Regeringens skrivelse 2021/22:140

2022 års redogörelse för företag med statligt	Skr.
ägande	2021/22:140

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 16 juni 2022

Magdalena Andersson

Karl-Petter Thorwaldsson (Näringsdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för förvaltningen av statens bolagsägande och för verksamheten i de bolag som Regeringskansliet förvaltade vid årsskiftet 2021/22. I skrivelsen berörs också den verksamhet som bedrivs i Svenska skeppshypotekskassan, Stiftelsen Industrifonden och Stiftelsen Norrlandsfonden.

1

Skr. 2021/22:140 Innehållsförteckning

1 Inledande om verksamhetsberättelsen för bolag med statligt
ägande	...............................................................................................	3
Bilaga	Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande
	2021....................................................................................	5
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 juni 2022.........		131

2

1

Inledande om verksamhetsberättelsen för

Skr. 2021/22:140

bolag med statligt ägande

Varje år ska regeringen lämna en redogörelse för bolag med statligt ägande (prop. 1980/81:22, bet. 1980/81:NU29, rskr. 1980/81:147). Syftet med redogörelsen är att beskriva statens bolagsägande och de värden som finns i sådana bolag. Redogörelsen har under åren utvecklats till både form och innehåll. Årets redogörelse – Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021 – finns i bilagan.

Verksamhetsberättelsen liksom de delårsrapporter som publiceras för bolagen med statligt ägande finns även publicerade på regeringens webbplats www.regeringen.se.

Staten som bolagsägare

Regeringen ska aktivt förvalta statens tillgångar i form av aktierna i bolagen med statligt ägande så att deras värdeutveckling och avkastning blir den bästa möjliga givet ett balanserat risktagande och se till att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl. För att åstadkomma detta är det viktigt att ge bolagen förutsättningar och möjligheter att utvecklas och fortsätta konkurrera på sina marknader. Det är viktigt att staten är en aktiv, professionell ägare med fokus på långsiktigt värdeskapande.

En ökad globalisering, teknologisk utveckling och konkurrensutsättning har förändrat förutsättningarna för ett flertal av de statligt ägda bolagen. Som en konsekvens av detta har den statligt ägda bolagsportföljen förändrats betydligt över tid. För staten som ägare ingår att pröva skälen för fortsatt statligt ägande liksom att överväga bolagens olika uppdrag och inriktning. Inriktningen på många av bolagens verksamhet och samhällsuppdrag motiverar att staten även fortsättningsvis är en betydande bolagsägare.

I oktober 2021 övertog Statens Bostadsomvandling AB Sbo statens samtliga aktier i Vasallen AB, i enlighet med riksdagens tidigare beslut (prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:NU1, rskr. 2020/21:145). Därmed etablerades en koncern i vilken Sbo är moderbolag och Vasallen utgör dotterbolag. Det påverkar inte Sbo:s samhällsuppdrag, men innebär att Sbo effektivt och ansvarsfullt ska förvalta Vasallenbolagen och avveckla verksamheten så snart det är möjligt.

Som tidigare rapporterats bemyndigades regeringen i juni 2017 att helt eller delvis avyttra statens aktier i Metria AB (prop. 2016/17:181, bet. 2016/17:NU24, rskr. 2016/17:333). Regeringen beslutade den 1 april 2022 att sälja Metria AB till Sikri Holding AS. Sikri Holding AS förvärvade 100 procent av aktierna i Metria AB och köpeskillingen för aktierna i bolaget uppgick till drygt 724 miljoner kronor.

År 2021 utvecklades till ytterligare ett svårt år för flygbranschen med anledning av den pågående pandemin. För att säkra SAS likviditet undertecknades en kreditram med huvudägarna, den danska och svenska staten, vilket gav tillgång till ytterligare 3,0 miljarder kronor i likviditet

3

Skr. 2021/22:140 vid behov. Kreditfaciliteten utnyttjades efter verksamhetsårets utgång (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:419).

Redovisningens innehåll

I verksamhetsberättelsen redovisas hur förvaltningen av statens bolagsägande har utvecklats under 2021. Förändringar av styrelseledamöter redovisas t.o.m. maj 2022. I redovisningen ingår information dels om aktiebolag vars aktier förvaltas av Regeringskansliet, dels om verksamheten i organisationerna Svenska skeppshypotekskassan, Stiftelsen Industrifonden och Stiftelsen Norrlandsfonden.

I verksamhetsberättelsen redogör regeringen även för statens ägarpolicy och principer för bolag med statligt ägande 2020. Statens ägarpolicy och principer för bolag med statligt ägande 2020 beslutades i februari 2020 och är därmed oförändrade sedan 2020 års redogörelse för företag med statligt ägande (skr. 2019/20:140). Regeringen avser att inom ramen för denna ägarpolicy fortsätta att utveckla bolagsstyrningen samt att vid behov revidera statens ägarpolicy.

Den årliga redogörelsen innehåller information om bolagen med statligt ägande inom områden som regeringen prioriterar, vilka kan ändras över tid. Informationsgivningen till riksdagen har tidigare stärkts mot bakgrund av ett antal granskningsrapporter från Riksrevisionen. Regeringen avser att fortsätta utvecklingen av informationsgivningen för att säkerställa att riksdagen får en god bild av den statligt ägda bolagsportföljen. I år ingår exempelvis mer detaljerad information kring bolagens klimatmål, en redovisning för hur staten som ägare har arbetat med att framtidssäkra bolagsportföljen samt en redogörelse för försäljningen av Metria AB.

I verksamhetsberättelsen beskrivs också processen för att nominera styrelseledamöter. I några avsnitt behandlas bolagens ekonomiska mål. I verksamhetsberättelsen beskrivs även hållbarhetsarbetet i bolagen med statligt ägande, och en återrapportering görs av Vattenfall AB:s nya ambitioner för 2030. I ett avsnitt redogörs för Regeringskansliets arbete med att fastställa s.k. uppdragsmål (mål för de särskilt beslutade samhällsuppdragen).

Könsuppdelad statistik redovisas för styrelse, verkställande direktör och ledningsgrupp liksom regeringens målsättningar för en jämn könsfördelning. En sammanställning av fördelningen mellan revisionsarvoden och övriga arvoden som betalats ut från bolagen presenteras också. Vidare redovisas en konsoliderad balans- och resultaträkning. Det finns även en sammanfattande redovisning av beslutade utdelningar från och anslag till bolag med statligt ägande. Statens förvaltningskostnader, bl.a. interna kostnader och kostnader för köpta tjänster, presenteras också.

Liksom tidigare år finns i verksamhetsberättelsen bolagsöversikter som innehåller en kortfattad ekonomisk redovisning, en presentation av bolagets verksamhet och mål samt måluppföljning. I bolagsöversikterna finns även information om bolagens styrelseledamöter och deras arvoden. Därutöver ingår en förteckning över de förslag som regeringen har lämnat till riksdagen och som behandlar de aktuella bolagen.

4

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021

5

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Portföljöversikt

Statens bolagsportfölj bestod av 45 bolag vid årsskiftet 2021/22 och har sin tyngdpunkt inom basindustri/energi. De flesta bolag är vinst drivande. 22 bolag har särskilt beslutade samhällsuppdrag.

Portföljens värde

Per sektor

Transport, 3%	Konsument, 3%
Infrastruktur, 6%
Telekom, 7%
Tjänst, 7%	Basindustri/
Finans, 7%	Energi, 54%
Fastighet, 13%

Statens bolagsportfölja)

Uppskattat värde, mdkr

				820
			700
	630	640
570

2017 2018 2019 2020 2021

Utdelning	Direktavkastning	Antal anställdab)
49,7mdkr	6,1%	134 000
Balanserad könsfördelningc)		Summa ordförande
Styrelseordförande och ledamöter,	Styrelseordförande,	och ledamöter
andel kvinnor/män	andel kvinnor/män	287 st
48%/52%	49%/51%
Nettoomsättning för portföljen	Resultat efter skatt
Exkl. intressebolag	Bolag med störst resultatpåverkan, jan–dec 2021, mnkr
409mdkr
	Vattenfall	48 013
	LKAB
			22 604
	Akademiska Hus	13 790
Inkl. intressebolag	Telia Company	4 676
447mdkr	Specialfastigheter	2 999
	Övriga	9 000
	Totalt
		101 082

a) Portföljvärdet justerat för transaktioner.

b) Cirka 134 000 personer är anställda i bolagen med statligt ägande inklusive intressebolag. c) Könsfördelningen avser de hel och delägda aktiebolagen med säte i Sverige.

6

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Sju bolag står för drygt 80 procent av nettoomsättningen inklusive intressebolag,

	Omsättnings	Antal	Nettoomsättning,	Rörelseresultat,
Bolag (ägarandel, %)			mnkr	mnkr
	fördelninga), %	anställda	jan–dec 2021	jan–dec 2021
Vattenfall (100%)	40,3	18 835	180 119	60 271
LKAB (100%)	10,9	4 469	48 812	26 898
PostNord (60%)	9,1	28 358	40 693	2 481
Systembolaget (100%)	8,5	4 035	38 120	418
Telia Company (39,5%)	7,8	19 998	88 343	15 232
Apoteket (100%)	4,4	2 729	19 784	437
Samhall (100%)	2,2	20 493	9 892	341

a) Andel av nettoomsättningen inklusive intressebolag (447 miljarder kronor).

...resterande bolagb) står för ca 20 procent av nettoomsättningen inklusive intressebolag.

	Netto	Rörelse
omsättning		resultat
	mnkr	mnkr
Bolag (ägarandel, %)	jan–dec	jan–dec
	2021	2021
Akademiska Hus (100%)	6 679	17 448
Almi (100%)	1 093	199
APL, Apotek Produktion &
Laboratorier (100%)	1 509	20
Arlandabanan Infrastructure (100%)	58	14
Bilprovningen (100%)	713	97
Dramaten (100%)	278	3
Green Cargo (100%)	4 175	440
Göta kanalbolag (100%)	42	0
Infranord (100%)	4 102	89
Jernhusen (100%)	1 514	2 090
Lernia (100%)	2 898	160
Miljömärkning Sverige (100%)	79	2
Operan (100%)	566	25
Orio (100%)	360	53
RISE, Research Institutes of Sweden (100%)	3 618	22
Saminvest (100%)	1	357
SAS (22%)	13 958	5 494

	Netto	Rörelse
	omsättning	resultat
	mnkr	mnkr
Bolag (ägarandel, %)	jan–dec	jan–dec
	2021	2021
SBAB (100%)	4 072	2 641
SEK, Svensk Exportkredit (100%)	1 934	1 305
SJ (100%)	7 287	1 106
SOS Alarm (50%)	1 365	33
Specialfastigheter (100%)	2 464	3 912
SSC, Svenska rymdaktiebolaget
(100%)	1 130	1
Statens Bostadsomvandling (100%)	24	15
Sveaskog (100%)	6 920	1 842
Svedab (100%)	10	523
Svenska Skeppshypotek (100%)	115	72
Svenska Spel (100%)	5 602	2 468
Svevia (100%)	8 923	377
Swedavia (100%)	2 717	1 314
Swedfund International (100%)	328	197
Teracom Group (100%)	1 313	105
Visit Sweden (100%)	161	2
Voksenåsen (100%)	21	5

b) EUROFIMA, INSTEX, Stiftelsen Industrifonden, Stiftelsen Norrlandsfonden och Sweden House konsolideras ej.

7

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Innehåll

Regeringens förvaltning
Förord ......................................................	2
Viktiga händelser 2021 ........................	4
Utveckling 2021 .....................................	6
Värdeutveckling.....................................	8
Fallstudier..............................................	10
Mångdimensionellt
värdeskapande ............................................	10
Digitalisering och innovation....................	12
Strategi och mål
Aktivt ägande .......................................	15
Ekonomiska mål ..................................	20
Samhällsuppdrag................................	22
Uppdragsmål .......................................	23
Måluppföljning ....................................	25
Strategiska mål för
hållbart värdeskapande ....................	28
Agenda 2030 ........................................	30
En framtidsorienterad
bolagsportfölj.......................................	32
Jämställdhet..........................................	34
Lönenivåer och
anställningsvillkor ...............................	35
Räkenskaper
Resultat 2021 .......................................	37
Utdelningar och anslag......................	38
Försäljningar och utdelningar..........	39
Riskhantering .......................................	40

Bolagsöversikter
Bolag med statligt ägande A–Ö.......	44
Övriga bolag och verksamheter......	88
Avvecklade bolag
och bolag under avveckling..............	89
Övrigt
Statligt ägande i modern tid.............	92
Redovisningsprinciper.......................	97
Propositionsförteckning ...................	98
Statens ägarpolicy.............................	101
Principer för bolagsstyrning
i bolag med statligt ägande....................	106
Principer för ersättning och andra
anställningsvillkor för ledande
befattningshavare i bolag med
statligt ägande............................................	111
Principer för extern rapportering
i bolag med statligt ägande.....................	114
Bolagens rapportdatum..................	117
Adresser ..............................................	118
Definitioner och förkortningar ......	120

8

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Regeringens förvaltning

9

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Regeringens förvaltning Förord

En bolagsportfölj för framtiden

År 2021 fortsatte att präglas av covid-19-pandemin men också av ekonomisk återhämtning, stödd av omfattande vaccinering och expansiv ekonomisk politik.

För den statliga bolagsportföljen kom 2021 att bli ett fram- gångsrikt år, med bland annat fortsatt värdeskapande och rekordresultat som följd. Bolagen fortsätter också att driva på den gröna omställningen och digitala utvecklingen, både inom organisationerna och i samhället.

Värdeökning och rekordresultat

Bolagen med statligt ägande representerar stora värden, 820 miljarder kronor, och det innebär ett stort och viktigt ansvar att förvalta dessa väl. Omsättningen för den statliga bolagsportföljen ökade under 2021 och uppgick till 447 miljarder kronor, inräknat intressebolagen.

Det sammanlagda resultatet var det bästa någonsin och uppgick för första gången till mer än 100 miljarder kronor. Resultatförbättringen förklaras framför allt av ökat resultat i Vattenfall och Telia Company, vilket delvis var ett resultat av positiva jämförelsestörande poster under 2021 till skill- nad från negativa poster året innan. Utdelningarna för verksamhetsåret 2021 uppgår till cirka 50 miljarder kronor, vilket också är en ny toppnotering.

En portfölj i förändring

Som man kan läsa om i denna rapport så har det under de senaste decennierna skett stora förändringar i den statliga bolagsportföljen. Sammansättningen i portföljen förändras över tid och med tiden. Gemensamt för samtliga bolag är dock att de fyller viktiga funktioner i samhället, vissa under en övergående period och andra under överskådlig tid. För staten som professionell ägare ingår därför att löpande överväga bolagens olika uppdrag och inriktning.

En förändring som skedde under året var att Vasallen slut- förde sitt uppdrag och staten överförde aktierna i bolaget till Statens Bostadsomvandling. Vasallen var ett innovativt exempel på cirkuläritet inom portföljen, och under de senaste dryga 20 åren har bolaget omvandlat tidigare kultur- historiska regementsområden till nya levande stadsdelar. Sett över tid har initiativet även varit en finansiell framgång för staten.

Efter periodens utgång skedde ytterligare en förändring i portföljen då regeringen beslutade att sälja Metria till Sikri Holding.

”För staten som aktiv ägare är det viktigt att framtids säkra portföljen och se till att bolagen med statligt ägande ligger i fram kanten av större samhällstrender.”

2 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021

10

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Förord Regeringens förvaltning

”Bolagen med statligt ägande fortsätter

att vara ledande i den gröna omställningen, vilket främjar ett långsiktigt hållbart värde skapande.”

En framtidsorienterad portfölj

För staten som aktiv ägare är det viktigt att framtidssäkra portföljen och se till att bolagen med statligt ägande ligger i framkanten av större samhällstrender. Vare sig det gäller den gröna omställningen, digitalisering eller andra större trender som kan komma att utmana bolagens nuvarande affärsmodeller.

Under det senaste året har två större genomlysningar utförts på uppdrag av Regeringskansliet. Dels genomfördes en genomlysning av bolagens digitala mognad, dels lät vi göra en portföljövergripande hållbarhetsanalys. Resultaten av dessa analyser kommer att följas upp i nära dialog med bolagen med statligt ägande och kan komma att resultera

i nya krav på styrning och arbetssätt inom bolagen.

Den gröna omställningen

Bolagen med statligt ägande fortsätter att vara ledande i den gröna omställningen, vilket främjar ett långsiktigt håll- bart värdeskapande. Ett verktyg för att driva arbetet framåt i de här frågorna är fastställandet av klimatmål för verk- samheten. Detta är glädjande nog ett område som utvecklas mycket snabbt. Ett flertal bolag med statligt ägande har under året höjt ambitionerna vad gäller deras klimatmål och bolag med mål godkända av Science Based Targets initiative står i dag för över 90 procent av portföljens totala direkta och indirekta utsläpp.

Exempelvis har Vattenfall beslutat att skärpa sina utsläpps- minskningsmål för 2030 och framåt, i syfte att till 2040 kunna nå noll nettoutsläpp. Skärpta klimatmål för Vatten- fall kommer att ha en mycket stor påverkan på hela port- följens absoluta koldioxidutsläpp och ligger i linje med regeringens ambition att successivt minska bolagens klimatpåverkan.

Under året kunde vi avslutningsvis presentera en världsny- het i portföljen, närmare bestämt världens första fossilfria stål genom HYBRIT-samarbetet. Detta kommer accelerera den gröna omställningen av järn- och stålindustrin.

Nytt säkerhetspolitiskt läge

År 2022 och framåt kommer att vara förknippat med Rysslands invasion av Ukraina och ett förändrat säkerhets- politiskt läge, i såväl Sverige som vår omvärld. Rysslands agerande har lett till enormt mänskligt lidande och Sverige står bakom de sanktioner som EU har infört. Sverige och EU har även beslutat om omfattande ekonomiskt, humani- tärt och militärt stöd till Ukraina.

I en tid när världen höll på att återhämta sig från pandemin, och en återgång till det nya normala påbörjats, har många saker omkullkastats på nytt. Framåt blir det viktigt att för- söka hantera alla de utmaningar och negativ inverkan som kriget för med sig, och det gör vi bäst tillsammans.

Jag vill slutligen rikta ett stort tack till alla de människor som arbetar i och med våra bolag med statligt ägande. Era insatser är viktiga för att driva utvecklingen och skapa värden i svenska folkets bolagsportfölj.

Karl-Petter Thorwaldsson Näringsminister, ansvarig minister för bolag med statligt ägande

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021 3

11

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Regeringens förvaltning Viktiga händelser 2021

Viktiga händelser 2021

Vasallens uppdrag har slutförts

Vasallen bildades 1997 med upp drag att omvandla nedlagda för svarsanläggningar. Sedan starten har bolaget arbetat med ca 1,3 mil joner kvm lokalarea. Vasallen har

i huvudsak avyttrat de fastigheter som bolaget har ägt och driver inte någon verksamhet längre. Bolaget ansvarar dock för garantitider och ansvarstider som löper på tio år från godkänd slutbesiktning.

Aktierna i Vasallen övertogs under oktober 2021 av Statens Bostads omvandling (Sbo). Sbo ska effektivt och ansvarsfullt förvalta Vasallen och därefter avveckla verksamheten så snart det är möjligt.

Världens första fossilfria stål färdigt för leverans

SSAB har nu producerat världens första fossilfria stål av järn från LKAB och levererat till kund (Volvo). Provleveransen är ett viktigt steg på vägen mot en helt fossilfri värde kedja för järn och stålframställning och en milstolpe i HYBRITsamarbe tet mellan SSAB, LKAB och Vatten fall. På bilden visas det första fordo net av fossilfritt stål.

Avtal om kompensation för utfasning av kärnkraft i Tyskland

I Tyskland ingick regeringen och fyra stora elproducenter, däribland Vat tenfall, ett avtal som sätter punkt för alla tvister om ersättning för för

tida utfasning av kärnkraft i landet. Motsvarande lag antogs 31 oktober och ersättningen betalades ut under fjärde kvartalet. Avtalet med den tyska staten påverkade Vattenfalls resultat med +12,5 miljarder kronor.

Sverige utnämnt till världens mest hållbara turistdestination

Genom varumärkesarbete, mark nadsföring, kunskapsdelning och samarbeten ska Visit Sweden öka efterfrågan till resmålet Sverige hos resenärer som efterfrågar hållbara alternativ, vilket skapar värde för svensk besöksnäring.

År 2021 hamnade Sverige på första plats i en ny, global undersökning av vilka länder i världen som är de mest hållbara turistdestinationerna. Resultatet publicerades på världens största resemässa ITB i Berlin den 12 mars. Det är det internationella undersökningsföretaget Euromoni tor International som har jämfört 99 länders hållbarhet inom miljö, social och ekonomisk hållbarhet, transporter, boende, risker och efterfrågan på hållbar turism.

Investeringarna nådde en rekordnivå

Inom Almis riskkapitalverksamhet, Almi Invest, ökade investeringarna och nådde under året den högsta nivån någonsin, 437 miljoner kronor. Bland annat har investeringar gjorts i flera innovativa life science och techbolag. Almi Invests möjligheter

att bistå marknaden med riskkapital har ökat tack vare det kapitaltillskott som Almi erhöll under pandemin och tillsammans med privata aktö rer har bolaget tagit en aktiv roll på den tidiga svenska riskkapitalmark naden. Ett exempel på nyinveste ringar är Nanolyze, som utvecklar en ny teknik för att studera nano partiklar i realtid i mikroskop, något som är till nytta för läkemedelsindu strin. Ett annat är Suturion, som utvecklar en kirurgisk symaskin.

Apoteket bygger nytt ehandelslager

Apoteket investerar i den snabbt växande ehandeln och planerar att öppna ett nytt toppmodernt lager och logistikcenter i Eskilstuna. Att starta ett eget ehandelslager är ett strategiskt beslut och syftet är att bolaget ska kunna få full kontroll över hela ehandelsaffären för att kunna utveckla den på bästa sätt framåt.

Teracom vinner

önskat frekvenstillstånd

Auktionerna i 3,5 GHz och 2,3 GHzbanden avslutades i början av 2021 och Post och Telestyrelsen (PTS) meddelade att Teracom Sam hällsnät var vinnare av samtliga 80 MHz i frekvensutrymmet 2,3 GHz bandet. Målet för Teracom Samhälls näts deltagande i frekvensauktionen har varit att få tillgång till en 5G anpassad frekvensresurs som passar bolagets samhällsviktiga verksamhet.

