Justerade åldersgränser i pensionssystemet och i kringliggande system

Regeringens proposition 2021/22:181

Justerade åldersgränser i pensionssystemet och i	Prop.
kringliggande system	2021/22:181

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 17 mars 2022

Magdalena Andersson

Ardalan Shekarabi (Socialdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen föreslår att de pensionsrelaterade åldersgränserna i pensionssystemet och i angränsande trygghetssystem ska höjas med ett år 2023. Från och med 2026 ska dessa åldersgränser knytas till riktåldern för pension. I propositionen föreslås också att vissa åldersgränser i skatte- och socialavgiftssystemet på motsvarande sätt ska höjas med ett år 2023 och från och med 2026 motsvara riktåldern för pension.

Lagändringarna i pensionssystemet och i angränsande trygghetssystem avseende 2023 föreslås träda i kraft den 1 december 2022 respektive den 1 januari 2023. Lagändringarna i samma system avseende 2026 föreslås träda i kraft den 1 december 2025 respektive den 1 januari 2026. Lagändringarna i skatte- och avgiftssystemet föreslås träda i kraft den 1 januari 2023 respektive den 1 januari 2026.

Förslagen bygger på Pensionsgruppens överenskommelse från den 14 december 2017.

Prop. 2021/22:181

Innehållsförteckning

1	Förslag till riksdagsbeslut .................................................................		7
2	Lagtext	..............................................................................................	8
	2.1	Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken.........	8
	2.2	Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken.......	29

2.3Förslag till lag om ändring i lagen (1993:387) om

stöd och service till vissa funktionshindrade....................

2.4Förslag till lag om ändring i lagen (1993:387) om

stöd och service till vissa funktionshindrade....................

2.5Förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om

arbetslöshetsförsäkring.....................................................

2.6Förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om

arbetslöshetsförsäkring.....................................................

2.7Förslag till lag om ändring i lagen (1997:239) om

arbetslöshetskassor ...........................................................

2.8Förslag till lag om ändring i lagen (1997:239) om

arbetslöshetskassor ...........................................................

2.9Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen

(1999:1229) ......................................................................

2.10Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen

(1999:1229) ......................................................................

2.11Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen

(2000:980) ........................................................................

2.12Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen

(2000:980) ........................................................................

2.13Förslag till lag om ändring i lagen (2009:47) om

vissa kommunala befogenheter ........................................

2.14Förslag till lag om ändring i lagen (2010:111) om

införande av socialförsäkringsbalken ...............................

2.15Förslag till lag om ändring i lagen (2010:111) om

införande av socialförsäkringsbalken ...............................

2.16Förslag till lag om ändring i lagen (2013:156) om

samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare.........

2.17Förslag till lag om ändring i lagen (2013:156) om

samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare.........

2.18Förslag till lag om ändring i lagen (2017:584) om

ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända
invandrare.........................................................................	77

2.19Förslag till lag om ändring i lagen (2017:584) om

		ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända
		invandrare.........................................................................	78
3	Ärendet och dess beredning ............................................................		79
4	Bakgrund.........................................................................................		81
	4.1	Tiden i arbetslivet behöver följa medellivslängden..........	81
	4.2	Pensionsgruppens överenskommelse ...............................	82

4.3Pensionsrelaterade åldersgränser i skatte- och

avgiftssystemet .................................................................

5	Förslag för höjda pensioner och ett längre arbetsliv ......................		86 Prop. 2021/22:181
	5.1	Åldersgränserna för inkomstgrundad ålderspension

samt inkomstpensionstillägg............................................

5.1.1Åldersgränsen för när inkomstgrundad

	ålderspension tidigast kan lämnas ..................	86
5.1.2	Arvsvinsterna inom
	inkomstpensionssystemet ...............................	90

5.1.3Omräkning av inkomstpension vid tidigt

	uttag................................................................	90
5.1.4	Inkomstindex och medel-PGI.........................	92

5.1.5Pensionsgrundande belopp för barnår och

plikttjänstgöring..............................................

5.1.6Förvärvsvillkoret för pensionsgrundande

belopp .............................................................

5.1.7Anpassningar av åldersgränsen för

inkomstpensionstillägg ...................................

5.2Åldersgränserna för pensionssystemets grundskydd

m.m..................................................................................

5.2.1Åldersgränserna för garantipension,

	bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd ........	97
5.2.2	Tidigt eller uppskjutet uttag av pension..........	99
5.2.3	Försäkringstid för rätt till garantipension .....	100

5.2.4Undantag för personer med ett långt

arbetsliv ........................................................

102

5.3Anpassning av åldersgränser i angränsande

socialförsäkringssystem.................................................		103
5.3.1	Sjukpenning m.m..........................................	103
5.3.2	Sjukersättning m.m.......................................	105

5.3.3Arbetsskadelivränta och SGI för

	försäkrade som fått förlängd livränta............	108
5.3.4	Efterlevandepensioner ..................................	109
5.3.5	Merkostnadsersättning..................................	111

5.3.6Assistansersättning och personlig

	assistans ........................................................	112
5.3.7	Bilstöd ..........................................................	114
5.3.8	Bidrag till arbetshjälpmedel..........................	115

5.4Anpassningar av åldersgränserna i övriga

7.2Ändringarna i lagen (1993:387) om stöd och service

till vissa funktionshindrade............................................

126

7.3Ändringarna i lagen (1997:238) om

arbetslöshetsförsäkring..................................................

127

Prop. 2021/22:181

7.4Ändringarna i lagen (1997:239) om

	arbetslöshetskassor .........................................................	127
7.5	Ändringarna i skatte- och avgiftslagstiftningen..............	128

7.6Ändringarna i lagen (2009:47) om vissa kommunala

befogenheter...................................................................

129

7.7Ändringarna i lagen (2010:111) om införande av

	socialförsäkringsbalken..................................................	130
7.8	Ändringarna i lagen (2013:156) om
	samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare.......	131

7.9Ändringarna i lagen (2017:584) om ansvar för

		etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare ........		132
8	Konsekvenser av förslagen ...........................................................			132
	8.1	Konsekvenser av förslagen justerade åldersgränser i
		pensionssystemet och i andra trygghetssystem ..............		133
		8.1.1	Ekonomiska effekter av förslagen .................	133
		8.1.2	Konsekvenser för företagen...........................	156
		8.1.3	Konsekvenser för arbetsmarknadens
			parter..............................................................	156
		8.1.4	Konsekvenser för den ekonomiska
			jämställdheten................................................	156
		8.1.5	Konsekvenser för förutsättningarna att nå
			det integrationspolitiska målet.......................	158
		8.1.6	Konsekvenser för myndigheter och de
			allmänna förvaltningsdomstolarna ................	158
		8.1.7	EU-rätten och internationella åtaganden .......	160

8.2Konsekvenser av justerade åldersgränser i skatte-

	och socialavgiftssystemet ...............................................		161
	8.2.1	Syfte och alternativa lösningar ......................	162
	8.2.2	Offentligfinansiella effekter ..........................	162
	8.2.3	Effekter för företagen ....................................	164
	8.2.4	Effekter för enskilda och offentlig sektor......	165
	8.2.5	Effekter för sysselsättning .............................	168
	8.2.6	Effekter för inkomstfördelningen ..................	170
	8.2.7	Effekter för den ekonomiska
		jämställdheten................................................	173
	8.2.8	Konsekvenser för myndigheter och de
		allmänna förvaltningsdomstolarna ................	175
	8.2.9	Förslagets förenlighet med EU-rätten............	176
	8.2.10	Övriga effekter ..............................................	176
9	Författningskommentar.................................................................		176

9.1Förslaget till lag om ändring i

socialförsäkringsbalken..................................................

176

9.2Förslaget till lag om ändring i

socialförsäkringsbalken..................................................

187

9.3Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:387) om

stöd och service till vissa funktionshindrade..................

199

9.4Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:387) om

stöd och service till vissa funktionshindrade..................

199

9.5Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:238) om

arbetslöshetsförsäkring...................................................

200

9.6Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:238) om

arbetslöshetsförsäkring..................................................

200

9.7Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:239) om

arbetslöshetskassor ........................................................

201

9.8Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:239) om

arbetslöshetskassor ........................................................

201

9.9Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen

(1999:1229) ...................................................................

202

9.10Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen

(1999:1229) ...................................................................

202

9.11Förslaget till lag om ändring i socialavgiftslagen

	(2000:980) .....................................................................	203
9.12	Förslaget till lag om i socialavgiftslagen (2000:980) ....	203

9.13Förslaget till lag om ändring i lagen (2009:47) om

vissa kommunala befogenheter .....................................

204

9.14Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:111) om

införande av socialförsäkringsbalken ............................

204

9.15Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:111) om

införande av socialförsäkringsbalken ............................

205

9.16Förslaget till lag om ändring i lagen (2013:156) om

samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare......

205

9.17Förslaget till lag om ändring i lagen (2013:156) om

samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare......

206

9.18Förslaget till lag om ändring i lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända

invandrare......................................................................

206

9.19Förslaget till lag om ändring i lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända

	invandrare......................................................................	207
Bilaga 1	Sammanfattning av promemorian Höjda
	åldersgränser i pensionssystemet och i andra
	trygghetssystem (Ds 2019:2).........................................	208
Bilaga 2	Promemorians lagförslag i relevanta delar (Ds
	2019:2) ..........................................................................	209
Bilaga 3	Förteckning över remissinstanserna (Ds 2019:2) ..........	267
Bilaga 4	Sammanfattning av promemorian Vissa ändrade
	åldersgränser i skatte- och socialavgiftssystemet
	(Fi2021/05036)..............................................................	269
Bilaga 5	Promemorians lagförslag (Fi2021/05036).....................	270
Bilaga 6	Förteckning över remissinstanserna (Fi2021/05036) ....	278
Bilaga 7	Sammanfattning av promemorian Konsekvenser av
	justerade åldersgränser i pensionssystemet och i
	andra trygghetssystem (S2021/02250) ..........................	279
Bilaga 8	Förteckning över remissinstanserna (S2021/02250)......	280
Bilaga 9	Sammanfattning av de relevanta förslagen i
	betänkandet Grundpension – några anslutande frågor
	(SOU 2020:32) ..............................................................	282

Prop. 2021/22:181

Prop. 2021/22:181 Bilaga 10	Betänkandets lagförslag i relevanta delar
	(SOU 2020:32) ...............................................................	283
Bilaga 11	Förteckning över remissinstanserna (SOU 2020:32).....	285
Bilaga 12	Sammanfattning av promemorian
	Inkomstpensionstillägg (Ds 2020:7)...............................	286
Bilaga 13	Promemorians lagförslag i relevanta delar (Ds
	2020:7) ...........................................................................	287
Bilaga 14	Förteckning över remissinstanserna (Ds 2020:7) ...........	289
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 2022.......		290

Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 2021/22:181

Regeringens förslag:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken.

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken.

3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.

6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.

7.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor.

8.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor.

9.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

10.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

11.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980).

12.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980).

13.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter.

14.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

15.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

16.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare.

17.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare.

18.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

19.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

Prop. 2021/22:181 2

Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om socialförsäkringsbalken

dels att 26 kap. 17, 18, 22 a, 22 b och 25 §§, 27 kap. 36 och 37 §§, 28 a kap. 7 §, 31 kap. 4 §, 33 kap. 16 och 17 §§, 35 kap. 4, 12, 13 och 15 §§, 41 kap. 5 och 6 §§, 46 kap. 8 §, 50 kap. 4 §, 51 kap. 8 och 10 §§, 52 kap. 10 §, 56 kap. 3, 4 a, 5 och 8 §§, 58 kap. 11 §, 60 kap. 18, 30, 41 och 52 §§, 62 kap. 12, 13, 15–17, 38 och 44 §§, 67 kap. 4, 8, 11, 13 och 20 §§, 74 kap. 7 §, 74 a kap. 7, 8 och 12 §§, 77 kap. 18 §, 81 kap. 4 och 7 §§, 82 kap. 1, 4, 6–8, 14, 16, 20 och 21 §§, 84 kap. 6 och 16 §§, 101 kap. 6 §, 102 kap. 16 a, 18, 22, 22 a, 25 a och 29 §§, 103 c kap. 8 § och rubrikerna närmast före 27 kap. 36 och 37 §§, 62 kap. 15, 16 och 44 §§ och 67 kap. 11 och 20 §§ ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast efter 82 kap. 8 § ska lyda ”Pensionsbehållning efter avlidna som var födda 1938 eller senare och som avlidit före 66 års ålder”,

dels att rubriken närmast efter 82 kap. 19 § ska lyda ”Pensions- behållning efter avlidna som var födda 1938 eller senare och som avlidit efter 66 års ålder”,

dels att det ska införas två nya paragrafer, 67 kap. 20 a och 20 b §§, och närmast före 67 kap. 20 a och 20 b §§ nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

26 kap.

17 §1

SGI-skydd gäller under tid då den försäkrade inte förvärvsarbetar av någon anledning som ger rätt till ersättning i form av

1.sjukpenning,

2.ersättning för arbetsresor i stället för sjukpenning,

3.rehabiliteringsersättning, eller

4.ersättning från arbetsskadeförsäkringen enligt 38–42 kap. som mots- varar ersättning enligt 1–3 eller någon annan jämförbar ekonomisk förmån.

Om det inte finns skäl som talar emot det gäller SGI-skydd också under tid då den försäkrade har ansökt om sådan ersättning som anges i första stycket 1 och väntar på ett slutligt beslut av Försäkringskassan i ärendet.

Första och andra styckena gäller endast för tid före 65 års ålder.

Första och andra styckena gäller endast för tid före 66 års ålder.

8	1 Senaste lydelse 2017:1305.

	18 §2	Prop. 2021/22:181
SGI-skydd gäller under högst tre månader i följd för en försäkrad som
avbryter sitt förvärvsarbete, oavsett om avsikten är att förvärvsavbrottet
ska pågå längre tid.
Första stycket gäller endast för tid		Första stycket gäller endast för tid
före 65 års ålder.	före 66 års ålder.

22 a §3

Vid utgången av en period då en försäkrad helt eller delvis har fått sjuk- ersättning, aktivitetsersättning eller livränta enligt 41, 43 eller 44 kap., ska den sjukpenninggrundande inkomsten motsvara den sjukpenninggrund- ande inkomst som den försäkrade skulle ha varit berättigad till omedelbart före en eller flera sådana perioder. Om ett år eller längre tid har förflutit från den tidpunkt när sjukersättningen, aktivitetsersättningen eller livräntan enligt 41, 43 eller 44 kap. började lämnas ska den sjukpenning- grundande inkomsten räknas om enligt 31 § för varje helt år som har för- flutit.

Första stycket gäller längst till och med månaden före den när den försäkrade fyller 65 år, om inte annat anges i 22 b §.

Första stycket gäller längst till och med månaden före den när den försäkrade fyller 66 år, om inte annat anges i 22 b §.

22 b §4

Om livränta har lämnats till följd av arbetsskada som inträffat tidigast den månad då den försäkrade fyllde 65 år, gäller det som föreskrivs i 22 a § första stycket längst till och med månaden före den när den försäkrade fyller 68 år.

Om livränta har lämnats till följd av arbetsskada som inträffat tidigast den månad då den försäkrade fyllde 66 år, gäller det som föreskrivs i 22 a § första stycket längst till och med månaden före den när den försäkrade fyller 69 år.

25 §

Om en försäkrad får tjänstepension i form av ålderspension eller där- med likställd pension före utgången av den månad han eller hon fyller 65 år, ska sjukpenninggrundande inkomst fastställas endast om den försäkrade har ett förvärvsarbete som beräknas pågå under minst sex månader i följd. Den sjukpenning- grundande inkomsten ska då beräk- nas enligt bestämmelserna i 25 kap.

Om en försäkrad får tjänstepension i form av ålderspension eller där- med likställd pension före utgången av den månad han eller hon fyller 66 år, ska sjukpenninggrundande inkomst fastställas endast om den försäkrade har ett förvärvsarbete som beräknas pågå under minst sex månader i följd. Den sjukpenning- grundande inkomsten ska då beräk- nas enligt bestämmelserna i 25 kap.

2	Senaste lydelse 2010:1307.
3	Senaste lydelse 2013:747.	9
4	Senaste lydelse 2019:649.	9

Prop. 2021/22:181	27 kap.
Sjukpenning efter 65-årsdagen	Sjukpenning efter 66-årsdagen
	36 §

Har den försäkrade fått sjukpenning för 180 dagar efter ingången av den månad när han eller hon fyllde

65år, får Försäkringskassan besluta att sjukpenning inte längre ska läm- nas till den försäkrade.

Har den försäkrade fått sjukpenning för 180 dagar efter ingången av den månad när han eller hon fyllde

66år, får Försäkringskassan besluta att sjukpenning inte längre ska läm- nas till den försäkrade.

Sjukpenning efter 70-årsdagen	Sjukpenning efter 71-årsdagen
	37 §

För tid efter ingången av den månad då den försäkrade fyllt 70 år får sjukpenning lämnas under högst 180 dagar.

För tid efter ingången av den månad då den försäkrade fyllt 71 år får sjukpenning lämnas under högst 180 dagar.

28 a kap.

7 §5

Sjukpenning i särskilda fall lämnas längst till och med månaden före den när den försäkrade fyller 65 år.

Sjukpenning i särskilda fall lämnas längst till och med månaden före den när den försäkrade fyller 66 år.

31 kap.

4 §

Rehabiliteringsersättning lämnas längst till och med månaden före den när den försäkrade fyller 65 år.

Rehabiliteringsersättning lämnas längst till och med månaden före den när den försäkrade fyller 66 år.

33 kap.

16 §6

Hel sjukersättning kan lämnas tidigast från och med juli det år då den försäkrade fyller 19 år och längst till och med månaden före den månad då han eller hon fyller

65år.

Tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukersättning kan läm- nas tidigast från och med den månad då den försäkrade fyller 30 år och längst till och med måna-

Hel sjukersättning kan lämnas tidigast från och med juli det år då den försäkrade fyller 19 år och längst till och med månaden före den månad då han eller hon fyller

66år.

Tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukersättning kan läm- nas tidigast från och med den månad då den försäkrade fyller 30 år och längst till och med måna-

10	5	Senaste lydelse 2011:1513.
10	6	Senaste lydelse 2016:1291.

den före den månad då han eller hon fyller 65 år.

den före den månad då han eller hon Prop. 2021/22:181 fyller 66 år.

17 §7

Försäkringskassan ska senast tre år räknat från ett beslut om sjukersättning göra en uppföljning av den försäkrades arbetsförmåga. Försäkringskassan ska därefter, så länge den försäkrade har rätt till sjukersättning, minst vart tredje år på nytt följa upp den försäkrades arbetsförmåga.

Om den försäkrade har fyllt 60 år, behöver någon uppföljning inte göras.

Om den försäkrade har fyllt 61 år, behöver någon uppföljning inte göras.

35 kap.

4 §8

Försäkringstid för rätt till garantiersättning tillgodoräknas en försäkrad

1.enligt 6–11 §§ under tiden från och med det år då han eller hon fyllde 16 år till och med året före försäkringsfallet (faktisk försäkringstid),

2. enligt 12 och 13 §§ för tiden	2. enligt 12 och 13 §§ för tiden
därefter till och med det år då han	därefter till och med det år då han
eller hon fyller 64 år (framtida för-	eller hon fyller 65 år (framtida för-
säkringstid), och	säkringstid), och

3.enligt 14 och 15 §§ om försäkringsfallet har inträffat före 18 års ålder.

12 §

Om den faktiska försäkringstiden enligt 6–11 §§ utgör minst fyra femtedelar av tiden från och med det år då den försäkrade fyllde 16 år till och med året före försäkrings- fallet räknas hela tiden därefter till och med det år då den försäkrade fyller 64 år som framtida försäk- ringstid.

13 §

Om den faktiska försäkringstiden motsvarar mindre än fyra femtedelar av tiden från och med det år då den försäkrade fyllde 16 år till och med året före försäkringsfallet gäller följande.

Som framtida försäkringstid räk- nas en så stor andel av tiden från och med året för försäkringsfallet, till och med det år då den försäkrade fyller 64 år, som motsvarar kvoten mellan den faktiska försäkrings- tiden och fyra femtedelar av tiden från och med det år då den försäk-

Som framtida försäkringstid räk- nas en så stor andel av tiden från och med året för försäkringsfallet, till och med det år då den försäkrade fyller 65 år, som motsvarar kvoten mellan den faktiska försäkrings- tiden och fyra femtedelar av tiden från och med det år då den försäk-

7	Senaste lydelse 2016:1291.	11
8	Senaste lydelse 2014:239.	11

Prop. 2021/22:181 rade fyllde 16 år till och med året före försäkringsfallet.

rade fyllde 16 år till och med året före försäkringsfallet.

15 §9

För en försäkrad som avses i 14 § ska som försäkringstid räknas tiden från och med det år då han eller hon fyllde 16 år till och med det år då han eller hon fyller 64 år. Hänsyn ska dock bara tas till tid då den försäkrade efter fyllda 16 år har uppfyllt förutsättningarna för till- godoräknande av försäkringstid en- ligt 6–11 §§.

För en försäkrad som avses i 14 § ska som försäkringstid räknas tiden från och med det år då han eller hon fyllde 16 år till och med det år då han eller hon fyller 65 år. Hänsyn ska dock bara tas till tid då den försäkrade efter fyllda 16 år har uppfyllt förutsättningarna för till- godoräknande av försäkringstid en- ligt 6–11 §§.

41 kap.

5 §

Livränta lämnas längst till och med månaden före den då den försäk- rade fyller 65 år, om inte något annat anges i 6 §.

Livränta lämnas längst till och med månaden före den då den försäk- rade fyller 66 år, om inte något annat anges i 6 §.

6§10

Livränta lämnas längst till och med	Livränta lämnas längst till och med
månaden före den då den försäk-	månaden före den då den försäk-
rade fyller 68 år, om	rade fyller 69 år, om
– skadan inträffar den månad då	– skadan inträffar den månad då
den försäkrade fyller 65 år eller	den försäkrade fyller 66 år eller
senare, och	senare, och

–en sjukpenninggrundande inkomst kan fastställas för den försäkrade enligt 25 kap. 3 §.

46 kap.

8 §

Bestämmelserna om sjukpenning i samband med pension, sjukersätt- ning eller aktivitetsersättning i

27kap. 34 § och sjukpenning i sam- band med 70-årsdagen i 27 kap.

37§ tillämpas även i fråga om smittbärarpenning.

Bestämmelserna om sjukpenning i samband med pension, sjukersätt- ning eller aktivitetsersättning i

27kap. 34 § och sjukpenning i sam- band med 71-årsdagen i 27 kap.

37§ tillämpas även i fråga om smittbärarpenning.

12	9 Senaste lydelse 2014:239.
	10 Senaste lydelse 2019:649.

Prop. 2021/22:181

50 kap.

4§11

Det som anges i andra stycket gäller dock inte för ett försäkrat barn som har en förälder som är underhållsskyldig enligt 7 kap. föräldrabalken eller som har en sådan särskilt förordnad vårdnadshavare som avses i 3 § 1.

51 kap.

8 §

Assistansersättning kan lämnas för tid efter det att den försäkrade har fyllt 65 år endast om

1.ersättning har beviljats innan han eller hon har fyllt 65 år, eller

2.ansökan kommer in till Försäk- ringskassan senast dagen före 65- årsdagen och därefter blir beviljad.

Assistansersättning kan lämnas för tid efter det att den försäkrade har fyllt 66 år endast om

1.ersättning har beviljats innan han eller hon har fyllt 66 år, eller

2.ansökan kommer in till Försäk- ringskassan senast dagen före 66- årsdagen och därefter blir beviljad.

10 §

Antalet assistanstimmar får inte ut- ökas efter det att den försäkrade har fyllt 65 år.

Antalet assistanstimmar får inte ut- ökas efter det att den försäkrade har fyllt 66 år.

52 kap.

10§

Bilstöd enligt 8 § första stycket 1–3 lämnas till

1. en försäkrad som är under	1. en försäkrad som är under
65 år och är beroende av ett sådant	66 år och är beroende av ett sådant
11 Senaste lydelse 2018:1265.	13


Prop. 2021/22:181 fordon som avses i 8 eller 9 § för att					fordon som avses i 8 eller 9 § för att
genom arbete få sin försörjning					genom arbete få sin försörjning
eller ett väsentligt tillskott till sin					eller ett väsentligt tillskott till sin
försörjning, eller för att genomgå					försörjning, eller för att genomgå
arbetslivsinriktad		utbildning		eller	arbetslivsinriktad		utbildning		eller
genomgå	rehabilitering			under	genomgå	rehabilitering			under
vilken han eller hon får rehabilite-					vilken han eller hon får rehabilite-
ringsersättning enligt 31 kap. eller					ringsersättning enligt 31 kap. eller
aktivitetsstöd enligt			föreskrifter		aktivitetsstöd enligt			föreskrifter
som meddelas av regeringen,					som meddelas av regeringen,
2. en försäkrad		som	är	under	2. en försäkrad		som	är	under
65 år och, efter att ha beviljats bi-					66 år och, efter att ha beviljats bi-
drag enligt 1, har beviljats sjuk-					drag enligt 1, har beviljats sjuk-
ersättning eller aktivitetsersättning,					ersättning eller aktivitetsersättning,

3.en försäkrad som fyllt 18 år men inte 50 år, och

4.en försäkrad som har barn som inte fyllt 18 år.

Bilstöd lämnas i fall som avses i 3 § till en försäkrad som har barn som har ett sådant funktionshinder som avses i 2 §.

56 kap.

	3 §12
Inkomstgrundad	ålderspension	Inkomstgrundad	ålderspension
lämnas tidigast från och med den		lämnas tidigast från och med den
månad då den	försäkrade fyller	månad då den	försäkrade fyller
62 år.		63 år.

För garantipension finns särskilda bestämmelser om förmånstid i 66 och 67 kap.

4 a §13

Allmän ålderspension får lämnas utan ansökan från och med den månad den försäkrade fyller 65 år om den försäkrade fick hel sjuk- ersättning omedelbart före den månaden.

Allmän ålderspension får lämnas utan ansökan från och med den månad den försäkrade fyller 66 år om den försäkrade fick hel sjuk- ersättning omedelbart före den månaden.

5§14

Allmän ålderspension får lämnas för högst tre månader före ansök- ningsmånaden om den försäkrade fick sjukersättning omedelbart före 65 års ålder.

Bestämmelserna i första stycket tillämpas bara i fråga om pension som lämnas tidigast från och med

Allmän ålderspension får lämnas för högst tre månader före ansök- ningsmånaden om den försäkrade fick sjukersättning omedelbart före 66 års ålder.

Bestämmelserna i första stycket tillämpas bara i fråga om pension som lämnas tidigast från och med

	12	Senaste lydelse 2019:649.
14	13	Senaste lydelse 2013:747.
14	14	Senaste lydelse 2018:772.

den månad då den försäkrade fyller

65år.

den månad då den försäkrade fyller Prop. 2021/22:181

66år.

8§15

Pensionsmyndigheten ska utreda om den försäkrade vill ta ut allmän ålderspension om han eller hon inte har ansökt om sådan pension måna- den före den då han eller hon fyller 65 år och för den månaden har fått sjukersättning. Detta gäller inte i de fall 4 a § tillämpas.

Pensionsmyndigheten ska utreda om den försäkrade vill ta ut allmän ålderspension om han eller hon inte har ansökt om sådan pension måna- den före den då han eller hon fyller 66 år och för den månaden har fått sjukersättning. Detta gäller inte i de fall 4 a § tillämpas.

58 kap.

11§16

Inkomstindex ska visa den relativa förändringen av genomsnittet av de årliga pensionsgrundande inkoms- terna, efter avdrag för allmän pen- sionsavgift, för försäkrade som under beskattningsåret har fyllt minst 16 år och högst 64 år. Vid be- räkningen tillämpas inte 59 kap. 4 § andra stycket.

Inkomstindex ska visa den relativa förändringen av genomsnittet av de årliga pensionsgrundande inkoms- terna, efter avdrag för allmän pen- sionsavgift, för försäkrade som under beskattningsåret har fyllt minst 16 år och högst 65 år. Vid be- räkningen tillämpas inte 59 kap. 4 § andra stycket.

60 kap.

18 §

Det pensionsgrundande beloppet för plikttjänstgöring beräknas för de dagar under året som tjänstgöringen har pågått och som den försäkrade har fått dagersättning för enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt. Beloppet per dag beräknas som kvoten mellan

– hälften		av genomsnittet	av	– hälften		av genomsnittet	av
samtliga	pensionsgrundande		in-	samtliga	pensionsgrundande		in-
komster som fastställts för intjän-				komster som fastställts för intjän-
andeåret	för	samtliga försäkrade		andeåret	för	samtliga försäkrade
som under det året har fyllt högst				som under det året har fyllt högst
64 år och				65 år och

– 365.

Beräkningen av den genomsnittliga summan av samtliga fastställda pen- sionsgrundande inkomster ska utgå från sådana inkomster som de var be- stämda den 1 december fastställelseåret.

30 §

Pensionsgrundande belopp för barnår får tillgodoräknas en förälder endast om

15	Senaste lydelse 2013:747.	15
16	Senaste lydelse 2011:1434.	15

Prop. 2021/22:181 1. föräldern har varit försäkrad och bosatt i Sverige hela intjänandeåret,

2.barnet har varit bosatt i Sverige hela intjänandeåret eller, om barnet inte har levt hela det året, den del av året barnet levt,

3. föräldern har fyllt högst 64 år	3. föräldern har fyllt högst 65 år
under intjänandeåret,	under intjänandeåret,

4.föräldern har haft vårdnaden om barnet minst halva intjänandeåret,

och

5.föräldern under minst halva intjänandeåret har bott tillsammans med barnet.

41 §

Överlåtelse enligt 40 § får göras endast om mottagaren

1.under intjänandeåret var gift med eller hade gemensamt barn med överlåtaren,

2.stadigvarande sammanbodde med överlåtaren under intjänandeåret,

3.var bosatt i Sverige hela intjänandeåret,

4. fyllde högst 64 år under in-	4. fyllde högst 65 år under in-
tjänandeåret,	tjänandeåret,

5.under minst halva intjänandeåret bodde tillsammans med barnet, och

6.inte enligt 30–36 §§ för samma år kan tillgodoräknas ett pensions- grundande belopp för ett annat barn.

	52 §
Med	generell jämförelseinkomst	Med	generell jämförelseinkomst
avses	75 procent av genomsnittet	avses	75 procent av genomsnittet
av samtliga för intjänandeåret fast-		av samtliga för intjänandeåret fast-
ställda	pensionsgrundande in-	ställda	pensionsgrundande in-
komster för försäkrade som under		komster för försäkrade som under
det året har fyllt högst 64 år.		det året har fyllt högst 65 år.

Beräkningen av genomsnittet av de fastställda pensionsgrundande in- komsterna enligt första stycket ska avse de pensionsgrundande in- komsterna som de var bestämda den 1 december fastställelseåret.

62 kap.

12 §17

Arvsvinster efter personer som av-	Arvsvinster efter personer som av-
lidit före det år de skulle ha fyllt	lidit före det år de skulle ha fyllt
61 år ska fördelas för året efter	62 år ska fördelas för året efter
dödsfallsåret. Arvsvinster efter per-	dödsfallsåret. Arvsvinster efter per-
soner som avlidit det år de fyllt eller	soner som avlidit det år de fyllt eller
skulle ha fyllt 61 år eller senare ska	skulle ha fyllt 62 år eller senare ska
fördelas för dödsfallsåret.	fördelas för dödsfallsåret.

Vid fördelningen ska det bortses från kvarlevandes pensionsbehållning som härrör från pensionsrätt för året för dödsfallen och därefter.

16	17 Senaste lydelse 2019:649.

	13 §18		Prop. 2021/22:181
Fördelningen	av arvsvinster ska	Fördelningen	av arvsvinster ska
först göras efter personer som av-		först göras efter personer som av-
lidit före det år de skulle ha fyllt		lidit före det år de skulle ha fyllt
61 år. När den fördelningen skett		62 år. När den fördelningen skett
och pensionsrätt för året före det år		och pensionsrätt för året före det år
fördelningen	avser har fastställts,	fördelningen	avser har fastställts,
ska arvsvinster efter personer som		ska arvsvinster efter personer som
har avlidit det år de fyllt eller skulle		har avlidit det år de fyllt eller skulle
ha fyllt 61 år eller avlidit senare		ha fyllt 62 år eller avlidit senare
fördelas.		fördelas.
Arvsvinstfaktorer vid dödsfall efter		Arvsvinstfaktorer vid dödsfall efter
16 års ålder men före 61 års ålder		16 års ålder men före 62 års ålder

15§19

Arvsvinstfaktorer som avser fördel-	Arvsvinstfaktorer som avser fördel-
ning av pensionsbehållningar efter	ning av pensionsbehållningar efter
personer som har avlidit efter det år	personer som har avlidit efter det år
då de har fyllt 16 år, men före det år	då de har fyllt 16 år, men före det år
de skulle ha fyllt 61 år, ska grundas	de skulle ha fyllt 62 år, ska grundas
på kvoten mellan	på kvoten mellan

–summan av pensionsbehållningarna för personer som har avlidit under året före det år omräkningen avser och

–summan av pensionsbehållningarna för de personer i samma ålder som levde vid utgången av samma år.

När pensionsbehållningarna bestäms ska det bortses från förändringar efter den 1 december det år fördelningen avser.

Arvsvinstfaktorer vid dödsfall efter	Arvsvinstfaktorer vid dödsfall efter
61 års ålder	62 års ålder

16§20

Arvsvinstfaktorer som avser fördel-	Arvsvinstfaktorer som avser fördel-
ning av pensionsbehållningar efter	ning av pensionsbehållningar efter
personer som har avlidit det år de	personer som har avlidit det år de
fyllt eller skulle ha fyllt 61 år eller	fyllt eller skulle ha fyllt 62 år eller
senare ska grundas på kvoten	senare ska grundas på kvoten
mellan	mellan

–det beräknade antalet personer som har avlidit det år de uppnått eller skulle ha uppnått samma ålder som den person som beräkningen ska göras för och

–det beräknade antalet kvarlevande personer i samma ålder.

17§21

För en försäkrad som inte har fyllt		För en försäkrad som inte har fyllt
65 år ska beräkningen enligt 16 §		66 år ska beräkningen enligt 16 §
18	Senaste lydelse 2019:649.
19	Senaste lydelse 2019:649.
20	Senaste lydelse 2019:649.	17
21	Senaste lydelse 2019:649.	17

Prop. 2021/22:181 göras med ledning av officiell statistik över livslängden hos be- folkningen i Sverige under femårs- perioden närmast före det år personen uppnådde 61 års ålder.

Från och med det år den som avses i första stycket fyller 65 år ska beräkningen enligt 16 § göras med ledning av statistiken för fem- årsperioden närmast före det år per- sonen uppnådde 64 års ålder.

göras med ledning av officiell statistik över livslängden hos be- folkningen i Sverige under femårs- perioden närmast före det år personen uppnådde 62 års ålder.

Från och med det år den som avses i första stycket fyller 66 år ska beräkningen enligt 16 § göras med ledning av statistiken för fem- årsperioden närmast före det år per- sonen uppnådde 65 års ålder.

38 §

Vid beräkningen av inkomstpension ska hänsyn tas till pensionsbehållning som härrör från pensionsgrundande belopp enligt 60 kap. för plikttjänst- göring, studier, eller barnår endast om det förvärvsvillkor som anges i andra stycket är uppfyllt.

Förvärvsvillkoret är uppfyllt om det för den försäkrade, senast det år han eller hon fyller 70 år, har fast- ställts pensionsgrundande inkoms- ter som för vart och ett av minst fem år uppgått till lägst två gånger det inkomstbasbelopp som gällde för intjänandeåret.

Omräkning vid 65 års ålder efter tidigt uttag

Förvärvsvillkoret är uppfyllt om det för den försäkrade, senast det år han eller hon fyller 71 år, har fast- ställts pensionsgrundande inkoms- ter som för vart och ett av minst fem år uppgått till lägst två gånger det inkomstbasbelopp som gällde för intjänandeåret.

Omräkning vid 66 års ålder efter tidigt uttag

44 §

För den som har tagit ut inkomst-	För den som har tagit ut inkomst-
pension före det år då han eller hon	pension före det år då han eller hon
fyllt 65 år, ska pensionen räknas om	fyllt 66 år, ska pensionen räknas om
från och med det år då den för-	från och med det år då den för-
säkrade uppnår denna ålder om del-	säkrade uppnår denna ålder om del-
ningstalet ändrats.	ningstalet ändrats.

67 kap.

4 §

Garantipension får tas ut tidigast från och med den månad då den försäkrade fyller 65 år.

Garantipension får tas ut tidigast från och med den månad då den försäkrade fyller 66 år.

8 §

Vid beräkningen enligt 7 § ska en så stor andel av tiden i hemlandet tillgodoräknas som svarar mot kvoten mellan

– den tid under vilken den	– den tid under vilken den
pensionssökande har varit bosatt i	pensionssökande har varit bosatt i
Sverige, inräknad den tid som avses	Sverige, inräknad den tid som avses
i 6 §, från den första ankomsten till	i 6 §, från den första ankomsten till

landet till och med det kalenderår	landet till och med det kalenderår Prop. 2021/22:181
då han eller hon fyllde 64 år och	då han eller hon fyllde 65 år och
– hela tidrymden från det att den	– hela tidsrymden från det att den
pensionssökande första gången	pensionssökande första gången
kom till Sverige till och med det	kom till Sverige till och med det
kalenderår då han eller hon fyllde	kalenderår då han eller hon fyllde
64 år.	65 år.
Vid beräkningen ska det bortses från tid för vilken den pensionssökande,
vid bosättning i Sverige, har rätt till pension från hemlandet.
Tiden mellan 16 och 64 års ålder	Tiden mellan 16 och 65 års ålder

11 §

Vid beräkning av försäkringstid beaktas endast tid från och med det kalenderår då den pensionssökande har uppnått 16 års ålder till och med det kalenderår då han eller hon har fyllt 64 år

13 §

För den som omedelbart före den	För den som omedelbart före den
kalendermånad då han eller hon	kalendermånad då han eller hon
fyllde 65 år hade rätt till hel sjuk-	fyllde 66 år hade rätt till hel sjuk-
ersättning i form av garantiersätt-	ersättning i form av garantiersätt-
ning gäller följande. Om det är	ning gäller följande. Om det är
förmånligare än en beräkning enligt	förmånligare än en beräkning enligt
5–12 §§, räknas som försäkringstid	5–12 §§, räknas som försäkringstid
för garantipension den försäkrings-	för garantipension den försäkrings-
tid som legat till grund för beräk-	tid som legat till grund för beräk-
ning av sjukersättningen.	ning av sjukersättningen.
Uttag av inkomstgrundad	Uttag av inkomstgrundad
ålderspension från annan tidpunkt	ålderspension från en annan
än vid 65 års ålder	tidpunkt än vid 65 års ålder för
	den som är född 1953 eller
	tidigare
20 §
Om den försäkrade har rätt till in-	Om den försäkrade är född 1953
komstpension eller tilläggspension	eller tidigare och har rätt till in-
ska beräkningsunderlaget alltid be-	komstpension eller tilläggspension
stämmas som om inkomstpen-	ska beräkningsunderlaget alltid be-
sionen och tilläggspensionen hade	stämmas som om inkomstpen-
börjat lyftas den kalendermånad då	sionen och tilläggspensionen hade
den försäkrade fyller 65 år.	börjat lyftas den kalendermånad då
	den försäkrade fyllde 65 år.

Om sådant garantitillägg lämnas som avses i 63 kap. 18 och 19 §§ och inkomstpension eller tilläggspension har tagits ut före den kalendermånad då den försäkrade fyllde 65 år ska, när beräkningsunderlaget bestäms, detta tillägg ökas på motsvarande sätt som hel årlig tilläggspension har minskats enligt 63 kap. 20 §.

Prop. 2021/22:181

Uttag av inkomstgrundad ålderspension från en annan tidpunkt än vid 65 års ålder för den som är född 1954–1957

20 a §

Om den försäkrade är född något av åren 1954–1957 och har rätt till inkomstpension, ska beräknings- underlaget alltid bestämmas som om inkomstpensionen hade börjat lyftas den kalendermånad då den försäkrade fyllde 65 år.

Uttag av inkomstgrundad ålderspension från en annan tidpunkt än vid 66 års ålder för den som är född 1958 eller senare

20 b §

Om den försäkrade är född 1958 eller senare och har rätt till in- komstpension, ska beräknings- underlaget alltid bestämmas som om inkomstpensionen hade börjat lyftas den kalendermånad då den försäkrade fyller 66 år.

74 kap.

7 §

Äldreförsörjningsstöd kan lämnas	Äldreförsörjningsstöd kan lämnas
tidigast från och med den månad då	tidigast från och med den månad då
den försäkrade fyller 65 år.	den försäkrade fyller 66 år.

Äldreförsörjningsstöd lämnas från och med den månad då rätt till förmånen har inträtt, dock tidigast från och med ansökningsmånaden.

74 a kap.

7 §22

Inkomstpensionstillägg lämnas tidigast från och med den månad då den försäkrade fyller 65 år.

Inkomstpensionstillägg lämnas tidigast från och med den månad då den försäkrade fyller 66 år.

		8 §23
	Det som föreskrivs om allmän ålderspension i 56 kap. i fråga om förmåns-
	tid i 4, 5 och 7 §§, ökat uttag i 9 §, återkallelse och minskning av uttag i
	10 § och omräkning i 13 § ska även gälla inkomstpensionstillägg.
20	22	Senaste lydelse 2020:1239.
20	23	Senaste lydelse 2020:1239.

Inkomstpensionstillägg får läm- nas utan ansökan från och med den månad den försäkrade fyller 65 år om den försäkrade fick hel sjuk- ersättning omedelbart före den månaden.

Inkomstpensionstillägg får läm-	Prop. 2021/22:181
nas utan ansökan från och med den

månad den försäkrade fyller 66 år om den försäkrade fick hel sjuk- ersättning omedelbart före den månaden.

12§24

Om den försäkrade har rätt till in-			Om den försäkrade har rätt till in-
komstpension eller tilläggspension			komstpension eller tilläggspension
ska	beräkningsunderlaget	alltid	ska	beräkningsunderlaget	alltid
bestämmas som om inkomstpen-			bestämmas som om inkomstpen-
sionen och tilläggspensionen hade			sionen och tilläggspensionen hade
börjat lyftas den kalendermånad då			börjat lyftas den kalendermånad då
den försäkrade fyller 65 år. Om			den försäkrade fyller 66 år. Om
sådant garantitillägg lämnas		som	sådant garantitillägg lämnas		som
avses i 63 kap. 18 och 19 §§ och in-			avses i 63 kap. 18 och 19 §§ och in-
komstpension eller tilläggspension			komstpension eller tilläggspension
har tagits ut före den kalender-			har tagits ut före den kalender-
månad då den försäkrade fyllde 65			månad då den försäkrade fyllde 66
år	ska, när beräkningsunderlaget		år	ska, när beräkningsunderlaget
bestäms, detta tillägg ökas på mot-			bestäms, detta tillägg ökas på mot-
svarande sätt som hel årlig tilläggs-			svarande sätt som hel årlig tilläggs-
pension har minskats enligt 63 kap.			pension har minskats enligt 63 kap.
20 §.			20 §.
Vidare ska

–det som föreskrivs om garantipension i fråga om obetalda avgifter i 67 kap. 18 § tillämpas på inkomstpensionstillägg för en försäkrad som är född 1938 eller senare, och

–det som föreskrivs i 66 kap. 7 § och 67 kap. 19 § om garantipension i fråga om överföring av pensionsrättigheter enligt lagen (2002:125) om överföring av värdet av pensionsrättigheter till och från Europeiska gemenskaperna tillämpas på inkomstpensionstillägg.

77 kap.

18 §

Efterlevandepension och efter-	Efterlevandepension och efter-
levandestöd lämnas till och med	levandestöd lämnas till och med
den månad då rätten till förmånen	den månad då rätten till förmånen
upphör. Dock lämnas följande för-	upphör. Dock lämnas följande för-
måner längst till och med månaden	måner längst till och med månaden
före den då den efterlevande fyller	före den då den efterlevande fyller
65 år:	66 år:

1.omställningspension,

2.garantipension till omställningspension, och

3.änkepension i form av 90-procentstillägg.

24 Senaste lydelse 2020:1239.

Prop. 2021/22:181	81 kap.
	4 §

Garantipension till omställningspension ska beräknas med hänsyn till den försäkringstid som kan tillgodoräknas för den avlidne till och med året före dödsfallet (faktisk försäkringstid).

Som försäkringstid för garanti-	Som försäkringstid för garanti-
pension till omställningspension	pension till omställningspension
ska tid tillgodoräknas även från och	ska tid tillgodoräknas även från och
med det år då dödsfallet inträffade	med det år då dödsfallet inträffade
till och med det år då den avlidne	till och med det år då den avlidne
skulle ha fyllt 64 år (framtida för-	skulle ha fyllt 65 år (framtida för-
säkringstid).	säkringstid).

7 §

Om det för den avlidne inte kan tillgodoräknas försäkringstid med minst fyra femtedelar av tiden från och med det år då han eller hon fyllde 16 år till och med året före dödsfallet gäller följande.

Den framtida försäkringstiden ska beräknas som produkten av

– tidsperioden från och med året	– tidsperioden från och med året
för dödsfallet till och med det år då	för dödsfallet till och med det år då
den avlidne skulle ha fyllt 64 år och	den avlidne skulle ha fyllt 65 år,
	och

–kvoten mellan den försäkringstid som kan tillgodoräknas den avlidne från och med det år han eller hon fyllde 16 år till och med året före dödsfallet och fyra femtedelar av hela den faktiska tidsperioden från och med det år då han eller hon fyllde 16 år till och med året före dödsfallet.

Vid beräkningen ska försäkringstiden sättas ned till närmaste hela antal månader.

82 kap.

1 §

I detta kapitel finns inledande bestämmelser i 2 och 3 §§.

Vidare finns bestämmelser om

–efterlevandepensionsunderlag efter avlidna som var födda 1938 eller senare i 4–8 §§,

– pensionsbehållning	efter	av-	– pensionsbehållning	efter	av-
lidna som var födda 1938 eller			lidna som var födda 1938 eller
senare och som avlidit före 65 års			senare och som avlidit före 66 års
ålder i 9–19 §§,			ålder i 9–19 §§,		av-
– pensionsbehållning	efter	av-	– pensionsbehållning	efter	av-
lidna som var födda 1938 eller			lidna som var födda 1938 eller
senare och som avlidit efter 65 års			senare och som avlidit efter 66 års
ålder i 20 och 21 §§, och			ålder i 20 och 21 §§, och

–efterlevandepensionsunderlag efter avlidna som var födda 1937 eller tidigare i 22–26 §§.

4 §

Till grund för beräkning av efterlevandepension efter avlidna som var födda 1938 eller senare ska läggas den avlidnes

–faktiska pensionsbehållning, och

–antagna pensionsbehållning.

Pensionsbehållning beräknas på olika sätt beroende på om dödsfallet inträffat före eller efter 65 års ålder.

Prop. 2021/22:181

Pensionsbehållning beräknas på olika sätt beroende på om dödsfallet inträffat före eller efter 66 års ålder.

6 §

Om den avlidne har tagit ut in-	Om den avlidne har tagit ut in-
komstpension före den månad då	komstpension före den månad då
han eller hon fyllt eller skulle ha	han eller hon fyllt eller skulle ha
fyllt 65 år (tidigt uttag) gäller vid	fyllt 66 år (tidigt uttag) gäller vid
beräkning av den faktiska pensions-	beräkning av den faktiska pen-
behållningen det som anges i andra	sionsbehållningen det som anges i
stycket.	andra stycket.

Oavsett när dödsfallet inträffar ska den avlidnes pensionsbehållning, beräknad som om något uttag av inkomstpension inte hade gjorts, läggas till grund för beräkningen av faktisk pensionsbehållning.

7 §

Med antagen pensionsbehållning avses ett belopp som enligt 14– 19 §§ kan tillgodoräknas för den avlidne för tiden från och med det år då dödsfallet inträffade till och med det år då den avlidne skulle ha fyllt 64 år.

8§

Efterlevandepensionsunderlaget ska beräknas som kvoten mellan

–summan av faktisk pensionsbehållning och antagen pensionsbehåll- ning och

–det delningstal som enligt 62 kap 34–37 §§ ska tillämpas för beräkning av inkomstpension för försäkrade som i januari det år dödsfallet inträffade fyllde 65 år.

–det delningstal som enligt 62 kap. 34–37 §§ ska tillämpas för beräkning av inkomstpension för försäkrade som i januari det år dödsfallet inträffade fyllde 66 år.

14 §

En antagen pensionsbehållning ska beräknas för den avlidne enligt 15– 19 §§ om

1. dödsfallet har inträffat före det	1. dödsfallet har inträffat före det
år då den avlidne skulle ha fyllt	år då den avlidne skulle ha fyllt
65 år, och	66 år, och

2.pensionsrätt för inkomstpension enligt 61 kap. har fastställts för den avlidne för minst tre av de fem kalenderåren närmast före året för dödsfallet.

16 §
Den antagna pensionsbehållningen	Den antagna pensionsbehållningen
ska motsvara summan av de årliga	ska motsvara summan av de årliga
pensionsrätter som kan tillgodo-	pensionsrätter som kan tillgodo-	23

Prop. 2021/22:181 räknas för den avlidne för tiden från och med det år då dödsfallet in- träffade till och med det år då den avlidne skulle ha fyllt 64 år.

räknas för den avlidne för tiden från och med det år då dödsfallet in- träffade till och med det år då den avlidne skulle ha fyllt 65 år.

20 §

Om dödsfallet inträffat efter det år då den avlidne fyllde 65 år ska till grund för beräkning av efterlev- andepension läggas den avlidnes faktiska pensionsbehållning, beräk- nad enligt 9–13 §§, som tjänats in till och med det år då den avlidne fyllde 64 år.

Om dödsfallet inträffat efter det år då den avlidne fyllde 66 år ska till grund för beräkning av efter- levandepension läggas den avlidnes faktiska pensionsbehållning, beräk- nad enligt 9–13 §§, som tjänats in till och med det år då den avlidne fyllde 65 år.

21 §

Den faktiska pensionsbehållningen	Den faktiska pensionsbehållningen
enligt 20 § ska räknas om med för-	enligt 20 § ska räknas om med för-
ändringar av inkomstindex enligt	ändringar av inkomstindex enligt
58 kap. 10–12 §§ fram till ingången	58 kap. 10–12 §§ fram till ingången
av det år den avlidne fyllde 65 år.	av det år den avlidne fyllde 66 år.

Från och med årsskiftet därefter ska den faktiska pensionsbehållningen följsamhetsindexeras. Det görs genom att den räknas om i enlighet med 62 kap. 42 och 43 §§ till ingången av det år då dödsfallet inträffade.

84 kap.

6 §

Änkepension till en änka som är född 1945 eller senare lämnas med ett belopp som motsvarar det som skulle ha lämnats till kvinnan om mannen hade avlidit vid utgången av 1989. Änkepensionen ska för år räknat motsvara

1.40 procent eller, om det efter den avlidne finns barn som har rätt till barnpension efter honom enligt 78 kap., 35 procent av

a) hel förtidspension enligt 7 § för den avlidne, eller

b) tilläggspension i form av ålderspension enligt 7 § för den avlidne, och

2.för tid före den månad då änkan fyller 65 år, 90 procent av det prisbasbelopp som gällde för döds- fallsåret (90-procentstillägg).

2.för tid före den månad då änkan fyller 66 år, 90 procent av det prisbasbelopp som gällde för döds- fallsåret (90-procentstillägg).

			16 §
	Om en änka som är född 1954 eller			Om en änka som är född 1954 eller
	senare har rätt till änkepension och			senare har rätt till änkepension och
	för samma månad får inkomst-			för samma månad får inkomst-
	grundad	ålderspension,	lämnas	grundad	ålderspension,	lämnas
	änkepensionen endast i den ut-			änkepensionen endast i den ut-
	sträckning den, efter eventuell sam-			sträckning den, efter eventuell sam-
	ordning	med omställningspension		ordning	med omställningspension
	enligt	77 kap. 12 §,	överstiger	enligt	77 kap. 12 §,	överstiger
24	ålderspensionen.			ålderspensionen.

Inkomstpension och premie- pension ska i detta sammanhang beräknas som om änkan endast hade tillgodoräknats pensionsrätt för inkomstpension och som om denna pensionsrätt hade utgjort

18,5 procent av pensions- underlaget. I övrigt ska 14 och 15 §§ tillämpas.

Inkomstpension och premie- Prop. 2021/22:181 pension ska i detta sammanhang

beräknas som om änkan endast hade tillgodoräknats pensionsrätt för inkomstpension och som om denna pensionsrätt hade utgjort

18,5 procent av pensions- underlaget.

Om änkan tar ut inkomstpension vid en senare tidpunkt än från och med den månad då hon fyllde 66 år, ska hänsyn tas till den inkomst- pension som skulle ha betalats ut om hon hade haft rätt till sådan pension från och med den månaden.

Om pensionsrätt till följd av bristande eller underlåten avgifts- betalning inte har tillgodoräknats eller minskats, ska hänsyn tas till den inkomstpension som skulle ha betalats ut om full avgift hade betalats.

101 kap.

6 §

Följande förmåner kan inte ligga till grund för bostadstillägg:

1. ålderspension för tid före den	1. ålderspension för tid före den
månad då den försäkrade fyller	månad då den försäkrade fyller
65 år,	66 år,
2. änkepension för tid från och	2. änkepension för tid från och
med den månad då änkan fyller	med den månad då änkan fyller
65 år, och	66 år, och

3.änkepension till en änka som är född 1945 eller senare på grund av dödsfall efter 2002.

102 kap.

16 a §25

Från och med den månad en för-	Från och med den månad en för-
säkrad, som har hel allmän ålders-	säkrad, som har hel allmän ålders-
pension eller motsvarande utländsk	pension eller motsvarande utländsk
förmån, fyller 65 år är reducerings-	förmån, fyller 66 år är reducerings-
inkomsten summan av	inkomsten summan av

1.93 procent av den inkomstgrundade ålderspensionen,

2.garantipension och änkepension,

25 Senaste lydelse 2019:651.

Prop. 2021/22:181 3. 93 procent av den pension och invaliditetsförmån som lämnas enligt utländsk lagstiftning,

4.inkomst av kapital enligt 7 § 3,

5.del av förmögenhet enligt 7 § 4,

6.93 procent av de delar av den bidragsgrundande inkomsten som består av arbetsinkomst enligt 67 kap. 6 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229),

7.93 procent av de delar av den inkomst enligt 15 § som, bortsett från att skatteplikt inte föreligger, är av motsvarande slag som arbetsinkomst enligt 67 kap. 6 § första stycket inkomstskattelagen, och

8.93 procent av övriga delar av den bidragsgrundande inkomsten, minskad med ett fribelopp enligt 17 §.

Inkomst enligt första stycket 6 och 7 ska endast beaktas till den del den överstiger 24 000 kronor.

18 §

Om den försäkrade får sjukersätt- ning eller aktivitetsersättning eller motsvarande utländsk förmån ska i stället för vad som anges i 17 § ett avdrag göras med ett belopp som motsvarar garantinivån för hel sådan ersättning enligt 35 kap. 18 respektive 19 §. Detta gäller dock längst till och med månaden före den då den försäkrade fyller 65 år.

	22 §26
	Till och med månaden före den	Till och med månaden före den
	månad då den försäkrade fyller	månad då den försäkrade fyller
	65 år beaktas vid beräkning av bo-	66 år beaktas vid beräkning av bo-
	stadstillägg 96 procent av bostads-	stadstillägg 96 procent av bostads-
	kostnaden per månad av den del	kostnaden per månad av den del
	som inte överstiger 5 000 kronor	som inte överstiger 5 000 kronor
	för den som är ogift och 2 500 kro-	för den som är ogift och 2 500 kro-
	nor för den som är gift.	nor för den som är gift.
	Om bostadskostnaden överstiger de belopp som anges i första stycket
	beaktas 70 procent av den överskjutande bostadskostnaden per månad upp
	till 7 500 kronor för den som är ogift och 3 750 kronor för den som är gift.
	För var och en av makar ska bostadskostnaden beräknas till hälften av
	deras sammanlagda bostadskostnad.
	Lydelse enligt prop. 2021/22:180	Föreslagen lydelse
	22 a §27
	Från och med den månad en	Från och med den månad en
	försäkrad fyller 65 år beaktas vid	försäkrad fyller 66 år beaktas vid
26	26 Senaste lydelse 2021:1244.
26	27 Senaste lydelse 2021:1244.

beräkning av bostadstillägg	hela	beräkning av bostadstillägg	hela Prop. 2021/22:181
bostadskostnaden per månad	av	bostadskostnaden per månad	av
den del som inte överstiger 3 000		den del som inte överstiger 3 000
kronor för den som är ogift och		kronor för den som är ogift och
1 500 kronor för den som är gift.		1 500 kronor för den som är gift.

Om bostadskostnaden överstiger de belopp som anges i första stycket beaktas 90 procent av den överskjutande bostadskostnaden per månad upp till 5 000 kronor för den som är ogift och 2 500 kronor för den som är gift. Därutöver beaktas 70 procent av bostadskostnaden per månad mellan 5 001 kronor och 7 000 kronor för den som är ogift och mellan 2 501 kronor och 3 500 kronor för den som är gift. Vidare beaktas 50 procent av bostadskostnaden per månad mellan 7 001 kronor och 7 500 kronor för den som är ogift och mellan 3 501 kronor och 3 750 kronor för den som är gift.

För var och en av makar ska bostadskostnaden beräknas till hälften av deras sammanlagda bostadskostnad.

Ett belopp om 740 kronor för den som är ogift och 370 kronor för den som är gift ska läggas till den bostadskostnad som har beaktats enligt

första–tredje styckena och 23 §.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
25 a §28
Från och med den månad en för-	Från och med den månad en för-
säkrad, som har hel allmän ålders-	säkrad, som har hel allmän ålders-
pension eller motsvarande utländsk	pension eller motsvarande utländsk
förmån, fyller 65 år ska sådan redu-	förmån, fyller 66 år ska sådan redu-
ceringsinkomst som avses i 21 §	ceringsinkomst som avses i 21 §
vara 62 procent av inkomsten.	vara 62 procent av inkomsten.

29§29

Vid tillämpning av 26 § ska följande inkomster beaktas:

1.Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 7 § 1 och 2 efter avdrag för den skatte- och avgiftssats som följer av tillämplig skattetabell enligt 55 kap. 6 och 8 §§ skatteförfarandelagen (2011:1244). Om det för den försäkrade inte kan beslutas någon tillämplig skattetabell ska den skatte- och avgiftssats användas som följer av den skattetabell som skulle ha varit tillämplig om sådant beslut hade kunnat fattas.

2.Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 7 § 3 efter avdrag med 30 procent.

3.Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 7 § 4.

4.Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 7 § 5. När det gäller sådan del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 97 kap. 13 § 1 ska den inkomsten tas upp efter avdrag för de skatter och avgifter som följer av bestämmelserna i 1 och 2 om inkomsten inte hade undantagits från beskattning i Sverige på grund av 3 kap. 9–13 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) eller skatteavtal.

28	Senaste lydelse 2019:651.	27
29	Senaste lydelse 2019:651.	27

Prop. 2021/22:181	5. Bostadstillägg enligt 21 §.
	Från och med den månad en för-	Från och med den månad en för-
	säkrad fyller 65 år ska arbetsin-	säkrad fyller 66 år ska arbetsin-
	komst som avses i 16 a § 6 och 7	komst som avses i 16 a § 6 och 7
	beaktas i sin helhet till den del in-	beaktas i sin helhet till den del in-
	komsten, före avdrag för skatte- och	komsten, före avdrag för skatte- och
	avgiftssats, överstiger 24 000 kro-	avgiftssats, överstiger 24 000 kro-
	nor.	nor.

103 c kap.

8 §30

Boendetillägg lämnas längst till och med månaden före den när den för- säkrade fyller 65 år.

Boendetillägg lämnas längst till och med månaden före den när den för- säkrade fyller 66 år.

1.Denna lag träder i kraft den 1 december 2022.

2.Lagen tillämpas första gången för förmåner som avser tid från och med den 1 januari 2023.

3.Bestämmelsen om inkomstindex i 58 kap. 11 § i den nya lydelsen tillämpas dock första gången vid beräkning av det inkomstindex som ska gälla från och med den 1 januari 2025.

4.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för den som uppnår respektive åldersgräns före den 1 januari 2023.

5.Äldre föreskrifter om försäkringstid i 35 kap. 4, 12, 13 och 15 §§ gäller fortfarande för försäkringsfall som fastställs till tid före den 1 januari 2023.

6.Äldre föreskrifter om beräkningsunderlag för inkomstgrundad efter- levandepension gäller fortfarande för dödsfall som har inträffat före den 1 januari 2023.

28	30 Senaste lydelse 2011:1513.

2.2	Förslag till lag om ändring i	Prop. 2021/22:181
	socialförsäkringsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om socialförsäkringsbalken

dels att 26 kap. 17, 18, 22 a, 22 b och 25 §§, 27 kap. 36 §, 28 a kap. 7 §, 31 kap. 4 §, 33 kap. 16 och 17 §§, 35 kap. 4, 12, 13 och 15 §§, 41 kap. 5 och 6 §§, 50 kap. 4 §, 51 kap. 8 och 10 §§, 52 kap. 10 §, 56 kap. 3, 4 a, 5 och 8 §§, 58 kap. 11 §, 60 kap. 18, 30, 41 och 52 §§, 62 kap. 12, 13, 15–17, 38 och 44 §§, 67 kap. 4, 8, 11, 13 och 20 b §§, 74 kap. 7 §, 74 a kap. 7, 8 och 12 §§, 77 kap. 18 §, 81 kap. 4 och 7 §§, 82 kap. 1, 4, 6–8, 14, 16, 20 och 21 §§, 84 kap. 6 och 16 §§, 101 kap. 6 §, 102 kap. 16 a, 18, 22, 22 a, 25 a och 29 §§, 103 c kap. 8 § och rubrikerna närmast före 27 kap. 36 §, 62 kap. 15, 16 och 44 §§ och 67 kap. 11 och 20 b §§ ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast efter 82 kap. 8 § ska lyda ”Pensionsbehållning efter avlidna som var födda 1938 eller senare och som avlidit före uppnådd riktålder för pension”,

dels att rubriken närmast efter 82 kap. 19 § ska lyda ”Pensions- behållning efter avlidna som var födda 1938 eller senare och som avlidit efter uppnådd riktålder för pension”,

dels att det ska införas en ny paragraf, 67 kap. 20 c §, och närmast före 67 kap. 20 c § en ny rubrik av följande lydelse.

Lydelse enligt lagförslag 2.1

Föreslagen lydelse

26 kap.

17 §1

SGI-skydd gäller under tid då den försäkrade inte förvärvsarbetar av någon anledning som ger rätt till ersättning i form av

1.sjukpenning,

2.ersättning för arbetsresor i stället för sjukpenning,

3.rehabiliteringsersättning, eller

4.ersättning från arbetsskadeförsäkringen enligt 38–42 kap. som mot- svarar ersättning enligt 1–3 eller någon annan jämförbar ekonomisk förmån.

Första och andra styckena gäller endast för tid före 66 års ålder.

Första och andra styckena gäller endast för tid före uppnådd rikt- ålder för pension.

18 §2

SGI-skydd gäller under högst tre månader i följd för en försäkrad som avbryter sitt förvärvsarbete, oavsett om avsikten är att förvärvsavbrottet ska pågå längre tid.

1	Senaste lydelse 2022:000.	29
2	Senaste lydelse 2022:000.	29

Prop. 2021/22:181 Första stycket gäller endast för tid före 66 års ålder.

Första stycket gäller endast för tid före uppnådd riktålder för pension.

22 a §3

Vid utgången av en period då en försäkrad helt eller delvis har fått sjuk- ersättning, aktivitetsersättning eller livränta enligt 41, 43 eller 44 kap., ska den sjukpenninggrundande inkomsten motsvara den sjukpenninggrund- ande inkomst som den försäkrade skulle ha varit berättigad till omedelbart före en eller flera sådana perioder. Om ett år eller längre tid har förflutit från den tidpunkt när sjukersättningen, aktivitetsersättningen eller liv- räntan enligt 41, 43 eller 44 kap. började lämnas ska den sjukpenning- grundande inkomsten räknas om enligt 31 § för varje helt år som har förflutit.

Första stycket gäller längst till och med månaden före den när den försäkrade fyller 66 år, om inte annat anges i 22 b §.

Första stycket gäller längst till och med månaden före den när den försäkrade uppnår riktåldern för pension, om inte annat anges i 22 b §.

22 b §4

Om livränta har lämnats till följd av arbetsskada som inträffat tidigast den månad då den försäkrade upp- nådde riktåldern för pension, gäller det som föreskrivs i 22 a § första stycket längst till och med månaden före den när den försäkrade fyller 69 år.

25 §5

Om en försäkrad får tjänstepension i form av ålderspension eller där- med likställd pension före utgången av den månad då han eller hon uppnår riktåldern för pension, ska sjukpenninggrundande inkomst fastställas endast om den försäkrade har ett förvärvsarbete som beräknas pågå under minst sex månader i följd. Den sjukpenninggrundande inkomsten ska då beräknas enligt bestämmelserna i 25 kap.

	3	Senaste lydelse 2022:000.
30	4	Senaste lydelse 2022:000.
30	5	Senaste lydelse 2022:000.

	27 kap.	Prop. 2021/22:181
Sjukpenning efter 66-årsdagen	Sjukpenning efter uppnådd
	riktålder för pension
	36 §6

Har den försäkrade fått sjukpenning för 180 dagar efter ingången av den månad när han eller hon fyllde 66 år, får Försäkringskassan be- sluta att sjukpenning inte längre ska lämnas till den försäkrade.

Har den försäkrade fått sjukpenning för 180 dagar efter ingången av den månad när han eller hon uppnådde riktåldern för pension, får Försäk- ringskassan besluta att sjukpenning inte längre ska lämnas till den för- säkrade.

28 a kap.

7 §7

Sjukpenning i särskilda fall lämnas längst till och med månaden före den när den försäkrade fyller 66 år.

Sjukpenning i särskilda fall lämnas längst till och med månaden före den när den försäkrade uppnår riktåldern för pension.

31 kap.

4 §8

Rehabiliteringsersättning lämnas längst till och med månaden före den när den försäkrade fyller 66 år.

Rehabiliteringsersättning lämnas längst till och med månaden före den när den försäkrade uppnår riktåldern för pension.

33 kap.

16 §9

Hel

sjukersättning

kan lämnas

Hel

sjukersättning

kan lämnas

tidigast från och med juli det år då

den

försäkrade fyller

19 år

och

den

försäkrade fyller

19 år

och

längst till och med månaden före

den månad då han eller hon fyller

den månad då han eller hon uppnår

66 år.

riktåldern för pension.

Tre fjärdedels, halv eller en

fjärdedels sjukersättning kan läm-

nas tidigast från och med den

månad då

den försäkrade

fyller

månad då

den försäkrade

fyller

30 år

och

längst

till

och

med

30 år

och

längst

till

och

med

månaden före den månad då han

eller hon fyller 66 år.

eller hon uppnår riktåldern för

pension.

Senaste lydelse 2022:000.

Prop. 2021/22:181

17 §10

Om den försäkrade har fyllt 61 år,	Om den försäkrade har fem eller
behöver någon uppföljning inte	färre år kvar tills riktåldern för
göras.	pension uppnås, behöver någon
	uppföljning inte göras.

35 kap.

4 §11

Försäkringstid för rätt till garantiersättning tillgodoräknas en försäkrad

1.enligt 6–11 §§ under tiden från och med det år då han eller hon fyllde 16 år till och med året före försäkringsfallet (faktisk försäkringstid),

2. enligt 12 och 13 §§ för tiden	2. enligt 12 och 13 §§ för tiden
därefter till och med det år då han	därefter till och med året före det år
eller hon fyller 65 år (framtida	då han eller hon uppnår den vid
försäkringstid), och	försäkringsfallet gällande rikt-
	åldern för pension (framtida
	försäkringstid), och

3. enligt 14 och 15 §§ om försäkringsfallet har inträffat före 18 års ålder.

12 §12
Om den faktiska försäkringstiden	Om den faktiska		försäkringstiden
enligt 6–11 §§ utgör minst fyra	enligt 6–11 §§ utgör			minst	fyra
femtedelar av tiden från och med	femtedelar av tiden från och med
det år då den försäkrade fyllde 16 år	det år då den försäkrade fyllde 16 år
till och med året före försäkrings-	till och med året före försäkrings-
fallet räknas hela tiden därefter till	fallet, räknas hela tiden därefter till
och med det år då den försäkrade	och med året före det			år då den
fyller 65 år som framtida försäk-	försäkrade	uppnår		den	vid
ringstid.	försäkringsfallet		gällande		rikt-
	åldern för pension som framtida
	försäkringstid.

13 §13

Som framtida försäkringstid räk- nas en så stor andel av tiden från och med året för försäkringsfallet, till och med det år då den försäkrade

Som framtida försäkringstid räk- nas en så stor andel av tiden från och med året för försäkringsfallet, till och med året före det år då den

	10	Senaste lydelse 2022:000.
	11	Senaste lydelse 2022:000.
32	12	Senaste lydelse 2022:000.
32	13	Senaste lydelse 2022:000.

fyller 65 år, som motsvarar kvoten mellan den faktiska försäkrings- tiden och fyra femtedelar av tiden från och med det år då den för- säkrade fyllde 16 år till och med året före försäkringsfallet.

försäkrade uppnår den vid försäk- Prop. 2021/22:181

ringsfallet gällande riktåldern för pension, som motsvarar kvoten mellan den faktiska försäkrings- tiden och fyra femtedelar av tiden från och med det år då den försäkrade fyllde 16 år till och med året före försäkringsfallet.

15§14

För en försäkrad som avses i 14 § ska som försäkringstid räknas tiden från och med det år då han eller hon fyllde 16 år till och med året före det år då han eller hon uppnår den riktålder för pension som gällde när han eller hon fyllde 17 år. Hänsyn ska dock bara tas till tid då den försäkrade efter fyllda 16 år har uppfyllt förutsättningarna för tillgodoräknande av försäkringstid enligt 6–11 §§.

41 kap.

5§15

Livränta lämnas längst till och med månaden före den då den försäk- rade fyller 66 år, om inte något annat anges i 6 §.

Livränta lämnas längst till och med månaden före den då den försäk- rade uppnår riktåldern för pension, om inte något annat anges i 6 §.

6§16

Livränta lämnas längst till och med månaden före den då den försäkrade fyller 69 år, om

– skadan inträffar den månad då	– skadan inträffar den månad då
den försäkrade fyller 66 år eller	den försäkrade uppnår riktåldern
senare, och	för pension eller senare, och

–en sjukpenninggrundande inkomst kan fastställas för den försäkrade enligt 25 kap. 3 §.

50 kap.

4§17

Rätt till merkostnadsersättning har en försäkrad person för merkost- nader, i sådan omfattning som an-

14	Senaste lydelse 2022:000.
15	Senaste lydelse 2022:000.
16	Senaste lydelse 2022:000.	33
17	Senaste lydelse 2022:000.	33

Prop. 2021/22:181 ges i 12 §, till följd av att han eller	ges i 12 §, till följd av att han eller
hon före 66 års ålder har fått sin	hon före uppnådd riktålder för
funktionsförmåga nedsatt, om det	pension har fått sin funktionsför-
kan antas att nedsättningen kommer	måga nedsatt, om det kan antas att
att bestå under minst ett år.	nedsättningen kommer att bestå
	under minst ett år.
En försäkrad som är blind eller	En försäkrad som är blind eller
gravt hörselskadad har dock alltid	gravt hörselskadad har dock alltid
rätt till merkostnadsersättning, om	rätt till merkostnadsersättning, om
blindheten eller den grava hörsel-	blindheten eller den grava hörsel-
skadan har inträtt före 66 års ålder	skadan har inträtt före uppnådd
och det kan antas att denna funk-	riktålder för pension och det kan
tionsnedsättning kommer att bestå	antas att denna funktionsnedsätt-
under minst ett år.	ning kommer att bestå under minst
	ett år.

51 kap.

8 §18

Assistansersättning kan lämnas för tid efter det att den försäkrade har fyllt 66 år endast om

1.ersättning har beviljats innan han eller hon har fyllt 66 år, eller

2.ansökan kommer in till Försäk- ringskassan senast dagen före 66- årsdagen och därefter blir beviljad.

Assistansersättning kan lämnas för tid efter det att den försäkrade har uppnått riktåldern för pension en- dast om

1.ersättning har beviljats innan han eller hon har uppnått riktåldern för pension, eller

2.ansökan kommer in till Försäk- ringskassan senast dagen före den dag när riktåldern för pension uppnås och därefter blir beviljad.

10§19

Antalet assistanstimmar får inte utökas efter det att den försäkrade har fyllt 66 år.

Antalet assistanstimmar får inte utökas efter det att den försäkrade har uppnått riktåldern för pension.

			52 kap.
			10 §20
	Bilstöd enligt 8 § första stycket 1–3 lämnas till
		1. en försäkrad som	är under	1. en försäkrad som inte har upp-
	66 år och är beroende av ett sådant			nått riktåldern för pension och är
	fordon som avses i 8 eller 9 § för att			beroende av ett sådant fordon som
	genom arbete få sin		försörjning	avses i 8 eller 9 § för att genom
	18	Senaste lydelse 2022:000.
34	19	Senaste lydelse 2022:000.
34	20	Senaste lydelse 2022:000.

eller ett väsentligt tillskott till sin		arbete få sin	försörjning eller ett Prop. 2021/22:181
försörjning, eller för att genomgå		väsentligt tillskott till sin försörj-
arbetslivsinriktad utbildning eller		ning, eller för att genomgå arbets-
genom-gå rehabilitering under		livsinriktad utbildning eller genom-
vilken han eller hon får rehabilite-		gå rehabilitering under vilken han
ringsersättning enligt 31 kap. eller		eller hon får rehabiliteringsersätt-
aktivitetsstöd enligt	föreskrifter	ning enligt 31 kap. eller aktivitets-
som meddelas av regeringen,		stöd enligt föreskrifter som med-
		delas av regeringen,
2. en försäkrad som	är under	2. en försäkrad som inte har upp-
66 år och, efter att ha beviljats		nått riktåldern för pension och,
bidrag enligt 1, har beviljats sjuk-		efter att ha beviljats bidrag enligt 1,
ersättning eller aktivitetsersättning,		har beviljats	sjukersättning eller
		aktivitetsersättning,

3.en försäkrad som fyllt 18 år men inte 50 år, och

4.en försäkrad som har barn som inte fyllt 18 år.

Bilstöd lämnas i fall som avses i 3 § till en försäkrad som har barn som har ett sådant funktionshinder som avses i 2 §.

56 kap.

3§21

Inkomstgrundad	ålderspension	Inkomstgrundad	ålderspension
lämnas tidigast från och med den		lämnas tidigast från och med tre år
månad då den	försäkrade fyller	före den månad då den försäkrade
63 år.		uppnår riktåldern för pension.

För garantipension finns särskilda bestämmelser om förmånstid i 66 och 67 kap.

4 a §22

Allmän ålderspension får lämnas utan ansökan från och med den månad den försäkrade fyller 66 år om den försäkrade fick hel sjuk- ersättning omedelbart före den månaden.

Allmän ålderspension får lämnas utan ansökan från och med den månad den försäkrade uppnår rikt- åldern för pension om den försäk- rade fick hel sjukersättning omedel- bart före den månaden.

5§23

Allmän ålderspension får lämnas för högst tre månader före ansök- ningsmånaden om den försäkrade fick sjukersättning omedelbart före 66 års ålder.

Bestämmelserna i första stycket tillämpas bara i fråga om pension som lämnas tidigast från och med

Allmän ålderspension får lämnas för högst tre månader före ansök- ningsmånaden om den försäkrade fick sjukersättning omedelbart före det att han eller hon uppnår riktåldern för pension.

Bestämmelserna i första stycket tillämpas bara i fråga om pension som lämnas tidigast från och med

21	Senaste lydelse 2022:000.
22	Senaste lydelse 2022:000.	35
23	Senaste lydelse 2022:000.	35

Prop. 2021/22:181 den månad då den försäkrade fyller 66 år.

den månad då den försäkrade upp- når riktåldern för pension.

8§24

Pensionsmyndigheten ska utreda om den försäkrade vill ta ut allmän ålderspension om han eller hon inte har ansökt om sådan pension måna- den före den då han eller hon upp- når riktåldern för pension och för den månaden har fått sjukersätt- ning. Detta gäller inte i de fall 4 a § tillämpas.

58 kap.

11§25

Inkomstindex ska visa den relativa förändringen av genomsnittet av de årliga pensionsgrundande inkoms- terna, efter avdrag för allmän pen- sionsavgift, för försäkrade som under beskattningsåret har fyllt minst 16 år och högst 65 år. Vid be- räkningen tillämpas inte 59 kap. 4 § andra stycket.

Inkomstindex ska visa den relativa förändringen av genomsnittet av de årliga pensionsgrundande inkoms- terna, efter avdrag för allmän pen- sionsavgift, för försäkrade som under beskattningsåret har fyllt minst 16 år men ännu inte har upp- nått riktåldern för pension. Vid be- räkningen tillämpas inte 59 kap. 4 § andra stycket.

När en gällande riktålder ändras ska den nya riktåldern tillämpas första gången vid beräkningen av det inkomstindex som ska gälla två år efter det år riktåldern ändrades.

