler upprätthålls mellan årsbudgeten och utgiftstaken.

2.8Budgetförslag

2.8.11:1 Avgiften till Europeiska unionen

Tabell 2.6 Anslagsutveckling 1:1 Avgiften till Europeiska unionen

Tusental kronor

2020 Utfall 47 192 807 Anslagssparande -2 519 456
         
2021 Anslag 53 850 7931 Utgiftsprognos 51 331 337
2022 Förslag 47 836 848    
2023 Beräknat 42 606 455    
         
2024 Beräknat 42 937 137    
         

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för betalning av Sveriges avgift till Europeiska unionens allmänna budget. Anslaget får även användas för eventuella krav från Europeiska kommissionen på dröjsmålsränta på grund av försenade inbetalningar av egna medel.

12

Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 27

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.7 Förändringar av anslagsnivån 2022–2024 för 1:1 Avgiften till Europeiska unionen

Tusental kronor

  2022 2023 2024
Anvisat 20211 45 037 439 45 037 439 45 037 439
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer      
       
Makroekonomisk utveckling      
       
Volymer      
       
Överföring till/från andra anslag      
       
Övrigt 2 799 409 -2 430 984 -2 100 302
Förslag/beräknat anslag 47 836 848 42 606 455 42 937 137
       

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Sveriges avgift till EU-budgeten beräknas för 2022 uppgå till 47 936 982 000 kronor. EU-avgiften består av delposter (avgiftskomponenter), vars prognostiserade förändring mellan år redovisas under posten övrigt i tabell 2.7. Inkomster från den gemensamma tulltaxan utgör ett eget medel för Europeiska unionen och betalas in efter faktisk uppbörd. Medlemsstaterna får behålla 25 procent av tulluppbörden. Beloppen i tabell 2.6 avser inbetalningarna till Europeiska kommissionen efter avdrag för administrativa kostnader. Tulluppbörden redovisas under inkomsttitel

1511 Tullmedel. Regeringen beräknar att tullavgiften för 2022 kommer att uppgå till

5 122 miljoner kronor. Den mervärdesskattebaserade avgiftskomponenten beräknas som andel av medlemsstaternas mervärdesskattebas. Sveriges mervärdesskattebaserade avgift beräknas 2022 uppgå till 7 301 miljoner kronor. Avgiftskomponenten baserad på icke materialåtervunnen plast beräknas under 2022 uppgå till 1 086 miljoner kronor. Den BNI-baserade avgiftskomponenten beräknas som en restpost. Uttaget från alla medlemsstaternas BNI-baserade avgifter beräknas så att det ska täcka EU- budgetens återstående finansieringsbehov efter att samtliga länders andra avgifter dragits från den budgeterade utgiftsnivån. Det återstående finansieringsbehovet på EU-budgeten (dvs. alla medlemsstaternas BNI-avgifter) fördelas ut på medlemsstaterna i förhållande till deras prognostiserade BNI för innevarande år i relation till andra medlemsstaters prognostiserade BNI. Medlemsstater med hög BNI i relation till andra medlemsstater får alltså en relativt högre BNI-avgift. Sverige har en reduktion på sin BNI-baserade avgift. Inklusive reduktionen beräknas Sveriges BNI-baserade avgift under 2022 uppgå till 34 429 miljoner kronor.

Regeringen föreslår att 47 936 982 000 kronor anvisas under anslaget 1:1 Avgiften till Europeiska unionen för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till

42 606 455 000 kronor respektive 42 937 137 000 kronor.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 2022.

Skälen för regeringens förslag: Medlemsstaternas avgifter används för att finansiera EU-budgetens betalningar under innevarande år. De åtaganden som staten ingår på området avser EU-budgetens åtagandebemyndiganden för innevarande år, vilka kan resultera i betalningar både innevarande och kommande år. I Europeiska kommissionens budgetförslag föreslås det att åtagandebemyndiganden om 167 800 miljoner euro ska ställas till förfogande för 2022. Sveriges totala andel av bemyndigandena

13

Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 27

beräknas uppgå till ca 3,5 procent, vilket motsvarar ca 5 900 miljoner euro. Budgetförslaget behandlas för närvarande.

Regeringen bör därför bemyndigas att ingå de ekonomiska åtaganden som följer av åtagandebemyndiganden i EU-budgeten för budgetåret 2022.

14