4 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021

12

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Viktiga händelser 2021 Regeringens förvaltning

Världens första rymdstädarfarkost

I dag finns över hundra miljoner rymdskrotsobjekt i omloppsbana runt jorden. En betydande del är uttjänta satelliter och gamla raket delar. Behovet av att rensa upp är stort för att minska riskerna för kol lisioner. Den första ”städfarkosten” i världen, ELSAd, sändes upp från Kazakstan i mars. Rymdbolaget, SSC, gav support under hela förlop pet under alla kritiska manövrar med hjälp av flera markstationer. ELSAdprogrammet drivs av japan ska Astroscale. Syftet med projektet var att testa teknologin för att samla in rymdskrot i en omloppsbana nära jorden.

Proposition om skogen lämnas till riksdagen

Regeringen har fattat beslut om propositionen Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund, som lades fram till riksdagen den 10 november 2021. Propositionen innefattar bland annat förslag om nya ersättningsmarker och ett nytt markförsäljningsprogram från Sveaskog. Riksdagen sa ja till reger ingens förslag (prop. 2021/22:58, bet. 2021/22:MJU18, rskr. 2021/22:207).

SEK rankas som en av världens säkraste banker

Svensk Exportkredit (SEK) som finansierar svenska exportföretag, deras underleverantörer och ut ländska kunder, har utnämnts till den nionde säkraste banken i värl den 2021, av den amerikanska tid skriften Global Finance.

Global Finance utnämner varje år världens 50 säkraste banker. Rank ningen görs genom att undersöka de 500 största bankerna och jäm föra deras samlade tillgångar och betyg från kreditvärderingsinstitu ten Moody’s, Standard & Poor’s och Fitch.

Byggstart för SEEL:s anläggning på Gateway Säve i Göteborg

SEEL Swedish Electric Transport Laboratory är en testbädd för forsk ning och utveckling inom elektro mobilitet, ägd och driven av Chal mers och RISE i ett gemensamt bolag. I september var det byggstart för SEEL:s anläggning på Gateway Säve i Göteborg. SEEL blir en unik anläggning i Europa och här kom mer näringslivet att samarbeta med akademi och institut för att skynda på omställningen och göra Sverige ledande inom elektromobilitet.

Viktiga händelser efter periodens utgång

Försäljning av Metria

Regeringen beslutade den 1 april 2022 att sälja Metria till Sikri Holding AS. Sikri Holding förvärvade 100 procent av aktierna i Metria och köpeskillingen för aktierna uppgick till drygt 724 miljoner kronor, vilket motsvarade en så kallad EV/EBIT multipel om 19,3.

Metria bildades 2011 genom att delar av verksamheten vid Lant mäteriets uppdragsdivision METRIA

bolagiserades (prop. 2010/11:53, bet. 2010/11:CU10, rskr. 2010/11:188). Metrias inriktning och affärsidé är att leverera tjänster och produkter inom insamling, analys, bearbetning och tillämpningar av geografisk in formation och fastighetsinformation.

Riksdagen bemyndigade i juni 2017 regeringen att helt eller delvis av yttra statens aktier i Metria (prop. 2016/17:181, bet. 2016/17:NU24, rskr. 2016/17:333).

I försäljningsprocessen anlitade Regeringskansliet efter genomförda upphandlingar en finansiell, legal samt ekonomisk, så kallad vendor due diligence, rådgivare. Processen för försäljningen av statens aktier i Metria genomfördes som en bred konkurrensutsatt auktionsprocess där ett flertal industriella och finan siella potentiella köpare bereddes möjlighet att inkomma med bud.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021 5

13

Skr. 2021/22:140 Bilaga

Regeringens förvaltning Utveckling 2021

Utveckling 2021

Omsättning

Den konsoliderade nettoomsättningen för den statliga bolagsportföljen ökade med 12,6 procent under 2021 jäm- fört med helåret 2020 och uppgick till 408,6 (362,9) miljar- der kronor. Nettoomsättningen för helåret 2021, inklusive intressebolagen, ökade med 11,2 procent och uppgick till 447,2 (402,0) miljarder kronor.a)

Ökad omsättning i Vattenfall och LKAB är de främsta anledningarna till ökningen i total nettoomsättning. Vattenfalls nettoomsättning ökade med 13 procent eller 21,3 miljarder kronor (inklusive negativa valutaeffekter om 4,2 miljarder kronor). Ökningen förklaras främst av högre elpriser och en högre försäljningsvolym i Norden och Tysk- land. LKAB:s omsättning ökade med 44 procent eller 14,9 miljarder kronor till följd av högre pris för högförädlade järnmalmsprodukter, men motverkades delvis av en lägre dollarkurs.

Vattenfall svarar för 44,1 (43,8) procent av nettoomsätt- ningen i den statliga bolagsportföljen, respektive 40,3 (39,5) procent om intressebolagen inkluderas.

Ett antal bolag minskade sin omsättning, exempelvis SAS och Telia Company. SAS minskade omsättningen med 32 procent. Pandemin fortsätter att ha en negativ påverkan på flygbranschen och totalt antal passagerare som flög med SAS minskade med 39,9 procent jämfört med året innan.

Resultat och utdelning

Rörelseresultatet för helåret 2021 ökade och uppgick till 125,3 (44,5) miljarder kronor. Det förklaras främst av högre rörelseresultat för Vattenfall och LKAB. LKAB:s rörelse- resultat ökade med drygt 130 procent, främst drivet av höga järnmalmspriser, och uppgick till rekordhöga 26,9 (11,7) miljarder kronor.

Resultatet efter skatt för helåret 2021 ökade och uppgick till 101,1 (28,7) miljarder kronor. Störst positiva bidrag till det konsoliderade resultatet efter skatt kom från Vattenfall, LKAB, Akademiska Hus, Telia Company och Specialfastig- heter. Vattenfalls resultat ökade med 40,3 miljarder kronor under perioden. Bolagets underliggande rörelseresultat ökade men resultatet påverkades även positivt av jämförel- sestörande poster om 29,1 (-10,5) miljarder kronor, varav

a) Inkluderar nettoomsättningen för intressebolagen utifrån statens kapitalandel. Bolag där ägandet understiger 20 procent inräknas ej.

Nettoomsättning

Exklusive intressebolag					Mdkr
					408,6
			371,4
				362,9
		348,8
	324,2

2017 2018 2019 2020 2021

Omsättningsfördelning

Inklusive intressebolag, jan–dec 2021

Övriga, 16,7%

Samhall, 2,2%

Apoteket, 4,4%

Telia Company, 7,8%

Systembolaget, 8,5%

PostNord, 9,1%

Vattenfall, 40,3%

LKAB, 10,9%

Bruttoinvesteringar									Mdkr	Avkastning på eget kapital										% Utdelningar									Mdkr
																													49,7
					50,0														20,7
									49,0
							45,6
	42,4		42,3
															12,6
											12,0
													11,1
																											21,5
																					20,2		19,9
																									18,7
																	7,0
2017		2018		2019		2020		2021		2017		2018		2019		2020		2021		2017		2018		2019		2020		2021

Bruttoinvesteringarna ökade med 7,4 procent och uppgick till 49,0 (45,6) miljarder kronor. Vattenfalls bruttoinvesteringar, som utgjorde drygt hälften av de totala bruttoinvestering arna, ökade med 20,2 procent och uppgick till 25,6 (21,3) miljarder kronor.

Avkastningen på eget kapital uppgick till 20,7 (7,0) procent.

Bolagen med statligt ägande ger viktiga bidrag till statskassan. För verksamhetsåret 2021 uppgår statens utdelningar till sammanlagt 49,7 miljarder kronor.

6 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021

14

Skr. 2021/22:140 Bilaga

merparten avser kompensation för nedläggning av kärn- kraft i Tyskland, marknadsvärdeförändringar för energi- derivat och varulager samt reavinst från försäljningen av Stromnetz Berlin.

För verksamhetsåret 2021 uppgår utdelningarna från bola- gen med statligt ägande till 49,7 (21,5) miljarder kronor. Störst utdelningar kommer från Vattenfall och LKAB, 23,4 respektive 12,4 miljarder kronor.

Hållbart företagande

I detta avsnitt har alla delägda bolag viktats så att det är möjligt att härleda exempelvis portföljens utsläpp till den statliga ägarandelen, i linje med internationell praxis.

Den statliga bolagsportföljens totala klimatpåverkan, mätt

iton CO2-ekvivalenter (direkta och indirekta utsläpp, Scope 1–2), uppgick till cirka 11,6 (13,6) miljoner och mot- svarade en minskning med 15,2 procent jämfört med före- gående år.b) Vattenfall står för cirka 90 procent av utsläppen och tillsammans med LKAB, SAS och PostNord står dessa fyra bolag för närmare 99 procent av portföljens totala kli- matpåverkan.

b)  Baseras på information som rapporterats in till Regeringskansliet och exkluderar sex bolag som ej haft denna statistik tillgänglig.

c)  Ett antal bolag har exkluderats då de ej haft denna information tillgänglig. Ökningen förklaras delvis av förändring i bolagssammansättningen mellan åren, på jämförbar basis ökade olycksfallsfrekvensen till 5,8 (4,4).

Utveckling 2021 Regeringens förvaltning

Olycksfallsfrekvensen på portföljnivå mätt som antal arbetsrelaterade olyckor med åtföljande sjukfrånvaro delat med antal miljoner arbetade timmar, inkluderat både anställda och entreprenörer, ökade till 7,7 (4,4) c). Under året inträffade 3 (2) arbetsrelaterade dödsolyckor i den statliga bolagsportföljen, bland anställda och entreprenörer.

Totala löner och andra ersättningar till de anställda (exklu- sive sociala kostnader) uppgick till 57,5 (56,0) miljarder kronor. Vattenfall och bolag som verkar i personalintensiva branscher såsom PostNord och Samhall stod för de största löneutbetalningarna.

Redovisad effektiv skatt, totalt d)

Mdkr	2021	2020
Skatt på redovisat resultat före skatt (enligt gäl	26,4	4,6
lande inkomstskattesats)
Redovisad effektiv skatt	24,4	13,5

d)  I tabellen presenteras dels skatt på ”resultat före skatt” enligt gällande svensk inkomstskattesats per den 31 december under respektive år, dels summan av redovisad effektiv skatt bland bolagen. Skattekostnad anges med negativt tecken och eventuell skatteintäkt med positivt tecken. Sammanställningen innefattar bolagens totala skattekostnader, oavsett statens ägarandel.

	Resultat efter skatt															Mdkr
															101,1
								46,6
			38,3			38,9
													28,7
2017					2018		2019					2020		2021
	Resultat efter skatt															Mnkr
	Bolag med störst resultatpåverkan,
	jan–dec 2021
				Vattenfall
												48 013
						LKAB							22 604
Akademiska Hus												13 790
		Telia Company								4 676
Specialfastigheter									2 999
					Övriga
											9 000
					Totalt
														101 082

Bolag med statligt ägande, totalt e), f)

Mdkr	2021	2020	2019	2018	2017
Nettoomsättning (inkl. ev. anslag)	408,6	362,9	371,4	348,8	324,2
Nettoomsättning inkl. intressebolag	447,2	402,0	411,4	380,7	354,6
(inkl. ev. anslag)
Resultat före värdeförändringar	108,7	30,8	54,5	43,7	47,8
Värdeförändringar	16,6	13,8	5,6	5,0	5,9
Rörelseresultat (EBIT)	125,3	44,5	60,1	49,1	53,7
Resultat före skatt	124,8	41,7	56,6	44,9	47,6
Resultat efter skatt	101,1	28,7	46,6	38,9	38,3
Bruttoinvesteringar	49,0	45,6	50,0	42,3	42,4
Kassaflöde från löpande verksamhet	143,2	68,9	45,2	65,7	51,3
(exkl. SEK och SBAB)
Summa eget kapital	571,6	429,7	383,0	361,3	342,3
Balansomslutning	2 246,2	1 824,6	1 703,3	1 637,0	1 497,1
Antal anställda exkl. intressebolag (tusental)	107	106	108	109	109
Antal anställda inkl. intressebolag (tusental)	134	135	140	134	130
Utdelning	49,7	21,5	18,7	19,9	20,2
Uppskattat värde g)	820	700	640	630	570
Avkastning på eget kapital (%)	20,7	7,0	12,6	11,1	12,0
Soliditet (%)	25,4	23,5	22,5	22,1	22,9
Direktavkastning (%)	6,1	3,1	2,9	3,2	3,6

e) Statens Bostadsomvandling övertog i oktober 2021 aktierna i Vasallen. I ovan sammanställning inräknas Vasallen som fristående bolag under samtliga år.

f) SAS ingår i det konsoliderade resultatet sedan 2020 (för första gången efter 2014), eftersom statens kapitalandel nu överstiger 20 procent. Jämförelsesiffrorna för 2019 har justerats i enlighet med detta men ej jämförelsevärdena för tidigare tidsperioder.

g) Uppskattat värde på bolagsportföljen justerat för transaktioner.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021 7

15

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Regeringens förvaltning Värdeutveckling

Stark utveckling för den statliga bolagsportföljen

Den statliga bolagsportföljen består av bolag inom sekto rerna basindustri/energi, telekom, tjänst, fastighet, finans, konsument, infrastruktur och transport. Basindustri/ energi är den dominerande sektorn med omkring 54 procent av portföljens värde, följt av de tre sektorerna fastighet, finans och tjänst.

En värdering av bolagen och portföljen i sin helhet görs årligen och en redogörelse för värdeutvecklingen lämnas här med fem respektive ett års historik. Värderingstidpunkt är per utgången av respektive år och syftet är att fastställa ett marknadsvärde för bolagen samt för portföljen som helhet.

Ungefär hälften av bolagen värderas med såväl avkast- ningsvärdering (nuvärdesberäkning av framtida riskjuste- rade kassaflöden) som relativvärdering (avstämning och jämförelse mot värdemultiplar för jämförbara börsnoterade bolag justerat för skillnader i värdedrivare och risk), där metoderna kalibreras mot varandra. Fastighetsbolagen och Sveaskog värderas till substansvärde och noterade bolag till marknadsvärde. Övriga bolag värderas till bokfört eget kapital.

Börsen som helhet uppvisade under 2021 en oväntat stark utveckling, understödd av bland annat fortsatt expansiv penningpolitik, statliga stödåtgärder och ett framgångsrikt vaccinationsprogram. Härtill noterades generellt sett en relativt god resultattillväxt bland börsbolagen. Även den statliga bolagsportföljen uppvisade en stark värdeutveck- ling under 2021, trots fortsatt påverkan från pandemin på ett par portföljbolag, bland annat SJ, SAS och Swedavia som alla har drabbats hårt av intäktsbortfall.

Värdeutveckling 2017 till 2021

Vid utgången av 2021 beräknades värdet på den statliga bolagsportföljen till 820 miljarder kronor. Justerat för genomförda transaktioner är det en ökning med cirka 250 miljarder kronor, eller 43 procent, sedan 2017 då portföljen värderades till cirka 570 miljarder kronor. Som jämförelse har Stockholmsbörsen under samma period ökat i värde med cirka 82 procent, inte minst drivet av den starka utvecklingen under 2021, +35 procent. Då sektorsamman- sättningen i den statliga portföljen skiljer sig från Stock- holmsbörsens totala sammansättning är utvecklingen dock inte helt jämförbar vad avser bland annat riskexponering. Det faktum att flera av de statligt ägda bolagen med relativt betydande värden har särskilt beslutade samhällsuppdrag, som delvis syftar till andra mål än ekonomisk avkastning, bidrar också till att en direkt jämförelse med Stockholms- börsen i viss mån blir missvisande.

Portföljens värdeökning, rensat för under perioden genom- förda transaktioner, om 250 miljarder kronor förklaras främst av värdeutvecklingen i sektorn basindustri/energi där Vattenfall, LKAB och Sveaskog ingår. Sedan 2017 har innehaven i sektorn basindustri/energi ökat i värde från cirka 240 miljarder kronor till ungefär 445 miljarder kronor. Som en följd av värdeutvecklingen har sektorns andel av

Totalavkastning a), %

Statliga bolagsportföljen					Investor				Industrivärden					OMX Stockholm GI
								41,2
																		39,4
											35,0
																34,4
14,4	14,1			20,9	16,0	33,0	14,0		18,0				22,0				14,6
		4,5	11,6									8,0		9,0
					1,0
															4,3
										9,0
Källa: FactSet och respektive bolags hemsida.										-

 2017

 2018  2019

 2020

 2021

Ø 16,8b)

a) Totalavkastning speglar årlig värdeutveckling inklusive verkställda utdelningar. Utfallet för den statliga bolagsportföljen har justerats för genomförda kapital tillskott. Angiven totalavkastning för Investor och Industrivärden såväl som för den statliga bolagsportföljen avser utvecklingen för respektive bolagsportfölj.

b) Snittet avser medelvärdet för alla observationer under perioden.

8 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021

16

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Värdeutveckling Regeringens förvaltning

den totala statliga bolagsportföljen successivt ökat från 42 procent 2017 till knappt 54 procent av värdet vid utgången av 2021.

Telekomsektorn har i och med en svag kursutveckling för Telia Company, inte minst under 2020, haft en negativ utveckling sedan 2017.

Sektorer i den statliga bolagsportföljen, utöver basindustri/ energi, som har utvecklats väl sedan 2017 är framför allt fastighets-, finans- och transportsektorerna. Inom sektorn fastighet beror ökningen främst på en allmänt god utveck- ling på fastighetsmarknaden samt nybyggnationer inom Akademiska Hus. Inom finanssektorn har bland annat SBAB utvecklats väl och inom transportsektorn bidrar en god utveckling av främst PostNord till värdeökningen sedan 2017.

Värdeutveckling 2021

Under 2021 ökade värdet på den statliga bolagsportföljen med drygt 120 miljarder kronor, eller drygt 17 procent, jämfört med föregående år. Som jämförelse steg Stock- holmsbörsen med 35 procent. Utdelningar till staten under 2021 (för verksamhetsåret 2020) uppgick till 21,5 miljarder kronor. Sammantaget genererade den statliga bolagsport- följen därmed en totalavkastning om drygt 20 procent under 2021, jämfört med 12 procent 2020. Historisk totalavkastning för den statliga portföljen jämte Investor, Industrivärden samt OMX Stockholm GI (Growth Index) framgår av diagrammet på sidan 8.

Den största värdeförändringen i den statliga bolagsport- följen under det senaste året stod basindustri/energisektorn för. Tillsammans med sektorerna fastighet, tjänst och finans, som också utvecklades väl under 2021, summeras en ökning av värdet av dessa sektorer till knappt 110 miljar- der kronor.

Innehaven i sektorn basindustri/energi värderades vid utgången av 2021 till cirka 445 miljarder kronor, vilket är en ökning med omkring 75 miljarder kronor, eller 21 pro- cent, jämfört med föregående år. Ökningen av det beräk- nade värdet beror framför allt på högre värderingar av Vattenfall och LKAB, som båda hade en stark underlig- gande utveckling under året.

Värdet av sektorn fastighet bedömdes vid utgången av 2021 till cirka 104 miljarder kronor, vilket är en ökning med om- kring 18 miljarder kronor, eller 21 procent. Värdeökningen är främst hänförlig till Akademiska Hus, även om såväl Specialfastigheter som Jernhusen uppvisade goda värde- ökningar, inte minst i procentuella termer.

Vid utgången av 2021 uppgick värdet i sektorn tjänst till cirka 60 miljarder kronor, vilket är en ökning med cirka 8 miljarder kronor, eller 15 procent, jämfört med före- gående år. Utöver en stark värdeutveckling av Svenska Spel bidrog en god utveckling för bland annat Lernia och Bilprovningen till en bra utveckling för sektorn.

Värdet av den resterande statliga bolagsportföljen uppskat- tades vid utgången av 2021 till cirka 215 miljarder kronor, vilket är en ökning med 22 miljarder kronor. Samtliga sek- torer bidrog till den positiva utvecklingen med god värde- utveckling för exempelvis PostNord, SBAB och Svedab. Negativ värdeutveckling noteras för ett par bolag inom sektorerna transport och infrastruktur, där SAS, SJ och Swedavia fortsatt tyngdes av pandemieffekter.

Kursutveckling börsnoterade innehav

Under 2021 ökade värdet på innehavet i Telia Company med 4,3 procent, medan värdet av innehavet i SAS mins- kade med drygt 30 procent. Den negativa utvecklingen för SAS var i linje med sektorn i stort med relativt kraftiga ned- gångar för flertalet noterade flygbolag under främst andra halvåret 2021, drivet av pandemiutvecklingen och stigande bränslepriser. Sammantaget ökade värdet på de börsnote- rade innehaven med 2,5 procent eller 1,5 miljarder kronor.

Värdeutveckling 2017–2021, Mdkr

Per sektor (justerat för transaktioner) c), d)

820

700

630 640

570

2017 2018 2019 2020 2021

Basindustri/
	Energi		(LKAB, Sveaskog, Vattenfall)
	Telekom		(Telia Company)
Tjänst			(APL, Bilprovningen, Lernia, Metria, Miljömärkning
			Sverige, Orio, RISE, Samhall, SOS Alarm, Svenska Spel)
Fastighet			(Akademiska Hus, Jernhusen, Specialfastigheter,
			Statens Bostadsomvandling)
Finans			(Almi, Saminvest, SBAB, SEK,
			Svenska Skeppshypotek, Swedfund)
		Konsument	(Apoteket, Systembolaget)

  Infrastruktur (Arlandabanan, Göta kanalbolag, Infranord, SSC, Svedab, Svevia, Swedavia, Teracom Group)

 Transport (Green Cargo, PostNord, SAS, SJ)

Källa: Näringsdepartementet.

c) Förutom redovisade sektorer ingår även sektorn Övriga (Dramaten, Operan och Visit Sweden) med ett samlat värde understigande 1 mdkr.

d) Sedan början av 2017 utgör Saminvest moderbolag till de tidigare statligt helägda bolagen Inlandsinnovation och Fouriertransform.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021 9

17

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Regeringens förvaltning Fallstudier

Mångdimensionellt värdeskapande

Bolagen med statligt ägande arbetar för att ligga i framkant inom hållbart företagande och genomför kontinuerligt en rad satsningar som syftar till att säkerställa deras framtida position i en hållbar värld.