60 kap.

18§26

–hälften av genomsnittet av samtliga pensionsgrundande in- komster som fastställts för in-

tjänandeåret för samtliga försäkrade som under det året har fyllt högst 65 år och

–hälften av genomsnittet av samtliga pensionsgrundande in- komster som fastställts för in-

tjänandeåret för samtliga försäkrade som under det året inte har uppnått riktåldern för pension och

	24	Senaste lydelse 2022:000.
36	25	Senaste lydelse 2022:000.
36	26	Senaste lydelse 2022:000.

3. föräldern har fyllt högst 65 år under intjänandeåret,

– 365.	Prop. 2021/22:181
Beräkningen av den genomsnittliga summan av samtliga fastställda pen-
sionsgrundande inkomster ska utgå från sådana inkomster som de var
bestämda den 1 december fastställelseåret.
30 §27
Pensionsgrundande belopp för barnår får tillgodoräknas en förälder endast
om

1.föräldern har varit försäkrad och bosatt i Sverige hela intjänandeåret,

2.barnet har varit bosatt i Sverige hela intjänandeåret eller, om barnet inte har levt hela det året, den del av året barnet levt,

3. föräldern inte har uppnått riktåldern för pension under intjänandeåret,

4.föräldern har haft vårdnaden om barnet minst halva intjänandeåret,

och

5.föräldern under minst halva intjänandeåret har bott tillsammans med barnet.

41§28

Överlåtelse enligt 40 § får göras endast om mottagaren

1.under intjänandeåret var gift med eller hade gemensamt barn med överlåtaren,

2.stadigvarande sammanbodde med överlåtaren under intjänandeåret,

3.var bosatt i Sverige hela intjänandeåret,

4. fyllde högst 65 år under in-	4. inte har uppnått riktåldern för
tjänandeåret,	pension under intjänandeåret,

5.under minst halva intjänandeåret bodde tillsammans med barnet, och

6.inte enligt 30–36 §§ för samma år kan tillgodoräknas ett pensions- grundande belopp för ett annat barn.

52§29

Med	generell jämförelseinkomst	Med	generell jämförelseinkomst
avses	75 procent av genomsnittet	avses	75 procent av genomsnittet
av samtliga för intjänandeåret fast-		av samtliga för intjänandeåret fast-
ställda pensionsgrundande inkoms-		ställda pensionsgrundande inkoms-
ter för försäkrade som under det		ter för försäkrade som under det
året har fyllt högst 65 år.		året inte har uppnått riktåldern för
		pension.

27	Senaste lydelse 2022:000.
28	Senaste lydelse 2022:000.	37
29	Senaste lydelse 2022:000.	37

Prop. 2021/22:181

62 kap.

				12 §30
	Arvsvinster	efter	personer	som	Arvsvinster efter		personer	som
	avlidit före det år de skulle ha fyllt				avlidit fem eller fler år före det år
	62 år ska fördelas för året efter				de skulle ha uppnått den vid döds-
	dödsfallsåret. Arvsvinster efter per-				fallet gällande riktåldern för pen-
	soner som avlidit det år de fyllt eller				sion ska fördelas för året efter
	skulle ha fyllt 62 år eller senare ska				dödsfallsåret. Arvsvinster efter per-
	fördelas för dödsfallsåret.				soner som avlidit fyra eller färre år
					före det år de skulle ha uppnått den
					vid dödsfallet	gällande riktåldern
					för pension ska fördelas för döds-
					fallsåret.
	Vid fördelningen ska det bortses från kvarlevandes pensionsbehållning
	som härrör från pensionsrätt för året för dödsfallen och därefter.
				13 §31
	Fördelningen	av	arvsvinster	ska	Fördelningen	av	arvsvinster	ska
	först göras efter personer som av-				först göras efter personer som av-
	lidit före det år de skulle ha fyllt				lidit fem eller fler år före det år de
	62 år. När den fördelningen skett				skulle ha uppnått den vid dödsfallet
	och pensionsrätt för året före det år				gällande riktåldern för pension.
	fördelningen	avser har fastställts,			När den fördelningen skett och pen-
	ska arvsvinster efter personer som				sionsrätt för året före det år fördel-
	har avlidit det år de fyllt eller skulle				ningen avser har fastställts, ska
	ha fyllt 62 år eller avlidit senare				arvsvinster efter personer som har
	fördelas.				avlidit fyra eller färre år före det år
					de skulle ha uppnått den vid
					dödsfallet gällande riktåldern			för
					pension fördelas.
	Arvsvinstfaktorer vid dödsfall efter				Arvsvinstfaktorer vid dödsfall efter
	16 års ålder men före 62 års ålder				16 års ålder men minst fem år före
					riktåldern för pension
				15 §32
	Arvsvinstfaktorer som avser fördel-				Arvsvinstfaktorer som avser fördel-
	ning av pensionsbehållningar efter				ning av pensionsbehållningar efter
	personer som har avlidit efter det år				personer som har avlidit efter det år
	då de har fyllt 16 år, men före det år				då de har fyllt 16 år, men minst fem
	de skulle ha fyllt 62 år, ska grundas				år före det år de skulle ha uppnått
	på kvoten mellan				den vid dödsfallet gällande rikt-
					åldern för pension, ska grundas på
					kvoten mellan
	30 Senaste lydelse 2022:000.
38	31 Senaste lydelse 2022:000.
38	32 Senaste lydelse 2022:000.

– summan av pensionsbehållningarna för personer som har avlidit under Prop. 2021/22:181 året före det år omräkningen avser och

–summan av pensionsbehållningarna för de personer i samma ålder som levde vid utgången av samma år.

När pensionsbehållningarna bestäms ska det bortses från förändringar efter den 1 december det år fördelningen avser.

Arvsvinstfaktorer vid dödsfall efter	Arvsvinstfaktorer vid dödsfall fyra
62 års ålder	eller färre år före riktåldern för
	pension

16§33

Arvsvinstfaktorer som avser fördel-	Arvsvinstfaktorer som avser fördel-
ning av pensionsbehållningar efter	ning av pensionsbehållningar efter
personer som har avlidit det år de	personer som har avlidit fyra eller
fyllt eller skulle ha fyllt 62 år eller	färre år före det år de skulle ha
senare ska grundas på kvoten	uppnått den vid dödsfallet gällande
mellan	riktåldern för pension ska grundas
	på kvoten mellan

–det beräknade antalet personer som har avlidit det år de uppnått eller skulle ha uppnått samma ålder som den person som beräkningen ska göras för och

–det beräknade antalet kvarlevande personer i samma ålder.

17§34

För en försäkrad som inte har fyllt 66 år ska beräkningen enligt 16 § göras med ledning av officiell statistik över livslängden hos be- folkningen i Sverige under femårs- perioden närmast före det år per- sonen uppnådde 62 års ålder.

Från och med det år den som av- ses i första stycket fyller 66 år ska beräkningen enligt 16 § göras med ledning av statistiken för femårs- perioden närmast före det år per- sonen uppnådde 65 års ålder.

För en försäkrad som inte har uppnått riktåldern för pension ska beräkningen enligt 16 § göras med ledning av officiell statistik över livslängden hos befolkningen i Sverige under femårsperioden när- mast före det fjärde året före det år personen skulle ha uppnått den vid dödsfallet gällande riktåldern för pension.

Från och med det år den som av- ses i första stycket uppnår rikt- åldern för pension ska beräkningen enligt 16 § göras med ledning av statistiken för femårsperioden när- mast före året före det år personen uppnådde riktåldern för pension.

38§35

Vid beräkningen av inkomstpension ska hänsyn tas till pensionsbehållning som härrör från pensionsgrundande belopp enligt 60 kap. för plikt-

33	Senaste lydelse 2022:000.
34	Senaste lydelse 2022:000.	39
35	Senaste lydelse 2022:000.	39

Prop. 2021/22:181 tjänstgöring, studier, eller barnår endast om det förvärvsvillkor som anges i andra stycket är uppfyllt.

Förvärvsvillkoret är uppfyllt om	Förvärvsvillkoret är uppfyllt om
det för den försäkrade, senast det år	det för den försäkrade, senast det
han eller hon fyller 71 år, har fast-	femte året efter att han eller hon
ställts pensionsgrundande inkoms-	uppnår riktåldern för pension, har
ter som för vart och ett av minst fem	fastställts pensionsgrundande in-
år uppgått till lägst två gånger det	komster som för vart och ett av
inkomstbasbelopp som gällde för	minst fem år uppgått till lägst två
intjänandeåret.	gånger det inkomstbasbelopp som
	gällde för intjänandeåret.
Omräkning vid 66 års ålder efter	Omräkning vid uppnådd riktålder
tidigt uttag	för pension vid tidigt uttag

44 §36

För den som har tagit ut inkomst- pension före det år då han eller hon fyllt 66 år, ska pensionen räknas om från och med det år då den försäk- rade uppnår denna ålder om del- ningstalet ändrats.

För den som har tagit ut inkomst- pension före det år då han eller hon uppnått riktåldern för pension, ska pensionen räknas om från och med det år då den försäkrade uppnår denna ålder om delningstalet ändrats.

67 kap.

4§37

Garantipension får tas ut tidigast från och med den månad då den försäkrade fyller 66 år.

Garantipension får tas ut tidigast från och med den månad då den försäkrade uppnår riktåldern för pension.

8§38

Vid beräkningen enligt 7 § ska en så stor andel av tiden i hemlandet tillgodoräknas som svarar mot kvoten mellan

–den tid under vilken den pen- sionssökande har varit bosatt i Sverige, inräknad den tid som avses

i6 §, från den första ankomsten till landet till och med det kalenderår då han eller hon fyllde 65 år och

–hela tidsrymden från det att den pensionssökande första gången kom till Sverige till och med det kalenderår då han eller hon fyllde 65 år.

–den tid under vilken den pen- sionssökande har varit bosatt i Sverige, inräknad den tid som avses

i6 §, från den första ankomsten till landet till och med kalenderåret före det år då han eller hon upp- nådde riktåldern för pension och

–hela tidsrymden från det att den pensionssökande första gången kom till Sverige till och med året före det kalenderår då han eller hon uppnådde riktåldern för pension.

	36	Senaste lydelse 2022:000.
40	37	Senaste lydelse 2022:000.
40	38	Senaste lydelse 2022:000.

Vid beräkningen ska det bortses från tid för vilken den pensionssökande, Prop. 2021/22:181 vid bosättning i Sverige, har rätt till pension från hemlandet.

Tiden mellan 16 och 65 års ålder	Tiden mellan 16 års ålder och året
	före uppnådd riktålder

11§39

Vid beräkning av försäkringstid	Vid beräkning av försäkringstid
beaktas endast tid från och med det	beaktas endast tid från och med det
kalenderår då den pensionssökande	kalenderår då den pensionssökande
har uppnått 16 års ålder till och med	har uppnått 16 års ålder till och med
det kalenderår då han eller hon har	året före det kalenderår då han eller
fyllt 65 år.	hon uppnår riktåldern för pension.

13§40

För den som omedelbart före den	För den som omedelbart före den
kalendermånad då han eller hon	kalendermånad då han eller hon
fyllde 66 år hade rätt till hel sjuk-	uppnådde	riktåldern för pension
ersättning i form av garantiersätt-	hade rätt till hel sjukersättning i
ning gäller följande. Om det är för-	form av	garantiersättning gäller
månligare än en beräkning enligt 5–	följande. Om det är förmånligare än
12 §§, räknas som försäkringstid	en beräkning enligt 5–12 §§, räknas
för garantipension den försäkrings-	som försäkringstid för garantipen-
tid som legat till grund för beräk-	sion den försäkringstid som legat
ning av sjukersättningen.	till grund för beräkning av sjuk-
	ersättningen.

Uttag av inkomstgrundad ålderspension från en annan tidpunkt än vid 66 års ålder för den som är född 1958 eller senare

Uttag av inkomstgrundad ålderspension från en annan tidpunkt än vid riktåldern för pension för den som är född 1958 eller 1959

20 b §41

Om den försäkrade är född 1958 eller senare och har rätt till inkomstpension, ska beräknings- underlaget alltid bestämmas som om inkomstpensionen hade börjat lyftas den kalendermånad då den försäkrade fyller 66 år.

Om den försäkrade är född 1958 eller 1959 och har rätt till inkomst- pension, ska beräkningsunderlaget alltid bestämmas som om inkomst- pensionen hade börjat lyftas den kalendermånad då den försäkrade fyller 66 år.

Uttag av inkomstgrundad ålderspension från en annan tidpunkt än vid riktåldern för

39	Senaste lydelse 2022:000.
40	Senaste lydelse 2022:000.	41
41	Senaste lydelse 2022:000.	41

Prop. 2021/22:181	pension för den som är född 1960
	eller senare
	20 c §
	Om den försäkrade är född 1960
	eller senare och har rätt till
	inkomstpension	ska beräknings-
	underlaget alltid	bestämmas som
	om inkomstpensionen hade börjat

lyftas den kalendermånad då den försäkrade uppnår riktåldern för pension.

74 kap.

7 §

Äldreförsörjningsstöd kan lämnas	Äldreförsörjningsstöd kan lämnas
tidigast från och med den månad då	tidigast från och med den månad då
den försäkrade fyller 66 år.	den försäkrade uppnår riktåldern
	för pension.

Äldreförsörjningsstöd lämnas från och med den månad då rätt till förmånen har inträtt, dock tidigast från och med ansökningsmånaden.

74 a kap.

7 §

Inkomstpensionstillägg lämnas tidigast från och med den månad då den försäkrade fyller 66 år.

Inkomstpensionstillägg lämnas tidigast från och med den månad då den försäkrade uppnår riktåldern för pension.

8 §

Det som föreskrivs om allmän ålderspension i 56 kap. i fråga om förmåns- tid i 4, 5 och 7 §§, ökat uttag i 9 §, återkallelse och minskning av uttag i 10 § och omräkning i 13 § ska även gälla inkomstpensionstillägg.

Inkomstpensionstillägg får läm- nas utan ansökan från och med den månad den försäkrade fyller 66 år om den försäkrade fick hel sjuker- sättning omedelbart före den måna- den.

Inkomstpensionstillägg får läm- nas utan ansökan från och med den månad den försäkrade uppnår rikt- åldern för pension om den försäk- rade fick hel sjukersättning omedelbart före den månaden.

	12 §
Om den försäkrade har rätt till		Om den försäkrade har rätt till
inkomstpension	eller tilläggspen-	inkomstpension	eller tilläggspen-
sion ska beräkningsunderlaget all-		sion ska beräkningsunderlaget all-
tid bestämmas som om inkomst-		tid bestämmas som om inkomst-
pensionen och	tilläggspensionen	pensionen och	tilläggspensionen
hade börjat lyftas den kalender-		hade börjat lyftas den kalender-
månad då den försäkrade fyller 66		månad då den försäkrade uppnår
år. Om sådant garantitillägg lämnas		riktåldern för pension. Om sådant
42

som avses i 63 kap. 18 och 19 §§	garantitillägg lämnas som avses i Prop. 2021/22:181
och inkomstpension eller tilläggs-	63 kap. 18 och 19 §§ och inkomst-
pension har tagits ut före den	pension eller tilläggspension har
kalendermånad då den försäkrade	tagits ut före den kalendermånad då
fyllde 66 år ska, när beräknings-	den försäkrade uppnått riktåldern
underlaget bestäms, detta tillägg	för pension ska, när beräknings-
ökas på motsvarande sätt som hel	underlaget bestäms, detta tillägg
årlig tilläggspension har minskats	ökas på motsvarande sätt som hel
enligt 63 kap. 20 §.	årlig tilläggspension har minskats
Vidare ska	enligt 63 kap. 20 §.
Vidare ska

–det som föreskrivs om garantipension i fråga om obetalda avgifter i 67 kap. 18 § tillämpas på inkomstpensionstillägg för en försäkrad som är född 1938 eller senare, och

77 kap.

18§42

Efterlevandepension och efterlev-	Efterlevandepension och efterlev-
andestöd lämnas till och med den	andestöd lämnas till och med den
månad då rätten till förmånen upp-	månad då rätten till förmånen upp-
hör. Dock lämnas följande för-	hör. Dock lämnas följande för-
måner längst till och med månaden	måner längst till och med månaden
före den då den efterlevande fyller	före den då den efterlevande upp-
66 år:	når riktåldern för pension:

1.omställningspension,

2.garantipension till omställningspension, och

3.änkepension i form av 90-procentstillägg.

81 kap.

4§43

Garantipension till omställningspension ska beräknas med hänsyn till den försäkringstid som kan tillgodoräknas för den avlidne till och med året före dödsfallet (faktisk försäkringstid).

Som försäkringstid för garanti- pension till omställningspension ska tid tillgodoräknas även från och med det år då dödsfallet inträffade till och med det år då den avlidne skulle ha fyllt 65 år (framtida för- säkringstid).

Som försäkringstid för garanti- pension till omställningspension ska tid tillgodoräknas även från och med det år då dödsfallet inträffade till och med året före det år då den avlidne skulle ha uppnått den vid dödsfallet gällande riktåldern för pension (framtida försäkringstid).

42	Senaste lydelse 2022:000.	43
43	Senaste lydelse 2022:000.	43

Prop. 2021/22:181

7 §44

Den framtida försäkringstiden ska beräknas som produkten av

– tidsperioden från och med året	– tidsperioden från och med året
för dödsfallet till och med det år då	för dödsfallet till och med året före
den avlidne skulle ha fyllt 65 år,	det år då den avlidne skulle ha
och	uppnått den vid dödsfallet gällande
	riktåldern för pension, och

Vid beräkningen ska försäkringstiden sättas ned till närmaste hela antal månader.

82 kap.

1 §45

I detta kapitel finns inledande bestämmelser i 2 och 3 §§.

Vidare finns bestämmelser om

–efterlevandepensionsunderlag efter avlidna som var födda 1938 eller senare i 4–8 §§,

– pensionsbehållning	efter	av-	– pensionsbehållning	efter	av-
lidna som var födda 1938 eller			lidna som var födda 1938 eller
senare och som avlidit före 66 års			senare och som avlidit före det år
ålder i 9–19 §§,			då de skulle ha uppnått den vid
			dödsfallet gällande riktåldern		för
			pension i 9–19 §§,		av-
– pensionsbehållning	efter	av-	– pensionsbehållning	efter	av-
lidna som var födda 1938 eller			lidna som var födda 1938 eller
senare och som avlidit efter 66 års			senare och som avlidit efter att ha
ålder i 20 och 21 §§, och			uppnått riktåldern för pension i 20
			och 21 §§, och

–efterlevandepensionsunderlag efter avlidna som var födda 1937 eller tidigare i 22–26 §§.

4 §46

Till grund för beräkning av efterlevandepension efter avlidna som var födda 1938 eller senare ska läggas den avlidnes

–faktiska pensionsbehållning, och

–antagna pensionsbehållning.

		Pensionsbehållning beräknas på	Pensionsbehållning beräknas på
	olika sätt beroende på om dödsfallet		olika sätt beroende på om dödsfallet
	44	Senaste lydelse 2022:000.
44	45	Senaste lydelse 2022:000.
44	46	Senaste lydelse 2022:000.

inträffat före eller efter 66 års	inträffat före eller efter uppnådd Prop. 2021/22:181
ålder.	riktålder för pension.

6§47

Om den avlidne har tagit ut in-	Om den avlidne har tagit ut in-
komstpension före den månad då	komstpension före den månad då
han eller hon fyllt eller skulle ha	han eller hon uppnått eller skulle ha
fyllt 66 år (tidigt uttag) gäller vid	uppnått riktåldern för pension
beräkning av den faktiska pensions-	(tidigt uttag) gäller vid beräkning
behållningen det som anges i andra	av den faktiska pensionsbehåll-
stycket.	ningen det som anges i andra
	stycket.

7§48

Med antagen pensionsbehållning avses ett belopp som enligt 14–19 §§ kan tillgodoräknas för den avlidne för tiden från och med det år då dödsfallet inträffade till och med det år då den avlidne skulle ha fyllt 65 år.

Med antagen pensionsbehållning avses ett belopp som enligt 14–19 §§ kan tillgodoräknas för den avlidne för tiden från och med det år då dödsfallet inträffade till och med året före det år då den avlidne skulle ha uppnått den vid dödsfallet gällande riktåldern för pension.

8§49

Efterlevandepensionsunderlaget ska beräknas som kvoten mellan

–summan av faktisk pensionsbehållning och antagen pensionsbehåll- ning och

–det delningstal som enligt 62 kap. 34–37 §§ ska tillämpas för beräkning av inkomstpension för försäkrade som i januari det år dödsfallet inträffade fyllde 66 år.

–det delningstal som enligt 62 kap. 34–37 §§ ska tillämpas för beräkning av inkomstpension för försäkrade som i januari det år dödsfallet inträffade uppnådde riktåldern för pension.

14§50

En antagen pensionsbehållning ska beräknas för den avlidne enligt

15–19 §§ om
	1. dödsfallet har inträffat före det	1. dödsfallet har inträffat före det
år då den avlidne skulle ha fyllt		år då den avlidne skulle ha uppnått
66 år, och		den vid dödsfallet gällande rikt-
		åldern för pension, och
47	Senaste lydelse 2022:000.
48	Senaste lydelse 2022:000.
49	Senaste lydelse 2022:000.	45
50	Senaste lydelse 2022:000.	45

Prop. 2021/22:181 2. pensionsrätt för inkomstpension enligt 61 kap. har fastställts för den avlidne för minst tre av de fem kalenderåren närmast före året för dödsfallet.

16 §51

Den antagna pensionsbehållningen	Den antagna pensionsbehållningen
ska motsvara summan av de årliga	ska motsvara summan av de årliga
pensionsrätter som kan tillgodoräk-	pensionsrätter som kan tillgodoräk-
nas för den avlidne för tiden från	nas för den avlidne för tiden från
och med det år då dödsfallet in-	och med det år då dödsfallet in-
träffade till och med det år då den	träffade till och med året före det år
avlidne skulle ha fyllt 65 år.	då den avlidne skulle ha uppnått
	den vid dödsfallet gällande rikt-
	åldern för pension.

20 §52

Om dödsfallet inträffat efter det år då den avlidne fyllde 66 år ska till grund för beräkning av efterlev- andepension läggas den avlidnes faktiska pensionsbehållning, beräk- nad enligt 9–13 §§, som tjänats in till och med det år då den avlidne fyllde 65 år.

Om dödsfallet inträffat efter det år då den avlidne uppnådde riktåldern för pension ska till grund för beräk- ning av efterlevandepension läggas den avlidnes faktiska pensionsbe- hållning, beräknad enligt 9–13 §§, som tjänats in till och med året före det år då den avlidne uppnådde rikt- åldern för pension.

21 §53

Den faktiska pensionsbehållningen	Den faktiska pensionsbehållningen
enligt 20 § ska räknas om med	enligt 20 § ska räknas om med
förändringar av inkomstindex enl-	förändringar av inkomstindex en-
igt 58 kap. 10–12 §§ fram till in-	ligt 58 kap. 10–12 §§ fram till in-
gången av det år den avlidne fyllde	gången av det år den avlidne upp-
66 år.	nådde riktåldern för pension.

84 kap.

6 §54

1.40 procent eller, om det efter den avlidne finns barn som har rätt till barnpension efter honom enligt 78 kap., 35 procent av

	51	Senaste lydelse 2022:000.
	52	Senaste lydelse 2022:000.
46	53	Senaste lydelse 2022:000.
46	54	Senaste lydelse 2022:000.

a) hel förtidspension enligt 7 § för den avlidne, eller				Prop. 2021/22:181
b) tilläggspension i form av ålderspension enligt 7 § för den avlidne, och
2. för tid	före den månad	då	2. för tid före	den månad då
änkan fyller	66 år, 90 procent	av	änkan uppnår riktåldern för pen-
det prisbasbelopp som gällde för			sion, 90 procent	av det prisbas-
dödsfallsåret (90-procentstillägg).			belopp som gällde för dödsfallsåret
			(90-procentstillägg).

16§55

Inkomstpension och premiepension ska i detta sammanhang beräknas som om änkan endast hade tillgodoräknats pensionsrätt för inkomstpension och som om denna pensionsrätt hade utgjort 18,5 procent av pensionsunderlaget.

Om änkan tar ut inkomstpension	Om änkan tar ut inkomstpension
vid en senare tidpunkt än från och	vid en senare tidpunkt än från och
med den månad då hon fyllde 66 år	med den månad då hon har uppnått
ska hänsyn tas till den in-	riktåldern för pension ska hänsyn
komstgrundade ålderspension som	tas till den inkomstgrundade ålders-
skulle ha betalats ut om hon haft rätt	pension som skulle ha betalats ut
till sådan pension från och med den	om hon haft rätt till sådan pension
månaden.	från och med den månaden.

Om pensionsrätt till följd av bristande eller underlåten avgiftsbetalning inte har tillgodoräknats eller minskats, ska hänsyn tas till den inkomstpension som skulle ha betalats ut om full avgift hade betalats.

101 kap.

6§56

Följande förmåner kan inte ligga till grund för bostadstillägg:

1. ålderspension för tid före den	1. ålderspension för tid före den
månad då den försäkrade fyller	månad då den försäkrade uppnår
66 år,	riktåldern för pension,
2. änkepension för tid från och	2. änkepension för tid från och
med den månad då änkan fyller	med den månad då änkan uppnår
66 år, och	riktåldern för pension, och

3.änkepension till en änka som är född 1945 eller senare på grund av dödsfall efter 2002.

102 kap.

16 a §57

Från och med den månad en för- säkrad, som har hel allmän ålders-

55	Senaste lydelse 2022:000.
56	Senaste lydelse 2022:000.	47
57	Senaste lydelse 2022:000.	47

Prop. 2021/22:181 pension eller motsvarande utländsk	pension eller motsvarande utländsk
förmån, fyller 66 år är reducerings-	förmån,	uppnår riktåldern för
inkomsten summan av	pension	är reduceringsinkomsten
	summan av

1.93 procent av den inkomstgrundade ålderspensionen,

2.garantipension och änkepension,

3.93 procent av den pension och invaliditetsförmån som lämnas enligt utländsk lagstiftning,

4.inkomst av kapital enligt 7 § 3,

5.del av förmögenhet enligt 7 § 4,

6.93 procent av de delar av den bidragsgrundande inkomsten som består av arbetsinkomst enligt 67 kap. 6 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229),

8.93 procent av övriga delar av den bidragsgrundande inkomsten, minskad med ett fribelopp enligt 17 §.

Inkomst enligt första stycket 6 och 7 ska endast beaktas till den del den överstiger 24 000 kronor.

			18 §58
	Om den försäkrade får sjukersätt-			Om den försäkrade får sjukersätt-
	ning eller	aktivitetsersättning eller		ning eller		aktivitetsersättning		eller
	motsvarande utländsk förmån ska i			motsvarande utländsk förmån ska i
	stället för vad som anges i 17 § ett			stället för vad som anges i 17 § ett
	avdrag göras med ett belopp som			avdrag göras med ett belopp som
	motsvarar	garantinivån	för hel	motsvarar		garantinivån	för	hel
	sådan ersättning enligt		35 kap. 18	sådan	ersättning enligt		35 kap. 18
	respektive 19 §. Detta gäller dock			respektive 19 §. Detta gäller dock
	längst till och med månaden före			längst till och med månaden före
	den då den försäkrade fyller 66 år.			den då den försäkrade uppnår rikt-
				åldern för pension.
			22 §59
	Till och med månaden före den			Till och med månaden före den
	månad då den försäkrade fyller 66			månad då den försäkrade uppnår
	år beaktas vid beräkning av bo-			riktåldern för pension beaktas vid
	stadstillägg 96 procent av bostads-			beräkning av bostadstillägg 96 pro-
	kostnaden per månad av den del			cent	av	bostadskostnaden		per
	som inte överstiger 5 000 kronor			månad av den del som inte över-
	för den som är ogift och 2 500			stiger 5 000 kronor för den som är
	kronor för den som är gift.			ogift och 2 500 kronor för den som
				är gift.
	Om bostadskostnaden överstiger de belopp som anges i första stycket
	beaktas 70 procent av den överskjutande bostadskostnaden per månad upp
	till 7 500 kronor för den som är ogift och 3 750 kronor för den som är gift.
48	58 Senaste lydelse 2022:000.
	59 Senaste lydelse 2022:000.

För var och en av makar ska bostadskostnaden beräknas till hälften av Prop. 2021/22:181 deras sammanlagda bostadskostnad.

22 a §60

Från och med den månad en för-	Från och med den månad en för-
säkrad fyller 66 år beaktas vid be-	säkrad uppnår riktåldern för pen-
räkning av bostadstillägg hela bo-	sion beaktas vid beräkning av bo-
stadskostnaden per månad av den	stadstillägg hela bostadskostnaden
del som inte överstiger 3 000 kro-	per månad av den del som inte
nor för den som är ogift och 1 500	överstiger 3 000 kronor för den
kronor för den som är gift.	som är ogift och 1 500 kronor för
	den som är gift.

För var och en av makar ska bostadskostnaden beräknas till hälften av deras sammanlagda bostadskostnad.

Ett belopp om 740 kronor för den som är ogift och 370 kronor för den som är gift ska läggas till den bostadskostnad som har beaktats enligt första–tredje styckena och 23 §.

25 a §61

Från och med den månad en för-	Från och med den månad en för-
säkrad, som har hel allmän åldersp-	säkrad, som har hel allmän ålders-
ension eller motsvarande utländsk	pension eller motsvarande utländsk
förmån, fyller 66 år ska sådan redu-	förmån, uppnår riktåldern för pen-
ceringsinkomst som avses i 21 §	sion ska sådan reduceringsinkomst
vara 62 procent av inkomsten.	som avses i 21 § vara 62 procent av
	inkomsten.

29§62

Vid tillämpning av 26 § ska följande inkomster beaktas:

2.Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 7 § 3 efter avdrag med 30 procent.

60	Senaste lydelse 2022:000.
61	Senaste lydelse 2022:000.	49
62	Senaste lydelse 2022:000.	49

Prop. 2021/22:181 3. Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 7 § 4.

5.Bostadstillägg enligt 21 §.

Från och med den månad en för-	Från och med den månad en för-
säkrad fyller 66 år ska arbetsin-	säkrad uppnår riktåldern för pen-
komst som avses i 16 a § 6 och 7	sion ska arbetsinkomst som avses i
beaktas i sin helhet till den del	16 a § 6 och 7 beaktas i sin helhet
inkomsten, före avdrag för skatte-	till den del inkomsten, före avdrag
och avgiftssats, överstiger 24 000	för skatte- och avgiftssats, över-
kronor.	stiger 24 000 kronor.

103 c kap.

8 §63

Boendetillägg lämnas längst till och med månaden före den när den för- säkrade fyller 66 år.

Boendetillägg lämnas längst till och med månaden före den när den för- säkrade uppnår riktåldern för pen- sion.

1.Denna lag träder i kraft den 1 december 2025.

2.Lagen tillämpas första gången för förmåner som avser tid från och med den 1 januari 2026.

3.Bestämmelsen om inkomstindex i 58 kap. 11 § i den nya lydelsen tillämpas dock första gången vid beräkning av det inkomstindex som ska gälla från och med den 1 januari 2028.

4.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för den som uppnår respektive åldersgräns före den 1 januari 2026.

5.Äldre föreskrifter om försäkringstid i 35 kap. 4, 12, 13 och 15 §§ gäller fortfarande för försäkringsfall som fastställs till tid före den 1 januari 2026.

6.Äldre föreskrifter om beräkningsunderlag för inkomstgrundad efter- levandepension gäller fortfarande för dödsfall som har inträffat före den 1 januari 2026.

50	63 Senaste lydelse 2022:000.

2.3	Förslag till lag om ändring i lagen (1993:387)		Prop. 2021/22:181
	om stöd och service till vissa funktionshindrade
Härigenom föreskrivs att 9 b § lagen (1993:387) om stöd och service till
vissa funktionshindrade ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
		9 b §1

Insatser enligt 9 § 2 avser tid efter det att den insatsberättigade har fyllt 65 år endast om

1.insatsen har beviljats innan han eller hon har fyllt 65 år, eller

2.ansökan om sådan insats in- kommer till kommunen senast dagen före 65-årsdagen och därefter blir beviljad.

Insatser enligt 9 § 2 får dock inte utökas efter det att den insatsbe- rättigade har fyllt 65 år.

Insatser enligt 9 § 2 avser tid efter det att den insatsberättigade har fyllt 66 år endast om

1.insatsen har beviljats innan han eller hon har fyllt 66 år, eller

2.ansökan om sådan insats in- kommer till kommunen senast dagen före 66-årsdagen och därefter blir beviljad.

Insatser enligt 9 § 2 får dock inte utökas efter det att den insatsbe- rättigade har fyllt 66 år.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för den som har fyllt 65 år före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse 2000:1030.

Prop. 2021/22:181 2.4	Förslag till lag om ändring i lagen (1993:387)
	om stöd och service till vissa funktionshindrade

Härigenom föreskrivs att 9 b § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt lagförslag 2.3	Föreslagen lydelse
	9 b §1

Insatser enligt 9 § 2 avser tid efter det att den insatsberättigade har fyllt 66 år endast om

1.insatsen har beviljats innan han eller hon har fyllt 66 år, eller

2.ansökan om sådan insats in- kommer till kommunen senast dagen före 66-årsdagen och där- efter blir beviljad.

Insatser enligt 9 § 2 får dock inte utökas efter det att den insatsbe- rättigade har fyllt 66 år.

Insatser enligt 9 § 2 avser tid efter det att den insatsberättigade har uppnått riktåldern för pension en- ligt 2 kap. 10 a–10 d §§ socialför- säkringsbalken endast om

1.insatsen har beviljats innan han eller hon har uppnått riktåldern för pension, eller

2.ansökan om sådan insats in- kommer till kommunen senast dagen före den dag när riktåldern för pension uppnås och därefter blir beviljad.

Insatser enligt 9 § 2 får dock inte utökas efter det att den insatsbe- rättigade har uppnått riktåldern för pension.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för den som har fyllt 66 år före ikraftträdandet.

52	1 Senaste lydelse 2022:000.


2.5	Förslag till lag om ändring i lagen (1997:238)		Prop. 2021/22:181
	om arbetslöshetsförsäkring
Härigenom föreskrivs att 22 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäk-
ringen ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

22 §1

Ersättning lämnas under längst 300 dagar (ersättningsperiod). Till en sökande som dag 300 i ersättningsperioden är förälder till barn under 18 år lämnas dock ersättning under längst 450 dagar.

När det bestäms hur många dagar av ersättningsperioden som har förbrukats ska dag då den sökande fått aktivitetsstöd för att delta i ett arbetsmarknadspolitiskt program jämställas med ersättningsdag enligt denna lag. Dagar före den 1 oktober 2007 beaktas inte.

Om den sökande omedelbart före inträdet i en arbetslöshetskassa har fått ersättning från en annan arbetslöshetskassa, räknas ersättningsdagar i den andra kassan in i ersättningsperioden.

Rätten till dagpenning upphör vid månadsskiftet före den månad då den arbetslöse fyller 65 år.

Rätten till dagpenning upphör vid månadsskiftet före den månad då den arbetslöse fyller 66 år.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för den som har fyllt 65 år före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse 2012:413.


Prop. 2021/22:181 2.6	Förslag till lag om ändring i lagen (1997:238)
	om arbetslöshetsförsäkring
Härigenom föreskrivs att 22 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäk-
ring ska ha följande lydelse.
Lydelse enligt lagförslag 2.5		Föreslagen lydelse

22 §1

Ersättning lämnas under längst 300 dagar (ersättningsperiod). Till en sök- ande som dag 300 i ersättningsperioden är förälder till barn under 18 år lämnas dock ersättning under längst 450 dagar.

När det bestäms hur många dagar av ersättningsperioden som har för- brukats ska dag då den sökande fått aktivitetsstöd för att delta i ett arbets- marknadspolitiskt program jämställas med ersättningsdag enligt denna lag. Dagar före den 1 oktober 2007 beaktas inte.

Om den sökande omedelbart före inträdet i en arbetslöshetskassa har fått ersättning från en annan arbetslöshetskassa, räknas ersättningsdagar i den andra kassan in i ersättningsperioden.

Rätten till dagpenning upphör vid månadsskiftet före den månad då den arbetslöse fyller 66 år.

Rätten till dagpenning upphör vid månadsskiftet före den månad då den arbetslöse uppnår riktåldern för pension enligt 2 kap. 10 a– 10 d §§ socialförsäkringsbalken.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för den som har fyllt 66 år före ikraftträdandet.

54	1 Senaste lydelse 2022:000.


2.7	Förslag till lag om ändring i lagen (1997:239)		Prop. 2021/22:181

	om arbetslöshetskassor
Härigenom föreskrivs att 34 och 36 §§ lagen (1997:239) om arbetslöshets-
kassor ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

34 §1

Rätt att bli medlem i en arbetslöshetskassa har var och en som vid ansök- ningstillfället förvärvsarbetar och uppfyller villkoren i kassans stadgar om arbete inom kassans verksamhetsområde. Även den som vid ansöknings- tillfället inte arbetar har rätt att bli medlem i en arbetslöshetskassa, om han eller hon uppfyllde villkoren när han eller hon senast arbetade.

Den som är medlem i en annan arbetslöshetskassa har dock inte rätt att bli medlem.

Rätten att bli medlem gäller till månadsskiftet före den månad då den som ansöker om medlemskap fyller 65 år.

Rätten att bli medlem gäller till månadsskiftet före den månad då den som ansöker om medlemskap fyller 66 år.

36 §

Medlemskapet i en arbetslöshets- kassa upphör utan uppsägning den dag medlemmen fyller 65 år.

Medlemskapet i en arbetslöshets- kassa upphör utan uppsägning den dag medlemmen fyller 66 år.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för den som har fyllt 65 år före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse 2018:108.


Prop. 2021/22:181 2.8	Förslag till lag om ändring i lagen (1997:239)
	om arbetslöshetskassor
Härigenom föreskrivs att 34 och 36 §§ lagen (1997:239) om arbetslöshets-
kassor ska ha följande lydelse.
Lydelse enligt lagförslag 2.7		Föreslagen lydelse

34 §1

Den som är medlem i en annan arbetslöshetskassa har dock inte rätt att bli medlem.

Rätten att bli medlem gäller till månadsskiftet före den månad då den som ansöker om medlemskap fyller 66 år.

Rätten att bli medlem gäller till månadsskiftet före den månad då den som ansöker om medlemskap uppnår riktåldern för pension enligt 2 kap. 10 a–10 d §§ socialförsäk- ringsbalken.

36 §2

Medlemskapet i en arbetslöshets- kassa upphör utan uppsägning den dag medlemmen fyller 66 år.

Medlemskapet i en arbetslöshets- kassa upphör utan uppsägning den dag medlemmen uppnår riktåldern för pension enligt 2 kap. 10 a– 10 d §§ socialförsäkringsbalken.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för den som har fyllt 66 år före ikraftträdandet.

56	1	Senaste lydelse 2022:000.
56	2	Senaste lydelse 2022:000.

2.9	Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen Prop. 2021/22:181
	(1999:1229)
Härigenom föreskrivs att 12 kap. 36 § och 63 kap. 3 a § inkomstskattelagen
(1999:1229)1 ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

12 kap.

36 §2

Debiterade egenavgifter ska dras av till den del de avser inkomster i inkomstslaget tjänst. Om avgifterna sätts ned, ska motsvarande belopp tas upp i inkomstslaget det beskattningsår då debiteringen ändras.

Vidare ska ett avdrag göras för egenavgifterna för beskattningsåret med högst 25 procent av ett under- lag som beräknas enligt tredje stycket. Avdraget ska dock vara högst 20 procent om den skatt- skyldige antingen vid beskattnings- årets ingång fyllt 65 år eller då inte fyllt 65 år men under hela året fått hel ålderspension eller dött under året. Avdraget ska återföras till beskattning det följande beskatt- ningsåret.

Vidare ska ett avdrag göras för egenavgifterna för beskattningsåret med högst 25 procent av ett under- lag som beräknas enligt tredje stycket. Avdraget ska dock vara högst 20 procent om den skatt- skyldige antingen vid beskattnings- årets ingång fyllt 66 år eller då inte fyllt 66 år men under hela året fått hel ålderspension eller dött under året. Avdraget ska återföras till beskattning det följande beskatt- ningsåret.

Underlaget utgörs av sådana intäkter i inkomstslaget tjänst som enligt 59 kap. 14 och 20 §§ socialförsäkringsbalken är inkomst av annat för- värvsarbete, minskade med andra kostnader som ska dras av från dessa intäkter än sådant avdrag som avses i andra stycket och med sjuk- och rehabiliteringspenning och liknande ersättningar som avses i 59 kap. 14 § 4 samma balk.

Nuvarande lydelse

63 kap.

3 a §

För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år är grundavdraget beloppet enligt 3 § med tillägg av följande särskilda belopp.

1	Lagen omtryckt 2008:803.	57
2	Senaste lydelse 2012:90.	57

Prop. 2021/22:181 Fastställd förvärvsinkomst

överstiger inte 0,91 prisbasbelopp

överstiger 0,91 men inte 1,11 pris- basbelopp

överstiger 1,11 men inte 1,965 pris- basbelopp

överstiger 1,965 men inte 2,72 pris- basbelopp

överstiger 2,72 men inte 3,11 pris- basbelopp

överstiger 3,11 men inte 3,24 pris- basbelopp

överstiger 3,24 men inte 5,53 pris- basbelopp

överstiger 5,53 men inte 7,88 pris- basbelopp

överstiger 7,88 men inte 8,08 pris- basbelopp

överstiger 8,08 men inte 11,48 pris- basbelopp

överstiger 11,48 men inte 12,8 prisbasbelopp

överstiger 12,8 men inte 13,54 prisbasbelopp

överstiger 13,54 men inte 36,54 prisbasbelopp

Särskilt belopp

0,687 prisbasbelopp

0,885 prisbasbelopp minskat med

20 procent av den fastställda för- värvsinkomsten

0,600 prisbasbelopp ökat med 5,7 procent av den fastställda förvärvs- inkomsten

0,333 prisbasbelopp ökat med

19,49 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

39,49 procent av den fastställda förvärvsinkomsten minskat med 0,212 prisbasbelopp

49,49 procent av den fastställda förvärvsinkomsten minskat med 0,523 prisbasbelopp

0,325 prisbasbelopp ökat med 23,3 procent av den fastställda förvärvs- inkomsten

0,441 prisbasbelopp ökat med 21,2 procent av den fastställda förvärvs- inkomsten

1,104 prisbasbelopp ökat med 12,8 procent av den fastställda förvärvs- inkomsten

2,139 prisbasbelopp

9,257 prisbasbelopp minskat med

62 procent av den fastställda för- värvsinkomsten

1,32 prisbasbelopp

2,097 prisbasbelopp minskat med

5,74 procent av den fastställda för- värvsinkomsten

Föreslagen lydelse

Prop. 2021/22:181

63 kap.

3 a §3

För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 66 år är grundavdraget beloppet enligt 3 § med tillägg av följande särskilda belopp.

Fastställd förvärvsinkomst	Särskilt belopp
överstiger inte 0,91 prisbasbelopp	0,687 prisbasbelopp
överstiger 0,91 men inte 1,11 pris-	0,885	prisbasbelopp minskat			med
basbelopp	20 procent av den fastställda för-
	värvsinkomsten
överstiger 1,11 men inte 1,965 pris-	0,600	prisbasbelopp ökat med 5,7
basbelopp	procent av den fastställda förvärvs-
	inkomsten
överstiger 1,965 men inte 2,72 pris-	0,333	prisbasbelopp		ökat	med
basbelopp	19,49	procent av	den	fastställda
	förvärvsinkomsten
överstiger 2,72 men inte 3,11 pris-	39,49	procent av	den	fastställda
basbelopp	förvärvsinkomsten		minskat		med
	0,212 prisbasbelopp
överstiger 3,11 men inte 3,24 pris-	49,49	procent av	den	fastställda
basbelopp	förvärvsinkomsten		minskat		med
	0,523 prisbasbelopp
överstiger 3,24 men inte 5,53 pris-	0,325 prisbasbelopp ökat med 23,3
basbelopp	procent av den fastställda förvärvs-
	inkomsten
överstiger 5,53 men inte 7,88 pris-	0,441 prisbasbelopp ökat med 21,2
basbelopp	procent av den fastställda förvärvs-
	inkomsten
överstiger 7,88 men inte 8,08 pris-	1,104 prisbasbelopp ökat med 12,8
basbelopp	procent av den fastställda förvärvs-
	inkomsten
överstiger 8,08 men inte 11,48 pris-	2,139 prisbasbelopp
basbelopp

3 Senaste lydelse 2021:1160.

Prop. 2021/22:181 överstiger 11,48 men inte 12,8	9,257 prisbasbelopp minskat med
prisbasbelopp	62 procent av den fastställda för-
	värvsinkomsten
överstiger 12,8 men inte 13,54	1,32 prisbasbelopp
prisbasbelopp
överstiger 13,54 men inte 36,54	2,097 prisbasbelopp minskat med
prisbasbelopp	5,74 procent av den fastställda för-
	värvsinkomsten

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

2.Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2022.

2.10	Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen Prop. 2021/22:181
	(1999:1229)
Härigenom föreskrivs att 12 kap. 36 § och 63 kap. 3 a § inkomstskattelagen
(1999:1229)1 ska ha följande lydelse.
Lydelse enligt lagförslag 2.9		Föreslagen lydelse

12 kap.

36 §2

Vidare ska ett avdrag göras för egenavgifterna för beskattningsåret med högst 25 procent av ett under- lag som beräknas enligt tredje stycket. Avdraget ska dock vara högst 20 procent om den skattskyl- dige antingen vid beskattningsårets ingång fyllt 66 år eller då inte fyllt 66 år men under hela året fått hel ålderspension eller dött under året. Avdraget ska återföras till beskatt- ning det följande beskattningsåret.

Vidare ska ett avdrag göras för egenavgifterna för beskattningsåret med högst 25 procent av ett under- lag som beräknas enligt tredje stycket. Avdraget ska dock vara högst 20 procent om den skattskyl- dige antingen vid beskattningsårets ingång fyllt 67 år eller då inte fyllt 67 år men under hela året fått hel ålderspension eller dött under året. Avdraget ska återföras till beskatt- ning det följande beskattningsåret.

Lydelse enligt lagförslag 2.9

63 kap.

3 a §

För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 66 år är grundavdraget beloppet enligt 3 § med tillägg av följande särskilda belopp.

1	Lagen omtryckt 2008:803.	61
2	Senaste lydelse 2022:000.	61

Prop. 2021/22:181 Fastställd förvärvsinkomst

överstiger inte 0,91 prisbasbelopp

överstiger 0,91 men inte 1,11 pris- basbelopp

överstiger 1,11 men inte 1,965 pris- basbelopp

överstiger 1,965 men inte 2,72 pris- basbelopp

överstiger 2,72 men inte 3,11 pris- basbelopp

överstiger 3,11 men inte 3,24 pris- basbelopp

överstiger 3,24 men inte 5,53 pris- basbelopp

överstiger 5,53 men inte 7,88 pris- basbelopp

överstiger 7,88 men inte 8,08 pris- basbelopp

överstiger 8,08 men inte 11,48 pris- basbelopp

överstiger 11,48 men inte 12,8 prisbasbelopp

överstiger 12,8 men inte 13,54 prisbasbelopp

överstiger 13,54 men inte 36,54 prisbasbelopp

Särskilt belopp

0,687 prisbasbelopp

0,885 prisbasbelopp minskat med

20 procent av den fastställda för- värvsinkomsten

0,600 prisbasbelopp ökat med 5,7 procent av den fastställda förvärvs- inkomsten

0,333 prisbasbelopp ökat med

19,49 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

39,49 procent av den fastställda förvärvsinkomsten minskat med 0,212 prisbasbelopp

49,49 procent av den fastställda förvärvsinkomsten minskat med 0,523 prisbasbelopp

0,325 prisbasbelopp ökat med 23,3 procent av den fastställda förvärvs- inkomsten

0,441 prisbasbelopp ökat med 21,2 procent av den fastställda förvärvs- inkomsten

1,104 prisbasbelopp ökat med 12,8 procent av den fastställda förvärvs- inkomsten

2,139 prisbasbelopp

9,257 prisbasbelopp minskat med

62 procent av den fastställda för- värvsinkomsten

1,32 prisbasbelopp

2,097 prisbasbelopp minskat med

5,74 procent av den fastställda för- värvsinkomsten

Föreslagen lydelse

Prop. 2021/22:181

63 kap.

3 a §

För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 67 år är grundavdraget beloppet enligt 3 § med tillägg av följande särskilda belopp.

Fastställd förvärvsinkomst	Särskilt belopp
överstiger inte 0,91 prisbasbelopp	0,687 prisbasbelopp
överstiger 0,91 men inte 1,11 pris-	0,885	prisbasbelopp minskat			med
basbelopp	20 procent av den fastställda för-
	värvsinkomsten
överstiger 1,11 men inte 1,965 pris-	0,600	prisbasbelopp ökat med 5,7
basbelopp	procent av den fastställda förvärvs-
	inkomsten
överstiger 1,965 men inte 2,72 pris-	0,333	prisbasbelopp		ökat	med
basbelopp	19,49	procent av	den	fastställda
	förvärvsinkomsten
överstiger 2,72 men inte 3,11 pris-	39,49	procent av	den	fastställda
basbelopp	förvärvsinkomsten		minskat		med
	0,212 prisbasbelopp
överstiger 3,11 men inte 3,24 pris-	49,49	procent av	den	fastställda
basbelopp	förvärvsinkomsten		minskat		med
	0,523 prisbasbelopp
överstiger 3,24 men inte 5,53 pris-	0,325 prisbasbelopp ökat med 23,3
basbelopp	procent av den fastställda förvärvs-
	inkomsten
överstiger 5,53 men inte 7,88 pris-	0,441 prisbasbelopp ökat med 21,2
basbelopp	procent av den fastställda förvärvs-
	inkomsten
överstiger 7,88 men inte 8,08 pris-	1,104 prisbasbelopp ökat med 12,8
basbelopp	procent av den fastställda förvärvs-
	inkomsten
överstiger 8,08 men inte 11,48 pris-	2,139 prisbasbelopp
basbelopp
överstiger 11,48 men inte 12,8	9,257	prisbasbelopp minskat med
prisbasbelopp	62 procent av den fastställda för-
	värvsinkomsten

Prop. 2021/22:181 överstiger	12,8	men	inte	13,54	1,32 prisbasbelopp
prisbasbelopp
överstiger	13,54	men	inte	36,54	2,097 prisbasbelopp minskat med
prisbasbelopp					5,74 procent av den fastställda för-
					värvsinkomsten

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

2.Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2025.

2.11	Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen Prop. 2021/22:181
	(2000:980)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 27 §, 3 kap. 15 och 18 §§ och rubrikerna närmast före 2 kap. 27 § och 3 kap. 15 § socialavgiftslagen (2000:980) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

Avgifter för personer som har fyllt 65 år

Avgifter för personer som har fyllt 66 år

27 §

På ersättning till personer som vid årets ingång har fyllt 65 år skall bara ålderspensionsavgiften be- talas.

På ersättning till personer som vid årets ingång har fyllt 66 år ska bara ålderspensionsavgiften betalas.

3 kap.

Avgifter för personer som har fyllt 65 år

Avgifter för personer som har fyllt 66 år

15 §1

Den som vid ingången av beskatt- ningsåret har fyllt 65 år ska bara betala ålderspensionsavgiften.

Den som vid ingången av beskatt- ningsåret har fyllt 66 år ska bara betala ålderspensionsavgiften.

18 §2

Vid beräkning av egenavgifter ska avdrag göras med 7,5 procent av avgiftsunderlaget, dock högst med 15 000 kronor per år. Avdraget får inte medföra att avgifterna understiger ålderspensionsavgiften enligt 13 §.

Första stycket gäller bara

1.till den del avgiftsunderlaget utgörs av avgiftspliktig inkomst av näringsverksamhet,

2.om den del av avgiftsunderlaget som utgörs av avgiftspliktig in- komst av näringsverksamhet överstiger 40 000 kronor, och

3.om den avgiftsskyldige vid in- gången av beskattningsåret inte har fyllt 65 år och inte bara ska betala ålderspensionsavgiften enligt 16 §.

3.om den avgiftsskyldige vid in- gången av beskattningsåret inte har fyllt 66 år och inte bara ska betala ålderspensionsavgiften enligt 16 §.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

1	Senaste lydelse 2011:1257.	65
2	Senaste lydelse 2015:474.	65

Prop. 2021/22:181 2. Bestämmelsen i 2 kap. 27 § i den nya lydelsen tillämpas första gången på ersättning som betalas efter den 31 december 2022.

3.Bestämmelsen i 3 kap. 15 § i den nya lydelsen tillämpas första gången på inkomster som uppbärs efter den 31 december 2022. Omfattar beskatt- ningsåret tid såväl före som efter ikraftträdandet ska, om den avgifts- skyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter den 31 december 2022 som svarar mot förhållan- det mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret.

4.Bestämmelsen i 3 kap. 18 § i den nya lydelsen tillämpas första gången på beskattningsår som påbörjas efter den 31 december 2022.

2.12	Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen Prop. 2021/22:181
	(2000:980)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 27 §, 3 kap. 15 och 18 §§ och rubrikerna närmast före 2 kap. 27 § och 3 kap. 15 § socialavgiftslagen (2000:980) ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt lagförslag 2.11

Föreslagen lydelse

2 kap.

Avgifter för personer som har fyllt 66 år

Avgifter för personer som har fyllt 67 år

27 §1

På ersättning till personer som vid årets ingång har fyllt 66 år ska bara ålderspensionsavgiften betalas.

På ersättning till personer som vid årets ingång har fyllt 67 år ska bara ålderspensionsavgiften betalas.

3 kap.

Avgifter för personer som har fyllt 66 år

Avgifter för personer som har fyllt 67 år

15 §2

Den som vid ingången av beskatt- ningsåret har fyllt 66 år ska bara betala ålderspensionsavgiften.

Den som vid ingången av beskatt- ningsåret har fyllt 67 år ska bara betala ålderspensionsavgiften.

18 §3

Första stycket gäller bara

1.till den del avgiftsunderlaget utgörs av avgiftspliktig inkomst av näringsverksamhet,

2.om den del av avgiftsunderlaget som utgörs av avgiftspliktig inkomst av näringsverksamhet överstiger 40 000 kronor, och

3.om den avgiftsskyldige vid in- gången av beskattningsåret inte har fyllt 66 år och inte bara ska betala ålderspensionsavgiften enligt 16 §.

3.om den avgiftsskyldige vid in- gången av beskattningsåret inte har fyllt 67 år och inte bara ska betala ålderspensionsavgiften enligt 16 §.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

2.Bestämmelsen i 2 kap. 27 § i den nya lydelsen tillämpas första gången på ersättning som betalas efter den 31 december 2025.

1	Senaste lydelse 2022:000.
2	Senaste lydelse 2022:000.	67
3	Senaste lydelse 2022:000.	67

Prop. 2021/22:181 3. Bestämmelsen i 3 kap. 15 § i den nya lydelsen tillämpas första gången på inkomster som uppbärs efter den 31 december 2025. Omfattar beskatt- ningsåret tid såväl före som efter ikraftträdandet ska, om den avgifts- skyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter den 31 december 2025 som svarar mot förhållan- det mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret.

4.Bestämmelsen i 3 kap. 18 § i den nya lydelsen tillämpas första gången på beskattningsår som påbörjas efter den 31 december 2025.

2.13	Förslag till lag om ändring i lagen (2009:47)		Prop. 2021/22:181
	om vissa kommunala befogenheter
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 7 § lagen (2009:47) om vissa kommunala
befogenheter ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
	2 kap.
	7 §1
Kommuner får utan föregående in-		Kommuner får utan föregående in-
dividuell	behovsprövning till-	dividuell behovsprövning	till-
handahålla servicetjänster åt per-		handahålla servicetjänster åt per-
soner som fyllt 68 år.		soner som fyllt 69 år.

Med servicetjänster avses tjänster som är avsedda att förebygga skador, olycksfall eller ohälsa och som inte utgör personlig omvårdnad.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för den som har fyllt 68 år före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse 2019:650.

Prop. 2021/22:181 2.14	Förslag till lag om ändring i lagen (2010:111)
	om införande av socialförsäkringsbalken

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 23, 30 och 32 §§ lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7 kap.

23 §

För en änka som avses i 21 § krävs för rätt till 90-procentstillägg enligt 83 kap. 2 § 2 socialförsäkringsbalken att hon hade rätt till sådant tillägg för december 2010.

Om änkepension, som dragits in på grund av att änkan ingått ett nytt äktenskap, ska börja betalas ut på nytt sedan detta upplösts ska änkan anses ha haft rätt till 90-procentstillägg för december 2010, om hon inte fått tillägget enbart på grund av det nya äktenskapet.

En änka som avses i 21 § och som har fyllt 65 år har inte rätt till 90- procentstillägg.

En änka som avses i 21 § och som har fyllt 66 år har inte rätt till 90- procentstillägg.

30 §

Har rätt till folkpension i form av änkepension uppkommit på grund av ett dödsfall som inträffat före 1990, ska änkan för tid efter 2002 ha rätt till garantipension till änkepension under de förutsättningar och i den utsträck- ning som följer av bestämmelserna i 15, 18, 19 och 33–46 §§.

En änka, som är försäkrad enligt

4 och 5 kap. socialförsäkringsbal- ken, har för tid före den månad då hon fyller 65 år rätt till garantipens- ion till änkepension om hon hade rätt till sådan pension för december 2010 eller skulle ha haft rätt till sådan pension om hon då hade varit bosatt i Sverige.

En änka, som är försäkrad enligt

4 och 5 kap. socialförsäkringsbal- ken, har för tid före den månad då hon fyller 66 år rätt till garantipen- sion till änkepension om hon hade rätt till sådan pension för december 2010 eller skulle ha haft rätt till sådan pension om hon då hade varit bosatt i Sverige.

32 §

En änka, som avses i 31 § och som	En änka, som avses i 31 § och som
är försäkrad enligt 4 och 5 kap.	är försäkrad enligt 4 och 5 kap.
socialförsäkringsbalken, har för tid	socialförsäkringsbalken, har för tid
före den månad då hon fyller 65 år	före den månad då hon fyller 66 år
rätt till garantipension till änkepen-	rätt till garantipension till änkepen-
sion, om hon hade rätt till sådan	sion, om hon hade rätt till sådan
pension för december 2010 eller	pension för december 2010 eller
skulle ha haft rätt till sådan pension	skulle ha haft rätt till sådan pension
om hon då hade varit bosatt i	om hon då hade varit bosatt i
Sverige och	Sverige och
1. har vårdnaden om och stadigvarande sammanbor med barn under
16 år, som vid makens död stadigvarande vistades i makarnas hem eller

70	hos änkan, eller

2.vid makens död hade fyllt 36 år och varit gift med den avlidne i minst fem år.

Om villkoret i första stycket 1 inte längre är uppfyllt, upphör rätten till garantipension till änkepension enligt den punkten. Vid bedömningen av rätten till garantipension enligt första stycket 2 ska det i så fall anses som om mannen avlidit då rätten till pension enligt första stycket 1 upphörde och som om äktenskapet varat till den tidpunkten.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för den som har fyllt 65 år före ikraftträdandet.

Prop. 2021/22:181

Prop. 2021/22:181 2.15	Förslag till lag om ändring i lagen (2010:111)
	om införande av socialförsäkringsbalken

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 23, 30 och 32 §§ lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt lagförslag 2.14

Föreslagen lydelse

7 kap.

23 §1

För en änka som avses i 21 § krävs för rätt till 90-procentstillägg enligt 83 kap. 2 § 2 socialförsäkringsbalken att hon hade rätt till sådant tillägg för december 2010.

En änka som avses i 21 § och som har fyllt 66 år har inte rätt till 90- procentstillägg.

En änka som avses i 21 § och som har uppnått riktåldern för pension enligt 2 kap. 10 a–10 d §§ social- försäkringsbalken har inte rätt till 90-procentstillägg.

30 §2

En änka, som är försäkrad enligt

4 och 5 kap. socialförsäkringsbal- ken, har för tid före den månad då hon uppnår riktåldern för pension enligt 2 kap. 10 a–10 d §§ social- försäkringsbalken rätt till garanti- pension till änkepension om hon hade rätt till sådan pension för december 2010 eller skulle ha haft rätt till sådan pension om hon då hade varit bosatt i Sverige.

		32 §3
	En änka, som avses i 31 § och som		En änka, som avses i 31 § och som
	är försäkrad enligt 4 och 5 kap.		är försäkrad enligt 4 och 5 kap.
	socialförsäkringsbalken, har för tid		socialförsäkringsbalken, har för tid
	före den månad då hon fyller 66 år		före den månad då hon uppnår rikt-
	rätt till garantipension till änkepen-		åldern för pension enligt 2 kap.
	1	Senaste lydelse 2022:000.
72	2	Senaste lydelse 2022:000.
72	3	Senaste lydelse 2022:000.

sion, om hon hade rätt till sådan	10 a–10 d §§ socialförsäkringsbal-
pension för december 2010 eller	ken rätt till garantipension till änke-
skulle ha haft rätt till sådan pension	pension, om hon hade rätt till sådan
om hon då hade varit bosatt i	pension för december 2010 eller
Sverige och	skulle ha haft rätt till sådan pension
	om hon då hade varit bosatt i
	Sverige och

1.har vårdnaden om och stadigvarande sammanbor med barn under 16 år, som vid makens död stadigvarande vistades i makarnas hem eller hos änkan, eller

2.vid makens död hade fyllt 36 år och varit gift med den avlidne i minst fem år.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för den som har fyllt 66 år före ikraftträdandet.

Prop. 2021/22:181

Prop. 2021/22:181 2.16	Förslag till lag om ändring i lagen (2013:156)
	om samhällsorientering för vissa nyanlända
	invandrare

Härigenom föreskrivs att 1 a och 2 §§ lagen (2013:156) om samhälls- orientering för vissa nyanlända invandrare ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
1 a §1
Lagen gäller för nyanlända invand-	Lagen gäller för nyanlända invand-
rare som har fyllt 18 men inte 65 år,	rare som har fyllt 18 men inte 66 år,
är folkbokförda i en kommun och	är folkbokförda i en kommun och
har beviljats uppehållstillstånd en-	har beviljats uppehållstillstånd en-
ligt	ligt

1.5 kap. 1, 2, 4 eller 6 § utlänningslagen (2005:716),

2.12 kap. 18 § utlänningslagen, eller

3.21 eller 22 kap. utlänningslagen.

2 §2

Lagen gäller även för nyanlända in-	Lagen gäller även för nyanlända in-
vandrare som har fyllt 18 men inte	vandrare som har fyllt 18 men inte
65 år, är folkbokförda i en kommun	66 år, är folkbokförda i en kommun
och har beviljats	och har beviljats

1.uppehållstillstånd på grund av anknytning enligt 5 kap. 3 § första stycket utlänningslagen (2005:716),

2.uppehållstillstånd på grund av anknytning enligt 5 kap. 3 a § första stycket 1–4, andra eller tredje stycket utlänningslagen,

3.uppehållskort efter ansökan enligt 3 a kap. 10 § utlänningslagen,

4.uppehållstillstånd på grund av stark anknytning enligt 5 kap. 15 a § första stycket 2 utlänningslagen,

5.uppehållstillstånd som familjemedlem eller anhörig enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 5 kap. 23 § tredje, fjärde eller, när det gäller familjemedlem till en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd för arbete, sjätte stycket utlänningslagen,

6.uppehållstillstånd som familjemedlem enligt 6 a kap. 10 § utlännings- lagen,

7.uppehållstillstånd som familjemedlem enligt 6 b kap. 14 § utlän- ningslagen, eller

8.uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person som har beviljats uppehållstillstånd med stöd av någon av bestämmelserna i 1 a §.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för den som har fyllt 65 år före ikraftträdandet.

74	1	Senaste lydelse 2017:596.
74	2	Senaste lydelse 2018:70.

2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (2013:156) Prop. 2021/22:181 om samhällsorientering för vissa nyanlända

invandrare

Härigenom föreskrivs att 1 a och 2 §§ lagen (2013:156) om samhälls- orientering för vissa nyanlända invandrare ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt lagförslag 2.16	Föreslagen lydelse
1 a §1
Lagen gäller för nyanlända invand-	Lagen gäller för nyanlända invand-
rare som har fyllt 18 men inte 66 år,	rare som har fyllt 18 år men inte har
är folkbokförda i en kommun och	uppnått riktåldern för pension en-
har beviljats uppehållstillstånd en-	ligt 2 kap. 10 a–10 d §§ socialför-
ligt	säkringsbalken, är folkbokförda i
	en kommun och har beviljats uppe-
	hållstillstånd enligt

1.5 kap. 1, 2, 4 eller 6 § utlänningslagen (2005:716),

2.12 kap. 18 § utlänningslagen, eller

3.21 eller 22 kap. utlänningslagen.

2 §2

Lagen gäller även för nyanlända in-	Lagen gäller även för nyanlända in-
vandrare som har fyllt 18 men inte	vandrare som har fyllt 18 år men
66 år, är folkbokförda i en kommun	inte har uppnått riktåldern för pen-
och har beviljats	sion enligt 2 kap. 10 a–10 d §§
	socialförsäkringsbalken, är folk-
	bokförda i en kommun och har
	beviljats

1.uppehållstillstånd på grund av anknytning enligt 5 kap. 3 § första stycket utlänningslagen (2005:716),

2.uppehållstillstånd på grund av anknytning enligt 5 kap. 3 a § första stycket 1–4, andra eller tredje stycket utlänningslagen,

3.uppehållskort efter ansökan enligt 3 a kap. 10 § utlänningslagen,

4.uppehållstillstånd på grund av stark anknytning enligt 5 kap. 15 a § första stycket 2 utlänningslagen,

6.uppehållstillstånd som familjemedlem enligt 6 a kap. 10 § utlännings- lagen,

7.uppehållstillstånd som familjemedlem enligt 6 b kap. 14 § utlännings- lagen, eller

8.uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person som har beviljats uppehållstillstånd med stöd av någon av bestämmelserna i 1 a §.

1	Senaste lydelse 2022:000.	75
2	Senaste lydelse 2022:000.	75

Prop. 2021/22:181

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för den som har fyllt 66 år före ikraftträdandet.

2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (2017:584) Prop. 2021/22:181 om ansvar för etableringsinsatser för vissa

nyanlända invandrare

Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
1 §
Lagen gäller för nyanlända invand-	Lagen gäller för nyanlända invand-
rare som har fyllt 20 men inte 65 år	rare som har fyllt 20 men inte 66 år
och som har ett uppehållstillstånd	och som har ett uppehållstillstånd
som kan ligga till grund för folk-	som kan ligga till grund för folk-
bokföring, om det har beviljats en-	bokföring, om det har beviljats en-
ligt	ligt

1.5 kap. 1, 2, 4 eller 6 § utlänningslagen (2005:716),

2.12 kap. 18 § utlänningslagen, eller

3.21 eller 22 kap. utlänningslagen.

2 §

Lagen gäller också för nyanlända	Lagen gäller också för nyanlända
invandrare som har fyllt 20 men	invandrare som har fyllt 20 men
inte 65 år och som har	inte 66 år och som har

1.ett uppehållstillstånd som kan ligga till grund för folkbokföring på grund av anknytning till en person som har ett uppehållstillstånd med stöd av någon av bestämmelserna i 1 §, och

2.ansökt om uppehållstillstånd inom sex år från det att den person som den nyanlände har anknytning till först togs emot i en kommun.

Första stycket gäller inte om den person som den nyanlände har anknytning till var svensk medborgare vid tidpunkten för den nyanländes ansökan om uppehållstillstånd.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för den som har fyllt 65 år före ikraftträdandet.

Prop. 2021/22:181 2.19	Förslag till lag om ändring i lagen (2017:584)
	om ansvar för etableringsinsatser för vissa
	nyanlända invandrare

Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt lagförslag 2.18	Föreslagen lydelse
1 §1
Lagen gäller för nyanlända invand-	Lagen gäller för nyanlända invand-
rare som har fyllt 20 men inte 66 år	rare som har fyllt 20 år men inte har
och som har ett uppehållstillstånd	uppnått riktåldern för pension en-
som kan ligga till grund för folk-	ligt 2 kap. 10 a–10 d §§ socialför-
bokföring, om det har beviljats en-	säkringsbalken och som har ett
ligt	uppehållstillstånd som kan ligga till
	grund för folkbokföring, om det har
	beviljats enligt

1.5 kap. 1, 2, 4 eller 6 § utlänningslagen (2005:716),

2.12 kap. 18 § utlänningslagen, eller

3.21 eller 22 kap. utlänningslagen.

2 §2

Lagen gäller också för nyanlända	Lagen gäller också för nyanlända
invandrare som har fyllt 20 men	invandrare som har fyllt 20 år men
inte 66 år och som har	inte har uppnått riktåldern för pen-
	sion enligt 2 kap. 10 a–10 d §§
	socialförsäkringsbalken och som
	har

1.ett uppehållstillstånd som kan ligga till grund för folkbokföring på grund av anknytning till en person som har ett uppehållstillstånd med stöd av någon av bestämmelserna i 1 §, och

2.ansökt om uppehållstillstånd inom sex år från det att den person som den nyanlände har anknytning till först togs emot i en kommun.

Första stycket gäller inte om den person som den nyanlände har anknyt- ning till var svensk medborgare vid tidpunkten för den nyanländes ansökan om uppehållstillstånd.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för den som har fyllt 66 år före ikraftträdandet.

78	1	Senaste lydelse 2022:000.
78	2	Senaste lydelse 2022:000.

Prop. 2021/22:181

3 Ärendet och dess beredning

Den 14 december 2017 ingick Pensionsgruppens partier en överens- kommelse i syfte att säkra långsiktigt höjda och trygga pensioner (S2017/07369). Av pensionsöverenskommelsen framgår bl.a. att ett antal pensionsrelaterade åldersgränser ska höjas och att ett nytt åldersbegrepp, riktålder för pension, ska införas.

Inom Socialdepartementet har promemorian Höjda åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem (Ds 2019:2) tagits fram. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1. Förslagen i prome- morian föreslås genomföras stegvis 2020, 2023 och 2026.

Förslagen för 2020 har genomförts genom propositionen En riktålder för höjda pensioner och följsamhet till ett längre liv (prop. 2018/19:133, bet. 2019/20:SfU5, rskr. 2019/20:10). Genom propositionen infördes begreppet riktålder som åldersbegrepp i socialförsäkringsbalken, ålders- gränsen för när inkomstgrundad ålderspension tidigast kan lämnas höjdes från 61 till 62 år, vissa anpassningar gjordes till föreslagen höjning av åldersgränsen för rätten att kvarstå i anställning och åldersgränsen för när kommuner får tillhandahålla servicetjänster utan föregående behovs- prövning höjdes från 67 till 68 år.

Genom förordningen (2019:780) om riktålder för pension för år 2026 fastställdes riktåldern för 2026 till 67 år, och genom förordningen (2021:394) om riktålder för pension för år 2027 fastställdes riktåldern för 2027 till 67 år.

Promemorians lagförslag med genomförande 2023 och 2026 finns i bilaga 2. Förslagen har remissbehandlats och en förteckning över remiss- instanserna finns i bilaga 3. Remissyttrandena finns tillgängliga i Social- departementet (S2019/00497).

Inom Finansdepartementet har promemorian Vissa ändrade åldersgrän- ser i skatte- och socialavgiftssystemet tagits fram. I promemorian föreslås att åldersgränsen för det förhöjda grundavdraget ändras från 65 till 66 år samt att socialavgifter och allmän löneavgift ska betalas till och med det år mottagaren av ersättningen fyller 66 år. De nya bestämmelserna föreslås gälla från och med den 1 januari 2023. Från och med den 1 januari 2026 föreslås åldersgränserna motsvara riktåldern för pension, vilket innebär en ändring från 66 till 67 år. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 4. Promemorians lagförslag finns i bilaga 5. Promemorian har remissbehandlats och en förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 6. Remissyttrandena finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2021/05036).

Inom Socialdepartementet och Finansdepartementet har promemorian Konsekvenser av justerade åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem (S2021/02250) tagits fram. Konsekvenser som beskrivs i promemorian avser förslagen som föreslås införas 2023 och 2026. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 7. Promemorian har remissbehandlats och en förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 8. Remissyttrandena finns tillgängliga i Socialdepartementet (S2021/02250).

Prop. 2021/22:181 I Garantipensionsutredningens slutbetänkande Grundpension – några anslutande frågor (SOU 2020:32) behandlas bl.a. frågan om försäkrings- tid. En sammanfattning av de relevanta förslagen i utredningens slutbe- tänkande finns i bilaga 9. Utredningens lagförslag i nu relevanta delar finns i bilaga 10. Förslagen har remissbehandlats. En förteckning av remissinstanserna finns i bilaga 11. Remissyttrandena finns tillgängliga i Socialdepartementet (S2020/05113).

I promemorian Inkomstpensionstillägg (Ds 2020:7) lämnas förslag på följdändringar med anledning av förslagen i Ds 2019:2. En samman- fattning av promemorian finns i bilaga 12. En redovisning av de relevanta lagförslagen i promemorian finns i bilaga 13. Promemorian har remiss- behandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 14. Remissyttrandena finns tillgängliga i Socialdepartementet (S2020/01478).

I denna proposition behandlas förslagen i ovanstående promemorior och de delar av betänkandet som föreslås genomföras 2023 och 2026.

I propositionen benämns promemoriorna och betänkandet enligt följande:

–Promemorian Höjda åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem (Ds 2019:2) benämns ”promemorian”.

–Promemorian Konsekvenser av justerade åldersgränser i pensions- systemet och i andra trygghetssystem (S2021/02250) benämns ”konsekvenspromemorian”.

–Promemorian Vissa ändrade åldersgränser i skatte- och socialav- giftssystemet (Fi2021/05036) benämns ”Finansdepartementets prome- moria”.

–Betänkandet Grundpension – några anslutande frågor (SOU 2020:32) benämns ”betänkandet”.

–Promemorian Inkomstpensionstillägget (Ds 2020:7) benämns ”Ds 2020:7”.

Lagrådet

Förslagen till ändringar i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor, inkomst- skattelagen (1999:1229), socialavgiftslagen (2000:980), lagen (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare och lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invand- rare är av en sådan karaktär att ett yttrande från Lagrådet normalt ska inhämtas. Ändringarna är dock författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Lagrå- dets yttrande över förslagen har därför inte inhämtats.

4 Bakgrund

4.1Tiden i arbetslivet behöver följa medellivslängden

Medellivslängden i Sverige ökar för både kvinnor och män. I dag lever kvinnor och män i genomsnitt till 84 respektive 81 års ålder, vilket innebär att medellivslängden har ökat med 2 år för kvinnor och 4 år för män sedan millennieskiftet. Sannolikt kommer ökningen att fortsätta. I Statistiska centralbyråns (SCB) befolkningsframskrivning från 2021 uppskattas att kvinnor i genomsnitt kommer att leva till 90 års ålder och män till nära 88 års ålder 2070.

Det finns ingen fast pensionsålder inom det allmänna pensionssystemet, utan uttagsåldern är flexibel. Det finns en lägsta ålder för uttag av inkomst- grundad pension, som sedan den 1 januari 2020 är 62 år, men ingen ålder då pensionen senast måste börja tas ut. Trots att det sedan 1990-talets pensionsreform inte finns någon fast pensionsålder är 65 år alltjämt den genomsnittliga åldern för uttag av ålderspension. Åldern för uttag av inkomstgrundad pension varierar mer nu än tidigare men det är fortfarande knappt fyra av tio som börjar ta ut sin pension vid just 65 års ålder.

En naturlig följd av att medellivslängden ökar är att tiden som ålders- pensionär blir allt längre. Den inkomstgrundade allmänna pensionens nivå bestäms av individens intjänade pensionsrätter och hur länge han eller hon förväntas leva. Ökar den förväntade tiden som pensionär med anledning av livslängdsökningar, ger detta en lägre månatlig pensionsutbetalning än vid oförändrad livslängd. En ökande medellivslängd leder därmed till sjunkande pensionsnivåer om inte även arbetslivet förlängs och uttaget av pension senareläggs.

Att allt fler kvinnor och män lever längre än tidigare är positivt men det innebär även utmaningar för både pensionssystemet och övriga välfärds- system. Ett längre arbetsliv är därför av stor betydelse inte enbart för att motverka sjunkande pensionsnivåer utan även för att uppnå en rimlig för- sörjningskvot och därmed ett uthålligt välfärdssystem. Det kommer exem- pelvis att behövas fler anställda inom vård och omsorg av äldre och det kommer att behövas ytterligare skatteintäkter för att finansiera dessa behov. För att klara kompetensförsörjningen, inte minst inom skola, vård och omsorg, behöver därför senior arbetskraft tas tillvara bättre än i dag.

Regeringen har vidtagit åtgärder för att underlätta för omställning och utökade möjligheter för ett hållbart arbetsliv. Den 27 januari 2022 beslutade regeringen om en lagrådsremiss där ett nytt omställningsstu- diestöd föreslås införas. Omställningsstudiestödet ska vara ett komple- ment till det reguljära studiestödet och införs i syfte att stärka arbetstagares ställning på arbetsmarknaden. Stödet kommer att göra det enklare för personer som är mitt i livet och har arbetslivserfarenhet att vidareutbilda sig med hjälp av ett studiestöd som med bidrag och lån för de allra flesta kommer att motsvara minst 80 procent av personens lön. Den nya lagen om omställningsstudiestöd föreslås träda i kraft den 30 juni 2022. Regeringen har därutöver i budgetpropositionen för 2022 aviserat införan- det av en så kallad trygghetspension. Förslaget innebär att kraven för att

Prop. 2021/22:181

Prop. 2021/22:181 beviljas sjukersättning sänks under de sista fem åren före riktåldern för pension uppnås. Syftet är att personer som är utslitna inte ska tvingas ta ut sin ålderspension helt eller delvis i förtid av hälsoskäl och därmed få lägre pensionsutbetalningar resten av livet.