Med värdeskapande som övergripande mål för bolags- förvaltningen är hållbart företagande en central del av regeringens bolagsstyrning. Bolagen med statligt ägande ska vara ledande i den gröna omställningen och i övrigt agera föredömligt inom området hållbart företagande,

vilket inkluderar ett strategiskt och transparent arbete med samarbete i fokus. När bolagen etablerar hållbara strategier stärker de sin konkurrenskraft, vilket är en förutsättning för att de fortsatt ska vara framgångsrika.

Forskningsprojekt för att minska onödig luft i paket

POSTNORD Under 2021 har PostNord och Chalmers tek niska högskola inlett ett nytt forskningsprojekt, Förpack ningsresan, med ett tydligt mål: att minska tomrummen i de paket som PostNord leve rerar. Även förpacknings aktören DS Smith och flera ehandlare medverkar i projektet.

Uppskattningsvis innehåller paket inom ehandeln i genom snitt cirka 30 procent onödig luft, och i och med den ökande

Ny inriktning för hållbart skogsbruk

ehandeln transporteras såle des allt mer luft. Detta får effekter på distributörers transporter och ombudens plats på hyllorna, och ger en negativ klimatpåverkan.

Forskningsprojektet beräknas pågå i två år och finansieras av Handelsrådet. Syftet är att undersöka den optimala för packningen för branschen och miljön samt vilka åtgärder som leder till störst klimateffekt.

SVEASKOG Under 2021 presen terade Sveaskog sin långsiktiga inriktning med ambitionen att gå i spetsen för den gemensamma EUstrategin för bland annat bio logisk mångfald i Sverige. Syftet med den nya inriktningen för skogsbruket är att förena en fort satt hög och säker virkesleverans med storskaliga insatser för bio logisk mångfald, och på ett kraft fullt sätt bidra till att nå de svenska miljömålen, Parisavtalet samt EU:s biodiversitetsmål.

Sveaskog har beslutat att under kommande femårsperiod genom föra en rad åtgärder inom tre delar av skogslandskapet: de

brukade skogarna, vattnet i skogen och naturvårdsskogarna.

– Sveaskogs program för hållbart skogsbruk som lanserades under 2021 innebär att vi ska balansera intressen såsom biologisk mång fald, rennäring, friluftsliv med ett skogsbruk som långsiktigt bidrar till utveckling, sysselsättning och den gröna omställningen. Som Europas största skogsägare har vi ett stort ansvar och en fantas tisk möjlighet att minska vår påverkan på klimatet och sam tidigt förstärka Sverige som ledande i den gröna omställ ningen, säger Erik Brandsma, vd för Sveaskog.

10 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021

18

			Skr. 2021/22:140
			Bilaga
			Fallstudier Regeringens förvaltning
			mycket lägre än att köpa nya
			snabbtåg.
			X2000 har nya tekniska system
			som leder till en mer driftsäker
			tågresa vilket möjliggör en högre
			grad av förutsägbart underhåll
			och väntas innebära lägre under
			hållskostnader och färre stör
			ningar. Utöver digitalisering har
			tågens interiör uppdaterats, sitt
			komforten höjts och ett nytt
			5Gbaserat WiFi garanterar en
			säker uppkoppling. Under 2020
			vann även X2000 Red Dot Design
			Award i kategorin ”Best of the
			best” för hela inredningen, vilket
			är första gången som ett helt tåg
	Premiär för nya prisbelönta X2000		får designpriset.
	SJ Som en del av en utökad kli	tryck, och bolaget sparade mer än	Under 2021 var två tågsätt färdiga
	matmedveten strategi hade SJ	5 000 ton rostfritt stål genom att	och ute i trafik och det sista väntas
	under 2021 premiär för nya X2000	återanvända hela skalet från det	bli klart 2026, vilket ger totalt 37
	som är ett modernt, men återvun	gamla tåget. Utöver att projektet	nya tågsätt. Ytterligare en ekono
	net och återanvänt tåg. Totalreno	är smart klimatmässigt blir även	misk fördel är att de 37 tågsätten
	veringen ger tåget en längre livs	den totala kostnaden för renove	har cirka 15 procent fler sittplatser
	längd med ett minimerat miljöav	ring av befintliga tåg väsentligt	än före ombyggnad.
	Skarpare klimatmål och
	högre ambitioner
	AKADEMISKA HUS M.FL. Ett
	flertal bolag med statligt ägande
	har under året antagit klimatmål
	för första gången eller höjt ambi
	tionerna vad gäller redan beslu
	tade mål. Exempelvis har Akade
	miska Hus antagit ett nytt klimat
	mål och en ny klimat och energi
	strategi för att växla upp och kon	arbetet med att anpassa det	som drastiskt ska minska utsläp
	kretisera sitt bidrag i omställ	svenska exportfinansieringssyste	pen i linje med Parisavtalet. Målen
	ningen till ett klimateffektivt sam	met så att det ligger i linje med	innebär bland annat att bolaget
	hälle. Det nya målet innebär att	Parisavtalets 1,5gradersmål. Det	ska halvera sina utsläpp av växt
	bolaget succesivt ska minska sin	vetenskapliga klimatrådet är det	husgaser till 2030 och minska sina
	klimatbelastning från hela värde	första av sitt slag i världen och ett	utsläpp till netto noll senast 2045.
	kedjan för att nå klimatneutralitet	exempel på en frågeställning som	Ett ytterligare exempel är Vatten
2035.		kan komma att behandlas är
			fall som har beslutat att skärpa
	Svensk Exportkredit (SEK) och	naturgasens roll i låg och medel
			sina utsläppsminskningsmål för
		inkomstländers energiomställ
	Exportkreditnämnden (EKN)		2030 och framåt, i syfte att till
		ning.
	beslutade under året att inrätta		2040 kunna nå noll nettoutsläpp.
	ett vetenskapligt klimatråd. Klimat	I fjol anslöt sig Apoteket till Science	Läs mer om Vattenfalls nya ambi
	rådet ska fungera som ett råd	Based Targetsinitiativet och satte	tioner på sidan 85.
	givande stöd till SEK och EKN i	därmed upp övergripande mål

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021 11

19

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Regeringens förvaltning Fallstudier

Digitalisering och innovation inom den statliga bolagsportföljen

Bolag med statligt ägande ska aktivt utnyttja digital iseringens möjligheter i sitt värdeskapande, samt hålla noggrann kontroll på de nya risker som uppstår.

Staten har som ägare tydligt uttryckt sin förväntan om att bolagen med statligt ägande aktivt ska utnyttja digitalise- ringens möjligheter i sitt värdeskapande, samt hålla nog- grann kontroll på de nya risker som uppstår. Bolagen har uppmanats att lyfta upp digitaliseringsfrågan på styrelsens agenda, avsätta tid för att diskutera vad digitaliseringen innebär och vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa bolagens långsiktiga konkurrenskraft.

Bolagsförvaltningen har skapat utrymme för att diskutera digitaliseringsfrågor under ägardialoger och tidigare även anordnat olika nätverksträffar mellan bolagen på temat digitalisering, i syfte att inspirera och uppmuntra kunskaps- utbyte mellan bolag med statligt ägande.

År 2019 inrättades ett CIO-nätverk för bolagen med statligt ägande. Specialfastigheter och Rymdbolaget, SSC, har varit värdar för varsin nätverksträff under 2021.

		bidrar till bättre boende och
		boendeekonomi. I Boappa samlas
		all information och praktisk funk
		tionalitet på ett ställe: kommuni
		kation med och mellan medlem
		mar, webbsida, bokningssystem
		för gemensamma faciliteter samt
		en marknadsplats med bostads
		nära tjänster.
		Boappa grundades 2015 och vid
		tidpunkten för förvärvet uppgick
		antalet anslutna bostadsrättsför
		eningar till cirka 2 000 och antalet
SBAB förvärvar boendeappen Boappa		användare till runt 50 000. Inled
		ningsvis förvärvade SBAB 58 pro
SBAB I maj 2021 förvärvade	samfälligheter och nyproduktions	cent av aktierna med avsikten att
SBAB boendeappen Boappa.	projekt. Med Boappa fortsätter	förvärva resterande 42 procent i
Boappa växer starkt och är Sveri	SBAB att genomföra sin strategi	ett senare skede. Boappa blir ett
ges största kommunikationsplatt	och utveckla ett ekosystem av	dotterbolag till SBAB och syster
form för bostadsrättsföreningar,	boendetjänster; tjänster som	bolag till Booli.
Cyber Range – testbädd för cybersäkerhet
RISE Den 2 juni 2021 invigdes	virtuell träningsmiljö, och erbjuds	lera nya delar i ett system för att
Sveriges första test och demo	verktyg och assistans för att	se om man byggt det på rätt sätt
miljö för cybersäkerhet, RISE	skapa stabila och säkra itsystem.	och identifiera eventuella svag
Cyber Range i Kista, av dåvarande	Många bolag, såväl större som	heter. Huvudsyftet är att testa de
näringsminister Ibrahim Baylan,		tekniska systemen, men lika vik
	mindre, saknar resurser och egen
Vinnovas generaldirektör Darja		tigt är att säkra att rutiner kopp
	infrastruktur för att kunna testa
Isaksson och RISE:s vd Pia Sandvik.		lade till cybersäkerhet fungerar
	sitt säkerhetssystem. Vid Cyber
Cyber Range är en testbädd där		optimalt.
	Range kan organisationer simu
företag kan bygga en kontrollerad
12 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021

20

Telia Company och Friends lanserar Mobilkörkortet

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Fallstudier Regeringens förvaltning

Leja gör jobbsökandet enklare

LERNIA Leja står för Lernia JobbAutomatisering och är en matchningsrobot som gör jobbsökningsprocessen mer effektiv för både jobbsökare och handledare. Genom avan cerad teknologi matchar Leja den ansökandes CV mot tusentals lediga jobb i Plats banken.

Tjänsten bygger på en artifi ciell intelligenslösning (AI) för en effektivare matchning av arbetssökande inom Lernias segment Rusta och matcha

TELIA COMPANY I dagens sam hälle kopplar såväl vuxna som barn upp sig mer än någonsin. En uppkopplad mobil innebär en värld av möjligheter, men också baksidor. Enligt en SIFO undersökning är nio av tio svenska föräldrar oroliga för baksidorna med nätet och att barnen ska råka illa ut.

Därför har Telia Company och Friends tagit nya tag i kampen

för ett tryggt liv på nätet och lan serat Mobilkörkortet. Initiativet lanserades i april 2021 och är ett roligt och bildande kunskapstest främst anpassat för barn i åldern 6–9 år, men som är lärorikt för hela familjen. Spelet är också ett smart och samtalsöppnande verktyg för föräldrar, så att de enklare kan navigera barnen rätt i folknätet.

med lediga tjänster. Rusta och matcha är en tjänst för de som behöver extra stöttning och hjälp med att hitta ett jobb eller utbildning, med allt från CVframtagning till personlig utveckling.

Roboten har utvecklats i sam arbete med AIbolaget Layke Analytics under 2021, för att sedan lanseras i början av 2022.

LKAB utvecklar innovativ brytningsmetod
LKAB När gruvbrytningen sker	LKAB i nära samarbete med
på allt större djup så ökar också	Montanuniversitetet i Leoben,
bergspänningarna. En komplexare	Österrike. Redan under 2022
geometri, i kombination med	kommer storskaliga tester att
bergmekaniska utmaningar, ställer	genomföras i Kirunagruvan.
krav på nya, hållbara och innova	– Våra prospekteringsresultat är
tiva lösningar i framtidens upp
	otroligt lovande och öppnar dör
kopplade gruva. Därför har en
	rarna för brytning under våra
helt ny brytningsmetod utvecklats
	nuvarande huvudnivåer och långt
– raise cavinga). Det är ett stort
	fram i tiden, bortom 2060. Men
och banbrytande steg på vägen
	det ställer också krav på ny teknik,
mot en ännu säkrare och effekti
	lösningar och metoder som är
vare gruva.
	anpassade för nya förutsättningar,
Både metod och maskinkoncep	säger Matthias Wimmer, sektions
tet, som är en central del av bryt	chef vid avdelningen för Gruvtek
ningsmetoden, har utvecklats av	nik på LKAB i Kiruna.
a)  Raise caving, till skillnad från skivrasbrytning, är en metod som gör det möjligt att bryta malmen nerifrån och upp istället för uppifrån och ner.
Parallellt med metodutvecklingen av raise caving har LKAB jobbat med maskinutveckling. Det handlar om en i hög grad automatiserad maskin som
har förmåga att både borra och ladda från schakten.
	Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021 13

21

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Strategi och mål

22

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Aktivt ägande Strategi och mål

Aktivt ägande

Regeringen har riksdagens uppdrag att aktivt förvalta bolag med statligt ägande så att den långsiktiga värdeut vecklingen blir den bästa möjliga och att de särskilt beslu tade samhällsuppdragen utförs väl. God bolagsstyrning är en förutsättning för att regeringen ska kunna utföra detta uppdrag.

Den statliga bolagsportföljen bestod vid årsskiftet 2021/22 av 38 helägda och sju delägda bolag med ett sammanlagt värde på cirka 820 miljarder kronor. Gemensamt sysselsät- ter de statligt ägda bolagen med dotterbolag cirka 107 000 personer och cirka 134 000 personer när även intressebola- gen inkluderas. Av de statligt ägda bolagen har 22 stycken ett av riksdagen särskilt beslutat samhällsuppdrag, vilket innebär att de skapar samhällsnytta som inte alltid går att mäta i ekonomiska termer.

Statligt ägda bolag representerar starka varumärken och spelar en viktig roll i det svenska samhället. Flera av bola- gen har startat som affärsverk, affärsverksamhet inom myndighet eller statliga monopol. I dag verkar de flesta av bolagen på fullt konkurrensutsatta marknader varför det är viktigt att de liksom privatägda bolag agerar långsiktigt, effektivt och lönsamt samt ges förmåga att utvecklas. Det betyder också att bolag med statligt ägande måste tillämpa konkurrenslagens (2008:579) bestämmelser på samma sätt som privatägda bolag.

Regeringen ska aktivt förvalta statens tillgångar i form av aktierna i bolagen med statligt ägande så att deras värde- utveckling och avkastning blir den bästa möjliga givet ett

balanserat risktagande samt att de särskilt beslutade sam- hällsuppdragen utförs väl. Det är viktigt att staten är en aktiv, professionell ägare med fokus på långsiktigt och håll- bart värdeskapande.

För staten som aktiv och professionell ägare ingår att pröva skälen för fortsatt statligt ägande liksom att överväga bola- gens olika uppdrag och inriktning. Inriktningen på många av bolagens verksamhet och samhällsuppdrag motiverar att staten även fortsättningsvis är en betydande bolags- ägare.

Regeringens bolagsstyrning

Utgångspunkten för regeringens bolagsstyrning är den svenska bolagsstyrningsmodellen. Det innebär bland annat att de bolag som ägs av staten styrs associationsrättsligt på samma sätt som privatägda bolag med bolagsstämman som det högsta beslutande organet. Det innebär också att styrel- sen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av dess angelägenheter och att det är styrelsens ansvar att fastställa mål och strategi för bolagets verksamhet medan bolagets ledning sköter den operationella driften. Bolag med statligt ägande lyder som utgångspunkt under samma lagar och regler som privatägda bolag, se tabell nedan.

Ramverket för bolag med statligt ägande

Bolag med statligt ägande styrs likt privatägda bolag i första hand av aktiebolagslagen.

Bolagsstyrningen skiljer sig väsentligt från styrningen av statliga myndigheter.

	Rättsligt ramverk	Verksamhet och uppdrag	Högsta beslutande organ
Bolag med	• Aktiebolagslagen	• Bolagsordningens	Bolagsstämma
statligt ägande	• Statens ägarpolicy	verksamhetsparagraf
	• Regelverk för emittenter a)	• Ägaranvisning b)
	• Svensk kod för bolagsstyrning
Börsnoterade	• Aktiebolagslagen	• Bolagsordningens	Bolagsstämma
bolag	• Regelverk för emittenter	verksamhetsparagraf
	• Svensk kod för bolagsstyrning
Myndigheter	• Myndighetsförordningen	• Regleringsbrev	Myndighetschef/styrelse
	• Förordning med instruktion	• Särskilda regeringsbeslut	eller nämnd
	för myndigheter	om uppdrag

a) Gäller för extern rapportering.

b) Förekommer i huvudsak för bolag med särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021 15

23

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Strategi och mål Aktivt ägande

Aktivt ägande

Ett aktivt ägande inom ramen för statens ägarpolicy.

Statens ägarpolicy och principer för bolag med statligt ägande 2020

Statens ägarpolicy

ägledande

pri

:sv

N

nc

F

ip

er

f

g

ör

n

f

li

ö

k

r

c

e

e

t

v

Bolagsgrupper

a

t

g

u

c

r

för varje enskilt

o

h

å

l

l b

a

ä

h

innehav

m

r

n

Arbete

s

k

ö

i

f

g

n

l

Transparens

i bolags

a

l

r

e

å

krav

styrelserna

ä

m

i

t

a

t

Aktivt

e

b

l

g

a

ägande

h

o

e

t

l

G

r

Ägardialog

Nominering

g

a

av styrelser

t

e

r

ö

f

Mål och

n

e

ll

a

io

F

uppföljning

t

a

N

in

:

t

s

l

G

u

rm

o

l

fö

b

al

r

C

o

m

je

n

pa

tli

rik

ct  OECD:s

Statens ägarpolicy

I statens ägarpolicy redogörs för regeringens uppdrag och mål, tillämpliga ramverk och viktiga principfrågor avseende bolagsstyrningen av bolag med statligt ägande. I statens ägarpolicy 2020 ingår regeringens principer för bolagsstyr- ning, principer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare och principer för extern rapportering. Statens ägarpolicy ska tillämpas i bolag med statligt majoritetsägande. I övriga bolag, där staten är del- ägare, verkar staten i dialog med övriga ägare för att ägar- policyn ska tillämpas.

OECD:s riktlinjer för

bolagsstyrning av statligt ägda företag

Den svenska regeringens förvaltningsprinciper följer i huvudsak OECD:s riktlinjer för bolagsstyrning respektive anti-korruption och integritet i statligt ägda företag.

OECD:s riktlinjer för bolagsstyrning av statligt ägda före- tag ger staten som ägare och de statligt ägda bolagen ett förutsägbart ramverk att förhålla sig till och innebär att sta- tens roll som ägare tydligt avskiljs från statens övriga roller. Sverige har deltagit i framtagandet av både de ursprungliga riktlinjerna från 2005 och de reviderade riktlinjerna från 2015. Riktlinjerna är rekommendationer som riktas till regeringar för att säkerställa att statligt ägda företag verkar effektivt, transparent och ansvarstagande. De är en inter- nationell standard som syftar till att undvika att staten gör misstagen att agera som en passiv ägare eller som en över- drivet interventionistisk ägare.

Förvaltningsorganisation

Näringsministern ansvarar för en enhetlig ägarpolitik för bolag med statligt ägande och är ansvarigt statsråd för huvuddelen av bolagen (se olika departements förvalt- ningsansvar samt bolagsansvariga statsråd i tabellen på sidan 18). Näringsdepartementet har en särskild organisa-

tion specialiserad på bolagsstyrning och förvaltning för att säkra ett långsiktigt värdeskapande i den statliga bolags- portföljen. Förvaltningsorganisationen består dels av bolagsförvaltare, som arbetar i ett antal bolagsstyrelser var och leder organisationens löpande arbete kring innehaven organiserat i bolagsgrupper, dels av specialister inom bolagsanalys, hållbart företagande, affärsjuridik och styrelserekrytering.

Förvaltningsorganisationens arbete bedrivs inom ramen för statens bolagsstyrningsmodell och ett antal verktyg och processer har utvecklats för att åstadkomma en aktiv och professionell förvaltning. Dessa beskrivs närmare nedan.

Aktivt ägande

Bolagsgrupper för varje enskilt innehav

Arbetet med att utveckla och förvalta bolagsinne- haven bedrivs i huvudsak utifrån bolagsgrupper.

Bolagsgruppen leds av bolagsförvaltaren och består även av specialister inom analys, affärsjuridik, styrelserekryte- ring och hållbart företagande, som var och en kan leda enskilda projekt inom ramen för bolagsgruppen. På basis av de olika bolagens storlek, komplexitet eller föränd- ringsagenda varierar bolagsgruppens storlek och samman- sättning. Sammansättningen bidrar till att gruppen har goda insikter i marknaden och bolagets omvärld samt en förståelse för bolagets utmaningar och risker vilket gör att förvaltningen kan bidra till bolagens positiva värdeutveck- ling. I bolagsgrupperna sker analyser av bolagens verksam- het, marknad, konkurrenter och hållbart förtagande vilket bidrar till att säkerställa värdeskapandet i statens innehav genom en aktiv förvaltning. Bolagsgrupperna hanterar samtliga löpande ägarfrågor som rör de förvaltade bolagen till exempel analyser av marknad och strategi, styrelseför- ändringar, fastställande av ekonomiska mål, uppdragsmål och utdelningspolicyer, samt måluppfyllelse.

16 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021

24

Skr. 2021/22:140 Bilaga

Arbete i bolagsstyrelserna

Aktivt ägande Strategi och mål

Mål och uppföljning, Beslutsmandat

Bolagsförvaltaren har samma ansvar och uppdrag som övriga ledamöter i styrelsen och ska i enlighet med aktiebolagslagen se till bolagets bästa. Styrelseuppdra-

get ger bolagsförvaltaren fördjupad kunskap om bolaget, de marknader bolaget verkar på samt viktiga frågor och utmaningar för bolaget. Bolagsförvaltarens kompetens bidrar till bolagsgruppens kunskaper om bolagen vilket underlättar exempelvis förberedelse och planering av analyser och ägardialoger på Regeringskansliet. Bolagsför- valtaren har samma mandat som övriga styrelseledamöter och den formella dialogen mellan ägare och bolag sker genom ägardialoger mellan politisk ledning och bolagets styrelseordförande. Bolagsförvaltaren kan i sin roll som styrelseledamot, utöver den generella kompetensen för styrelsearbete, bidra med kunskaper i bolagsstyrnings- frågor och statens ägarpolicy samt hur olika processer ser ut inom Regeringskansliet. Det är dock varje styrelseleda-

Uppdrag

Ägarpolicy

Ekonomiska Uppdrags

målmål Strategiska mål

Ägardialog

Riksdagen beslutar om bolagens övergripande uppdrag.