4.2Pensionsgruppens överenskommelse

Pensionsgruppen är en blocköverskridande arbetsgrupp som består av företrädare för de partier som står bakom pensionsöverenskommelsen om ett reformerat pensionssystem som träffades i januari 1994. Pensions- gruppens uppgift är att värna pensionsöverenskommelsen och att vårda pensionsreformen och dess grundläggande principer.

Pensionsgruppen enades den 14 december 2017 om ett antal åtgärder i syfte att säkra långsiktigt höjda, hållbara och trygga pensioner. Bakgrun- den till Pensionsgruppens överenskommelse är att vi i Sverige lever allt längre. För att upprätthålla pensionsnivåerna anser Pensionsgruppen att arbetslivet behöver förlängas i takt med den ökade livslängden. Pensions- gruppen anser vidare att ett längre arbetsliv också är av betydelse för välfärden och därmed för hela samhället. I överenskommelsen ingår att samtliga pensionsåldersrelaterade åldersgränser, liksom vissa åldersgrän- ser i kringliggande trygghetssystem, ska kopplas till riktåldern. Syftet med riktåldern är att pensionsåldrarna automatiskt ska anpassas när medel- livslängden förändras så att välfärden och en rimlig pensionsnivå kan upp- rätthållas.

Arbetet med Pensionsgruppens överenskommelse

En arbetsgrupp inom Socialdepartementet utarbetade i enlighet med pens- ionsöverenskommelsens riktlinjer promemorian Höjda åldersgränser i pensionssystemet och andra trygghetssystem (Ds 2019:2). Promemorian innehåller underlag för höjda pensionsrelaterade åldersgränser i socialför- säkringsbalken och i angränsande trygghetssystem från och med 2020, 2023 och 2026.

Flera delar av pensionsöverenskommelsen är redan genomförda. Försla- gen avseende 2020 har genomförts genom propositionen En riktålder för höjda pensioner och följsamhet till ett längre liv (prop. 2018/19:133, bet. 2019/20:SfU5, rskr. 2019/20:10).

Med syfte att ersätta dagens starka 65-årsnorm med en pensionsålder som tar hänsyn till den ökande medellivslängden i Sverige infördes rikt- ålder som begrepp. Avsikten är att riktåldern på sikt ska styra de pensions- relaterade åldersgränserna i pensionssystemet och i angränsande trygg- hetssystem och samtidigt fungera som ett riktmärke för de försäkrades individuella pensionsbeslut. För att individer ska kunna planera sitt arbets- och pensionsliv beräknas och fastställs riktåldern sex år innan den börjar gälla. Första gången riktåldern kommer att användas är 2026.

Bestämmelser om riktålder för pension finns i 2 kap. 10 a–10 d §§ socialförsäkringsbalken. En riktålder för pension ska beräknas för varje år och gäller för det sjätte året efter beräkningssåret. Regeringen har gett Pensionsmyndigheten i uppdrag (S2021/03353) att varje år beräkna rikt- åldern för pension. Riktåldern har fastställts för 2020 respektive 2021 i

förordningen (2019:780) om riktålder för pension för år 2026 och i förord- ningen (2021:394) om riktålder för pension för år 2027. I båda förordning- arna fastställs en riktålder om 67 år.

Genom prop. 2018/19:133 höjdes även åldersgränsen för när inkomst- grundad ålderspension tidigast kan lämnas från 61 till 62 år, åldersgränsen för när kommuner får tillhandahålla servicetjänster utan föregående behovsprövning höjdes från 67 till 68 år och vissa anpassningar gjordes till höjningen av åldersgränsen för rätten att kvarstå i anställning. 2019 beslutades justeringar av åldern för rätt att kvarstå i anställning, där den så kallade las-åldern höjdes från 67 till 68 år 2020 och höjs från 68 till 69 år 2023 (prop. 2018/19:91, bet. 2018/19:AU12, rskr. 2018/19:276). För att underlätta för ett längre arbetsliv är möjligheten till omställning och rätten till studiestöd viktig.

Åldersgränserna för rätt till studiemedel och studiestartsstöd har höjts. Lagändringarna gäller för studiemedel och studiestartsstöd som lämnas från och med den 1 januari 2022 (prop. 2020/21:122, bet. 2020/21:UbU17, rskr. 2020/21:308). Den övre åldern för rätt till studiemedel sträcker sig nu till och med det år en person fyller 60 år och studielånet ska vara färdig- betalt vid utgången av det år personen fyller 64 år. Det är en höjning av båda åldrarna med fyra år. Även åldersgränsen för rätten till studiestarts- stöd har på samma sätt höjts med fyra år.

Även åldersgränserna vad gäller riksdagspensioner för ledamöter i riks- dagen har anpassats till det faktum att vi lever längre. Ålderspension för riksdagens ledamöters regleras i lagen (2016:1108) om ersättning till riks- dagens ledamöter. Från 1 januari 2022 gäller att en ledamot har rätt till ålderspension tidigast från och med den månad då han eller hon fyller 62 år och längst till och med den månad då ledamoten avlider. Det är en höj- ning med ett år, från 61 till 62 år.

Denna proposition innehåller de förslag avseende höjda åldersgränser som enligt pensionsöverenskommelsens riktlinjer ska genomföras 2023 och 2026. Det omfattar således den engångsjustering av åldersgränserna som ska ske 2023 och att de pensionsrelaterade åldersgränserna, liksom vissa åldersgränser i kringliggande trygghetssystem ska kopplas till rikt- åldern 2026. Se vidare förslagen i avsnitt 5. Konsekvenserna av förslagen redovisas i avsnitt 8.

De gällande regelverken för dessa kringliggande trygghetssystem beskrivs närmare i departementspromemorian Höjda åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem (Ds 2019:2).

I tabell 4.3 visas en översikt över de pensionsrelaterade åldersgränserna, när de infallit eller föreslås infalla i denna produkt, samt vilka födelseår som direkt påverkas.

Prop. 2021/22:181

Prop. 2021/22:181 Tabell 4.1	Pensionsrelaterade åldersgränser 2018–2027
	Gråmarkerade celler är de åldersgrupper och åldrar som
	omfattas av övergångsbestämmelser. (Åldrar i kursivt infördes
	2020)

Födelseår	2018	2019	2020	2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027
1952	66	67
1953	65	66	67	68
1954	64	65	66	67	68
1955	63	64	65	66	67	68	69
1956	62	63	64	65	66	67	68	69
	61				65
1957	61	62	63	64	65	66	67	68	69
1958		61	62	63	64	65	66	67	68	69
1959				62	63	64	65	66	67	68
1960					62	63	64	65	66	67
1961							63	64	65	66
1962								63	64	65
1963										64

4.3Pensionsrelaterade åldersgränser i skatte- och avgiftssystemet

Flera av åldersgränserna i skatte- och avgiftssystemet utgår från en norm om att pensionering sker vid 65 års ålder. Pensionsrelaterade åldersgränser finns bland annat i reglerna om förhöjt grundavdrag samt i reglerna om skyldighet att betala socialavgifter och allmän löneavgift.

Förhöjt grundavdrag

Bestämmelserna om det förhöjda grundavdraget för personer som har fyllt 65 år finns i 63 kap. 3 a § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL. Regleringen innebär att det förhöjda grundavdraget uppgår till grund- avdragsbeloppet enligt 63 kap. 3 § med tillägg av ett särskilt belopp som anges för vissa inkomstintervall.

Någon form av grundavdrag har funnits i skattelagstiftningen sedan lång tid tillbaka. Avdraget har ett fördelningspolitiskt syfte och avser främst att lindra beskattningen för låginkomsttagare. Sedan den 1 januari 2009 finns även ett så kallat förhöjt grundavdrag. Det förhöjda grundavdraget syftar till att förbättra de ekonomiska villkoren för personer som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år. 65-årsgränsen för det förhöjda grundavdraget motiverades med att den genomsnittliga åldern för uttag av ålderspension var ca 65 år och i princip inte hade ändrats trots ökande medellivslängd. Sammantaget understeg den genomsnittliga disponibla inkomsten för pensionärer den genomsnittliga disponibla inkomsten för personer under 65 år. Mot denna bakgrund ansågs det angeläget att åtgär- der vidtogs för att förbättra den ekonomiska situationen för ålders- pensionärer (prop. 2008/09:38 s. 9 och 10).

Avdrag för egenavgifter i vissa fall

Ersättningar som ska beskattas som inkomst av tjänst ger i vissa fall, bl.a. beträffande hobbyinkomster, upphov till en skyldighet att betala egen- avgifter till socialförsäkringarna m.m. Bestämmelsen innebär att avdrag får göras med dels ett schablonavdrag på inkomsten under beskattnings- året, dels med under året påförda egenavgifter. Schablonavdraget återförs till beskattning påföljande år. Schablonavdraget ska göras med högst

25procent av underlaget. Avdraget ska dock vara högst 20 procent om den skattskyldige antingen vid beskattningsårets ingång fyllt 65 år eller då inte fyllt 65 år men under hela året fått hel ålderspension eller dött under året. Avdraget ska återföras till beskattning det följande beskattningsåret.

Socialavgifter för personer som fyllt 65 år

Socialförsäkringssystemet finansieras främst av socialavgifter. Social- avgifter tas ut i form av arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Arbetsgivar- avgifter betalas av arbetsgivare och egenavgifter betalas främst av den som bedriver aktiv näringsverksamhet. Utöver socialavgifterna tas även allmän löneavgift ut. Bestämmelserna om löneavgiften finns i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, förkortad LAL. Allmän löneavgift ska betalas av dem som ska betala arbetsgivaravgifter och egenavgifter på samma sätt och på samma underlag som gäller för socialavgifterna.

Av 2 kap. 27 § socialavgiftslagen (2000:980), förkortad SAL, framgår att på ersättning till personer som vid årets ingång har fyllt 65 år betalas bara ålderspensionsavgift och alltså inga andra socialavgifter. Motsva- rande regel för egenavgifter finns i 3 kap. 15 § SAL. Lön och annan ersätt- ning till anställda som vid årets ingång har fyllt 65 år och är födda efter 1937 är pensionsgrundande, men inte förmånsgrundande i övrigt i social- försäkringssystemet. För personer som är födda efter 1937 och som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år betalar arbetsgivaren därför endast ålderspensionsavgift. Den som driver aktiv näringsverksamhet betalar själv sina socialavgifter i form av egenavgifter. För aktiva näringsidkare som är 65 år eller äldre vid beskattningsårets ingång och är födda efter 1937 gäller att de endast betalar ålderspensionsavgiften.

Skälet för åldersgränserna i 2 kap. 27 § och 3 kap. 15 § SAL är att social- avgifter bara ska tas ut på inkomster som grundar rätt till socialförsäkrings- förmåner. Denna regel har alltså en koppling till de socialför- säkringsförmåner som en individ kan ha rätt till eftersom utgångspunkten är att socialavgifter ska tas ut för att finansiera de sociala trygghetssy- stemen.

Den som ska betala arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. SAL ska också som ovan nämnts betala allmän löneavgift. Avgiften beräknas på det underlag som gäller för arbetsgivaravgifter (1 § LAL). Även den som ska betala egenavgifter enligt 3 kap. SAL ska betala allmän löneavgift. Avgiften beräknas på det underlag som gäller för egenavgifter (2 § LAL). Någon särskild redovisning av den allmänna löneavgiften görs inte utan den ingår som en av alla delavgifter som en arbetsgivare eller enskild näringsidkare i regel ska betala. Av 1 § andra stycket LAL följer att allmän löneavgift inte ska betalas för ersättningar till sådana personer som avses i 2 kap. 27 § SAL. Enligt 2 § LAL gäller motsvarande för den som bara ska betala

Prop. 2021/22:181

Prop. 2021/22:181 ålderspensionsavgift enligt 3 kap. 15 § SAL. Detta innebär att allmän löneavgift inte betalas för personer som vid årets ingång har fyllt 65 år.

Egenavgifter för personer som fyllt 65 år

På ersättning för arbete till personer som vid årets ingång har fyllt 65 år ska arbetsgivaren som ovan nämnts bara betala ålderspensionsavgiften (2 kap. 27 § SAL). Även om en anställd har tagit ut full ålderspension men sedan arbetar vidare, ska den som ger ut ersättning för arbete alltså ändå betala fulla arbetsgivaravgifter fram till det år mottagaren fyller 66 år. Här finns en viktig skillnad mot reglerna för egenavgifter. Även den som inte har fyllt 65 år ska nämligen i vissa fall bara betala ålderspensionsavgiften och inte de övriga delavgifterna och inte heller den allmänna löneavgiften. Det gäller för den som hela året haft hel ålderspension enligt socialför- säkringsbalken och den som någon del av året haft hel sjukersättning eller hel aktivitetsersättning enligt samma balk (3 kap. 16 § SAL). Vid beräk- ning av egenavgifter ska enligt 3 kap. 18 § SAL avdrag göras med 7,5 procent av avgiftsunderlaget, dock högst med 15 000 kronor per år. Avdraget får inte medföra att avgifterna understiger ålderspensions- avgiften enligt 13 §.

Detta gäller dock bara till den del avgiftsunderlaget utgörs av avgifts- pliktig inkomst av näringsverksamhet, om den del av avgiftsunderlaget som utgörs av avgiftspliktig inkomst av näringsverksamhet överstiger 40 000 kronor, och om den avgiftsskyldige vid ingången av beskattningsåret inte har fyllt 65 år och inte bara ska betala ålderspensionsavgiften enligt 16 §.

5Förslag för höjda pensioner och ett längre arbetsliv

5.1Åldersgränserna för inkomstgrundad ålderspension samt inkomstpensionstillägg

5.1.1Åldersgränsen för när inkomstgrundad ålderspension tidigast kan lämnas

Regeringens förslag: Åldersgränsen för när inkomstgrundad ålders- pension tidigast kan lämnas ska höjas från 62 till 63 år 2023. Från och med 2026 ska åldersgränsen knytas till riktåldern för pension genom en reglering som anger att pension tidigast kan lämnas från och med tre år före den månad då den försäkrade uppnår riktåldern för pension.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna, däribland

Ekonomistyrningsverket, Pensionärernas riksorganisation (PRO), Riks- förbundet PensionärsGemenskap (RPG), Svenska KommunalPension- ärernas Förbund (SKPF) och SPF Seniorerna (vilka svarat gemensamt och nedan benämns pensionärsförbunden) samt Inspektionen för social-

försäkringen (ISF), tillstyrker förslaget eller har inga invändningar mot det. Pensionsmyndigheten tillstyrker förslagets inriktning men har vissa synpunkter på förslagets utformning.

Flera remissinstanser, däribland ISF, framhåller att höjda åldersgränser också kräver åtgärder i fråga om arbetsmiljö och kompetensutveckling, och för att motverka åldersdiskriminering på arbetsmarknaden. ISF anför även att en höjd lägsta uttagsålder minskar valfriheten för dem som vill gå i pension tidigt. LO-TCO Rättsskydd anför att ett förlängt arbetsliv förut- sätter en rad olika åtgärder och att en bättre ordning därför hade varit att avvakta höjda åldersgränser till dess att det klargjorts vilka övriga åtgärder som är möjliga att genomföra.

Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) anser att en höjning av den nedre uttagsåldern är problematisk ur ett fördelnings- perspektiv då den inte tar hänsyn till individuella förutsättningar. Ett alter- nativ till en höjd uttagsålder vore att förbättra informationen om de eko- nomiska konsekvenserna av ett tidigt pensionsuttag.

Flera remissinstanser, däribland Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) och pensionärsförbunden, framför att tillräckliga pensionsnivåer även förutsätter att dagens pensionsavgift höjs.

Landsorganisationen i Sverige (LO) avstyrker förslaget och anser att man först måste genomföra andra nödvändiga förändringar såsom höjda pensionsavsättningar, ändrade regelverk för sjukersättning, ökade möjlig- heter för omställning, ökade resurser till arbetsmiljöarbete och åtgärder avseende anställningsformer och arbetstider innan den lägsta pensions- åldern kan höjas.

Skälen för regeringens förslag: För att pensionsnivåerna ska kunna upprätthållas när medellivslängden ökar behöver arbetslivet förlängas. Ett förlängt arbetsliv behövs också för att säkerställa finansieringen av vår välfärd. Regeringen delar Pensionsgruppens syn i denna fråga. Inkomst- pensionssystemets konstruktion innebär att den enskilde själv betalar mer- kostnaden för en tidig pensionering och tillgodogörs vinsten av ett upp- skjutet pensionsuttag genom att pensionen blir lägre respektive högre. För pensionssystemets finansiering saknas därför anledning att ha någon åldersgräns för uttag av pension. Det finns dock flera andra argument för att ha en nedre åldersgräns när ålderspension kan lämnas och att denna åldersgräns höjs när medellivslängden i samhället ökar. ISF anför att en höjd lägsta uttagsålder minskar valfriheten för dem som vill gå i pension tidigt.

Det viktigaste argumentet för att ha en nedre åldersgräns är att ett beslut om att lämna arbetslivet allt för tidigt kan leda till betydande begräns- ningar i personens ekonomiska trygghet senare under tiden som pensionär. Det kan många gånger vara svårt för en enskild individ att helt överblicka de långsiktiga konsekvenserna för den egna ekonomin av att välja en tidig pensioneringstidpunkt. Med en fortsatt ökad medellivslängd riskerar de som går tidigt i pension att efter några år upptäcka att deras pensionsnivå är låg i förhållande till andra pensionärers, de förvärvsaktiva och i relation till vad som behövs för att ge en godtagbar ekonomisk standard. Att inte ändra den lägsta åldersgränsen i takt med ökad medellivslängd blir därmed allt mer orimligt och regeringen anser därför att även den lägsta åldern för uttag av pension bör knytas till riktåldern.

Prop. 2021/22:181

Prop. 2021/22:181	Ett annat viktigt argument för en höjd nedre åldersgräns är att om många
	lämnar arbetslivet tidigt minskar avgifts- och skatteinkomsterna till den
	offentliga sektorn. Även de demografiska utmaningarna för samhället i
	stort kan då förväntas öka. Kvinnor och män behöver därför arbeta längre
	för att bidra till en uthållig finansiering av välfärden.
	Bland andra LO avstyrker förslaget eftersom de menar att vissa grupper
	inte kommer att orka arbeta ytterligare ett år före pension. Andra remiss-
	instanser framhåller vikten av att det även vidtas åtgärder för att yrkes-
	grupper med slitsamma arbeten ska kunna förlänga sina arbetsliv.
	Regeringen har förståelse för att det inom vissa yrkesgrupper finns
	arbetstagare som redan i dag har svårt att orka arbeta fram till den lägsta
	pensionsåldern. I likhet med vad som anges i pensionsöverenskommelsen
	anser regeringen att arbetsmiljörelaterade åtgärder måste övervägas konti-
	nuerligt för att uppnå ett hållbart arbetsliv. I februari 2021 beslutade rege-
	ringen om en arbetsmiljöstrategi för 2021–2025 (skr. 2020/21:92). Arbets-
	miljöstrategin är utarbetad med utgångspunkt i den föregående strategin
	och med beaktande av slutsatserna i Statskontorets utvärdering. Strategin
	innehåller fyra delmål: ett hållbart arbetsliv, ett hälsosamt arbetsliv, ett
	tryggt arbetsliv och en arbetsmarknad utan brott och fusk. Till skillnad från
	den tidigare strategin får myndigheterna på arbetsmiljöområdet i uppdrag
	att ta fram åtgärdsplaner och ett större inflytande över utformningen av
	åtgärder för att genomföra strategins innehåll.
	Regeringen inrättade 2018 en ny myndighet på området, Myndigheten
	för arbetsmiljökunskap (Mynak). Mynak är ett nationellt kunskapscentrum
	för frågor om arbetsmiljö. Myndigheten har till uppgift att ansvara för
	kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning samt utvärdering och analys
	i syfte att bidra till att kunskap om arbetsmiljö kommer till användning i
	praktiken.
	Regeringen delar Pensionsgruppens bedömning att ett förlängt arbetsliv
	förutsätter åtgärder som spänner över flera politikområden. Ett hållbart
	arbetsliv förutsätter bland annat utbildnings- och arbetsmarknadsre-
	laterade åtgärder som förbättrar möjligheterna för vidareutbildning och
	karriärväxling.
	Regeringen lämnade därför förslag om höjda åldersgränser för rätt till
	studiemedel och studiestartsstöd (prop. 2020/21:122). Avsikten med dessa
	höjningar är att förbättra möjligheterna att vidareutbilda sig eller omskola
	sig högre upp i åldrarna. Lagändringarna gäller för studiemedel och studie-
	startsstöd som lämnas från och med den 1 januari 2022. Därutöver har
	regeringen beslutat om en lagrådsremiss med förslag om att införa ett nytt
	offentligt omställningsstudiestöd. Syftet är att förbättra förutsättningarna
	för personer med arbetslivserfarenhet att finansiera studier som kan stärka
	deras ställning på arbetsmarknaden. Detta är en del av regeringens
	omställningspaket för långsiktigt förbättrad flexibilitet, omställnings-
	förmåga och trygghet på arbetsmarknaden, som har sin grund i en princip-
	överenskommelse mellan parter på arbetsmarknaden från hösten 2020.
	I syfte att verka för ett mer inkluderande och åldersoberoende synsätt i
	arbetslivet inrättade regeringen 2018 en delegation för främjande av äldre
	arbetskraft (dir. 2018:83). Delegationen överlämnade sitt slutbetänkande
	(SOU 2020:69) den 1 november 2020. Arbetet tas vidare genom Kansliet
	för ett hållbart arbetsliv som inrättades av regeringen i september 2021.
88	Syftet med kansliet är att förbättra möjligheterna för ett längre och hållbart

arbetsliv. Kansliet ska presentera förslag på prioriterade områden senast den 31 maj 2022. Slutredovisning ska ske den 31 augusti 2024.

Några remissinstanser kommenterar att vissa grupper inte kommer att orka arbeta ytterligare ett år innan pension. Regeringen har i budgetpro- positionen för 2022 aviserat införandet av en så kallad trygghetspension. Förslaget innebär att kraven för att beviljas sjukersättning sänks under de sista fem åren före riktåldern uppnås. Syftet är att personer som är utslitna inte ska tvingas ta ut sin ålderspension i förtid av hälsoskäl och därmed få lägre pensionsutbetalningar resten av livet. I budgetpropositionen för 2022 föreslog regeringen vidare avseende rätten till sjukpenning att den som har uppnått den ålder då inkomstgrundad ålderspension tidigast kan lämnas ska undantas från bedömningen mot normalt förekommande arbete och i stället få sin arbetsförmåga fortsatt bedömd mot arbete hos den befintliga arbetsgivaren eller annat lämpligt arbete som är tillgängligt för honom eller henne. Undantaget ska gälla fram till den tidpunkt då den försäkrade tidigast kan ta ut garantipension. Lagen trädde i kraft 1 februari 2022.

Flera remissinstanser, däribland TCO och pensionärsförbunden, framför att tillräckliga pensionsnivåer inte uppnås endast genom att förlänga arbetslivet utan att dagens pensionsavgift också måste höjas. Pensions- gruppen har i pensionsöverenskommelsen konstaterat att höjda pensions- avgifter inte är ett alternativ till ett förlängt arbetsliv. I det längre perspek- tivet är det dock av stor betydelse för pensionsnivåerna, pensionssystemet och samhället i övrigt att pensionsavgiften är på rätt nivå. Pensionsgruppen är överens om att pensionsnivåerna primärt måste upprätthållas genom ett längre arbetsliv, men att det samtidigt för pensionerna, pensionssystemet och samhället är av betydelse att avgiften i pensionssystemet är på rätt nivå. Pensionsavgiftens nivå ska därför analyseras vidare. Regeringen anser att en höjning av pensionsavgiften är ett viktigt steg för att säkra långsiktigt trygga och höjda pensioner.

Forte för fram att ett alternativ till höjd lägsta uttagsålder vore att förbättra informationen om de ekonomiska konsekvenserna av ett tidigt uttag. Pensionsmyndigheten bedriver redan i dag en omfattande informat- ionsverksamhet. Trots de omfattade informationsinsatser som har skett över tid har emellertid inte pensionsåldern påverkats nämnvärt. Denna synpunkt redovisas och bemöts utförligare i prop. 2018/2019:133.

Tillgänglig forskning visar inte bara att vi blir allt äldre utan också att äldre i allmänhet är friskare och därför orkar och vill arbeta längre. För att kunna upprätthålla pensionsnivåerna anser regeringen att åldersgränsen för när inkomstgrundad ålderspension tidigast kan lämnas bör höjas och anpassas till den ökade medellivslängden. Åldersgränsen bör, som Pensionsgruppen har kommit överens om, höjas stegvis och i ett första steg höjdes den därför från 61 till 62 år 2020 (prop. 2018/2019:133, bet. 2019/20:SfU5, rskr. 2019/20:10). Regeringen föreslår att den lägsta åldern för uttag av inkomstgrundad pension, i enlighet med pensionsöverens- kommelsen, ska höjas från 62 till 63 år 2023 och från och med 2026 knytas till riktåldern för pension.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 56 kap. 3 § SFB.

Prop. 2021/22:181

Prop. 2021/22:181 5.1.2

Arvsvinsterna inom inkomstpensionssystemet

Regeringens förslag: Åldersgränsen för arvsvinstfaktorer ska höjas från 61 till 62 år från och med 2023.

Från och med 2026 ska arvsvinstfaktorerna knytas till riktåldern för pension.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har yttrat sig särskilt

över förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Arvsvinster tilldelas de försäkrade genom att pensionsbehållningen vid varje årsskifte multipliceras med en födelseårsspecifik arvsvinstfaktor. Tilldelningen sker enligt två olika metoder beroende på den försäkrades ålder. Åldersgränserna för arvsvinst- tilldelning är anpassade till åldersgränsen för när inkomstgrundad ålders- pension tidigast kan lämnas vid 62 års ålder. Arvsvinster efter personer som har avlidit före det år de skulle ha fyllt 61 år fördelas året därpå till de kvarlevande med samma födelseår som de avlidna. Dessa arvsvinster benämns faktiskt uppkomna arvsvinster. För den som är 61 år eller äldre baseras arvsvinstfaktorerna i stället på den officiella livslängdsstatistiken för befolkningen, så kallade demografiskt beräknade arvsvinster. Det innebär att för ett enda år, det år den försäkrade fyller 61 år, tilldelas dubbla arvsvinster. De består dels av de faktiskt uppkomna, dels av de demo- grafiskt beräknade arvsvinsterna.

Åldersgränsen när inkomstgrundad ålderspension tidigast kan lämnas föreslås nu höjas från 62 till 63 år, se vidare avsnitt 5.1.1. För att ålders- gränserna för arvsvinsttilldelning även fortsatt ska vara anpassade till och ligga ett år före den lägsta uttagsåldern föreslår regeringen att de nu aktuella åldersgränserna för arvsvinsttilldelning ska höjas från 61 till 62 år och när riktåldern träder i kraft ska åldersgränsen följa riktåldern. Försla- get innebär att varje årskull även fortsättningsvis kommer att tilldelas dubbla arvsvinster endast för en ålder och vid ett tillfälle.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 62 kap. 12, 13 och 15–17 §§ SFB.

5.1.3Omräkning av inkomstpension vid tidigt uttag

Regeringens förslag: Åldersgränsen för omräkning av inkomstpension vid uttag före 65 års ålder (tidigt uttag) ska höjas från 65 till 66 år 2023 och från och med 2026 utgöras av riktåldern för pension.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har inga syn-

punkter på förslaget. Ekonomistyrningsverket (ESV) och Myndigheten för delaktighet tillstyrker förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Inkomstpensionen beräknas genom att individens pensionsbehållning divideras med det så kallade delningstalet. Delningstalet ska återspegla den genomsnittliga återstående livslängden vid den ålder pensionen börjar lyftas enligt aktuell befolkningsstatistik.

Vid pensionsuttag före det år den sökande fyller 65 år bestäms pensions- beloppet utifrån ett preliminärt delningstal beräknat med samma livs- längdstabeller som för de demografiska arvsvinstfaktorerna. Det år pens- ionären uppnår 65 års ålder räknas pensionen om med ett fastställt delning- stal. Dessa delningstal använder samma livslängdstabeller som arvsvinst- faktorerna för 65 år eller äldre. I bestämmelsen i 62 kap. 44 § socialför- säkringsbalken, förkortad SFB, regleras vid vilken ålder skiftet från preli- minära till fastställda delningstal ska ske. Det föranleder i dag en omräk- ning av pensionsbeloppet vid 65-årsåret om ett pensionsuttag har skett i åldrarna 61–64 år.

Regeringen föreslår att 65-årsgränsen när ett fastställt delningstal ska tillämpas ska höjas till 66 år 2023 och från 2026 utgöras av den fastställda riktåldern för pension. Det innebär även att, likt för arvsvinsterna, de preliminära delningstalen för en åldersgrupp kommer att beräknas utifrån den femåriga livslängdstabellen för året före det år den försäkrade uppnått åldern för tidigaste uttag av allmän pension.

Skälet till att samma livslängdstabell ska användas för åren mellan lägsta pensionsålder och uppnådd riktålder är att minska antalet omräkningar av pensionen. Med de föreslagna reglerna sker omräkningen precis som i dag endast en gång, vid övergången från preliminära till fastställda delningstal. Övergångsbestämmelserna och särregleringen för riktåldern i 2 kap. 10 c § SFB innebär att omräkningen endast sker en gång. De som är födda 1958 kommer, enligt gamla regler, att använda livslängdstabellen för perioden 2013–2017 när delningstalen beräknas för pensionsuttag i 61–65 års ålder. Däremot omfattas de födda 1958 av den höjda riktåldern så de fastställda delningstalen som används vid ett pensionsuttag som 66 år eller äldre beräknas med livslängstabeller för perioden 2018–2022. De som är födda 1958 och som tog ut pensionen tidigare än så får pensionen omräknad med de fastställda delningstalen vid 66 års ålder enligt de nya reglerna som träder i kraft den 1 januari 2023.

Genom förfarandet att använda samma livslängdstabeller för en ålders- grupps preliminära delningstal minskas inte pensionen förrän vid omräk- ningen med de fastställda delningstalen. Det liknar således det nuvarande tillvägagångssättet.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 62 kap. 44 § SFB.

Prop. 2021/22:181

Prop. 2021/22:181 5.1.4

Inkomstindex och medel-PGI

Regeringens förslag: Den övre åldersgränsen för inkomstindex ska anpassas till och följa de föreslagna höjningarna av åldersgränserna för pensionssystemets grundskydd.

Den nuvarande 64-årsgränsen för inkomstindex ska höjas till 65 år 2023 och från och med 2026 knytas till riktåldern på så sätt att inkomst- index ska visa förändringen av de pensionsgrundande inkomsterna för dem som under året har fyllt minst 16 år men ännu inte har uppnått riktåldern för pension. När en gällande riktålder ändras ska den nya rikt- åldern tillämpas första gången vid beräkningen av det inkomstindex som ska gälla två år efter ändringen av riktåldern.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. I promemorian lämnas inte något förslag om hur beräkningen av inkomst- index ska göras när en gällande riktålder ändras.

Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har inga syn- punkter på förslaget. Ekonomistyrningsverket (ESV), Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) och Myndigheten för delaktighet tillstyrker för- slaget. Pensionsmyndigheten förordar att förslaget inte genomförs. Myndigheten anser att förslaget att successivt höja åldersgränsen i inkomstmåttet för inkomstindexet när riktåldern höjs bidrar till ökad komplexitet utan att medföra tillräcklig nytta.

Skälen för regeringens förslag: Varje år räknas de försäkrades intjänade pensionsbehållning om med förändringen av inkomstindex, även de utgående pensionerna styrs genom följsamhetsindexeringen av inkomstindex. Inkomstindex återspeglar utvecklingen av den genom- snittliga pensionsgrundande inkomsten (PGI) för personer med PGI i åld- rarna 16–64 år och inkluderar även inkomstgrundad sjuk- och aktivitets- ersättning och inkomst över intjänandetaket.

Pensionsåldersutredningen (SOU 2013:25) ansåg att den övre ålders- gränsen, 64 år, inte borde följa riktåldern eftersom detta skulle medföra en sänkning av indexet. Sänkningen skulle vara tillfällig för det år regeljuste- ringen sker och bero på att medelinkomsten sjunker i högre åldrar. Denna tillfälliga sänkning går dock att undvika genom att höjningen av den övre åldersgränsen sker med en eftersläpning av två år och om åldersgränsen höjs samtidigt i både nämnaren och täljaren. Formeln för inkomstindex presenteras nedan.

It	= It-1 * ut-1 / ut-2	inkomstindex
ut	= Yt / Nt	genomsnittlig pensionsgrundande inkomst
t		kalenderår
It		inkomstindex år t
Yt		summa pensionsgrundad inkomst år t utan
		takbegränsning för personer 16–64 år, efter
		avdrag för allmän pensionsavgift
Nt		antal personer 16–64 år som har pensions-
		grundande inkomst år t

	Genom eftersläpningen på två år får man med den fulla beteendeför-
92	ändring som skett för dem som har påverkats av den höjda riktåldern.
92

Genom att höja den övre åldersgränsen i nämnaren och täljaren vid samma Prop. 2021/22:181 tidpunkt mäts genomsnittsinkomsten i samma åldersintervall i både

nämnaren och täljaren.

Generellt sett minskar den pensionsgrundande inkomsten nära pensions- åldern. Skälen till detta är bl.a. att fler jobbar deltid innan och ibland efter pensionsbeslutet och att de som avslutar sin anställning vid pensioneringen inte har ett helt kalenderårs inkomst det år de går i pension. Detta innebär dock inte per automatik att utvecklingen, dvs. förändringen mellan åren, blir lägre. Det är därmed inte entydigt att utvecklingstakten blir lägre när en ålder läggs till. Av tabell 5.2 framgår att skillnaden på utvecklingstakten är väldigt liten såväl när 16–64 år jämförs med 16–65 år som med 16–63 år.

Tabell 5.1		Utveckling mellan åren medel-PGI, procent

Ålder	2016	2017	2018	2019
16–64	2,79	3,08	2,84	3,02
16–63	2,80	3,08	2,84	3,02
16–65	2,82	3,09	2,86	3,03

Källa: Pensionsmyndigheten

Pensionsmyndigheten anser att förfarandet att successivt höja ålders- gränsen i inkomstmåttet för inkomstindexet när riktåldern höjs bidrar till ökad komplexitet utan att medföra tillräcklig nytta. Myndigheten menar att skillnaden mellan de olika åldrarna är försumbar och att ingen löpande förändring därför behöver göras av åldersgränserna med anledning av att riktåldern höjs. Myndigheten anser i stället att man vid behov i framtiden ändrar åldersintervallet vid endast ett tillfälle eller att man helt slopar inkomstgränserna i inkomstmåttet.

Avsikten med inkomstindex är att det ska spegla förändringen av genomsnittlig inkomst från ett år till ett annat för personer i förvärvsaktiv ålder. Det finns därför ett starkt skäl för att höja den övre åldersgränsen i inkomstmåttet. De förslag som redan genomförts (prop. 2018/19:133, bet. 2019/20:SfU5, rskr. 2019/20:10) om införandet av en riktålder och höjd lägsta ålder för uttag av inkomstgrundad pension, samt de förslag som lämnas i denna proposition om att bland annat höja åldersgränserna i kringliggande system syftar alla till att förlänga tiden som förvärvsaktiv. Det är därför viktigt att de åldersgränser som berörs av pensionsålders- höjningarna i så stor utsträckning som möjligt också anpassas till dessa höjningar. Regeringen anser därmed att för att detta även ska speglas i inkomstindex finns det övervägande skäl för att även höja den övre ålders- gränsen i genomsnittsinkomsten. Att som Pensionsmyndigheten förordar endast göra en engångshöjning riskerar att leda till oönskade effekter i och med att valet av tidpunkt för denna höjning blir avgörande för inkomst- indexets utveckling. Det är inte önskvärt att sådana beslut får en avgörande effekt på indexets framtida nivå. När det som här visats är möjligt att genomföra förändringen per automatik är det önskvärt att så sker, vilket också är den gängse hanteringen inom pensionssystemet. Därtill bedöms det som lämpligare att genomföra denna form av successiv förändring i samband med riktåldershöjningar, speciellt om det skulle visa sig finnas

Prop. 2021/22:181 systematiska skillnader mellan utvecklingen av genomsnittsinkomsten mellan olika åldersgrupper.

Pensionsmyndigheten lyfter också att ett alternativ till förslaget och till att bibehålla nuvarande regler är att slopa åldersgränserna och att låta alla inkomster från alla åldrar ingå i inkomstmåttet. Denna proposition behand- lar enbart anpassningarna av åldersgränserna utifrån de justeringar som görs i de pensionsrelaterade åldersgränserna. Frågan om slopande av åldersgränserna i inkomstindex kräver en mer omfattande analys och faller därför utanför arbetet med denna proposition.

Regeringen föreslår därför att den övre åldersgränsen för beräkning av genomsnittsinkomsten i inkomstindex ska knytas till riktåldern på så sätt att inkomstindex ska visa förändringen av de pensionsgrundande inkoms- terna för dem som under året har fyllt minst 16 år men inte har uppnått riktåldern för pension.

Som nämnts ovan minskar risken för en tillfällig sänkning av inkomst- index om en ny högre åldersgräns tillämpas med två års eftersläpning. Av denna anledning föreslås övergångsbestämmelser för höjningen av ålders- gränserna 2023 och 2026 (se avsnitt 7.1). Samma effekt uppstår dock även när en gällande riktålder ändras. Regeringen föreslår därför att när en gällande riktålder ändras ska den nya riktåldern tillämpas första gången vid beräkningen av det inkomstindex som ska gälla två år efter ändringen av riktåldern. För 2026 och 2027 är riktåldern fastställd till 67 år. Om rikt- åldern senare höjs till 68 år, bör alltså 67 år även fortsättningsvis användas vid beräkningen av inkomstindex i ytterligare två år efter höjningen.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 58 kap. 11 § SFB.

5.1.5Pensionsgrundande belopp för barnår och plikttjänstgöring

Regeringens förslag: Åldersgränserna för att tillgodoräknas pensions- grundande belopp för barnår och för att ta emot ett sådant belopp vid överlåtelse samt de övre åldersgränserna vid beräkning av pensions- grundande belopp för plikttjänstgöring och barnår (beräkningsmetod 2) ska höjas från 64 till 65 år 2023 och från och med 2026 knytas till rikt- åldern för pension.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har inga syn-

punkter på förslaget. Ekonomistyrningsverket (ESV), Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) och Myndigheten för delaktighet tillstyrker för- slaget.

Skälen för regeringens förslag: Under småbarnsåren avstår föräldrar ofta helt eller delvis från förvärvsarbete. För att inkomstbortfallet inte ska påverka pensionsutfallet alltför mycket kan en förälder under vissa förut- sättningar tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp (PGB) för barnår. Detta sker enligt tre olika beräkningsmetoder där den metod som ger det, för den enskilde, mest förmånliga resultatet bestämmer beloppets storlek.

PGB för barnår kan tillgodoräknas den förälder som har fyllt högst 64 år Prop. 2021/22:181 under intjänandeåret.

Det finns också möjlighet att vid dödsfall överlåta PGB för barnår till någon annan försäkrad. Beloppet kan överlåtas om mottagaren har fyllt högst 64 år under intjänandeåret.

Regeringen föreslår att de nuvarande 64-årsgränserna för att tillgodo- göras PGB för barnår respektive sådan PGB som kan överlåtas ska höjas till 65 år 2023 och knytas till riktåldern för pension 2026.

Pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring och barnår beräknings- metod 2 beräknas med hjälp av den genomsnittliga pensionsgrundande inkomsten (PGI) för åldrarna 16–64 år. Den skiljer sig dock från den genomsnittsinkomst som används vid beräkningen av inkomstindex genom att det endast är PGI under intjänandetaket som ingår och genom att inkomster från inkomstgrundad sjuk- och aktivitetsersättning inte ingår. PGB för plikttjänstgöring utgör 50 procent av genomsnittsinkomsten. PGB för barnår beräkningsmetod 2 utgör 75 procent av genomsnittsinkomsten.

En höjning av den högre åldersgränsen i beräkningen av genomsnittsin- komsten kan eventuellt få en negativ påverkan på storleken på genom- snittsinkomsten det år riktåldern höjs, eftersom inkomsterna ofta sjunker i högre åldrar. Påverkan på genomsnittsinkomsten bör dock, vilket framgår av tabell 5.2, vara relativt liten. Det medför att även effekten på PGB- beloppen blir liten. Regeringen föreslår därför att även den övre ålders- gränsen för den genomsnittsinkomst som används för att beräkna PGB för plikttjänst och barnår beräkningsmetod 2 ska följa riktåldern.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 60 kap. 18, 30, 41 och 52 §§ SFB.

5.1.6	Förvärvsvillkoret för pensionsgrundande belopp

Regeringens förslag: Åldersgränsen för att uppfylla förvärvsvillkoret
för pensionsgrundande belopp ska höjas från 70 till 71 år 2023. Från
och med 2026 ska åldersgränsen knytas till riktåldern för pension på så
sätt att förvärvsvillkoret ska uppfyllas senast det femte året efter att den
försäkrade uppnår riktåldern för pension.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har inga syn-
punkter på förslaget. Ekonomistyrningsverket (ESV), Inspektionen för
socialförsäkringen (ISF) och Myndigheten för delaktighet tillstyrker för-
slaget.
Skälen för regeringens förslag: Pensionsgrundande belopp ges för
plikttjänstgöring, studier och barnår för att kompensera för det inkomst-
bortfall i pensionshänseende som dessa livshändelser normalt innebär.
Uppkommen pensionsbehållning i form av pensionsgrundande belopp
registreras som latenta belopp i de fall förvärvsvillkoret ännu inte är upp-
fyllt. Villkoret för att de latenta beloppen slutligt ska överföras till indivi-
dens pensionsbehållning är att den försäkrade senast det år han eller hon
fyller 70 år har fått fastställda pensionsgrundande inkomster som vart och
ett av minst fem år uppgått till lägst två gånger det inkomstbasbelopp som		95

Prop. 2021/22:181 gällde för intjänandeåret. Om inte förvärvsvillkoret är uppfyllt vid 70 års

ålder, avregistreras den latenta pensionsbehållningen.

Grundtanken med att höja pensionsåldrarna och åldrarna i kringliggande trygghetssystem är att säkra långsiktigt höjda pensioner genom att skapa bättre förutsättningar och incitament för ett längre arbetsliv. När arbets- livet på detta sätt förlängs bör det också vara möjligt att kunna uppfylla förvärvsvillkoret för pensionsgrundande belopp vid högre ålder. Rege- ringen föreslår därför att den nuvarande 70-årsgränsen ska följa de i övrigt föreslagna höjningarna av åldersgränserna i pensionssystemet. Det innebär att åldersgränsen ska höjas till 71 år 2023 och från och med 2026 knytas till riktåldern.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 62 kap. 38 § SFB.

5.1.7Anpassningar av åldersgränsen för inkomstpensionstillägg

Regeringens förslag: Åldersgränsen för när inkomstpensionstillägg tidigast kan lämnas ska höjas från 65 till 66 år 2023 och från och med 2026 utgöras av riktåldern för pension. Detsamma ska gälla för ålders- gränsen för inkomstpensionstillägg utan ansökan till den som fått hel sjukersättning.

Den ålder som används vid beräkningen av inkomstpensionstillägget ska höjas till 66 år 2023 och från och med 2026 utgöras av riktåldern för pension.

Förslag i Ds 2020:7 överensstämmer i sak med regeringens. I prome- morian föreslås dock inte en följdändring avseende åldersgränsen för inkomstpensionstillägg utan ansökan till den som fått hel sjukersättning.

Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte lämnat några syn- punkter på förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Inkomstpensionstillägget är en ny för- mån som på kort sikt höjer pensionerna. Pensionsgruppens partier är dock överens om att fortsätta diskussioner om en långsiktig gemensam lösning för höjda pensioner inom pensionssystemet (prop. 2020/21:1 utg.omr. 11 s. 36 f.). Inkomstpensionstillägget är tänkt att vara ett tillägg till den inkomstgrundade allmänna ålderspensionen. En förutsättning för att ha rätt till förmånen är följaktligen att den försäkrade tar ut sådan pension. Inkomstpensionstillägg lämnas i dag från 65 år. För att verka för ett längre arbetsliv och för att anpassa inkomstpensionstillägget till de åldersgränser som gäller för övriga förmåner bör åldersgränserna för inkomstpensions- tillägget höjas till 66 år 2023 och utgöras av den fastställda riktåldern för pension från och med 2026.

Inkomstpensionstillägget får lämnas utan ansökan från och med den månad den försäkrade fyller 65 år om den försäkrade fick hel sjuker- sättning omedelbart före den månaden. Denna åldersgräns bör höjas till 66 år 2023 och från och med 2026 utgöras av den fastställda riktåldern för pension.

Försäkringstiden för inkomstpensionstillägget baseras på den försäk- Prop. 2021/22:181 rades arbete och påverkar därmed också inkomstpensionstilläggets storlek.

Enligt bestämmelsen i 74 a kap. 17 § SFB krävs för rätt till fullt inkomst- pensionstillägg (för dem födda 1945 och senare) ett arbetsliv på 40 år. Denna bestämmelse föreslås inte ändras. Dock är ett av syftena med att höja de pensionsrelaterade åldersgränserna att arbetslivet ska förlängas. När de pensionsrelaterade åldersgränserna har höjts och fått genomslag är det därför lämpligt att bedöma om ett helt arbetsliv fortfarande ska anses motsvara 40 år. Regeringen anser därför att utvecklingen bör följas för att kunna utvärdera om det finns behov av att ändra kravet på 40 års försäk- ringstid för rätt till oavkortat inkomstpensionstillägg.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 74 a kap. 7, 8 och 12 §§ SFB.

5.2Åldersgränserna för pensionssystemets grundskydd m.m.

5.2.1Åldersgränserna för garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd

Regeringens förslag: Åldern för när garantipension, bostadstillägg till pensionärer och äldreförsörjningsstöd kan lämnas ska höjas från 65 till 66 år 2023 och från och med 2026 utgöras av riktåldern för pension.

Motsvarande åldersgränser avseende beräkningen av bostadstillägg ska ändras på samma sätt och vid samma tidpunkter.

Promemorians förslag överensstämmer i sak med regeringens förslag. Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har inga syn-

punkter på förslagen.

Bland de remissinstanser som tillstyrker förslagen finns Almega, Inspektionen för Socialförsäkringen (ISF), Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), Lunds universitet och Stats- kontoret. Almega anser att höjda åldersgränser i det allmänna pensions- systemet är en logisk anpassning till att vi lever längre. Statskontoret lyfter fram att dagens 65-årsgräns i många socialförsäkringar och förmåner är en viktig förklaring till att den faktiska pensionsåldern inte har ökat.

Landsorganisationen i Sverige (LO) och Sveriges Kvinnolobby avstyr- ker förslagen. LO avstyrker därför att de anser att innan åldersgränsen för garantipension höjs behöver pensionsavgiften höjas så att det blir möjligt för människor i arbetaryrken att gå i pension utan att vara beroende av garantipension. De menar att dessa personer kommer att vara tvungna att skjuta upp sin pensionsålder till uttagsåldern för garantipension. Sveriges Kvinnolobby påpekar att en stor andel av dem som får garantipension är kvinnor och att de ofta har slitsamma yrken som gör det svårt att förlänga yrkeslivet. Saco DIK ser stora problem med förslagen eftersom medellivs- längden inte ökar för kvinnor med låg utbildningsnivå. De lyfter att just dessa kvinnor ofta har påfrestande arbeten och svårt att arbeta till pens- ionsåldern redan i dag.

Prop. 2021/22:181	Skälen för regeringens förslag: Pensionssystemets grundskydd består
	av garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd. Dessa för-
	måner kan betalas ut tidigast från och med den månad då en försäkrad
	fyller 65 år. Denna åldersgräns har effekten att den stärker den rådande
	normen om en pensionsålder vid 65 år. För att ändra 65-årsnormen inför-
	des i enlighet med pensionsöverenskommelsen begreppet riktålder för
	pension 2020 (prop. 2018/19:133, bet. 2019/20:SfU5, rskr. 2019/20:10).
	Regeringen delar Pensionsgruppens syn att för att riktåldern som begrepp
	ska få genomslag i samhället och kunna ersätta den nuvarande normåldern
	65 år är det nödvändigt att åldersgränserna för pensionssystemets grund-
	skydd anpassas till den medellivslängdsökning som skett sedan pensions-
	reformen genomfördes och att dessa åldersgränser därför bör knytas till
	riktåldern. Vilket också Statskontoret betonar i sitt remissvar.
	LO anför att människor i arbetaryrken kommer att vara tvungna att
	skjuta upp pensionsuttaget till uttagsåldern för garantipension om inte
	avgiften först höjs. Sveriges Kvinnolobby och Saco DIK lyfter att det
	främst är kvinnor som har garantipension och att det ofta är dessa kvinnor
	som har slitsamma yrken och därmed svårt att arbeta till pensionsåldern
	redan i dag. Det är därför svårt för dem att förlänga yrkeslivet ytterligare.
	Det LO, Sveriges Kvinnolobby och Saco DIK framför är att det finns
	grupper, främst kvinnor, i arbetaryrken som i högre grad är beroende av
	garantipension och därmed kommer att behöva skjuta på sitt pensions-
	uttag. De påpekar också att livslängden inte har ökat på samma sätt i just
	dessa grupper över tid.
	I de kartläggningar som Pensionsåldersutredningen gjorde
	(SOU 2013:25, s. 181) framkom det att personer med pensionsinkomster i
	garantipensionsintervallet ofta har arbetat i mindre omfattning än personer
	med högre pensioner. Till exempel var deltidsarbete och avbrott i arbete
	mer förekommande bland personer med garantipension än bland övriga.
	Det är rimligt att fler arbetar längre när vi lever längre. Det skulle kunna
	uppfattas som orättvist om personer som arbetat heltid den största delen
	av livet ska skjuta upp sitt utträde från arbetsmarknaden för att bl.a. finan-
	siera fler pensionärsår för personer som har arbetat deltid och/eller en
	kortare tid av livet. Därtill skulle det också efter hand bli stora kompli-
	kationer i pensionssystemet om 65-årsgränsen för garantipension och
	övriga pensionsförmåner behålls samtidigt som andra åldersgränser höjs i
	takt med riktåldern.
	Vissa grupper har som LO, Sveriges Kvinnolobby och Saco DIK
	påpekar haft en mindre gynnsam livslängdsutveckling än genomsnittet i
	Sverige. En av huvudprinciperna bakom pensionssystemet är att hela
	försäkringskollektivet ska behandlas likformigt trots att vissa grupper
	lever längre eller kortare. Ålderspensionen är i praktiken en försäkring där
	man försäkrar ”risken” för att leva länge. Ett allmänt socialförsäkrings-
	system bygger på att vi alla är försäkrade och delar på risken. Ett exempel
	är att det inte är någon skillnad mellan mäns och kvinnors delningstal trots
	att kvinnor, i medeltal, alltid har haft en högre medellivslängd än män. En
	man och en kvinna med samma intjänandehistorik får alltså samma storlek
	på pensionen trots att kvinnan i genomsnitt kommer att få pensionen utbe-
	tald under en längre tid.
	Regeringen har dessutom i budgetpropositionen för 2022 aviserat infö-
98	randet av en så kallad trygghetspension. Förslaget innebär att kraven för

att beviljas sjukersättning sänks under de sista fem åren före riktåldern. Prop. 2021/22:181 Syftet är precis som LO, Sveriges Kvinnolobby och Saco DIK efterfrågar

just att personer som är utslitna inte av hälsoskäl ska tvingas ta ut sin ålderspension i förtid och därmed få lägre pensionsutbetalningar resten av livet.

Mot bakgrund av det som anförts föreslår regeringen att åldern när garantipension, bostadstillägg till pensionärer och äldreförsörjningsstöd tidigast kan lämnas ska höjas till 66 år från och med 2023 och knytas till riktåldern från och med 2026. På samma sätt ska även motsvarande ålders- gränser som ingår i beräkningsunderlaget för bostadstillägg höjas till 66 år 2023 och knytas till riktåldern 2026.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 67 kap. 4 §, 74 kap. 7 §, 101 kap. 6 §, 102 kap. 16 a, 22, 22 a, 25 a och 29 §§ SFB.

5.2.2Tidigt eller uppskjutet uttag av pension

Regeringens förslag: Åldersgränsen för tidigt eller uppskjutet uttag av pension vid bestämmande av beräkningsunderlaget för garantipension ska höjas från 65 till 66 år 2023 och ska för den som är född 1960 eller senare från och med 2026 utgöras av riktåldern för pension.

Promemorians förslag överensstämmer i sak med regeringens förslag. Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte lämnat några syn-

punkter på förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Garantipension betalas normalt ut från 65 års ålder. Enligt gällande regler ska underlaget för beräkningen av garantipension vara den inkomstpension som skulle ha betalats ut den månad den pensionsberättigade fyller 65 år. Bestämmelsen gäller obero- ende av om inkomstpensionen har tagits ut före eller efter denna tidpunkt. Syftet med bestämmelsen är att garantipensionen inte ska kompensera för den lägre inkomstpensionen som ett tidigt uttag innebär och för att den försäkrade inte ska missgynnas vid ett sent uttag.

Regeringen anser att det är rimligt att detta förhållande gäller även vid höjningen av åldern för uttag av garantipension och föreslår därmed att åldersgränsen vid bestämmande av beräkningsunderlaget för garanti- pension ska höjas från 65 till 66 år 2023 och ska för den som är född 1960 eller senare från och med 2026 utgöras av riktåldern för pension. Detta innebär för den som är född 1960 och som kommer att fylla 66 år under 2026 att beräkningsunderlaget ska bestämmas som om inkomstpensionen hade börjat lyftas den månad då han eller hon uppnår 67 år.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 67 kap. 20–20 c §§ SFB.

Prop. 2021/22:181 5.2.3

Försäkringstid för rätt till garantipension

Regeringens förslag: Den övre gränsen i det åldersintervall inom vilket försäkringstid för garantipension kan tillgodoräknas ska höjas från 64 till 65 år 2023. Från och med 2026 ska försäkringstid för garantipension tillgodoräknas till och med kalenderåret före det år då den pensions- sökande uppnår riktåldern för pension.

Åldersgränsen vid beräkning av försäkringstid vid bosättning i tidigare hemland ska höjas på samma sätt. Åldersgränsen för beräkning av försäkringstid för den som haft rätt till hel sjukersättning ska höjas från 65 till 66 år 2023 och knytas till riktåldern för pension 2026.

Regeringens bedömning: Den nedre gränsen (16 år) i det åldersin- tervall inom vilken försäkringstid för garantipension kan tillgodoräknas bör inte ändras. Föreskriften att försäkringstid för garantipension kan tillgodoräknas med som längst 40 år bör inte ändras. En eventuell juste- ring av försäkringstiden bör dock utredas igen när riktåldern höjs.

Betänkandets förslag och bedömning överensstämmer i sak med regeringens förslag och bedömning om försäkringstid. I betänkandet före- slås i stället för garantipension en grundpension. I betänkandet lämnas inte förslag på följdändringar avseende åldersgränsen vid beräkning av försäk- ringstid vid bosättning i tidigare hemland och åldersgränsen för beräkning av försäkringstid för den som haft rätt till hel sjukersättning.

Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har inga syn- punkter på förslagen och bedömningarna.

Göteborgs kommun, Kungsbacka kommun, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Pensionsmyndigheten, Offentliganställdas förhandlingsråd (OFR), Stockholms universitet och Umeå universitet till- styrker förslagen. Pensionsmyndigheten menar att förslaget bidrar till att förmånerna fortsatt samspelar med varandra och med andra delar av pens- ionssystemet. Myndigheten kommenterar att den nuvarande undre gränsen för tillgodoräknande av försäkringstid samt den maximala försäkrings- tiden är väl förankrade hos pensionärer och pensionssparare och instämmer i betänkandets bedömning att det inte finns skäl att ändra dessa.

Flera remissinstanser, däribland Pensionsmyndigheten och LO ställer sig också positiva till bedömningen att försäkringstid även fortsättningsvis kan tillgodoräknas med som mest 40 år.

Svenskt Näringsliv avstyrker bedömningen om oförändrad kvalifika- tionstid och föreslår i stället att antalet möjliga kvalifikationsår följer för- väntad riktålder.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Den huvudsakliga tanken bakom garantipensionssystemet är att tillför- säkra äldre personer ett grundskydd under förutsättning att de under för- värvsaktiv ålder har haft en rimlig anknytning till Sverige. För rätt till oavkortad garantipension krävs 40 års försäkringstid i Sverige. Den övre åldersgräns en person kan tillgodoräknas försäkringstid för är det år han eller hon fyller 64 år.

100

Garantipensionsutredningens förslag

I sitt delbetänkande (SOU 2019:53) föreslår Garantipensionsutredningen att en ny förmån, grundpension, ska införas och ersätta den nuvarande för- månen garantipension för den som är född 1938 eller senare. Utgångs- punkten för det förslag och den bedömning som görs i Garantipensions- utredningens slutbetänkande (SOU 2020:32) avseende försäkringstidens längd är gjord mot bakgrunden att förslaget om grundpension införs.

Regeringen har ännu inte tagit ställning till Garantipensionsutred- ningens förslag. Dock är den föreslagna grundpensionen och den nu gällande garantipensionen i relevanta delar konstruerad på samma sätt i fråga om tillgodoräknande av försäkringstid. Regeringen anser därför att det förslag och den bedömning som görs avseende försäkringstid i SOU 2020:32 även kan tillämpas vid garantipension. Pensionsmyndigheten gör samma bedömning i sitt remissvar till utredningens slutbetänkande.

Åldersgränser för tillgodoräknande av försäkringstid

Den övre åldersgränsen för tillgodoräknande av försäkringstid är i dag 64 år och den nedre är 16 år. När gränsen för uttag för garantipension höjs, medför det att även den övre gränsen för tillgodoräknande av försäkrings- tid bör höjas. Om den övre gränsen för tillgodoräknande av försäkringstid inte samtidigt höjs, medför det att försäkringstid efter 64 års ålder inte kan tillgodoräknas trots att personer normalt sett anses vara förvärvsaktiva även efter den åldern och då kan tjäna in inkomstgrundad ålderspension som minskar garantipensionen. En sådan bristande överensstämmelse mellan tillgodoräknandet av försäkringstid för garantipension och uttags- åldern för garantipension samt åldersgränsen i beräkningsunderlaget för garantipension är inte önskvärd. Mot bakgrund av det som anförts ovan föreslår regeringen att den övre gränsen i åldersintervallet för tillgodo- räknande av försäkringstid höjs från 64 till 65 år 2023 och knyts till rikt- åldern från 2026 på så sätt att tillgodoräknande av försäkringstid kan ske fram till året före det år då den pensionssökande uppnår riktåldern för pension. Regeringen bedömer att den undre gränsen även fortsättningsvis bör vara 16 år.

Regeringen bedömer vidare att åldersgränserna för beräkning av för- månstid vid bosättning i tidigare hemland samt för den som hade rätt till sjukersättning i form av garantiersättning omedelbart före den månad han eller hon fyllde 65 år bör höjas med ett år 2023 och knytas till riktåldern 2026.

Maximal försäkringstid för garantipension

Historiskt sett har 40 svenska bosättningsår ansetts vara en rimlig avväg- ning i fråga om hur lång tids anknytning som bör krävas för en oreducerad garantipension (prop. 1997/98:152 s. 49). Om den maximala försäkrings- tiden höjs, medför det i dagsläget en skärpning av kravet för att kunna till- godoräknas en oreducerad garantipension. Det skulle innebära att den som tillhör en senare årskull skulle behöva ytterligare ett års försäkringstid än den som hör till en tidigare årskull för att kunna få rätt till full garanti- pension. Därutöver konstaterar Pensionsmyndigheten att den maximala försäkringstiden om 40 år är väl förankrad hos pensionärer och pensions- sparare. Eftersom en ändring skulle göra pensionssystemet mer komplext

Prop. 2021/22:181

101

Prop. 2021/22:181 och då ett bibehållande av regeln inte innebär någon betydande kostnads- ökning bedömer myndigheten att det inte finns skäl att ändra den.

Svenskt Näringsliv avstyrker bedömningen om en oförändrad kvalifi- kationstid och föreslår i stället att antalet möjliga kvalifikationsår följer förväntad riktålder.

Att ha en direkt koppling mellan kvalifikationstiden och riktåldern skulle innebära att det kontinuerligt ställs ökade krav på yngre årskullar för att få rätt till oreducerad garantipension, vilket regeringen inte anser är rimligt. Regeringen bedömer därför att kvalifikationstiden även fortsätt- ningsvis bör vara 40 och en eventuell justering av kvalifikationstiden bör utredas vid de tillfällen då riktåldern höjs.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 67 kap. 8, 11 och 13 §§ SFB.

5.2.4Undantag för personer med ett långt arbetsliv

Regeringens bedömning: En undantagsbestämmelse för fortsatt rätt till garantipension i vissa fall för personer med ett långt arbetsliv kräver ytterligare utredning och bör hanteras i särskild ordning.

Promemorians förslag överensstämmer inte med regeringens bedöm- ning. I promemorian föreslås att en undantagsbestämmelse ska införas som ger fortsatt rätt till garantipension från 65 års ålder i de fall den enskilde uppfyller särskilda förvärvsvillkor.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har lämnat synpunkter på förslaget. Lika många tillstyrker som avstyrker. Flera remissinstanser uttrycker även att mer utredning och konsekvensanalys behövs.

Skälen för regeringens bedömning: Den undantagsregel som föreslås i promemorian kräver ytterligare utredning och kan därför inte hanteras i denna proposition. Av pensionsöverenskommelsen framgår att Pensions- gruppen är överens om att det bör finnas en undantagsregel för personer med ett långt arbetsliv. Personer med minst 44 år i arbetslivet ska även framöver fortsatt ges rätt till garantipension från 65 års ålder. Regeringen delar Pensionsgruppens syn att det är viktigt med en undantagsregel för personer med ett långt arbetsliv. Dock kräver genomförandet av ett sådant förslag ytterligare utredning och det hanteras därför inte inom ramen för denna proposition. Regeringen avser att återkomma med ett sådant förslag, i enlighet med den remitterade promemorian (Ds 2019:2), under 2023.

102

5.3	Anpassning av åldersgränser i angränsande	Prop. 2021/22:181
	socialförsäkringssystem
5.3.1	Sjukpenning m.m.

Regeringens förslag: De pensionsrelaterade åldersgränserna för sjuk-
penning och sjukpenning i särskilda fall, rehabiliteringsersättning,
boendetillägg, sjukpenninggrundande inkomst och smittbärarpenning
ska höjas med ett år 2023 och knytas till riktåldern för pension från och
med 2026.
Åldersgränserna för sjuk- och smittbärarpenning efter 70 års ålder ska
höjas med ett år 2023.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker för-
slagen eller har inget att invända. Flera remissinstanser uttrycker också att
en höjd pensionsålder måste leda till att åldersgränserna i socialförsäk-
ringssystemen höjs, däribland Företagarna, Lunds universitet, Offent-
liganställdas förhandlingsråd (OFR) och Saco. Pensionsmyndigheten
framhåller att de föreslagna åldershöjningarna är nödvändiga för att upp-
rätthålla logiken mellan pensionssystemet och socialförsäkringssystemet i
övrigt samt åstadkomma ett demografiskt hållbart pensionssystem och
övriga socialförsäkringssystem.
Svenskt Näringsliv avstyrker eftersom de anser att signalvärdet av
höjningar av åldersgränser i kringliggande försäkringssystem är ytterst
begränsat och att den enda säkra konsekvensen är att det leder till ökade
kostnader.
Skälen för regeringens förslag
En utgångspunkt för Pensionsgruppens överenskommelse och förslagen
som lämnas i denna proposition är att när medellivslängden ökar i sam-
hället behöver fler personer arbeta längre för att få en ekonomiskt godtag-
bar nivå att leva på som pensionär. När nuvarande åldersgränser i pens-
ionssystemet höjs bör därför också åldersgränserna i närliggande social-
försäkringssystem höjas för att understödja övergången till ett förlängt
arbetsliv. Svenskt Näringsliv avstyrker detta eftersom de anser att signal-
värdet av höjningarna av åldersgränserna i kringliggande försäkrings-
system är ytterst begränsat. Regeringen anser, i likhet med Pensions-
gruppen och många av de remissinstanser som har uttalat sig i frågan, att
ett längre arbetsliv förutsätter att äldre som är kvar i arbetskraften under
förvärvsaktiv ålder också ska omfattas av ett rimligt försäkringsskydd.
Regeringen anser därför att det är av stor vikt att även åldersgränserna i
kringliggande socialförsäkringssystem höjs och knyts till riktåldern.
Sjukpenning och sjukpenning i särskilda fall
Sjukpenning kan lämnas till en försäkrad vars arbetsförmåga är nedsatt
med minst en fjärdedel på grund av sjukdom. För sjukpenning gäller i dag
att när den försäkrade har fått sjukpenning för 180 dagar, efter ingången
av den månad när han eller hon fyllde 65 år, får Försäkringskassan besluta
att sjukpenning inte längre ska lämnas. Regeringen föreslår att regeln		103

Prop. 2021/22:181

104

ändras 2023 så att ett sådant beslut får fattas när sjukpenning lämnats i 180 dagar efter ingången av den månad då han eller hon fyllde 66 år. Från 2026 föreslår regeringen att regeln ändras så att ett sådant beslut i stället får fattas när sjukpenning lämnats i 180 dagar efter ingången av den månad då den försäkrade uppnådde riktåldern för pension.

För sjukpenning gäller vidare att för tid efter ingången av den månad då den försäkrade fyllt 70 år får sjukpenning lämnas under högst 180 dagar. I syfte att stärka försäkringsskyddet för dem som väljer att fortsätta arbeta längre upp i åldrarna efter det att anställningsskyddet har upphört föreslår regeringen att den nuvarande övre åldersgränsen för sjukpenning och smittbärarpenning efter 70 år höjs till 71 år 2023, men inte knyts till rikt- åldern för pension.

Sjukpenning i särskilda fall kan lämnas till en person som har haft tids- begränsad sjukersättning under maximal tid enligt de övergångsregler som infördes i samband med att den tidsbegränsade sjukersättningen avskaf- fades eller som har haft aktivitetsersättning till och med den månad han eller hon fyllde 30 år och som har en låg eller ingen sjukpenninggrundande inkomst. Sjukpenning i särskilda fall lämnas längst till och med den månaden före den när den försäkrade fyller 65 år. Regeringen föreslår att åldersgränsen anpassas så att sjukpenning i särskilda fall från 2023 lämnas längst till och med månaden före den när den försäkrade fyller 66 år och från 2026 knyts till riktåldern för pension och lämnas längst till och med månaden före den när den försäkrade uppnår riktåldern för pension.

Rehabiliteringsersättning och rehabiliteringspenning i särskilda fall

Rehabiliteringsersättning kan lämnas till en försäkrad som är sjukskriven och deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering. Rehabiliteringsersättning kan lämnas i två olika former, dels rehabiliteringspenning som i princip ska täcka den inkomstförlust som uppstår när en försäkrad deltar i arbetslivs- inriktad rehabilitering dels det särskilda bidraget som ska täcka kostnader i samband med rehabilitering.

Rehabiliteringsersättning lämnas i dag längst till och med månaden före den när den försäkrade fyller 65 år. Regeringen föreslår att rehabiliterings- ersättning från 2023 ska kunna lämnas längst till och med månaden före den när den försäkrade blir 66 och från 2026 längst till och med månaden före den när den försäkrade uppnår riktåldern för pension. Rehabilite- ringspenning i särskilda fall kan lämnas till en person som har haft tidsbe- gränsad sjukersättning under maximal tid enligt de övergångsregler som infördes i samband med att den tidsbegränsade sjukersättningen avskaffa- des eller som har haft aktivitetsersättning till och med månaden han eller hon fyllde 30 år och som har en låg eller ingen sjukpenninggrundande inkomst. Det som gäller för rehabiliteringsersättning i detta avseende gäller även i fråga om rehabiliteringspenning i särskilda fall.

Boendetillägg

Boendetillägg kan lämnas till personer som har haft tidsbegränsad sjuker- sättning enligt de övergångsregler som infördes i samband med att den tidsbegränsade sjukersättningen avskaffades eller som har haft aktivitets- ersättning till och med månaden han eller hon fyllde 30 år och som får sjukpenning, sjukpenning i särskilda fall, rehabiliteringspenning eller

rehabiliteringspenning i särskilda fall. Boendetillägget kan därmed lämnas Prop. 2021/22:181 längst till och med månaden före den när den försäkrade fyller 65 år.

Regeringen föreslår att åldersgränsen anpassas så att boendetillägg från 2023 kan lämnas längst till och med månaden före den när den försäkrade fyller 66 år och från 2026 knyts till riktåldern för pension och lämnas längst till och med månaden före den när den försäkrade uppnår riktåldern för pension.

Sjukpenninggrundande inkomst

Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) är det inkomstunderlag som används vid beräkningen av bland annat sjukpenning och föräldrapenning.

SGI-skydd innebär att den försäkrade har rätt att bibehålla sin sjuk- penninggrundande inkomst för tid då han eller hon avbryter eller inskrän- ker sitt förvärvsarbete i vissa särskilt angivna situationer.

Om den försäkrade återfår arbetsförmågan efter en period då den försäk- rade helt eller delvis har fått sjukersättning, aktivitetsersättning eller liv- ränta, kan den försäkrade få tillbaka sin tidigare SGI.

Om en försäkrad får tjänstepension i form av ålderspension eller därmed likställd pension ska en SGI fastställas endast om den försäkrade har ett förvärvsarbete som beräknas pågå under minst sex månader i följd.

Bestämmelsen om SGI-skydd gäller i dag för tid före 65 års ålder, för möjligheten att återfå tidigare SGI sträcker sig åldersgränsen till och med månaden före den när den försäkrade fyller 65 år och för rätt till en fast- ställd SGI vid tjänstepension är åldersgränsen satt till före utgången av den månad den försäkrade fyller 65 år. Regeringen föreslår att reglerna ändras så att åldersgränserna höjs med ett år 2023 och från 2026 knyts till rikt- åldern för pension.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 26 kap. 17, 18, 22 a och 25 §§, 27 kap. 36 och 37 §§, 28 a kap. 7 §, 31 kap. 4 §, 46 kap. 8 § och 103 c kap. 8 § SFB.

5.3.2	Sjukersättning m.m.

Regeringens förslag: De pensionsrelaterade åldersgränserna för sjuk-
ersättning och bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjuker-
sättning ska höjas med ett år 2023 och knytas till riktåldern för pension
från och med 2026.
Åldersgränserna vid pension utan ansökan respektive före ansök-
ningsmånaden samt Försäkringskassans uppföljning av arbetsförmåga
och Pensionsmyndighetens utredningsskyldighet vid sjukersättning ska
höjas från 65 till 66 år 2023 och från och med 2026 utgöras av riktåldern
för pension.
Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. I
promemorian föreslås dock att försäkringstiden för garantiersättning knyts
till den riktålder som gällde vid försäkringsfallet även för försäkringsfall
före 18 års ålder.
Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker för-
slagen eller har inget att invända. Flera remissinstanser menar att det finns		105

Prop. 2021/22:181

106

behov av att reformera sjukersättningen däribland, Saco DIK, Pensions- myndigheten och Umeå universitet. Landsorganisationen i Sverige (LO) anser att möjligheterna till sjukersättning måste både förlängas och för- bättras och att hänsyn måste tas till bland annat ålder och utbildnings-

bakgrund i bedömningen.

Svenskt Näringsliv avstyrker eftersom de anser att signalvärdet av höj- ningar av åldersgränser i kringliggande försäkringssystem är ytterst begränsat och att den enda säkra konsekvensen är att det leder till ökade kostnader.

Skälen för regeringens förslag

Sjukersättning kan lämnas till personer mellan 19 och 64 år om arbets- förmågan anses vara stadigvarande nedsatt och bedömningen är att inga rehabiliteringsåtgärder kan återskapa arbetsförmågan. Sjukersättning betalas ut till och med månaden före den månad då den försäkrade fyller 65 år.

När nuvarande åldersgränser inom pensionssystemet höjs och knyts till riktåldern i syfte att förlänga arbetslivet bör också åldersgränsen för hur länge sjukersättningen kan betalas ut höjas. Svenskt Näringsliv avstyrker detta eftersom de anser att signalvärdet av höjningarna av åldersgränserna i kringliggande socialförsäkringssystem är ytterst begränsat. Regeringen anser, i likhet med Pensionsgruppen och många av de remissinstanser som har uttalat sig i frågan, att ett längre arbetsliv förutsätter att äldre som är kvar i arbetskraften under förvärvsaktiv ålder också ska omfattas av ett rimligt försäkringsskydd. Det är även viktigt att försäkringsskyddet för långvarigt sjuka följer höjningarna av riktåldern så att dessa personer inte riskerar att stå helt utan försäkringsskydd eller tvingas göra uttag av inkomstgrundad pension före uppnådd riktålder för pension. Regeringen anser därför att det är av stor vikt att även åldersgränserna inom sjuker- sättningen höjs och knyts till riktåldern. Regeringen föreslår att sjuker- sättning från 2023 kan betalas ut till månaden före den månad då den för- säkrade fyller 66 år och att sjukersättning från 2026 kan betalas ut längst till och med månaden före den månad då den försäkrade uppnår riktåldern för pension.

Flera remissinstanser anser att sjukersättningen behöver reformeras, exempelvis bör regelverket ta hänsyn till ålder för dem som inte orkar eller kan arbeta längre upp i åldrarna. Denna proposition behandlar enbart anpassningarna av åldersgränserna utifrån de justeringar som görs i de pensionsrelaterade åldersgränserna. Frågan faller därför utanför arbetet med denna proposition. Regeringen har dock i budgetpropositionen för 2022 aviserat införandet av en så kallad trygghetspension. Förslaget innebär att kraven för att beviljas sjukersättning sänks under de sista fem åren före riktåldern uppnås.

Regeringen föreslår vidare att även åldersgränserna i bestämmelserna om Försäkringskassans uppföljning av arbetsförmåga vid sjukersättning, Pensionsmyndighetens utredningsskyldighet vid sjukersättning samt pension utan ansökan vid hel sjukersättning respektive pension före ansökningsmånaden ska höjas med ett år 2023 och från 2026 knytas till riktåldern för pension. Detsamma ska gälla vid beräkning av bostadstillägg för dessa personer.

Faktisk och framtida försäkringstid för sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning

För rätt till full sjukersättning eller aktivitetsersättning i form av garanti- ersättning krävs 40 års försäkringstid i Sverige. Den övre åldersgränsen en person kan tillgodoräknas försäkringstid för är det år han eller hon fyller 64 år. Försäkringstiden för sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning fastställs både i form av faktisk och framtida försäk- ringstid. Det finns också särskilda bestämmelser när försäkringsfallet har inträffat före det år då den försäkrade fyllde 18 år. Reglerna för garanti- ersättning motsvaras i huvudsak av vad som gäller för garantipensionen i ålders- och efterlevandepensionssystemet. Vid införandet av garantiersätt- ningen konstaterades det att det finns ett stort värde i gemensamma över- gripande principer i de stora trygghetssystemen inom socialförsäkringen (prop. 2000/01:96, s. 107). I avsnitt 5.2.3 görs bedömningen att full för- säkringstid för garantipension även fortsättningsvis ska vara 40 år. Regeringen anser att det fortsatt är av vikt att de övergripande principerna inom de olika socialförsäkringssystemen är gemensamma, därför bör full försäkringstid för garantiersättning även den fortsatt vara 40 år.

Den övre åldersgränsen för tillgodoräknande av försäkringstid för sjuk- ersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning bör anpassas till de höjda pensionsåldrarna. Det innebär att gränsen 64 år höjs till 65 år från och med 2023 för att från och med 2026 anpassas till riktåldern för pension på så sätt att försäkringstid kan tillgodoräknas fram till året före det år då den försäkrade uppnår den vid försäkringsfallet gällande rikt- åldern. Försäkringskassan har underhand fört fram att det ofta kan vara svårt att med större exakthet fastställa tidpunkten för ett försäkringsfall som inträffat innan den försäkrade har fyllt 18 år. En bestämmelse som i stället utgår från den riktålder som gällde när den försäkrade fyllde 17 år skulle underlätta myndighetens hantering samtidigt som en sådan regle- ring inte skulle innebära någon nackdel för den enskilde.

Regeringen instämmer och utformar bestämmelsen i enlighet med Försäkringskassans synpunkt. Regeringen föreslår därför att reglerna för beräkning av faktisk och framtida försäkringstid för rätt till garantier- sättning ska höjas med ett år 2023 och från och med 2026 knytas till rikt- åldern för pension.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 33 kap. 16 och 17 §§, 35 kap. 4, 12, 13 och 15 §§, 56 kap. 4 a, 5 och 8 §§ och 102 kap. 18 § SFB.