I statens ägarpolicy redogörs för regeringens uppdrag och mål, tillämpliga ramverk och viktiga principfrågor avseende bolags styrning.

Ekonomiska mål, uppdragsmål och strategiska mål syftar till att tydliggöra bolagets uppdrag, att verksamheten bedrivs effek tivt och hållbart, samt underlätta uppföljning.

I ägardialogen följer staten som ägare upp att bolagen följer uppdraget och de beslutade målen.

mots ansvar att känna till innehållet i statens ägarpolicy.

Nominering av styrelser

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltning av dess angelägenheter, vilket bland

annat innebär att styrelsen fastställer bolagets övergripande strategi, inklusive strategiska mål för ett hållbart värdeska- pande, samt fattar andra viktiga strategiska beslut. Styrel- serna i bolagen med statligt ägande ska ha hög kompetens som är väl anpassad till respektive bolags verksamhet, situation och framtida utmaningar. I syfte att säkerställa en effektiv kompetensförsörjning till bolagens styrelser tillämpas enhetliga och gemensamma principer för en strukturerad styrelsenomineringsprocess. Läs mer om sty- relsenomineringsprocessen på sidan 19. Styrelsens ordfö- rande har en särställning i styrelsen. Ordföranden ansvarar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt, men har även andra uppgifter såsom ansvaret att samordna styrelsens syn med ägarens när bolaget står inför särskilt viktiga avgöranden. Styrelsens ordförande ansvarar för den löpande dialogen med bolagets ägare.

Mål och uppföljning

Mål och uppföljning är viktiga redskap för staten som bolagsägare, se figur till höger. Genom att

bolagens prestation regelbundet följs upp mot fastställda mål kan bolagens utveckling mätas. I de fall ett bolag inte når målen kan ägaren begära en plan från bolaget på åtgär- der att vidta. Ekonomiska mål och uppdragsmål beslutas vid bolagsstämman. De ekonomiska målen ger möjlighet att mäta och följa upp bolagens lönsamhet, effektivitet och risknivå. Uppdragsmål beslutas för de bolag som har sär- skilt beslutade samhällsuppdrag, framför allt för att möjlig- göra utvärdering av hur väl det särskilt beslutade samhälls- uppdraget utförs.

För att på ett tydligt sätt integrera hållbart företagande i bolagets affärsstrategi och affärsutveckling har ägaren uppdragit åt bolagsstyrelserna att fastställa strategiska mål för ett hållbart värdeskapande. Samtliga mål följs upp inom ramen för ägardialogen.

Ägardialog

Näringsdepartementet har förvaltningsansvar för majoriteten av de statligt ägda bolagen. Andra

departement som också har förvaltningsansvar är Finans-, Kultur-, Social- och Utrikesdepartementet, se tabell på sidan 18. De ansvariga departementens politiska ledning träffar regelbundet styrelseordföranden och ledningen hos de statligt ägda bolagen vid så kallad ägardialog. Vid ägar- dialogen sker uppföljning av uppdragsmål och ekonomiska mål. Utfallet gentemot målen diskuteras, liksom eventuella åtgärder som planeras för att nå målen. Även de av styrel- sen fastställda strategiska målen för ett hållbart värde- skapande följs upp. Vid ägardialogen diskuteras även för bolagets verksamhet aktuella frågor av väsentlig karaktär.

Transparenskrav

De statligt ägda bolagens externa rapportering, som omfattar årsredovisning, delårsrapporter,

bolagsstyrningsrapport, hållbarhetsredovisning och ersätt- ningsrapport, ska vara lika transparent som i publika aktie- bolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige. Kravet på öppen och professionell informationsgivning i bolagen med statligt ägande syftar till att bibehålla förtroendet för bolagen hos allmänheten och i näringslivet. En aktiv förvaltning av de olika bolags- innehaven syftar till att långsiktigt ha en god insikt i bola- gens verksamheter och löpande hantera olika ägarfrågor.

Internationella riktlinjer

I statens ägarpolicy framgår att bolag med stat- ligt ägande ska agera ansvarsfullt och arbeta aktivt för att följa internationella riktlinjer om

miljöhänsyn, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, anti- korruption och affärsetik. Regeringen har identifierat ett antal internationella principer och riktlinjer som väsentliga för bolag med statligt ägande: de tio principerna i FN:s Global Compact, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer för multi- nationella företag. Därutöver ska bolag med statligt ägande inom ramen för sin verksamhet analysera de globala håll- barhetsmålen i Agenda 2030 för att identifiera de mål som bolaget genom sin verksamhet påverkar och bidrar till.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021 17

25

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Strategi och mål Aktivt ägande

Förvaltningsansvar

Bolagsansvarigt statsråd inom parentes om inte annat anges.

Näringsdepartementet	• SBAB	Finansdepartementet
(statsrådet Thorwaldsson)	• SEK, Svensk Exportkredit	(statsrådet Elger)
• Akademiska Husa)	• SJ	• Miljömärkning Sverige
• Almi	• SOS Alarm
• Apoteket	• Specialfastigheterc)	Kulturdepartementet
• Arlandabanan Infrastructureb)	• SSC, Svenska rymdaktiebolaget	(statsrådet Gustafsdotter)
• Bilprovningen	• Statens Bostadsomvandlingc)	• Dramaten
• EUROFIMAb)	• Stiftelsen Industrifonden	• Operan
• Green Cargo	• Stiftelsen Norrlandsfonden	• Voksenåsen
• Göta kanalbolag	• Sveaskog
• Infranord	• Svedabb)	Socialdepartementet
• Jernhusenc)	• Svenska Skeppshypotek	(statsrådet Hallengren)
• Lernia	• Svenska Spel	• APL, Apotek Produktion
• LKAB	• Svevia	& Laboratorier
• Orio	• Swedavia	• Systembolaget
• PostNord	• Swedfund International
• RISE, Research Institutes of Sweden	• Telia Company	Utrikesdepartementet
• Samhall	• Teracom Group	(statsrådet Linde)
• Saminvest	• Vattenfall	• INSTEX
• SAS	• Visit Sweden	• Sweden House

a)  Ansvarigt statsråd är statsrådet Ekström, Utbildningsdepartementet. b) Ansvarigt statsråd är statsrådet Eneroth, Infrastrukturdepartementet. c)  Ansvarigt statsråd är statsrådet Elger, Finansdepartementet.

Kostnader

Kostnaden för förvaltningsorganisationen inom Närings- departementet uppgick under 2021 till 41,7 (40,1) miljoner kronor vilket motsvarar 0,01 procent av förvaltat kapital.

Arvode för externt köpta tjänster såsom finansiell, ekono- misk och juridisk rådgivning samt framställandet av verk- samhetsberättelsen och Regeringskansliets delårsrapporter för bolag med statligt ägande uppgick till 14,6 (25,9) miljo- ner kronor. Kostnaderna för förvaltningsorganisationen utgörs huvudsakligen av lönekostnader men också av andra löpande kostnader såsom kontorsmaterial. Kostnader för bolagsförvaltningen inom andra departement inräknas inte, då de främst består av lönekostnader som även hän- förs till övriga arbetsuppgifter inom respektive departe- ment.

Bemyndiganden att förändra det statliga ägandet

Riksdagen beslutade under 2021 att återkalla bemyndigan- det till regeringen att minska statens röst- och ägarandel i Telia Company till lägst 37,3 procent av aktierna och rös- terna i bolaget, i enlighet med regeringens förslag (prop. 2020/21:99, bet. 2020/21:FiU21, rskr. 2020/21:385).

Riksdagen bemyndigade regeringen i juni 2017 att helt eller delvis avyttra statens aktier i Metria (prop. 2016/17:181, bet. 2016/17:NU24, rskr. 2016/17:333). Efter periodens utgång har regeringen beslutat att sälja Metria till Sikri Holding. Det finns fyra andra nu gällande bemyndiganden att för- ändra det statliga ägandet, se tabell nedan.

Bemyndiganden att förändra det statliga ägandet

Bolag	Nuvarande	Bemyndigande att	Beslut
	ägarandel, %	förändra ägandet till, %
Bilprovningen	100	0	prop. 2009/10:54, bet. 2009/10:NU10, rskr. 2009/10:162
Lernia	100	0	prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:NU1, rskr. 2012/13:103
Orio	100	0	prop. 2012/13:99, bet. 2012/13:FiU21, rskr.2012/13:287
SAS	21,8	0	prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35, rskr. 2009/10:220

18 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021

26

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Aktivt ägande Strategi och mål

Styrelsenomineringsprocessen

Förvaltningsorganisationen inom Näringsdepartementet har egna styrelserekryterare vars uppgift bland annat är att utvär- dera styrelserna för bolagen med statligt ägande och ta fram förslag på ordförande och övriga ledamötera).

Styrelsenomineringsprocessen genomförs årligen och inleds efter sommaren då befintliga styrelser varit på plats sedan årsstämmorna i april och ofta haft sina första strategimöten. Tillsammans med en arbetsgrupp med representanter från bolagsgruppen för respektive bolag analyserar styrelserekry- terarna kompetensbehovet utifrån nuvarande styrelsesam- mansättning och genomförda styrelseförändringar. Till grund för analysen ligger styrelseutvärderingarna, det vill säga ägarens utvärdering och styrelsens utvärdering, samtal med respektive bolags styrelseordförande och bolagsgrup- pernas analyser, till exempel hållbarhetsanalysen.

En viktig del i arbetet handlar om att förstå vilka strategiska och operativa utmaningar bolaget står inför och för att få en bättre bild av detta sker ofta även en diskussion med vd. Sty- relsen ska ha rätt samlad kompetens, erfarenhet och bak- grund för att kunna förvalta bolagets angelägenheter med integritet och effektivitet. Det krävs att varje ledamot har den tid och det engagemang som behövs för uppdraget samt en stark integritet och förmåga att se till bolagets bästa.

Med utgångspunkt i respektive styrelses kompetensbehov fastställs kravprofiler för de styrelseledamöter och ordfö- rande som ska rekryteras och styrelserekryterarna inleder sökprocessen. Urvalet av ledamöter görs från en bred rekry- teringsbas för att ta vara på kompetensen hos såväl kvinnor och män, som hos personer med olika bakgrund och erfaren- heter. Genom att ta in ledamöter med varierad bakgrund får styrelsen bredare kompetens och förbättrad dynamik, med syftet att mångfalden ska minska grupptänkandet.

Den politiska förankringen, beredningen, pågår löpande under hösten och vintern. Dels bereds vilka ordförande och styrelseledamöter som ska väljas om och ersättas, dels bereds förslagen på nya ordförande och övriga nya styrelseledamö- ter. Bolagsansvarigt statsråd beslutar sedan om nominering till årsstämman som beslutar om valet av styrelse.

Varje år väljs omkring 40–60 nya styrelseledamöter. Det innebär att staten över tid byter en person per styrelse och år. Snittstorleken på styrelserna är sju personer, vilket innebär att styrelseledamöter i genomsnitt sitter sex till sju år.

a)  Styrelsenomineringsprocessen omfattar även styrelserna för Stiftelsen Industrifonden, Stiftelsen Norrlandsfonden och organisationen Svenska skeppshypotekskassan. I de börsnoterade bolagen Telia Company och SAS sköts styrelserekryteringen av respektive bolags valberedning.

Styrelsenomineringsprocessen

Årscykel

Beredning inom Regeringskansliet

Regeringskanslibeslutb)  (nomineringsbeslut, förordnande,  instruktion, fullmakt)

Sökprocess

Årsstämma

Kompetensanalys

Styrelsens utvärdering

Ägarens utvärdering

b) Beslut av bolagsansvarigt statsråd

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021 19

27

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Strategi och mål Ekonomiska mål

Ekonomiska mål för ändamålsenlig bolagsstyrning

Ekonomiska mål fastställs för bolagen med statligt ägande för att säkerställa värdeskapande, en rimlig ekonomisk risk, effektivitet samt för att tillförsäkra ägaren direkt avkastning genom utdelningar. De ekonomiska målen ska vara långsiktiga, ambitiösa och realistiska.

Bolag med statligt ägande verkar i de flesta fall på mark- nadsmässiga villkor på konkurrensutsatta marknader. Det innebär att de har samma förutsättningar som andra aktö- rer på marknaden och att de i likhet med dessa drivs med värdeskapande som övergripande mål. På så vis stärks de statliga innehavens konkurrenskraft, långsiktiga värde- utveckling och effektivitet, samtidigt som risken för sned- vridning av konkurrensen minskar.

Ett betydelsefullt stöd för bolag som eftersträvar ett så effektivt resursutnyttjande som möjligt är fastställandet av ekonomiska mål. Ägaren utarbetar målen tillsammans med bolagen vilket skapar en mer nyanserad och ändamålsenlig bolagsstyrning samtidigt som kvaliteten och relevansen i målen förbättras. De ekonomiska målen ska vara realis- tiska, uppföljningsbara och ambitiösa.

För bolagen med särskilt beslutade samhällsuppdrag fast- ställs uppdragsmål för att möjliggöra uppföljning av hur väl bolagen uppfyller uppdragen. Ekonomiska mål sätts nor- malt i samband med uppdragsmålen eftersom det särskilt beslutade samhällsuppdraget då kan sättas i relation till ekonomiskt värdeskapande. En hållbarhetsanalys ingår i den fundamentala analysen av bolagets möjligheter och risker som ligger till grund för de ekonomiska målen.

De ekonomiska målen föreslås av styrelsen och beslutas av ägaren på bolagsstämman.

Ekonomiska mål – syfte

Ekonomiska mål tas vanligtvis fram för kapitalstruktur, lönsamhet och utdelning. Ägarens syfte med att fastställa ekonomiska mål är att

• säkerställa värdeskapande genom att styrelse och företagsledning arbetar mot långsiktiga, ambitiösa och realistiska mål,

• uppnå kapitaleffektivitet genom att tydliggöra kostnaden för eget kapital,

• hålla bolagens finansiella risk på en rimlig nivå,

• tillförsäkra ägaren direktavkastning genom hållbara och förutsägbara utdelningar med hänsyn tagen till bolagens framtida kapitalbehov och finansiella ställning, samt

• på ett strukturerat sätt mäta, följa upp och utvärdera bolagens lönsamhet, effektivitet och risknivå.

Metod för fastställande av ekonomiska mål

Den viktiga kapitalkostnaden

Den metod som används för att fastställa ekonomiska mål bygger på en analys i flera steg. Initialt beräknas bolagets kapitalkostnad, vilket är den förväntade avkastning en investerare kan få för en alternativ placering med samma risk och löptid. Nivån på kapitalkostnaden avgör huruvida avkastningen till investerare är rimlig givet riskaptiten hos denne. Över tid bör avkastningen på eget kapital minst motsvara kapitalkostnaden.

Metod för fastställande av ekonomiska mål

Utdelningspolicy

Kostnad för eget kapital

Lönsamhetsmål

Konsistensbedömning

Förslag

Kapitalstruktur

20 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021

28

Skr. 2021/22:140 Bilaga

En effektiv kapitalstruktur

Därefter fastställs ett kapitalstrukturmål för att uppnå en balans mellan risktagande och effektiv kapitalisering i bola- gen. En lämplig kapitalstruktur uppnås genom att beräkna vilken fördelning mellan eget och lånat kapital som är teo- retiskt optimal för att hålla nere bolagets kapitalkostnad. Branschjämförelser och bolagets rörelserisk vägs in i beräk- ningen, för att hitta en effektiv och finansiellt motstånds- kraftig kapitalstruktur. Kapitalstrukturmålet ska vara lång- siktigt, ambitiöst och realistiskt, och uttrycks vanligtvis som ett intervall.

Ett ambitiöst lönsamhetsmål

För finansiell och operativ effektivitet sätts ett lönsamhets- mål för bolagen. För att investeringar i bolagen ska ge äga- ren rimlig kompensation, används kapitalkostnaden som golv för lönsamhetsmålet. Analyser av bolagens affärs- planer och branschjämförelser stärker upp målsättningen. Merparten av bolagen är betjänta av avkastningsmål (på operativt eller eget kapital) medan vissa, som binder rela- tivt lite kapital, bättre målsätts med marginalmål för exem- pelvis rörelsemarginaler.

En anpassad utdelningspolicy

Som vägledning för hur stor del av bolagets vinst som ska delas ut beslutas en utdelningspolicy för bolaget. Utdel- ningen ska bygga på en förutsägbar och långsiktigt hållbar ekonomisk avkastning. Utdelning är dock inte den enda formen av värdedistribution till ägare. I de fall särskilt att- raktiva eller potentiellt lönsamma investeringsmöjligheter finns för bolaget/-n, kan överskottskapital få behållas och nyttjas för sådana investeringar. Ägaren tillgodogör sig då bolagets värdeökning. Investeringsplaner och tillväxtmöj- ligheter ligger därför till grund för utdelningspolicyn.

Vidare kan investeringar där avkastningen inte direkt upp- når ägarens lönsamhetsmål, men som likväl möter avkast- ningsmål motsvarande eller överstigande kapitalkostna- den, betraktas som attraktiva och därför genomföras. Sam- mantaget innebär detta att utdelningsmålet för ett bolag inte behöver uppnås varje år utan ska ses som ett realistiskt och ambitiöst mål på lång sikt. Vanligen uttrycker policyn utdelningen som en andel av årets resultat, i de flesta fall i form av ett acceptabelt spann.

Konsistensbedömning

När förslag till kapitalstrukturmål, lönsamhetsmål och utdelningspolicy föreligger, behöver en analys genomföras så att inga inbyggda konflikter finns mellan målformule - ringarna samt den tillväxt som affärsplanen för bolaget utgår från. Ett sätt att göra detta på är att kontrollera att mål för kapitalstruktur, lönsamhet och utdelning samt till- växt skapar finansiellt utrymme att göra de investeringar som målen och affärsplanen implicerar.

Förslag

Styrelsen behandlar därefter förslag till nya ekonomiska mål och fattar beslut om att föreslå dessa mål för bolags- stämman. Ägaren beslutar formellt om målen på bolags- stämman.

Ekonomiska mål  Strategi och mål

År 2021 beslutade ägaren om ett nytt kapitalstrukturmål för Apoteket.

Uppföljning och utvärdering

De ekonomiska målen ska vara framåtblickande och lång- siktiga. Det betyder att målen kan överträffas vissa år och inte uppnås andra år, bland annat beroende på konjunktur- svängningar. Vid regelbundna avstämningsmöten med bolaget följer ägaren upp bolagets utveckling och målupp- fyllelse. Vid dessa tillfällen diskuteras både bolagets interna arbete för att uppfylla målen och de omvärldsfaktorer som påverkar bolagets förutsättningar. Måluppfyllelsen utvär- deras i förhållande till bland annat rådande marknadsförut- sättningar, budget och affärsplan.

Revidering av ekonomiska mål

Eftersom ett bolags interna och externa förutsättningar ständigt förändras behöver också de ekonomiska målen med jämna mellanrum ses över. Anledningar till att revi- dera målen kan bland annat vara väsentliga förändringar i bolagets strategi eller marknadsförutsättningar, liksom större förvärv eller avyttringar. Större och varaktiga makroekonomiska förändringar kan också vara en anled- ning att se över målen. Målrevidering är en strukturerad process som involverar både ägare och bolag. Eftersom de ekonomiska målen beslutas av såväl ägare som bolag, kom- municeras mål och utfall externt av båda parter.

Under 2021 antogs nya ekonomiska mål för Apoteket, Lernia, LKAB, SEK och Visit Sweden. Målprojekt inleddes även under året för Bilprovningen och Statens Bostadsom- vandling och som sedan ledde till att nya mål beslutades på bolagens årsstämmor 2022.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021 21

29

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Strategi och mål Samhällsuppdrag

Om samhällsuppdrag

Ett särskilt beslutat samhällsuppdrag föreligger när ett bolag har ett uppdrag beslutat av riksdagen att bedriva verksamhet som helt eller delvis syftar till att generera andra effekter än ekonomisk avkastning för ägaren.

Ett bolag anses ha ett särskilt beslutat samhällsuppdrag när riksdagen har beslutat om att bolaget ska bedriva verksam- het som helt eller delvis syftar till att generera andra effek- ter än ekonomisk avkastning för ägaren. I vissa fall kan verksamheter inom ramen för ett särskilt beslutat samhälls- uppdrag delfinansieras genom anslag på statsbudgeten. Bland bolag med samhällsuppdrag finns bolag vars hela verksamhet utgår från samhällsuppdraget samt bolag där enbart delar av verksamheten utgår från samhällsupp- draget. För den sistnämnda kategorin är resterande verk- samhet kommersiell. Bolag som har särskilt beslutade sam- hällsuppdrag bidrar bland annat till kulturella värden, mer hållbar konsumtion, forskning och utveckling, läkemedels- försörjning, kapitalförsörjning och upprätthållande av infrastruktur.

Exempelvis är syftet med Samhalls verksamhet att produ- cera efterfrågade varor och tjänster och genom detta skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

Genom att arbeten skapas i kunduppdrag, på marknads- mässiga villkor i konkurrens med andra, tar Samhall vara på en outnyttjad resurs hos personer med funktions- nedsättning. Som ersättning för de merkostnader som samhällsuppdraget innebär får Samhall anslag på statsbudgeten.

Genom sina verksamheter bidrar bolagen med samhälls- uppdrag ofta till ekonomisk nytta i andra sektorer än sin egen. Systembolagets syfte är exempelvis att bidra till för- bättrad folkhälsa genom att begränsa alkoholens skade- verkningar. Det bidrar i sin tur till lägre kostnader för vård och omsorg. Ett annat exempel är Almi och SEK som genom sina verksamheter stöttar företag och entreprenörer inom olika sektorer i deras expansion i Sverige och utom- lands. De bidrar på så vis till ökad konkurrenskraft och sysselsättning vilket är bra för samhället i stort.

I den statliga bolagsportföljen finns 22 bolag med särskilt beslutade samhällsuppdrag, se tabell nedan.

22 bolag med särskilt beslutade samhällsuppdrag

•Almi	•SEK, Svensk Exportkredit
•APL, Apotek Produktion	•SOS Alarm
& Laboratorier	•SSC, Svenska
•Dramaten	rymdaktiebolaget
•Göta kanalbolag	•Sveaskog
•Miljömärkning Sverige	•Svedab
•Operan	•Svenska Spel
•RISE, Research	•Swedavia
Institutes of Sweden	•Swedfund International
•Samhall	•Systembolaget
•Saminvest	•Teracom Group
•Statens	•Visit Sweden
Bostadsomvandling	•Voksenåsen

Miljömärkning Sverige ska för Sveriges del förvalta det av Nordiska Ministerrådet skapade miljömärkningssystemet Svanen och EU:s miljömärkningssystem EU Ecolabel. Syftet med miljömärkning är att hjälpa konsumenter att göra bättre val för miljön.

22 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021

30

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Uppdragsmål  Strategi och mål

Uppdragsmål tydliggör ickefinansiella värden

Flera av bolagen med statligt ägande har av riksdagen särskilt beslutade samhällsuppdrag. För dessa bolag fast ställer ägaren uppdragsmål för att kunna mäta och följa upp att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl. Uppdragsmålen tas fram av ägaren i dialog med bolaget.

Uppdragsmål tas fram för statligt ägda bolag som har sär- skilt beslutade samhällsuppdrag. Uppdragsmål tas fram av ägaren i dialog med bolaget. Det sker i en integrerad pro- cess för att undvika målkonflikt med exempelvis ekono- miska mål och för att undvika marknadssnedvridande korssubventionering. Uppdragsmål läggs fram och beslutas av ägaren på bolagsstämman.

Efter Riksrevisionens granskning av regeringens styrning av bolag med samhällsuppdrag 2017 har en översyn av pro- cessen med fastställande av uppdragsmål utförts. Resul- tatet av översynen har inneburit förtydligande avseende grundförutsättningar för att ett uppdragsmålsprojekt ska kunna påbörjas och genomföras med goda resultat. Även uppföljning och redovisning av samhällsuppdragen och dess kostnader har förtydligats. Process och metod för faststäl- lande av uppdragsmål kommer att ses över kontinuerligt.

Uppdragsmål – syfte

Syftet med att fastställa uppdragsmål för bolagen är att

• säkerställa att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl,

• tydliggöra kostnaden för utförandet av de särskilt beslutade samhällsuppdragen,

• möjliggöra uppföljning och rapportering till riksdagen och andra intressenter, samt

• klargöra förutsättningarna för de ekonomiska målen.

Uppdragsmål i relation till ekonomiska mål

Det finns ingen motsättning mellan särskilt beslutade sam- hällsuppdrag och ekonomisk effektivitet. Statens ambition som ägare är att uppdraget ska utföras väl och på ett så effektivt sätt som möjligt. Däremot kan uppdragsmål och ekonomiska mål påverka varandra, varför det är viktigt att de fastställs i en integrerad process.

Utförandet av det särskilt beslutade samhällsuppdraget kan till exempel vara förknippat med en kostnad, vilket påver- kar bolagets ekonomiska resultat. De ekonomiska målen sätts med hänsyn tagen till kostnaden för det särskilt beslu- tade samhällsuppdraget. Det särskilt beslutade samhälls- uppdraget kan även vara kopplat till bolagets risk och bedömningen av vad som är en lämplig kapitalstruktur. Tolkningen av det särskilt beslutade samhällsuppdraget och fastställandet av uppdragsmålen har betydelse för bolagets ekonomiska förutsättningar och vilka ekonomiska mål som kan sättas.

Vissa av bolagen med särskilt beslutade samhällsuppdrag får anslag från statens budget. En kostnadsberäkning för de särskilt beslutade samhällsuppdragen underlättar för regering och riksdag att prioritera hur skattebetalarnas pengar ska användas.

Metoden för framtagande av uppdragsmål

VAD	VARFÖR	HUR
Definiera uppdraget	Definiera varför	Fastställa uppdragsmål som
och vad bolaget ska göra.	uppdraget ska utföras.	speglar syftet och beskriver
(enligt riksdagens beslut om bolagets	(enligt till exempel propositioner	hur uppdraget ska utföras.
verksamhetsföremål, bolagsordning	och utskottsbetänkanden)	(t.ex. mål för beläggningsgrad,
och/eller ägaranvisning)		volymer, effektivitetsmått eller
		annat mått inom bolagets kontroll)

Specificera kostnad för uppdrag och inverkan på ekonomiska mål

Beaktas i processen för att fastställa ekonomiska mål

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021 23

31

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Strategi och mål Uppdragsmål

År 2021 fastställdes uppdragsmål för Visit Sweden. Målen reflekterar bolagets uppdrag som innefattar att genom effektiva kommunikationskanaler marknadsföra hela Sverige som turistland och bidra till att öka Sveriges attraktionskraft som besöksmål.

Metoden för framtagande av uppdragsmål

Förvaltningsorganisationen har en strukturerad process för att ta fram uppdragsmål för bolag med statligt ägande. Den kan summeras i tre steg.

1. Definiera vad bolaget ska göra, det vill säga uppdraget.

2. Definiera varför uppdraget ska utföras, det vill säga syftet eller samhällsnyttan.

3. Fastställa uppdragsmål som speglar syftet och hur uppdraget ska utföras.

I bolagsordningens verksamhetsbeskrivning framgår ofta vad det särskilt beslutade samhällsuppdraget är, men inte alltid dess samhällsnytta. Innan uppdragsmålen formuleras måste därför uppdraget och dess samhällsnytta först klar- göras. Samhällsnyttan eller syftet med det särskilt beslutade samhällsuppdraget är ofta beskrivet i den proposition som utgör underlag för riksdagens beslut. Ibland finns det flera propositioner och utskottsbetänkanden att gå igenom för att fastställa samhällsnyttan.

Enhetliga uppdragsmål tas fram genom att definiera kate- gorier för olika typer av syften eller samhällsnyttor. För dessa kategorier tas exempel på mål fram. Inom infrastruk- tur används exempelvis måtten beläggningsgrad och kvali- tetsindex. Ju högre beläggningsgrad desto större nytta ger infrastrukturen, medan kvalitetsindex används för att mäta användarens uppfattade nytta. I bolag som verkar utan konkurrens är kvalitets- och kundmätningar särskilt vik- tiga eftersom det inte finns något naturligt omvandlings- tryck på bolaget att verka mer effektivt.

Bolag som hittills fått beslutade uppdragsmål

•Almi	•SSC, Svenska
•Göta kanalbolag	rymdaktiebolaget
•RISE, Research	•Svedab
Institutes of Sweden	•Svenska Spel
•Samhall	•Swedavia
•Saminvest	•Swedfund International
•SEK, Svensk	• Systembolaget
Exportkredit	• Visit Sweden
•SOS Alarm

Under 2021 fastställdes nya uppdragsmål för Visit Sweden och ägaren beslutade även om nya målnivåer för RISE. Vid utgången av 2021 fanns totalt 14 bolag med beslutade uppdragsmål i den statliga bolagsportföljen, se tabell ovan. Sedan dess har nya uppdragsmål även beslutats för Statens Bostadsomvandling vid bolagets årsstämma 2022.

Uppföljning och utvärdering

Uppdragsmål och utfall ska redovisas i bolagets årsredovis- ning. Uppföljning av uppdragsmål sker dels som en del av bolagsgruppens löpande arbete, dels vid ägardialoger mellan företrädare för ägaren och bolaget där utfallet gentemot målen diskuteras, liksom eventuella åtgärder som planeras för att nå målen. Väsentligt förändrade förutsättningar kan aktualisera en översyn av målen. Under ägardialogen följs även kostnadsutvecklingen upp för att genomföra samhälls- uppdraget och uppfylla uppdragsmålen.

24 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021

32

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Måluppföljning Strategi och mål

Måluppföljning

Måluppföljning är ett viktigt redskap i statens aktiva förvaltning. Genom att regelbundet jämföra bolagens prestation med fastställda mål kan staten som ägare utvärdera och bidra till bolagens utveckling.

Ekonomiska mål och utfall 2021 (2020)

%, om inget	Lönsamhet		Kapitalstruktur		Beslutad utdelning
	(avkastning eget kapital,		(soliditet,		(baserad på 2021 års vinst,
annat anges	om inget annat anges)		om inget annan anges)		om inget annat anges)
Bolag	Mål	Utfall 2021	Mål	Utfall 2021	Mål	Utfall 2021
Akademiska Hus	≥6,0a)	18,7 (9,0)a)	35–45	49,6 (44,5)	40–70	70 (70)
Almi	>0b)	220,8 (81,7)b)	>70	87,6 (88,7)
APL	>8	5,8 (19,0)	40–50	39,4 (35,8)	≥50
Apoteket	≥3c)	2,3 (2,0)c)	35–45	50,0 (48,0)	40–60d)	135 (0)
Bilprovningen	≥8c)	13,7 (12,9)c)	30–40	55,1 (55,3)	≥80	100 (100)
Green Cargo	≥10e)	20,7 (10,7)e)	0,6–0,9f)	2,5 (7,3) f)	50
Göta kanalbolag	≥0g)	0,1 (0,1)g)	10–50f)	254,1 (148,9)f)
Infranord	≥16	8,2 (0,3)	≥33	31,0 (30,3)	50–75
Jernhusen	≥6h)	10,4 (1,6)h)	45–55i)	41,2 (45,9)i)	40–70	70 (40)
Lernia	≥13	32,7 (4,9)	30–40	36,0 (31,0)	30–70	30 (0)
LKAB	≥9	39,0 (20,8)	<60f)	24,5 (3,0)f)	40–60	55 (60)
PostNord	10,5e)	19,2 (18,6)e)	10–50f)	20,0 (38,0)f)	40–60
RISE	≥3c)	0,6 (4,0)c)	20–60f)	17,4 (8,7)f)
Samhall	5	15,7 (15,6)	≥30	41,0 (39,0)
Saminvest	≥ij)	6,2 (5,9)j)	<10k)	0,0 (0,0)k)
SAS	>5l)	13,0 (27,0)l)	<3,5m)	45,7 (9,2)m)
SJ	≥7e)	24,6 (41,5)e)	0,5–1,0f)	0,5 (0,2)f)	30–50
SOS Alarm	≥2c)	2,4 (3,3)c)	25–35	27,3 (34,1)	≥50	0 (50)
Specialfastigheter	8n)	9,3 (9,9)n)	25–35	40,9 (39,5)	50	50 (50)
SSC	≥6e)	0,0 (2,0)e)	0,3–0,5f)	0,6 (0,6)f)	≥30
Sveaskog	≥4,5o)	2,9 (2,4)o)	0,3–0,6f)	0,1 (0,1)f)	65–90	88 (89)
Svedab			≥500p)	1 018 (906)p)	≥50	100 (100)
Svenska Spel	≥30c)	30,3 (31,2)c)	20–40	46,0 (54,4)	≥80	148 (171)
Svevia	≥20	21,5 (18,9)	20–30	31,3 (33,4)	≥50	72 (93)
Swedavia	≥6e)	6,3 (7,5)e)	0,7–1,5f)	0,8 (1,0)f)	10–50
Swedfund	posq)	197,1 (372,6)q)
Systembolaget	rf+7	21,5 (27,9)	20–30	22,1 (26,3)	80–100	100 (100)
Telia Company			A till BBB+r)	A till BBB+r)	≥2,00 r)	2,05 (2,00)r)
Teracom Group	17	2,0 (4,0)	30	77,0 (77,0)	40–60	60 (60)
Vattenfall	≥8 s)	22,2 (5,8)s)	22–27t)	171,2 (28,8)t)	40–70	50 (62)
Visit Sweden	>0,5c)	1,3 (5,6)c)	20–35	25,2 (28,9)

a) Avkastning på operativt kapital exklusive värdeförändringar finansiella instrument. b) Resultat efter finansiella poster, utfall i miljoner kronor. 

c) Rörelsemarginal. d) Andel av årets resultat justerat för resultat och skatt hänförligt till pensionstillgångar och pensionsförpliktelser. e) Avkastning på operativt kapital. f) Skuldsättningsgrad, % eller ggr. g) EBTmarginal. h) Totalavkastning. i) Belåningsgrad. j) Det egna kapitalet ska växa i takt med inflationen, utfall i miljarder kronor. k) Räntebärande skulder samt ingångna kreditmöjligheter som andel av balansomslutning. l) ROIC. 

m) Nettoskuld/EBITDAR. n) Avkastning på eget kapital, baserat på resultat efter skatt efter återläggning av värdeförändringar och uppskjuten skatt. 

o) Direktavkastning. p) Eget kapital ska uppgå till minst 500 miljoner kronor. q) EBIT oavsett redovisningsstandard ska vara positivt över en femårsperiod, utfall i miljoner kronor. r) Solid kreditvärdering på lång sikt och progressiv utdelningspolicy, med ett golv om 2,00 kronor per aktie. s) Avkastning på sysselsatt kapital. t) Internt tillförda medel/justerad nettoskuld.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021 25

33

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Strategi och mål Måluppföljning

Ekonomiska mål och utfall 2021 (2020) forts.

	Lönsamhet			Kapitalstruktur			Beslutad utdelning
%	(avkastning eget kapital,		Total kapitalrelation		Kärnprimärkapitalrelation		(baserad på 2021 års vinst,
	om inget annat anges)						om inget annat anges)
Bolag	Mål	Utfall 2021	Mål	Utfall 2021	Mål	Utfall 2021	Mål	Utfall 2021
SBAB	≥10	11,1 (10,8)	≥0,6a)	18,1 (17,6)a)	≥0,6a)	13,5 (13,4)a)	≥40	40 (0)
SEK	≥5	5,1 (4,9)	2–4b)	21,6 (21,8)b)	≥4b)	21,6 (21,8)b)	20–40	40 (30)

a)  Total kapitalrelation och kärnprimärkapitalrelation ska under normala förhållanden uppgå till minst 0,6 procentenheter över Finansinspektionens kommunicerade kapitalkrav, vilket för den totala kapitalrelationen motsvarar ett mål om 14,5 procent och för kärnkapitalrelation ett mål om 9,8 procent.

b)  Total kapitalrelation ska under normala förhållanden uppgå till mellan 2 och 4 procentenheter över Finansinspektionens kommunicerade kapitalkrav: 17,7–19,7 procent. Vidare ska SEK:s kärnprimärkapitalrelation uppgå till minst 4 procentenheter över det av Finansinspektionen kommunicerade kravet: 14,6 procent.

Uppdragsmål och utfall 2021 (2020)

Samhällsuppdrag, uppdragsmål och utfall för respektive bolag presenteras i mer detalj i bolagsöversikterna på sidorna 44–87.

Bolag	Fastställda uppdragsmål	Målnivå	Utfall 2021
Almi	Ökning av omsättning högre för Almis kunder än jämförelsegruppen	Målnivå ej fastställd ännu	(57%) c)
	Återrapportering av Almis marknadskompletterande roll	Ingen målnivå	Ingår i
			årsredovisningen
	Andel företag i tidiga skeden	>80%	87% (79%)
	Andel kvinnor högre än jämförelsegruppen	Målnivå ej fastställd ännu	(28%) c)
	Andel personer med utländsk bakgrund högre än jämförelsegruppen	Målnivå ej fastställd ännu	(28%) c)
Göta	Antal båtar under hela säsongen	≥1 700	2 185 (1 622)
kanalbolag	Antal båtar under bokningssäsong	≥400	520 (399)
	Reguljär passagerartrafik ska bedrivas under hela högsäsongen	100%	80% (50%)
	Tillgänglighetsgrad under högsäsong	98%	93,4% (94,8%)
	Andel sluss och brovaktarhus som har åretruntstandard	100%	98% (98%)
	Bibehålla kanalens trädallé och återplantera till ursprungligt antal	Ingen målnivå	152 (130)
			träd planteras
	Antal olyckor på grund av anläggningens skick	0	0 (0)
	Kundnöjdhet (index)	≥4 (av 5) för fyra kundkategorier	4,6 / 4,5 / 4,3 / 4,3
			(4,7 / 4,5 / 4,0 / 3,7)
	Sammanhängande cykelled längs kanalen	100%	95% (90%)
RISE	Andel omsättning konkurrensutsatta forskningsmedel	≥30%	41% (37%)
	Andel omsättning näringslivsintäkter från SMF	30%–40%	37% (26%)
	Andel samverkan genom tvärvetenskapliga projekt	35%–55%	32% (–)
	Utnyttjandegrad av test och demoanläggningar	60%–80%	63% (61%)
	Innovationspartnerförmåga (positiva svar)	≥78%	78% (73%)
	Nöjd kund index (NKI) (positiva svar)	≥75%	76% (72%)
Samhall	Engagemangsindex	Målnivå fastställs 2022	−
	Sysselsättningsgraden	Målnivå fastställs 2022	−
Saminvest	Återrapportering av Saminvests marknadskompletterande roll	Ingen målnivå	Ingår i
			årsredovisningen
	Andel investeringar i nya team av totala antalet investeringar	≥67%	100% (100%)
	Bolagets andel av fondinvesteringarna i en enskild fond	≤50%	23% (30%)
	Andel kvinnor/män i investeringsorganisationerna (positiv trend)	40%–60%	29% (27%) /
			71% (73%)
	Andel utfäst kapital (positiv utveckling till dess att målet är uppnått)	≥80% 2026	59% (32%)
	Innehaven i Fouriertransform och Inlandsinnovation ska vara avvecklade	100% 2026	88% (79%)
SEK	Kundundersökning mervärde av exportkrediter (positiva svar)	>60%	80% (80%)
	Intressentdialog för främjande av konkurrenskraft	Ingen målnivå	Genomförd 2021
			(2020)

26 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021

34

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Måluppföljning Strategi och mål

Uppfyllnad av mål på portföljnivå 2021, %

Ekonomiska mål, andel bolag

Lönsamhet		Kapitalstruktur		Utdelning
6			3	24
36	58	48	42	52
				24
			6

Bolag

Fastställda uppdragsmål

Uppdragsmål, andel uppdragsmål

17		Målet uppfyllt
		Målet delvis uppfyllt *)
27	56	Målet ej uppfyllt
		Inget beslutat mål/målnivå

*) Flera relevanta (del)mål varav vissa är uppfyllda.

Målnivå

Utfall 2021

SOS Alarm	Svarstid 112 (sekunder)	≤8	15,4 (9,2)
	Servicenivå, svar inom 15 sekunder 112	92%	71% (83%)
	Servicenivå, svar inom 30 sekunder 112	100%	86% (95%)
	Tid till identifierat hjälpbehov (sekunder)	≤40	27 (24)
	Nöjda kunder, Alarmering & Beredskap (index)	≥71	75 (75)
	Förtroendeindex	≥70	86 (85)
SSC	Beläggningsgrad Esrange	≥70%	73% (17%)
	Kvalitetsindex Esrange	≥80%	86% (100%)
	Intressentdialog för främjande av svenska intressen	Ingen målnivå	–
Svedab	Tillgänglighetsgrad bilväg	100%	100% (100%)
	Tillgänglighetsgrad järnväg	≥99,6%	100% (100%)
Svenska Spel	Andel marknadsföringskostnader av nettospelintäkter,	≤5%	1,1% (3,7%)
	Casino Cosmopol och Vegas
	Spelkollsindex, Casino Cosmopol och Vegas	>80 respektive >85	80 (Ingen mätning)
			och 85 (84)
	Uppsökande omsorgssamtal och effektmätningar, Casino Cosmopol	90%	89% (94%)
	Uppsökande omsorgssamtal och effektmätningar, Vegas	100%	100% (100%)
Swedavia	Återrapportering av andel nöjda resenärer	Ingen målnivå	82% (74%)
	Återrapportering av antal passagerare inrikes (miljoner)	Ingen målnivå	4,0 (3,6)
	Återrapportering av antal passagerare utrikes (miljoner)	Ingen målnivå	7,9 (6,6)
	Återrapportering av antal utrikesdestinationer	Ingen målnivå	172 (173)
	Återrapportering av antal haverier eller allvarliga tillbud	Ingen målnivå	1 (2)
	Återrapportering av koldioxidavtryck (kton)	Ingen målnivå	178 (166)
Swedfund	Andel investeringar med ökad omsättning under innehavsperioden	≥60%	55% (59%)
	Andel investeringar med ökad lönsamhet under innehavsperioden	≥60%	55% (59%)
	Klimatavtryck, portföljens estimerade utsläpp av CO2e (kton)	0 år 2045 (minskning över tid)	d)
	Andel investeringar som uppfyller 2xChallenge kriterier	≥60% efter 3 år	60% (52%)
	Andel investeringar som efterlever ILO:s kärnkonventioner	100% efter 3 år	91% (96%)
	Investeringsportföljens mobilisering i kommersiellt kapital	≥30%	20% (42%)
Systembolaget	Nöjd kund index (NKI)	≥80%	80,7% (81,9%)
	Alkoholindex	Positiv utveckling	61,1 (63,4)
	Återrapportering av alkoholkonsumtion (l per capita / bolagets andel)	Ingen målnivå	(8,5) / (76%)
Visit Sweden	Intressentdialog för främjande av effektiva kommunikationskanaler	7/10 2025	e)
	Upplevd affärsnytta av marknadsföringsåtgärder	7/10 2025	6,05/10
	Öka intresset för att besöka Sverige – internationell / svensk målgrupp	68% / 64% 2025	e)

c) Processen för genomförande av mätning av såväl tillväxt som fokusgrupper ses för närvarande över varför utfall ej kan presenteras för 2021. d) Portföljens samlade utsläpp av växthusgaser per investerad krona ska minska över tid, med 2020 som basår.

e) Målet fastställdes på extrastämma i november 2021 och rapporteras första gången i årsredovisningen för 2022.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021 27

35

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Strategi och mål Strategiska mål för hållbart värdeskapande

Strategiska mål för hållbart värdeskapande

Bolagen med statligt ägande ska agera föredömligt och integrera hållbarhetsperspektiv i verksamheten genom att styrelsen fastställer strategiska mål för ett hållbart värdeskapande.