Prop. 2021/22:181

107

Prop. 2021/22:181 5.3.3	Arbetsskadelivränta och SGI för försäkrade som
	fått förlängd livränta

Regeringens förslag: Den nuvarande 65-årsgränsen som anger hur länge arbetsskadelivränta kan lämnas ska höjas till 66 år 2023 och från och med 2026 utgöras av riktåldern för pension.

Den nuvarande 65-årsgränsen för när arbetsskadan vid förlängd liv- ränta tidigast ska ha inträffat ska höjas från 65 till 66 år 2023 och från och med 2026 utgöras av riktåldern för pension.

Åldersgränserna för hur länge förlängd livränta till följd av arbets- skada kan lämnas och möjligheten att återfå SGI efter en period med sådan livränta ska höjas från 68 till 69 år 2023.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker för-

slagen eller har inget att invända.

Skälen för regeringens förslag: En arbetsskada är en skada till följd av ett olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet. Den som har drabbats av en arbetsskada kan få olika förmåner genom arbetsskadeförsäkringen. En sådan förmån är arbetsskadelivränta som lämnas om den försäkrade har fått en bestående nedsättning av förmågan att skaffa sig inkomst genom arbete, exempelvis om arbetsskadan inneburit att den försäkrade måste minska sin arbetstid, omskola sig eller byta arbetsuppgifter eller arbete. För att den försäkrade ska få livränta måste inkomstbortfallet uppgå till minst en femtondel av vad han eller hon tjänade före skadan och vara större än en fjärdedel av prisbasbeloppet för det år när livräntan ska börja lämnas. Livräntan syftar till att ersätta förlusten eller nedsättningen av försörj- ningsförmågan. Arbetsskadelivränta lämnas längst till och med månaden före den då den försäkrade fyller 65 år (41 kap. 5 § SFB). Om skadan inträffat den månad den försäkrade fyller 65 år eller senare och en sjuk- penninggrundande inkomst (SGI) kan fastställas, lämnas livränta (så kallad förlängd arbetsskadelivränta) längst till och med månaden före den då den försäkrade fyller 68 år (41 kap. 6 § SFB).

Om den försäkrade får livränta till följd av en arbetsskada som inträffat tidigast den månad då han eller hon fyllde 65 år (förlängd arbetsskade- livränta), gäller att den försäkrade har möjlighet att återfå tidigare SGI efter en period med sådan livränta längst till och med månaden före den när den försäkrade fyller 68 år (26 kap. 22 a och 22 b §§ SFB).

När nuvarande åldersgränser inom pensionssystemet höjs och knyts till riktåldern i syfte att förlänga arbetslivet bör också åldersgränserna i när- liggande socialförsäkringssystem höjas. Svenskt Näringsliv avstyrker detta eftersom de anser att signalvärdet av höjningarna av åldersgränserna i kringliggande försäkringssystem är ytterst begränsat. Regeringen anser att ett längre arbetsliv förutsätter att äldre som är kvar i arbetskraften under förvärvsaktiv ålder också ska omfattas av ett rimligt försäkringsskydd. Det är därför viktigt att även försäkringsskyddet för arbetsskada följer höjning-

108

arna av pensionsåldern så att dessa personer inte riskerar att stå utan för- Prop. 2021/22:181 säkringsskydd.

Regeringen föreslår att regeln ändras 2023, vilket innebär att för arbets- skador som uppkommer innan den försäkrade fyller 66 år ska arbetsska- delivränta som längst kunna beviljas till och med månaden före den för- säkrade fyller 66 år. Från 2026 föreslås att för arbetsskador som upp- kommer före uppnådd riktålder ska arbetsskadelivränta som längst kunna beviljas till och med månaden före den då den försäkrade uppnår riktåldern för pension.

Den tid under vilken den försäkrade har möjlighet att efter 65 års ålder få förlängd arbetsskadelivränta, och därmed även ha möjlighet att återfå sin tidigare SGI, har ett samband med att en arbetstagare enligt lagen (1982:80) om anställningsskydd har rätt att kvarstå i anställningen. Åldern för rätt att kvarstå i anställning höjdes från 67 till 68 år 2020 och höjs från

68 till 69 år 2023 (prop. 2018/19:91, bet. 2018/19:AU12, rskr. 2018/19:276). Regeringen anser att rätten att kvarstå i anställning även fortsättningsvis bör kombineras med en försäkring som under sådan tid täcker eventuella inkomstförluster som förorsakats av arbetsskada. Rege- ringen föreslår därför att åldersgränserna för förlängd arbetsskadelivränta och för möjligheten att återfå tidigare SGI efter en period med sådan liv- ränta ska anpassas till den föreslagna höjningen av åldern för rätten att kvarstå i anställning. Det innebär att åldersgränserna höjs från 68 till 69 år från och med 2023. Regeringen avser att återkomma med förslag om ytterligare justeringar från 2026.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 26 kap. 22 b § och 41 kap. 5 och 6 §§ SFB.

5.3.4Efterlevandepensioner

Regeringens förslag: De pensionsrelaterade åldersgränserna för om- ställningspension, garantipension till omställningspension, garanti- pension till änkepension och änkepensionens 90-procentstillägg ska höjas med ett år 2023 och därefter knytas till riktåldern för pension från och med 2026.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker för-

slaget eller har inget att invända.

Skälen för regeringens förslag

Efterlevandepension fungerar som ett omställningsstöd inom socialför- säkringssystemet till de familjer där en försörjare avlider. Omställnings- pension, garantipension till omställningspension och änkepension i form

109

Prop. 2021/22:181 av 90-procentstillägg lämnas längst till och med månaden före den då den efterlevande fyller 65 år.

Svenskt Näringsliv avstyrker att åldersgränserna i kringliggande försäk- ringssystem ska höjas eftersom de anser att signalvärdet av dessa höjningar är ytterst begränsat och den enda säkra konsekvensen är ökade kostnader. För att åstadkomma ett förlängt arbetsliv och därigenom skapa förut- sättningar för långsiktigt höjda och trygga pensioner är det, såsom har påpekats tidigare, viktigt att inte endast åldersgränserna i pensions- systemet anpassas till det faktum att vi lever allt längre. För att åstad- komma detta behöver även åldersgränserna i kringliggande trygghets- system anpassas. Regeringen föreslår därför att åldern för hur länge för- månerna får lämnas ska höjas till 66 år från och med 2023 och knytas till riktåldern från och med 2026.

Efterlevandepensionens beräkningsunderlag

Reglerna för beräkning av inkomstgrundad efterlevandepension (omställ- ningspension och barnpension) innehåller flera bestämmelser som baserar sig på åldern 65 år. Pensionsbehållningen efter avlidna som var födda 1938 eller senare beräknas olika beroende på om dödsfallet inträffade före eller efter 65 års ålder. Om dödsfallet inträffat efter det år den avlidne fyllde 65 år, ska den avlidnes faktiska pensionsbehållning användas vid beräkning av efterlevandepension. Den faktiska pensionsbehållningen ska räknas om med förändringar av inkomstindex fram till ingången av det år den avlidne fyllde 65 år. Därefter följsamhetsindexeras behållningen till ingången av det år då dödsfallet inträffade.

I de fall där dödsfallet inträffade före 65 års ålder beräknas en antagen pensionsbehållning från och med det år då dödsfallet inträffade till och med det år då den avlidne skulle ha fyllt 64 år. Den avlidnes antagna pens- ionsbehållning beräknas utifrån ett medelvärde av de senaste årens intjänade pensionsrätter som multipliceras med antalet år från döds- fallsåret till det att den avlidne skulle ha fyllt 64 år.

Regeringen föreslår att dessa regler anpassas så att åldern höjs med ett år 2023 och från 2026 knyts till den riktålder som gäller det år den försäk- rade avled.

För rätt till oreducerad garantipension till omställningspension krävs 40 års försäkringstid i Sverige. Reglerna för beräkning av försäkringstid för garantipension till omställningspension innehåller bestämmelser som baseras på att den avlidne skulle ha fyllt 64 år. Exempelvis beräknas den framtida försäkringstiden från det år dödsfallet inträffade fram till när den avlidne skulle fyllt 64 år. Eftersom den framtida försäkringstiden bör spegla samhällets förväntningar på arbetslivets längd föreslår regeringen att dessa regler anpassas så att åldern höjs med ett år 2023 och från 2026 knyts till riktåldern för pension.

I avsnitt 5.2.3 görs bedömningen att full försäkringstid för garanti- pension även fortsättningsvis ska vara 40 år. Eftersom det är av vikt att de övergripande principerna inom de olika socialförsäkringssystemen är gemensamma även fortsättningsvis anser regeringen att full försäkringstid för garantiersättning även den fortsatt bör vara 40 år.

110

Regeringen anser att de åldersgränser gäller för beräkningen av efterle- vandepensionsunderlaget efter avlidna som är födda 1937 och tidigare som

behandlas i 82 kap. 22–26 §§ SFB bör lämnas oförändrade eftersom de har Prop. 2021/22:181 en tydlig koppling till det tidigare ATP-systemet.

Änkepension

Änkepensionen är under utfasning i och med att det, något förenklat, finns ett krav på att man ska ha varit gift i minst fem år före den 31 december 1989. Änkepensionen samordnas med änkans egen ålderspension men det sker med olika avräkningar beroende på om hon är född 1944 och tidigare eller 1945 och senare. För de yngre änkorna innebär det i praktiken att de flesta mister änkepension vid uttag av den egna ålderspensionen medan majoriteten av äldre änkor fick behålla den men till ett mindre belopp. Avräkningen sker vid 65 års ålder oavsett om änkan tagit ut ålderspension eller inte. Även 90-procentstillägget till änkepensionen upphör vid 65 års ålder.

Rätten till 90-procentstillägget regleras i 77 kap. 18 § SFB. I de grund- läggande bestämmelserna för änkor födda 1945 eller senare, 84 kap. 6 §, fastställs hur ersättningen ska beräknas. För tid före den månad då änkan fyller 65 år ska 90-procentstillägget vara 90 procent av det prisbasbelopp som gällde för dödsfallsåret. Regeringen föreslår att 65 års ålder i de ovan nämnda paragraferna höjs till 66 år 2023 och ersätts med riktåldern från och med 2026.

Garantipension till änkepension regleras i lagen (2010:111) om infö- rande av socialförsäkringsbalken, förkortad införandelagen. I 7 kap. 30 och 32 §§ införandelagen anges att rätten till garantipension till änke- pension upphör den månad då änkan fyller 65 år. Det är i dagsläget ett mindre antal änkor som har garantipension till änkepension. Regeringen anser dock att det är principiellt viktigt att denna ålder anpassas till de föreslagna höjningarna av de pensionsrelaterade åldersgränserna. Regeringen föreslår därför att åldersgränsen 65 år höjs till 66 år 2023 och från och med 2026 ersätts med riktåldern för pension.

Även 7 kap. 23 § införandelagen innehåller en relevant 65-årsgräns. Denna bestämmelse reglerar rätten till 90-procentstillägget för de änkor vars make avlidit före den 1 januari 1990. Regeringen föreslår att även denna 65-årsgräns ska höjas till 66 år 2023 och utgöras av riktåldern för pension från och med 2026.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 77 kap. 18 §, 81 kap. 4 och 7 §§, 82 kap. 1, 4, 6–8, 14, 16, 20 och 21 §§, 84 kap. 6 och 16 §§ SFB och 7 kap. 23, 30 och 32 §§ lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

5.3.5	Merkostnadsersättning

Regeringens förslag: Åldersgränserna för rätt till merkostnads-
ersättning ska höjas från 65 till 66 år 2023 och från och med 2026
utgöras av riktåldern för pension.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker för-
slagen eller har inget att invända.		111

Prop. 2021/22:181 Svenskt Näringsliv avstyrker eftersom de anser att signalvärdet av höj- ningar av åldersgränser i kringliggande försäkringssystem är ytterst begränsat och att den enda säkra konsekvensen är att det leder till ökade kostnader. DHR och Independent Living Institute anser att det inte ska finnas ett ålderstak för beviljande av merkostnadsersättning.

Skälen för regeringens förslag: Merkostnadsersättningen avser skäliga kostnader som uppkommer på grund av en persons funktionsnedsättning och som går utöver de kostnader som är normala för personer utan funkt- ionsnedsättning i motsvarande ålder. Merkostnadsersättning uppgår till 30, 40, 50, 60 eller 70 procent av prisbasbeloppet.

När nuvarande åldersgränser inom pensionssystemet ska höjas och knytas till riktåldern i syfte att förlänga arbetslivet bör också ålders- gränserna i närliggande socialförsäkringssystem höjas. Svenskt Näringsliv avstyrker eftersom de anser att signalvärdet av höjningarna av ålders- gränserna i kringliggande försäkringssystem är ytterst begränsat. Rege- ringen anser att äldre som är i förvärvsaktiv ålder också ska omfattas av ett rimligt försäkringsskydd. Det är därför viktigt att även åldersgränserna för rätt till merkostnadsersättning följer höjningarna av pensionsåldern så att dessa personer inte riskerar att stå utan socialförsäkringsskydd.

DHR och Independent Living Institute anser att det inte ska finnas något ålderstak för beviljande av merkostnadsersättning. Denna proposition behandlar enbart anpassningarna av åldersgränserna utifrån de justeringar som görs i de pensionsrelaterade åldersgränserna. Frågan faller därför utanför arbetet med denna proposition.

Eftersom merkostnadsersättningen har en stark koppling till övriga socialförsäkringsförmåner föreslår regeringen att åldersgränsen 65 år ska höjas till 66 år 2023 och utgöras av riktåldern för pension från och med 2026.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 50 kap. 4 § SFB.

	5.3.6	Assistansersättning och personlig assistans

	Regeringens förslag: Åldersgränserna för assistansersättning och
	personlig assistans ska anpassas till och följa de föreslagna höjningarna
	av åldersgränserna för pensionssystemets grundskydd.
	De nuvarande åldersgränserna ska höjas från 65 till 66 år 2023 och
	därefter utgöras av riktåldern för pension från och med 2026.

	Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
	Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker för-
	slagen eller har inget att invända.
	Svenskt Näringsliv avstyrker eftersom de anser att signalvärdet av höj-
	ningar av åldersgränser i kringliggande försäkringssystem är ytterst
	begränsat och att den enda säkra konsekvensen är att det leder till ökade
	kostnader.
	DHR är positiva till höjningen av åldersgränserna i de funktionshinders-
	specifika stöden, men menar samtidigt att stöden ska kunna beviljas så
112	länge individer är i arbetslivet. Lunds universitet delar uppfattningen att

det är positivt att assistansersättning kan beviljas högre upp i åldrarna, och anser samtidigt att det inte bör finnas en övre åldersgräns för att bevilja eller utöka stödet. Independent Living Institute anser att det inte alls ska finnas ett ålderstak för beviljande av assistansersättning. Arbetsgivar- föreningen KFO (numera en del av Fremia) anser att rätten till och om- fattningen på assistansersättningen inte ska begränsas av att en person upp- nått riktåldern för pension.

Skälen för regeringens förslag: Personlig assistans kan ges till perso- ner som tillhör personkretsen som anges i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortad LSS, och som till följd av stora och varaktiga funktionsnedsättningar behöver hjälp med andning, sin personliga hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funkt- ionshindrade. Den som behöver hjälp med dessa behov i genomsnitt mer än 20 timmar per vecka har rätt till assistansersättning enligt SFB. I SFB regleras att den som fyllt 65 år endast kan få assistansersättning om han eller hon haft ersättningen tidigare eller om ansökan har lämnats till För- säkringskassan senast dagen före 65-årsdagen och därefter beviljats. Antalet timmar får inte utökas när personen fyllt 65 år. Motsvarande reglering finns i 9 b § LSS.

När den aktuella lagstiftningen infördes angavs att det inte var möjligt att bygga upp ett system som innebär att rätten till personlig assistans och assistansersättning skulle gälla oavsett den enskildes ålder. Rätten till per- sonlig assistans begränsades därför till personer som inte uppnått allmän pensionsålder, 65 år. År 2001 förändrades lagstiftningen vilket gjorde det möjligt att få behålla assistansersättningen om den var beviljad före 65 års ålder.

Arbetsgivarföreningen KFO, Lunds universitet, DHR och Independent Living Institute menar samtliga att ålderstaket i merkostnadsersättningen bör justeras ytterligare eller helt tas bort. Denna proposition behandlar enbart anpassningarna av åldersgränserna utifrån de justeringar som görs i de pensionsrelaterade åldersgränserna. Frågan faller därför utanför arbetet med denna proposition.

Svenskt Näringsliv avstyrker förslaget eftersom de anser att signalvärdet av höjningarna av åldersgränserna i kringliggande försäkringssystem är ytterst begränsat.

För att åstadkomma ett förlängt arbetsliv och därigenom skapa förutsätt- ningar för långsiktigt höjda och trygga pensioner är det, såsom har påpe- kats tidigare, viktigt att inte endast åldersgränserna i pensionssystemet anpassas till det faktum att vi lever allt längre. För att åstadkomma detta behöver även åldersgränserna i kringliggande trygghetssystem anpassas, så även på det kommunala området. Regeringen föreslår därför att ålders- gränsen för personlig assistans enligt SFB och LSS höjs till 66 år 2023 och knyts till riktåldern från 2026.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 51 kap. 8 och 10 §§ SFB och i 9 b § LSS.

Prop. 2021/22:181

113

Prop. 2021/22:181 5.3.7

Bilstöd

Regeringens förslag: De pensionsrelaterade åldersgränserna för bil- stöd ska höjas med ett år 2023 och utgöras av riktåldern för pension från 2026.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker för-

slagen eller har inget att invända.

Arbetsgivarverket menar att det är orimligt att knyta bilstöd till rikt- åldern. Arbetstagare som är i anställning bör kunna behålla, eller vid nyanställning få, bilstöd under tid i anställning. DHR är positiva till höj- ningen av åldersgränserna i de funktionshindersspecifika stöden, men menar samtidigt att stöden ska kunna beviljas så länge individer är i arbetslivet.

Skälen för regeringens förslag: Bilstöd kan lämnas till en försäkrad som på grund av sitt eget eller sitt barns varaktiga funktionshinder har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller att anlita allmänna kommunikationer. Det finns totalt fyra grupper som bilstöd kan lämnas till och av dem är det de två första grupperna som påverkas av pensionsål- dershöjningarna:

1.en försäkrad som är under 65 år och är beroende av ett fordon för att genom arbete få sin försörjning eller ett väsentligt tillskott till sin för- sörjning, eller för att genomgå arbetslivsinriktad utbildning eller genomgå rehabilitering under vilken han eller hon får rehabiliterings- ersättning eller aktivitetsstöd enligt föreskrifter som meddelas av rege- ringen,

2.en försäkrad som är under 65 år och, efter att ha beviljats bidrag enligt 1, har beviljats sjukersättning eller aktivitetsersättning.

Såväl Arbetsgivarverket som DHR anser att bilstödet ska kunna beviljas så länge individen är i arbetslivet. Denna proposition behandlar enbart anpassningarna av åldersgränserna utifrån de justeringar som görs i de pensionsrelaterade åldersgränserna. Frågan faller därför utanför arbetet med denna proposition.

Svenskt Näringsliv avstyrker eftersom de anser att signalvärdet av höj- ningarna av åldersgränserna i kringliggande försäkringssystem är ytterst begränsat. Regeringen anser att äldre som är i förvärvsaktiv ålder ska om- fattas av ett rimligt försäkringsskydd. För att få del av bilstödet krävs att en person är beroende av ett fordon för sin försörjning. Det är då också rimligt att möjligheten att få stödet sträcker sig fram till den ålder då en person kan få såväl inkomstpension som ta del av pensionssystemets grundskydd. För personer som har sjukersättning är det rimligt att åldern för rätt till bilstöd även följer åldersgränsen för sjukersättning.

Regeringen föreslår därför att den övre åldersgränsen för att få bilstöd ska höjas till 66 år 2023 och knytas till riktåldern från 2026.

114

Lagförslag	Prop. 2021/22:181
Förslaget medför ändringar i 52 kap. 10 § SFB.

5.3.8 Bidrag till arbetshjälpmedel

Regeringens bedömning: Åldersgränsen för hur länge bidrag till arbetshjälpmedel kan lämnas bör höjas och anpassas till de föreslagna ändringarna av åldersgränsen för rätten att kvarstå i anställning enligt lagen om anställningsskydd.

Det innebär att åldersgränsen bör höjas från 68 till 69 år 2023.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker

bedömningen eller har inget att invända.

Arbetsgivarverket menar att det är orimligt att knyta bidrag till arbets- hjälpmedel till rätten att kvarstå i anställningen enligt lagen om anställ- ningsskydd. Arbetstagare som är i anställning bör kunna behålla, eller vid nyanställning få, bidrag till arbetshjälpmedel under tid i anställning.

Skälen för regeringens bedömning: Enligt 2 § förordningen (1991:1046) om bidrag till arbetshjälpmedel får bidrag lämnas till arbets- givaren eller den försäkrade och avse kostnaden för

1.att köpa eller, om det är ekonomiskt mera förmånligt, att hyra sådana arbetshjälpmedel eller anordningar på arbetsplatsen som behövs för att den försäkrade ska kunna utföra sitt arbete,

2.expertundersökningar i ärenden om sådana anpassningsåtgärder som avses i 1, och

3.att reparera arbetshjälpmedlet.

Bidraget kan enligt 7 § i förordningen betalas ut till och med månaden före den då den försäkrade fyller 68 år. Åldersgränsen får anses följa dagens 68-årsgräns för rätten att kvarstå i anställning enligt 32 a § lagen (1982:80) om anställningsskydd, den så kallade las-åldern. Åldern för rätt att kvarstå i anställning höjdes från 67 till 68 år 2020 och höjs från 68 till 69 år 2023 (prop. 2018/19:91, bet. 2018/19:AU12, rskr. 2018/19:276). När las-åldern höjdes från 67 till 68 år 2020 höjdes också åldersgränsen för bidrag till arbetshjälpmedel.

Regeringen anser att åldersgränsen för bidrag till arbetshjälpmedel även fortsättningsvis bör följa las-åldern. Åldersgränsen bör därför höjas till 69 år 2023.

115

Prop. 2021/22:181 5.4	Anpassningar av åldersgränserna i övriga
	trygghetssystem
5.4.1	Anställningsskydd

Regeringens bedömning: Åldersgränserna för rätten att kvarstå i anställning enligt anställningsskyddslagen bör knytas till riktåldern för pension från och med 2026. Utformningen behöver analyseras vidare.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker

bedömningen eller har inget att invända.

Offentliganställdas Förhandlingsråd (OFR) anser att det är viktigt att riktåldern inte blir högre än las-åldern.

Skälen för regeringens bedömning: Åldersgränserna för rätten att kvarstå i anställning enligt lagen (1982:80) om anställningsskydd har i enlighet med pensionsöverenskommelsen anpassats till förslagen i Ds 2019:2 avseende 2020 och 2023. För 2020 har åldern höjts från 67 till 68 år och från 2023 höjs åldern från 68 till 69 år (prop. 2018/19:91, bet. 2018/19:AU12, rskr. 2018/19:276).

OFR anser att det är viktigt att riktåldern inte blir högre än las-åldern. Regeringen instämmer och anser att las-åldern bör anpassas till riktåldern när den ändras. Regeringen bedömer att åldersgränserna för rätten att kvarstå i anställning bör knytas till riktåldern från och med 2026, men att den närmare utformningen av en sådan anpassning behöver analyseras vidare.

5.4.2Arbetslöshetsförsäkringen

Regeringens förslag: Åldersgränserna för rätten till arbetslöshets- ersättning och rätten att bli medlem i en arbetslöshetskassa samt åldern då medlemskapet upphör utan uppsägning ska höjas från 65 till 66 år 2023 och utgöras av riktåldern för pension enligt socialförsäkrings- balken från och med 2026.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker för-

slaget eller har inget att invända.

Svenskt Näringsliv avstyrker att en riktålder införs i arbetslöshetsför- säkringen eftersom de anser att signalvärdet av höjningar av åldersgränser i kringliggande försäkringssystem är ytterst begränsat och att den enda säkra konsekvensen är att det leder till ökade kostnader.

Arbetsförmedlingen och Inspektionen för arbetslöshetsersättningen (IAF) är positiva till ambitionen om att förlänga arbetslivet, men påpekar att det finns åldersgränser i de arbetsmarknadspolitiska programmen som är kopplade till pensionsåldern, men som inte har omnämnts i prome- morian. Arbetsförmedlingen konstaterar att det med undantag för arbets- löshetsförsäkringen och insatser för nyanlända inte framgår om även arbetsmarknadspolitiska förordningar i övrigt kommer att omfattas av de höjda åldersgränser som föreslås för socialförsäkringssystemet och andra

116

kringliggande trygghetssystem. Arbetsförmedlingen efterlyser därför ett klargörande från regeringen.

Skälen för regeringens förslag: Arbetslöshetsersättning betalas ut enligt de villkor som anges i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. Villkoren för medlemskap i en arbetslöshetskassa framgår av lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor. Båda lagarna innehåller åldersgränser vid 65 år. Rätten till arbetslöshetsersättning upphör enligt 22 § lagen om arbetslöshetsförsäkring vid månadsskiftet före den månad när den arbets- löse fyller 65 år. Enligt 34 § lagen om arbetslöshetskassor upphör rätten att bli medlem vid månadsskiftet före den månad då den som ansöker om medlemskap fyller 65 år. Enligt 36 § samma lag upphör medlemskapet i en arbetslöshetskassa utan uppsägning den dag medlemmen fyller 65 år. Vid införandet av åldersregleringen angavs att ålderspensionärer av prin- cipiella, administrativa och ekonomiska skäl inte bör tillhöra arbetslös- hetsförsäkringen när deras försörjning är tillfredställande ordnad genom olika former av ålderspension (se prop. 1973:56 s. 195).

Svenskt Näringsliv avstyrker eftersom de anser att signalvärdet av höj- ningarna av åldersgränserna i arbetslöshetsförsäkringen är ytterst begränsat.

Syftet med att införa en riktålder för pension är att bryta normen att 65 år betraktas som en förutbestämd pensionsålder och att därigenom förmå fler personer att arbeta längre upp i åldrarna. För att uppnå detta föreslår regeringen i denna proposition bland annat att åldersgränserna för pens- ionssystemets grundskydd ska höjas och att åldersgränserna därefter ska knytas till riktåldern för pension. Åldersgränserna för rätten till arbetslös- hetsersättning och medlemskap i en arbetslöshetskassa har en tydlig och naturlig koppling till pensionssystemets pensionsåldersnorm. Regeringen anser att kopplingen mellan regelverken bör bibehållas och föreslår därför att åldersgränserna ska höjas med ett år 2023 och från 2026 knytas till rikt- åldern för pension i enlighet med vad som föreslagits avseende ålders- gränserna för pensionssystemets grundskydd.

Arbetsförmedlingen och IAF efterlyser ett klargörande från regeringen om arbetsmarknadspolitiska förordningar kommer att omfattas av de höjda åldersgränserna. Regeringen avser i sedvanlig ordning att se över behovet av förordningsändringar med anledning av denna proposition.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 22 § lagen (1997:238) om arbetslöshets- försäkring, och 34 och 36 §§ lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor.

Prop. 2021/22:181

117

Prop. 2021/22:181 5.4.3

Insatser för nyanlända

Regeringens förslag: Åldersgränserna för att omfattas av lagen om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och lagen om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare ska anpassas till och följa de föreslagna höjningarna av åldersgränserna för pensions- systemets grundskydd.

De övre åldersgränserna ska höjas från 65 till 66 år 2023 och knytas till riktåldern för pension enligt socialförsäkringsbalken från och med 2026.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: De remissinstanser som uttalar sig tillstyrker för-

slaget eller har inget att invända.

Skälen för regeringens förslag: Lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, förkortad etablerings- lagen, reglerar det statliga ansvaret för etableringsinsatser. Arbetsför- medlingen ansvarar enligt lagen för att vissa nyanlända invandrare erbjuds insatser som syftar till att underlätta och påskynda deras etablering i arbets- och samhällslivet. Etableringslagen gäller för vissa nyanlända som har fyllt 20 men inte 65 år.

Lagen (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare innehåller bestämmelser om kommuners ansvar att erbjuda samhällsorientering. Lagen omfattar personer som har fyllt 18 men inte 65 år.

Syftet med att införa en riktålder för pension är att komma bort från att 65 år betraktas som den normala pensionsåldern och därigenom ge fler personer möjlighet att arbeta längre upp i åldrarna. För att uppnå detta föreslår regeringen i denna proposition att åldersgränserna för pensions- systemets grundskydd och kringliggande socialförsäkringssystem höjs och därefter knyts till riktåldern för pension. Regeringen anser att även de övre åldersgränserna för att omfattas av etableringslagen och lagen om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare ska höjas från 65 till 66 år 2023 och knytas till riktåldern för pension från och med 2026.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 1 och 2 §§ lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och 1 a och 2 §§ lagen (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare.

5.4.4Kommunala servicetjänster för äldre

Regeringens förslag: Åldersgränsen för när kommunala service- tjänster får tillhandahållas utan föregående behovsprövning ska höjas från 68 till 69 år.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har yttrat sig särskilt

över förslaget.

118

Skälen för regeringens förslag: Kommuner får inte utan stöd i lag ge understöd till enskilda. Socialtjänstlagen (2001:453) ger kommuner såväl möjlighet som skyldighet att under vissa förutsättningar ge understöd till bland annat äldre.

Den 1 juli 2018 infördes dock en ny bestämmelse i socialtjänstlagen med innebörden att socialnämnden utan föregående behovsprövning får erbjuda hemtjänst till äldre personer. Syftet är att ge de kommuner som så önskar möjligheter att bevilja äldre kvinnor och män insatser inom äldre- omsorg på ett enklare sätt och med större utrymme för delaktighet och självbestämmande (prop. 2017/18:106).

Sedan den 1 januari 2020 har kommunerna möjlighet att utan föregående individuell behovsprövning tillhandahålla servicetjänster åt personer som har fyllt 68 år. Det följer av 2 kap. 7 § lagen (2009:47) om vissa kommu- nala befogenheter. Med servicetjänster avses här tjänster som är avsedda att förebygga skador, olycksfall eller ohälsa och som inte utgör personlig omvårdnad. Det är inte frågan om en skyldighet för kommunerna att till- handahålla nämnda tjänster utan det är kommunerna själva som beslutar om och i så fall vilka tjänster som ska erbjudas, samt för vilka ålders- grupper. Den tidigare 67-årsgränsen motiverades dels av pensions- systemets flexibla pensionsålder med rätt att då kvarstå i anställning till 67 år, dels av att personer upp till 67 års ålder normalt inte har svårt att själva utföra de sysslor som omfattas av begreppet servicetjänster (prop. 2005/06:115 s. 149).

Regeringen anser fortsatt att den nuvarande kopplingen mellan ålders- gränsen för de kommunala servicetjänsterna och rätten att kvarstå i anställ- ning bör bibehållas. Regeringen bedömer vidare att personer upp till 69 års ålder i allmänhet inte har svårt att själva utföra de sysslor som omfattas av begreppet servicetjänster.

Regeringen föreslår därför att åldersgränsen för de kommunala service- tjänsterna ska anpassas till åldersgränsen i lagen (1982:80) om anställ- ningsskydd. Det innebär att åldersgränsen för de kommunala servicetjäns- terna höjs från 68 till 69 år från och med 2023.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 2 kap. 7 § lagen (2009:47) om vissa kommu- nala befogenheter.

Prop. 2021/22:181

119

Prop. 2021/22:181	6	Vissa åldersgränser i skatte- och
		socialavgiftssystemet

	Regeringens förslag: Åldersgränsen för att omfattas av bestämmel-
	serna om förhöjt grundavdrag i inkomstskattelagen ska höjas från 65 till
	66 år 2023 och till 67 år 2026. Även åldersgränsen i bestämmelserna
	om avdrag för debiterade egenavgifter i samma lag ska höjas från 65 till
	66 år 2023 och till 67 år 2026.
		Från och med den 1 januari 2023 ska bara ålderspensionsavgift beta-
	las på avgiftspliktig ersättning enligt socialavgiftslagen till personer
	som vid årets ingång har fyllt 66 år. Från och med den 1 januari 2026
	gäller detta på avgiftspliktig ersättning till personer som vid årets
	ingång har fyllt 67 år. Åldersgränsen i bestämmelserna om avdrag vid
	beräkning av egenavgifter i socialavgiftslagen ska höjas på motsva-
	rande sätt till 66 år 2023 och till 67 år 2026.

		Förslagen i Finansdepartementets promemoria överensstämmer
	delvis med regeringens. I promemorian föreslogs inte höjda åldersgränser
	i bestämmelserna om avdrag för debiterade egenavgifter i inkomstskatte-
	lagen eller i bestämmelserna om avdrag vid beräkning av egenavgifter i
	socialavgiftslagen.
		Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna däribland
	Arbetsgivarverket, Sveriges akademikers centralorganisation (SACO),
	Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och flera kommuner till-
	styrker, avstår från att yttra sig eller har inga synpunkter på förslaget. Flera
	remissinstanser, bl.a. Arbetsgivarverket, Afa Försäkring och flera kommu-
	ner konstaterar att ändringarna är nödvändiga om Pensionsgruppens över-
	enskommelse om t.ex. höjd las-ålder ska kunna genomföras och att det är
	viktigt att arbetslivet förlängs, bl.a. för att klara den framtida kompetens-
	försörjningen. Landsorganisationen i Sverige (LO) påpekar att förbundet
	i nuläget inte ställt sig bakom de höjda åldersgränserna i pensionssystemet.
		Pensionsmyndigheten framför att det kan finnas skäl att avvakta med
	åldershöjningen från 65 år till 66 år avseende såväl skatter som social-
	avgifter och i stället höja skattereglerna till 66 år först när riktåldern höjs
	till 67 år. På så sätt skulle fler arbetstagare få erfarenhet av den lägre
	skatten innan de slutar att arbeta, vilket sannolikt skulle medföra att fler
	skjuter fram sitt utträde ur arbetslivet.
		Region Dalarna avstyrker förslaget eftersom det innebär minskade inci-
	tament för att personer ska arbeta längre.
		LO, Pensionärernas Riksorganisation, Riksförbundet Pensionärs-
	gemenskap, Svenska kommunalpensionärers Förbund och SPF Senio-
	rerna (vilka svarat gemensamt och nedan benämns pensionärsförbunden)
	samt Independent Living Institute avstyrker förslaget om höjd åldersgräns
	för förhöjt grundavdrag. Flera av dessa remissinstanser påpekar vikten av
	att beskattningen av lön och pension är lika oavsett ålder och har invänd-
	ningar mot hur det förhöjda grundavdraget är konstruerat.
		Näringslivets Skattedelegation (NSD) kritiserar förslaget om ändrad
	åldersgräns för arbetsgivaravgiften då det i praktiken innebär höjd arbets-
	beskattning och ökade lönekostnader för företagen. Enligt NSD bör i
120	stället reformer och insatser som säkrar jobb och företagande prioriteras,

något som är särskilt angeläget de närmsta åren då ekonomin lär vara inne i en återhämtningsfas efter coronapandemin.

Skatteverket, Konjunkturinstitutet (KI) och Ekonomistyrningsverket (ESV) påpekar att fler åldersgränser än de som omnämns i promemorian, bör höjas, bl.a. för jobbskatteavdrag och skattereduktion för kommunal fastighetsavgift. Förvaltningsrätten i Malmö framför att även ålders- gränserna i 12 kap. 36 § inkomstskattelagen och 3 kap. 18 § socialavgifts- lagen bör höjas.

ESV framför att förslaget om höjd åldersgräns för förhöjt grundavdrag innebär att skatten år 2023 skulle komma att beräknas på olika sätt bero- ende på om personen i fråga är yngre än 65 år, 65 år, eller äldre än 65 år. Det innebär en ökad komplexitet i skattesystemet som enligt ESV inte är befogad. KI anser att förslaget innebär att skattesystemet blir mindre trans- parent och framför vidare att om inte jobbskatteavdraget justeras för rikt- åldern så ökar komplexiteten i skattesystemet och individer får inte tydliga incitament att handla efter.

Svenska ILO-kommittén beklagar att promemorian inte innehåller någon redogörelse för hur förslagen förhåller sig till Sveriges internationella åta- ganden enligt ratificerade ILO-konventioner.

Skälen för regeringens förslag: Medellivslängden ökar och för att pensionsnivåerna och välfärden ska kunna bibehållas behöver arbetslivet förlängas. Som tidigare har redogjorts för har åldersgränsen för när det som tidigast är möjligt att ta ut den allmänna inkomstgrundade pensionen höjts från 61 till 62 år. I samband med det har även åldersgränsen för rätten att kvarstå i anställning, den s.k. las-åldern, höjts från 67 till 68 år. I denna proposition föreslås att dessa åldersgränser, i enlighet med pensionsöver- enskommelsen, ska justeras ytterligare 2023 och 2026 (se avsnitt 5.1.1). Det föreslås vidare i denna proposition att åldersgränsen för när garanti- pension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd tidigast kan lämnas ska höjas från 65 till 66 år 2023. När åldersgränsen för garantipension justeras är det nödvändigt att angränsande trygghetssystem hänger med, varför det föreslås att även åldersgränsen för hur länge bl.a. sjukersättning och arbetslöshetsersättning kan lämnas ska höjas från 65 till 66 år 2023 (se avsnitt 5.3 och 5.4). År 2026 knyts samtliga åldersgränser till riktåldern (se avsnitt 5.3 och 5.4).

När nuvarande åldersgränser i pensionssystemet höjs för att bryta den rådande pensioneringsnormen vid 65 år bör också vissa åldersgränser i skatte- och socialavgiftssystemet höjas för att understödja övergången till ett förlängt arbetsliv. En sådan höjning bör enligt regeringens mening följa de stegvisa justeringarna av 65-årsgränsen i pensionssystemet och i angränsande trygghetssystem. Pensionsmyndigheten anser att det kan finnas skäl att avvakta och i stället höja skattereglerna till 66 år först när riktåldern höjs till 67 år för att därigenom få fler arbetstagare att känna av skattesänkningen innan arbetstagaren tar beslut om att avsluta arbetslivet. Enligt Pensionsmyndigheten skulle det sannolikt medföra att fler skjuter fram sitt utträde ur arbetslivet. Regeringen anser dock att höjningen av åldersgränserna i skatte- och socialavgiftssystemet tidsmässigt bör följa de stegvisa justeringarna i pensionssystemet och i angränsade trygghets- system.

Region Dalarna avstyrker förslaget och framför att det är viktigt att fler personer deltar i arbetskraften, till exempel genom att fler personer jobbar

Prop. 2021/22:181

121

Prop. 2021/22:181 längre. Detta är viktigt för ett växande skatteunderlag samtidigt som det bidrar till att hantera bristen på arbetskraft. Enligt regionen innebär försla-

	get minskade incitament för att personer ska arbeta längre. Regeringen
	anser dock att de föreslagna ändringarna är nödvändiga om pensions-
	gruppens överenskommelse ska kunna genomföras. Som bl.a. även
	Arbetsgivarverket och Afa Försäkring framfört anser regeringen att det är
	viktigt att arbetslivet förlängs för att klara framtida kompetensförsörjning.
	Några remissinstanser, bl.a. LO, pensionärsförbunden och Independent
	Living Institute, avstyrker förslaget om höjd åldersgräns när det gäller det
	förhöjda grundavdraget. LO framför att all förvärvsinkomst, det vill säga
	lön, näringsinkomst, pension, sjukpenning, arbetslöshetsersättning och
	andra ersättningar ska beskattas på samma sätt och att det förhöjda grund-
	avdraget gör att skatten blir mer lik den för löntagare för dem som har fyllt
	65 år och tar ut pension. LO ser det som en stor brist att det förhöjda grund-
	avdraget innebär att de som tar ut pension före den första januari det år de
	fyller 66 får betala högre skatt på pensionen än vad de skulle fått betala på
	en lika stor lön. Även pensionärsförbunden för fram att beskattning av lön
	och pension av princip bör vara lika oavsett ålder. Dessa förbund är av
	uppfattningen att en höjning av åldersgränsen för förhöjt grundavdrag bör
	övervägas först när alla kan arbeta och ta del av trygghetssystem till minst
	67 års ålder. Enligt deras uppfattning borde den i dag gällande ålders-
	gränsen för det förhöjda grundavdraget i stället sänkas till dess att alla på
	ett realistiskt sätt kan påbörja sitt pensionsuttag vid 67 år eller senare.
	Independent Living Institute anser att regleringen av skattenivåerna behö-
	ver ses över i sin helhet så att det inte är skillnad mellan skatt på arbete
	och pension. Regeringen konstaterar att de synpunkter som förs fram till
	viss del handlar om själva konstruktionen av ett förhöjt grundavdrag och
	hur ett sådant bör utformas. Denna proposition behandlar emellertid enbart
	anpassningarna av åldersgränserna utifrån de justeringar som görs i de
	pensionsrelaterade åldersgränserna. Frågan faller därför utanför arbetet
	med denna proposition.
	Som framförs ovan är regeringen vidare av uppfattningen att höjningen
	i skatte- och socialavgiftssystemet tidsmässigt bör följa justeringarna i
	pensionssystemet och i angränsande trygghetssystem. I avsnitt 5.1.1.
	behandlas frågan om att det inom vissa yrkesgrupper finns arbetstagare
	som redan i dag har svårt att orka arbeta fram till den lägsta pensions-
	åldern.
	Utgångspunkten för förslaget är således att höjningen av åldersgränser i
	skatte- och socialavgiftssystemet ska göras samtidigt som de stegvisa
	justeringarna av 65-årsgränsen i pensionssystemet och i angränsande
	trygghetssystem. Åldersgränsen för att omfattas av bestämmelserna om
	förhöjt grundavdrag i inkomstskattelagen (1999:1229) bör därför höjas
	från 65 till 66 år 2023. År 2026 bör åldersgränsen höjas till 67 år, som är
	riktåldern för pension 2026.
	NSD har kritiserat förslaget om ändrad åldersgräns för arbetsgivar-
	avgiften och framfört att det i praktiken innebär höjd arbetsbeskattning och
	ökade lönekostnader för företagen. Regeringen kan dock konstatera att när
	det gäller socialavgiftssystemet och hur stora socialavgifter som ska beta-
	las, så är en höjning av åldersgränsen direkt föranledd av systemets upp-
	byggnad, eftersom socialförsäkringssystemet främst finansieras av social-
122	avgifter. När de pensionsrelaterade åldersgränserna för bl.a. sjukpenning,

rehabiliteringspenning och sjukersättning ändras och rätten att ta del av dessa trygghetssystem förlängs med ett år, måste också reglerna för finan- siering av trygghetssystemen ändras. Regeringen anser därför att ålders- gränserna ska höjas även i fråga om socialavgifter. Höjningen innebär att från och med den 1 januari 2023 ska bara ålderspensionsavgift betalas på avgiftspliktig ersättning enligt socialavgiftslagen till personer som vid årets ingång har fyllt 66 år. Från och med den 1 januari 2026 gäller detta på avgiftspliktig ersättning till personer som vid årets ingång har fyllt 67 år.

Som beskrivits ovan i avsnitt 4.3 är den allmänna löneavgiften nära kopplad till betalning av socialavgifter. Någon ändring av detta samband bör inte göras. Allmän löneavgift bör därför även fortsättningsvis beräknas på det underlag som gäller för arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Det innebär att när en höjning av åldersgränsen för arbetsgivaravgifter respek- tive egenavgifter genomförs så kommer höjningen att återspeglas i hur länge allmän löneavgift ska betalas.

Några remissinstanser, bl.a. ESV och KI, har fört fram att det även finns andra åldersgränser som bör ändras, exempelvis åldersgränsen i jobb- skatteavdraget. En höjning av 65-årsgränsen för jobbskatteavdraget ligger dock utanför detta lagstiftningsprojekt. Förvaltningsrätten i Malmö påpekar att en följdändring av åldersgränser också bör göras dels i bestäm- melserna om avdrag för debiterade egenavgifter i 12 kap. 36 § inkomst- skattelagen, dels i bestämmelserna om avdrag vid beräkning av egenav- gifter i 3 kap. 18 § socialavgiftslagen. Regeringen instämmer i att dessa åldersgränser gäller för situationer som är likartade dem för vilka en höj- ning föreslagits i inkomstskattelagen respektive socialavgiftslagen i den remitterade promemorian. Åldersgränserna i nämnda bestämmelser bör således höjas på motsvarande sätt 2023 och 2026.

Pensionsmyndigheten och Region Dalarna har lämnat synpunkter som rör sysselsättningseffekterna av förslaget om höjda åldersgränser i skatte- och socialavgiftssystemet. Dessa behandlas i avsnitt 8.2.5.

Svenska ILO-kommittén beklagar att promemorian inte innehåller någon redogörelse för hur förslagen förhåller sig till Sveriges internationella åtaganden enligt ratificerade ILO-konventioner. En redogörelse för hur förslagen om höjda åldersgränser i pensionssystemet förhåller sig till Sveriges internationella åtaganden enligt ratificerade ILO-konventioner finns i avsnitt 8.1.7.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 12 kap. 36 § och 63 kap. 3 a § inkomst- skattelagen samt i 2 kap. 27 § och 3 kap. 15 och 18 §§ socialavgiftslagen.

Prop. 2021/22:181

123

Prop. 2021/22:181	7	Ikraftträdande- och
		övergångsbestämmelser
	7.1	Ändringarna i socialförsäkringsbalken

	Regeringens förslag: Lagändringarna avseende 2023 ska träda i kraft
	den 1 december 2022 och tillämpas första gången för förmåner som
	avser tid från och med den 1 januari 2023. Bestämmelsen om inkomst-
	index i den nya lydelsen ska tillämpas första gången vid beräkning av
	det inkomstindex som ska gälla från och med den 1 januari 2025. Äldre
	föreskrifter ska fortfarande gälla för den som har uppnått respektive
	åldersgräns före den 1 januari 2023. Äldre föreskrifter om försäkrings-
	tid för rätt till garantiersättning gäller fortfarande för försäkringsfall
	som fastställs till tid före den 1 januari 2023. Äldre föreskrifter som
	efterlevandepensionens beräkningsunderlag ska fortfarande gälla om
	dödsfallsåret inträffat före den 1 januari 2023.
	Lagändringarna avseende 2026 ska träda i kraft den 1 december 2025
	och tillämpas första gången för förmåner som avser tid från och med
	den 1 januari 2026. Bestämmelsen om inkomstindex i den nya lydelsen
	ska tillämpas första gången vid beräkning av det inkomstindex som ska
	gälla från och med den 1 januari 2028. Äldre föreskrifter ska fortfarande
	gälla för den som har uppnått respektive åldersgräns före den 1 januari
	2026. Äldre föreskrifter om försäkringstid för rätt till garantiersättning
	ska fortfarande gälla för försäkringsfall som fastställs till tid före den
	1 januari 2026. Äldre föreskrifter om efterlevandepensionens beräk-
	ningsunderlag ska fortfarande gälla om dödsfallet har inträffat före den
	1 januari 2026.

	Promemorians förslag överensstämmer i sak med regeringens förslag.
	I promemorian föreslogs att 35 kap. 4, 12, 13 och 15 §§ avseende
	lagändringen 2026 skulle träda i kraft den 1 januari 2026.
	Remissinstanserna: De flesta remissinstanser har inte lämnat några
	särskilda synpunkter på förslaget. PTK anser att tiden för genomförande
	inte är tillräcklig och föreslår att införandefasen förlängs. PTK föreslår att
	åldersgränserna inte knyts till riktåldern 2026 utan vid ett senare tillfälle.
	Skälen för regeringens förslag: Pensionsöverenskommelsen anger att
	de pensionsrelaterade åldersgränserna i socialförsäkringsbalken ska höjas
	2020, 2023 och 2026. Höjningen 2020 har genomförts (prop. 2018/19:133,
	bet. 2019/20:SfU5, rskr. 2019/20:10). Regeringen föreslår nu att reste-
	rande lagändringar i SFB ska införas i två omgångar, 2023 och 2026.
	PTK invänder mot att åldersgränserna knyts till riktåldern redan 2026.
	Regeringen vill framhålla att tidsplanen för förslagens utformning och
	genomförande har kommunicerats sedan pensionsöverenskommelsen i
	mitten av december 2017 och således har varit känd under en längre tid.
	Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har i vissa fall, särskilt vid
	månadsersättningar, behov av att kunna fatta beslut om ersättning en tid
	före den period ersättningen avser. Exempelvis fattas beslut om ersättning
	för januari månad vanligen redan under föregående månad, det vill säga
	under december. Med hänsyn till detta bör de föreslagna lagändringarna i
124	socialförsäkringsbalken träda i kraft den 1 december 2022 och tillämpas

för förmåner som avser tid från och med den 1 januari 2023 respektive träda i kraft den 1 december 2025 och tillämpas för förmåner som avser tid från och med den 1 januari 2026.

Iavsnitt 5.1.4 föreslås att den nuvarande 64-årsgränsen vid beräkning av inkomstindex ska höjas till 65 år 2023 och därefter knytas till riktåldern för pension 2026. På grund av att medelinkomsten är lägre i högre åldrar innebär en sådan ändring att inkomstindex sänks tillfälligt i samband med att åldersgränsen för inkomstindex höjs. Risken för en tillfällig sänkning minskar dock om en ny högre åldersgräns för inkomstindex tillämpas med två års eftersläpning. Regeringen föreslår därför att det i lagförslag 2.1 och 2.2 ska införas övergångsbestämmelser som innebär att bestämmelsen om inkomstindex i 58 kap. 11 § SFB ska tillämpas första gången vid beräkning av det inkomstindex som ska gälla från och med den 1 januari 2025 respektive den 1 januari 2028.

I propositionen föreslås att de pensionsrelaterade åldersgränserna ska höjas 2023 och knytas till riktåldern för pension 2026. När de pensions- relaterade åldersgränserna höjs finns behov av övergångsbestämmelser. Den som är född 1960 kan enligt nuvarande åldersregler beviljas inkomst- grundad ålderspension från och med den månad under 2022 då han eller hon fyller 62 år. Utan övergångsregler skulle de av dessa personer som inte börjar ta ut sin pension under 2022 fråntas möjligheten till pension när åldersgränsen höjs till 63 år den 1 januari 2023. De skulle då bli tvungna att vänta tills den månad under 2023 när de fyller 63 år. För att undvika en sådan situation anser regeringen att lagstiftningen bör innefatta en över- gångsreglering med innebörden att äldre föreskrifter ska fortsätta att gälla för den som uppnår respektive åldersgräns före den 1 januari 2023. Motsvarande övergångsreglering bör även införas för den som uppnår respektive åldersgräns före den 1 januari 2026. Med respektive åldersgräns avses de åldersgränser som föreslås ändras i lagförslag 2.1 respektive i lagförslag 2.2, dvs åldersgränser för rätten till en ersättning men även andra åldersgränser t.ex. för beräkningsunderlag.

För framtida ändringar av riktåldern finns en bestämmelse i 2 kap. 10 c § SFB som anger att när en gällande riktålder för pension ändras ska en åldersgräns som är knuten till den riktålder som gällde före ändringen fort- sätta att gälla för en försäkrad som före ändringen har uppnått en sådan åldersgräns.

I avsnitt 5.3.2 föreslås att bestämmelserna om försäkringstid vid rätt till sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning ska höjas med ett år 2023 och sedan knytas till riktåldern 2026. Riktåldern för pension ska fastställas årligen, den första riktålder som har fastställts avser 2026. En fastställd riktålder saknas således för tid innan 2026. När sjuk- ersättning beviljas fastställer Försäkringskassan tidpunkten för försäk- ringsfallet. För att hantera ärenden som kan uppstå efter 2026 men där för- säkringsfallet ska fastställas till tid före 2026 samt för att undvika att ersättning behöver räknas om när åldersgränsen höjs 2023 och knyts till riktåldern 2026 föreslås övergångsbestämmelser med innebörden att äldre föreskrifter ska gälla för tid före 2023 respektive 2026.

I avsnitt 5.3.4 föreslås att de pensionsrelaterade åldersgränserna angående efterlevandepensionens beräkningsunderlag ska höjas med ett år 2023 och därefter knytas till riktåldern 2026. Ändringarna innebär att beräkningen av pensionsunderlaget förändras även för redan beslutade

Prop. 2021/22:181

125

Prop. 2021/22:181 efterlevandepensioner. Regeringen anser emellertid att pensionsun- derlaget inte ska behöva beräknas om med anledning av de föreslagna änd- ringarna om dödsfallet har inträffat före den 1 januari 2026. Regeringen föreslår därför att det i lagförslag 2.1 och 2.2 ska införas en övergångs- bestämmelse med sådan innebörd.

7.2Ändringarna i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

Regeringens förslag: Lagändringarna avseende 2023 ska träda i kraft den 1 januari 2023. Äldre föreskrifter ska fortfarande gälla för den som har fyllt 65 år före den 1 januari 2023.

Lagändringarna avseende 2026 ska träda i kraft den 1 januari 2026. Äldre föreskrifter ska fortfarande gälla för den som har fyllt 66 år före den 1 januari 2026.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har yttrat sig särskilt

över förslaget.

Skälen för regeringens förslag: I avsnitt 5.3.6 föreslås att den nuva- rande åldersgränsen för personlig assistans enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade först ska höjas med ett år och därefter knytas till riktåldern för pension. Regeringen anser att ändringarna ska ske samtidigt som åldersgränserna för pensionssystemets grundskydd föreslås ändras. Det innebär att den föreslagna ändringen av åldersgränsen för assistansersättningen från 65 till 66 år ska träda i kraft den 1 januari 2023 och att åldersgränsens anknytning till riktåldern för pension i social- försäkringsbalken ska träda i kraft den 1 januari 2026.

Regeringen anser att det finns behov av en särskild övergångsreglering. Behovet illustreras enklast med ett exempel. Personer födda 1957 kommer 2022 ha rätt till ersättning eller motsvarande fram till 65 års ålder. Utan övergångsreglering skulle dessa individer fråntas rätten till ersättning i de fall de fyller 65 år under 2022, för att därefter på nytt vara berättigade till ersättning några månader senare när åldersgränsen höjs till 66 år 2023. Regeringen föreslår därför att det i den lagstiftning som träder i kraft den 1 januari 2023 och den 1 januari 2026 införs övergångsbestämmelser som innebär att äldre föreskrifter ska fortsätta att gälla för den som har uppnått respektive åldersgräns före lagens ikraftträdande. Det innebär exempelvis att den som fyller 65 år under 2022 och därmed har uppnått den rådande 65-årsgränsen ska fortsätta att omfattas av denna även efter det att ålders- gränsen har höjts till 66 år 2023.

126

7.3	Ändringarna i lagen (1997:238) om	Prop. 2021/22:181
	arbetslöshetsförsäkring

Regeringens förslag: Lagändringarna avseende 2023 ska träda i kraft den 1 januari 2023. Äldre föreskrifter ska fortfarande gälla för den som har fyllt 65 år före den 1 januari 2023.

Lagändringarna avseende 2026 ska träda i kraft den 1 januari 2026. Äldre föreskrifter ska fortfarande gälla för den som har fyllt 66 år före den 1 januari 2026.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har yttrat sig särskilt

över förslaget.

Skälen för regeringens förslag: I avsnitt 5.4.2 föreslås att den nuva- rande åldersgränsen för rätten till dagpenning först ska höjas från 65 till 66 år och därefter knytas till riktåldern för pension. Regeringen anser att ändringarna ska ske samtidigt som åldersgränserna för pensionssystemets grundskydd föreslås ändras. Det innebär att de föreslagna ändringarna av åldersgränserna i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring från 65 till 66 år ska träda i kraft den 1 januari 2023 och att åldersgränsens anknytning till riktåldern för pension ska träda i kraft den 1 januari 2026.

Regeringen anser att det finns behov av en särskild övergångsreglering. Behovet illustreras enklast med ett exempel. Personer födda 1957 kommer 2022 ha rätt till arbetslöshetsersättning fram till 65 års ålder. Utan över- gångsreglering skulle dessa individer fråntas rätten till arbetslöshets- ersättning i de fall de fyller 65 år under 2022, för att därefter på nytt vara berättigade till ersättning några månader senare när åldersgränsen höjs till 66 år 2023. Regeringen föreslår därför att det i den lagstiftning som träder i kraft den 1 januari 2023 och den 1 januari 2026 införs övergångsbe- stämmelser som innebär att äldre föreskrifter ska fortsätta att gälla för den som har uppnått respektive åldersgräns före lagens ikraftträdande. Det innebär exempelvis att den som fyller 65 år under 2022 och därmed har uppnått den rådande 65-årsgränsen ska fortsätta att omfattas av denna även efter det att åldersgränsen har höjts till 66 år 2023.

7.4Ändringarna i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor

Regeringens förslag: Lagändringarna avseende 2023 ska träda i kraft den 1 januari 2023. Äldre föreskrifter ska fortfarande gälla för den som har fyllt 65 år före den 1 januari 2023.

Lagändringarna avseende 2026 ska träda i kraft den 1 januari 2026. Äldre föreskrifter ska fortfarande gälla för den som har fyllt 66 år före den 1 januari 2026.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har yttrat sig särskilt

över förslaget.

127

Prop. 2021/22:181 Skälen för regeringens förslag: I avsnitt 5.4.2 föreslås att de nuvarande åldersgränserna angående rätten att bli medlem i arbetslöshetskassa och när sådant medlemskap upphör utan uppsägning först ska höjas från 65 till 66 år och därefter knytas till riktåldern för pension. Regeringen anser att ändringarna ska ske samtidigt som åldersgränserna för pensionssystemets grundskydd föreslås ändras. Det innebär att de föreslagna höjningarna av åldersgränserna i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor från 65 till 66 år ska träda i kraft den 1 januari 2023 och att åldersgränsernas anknytning till riktåldern för pension ska träda i kraft den 1 januari 2026.

Regeringen anser att det finns behov av en särskild övergångsreglering. Behovet illustreras enklast med ett exempel. Personer födda 1957 kommer 2022 ha rätt till medlemskap i en arbetslöshetskassa fram till 65 års ålder. Utan övergångsreglering skulle dessa individer fråntas denna rätt i de fall de fyller 65 år under 2022, för att därefter på nytt vara berättigade till med- lemskap några månader senare när åldersgränsen höjs till 66 år 2023. Regeringen föreslår därför att det i den lagstiftning som träder i kraft den 1 januari 2023 och den 1 januari 2026 införs övergångsbestämmelser som innebär att äldre föreskrifter ska fortsätta att gälla för den som har uppnått respektive åldersgräns före lagens ikraftträdande. Det innebär exempelvis att den som fyller 65 år under 2022 och därmed har uppnått den rådande 65-årsgränsen ska fortsätta att omfattas av denna även efter det att ålders- gränsen har höjts till 66 år 2023.

	7.5	Ändringarna i skatte- och avgiftslagstiftningen

	Regeringens förslag: Ändringarna i inkomstskattelagen och social-
	avgiftslagen ska träda i kraft den 1 januari 2023 respektive den 1 januari
	2026.
	Ändringarna i inkomstskattelagen ska tillämpas första gången för
	beskattningsår som börjar efter den 31 december 2022 respektive den
	31 december 2025.
	Ändringarna i socialavgiftslagen ska tillämpas första gången för
	ersättning som betalas ut eller uppbärs efter den 31 december 2022
	respektive den 31 december 2025. Omfattar beskattningsåret tid såväl
	före som efter ikraftträdandet ska, om den avgiftsskyldige inte visar
	annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden
	efter den 31 december 2022 respektive den 31 december 2025 som
	svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller
	under denna tid och hela beskattningsåret. Den ändring som rör ålders-
	gränsen för nedsatta egenavgifter ska tillämpas första gången på
	beskattningsår som påbörjas efter den 31 december 2022.

	Förslagen i Finansdepartementets promemoria överensstämmer med
	regeringens.
	Remissinstanserna: Offentliganställdas Förhandlingsråd, OFR till-
	styrker i och för sig de förslag till ändringar i skatte- och socialavgifts-
	systemet som lämnas i promemorian, men anser att ändringarna ska
	beslutas först när riktåldersreformen och de därmed sammanhängande
	ändringarna av de så kallade pensionsrelaterade åldrarna är till fullo
128	genomförd i lagstiftningen. Även tillstyrkandet från Sveriges akademikers

centralorganisation, SACO gäller under förutsättning att höjningarna av Prop. 2021/22:181 åldersgränserna i trygghetssystemen sker samtidigt.

Pensionärernas Riksorganisation, Riksförbundet Pensionärs- gemenskap, Svenska kommunalpensionärers Förbund och SPF Senio- rerna anser att åldersgränserna för förmåner från trygghetssystemen omgående bör höjas till 67 år och att inbetalningar av socialavgifter och allmän löneavgift kan höjas i motsvarande mån när detta har skett.

Övriga remissinstanser har inte yttrat sig särskilt i denna del.

Skälen för regeringens förslag: I avsnitt 5 föreslås att åldersgränserna i pensions- och socialförsäkringssystemen ska höjas 2023 respektive 2026. Regeringen anser i likhet med SACO, men till skillnad från pensionärs- organisationerna att ändringarna i inkomstskattelagen och socialavgifts- lagen bör träda i kraft vid samma tillfälle, dvs. den 1 januari 2023 respek- tive den 1 januari 2026. Dessa tidpunkter för ikraftträdande får också anses överensstämma med vad OFR framfört, eftersom denna proposition även omfattar ändringar av de pensionsrelaterade åldersgränserna.

Ändringarna i inkomstskattelagen bör tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2022 respektive den 31 december 2025.

Ändringarna i socialavgiftslagen bör tillämpas första gången för ersätt- ning som betalas ut eller uppbärs efter den 31 december 2022 respektive den 31 december 2025.

I fråga om egenavgifter sammanfaller normalt beskattningsåret med kalenderåret. Det kan dock förekomma att beskattningsåret av någon anledning, exempelvis vid nystartade verksamheter, omfattar delar av två kalenderår. En särskild övergångslösning behövs därför för det fall beskattningsåret omfattar tid före ikraftträdandet. I dessa fall ska så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter den

31 december 2022 respektive den 31 december 2025 som svarar mot för- hållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret.

7.6Ändringarna i lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter

Regeringens förslag: Lagändringen om höjning av åldersgränsen för de kommunala servicetjänsterna från 68 till 69 år ska träda i kraft den 1 januari 2023.

Äldre föreskrifter ska fortfarande gälla för den som har fyllt 68 år före den 1 januari 2023.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har yttrat sig särskilt

över förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen föreslår i avsnitt 5.4.4 att åldersgränsen för när kommuner får tillhandahålla servicetjänster för äldre utan föregående behovsprövning enligt lagen (2009:47) om vissa kommu- nala befogenheter ska höjas från 68 till 69 år. Som framgår där anser rege- ringen att åldersgränsen bör följa åldern för rätt att kvarstå i anställning

129

Prop. 2021/22:181 enligt lagen (1982:80) om anställningsskydd som ska höjas från 68 till 69 år den 1 januari 2023 (prop. 2018/19:91, bet. 2018/19:AU12, rskr. 2018/19:276). Det innebär att den nu föreslagna lagändringen om höjning av åldersgränsen för de kommunala servicetjänsterna från 68 till 69 år också bör träda i kraft den 1 januari 2023.

130

Regeringen anser att det finns behov av en särskild övergångsreglering. Behovet illustreras enklast med ett exempel. Personer födda 1954 fyller 68 år under 2022 och kan därmed från den tidpunkten beviljas servicetjänster utan föregående behovsprövning. Utan övergångsreglering skulle det från och med januari 2023 inte längre vara möjligt att bevilja dessa individer sådana servicetjänster utan individuell behovsprövning eftersom ålders- gränsen då har höjts till 69 år. Möjligheten återkommer däremot på nytt några månader senare när de berörda fyller 69 år under 2023.

Regeringen föreslår därför att det i den lagstiftning som träder i kraft den

1 januari 2023 införs övergångsbestämmelser med innebörden att äldre föreskrifter ska fortsätta att gälla för dem som har fyllt 68 år före lagens ikraftträdande.

7.7Ändringarna i lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken

Regeringens förslag: Lagändringarna avseende 2023 ska träda i kraft den 1 januari 2023. Äldre föreskrifter ska fortfarande gälla för den som har fyllt 65 år före den 1 januari 2023.

Lagändringarna avseende 2026 ska träda i kraft den 1 januari 2026. Äldre föreskrifter ska fortfarande gälla för den som har fyllt 66 år före den 1 januari 2026.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har yttrat sig särskilt

över förslaget.

Skälen för regeringens förslag: I avsnitt 5.3.4 föreslås att de angivna åldersgränserna avseende änkepension enligt lagen (2010:110) om infö- rande av socialförsäkringsbalken först ska höjas med ett år och därefter knytas till riktåldern för pension. Arbetsgruppen anser att ändringarna ska ske samtidigt som åldersgränserna för pensionssystemets grundskydd föreslås ändras. Det innebär att de föreslagna höjningarna av änkepens- ionens åldersgränser från 65 till 66 år ska träda i kraft den 1 januari 2023 och att åldersgränsernas anknytning till riktåldern för pension i socialför- säkringsbalken ska träda i kraft den 1 januari 2026.

Regeringen anser att det finns behov av en särskild övergångsreglering. Behovet illustreras enklast med ett exempel. Personer födda 1957 kommer 2022 att ha rätt till ersättning eller motsvarande fram till 65 års ålder. Utan övergångsreglering skulle dessa individer fråntas rätten till ersättning i de fall de fyller 65 år under 2022, för att därefter på nytt vara berättigade till ersättning några månader senare när åldersgränsen höjs till 66 år 2023. Regeringen föreslår därför att det i den lagstiftning som träder i kraft den 1 januari 2023 och den 1 januari 2026 införs övergångsbestämmelser som innebär att äldre föreskrifter ska fortsätta att gälla för den som har uppnått

respektive åldersgräns före lagens ikraftträdande. Det innebär exempelvis Prop. 2021/22:181 att den som fyller 65 år under 2022 och därmed har uppnått den rådande

65-årsgränsen ska fortsätta att omfattas av denna även efter det att ålders- gränsen har höjts till 66 år 2023.

7.8Ändringarna i lagen (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare

Regeringens förslag: Lagändringarna avseende 2023 ska träda i kraft den 1 januari 2023. Äldre föreskrifter ska fortfarande gälla för den som har fyllt 65 år före den 1 januari 2023.

Lagändringarna avseende 2026 ska träda i kraft den 1 januari 2026. Äldre föreskrifter ska fortfarande gälla för den som har fyllt 66 år före den 1 januari 2026.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har yttrat sig särskilt

över förslaget.

Skälen för regeringens förslag: I avsnitt 5.4.3 föreslås att de nuvarande åldersgränserna för vilka lagen gäller ska höjas från 65 till 66 år och där- efter knytas till riktåldern för pension. Regeringen anser att ändringarna ska ske samtidigt som åldersgränserna för pensionssystemets grundskydd föreslås ändras. Det innebär att den föreslagna höjningen av ålders- gränserna i lagen (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare från 65 till 66 år ska träda i kraft den 1 januari 2023 och att åldersgränsernas anknytning till riktåldern för pension ska träda i

kraft den 1 januari 2026.

Regeringen anser att det finns behov av en särskild övergångsreglering. Behovet illustreras enklast med ett exempel. Personer födda 1957 kommer 2022 att omfattas av lagen om samhällsorientering fram till 65 års ålder. Utan övergångsreglering skulle dessa individer inte längre omfattas av lag- stiftningen från det att de fyller 65 år under 2022, för att därefter på nytt omfattas av lagen några månader senare när åldersgränsen höjs till 66 år 2023. Regeringen föreslår därför att det i den lagstiftning som träder i kraft den 1 januari 2023 och den 1 januari 2026 införs övergångsbestämmelser som innebär att äldre föreskrifter ska fortsätta att gälla för den som har uppnått respektive åldersgräns före lagens ikraftträdande. Det innebär exempelvis att den som fyller 65 år under 2022 och därmed har uppnått den rådande 65-årsgränsen ska fortsätta att omfattas av denna även efter det att åldersgränsen har höjts till 66 år 2023.

131

Prop. 2021/22:181 7.9	Ändringarna i lagen (2017:584) om ansvar för
	etableringsinsatser för vissa nyanlända
	invandrare

Regeringens förslag: Lagändringarna avseende 2023 ska träda i kraft den 1 januari 2023. Äldre föreskrifter ska fortfarande gälla för den som har fyllt 65 år före den 1 januari 2023.

Lagändringarna avseende 2026 ska träda i kraft den 1 januari 2026. Äldre föreskrifter ska fortfarande gälla för den som har fyllt 66 år före den 1 januari 2026.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har yttrat sig särskilt

över förslaget.

Skälen för regeringens förslag: I avsnitt 5.4.3 föreslås att de nuvarande åldersgränserna för vilka lagen gäller ska höjas från 65 till 66 år och därefter knytas till riktåldern för pension. Regeringen anser att ändringarna ska ske samtidigt som åldersgränserna för pensionssystemets grundskydd föreslås ändras. Det innebär att den föreslagna höjningen av ålders- gränserna i lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare från 65 till 66 år ska träda i kraft den 1 januari 2023 och att åldersgränsernas anknytning till riktåldern för pension ska träda i kraft den 1 januari 2026.

Regeringen anser att det finns behov av en särskild övergångsreglering. Behovet illustreras enklast med ett exempel. Personer födda 1957 kommer 2022 att omfattas av lagen om etableringsinsatser fram till 65 års ålder. Utan övergångsreglering skulle dessa individer inte längre omfattas av lagen från det att de fyller 65 år under 2022, för att därefter på nytt omfattas några månader senare när åldersgränsen höjs till 66 år 2023. Regeringen föreslår därför att det i den lagstiftning som träder i kraft den 1 januari 2023 och den 1 januari 2026 införs övergångsbestämmelser som innebär att äldre föreskrifter ska fortsätta att gälla för den som har uppnått respek- tive åldersgräns före lagens ikraftträdande. Det innebär exempelvis att den som fyller 65 år under 2022 och därmed har uppnått den rådande 65- årsgränsen ska fortsätta att omfattas av denna även efter det att ålders- gränsen har höjts till 66 år 2023.

8 Konsekvenser av förslagen

Det övergripande syftet med reformen är att säkra långsiktigt höjda och trygga pensioner och att trygga välfärden genom att hantera den demo- grafiska utmaning som fler äldre innebär. För att göra det krävs en högre sysselsättningsgrad och fler arbetade timmar. Detta ger såväl ett högre arbetskraftsutbud som större skatteinkomster. Samtidigt som dessa regler införs kommer vissa åldersgränser inom skattesystemet att ändras till följd av dessa ändringar. Reformen sker stegvis. År 2023 höjs pensionssy-

132

stemets åldersgränser och därefter kommer de från och med 2026 att Prop. 2021/22:181 knytas till riktåldern för pension.

I konsekvensavsnittet redovisas först de ekonomiska konsekvenserna av förslagen i avsnitt 5 och de sammantagna effekterna av reformen. Denna innehåller reformens inverkan på sysselsättningen, konsekvenser för individen samt effekten på offentlig sektor. I redovisningen avseende offentlig sektor särredovisas den ekonomiska konsekvensen för stat, kommun och pensionssystemet. Därefter görs en översiktlig redovisning av hur inkomstpensionssystemet, kommuner, företag, arbetsmarknadens parter och jämställdheten antas påverkas. De ekonomiska konsekvenserna av förslagen i avsnitt 5 har beskrivits i promemorian Konsekvenser av justerade åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem (S2021/02250). De remissynpunkter som lyfts i texten i avsnitt 8.1 har lämnats på konsekvenspromemorian. Enligt pensionsöverenskommelsen ska reformen vara statsfinansiellt neutral. Redovisningen i detta avsnitt visar att reformen även på kort sikt kommer att uppfylla detta krav.

Slutligen redovisas konsekvenserna av förslagen i avsnitt 6, dvs. ändringar i skatte- och socialavgiftssystemet.

8.1Konsekvenser av förslagen justerade åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem

8.1.1Ekonomiska effekter av förslagen

I det här avsnittet redovisas först konsekvenserna för sysselsättning och arbetade timmar. Därefter följer en analys av hur förslagen påverkar indi- vider som berörs av olika höjda åldersgränser inom trygghetssystemen och skattesystemet, såväl på kort som på lång sikt. Detta görs med hjälp av typfall. Sedan analyseras fördelningseffekterna av den höjda 65- årsgränsen vid införandet 2023. Sist i kapitlet beskrivs hur de offentliga finanserna påverkas av samtliga förslag på kort och på längre sikt. De nya reglerna träder i kraft 2023 och 2026, och därefter justeras åldersgränserna varje gång riktåldern höjs. Beräkningarna är gjorda enligt de regelverk och de förmåner som fanns 2020.

Konsekvenserna av förslag avseende skattelagstiftningen redovisas enbart översiktligt i detta avsnitt. Förslagen i dess helhet återfinns i avsnitt 6 och förslagens konsekvenser finns nedan i avsnitt. 8.2.

Några grundläggande antaganden för beräkningarna
Osäkerheten är stor kring hur förändringen av åldersgränserna i de olika
regelverken kommer att påverka individernas beteende. I detta avsnitt
redovisas de antaganden som gjorts kring beteendeförändringar. Föränd-
ringen av pensionssystemets åldersgränser syftar till att bryta normen att
ålderspensionering sker vid 65 års ålder. Det är osäkert om, eller i vilken
utsträckning, individer som inte är direkt påverkade av förändringen av de
olika åldersgränserna kommer att ändra sitt beteende rörande pensions-
beslutet. En grupp som direkt påverkas är de som till någon del har sin
försörjning från trygghetssystemen exempelvis sjukersättning, sjukpen-	133

Prop. 2021/22:181 ning eller arbetslöshetsersättning och från 2023 kan ha rätt till ersättning ytterligare ett år. Enkelt uttryckt betyder det att dessa 65-åringar i effekt-

	beräkningarna antas ha samma uttagsmönster som dagens 64-åringar.
	En annan grupp som påverkas direkt är de som med nuvarande regler
	har rätt till grundskydd vid 65 års ålder och inte längre får det med de
	föreslagna reglerna. Effekten av höjningen av lägsta ålder för grundskydd
	antas bero på hur stor andel grundskyddet utgör av individens totala
	allmänna pensionsinkomst. De som enbart väntas få små belopp i garanti-
	pension, bostadstillägg (BTP) och äldreförsörjningsstöd (ÄFS) om de går
	i pension vid 65 år antas välja att gå i pension vid 65 års ålder även efter
	regelförändringen. Ju högre andel grundskyddet utgör av de totala
	pensionsinkomsterna, desto större antas sannolikheten vara för att
	pensionsuttaget skjuts upp. De som antas skjuta på uttaget av pension antas
	också kvarstå på arbetsmarknaden om de var kvar på arbetsmarknaden vid
	64 års ålder.
	Det innebär även att de som arbetar fram till 65 år och därefter enbart
	har inkomstgrundad pension antas fortsätta ta ut pension vid 65. Detta för
	att de inte direkt påverkas av att åldersgränserna i grundskyddet höjs till
	66 år. Av försiktighetsskäl och mot bakgrund av osäkerheten kring hur
	normen att ta ut inkomstpension vid 65 års ålder kommer att påverkas
	(normeffekten), antas att inga personer som inte direkt påverkas av en
	regelförändring ändrar sitt beteende.
	Detta är ett centralt antagande som innebär att enbart de individer som
	direkt påverkas av förändrade åldersgränser kan ändra sitt beteende i
	effektberäkningarna. En normeffekt, dvs. att även de som inte direkt på-
	verkas av regelförändringen ändrar beteende, skulle eventuellt förstärka de
	positiva effekterna i beräkningarna. Samtidigt är det inte uteslutet att en
	individ väljer att lämna arbetsmarknaden trots att pensionsåldern höjs om
	detta kan finansieras genom egna besparingar, avtalad pension eller annat.
	På sikt kommer dock inte möjligheten att ta ut allmän inkomstgrundad
	pension vid 65 års ålder att finnas kvar när lägsta åldern för uttag av allmän
	inkomstgrundad pension är 66 år. Med stor sannolikhet kommer 65-
	årsnormen att höjas innan dess att lägsta åldern för uttag blir 66 år.
	Av remissvaren på promemorian Konsekvenser av justerade ålders-
	gränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem (S2021/02250)
	framgår att några remissinstanser ifrågasätter antagandet om att enbart de
	som direkt påverkas av regelförändringarna kommer att påverkas. Pens-
	ionsmyndigheten anser att syftet med reformen är att bryta normen för tid-
	punkt för pensionsuttag och att det därför vore angeläget att beskriva de
	ekonomiska konsekvenserna av en förändrad norm. Även Tjänstemännens
	Centralorganisation (TCO), PTK och Sveriges Ingenjörer ifrågasätter att
	de som inte direkt berörs kommer att påverka sitt beteende. Regeringen
	anser att det är oklart hur personer som inte direkt påverkas av reformen
	kommer att agera och väljer därför att göra detta mer statiska antagande.
	Effekten på de offentliga utgifterna kommer det första kalenderåret efter
	åldersjusteringen enbart att ge upphov till en halvårseffekt. Eftersom
	personer är födda relativt jämnt under året skulle några ha gått i ålders-
	pension redan i januari, medan andra skulle ha gått först i december, om
	reglerna inte ändrats. Det innebär att regelförändringen endast påverkar
	individer i genomsnitt sex månader 2023 och de påverkas fullt ut under
134	2024. Förändringar av skattereglerna ger inte upphov till en sådan halv-

årseffekt eftersom dessa gäller för alla individer i en viss ålder när kalen- Prop. 2021/22:181 deråret inleds.