I den revidering av statens ägarpolicy som genomfördes 2020 utvecklades kraven på bolagen med statligt ägande från att ta fram ”strategiska mål för ett hållbart företa- gande” till ”strategiska mål för ett hållbart värdeskapande”. Skillnaden må låta liten, men innebär i praktiken en princi- piellt viktig förändring av vad målen innebär. Föränd- ringen innebär en signal om att ägaren förväntar sig att bolagen har tydligt formulerade strategiska mål för sin verksamhet, och att hållbart företagande är en naturlig del i det sammanhanget. Ägarens ambition avseende portfölj- bolagens strategiska mål för ett hållbart värdeskapande är att varje styrelse ska ta fram mål utifrån bolagets unika situation och målen bör sammanfatta bolagets strategiskt viktigaste frågor. Målen blir därmed också en naturlig utgångspunkt för den dialog som sker mellan ägare och bolag.

Att på ett konstruktivt och positivt sätt följa och utmana hur bolagen med statligt ägande fastställer strategiska mål är en viktig del i bolagsförvaltningens värdeskapande arbete.

Strategiska mål – syfte

Staten som ägare har höga ambitioner för bolag med statligt ägande inom bland annat områdena hållbart företagande, digitalisering och säkerhet. Utgångspunkten är att bolagen

med statligt ägande genom sina affärsmodeller ska bidra till värdeskapande på ett sätt som gynnar en långsiktigt hållbar utveckling. Det innebär att bolagen, utifrån sin bransch och de marknader de verkar på, ska identifiera och mini- mera risker för negativ påverkan av sina verksamheter men även ta tillvara nya affärsmöjligheter och innovativt tänk- ande för ett hållbart värdeskapande. Detta inkluderar såväl väsentliga hållbarhetsfrågor som digitalisering och ett sys- tematiskt säkerhetsarbete.

Genom att den statliga bolagsportföljen är en stor och viktig del av Sveriges näringsliv kan bolagens agerande tjäna som exempel för andra företag.

Mål och strategiformulering

De strategiska målen för ett hållbart värdeskapande ska fokusera på värdeskapande samt vara relevanta för bolagets affärsverksamhet och väsentliga hållbarhetsaspekter. Målen ska även vara långsiktiga, utmanande, uppföljnings- bara, tydliga och jämförbara.

Målen ska även, i förekommande fall, vara relevanta för bolagets särskilt beslutade samhällsuppdrag. Därutöver förväntar sig ägaren att bolaget överväger om temat digi- talisering och/eller säkerhet bör ingå i målen.

Beskrivning av de strategiska målen och exempel på tänkbara källor och teman (vilka kan skilja sig åt från bolag till bolag).

	Vision
Ekonomiska mål		Väsentlighetsanalys
(t.ex. lönsamhet)		(materiella hållbarhetsaspekter)
	Strategiska mål för
	ett hållbart värdeskapande	Övriga bolagsspecifika
(Uppdragsmål)		strategiinriktningar
(för bolag med samhällsuppdrag)		(t.ex. affär, digitalisering, säkerhet)

Operativa mål och KPI:er

28 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021

36

Skr. 2021/22:140 Bilaga

Identifierade framgångsfaktorer

!Säkerställa att målen sammantaget styr mot bolagets vision, och att målen går att bryta ner till detaljerade KPl:er för verksamhetens operativa styrning.

Vd	…ansvarar för framtagandet av målen på
	styrelsens uppdrag, och får troligen stöd
	av funktioner inom affärsutveckling, finans
	och hållbarhet på företaget.
5–7	…stycken är troligen ett relevant antal mål
	att inkludera i de strategiska målen.
10+	…år bör målen sikta på för att bedömas
	som långsiktiga.

Bolagsförvaltningen för kontinuerligt en dialog med bola- gen i portföljen och följer nära bolagens arbete. Ett antal framgångsfaktorer har identifierats när bolag arbetar med de strategiska målen. Denna lista utvecklas kontinuerligt.

Hållbart företagande

Inom området hållbart företagande ska bolagen med stat- ligt ägande agera föredömligt, vilket inkluderar ett strate- giskt och transparent arbete med samarbete i fokus. Väg- ledande i detta arbete är internationella riktlinjer samt Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. Alla samhällets aktörer är viktiga i genomförandet av Agenda 2030 och näringslivet har en central roll. Det inne- fattar även bolagen med statligt ägande som ska analysera målen för att identifiera vilka de genom sin verksamhet påverkar och kan bidra till (läs mer om Agenda 2030 på sidan 30).

Regeringen menar att ett proaktivt och integrerat hållbar- hetsarbete bidrar positivt till bolagens utveckling. Det är styrelsens ansvar att integrera hållbart företagande i bola- gets affärsstrategi.

Strategiska mål för hållbart värdeskapande Strategi och mål

Samarbete för ökat värdeskapande

Samverkan mellan olika aktörer bidrar många gånger till mer kunskap och bättre, mer innovativa lösningar. Därför förväntas bolag med statligt ägande bedriva ett aktivt arbete såväl i den egna verksamheten som i samarbete med affärspartners, kunder, leverantörer och övriga intressenter i syfte att främja kunskapsöverföring och innovativa samar- beten inom området hållbart företagande.

Internationella riktlinjer

Bolag med statligt ägande ska agera ansvarsfullt och arbeta aktivt för att följa internationella riktlinjer om miljöhänsyn, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, antikorruption och affärsetik. Vägledande i bolagens arbete är Agenda 2030. Vidare ska bolagen arbeta aktivt för att följa riktlinjer såsom Global Compact, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Mänskliga rättigheter är en integrerad del i svenska statens ägarpolicy och bolagsstyr- ningen. Fokus på mänskliga rättigheter i styrningen av bolag med statligt ägande har stärkts, exempelvis genom en vägledning för styrelser i bolag med statligt ägande om förväntningarna på företagens arbete inom området mänskliga rättigheter samt styrelsens roll och ansvar.

Digital transformation

Inom området digital transformation ska bolagen med stat- ligt ägande arbeta aktivt för att utnyttja digitaliseringens möjligheter, och hantera dess risker, i sitt värdeskapande.

Säkerhet

För att säkerställa ett långsiktigt hållbart värdeskapande i en föränderlig värld är det viktigt att bolagen bedriver ett aktivt, systematiskt, ambitiöst och ansvarsfullt säkerhets- arbete.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021 29

37

Skr. 2021/22:140 Bilaga

Strategi och mål Agenda 2030

Agenda 2030

Världssamfundet har antagit en gemensam agenda för hållbar utveckling med 17 globala mål som gäller fram till 2030. Ambitionsnivån för bolagens arbete inom området hållbart företagande har fortsatt att höjas genom att FN:s Agenda

2030 med 17 globala mål för hållbar utveckling har inkluderats i statens ägarpolicy. Bolag med statligt ägande ska analysera de globala målen och identifiera de mål som de genom sin verksamhet påverkar och bidrar till.

Det finns en rad exempel på hur de statligt ägda bolagen tagit sig an arbetet med de globala målen och där de redovisar sitt arbete i sin årsredovisning eller på sina webb platser.

Globala målen – en del av värdeskapandet

Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling är ett tyd ligt exempel på hur utmaningar och möjligheter hänger samman. Näringslivet har en central roll i genomförandet av agendan och företagen uppmanas att använda sin kreativitet och innovationsför måga för att bidra. Näringslivet har en nyckelroll för att hitta lösningar på de utmaningar som finns på miljö och klimatområdet, för att skapa ett mer jämställt arbetsliv och för att säkerställa acceptabla arbetsvillkor och respekt för män skliga rättigheter.

Vägledande för bolagen

En viktig utgångspunkt för de stat ligt ägda bolagen är sedan tidigare etablerade internationella riktlinjer för hållbart företagande. Reger ingen vill att bolag med statligt ägande ska vara med och visa vägen framåt och har därför inklu derat krav och förväntningar på bolagen i statens ägarpolicy, som slår fast att internationella riktlin jer, Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling ska vara vägledande för de statligt ägda bolagens arbete med hållbart före tagande. Bolagen ska analysera de globala målen och identifiera de mål som respektive bolag genom sin verksamhet påverkar och bidrar till.

Regeringen ser hållbart företa gande som en viktig affärsstrate gisk fråga. Kortsiktiga och långsik tiga strategier hänger ihop och de beslut som fattas i dag ska vägledas av omsorgen om bolagets framtida position i en hållbar värld. Bolagen förväntas därför enligt ägarpolicyn även identifiera affärsmöjligheter som bidrar till att uppnå de globala målen.

Kunskap och inspiration

Bolagsförvaltningen i Regerings kansliet arbetar med att på olika sätt inspirera och höja bolagens kunskap om Agenda 2030 och de 17 globala målen. Bolagsförvalt ningen har bland annat genom fört en serie workshops på temat Agenda 2030 med representanter från bolagen i syfte att öka det gemensamma kunskapsutbytet.

Teman har varit väsentlighetsanalys och verksamhetens påverkan, de globala målen som en del av stra tegin och under 2020 avslutades denna serie med en workshop kring hur bolagen bäst rapporterar sitt arbete med de globala målen.

Bolagens fortsatta arbete kommer också att följas upp inom ramen för de ägardialoger som fortlöpande genomförs mellan företrädare för ägaren och bolagen.

30 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021

38

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Bolagens prioriterade globala mål

Agenda 2030 Strategi och mål

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

Akademiska Hus

•

•

•

•

•

•

•

•

Almi

•

•

•

•

APL

•

•

•

•

•

Apoteket

•

•

•

•

•

Arlandabanan Infrastructure

•

•

•

Bilprovningen

•

•

•

•

•

•

•

•

•

Dramaten

•

•

•

•

•

•

•

•

•

•

Green Cargo

•

•

•

Göta kanalbolag

•

•

•

Infranord

•

•

•

•

•

•

•

Jernhusen

•

•

•

•

•

•

•

•

•

Lernia

•

•

•

•

LKAB

•

•

•

•

•

•

•

•

•

Miljömärkning Sverige

•

Operan

•

•

•

•

•

•

•

Orio

•

•

•

•

•

PostNord

•

•

•

•

•

•

•

•

RISE

•

•

•

•

•

Samhall

•

•

•

•

•

•

•

Saminvest

•

•

•

•

•

SAS

•

•

•

•

SBAB

•

•

•

•

SEK

•

•

•

•

•

SJ

•

•

•

•

SOS Alarm

•

•

•

•

•

•

Specialfastigheter

•

•

•

•

•

•

•

SSC

•

•

•

Statens Bostadsomvandling

•

•

Sveaskog

•

•

•

•

•

•

•

•

•

•

•

Svedab

•

•

•

•

•

•

Svenska Skeppshypotek

•

•

•

•

Svenska Spel

•

•

•

•

•

•

•

•

Svevia

•

•

•

•

•

•

Swedavia

•

•

•

Sweden House

International

•

•

•

•

•

•

Swedfund

Systembolaget

•

•

•

•

•

•

•

•

•

Telia Company

•

•

•

•

•

•

•

•

•

•

•

Teracom Group

•

•

•

•

•

Vattenfall

•

•

•

•

•

Visit Sweden

•

•

•

•

Voksenåsen

•

•

•

•

•

•

•

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021 31

39

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Strategi och mål Hållbart värdeskapande

En framtidsorienterad bolagsportfölj

I en föränderlig värld karakteriserad av hållbarhets omställning och teknikskiften ställs nya krav på morgondagens bolag och affärsmodeller. För att tillförsäkra hållbart värdeskapande bör såväl ägare som bolag lyfta blicken och planera också för det oförutsägbara.

Genomlysning av digital mognad

Regeringskansliet gav 2021 en konsult i uppdrag att ta fram en analys av den digitala mognaden inom den statliga bolagsport följen.

Till följd av de förändringar digita liseringen för med sig befinner sig många bolag i den statliga bolagsportföljen mitt i något som närmast kan liknas vid ett para digmskifte. Nya kundbehov, ökad konkurrens, marknadsföränd ringar och utmaningar kopplade till hållbarhet är alla exempel på potentiellt omvälvande föränd ringar som föranleder bolagen att se över sin position och affärsmodell, ofta med digitalise ring som möjliggörare. Detta stäl ler i sin tur krav på ny styrning, nya arbetssätt och nya kompe tenser.

Resultatet av denna analys, som bygger på en självskattning, visar att den statliga bolagsportföljen har generellt, utifrån ett interna tionellt perspektiv, en relativt hög digital mognad. Detta gäller för mågan att leda digitalisering medan den faktiska använd ningen av ny teknologi är något lägre. Rapporten inkluderar också ett flertal rekommendatio ner för att säkerställa bolagsport

följens fortsatta relevans och konkurrenskraft. Bolagsförvalt ningen kommer att utvärdera dessa rekommendationer och fortsätta att följa upp frågan i nära dialog med bolagen.

Portföljövergripande

hållbarhetsanalys

Med utgångspunkt i bolagens publika rapportering har en kon sult på uppdrag av Regerings kansliet genomfört hållbarhets analyser av ett 30tal bolag i den statliga bolagsportföljen. Detta var första gången som ägaren låtit göra hållbarhetsanalyser på en så stor del av portföljen vid ett och samma tillfälle. En så kallad väsentlighetsanalys inkluderades för respektive innehav (se tabell på sidan 33), och vidare ingick en bedömning av hur den EU gemensamma taxonomin påver kar ett antal bolag i portföljen.

Syftet med projektet har varit att identifiera områden för hållbart värdeskapande på portföljnivå samt områden som kräver ytterli gare uppmärksamhet från ägare och bolag. Eftersom analysen innehåller en stor del framåtblick ande perspektiv kommer denna att ligga till grund för framtida målsättningar och prioriteringar i portföljen.

Resultatet visar att näst intill alla bolag i studien har en konkret och ofta ambitiös hållbarhetsag enda, men också mycket arbete framför sig (i att hantera risker och/eller skapa nya värden). Det är viktigt att bolagen med statligt ägande driver arbetet engagerat då frågorna utvecklas snabbt och den privata sektorn förflyttar sig snabbt framåt.

Bolagen med statligt ägande rekommenderas att tillvarata de möjligheter som hållbarhetsom ställningen ger upphov till och en av slutsatserna är att det finns stora möjligheter i portföljen till hållbarhetsdrivet värdeskapande, exempelvis genom att bygga upp nya gröna affärsområden och styra kärnaffären mot hållbar hetsdriven tillväxt.

Analysen kommer att följas upp på flera olika sätt under 2022, både i bredare forum via nätverks träffar och i individuella bolags möten. Med analysen som utgångspunkt kan staten som ägare fortsätta att arbeta aktivt för att minska hållbarhetsris kerna i portföljen, samtidigt som man driver på för ambitiöst arbete med nya hållbara affärs områden, modeller och tjänster.

32 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021

40

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Hållbart värdeskapande Strategi och mål

Kartläggning av materiella hållbarhetsaspekter

Antalet bolag där respektive hållbarhetsaspekt lyfts fram som materiell eller mycket materiell.

Värdekedjehantering
Anställdas hälsa och säkerhet
Livscykelhantering
Mångfald och jämställdhet
Energianvändning
Affärsetik
Växthusgasutsläpp (direkta)
Mänskliga rättigheter och samhälle
Datasäkerhet
Ekologisk påverkan /biodiversitet
Arbetsvillkor
Produktsäkerhet & kvalitet
Avfallshantering
Konkurrensbeteende
Produktmärkning & marknadsföring
Fysiska klimatrisker
Vattenhantering
Kundintegritet
Tillgänglighet & överkomlighet
Kundhälsa
Incidenthantering
Luftförorening
Materialinköp
Systemisk riskhantering
Affärsmodellens motståndskraft	Mycket materiell aspekt för bolaget
Lagar och regleringar	Materiell aspekt för bolaget

Framtidens bolagsstyrning och fyra CliFi prototyper

Hållbarhetsutmaningar är kom plexa och har sällan perfekta lös ningar. Klimatförändringar inne bär dessutom både en ökande brådska och oförutsägbarhet.

För att skapa utrymme för trans formativt tänkande och före komma det oförutsägbara, inledde bolagsförvaltningen under året ett projektsamarbete med en student vid Uppsala universitet. I samband med två

workshoppar identifierades ris ker och möjligheter med, samt förändringsvillkor för, styrning mot (o) hållbarhet inom den statliga bolagsportföljen.

För att föreställa sig olika möjliga, snarare än mest sannolika, fram tider användes bland annat en matris där stora respektive inga förändringar i styrningen möter planetär återhämtning respektive ökad planetär belastning. Projek tet har bland annat resulterat i fyra CliFiprototypera) och en masteruppsatsb) i vilken metoden

utvärderas, samt låsningar och lösningar diskuteras. Uppsatsen visar bland annat på att en väg mot hållbarhet kan vara att bolagsförvaltningen, i ännu högre grad än i dag, skulle kunna koppla ihop olika samhällsin tressenter, inom och utanför bolagsportföljen, för att möta risk tillsammans. Uppsatsen visar även på att metoden med climate fiction (CliFi) med fördel kan appliceras för att identifiera orga nisations och verksamhetsspeci fika låsningar och lösningar.

a)  CliFi eller klimatfiktion behandlar klimatfrågor samt människans ansvar för miljön och den globala uppvärmningen.

b)  StateOwned Enterprise in Sweden Year 2080: Four Governance Prototypes – Creating Transformative Space with Transdisciplinary CliFi Prototyping.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021 33

41

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Strategi och mål Jämställdhet

Jämställdhet

Jämställda organisationer mår och presterar bättre.

För den statligt ägda bolagsportföljen ska andelen kvinnor respektive män i styrelserna vara minst 40 procent.

Jämställdhetsmål

Övergripande för bolagen med statligt ägande är att de ska ha en jämn könsfördelning i bolagsstyrelserna. Andelen kvinnor respektive män ska vara minst 40 procent i den statliga bolagsportföljen (hel- och delägda bolag). De stäm- movalda styrelseledamöterna i den statliga bolagsportföljen utgjordes av 48 procent kvinnor och 52 procent män per den 1 maj 2022. Det kan jämföras med de börsnoterade bolagens styrelser med 34 procent kvinnor och 66 procent män.a)

Jämställdheten i respektive bolagsstyrelse ska följa ”trap- pan” som anger hur många ledamöter av vardera könet en styrelse med ett visst antal ledamöter ska innehålla. (Läs mer om styrelsens sammansättning på sidan 103.) I 37 av de 39 bolag med statligt ägande som ingår i statistiken i år uppnåddes en balanserad könsfördelning, vilket är en för- sämring jämfört med 2021 då 40 av 41 bolag uppnådde målsättningen. I de två bolag som i år avviker från mål- sättningen så är det en övervikt av män i den ena bolags- styrelsen, och en övervikt av kvinnor i den andra.

Andelen kvinnor som är styrelseordförande i de av staten hel- och delägda bolagen har ökat under många år och har periodvis även varit i majoritet, senast 2021, vilket kan jäm- föras med 9 procent hos börsbolagen.a)

En längre tidsserie som visar jämställdhetsutvecklingen inom den statliga bolagsportföljen återfinns på sidan 95.

Könsfördelning

Hel och delägda bolag

Ordförande									%		Ordförande och ledamöter %
	52			46		49		49		51		51		53		52	53		52
												Börsbolag			c)
	48			54	b)	51		51		49		49	47			48	47		48
		Börsbolag
2018			2019 2020				2021		2022		2018		2019 2020 2021					2022

a) Andra APfondens Kvinnoindex 2021.	Män	b) Andel kvinnor som ordförande i börsbolagen.
	Kvinnor	c) Andel kvinnor som ordförande och ledamöter i börsbolagen.

Könsfördelning – vd och ledningsgruppd)

			2021			2020		2019		2018
Kvinnor (K), Män (M)	K, st	M, st	Totalt	K, %	M, %	K, %	M, %	K, %	M, %	K, %	M, %
Vd	20	22	42	48	52	49	51	42	58	39	61
Ledningsgruppe)	123	158	281	44	56	44	56	44	56	42	58

d) Vid årsskiftet fanns 45 bolag. Utvärderingen för 2021 omfattar ej EUROFIMA, INSTEX och Sweden House. e) Ledningsgruppen exklusive vd.

Könsfördelning – ledamöter utsedda av bolagsstämmanf)

			2022			2021		2020		2019		2018
Kvinnor (K), Män (M)	K, st	M, st	Totalt	K, %	M, %	K, %	M, %	K, %	M, %	K, %	M, %	K, %	M, %
Hel och delägda bolag
Ordförande	19	20	39	49	51	51	49	51	49	54	46	48	52
Ledamöter	119	129	248	48	52	46	54	47	53	45	55	49	51
Summa ordförande och	138	149	287	48	52	47	53	48	52	47	53	49	51
ledamöter utsedda av
bolagsstämman
Helägda bolag
Ordförande	18	17	35	51	49	54	46	54	46	53	47	46	54
Ledamöter	105	113	218	48	52	46	54	47	53	47	53	49	51
Summa ordförande och	123	130	253	49	51	47	53	48	52	48	52	49	51
ledamöter utsedda av
bolagsstämman

f) Beräkningen omfattar aktiebolag med säte i Sverige. Redovisningen omfattar ej EUROFIMA, INSTEX, Svenska Skeppshypotek, Sweden House och Voksenåsen.

34 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021

42

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Lönenivåer och anställningsvillkor Strategi och mål

Hållbara lönenivåer och anställningsvillkor

Ersättningar för ledande befattningshavare i näringslivet är en viktig förtroendefråga. Bolagen med statligt ägande bör därför ge sina chefer löner och pensioner som är väl avvägda.

Kravet på sunda ersättningssystem är en viktig bolagsstyr- ningsfråga både i Sverige och internationellt. En viktig del i bolagsstyrningen av bolagen med statligt ägande är därför att ersättningarna till ledande befattningshavare är rimliga och väl avvägda.

Principer för ersättning

Den 27 februari 2020 beslutade regeringen om nya principer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande be- fattningshavare i bolag med statligt ägande. Dessa har till- lämpats från och med årsstämman 2020 och ersätter tidigare riktlinjer som beslutades 2016. Styrelserna i de statligt ägda bolagen är ansvariga för att regeringens principer tillämpas. I bolag där staten är en av flera delägare bör regeringen i dialog med övriga ägare verka för att dessa riktlinjer tillämpas så långt som möjligt.