Sysselsättning

I detta avsnitt analyseras hur de föreslagna förändringarna av ålders- gränserna i pensions- och skattesystemen påverkar arbetskraftsutbudet, sysselsättningen och BNP.

Metod121

Analysen av effekterna på arbetsmarknaden görs med hjälp av Finans- departementets demografiska arbetsmarknadsmodell AMOD.122 I analysen används arbetskraftsundersökningarnas (AKU) definitioner där befolkningen delas in efter arbetsmarknadsstatus.123 I AKU är arbets- marknadsstatus ömsesidigt uteslutande, dvs. en individ kan till exempel inte vara både pensionär och sysselsatt. En person som både arbetar och erhåller pension räknas som sysselsatt (givet att arbetstiden uppgår till minst en timma per vecka). För att bedöma hur många av de sysselsatta som har pension krävs därför kompletterande information om vilken typ av inkomster individen har. Information om inkomster har hämtats från SCB:s STAR-databas. Dessa inkomstuppgifter har också använts för att uppskatta hur många som har garantipension (hur uppgifterna används se under avsnittet generella antaganden).

När den lägsta åldern för allmän inkomstgrundad pension höjs kommer
arbetskraftsutbudet och sysselsättningen att öka. När det blir färre ålders-
pensionärer kommer något fler personer att vara arbetslösa och få ersätt-
ning från sjukförsäkringen, se tabell 8.1. När lägsta åldern för uttag av
allmän inkomstgrundad pension höjs 2023 och 2026 antas 63-åringarnas
respektive 64-åringarnas pensioneringsgrad bli densamma som 61-
åringarnas pensioneringsgrad när den lägsta pensionsåldern var 61 år.124
De som inte längre kan vara ålderspensionärer antas vara sjuka respektive
utanför arbetskraften av andra skäl enligt fördelningen i arbetskrafts-
undersökningen för övriga jämnåriga. Det stora flertalet personer som ej
får ålderspension kvarstår dock i arbetskraften, fördelade på sysselsatta
och arbetslösa enligt fördelningen för respektive åldersgrupp.
121 I denna analys beskrivs den sammantagna effekten på sysselsättningen av de justerade
åldersgränserna i socialförsäkringssystemet och skatte- och avgiftssystemen.
122 AMOD innehåller utfallsdata från SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) från 2018
för olika arbetsmarknadsvariabler som t.ex. arbetskraft, sysselsättning och arbetade timmar,
fördelade på kön, ålder och geografisk härkomst (född i Sverige, Norden, övriga Europa
eller utanför Europa). Varje grupps arbetsmarknadsstatus skrivs fram med den
demografiska utvecklingen enligt SCB:s senaste befolkningsprognos (maj 2018). Den
demografiskt betingade tillväxten av arbetskraftsutbudet avspeglar därmed både
förändringar i befolkningens storlek och sammansättning.
123 AKU utgör officiell arbetsmarknadsstatistik för exempelvis antal sysselsatta och
arbetslösa. För att räknas som sysselsatt krävs minst en timmes arbete, eller tillfällig
frånvaro från arbete under referensveckan. Individer definieras som arbetslösa om de sökt
arbete under de senaste fyra veckorna och kunnat arbeta under referensveckan.
124 Den lägsta åldern för uttag av inkomstgrundad allmän pension höjdes 2020 från 61 till
62 år. Eftersom beräkningarna är gjorda under 2020 fanns enbart data för 61-åringar	135
tillgängliga.	135

Prop. 2021/22:181 Höjningen av garantipensionsåldern samt åldrar för kringliggande trygghetssystem påverkar 65-åringar 2023 och 2024, och 66-åringar 2026 och 2027. Andelen av 65-åringar som klassas som sjuka i och utanför arbetskraften samt arbetslösa ändras i modellen till 64-åringars andel 2023–2024. Åren 2026–2027 höjs andelen 66-åringar på motsvarande vis till 65-åringars andel. Andelen sjuka i och utanför arbetskraften höjs ytter- ligare utifrån den ökningstakt som kan påvisas historiskt när en kohort blir ett år äldre, vilket kan ses som att sannolikheten att vara sjuk ökar med åldern. På motsvarande vis sänks andelen arbetslösa något för en kohort när denna kohort blir ett år äldre, då sannolikheten att vara arbetslös avtar med åldern. De större totala andelar sjuka och arbetslösa, som höjningen av åldersgränserna i trygghetssystemen innebär, minskar andelen pension- ärer. Därutöver minskar också andelen pensionärer då vissa personer inte längre har möjlighet att få garantipension. En del av dessa går till övriga utanför arbetskraften enligt den ett år yngre kohortens fördelning och resterande går till arbetskraften, där merparten blir sysselsatta.

Höjningen i las-åldern bedöms ha den minsta effekten på arbetskrafts- utbudet av regeländringarna. Andelen pensionärer i befolkningen minskas först utifrån skillnaden i 68-åringars och 67-åringars pensionsgrad och där- efter utifrån skillnaden i 69-åringars och 67-åringars pensionsgrad. Egen- företagare påverkas ej av denna regelförändring vilket gör att effekten blir mindre då den endast påverkar anställda. De som väljer att inte gå i pension när las-åldern höjs kvarstår i arbetskraften.

Konjunkturinstitutet kommenterar att analysen bör beakta de olika åldersgränserna i såväl trygghetssystem som skattesystem simultant. Lunds universitet instämmer i osäkerheten i beräkningarna, men ifråga- sätter i vilken mån den använda modellen AMOD i tillräcklig grad beaktar de förändringar i strukturerna på arbetsmarknaden som kan förväntas i framtiden.

Den redovisade analysen baseras på helheten av samtliga förslag såsom Konjunkturinstitutet efterfrågar. AMOD beaktar även demografiska struk- turella förändringar och regeringen gör bedömningen att AMOD är rimlig att använda för beräkningar på lång sikt eftersom människor på lång sikt har möjlighet att anpassa sig till nya situationer och krav.

Effekter på sysselsättningen

Sysselsättningen påverkas relativt lite de första åren efter att reformen genomförts, vilket framgår i tabell 8.1. Anledningen är att den lägsta åldern för allmän inkomstgrundad pension höjs från en nivå där relativt få väljer att gå i pension, samtidigt som höjningen av garantipensionsåldern och åldern för rätt till bostadstillägg samt äldreförsörjningsstöd endast antas leda till ökad sysselsättning i begränsad omfattning. De som enligt tidigare regler skulle gått i pension antas i stället i relativt stor utsträckning räknas som sjuka utanför arbetskraften och till viss del som arbetslösa. Dessutom bedöms den höjda las-åldern endast påverka de sysselsatta som är anställda.

De positiva effekterna blir dock större på längre sikt när den lägsta åldern för allmän inkomstgrundad pension höjs till de åldrar där en relativt stor andel i dag väljer att gå i pension (65 år och uppåt). På längre sikt har

136

därmed höjd lägsta ålder för allmän inkomstgrundad pension den klart Prop. 2021/22:181 största effekten på sysselsättningsgraden.

År 2023 får reformen endast en halvårseffekt och först 2024 uppkommer en helårseffekt. År 2026 höjs alla åldrar ytterligare ett år vilket innebär ännu en halvårseffekt medan år 2027 uppvisar en helårseffekt.

Tabell 8.1	Effekter på arbetskraftsutbudet
	Tusental personer i åldrarna 15–74, differens jämfört med om
	ingen reform genomförs.

		2023	2024	2025	2026	2027
Arbetskraft		5,9	14,7	15,3	25,4	40,7
Varav sysselsatta		4,9	12,9	13,3	21,9	35,5
Varav frånvarande från		2,0	3,4	3,4	5,8	7,8
arbete
Varav arbetslösa		1,0	1,9	2,0	3,5	5,2
Total utanför arbetskraften		-5,9	-14,7	-15,3	-25,4	-40,7
Pensionärer		-12,8	-25,5	-25,9	-44,6	-63,5
Sjuka utanför arbetskraften		6,7	10,5	10,4	18,6	21,6
Övriga utanför arbetskraften		0,1	0,3	0,3	0,7	1,2
Arbetade timmar (miljoner)		0,1	0,3	0,3	0,7	1,1

Källa: Egna beräkningar.

Ekonomiska konsekvenser för individen

I detta avsnitt analyseras reformens effekter för dels ett antal representa- tiva personer med hjälp av typfall, dels genom en fördelningsanalys. Dessa görs för höjningen av 65-årsgränsen 2023, men resultaten är tillämpliga även för 2026. För konsekvensanalys avseende höjningen av lägsta åldern för uttag av allmän inkomstgrundad pension och las-åldern hänvisas till propositionen 2018/19:133, En riktålder för höjda pensioner och följsam- het till ett längre liv. Den analys som redovisas där är även tillämplig för kommande höjningar av lägsta uttagsålder och av las-åldern.

Typfallsberäkningar, höjd 65-årsgräns på kort och lång sikt
Typfallen nedan visar hur olika individers situation skulle ha varit med
nuvarande regler respektive nya regler givet olika livsval och livssitu-
ationer. Ett typfall är ingen verklig person utan ska illustrera hur en tänkt
representativ person påverkas av förändringar i olika förutsättningar, till
exempel förändringar i regler, den samhällsekonomiska utvecklingen eller
händelser i personens liv.
Typfallen har valts utifrån de förutsättningar som antas vara de vanligast
förekommande. Eftersom antalet typfall skulle kunna vara nästan lika
många som antalet berörda personer har denna avgränsning gjorts.
Konjunkturinstitutet anser att valen av typfall i allt väsentligt är relevanta,
men att det hade varit önskvärt att inkludera ett typfall för en arbetslös
person samt att bastypfallet även hade beräknats för en individ som var
född 31 december. Även Arbetsförmedlingen anser att det saknas en analys
om hur inkomsten påverkas om en individ blir arbetslös men inte kan ta ut
pension. Anledningen till att det inte finns med ett specifikt typfall	137

Prop. 2021/22:181 avseende en arbetslös person är att ett sådant typfall har stora likheter med typfall 6, dvs. en person som har sjukpenning under taket i sjukför- säkringen och som skjuter på uttaget av pension. Folkhälsomyndigheten saknar särskilt fokus på personer med långa yrkesliv och låga inkomster. Dessa personers situation illustreras av typfall 4 som visar en person som får rätt till sjukersättning ytterligare ett år till alternativt av typfall 2 som trots att personen inte får garantipension vid 65 års ålder väljer att ta ut sin inkomstpension.

Vid beräkningen av typfallen är utgångspunkten en person med en lön motsvarande genomsnittlig heltidslön 2019. Enligt SCB var den genom- snittliga lönen år 2019 totalt för kvinnor och män 35 300 kronor i måna- den. Historiskt har individens lön utvecklats med den genomsnittliga löneutvecklingen. För 2020 har lönen räknats upp med inkomstindex och efter 2020 räknas lönen upp med 1,6 procent i reala termer, vilket ger en lön på 38 410 kronor per månad 2023 i 2020 års priser. Ersättningarna från socialförsäkringssystemet är beräknade utifrån denna lönenivå, förutom i ett typfall där lönen är anpassad för att vara under taket i sjukförsäkringen.

Vid beräkningen i typfallen utan ersättning från socialförsäkrings- systemet men med garantipension är lönen anpassad så att individen har en genomsnittlig garantipension för personer som är 65–69 år. Med en real lönetillväxt på 1,6 procent per år kommer såväl inkomstpensionen som garantipensionen att vara oförändrade mellan åren. Dessa antaganden används för att förändringarna mellan åren enbart ska spegla ändringar i regelverken. Samtliga typfall representerar en person född 1958 som bör- jar jobba vid 23 års ålder och fyller 65 år 2023. För de flesta typfallen redovisas den totala pensionen inklusive tjänstepension från kollektiv- avtalsområdet SAF-LO. Undantaget är typfallen med garantipension där enbart den allmänna inkomstpensionen och garantipensionen redovisas för att tydliggöra effekten av förändrad inkomstpension på garantipensionen.

För att få en mer komplett bild av effekterna till följd av ändrade ålders- gränser redovisas i typfallen, utöver förändringarna i pensionssystemet och socialförsäkringssystemet, även effekterna av ändrade åldersgränser i skattesystemet enligt förslagen i avsnitt 6. Till skillnad från trygghets- systemen, där reglerna utgår från personens födelsedag, utgår taxeringen från kalenderår. Det innebär att regelförändringar i trygghetssystemen på- verkar individen från och med den dag personen fyller år, medan regel- förändringar i skattesystemet påverkar individen från ingången av kalen- deråret. Typfallen representerar en individ med födelsedatumet 1 januari och resultaten redovisas vid 65 år (2023), 66 år (2024) och 67 år (2025). För beräkningen av skatt innebär det att typfallen antas ha samma inkomst alla månader under året. Antagandet innebär att typfallen är 64 år vid ingången av år 2023, och att det därmed är ett år mellan när typfallen berörs av förändringarna i socialförsäkringssystemet och i skattesystemet. För en person med födelsedatum senare under året ligger dessa föränd- ringar däremot närmare varandra tidsmässigt. Konjunkturinstitutet anser att det hade varit önskvärt att bastypfallet även hade beräknats för en indi- vid som var född 31 december. Den enda skillnaden mellan dessa typfall är att det förhöjda grundavdraget kommer att gälla i princip hela det första året personen uppbär pension.

138

Redovisningen av typfallen visar förändringen med och utan reform för såväl bruttoinkomst som disponibel inkomst. Alla resultat redovisas i 2020 års priser.

Effekterna av ändrade åldersgränser i pensionssystemet och andra trygg- hetssystemen påverkar inkomsten vid 65 respektive 66 års ålder. Denna effekt syns tydligast genom att studera förändringen i bruttoinkomst. För- ändringarna i skattesystemet påverkar inkomsten vid 66 respektive 67 års ålder.

På kort sikt kan effekten vid 65 års ålder bli antingen positiv eller nega- tiv, bland annat beroende på vad personen väljer eller har möjlighet att göra då reglerna ändras. Skillnaden i skatt vid 65 års ålder är enbart ett resultat av förändrade inkomster.

Vid 66 års ålder påverkas inkomsten av förändrade regler i både pens- ionssystemet och skattesystemet. När det gäller förändringarna i pensions- systemet och socialförsäkringssystemet har reformen positiva effekter på pensionen för de allra flesta personer. De positiva effekterna har två olika anledningar. En anledning är att pensionens utbetalningstid blir kortare, samma belopp fördelas på färre år och därmed blir delningstalet lägre. Den andra anledningen är att de flesta arbetar eller har skattepliktiga transfe- reringar ytterligare ett år, vilket medför en högre pensionsbehållning. De som väljer att ta ut inkomstpension tidigare än riktåldern, trots att de inte längre har rätt till garantipension, kommer att få en lägre pension såväl på kort sikt som livsvarigt. Reformen av skattesystemet innebär att skatten blir högre vid 66 års ålder när rätten till ett förhöjt grundavdrag ges först vid 67 års ålder.

Vid 67 års ålder och därefter är pensionsinkomsten oförändrad i typ- fallen, samtidigt som skatten minskar jämfört med det 66:e året.

Typfall 1. En person som skjuter på sitt pensionsuttag och arbetar ett år till (bastypfallet)

Typfallet visar en person som innan reformen hade valt att ta ut pension vid 65 års ålder och som med föreslagna reglerna väljer att arbeta ett år till.

Detta typfall kan betraktas som ett bastypfall som illustrerar den lång- siktiga effekten av vad reformen kan åstadkomma dvs. ett längre arbetsliv.

Prop. 2021/22:181

139

Prop. 2021/22:181 Tabell 8.2		Typfall 1. Arbetar ett år till före pensionen, 2020 års priser

				65 år	66 år	67 år
				2023	2024	2025
	Utan reform		Lön
			Total	22 720	22 720	22 720
			pension
			Skatt	6 850	4 900	4 900
	Med reform		Lön	38 410
			Total		24 250	24 250
			pension
			Skatt	9 650	7 400	5 340
	Skillnad i bruttoinkomst			15 690	1 530	1 530
	Skillnad i disponibel			12 900	- 970	1 090
	inkomst

Anm: Med total pension avses här inkomstpension, premiepension och tjänstepension.

Källa: Egna beräkningar i Pensionsmyndighetens typfallsmodell.

Typfall 1 visar en person med en månadslön på 38 410 kronor i 2020 års priser. Om reformen inte hade genomförts hade han eller hon lämnat arbetsmarknaden och tagit ut pension vid 65 års ålder, men till följd av reformen arbetar han eller hon ytterligare ett år. Det 65:e året beräknas bruttoinkomsten vara cirka 16 000 kronor högre i månaden än om personen hade tagit ut pension, och den disponibla inkomsten 12 900 kronor högre. När personen går i pension vid 66 i stället för 65 års ålder blir den månatliga pensionen drygt 1 500 kronor högre för kommande år.

Förändrade skatteregler gör att den disponibla inkomsten vid 66 års ålder blir knappt 1 000 kronor lägre i månaden, trots den höjda pensionen. Vid 67 års ålder sjunker skatten med drygt 2 000 kronor i månaden när individen får förhöjt grundavdrag. Den månatliga disponibla inkomsten är då 1 100 kronor högre än med nuvarande regler. Detta innebär att perso- nens disponibla inkomst livsvarigt är ungefär sex procent högre än vid ett års tidigare pensionsuttag.

Typfall 2. En person med garantipension som tar ut allmän inkomstgrundad pension vid 65 års ålder även efter reform

Detta typfall visar en person som med nuvarande regler får inkomst- pensionen kompletterad med garantipension vid 65 års ålder. Personen väljer att ta ut sin pension trots regeländringarna.

140

Tabell 8.3		Typfall 2. En person med garantipension som inte skjuter på Prop. 2021/22:181
		pensionsuttaget, 2020 års priser

				65 år	66 år	67 år
				2023	2024	2025
Utan reform			Inkomstpension	11 635	11 635	11 635
			Garantipension	1 690	1 690	1 690
			Skatt	3 482	2 192	2 192

Med reform			Inkomstpension	11 635	11 635	11 635
			Garantipension		1 590	1 590
			Skatt	2 879	3 446	2 161
Skillnad i bruttoinkomst				-1 690	-100	-100
Skillnad	i	disponibel		-1 087	-1 354	-69
inkomst

Anm: Med inkomstpension avses i detta fall både inkomstpension och premiepension. Ett antagande görs om att övergången från preliminärt delningstal vid 65 år till fastställt delningstal vid 66 år inte påverkar inkomstpensionens storlek.

Källa: Egna beräkningar i Pensionsmyndighetens typfallsmodell.

Typfall 2 visar att individen inte får någon garantipension då han eller hon är 65 år när reformen införs, vilket innebär att den sammanlagda pensionen är knappt 1 700 kronor lägre per månad före skatt och knappt 1 100 kronor lägre efter skatt. Den utbetalade inkomstpensionen vid 66 års ålder är densamma både med och utan reform. Däremot sjunker garantipensionen med 100 kronor per månad före skatt. Det beror på att garantipensionen beräknas som om pensionen börjar tas ut från 66 års ålder, med nuvarande regler är denna ålder 65 år. Det innebär att den inkomstpension som ligger till grund för beräkningen av garantipension är högre än den faktiska inkomstpensionen som utbetalas för typfall 2, vilket ger en lägre garanti- pension. Garantipensionen är konstruerad på detta sätt för att tidigt uttag inte ska kompenseras med högre garantipension.

Utöver en lägre garantipension blir även skatten högre till följd av ändrade skatteregler. Totalt innebär de förändrade reglerna att den dispo- nibla inkomsten vid 66 års ålder blir cirka 1 350 kronor lägre per månad jämfört med nuvarande regler. Från 67 års ålder och därefter är den dispo- nibla inkomsten cirka 70 kronor lägre per månad efter reformen. Denna person får en lägre inkomst såväl på kort sikt som livsvarigt.

Typfall 3. En person med garantipension som arbetar ett år till och skjuter på sitt pensionsuttag och utträde från arbetsmarknaden Typfall 3 visar en person som väljer att skjuta på uttaget av sin inkomst- pension och utträde från arbetsmarknaden då den inte längre har rätt till garantipension vid 65 års ålder. Detta är enda skillnaden mot typfall 2. Arbetsinkomsten är 19 700 kronor per månad 2023.

141

Prop. 2021/22:181 Tabell 8.4		Typfall 3. En person med garantipension som skjuter på
		pensionsuttaget och utträdet från arbetsmarknaden, 2020
		års priser

				65 år	66 år	67 år
				2023	2024	2025
	Utan reform		Lön
			Inkomstpension	11 635	11 635	11 635
			Garantipension	1 690	1 690	1 690
			Skatt	3 482	2 192	2 192

	Med reform		Lön	19 700
			Inkomstpension		12 420	12 420
			Garantipension		1 382	1 382
			Skatt	4 062	3 658	2 329

	Skillnad i bruttoinkomst			6 375	477	477
	Skillnad i disponibel			5 795	- 989	340
	inkomst

Anm: Med inkomstpension avses i detta fall både inkomstpension och premiepension.

Källa: Egna beräkningar i Pensionsmyndighetens typfallsmodell.

Av tabellen framgår att det är lönsamt att skjuta på pensionen och i stället arbeta det år personen fyller 65 år. Den sammanlagda månatliga pensionen ökar dock inte lika mycket för en person med garantipension som för bas- typfallet som enbart har inkomstpension. Den allmänna pensionen ökar totalt med 477 kronor per månad före skatt. Att skillnaden inte blir större beror på att en högre inkomstpension leder till minskad garantipension. De förändrade skattereglerna gör att den disponibla inkomsten är 989 kronor lägre per månad vid 66 års ålder än med dagens regler. Från och med att individen fyller 67 år är den disponibla inkomsten 340 kronor, eller 3,1 procent högre med reformen.

Typfall 4. En person med sjukpenning från 61 års ålder och därefter sjukersättning från 62 års ålder

Nedan visas en person som får sjukpenning från 61 års ålder och sjuk- ersättning från 62 års ålder. Dessa ersättningar beräknas utifrån samma löneprofil som för bastypfallet. Personen får sjukersättning under ytter- ligare ett år och väljer därmed att inte ta ut sin pension vid 65 års ålder.

142

Tabell 8.5	Typfall 4. Sjukpenning från 61 års ålder och sjukersättning					Prop. 2021/22:181
	från 62 års ålder, inkomst över taket i sjukförsäkringen,
	2020 års priser

			65 år	66 år	67 år
			2023	2024	2025
Utan reform		Sjukersättning
		Total pension	22 150	22 150	22 150
		Skatt	6 650	4 740	4 740
Med reform		Sjukersättning	19 130
		Total pension		23 570	23 570
		Skatt	5 350	7 160	5 150
Skillnad i bruttoinkomst			-3 020	1 420	1 420
Skillnad i disponibel			-1 720	-1 000	1 010
inkomst

Anm: Med total pension avses här inkomstpension, premiepension och tjänstepension.

Källa: Egna beräkningar i Pensionsmyndighetens typfallsmodell.

I och med höjningen av åldersgränserna finns möjlighet att ha sjuker- sättning till dess att en person fyller 66 år. Beräkningen visar att inkomsten vid 65 år blir lägre när personen kan fortsätta att ha sjukersättning ett år till och inte behöver ta ut sin pension. Detta typfall har inte en avtals- försäkring som komplement till sjukersättningen. Om personen får en avtalad utfyllnad blir inkomsten med all sannolikhet högre även vid 65 års ålder. När personen är 66 år blir pensionen före skatt högre än med nuva- rande regler, medan den disponibla inkomsten är 1 000 kronor lägre. Det år personen fyller 67 år minskar skatten jämfört med året innan och den disponibla inkomsten blir cirka 1 000 kronor högre än med nuvarande regler. Den disponibla inkomsten blir livsvarigt cirka sex procent högre från 67 års ålder på grund av reformerna.

Typfall 5. En person med sjukpenning med inkomst över taket i sjukförsäkringen som skjuter på sin pension

Nedan visas samma person som i typfall 4 men personen blir sjukskriven först vid 64 års ålder och har sjukpenning i stället för sjukersättning fram till uttag av pension. Han eller hon väljer att inte ta ut pension vid 65 års ålder utan väntar till han eller hon fyller 66 år dvs. är sjukskriven ytter- ligare ett år.

143

Prop. 2021/22:181 Tabell 8.6		Typfall 5. Person med sjukpenning som skjuter på sin
		pension, inkomst över taket i sjukförsäkringen, 2020 års
		priser

				65 år	66 år	67 år
				2023	2024	2025
	Utan reform		Sjukpenning
			Total	22 520	22 520	22 520
			pension
			Skatt	6 780	4 850	4 850
	Med reform		Sjukpenning	22 940
			Total		23 890	23 890
			pension
			Skatt	6 930	7 270	5 230
	Skillnad i bruttoinkomst			420	1 370	1 370
	Skillnad i disponibel			270	-1 050	990
	inkomst

Anm: Med total pension avses här inkomstpension, premiepension och tjänstepension.

Källa: Egna beräkningar i Pensionsmyndighetens typfallsmodell.

Beräkningen visar att personen får en högre inkomst om den fortsätter att vara sjukskriven ett år till jämfört med om den tar ut pension vid 65 års ålder. Höjningen av åldersgränserna i trygghetssystemen gör att det är möjligt att ha sjukpenning fram till 66 års ålder. Detta typfall har inte någon avtalsförsäkring som komplement till sjukpenningen. Med en sådan avtalad utfyllnad blir skillnaden större. Precis som i övriga typfall gör höj- ningen av åldersgränserna i skattesystemet att den disponibla inkomsten är 1 050 kronor i månaden lägre än med nuvarande regler när personen är 66 år. Pensionen före skatt blir högre när pensionsuttaget senareläggs och pensionsrätter från sjukpenningen tillkommer. Från och med 67 års ålder blir den disponibla inkomsten 5,6 procent högre med reformen.

Typfall 6. En person med sjukpenning med inkomst under taket i sjukförsäkringen som skjuter på sin pension

Nedan visas en person med en inkomst under taket i sjukförsäkringen som blev sjukskriven vid 64 års ålder. Denna person har en lön på 26 200 kronor per månad år 2023. Han eller hon väljer att vänta med pension till 66 års ålder och är i stället sjukskriven ytterligare ett år.

144

Prop. 2021/22:181

Tabell 8.7 Typfall 6. Sjukpenning från 64 års ålder, inkomst under taket i sjukförsäkringen

		65 år	66 år	67 år
		2023	2024	2025
Före reform	Sjukpenning
	Total	17 280	17 280	17 280
	pension
	Skatt	4 910	3 350	3 350

Efter reform	Sjukpenning	21 360
	Total		18 360	18 360
	pension
	Skatt	6 370	5 290	3 660
Skillnad i bruttoinkomst		4 080	1 080	1 080
Skillnad i disponibel		2 620	-860	770
inkomst

Anm: Med total pension avses här inkomstpension, premiepension och tjänstepension.

Källa: Egna beräkningar i Pensionsmyndighetens typfallsmodell.

Beräkningen visar att personen får en betydligt högre inkomst om den fort- sätter att vara sjukskriven ett år till jämfört med om han eller hon tar ut pension vid 65 års ålder. I och med höjningen av åldersgränserna finns möjlighet att ha sjukpenning till 66 års ålder. Detta typfall har inte någon avtalsförsäkring som komplement till sjukpenningen. Om personen får utfyllnad kommer skillnaden att vara större. Från 67 års ålder och framåt blir den disponibla inkomsten 5,5 procent högre med reform än med nuvarande regler.

Sammanfattning av typfallsanalysen

Sammantaget visar typfallsanalysen att den disponibla inkomsten kan bli både högre och lägre när personen är 65 år till följd av reformen. När personen är 66 år minskar den disponibla inkomsten i alla typfall jämfört med nuvarande regler, vilket i huvudsak är en effekt av höjda åldersgränser i skattesystemet. Från och med 67 års ålder ökar den disponibla inkomsten permanent för alla typfall utom ett (typfall 2). Denna disponibel- inkomstökning under livet uppväger i allmänhet de inkomstminskningar som uppkommer under de två tidigare levnadsåren.

Fördelningsanalys till följd av justerad 65-årsgräns, 2023

Analysen är avgränsad till höjningen av åldersgränserna från 65 till 66 år som föreslås 2023. Liksom i kostnadsberäkningarna antas att en del av de som påverkas direkt av reformen ändrar vid vilken ålder de går i pension dvs. de personer som antingen försörjer sig på transfereringar eller kommer att omfattas av grundskyddet som pensionärer. Det är viktigt att komma ihåg att jämförelsen görs mellan hur de hade haft det ifall de omfattats av nuvarande regler och hur de får det med föreslagna regler.

145

Prop. 2021/22:181

146

Metod

Fördelningsanalysen är gjord med mikrosimuleringsmodellen FASIT 2018 version 1. Longitudinell data används för att fastställa vilken status och inkomstsammansättning de berörda personerna hade åren före och efter 65 års ålder. Som tidigare nämnts kommer vissa regelförändringar att ge upphov till en halvårseffekt det kalenderår som regeln införs. I analysen summeras de två halvårseffekterna till en total helårseffekt. Denna helår- seffekt visar hur den disponibla inkomsten påverkas för en person ett år efter att de passerar den åldersgräns som ändras.

Metoden som har använts för att tillämpa de antagande som nämnts inledningsvis i promemorian är att de som antas beröras av regelför- ändringar tilldelas samma inkomster och status som de hade vid 64 års ålder.

Vilka får ändrad disponibel inkomst då 65-årsgränsen ändras?

På lång sikt antas allt fler skjuta på uttaget av sin pension och utträdet från arbetsmarknaden. Utfallet för dessa kommer att likna personen i bas- typfallet. Det innebär att de kommer att få en högre disponibel inkomst såväl första året som på lång sikt till följd av de nya reglerna. Det första året (det år då personen fyller 65 år) kan det finnas personer som får såväl högre som lägre individuell disponibel inkomst med de nya reglerna jäm- fört med vad de skulle ha fått med nuvarande regler. De som försörjer sig på transfereringar kan under året de är 65 år få både högre och lägre disponibel inkomst vilket visades i typfallen (typfall 4–6). Detta gäller även de med garantipension som väljer att skjuta på sitt uttag (typfall 3). Alla som skjuter på sitt uttag av inkomstpension får dock livsvarigt en högre månatlig inkomstpension.

De som väljer att inte skjuta på sitt uttag av inkomstpension, men varken får garantipension, äldreförsörjningsstöd eller bostadstillägg till följd av att dessa åldrar höjs får en lägre disponibel inkomst under året de fyller 65. Även på lång sikt får dessa personer en lägre pension eftersom garanti- pensionen sjunker till följd av att den beräknas som om den inkomst- grundade pensionen börjar tas ut vid 66 års ålder (typfall 2). De som har ÄFS får dock inte lägre inkomst på sikt då dessa kompenseras fullt ut, och för de med BTP blir skillnaden liten på lång sikt då marginaleffekten är mycket hög i detta system.

Totalt antas drygt 36 000 få en högre eller lägre individuell disponibel inkomst med anledning av regeländringen 2023. Skillnaden varar från det att personen fyllt 65 år till dess att den fyller 66 år.125 Totalt antas ungefär en tredjedel av 65-åringarna att beröras direkt.

125Här ingår även de individer som till följd av att personer de bor med får ändrade inkomster, själva får förändringar i hushållstransfereringar såsom BTP eller ÄFS. BTP och ÄFS betalas ut med lika stort belopp till vardera maken vilket innebär att även om enbart en av makarnas inkomst ändras kommer båda två att få minskat BTP/ÄFS givet att båda har rätt till förmånen.

De nya reglerna kan ge såväl högre som lägre individuell disponibel inkomst

Drygt 9 000 individer beräknas få en högre individuell disponibel inkomst. Totalt är det fler kvinnor än män i denna grupp, 5 000 kvinnor och 4 200 män. Att kvinnor är överrepresenterade beror på att de i högre grad berörs direkt av de nya reglerna eftersom fler kvinnor än män har garantipension eller ersättning från transfereringssystemen. Männen beräknas dock under första året få en större genomsnittlig förändring i disponibel inkomst än kvinnorna av reformen (7 500 kronor respektive 5 000 kronor per månad).

Den största gruppen som bedöms få en högre disponibel inkomst är de som med nya regler inte har rätt till grundskydd och därför skjuter på sitt uttag av pension och i stället fortsätter arbeta. Dessa utgör cirka 40 procent av de som får en högre disponibel inkomst. I snitt får dessa drygt 10 000 kronor högre inkomst per månad. Den näst största gruppen är den som har sjukersättning. De beräknas utgöra knappt 30 procent av samtliga som får en högre disponibel inkomst och förändringen medför i snitt en högre inkomst på 3 800 kronor per månad.

Drygt 27 000 personer beräknas få en lägre individuell disponibel inkomst, varav 63 procent eller 17 000 är kvinnor och 10 000 är män. Kvinnor är överrepresenterade både avseende garantipension och i trans- fereringssystemen. I snitt minskar kvinnornas disponibla inkomst med 3 000 kronor per månad medan motsvarande minskning är 3 900 kronor för männen.

Hälften av dem vars inkomster minskar är de som fortsätter att ta ut inkomstpension och som hade rätt till garantipension före reformen (typfall 2). Trots att de inte har rätt till grundskydd förrän vid 66 års ålder antas cirka 13 000 personer välja att ta ut sin inkomstpension när de fyller 65 år. I snitt skulle de ha haft 1 600 kronor mer i månaden i form av grund- skydd. Även om denna grupp är den största av de som berörs så har de minst snittförändring i kronor per månad. Sammantaget kommer dessa dessutom få en livsvarigt lägre allmän pension.

Bland de som beräknas få en lägre disponibel inkomst är gruppen som har sjukersättning den näst största (typfall 4), dessa utgör drygt en fjär- dedel. En del av de med sjukersättning hade haft mer i pension än vad de får i sjukersättning det år de fyller 65. Dessa beräknas i snitt få 4 200 kronor lägre disponibel inkomst per månad än de hade haft om de med tidigare regler gått i pension vid 65 års ålder. Analysen av individuell disponibel inkomst avser endast första året efter individerna fyllt 65 år. Som framkommit av typfallen ovan kommer de allra flesta berörda få en livsvarigt högre pension till följd av reformen.

Var i inkomstfördelningen finns de som påverkas av regeländringar där 65-årsgränsen justeras?

I detta avsnitt görs en analys som utgår från förändringen i ekonomisk standard. Ekonomisk standard beräknas genom att den disponibla inkoms- ten justeras för försörjningsbördan. Det gör att hushåll av olika storlek och med olika sammansättning kan jämföras. Enligt detta mått berörs samtliga som bor i ett hushåll där någon i hushållet får en förändrad disponibel inkomst. Effekten som analyseras uppkommer från det att en person i hushållet fyller 65 år till dess att den fyller 66 år. I figur 8.1 visas antalet

Prop. 2021/22:181

147

Prop. 2021/22:181 kvinnor och män som direkt och indirekt berörs i respektive inkomstgrupp. Det är i princip lika många kvinnor som män som berörs vilket till stor del är en effekt av att analysen är gjord på ekonomisk standard. Detta innebär att även om det är en enskild hushållsmedlem som berörs direkt så påver- kas samtliga hushållsmedlemmars ekonomiska standard lika mycket. Något fler berörs i den nedre hälften av inkomstfördelningen, cirka

60procent av samtliga berörda befinner sig där, vilket är naturligt eftersom de som direkt berörs av reformen är de med grundskydd alternativt perso- ner som har sin försörjning helt eller delvis från transfereringar.

Figur 8.1 Antal kvinnor och män som får en ändrad ekonomisk standard 2023

Antal
8 000
7 000	Kvinnor Män
	Kvinnor Män

6000

5000

4000

3000

2000

1 000

Högre

Lägre

Högre

Lägre

Högre

Lägre

Högre

Lägre

Högre

Lägre

Högre

Lägre

Högre

Lägre

Högre

Lägre

Högre

Lägre

HögreLägre

Källa: Egna beräkningar i FASIT-modellen, STAR (SCB).

Anm: Inkomstgrupper: Befolkningen delas in i 10 lika stora grupper där de 10 procent med lägst ekonomisk standard hamnar i inkomstgrupp 1, de med näst lägst i inkomstgrupp 2 osv. ända upp till inkomstgrupp 10 som har den högsta ekonomiska standarden.

I figur 8.2 redovisas förändringen i ekonomisk standard i olika delar av inkomstfördelningen från det att en person i hushållet fyller 65 år till dess att den fyller 66 år. Det är de med lägst ekonomisk standard som påverkas mest av reformen och den ekonomiska standarden sänks i snitt med 0,2 procent för den gruppen.

148

Figur 8.2	Genomsnittlig förändring av ekonomisk standard 2023,	Prop. 2021/22:181
	procent

0,05

0,00

-0,05

Kvinnor Män

-0,10

-0,15

-0,20

-0,25

1	2	3	4	5	6	7	8	9	10
Låg inkomst								Hög inkomst

Källa: Egna beräkningar i FASIT-modellen, STAR (SCB).

Effekter på den offentliga sektorns sparande, inkomster och utgifter
De offentliga finanserna stärks när åldersgränserna höjs och fler arbetar
längre
I detta avsnitt sammanfattas hur den offentliga sektorns finansiella spa-
rande påverkas när sysselsättningen ökar och transfereringsutgifterna
utvecklas som i tabell 8.1 och tabell 8.9. Beräkningarna bygger på att vissa
åldersgränser i skatte- och socialavgiftssystemet höjs 2023 och 2026.
Förslagen presenteras närmare i avsnitt 6 och innebär att åldersgränser för
det förhöjda grundavdraget och socialavgifter och allmän löneavgift höjs
till 66 år 2023 respektive till 67 år 2026. Dessa förändringar av skatte-
systemet bedöms förstärka den offentliga sektorns inkomster med cirka 5
miljarder kronor 2023 och cirka 10 miljarder kronor 2026. Till skillnad
mot reglerna för transfereringsutgifter uppstår ingen halvårseffekt för skat-
teinkomsterna eftersom regelförändringen berör alla personer som har fyllt
65 år vid kalenderårets inledning.
När skatte- och socialavgiftssystemets åldersgränser höjs ökar kommu-
nernas, regionernas och statens skatteintäkter. När kommunsektorns
inkomster ökar till följd av att färre personer omfattas av det förhöjda
grundavdraget minskas statsbidragen till kommunerna i motsvarande
utsträckning. År 2023 beräknas denna sänkning av statsbidragen uppgå till
cirka 2,6 miljarder kronor, och 2026 till cirka 5,4 miljarder kronor.
Tabell 8.8 sammanfattar hur den offentliga sektorns inkomster, utgifter
och sparande förändras när åldersgränserna ändras. Reformen förbättrar
ålderspensionssystemets sparande genom att inkomsterna ökar när fler
personer är sysselsatta och genom att mer avgifter betalas in till systemet,
samtidigt som utgifterna sjunker när färre är ålderspensionärer. En mindre
inkomstökning uppstår också när staten betalar pensionsavgifter för flera
personer med ersättningar från trygghetssystemen.	149

Prop. 2021/22:181 Tabell 8.8		Reformens effekter på den offentliga sektorns finansiella
		sparande och skuld
		Miljarder kronor

			2023	2024	2025	2026	2027

	Offentlig sektors finansiella sparande		7	8	8	16	20

	Inkomster		7	7	8	17	23

	Utgifter		0	0	0	1	3

	Ålderspensionssystemet		2	5	5	8	11

	Inkomster		0	1	1	2	4

	Utgifter (pensioner)		-2	-4	-4	-6	-7

	Kommunsektorn		0	0	0	0	0

	Inkomster		0	1	1	2	4

	Utgifter (konsumtion)		0	1	1	2	4

	Stat		5	3	3	8	9

	Inkomster		4	4	4	8	11

	Utgifter		-1	1	0	0	2

	Offentlig bruttoskuld		-2	-3	-5	-10	-17

Anm.: Offentliga sektors inkomster och utgifter är inte summan av statens, kommunernas och pensionssystemets inkomster och utgifter eftersom en del av delsektorernas inkomster och utgifter går till andra delar av den offentliga sektorn.

Kommunsektorns skatteinkomster ökar av två skäl. I mindre utsträckning eftersom sysselsättningsökningen har en positiv effekt på sektorns skatte- underlag, men framför allt eftersom antalet personer som har ett förhöjt grundavdrag minskar. Den senare inkomstökningen motsvaras dock fullt ut av lägre inkomster då statsbidragen till kommunerna sänks. En inkomst- ökning i kommunsektorn antas vidare motsvaras av en lika stor ökning av den kommunala konsumtionen, så att sektorns resultat och finansiella sparande är desamma som om reformen inte genomförts, eftersom kommunerna antas klara sitt balanskrav. Reformen bedöms också leda till en viss ökning av de kommunala utgifterna för ekonomiskt bistånd.

Statens sparande förbättras när inkomsterna ökar till följd av ökad eko- nomisk aktivitet, samtidigt som fler personer betalar sociala avgifter och allmän löneavgift fullt ut. Statens utgifter för arbetsmarknads- och ohälsorelaterade transfereringar ökar, medan utgifterna för pensioner och statsbidrag till kommunerna minskar, se tabell 8.8. Sammantaget är netto- förändringen av utgifterna relativt liten, men de högre inkomsterna gör att statens sparande förbättras.

Sammantaget bedöms reformen leda till att den offentliga sektorns kon- soliderade bruttoskuld minskar med cirka 17 miljarder kronor till och med 2027. När det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet ökar till följd av reformen behöver staten spara motsvarande mindre om överskottsmålet för den offentliga sektorn ska klaras. Det innebär att statens reform- utrymme ökar.

150

På längre sikt förstärks det offentliga sparandet ytterligare

På längre sikt, när riktåldern succesivt höjs och arbetskraftsdeltagandet och BNP ökar ytterligare, blir effekten på de offentliga finanserna lik- artade de som redovisas i tabell 8.8 men större. När riktåldern höjs kommer allt fler personer som skulle ha lämnat arbetsmarknaden och tagit ut pens- ion utan en reform att påverkas. Effekterna blir särskilt stora när lägsta åldern för uttag av allmän inkomstgrundad pension på sikt blir så hög att den påverkar de åldrar där i dag stora grupper lämnar arbetsmarknaden och går i pension.

På sikt kommer också pensionsutbetalningarna att öka när de ålders- grupper som skjutit på sin pension får en högre genomsnittlig ålders- pension. Så länge som den förväntade återstående medellivslängden vid 65 års ålder ökar och pensionsåldern stiger kommer dock pensions- systemets finanser att stärkas av reformen. När yrkeslivet förlängs kommer pensionssystemets omslutning att öka, vilket gör att systemets buffertfonder och kapitalavkastning kan förväntas öka.

Fler sysselsatta och en högre BNP har även en positiv effekt på kom- munsektorns skatteunderlag. När kommunernas skatteinkomster utvecklas starkare behöver statsbidragen inte öka lika snabbt, givet att kommunernas reala konsumtionsutgifter ska vara desamma.

Förutom via ett mindre behov av statsbidrag till kommunerna har refor- men också en positiv effekt på statens inkomster från skatter och social- avgifter. Även om statens utgifter för socialförsäkringar och arbets- marknadsstöd till hushållen kan förväntas öka så är nettoeffekten på statens sparande positiv.

Ett högre statligt sparande, i kombination av att även pensionssystemets sparande förstärks till följd av reformen, gör att utrymmet för framtida reformer ökar om den offentliga sektorns sparande bestäms av ett över- skottsmål.

Effekter på ersättningar för socialförsäkringar och arbetsmarknadsstöd

Av tabell 8.9 framgår hur den offentliga sektorns utgifter för social- och arbetsmarknadsförsäkringar förväntas påverkas av reformen. Dessa upp- gifter redovisades i budgetpropositionen för 2021. År 2023 uppstår en så kallad halvårseffekt. En halvårseffekt uppkommer också 2026 när ålders- gränsen ändras ytterligare ett år.

Prop. 2021/22:181

151

Prop. 2021/22:181 Tabell 8.9		Effekter på ersättningar för socialförsäkringar och
		arbetsmarknadsstöd
		Miljoner kronor

			2023	2024	2025	2026	2027
	Pension

	Inkomstpension		-1 807	-3 653	-3 703	-5 559	-7 454
	Garantipension		-299	-599	-599	-898	-1 198

	Bostadstillägg, ÅP*		-238	-480	-492	-757	-1 036

	Äldreförsörjningsstöd		-42	-84	-86	-133	-182
	Efterlevandepension		92	184	187	282	333

	Barnpension		3	7	14	24	34

	Ersättning vid sjukdom och funktionsnedsättning
	Sjukersättning		1 080	2 278	2 253	3 526	4 432

	Bostadstillägg SA*		72	143	143	215	286

	Sjukpenning		233	470	476	702	928
	Rehabiliteringspenning		6	12	12	18	24

	Arbetsskadeersättning		81	163	167	255	348

	Arbetsanpassning		2	3	3	5	6
	Assistansersättning		12	38	64	104	159

	Bilstöd		1	3	3	4	6

	Merkostnadsersättning**		1	3	3	4	6
	Arbetsmarknad
	Arbetslöshetsersättning		95	178	190	338	500

	Aktivitetsstöd		33	62	67	118	175
	Arbetsmarknadspolitiska program		6	11	12	21	31

	Nystartsjobb		4	10	11	18	29

	Kommunersättning vid flyktingmottagande		1	1	2	2	3

Anm.: ÅP=Ålderspension, SA=sjuk-och aktivitetsersättning, ** Tidigare handikappersättning

Anm.: För de ersättningar där statlig ålderspensionsavgift betalas ingår detta i totala beloppet.

Kortfattat om hur utgifterna för respektive ersättning påverkas

Nedan presenteras i vilken riktning utgifterna påverkas samt antalet indi- vider som berörs direkt. Antalsuppgifterna avser 2023. År 2026 antas ungefär ett lika stort antal individer tillkomma. Antagandena som används vid beräkningen av utgiftsförändring och förändringen av antal personer inom respektive förmån framgår av avsnitt 8.1.

Inkomstpensionsutgifter minskar: Inkomstpensionen betalas inte ut för personer som är 62 år och alla de som skjuter på sitt uttag till 66 år kommer inte ta ut någon inkomstpension. Antal berörda cirka 32 000 personer.

Garantipensionens, bostadstillägg till ålderspensionärers och äldreför- sörjningsstödets utgifter minskar: Grundskyddet för pensionärer betalas inte längre ut till 65-åringar. Antal berörda, garantipension cirka 26 000

152

personer, bostadstillägg till ålderspensionärer cirka 8 000 personer, äldre-	Prop. 2021/22:181
försörjningsstöd cirka 2 000 personer.
Efterlevandepension och barnpension: Utgifterna för änkepension ökar
eftersom reglerna är mer generösa för personer under 65 år och denna
gräns flyttas till 66 år. Dessutom antas att den avlidne skulle ha tjänat in
pension ytterligare ett år vilket även detta höjer utgifterna. Även omställ-
ningspension kan betalas ut ytterligare ett år. Liksom för änkepension
antas den som avlidit ha tjänat in pension till 65 år i stället för 64 år vid
beräkning av omställningspension och barnpension. Utgiften för ett till
intjänandeår kommer att öka för varje år då nya personer med rätt till
ersättning tillkommer, dock enbart under så lång tid som personer i snitt
befinner sig i de olika systemen vilket är olika för de olika förmånerna.
Antal personer som beräknas tillkomma: under 1 000.
Sjukersättning: Bland de förmåner som påverkas av reformen är det för
sjukersättningen som utgifterna antas öka mest. Personer med sjuker-
sättning har en varaktigt nedsatt arbetsförmåga och nästan ingen lämnar
ersättningen med undantag för dödsfall eller uppnådda åldersgränser. År
2023 föreslås det bli tillåtet att ha sjukersättning när individen är 65 år. Det
föreslås även bli möjligt att nybeviljas sjukersättning i denna ålder. I slutet
av 2023 beräknas detta leda till att antalet personer med ersättningen har
ökat med cirka 14 000 personer.
Bostadstillägg till personer med sjukersättning: Denna förmån betalas ut
ytterligare ett år till de som fortsätter att uppbära sjukersättning. Antal per-
soner cirka 4 000.
Sjukpenning, arbetsskadeersättning, rehabiliteringspenning, arbets-
anpassning och bilstöd: Dessa stöd kommer att kunna betalas ut och
beviljas till 66 års ålder på samma sätt som tidigare gällde till 65 års ålder.
Antal berörda, sjukpenning cirka 7 000 personer, arbetsskadeersättning
cirka 2 000 personer samt ett fåtal personer med de övriga ovan nämnda
förmånerna. För förmånen smittbärarpenning och för möjligheten att
återfå SGI efter en period med förlängd livränta har förslagen bedömts
beröra endast ett fåtal personer varför ingen budgetpåverkan har beräknats.
Avseende smittbärarpenning har förmånen ökat kraftigt under pandemin.
Det bör dock inte ge långsiktiga effekter på förmånen eller dess administ-
ration.
Assistansersättning: Enligt nuvarande regler kan assistansersättning
endast nybeviljas för personer som är yngre än 65 år. Däremot får personer
som redan har assistansersättning behålla sin ersättning livet ut. Vidare
gäller att personer med assistansersättning kan ansöka om ytterligare
timmar fram till 65-årsdagen, men därefter får inte antalet assistanstimmar
utökas.
Utgiftsökningen av att höja åldern för att nybeviljas assistansersättning
fram till att individen fyller 66 år uppskattas till omkring 6 miljoner kronor
2023. Endast nio 65-åringar beräknas nybeviljas ersättningen 2023. Som
en konsekvens av regeländringen uppstår sedan ytterligare ett år med den
genomsnittliga timökningen. Även denna utgiftsökning skattas till	153

Prop. 2021/22:181

154

6 miljoner kronor. Sammantaget innebär det en utgiftsökning på 12 miljoner kronor 2023. Utgiftsökningen är till övervägande del en kostnad för staten. Över tid kommer utgiftsökningen stiga (ackumuleras) eftersom fler årskullar beräknas ansöka om fler timmar och fler kommer att ha beviljats ersättning i högre åldrar. Utgiftsökningen försvinner efter cirka 20 år dvs. en genomsnittlig pensionstid.

Merkostnadsersättning: Ersättningen kan beviljas fram till 66 års ålder på samma sätt som tidigare till 65 års ålder efter vilket den utbetalas resten av livet. Det innebär att denna utgift kan antas öka något för varje ny års- kull som tillkommer. Utgiftsökningen kommer att försvinna efter cirka 20 år, dvs. en genomsnittlig pensionstid.

Arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd: Kommer att kunna betalas ut och beviljas till 66 års ålder på samma sätt som tidigare till 65 års ålder. Antal berörda personer för arbetslöshetsersättning beräknas till cirka 570 och cirka 300 personer för aktivitetsstöd. De höjda åldersgränserna medför också ökade kostnader och ett ökat antal personer i arbetsmarknads- politiska program inom jobb- och utvecklingsgarantin. Även kostnaden för och antalet personer med nystartsjobb ökar något.

Etableringsersättning: Kommer kunna betalas ut och beviljas till 66 års ålder enligt samma regler som till 65 års ålder. Antal berörda bedöms vara mycket få varför ingen budgetpåverkan har beräknats.

Kommunersättningar vid flyktingmottagande: Kostnaden för schabloner- sättningen för mottagandet av nyanlända ökar marginellt då schablon- beloppet är högre för personer som är yngre än 65 år och denna gräns flyttas till 66 år. Schablonersättningen betalas ut under två år, vilket inne- bär att utgifterna ökar framför allt de två åren närmast efter förändringen. Förändringen beräknas påverka kommunernas ersättning för knappt 30 personer.

Effekter på inkomstpensionssystemet

Inkomstpensionssystemet är ett fördelningssystem, de inbetalda pensions- avgifterna från de yrkesverksamma betalas samma år ut som pensioner till pensionärerna. Sedan en tid tillbaka har pensionsutbetalningarna över- skridit pensionsavgifterna vilket inneburit att buffertfonden (AP1–4) finansierat underskottet. Detta väntas fortgå under flera år framöver.

Sedan den lägsta åldern för pensionsuttag höjdes 2020 är det inte längre möjligt att ta ut pension vid 61 års ålder. Eftersom pensionsutbetalningar till 61-åringar upphör minskar utbetalningarna från pensionssystemet. Högre arbetsinkomster och pensionsgrundande transfereringar från perso- ner i denna ålder kommer samtidigt att öka pensionsavgifterna. Lägre utgifter och högre inkomster stärker pensionssystemets finanser. År 2023 höjs lägstaåldern för ålderspension till 63 år och åldersgränsen för rätt till sjukpenning, sjukersättning och arbetslöshetsersättning höjs till 66 år. Detta innebär en ytterligare förstärkning av pensionssystemet. På längre sikt leder dock de ökade inbetalningarna av pensionsavgifter till att även utbetalningarna från pensionssystemet ökar.

Förstärkningen av pensionssystemet minskar risken för nya balan-	Prop. 2021/22:181
seringsperioder.
Konsekvenser för kommunerna
Kommunsektorns skatteintäkter väntas öka framför allt till följd av att
individer arbetar längre, men även till följd av ökade utbetalningar från
sjukersättning, sjukpenning och arbetslöshetsersättning när rätten till dessa
förlängs då sjukpenning, sjukersättning och arbetslöshetsersättning
vanligen är högre än individens allmänna pension.
När åldersgränsen för grundskyddet höjs ett år kommer de som är 64 år
och har ekonomiskt bistånd behöva det ytterligare ett år. För kommunerna
bedöms det leda det till vissa ökade kostnader för ekonomiskt bistånd, vid
bedömning av nivån på statens bidrag till kommuner och regioner bör
denna effekt tas i beaktning. Kommunsektorns del av på den offentliga
sektorn återfinns under avsnitt Effekter på den offentliga sektorns
sparande, inkomster och utgifter ovan.
Kommunernas kostnader för insatsen personlig assistans kan komma att
öka när åldersgränsen för rätten till detta höjs i kombination med rätten till
statlig assistansersättning. Därtill föreslås åldersgränsen som ger
kommuner möjligheter att tillhandahålla servicetjänster för äldre utan be-
hovsprövning höjas. Förslaget kan därmed påverka de kommuner som
erbjuder denna tjänst.
SKR och flera kommuner, däribland Malmö och Eslövs kommuner, är
positiva till de föreslagna ändringarna av åldersgränserna. De betonar sam-
tidigt vikten av att efter införandet av förslagen fortsatt följa hur de kom-
munala skatteinkomsterna och kommunernas reala konsumtionsutgifter
påverkas, eftersom detta kan ha betydelse för behovet av statsbidrag.
Regeringen följer kommunsektorns intäkts- och kostnadsutveckling när
det gäller de generella statsbidragen. Denna proposition behandlar enbart
anpassningarna av åldersgränserna utifrån de justeringar som görs i de
pensionsrelaterade åldersgränserna. Frågan faller därför utanför arbetet
med denna proposition.
Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen
Enligt 14 kap. 3 § regeringsformen bör en inskränkning i den kommunala
självstyrelsen inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de
ändamål som har föranlett inskränkningen. Bestämmelsen innebär att det
krävs en proportionalitetsprövning vid inskränkningar i den kommunala
självstyrelsen.
Förslagen angående lagen (1993:387) om stöd och service till vissa
funktionshindrade, lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter
och lagen (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invand-
rare innebär att författningarnas pensionsrelaterade åldersgränser först
höjs och i vissa fall knyts till riktåldern för pension. Ändringarna innebär
i viss mån en inskränkning av den kommunala självstyrelsen. Inskränk-
ningarna bedöms i samtliga fall vara motiverade för att uppnå syftet med
förslagen, dvs. att bryta den rådande pensioneringsnormen vid 65 års ålder
för att därigenom skapa förutsättningar för ett förlängt arbetsliv, lång-
siktigt hållbara pensioner och en stabil finansiering av den offentliga väl-
färden. Regeringen anser att förslagens inskränkning i den kommunala	155

Prop. 2021/22:181 självstyrelsen inte går utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till ända- målet.

8.1.2Konsekvenser för företagen

En högre pensionsålder bör leda till allt fler äldre i arbetskraften och ett ökat arbetsutbud vilket kan göra det enklare att rekrytera arbetskraft.

Vid sjukdomsfall betalas sjuklönen för de första 14 dagarna, med undantag för karensavdrag, av arbetsgivaren. Ett förlängt arbetsliv väntas öka kostnaderna för sjuklön eftersom risken för sjukdom ökar med åldern. Antalet sjukdagar per anställd är högre för anställda i kommuner och regioner än för staten och näringslivet vilket kan leda till att dessa sektorer får en högre ökning av sjuklönekostnaderna än övriga sektorer.

Företagarna anger i sitt remissvar att promemorian grovt underskattar sjuklönekostnaderna för företagen. Svensk försäkring påpekar att arbets- givarnas premier för den del som avser sjukförsäkring och premiebe- frielseförsäkring kommer att stiga till följd av en högre genomsnittlig sjuk- frånvaro hos försäkringskollektivet.

Regelrådet anser att arbetsgruppens redovisning av förslagens konse- kvenser för berörda företag är bristfällig.

Sammantaget finns det både för- och nackdelar för företagen med för- slagen. Ett ökat arbetskraftsutbud kan göra det lättare att rekrytera medan arbetsgivaravgifter och sjuklön kan leda till ökade kostnader. De samman- tagna effekterna bedöms vara motiverade eftersom syftet med reformen är att bryta den rådande pensioneringsnormen vid 65 års ålder och för att skapa förutsättningar för ett förlängt arbetsliv och därmed förbättrade rekryteringsmöjligheter, långsiktigt hållbara pensioner och en stabil finan- siering av den offentliga välfärden.

8.1.3Konsekvenser för arbetsmarknadens parter

Förslagen får även konsekvenser för arbetsmarknadens parter och deras förhandlingsarbete. I tjänstepensionen liksom i de kompletterande försäk- ringar som gäller vid arbetslöshet, varaktigt nedsatt arbetsförmåga eller arbetsskada finns åldersgränser som har en direkt eller indirekt koppling till åldersgränserna i ålderspensionssystemet eller till den så kallade las- åldern.

Med höjda pensionsåldrar samt höjda åldersgränser i andra trygghets- system kan det finnas anledning för arbetsmarknadens parter att se över åldersgränserna för de kollektivavtalade ersättningarna.

156

8.1.4Konsekvenser för den ekonomiska jämställdheten

Kvinnor har i genomsnitt lägre pension än män vilket främst beror på att pensionen speglar de inkomstskillnader som finns under arbetslivet. Kvin- nor tjänar generellt sett mindre än män och arbetar mer deltid. Kvinnor lämnar också arbetslivet tidigare i större utsträckning. Utträdesåldern, den ålder då de flesta som vid 50 år befann sig i arbetskraften permanent har lämnat arbetslivet, var 2017 63,5 år för kvinnor och 64,5 år för män. För

att minska pensionsgapet är det därför av stor vikt att skillnader i livs- Prop. 2021/22:181 inkomst och arbetsliv mellan könen minskar, oberoende av förslagen om

ändrade åldersgränser.

Enligt Pensionsmyndighetens rapport Vilka grupper gynnas eller miss- gynnas av en höjd pensionsålder från 2016 kommer som lägst en fjärdedel av befolkningen att påverkas positivt ekonomiskt av höjd pensionsålder. Som mest kommer en fjärdedel att påverkas ekonomiskt negativt. Andelen som påverkas negativt minskar om höjd pensionsålder leder till ett senare utträde från arbetsmarknaden. Ungefär hälften berörs inte alls, förutsatt att en höjd pensionsålder inte kommer att förändra dessa personers val av fak- tisk pensionsålder. Kvinnor påverkas i större utsträckning än män både ekonomiskt positivt och ekonomiskt negativt. Bland dem som inte alls berörs av höjd pensionsålder är andelen män högre.

Här är det viktigt att lyfta fram att de förslag som lämnas i denna propo- sition förväntas leda till att flera arbetar längre och därmed får högre inkomster både under yrkeslivet och under tiden som pensionär. Detta gäller såväl kvinnor som män. Eftersom kvinnor har lägre pension än män är de utökade möjligheterna för bättre ekonomisk standard särskilt viktiga för kvinnor, även om förslagen inte självklart leder till ett minskat pens- ionsgap. Det främsta syftet med förslagen är dock att ge både kvinnor och män långsiktigt hållbara pensioner.

Effekter av höjd ålder för grundskydd

De grupper som är i behov av grundskyddet i pensionssystemet eller har ersättning från socialförsäkringen eller arbetsmarknadsstöd kommer att beröras av förslaget om höjda åldersgränser för pensionssystemets grund- skydd. Det är främst personer som har låg inkomst och som vid pensions- åldern är i behov av garantipension och/eller bostads- tillägg/äldreförsörjningsstöd. Nästan 2/3 av de med garantipension i åld- rarna 65–69 år är kvinnor. Av de som beviljats bostadstillägg i åldrarna 65–69 år är cirka 60 procent kvinnor.

Åldern för uttag av garantipension föreslås knytas till riktåldern från 2026. De som, trots höjd riktålder, väljer att gå i pension vid 65 år eller tidigare kommer att få en lägre total pension (typfall 2). Det beror på att dessa personer fram till uppnådd riktålder endast kommer att få inkomst- grundad pension vilket även resulterar i en livsvarigt lägre inkomstgrun- dad pension. Drygt två tredjedelar av dessa är kvinnor.

Personer som i stället väljer att arbeta eller har transfereringar till upp- nådd riktålder får en högre inkomstgrundad pension, men samtidigt blir garantipensionen lägre eftersom den räknas av mot den inkomstgrundade (typfall 3 och 4). Den sammanlagda pensionen blir dock högre än med dagens regler. Det är fler kvinnor än som påverkas av förändringen eftersom fler kvinnor än män får garantipension.

En annan grupp som också kan påverkas negativt av en höjd pensions- ålder är de personer som får ekonomiskt bistånd. En höjd pensionsålder kommer innebära en längre period med ekonomiskt bistånd, som generellt sett är lägre än vad som betalas ut från grundskyddet inom det allmänna pensionssystemet. År 2017 var könsfördelningen 54 procent män och 46 kvinnor för de som fick ekonomiskt bistånd i åldrarna 60–64 år.

157

Prop. 2021/22:181 Effekter av höjd ålder för kringliggande trygghetssystem

Personer som påverkas positivt av de förslag som lämnas är de som ytter- ligare ett år kan få ersättning från kringliggande trygghetssystem. Närmare 60 procent av dagens 64-åringar som får sjukersättning och sjukpenning är kvinnor, vilket betyder att en höjning av pensionsåldern med motsva- rande höjning i socialförsäkringssystemet kommer komma kvinnor till del i större utsträckning. Männen kommer i högre utsträckning påverkas av den förlängda rätten till arbetslöshetsersättning. Ungefär 60 procent av de som 2016 uppbar arbetslöshetsersättning vid 64 års ålder var män. Antalet arbetslösa, såväl kvinnor som män, i denna åldersgrupp var dock betydligt färre än antalet personer med sjukersättning.

8.1.5Konsekvenser för förutsättningarna att nå det integrationspolitiska målet

Målet för integrationspolitiken är lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Av budgetpro- positionen för 2022 framgår att nyanlända och utrikes födda ofta har en svagare förankring på arbetsmarknaden än inrikes födda. Det medför att fler utrikes födda även i högre grad tar del av trygghetssystemen och eko- nomiskt bistånd. Som framgår av avsnittet ovan medför därmed reformen både positiva och negativa effekter på individnivå. För de som kan få del av trygghetssystemen under ytterligare ett år och därmed också får en livsvarigt högre pension blir effekten positiv. En grupp som däremot kan påverkas negativt av en höjd pensionsålder är de personer som får ekono- miskt bistånd. En höjd pensionsålder kommer att innebära en längre period med ekonomiskt bistånd, som generellt sett är lägre än vad som betalas ut från grundskyddet inom det allmänna pensionssystemet.

8.1.6 Konsekvenser för myndigheter och de allmänna förvaltningsdomstolarna

	Pensionsmyndigheten
	Förslagen bedöms medföra ökad administration och behov av system-
	utveckling hos Pensionsmyndigheten. Allmänheten kommer att behöva
	informeras om riktåldern och de ändrade åldersgränserna i pensionssy-
	stemet. It-systemen behöver anpassas till de ändrade åldersgränserna. Det
	leder till ett utvecklingsbehov av myndighetens prognosverktyg på
	pensionsmyndigheten.se och minPension.se som Pensionsmyndigheten
	finansierar till hälften. Det kommer också att krävas ytterligare kommuni-
	kationsinsatser för att sprida kännedom om förändringarna.
	Antalet ansökningar avseende grundskyddsförmånerna, garantipension,
	bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd, beräknas minska 2023 då dessa
	förmåner inte längre kommer att beviljas från 65 års ålder. Antalen ären-
	den beräknas till 26 000 för garantipension, 8 000 för bostadstillägg och
	2 000 för äldreförsörjningsstöd.
	Antalet ansökningar av inkomstgrundad pension beräknas även de
158	minska 2023 till följd av att sådan pension inte längre kan beviljas från 62
158

års ålder. Vissa av de personerna som har både inkomstgrundad pension	Prop. 2021/22:181
och garantipension kan förväntas skjuta upp sitt uttag även av inkomst-
grundad pension, vilket leder till att även de ansökningarna kan förväntas
minska. Sammantaget beräknas detta leda till att antalet ansökningar
minskar med 32 000. Det totala antalet ansökningar motsvaras inte av
antalet personer då en och samma person kan söka flera av förmånerna.
År 2026 beräknas ungefär lika stort antal personer påverkas av för-
slagen. Samtidigt som antalet ansökningar kommer att minska varje gång
riktåldern höjs är det dock troligt att förändringen av pensionsåldrarna
kommer att leda till ett ökat behov av information och att fler personer
kommer att kontakta Pensionsmyndigheten med frågor om tidpunkt för
uttag. Även antalet omprövningsärenden väntas öka något.
Försäkringskassan
Förslagen bedöms innebära ökat behov av administration och system-
utveckling hos Försäkringskassan. De försäkrade kommer att behöva
informeras om de ändrade åldersgränserna i socialförsäkringarna. Myn-
dighetens it-system behöver anpassas till de ändrade åldersgränserna.
Flera av de förmåner som administreras av Försäkringskassan kommer
enligt förslagen när det gäller pensionsrelaterade åldrar ändras ett år 2023
och knytas till riktåldern för pension från och med 2026.
Flera av de förmåner som Försäkringskassan administrerar kommer att
påverkas av att åldersgränserna höjs med ett år 2023. I de flesta fall blir
det främst en påverkan på försäkringsutgifterna, eftersom de försäkrade
får förmånerna under ytterligare ett år. Det bedöms inte leda till att ett
större antal nya ärenden tillkommer. Antalet sjukpenningärenden bedöms
dock öka till följd av att fler personer arbetar ytterligare ett år och därmed
i större utsträckning stannar kvar i sjukförsäkringen. Även höjningen av
lägsta åldern för uttag av ålderspension medför att fler personer kommer
att stanna kvar i sjukförsäkringen. 2018 gick uppskattningsvis ca 2 000
personer från sjukpenning till ålderspension före 65 års ålder och ca 500
personer vid lägsta åldern för uttag av inkomstpension. Antalet nytill-
komna ärenden förväntas öka med 4 500. Förslagen innebär därmed något
fler försäkringsärenden för Försäkringskassan att hantera. Även de höjda
övre åldersgränserna för arbetsskadelivränta och SGI-skydd kan komma
att medföra något fler försäkringsärenden.
Förvaltningsdomstolarna
Som angetts ovan innebär förslagen att Försäkringskassan kommer att få
ett något ökat antal försäkringsärenden att hantera. Sannolikt innebär detta
i sin tur att måltillströmningen till domstolarna kommer att öka.
Regeringen bedömer emellertid att förslagen enbart leder till en mindre
ökning av ärenden hos domstolarna, som bör kunna hanteras inom befint-
liga ekonomiska ramar.
Övriga myndigheter
Förslagen bedöms medföra ökade insatser i form av bl.a. information och
systemutveckling, främst för de myndigheter som närmast berörs av för-
slagen. Konsekvenser för dessa myndigheter har beskrivits ovan. Konse-	159

Prop. 2021/22:181 kvenserna för Skatteverket beskrivs i avsnitt 8.2. Övriga myndigheter för- väntas beröras i mer begränsad utsträckning eller inte alls.

Arbetslöshetskassorna

Propositionen föreslår att åldersgränserna för rätten till dagpenning och medlemskap i arbetslöshetskassa höjs 2023 för att därefter knytas till rikt- åldern för pension från och med 2026. Detta innebär sannolikt en ökad arbetsbörda för arbetslöshetskassorna på grund av att rätten till ersättning förlängs. Arbetslöshetskassornas finansieringsavgift kan också komma att öka något med tanke på att äldre arbetstagare ofta har högre dagpenning än yngre (källa: Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens statistik- databas, www.iaf.se). Samtidigt kan något fler personer komma att stanna kvar som medlemmar i en arbetslöshetskassa efter 65 år fyllda, vilket i så fall leder till ökade intäkter för arbetslöshetskassorna i form av medlems- avgifter.

8.1.7EU-rätten och internationella åtaganden

Propositionens förslag innebär att när pensionsåldern i Sverige höjs kommer den att vara högre än 65 år. I den europeiska balken om social trygghet (European Code of Social Security) och dess protokoll (1964) finns minimiregler om social trygghet som Sverige har förbundit sig att följa. I artiklarna 26–27 anges närmare vad som gäller för ålderspension. Enligt artikel 26 ska ålderspension utges vid en ålder som inte överstiger 65 år eller den högre ålder om antalet medborgare som uppnått den åldern representerar 10 procent av befolkningen under 65 men över 15 år. Beräk- ningar utifrån befolkningsstatistiken för 2017 visar att Sverige skulle kunna ha en pensionsålder på 78 år och fortfarande uppfylla artikel 26. Regeringens förslag bedöms därmed inte vara i strid med åldersgränsen för pension i artikel 26 i den europeiska balken om social trygghet.

Regeringen bedömer även att förslagen inte har några konsekvenser för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghets- systemen.

Svenska ILO-kommittén anser att det finns anledning att fortsatt överväga och beakta de krav som följer av konvention (nr 128) om invaliditets-, ålders- och efterlevandeförmåner. Sverige ratificerade Internationella arbetsorganisationens (ILO) konvention om invaliditets-, ålders-, och efterlevandeförmåner (nr 128) den 26:e juli 1968. I konvent- ionen anges i artikel 15.2 att åldersgränser för rätt till pension inte får överstiga 65 år men att högre ålder får fastställas av behörig myndighet om det tas hänsyn till demografiska, ekonomiska och sociala kriterier och om de beräknas statistiskt.

Förslagen bedöms inte strida mot artikel 15.2 i och med att riktåldern beräknas av Pensionsmyndigheten utifrån livslängdstabeller som är en del av den officiella statistiken från SCB. I bakgrunds-, förslags- och konse- kvensavsnitten har de ekonomiska och sociala skälen för riktåldern behandlats. De behandlar bland annat utvecklingen av antal återstående år

160

med frisk hälsa vid 60 respektive 65 års ålder, ekonomiska orsaker samt Prop. 2021/22:181 demografiska skäl. ILO-kommittén instämmer i denna bedömning.

I konventionen anges i artikel 15.3 att om pensionsåldern är 65 år eller högre ska det finnas en möjlighet till lägre pensionsålder för personer i yrken som i nationell lagstiftning bedömts som betungande eller ohälso- samma.

Den svenska ILO-kommittén hänvisar i sitt remissvar till att de i sam- band med ett tidigare yttrande över betänkandet Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) efterfrågat en analys av den bestämmelsen eftersom artikeln i sin ordalydelse är tillämplig om åldersgränsen är 65 år eller högre. Åldersgränsen för rätt att ta ut garantipension är redan i dag

65 år. ILO lyfter också fram att Sverige har fått en fråga från ILO:s expert- kommitté angående vilken pensionsålder som gäller för personer i betung- ande och ohälsosamma yrken.

Regeringen konstaterar att det inte finns yrken som i nationell lagstift- ning har bedömts som betungande eller ohälsosamma. Regeringen avser återkomma under 2023 till ILO:s expertkommitté.

Lagförslagen innebär att ett antal ytterligare ILO-konventioner blir aktuella. Föreningsfriheten för arbetsmarknadens parter skyddas även av flera ILO-konventioner som har ratificerats av Sverige. De konventioner som framför allt blir aktuella i samband med förslagen är 1949 års konvention (nr 98) om tillämpningen av principerna för organisations- rätten och den kollektiva förhandlingsrätten och 1981 års konvention (nr 154) om främjande av kollektiva förhandlingar. Även 1948 års konvention (nr 87) om föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten kan nämnas. I förhållande till ILO:s konventioner är utgångspunkten att staten ska undvika att besluta om ny lagstiftning som kan påverka avtalsinnehåll i redan ingångna kollektivavtal eftersom det i förlängningen påverkar arbetsmarknadens parters förhandlingsfrihet.

Med höjda pensionsåldrar samt höjda åldersgränser i andra trygghets- system kan det finnas anledning för arbetsmarknadens parter att se över åldersgränserna för de ersättningar som finns framförhandlade i kollek- tivavtalen (se avsnitt 8.1.3). Lagändringarna kan även påverka hänvis- ningar till författningar som kan finnas i kollektivavtalen utan att det materiella innehållet nödvändigtvis påverkas av de nya förslagen. Mot bakgrund av att lagförslagen bygger på Pensionsgruppens överens- kommelse från den 14 december 2017 har arbetsmarknadens parter dock haft god tid att planera eventuella ändringar i avtalsvillkoren.

8.2Konsekvenser av justerade åldersgränser i skatte- och socialavgiftssystemet

De offentligfinansiella effekterna till följd av ändrade skatte- och avgifts- regler beräknas i enlighet med Finansdepartementets beräknings- konventioner. Beräkningarna görs i ikraftträdandeårets priser och volymer och utgår vanligtvis från att beteendet hos individer och företag inte ändras till följd av förändringarna i skattereglerna. Antagandet om oförändrat beteende ger en god uppskattning av åtgärdernas effekt på kort och medel- lång sikt. På längre sikt, och för att bedöma andra effekter än de offentlig-

161

Prop. 2021/22:181 finansiella effekterna kan ett mer dynamiskt synsätt behöva användas, där skattebaser tillåts påverkas av regeländringen.

Regelrådet finner att konsekvensutredningen i Finansdepartementets promemoria Vissa ändrade åldersgränser i skatte- och socialavgiftssy- stemet (Fi2021/05036) uppfyller kraven i 6 och 7 §§ förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Regelrådet har bedömt att samtliga delaspekter är godtagbart beskrivna.

Näringslivets skattedelegation (NSD) anser att underlaget i promemo- rian rörande de ekonomiska konsekvenserna inte är fullständigt. De efter- frågar en analys avseende de ökade statsutgifter som följer av införande av riktåldrar i socialförsäkringen. De ökade utgifterna redovisas i avsnitt 8.1.1.

8.2.1Syfte och alternativa lösningar

Syftet med förslaget är att anpassa vissa åldersgränser i skatte- och social- avgiftssystemet till de förändringar som görs inom pensions- och social- försäkringssystemen. Om åldersgränsen för socialavgifterna inte förändras innebär det att rätten till socialförsäkringsförmåner utökas utan att avgifts- uttaget ökar. Normen om pensionering vid 65 års ålder kvarstår också i skattelagstiftningen i högre grad om åldersgränsen för det förhöjda grund- avdraget inte justeras, vilket kan innebära att riktåldern för pension får ett mindre genomslag på faktisk pensionsålder om förslaget inte genomförs.

Förändringen av åldersgränsen för socialavgifterna minskar storleken på nuvarande skatteutgifter avseende nedsatt särskild löneskatt för anställda och egenföretagare som fyllt 65 år (se skr. 2020/21:98).

	8.2.2	Offentligfinansiella effekter
	De offentligfinansiella effekterna av förslaget är beräknade i mikro-
	simuleringsmodellen FASIT med framskrivning till 2023 enligt prognosen
	i budgetpropositionen för 2021. I prognosen ingår de förändringar av
	sysselsättning och transfereringar som följer av de aviserade höjningarna
	av åldersgränserna i pensionssystemet och angränsande trygghetssystem
	(prop. 2020/21:1 utg.omr. 11 avsnitt 3.8.). Vissa beteendeeffekter och för-
	ändringar av inkomsterna som sker i den berörda åldersgruppen har inte
	kunnat beaktas i underlaget för beräkningarna. Detta bedöms dock endast
	ha en marginell inverkan på den offentligfinansiella effekten.
	Förslaget om en höjning av åldersgränsen för det förhöjda grundav-
	draget 2023 med ett år uppskattas öka inkomstskatten med 2,70 miljarder
	kronor (se tabell 8.10), varav 2,56 miljarder kronor är ökad kommunal
	inkomstskatt. En nedjustering av det generella statsbidraget till kommuner
	med motsvarande belopp som den ökade kommunala inkomstskatten har i
	budgetpropositionen för 2021 aviserats för 2023 vilket bedöms innebära
	att förslaget om höjd åldersgräns för det förhöjda grundavdraget blir
	neutralt för kommunsektorn som helhet.
	Förslaget om höjd åldersgräns för socialavgifterna uppskattas innebära
	att bruttointäkterna av socialavgifterna ökar med 2,47 miljarder kronor
	2023. Av dessa bedöms 2,44 miljarder kronor komma från arbetsgivar-
162	avgifter och 0,03 miljarder kronor komma från ökade egenavgifter. Den

höjda åldersgränsen för socialavgifterna antas dock i beräkningen få indi- Prop. 2021/22:181 rekta effekter på andra skattebaser, såsom företagsvinsterna, vilket innebär

att nettoeffekten beräknas bli lägre än bruttoeffekten. De ökade egenav- gifterna antas få indirekta effekter på inkomst av näringsverksamhet.

Den sammantagna nettoeffekten av den höjda åldersgränsen för social- avgifterna beräknas uppgå till 2,10 miljarder kronor 2023.

I aviseringen av förslaget om vissa justerade åldersgränser i skatte- och socialavgiftssystemet i budgetpropositionen för 2021 bedömdes det ha en offentligfinansiell nettoeffekt på 3,60 miljarder kronor för 2023 (prop. 2020/21:1, avsnitt 13.11). Den sammantagna offentligfinansiella netto- effekten av förslaget beräknas dock uppgå till 4,80 miljarder kronor 2023. Skillnaden är en följd av att det även uppstår en effekt på den allmänna löneavgiften av förslaget, denna effekt ingår i beräkningen i tabell 8.10.

Tabell 8.10 Förslag om vissa höjda åldersgränser i skatte- och socialavgiftssystemet 2023

Miljarder kronor, 2023 års priser och baser

	Effekt från	Brutto-		Periodiserad		Varaktig
		effekt		nettoeffekt		effekt
		2023	2023	2024	2025

Höjd åldersgräns för	2023-01-01	2,70	2,70	2,70	2,70	2,70
förhöjt grundavdrag
Höjd åldersgräns för	2023-01-01	2,47	2,10	2,10	2,10	2,10
socialavgifter

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Förslaget att åldersgränserna för det förhöjda grundavdraget och social- avgifterna 2026 höjs till 67 år, som är riktåldern detta år, uppskattas inne- bära att skatteintäkterna, netto, ökar med ytterligare ca 4,4 miljarder kronor 2026 (se tabell 8.11). Av denna ökning kommer 2,80 miljarder kronor av åldersgränshöjningen för det förhöjda grundavdraget, varav 2,65 miljarder kronor är ökad kommunal inkomstskatt. Den höjda ålders- gränsen för socialavgifterna uppskattas innebära ökade bruttointäkter av socialavgifterna med 1,90 miljarder kronor. Nettoeffekten av den höjda åldersgränsen för socialavgifterna beräknas uppgå till 1,62 miljarder kronor 2026.

De offentligfinansiella effekterna är baserade på prognosen i budget- propositionen för 2021 för utvecklingen av löner och priser m.m. fram till 2026 och är därmed förknippade med stor osäkerhet.

163

Prop. 2021/22:181 Tabell 8.11 Förslag om vissa höjda åldersgränser i skatte- och socialavgiftssystemet 2026

Miljarder kronor, 2026 års priser och baser

	Effekt	Brutto-		Periodiserad		Varaktig
	från	effekt		nettoeffekt		effekt

		2026	2026	2027	2028
Höjd åldersgräns för	2026-	2,80	2,80	2,80	2,80	2,80
förhöjt grundavdrag	01-01
Höjd åldersgräns för	2026-	1,90	1,62	1,62	1,62	1,62
socialavgifter	01-01

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

8.2.3Effekter för företagen

Förslaget om ändrad åldersgräns för arbetsgivaravgifterna bedöms inne- bära att vissa företag får ökade lönekostnader. Förslaget om en höjning av åldersgränsen för det förhöjda grundavdraget bedöms inte påverka företa- gens lönekostnader.

I tabell 8.12 anges den direkta ökningen av lönekostnaden 2023, till följd av förslaget om höjd åldersgräns för socialavgifterna, vid olika månads- löner. Lönekostnaden, vid oförändrad lön, ökar i den berörda ålders- gruppen med drygt 19 procent. Motsvarande ökning, men då för personer som vid årets ingång är 66 år, uppkommer av förslaget om höjd ålders- gräns 2026.

Tabell 8.12 Lönekostnad (lön och arbetsgivaravgift) för anställda som vid årets ingång är 65 år, vid nuvarande och föreslagna regler

Kronor per månad

	Månadslön	Lönekostnad	Lönekostnad vid	Ökning vid given
		nuvarande regler	föreslagna regler	månadslön
	20 000	22 042	26 284	4 242
	30 000	33 063	39 426	6 363
	40 000	44 084	52 568	8 484
	50 000	55 105	65 710	10 605
	60 000	66 126	78 852	12 726
	Källa: Egna beräkningar.
	Om och hur mycket lönekostnaden ökar för ett företag beror på ålders-
	sammansättningen bland företagets anställda. Företag med en större andel
	anställda som vid årets ingång är 65 år, respektive 66 år från 2026, kommer
	missgynnas av förslaget jämfört med företag med en mindre andel
	anställda i samma åldersgrupp. Konkurrensförhållandena mellan företag
	kan således i viss utsträckning påverkas negativt i denna dimension.
	Vad gäller branscher omfattas alla branscher av regelverket, men om
	vissa branscher har en högre andel personer i den berörda åldersgruppen
	anställda påverkas dessa branscher mer i förhållande till andra och på så
164	sätt kan även konkurrensförhållanden mellan branscher påverkas. Perso-

ner i den berörda åldersgruppen är överrepresenterade bland anställda i Prop. 2021/22:181 branscher som fastighetsverksamhet, annan serviceverksamhet, vård och

omsorg, transport och magasin samt utbildningsverksamhet.

Personer i den berörda åldersgruppen är också något överrepresenterade i små företag, med färre än 50 anställda, jämfört med i stora och medel- stora företag. Någon särskild hänsyn till små företag bedöms dock inte kunna tas vid reglernas utformning. Att avgifterna ökar för personer i den berörda åldersgruppen följer av att de anställda omfattas av socialför- säkringarna i ytterligare ett år. Någon alternativ reglering bedöms inte finnas.

Antalet berörda företag kan inte uppskattas baserat på tillgängliga upp- gifter, sannolikt är dock en stor andel företag berörda. Den genomsnittliga kostnadsökningen per företag kan inte uppskattas.

När det gäller den administrativa bördan för företagen medför förslaget om höjd åldersgräns för socialavgifterna att ytterligare en årskull omfattas av ordinarie nivå på arbetsgivaravgifterna. Eftersom arbetsgivaravgifterna redan redovisas på individnivå i arbetsgivardeklarationen bedöms ökningen av den administrativa bördan för företagen till följd av detta vara försumbar.

Att en särskild kolumn i skattetabellerna behöver införas för personer som är 65 år vid beskattningsårets ingång, till följd av den höjda ålders- gränsen för det förhöjda grundavdraget, kan också påverka företagens administrativa börda. Företagarna påpekar att det saknas beloppsmässiga uppskattningar av de möjligt ökade administrativa kostnaderna till följd av förslaget. De flesta företag bedöms ha lönesystem där detta hanteras auto- matiskt. Som Konjunkturinstitutet anför kan kostnader för ändringar i lönesystemen vältras över på de företag som köper systemen. Eventuella sådana kostnadsökningar till följd av förslaget bedöms vara av begränsad omfattning. Detta eftersom preliminärskatteavdraget redan görs enligt olika skattetabeller som beror på vilken kommunal skattesats som den enskilde ska betala.

Förslaget bedöms inte medföra några andra kostnader eller förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen. Förslaget bedöms inte heller påverka företagen i några andra avseenden.

8.2.4Effekter för enskilda och offentlig sektor

Förslaget att åldersgränsen höjs 2023 för det förhöjda grundavdraget inne- bär att detta omfattar personer som har fyllt 66 år vid beskattningsårets ingång till skillnad från nuvarande regler där det förhöjda grundavdraget även omfattar personer som har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång. Personer som vid beskattningsårets ingång är 65 år kommer därmed i stället omfattas av grundavdraget enligt nuvarande utformning för perso- ner som inte fyllt 65 år vid årets ingång. För de flesta innebär denna regel- ändring en högre inkomstskatt under det år de fyller 66 år jämfört med vad som är fallet vid nuvarande regler. I tabell 8.13 framgår storleken på det ökade skatteuttaget för personer i den berörda åldersgruppen beroende på om de har en förvärvsinkomst bestående enbart av inkomster som omfattas

av skattereduktionen för arbetsinkomst (jobbskatteavdraget) eller om

165

Prop. 2021/22:181 inkomsterna enbart består av skattepliktig pension (som inte omfattas av jobbskatteavdraget). Att skjuta upp åldersgränsen för de mer förmånliga skattereglerna innebär att skatteuttaget ökar med upp till ca 33 700 kronor, vid genomsnittlig kommunalskatt, det år personen fyller 66 år både för personer med arbetsinkomst och för personer med pensionsinkomst. För fastställda förvärvsinkomster som överstiger knappt 1,8 miljoner kronor sker ingen skattehöjning till följd av förslaget, detta beror på att grund- avdraget är lika stort för yngre och äldre personer över denna inkomstnivå.

För inkomster under ca 250 000 kronor per år ökar skatteuttaget i mindre omfattning för arbetsinkomster jämfört med för pensionsinkomster. Detta beror på att det enligt nuvarande regler inte finns tillräckligt med kommu- nal inkomstskatt för att få fullt jobbskatteavdrag under denna inkomstnivå. En del av den, till följd av förslaget, ökade kommunala inkomstskatten på arbetsinkomsterna reduceras därmed genom att det slutliga jobbskatte- avdraget blir högre.

Omkring 112 000 personer, ca 98 procent av åldersgruppen, uppskattas beröras av förslaget 2023. Den genomsnittliga skattehöjningen i den berörda gruppen uppskattas vara ca 26 100 kronor, vilket motsvarar ca 7 procent av den genomsnittliga förvärvsinkomsten.

Förslaget om att höja åldersgränsen för det förhöjda grundavdraget med ett ytterligare år 2026 till att omfatta personer som har fyllt 67 år vid beskattningsårets ingång får i stort sett motsvarande effekter på skatteut- taget. Grundavdragets nivå påverkas dock av storleken på prisbasbeloppet vilket innebär att förändringen i skatteuttag kan skilja sig något åt mellan 2023 och 2026.

166

Tabell 8.13 Skatteförändring för personer som vid beskattningsårets							Prop. 2021/22:181
	ingång fyllt 65 år, arbetsinkomst respektive
	pensionsinkomst
	Kronor per år

		Arbetsinkomst		Pensionsinkomst

Fastställd	Skatte-	Skatte-	Förändring	Skatte-	Skatte-	Förändring
förvärvs-	uttag	uttag		uttag	uttag
inkomst	gällande	föreslagna		gällande	föreslagna
	regler	regler		regler	regler
100 000	7 000	7 000	0	10 703	21 997	11 294
150 000	10 500	12 038	1 538	20 265	35 663	15 398
200 000	14 000	26 170	12 170	33 239	52 920	19 681
250 000	17 500	40 490	22 990	46 873	70 240	23 367
300 000	28 479	55 587	27 108	60 729	87 837	27 108
350 000	43 024	73 882	30 858	74 711	105 569	30 858
400 000	57 969	91 692	33 723	89 094	122 817	33 723
450 000	74 652	108 375	33 723	105 214	138 937	33 723
500 000	91 334	125 057	33 723	121 334	155 057	33 723
600 000	131 312	162 637	31 325	161 312	192 637	31 325
700 000	185 331	217 877	32 546	212 331	244 877	32 546
800 000	243 549	273 117	29 568	267 549	297 117	29 568
900 000	301 767	328 357	26 590	322 767	349 357	26 590
1 000 000	360 037	383 597	23 560	378 037	401 597	23 560
1 500 000	651 230	659 797	8 567	654 230	662 797	8 567
2 000 000	923 997	923 997	0	923 997	923 997	0

Anm.: Genomsnittlig kommunalskatt (32,24 procent 2022) har antagits, 2023 års prisbasbelopp och skiktgräns enligt prognos i budgetpropositionen för 2022. Förhöjt grundavdrag enligt utformning från 1 januari 2022. Källa: Egna beräkningar.

Förslaget om höjd åldersgräns 2023 medför också ökade egenavgifter för personer med aktiv näringsverksamhet som är 65 år vid beskattningsårets ingång. Personer som tar ut full ålderspension och samtidigt bedriver aktiv näringsverksamhet kommer dock inte att beröras eftersom de enligt regel- verket endast ska betala ålderspensionsavgiften på 10,21 procent (3 kap. 16 § SAL). Personer som ska betala fulla egenavgifter, dvs. 28,97 procent, och har ett överskott av aktiv näringsverksamhet som överstiger 40 000 kronor kan också omfattas av den generella nedsättningen av egenavgifter. Nedsättningen innebär ett avdrag med 7,5 procent av underlaget på inkomst av aktiv näringsverksamhet upp till ett maximalt avdrag på 15 000 kronor per år. Detta innebär att avgiftsökningen för underlag som uppgår till 40 000–200 000 kronor per år begränsas till den allmänna löneavgiften på för närvarande 11,62 procent (se tabell 8.14). För den del av underlaget som överstiger 200 000 kronor per år ökar avgiften med 18,76 procent- enheter. Antalet berörda näringsidkare 2023 uppskattas vara ca 700 och avgiftshöjningen uppskattas till i genomsnitt ca 37 000 kronor i denna grupp. Avgifterna får dock dras av vid beräkningen av skattepliktig inkomst av näringsverksamhet, vilket innebär en lägre påverkan på den slutliga skatten.

167

Prop. 2021/22:181 Förslaget om att höja åldersgränsen för egenavgifterna med ett ytter- ligare år 2026 till att omfatta personer som är 66 år vid beskattningsårets ingång får motsvarande effekter på skatteuttaget som enligt tabell 8.14. Antalet berörda näringsidkare bedöms vara något lägre jämfört med år 2023 till följd av att färre personer har aktiv näringsverksamhet i den åldersgrupp som berörs 2026.

Tabell 8.14 Egenavgift inklusive allmän löneavgift vid olika underlag, nuvarande och föreslagna regler för personer som är 65 år vid beskattningsårets ingång och inte tar ut hel ålderspension

Kronor per år

	Egenavgift nuvarande	Egenavgift föreslagna	Förändring
	regler	regler inkl. generell
		nedsättning

50 000	5 105	10 915	5 810
100 000	10 210	21 830	11 620
150 000	15 315	32 745	17 430
200 000	20 420	43 660	23 240
250 000	25 525	57 425	31 900
300 000	30 630	71 910	41 280
350 000	35 735	86 395	50 660
400 000	40 840	100 880	60 040
500 000	51 050	129 850	78 800

Anm.: Personer som inte omfattas av den regionala nedsättningen för näringsidkare i vissa delar av Norrland och Svealand.

Källa: Egna beräkningar.

Offentlig sektor

Anställda i den berörda åldersgruppen är överrepresenterade i offentlig sektor. Av de ökade socialavgifterna är det drygt 30 procent, vilket mot- svarar ca 750 miljoner kronor 2023, som avser anställda i kommuner och regioner. Knappt 10 procent av avgiftsökningen (motsvarande ca 250 miljoner kronor) avser anställda i statlig sektor. Några remissinstanser, bland andra Mittuniversitetet och Arjeplogs kommun, anser att de ökade kostnaderna för dem som arbetsgivare bör kompenseras.

Liksom för företagen kan offentlig sektor också påverkas som arbets- givare av en viss ökad administrativ börda.

8.2.5Effekter för sysselsättning

I detta delavsnitt görs en analys av de sysselsättningseffekter som bedöms följa på de föreslagna ändringarna av åldersgränserna i skatte- och social- avgiftssystemet. I avsnitt 8.1.1 görs en analys av de samlade effekterna på sysselsättningen av justerade åldersgränser i trygghetssystemen och i skat- tesystemet.

168

Förhöjda grundavdraget

Höjd åldersgräns för det förhöjda grundavdraget innebär att skatteuttaget på förvärvsinkomster ökar i förhållande till gällande regler i den berörda åldersgruppen. Eftersom grundavdraget gäller både arbetsinkomst och pension påverkar åldersgränshöjningen dessa inkomster på liknande sätt. Som framgår av tabell 8.13 är dock skattehöjningen något mindre för arbetsinkomster som understiger ca 250 000 kronor per år jämfört med vid motsvarande pensionsinkomster. Detta är en följd av att det med nuva- rande regler inte finns tillräckligt med kommunal inkomstskatt för att få fullt jobbskatteavdrag under denna inkomstnivå. En del av den, till följd av förslaget, ökade kommunala inkomstskatten på arbetsinkomsterna reduceras därmed genom att det slutliga jobbskatteavdraget blir högre. Det ekonomiska utbytet av arbete i förhållande till pension ökar därmed något för personer med låga inkomster vilket kan medföra viss ökad syssel- sättning i åldersgruppen. Det sänkta grundavdraget, som åldersgräns- höjningen innebär, gör det dock samtidigt mindre lönsamt att börja för- värvsarbeta för personer som i dag har sin försörjning från exempelvis skattefria transfereringar. Denna effekt bedöms dock vara av försumbar storlek eftersom det berör få personer och de som berörs sannolikt står långt från arbetsmarknaden.

För personer i den berörda åldersgruppen som arbetar förväntas för- slaget kunna innebära både positiva och negativa effekter för arbetsutbudet. För en majoritet av löntagarna i den aktuella åldersgruppen, kommer det lägre grundavdraget innebära en s.k. inkomsteffekt, dvs. att löntagarna behöver arbeta fler timmar eller skjuta på pensionsbeslutet för att kunna konsumera lika mycket som förut. Denna effekt kan förväntas leda till ett ökat antal sysselsatta och arbetade timmar. Samtidigt innebär förslaget ökade marginalskatter för arbetsinkomster, i genomsnitt ca 13 procent i inkomstintervallet 140 000 till 390 000 kronor per år, vilket vanligtvis förväntas leda till färre antal arbetade timmar bland personer som arbetar.

Sammantaget kan den höjda åldersgränsen för det förhöjda grund- avdraget innebära vissa positiva effekter på sysselsättningen men bedöms inte ha några betydande effekter för sysselsättningen i ekonomin som helhet

Region Dalarna avstyrker förslaget eftersom det innebär minskade inci- tament för att personer ska arbeta längre och Pensionsmyndigheten anser att det kan finnas skäl att avvakta med åldershöjningen från 65 år till 66 år för det förhöjda grundavdraget. Pensionsmyndigheten menar att fler arbetstagare då kommer att känna av skattesänkningen innan de tar beslut om att avsluta arbetslivet vilket skulle kunna medföra att fler skjuter fram sitt utträde ur arbetslivet. Regeringen bedömer emellertid att det är osäkert att en sådan effekt skulle uppstå. Detta eftersom det förhöjda grundav- draget även ger ett lägre skatteuttag på pensionsinkomster, vilket innebär att det även blir mer gynnsamt att gå i pension än om åldersgränsen höjs. Vidare kan ett avvaktande med att höja åldersgränsen för det förhöjda grundavdraget innebära att det tar längre tid att uppnå en förskjutning av pensionsåldersnormen.

Prop. 2021/22:181

169

Prop. 2021/22:181 Socialavgifter

Förslaget om höjd åldersgräns för socialavgifter ökar arbetskostnaden för personer i den berörda åldersgruppen. De högre arbetskostnaderna mins- kar efterfrågan på arbetskraft i gruppen. Vanligtvis förväntas minskad efterfrågan på arbetskraft i en grupp inte innebära någon betydande effekt på sysselsättningen i ekonomin i sin helhet på längre sikt då syssel- sättningen förväntas öka i andra grupper. Anledningen är att en minskad efterfrågan som inte möts av ett minskat arbetsutbud kan förväntas leda till ett minskat lönetryck, exempelvis genom att löntagarnas förhandlings- position försämras när arbetslösheten temporärt stiger. För äldre personer är det dock sannolikt att en minskad efterfrågan främst möts av ett minskat arbetsutbud och inte ökad arbetslöshet då det främsta alternativet till sysselsättning sannolikt är att gå i pension. Således är det möjligt att en minskad efterfrågan på äldre arbetskraft kan leda till en minskning av den varaktiga sysselsättningen i ekonomin som helhet.

Samtidigt kan förändringar i efterfrågan på äldre arbetskraft förväntas få en relativt liten påverkan på sysselsättningen i åldersgruppen. Anled- ningen är att anställningstryggheten för dessa personer generellt sett är hög till följd av att de i regel varit länge på sin arbetsplats och har rätt att kvar- stå i sin anställning (omfattas av lagen om anställningsskydd). Studier av anledningar bakom pensionsbeslutet indikerar även att det främst är viljan eller hälsan som avgör om individen väljer att gå i pension och inte arbets- givarens efterfrågan (Övergången från arbete till pension 2012”, Statist- iska centralbyrån, AM 110 SM 1404 och ”Pensionsbeslutet – blev det bra? Undersökning 2018 bland nyblivna pensionärer”, Pensionsmyndigheten 2019).

För egenföretagare i den berörda åldersgruppen kan förslaget ge en negativ effekt på incitamenten att arbeta. Detta eftersom socialavgifterna innebär en ökad marginalskatt på näringsinkomsten. De ökade social- avgifterna gäller dock endast under det år personen fyller 66 år (samt 67 år från 2026) och för egenavgifterna endast för dem som inte samtidigt tar ut hel ålderspension. För de personer som fortsatt bedriver näringsverk- samhet eller kvarstår i anställning därefter kommer fortsatt endast ålders- pensionsavgiften att behöva betalas av arbetsgivaravgifterna.

Sammantaget bedöms de ekonomiska effekterna av den höjda ålders- gränsen för socialavgifterna innebära vissa negativa effekter på den var- aktiga sysselsättningen i den berörda åldersgruppen men ha försumbara effekter för den varaktiga sysselsättningen i ekonomin som helhet.

	8.2.6	Effekter för inkomstfördelningen
	Förhöjda grundavdraget
	Av skatte- och avgiftsförslagen är det endast förändringen av det förhöjda
	grundavdraget som direkt påverkar disponibel inkomst. Analysen nedan
	avser höjningen av åldersgränsen för det förhöjda grundavdraget. De sam-
	lade regeländringarna avseende åldersgränser i pensionssystemet och
	angränsande trygghetssystem som införs 2023 kan väntas leda till vissa
	beteendeeffekter. Liksom i bedömningen av de offentligfinansiella effek-
170	terna av förslaget beaktas inte dessa här.

Förslaget om höjd åldersgräns för det förhöjda grundavdraget sänker Prop. 2021/22:181 disponibel inkomst med ca 2,7 miljarder kronor totalt för berörda under

det kalenderår de fyller 66 år jämfört med nuvarande regler. Totalt sett påverkar förslaget den ekonomiska standarden för 206 000 personer. Då beaktas effekten för samtliga hushållsmedlemmar inklusive barnen i hus- hållet. Effekten på ekonomisk standard är störst i inkomstgrupperna 7–9 och är lägst i den högsta och den lägsta inkomstgruppen (se figur 8.3).

Figur 8.3 Förändring av ekonomisk standard till följd av höjd åldersgräns för det förhöjda grundavdraget uppdelat på inkomstgrupper, 2023

Procent

0
-0,02
-0,04
-0,06
-0,08
-0,1
-0,12
-0,14
1	2	3	4	5	6	7	8	9	10
Låg inkomst									Hög inkomst

Anm.: Befolkningen delas in i 10 lika stora grupper där de 10 procenten med lägst ekonomisk standard hamnar i inkomstgrupp 1, de med näst lägst ekonomisk standard i inkomstgrupp 2 osv. ända upp till inkomstgrupp 10 som har den högsta ekonomiska standarden.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Av de 206 000 personer som berörs av reformen, antingen direkt själva eller genom en hushållsmedlem, är det ca 110 000 som är direkt berörda. Effekten på ekonomisk standard för dem som direkt berörs av reformen är procentuellt störst i inkomstgrupperna 3–6 och är lägst i de två högsta inkomstgrupperna (se figur 8.4).

171

Prop. 2021/22:181 Figur 8.4	Förändring av ekonomisk standard till följd av höjd
	åldersgräns för det förhöjda grundavdraget för berörda
	uppdelat på inkomstgrupper, 2023
	Procent

-2

-4

-6

-8

-10

-12

1	2	3	4	5	6	7	8	9	10
Låg inkomst									Hög inkomst

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Ur ett regionalt perspektiv får förslaget om ändrad åldersgräns för det för- höjda grundavdraget större effekt för boende i landsbygdskommuner och pendlingskommuner nära mindre städer. Effekten är minst för personer i storstäder och dess pendlingskommuner (se figur 8.5). Det förklaras av att andelen berörda är större i mindre städer och landsbygdskommuner, vilket uppväger att effekten per berörd person är mindre.

172

Figur 8.5

Förändring av ekonomisk standard till följd av höjd

Prop. 2021/22:181

åldersgräns för det förhöjda grundavdraget uppdelat på

SKR:s kommungrupper, 2023

Procent (staplar/ vänster axel) respektive andel berörda av

befolkningen (punkt/ höger axel)

0,03

-0,05

0,02

-0,1

0,01

-0,15

-0,2

Storstäder

Pendlingskommun nära storstad

Större stad

Pendlingskommun nära större stad Lågpendlingskommun nära större stad

Mindre stad/tätort

Pendlingskommun nära mindre stad/tä

Landsbygdskommun

Landsbygdskommun med besöksnäring

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar

Socialavgifter

De individer som berörs av förslaget om höjd åldersgräns för socialav- gifterna är dels ägare av företag med anställda som vid årets ingång är 65 år, respektive 66 år från 2026, vilka gör mindre vinster eller större förluster till följd av de ökade arbetsgivaravgifterna, dels personer i den berörda åldersgruppen med aktiv näringsverksamhet som får ett lägre överskott till följd av de ökade egenavgifterna. De berörda personerna med aktiv näringsverksamhet befinner sig i högre grad i den övre halvan av inkomst- fördelningen. Även de ägare av företag som kan påverkas av ökade arbets- givaravgifter förväntas i högre grad återfinnas i den övre delen av inkomst- fördelningen.

Förslaget kan även beröra personer i åldersgruppen genom att förslaget kan minska efterfrågan på deras arbetskraft och därigenom deras inkoms- ter. Det bedöms dock ha begränsade effekter på sysselsättning och arbe- tade timmar i den berörda gruppen. Förslaget om höjd åldersgräns för socialavgifterna bedöms därför sammantaget ha en liten effekt på inkomst- fördelningen.

8.2.7Effekter för den ekonomiska jämställdheten

Förhöjda grundavdraget

Effekterna för kvinnor respektive män av förslaget om höjd åldersgräns för det förhöjda grundavdraget framgår av figur 8.6. Effekten på dispo- nibel inkomst 2023, beräknad som ett genomsnitt för alla som är 20 år och

173

Prop. 2021/22:181 äldre, oavsett om de berörs av reformen eller inte, uppgår till -317 kronor för kvinnor och -343 kronor för män. Eftersom kvinnor i genomsnitt har lägre disponibel inkomst än män är den relativa effekten större för kvinnor (-0,12 procent) än för män (-0,10 procent). Förslaget har därmed en marginell inverkan på den ekonomiska jämställdheten.

Figur 8.6 Förändring av individuell disponibel inkomst till följd av höjd åldersgräns för det förhöjda grundavdraget för personer 20 år och äldre uppdelat på kvinnor och män, 2023

Procent

0 -0,02 -0,04 -0,06 -0,08

-0,1 -0,12 -0,14

Kvinnor

Män

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Av de personer som är direkt berörda av förslaget är 51 procent kvinnor och 49 procent män. Bland de direkt berörda minskar individuell dispo- nibel inkomst under det kalenderår de fyller 66 år med i genomsnitt 22 688 kronor för kvinnor och 25 080 kronor för män. Det motsvarar en procen- tuell minskning med 8,3 procent för kvinnor och 6,8 procent för män (se figur 8.7).

174

Figur 8.7	Förändring av individuell disponibel inkomst till följd av				Prop. 2021/22:181
	höjd åldersgräns för det förhöjda grundavdraget för berörda
	uppdelat på kvinnor och män, 2023
	Procent (staplar/ vänster axel) respektive andel kvinnor/ män av
	berörda (punkt/ höger axel)
0				0,51


-1				0,505


-2

				0,5

-3
-3
-4				0,495
-4
-5

				0,49

-6


-7				0,485


-8



-9				0,48
-9				0,48
		Kvinnor	Män

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Socialavgifter

Förslaget om ändrad åldersgräns för socialavgifterna bedöms i något högre grad påverka män än kvinnor eftersom något fler män i den berörda åldersgruppen har inkomst av aktiv näringsverksamhet och fler män än kvinnor äger företag och därigenom kan påverkas av högre arbetsgivar- avgifter för anställda i den berörda åldersgruppen. Bland de personer som omfattas av ökade arbetsgivaravgifter är könsfördelningen förhållandevis jämn, männen har dock i genomsnitt högre underlag för arbetsgivarav- gifterna. Sammantaget bedöms förslaget påverka den ekonomiska jäm- ställdheten i positiv riktning men effekten bedöms vara liten.

8.2.8Konsekvenser för myndigheter och de allmänna förvaltningsdomstolarna

Förslaget innebär att Skatteverket måste komplettera skattetabellerna med ytterligare en kolumn avseende dem som har fyllt 65 år men inte 66 år. Skatteverket beräknar att kostnaden för myndigheten av att införa ytter- ligare en kolumn i skattetabeller och API uppgår till ca 750 000 kronor. Regeringen bedömer att höjningen av de pensionsrelaterade ålders- gränserna i skattesystemet kan ingå i den anpassning som Skatteverket årligen gör t.ex. i tekniska system och på sin webbplats på grund av ny eller förändrad lagstiftning. De tillkommande utgifterna för Skatteverket ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

För de allmänna förvaltningsdomstolarna bedöms förslaget inte få någon budgetpåverkan.

175

Prop. 2021/22:181 8.2.9

Förslagets förenlighet med EU-rätten

Förslaget bedöms vara förenligt med det EU-rättsliga regelverket.

8.2.10Övriga effekter

Förslaget bedöms inte ha några betydande effekter på miljön eller effekter i övrigt.

9 Författningskommentar

9.1Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsbalken

26kap.

17§

Ändringen i tredje stycket innebär att bestämmelsens tidigare 65-årsgräns höjs till 66 år. Genom ändringen anpassas SGI-skyddet till de föreslagna höjningarna av de pensionsrelaterade åldersgränserna i det allmänna pensionssystemet.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.1.

18 §

Ändringen i andra stycket innebär att bestämmelsens tidigare 65-årsgräns höjs till 66 år. Genom ändringen anpassas SGI-skyddet till de föreslagna höjningarna av de pensionsrelaterade åldersgränserna i det allmänna pensionssystemet.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.1.

22 a §

Ändringen i andra stycket innebär att bestämmelsens tidigare 65-årsgräns höjs till 66 år. Genom ändringen anpassas möjligheten till att återfå tidigare SGI till de föreslagna höjningarna av de pensionsrelaterade ålders- gränserna i det allmänna pensionssystemet.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.1.

22 b §

Ändringen i paragrafen innebär att bestämmelsens tidigare 65 respektive 68-årsgräns höjs till 66 respektive 69 år. En försäkrad som får förlängd arbetsskadelivränta till följd av arbetsskada som inträffat tidigast den månad den försäkrade fyllde 66 år har möjlighet att återfå sin tidigare SGI längst till och med månaden före den när han eller hon fyller 69 år.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.3.

176

25 §

Ändringen innebär att bestämmelsens tidigare 65-årsgräns höjs till 66 år, vilket är en anpassning till de föreslagna höjningarna av de pensionsrelate- rade åldersgränserna i det allmänna pensionssystemet.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.1.

27kap.

36§

Ändringen innebär att bestämmelsens tidigare 65-årsgräns avseende sjuk- penning efter 180 dagar höjs till 66 år, vilket är en anpassning till de före- slagna höjningarna av de pensionsrelaterade åldersgränserna i det allmänna pensionssystemet.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.1.

37 §

Ändringen innebär att bestämmelsens tidigare 70-årsgräns höjs till 71 år, vilket är en anpassning till de föreslagna höjningarna av de pensionsrela- terade åldersgränserna i det allmänna pensionssystemet.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.1.

28 a kap.

7 §

Ändringen innebär att bestämmelsens tidigare 65-årsgräns avseende sjuk- penning i särskilda fall höjs till 66 år, vilket är en anpassning till de före- slagna höjningarna av de pensionsrelaterade åldersgränserna i det allmänna pensionssystemet.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.1.

31kap.

4§

Ändringen innebär att bestämmelsens tidigare 65-årsgräns avseende rehabiliteringsersättning höjs till 66 år, vilket är en anpassning till de före- slagna höjningarna av de pensionsrelaterade åldersgränserna i det allmänna pensionssystemet.

Övervägandena finns i 5.3.1.

33kap.

16§

Ändringen i första och andra stycket innebär att bestämmelsens tidigare 65-årsgräns avseende hur länge sjukersättning kan lämnas höjs till 66 år, vilket är en anpassning till de föreslagna höjningarna av de pensionsre- laterade åldersgränserna i det allmänna pensionssystemet.

Övervägandena finns i 5.3.2.

17 §

Ändringen i andra stycket innebär att bestämmelsens tidigare 60-årsgräns för uppföljning av den försäkrades arbetsförmåga höjs till 61 år. Ändringen är en anpassning till de föreslagna höjningarna av de pensions- relaterade åldersgränserna i det allmänna pensionssystemet.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.2.

Prop. 2021/22:181

177

Prop. 2021/22:181

178

35kap.

4§

Ändringen i andra punkten innebär att bestämmelsens tidigare 64-årsgräns avseende försäkringstid för rätt till garantiersättning höjs till 65 år, vilket är en anpassning till de föreslagna höjningarna av de pensionsrelaterade åldersgränserna i det allmänna pensionssystemet.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.2.

12 §

Ändringen innebär att bestämmelsens tidigare 64-årsgräns avseende fram- tida försäkringstid höjs till 65 år, vilket är en anpassning till de föreslagna höjningarna av de pensionsrelaterade åldersgränserna i det allmänna pens- ionssystemet.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.2.

13 §

Ändringen i andra stycket innebär att bestämmelsens tidigare 64-årsgräns höjs till 65 år, vilket är en anpassning till de föreslagna höjningarna av de pensionsrelaterade åldersgränserna i det allmänna pensionssystemet.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.2.

15 §

Ändringen innebär att bestämmelsens tidigare 64-årsgräns höjs till 65 år, vilket är en anpassning till de föreslagna höjningarna av de pensionsre- laterade åldersgränserna i det allmänna pensionssystemet.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.2.

41kap.

5§

Ändringen innebär att bestämmelsens tidigare 65-årsgräns för hur länge arbetsskadelivränta kan lämnas höjs till 66 år, vilket är en anpassning till de föreslagna höjningarna av de pensionsrelaterade åldersgränserna i det allmänna pensionssystemet.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.3.

6 §

Ändringen innebär att bestämmelsens tidigare 65 respektive 68-årsgräns avseende den förlängda livräntan höjs till 66 respektive 69 år. En person som arbetar efter att han eller hon har fyllt 66 år men inte har fyllt 69 år, som är försäkrad för sjukpenning och som till följd av arbetsskada under denna tid får sin arbetsförmåga bestående nedsatt, kommer kunna ha rätt till livränta.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.3.

46kap.

8§

Ändringen innebär att bestämmelsens tidigare 70-årsgräns för rätt till smittbärarpenning höjs till 71 år. Ändringen är en anpassning till de före- slagna höjningarna av de pensionsrelaterade åldersgränserna i det allmänna pensionssystemet.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.1.

50kap.

4§

Ändringen i första och andra styckena innebär att bestämmelsens tidigare 65-årsgränser höjs till 66 år, vilket är en anpassning till de föreslagna höjningarna av de pensionsrelaterade åldersgränserna i det allmänna pensionssystemet.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.5.

51kap.

8 §

Ändringen i paragrafen innebär att bestämmelsens tidigare 65-årsgränser avseende villkoren för assistansersättning efter angiven ålder höjs till 66 år, vilket är en anpassning till de föreslagna höjningarna av de pensionsrelaterade åldersgränserna i det allmänna pensionssystemet.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.6.

10 §

Ändringen innebär att bestämmelsens tidigare 65-årsgräns avseende utök- ning av antalet assistanstimmar höjs till 66 år, vilket är en anpassning till de föreslagna höjningarna av de pensionsrelaterade åldersgränserna i det allmänna pensionssystemet.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.6.

52kap.

10§

Ändringen i första styckets första och andra punkt innebär att bestämmel- sens tidigare 65-årsgränser avseende rätten till bilstöd höjs till 66 år, vilket är en anpassning till de föreslagna höjningarna av de pensionsrelaterade åldersgränserna i det allmänna pensionssystemet.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.7.

56kap.

3§

Ändringen i första stycket innebär att inkomstgrundad ålderspension inte längre kan lämnas från 62 år utan tidigast från och med den månad då den försäkrade fyller 63 år.

Övervägandena finns i avsnitt 5.1.1.

4 a §

Ändringen innebär att bestämmelsens tidigare 65-årsgräns för när ålders- pension får lämnas utan ansökan vid hel sjukersättning höjs till 66 år, vilket är en anpassning till de i övrigt föreslagna höjningarna av de pensionsrelaterade åldersgränserna i det allmänna pensionssystemet.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.2.

5 §

Ändringen i första och andra styckena innebär att bestämmelsens tidigare 65-årsgränser för när ålderspension får lämnas före ansökningsmånaden

Prop. 2021/22:181

179

Prop. 2021/22:181 höjs till 66 år, vilket är en anpassning till de i övrigt föreslagna höjningarna av de pensionsrelaterade åldersgränserna i det allmänna pensionssystemet.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.2.

8 §

Ändringen innebär att bestämmelsens tidigare 65-årsgräns avseende Pensionsmyndighetens utredningsskyldighet höjs till 66 år, vilket är en anpassning till de i övrigt föreslagna höjningarna av de pensionsrelaterade åldersgränserna i det allmänna pensionssystemet.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.2.

58kap.

11§

Ändringen innebär att den övre åldersgränsen för beräkning av genom- snittsinkomsten i inkomstindex höjs från 64 till 65 år, vilket är en anpass- ning till de i övrigt föreslagna höjningarna av de pensionsrelaterade ålders- gränserna i det allmänna pensionssystemet.

Övervägandena finns i avsnitt 5.1.4.

60kap.

18§

Ändringen i första styckets första strecksats innebär att bestämmelsens tidigare 64-årsgräns avseende pensionsgrundandebelopp för plikttjänst- göring höjs till 65 år, vilket är en anpassning till de i övrigt föreslagna höjningarna av de pensionsrelaterade åldersgränserna i det allmänna pensionssystemet.

Övervägandena finns i avsnitt 5.1.5.

30 §

Ändringen i tredje punkten innebär att bestämmelsens tidigare 64-årsgräns för tillgodoräknande av barnår höjs till 65 år, vilket är en anpassning till de i övrigt föreslagna höjningarna av de pensionsrelaterade åldersgrän- serna i det allmänna pensionssystemet.

Övervägandena finns i avsnitt 5.1.5.

41 §

Ändringen i fjärde punkten innebär att bestämmelsens tidigare 64-årsgräns för överlåtelse av barnår höjs till 65 år, vilket är en anpassning till de före- slagna höjningarna av de pensionsrelaterade åldersgränserna i det allmänna pensionssystemet.

Övervägandena finns i avsnitt 5.1.5.

52 §

Ändringen i första stycket innebär att bestämmelsens tidigare 64-årsgräns avseende generell jämförelseinkomst vid beräkningsmetod 2 höjs till 65 år, vilket är en anpassning till de föreslagna höjningarna av de pensionsrelaterade åldersgränserna i det allmänna pensionssystemet.

Övervägandena finns i avsnitt 5.1.5.

180

62kap.

12§

Ändringen i första stycket innebär att bestämmelsens tidigare 61- årsgränser avseende fördelningen av arvsvinster höjs till 62 år, vilket är en anpassning till den föreslagna höjningen från 62 till 63 år av den lägsta åldern för uttag av ålderspension. Det betyder att varje årskull även fortsättningsvis kommer att tilldelas dubbla arvsvinster endast vid ett tillfälle.

Övervägandena finns i avsnitt 5.1.2.

13 §

Ändringen innebär att bestämmelsens tidigare 61-årsgränser avseende fördelningen av arvsvinster höjs till 62 år, vilket är en anpassning till den föreslagna höjningen från 62 till 63 år av den lägsta åldern för uttag av ålderspension.

Övervägandena finns i avsnitt 5.1.2.

15 §

Ändringen i första stycket innebär att bestämmelsens tidigare 61-årsgräns höjs till 62 år, vilket är en anpassning till den föreslagna höjningen från 62 till 63 år av den lägsta åldern för uttag av ålderspension.

Övervägandena finns i avsnitt 5.1.2.

16 §

Ändringen innebär att bestämmelsens tidigare 61-årsgräns höjs till 62 år, vilket är en anpassning till den föreslagna höjningen från 62 till 63 år av den lägsta åldern för uttag av ålderspension.

Övervägandena finns i avsnitt 5.1.2.

17 §

Ändringen i första och andra styckena innebär att beräkningen av arvsvinster anpassas till de i övrigt föreslagna höjningarna av de pensions- relaterade åldersgränserna i det allmänna pensionssystemet.

Övervägandena finns i avsnitt 5.1.2.

38 §

Ändringen i andra stycket innebär att bestämmelsens tidigare 70-årsgräns avseende förvärvsvillkoret höjs till 71 år, vilket är en anpassning till de i övrigt föreslagna höjningarna av de pensionsrelaterade åldersgränserna i det allmänna pensionssystemet.

Övervägandena finns i avsnitt 5.1.6.

44 §

Ändringen innebär att bestämmelsens tidigare 65-årsgräns avseende omräkning av inkomstpension vid tidigt uttag höjs till 66 år, vilket är en anpassning till de i övrigt föreslagna höjningarna av de pensionsrelaterade åldersgränserna i det allmänna pensionssystemet.

Övervägandena finns i avsnitt 5.1.3.

Prop. 2021/22:181

181

Prop. 2021/22:181

182

67kap.

4§

Ändringen innebär att garantipension inte längre kan lämnas från 65 års ålder utan tidigast från och med den månad då den försäkrade fyller 66 år.

Övervägandena finns i avsnitt 5.2.1.

8 §

Paragrafen reglerar beräkningen av försäkringstid vid bosättning i tidigare hemland. En höjning av de tidigare 64-årsgränserna till 65 år görs i bestämmelsens första och andra strecksats, vilket är en anpassning till de i övrigt föreslagna höjningarna av de pensionsrelaterade åldersgränserna i det allmänna pensionssystemet.

Övervägandena finns i avsnitt 5.2.3.

11 §

Ändringen innebär att vid beräkningen av försäkringstid ska tid till och med det kalenderår då den försäkrade fyllt 65 år beaktas i stället för tidigare 64 år.

Övervägandena finns i avsnitt 5.2.3.

13 §

Ändringen innebär att bestämmelsens tidigare 65-årsgräns höjs till 66 år, vilket är en anpassning till de i övrigt föreslagna höjningarna av de pensionsrelaterade åldersgränserna i det allmänna pensionssystemet.

Övervägandena finns i avsnitt 5.2.3.

20 §

Paragrafen reglerar hur beräkningsunderlaget för garantipension ska fastställas när inkomstpension, tilläggspension eller garantitillägg har lämnats från annan tidpunkt än vid 65 års ålder.

Paragrafens första stycke ändras så att bestämmelsen endast omfattar försäkrade födda 1953 eller tidigare. Två nya motsvarande paragrafer, 20 a och 20 b §§, införs för åldersgrupperna födda 1954–1957 respektive 1958 eller senare. Se kommentaren till de paragraferna.

Övervägandena finns i avsnitt 5.2.2.

20 a §

Paragrafen, som är ny, reglerar hur beräkningsunderlaget för garanti- pension ska fastställas för försäkrade födda 1954–1957 när han eller hon fått inkomstpension från annan tidpunkt än vid 65 års ålder. Beräknings- underlaget ska alltid bestämmas som om inkomstpensionen hade börjat lyftas den kalendermånad då den försäkrade fyller 65 år.

Övervägandena finns i avsnitt 5.2.2.

20 b §

Paragrafen, som är ny, reglerar hur beräkningsunderlaget för garanti- pension ska fastställas för försäkrade födda 1958 eller senare när han eller hon fått inkomstpension från annan tidpunkt än vid 66 års ålder. Beräk- ningsunderlaget ska alltid bestämmas som om inkomstpensionen hade börjat lyftas den kalendermånad då den försäkrade fyller 66 år.

Övervägandena finns i avsnitt 5.2.2.

74kap.

7§

Ändringen i första stycket innebär att äldreförsörjningsstöd inte längre kan lämnas från 65 års ålder utan tidigast från och med den månad då den försäkrade fyller 66 år.

Övervägandena finns i avsnitt 5.2.1.

74 a kap.

7 §

Paragrafen ändras på så sätt att bestämmelsens tidigare 65-årsgräns höjs till 66 år. Genom ändringen anpassas tidpunkten vid vilken inkomst- pensionstillägg tidigast kan lämnas till föreslagna höjningar av de pensionsrelaterade åldersgränserna i det allmänna pensionssystemet.

Övervägandena finns i avsnitt 5.1.7.

8 §

Ändringen i andra stycket innebär att inkomstpensionstillägg ska få lämnas utan ansökan från och med den månad den försäkrade fyller 66 år, i stället för som tidigare 65 år, om den försäkrade fick hel sjukersättning omedelbart före den månaden.

Övervägandena finns i avsnitt 5.1.7.

12 §

Ändringen i första stycket innebär att bestämmelsens tidigare 65- årsgränser höjs till 66 år. Genom ändringen anpassas bestämmelsen till de föreslagna höjningarna av de pensionsrelaterade åldersgränserna i det allmänna pensionssystemet.

Övervägandena finns i avsnitt 5.1.7.

77kap.

18§

Ändringen innebär att bestämmelsens tidigare 65-årsgräns avseende hur länge omställningspension, garantipension till omställningspension och änkepension i form av 90-procentstillägg kan lämnas höjs till 66 år, vilket är en anpassning till de föreslagna höjningarna av de pensionsrelaterade åldersgränserna i det allmänna pensionssystemet.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.4.

81kap.

4§

Ändringen i andra stycket innebär att bestämmelsens tidigare 64-årsgräns avseende tillgodoräknande av framtida försäkringstid höjs till 65 år, vilket är en anpassning till de föreslagna höjningarna av de pensionsrelaterade åldersgränserna i det allmänna pensionssystemet.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.4.

Prop. 2021/22:181

183

Prop. 2021/22:181 7 §

Ändringen i andra styckets första strecksats innebär att bestämmelsens tidigare 64-årsgräns avseende beräkning av framtida försäkringstid höjs till 65 år, vilket är en anpassning till de föreslagna höjningarna av de pensionsrelaterade åldersgränserna i det allmänna pensionssystemet.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.4.

82kap.

1§

Ändringen i andra styckets andra och tredje strecksats innebär att de där angivna 65-årsgränserna avseende pensionsbehållning efter avlidna höjs till 66 år, vilket är en anpassning till de föreslagna höjningarna av de pensionsrelaterade åldersgränserna i det allmänna pensionssystemet.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.4.

4 §

Ändringen i andra stycket innebär att bestämmelsens tidigare 65-årsgräns avseende pensionsbehållning höjs till 66 år, vilket är en anpassning till de föreslagna höjningarna av de pensionsrelaterade åldersgränserna i det allmänna pensionssystemet.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.4.

6 §

Ändringen i första stycket innebär att bestämmelsens tidigare 65-årsgräns avseende tidigt uttag av inkomstpension höjs till 66 år, vilket är en anpassning till de föreslagna höjningarna av de pensionsrelaterade ålders- gränserna i det allmänna pensionssystemet.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.4.

7 §

Ändringen innebär att bestämmelsens tidigare 64-årsgräns för antagen pensionsbehållning höjs till 65 år, vilket är en anpassning till de föreslagna höjningarna av de pensionsrelaterade åldersgränserna i det allmänna pensionssystemet.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.4.

8 §

Ändringen i andra strecksatsen innebär att bestämmelsens tidigare 65-års- gräns vid beräkning av efterlevandepensionsunderlaget höjs till 66 år, vilket är en anpassning till de föreslagna höjningarna av de pensions- relaterade åldersgränserna i det allmänna pensionssystemet.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.4.

14 §

Ändringen i första punkten innebär att bestämmelsens tidigare 65-årsgräns för beräkning av antagen pensionsbehållning höjs till 66 år, vilket är en anpassning till de föreslagna höjningarna av de pensionsrelaterade ålders- gränserna i det allmänna pensionssystemet.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.4.

184

16 §

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.4.

20 §

Ändringen innebär att paragrafens båda åldersgränser avseende beräk- ningen av inkomstgrundad efterlevandepension höjs med ett år, vilket är en anpassning till de föreslagna höjningarna av de pensionsrelaterade åldersgränserna i det allmänna pensionssystemet.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.4.

21 §

Ändringen i första stycket innebär att bestämmelsens tidigare 65-årsgräns för omräkning av pensionsbehållning med inkomstindex höjs till 66 år, vilket är en anpassning till de föreslagna höjningarna av de pensionsre- laterade åldersgränserna i det allmänna pensionssystemet.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.4.

84kap.

6§

Ändringen i andra punkten innebär att bestämmelsens tidigare 65-årsgräns för änkepensionens 90-procentstillägg höjs till 66 år, vilket är en anpass- ning till de föreslagna höjningarna av de pensionsrelaterade ålders- gränserna i det allmänna pensionssystemet.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.4.

16 §

Paragrafen reglerar samordning mellan änkepension och inkomstpension för änkor födda 1954 eller senare.

Ändringen i paragrafen innebär att den tidigare regleringen i andra stycket som angav att 14 och 15 §§ skulle tillämpas tas bort och ersätts med två nya stycken.

Det nya tredje stycket innebär att åldersgränsen för samordning höjs till 66 år för änkor födda 1954 eller senare, vilket är en anpassning till de föreslagna höjningarna av de pensionsrelaterade åldersgränserna i det allmänna pensionssystemet.

Det nya fjärde stycket anger att underlåten avgiftsbetalning inte ska påverka samordningen till änkans fördel.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.4.

101kap.

6§

Ändringen i första punkten innebär att bostadstillägg grundat på ålders- pension inte längre kan lämnas från 65 års ålder utan tidigast från och med den månad då den försäkrade fyller 66 år.

Ändringen i andra punkten innebär att bostadstillägg grundat på änke- pension inte längre kan lämnas från 65 års ålder utan tidigast från och med den månad då den försäkrade fyller 66 år.

Prop. 2021/22:181

185

Prop. 2021/22:181 Övervägandena finns i avsnitt 5.2.1.

102kap.

16a §

Ändringen i första stycket innebär att bestämmelsens tidigare 65-årsgräns höjs till 66 år, vilket är en anpassning till de föreslagna höjningarna av de pensionsrelaterade åldersgränserna i det allmänna pensionssystemet.

Övervägandena finns i avsnitt 5.2.1.

18 §

Ändringen innebär att bestämmelsens tidigare 65-årsgräns höjs till 66 år, vilket är en anpassning till de föreslagna höjningarna av de pensionsre- laterade åldersgränserna i det allmänna pensionssystemet.

Överväganden finns i avsnitt 5.3.2.

22 §

Överväganden finns i avsnitt 5.2.1.

22 a §

Ändringarna i första stycket innebär att bestämmelsens tidigare 65- årsgräns för beräkning av bostadskostnaden höjs till 66 år, vilket är en anpassning till de föreslagna höjningarna av de pensionsrelaterade ålders- gränserna i det allmänna pensionssystemet.

Överväganden finns i avsnitt 5.2.1.

25 a §

Ändringen i andra stycket innebär att bestämmelsens tidigare 65-årsgräns höjs till 66 år, vilket är en anpassning till de föreslagna höjningarna av de pensionsrelaterade åldersgränserna i det allmänna pensionssystemet.

Överväganden finns i avsnitt 5.2.1.

29 §

Överväganden finns i avsnitt 5.2.1.

103 c kap.

8 §

Ändringen innebär att bestämmelsens tidigare 65-årsgräns för hur länge boendetillägg som längst kan lämnas höjs till 66 år, vilket är en anpassning till de föreslagna höjningarna av de pensionsrelaterade åldersgränserna i det allmänna pensionssystemet.

Överväganden finns i avsnitt 5.3.1.

186

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser	Prop. 2021/22:181
Lagen träder enligt bestämmelserna i första punkten i kraft den 1 december
2022.
Av andra punkten framgår att lagen ska tillämpas första gången för
förmåner som avser tid från och med den 1 januari 2023.
Enligt tredje punkten ska 58 kap. 11 § i dess nya lydelse tillämpas första
gången vid beräkning av det inkomstindex som ska gälla från och med den

1januari.

Enligt fjärde punkten ska äldre föreskrifter fortfarande gälla för den som

uppnår respektive åldersgräns före den 1 januari 2023. Som exempel kan nämnas att den som fyller 62 år under 2022 och därmed uppnått den rådande åldersgränsen för uttag av ålderspension ska ha fortsatt möjlighet att ta ut sin pension även efter det att åldersgränsen har höjts till 63 år 2023.

Enligt femte punkten ska äldre föreskrifter om försäkringstid i 35 kap. 4, 12, 13 och 15 §§ fortfarande gälla för försäkringsfall som har fastställts till tid före den 1 januari 2023. När sjukersättning beviljas fastställer Försäkringskassan tidpunkten för försäkringsfallet. Om Försäkringskassan efter den 1 januari 2023 fastställer tidpunkten för ett försäkringsfall till tid innan ikraftträdandet ska alltså äldre föreskrifter gälla.

Enligt sjätte punkten ska äldre föreskrifter om beräkningsunderlag för inkomstgrundad efterlevandepension fortfarande gälla för dödsfall som har inträffat före den 1 januari 2023.

Övervägandena finns i avsnitt 7.1.

9.2Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsbalken

26kap.

17§

Ändringen i tredje stycket innebär att bestämmelsens tidigare 66-årsgräns ersätts av begreppet uppnådd riktålder för pension. Genom ändringen knyts SGI-skyddet till riktåldern för pension. Det innebär att SGI-skyddet omfattar tid före det att den försäkrade uppnår riktåldern för pension.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.1.

18 §

Ändringen i andra stycket innebär att bestämmelsens tidigare 66-årsgräns ersätts av begreppet uppnådd riktålder för pension. Genom ändringen knyts SGI-skyddet till riktåldern för pension och skyddet omfattar tiden före det att den försäkrade uppnår riktåldern.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.1.

22 a §

Ändringen i andra stycket innebär att bestämmelsens tidigare 66-årsgräns ersätts av begreppet uppnår riktåldern för pension. Genom ändringen knyts åldersgränsen för den försäkrades möjligheter att återfå tidigare SGI efter en period med sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta till rikt- åldern för pension och gäller längst till och med månaden före den när den försäkrade uppnår riktåldern.

187

Prop. 2021/22:181 Övervägandena finns i avsnitt 5.3.1.

22 b §

Ändringen innebär att bestämmelsens tidigare 66-årsgräns ersätts av begreppet uppnådde riktåldern för pension. Genom ändringen knyts åldersgränsen för när en arbetsskada tidigast ska ha inträffat till riktåldern för pension. Det innebär att en försäkrad som får förlängd arbetsskade- livränta till följd av arbetsskada som inträffat tidigast den månad den för- säkrade uppnådde riktåldern för pension har möjlighet att återfå sin tidigare SGI längst till och med månaden före den när hon eller han fyller 69 år.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.3.

25 §

Ändringen innebär att bestämmelsens tidigare 66-årsgräns ersätts av begreppet uppnår riktåldern för pension. Genom ändringen knyts ålders- gränsen för när SGI ska fastställas till riktåldern. Det innebär att SGI ska fastställas för en person som är försäkrad för tjänstepension i form av ålderspension före utgången av den månad han eller hon uppnår riktåldern för pension, endast under de förutsättningar som i övrigt anges i paragrafen.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.1.

27kap.

36§

Ändringen innebär att bestämmelsens tidigare 66-årsgräns avseende sjuk- penning efter 180 dagar i stället knyts till riktåldern för pension. Det inne- bär att om den försäkrade fått sjukpenning för 180 dagar efter ingången av den månad när han eller hon uppnådde riktåldern för pension, får Försäk- ringskassan besluta att sjukpenning inte längre ska lämnas.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.1.

28a kap.

7 §

Ändringen innebär att bestämmelsens tidigare 66-årsgräns avseende sjuk- penning i särskilda fall i stället knyts till riktåldern för pension. Det innebär att sådan sjukpenning lämnas längst till och med månaden före den månad när den försäkrade uppnår riktåldern för pension.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.1.

31kap.

4§

Ändringen innebär att bestämmelsens tidigare 66-årsgräns avseende rehabiliteringsersättning i stället knyts till riktåldern för pension. Det innebär att rehabiliteringsersättning lämnas längst till och med månaden före den månad när den försäkrade uppnår riktåldern för pension.

Övervägandena finns i 5.3.1.

188

33kap.

16§

Ändringen i första och andra styckena innebär att bestämmelsens tidigare 66-årsgränser avseende hur länge sjukersättning kan lämnas i stället knyts till riktåldern för pension. Det innebär att sjukersättning lämnas längst till och med månaden före den månad då den försäkrade uppnår riktåldern för pension.

Övervägandena finns i 5.3.2.

17 §

Ändringen i andra stycket innebär att bestämmelsens tidigare 61-årsgräns avseende uppföljning av den försäkrades arbetsförmåga i stället knyts till riktåldern för pension. Det innebär att någon uppföljning inte behöver göras om den försäkrade har fem eller färre år kvar tills riktåldern för pension uppnås.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.2.

35kap.

4§

Ändringen i andra punkten innebär att bestämmelsens tidigare 65-årsgräns avseende framtida försäkringstid för rätt till garantiersättning i stället knyts till riktåldern för pension. Det innebär att sådan försäkringstid kan tillgo- doräknas till och med året före det år då han eller hon uppnår den vid försäkringsfallet gällande riktåldern för pension.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.2.

12 §

Ändringen innebär att bestämmelsens tidigare 65-årsgräns avseende framtida försäkringstid i stället knyts till riktåldern för pension. Det innebär att sådan framtida försäkringstid kan tillgodoräknas till och med året före det år då han eller hon uppnår den vid försäkringsfallet gällande riktåldern för pension.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.2.

13 §

Ändringen i andra stycket innebär att bestämmelsens tidigare 65-årsgräns avseende framtida försäkringstid i stället knyts till riktåldern för pension. Det innebär att sådan försäkringstid kan tillgodoräknas till och med året före det år då han eller hon uppnår den vid försäkringsfallet gällande riktåldern för pension.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.2.

15 §

Ändringen innebär att bestämmelsens tidigare 65-årsgräns avseende försäkringstid i stället knyts till riktåldern för pension. Det innebär att som försäkringstid räknas tiden från och med det år då den försäkrade fyllde 16 år till och med året före det år då han eller hon uppnår den riktålder för pension som gällde när han eller hon fyllde 17 år.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.2.

Prop. 2021/22:181

189

Prop. 2021/22:181 41 kap. 5 §

Ändringen innebär att bestämmelsens tidigare 66-årsgräns för hur länge livränta kan lämnas knyts till riktåldern för pension. Det innebär att livränta lämnas längst till och med månaden före den då den försäkrade uppnår riktåldern för pension.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.3.

6 §

Ändringen innebär att bestämmelsens tidigare 66-årsgräns ersätts av begreppet uppnår riktåldern för pension. Genom ändringen knyts ålders- gränsen för när en arbetsskada tidigast ska ha inträffat till riktåldern. Det innebär att en person som har drabbats av arbetsskada den månad hon eller han uppnår riktåldern för pension eller senare ska kunna ha rätt till förlängd arbetsskadelivränta längst till och med månaden före den då den försäkrade fyller 69 år.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.3.

50kap.

4§

Ändringen i första och andra styckena innebär att bestämmelsens tidigare 66-årsgränser avseende rätten till merkostnadsersättning i stället knyts till riktåldern för pension. Det innebär att rätt till ersättning föreligger för försäkrad som före uppnådd riktålder för pension har fått sin funktions- förmåga nedsatt.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.5.

51kap.

8 §

Ändringen i paragrafen innebär att bestämmelsens tidigare 66-årsgränser avseende villkoren för assistansersättning efter angiven ålder i stället knyts till riktåldern för pension. Det innebär att assistansersättning kan lämnas för tid efter det att den försäkrade uppnått riktåldern för pension endast om ersättning beviljats innan han eller hon uppnått riktåldern för pension, eller om ansökan kommer in senast dagen före dagen när riktåldern uppnås och därefter blir beviljad. Om riktåldern för pension är 67 år innebär det att en sådan ansökan ska komma in senast dagen före dagen när sökanden fyller 67 år.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.6.

10 §

Ändringen innebär att bestämmelsens tidigare 66-årsgräns avseende utök- ning av antalet assistanstimmar i stället knyts till riktåldern för pension. Det innebär att antalet timmar inte får utökas efter det att den försäkrade har uppnått riktåldern för pension.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.6.

	52 kap.
	10 §
	Ändringen i första stycket första och andra punkten innebär att bestäm-
190	melsernas tidigare 66-årsgränser avseende bilstöd i stället knyts till rikt-

åldern för pension. Det innebär att bilstöd kan lämnas till en försäkrad som inte har uppnått riktåldern för pension.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.7.

56kap.

3§

Ändringen i första stycket innebär att den tidigare 63-årsgränsen avseende från vilken tidpunkt inkomstgrundad ålderspension tidigast kan lämnas i stället knyts till riktåldern för pension. Det innebär att pension lämnas tidigast från och med den månad som infaller tre år innan den försäkrade uppnår riktåldern för pension. Riktåldern för 2026 är fastställd till 67 år, vilket innebär att den lägsta åldern för uttag av pension då kommer att vara

64år.

Övervägandena finns i avsnitt 5.1.1.

4 a §

Ändringen innebär att bestämmelsens tidigare 66-årsgräns för när ålders- pension får lämnas utan ansökan i stället knyts till riktåldern för pension. Det innebär att pension får lämnas utan ansökan från och med den månad den försäkrade uppnår riktåldern för pension om den försäkrade fick hel sjukersättning omedelbart före den månaden.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.2.

5 §

Ändringen i första och andra styckena innebär att bestämmelsens tidigare 66-årsgränser för när ålderspension får lämnas före ansökningsmånaden knyts till riktåldern för pension. Det innebär att pension får lämnas för högst tre månader före ansökningsmånaden om den försäkrade fick sjuk- ersättning omedelbart före det han eller hon uppnår riktåldern för pension. Det innebär vidare att så får ske bara i fråga om pension som lämnas tidig- ast från och med den månad då den försäkrade uppnår riktåldern för pension.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.2.

8 §

Ändringen innebär att bestämmelsens tidigare 66-årsgräns för Pensions- myndighetens utredningsskyldighet avseende den försäkrades pensions- uttag i stället knyts till riktåldern för pension. Det innebär att den försäk- rades önskemål ska utredas om han eller hon inte har ansökt om ålders- pension månaden före den då han eller hon uppnår riktåldern för pension.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.2.

58kap.

11§

Ändringen i första stycket innebär att bestämmelsens tidigare 65-årsgräns för beräkning av genomsnittsinkomsten i inkomstindex i stället knyts till riktåldern för pension. Det innebär att inkomstindex ska visa inkomstför- ändringen för försäkrade som under beskattningsåret har fyllt minst 16 år men ännu inte har uppnått riktåldern för pension.

Prop. 2021/22:181

191

Prop. 2021/22:181 Ett nytt andra stycke införs som anger att när en gällande riktålder ändras ska den nya riktåldern tillämpas första gången vid beräkningen av det inkomstindex som ska gälla två år efter det år riktåldern ändrades. Det innebär t.ex. att om riktåldern för pension höjs från 67 år till 68 år 2035 ska då den nya riktåldern om 68 år tillämpas första gången vid beräkning av inkomstindex som ska gälla för 2037.

Övervägandena finns i avsnitt 5.1.4.

60kap.

18§

Ändringen i första styckets första strecksats innebär att bestämmelsens tidigare 65-årsgräns avseende pensionsgrundandebelopp för plikttjänst- göring i stället knyts till riktåldern för pension.

Övervägandena finns i avsnitt 5.1.5.

30 §

Ändringen i tredje punkten innebär att bestämmelsens tidigare 65-årsgräns för tillgodoräknande av barnår i stället knyts till riktåldern för pension. Barnår tillgodoräknas endast om föräldern inte har uppnått riktåldern för pension under intjänandeåret. Det betyder att för 2026 när riktåldern fastställts till 67 år tillgodoräknas barnår endast om föräldern har fyllt högst 66 år under intjänandeåret.

Övervägandena finns i avsnitt 5.1.5.

41 §

Ändringen i fjärde punkten innebär att bestämmelsens tidigare 65-årsgräns för överlåtelse av barnår i stället knyts till riktåldern för pension.

Övervägandena finns i avsnitt 5.1.5.

52 §

Ändringen i första stycket innebär att bestämmelsens tidigare 65-årsgräns avseende generell jämförelseinkomst vid beräkning av pensionsgrundande belopp för barnår enligt beräkningsmetod 2 i stället knyts till riktåldern för pension.

Övervägandena finns i avsnitt 5.1.5.

62kap.

12§

Ändringen i första stycket innebär att bestämmelsens tidigare 62- årsgränser avseende fördelningen av arvsvinster i stället knyts till rikt- åldern för pension. Det innebär att arvsvinster efter personer som avlidit fem eller fler år före det år de skulle ha uppnått riktåldern för pension ska fördelas för året efter dödsfallsåret. Det betyder att om riktåldern är 67 år 2026 ska arvsvinster efter personer som avlidit före det år de skulle ha fyllt

63år fördelas för året efter dödsfallsåret. Det är den riktålder som gällde vid tidpunkten för dödsfallet som ska gälla, det kommer således att sakna betydelse om riktåldern skulle ha ändrats när fördelningen av arvsvinster ska göras. Vidare anges att arvsvinster efter personer som avlidit fyra eller färre år före det att de skulle ha uppnått den vid dödsfallet gällande rikt- åldern för pension ska fördelas för dödsfallsåret.

192	Övervägandena finns i avsnitt 5.1.2.

13 §

Ändringen innebär att bestämmelsens tidigare 62-årsgränser avseende för- delningen av arvsvinster i stället knyts till riktåldern för pension. Se även kommentaren till 12 §.

Övervägandena finns i avsnitt 5.1.2.

15 §

Ändringen i första stycket innebär att bestämmelsens tidigare 62-årsgräns avseende beräkning av arvsvinster i stället knyts till riktåldern för pension. Beräkningen enligt paragrafen avser de som har avlidit efter 16 års ålder men minst fem år före det år de skulle uppnått den riktålder för pension som gällde vid dödsfallet.

Övervägandena finns i avsnitt 5.1.2.

16 §

Ändringen innebär att bestämmelsens tidigare 62-årsgräns i stället knyts till riktåldern för pension.

Övervägandena finns i avsnitt 5.1.2.

17 §

Ändringarna i första och andra styckena innebär att beräkningen av arvs- vinster knyts till riktåldern för pension.

Ändringarna i första stycket innebär att för en försäkrad som inte har uppnått riktåldern för pension ska beräkningen enligt 16 § göras med ledning av officiell statistik över befolkningens livslängd under femårs- perioden närmast före det fjärde året före det år personen skulle ha uppnått den vid dödsfallet gällande riktåldern för pension. Det betyder att om rikt- åldern var 67 år vid dödsfallet ska beräkningen göras med ledning av statistik under femårsperioden närmast före det år personen uppnådde 63 års ålder.

Ändringarna i andra stycket innebär att från och med det år den som avses i första stycket uppnår riktåldern för pension ska beräkningen enligt 16 § göras med ledning av statistik för femårsperioden närmast före året före det år personen uppnådde riktåldern för pension. Det betyder att om riktåldern är 67 år och den försäkrade har uppnått denna ålder ska beräk- ningen göras med ledning av statistik för femårsperioden närmast före det år personen uppnådde 66 års ålder.

Övervägandena finns i avsnitt 5.1.2.

38 §

Ändringen i andra stycket innebär att bestämmelsens 71-årsgräns av- seende förvärvsvillkoret knyts till riktåldern för pension. Förvärvsvillkoret är uppfyllt om det för den försäkrade senast det femte året efter uppnådd riktålder för pension har fastställts pensionsgrundande inkomster i angiven omfattning.

Övervägandena finns i avsnitt 5.1.6.

Prop. 2021/22:181

193

Prop. 2021/22:181 44 §

Ändringen innebär att bestämmelsens tidigare 66-årsgräns avseende omräkning av inkomstpension vid tidigt uttag i stället knyts till riktåldern för pension.

Övervägandena finns i avsnitt 5.1.3.

67 kap.

4 §

Ändringen i paragrafen innebär att bestämmelsen tidigare 66-årsgräns avseende tidpunkten från vilken garantipension tidigast kan lämnas i stället knyts till riktåldern för pension. Det innebär att garantipension får tas ut tidigast från och med den månad då den försäkrade uppnår riktåldern för pension. Det betyder att om riktåldern är 67 år kommer garantipension då tidigast att lämnas från och med den månad då den försäkrade fyller 67 år.

	Övervägandena finns i avsnitt 5.2.1.
	8 §
	Paragrafen reglerar beräkningen av försäkringstid vid bosättning i tidigare
	hemland. Ändringen innebär att de tidigare åldersgränserna knyts till rikt-
	åldern för pension. Det innebär att vid beräkningen av försäkringstid ska
	tid beräknas till och med året före det kalenderår då den försäkrade upp-
	nådde riktåldern för pension.
	Övervägandena finns i avsnitt 5.2.3.
	11 §
	Ändringen innebär att bestämmelsen tidigare 65-årsgräns för beräkningen
	av försäkringstid ska knytas till riktåldern för pension. Det innebär att vid
	beräkning av försäkringstid ska endast tid från och med det kalenderår då
	den pensionssökande har uppnått 16 års ålder till och med året före det
	kalenderår då han eller hon uppnår riktåldern för pension beaktas.
	Övervägandena finns i avsnitt 5.2.3.
	13 §
	Ändringen innebär att bestämmelsens tidigare 66-årsgräns ska utgöras av
	riktåldern för pension. Det innebär att den som omedelbart före den kalen-
	dermånad som han eller hon uppnår riktåldern för pension kan få räkna
	förmånstid som legat till grund för beräkningen av sjukersättningen om det
	är mer förmånligt.
	Övervägandena finns i avsnitt 5.2.3.
	20 b §
	Ändringen innebär att bestämmelsen om beräkningsunderlag för garanti-
	pension för den som fått inkomstpension från en annan tidpunkt än 66 år
	enbart ska gälla för försäkrade som är födda 1958 eller 1959. De försäk-
	rade som är födda senare regleras i stället i 20 c §.
	Övervägandena finns i avsnitt 5.2.2.
	20 c §
	Paragrafen, som är ny, reglerar hur beräkningsunderlaget för garanti-
194	pension ska fastställas för försäkrade födda 1960 och senare när han eller

hon fått inkomstpension från annan tidpunkt än vid riktåldern för pension. Beräkningsunderlaget ska alltid bestämmas som om inkomstpensionen hade börjat lyftas den kalendermånad då den försäkrade uppnår riktåldern för pension.

Övervägandena finns i avsnitt 5.2.2

74kap.

7§

Ändringen i första stycket innebär att bestämmelsens tidigare 66-årsgräns avseende tidpunkten från vilken äldreförsörjningsstöd tidigast kan lämnas

istället knyts till riktåldern för pension. Det innebär att äldreförsörjnings- stöd lämnas tidigast från och med den månad då den försäkrade uppnår riktåldern för pension. Ändringen innebär vidare att om riktåldern är 67 år kommer äldreförsörjningsstöd då tidigast att kunna lämnas från och med den månad då den försäkrade fyller 67 år.

Övervägandena finns i avsnitt 5.2.1.

74a kap.

7 §

Paragrafen ändras på så sätt att bestämmelsens 66-årsgräns ersätts av begreppet uppnår riktåldern för pension. Genom ändringen anpassas tidpunkten vid vilken inkomstpensionstillägg tidigast kan lämnas till rikt- åldern för pension.

Övervägandena finns i avsnitt 5.1.7.

8 §

Ändringen i andra stycket innebär att bestämmelsens 66-årsgräns ersätts av begreppet uppnår riktåldern för pension.

Övervägandena finns i avsnitt 5.1.7.

12 §

Paragrafen ändras på så sätt att 66-årsgränsen ersätts av riktåldern för pension.

Övervägandena finns i avsnitt 5.1.7.

77kap.

18§

Ändringen innebär att bestämmelsens tidigare 66-årsgräns avseende hur länge omställningspension, garantipension till omställningspension och änkepension i form av 90-procentstillägg kan lämnas i stället knyts till riktåldern för pension. Angivna förmåner lämnas längst till och med månaden före den då den efterlevande uppnår riktåldern för pension.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.4.

81kap.

4§

Ändringen i andra stycket innebär att bestämmelsens tidigare 65-årsgräns avseende tillgodoräknande av framtida försäkringstid i stället knyts till riktåldern för pension. Det innebär att som försäkringstid ska tid tillgodo- räknas från och med det år då dödsfallet inträffade till och med året före

Prop. 2021/22:181

195

Prop. 2021/22:181 det år då den avlidne skulle ha uppnått den vid dödsfallet gällande rikt- åldern för pension (framtida försäkringstid).

	Övervägandena finns i avsnitt 5.3.4.
	7 §
	Ändringen i andra styckets första strecksats innebär att bestämmelsens
	tidigare 65-årsgräns avseende beräkning av framtida försäkringstid i stället
	knyts till riktåldern för pension.
	Övervägandena finns i avsnitt 5.3.4.
	82 kap.
	1 §
	Ändringarna i andra styckets andra och tredje strecksatser innebär att de
	tidigare 66-årsgränserna avseende pensionsbehållning efter avlidna knyts
	till riktåldern för pension.
	Övervägandena finns i avsnitt 5.3.4.
	4 §
	Ändringen i andra stycket innebär att bestämmelsens tidigare 66-årsgräns
	avseende pensionsbehållning i stället knyts till riktåldern för pension. Det
	innebär att pensionsbehållningen beräknas på olika sätt beroende på om
	dödsfallet inträffat före eller efter uppnådd riktålder för pension.
	Övervägandena finns i avsnitt 5.3.4.
	6 §
	Ändringen i första stycket innebär att bestämmelsens tidigare 66-årsgräns
	avseende tidigt uttag av inkomstpension i stället knyts till riktåldern för
	pension. Det innebär att om den avlidne har tagit ut inkomstpension före
	den månad då han eller hon uppnått eller skulle ha uppnått riktåldern för
	pension (tidigt uttag) gäller vid beräkning av den faktiska pensionsbe-
	hållningen det som anges i andra stycket.
	Övervägandena finns i avsnitt 5.3.4.
	7 §
	Ändringen innebär att bestämmelsens tidigare 65-årsgräns för antagen
	pensionsbehållning i stället knyts till riktåldern för pension. Det innebär
	att pensionsbehållning tillgodoräknas för tiden från och med det år då
	dödsfallet inträffade till och med året före det år då den avlidne skulle ha
	uppnått den vid dödsfallet gällande riktåldern för pension.
	Övervägandena finns i avsnitt 5.3.4.
	8 §
	Ändringen i andra strecksatsen innebär att bestämmelsens tidigare 66-
	årsgräns vid beräkning av efterlevandepensionsunderlaget i stället knyts
	till riktåldern för pension.
	Övervägandena finns i avsnitt 5.3.4.
	14 §
	Ändringen i första punkten innebär att bestämmelsens tidigare 66-årsgräns
	för beräkning av antagen pensionsbehållning i stället knyts till riktåldern
196	för pension. Det innebär att pensionsbehållningen ska beräknas för den

avlidne om dödsfallet har inträffat före det år då den avlidne skulle ha upp- nått den vid dödsfallet gällande riktåldern för pension.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.4.

16 §

Ändringen innebär att bestämmelsens tidigare 65-årsgräns avseende antagen pensionsbehållning i stället knyts till riktåldern för pension. Det innebär att pensionsbehållningen ska motsvara summan av de årliga pens- ionsrätter som kan tillgodoräknas för den avlidne för tiden från och med det år då dödsfallet inträffade till och med året före det år då den avlidne skulle ha uppnått den vid dödsfallet gällande riktåldern för pension.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.4.

20 §

Ändringen innebär att paragrafens tidigare 65- och 66-årsgräns avseende intjänad pensionsbehållning i stället knyts till riktåldern för pension. Det innebär att om dödsfallet inträffat efter det år då den avlidne uppnådde riktåldern för pension ska till grund för beräkning av efterlevandepension läggas den avlidnes faktiska pensionsbehållning som tjänats in till och med året före det år då den avlidne uppnådde riktåldern för pension.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.4.

21 §

Ändringen i första stycket innebär att bestämmelsens tidigare 66-årsgräns för omräkning av faktisk pensionsbehållning med inkomstindex i stället knyts till riktåldern för pension. Det innebär att pensionsbehållningen ska räknas om med förändringar av inkomstindex fram till ingången av det år den avlidne uppnådde riktåldern för pension.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.4.

84kap.

6§

Ändringen i andra punkten innebär att bestämmelsens tidigare 66-årsgräns för änkepensionens 90-procentstillägg i stället knyts till riktåldern för pension. Det innebär att änkepensionen ska för år räknat motsvara för tid före den månad då änkan uppnår riktåldern för pension, 90 procent av det prisbasbelopp som gällde för dödsfallsåret (90-procentstillägg).

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.4.