Enligt regeringens ersättningsprinciper ska totalersättningen till ledande befattningshavare vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd och ända- målsenlig, samt bidra till en god etik och företagskultur. Ersättningen ska inte vara löneledande i förhållande till andra jämförbara företag utan ska präglas av måttfullhet. Detta ska vara vägledande också för övriga anställdas totala ersättning.

Uppföljning och efterlevnad

Regeringskansliet har gett ett konsultbolag i uppdrag att undersöka hur ersättningsprinciperna har efterlevts i bolag med statligt ägande 2021 och dessutom har ersättningsnivå- erna i bolagen jämförts med marknadsdata från privatägda och publika bolag. Sammanlagt 306 av Stockholmsbörsens samt 154 representativa privata jämförelsebolag har identifie- rats och ingår i undersökningen. Utgångspunkten har varit om den totala ersättningen till ledande befattningshavare varit ”konkurrenskraftig men ej löneledande”. Med total ersättning avses samtliga ersättningskomponenter till den anställde, vanligen summan av baslön, kort- och långsiktig rörlig lön, förmåner samt pensioner.

Vid utgången av 2021 var fyra ledande befattningshavare berättigade till rörlig ersättning i ett bolag där staten innehar en minoritetsandel (vd är inte berättigad). Möjligheten att ge rörlig ersättning till ledande befattningshavare togs bort i riktlinjerna 2009.

Andelen individer som har förmånsbestämd pension mins- kade. År 2021 hade 2,7 procent av alla vd:ar (17,9 procent 2020) och 29,3 procent av alla övriga ledande befattnings-

Totalersättning 2021

Vd/koncernchef,								Övriga ledande befattnings
						19 905
median								havare, median
TSEK/år								TSEK/år
		1335 5845	8 399	7 053	9 515						8643 4002 6 340
2322 1822 0014	6094 0595 9344						5361 5341 7661		9391 6821 0992	5922 2542
										3 085
Grupp 1	Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4						Grupp 1		Grupp 2	Grupp 3	Grupp 4

 Statligt  Privat   Publikt

Grupp 1: bolag med omsättning mindre eller lika med 850 mnkr.

Grupp 2: bolag med omsättning 851–3 300 mnkr.

Grupp 3: bolag med omsättning 3 301–14 000 mnkr.

Grupp 4: bolag med omsättning lika med eller större än 14 001 mnkr.

havare (38,3 procent 2020) förmånsbestämd pension. Dessa är baserade på tillämpliga kollektivavtal och därmed inte i strid med principerna. Enligt riktlinjerna från 2009 skulle pensionsåldern inte understiga 62 år och borde vara lägst 65 år. Enligt riktlinjerna från 2017 ska pensionsåldern i anställ- ningsavtal ingångna efter riktlinjernas ikraftträdande inte understiga 65 år. Under 2021 hade ingen ledande befatt- ningshavare en pensionsålder under 65 år.

Enligt regeringens riktlinjer från 2009 skulle, vid uppsäg- ning från bolagets sida, uppsägningstiden inte överstiga sex månader och avgångsvederlag inte utgå längre än i 18 måna- der. I enlighet med 2017 års riktlinjer ska anställningsavtal ingångna efter riktlinjernas ikraftträdande medge avgångs- vederlag med högst 12 månadslöner. År 2021 hade inga ledande befattningshavare avgångsvederlag om 18 månads- löner.

Bolag med statligt ägande och marknadens jämförelsebolag har indelats i fyra grupper (samt två urval, börsnoterat/ publikt samt privat onoterat) baserat på bolagens omsätt- ning. Totalersättning till vd visar att medianersättningen i statligt ägda bolag i grupp 3 och 4 ligger under den privata marknadens median avseende börsnoterade bolag. De stat- ligt ägda bolagens medianersättning till övriga ledande be- fattningshavare ligger sammantaget i linje med marknadens median men spridningen av observationerna är större jäm- fört med den privata börsnoterade samt privata onoterade marknaden.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021 35

43

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Räkenskaper

44

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Resultat 2021 Räkenskaper

Resultat 2021

Generellt om redovisningen

SAS ingår i det konsoliderade resultatet sedan 2020 efter- som statens kapitalandel numera överstiger 20 procent.

Statens Bostadsomvandling, Sbo, övertog i oktober 2021 aktierna i Vasallen. Överlåtelsen från staten skedde genom ett aktieägartillskott. Därmed etablerades en koncern i vilken Sbo är moderbolag och Vasallen utgör dotterbolag. I nedan sammanställning inräknas Vasallen som fristående bolag under helåret 2020 samt 2021.

Resultaträkning

Mnkr	2021	2020
Nettoomsättning (inkl. ev. anslag)	408 597	362 870
Övriga intäkter	4 398	4 112
Kostnader	307 874	325 828
Resultat från andelar i intresseföretag	3 594	10 385
Värdeförändringar	16 624	13 757
Rörelseresultat (EBIT)	125 340	44 526
Finansiella intäkter	7 356	7 752
Finansiella kostnader	7 905	10 579
Resultat före skatt	124 791	41 699
Skatt	23 484	12 928
Resultat från avvecklad verksamhet	5	19
Årets resultat	101 082	28 689
Hänförbart till aktieägare i moderbolaget	99 879	27 426
Hänförbart till minoritetsintressen	1 203	1 263
Summa	101 082	28 689

Omsättning

Den konsoliderade omsättningen för bolagen med statligt ägande ökade under 2021 med 12,6 procent jämfört med föregående år och uppgick till 408,6 (362,9) miljarder kronor. Total omsättning inklusive statens ägarandel i intressebolagen ökade med 11,2 procent under 2021.

Rörelseresultat

Det konsoliderade rörelseresultatet för 2021 uppgick till 125,3 (44,5) miljarder kronor.

Balansräkning

Mnkr	2021	2020
Tillgångar
Materiella anläggningstillgångar	590 435	561 607
Nyttjanderättstillgångar	13 835	14 251
Immateriella tillgångar	24 352	22 958
Finansiella tillgångar	1 090 761	1 004 041
Omsättningstillgångar	526 812	221 712
Summa tillgångar	2 246 196	1 824 568
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till aktieägare i
moderbolaget	551 041	413 890
Eget kapital hänförbart till aktieägare i
minoritetsintressen	20 518	15 770
Summa eget kapital	571 559	429 660
Totala skulder och eget kapital	2 246 196	1 824 568

Eget kapital

Under 2021 ökade eget kapital med 141,9 miljarder kronor, vilket framför allt förklaras av ett positivt resultat efter skatt 2021 om 101,1 miljarder kronor.

Kassaflöde

Mnkr	2021	2020
Kassaflöde från löpande verksamhet	143 152	68	887
Kassaflöde från investeringsverksamhet	100 428	31 200
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	4 272	8	666

Från löpande verksamhet

Kassaflödet från den löpande verksamheten ökade med 107,8 procent under 2021 jämfört med 2020, från 68,9 miljarder kronor till 143,2 miljarder kronor.

Från investeringsverksamhet

Kassaflödet från investeringsverksamheten ökade med 221,9 procent under 2021 jämfört med 2020, från -31,2 miljarder kronor till -100,4 miljarder kronor.

Från finansieringsverksamhet

Kassaflödet från finansieringsverksamheten uppgick till

4,3 (-8,7) miljarder kronor för verksamhetsåret 2021.

De statligt ägda bolagens totala ersättningar till revisorer 2021

Mnkr	Revisions	Övriga	Totalt	Andel	Andel av totala
	arvoden	konsulttjänster		revisionsarvoden, %	revisionsarvoden, %
BDO	0,8	0,3	1,1	71,9	0,6
Deloitte	50,0	6,2	56,2	88,9	29,1
EY	4,3	0,8	5,1	85,0	2,6
KPMG	39,3	12,9	52,2	75,3	27,0
PwC	58,8	17,3	76,1	77,2	39,4
Övriga	2,0	0,4	2,4	84,0	1,2
Summa	155,2	37,9	193,1	80,4	100,0

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021 37

45

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Räkenskaper Utdelningar och anslag

Utdelningar och anslag

Majoriteten av bolagen med statligt ägande har i sin utdelningspolicy slagit fast att en del av vinsten ska betalas ut till ägaren. Bolag med särskilt beslutade samhällsuppdrag kan erhålla anslag.

De statligt ägda bolagens utdelningspolicy syftar till att säkerställa att ägaren får en förutsägbar och långsiktigt hållbar utdelning och är en viktig del i fastställandet av de ekonomiska målen.

Av de 45 bolag som vid årsskiftet ingick i den statliga bolagsportföljen beslutades det om utdelning i 19 bolag för verksamhetsåret 2021. Totalt delar dessa bolag ut 49,7 mil- jarder kronor till staten. Störst utdelning för 2021 kommer från Vattenfall (23,4 miljarder kronor), LKAB (12,4 miljar- der kronor), Telia Company (3,3 miljarder kronor), Svenska Spel (2,9 miljarder kronor) och Akademiska Hus (2,5 mil- jarder kronor). Deras gemensamma utdelningar motsvarar cirka 90 procent av de totala utdelningar som beslutats för 2021.

Vissa bolag erhåller anslag från staten för att utföra sitt sär- skilt beslutade samhällsuppdrag. Samhall erhåller exempel- vis anslag för att kunna genomföra sitt arbetsmarknads- politiska kärnuppdrag, vilket är att skapa utvecklande arbe- ten för personer med funktionsnedsättningar. Det anslag Samhall under 2021 erhöll för sitt samhällsuppdrag,

6 612 miljoner kronor, motsvarade 66 procent av de totala anslagen till bolag med statligt ägande. Ytterligare exempel på bolag som erhåller årliga anslag är Kungliga Dramatiska teatern och Kungliga Operan, vilka finansieras för att erbjuda nationalscener för teater respektive opera och balett. Totalt fick statligt ägda bolag 10 045 miljoner kronor i anslag under 2021.

Utdelning, statens andel

Mnkr	Ägarandel, %	2021	2020
Akademiska Hus	100	2 484	2 142
Apoteket	100	449	0
Bilprovningen	100	71	58
EUROFIMA	2	1	1
Jernhusen	100	390	169
Lernia	100	36	0
LKAB	100	12 430	5 850
Metria	100	8	0
SBAB	100	832	0
SEK	100	414	290
SOS Alarm	50	0	14
Specialfastigheter	100	634	604
Sveaskog	100	1 300	850
Svedab	100	383	253
Sweden House	36	0	2
Svenska Spel	100	2 900	3 200
Svevia	100	236	251
Systembolaget	100	376	471
Telia Company	39	3 310	3 229
Teracom Group	100	52	66
Vasallen	100	0	50
Vattenfall	100	23 414	4 000
Summa		49 719	21 500

Anslag/totala intäkter för 2021

		Totala	Andel
	Anslag		anslags
Mnkr		intäkter	finansie
	2021	2021	ring, %
Almi	279	1 093	26
Dramaten	261	278	94
Göta kanalbolag	12a)	55	21
Miljömärkning Sverige	4	84	5
Operan	523	566	92
PostNord	19	40 693	0
RISE	1 744	3 618	48
Samhall	6 612	9 892	67
SOS Alarm	372	1 365	27
Swedfund International	39	328	12
Teracom Group	8	1 313	1
Visit Sweden	148	161	92
Voksenåsen	25	21	117
Summa	10  045b)	59 467	17

a) Exklusive anslag som redovisas via balansräkningen.

b)  I tillägg har Swedfund under året erhållit ett kapitaltillskott om 1 000

(800) miljoner kronor finansierat inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Detta motsvarar drygt 90 procent av bolagets investeringar under 2021 som totalt uppgick till närmare 1 100 miljoner kronor.

38 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021

46

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Försäljningar och utdelningar Räkenskaper

Hur statens finanser påverkas av försäljningar och utdelningar

Regeringen fattade inga beslut om nya bolags eller aktieförsäljningar under 2021. För verksamhetsåret 2021 väntas 49,7 miljarder kronor i utdelningar till staten från bolagen med statligt ägande.

Eventuella intäkter från försäljningar av statens aktier i bolag med statligt ägande betalas i regel in till statskassan för att amortera på statsskulden. Amorteringarna bidrar till att statens ränteutgifter minskar. Bolags- och aktieförsälj- ningar resulterar även i att de framtida potentiella utdel- ningarna minskar, vilket försäljningsvärdet normalt sett tar hänsyn till. Sedan 2008, då ett antal större försäljningar genomfördes, har totalt 147,4 miljarder kronor kommit statskassan tillgodo i samband med bolags- och aktieför- säljningar. Efter periodens utgång har regeringen beslutat att sälja Metria till Sikri Holding.

De årliga utdelningarna från bolagen med statligt ägande medför att det statliga lånebehovet minskar samt att ränte- utgifterna därigenom sjunker. Sedan 2012 har totalt 229,7 miljarder kronor utbetalats till staten i form av utdelningar.

Statens finansiella sparande, det vill säga de medel som nettoplaceras i form av finansiella tillgångar minus finan- siella skulder, ökar när bolagen delar ut medel, så länge utdelningen motsvaras av en vinst som genererats under året. När bolagens utdelningar överstiger årets vinst, och minskar bolagens egna kapital, så är det finansiella sparan- det opåverkat eftersom utdelningen motsvaras av en lika stor minskning av eget kapital, det vill säga finansiell skuld. Det är därför inte möjligt att stärka det finansiella sparan- det via extrautdelningar som överstiger årets vinst från bolag med statligt ägande. Inte heller försäljningar eller omvärderingar av finansiella tillgångar påverkar det finansiella sparandet.

Försäljningar i den statliga bolagsportföljen sedan 2008

Mdkr	År	Intäkt, mdkr	Andel av
			bolaget, %
OMX	2008	2,1	6,6
Vin & Sprit	2008	57,7	100
Vasakronan	2008	24,6	100
Nordea Bank	2011	19,0	6,3
Arbetslivsresurs	2011	0,1	100
Nordea Bank	2011	19,5	6,4
Nordea Bank	2013	21,6	7
Vectura Consulting	2013	0,9	100
SAS	2016	0,2	4,2
Apoteksgruppen	2017	1,7	100
Totalt		147,4

Sammantagna utdelningar i bolag med statligt ägande

År	Mdkr
2012	26,7
2013	17,7
2014	26,3
2015	15,4
2016	13,6
2017	20,2
2018	19,9
2019	18,7
2020	21,5
2021	49,7
Totalt	229,7

Hur statens finanser påverkas av försäljningsinkomster och utdelningar

	Inkomster från	Utdelningar motsvarande	Utdelningar överstigande
	försäljningar av bolag	rörelseresultatet i bolagen	rörelseresultatet i bolagen
Statsskulden	Minskar	Minskar	Minskar
Statens lånebehov och ränteutgifter	Minskar	Minskar	Minskar
Finansiellt sparande	Påverkas ej	Ökar	Påverkas ej

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021 39

47

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Räkenskaper Riskhantering

Riskhantering

Affärsverksamheten i bolagen med statligt ägande ger upphov till exponering mot olika former av risk, vilka kan påverka värdet på portföljen samt bolagens möjligheter att lämna utdelning. Nedan beskrivs kortfattat de mest väsentliga riskerna ur ett portföljperspektiv.

Förutsättningar

Den statliga bolagsportföljen är illikvid, vilket innebär att enskilda bolag typiskt sett inte förvärvas eller avyttras för att påverka den samlade portföljrisken. Den statliga bolags- portföljen är också koncentrerad, vilket gör att risker kopp- lade till de största bolagen kan få betydande påverkan på hela portföljens värde liksom på eventuella utdelningar. De tre värdemässigt största bolagen utgör mer än 50 pro- cent av portföljens värde.

Uppföljning och styrning

Styrelsen är ytterst ansvarig för bolagets organisation och förvaltningen av dess angelägenheter, där riskhantering ingår som en integrerad del i det övergripande ansvaret för affärsverksamheten. Respektive styrelse beslutar därmed om finansiella risknivåer och limiter i de statligt ägda bola- gen och hanterar riskerna i sina affärsverksamheter.

Riskhantering är en del av förvaltningsorganisationens verktyg för uppföljning och styrning av de statligt ägda bolagen. Ägarens syn på risk reflekteras i de ekonomiska målen som kontinuerligt följs upp i ägardialoger och i det löpande arbetet. Därutöver identifieras och kartläggs de största riskerna på portföljnivå i samband med den årliga värderingen av bolagen.

Affärsmässiga risker

En affärsmässig risk som kan påverka den statliga bolagsportföljens värde och möjlighet att lämna utdel- ningar är exempelvis försäljning eller uppköp av större verksamhet. Ett konkret exempel på en affärsmässig risk i den statliga bolagsportföljen är den pågående samhällsom- vandlingen i Kiruna och Malmberget. Denna kan påverka LKAB:s värde och möjlighet att lämna utdelningar då det är ett mycket stort åtagande som under många år kommer att påverka LKAB:s resultat och likviditet.

Digitaliseringen öppnar för många nya möjligheter, men den kan även medföra risker för befintliga aktörer då nya affärsmodeller som snabbt får genomslagskraft etableras. Ett exempel på detta är apoteksmarknaden, där statligt ägda Apoteket verkar och där nya e-baserade aktörer ökar konkurrensen och pressar priserna samt erbjuder nya digi- tala tjänster. Därutöver behöver bolag vara vaksamma inför de cybersäkerhetsrisker som kan uppstå i verksam- heten till följd av digitaliseringen.

Finansiella risker

Den statliga bolagsportföljen är även exponerad mot finan- siella risker och då främst för marknadsprisrisker som till exempel pris på el och järnmalm. Ett lågt elpris är positivt för flera statligt ägda bolag, exempelvis Akademiska Hus, Sveaskog och LKAB, men sammantaget har ett lågt elpris en negativ värdepåverkan på bolagsportföljen eftersom det är av stor betydelse för Vattenfalls intäkter. På samma sätt innebär LKAB:s exponering mot järnmalmsprisets fram- tida utveckling en marknadsprisrisk.

SBAB är exponerat mot bolånekundernas förmåga att åter- betala sina lån. En hastig och markant nedgång i bostads- priser i kombination med en lågkonjunktur skulle sannolikt leda till ökade kreditförluster.

Andra finansiella risker är valuta- respektive ränterisk. Valutarisk avser negativ inverkan från ändrade valutakurser på bolagens resultat- och balansräkning. Ränterisk avser risken för negativ inverkan från ändrade räntenivåer på bolagens resultaträkning och kassaflöde.

Legala och regulatoriska risker

Många statligt ägda bolag verkar på mer eller mindre regle- rade marknader. Exempelvis kan nämnas Vattenfall, Telia Company, Swedavia, SBAB, SEK och Svenska Spel. För- ändringar i regelverken kring dessa verksamheter kan få betydande påverkan på dessa bolags, och därmed portföl- jens, värde och förutsättningar att lämna utdelningar.

Flera bolags verksamheter påverkas också i stor utsträck- ning av olika slags tillståndsprocesser, framför allt miljö- tillstånd. I oktober 2021 avvisade Mark- och miljödom- stolen exempelvis LKAB:s samlade tillståndsansökan för den befintliga verksamheten i Kiruna, med hänvisning till brister kopplat till kallelsen vid ett samråd. Beslutet har överklagats.

Ett annat bolag som är exponerat mot diverse tillstånds- processer är Vattenfall. Under kommande år ska bland annat alla vattenkraftverks miljötillstånd prövas i domstol, vilket kan komma att påverka bolagets vattenkraft. Pröv- ningarna av vattenkraftens miljövillkor ska leda till största möjliga nytta för vattenmiljön och till en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel.

40 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021

48

Skr. 2021/22:140 Bilaga

Riskhantering Räkenskaper

Klimatrisker

Klimatförändringarna finns här och nu. Det är därför

viktigt att bolagen med statligt ägande arbetar för identi- fiering, bedömning, hantering och transparent redogörelse för verksamhetens klimatrelaterade finansiella risker och möjligheter, samt arbetar för minskad klimat- och miljöpå- verkan. Samtidigt erbjuder den gröna omställningen möj- ligheter till innovation, ökad export och nya arbetstillfällen.

Omvärldsfaktorer

Bolag med statligt ägande, likt många andra svenska före- tag, kan påverkas negativt av politiska och ekonomiska spänningar i vår omvärld. Detta kan få till följd att förut- sättningarna för att bedriva internationell handel förändras genom införandet av exempelvis tullar eller sanktioner och att kostnader för vissa insatsvaror ökar.

Under 2020–21 har både människor och bolag världen över påverkats kraftigt negativt av spridningen av det nya coronaviruset. De snabba samhällsförändringarna till följd av covid-19 har även påverkat den statliga bolagsportföljen både på kort och lång sikt.

Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari 2022 har medfört ett förändrat säkerhetspolitiskt läge. Förutom det enorma mänskliga lidandet som kriget för med sig kommer följdeffekterna att även påverka näringslivet och bolagen med statligt ägande, bland annat genom kraftigt ökade energipriser och en eventuell ökning av cyberattacker. De störningar i leverantörskedjor som uppenbarade sig under pandemin kommer också sannolikt att bestå eller till och med att förvärras ytterligare av Rysslands invasion av Ukraina.