16 §

Ändringen i tredje stycket innebär att den tidigare 66-årsgränsen vid sam- ordning mellan änkepension och inkomstgrundad ålderspension i stället knyts till riktåldern för pension. Det innebär att om inkomstgrundad ålderspension tas ut vid en senare tidpunkt än från och med den månad då änkan uppnått riktåldern för pension ska hänsyn tas till den inkomst- grundade ålderspension som skulle ha betalats ut om hon haft rätt till pensionen från och med den månaden.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.4.

Prop. 2021/22:181

197

Prop. 2021/22:181 101 kap. 6 §

Reglerna för ålderspension och änkepension knyts till riktåldern för pension. Ändringen i första och andra punkten innebär att de tidigare 66- årsgränserna för när bostadstillägg kan lämnas, grundat på nämnda förmåner, också knyts till riktåldern för pension.

Övervägandena finns i avsnitt 5.2.1.

102 kap.

16 a §

Ändringen i första stycket innebär att bestämmelsens tidigare 66-årsgräns knyts till riktåldern för pension.

	Övervägandena finns i avsnitt 5.2.1.
	18 §
	Ändringen innebär att bestämmelsens tidigare 66-årsgräns avseende
	fribelopp i stället knyts till riktåldern för pension. Pensionssystemets
	grundskydd anknyts till riktåldern för pension, så även åldersgränserna för
	sjuk- och aktivitetsersättning. De avdragsmöjligheter som hör samman
	med nämnda förmåner ska också knytas till riktåldern för pension.
	Övervägandena finns i avsnitt 5.3.2.
	22 §
	Ändringen i första stycket innebär att bestämmelsens tidigare 66-årsgräns
	för beräkning av bostadstillägg knyts till riktåldern för pension.
	Övervägandena finns i avsnitt 5.2.1.
	22 a §
	Ändringarna i första stycket innebär att bestämmelsens tidigare 66-
	årsgräns för beräkning av bostadstillägg i stället knyts till riktåldern för
	pension.
	Övervägandena finns i avsnitt 5.2.1.
	25 a §
	Ändringen innebär att bestämmelsens tidigare 66-årsgräns i stället knyts
	till riktåldern för pension.
	Överväganden finns i avsnitt 5.2.1.
	29 §
	Ändringen i andra stycket innebär att bestämmelsens tidigare 66-årsgräns
	i stället knyts till riktåldern för pension.
	Överväganden finns i avsnitt 5.2.1.
	103 c kap.
	8 §
	Ändringen innebär att bestämmelsens tidigare 66-årsgräns för hur länge
	boendetillägg kan lämnas i stället knyts till riktåldern för pension.
	Ändringen är en anpassning till de ändrade åldersgränserna i det allmänna
	pensionssystemet. Boendetillägg lämnas därmed längst till och med
	månaden före den när den försäkrade uppnår riktåldern för pension.
198	Övervägandena finns i avsnitt 5.3.1.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser	Prop. 2021/22:181
Lagen träder enligt första punkten i kraft den 1 december 2025.
Av andra punkten framgår att lagen ska tillämpas första gången för
förmåner som avser tid från och med den 1 januari 2026.
Enligt tredje punkten ska 58 kap. 11 § i dess nya lydelse tillämpas första
gången vid beräkning av det inkomstindex som ska gälla från och med den
1 januari 2028.
Enligt fjärde punkten ska äldre föreskrifter fortfarande gälla för den som
uppnår respektive åldersgräns före den 1 januari 2026. Som exempel kan
nämnas att den som fyller 63 år under 2025 och därmed uppnått den
rådande åldersgränsen för uttag av ålderspension kommer att ha fortsatt
möjlighet att ta ut sin pension även efter det att åldersgränsen har knutits
till riktåldern 2026 och därmed har höjts till 64 år.
Enligt femte punkten ska äldre föreskrifter om försäkringstid i 35 kap. 4,
12, 13 och 15 §§ fortfarande gälla för försäkringsfall som fastställs till tid
före den 1 januari 2026. När sjukersättning beviljas fastställer Försäkrings-
kassan tidpunkten för försäkringsfallet. Om Försäkringskassan efter den 1
januari 2026 fastställer tidpunkten för ett försäkringsfall till tid före ikraft-
trädandet ska alltså äldre föreskrifter gälla.
Enligt sjätte punkten ska äldre föreskrifter om beräkningsunderlag för
inkomstgrundad efterlevandepension fortfarande gälla för dödsfall som
har inträffat före den 1 januari 2026.
Övervägandena finns i avsnitt 7.1.

9.3Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

9 b §

Ändringen innebär att bestämmelsens tidigare 65-årsgränser avseende förutsättningarna för insatser efter viss ålder höjs till 66 år, vilket är en anpassning till de föreslagna höjningarna av de pensionsrelaterade ålders- gränserna i det allmänna pensionssystemet.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.6.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Lagen träder enligt bestämmelserna i första punkten i kraft den 1 januari 2023.

Enligt andra punkten ska äldre föreskrifter fortfarande gälla för den som har fyllt 65 år före lagens ikraftträdande.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.

9.4Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

9 b §
Ändringen innebär att bestämmelsens tidigare 66-årsgränser avseende
förutsättningarna för insatser efter viss ålder knyts till riktåldern för
pension enligt 2 kap. 10 a–10 d §§ socialförsäkringsbalken.	199

Prop. 2021/22:181 Övervägandena finns i avsnitt 5.3.6.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Lagen träder enligt bestämmelserna i första punkten i kraft den 1 januari 2026.

Enligt andra punkten ska äldre föreskrifter fortfarande gälla för den som har fyllt 66 år före lagens ikraftträdande.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.

9.5Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

22 §

Ändringen i fjärde stycket innebär att bestämmelsens tidigare 65-årsgräns avseende när rätten till dagpenning upphör höjs till 66 år, vilket är en anpassning till de föreslagna höjningarna av de pensionsrelaterade ålders- gränserna i det allmänna pensionssystemet.

Övervägandena finns i avsnitt 5.4.2.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Lagen träder enligt bestämmelserna i första punkten i kraft den 1 januari 2023.

Enligt andra punkten ska äldre föreskrifter fortfarande gälla för den som har fyllt 65 år före lagens ikraftträdande.

Övervägandena finns i avsnitt 7.3.

9.6Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

22 §

Ändringen i fjärde stycket innebär att bestämmelsens tidigare 66-årsgräns avseende när rätten till dagpenning upphör knyts till riktåldern för pension enligt 2 kap. 10 a–10 d §§ socialförsäkringsbalken.

Övervägandena finns i avsnitt 5.4.2.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Lagen träder enligt bestämmelserna i första punkten i kraft den 1 januari 2026.

Enligt andra punkten ska äldre föreskrifter fortfarande gälla för den som har fyllt 66 år före lagens ikraftträdande.

Övervägandena finns i avsnitt 7.3.

200

9.7	Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:239) Prop. 2021/22:181
	om arbetslöshetskassor

34 §

Ändringen i paragrafens tredje stycke innebär att bestämmelsens tidigare 65-årsgräns avseende rätten att bli medlem i en arbetslöshetskassa höjs till 66 år, vilket är en anpassning till de föreslagna höjningarna av de pensionsrelaterade åldersgränserna i det allmänna pensionssystemet.

Övervägandena finns i avsnitt 5.4.2.

36 §

Ändringen innebär att bestämmelsens tidigare 65-årsgräns avseende när medlemskapet i en arbetslöshetskassa upphör utan uppsägning höjs till 66 år, vilket är en anpassning till de föreslagna höjningarna av de pensionsrelaterade åldersgränserna i det allmänna pensionssystemet.

Övervägandena finns i avsnitt 5.4.2.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Lagen träder enligt bestämmelserna i första punkten i kraft den 1 januari 2023.

Enligt andra punkten ska äldre föreskrifter fortfarande gälla för den som har fyllt 65 år före lagens ikraftträdande.

Övervägandena finns i avsnitt 7.4.

9.8Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor

34 §

Ändringen i paragrafens tredje stycke innebär att bestämmelsens tidigare 66-årsgräns avseende rätten att bli medlem i en arbetslöshetskassa knyts till riktålder för pension enligt 2 kap. 10 a–10 d §§ socialförsäkrings- balken.

Övervägandena finns i avsnitt 5.4.2.

36 §

Ändringen innebär att bestämmelsens tidigare 66-årsgräns avseende när medlemskapet i en arbetslöshetskassa upphör utan uppsägning knyts till riktåldern för pension enligt 2 kap. 10 a–10 d §§ socialförsäkringsbalken.

Övervägandena finns i avsnitt 5.4.2.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Lagen träder enligt bestämmelserna i första punkten i kraft den 1 januari 2026.

Enligt andra punkten ska äldre föreskrifter fortfarande gälla för den som har fyllt 66 år före lagens ikraftträdande.

Övervägandena finns i avsnitt 7.4.

201

Prop. 2021/22:181

202

9.9Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

12kap.

36§

Av paragrafen framgår att ersättningar som trots att de ska beskattas som inkomst av tjänst i vissa fall ger upphov till en skyldighet att betala egen- avgifter till socialförsäkringarna m.m. Paragrafen innehåller också en bestämmelse om hur beräkningen ska gå till. Den skattskyldige har bl.a. rätt till ett schablonavdrag med 25 respektive 20 procent.

Ändringen i andra stycket innebär att åldersgränsen för när schablonav- draget ska vara högst 20 procent ändras från 65 till 66 år.

Övervägandena finns i avsnitt 6.

63kap.

3a §

I paragrafen regleras det förhöjda grundavdraget.

Ändringen i första stycket innebär att åldersgränsen för förhöjt grund- avdrag ändras från 65 till 66 år.

Övervägandena finns i avsnitt 6.

9.10Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

12kap.

36§

Ändringen i andra stycket innebär att åldersgränsen för när schablonav- draget ska vara högst 20 procent ändras från 66 till 67 år.

Övervägandena finns i avsnitt 6.

63kap.

3a §

I paragrafen regleras det förhöjda grundavdraget.

Ändringen i första stycket innebär att åldersgränsen för förhöjt grund- avdrag ändras från 66 till 67 år.

Övervägandena finns i avsnitt 6.

9.11	Förslaget till lag om ändring i	Prop. 2021/22:181
	socialavgiftslagen (2000:980)

2kap.

27§

I paragrafen anges vilka arbetsgivaravgifter som ska betalas på ersättning till personer som har fyllt 65 år.

Ändringen innebär att åldersgränsen för när bara ålderspensionsavgiften ska betalas ändras från 65 till 66 år. Detta innebär att arbetsgivaravgifter ska betalas till och med det år mottagaren av ersättningen fyller 66 år.

Övervägandena finns i avsnitt 6.

3kap.

15 §

I paragrafen anges vilka egenavgifter som personer som har fyllt 65 år ska betala.

Ändringen innebär att åldersgränsen för när bara ålderspensionsavgiften ska betalas ändras från 65 till 66 år. Detta innebär att egenavgifter ska betalas till och med det år personen som avgiften avser fyller 66 år.

Övervägandena finns i avsnitt 6.

18 §

I paragrafen anges hur beräkningen av egenavgifter ska göras. Ändringen i andra stycket innebär att åldersgränsen för när den avgifts-

skyldige bara ska betala ålderspensionsavgiften ändras från 65 till 66 år. Övervägandena finns i avsnitt 6.

9.12Förslaget till lag om i socialavgiftslagen (2000:980)

2kap.

27§

I paragrafen anges vilka arbetsgivaravgifter som ska betalas på ersättning till personer som har fyllt 65 år.

Ändringen innebär att åldersgränsen för när bara ålderspensionsavgiften ska betalas ändras från 66 till 67 år. Detta innebär att arbetsgivaravgifter ska betalas till och med det år mottagaren av ersättningen fyller 67 år.

Övervägandena finns i avsnitt 6.

3kap.

15 §

I paragrafen anges vilka egenavgifter som personer som har fyllt 65 år ska betala.

Ändringen innebär att åldersgränsen för när bara ålderspensionsavgiften ska betalas ändras från 66 till 67 år. Detta innebär att egenavgifter ska betalas till och med det år personen som avgiften avser fyller 67 år.

Övervägandena finns i avsnitt 6.

203

Prop. 2021/22:181 18 §

I paragrafen anges hur beräkningen av egenavgifter ska göras. Ändringen i andra stycket innebär att åldersgränsen för när den

avgiftsskyldige bara ska betala ålderspensionsavgiften ändras från 66 till 67 år.

Övervägandena finns i avsnitt 6.

9.13Förslaget till lag om ändring i lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter

2kap.

7§

Ändringen i paragrafens första stycke innebär att bestämmelsens tidigare 68-årsgräns avseende undantaget för individuell behovsprövning höjs till

69år, vilket är en anpassning till de föreslagna höjningarna av de pensionsrelaterade åldersgränserna i det allmänna pensionssystemet.

Övervägandena finns i avsnitt 5.4.4.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Lagen träder enligt bestämmelserna i första punkten i kraft den 1 januari 2023.

Enligt andra punkten ska äldre föreskrifter fortfarande gälla för den som har fyllt 68 år före lagens ikraftträdande.

Övervägandena finns i avsnitt 7.6.

	9.14		Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:111)
			om införande av socialförsäkringsbalken
	7 kap.
	23	§
	Ändringen i paragrafens tredje stycke innebär att bestämmelsens tidigare
	65-årsgräns avseende rätten till änkepensionens 90-procentstillägg höjs till
	66	år, vilket är en anpassning till de föreslagna höjningarna av de
	pensionsrelaterade åldersgränserna i det allmänna pensionssystemet.
	Övervägandena finns i avsnitt 5.3.4.
	30	§
	Ändringen i paragrafens andra stycke innebär att bestämmelsens tidigare
	65-årsgräns avseende rätten till garantipension till änkepension höjs till
	66	år, vilket är en anpassning till de föreslagna höjningarna av de
	pensionsrelaterade åldersgränserna i det allmänna pensionssystemet.
	Övervägandena finns i avsnitt 5.3.4.
	32	§
	Ändringen i paragrafens första stycke innebär att bestämmelsens tidigare
	65-årsgräns avseende rätten till garantipension till änkepension höjs till
	66	år,	vilket är en anpassning till de föreslagna höjningarna av de
204	pensionsrelaterade åldersgränserna i det allmänna pensionssystemet.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.4.

Prop. 2021/22:181

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Lagen träder enligt bestämmelserna i punkt 1 i kraft den 1 januari 2023. Enligt punkt 2 ska äldre föreskrifter fortfarande gälla för den som har fyllt 65 år före lagens ikraftträdande.

Övervägandena finns i avsnitt 7.7.

9.15Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken

7kap.

23§

Ändringen i paragrafens tredje stycke innebär att bestämmelsens tidigare 66-årsgräns avseende rätten till änkepensionens 90-procentstillägg knyts till riktåldern för pension.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.4.

30 §

Ändringen i paragrafens andra stycke innebär att bestämmelsens tidigare 66-årsgräns avseende rätten till garantipension till änkepension knyts till riktåldern för pension.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.4.

32 §

Ändringen i paragrafens första stycke innebär att bestämmelsens tidigare 66-årsgräns avseende rätten till garantipension till änkepension knyts till riktåldern för pension.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.4.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Lagen träder enligt bestämmelserna i första punkten i kraft den 1 januari 2026.

Enligt andra punkten ska äldre föreskrifter fortfarande gälla för den som har fyllt 66 år före lagens ikraftträdande.

Övervägandena finns i avsnitt 7.7.

9.16Förslaget till lag om ändring i lagen (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare

1 a §

Ändringen innebär att bestämmelsens tidigare 65-årsgräns avseende för vilka lagen gäller höjs till 66 år, vilket är en anpassning till de föreslagna höjningarna av de pensionsrelaterade åldersgränserna i det allmänna pensionssystemet.

Övervägandena finns i avsnitt 5.4.3.

205

Prop. 2021/22:181 2 §

Övervägandena finns i avsnitt 5.4.3.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Lagen träder enligt bestämmelserna i första punkten i kraft den 1 januari 2023.

Enligt andra punkten ska äldre föreskrifter fortfarande gälla för den som har fyllt 65 år före lagens ikraftträdande.

Övervägandena finns i avsnitt 7.8.

9.17Förslaget till lag om ändring i lagen (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare

1 a §

Ändringen innebär att bestämmelsens tidigare 66-årsgräns avseende för vilka lagen gäller knyts till riktåldern för pension enligt 2 kap. 10 a–10 d §§ socialförsäkringsbalken.

Övervägandena finns i avsnitt 5.4.3.

2 §

Ändringen innebär att bestämmelsens tidigare 66-årsgräns avseende för vilka lagen gäller knyts till riktåldern för pension enligt 2 kap. 10 a–10 d §§ socialförsäkringsbalken.

Övervägandena finns i avsnitt 5.4.3.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Lagen träder enligt bestämmelserna i första punkten i kraft den 1 januari 2026.

Enligt andra punkten ska äldre föreskrifter fortfarande gälla för den som har fyllt 66 år före lagens ikraftträdande.

Övervägandena finns i avsnitt 7.8.

9.18Förslaget till lag om ändring i lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare

1 §

206

Övervägandena finns i avsnitt 5.4.3.

2 §	Prop. 2021/22:181
Ändringen innebär att bestämmelsens tidigare 65-årsgräns avseende för
vilka lagen gäller höjs till 66 år, vilket är en anpassning till de föreslagna
höjningarna av de pensionsrelaterade åldersgränserna i det allmänna
pensionssystemet.
Övervägandena finns i avsnitt 5.4.3.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Lagen träder enligt bestämmelserna i första punkten i kraft den 1 januari
2023.
Enligt andra punkten ska äldre föreskrifter fortfarande gälla för den som
har fyllt 65 år före lagens ikraftträdande.
Övervägandena finns i avsnitt 7.9.

9.19Förslaget till lag om ändring i lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare

1 §

Ändringen innebär att bestämmelsens tidigare 66-årsgräns avseende för vilka lagen gäller knyts till riktåldern för pension enligt 2 kap. 10 a– 10 d §§ socialförsäkringsbalken.

Övervägandena finns i avsnitt 5.4.3.

2 §

Ändringen innebär att bestämmelsens tidigare 66-årsgräns avseende för vilka lagen gäller knyts till riktåldern för pension enligt 2 kap. 10 a– 10 d §§ socialförsäkringsbalken.

Övervägandena finns i avsnitt 5.4.3.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Lagen träder enligt bestämmelserna i första punkten i kraft den 1 januari 2026.

Enligt andra punkten ska äldre föreskrifter fortfarande gälla för den som har fyllt 66 år före lagens ikraftträdande.

Övervägandena finns i avsnitt 7.9.

207

Prop. 2021/22:181

Bilaga 1

Sammanfattning av promemorian Höjda åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem (Ds 2019:2)

I promemorian föreslås att ett nytt åldersbegrepp införs i socialförsäkrings- balken. Det nya åldersbegreppet ska benämnas riktålder för pension och ska fungera som ett riktmärke för de individuella pensionsbesluten. Rikt- åldern ska räknas upp med hänsyn till medellivslängdens utveckling. Rikt- åldern beräknas första gången 2020 och tillämpas från och med 2026. För att lagstiftarens avsikter ska vara tydliga och ge effekt föreslås att dagens åldersgränser i pensionssystemet och i angränsande trygghetssystem knyts till riktåldern.

Därutöver föreslås att åldersgränsen när inkomstgrundad ålderspension i form av inkomstpension och premiepension tidigast kan lämnas ska höjas i tre steg: År 2020 ska den höjas från 61 till 62 år, 2023 ska den höjas till 63 år. År 2026 ska den knytas till att vara tre år lägre än riktåldern för pension vilket innebär att åldersgränsen då bedöms bli 64 år.

Vidare föreslås att åldersgränsen när garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd tidigast kan lämnas ska höjas från 65 till 66 år 2023. År 2026 ska åldersgränsen knytas till riktåldern för pension vilket innebär att åldersgränsen då bedöms bli 67 år. En undantagsbestämmelse föreslås införas som ger fortsatt rätt till garantipension från 65 års ålder i de fall den enskilde uppfyller ett särskilt förvärvsvillkor. Förvärvsvillkoret ska anses uppfyllt om den enskilde vid 65 års ålder under minst 44 år har haft pensionsgrundande inkomst som för vart och ett av åren har uppgått till lägst två inkomstbasbelopp.

De pensionsrelaterade åldersgränserna i socialförsäkringssystemet i övrigt och i arbetslöshetsförsäkringen, liksom åldersgränserna i etable- ringslagen, lagen om vissa kommunala befogenheter och i lagen om sam- hällsorientering för vissa nyanlända föreslås också anpassas till de höjda åldersgränserna i pensionssystemet.

I promemorian lämnas också förslag till anpassningar av ålders- gränserna, bland annat för arbetsskadelivränta, med hänsyn till föreslagna höjningarna av LAS-åldern.

208

Promemorians lagförslag i relevanta delar (Ds 2019:2)

Prop. 2021/22:181

Bilaga 2

2.2 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om socialförsäkringsbalken

81 kap. 4 och 7 §§, 82 kap. 1,	4, 6–8, 14,	16,	20	och 21 §§,
84 kap. 6 och 16 §§, 101 kap. 6 §,	102 kap. 16, 18,	22,	och	30 §§ och

103 c kap. 8 § och rubrikerna närmast före 27 kap. 36 och 37 §§, 62 kap. 15, 16 och 44 §§ och 67 kap. 20 § ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före rubriken till 82 kap. 9 § ska lyda ”Pensions- behållning efter avlidna som var födda 1938 eller senare och som avlidit före 66 års ålder” och att rubriken närmast efter 82 kap. 19 § ska lyda ”Pensionsbe- hållning efter avlidna som var födda 1938 eller senare och som avlidit efter 66 års ålder”,

dels att det ska införas åtta nya paragrafer, 33 kap. 16 a §, 41 kap. 6 a §, 67 kap. 4 a och 20 a–20 c §§, 74 kap. 7 a § och 77 kap. 18 a § och närmast före 67 kap. 20 a och 20 b §§ nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

26 kap.

17 §1

SGI-skydd gäller under tid då den försäkrade inte förvärvsarbetar av någon anledning som ger rätt till ersättning i form av

1.sjukpenning,

2.ersättning för arbetsresor i stället för sjukpenning,

3.rehabiliteringsersättning, eller

4.ersättning från arbetsskadeförsäkringen enligt 38–42 kap. som motsvarar ersättning enligt 1–3 eller någon annan jämförbar ekonomisk förmån.

Första och andra styckena gäller endast för tid före 65 års ålder.

Första och andra styckena gäller endast för tid före 66 års ålder.

1Senaste lydelse 2017:1305.

209

Prop. 2021/22:181 Bilaga 2

18 §2

SGI-skydd gäller under högst tre månader i följd för en försäkrad som avbryter sitt förvärvsarbete, oavsett om avsikten är att förvärvsavbrottet ska pågå längre tid.

Första stycket gäller endast för tid före 65 års ålder.

Första stycket gäller endast för tid före 66 års ålder.

22 a §3

Vid utgången av en period då en försäkrad helt eller delvis har fått sjuker- sättning, aktivitetsersättning eller livränta enligt 41, 43 eller 44 kap., ska den sjukpenninggrundande inkomsten motsvara den sjukpenninggrundande inkomst som den försäkrade skulle ha varit berättigad till omedelbart före en eller flera sådana perioder. Om ett år eller längre tid har förflutit från den tidpunkt när sjukersättningen, aktivitetsersättningen eller livräntan enligt 41, 43 eller 44 kap. började lämnas ska den sjukpenninggrundande inkomsten räknas om enligt 31 § för varje helt år som har förflutit.

Första stycket gäller längst till och med månaden före den när den försäkrade fyller 65 år, om inte annat anges i 22 b §.

Första stycket gäller längst till och med månaden före den när den försäkrade fyller 66 år, om inte annat anges i 22 b §.

Lydelse enligt 2.1

Föreslagen lydelse

22 b §

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

25 §

Om en försäkrad får tjänste-pension i form av ålderspension eller därmed likställd pension före utgången av den månad han eller hon fyller 65 år, ska sjuk-penninggrundande inkomst fast- ställas endast om den försäkrade har ett förvärvsarbete som beräknas pågå under minst sex månader i följd. Den sjukpenninggrundande inkomsten ska

Om en försäkrad får tjänste-pension i form av ålderspension eller därmed likställd pension före utgången av den månad han eller hon fyller 66 år, ska

sjuk-penninggrundande inkomst fastställas endast om den försäkrade har ett förvärvsarbete som beräknas pågå under minst sex månader i följd.

Den sjukpenninggrundande

2Senaste lydelse 2010:1307.

3Senaste lydelse 2013:747.

210

	Prop. 2021/22:181
	Bilaga 2
då beräknas enligt bestämmelserna i	inkomsten ska då beräknas enligt
25 kap.	bestämmelserna i 25 kap.

	27 kap.
Sjukpenning efter 65-årsdagen	Sjukpenning efter 66-årsdagen
	36 §

Har den försäkrade fått sjukpenning för 180 dagar efter ingången av den månad när han eller hon fyllde 65 år, får Försäkringskassan besluta att sjukpenning inte längre ska lämnas till den försäkrade.

Har den försäkrade fått sjukpenning för 180 dagar efter ingången av den månad när han eller hon fyllde 66 år, får Försäkringskassan besluta att sjukpenning inte längre ska lämnas till den försäkrade.

Sjukpenning efter 70-årsdagen	Sjukpenning efter 71-årsdagen
	37 §

För tid efter ingången av den månad då den försäkrade fyllt 70 år får sjukpenning lämnas under högst 180 dagar.

För tid efter ingången av den månad då den försäkrade fyllt 71 år får sjukpenning lämnas under högst 180 dagar.

28 a kap.

7 §4

Sjukpenning i särskilda fall lämnas längst till och med månaden före den när den försäkrade fyller 65 år.

Sjukpenning i särskilda fall lämnas längst till och med månaden före den när den försäkrade fyller 66 år.

31 kap.

4 §

Rehabiliteringsersättning lämnas längst till och med månaden före den när den försäkrade fyller 65 år.

Rehabiliteringsersättning lämnas längst till och med månaden före den när den försäkrade fyller 66 år.

33 kap.

16 §5

Hel sjukersättning kan lämnas tidigast från och med juli det år då den försäkrade fyller 19 år och längst till

4Senaste lydelse 2011:1513.

5Senaste lydelse 2016:1291.

211

Prop. 2021/22:181

Bilaga 2

och med månaden före den månad då han eller hon fyller 65 år.

Tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukersättning kan lämnas tidigast från och med den månad då den försäkrade fyller 30 år och längst till och med månaden före den månad då han eller hon fyller 65 år.

och med månaden före den månad då han eller hon fyller 66 år.

16 a §

Sjukersättning lämnas inte för tid under vilken den försäkrade får garantipension med stöd av 67 kap. 4 a §.

17 §6

Försäkringskassan ska senast tre år räknat från ett beslut om sjukersättning göra en uppföljning av den försäkrades arbets-förmåga. Försäkringskassan ska därefter, så länge den försäkrade har rätt till sjukersättning, minst vart tredje år på nytt följa upp den försäkrades arbetsförmåga.

Om den försäkrade har fyllt 60 år, behöver någon uppföljning inte göras.

Om den försäkrade har fyllt 61 år, behöver någon uppföljning inte göras.

35 kap.

4 §7

Försäkringstid för rätt till garantiersättning tillgodoräknas en försäkrad

1.enligt 6–11 §§ under tiden från och med det år då han eller hon fyllde 16 år till och med året före försäkringsfallet (faktisk försäkringstid),

2. enligt 12		och 13 §§	för tiden	2. enligt 12		och 13 §§	för tiden
därefter till och med det år då han eller				därefter till och med det år då han eller
hon	fyller	64 år	(framtida	hon	fyller	65 år	(framtida
försäkringstid), och				försäkringstid), och

3.enligt 14 och 15 §§ om försäkringsfallet har inträffat före 18 års ålder.

12 §

Om den faktiska försäkringstiden enligt 6–11 §§ utgör minst fyra femtedelar av tiden från och med det år då den försäkrade fyllde 16 år till och med året före försäkringsfallet

6Senaste lydelse 2016:1291.

7Senaste lydelse 2014:239.

212

Prop. 2021/22:181

Bilaga 2

räknas hela tiden därefter till och med det år då den försäkrade fyller 64 år som framtida försäkringstid.

räknas hela tiden därefter till och med det år då den försäkrade fyller 65 år som framtida försäkringstid.

13 §

Som framtida försäkringstid räknas en så stor andel av tiden från och med året för försäkringsfallet, till och med det år då den försäkrade fyller 64 år, som motsvarar kvoten mellan den faktiska försäkringstiden och fyra femtedelar av tiden från och med det år då den försäkrade fyllde 16 år till och med året före försäkringsfallet.

Som framtida försäkringstid räknas en så stor andel av tiden från och med året för försäkringsfallet, till och med det år då den försäkrade fyller 65 år, som motsvarar kvoten mellan den faktiska försäkringstiden och fyra femtedelar av tiden från och med det år då den försäkrade fyllde 16 år till och med året före försäkringsfallet.

15 §8

För en försäkrad som avses i 14 § ska som försäkringstid räknas tiden från och med det år då han eller hon fyllde 16 år till och med det år då han eller hon fyller 64 år. Hänsyn ska dock bara tas till tid då den försäkrade efter fyllda 16 år har uppfyllt förutsättningarna för tillgodo- räknande av försäkringstid enligt 6– 11 §§.

För en försäkrad som avses i 14 § ska som försäkringstid räknas tiden från och med det år då han eller hon fyllde 16 år till och med det år då han eller hon fyller 65 år. Hänsyn ska dock bara tas till tid då den försäkrade efter fyllda 16 år har uppfyllt förutsättningarna för tillgodo- räknande av försäkringstid enligt 6– 11 §§.

41 kap.

5 §

Livränta lämnas längst till och med månaden före den då den försäkrade fyller 65 år, om inte något annat anges i 6 §.

Livränta lämnas längst till och med månaden före den då den försäkrade fyller 66 år, om inte något annat anges i 6 eller 6 a §§.

8Senaste lydelse 2014:239.

213

Prop. 2021/22:181

Bilaga 2

Lydelse enligt 2.1	Föreslagen lydelse
6 §
Livränta lämnas längst till och med	Livränta lämnas längst till och med
månaden före den då den försäkrade	månaden före den då den försäkrade
fyller 68 år, om	fyller 69 år, om
– skadan inträffar den månad då	– skadan inträffar den månad då
den försäkrade fyller 65 år eller	den försäkrade fyller 66 år eller
senare, och	senare, och

–en sjukpenninggrundande inkomst kan fastställas för den försäkrade enligt 25 kap. 3 §.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	6 a §
	Livränta enligt 5 § lämnas inte för
	tid under vilken den försäkrade får
	garantipension	med	stöd	av
	67 kap. 4 a §.

46 kap.

8 §

Bestämmelserna om sjuk-penning i samband med pension, sjukersättning

eller	aktivitets-ersättning		i
27 kap. 34	§ och	sjukpenning	i
samband	med	70-årsdagen	i
27 kap. 37	§ tillämpas även i fråga om

smittbärarpenning.

Bestämmelserna om sjuk-penning i samband med pension, sjukersättning

eller	aktivitets-ersättning		i
27 kap. 34	§ och	sjukpenning	i
samband	med	71-årsdagen	i
27 kap. 37	§ tillämpas även i fråga om

smittbärarpenning.

50 kap.

4 §9

Rätt till merkostnadsersättning har en försäkrad person för merkostnader, i sådan omfattning som anges i 12 §, till följd av att han eller hon före 65 års ålder har fått sin funktions- förmåga nedsatt, om det kan antas att nedsättningen kommer att bestå under minst ett år.

En försäkrad som är blind eller gravt hörselskadad har dock alltid rätt

Rätt till merkostnadsersättning har en försäkrad person för merkostnader, i sådan omfattning som anges i 12 §, till följd av att han eller hon före 66 års ålder har fått sin funktions- förmåga nedsatt, om det kan antas att nedsättningen kommer att bestå under minst ett år.

En försäkrad som är blind eller gravt hörselskadad har dock alltid rätt

9Senaste lydelse 2018:1265.

214

Prop. 2021/22:181

Bilaga 2

till merkostnads-ersättning, om till merkostnads-ersättning, om

blindheten	eller	den	grava	blindheten	eller	den	grava
hörselskadan har inträtt före 65 års				hörselskadan har inträtt före 66 års
ålder och det kan antas att denna				ålder och det kan antas att denna
funktions-nedsättning kommer att				funktions-nedsättning kommer att
bestå under minst ett år.				bestå under minst ett år.

51 kap.

8 §

Assistansersättning kan lämnas för tid efter det att den försäkrade har fyllt 65 år endast om

1.ersättning har beviljats innan han eller hon har fyllt 65 år, eller

2.ansökan kommer in till Försäkringskassan senast dagen före 65-årsdagen och därefter blir beviljad.

Assistansersättning kan lämnas för tid efter det att den försäkrade har fyllt 66 år endast om

1.ersättning har beviljats innan han eller hon har fyllt 66 år, eller

2.ansökan kommer in till Försäkringskassan senast dagen före 66-årsdagen och därefter blir beviljad.

10 §

Antalet assistanstimmar får inte utökas efter det att den försäkrade har fyllt 65 år.

Antalet assistanstimmar får inte utökas efter det att den försäkrade har fyllt 66 år.

52 kap.

10 §

Bilstöd enligt 8 § första stycket 1–3 lämnas till

1.en försäkrad som är under 65 år och är beroende av ett sådant fordon som avses i 8 eller 9 § för att genom arbete få sin försörjning eller ett väsentligt tillskott till sin försörjning, eller för att genomgå arbetslivs- inriktad utbildning eller genom-gå rehabilitering under vilken han eller hon får rehabiliterings-ersättning enligt 31 kap. eller aktivitetsstöd enligt föreskrifter som meddelas av regeringen,

2.en försäkrad som är under 65 år och, efter att ha beviljats bidrag enligt

1.en försäkrad som är under 66 år och är beroende av ett sådant fordon som avses i 8 eller 9 § för att genom arbete få sin försörjning eller ett väsentligt tillskott till sin försörjning, eller för att genomgå arbetslivs- inriktad utbildning eller genom-gå rehabilitering under vilken han eller hon får rehabiliterings-ersättning enligt 31 kap. eller aktivitetsstöd enligt föreskrifter som meddelas av regeringen,

2.en försäkrad som är under 66 år och, efter att ha beviljats bidrag enligt

215

Prop. 2021/22:181

Bilaga 2

1, har beviljats sjuk-ersättning eller	1, har beviljats sjuk-ersättning eller
aktivitetsersättning,	aktivitetsersättning,

3.en försäkrad som fyllt 18 år men inte 50 år, och

4.en försäkrad som har barn som inte fyllt 18 år.

Bilstöd lämnas i fall som avses i 3 § till en försäkrad som har barn som har ett sådant funktionshinder som avses i 2 §.

Lydelse enligt 2.1Föreslagen lydelse

56 kap.

3 §

Inkomstgrundad	ålderspension	Inkomstgrundad	ålderspension
lämnas tidigast från och med den		lämnas tidigast från och med den
månad då den försäk-rade fyller 62 år.		månad då den försäk-rade fyller 63 år.

För garantipension finns särskilda bestämmelser om förmånstid i 66 och

67 kap.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	4 a §10

Allmän ålderspension får lämnas utan ansökan från och med den månad den försäkrade fyller 65 år om den försäkrade fick hel sjukersättning omedelbart före den månaden.

Allmän ålderspension får lämnas utan ansökan från och med den månad den försäkrade fyller 66 år om den försäkrade fick hel sjukersättning omedelbart före den månaden.

5§11

Allmän ålderspension får lämnas för högst tre månader före

ansökningsmånaden om den försäkrade fick sjukersättning omedelbart före 65 års ålder.

Bestämmelserna i första stycket tillämpas bara i fråga om pension som lämnas tidigast från och med den månad då den försäkrade fyller 65 år.

Allmän ålderspension får lämnas för högst tre månader före

ansökningsmånaden om den försäkrade fick sjukersättning omedelbart före 66 års ålder.

Bestämmelserna i första stycket tillämpas bara i fråga om pension som lämnas tidigast från och med den månad då den försäkrade fyller 66 år.

8§12

Pensionsmyndigheten ska utreda om den försäkrade vill ta ut allmän ålderspension om han eller hon inte

10Senaste lydelse 2013:747.

11Senaste lydelse 2018:772.

12Senaste lydelse 2013:747.

216

har ansökt om sådan pension månaden före den då han eller hon fyller 65 år och för den månaden har fått sjuk-ersättning. Detta gäller inte i de fall 4 a § tillämpas.

Prop. 2021/22:181

Bilaga 2

har ansökt om sådan pension månaden före den då han eller hon fyller 66 år och för den månaden har fått sjuk-ersättning. Detta gäller inte i de fall 4 a § tillämpas.

58 kap.

11§13

Inkomstindex ska visa den relativa förändringen av genom-snittet av de

årliga pensions-grundande inkomsterna, efter avdrag för allmän pensionsavgift, för försäkrade som under beskattningsåret har fyllt minst 16 år och högst 64 år. Vid be- räkningen tillämpas inte 59 kap. 4 § andra stycket.

Inkomstindex ska visa den relativa förändringen av genom-snittet av de

årliga pensions-grundande inkomsterna, efter avdrag för allmän pensionsavgift, för försäkrade som under beskattningsåret har fyllt minst 16 år och högst 65 år. Vid be- räkningen tillämpas inte 59 kap. 4 § andra stycket.

60 kap.

18 §

– hälften	av	genomsnittet	av	– hälften	av	genomsnittet	av
samtliga	pensionsgrundande		in-	samtliga	pensionsgrundande		in-
komster som fastställts för in-				komster som fastställts för in-
tjänandeåret för		samtliga försäkrade		tjänandeåret för		samtliga försäkrade
som under det året har fyllt högst				som under det året har fyllt högst
64 år och				65 år och
– 365.

Beräkningen av den genomsnittliga summan av samtliga fastställda pensionsgrundande inkomster ska utgå från sådana inkomster som de var bestämda den 1 december fastställelseåret.

30 §

Pensionsgrundande belopp för barnår får tillgodoräknas en förälder endast om

1.föräldern har varit försäkrad och bosatt i Sverige hela intjänandeåret,

2.barnet har varit bosatt i Sverige hela intjänandeåret eller, om barnet inte har levt hela det året, den del av året barnet levt,

13Senaste lydelse 2011 1434.

217

Prop. 2021/22:181

Bilaga 2

3. föräldern har fyllt högst 64 år	3. föräldern har fyllt högst 65 år
under intjänandeåret,	under intjänandeåret,

4.föräldern har haft vårdnaden om barnet minst halva intjänandeåret, och 5. föräldern under minst halva intjänandeåret har bott tillsammans med barnet.

41 §

Överlåtelse enligt 40 § får göras endast om mottagaren

1.under intjänandeåret var gift med eller hade gemensamt barn med överlåtaren,

2.stadigvarande sammanbodde med överlåtaren under intjänandeåret,

3.var bosatt i Sverige hela intjänandeåret,

4. fyllde högst 64 år under in-	4. fyllde högst 65 år under in-
tjänandeåret,	tjänandeåret,

5.under minst halva intjänandeåret bodde tillsammans med barnet, och

6.inte enligt 30–36 §§ för samma år kan tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp för ett annat barn.

		52 §
Med	generell	jämförelseinkomst	Med generell jämförelseinkomst
avses 75 procent av genomsnittet av			avses 75 procent av genomsnittet av
samtliga	för	in-tjänandeåret	samtliga för intjänandeåret fastställda
fastställda		pensionsgrundande	pensionsgrundande inkomster för
inkomster för försäkrade som under			försäkrade som under det året har fyllt
det året har fyllt högst 64 år.			högst 65 år.

Beräkningen av genomsnittet av de fastställda pensionsgrundande inkomsterna enligt första stycket ska avse de pensionsgrundande inkomsterna som de var bestämda den 1 december fastställelseåret.

Lydelse enligt 2.1

Föreslagen lydelse

62 kap.

			12 §
Arvsvinster	efter	personer	som	Arvsvinster	efter	personer	som
avlidit före det år de skulle ha fyllt				avlidit före det år de skulle ha fyllt
61 år ska fördelas		för året	efter	62 år ska fördelas		för året	efter
dödsfallsåret.	Arvsvinster		efter	dödsfallsåret.	Arvsvinster		efter
personer som avlidit det år de fyllt				personer som avlidit det år de fyllt
eller skulle ha fyllt 61 år eller senare				eller skulle ha fyllt 62 år eller senare
ska fördelas för dödsfallsåret.				ska fördelas för dödsfallsåret.

Vid fördelningen ska det bortses från kvarlevandes pensions-behållning som härrör från pensionsrätt för året för dödsfallen och därefter.

13 §

Fördelningen av arvsvinster ska	Fördelningen av arvsvinster ska
först göras efter personer som avlidit	först göras efter personer som avlidit
före det år de skulle ha fyllt 61 år. När	före det år de skulle ha fyllt 62 år. När

218

Prop. 2021/22:181

Bilaga 2

den fördelningen skett och pensionsrätt för året före det år fördelningen avser har fastställts, ska arvs-vinster efter personer som har avlidit det år de fyllt eller skulle ha fyllt 61 år eller avlidit senare fördelas.

Arvsvinstfaktorer vid dödsfall efter			Arvsvinstfaktorer vid dödsfall efter
16 års ålder men före 61 års ålder			16 års ålder men före 62 års ålder
		15 §
Arvsvinstfaktorer	som	avser	Arvsvinstfaktorer	som	avser
fördelning av pensionsbehållningar			fördelning av pensionsbehållningar
efter personer som har avlidit efter det			efter personer som har avlidit efter det
år då de har fyllt 16 år, men före det			år då de har fyllt 16 år, men före det
år de skulle ha fyllt 61 år, ska grundas			år de skulle ha fyllt 62 år, ska grundas
på kvoten mellan			på kvoten mellan

–summan av pensionsbehållningarna för personer som har avlidit under året före det år omräkningen avser och

–summan av pensionsbehållningarna för de personer i samma ålder som levde vid utgången av samma år.

När pensionsbehållningarna bestäms ska det bortses från förändringar efter den 1 december det år fördelningen avser.

Arvsvinstfaktorer vid dödsfall efter			Arvsvinstfaktorer vid dödsfall efter
61 års ålder			62 års ålder
		16 §
Arvsvinstfaktorer	som	avser	Arvsvinstfaktorer	som	avser
fördelning av pensionsbehållningar			fördelning av pensionsbehållningar
efter personer som har avlidit det år de			efter personer som har avlidit det år de
fyllt eller skulle ha fyllt 61 år eller			fyllt eller skulle ha fyllt 62 år eller
senare ska grundas på kvoten mellan			senare ska grundas på kvoten mellan

–det beräknade antalet personer som har avlidit det år de uppnått eller skulle ha uppnått samma ålder som den person som beräkningen ska göras för och

–det beräknade antalet kvarlevande personer i samma ålder.

17 §

För en försäkrad som inte har fyllt 65 år ska beräkningen enligt 16 § göras med ledning av officiell statistik över livslängden hos befolkningen i Sverige under femårsperioden närmast före det år personen uppnådde 61 års ålder.

Från och med det år den som avses i första stycket fyller 65 år ska beräkningen enligt 16 § göras med

För en försäkrad som inte har fyllt 66 år ska beräkningen enligt 16 § göras med ledning av officiell statistik över livslängden hos befolkningen i Sverige under femårsperioden närmast före det år personen uppnådde 62 års ålder.

Från och med det år den som avses i första stycket fyller 66 år ska beräkningen enligt 16 § göras med

219

Prop. 2021/22:181

Bilaga 2

ledning av statistiken för femårsperioden närmast före det år personen uppnådde 64 års ålder.

Nuvarande lydelse

ledning av statistiken för femårsperioden närmast före det år personen uppnådde 65 års ålder.

Föreslagen lydelse

38 §

Vid beräkningen av inkomstpension ska hänsyn tas till pensionsbehållning som härrör från pensionsgrundande belopp enligt 60 kap. för plikttjänstgöring, studier, eller barnår endast om det förvärvsvillkor som anges i andra stycket är uppfyllt.

Förvärvsvillkoret är uppfyllt om det för den försäkrade, senast det år han eller hon fyller 70 år, har fastställts pensionsgrundande inkomster som för vart och ett av minst fem år upp- gått till lägst två gånger det inkomstbasbelopp som gällde för intjänandeåret.

Förvärvsvillkoret är uppfyllt om det för den försäkrade, senast det år han eller hon fyller 71 år, har fastställts pensionsgrundande inkomster som för vart och ett av minst fem år uppgått till lägst två gånger det inkomstbasbelopp som gällde för intjänandeåret.

Omräkning vid 65 års ålder efter tidigt uttag

Omräkning vid 66 års ålder efter tidigt uttag

44 §

För den som har tagit ut inkomstpension före det år då han eller hon fyllt 65 år, ska pensionen räknas om från och med det år då den försäkrade uppnår denna ålder om delningstalet ändrats.

För den som har tagit ut inkomstpension före det år då han eller hon fyllt 66 år, ska pensionen räknas om från och med det år då den försäkrade uppnår denna ålder om delningstalet ändrats.

67 kap.

4 §

Garantipension får tas ut tidigast från och med den månad då den försäkrade fyller 65 år.

Garantipension får tas ut tidigast från och med den månad då den försäkrade fyller 66 år, om inte något annat anges i 4 a §.

4 a §

Garantipension får tidigast tas ut från och med den månad då den försäkrade fyller 65 år om det förvärvsvillkor som anges i andra stycket är uppfyllt.

220

Prop. 2021/22:181

Bilaga 2

Uttag av inkomstgrundad ålderspension från annan tidpunkt än vid 65 års ålder

Förvärvsvillkoret är uppfyllt om den försäkrade har haft pen- sionsgrundande inkomst som för vart och ett av minst 44 år uppgått till lägst två gånger det inkomst- basbelopp som gällde för respektive intjänandeår.

Uttag av inkomstgrundad ålderspension från annan tidpunkt än vid 65 års ålder för den som är född 1953 eller tidigare

				20 §
Om den försäkrade har rätt till					Om den försäkrade är född 1953
inkomstpension		eller tilläggspension			eller tidigare och har rätt till
ska	beräkningsunderlaget			alltid	inkomstpension eller tilläggspension
bestämmas			som	om	ska	beräkningsunderlaget		alltid
inkomstpensionen			och	tilläggs-	bestämmas		som	om
pensionen hade börjat lyftas den					inkomstpensionen		och	tilläggs-
kalendermånad		då	den försäkrade		pensionen hade börjat lyftas den
fyller 65 år.					kalendermånad då		den försäkrade
					fyllde 65 år.

Uttag av inkomstgrundad ålderspension från annan tidpunkt än vid 65 års ålder för den som är född 1954–1957

20 a §

Om den försäkrade är född något av åren 1954–1957 och har rätt till

inkomstpension ska be- räkningsunderlaget alltid bestämmas som om inkomstpensionen hade börjat lyftas den kalendermånad då den försäkrade fyllde 65 år.

Uttag av inkomstgrundad ålderspension från annan tidpunkt än vid 66 års ålder för den som är född 1958 eller senare

221

Prop. 2021/22:181

Bilaga 2

20 b §

Om den försäkrade är född 1958 eller senare och har rätt till inkomstpension ska beräknings- underlaget alltid bestämmas som om inkomstpensionen hade börjat lyftas den kalendermånad då den försäkrade fyller 66 år.

20 c §

Om den försäkrade får garan- tipension med stöd av 4 a § ska

beräkningsunderlaget alltid bestämmas som om inkomstpensionen hade börjat lyftas den kalendermånad då den försäkrade fyllde 65 år.

74 kap.

7 §

Äldreförsörjningsstöd kan lämnas	Äldreförsörjningsstöd kan lämnas
tidigast från och med den månad då	tidigast från och med den månad då
den försäkrade fyller 65 år.	den försäkrade fyller 66 år, om inte
	något annat anges i 7 a §.

Äldreförsörjningsstöd lämnas från och med den månad då rätt till förmånen

har inträtt, dock tidigast från och med ansökningsmånaden.
7 a §
Äldreförsörjningsstöd		kan lämnas
för tid under vilken den försäkrade får
garantipension	med	stöd	av
67 kap. 4 a §.

77 kap.

	18 §
Efterlevandepension	och	Efterlevandepension	och
efterlevandestöd lämnas till och med		efterlevandestöd lämnas till och med
den månad då rätten till förmånen		den månad då rätten till förmånen
upphör. Dock lämnas	följande	upphör. Dock lämnas	följande
förmåner längst till och med månaden		förmåner längst till och med månaden
före den då den efterlevande fyller		före den då den efterlevande fyller
65 år:		66 år:

1.omställningspension,

2.garantipension till omställningspension, och

3.änkepension i form av 90-procentstillägg.

222

Prop. 2021/22:181

Bilaga 2

18 a §

Förmåner enligt 18 § 1–3 lämnas inte för tid under vilken den försäkrade får garantipension med stöd av 67 kap. 4 a §.

81 kap.

4 §

Garantipension till omställningspension ska beräknas med hänsyn till den försäkringstid som kan tillgodoräknas för den avlidne till och med året före dödsfallet (faktisk försäkringstid).

7 §

Den framtida försäkringstiden ska beräknas som produkten av

– tidsperioden från och med året för	– tidsperioden från och med året för
dödsfallet till och med det år då den	dödsfallet till och med det år då den
avlidne skulle ha fyllt 64 år och	avlidne skulle ha fyllt 65 år och

Vid beräkningen ska försäkringstiden sättas ned till närmaste hela antal månader.

82 kap.

1 §

I detta kapitel finns inledande bestämmelser i 2 och 3 §§.

Vidare finns bestämmelser om

–efterlevandepensionsunderlag efter avlidna som var födda 1938 eller senare i 4–8 §§,

–pensionsbehållning efter avlidna som var födda 1938 eller senare och som avlidit före 65 års ålder i 9– 19 §§,

–pensionsbehållning efter avlidna som var födda 1938 eller senare och som avlidit före 66 års ålder i 9– 19 §§,

223

Prop. 2021/22:181

Bilaga 2

– pensionsbehållning efter avlidna	– pensionsbehållning efter avlidna
som var födda 1938 eller senare och	som var födda 1938 eller senare och
som avlidit efter 65 års ålder i 20 och	som avlidit efter 66 års ålder i 20 och
21 §§, och	21 §§, och

–efterlevandepensionsunderlag efter avlidna som var födda 1937 eller tidigare i 22–26 §§.

4 §

Till grund för beräkning av efterlevandepension efter avlidna som var födda 1938 eller senare ska läggas den avlidnes

–faktiska pensionsbehållning, och

–antagna pensionsbehållning.

Pensionsbehållning beräknas på olika sätt beroende på om dödsfallet inträffat före eller efter 65 års ålder.

Pensionsbehållning beräknas på olika sätt beroende på om dödsfallet inträffat före eller efter 66 års ålder.

			6 §
Om den avlidne har tagit ut				Om den avlidne har tagit ut
inkomstpension före den månad då				inkomstpension före den månad då
han eller hon fyllt eller skulle ha fyllt				han eller hon fyllt eller skulle ha fyllt
65 år (tidigt		uttag)	gäller vid	66 år (tidigt		uttag)	gäller vid
beräkning	av	den	faktiska	beräkning	av	den	faktiska
pensionsbehållningen det som anges i				pensionsbehållningen det som anges i
andra stycket.				andra stycket.

Oavsett när dödsfallet inträffar ska den avlidnes pensions-behållning, beräknad som om något uttag av inkomstpension inte hade gjorts, läggas till grund för beräkningen av faktisk pensions-behållning.

7 §

Med antagen pensionsbehållning avses ett belopp som enligt 14–19 §§ kan tillgodoräknas för den avlidne för tiden från och med det år då dödsfallet in-träffade till och med det år då den avlidne skulle ha fyllt 64 år.

8§

Efterlevandepensionsunderlaget ska beräknas som kvoten mellan

–summan av faktisk pensionsbehållning och antagen pensions-behållning

och

– det	delningstal	som enligt
62 kap. 34–37 §§ ska		tillämpas	för
beräkning	av inkomstpension		för

försäkrade som i januari det år dödsfallet inträffade fyllde 65 år.

– det	delningstal	som enligt
62 kap. 34–37 §§ ska		tillämpas	för
beräkning	av inkomstpension		för

försäkrade som i januari det år dödsfallet inträffade fyllde 66 år.

224

Prop. 2021/22:181 Bilaga 2

14 §

En antagen pensionsbehållning ska beräknas för den avlidne enligt 15–19 §§ om

1. dödsfallet har inträffat före det år	1. dödsfallet har inträffat före det år
då den avlidne skulle ha fyllt 65 år,	då den avlidne skulle ha fyllt 66 år,
och	och

2.pensionsrätt för inkomstpension enligt 61 kap. har fastställts för den avlidne för minst tre av de fem kalenderåren närmast före året för dödsfallet.

16 §

Den antagna pensionsbehållningen ska motsvara summan av de årliga pensionsrätter som kan tillgodoräknas för den avlidne för tiden från och med det år då dödsfallet inträffade till och med det år då den avlidne skulle ha fyllt 64 år.

20 §

Om dödsfallet inträffat efter det år då den avlidne fyllde 65 år ska till

grund för beräkning av efterlevandepension läggas den avlidnes faktiska pensionsbehållning, beräknad enligt 9–13 §§, som tjänats in till och med det år då den avlidne fyllde 64 år.

Om dödsfallet inträffat efter det år då den avlidne fyllde 66 år ska till

grund för beräkning av efterlevandepension läggas den avlidnes faktiska pensionsbehållning, beräknad enligt 9–13 §§, som tjänats in till och med det år då den avlidne fyllde 65 år.

21 §

Den faktiska pensionsbehållningen	Den faktiska pensionsbehållningen
enligt 20 § ska räknas om med	enligt 20 § ska räknas om med
förändringar av inkomst-index enligt	förändringar av inkomst-index enligt
58 kap. 10–12 §§ fram till ingången	58 kap. 10–12 §§ fram till ingången
av det år den avlidne fyllde 65 år.	av det år den avlidne fyllde 66 år.

84 kap.

6 §

1.40 procent eller, om det efter den avlidne finns barn som har rätt till barnpension efter honom enligt 78 kap., 35 procent av

a) hel förtidspension enligt 7 § för den avlidne, eller

225

Prop. 2021/22:181

Bilaga 2

b) tilläggspension i form av ålderspension enligt 7 § för den avlidne,

och

2. för tid före den månad då änkan

fyller

65 år,

90 procent

det

fyller

66 år,

90 procent

det

prisbasbelopp

som

gällde

för

prisbasbelopp

som

gällde

för

dödsfallsåret (90-procentstillägg).

16 §

Om en änka som är född 1954 eller

senare har rätt till änkepension och för

samma

månad

får

inkomstgrundad

samma

månad

får

inkomstgrundad

ålderspension, lämnas änkepensionen

endast i den utsträckning den, efter

eventuell

samordning

med

eventuell

samordning

med

omställningspension

enligt 77 kap.

omställningspension

enligt 77 kap.

12 §,

överstiger

ålderspensionen.

12 §,

överstiger

ålderspensionen.

Inkomstpension och

premiepension

Inkomstpension

och

premiepension

ska i detta sammanhang beräknas som

om änkan endast hade tillgodoräknats

pensionsrätt för inkomstpension och

som om denna pensionsrätt hade ut-

gjort

18,5 procent

pensions-

gjort

18,5 procent

pensions-

underlaget. I övrigt ska 14 och 15 §§

underlaget.

tillämpas.

Om änkan tar ut inkomstpension

vid en senare tidpunkt än från och

med den månad då hon fyllde 66 år

ska hänsyn tas till den inkomstpension

som skulle ha betalats ut om hon hade

haft rätt till sådan pension från och

med den månaden.

Om pensionsrätt till följd av

bristande eller underlåten avgifts-

betalning

inte

har

tillgodoräknats

eller minskats ska hänsyn tas till den

inkomstpension

som skulle

betalats ut om full avgift hade

betalats.

101 kap.

6 §

Följande förmåner kan inte ligga till grund för bostadstillägg:

1. ålderspension för tid före den	1. ålderspension för tid före den
månad då den försäkrade fyller 65 år,	månad då den försäkrade fyller 66 år
	förutom i de fall den försäkrade får

226

	Prop. 2021/22:181
	Bilaga 2
2. änkepension för tid från och med	hel allmän ålderspension med stöd av
2. änkepension för tid från och med	67 kap. 4 a §,
den månad då änkan fyller 65 år, och	2. änkepension för tid från och med
	den månad då änkan fyller 66 år, och

3.änkepension till en änka som är född 1945 eller senare på grund av dödsfall efter 2002.

102 kap.

16§14

Reduceringsinkomsten är summan av

1.sjukersättning, aktivitetsersättning, allmän ålderspension och änkepension,

2.pension och invaliditetsförmån som lämnas enligt utländsk lagstiftning,

3.inkomst av kapital enligt 7 § 3,

4.del av förmögenhet enligt 7 § 4,

5.50 procent av de delar av den bidragsgrundande inkomsten som består av

arbetsinkomst	enligt	67 kap. 6 §	första	stycket	in-
komstskattelagen (1999:1229),

6.50 procent av de delar av inkomsten enligt 15 § som, bortsett från att skatteplikt inte föreligger, är av motsvarande slag som arbetsinkomst enligt 67 kap. 6 § första stycket inkomstskattelagen, och

7.80 procent av övriga delar av den bidragsgrundande inkomsten, minskad med ett fribelopp enligt 17–19 §§.

Från och med den månad en	Från och med den månad en
försäkrad, som har hel allmän	försäkrad, som har hel allmän
ålderspension, fyller 65 år ska in-	ålderspension, fyller 66 år ska in-
komst enligt första stycket 5 och 6	komst enligt första stycket 5 och 6
endast beaktas till den del den	endast beaktas till den del den
överstiger 24 000 kronor.	överstiger 24 000 kronor. Detsamma
	ska gälla från och med den månad
	som en försäkrad fyller 65 år om han
	eller hon får hel garantipension med
	stöd av 67 kap.4 a §.

18 §

Om den försäkrade får sjuk- ersättning eller aktivitetsersättning eller motsvarande utländsk förmån ska i stället för vad som anges i 17 § ett avdrag göras med ett belopp som motsvarar garantinivån för hel sådan

ersättning enligt 35 kap. 18 respektive 19 §. Detta gäller dock

14Senaste lydelse 2013:1099.

227

Prop. 2021/22:181

Bilaga 2

längst till och med månaden före den då den försäkrade fyller 65 år.

längst till och med månaden före den då den försäkrade fyller 66 år.

22§15

Vid beräkning av bostadstillägg beaktas 96 procent av bostads-kostnaden per månad av den del som inte överstiger 5 000 kronor för den som är ogift och 2 500 kronor för den som är gift.

Om bostadskostnaden överstiger de belopp som anges i första stycket beaktas 70 procent av den överskjutande bostadskostnaden per månad upp till 5 600 kronor för den som är ogift och 2 800 kronor för den som är gift.

För var och en av makar ska bostadskostnaden beräknas till hälften av deras sammanlagda bostadskostnad.

Från och med den månad den försäkrade fyller 65 år ska ett belopp om 340 kronor för den som är ogift och 170 kronor för den som är gift läggas till den bostadskostnad som har beaktats enligt första, andra och tredje styckena och 23 §.

Från och med den månad den försäkrade fyller 66 år ska ett belopp om 340 kronor för den som är ogift och 170 kronor för den som är gift läggas till den bostadskostnad som har beaktats enligt första, andra och tredje styckena och 23 §. Desamma ska gälla från och med den månad som den försäkrade fyller 65 år om han eller hon får garantipension med stöd av 67 kap. 4 a §.

30 §

Summan av inkomsterna enligt 29 § 1–3 ska alltid anses utgöra lägst en tolftedel av det för den försäkrade gällande fribeloppet enligt 17–19 §§ efter avdrag för beräknad preliminär skatt enligt 29 § 1. I fråga om makar ska inkomsterna för var och en av dem beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda inkomster.

För den som är född 1938 eller	För den som är född 1938 eller
senare ska inkomsterna från och med	senare ska inkomsterna från och med
den månad då han eller hon fyller	den månad då han eller hon fyller
65 år, i stället för de belopp som anges	66 år, i stället för de belopp som anges
i 17 §, alltid, efter avdrag för	i 17 §, alltid, efter avdrag för
beräknad preliminär skatt enligt första	beräknad preliminär skatt enligt första
stycket, anses utgöra lägst en tolftedel	stycket, anses utgöra lägst en tolftedel
av	av

–2,13 prisbasbelopp för den som är ogift, och

–1,9 prisbasbelopp för den som är gift.

15Senaste lydelse 2017:1295.

228

	Prop. 2021/22:181
103 c kap.	Bilaga 2
103 c kap.

8§16

Boendetillägg lämnas längst till och	Boendetillägg lämnas längst till och
med månaden före den när den	med månaden före den när den
försäkrade fyller 65 år.	försäkrade fyller 66 år.

1.Denna lag träder i kraft den 1 december 2022.

2.Lagen tillämpas första gången för förmåner som avser tid från och med den 1 januari 2023.

3.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för den som uppnår respektive åldersgräns före den 1 januari 2023.

4.Bestämmelsen om inkomstindex i 58 kap. 11 § i den nya lydelsen tillämpas första gången för beslut som avser förmåner för tid från och med den

1januari 2025.

5.Äldre föreskrifter om beräkningsunderlag för inkomstgrundad efterlevandepension gäller fortfarande för dödsfall som har inträffat före den 1 januari 2023.

16Senaste lydelse 2011:1513.

229

Prop. 2021/22:181 Bilaga 2

2.3Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om socialförsäkringsbalken

dels att 26 kap. 17, 18, 22 a, 22 b och 25 §§, 27 kap. 36 §, 28 a kap. 7 §, 31 kap. 4 §, 33 kap. 16 och 17 §§, 35 kap. 4, 12, 13 och 15 §§, 41 kap. 5 och 6 §§, 50 kap. 4 §, 51 kap. 8 och 10 §§, 52 kap. 10 §, 56 kap. 3, 4 a, 5 och 8 §§, 58 kap. 11 §, 60 kap. 18, 30, 41 och 52 §§, 62 kap. 12, 13, 15–17, 38 och 44 §§, 67 kap. 4 och 20 b §§, 74 kap. 7 §, 77 kap. 18 §, 81 kap. 4 och 7 §§, 82 kap. 1, 4, 6–8, 14, 16, 20 och 21 §§, 84 kap. 6 och 16 §§, 101 kap. 6 §, 102 kap. 16, 18, 22, och 30 §§ och 103 c kap. 8 § och rubrikerna närmast före 27 kap. 36 §, 62 kap. 15, 16 och 44 §§ och 67 kap. 20 b § ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före rubriken till 82 kap. 9 § ska lyda ”Pensionsbehållning efter avlidna som var födda 1938 eller senare och som avlidit före uppnådd riktålder för pension” och att rubriken närmast efter 82 kap. 19 § ska lyda ”Pensionsbehållning efter avlidna som var födda 1938 eller senare och som avlidit efter uppnådd riktålder för pension”.

Lydelse enligt 2.2

Föreslagen lydelse

26 kap.

17 §

SGI-skydd gäller under tid då den försäkrade inte förvärvsarbetar av någon anledning som ger rätt till ersättning i form av

1.sjukpenning,

2.ersättning för arbetsresor i stället för sjukpenning,

3.rehabiliteringsersättning, eller

4.ersättning från arbetsskadeförsäkringen enligt 38–42 kap. som motsvarar ersättning enligt 1–3 eller någon annan jämförbar ekonomisk förmån.

Första och andra styckena gäller endast för tid före 66 års ålder.

Första och andra styckena gäller endast för tid före uppnådd riktålder för pension.

18 §

SGI-skydd gäller under högst tre månader i följd för en försäkrad som avbryter sitt förvärvsarbete, oavsett om avsikten är att förvärvsavbrottet ska pågå längre tid.

Första stycket gäller endast för tid före 66 års ålder.

Första stycket gäller endast för tid före uppnådd riktålder för pension.

22 a §

Vid utgången av en period då en försäkrad helt eller delvis har fått sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta enligt 41, 43 eller 44 kap., ska

230

Prop. 2021/22:181 Bilaga 2

den sjukpenninggrundande inkomsten motsvara den sjukpenninggrundande inkomst som den försäkrade skulle ha varit berättigad till omedelbart före en eller flera sådana perioder. Om ett år eller längre tid har förflutit från den tidpunkt när sjukersättningen, aktivitetsersättningen eller livräntan enligt 41, 43 eller 44 kap. började lämnas ska den sjukpenninggrundande inkomsten räknas om enligt 31 § för varje helt år som har förflutit.

Första stycket gäller längst till och med månaden före den när den försäkrade fyller 66 år, om inte annat anges i 22 b §.

Första stycket gäller längst till och med månaden före den när den försäkrade uppnår riktåldern för pension, om inte annat anges i 22 b §.

22 b §

Om livränta har lämnats till följd av arbetsskada som inträffat tidigast den månad då den försäkrade uppnådde riktåldern för pension, gäller det som föreskrivs i 22 a § första stycket längst till och med månaden före den när den försäkrade fyller 69 år.

25 §

Om en försäkrad får tjänstepension i form av ålderspension eller därmed likställd pension före utgången av den månad han eller hon fyller 66 år, ska sjukpenninggrundande inkomst fast- ställas endast om den försäkrade har ett förvärvsarbete som beräknas pågå under minst sex månader i följd. Den sjukpenninggrundande inkomsten ska då beräknas enligt bestämmelserna i 25 kap.

Om en försäkrad får tjänstepension i form av ålderspension eller därmed likställd pension före utgången av den månad han eller hon uppnår riktåldern för pension, ska

sjukpenninggrundande inkomst fastställas endast om den försäkrade har ett förvärvsarbete som beräknas pågå under minst sex månader i följd. Den sjukpenninggrundande in- komsten ska då beräknas enligt bestämmelserna i 25 kap.

27 kap.

Sjukpenning efter 66-årsdagen	Sjukpenning efter uppnådd riktålder
Sjukpenning efter 66-årsdagen	för pension
	för pension
36 §
Har den försäkrade fått sjukpenning	Har den försäkrade fått sjukpenning
för 180 dagar efter ingången av den	för 180 dagar efter ingången av den
månad när han eller hon fyllde 66 år,	månad när han eller hon uppnådde
får Försäkringskassan besluta att	riktåldern	för	pension,	får

231

Prop. 2021/22:181

Bilaga 2

sjukpenning inte längre ska lämnas till den försäkrade.

Försäkringskassan besluta att sjukpenning inte längre ska lämnas till den försäkrade.

28 a kap.

7 §

Sjukpenning i särskilda fall lämnas längst till och med månaden före den när den försäkrade fyller 66 år.

Sjukpenning i särskilda fall lämnas längst till och med månaden före den när den försäkrade uppnår riktåldern för pension.

31 kap.

4 §

Rehabiliteringsersättning lämnas längst till och med månaden före den när den försäkrade fyller 66 år.

Rehabiliteringsersättning lämnas längst till och med månaden före den när den försäkrade uppnår riktåldern för pension.

33 kap.

16 §

Hel sjukersättning kan läm-nas tidigast från och med juli det år då den försäkrade fyller 19 år och längst till och med månaden före den månad då han eller hon fyller 66 år.

Hel sjukersättning kan läm-nas tidigast från och med juli det år då den försäkrade fyller 19 år och längst till och med månaden före den månad då han eller hon uppnår riktåldern för pension.

17 §

Om den försäkrade har fyllt 61 år, behöver någon uppfölj-ning inte göras.

Om den försäkrade har fem eller

färre år kvar tills riktåldern för pension uppnås behöver någon uppföljning inte göras.

232

	Prop. 2021/22:181
35 kap.	Bilaga 2
35 kap.

4 §

Försäkringstid för rätt till garantiersättning tillgodoräknas en försäkrad

1.enligt 6–11 §§ under tiden från och med det år då han eller hon fyllde 16 år till och med året före försäkringsfallet (faktisk försäkringstid),

2. enligt 12		och 13 §§	för tiden	2. enligt 12 och 13 §§ för tiden
därefter till och med det år då han eller				därefter till och med året före det år
hon	fyller	65 år	(framtida	då han eller hon uppnår den vid
försäkringstid), och				försäkringsfallet gällande riktåldern
				för pension (framtida försäkringstid),
				och

3.enligt 14 och 15 §§ om försäkringsfallet har inträffat före 18 års ålder.

12 §

Om den faktiska försäkringstiden enligt 6–11 §§ utgör minst fyra femtedelar av tiden från och med det år då den försäkrade fyllde 16 år till och med året före försäkringsfallet räknas hela tiden därefter till och med det år då den försäkrade fyller 65 år som framtida försäkringstid.

når den vid försäkringsfallet gällande riktåldern för pension som framtida försäkringstid.

13 §

Som framtida försäkringstid räknas en så stor andel av tiden från och med året för försäkringsfallet, till och med året före det år då den försäkrade uppnår den vid försäkringsfallet gällande riktåldern för pension, som motsvarar kvoten mellan den faktiska försäkringstiden och fyra femtedelar av tiden från och med det år då den försäkrade fyllde 16 år till och med året före försäkringsfallet.

15 §

För en försäkrad som avses i 14 § ska som försäkringstid räknas tiden från och med det år då han eller hon fyllde 16 år till och med det år då han eller hon fyller 65 år. Hänsyn ska

För en försäkrad som avses i 14 § ska som försäkringstid räknas tiden från och med det år då han eller hon fyllde 16 år till och med året före det år då han eller hon uppnår den vid

233

Prop. 2021/22:181

Bilaga 2

dock bara tas till tid då den försäkrade efter fyllda 16 år har uppfyllt förut- sättningarna för tillgodoräknande av försäkringstid enligt 6–11 §§.

försäkringsfallet gällande riktåldern för pension. Hänsyn ska dock bara tas till tid då den försäkrade efter fyllda 16 år har uppfyllt förutsättningarna för tillgodoräknande av försäkringstid enligt 6–11 §§.

41 kap.

5 §

Livränta lämnas längst till och med månaden före den då den försäkrade fyller 66 år, om inte något annat anges i 6 eller 6 a §§.

Livränta lämnas längst till och med månaden före den då den försäkrade uppnår riktåldern för pension, om inte något annat anges i 6 eller 6 a §§.

6 §

Livränta lämnas längst till och med månaden före den då den försäkrade fyller 69 år, om

– skadan inträffar den månad då	– skadan inträffar den månad då
den försäkrade fyller 66 år eller	den försäkrade uppnår riktåldern för
senare, och	pension eller senare, och

–en sjukpenninggrundande inkomst kan fastställas för den försäkrade enligt 25 kap. 3 §.

50 kap.

4 §

En försäkrad som är blind eller gravt hörselskadad har dock alltid rätt till merkostnadsersättning, om blindheten eller den grava hörselskadan har inträtt före 66 års ålder och det kan antas att denna funktionsnedsättning kommer att bestå under minst ett år.

Rätt till merkostnadsersättning har en försäkrad person för merkostnader, i sådan omfattning som anges i 12 §, till följd av att han eller hon före uppnådd riktålder för pension har fått sin funktionsförmåga nedsatt, om det kan antas att nedsättningen kommer att bestå under minst ett år.

En försäkrad som är blind eller gravt hörselskadad har dock alltid rätt till merkostnadsersättning, om blindheten eller den grava hörselskadan har inträtt före uppnådd riktålder för pension och det kan antas att denna funktionsnedsättning kommer att bestå under minst ett år.

234

Prop. 2021/22:181 Bilaga 2

51 kap.

8 §

Assistansersättning kan lämnas för tid efter det att den försäkrade har fyllt 66 år endast om

1.ersättning har beviljats innan han eller hon har fyllt 66 år, eller

2.ansökan kommer in till Försäkringskassan senast dagen före 66-årsdagen och därefter blir beviljad.

Assistansersättning kan lämnas för tid efter det att den försäkrade har uppnått riktåldern för pension endast om

1.ersättning har beviljats innan han eller hon har uppnått riktåldern för pension, eller

2.ansökan kommer in till Försäkringskassan senast dagen före dagen när riktåldern för pension uppnås och därefter blir beviljad.

10 §

Antalet assistanstimmar får inte utökas efter det att den försäkrade har fyllt 66 år.

Antalet assistanstimmar får inte utökas efter det att den försäkrade har uppnått riktåldern för pension.

52 kap.

10§

Bilstöd enligt 8 § första stycket 1–3 lämnas till

1. en försäkrad som är under 66 år	1. en		försäkrad		som	inte	har
och är beroende av ett sådant fordon	uppnått riktåldern för pension och är
som avses i 8 eller 9 § för att genom	beroende av ett sådant fordon som
arbete få sin försörjning eller ett	avses i 8 eller 9 § för att genom arbete
väsentligt tillskott till sin försörjning,	få sin försörjning eller ett väsentligt
eller för att genomgå arbetslivs-	tillskott till sin försörjning, eller för
inriktad utbildning eller genom-gå	att	genomgå			arbetslivsinriktad
rehabilitering under vilken han eller	utbildning			eller		genomgå
hon får rehabiliterings-ersättning	rehabilitering under vilken han eller
enligt 31 kap. eller aktivitetsstöd	hon		får rehabiliteringsersättning
enligt föreskrifter som meddelas av	enligt		31 kap.	eller aktivitetsstöd
regeringen,	enligt föreskrifter som meddelas av
	regeringen,
2. en försäkrad som är under 66 år	2. en		försäkrad		som	inte	har
och, efter att ha beviljats bidrag enligt	uppnått riktåldern för pension och,
1, har beviljats sjuk-ersättning eller	efter att ha beviljats bidrag enligt 1,
aktivitetsersättning,	har	beviljats		sjukersättning			eller
	aktivitetsersättning,
3. en försäkrad som fyllt 18 år men inte 50 år, och

235

Prop. 2021/22:181 Bilaga 2

4. en försäkrad som har barn som inte fyllt 18 år.

Bilstöd lämnas i fall som avses i 3 § till en försäkrad som har barn som har ett sådant funktionshinder som avses i 2 §.

56 kap.

3 §

Inkomstgrundad	ålderspension	Inkomstgrundad	ålderspension
lämnas tidigast från och med den		lämnas tidigast från och med tre år
månad då den försäkrade fyller 63 år.		före den månad då den försäkrade
		uppnår riktåldern för pension.

För garantipension finns särskilda bestämmelser om förmånstid i 66 och

67 kap.

4 a §

Allmän ålderspension får lämnas utan ansökan från och med den månad den försäkrade fyller 66 år om den försäkrade fick hel sjukersättning omedelbart före den månaden.

Allmän ålderspension får lämnas utan ansökan från och med den månad den försäkrade uppnår riktåldern för pension om den försäkrade fick hel sjukersättning omedelbart före den månaden.

5 §

Allmän ålderspension får lämnas för högst tre månader före

ansökningsmånaden om den försäkrade fick sjukersättning omedelbart före 66 års ålder.

Bestämmelserna i första stycket tillämpas bara i fråga om pension som lämnas tidigast från och med den månad då den försäkrade fyller 66 år.

Allmän ålderspension får lämnas för högst tre månader före

ansökningsmånaden om den försäkrade fick sjukersättning omedelbart före det han eller hon uppnår riktåldern för pension.

Bestämmelserna i första stycket tillämpas bara i fråga om pension som lämnas tidigast från och med den månad då den försäkrade uppnår riktåldern för pension.

8 §

Pensionsmyndigheten ska utreda om den försäkrade vill ta ut allmän ålderspension om han eller hon inte har ansökt om sådan pension månaden före den då han eller hon fyller 66 år och för den månaden har fått sjukersättning. Detta gäller inte i de fall 4 a § tillämpas.

Pensionsmyndigheten ska utreda om den försäkrade vill ta ut allmän ålderspension om han eller hon inte har ansökt om sådan pension månaden före den då han eller hon uppnår riktåldern för pension och för den månaden har fått sjukersättning. Detta gäller inte i de fall 4 a § tillämpas.

236

					Prop. 2021/22:181
		58 kap.			Bilaga 2

		11 §
Inkomstindex ska visa den relativa			Inkomstindex ska visa den relativa
förändringen av genom-snittet av de			förändringen av genom-snittet av de
årliga	pensions-grundande		årliga	pensions-grundande
inkomsterna, efter avdrag för allmän			inkomsterna, efter avdrag för allmän
pensionsavgift,	för	försäkrade som	pensionsavgift, för		försäkrade som
under beskattningsåret har fyllt minst			under beskattningsåret har fyllt minst
16 år och högst 65 år. Vid beräk-			16 år	men ännu inte har uppnått
ningen tillämpas		inte 59 kap. 4 §	riktåldern för pension. Vid beräk-
andra stycket.			ningen	tillämpas	inte 59 kap. 4 §
			andra stycket.

60 kap.

18 §

– hälften	av	genomsnittet	av	– hälften	av	genomsnittet	av
samtliga	pensionsgrundande		in-	samtliga	pensionsgrundande		in-
komster som fastställts för in-				komster som fastställts för in-
tjänandeåret för		samtliga försäkrade		tjänandeåret för		samtliga försäkrade
som under det året har fyllt högst				som under det året har uppnått högst
65 år och				året före riktåldern för pension och

– 365.

Beräkningen av den genomsnittliga summan av samtliga fastställda pensionsgrundande inkomster ska utgå från sådana inkomster som de var bestämda den 1 december fastställelseåret.

30 §

Pensionsgrundande belopp för barnår får tillgodoräknas en förälder endast om

1.föräldern har varit försäkrad och bosatt i Sverige hela intjänandeåret,

2.barnet har varit bosatt i Sverige hela intjänandeåret eller, om barnet inte har levt hela det året, den del av året barnet levt,

3. föräldern har fyllt högst 65 år	3. föräldern har uppnått högst året
under intjänandeåret,	före riktåldern för pension under
	intjänandeåret,

4.föräldern har haft vårdnaden om barnet minst halva intjänandeåret, och

5.föräldern under minst halva intjänandeåret har bott tillsammans med barnet.

41 §

Överlåtelse enligt 40 § får göras endast om mottagaren

237

Prop. 2021/22:181 Bilaga 2

1.under intjänandeåret var gift med eller hade gemensamt barn med överlåtaren,

2.stadigvarande sammanbodde med överlåtaren under intjänandeåret,

3.var bosatt i Sverige hela intjänandeåret,

4. fyllde högst 65 år under in-	4. uppnådde högst året före
tjänandeåret,	riktåldern för pension under in-
	tjänandeåret,

5.under minst halva intjänandeåret bodde tillsammans med barnet, och

6.inte enligt 30–36 §§ för samma år kan tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp för ett annat barn.

		52 §
Med	generell	jämförelseinkomst	Med generell jämförelseinkomst
avses 75 procent av genomsnittet av			avses 75 procent av genomsnittet av
samtliga	för	in-tjänandeåret	samtliga för intjänandeåret fastställda
fastställda		pensionsgrundande	pensionsgrundande inkomster för
inkomster för försäkrade som under			försäkrade som under det året har
det året har fyllt högst 65 år.			uppnått högst året före riktåldern för
			pension.

Beräkningen av genomsnittet av de fastställda pensions-grundande inkomsterna enligt första stycket ska avse de pensionsgrundande inkomsterna som de var bestämda den 1 december fastställelseåret.

62 kap.

			12 §
Arvsvinster	efter	personer	som	Arvsvinster efter personer som
avlidit före det år de skulle ha fyllt				avlidit fem eller fler år före det år de
62 år ska fördelas		för året	efter	skulle ha uppnått den vid dödsfallet
dödsfallsåret.	Arvsvinster		efter	gällande riktåldern för pension ska
personer som avlidit det år de fyllt				fördelas för året efter dödsfallsåret.
eller skulle ha fyllt 62 år eller senare				Arvsvinster efter personer som avlidit
ska fördelas för dödsfallsåret.				fyra eller färre år före det år de skulle
				ha uppnått den vid dödsfallet gällande
				riktåldern för pension ska fördelas för
				dödsfallsåret.

Vid fördelningen ska det bortses från kvarlevandes pensions-behållning som

härrör från pensionsrätt för året för dödsfallen och därefter.
			13 §
Fördelningen av		arvsvinster	ska	Fördelningen av	arvsvinster ska
först göras efter personer som avlidit				först göras efter personer som avlidit
före det år de skulle ha fyllt 62 år. När				fem eller fler år före det år de skulle
den	fördel-ningen	skett	och	ha uppnått den vid dödsfallet gällande
pensionsrätt för året före det år				riktåldern för pension. När den
fördelningen avser har fastställts, ska				fördelningen skett	och pensionsrätt
arvs-vinster efter personer som			har	för året före det år fördelningen avser

238

avlidit det år de fyllt eller skulle ha fyllt 62 år eller avlidit senare fördelas.

Prop. 2021/22:181

Bilaga 2

har fastställts, ska arvsvinster efter personer som har avlidit fyra eller färre år före det år de skulle ha uppnått den vid dödsfallet gällande riktåldern för pension fördelas.

Arvsvinstfaktorer vid dödsfall efter			Arvsvinstfaktorer vid dödsfall efter
16 års ålder men före 62 års ålder			16 års ålder men minst fem år före
			riktåldern för pension
		15 §
Arvsvinstfaktorer	som	avser	Arvsvinstfaktorer	som	avser
fördelning av pensionsbehållningar			fördelning av pensionsbehållningar
efter personer som har avlidit efter det			efter personer som har avlidit efter det
år då de har fyllt 16 år, men före det			år då de har fyllt 16 år, men minst fem
år de skulle ha fyllt 62 år, ska grundas			år före det år de skulle ha uppnått den
på kvoten mellan			vid dödsfallet gällande riktåldern för
			pension, ska grundas på kvoten
			mellan

–summan av pensionsbehållningarna för personer som har avlidit under året före det år omräkningen avser och

–summan av pensionsbehållningarna för de personer i samma ålder som levde vid utgången av samma år.

När pensionsbehållningarna bestäms ska det bortses från förändringar efter den 1 december det år fördelningen avser.

Arvsvinstfaktorer vid dödsfall efter			Arvsvinstfaktorer vid dödsfall fyra
62 års ålder			eller färre år före riktåldern för
			pension
		16 §
Arvsvinstfaktorer	som	avser	Arvsvinstfaktorer	som	avser
fördelning av pensionsbehållningar			fördelning av pensionsbehållningar
efter personer som har avlidit det år de			efter personer som har avlidit fyra
fyllt eller skulle ha fyllt 62 år eller			eller färre år före det år de skulle ha
senare ska grundas på kvoten mellan			uppnått den vid dödsfallet gällande
			riktåldern för pension ska grundas på
			kvoten mellan

–det beräknade antalet personer som har avlidit det år de uppnått eller skulle ha uppnått samma ålder som den person som beräkningen ska göras för och

–det beräknade antalet kvarlevande personer i samma ålder.

17 §

För en försäkrad som inte har fyllt 66 år ska beräkningen enligt 16 § göras med ledning av officiell statistik över livslängden hos befolkningen i Sverige under femårsperioden

För en försäkrad som inte har uppnått riktåldern för pension ska beräkningen enligt 16 § göras med ledning av officiell statistik över livs- längden hos befolkningen i Sverige

239

Prop. 2021/22:181

Bilaga 2

närmast före det år personen

uppnådde 62 års ålder.

Från och med det år den som avses i första stycket fyller 66 år ska beräkningen enligt 16 § göras med ledning av statistiken för femårsperioden närmast före det år personen uppnådde 65 års ålder.

under femårsperioden närmast före det fjärde året före det år personen skulle ha uppnått den vid dödsfallet gällande riktåldern för pension.

Från och med det år den som avses i första stycket uppnår riktåldern för pension ska beräkningen enligt 16 § göras med ledning av statistiken för femårsperioden närmast före året före det år personen uppnådde riktåldern för pension.

38 §

Förvärvsvillkoret är uppfyllt om det för den försäkrade, senast det år han eller hon fyller 71 år, har fastställts pensions-grundande inkomster som för vart och ett av minst fem år uppgått till lägst två gånger det inkomstbasbelopp som gällde för intjänandeåret.

Förvärvsvillkoret är uppfyllt om det för den försäkrade, senast det femte året efter att han eller hon uppnår riktåldern för pension, har fastställts pensions-grundande inkomster som för vart och ett av minst fem år upp- gått till lägst två gånger det inkomstbasbelopp som gällde för intjänandeåret.

Omräkning vid 66 års ålder efter tidigt uttag

Omräkning vid uppnådd riktålder för pension vid tidigt uttag

44 §

För den som har tagit ut in- komstpension före det år då han eller hon fyllt 66 år, ska pensionen räknas om från och med det år då den försäkrade uppnår denna ålder om delningstalet ändrats.

För den som har tagit ut in- komstpension före det år då han eller hon uppnått riktåldern för pension, ska pensionen räknas om från och med det år då den försäkrade uppnår denna ålder om delningstalet ändrats.

67 kap.

4 §

Garantipension får tas ut tidigast från och med den månad då den försäkrade fyller 66 år, om inte något annat anges i 4 a §.

Garantipension får tas ut tidigast från och med den månad då den försäkrade uppnår riktåldern för pension, om inte något annat anges i 4 a §.

240

Prop. 2021/22:181

Bilaga 2

Uttag av inkomstgrundad ålderspension från annan tidpunkt än vid 66 års ålder för den som är född 1958 eller senare

Uttag av inkomstgrundad ålderspension från annan tidpunkt än vid riktåldern för pension för den som är född 1958 eller senare

20 b §

74 kap.

7 §

Äldreförsörjningsstöd kan lämnas	Äldreförsörjningsstöd kan lämnas
tidigast från och med den månad då	tidigast från och med den månad då
den försäkrade fyller 66 år, om inte	den försäkrade uppnår riktåldern för
något annat anges i 7 a §.	pension, om inte något annat anges i
	7 a §.

Äldreförsörjningsstöd lämnas från och med den månad då rätt till förmånen har inträtt, dock tidigast från och med ansökningsmånaden.

77 kap.

	18 §
Efterlevandepension	och	Efterlevandepension	och
efterlevandestöd lämnas till och med		efterlevandestöd lämnas till och med
den månad då rätten till förmånen		den månad då rätten till förmånen
upphör. Dock lämnas	följande	upphör. Dock lämnas	följande
förmåner längst till och med månaden		förmåner längst till och med månaden
före den då den efterlevande fyller		före den då den efterlevande uppnår
66 år:		riktåldern för pension:

1.omställningspension,

2.garantipension till omställningspension, och

3.änkepension i form av 90-procentstillägg.

81 kap.

4 §

Garantipension till omställningspension ska beräknas med hänsyn till den försäkringstid som kan tillgodoräknas för den avlidne till och med året före dödsfallet (faktisk försäkringstid).

Som försäkringstid för garan-	Som försäkringstid för garan-
tipension till omställningspension ska	tipension till omställningspension ska

241

Prop. 2021/22:181

Bilaga 2

tid tillgodoräknas även från och med det år då dödsfallet inträffade till och med det år då den avlidne skulle ha fyllt 65 år (framtida försäkringstid).

tid tillgodoräknas även från och med det år då dödsfallet inträffade till och med året före det år då den avlidne skulle ha uppnått den vid dödsfallet gällande riktåldern för pension (framtida försäkringstid).

7 §

Den framtida försäkringstiden ska beräknas som produkten av

– tidsperioden från och med året för	– tidsperioden från och med året för
dödsfallet till och med det år då den	dödsfallet till och med året före det år
avlidne skulle ha fyllt 65 år och	då den avlidne skulle ha uppnått den
	vid dödsfallet gällande riktåldern för
	pension och

Vid beräkningen ska försäkringstiden sättas ned till närmaste hela antal månader.

82 kap.

1 §

I detta kapitel finns inledande bestämmelser i 2 och 3 §§.

Vidare finns bestämmelser om

–efterlevandepensionsunderlag efter avlidna som var födda 1938 eller senare i 4–8 §§,

– pensionsbehållning efter avlidna	– pensionsbehållning efter avlidna
som var födda 1938 eller senare och	som var födda 1938 eller senare och
som avlidit före 66 års ålder i 9–	som avlidit före det år då han eller
19 §§,	hon skulle ha uppnått den vid
	dödsfallet gällande riktåldern för
	pension i 9–19 §§,
	– pensionsbehållning efter avlidna
– pensionsbehållning efter avlidna	som var födda 1938 eller senare och
som var födda 1938 eller senare och	som avlidit efter att ha uppnått
som avlidit efter 66 års ålder i 20 och	riktåldern för pension i 20 och 21 §§,
21 §§, och	och

–efterlevandepensionsunderlag efter avlidna som var födda 1937 eller tidigare i 22–26 §§.

242

Prop. 2021/22:181 Bilaga 2

4 §

Till grund för beräkning av efterlevandepension efter avlidna som var födda 1938 eller senare ska läggas den avlidnes

–faktiska pensionsbehållning, och

–antagna pensionsbehållning.

Pensionsbehållning beräknas på olika sätt beroende på om dödsfallet inträffat före eller efter 66 års ålder.

Pensionsbehållning beräknas på olika sätt beroende på om dödsfallet inträffat före eller efter uppnådd riktålder för pension.

			6 §
Om den avlidne har tagit ut				Om den avlidne har tagit ut
inkomstpension före den månad då				inkomstpension före den månad då
han eller hon fyllt eller skulle ha fyllt				han eller hon uppnått eller skulle ha
66 år (tidigt		uttag)	gäller vid	uppnått riktåldern för pension (tidigt
beräkning	av	den	faktiska	uttag) gäller vid beräkning av den
pensionsbehållningen det som anges i				faktiska pensionsbehållningen det
andra stycket.				som anges i andra stycket.

7 §

Med antagen pensionsbehållning avses ett belopp som enligt 14–19 §§ kan tillgodoräknas för den avlidne för tiden från och med det år då dödsfallet inträffade till och med det år då den avlidne skulle ha fyllt 65 år.

8§

Efterlevandepensionsunderlaget ska beräknas som kvoten mellan

–summan av faktisk pensionsbehållning och antagen pensions-behållning

och

–det delningstal som enligt 62 kap. 34–37 §§ ska tillämpas för beräkning av inkomstpension för försäkrade som i januari det år dödsfallet in- träffade fyllde 66 år.

–det delningstal som enligt 62 kap. 34–37 §§ ska tillämpas för beräkning av inkomstpension för försäkrade som i januari det år dödsfallet in- träffade uppnådde riktåldern för pension.

14 §

En antagen pensionsbehållning ska beräknas för den avlidne enligt 15–19 §§ om

243

Prop. 2021/22:181

Bilaga 2

1. dödsfallet har inträffat före det år	1. dödsfallet har inträffat före det år
då den avlidne skulle ha fyllt 66 år,	då den avlidne skulle ha uppnått den
och	vid dödsfallet gällande riktåldern för
	pension, och

2.pensionsrätt för inkomstpension enligt 61 kap. har fastställts för den avlidne för minst tre av de fem kalenderåren närmast före året för dödsfallet.

16 §

20 §

Om dödsfallet inträffat efter det år då den avlidne fyllde 66 år ska till

grund för beräkning av efterlevandepension läggas den avlidnes faktiska pensionsbehållning, beräknad enligt 9–13 §§, som tjänats in till och med det år då den avlidne fyllde 65 år.

Om dödsfallet inträffat efter det år då den avlidne uppnådde riktåldern för pension ska till grund för beräkning av efterlevandepension läggas den avlidnes faktiska pensionsbehållning, beräknad enligt 9–13 §§, som tjänats in till och med året före det år då den avlidne uppnådde riktåldern för pension.

21 §

Den faktiska pensionsbehållningen	Den faktiska pensionsbehållningen
enligt 20 § ska räknas om med	enligt 20 § ska räknas om med
förändringar av inkomst-index enligt	förändringar av inkomst-index enligt
58 kap. 10–12 §§ fram till ingången	58 kap. 10–12 §§ fram till ingången
av det år den avlidne fyllde 66 år.	av det år den avlidne uppnådde
	riktåldern för pension.

Från och med årsskiftet därefter ska den faktiska pensions-behållningen följsamhetsindexeras. Det görs genom att den räknas om i enlighet med 62 kap. 42 och 43 §§ till ingången av det år då dödsfallet inträffade.

84 kap.

6 §

244

Prop. 2021/22:181 Bilaga 2

1.40 procent eller, om det efter den avlidne finns barn som har rätt till barnpension efter honom enligt 78 kap., 35 procent av

a) hel förtidspension enligt 7 § för den avlidne, eller

b) tilläggspension i form av ålderspension enligt 7 § för den avlidne, och

2.för tid före den månad då änkan fyller 66 år, 90 procent av det prisbasbelopp som gällde för dödsfallsåret (90-procentstillägg).

2. för tid före den månad då änkan uppnår riktåldern för pension, 90 procent av det prisbasbelopp som gällde för dödsfallsåret (90- procentstillägg).

16 §

Om en änka som är född 1954 eller senare har rätt till änkepension och för samma månad får inkomstgrundad ålderspension, lämnas änkepensionen endast i den utsträckning den, efter eventuell samordning med omställningspension enligt 77 kap. 12 §, överstiger ålderspensionen. Inkomstpension och premiepension ska i detta sammanhang beräknas som om änkan endast hade tillgodoräknats pensionsrätt för inkomstpension och som om denna pensionsrätt hade utgjort 18,5 procent av pensionsunderlaget.

Om änkan tar ut inkomstpension	Om änkan tar ut inkomstpension
vid en senare tidpunkt än från och	vid en senare tidpunkt än från och
med den månad då hon har fyllt 66 år	med den månad då hon har uppnått
ska hänsyn tas till den inkomst-	riktåldern för pension ska hänsyn tas
grundade ålderspension som skulle ha	till	den	inkomstgrundade
betalats ut om hon haft rätt till sådan	ålderspension som skulle ha betalats
pension från och med den månaden.	ut om hon haft rätt till sådan pension
	från och med den månaden.

Om pensionsrätt till följd av bristande eller underlåten avgiftsbetalning inte har tillgodoräknats eller minskats ska hänsyn tas till den inkomstpension som skulle ha betalats ut om full avgift hade betalats.

101 kap.

6 §

Följande förmåner kan inte ligga till grund för bostadstillägg:

1. ålderspension för tid före den	1. ålderspension för tid före den
månad då den försäkrade fyller 66 år	månad då den försäkrade uppnår
förutom i de fall den försäkrade får	riktåldern för pension förutom i de
hel allmän ålderspension med stöd av	fall den försäkrade får hel allmän
67 kap. 4 a §,	ålderspension med stöd av 67 kap.
2. änkepension för tid från och med	4 a §,
den månad då änkan fyller 66 år, och	2. änkepension för tid från och med
	den månad då änkan uppnår
	riktåldern för pension, och

3.änkepension till en änka som är född 1945 eller senare på grund av dödsfall efter 2002.

245

Prop. 2021/22:181
Bilaga 2	102 kap.
	102 kap.

16 §

Reduceringsinkomsten är summan av

1.sjukersättning, aktivitetsersättning, allmän ålderspension och änkepension,

2.pension och invaliditetsförmån som lämnas enligt utländsk lagstiftning,

3.inkomst av kapital enligt 7 § 3,

4.del av förmögenhet enligt 7 § 4,

5.50 procent av de delar av den bidragsgrundande inkomsten som består av

arbetsinkomst	enligt	67 kap. 6 §	första	stycket
inkomstskattelagen (1999:1229),

7.80 procent av övriga delar av den bidragsgrundande inkomsten, minskad med ett fribelopp enligt 17–19 §§.

Från och med den månad en	Från och med den månad en
försäkrad, som har hel allmän	försäkrad, som har hel allmän
ålderspension, fyller 66 år ska in-	ålderspension, uppnår riktåldern för
komst enligt första stycket 5 och 6	pension ska inkomst enligt första
endast beaktas till den del den	stycket 5 och 6 endast beaktas till den
överstiger 24 000 kronor. Detsamma	del den överstiger 24 000 kronor.
ska gälla från och med den månad	Detsamma ska gälla från och med den
som en försäkrad fyller 65 år om han	månad som en försäkrad fyller 65 år
eller hon får garantipension med stöd	om han eller hon får garantipension
av 67 kap. 4 a §.	med stöd av 67 kap. 4 a §.

18 §

ersättning enligt 35 kap. 18 respektive 19 §. Detta gäller dock längst till och med månaden före den då den försäkrade fyller 66 år.

ersättning enligt 35 kap. 18 respektive 19 §. Detta gäller dock längst till och med månaden före den då den försäkrade uppnår riktåldern för pension.

22 §

Vid beräkning av bostadstillägg beaktas 96 procent av bostads-kostnaden per månad av den del som inte överstiger 5 000 kronor för den som är ogift och 2 500 kronor för den som är gift.

246

Prop. 2021/22:181

För var och en av makar ska bostadskostnaden beräknas till hälften av Bilaga 2 deras sammanlagda bostadskostnad.

Från och med den månad den försäkrade fyller 66 år ska ett belopp om 340 kronor för den som är ogift och 170 kronor för den som är gift läggas till den bostadskostnad som har beaktats enligt första, andra och tredje styckena och 23 §. Detsamma ska gälla från och med den månad som den försäkrade fyller 65 år om han eller hon får garantipension med stöd av 67 kap. 4 a §.

Från och med den månad den försäkrade uppnår riktåldern för pension ska ett belopp om 340 kronor för den som är ogift och 170 kronor för den som är gift läggas till den bostadskostnad som har beaktats enligt första, andra och tredje styckena och 23 §. Detsamma ska gälla från och med den månad som den försäkrade fyller 65 år om han eller hon får garantipension med stöd av 67 kap. 4 a §.

30 §

För den som är född 1938 eller	För den som är född 1938 eller
senare ska inkomsterna från och med	senare ska inkomsterna från och med
den månad då han eller hon fyller	den månad då han eller hon uppnår
66 år, i stället för de belopp som	riktåldern för pension, i stället för de
anges i 17 §, alltid, efter avdrag för	belopp som anges i 17 §, alltid, efter
beräknad preliminär skatt enligt första	avdrag för beräknad preliminär skatt
stycket, anses utgöra lägst en tolftedel	enligt första stycket, anses utgöra
av	lägst en tolftedel av

–2,13 prisbasbelopp för den som är ogift, och

–1,9 prisbasbelopp för den som är gift.

103 c kap.

8 §

Boendetillägg lämnas längst till och	Boendetillägg lämnas längst till och
med månaden före den när den	med månaden före den när den
försäkrade fyller 66 år.	försäkrade uppnår riktåldern för
	pension.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026 i fråga om 35 kap. 4, 12, 13 och 15 §§ och i övrigt den 1 december 2025.

2.Lagen tillämpas första gången för förmåner som avser tid från och med den 1 januari 2026.

3.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för den som uppnår respektive åldersgräns före den 1 januari 2026.

247

Prop. 2021/22:181 Bilaga 2

4.Äldre föreskrifter om försäkringstid i 35 kap. 4, 12, 13 och 15 §§ gäller fortfarande för försäkringsfall som fastställs till tid före den 1 januari 2026.

5.Bestämmelsen om inkomstindex i 58 kap. 11 § i den nya lydelsen tillämpas första gången för beslut som avser förmåner för tid från och med den

1januari 2028.

6.Äldre föreskrifter om beräkningsunderlag för inkomstgrundad efterlevandepension gäller fortfarande för dödsfall som har inträffat före den 1 januari 2026.

248

Förslag till lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

Prop. 2021/22:181

Bilaga 2

Härigenom föreskrivs att 9 b § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

9 b §1

Insatser enligt 9 § 2 avser tid efter det att den insatsberättigade har fyllt 65 år endast om

1.insatsen har beviljats innan han eller hon har fyllt 65 år, eller

2.ansökan om sådan insats inkommer till kommunen senast dagen före 65-årsdagen och därefter blir beviljad.

Insatser enligt 9 § 2 får dock inte utökas efter det att den insatsberättigade har fyllt 65 år.

Insatser enligt 9 § 2 avser tid efter det att den insatsberättigade har fyllt 66 år endast om

1.insatsen har beviljats innan han eller hon har fyllt 66 år, eller

2.ansökan om sådan insats inkommer till kommunen senast dagen före 66-årsdagen och därefter blir beviljad.

Insatser enligt 9 § 2 får dock inte utökas efter det att den insatsberättigade har fyllt 66 år.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för den som har fyllt 65 år före lagens ikraftträdande.

1Senaste lydelse 2000:1031.

249

Prop. 2021/22:181 Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

Härigenom föreskrivs att 9 b § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade att 9 b § ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt 2.4

Föreslagen lydelse

9 b §

Insatser enligt 9 § 2 avser tid efter det att den insatsberättigade har fyllt 66 år endast om

1.insatsen har beviljats innan han eller hon har fyllt 66 år, eller

2.ansökan om sådan insats inkommer till kommunen senast dagen före 66-årsdagen och därefter blir beviljad.

Insatser enligt 9 § 2 får dock inte utökas efter det att den insatsberättigade har fyllt 66 år.

Insatser enligt 9 § 2 avser tid efter det att den insatsberättigade har uppnått rikt-åldern för pension enligt

2 kap. 10a–

10 d §§ socialförsäkringsbalken endast om

1.insatsen har beviljats innan han eller hon har uppnått riktåldern för pension, eller

2.ansökan om sådan insats inkommer till kommunen senast dagen före dagen när riktåldern för pension uppnås och därefter blir beviljad.

Insatser enligt 9 § 2 får dock inte utökas efter det att den

insatsberättigade har uppnått riktåldern för pension.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för den som har fyllt 66 år före lagens ikraftträdande.

250

Förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

Härigenom föreskrivs att 22 §	lagen (1997:238) om
hetsförsäkringen ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

Prop. 2021/22:181

Bilaga 2

arbetslös-

22 §1

Om den sökande omedelbart före inträdet i en arbetslöshetskassa har fått ersättning från en annan arbetslöshetskassa, räknas ersättningsdagar i den andra kassan in i ersättningsperioden.

Rätten till dagpenning upp-hör vid månadsskiftet före den månad då den arbetslöse fyller 65 år.

Rätten till dagpenning upp-hör vid månadsskiftet före den månad då den arbetslöse fyller 66 år.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för den som har fyllt 65 år före lagens ikraftträdande.

1Senaste lydelse 2012:413.

251

Prop. 2021/22:181 Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

Härigenom föreskrivs att 22 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt 2.6

Föreslagen lydelse

22 §

Om den sökande omedelbart före inträdet i en arbetslöshetskassa har fått ersättning från en annan arbetslöshetskassa, räknas ersättningsdagar i den andra kassan in i ersättningsperioden.

Rätten till dagpenning upp-hör vid månadsskiftet före den månad då den arbetslöse fyller 66 år.

Rätten till dagpenning upphör vid månadsskiftet före den månad då den arbetslöse uppnår riktåldern för pension enligt 2 kap. 10 a–10 d §§ socialförsäkringsbalken.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för den som har fyllt 66 år före lagens ikraftträdande.

252

Förslag till lag om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor

Härigenom föreskrivs att 34 och 36 §§ lagen (1997:239) arbetslöshetskassor ska ha följande lydelse.

Prop. 2021/22:181

Bilaga 2

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

34 §1

Rätt att bli medlem i en arbetslöshetskassa har var och en som vid ansökningstillfället förvärvsarbetar och uppfyller villkoren i kassans stadgar om arbete inom kassans verksamhetsområde. Även den som vid ansökningstillfället inte arbetar har rätt att bli medlem i en arbetslöshetskassa, om han eller hon uppfyllde villkoren när han eller hon senast arbetade.

Den som är medlem i en annan arbetslöshetskassa har dock inte rätt att bli medlem.

Rätten att bli medlem gäller till månadsskiftet före den månad då den som ansöker om medlemskap fyller

65år.

Rätten att bli medlem gäller till månadsskiftet före den månad då den som ansöker om medlemskap fyller

66år.

36 §

Medlemskapet i en arbets- löshetskassa upphör utan upp-sägning den dag medlemmen fyller 65 år.

Medlemskapet i en arbets- löshetskassa upphör utan upp-sägning den dag medlemmen fyller 66 år.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för den som har fyllt 65 år före lagens ikraftträdande.

1Senaste lydelse 2018:108.

253

Prop. 2021/22:181 Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor

Härigenom föreskrivs att 34	och	36 §§ lagen (1997:239) om
arbetslöshetskassor ska ha följande lydelse.
Lydelse enligt 2.8	Föreslagen lydelse

34 §

Den som är medlem i en annan arbetslöshetskassa har dock inte rätt att bli medlem.

Rätten att bli medlem gäller till månadsskiftet före den månad då den som ansöker om medlemskap fyller 66 år.

Rätten att bli medlem gäller till månadsskiftet före den månad då den som ansöker om medlemskap uppnår riktåldern för pension enligt 2 kap. 10 a–10 d §§ socialförsäkringsbalken.

36 §

Medlemskapet i en arbets- löshetskassa upphör utan upp-sägning den dag medlemmen fyller 66 år.

Medlemskapet i en arbets- löshetskassa upphör utan upp-sägning

den dag	medlemmen	uppnår
riktåldern	för pension	enligt
2 kap. 10 a–10 d §§		social-
försäkringsbalken.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för den som har fyllt 66 år före lagens ikraftträdande.

254

Förslag till lag om ändring i lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter

Prop. 2021/22:181

Bilaga 2

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 7 § lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

2 kap.

	7 §
Kommuner får utan föregå-ende		Kommuner får utan föregå-ende
individuell	behovsprövning	individuell	behovsprövning
tillhandahålla	servicetjänster åt	tillhandahålla	servicetjänster åt
personer som fyllt 67 år.		personer som fyllt 68 år.

Med servicetjänster avses tjänster som är avsedda att förebygga skador, olycksfall eller ohälsa och som inte utgör personlig omvårdnad.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för den som har fyllt 67 år före lagens ikraftträdande.

255

Prop. 2021/22:181 Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 7 § lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt 2.10Föreslagen lydelse

2 kap.

	7 §
Kommuner	får utan föregående	Kommuner	får utan föregående
individuell	behovsprövning	individuell	behovsprövning
tillhandahålla	servicetjänster åt	tillhandahålla	servicetjänster åt
personer som fyllt 68 år.		personer som fyllt 69 år.

Med servicetjänster avses tjänster som är avsedda att förebygga skador, olycksfall eller ohälsa och som inte utgör personlig omvårdnad.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för den som har fyllt 68 år före lagens ikraftträdande.

256

Förslag till lag om ändring i lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken

Prop. 2021/22:181

Bilaga 2

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 23, 30 och 32 §§ lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7 kap.

23 §

För en änka som avses i 21 § krävs för rätt till 90-procentstillägg enligt

83 kap. 2 § 2 socialförsäkringsbalken att hon hade rätt till sådant tillägg för december 2010.

En änka som avses i 21 § och som har fyllt 65 år har inte rätt till 90- procentstillägg.

En änka som avses i 21 § och som har fyllt 66 år har inte rätt till 90- procentstillägg.

30 §

Har rätt till folkpension i form av änkepension uppkommit på grund av ett dödsfall som inträffat före 1990, ska änkan för tid efter 2002 ha rätt till garantipension till änkepension under de förutsättningar och i den utsträckning som följer av bestämmelserna i 15, 18, 19 och 33–46 §§.

En änka, som är försäkrad enligt 4 och 5 kap. socialförsäkringsbalken, har för tid före den månad då hon fyller 65 år rätt till garantipension till änkepension om hon hade rätt till sådan pension för december 2010 eller skulle ha haft rätt till sådan pen- sion om hon då hade varit bosatt i Sverige.

En änka, som är försäkrad enligt 4 och 5 kap. socialförsäkringsbalken, har för tid före den månad då hon fyller 66 år rätt till garantipension till änkepension om hon hade rätt till sådan pension för december 2010 eller skulle ha haft rätt till sådan pen- sion om hon då hade varit bosatt i Sverige.

32 §

En änka, som avses i 31 § och som är försäkrad enligt 4 och 5 kap. socialförsäkringsbalken, har för tid före den månad då hon fyller 65 år rätt till garantipension till änkepension, om hon hade rätt till sådan pension för december 2010 eller skulle ha haft rätt till sådan pension om hon då hade varit bosatt i Sverige och

En änka, som avses i 31 § och som är försäkrad enligt 4 och 5 kap. socialförsäkringsbalken, har för tid före den månad då hon fyller 66 år rätt till garantipension till änkepension, om hon hade rätt till sådan pension för december 2010 eller skulle ha haft rätt till sådan pension om hon då hade varit bosatt i Sverige och

257

Prop. 2021/22:181 Bilaga 2

1.har vårdnaden om och stadigvarande sammanbor med barn under 16 år, som vid makens död stadigvarande vistades i makarnas hem eller hos änkan, eller

2.vid makens död hade fyllt 36 år och varit gift med den avlidne i minst fem år.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för den som har fyllt 65 år före

lagens ikraftträdande.

258

Förslag till lag om ändring i lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken

Prop. 2021/22:181

Bilaga 2

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 23, 30 och 32 §§ lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt 2.12

Föreslagen lydelse

7 kap.

23 §

För en änka som avses i 21 § krävs för rätt till 90-procentstillägg enligt

83 kap. 2 § 2 socialförsäkringsbalken att hon hade rätt till sådant tillägg för december 2010.

En änka som avses i 21 § och som har fyllt 66 år har inte rätt till 90- procentstillägg.

En änka som avses i 21 § och som

har uppnått riktåldern för pension

enligt 2 kap. 10 a–10 d §§

socialförsäkringsbalken har inte rätt till 90-procentstillägg.

30 §

Har rätt till folkpension i form av änkepension uppkommit på grund av ett dödsfall som inträffat före 1990, ska änkan för tid efter 2002 ha rätt till garantipension till änkepension under de förutsättningar och i den utsträckning som följer av bestämmelserna i 15, 18, 19 och 33–46 §§.

En änka, som är försäkrad enligt 4 och 5 kap. socialförsäkringsbalken, har för tid före den månad då hon

uppnår riktåldern för pension enligt 2 kap. 10 a–10 d §§

socialförsäkringsbalken rätt till garantipension till änkepension om hon hade rätt till sådan pension för december 2010 eller skulle ha haft rätt till sådan pension om hon då hade varit bosatt i Sverige.

			32 §
	En änka, som avses i 31 § och som			En änka, som avses i 31 § och som
är försäkrad enligt 4 och			5 kap.	är försäkrad enligt 4 och		5 kap.
socialförsäkringsbalken, har			för tid	socialförsäkringsbalken, har		för tid
före den månad då hon fyller 66 år				före den månad då hon uppnår
rätt	till	garantipension	till	riktåldern	för pension	enligt

259

Prop. 2021/22:181

Bilaga 2

änkepension, om hon hade rätt till	2 kap. 10 a–10 d §§	social-
sådan pension för december 2010	försäkringsbalken rätt till garanti-
eller skulle ha haft rätt till sådan	pension till änkepension, om hon
pension om hon då hade varit bosatt i	hade rätt till sådan pension för
Sverige och	december 2010 eller skulle ha haft rätt
	till sådan pension om hon då hade
	varit bosatt i Sverige och

1.har vårdnaden om och stadigvarande sammanbor med barn under 16 år, som vid makens död stadigvarande vistades i makarnas hem eller hos änkan, eller

2.vid makens död hade fyllt 36 år och varit gift med den avlidne i minst fem år.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för den som har fyllt 66 år före lagens ikraftträdande.

260

Förslag till lag om ändring i lagen (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare

Prop. 2021/22:181

Bilaga 2

Härigenom föreskrivs att 1 a och 2 §§ lagen (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
1 a §1
Lagen gäller för nyanlända	Lagen gäller för nyanlända
invandrare som har fyllt 18 men inte	invandrare som har fyllt 18 men inte
65 år, är folkbokförda i en kommun	66 år, är folkbokförda i en kommun
och har beviljats uppe-hållstillstånd	och har beviljats uppe-hållstillstånd
enligt	enligt

1.5 kap. 1, 2, 4 eller 6 § utlänningslagen (2005:716),

2.12 kap. 18 § utlänningslagen, eller

3.21 eller 22 kap. utlänningslagen.

2 §2

Lagen gäller även för nyanlända	Lagen gäller även för nyanlända
invandrare som har fyllt 18 men inte	invandrare som har fyllt 18 men inte
65 år, är folkbokförda i en kommun	66 år, är folkbokförda i en kommun
och har beviljats	och har beviljats

1.uppehållstillstånd på grund av anknytning enligt 5 kap. 3 § första stycket utlänningslagen (2005:716),

2.uppehållstillstånd på grund av anknytning enligt 5 kap. 3 a § första stycket 1–4, andra eller tredje stycket utlänningslagen,

3.uppehållskort efter ansökan enligt 3 a kap. 10 § utlännings-lagen,

4.uppehållstillstånd på grund av stark anknytning enligt 5 kap. 15 a § första stycket 2 utlänningslagen,

6. uppehållstillstånd	som	familjemedlem	enligt 6 a kap. 10 § ut-
länningslagen,
7. uppehållstillstånd	som	familjemedlem	enligt	6 b kap. 14 §
utlänningslagen, eller

8.uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person som har beviljats uppehållstillstånd med stöd av någon av bestämmelserna i 1 a §.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

1Senaste lydelse 2017:596.

2Senaste lydelse 2018:70.

261

Prop. 2021/22:181 Bilaga 2

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för den som har fyllt 65 år före lagens ikraftträdande.

262

Lagen gäller även för ny-anlända invandrare som har fyllt 18 men inte 66 år, är folkbokförda i en kommun och har beviljats

Förslag till lag om ändring i lagen (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare

Prop. 2021/22:181

Bilaga 2

Härigenom föreskrivs att 1 a och 2 §§ lagen (2013:156) om samhälls- orientering för vissa nyanlända invandrare ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt 2.14	Föreslagen lydelse
1 a §
Lagen gäller för nyanlända in-	Lagen gäller för nyanlända in-
vandrare som har fyllt 18 men inte	vandrare som har fyllt 18 år men inte
66 år, är folkbokförda i en kommun	har uppnått riktåldern för pension
och har beviljats uppe-hållstillstånd	enligt	2 kap. 10 a–10 d §§
enligt	socialförsäkringsbalken, är folk-
	bokförda i en kommun och har
	beviljats uppehållstillstånd enligt

1.5 kap. 1, 2, 4 eller 6 § utlänningslagen (2005:716),

2.12 kap. 18 § utlänningslagen, eller

3.21 eller 22 kap. utlänningslagen.

2 §

Lagen gäller även för nyanlända invandrare som har fyllt 18 år men inte har uppnått riktåldern för

pension enligt 2 kap. 10 a–10 d §§

socialförsäkringsbalken, är folkbokförda i en kommun och har beviljats

1.uppehållstillstånd på grund av anknytning enligt 5 kap. 3 § första stycket utlänningslagen (2005:716),

2.uppehållstillstånd på grund av anknytning enligt 5 kap. 3 a § första stycket 1–4, andra eller tredje stycket utlänningslagen,

3.uppehållskort efter ansökan enligt 3 a kap. 10 § utlännings-lagen,

4.uppehållstillstånd på grund av stark anknytning enligt 5 kap. 15 a § första stycket 2 utlänningslagen,

6.uppehållstillstånd som familjemedlem enligt 6 a kap. 10 § ut- länningslagen,

7.uppehållstillstånd som familjemedlem enligt 6 b kap. 14 § ut- länningslagen, eller

8.uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person som har beviljats uppehållstillstånd med stöd av någon av bestämmelserna i 1 a §.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

263

Prop. 2021/22:181 Bilaga 2

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för den som har fyllt 66 år före lagens ikraftträdande.

264

Förslag till lag om ändring i lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare

Prop. 2021/22:181

Bilaga 2

Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
1 §
Lagen gäller för nyanlända in-	Lagen gäller för nyanlända in-
vandrare som har fyllt 20 men inte	vandrare som har fyllt 20 men inte
65 år och som har ett uppe-	66 år och som har ett uppe-
hållstillstånd som kan ligga till grund	hållstillstånd som kan ligga till grund
för folkbokföring, om det har	för folkbokföring, om det har
beviljats enligt	beviljats enligt

1.5 kap. 1, 2, 4 eller 6 § utlänningslagen (2005:716),

2.12 kap. 18 § utlänningslagen, eller

3.21 eller 22 kap. utlänningslagen.

2 §

Lagen gäller också för ny-anlända	Lagen gäller också för ny-anlända
invandrare som har fyllt 20 men inte	invandrare som har fyllt 20 men inte
65 år och som har	66 år och som har

1.ett uppehållstillstånd som kan ligga till grund för folkbokföring på grund av anknytning till en person som har ett uppehållstillstånd med stöd av någon av bestämmelserna i 1 §, och

2.ansökt om uppehållstillstånd inom sex år från det att den person som den nyanlände har anknytning till först togs emot i en kommun.

Första stycket gäller inte om den person som den nyanlände har anknytning till var svensk medborgare vid tidpunkten för den nyanländes ansökan om uppehållstillstånd.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för den som har fyllt 65 år före lagens ikraftträdande.

265

Prop. 2021/22:181

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare

Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt 2.16	Föreslagen lydelse
1 §
Lagen gäller för nyanlända in-	Lagen gäller för nyanlända in-
vandrare som har fyllt 20 men inte	vandrare som har fyllt 20 år men
66 år och som har ett uppe-	inte har uppnått riktåldern för
hållstillstånd som kan ligga till	pension enligt 2 kap. 10 a–10 d §§
grund för folkbokföring, om det har	socialförsäkringsbalken och som
beviljats enligt	har ett uppehållstillstånd som kan
	ligga till grund för folkbokföring,
	om det har beviljats enligt

1.5 kap. 1, 2, 4 eller 6 § utlänningslagen (2005:716),

2.12 kap. 18 § utlänningslagen, eller

3.21 eller 22 kap. utlänningslagen.

2 §

Lagen gäller också för nyanlända	Lagen gäller också för nyanlända
invandrare som har fyllt 20 men	invandrare som har fyllt 20 år men
inte 66 år och som har	inte har uppnått riktåldern för
	pension enligt 2 kap. 10 a–10 d §§
	socialförsäkringsbalken och som
	har

1.ett uppehållstillstånd som kan ligga till grund för folkbokföring på grund av anknytning till en person som har ett uppehållstillstånd med stöd av någon av bestämmelserna i 1 §, och

2.ansökt om uppehållstillstånd inom sex år från det att den person som den nyanlände har anknytning till först togs emot i en kommun.

Första stycket gäller inte om den person som den nyanlände har anknytning till var svensk medborgare vid tidpunkten för den nyanländes ansökan om uppehållstillstånd.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för den som har fyllt 66 år före

lagens ikraftträdande.

266

Förteckning över remissinstanserna (Ds 2019:2)

Remissinstanser som har gett in yttrande

AFA Försäkring, Almega, AMF Pension, Arbetsdomstolen, Arbetsförmedlingen, Arbetsgivaralliansen, Arbetsgivarförbundet för ideella organisationer (Idea), Arbetsgivarföreningen KFO, Arbetsgivarverket, Arbetsmiljöverket, Arjeplogs kommun, Centrala studiestödsnämnden, Datainspektionen, Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet (DHR), Diskrimineringsombudsmannen, Domstolsverket, Dorotea kommun, Ekonomistyrningsverket, Eskilstuna kommun, Eslövs kommun, Folkhälsomyndigheten, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte), Företagarförbundet, Företagarna, Försäkringskassan, Förvaltningsrätten i Stockholm, Gotlands kommun, Göteborgs kommun, Halmstads kommun, Huddinge kommun, Independent Living Institute (ILI), Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Inspektionen för social- försäkringen (ISF), Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), Justitiekanslern, Jämställdhetsmyndigheten, Jönköpings kommun, Kammarrätten i Stockholm, Karolinska institutet, Konjunkturinstitutet, Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbets- nämnd (KLYS), Konstnärsnämnden, Landsorganisationen (LO), Landstinget i Dalarna län, Landstinget i Skåne län, Landstinget i Stockholms län, Landstinget i Västerbottens län, Landstinget i Västra Götalands län, Lessebo kommun, LO/TCO Rättsskydd, Luleå kommun, Lunds universitet, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Länsstyrelsen Skåne, Malmö kommun, Medlingsinstitutet, Mittuniversitetet, Motala kommun, Myndigheten för delaktighet (MFD), Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Offentliganställdas förhandlingsråd, Pensions- myndigheten, Pensionärernas riksorganisation (PRO), Förhandlings- och samverkansrådet PTK, Regelrådet, Riksdagens ombudsmän, JO, Riksförbundet PensionärsGemenskap, SACO Studentråd, Skatteverket, SKPF Pensionärerna, Socialstyrelsen, SPF seniorerna, Statens tjänste- pensionsverk (SPV), Statistiska centralbyrån (SCB), Statskontoret, Svensk försäkring, Svensk Scenkonst, Svenska ILO kommittén, Svenskt Näringsliv, Sveriges förenade studentkårer, Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges läkarförbund, Tillväxtverket, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Tjörns kommun, Umeå universitet, Verket för innovationssystem (Vinnova), Växjö kommun

Remissinstanser som har avstått från att svara

Arvika kommun, Collectum, Enköpings kommun, Faluns kommun, Finska Pensionärernas Riksförbund i Sverige, Fora, Funktionsrätt Sverige, Förvaltningsrätten i Malmö, Haparanda kommun, Institutet för framtidsstudier, Karlstads kommun, Kommunal, KPA, Kumla kommun, Landstinget i Jämtlands län, Lantbrukarnas Riksförbund, Ludvika kommun, Myndigheten för arbetsmiljökunskap (Mynak), Myndigheten för tillväxtanalys, Myndigheten för vård-och omsorganalys, Nyköpings kommun, Oskarshamns kommun, Riksrevisionen, Smittskyddsläkar- föreningen, SPP, Sundsvalls kommun, Sverigefinska Pensionärer (RSE), Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Sveriges Företags-

Prop. 2021/22:181

Bilaga 3

267

Prop. 2021/22:181

Bilaga 3

268

hälsor, Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU), Umeå kommun, Vård- företagarna Almega, Åre kommun, Älvsbyns kommun, Örnsköldsviks kommun, Östersunds kommun

Övriga som har yttrat sig

DIK, Fackförbundet ST, Lärarnas Riksförbund, Personskadeförbundet RTP, SRAT, Sveriges Kvinnolobby, Sveriges Ingenjörer, Vårdförbundet

Sammanfattning av promemorian Vissa ändrade åldersgränser i skatte- och socialavgiftssystemet (Fi2021/05036)

I budgetpropositionen för 2021 aviserades att åldersgränserna i pensionssystemet och angränsande trygghetssystemen bör ändras för att understödja övergången till ett förlängt arbetsliv (prop. 2020/21:1 utg.omr. 11 avsnitt 3.8). I propositionen aviserades även att vissa åldersgränser i skatte- och socialavgiftssystemet bör ändras 2023 respektive 2026 (prop. 2020/21:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 13.11).

I promemorian föreslås att åldersgränsen för det förhöjda grundavdraget ändras från 65 till 66 år samt att socialavgifter och allmän löneavgift ska betalas till och med det år mottagaren av ersättningen fyller 66 år. De nya bestämmelserna föreslås gälla från och med den 1 januari 2023. Från och med den 1 januari 2026 föreslås åldersgränserna motsvara riktåldern för pension, vilket innebär en ändring från 66 till 67 år.

Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.

Prop. 2021/22:181

Bilaga 4

269

Prop. 2021/22:181

Bilaga 5

Promemorians lagförslag (Fi2021/05036)

Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 63 kap. 3 a § inkomstskattelagen (1999:1229)1 ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt SFS 2020:1068

63kap.

3 a §

För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år är grundavdraget beloppet enligt 3 § med tillägg av följande särskilda belopp.

Fastställd förvärvsinkomst

överstiger inte 0,99 prisbasbelopp

överstiger 0,99 men inte 1,11 prisbasbelopp

överstiger 1,11 men inte 2,72 prisbasbelopp

överstiger 2,72 men inte 3,11 prisbasbelopp

överstiger 3,11 men inte 3,21 prisbasbelopp

överstiger 3,21 men inte 7,88 prisbasbelopp

överstiger 7,88 men inte 8,08 prisbasbelopp

överstiger 8,08 men inte 11,28 prisbasbelopp

överstiger 11,28 men inte 12,53 prisbasbelopp

Särskilt belopp

0,687 prisbasbelopp

0,885 prisbasbelopp minskat med

20 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

0,600 prisbasbelopp ökat med 5,7 procent av den fastställda förvärvs- inkomsten

34 procent av den fastställda förvärvsinkomsten minskat med 0,169 prisbasbelopp

44 procent av den fastställda förvärvsinkomsten minskat med 0,480 prisbasbelopp

0,207 prisbasbelopp ökat med 22,8 procent av den fastställda förvärvs- inkomsten

0,995 prisbasbelopp ökat med 12,8 procent av den fastställda förvärvs- inkomsten

2,029 prisbasbelopp

270	1 Lagen omtryckt 2008:803.

9,023 prisbasbelopp minskat med	Prop. 2021/22:181
62 procent av den fastställda	Bilaga 5
överstiger 12,53 men inte 13,54 förvärvsinkomsten
prisbasbelopp
1,253 prisbasbelopp
överstiger 13,54 men inte 35,36
prisbasbelopp
2,03 prisbasbelopp minskat med
5,74 procent av den fastställda
förvärvsinkomsten

Föreslagen lydelse

63kap.

3 a §

För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 66 år är grundavdraget beloppet enligt 3 § med tillägg av följande särskilda belopp.

Fastställd förvärvsinkomst

överstiger inte 0,99 prisbasbelopp

överstiger 0,99 men inte 1,11 prisbasbelopp

överstiger 1,11 men inte 2,72 prisbasbelopp

överstiger 2,72 men inte 3,11 prisbasbelopp

överstiger 3,11 men inte 3,21 prisbasbelopp

överstiger 3,21 men inte 7,88 prisbasbelopp

överstiger 7,88 men inte 8,08 prisbasbelopp

överstiger 8,08 men inte 11,28 prisbasbelopp

överstiger 11,28 men inte 12,53 prisbasbelopp

Särskilt belopp

0,687 prisbasbelopp

0,885 prisbasbelopp minskat med

20 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

0,600 prisbasbelopp ökat med 5,7 procent av den fastställda förvärvs- inkomsten

34 procent av den fastställda förvärvsinkomsten minskat med 0,169 prisbasbelopp

44 procent av den fastställda förvärvsinkomsten minskat med 0,480 prisbasbelopp

0,207 prisbasbelopp ökat med 22,8 procent av den fastställda förvärvs- inkomsten

0,995 prisbasbelopp ökat med 12,8 procent av den fastställda förvärvs- inkomsten

2,029 prisbasbelopp

9,023 prisbasbelopp minskat med

62 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

271

Prop. 2021/22:181

Bilaga 5

1,253 prisbasbelopp

överstiger 12,53 men inte 13,54 prisbasbelopp

2,03 prisbasbelopp minskat med överstiger 13,54 men inte 35,36 5,74 procent av den fastställda

prisbasbeloppförvärvsinkomsten

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

2.Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2022.

272

Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)		Prop. 2021/22:181
		Bilaga 5
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 27 § och 3 kap. 15 § socialavgiftslagen
(2000:980) och rubrikerna närmast före 2 kap. 27 § och 3 kap. 15 § ska ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	2 kap.

Avgifter för personer som har fyllt 65 år

Avgifter för personer som har fyllt 66 år

	27 §
På ersättning till personer som		På ersättning till personer som
vid årets ingång har fyllt 65 år skall		vid årets ingång har fyllt 66 år ska
bara	ålderspensionsavgiften	bara	ålderspensionsavgiften
betalas.		betalas.

3 kap.

Avgifter för personer som har fyllt 65 år

Avgifter för personer som har fyllt 66 år

15 §1

Den som vid ingången av beskattningsåret har fyllt 65 år ska bara betala ålderspensionsavgiften.

Den som vid ingången av beskattningsåret har fyllt 66 år ska bara betala ålderspensionsavgiften.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

2.Bestämmelsen i 2 kap. 27 § i den nya lydelsen tillämpas första gången på ersättning som betalas efter den 31 december 2022.

3.Bestämmelsen i 3 kap. 15 § i den nya lydelsen tillämpas första gången på inkomster som uppbärs efter den 31 december 2022. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter ikraftträdandet ska, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter den 31 december 2022 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret.

1 Senaste lydelse 2011:1257.

273

Prop. 2021/22:181

Bilaga 5

Förslag till lag om ändring i lagen (2020:000) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 63 kap. 3 a § inkomstskattelagen (1999:1229)149 ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt lagförslag 2.1

63kap.

3 a §

För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 66 år är grundavdraget beloppet enligt 3 § med tillägg av följande särskilda belopp.

Fastställd förvärvsinkomst

överstiger inte 0,99 prisbasbelopp

överstiger 0,99 men inte 1,11 prisbasbelopp

överstiger 1,11 men inte 2,72 prisbasbelopp

överstiger 2,72 men inte 3,11 prisbasbelopp

överstiger 3,11 men inte 3,21 prisbasbelopp

överstiger 3,21 men inte 7,88 prisbasbelopp

överstiger 7,88 men inte 8,08 prisbasbelopp

överstiger 8,08 men inte 11,28 prisbasbelopp

överstiger 11,28 men inte 12,53 prisbasbelopp

Särskilt belopp

0,687 prisbasbelopp

0,885 prisbasbelopp minskat med

20 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

0,600 prisbasbelopp ökat med 5,7 procent av den fastställda förvärvs- inkomsten

34 procent av den fastställda förvärvsinkomsten minskat med 0,169 prisbasbelopp

44 procent av den fastställda förvärvsinkomsten minskat med 0,480 prisbasbelopp

0,207 prisbasbelopp ökat med 22,8 procent av den fastställda förvärvs- inkomsten

0,995 prisbasbelopp ökat med 12,8 procent av den fastställda förvärvs- inkomsten

2,029 prisbasbelopp

9,023 prisbasbelopp minskat med

62 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

274	149 Lagen omtryckt 2008:803.

överstiger	12,53	men	inte	13,54	1,253 prisbasbelopp		Prop. 2021/22:181
prisbasbelopp							Bilaga 5
överstiger	13,54	men	inte	35,36	2,03	prisbasbelopp minskat	med
prisbasbelopp					5,74	procent av den fastställda
					förvärvsinkomsten

Föreslagen lydelse

63kap.

3 a §

För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 67 år är grundavdraget beloppet enligt 3 § med tillägg av följande särskilda belopp.

Fastställd förvärvsinkomst	Särskilt belopp
överstiger inte 0,99 prisbasbelopp	0,687 prisbasbelopp
överstiger 0,99 men inte 1,11	0,885 prisbasbelopp	minskat med
prisbasbelopp	20 procent av den fastställda
	förvärvsinkomsten
överstiger 1,11 men inte 2,72	0,600 prisbasbelopp ökat med 5,7
prisbasbelopp	procent av den fastställda förvärvs-
	inkomsten
överstiger 2,72 men inte 3,11	34 procent av den fastställda
prisbasbelopp	förvärvsinkomsten	minskat	med
	0,169 prisbasbelopp
överstiger 3,11 men inte 3,21	44 procent av den fastställda
prisbasbelopp	förvärvsinkomsten	minskat	med
	0,480 prisbasbelopp
överstiger 3,21 men inte 7,88	0,207 prisbasbelopp ökat med 22,8
prisbasbelopp	procent av den fastställda förvärvs-
	inkomsten
överstiger 7,88 men inte 8,08	0,995 prisbasbelopp ökat med 12,8
prisbasbelopp	procent av den fastställda förvärvs-
	inkomsten
överstiger 8,08 men inte 11,28	2,029 prisbasbelopp
prisbasbelopp
överstiger 11,28 men inte 12,53	9,023 prisbasbelopp minskat med
prisbasbelopp	62 procent av den fastställda
	förvärvsinkomsten
överstiger 12,53 men inte 13,54	1,253 prisbasbelopp
prisbasbelopp			275

Prop. 2021/22:181
Bilaga 5	överstiger 13,54 men inte 35,36	2,03	prisbasbelopp minskat med
	prisbasbelopp	5,74	procent av den fastställda
		förvärvsinkomsten

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

2.Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2025.

276

Förslag till lag om ändring i lagen (2020:000) om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 27 § och 3 kap. 15 § socialavgiftslagen (2000:980) och rubrikerna närmast före 2 kap. 27 § och 3 kap. 15 § ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt lagförslag 2.2

Föreslagen lydelse

2 kap.

Prop. 2021/22:181

Bilaga 5

Avgifter för personer som har fyllt 66 år

Avgifter för personer som har fyllt 67 år

	27 §
På ersättning till personer som		På ersättning till personer som
vid årets ingång har fyllt 66 år ska		vid årets ingång har fyllt 67 år ska
bara	ålderspensionsavgiften	bara	ålderspensionsavgiften
betalas.		betalas.

3 kap.

Avgifter för personer som har fyllt 66 år

Avgifter för personer som har fyllt 67 år

15 §

Den som vid ingången av beskattningsåret har fyllt 66 år ska bara betala ålderspensionsavgiften.

Den som vid ingången av beskattningsåret har fyllt 67 år ska bara betala ålderspensionsavgiften.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

2.Bestämmelsen i 2 kap. 27 § i den nya lydelsen tillämpas första gången på ersättning som betalas efter den 31 december 2025.

3.Bestämmelsen i 3 kap. 15 § i den nya lydelsen tillämpas första gången på inkomster som uppbärs efter den 31 december 2025. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter ikraftträdandet ska, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter den 31 december 2025 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret.

277

Prop. 2021/22:181

Bilaga 6

278

Förteckning över remissinstanserna (Fi2021/05036)

Remissinstanser som har yttrat sig
AFA	Försäkring,	Arbetsförmedlingen,	Arbetsgivarverket,

Arbetsmiljöverket, Arjeplogs kommun, Centrala studiestödsnämnden (CSN), Diskrimineringsombudsmannen (DO), Domstolsverket, Dorotea kommun, Ekonomistyrningsverket, Eslövs kommun, Forte, Företagarna, Försäkringskassan, Förvaltningsrätten i Malmö, Förvaltningsrätten i Stockholm, Huddinge kommun, Independent Living Institute (ILI), Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF), Inspektionen för socialförsäkringen (ISF), Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), Jämställdhetsmyndigheten, Kammarrätten i Stockholm, Karlstads kommun, Konjunkturinstitutet, Konstnärsnämnden, Landsorganisationen i Sverige (LO), Lessebo kommun, Luleå kommun, Lunds universitet, Länsstyrelsen i Jönköpings

län,	Länsstyrelsen	Skåne,	Malmö	stad,	Medlingsinstitutet,
Mittuniversitetet,		Myndigheten	för arbetsmiljökunskap (Mynak),

Myndigheten för delaktighet (MFD), Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), Offentliganställdas Förhandlingsråd, Pensionsmyndigheten, Pensionärernas Riksorganisation (PRO), Regelrådet, Region Dalarna, Region Jämtland Härjedalen, Region Stockholm, Skatteverket, Statens tjänstepensionsverk (SPV), Statskontoret, Svensk försäkring, Svenska ILO-kommittén, Sveriges Akademiers Centralorganisation (Saco), Tillväxtverket, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Tjörns kommun, Umeå kommun, Umeå universitet, Växjö kommun

Remissinstanser som inte har svarat

AMF Pension, Almega, Arbetsgivaralliansen, Arvika kommun, Collectum, DHR, Enköpings kommun, Eskilstuna kommun, Faluns kommun, Finska Pensionärernas Riksförbund, Folkhälsomyndigheten, Fora, Fremia, Funktionsrätt Sverige, Företagarförbundet, Gotlands kommun, Göteborgs kommun, Halmstads kommun, Haparanda kommun, Institutet för framtidsstudier, Jönköpings kommun, KPA, Kommunal, Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (KLYS), Kumla kommun, LO/TCO rättsskydd, Ludvika kommun, Motala kommun, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Nyköpings kommun, Oskarshamns kommun, Privattjänstemannakartellen (PTK), Region Skåne, Region Västerbotten, Riksförbundet PensionärsGemenskap, Saco Studentråd, SKPF Pensionärerna, SPF Seniorerna, SPP, Statistiska centralbyrån (SCB), Sundsvalls kommun, Svensk Scenkonst, Svenskt Näringsliv, Sverigefinska pensionärer, Sveriges Företagshälsor, Sveriges förenade studentkårer, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Sveriges läkarförbund, Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU), Västra Götalandsregionen, Åre kommun

Älvsbyns kommun, Örnsköldsviks kommun, Östersunds kommun

Övriga som har yttrat sig

Sammanfattning av promemorian Konsekvenser av justerade åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem (S2021/02250)

I promemorian beskrivs de beräknade ekonomiska konsekvenserna av förslagen om att justera ett antal åldersgränser i pensionssystemet och angränsande trygghetssystem samt i skatte- och socialavgiftssystemen.

Förslagen om justerade åldersgränser presenterades i den remitterade promemorian Höjda åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem (Ds 2019:2). Förslagen innebär att ett antal pensionsrelaterade åldersgränser höjs 2023 och 2026. 2023 föreslås åldersgränserna höjas ett år och från och med 2026 föreslås de knytas till riktåldern för pension.

I promemorian redovisas de ekonomiska konsekvenserna för individen enbart vad gäller förslagen som avser justeringen av åldersgränsen från 65 till 66 år. Avseende effekter på den offentliga sektorn redovisas dock samtliga förslag.

Prop. 2021/22:181

Bilaga 7

279

Prop. 2021/22:181

Bilaga 8

280

Förteckning över remissinstanserna (S2021/02250)

Remissinstanser som gett in yttrande

AFA Försäkring, Arbetsförmedlingen, Arbetsgivarverket, Arbetsmiljöverket, Centrala studiestödsnämnden (CSN), DHR –

DelaktighetHandlingskraftRörelsefrihet, Diskrimineringsombudsmannen (DO), Domstolsverket, Dorotea kommun, Eslövs kommun, Finska pensionärernas riksförbund i Sverige, Folkhälsomyndigheten, Forte, Företagarna, Försäkringskassan, Förvaltningsrätten i Malmö, Förvaltningsrätten i Stockholm, Gotlands kommun, Göteborgs kommun, Huddinge kommun, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF), Inspektionen för socialförsäkringen (ISF), Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), Jämställdhetsmyndigheten, Jönköpings kommun, Kammarrätten i Stockholm, Karlstads kommun, Kommunal, Konjunkturinstitutet (KI), Konstnärsnämnden, Landsorganisationen i Sverige (LO), Lunds universitet, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Länsstyrelsen Skåne, Malmö stad, Medlingsinstitutet, Mittuniversitetet, Myndigheten för arbetsmiljökunskap (Mynak), Myndigheten för delaktighet (MFD), Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Pensionsmyndigheten, Pensionärernas Riksorganisation (PRO), PTK, Regelrådet, Region Dalarna, Region Jämtland Härjedalen, Region Stockholm, Riksförbundet PensionärsGemenskap (RPG), Skatteverket, SKPF Pensionärerna, SPF Seniorerna, Statens tjänstepensionsverk (SPV), Statistiska centralbyrån (SCB), Statskontoret, Svensk Försäkring, Svensk Scenkonst, Svenska ILO-kommittén, Svenskt Näringsliv, Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Sveriges Kommuner och Regioner (SKR),

Sveriges läkarförbund, Tillväxtverket, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Tjörns kommun, Umeå universitet, Växjö kommun, Östersunds kommun

Remissinstanser som avstått från att svara

Almega, AMF Pension, Arbetsgivaralliansen, Arjeplogs kommun, Arvika kommun, Collectum, Ekonomistyrningsverket (ESV), Enköpings kommun, Eskilstuna kommun, Falu kommun, Fora, Fremia, Funktionsrätt Sverige, Företagarförbundet, Halmstads kommun, Haparanda kommun, Independent Living Institute (ILI), Institutet för framtidsstudier, Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (KLYS), KPA Pension, Kumla kommun, Lantbrukarnas Riksförbund, Lessebo kommun, LO/TCO Rättsskydd, Ludvika kommun, Luleå kommun, Motala kommun, Nyköpings kommun, Offentliganställdas Förhandlingsråd (OFR), Oskarshamns kommun, Region Norrbotten, Region Skåne, SACO Studentråd, SPP, Sundsvalls kommun, Sverigefinska Pensionärer (RSE), Sveriges förenade studentkårer (SFS), Sveriges Företagshälsor, Sveriges Ungdomsorganisation (LSU), Umeå kommun, Vårdförbundet, Åre kommun, Älvsbyns kommun, Örnsköldsviks kommun

Övriga som har yttrat sig Akademikerförbundet SSR, Sveriges ingenjörer

Prop. 2021/22:181

Bilaga 8

281

Prop. 2021/22:181

Bilaga 9

282

Sammanfattning av de relevanta förslagen i betänkandet Grundpension – några anslutande frågor (SOU 2020:32)

I betänkandet föreslås att försäkringstid för grundpension från år 2023 ska kunna tillgodoräknas till och med det år den pensionssökande fyller 65 år. Från och med år 2026 ska försäkringstid för grundpension kunna tillgodoräknas till och med kalenderåret före det år då den pensionssökande uppnår riktåldern för pension.

I betänkandet görs också bedömningen att försäkringstid även fortsättningsvis ska kunna tillgodoräknas med som mest 40 år.

Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2020:32)

1.2 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om socialförsäkringsbalken

dels att 35 kap. 4, 11, 12 och 14 §§, 67 kap. 1, 4, 13 och 22 §§, 77 kap.

1 och 18 §§, 81 kap. 4 och 7 §§ och rubrikerna närmast före 67 kap. 13 och 22 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas fem nya paragrafer, 33 kap. 16 a §, 67 kap. 4 a, 22 a–22 c §§ och 77 kap. 18 a § och närmast före 67 kap. 22 a och 22 b §§ nya rubriker, av följande lydelse.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Lydelse enligt SOU 2019:53 Föreslagen lydelse

67 kap.

13 §
Tiden mellan 16 och 64 års ålder	Tiden mellan 16 och 65 års ålder

Prop. 2021/22:181

Bilaga 10

För den som tar ut grundpension med stöd av 4 a § beaktas dock endast tid från och med det kalenderår då den pensionssökande har uppnått 16 års ålder till och med det kalenderår då han eller hon fyller 64 år.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

1.Denna lag träder i kraft den 1 december 2022.

2.Lagen tillämpas första gången för förmåner som avser tid från och med den 1 januari 2023.

3.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för den som uppnår respektive åldersgräns före den 1 januari 2023.

283

Prop. 2021/22:181

Bilaga 10

1.3 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken

Härigenom föreskrivs att 35 kap. 4, 11, 12 och 14 §§, 67 kap. 4, 13 och 20 b §§, 77 kap. 18 §, 81 kap. 4 och 7 §§ och rubrikerna närmast före 67 kap. 13 och 22 b §§ socialförsäkringsbalken ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt 1.2Föreslagen lydelse

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

67 kap.

13 §

Tiden mellan 16 och 65 års ålder	Tiden mellan 16 års ålder och
	året före riktåldern för pension
Vid beräkning av försäkringstid	Vid beräkning av försäkringstid
beaktas endast tid från och med det	beaktas endast tid från och med det
kalenderår då den pensionssökande	kalenderår då den pensionssökande
har uppnått 16 års ålder till och med	har uppnått 16 års ålder till och med
det kalenderår då han eller hon har	kalenderåret före det år då han eller
fyllt 65 år.	hon har uppnått riktåldern för
För den som tar ut grundpension	pension.
med stöd av 4 a § beaktas dock	För den som tar ut grundpension
endast tid från och med det	med stöd av 4 a § beaktas dock
kalenderår då den pensionssökande	endast tid från och med det
har uppnått 16 års ålder till och	kalenderår då den pensionssökande
med det kalenderår då han eller	har uppnått 16 års ålder till och med
hon fyller 64 år.	kalenderåret före det år då
	grundpension med stöd av nämnda
	bestämmelse börjar lämnas.
– – – – – – – – – – – – – –	– – – – – – – – – – – – –

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026 i fråga om 35 kap. 4, 11, 12 och 14 §§ och i övrigt den 1 december 2025.

2.Lagen tillämpas första gången för förmåner som avser tid från och med den 1 januari 2026.

3.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för den som uppnår respektive åldersgräns före den 1 januari 2026.

4.Äldre bestämmelser om försäkringstid i 35 kap. 4, 11, 12 och 14 §§ gäller fortfarande för försäkringsfall som fastställs till tid före den 1 januari 2026.

284

Förteckning över remissinstanserna (SOU 2020:32)

Remissinstanser som har gett in yttrande

Asylrättscentrum, Diskrimineringsombudsmannen(DO), Domstolsverket,


Ekerö	kommun,	Funktionsrätt		Sverige,		Försäkringskassan,
Förvaltningsrätten i Linköping, Förvaltningsrätten i Malmö,
Förvaltningsrätten i		Växjö,	Göteborgs	kommun,		Inspektionen		för
socialförsäkringen		(ISF),	Institutet	för	arbetsmarknads-			och
utbildningspolitisk		utvärdering,		Justitiekanslern			(JK),
Jämställdhetsmyndigheten,			Kammarrätten			i	Jönköping,
Kommerskollegium,		Kungsbacka kommun			Landsorganisationen i

Sverige (LO), Lunds universitet (Juridiska fakulteten), Malmö stad, Migrationsverket, Mora kommun, Myndigheten för delaktighet,

Norrköpings kommun, Norrtälje kommun, Offentliganställdas Förhandlingsråd, Pensionsmyndigheten, Pensionsrättvisa, Pensionärernas Riksorganisation (PRO), Riksdagens ombudsmän, Riksförbundet PensionärsGemenskap, Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige (SIOS), Skatteverket, SKPF Pensionärerna, SPF Seniorerna, Stockholms universitet (Juridiska institutionen), Svensk Försäkring, Svenska ILO-kommittén, Svenskar i Världen, Svenskt Näringsliv,

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Uddevalla kommun, Umeå kommun, Umeå universitet (Juridiska institutionen), Uppsala kommun, Varbergs kommun, Örebro universitet

Remissinstanser som har avstått från att svara

Degerfors kommun, Delegationen mot segregation, Enköpings kommun, Filipstads kommun, Finska Pensionärernas Riksförbund i Sverige, Flyktinggruppernas riksråd (FARR), Halmstads kommun, Herrljunga kommun, Hörby kommun, Kalix kommun, Karlshamns kommun, Karlstads kommun, Köpings kommun, Landskrona kommun, Lerums kommun, Lomma kommun, LO-TCO Rättsskydd, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH), Nätverket Unga För Tillgänglighet (NUFT), Riksrevisionen, Sollefteå kommun, Sundsvalls kommun, Svenska institutet för europapolitiska studier (SIEPS), Svenska Röda Korset, Sverigefinska Pensionärer, RSE, Sverige för UNHCR, Sveriges akademikers centralorganisation (Saco), Söderköpings kommun, Trelleborgs kommun, Åre kommun, Östersunds kommun

Övriga som har yttrat sig

Förvaltningsrätten i Linköping, Förvaltningsrätten i Uppsala, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF)

Prop. 2021/22:181

Bilaga 11

285

Prop. 2021/22:181

Bilaga 12

Sammanfattning av promemorian Inkomstpensionstillägg (Ds 2020:7)

I promemorian föreslås att ett inkomstpensionstillägg införs. Inkomstpensionstillägget är ett tillägg till den inkomstgrundade allmänna ålderspensionen vars syfte är att förstärka pensionsinkomsten för dem som arbetat ett helt arbetsliv med låg lön. Rätt till inkomstpensionstillägg föreslås försäkrade med minst ett års försäkringstid ha. För personer födda 1938 eller senare utgörs försäkringstiden av år med pensionsgrundande inkomster. För rätt till oavkortat inkomstpensionstillägg krävs för personer födda 1945 eller senare en försäkringstid om minst 40 år.

För att verka för ett längre arbetsliv och för att anpassa förmånen till de åldrar som gäller för övriga förmåner för samma grupp föreslås i promemorian att inkomstpensionstillägget lämnas tidigast från 65 års ålder. I promemorian föreslås att denna ålder ska höjas till 66 år 2023 och från 2026 knytas till riktåldern för pension.

Därutöver föreslås i promemorian att uttag av ålderspension från annan tidpunkt än vid 65 års ålder ska påverka inkomstpensionstillägget på så sätt att beräkningsunderlag ska bestämmas genom att det är den inkomstgrundande allmänna ålderspensionen som den försäkrade hade haft om pensionen hade börjat lyftas vid den månad den försäkrade fyller 65 som används. Denna åldersgräns ska höjas med ett år 2023 och knytas till riktåldern för pension 2026.

286

Promemorians lagförslag i relevanta delar (Ds 2020:7)

Prop. 2021/22:181

Bilaga 13

2.2 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken

Härigenom föreskrivs att 74 a kap. 7 och 12 §§ socialförsäkringsbalken ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt avsnitt 2.1

Föreslagen lydelse

74 a kap.

7 §

Inkomstpensionstillägg kan lämnas tidigast från och med den månad då den försäkrade fyller 65 år.

Inkomstpensionstillägg kan lämnas tidigast från och med den månad då den försäkrade fyller 66 år.

12 §

Det som föreskrivs i 67 kap. 18–20 §§ för garantipension om obetalda

avgifter, överföring av pensionsrättigheter enligt lagen (2002:125) om överföring av värdet av pensionsrättigheter till och från Europeiska gemenskaperna, samt

uttag av inkomstgrundad ålderspension från annan tidpunkt än vid 65 års ålder, ska tillämpas på inkomstpensionstillägg.

Det som föreskrivs i 67 kap. 18– 20 b §§ för garantipension om obetalda avgifter, överföring av pensionsrättigheter enligt lagen (2002:125) om överföring av värdet av pensionsrättigheter till och från Europeiska gemenskaperna samt

uttag av inkomstgrundad ålderspension från annan tidpunkt än vid 65 respektive 66 års ålder, ska tillämpas på inkomstpensionstillägg.

1.Denna lag träder i kraft den 1 december 2022.

2.Lagen tillämpas första gången för förmån som avser tid från och med den

1januari 2023.

3.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för den som uppnår respektive åldersgräns före den 1 januari 2023.

287

Prop. 2021/22:181

Bilaga 13

2.3 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken

Härigenom föreskrivs att 74 a kap. 7 och 12 §§ socialförsäkringsbalken ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt avsnitt 2.2Föreslagen lydelse

74 a kap.

7 §
Inkomstpensionstillägg kan lämnas	Inkomstpensionstillägg kan lämnas
tidigast från och med den månad då	tidigast från och med den månad då
den försäkrade fyller 66 år.	den försäkrade uppnår riktåldern
	för pension.

					12 §
Det som föreskrivs i 67 kap. 18–						Det som föreskrivs i 67 kap. 18–
20 b §§	för garantipension				om	20 b §§	för garantipension				om
obetalda	avgifter,			överföring	av	obetalda	avgifter,			överföring	av
pensionsrättigheter				enligt lagen		pensionsrättigheter				enligt lagen
(2002:125)		om	överföring		av	(2002:125)		om	överföring		av
värdet av		pensionsrättigheter			till	värdet av		pensionsrättigheter			till
och		från		Europeiska		och		från		Europeiska
gemenskaperna			samt uttag		av	gemenskaperna			samt uttag		av
inkomstgrundad				ålderspension		inkomstgrundad				ålderspension
från annan tidpunkt än vid 65						från annan tidpunkt än vid 65 års
respektive		66 års		ålder,	ska	ålder respektive vid riktåldern för
tillämpas		på		inkomst-		pension,		ska		tillämpas	på
pensionstillägg.						inkomstpensionstillägg.

1.Denna lag träder i kraft den 1 december 2025.

2.Lagen tillämpas första gången för förmån som avser tid från och med den 1 januari 2026.

3.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för den som uppnår respektive åldersgräns före den 1 januari 2026.

288

Förteckning över remissinstanserna (Ds 2020:7)

Remissinstanser som har gett in yttrande

Arbetsgivarverket, Datainspektioner, Diskrimineringsombudsmannen,

Domstolsverket, Ekonomistyrningsverket, Försäkringskassan, Förvaltningsrätten i Malmö, Förvaltningsrätten i Stockholm, Inspektionen för socialförsäkringen (ISF), Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), Justitiekanslern (JK),

Jämställdhetsmyndigheten, Kammarrätten i Göteborg, Kronofogdemyndigheten, Landsorganisationen i Sverige (LO), LO/TCO Rättsskydd, Pensionsmyndigheten, Pensionärernas riksorganisation (PRO), Regelrådet, Riksdagens ombudsmän, Skatteverket, Statens tjänstepensionsverk (SPV), Statistiska centralbyrån (SCB), Statskontoret, Svensk Försäkring, Svenska ILO-kommittén, Svenskt Näringsliv, Sveriges Akademikers Centralorganisation (Saco), Tjänstemännens Centralorganisation (TCO)

Remissinstanser som avstått från att svara

Förhandlings- och samverkansrådet PTK, Riksförbundet PensionärsGemenskap, SKPF Pensionärerna, SPF Seniorerna, Sverigefinska Pensionärer (RSE), Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)

Övriga som har yttrat sig

DIK fackförbund

Prop. 2021/22:181

Bilaga 14

289

Prop. 2021/22:181

290

Socialdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 2022

Närvarande: statsminister Andersson, ordförande, och statsråden Johansson, Hallengren, Hultqvist, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Linde, Ekström, Eneroth, Dahlgren, Ernkrans, Hallberg, Thorwaldsson, Gustafsdotter, Axelsson Kihlblom, Elger, Farmanbar, Danielsson

Föredragande: statsrådet Shekarabi

Regeringen beslutar proposition Justerade åldersgränser i pensionssystemet och i kringliggande system

		trygghetssystem .............................................................		116
		5.4.1	Anställningsskydd ........................................	116
		5.4.2	Arbetslöshetsförsäkringen ............................	116
		5.4.3	Insatser för nyanlända...................................	118
		5.4.4	Kommunala servicetjänster för äldre............	118
6	Vissa åldersgränser i skatte- och socialavgiftssystemet ...............			120
7	Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser................................			124
	7.1	Ändringarna i socialförsäkringsbalken..........................		124

Rätt till merkostnadsersättning har	Rätt till merkostnadsersättning har
en försäkrad person för merkost-	en försäkrad person för merkost-
nader, i sådan omfattning som an-	nader, i sådan omfattning som an-
ges i 12 §, till följd av att han eller	ges i 12 §, till följd av att han eller
hon före 65 års ålder har fått sin	hon före 66 års ålder har fått sin
funktionsförmåga nedsatt, om det	funktionsförmåga nedsatt, om det
kan antas att nedsättningen kommer	kan antas att nedsättningen kommer
att bestå under minst ett år.	att bestå under minst ett år.
En försäkrad som är blind eller	En försäkrad som är blind eller
gravt hörselskadad har dock alltid	gravt hörselskadad har dock alltid
rätt till merkostnadsersättning, om	rätt till merkostnadsersättning, om
blindheten eller den grava hörsel-	blindheten eller den grava hörsel-
skadan har inträtt före 65 års ålder	skadan har inträtt före 66 års ålder
och det kan antas att denna funk-	och det kan antas att denna funk-
tionsnedsättning kommer att bestå	tionsnedsättning kommer att bestå
under minst ett år.	under minst ett år.