I december 2021 godkände regeringen utökningen av slutförvaret för låg och medelaktivt avfall och i januari 2022 beviljades tillstånd för slutförvar av använt kärnbränsle. För Vattenfall innebär detta att de olika tillståndsprocesserna inom bolagets kärnkrafts verksamhet nu kan gå vidare. Fotomontage av kärnbränsleförvaret i Forsmark, ovan och under jord.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021 41

49

Skr. 2021/22:140 Bilaga

50

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Bolagsöversikter

Akademiska Hus...............................................	44	SJ ............................................................................	68
Almi .......................................................................	45	SOS Alarm ...........................................................	69
APL, Apotek Produktion & Laboratorier ....	46	Specialfastigheter .............................................	70
Apoteket ..............................................................	47	SSC, Svenska rymdaktiebolaget....................	71
Arlandabanan Infrastructure........................	48	Statens Bostadsomvandling..........................	72
Bilprovningen.....................................................	49	Sveaskog..............................................................	73
Dramaten ............................................................	50
		Svedab..................................................................	74
Green Cargo .......................................................	51
		Svenska Skeppshypotek..................................	75
Göta kanalbolag ................................................	52
		Svenska Spel.......................................................	76
Infranord .............................................................	53
		Svevia....................................................................	77
Jernhusen...........................................................	54
		Swedavia..............................................................	78
Lernia....................................................................	55
		Sweden House...................................................	79
LKAB .....................................................................	56
		Swedfund International...................................	80
Miljömärkning Sverige......................................	58
Operan.................................................................	59	Systembolaget ...................................................	81
Orio.......................................................................	60	Telia Company....................................................	82
PostNord .............................................................	61	Teracom Group..................................................	83
RISE, Research Institutes of Sweden............	62	Vattenfall.............................................................	84
Samhall ................................................................	63	Visit Sweden .......................................................	86
Saminvest...........................................................	64	Voksenåsen ........................................................	87
SAS........................................................................	65	Övriga bolag och verksamheter....................	88
SBAB.....................................................................	66	Avvecklade bolag
SEK, Svensk Exportkredit ................................	67	och bolag under avveckling............................	89

Bild: I april 2021 öppnade AstaZero världens längsta inomhusbana för provning av aktiva säkerhetssystem och självkörande teknologier för alla typer av fordon. Testbädden AstaZero är världens första fullskaliga oberoende test och demonstrationsmiljö för framtida trafiksäkerhet och ägs gemensamt av RISE och Chalmers.

51

Skr. 2021/22:140 Bilaga

Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö

Akademiska Hus Aktiebolag äger, utvecklar och förvaltar fastigheter för universitet och högskolor med huvudfokus på utbildnings- och forskningsverksamhet samt studentbo- städer. Bolaget spelar en viktig roll för målet att stärka Sverige som kunskapsnation. Som ett ledande fastighetsbolag i framkant bidrar Akademiska Hus också till en hållbar utveck- ling inom samhällsbyggnadssektorn.

Ordf: Anitra Steen

Vd: Caroline Arehult

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2022/2023 Ordf: Anitra Steen Led: Peter Gudmundson, Christer Nerlich, Erik Sandstedt och Örjan Wikforss. Nyval av Mariette Hilmersson, Mariell

Viktiga händelser 2021

• Solid fastighetsmarknad lade grun den för ett starkt resultat med ökande fastighetsvärden.

• Nytt framåtlutat mål om klimat neutralitet 2035.

• Fortsatt satsning på digitalisering av fastighetsbeståndet.

• Caroline Arehult tillträder som ny vd.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Avkastning på operativt kapital ska uppgå till minst 6,0 procent. Avkastningen uppgick under 2021 till 18,7 procent framför allt drivet av oreali- serade värdeförändringar avseende fast- igheter vilket har påverkat det redovisade resultatet positivt. Målet överskreds där- med.

• Kapitalstruktur: Soliditet 35–45 pro- cent. Soliditeten steg jämfört med års- skiftet 2020 och uppgår till 49,6 procent, viket är över målnivån.

• Utdelning: 40–70 procent av årets resul- tat efter skatt efter återläggning av värde- förändringar och därtill hörande upp- skjuten skatt. Ordinarie utdelning enligt policy uppgick till 70 procent av det utdelningsgrundande resultatet.

Mål för hållbart värdeskapande

• Kund: År 2021 ska Nöjd Kund Index (NKI) uppgå till 70 procent. Årets NKI-undersökning gav ett resultat på 67; i linje med föregående år men en väsent- lig ökning jämfört med de senaste åren då utfallet varit strax över 60.

• Medarbetare: År 2021 ska prestationsin- dex (AHPI) uppgå till 77 samt måttet för olycksfri arbetsplats (ELTAR) inte över- stiga 2. AHPI uppgick till 80 (79) vilket överstigertiger årsmålet på 77. ELTAR uppgick till 2,8 (2,5), vilket innebär att årsmålet på <2 inte uppnåddes.

• Ekonomi: Bolaget ska leverera på äga- rens ekonomiska mål.

• Fastighet: Bolaget ska minska mängden köpt energi med 50 procent från 2000 till 2025. Utfallet vid årets utgång är –41 procent, vilket är samma nivå som vid utgången av 2020. Mängden inköpt energi minskade med 3,1 (3,1) procent på rullande 36 månader vilket inte mötte årsmålet på –4,1 procent.

• Utveckling: Andelen innovationsprojekt som har drivits i samverkan med bolagets kunder ska uppgå till 70 procent 2021 och bolaget ska ha byggt 1 700 student- boenden. Innovation i samverkan upp- gick till 74 (63) procent. Antalet student- boenden uppgick till 1 640 (1 163), vilket understiger årsmålet på 1 700.

• Förutom dessa mål antog Akademiska Hus styrelse under 2021 en ny klimat- och energistrategi med tillhörande mål och delmål i syfte att reducera verksam- hetens totala klimatpåverkan.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Juhlin och Håkan Stenström vid stämman 2022, Britta Burreau avgick under 2021 och Svante Hagman samt Robin Teigland vid årsstämman 2022 Arb rep: Sofi Sonesson, Josef Mård Rev: Helena Ehrenborg (PwC)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 359 (345) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 174 (167) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal		år 2021	år 2020
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning		6 679	6 418
Värdeförändringar		12 862	2 949
Rörelseresultat		17 448	7 334
Resultat före skatt		16 997	6 869
Nettovinst		13 790	5 440
- varav hänförbart till minoritet		0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning		125 182	112 976
Anläggningstillgångar		118 928	107 209
Eget kapital		62 103	50 292
- varav minoritet		0	0
Nettoskuld		33 439	35 468
Operativt kapital		95 542	85 760
Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %		261,3	114,3
Avkastning eget kapital, %		24,0	11,1
Avkastning operativt kapital, %		18,7	9,0
Nettoskuldsättningsgrad, ggr		0,5	0,7
Soliditet, %		49,6	44,5
Bruttoinvesteringar, mnkr		2 475	4 974
Anslag, mnkr		0	0
Utdelning, mnkr		2484	2142
Klimatavtryck	Scope 1	1 061	1 662
tCO2e	Scope 2	20 387	20 119
Sjukfrånvaro, %		4,1	3,6
Antal anställda i medeltal		528	523
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
Bestyrkt GRIrapport		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja
Bolaget har satt klimatmål		Ja

Ekonomiska mål och uppföljning

Lönsamhet								Kapitalstruktur							Utdelning
Rop, %								Soliditet, %							%
20								50	43,3			44,5	44,5	49,6	100
16							18,7	40			45,8				80				70	70	70
12								30							60		60	60
8					10,3	9		20							40
4	5,9			5,5				10							20
0								0							0
	2017			2018	2019	2020	2021		2017		2018	2019	2020	2021			2017	2018	2019	2020	2021
		Mål: ≥6%								Mål: 35–45%						Mål: 40–70%
			Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman

44 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021

Könsfördelning, %
35	65	50	50	38	63	Kvinnor
						Män
Anställda		Ledning		Styrelse a)

a) Valda för 2022/2023

52

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter

Almi Företagspartner Aktiebolag, Almi, ska, som ett komplement till den privata markna-

Ordf: Monica Caneman

Vd: Britta Burreau

den, medverka till att utveckla och finansiera små och medelstora företag. Almis verksam-

Statens ägarandel: 100%

het omfattar lån, affärsutveckling och riskkapital via dotterbolaget Almi Invest. Syftet med

Styrelse och revisorer valda för 2022/2023

Almis verksamhet är att stärka det svenska näringslivets utveckling och verka för en hållbar

Ordf: Monica Caneman Led: Petter Arneback,

tillväxt. Verksamheten ska i huvudsak riktas till företagare och företag med lönsamhets-

Ulrika Geeraedts, Hanna Lagercrantz, Pia

och tillväxtpotential. Lånefonden uppgår till 8,4 miljarder kronor. Riskkapitalverksam-

Sandvik, Jan Sinclair och Emad Zand. Nyval av

heten finansieras huvudsakligen genom förvaltade fonder på totalt närmare 3,2 miljarder

Marie Osberg och Tomas Théren vid stämman

kronor. Verksamheten ska finnas tillgänglig i hela landet men utbudet kan variera beroende

2022, Jacob Dalborg och Anna Söderblom avgick

på regionala förutsättningar.

Arb rep: Matilda Lembke, Sebastian van den

Bergen Arb suppl: Linda Elfving, Karl Grudén

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

Rev: Henrik Nilsson (Deloitte)

Viktiga händelser 2021

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

•

Almi ska verka för en hållbar tillväxt.

408 (400) tkr. Arvode till stämmovald ledamot

• Volymerna har påverkats väsentligt

Företag som fått en insats från Almi i

uppgår till 203 (200) tkr. Arvode utgår inte till

av pandemins effekter på företagen.

form av lån, riskkapital eller affärsut-

ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

• Antalet utbetalda lån under året upp

veckling följs upp fyra år efter insatsen.

gick till 3 410 (5 158) lån om totalt 2 199

•

Almis verksamhet ska i huvudsak riktas

Nyckeltal

år 2021

år 2020

(3 166) mnkr.

mot företag med potential för hållbar till-

Resultaträkning, mnkr

• Almi Invest investerade totalt 437

växt som inte får behovet av finansiering

Nettoomsättning

1 093

1 107

(316) mnkr i 137 (130) befintliga och

och affärsutveckling tillgodosett av

Rörelseresultat

199

29

55 (45) nya portföljbolag.

marknadens privata aktörer. De strategier

Resultat före skatt

221

82

• Inom affärsutveckling har det genom

Almi använder för att säkerställa ett

Nettovinst

221

82

förts 12 683 (11 507) insatser.

marknadskompletterande agerande

- varav hänförbart till minoritet

3

19

handlar i första hand om att utvärdera

Mål och uppföljning

och bedöma behov av och förutsätt-

Balansräkning, mnkr

ningar för marknadskompletterande

Balansomslutning

12 904

12 493

Ekonomiska mål

verksamhet. Kunderbjudanden för att

Anläggningstillgångar

7 326

7 221

• Lönsamhet: Koncernens resultat efter

täcka behovet identifieras och utvecklas

Eget kapital

11 301

11 080

finansiella poster ska vara positivt.

alternativt anpassas.

- varav minoritet

230

227

Utfall: 221 (82) miljoner kronor 2021.

•

Almis verksamhet ska drivas med särskilt

Nettoskuld

11 394

11 230

• Kapitalstruktur: Soliditeten ska överstiga

fokus på företag i tidiga skeden, antingen

Operativt kapital

93

150

70 procent (koncern). Utfall: 88 (89) pro-

i termer av livscykel eller expansions-

Övriga nyckeltal

cent.

faser, samt på företagare som är kvinnor

Rörelsemarginal, %

18,2

2,6

eller har utländsk bakgrund. Mätningen

Mål för hållbart värdeskapande

Avkastning eget kapital, %

2,0

0,9

baseras på den högst rankade företags-

Avkastning operativt kapital, %

163,6

17,0

• Hållbar tillväxt i små och medelstora

ledaren, oftast vd, i de kund- eller port-

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

1,0

1,0

företag. Genom finansierings- och

följföretag som fått en insats under verk-

Soliditet, %

87,6

88,7

affärsutvecklingsinsatser bidrar Almi

samhetsåret 2021.

Bruttoinvesteringar, mnkr

2 631

3 501

till hållbar omställning av näringslivet.

•

Enligt Almis ägaranvisning (fastställd på

Anslag, mnkr

279

319

• Hållbart Almi – Almi som arbetsplats

bolagsstämma i april 2022) är målet att

Utdelning, mnkr

0

0

präglas av mångfald, jämställdhet och

tillväxten avseende nettoomsättning,

Klimatavtryck

Scope 1

5

8

inkluderande ledar- och medarbetarskap.

tredje året efter insatsåret, totalt ska ha

tCO2e

Scope 2

Almi attraherar och utvecklar medar-

ökat mer än 70 procent för lånekunder

Sjukfrånvaro, %

1,9

2,6

betare med rätt kompetens.

och över 100 procent för riskkapitalkun-

Antal anställda i medeltal

540

514

• Hållbar affärsetik internt och i kundrela-

der. Andelen kvinnor som bolaget når ut

tioner för att motverka att insatser riktas

till ska långsiktigt uppgå till 40–60 pro-

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

till företag som bedriver olaglig, oetisk

cent och andelen personer med utländsk

Bestyrkt GRIrapport

Ja

eller bedräglig verksamhet, genom hög

bakgrund ska långsiktigt spegla den

Redovisar enligt IFRS

Nej

kunskap och starka kontrollfunktioner.

svenska befolkningen.

Bolaget har satt klimatmål

Nej

Ekonomiska mål och uppföljning

Lönsamhet

Kapitalstruktur

EBT, mnkr

Soliditet, %

300

241,3

100

87,6

88,1

86

88,7

87,6

220,8

80

200

Könsfördelning, %

60

100

117,7

73,8

40

81,7

20

53

47

57

43

56

44

Kvinnor

0

0

2017

2018

2019

2020

2021

2017

2018

2019

2020

2021

Män

Anställda

Ledning

Styrelse a)

Mål: >0 mnkr

Mål: >70%

a) Valda för 2022/2023

Utfall

Nytt mål antaget av bolagsstämman

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021 45

53

Skr. 2021/22:140 Bilaga

Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö

Apotek Produktion & Laboratorier AB, APL, utvecklar, tillverkar och tillhandahåller extemporeläkemedel och lagerberedningar. APL levererar extemporeläkemedel till alla apoteksaktörer på öppenvårdsmarknaden och till slutenvården på likvärdiga och icke diskriminerande villkor. Inom svensk hälso- och sjukvård finns ett stort fokus på individ- anpassad vård och läkemedelsbehandling. Individanpassade extemporeläkemedel är ett viktigt komplement till läkemedel tillhandahållna av läkemedelsindustrin.

Ordf: Kjell Johansson

Vd: Erik Haeffler

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2022/2023 Ordf: Nyval av Kjell Johanssona) vid stämman 2022, Johan Assarsson avgick Led: Lotta Medelius Bredhe, Göran Stiernstedt och Malin Sandquist. Nyval av Helena Jansson vid stämman 2022, Agneta Edberg avgick

Viktiga händelser 2021

• Utredningen om hälso och sjukvår dens beredskap föreslår i sitt delbe tänkande att APL får ett utökat sam hällsuppdrag att bedriva verksamhet i fredstida kriser och krig.

• Enligt tidigare beslutad strategiplan har APL under 2021 och början på

2022 avvecklat de beredningstjänster på sjukhus som utförts åt Region Halland och Västra Götaland.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Räntabilitet på eget kapital överstigande 8 procent per år. Räntabiliteten på eget kapital är fortsatt svag och uppgick till 6 procent.

• Kapitalstruktur: Soliditet 40–50 pro- cent. Soliditeten stärktes tack vare ett positivt resultat och uppgick till 39 procent.

• Utdelning: Minst 50 procent av årets resultat efter skatt, med beaktande av kapitalstrukturmål och genomförandet av koncernens strategi/investeringsbe- hov. Ingen utdelning lämnades för 2021.

Målen är långsiktiga och ska utvärderas under en konjunkturcykel, cirka fem till sju år. Under den senaste sjuårsperioden har ägarens mål inte uppnåtts.

Mål för hållbart värdeskapande

• Minska indirekta koldioxidutsläppen. Utfall: Ökat utsläpp med 118 procent på grund av ökade emissionsfaktorer från fjärrvärmeverken. Utsläpp via tjänste- resor har ökat med 14 procent sedan

Ekonomiska mål och uppföljning

föregående år men ligger fortsatt lågt på grund av pandemieffekten.

• Inga (0) kritiska avvikelser inom SHM (säkerhet/hälsa/miljö). Utfall: 0.

• Inga fall av diskriminering (nolltolerans). APL ska vara en jämlik arbetsplats och ingen form av diskriminering eller tra- kasserier ska förekomma. Utfall: 0 fall.

• Minska antal riskleverantörer där mänsk- liga rättigheter inte upprätthålls. Utfall: Cirka 3,6 procent av riskleverantörer har inte signerat bolagets Code of Conduct (uppförandekod).

Samhällsuppdrag

APL ska:

• i nära samarbete med specialister och förskrivare, myndigheter och andra intressenter utveckla och tillhandahålla ett medicinskt ändamålsenligt och kvali- tetssäkrat sortiment av extemporeläke- medel och lagerberedningar;

• erbjuda extemporeläkemedel och lager- beredningar på likvärdiga och icke- diskriminerande villkor till samtliga aktörer som ansvarar för läkemedels- försörjning till öppen- och slutenvården. Bolaget ansvarar därvid särskilt för att tillverka och leverera extemporeläke- medel och lagerberedningar på förfrågan från öppenvårdsapotek;

• säkerställa att information om extem- poreläkemedel och lagerberedningar finns lättillgänglig, att beställningsruti- ner är enkla och användarvänliga samt att leverans av extemporeläkemedel och lagerberedningar sker på ett effektivt sätt enligt överenskomna leveranstider.

APL har inget fastställt uppdragsmål.

Arb rep: Susann Danielsson Arb suppl: Hanna

Enwald Rev: Ingrid Hornberg Román (KPMG) Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

285 (272) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 142 (136) tkr.

a) Tidigare ledamot.

Nyckeltal		år 2021	år 2020
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning		1 509	1 448
Rörelseresultat		20	41
Resultat före skatt		17	44
Nettovinst		17	44
- varav hänförbart till minoritet		0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning		769	800
Anläggningstillgångar		459	449
Eget kapital		303	286
- varav minoritet		0	0
Nettoskuld		278	325
Operativt kapital		581	611
Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %		1,3	2,8
Avkastning eget kapital, %		5,8	19,0
Avkastning operativt kapital, %		3,4	7,0
Nettoskuldsättningsgrad, ggr		0,9	1,1
Soliditet, %		39,4	35,8
Bruttoinvesteringar, mnkr		45	90
Anslag, mnkr		0	0
Utdelning, mnkr		0	0
Klimatavtryck	Scope 1	0	0
tCO2e	Scope 2	140	71
Sjukfrånvaro, %		6,6	6,3
Antal anställda i medeltal		506	489
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
Bestyrkt GRIrapport		Ja
Redovisar enligt IFRS		Nej
Bolaget har satt klimatmål		Nejb)

b) I en process att sätta mål.

	Lönsamhet								Kapitalstruktur							Utdelning
	Re, %								Soliditet, %							%
10								5,8	50							100
0									40					35,8	39,4	80
		-12,3
-10							-19
-20									30	27,2			24,4			60
-30									20			15,8				40
-40									10							20
-50					-52,2													0	0	0	0	0
-60 2017						-56,7			0							0
					2018	2019	2020	2021
										2017		2018	2019	2020	2021			2017	2018	2019	2020	2021
			Mål: >8%								Mål: 40–50%						Mål: ≥50%
				Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman

46 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021

Könsfördelning, %

63 37 42 58 60 40

 Kvinnor

 Män

Anställda Ledning Styrelse c)

c) Valda för 2022/2023

54

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter

Apoteket AB erbjuder läkemedel, apoteksprodukter och hälsotjänster som bidrar till ett liv i hälsa. Apoteket verkar på en konkurrensutsatt marknad på affärsmässiga grunder. Verk- samheten ska bedrivas på sådant sätt att en god läkemedelsförsörjning i Sverige främjas. På marknaden för öppenvårdsapotek tillhandahåller bolaget, genom cirka 400 apotek i landet, receptbelagda och receptfria läkemedel, handelsvaror, hälsotjänster samt informa- tion och rådgivning till privatpersoner. Bolaget har även en väl utbyggd e-handel samt bedriver ombudsverksamhet. Apoteket spelar även en viktig roll med sin verksamhet för dosförpackade läkemedel. På vårdmarknaden erbjuder Apoteket regioner, kommuner och privata företag läkemedelsförsörjning, drift av sjukhusapotek och farmaceutiska tjänster.

Ordf: Ingrid Bonde

Vd: Rasmus Nerman

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2022/2023 Ordf: Ingrid Bonde Led: Barbro Fridén,

Pia Gideon, Lars Nilsson, Erik Sandstedt och

Per Uebel Arb rep: Tiina Declercq, Katarina Rabe

Arb suppl: Hanna NilssonSvensson, BrittMarie

Brink Rev: Camilla Samuelsson (PwC)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 430 (397) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 202 (188) tkr. Arvode utgår inte till

Viktiga händelser 2021

• Informationskampanj på alla apotek för ökad vaccinering mot covid19.

• Investerar i ett automatiserat logistik center för ehandeln.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Rörelsemarginalen ska långsiktigt uppgå till minst 3 procent. Rörelsemarginalen ökade till 2,3 procent (2,0), främst som en följd av ikraftträdan- det av ett nytt avtal avseende dosförpack- ade läkemedel, högre tjänsteförsäljning samt kostnadsreducerande aktiviteter.

• Kapitalstruktur: Pensionsjusterad soliditet på 35–45 procent. Vid årsskiftet 2021/22 var soliditeten 50 (48) procent.

• Utdelning: 40–60 procent av årets resultat justerat för resultat och skatt hänförlig till pensionstillgångar och pen- sionsförpliktelser. Förslaget till årsstäm- man 2022 innebar att 60 procent av det pensionsjusterade nettoresultatet delades ut vilket motsvarade 199 miljoner kronor. Därtill föreslogs en utdelning utöver policy på 250 miljoner kronor.

Mål för hållbart värdeskapande

Apoteket har under året antagit en ny strategi med tre fokusområden:

• Hälsosamma människor: Hälsoindex ska på lång sikt uppgå till minst 80. För 2021 uppgick index till 67, vilket var något under årsmålet på 69. Apoteket har som mål att öka användandet av EES

Ekonomiska mål och uppföljning

(Elektroniskt expertstöd) i kundmötet. Det långsiktiga målet är 80 procent. Under 2021 användes EES i 65 procent av kundmötena, vilket överskred årsmålet på 50 procent. Apotekets långsiktiga mål är att 200 000 vaccinationer årligen ska genomföras på bolagets hälsorum. Ut- fallet 2021 var cirka 100 000 (inkluderar ej covid-19-vaccinationer).

• Hälsosam planet: Apoteket målsätter hur många kunder som utnyttjar bolagets miljöbonus vilken erhålls när överblivna läkemedel lämnas in. Målet är att den utnyttjade bonusen ska öka med 4 pro- cent årligen. Utfallet 2021 blev 6,2 pro- cent. Apotekets långsiktiga målsättning är 100 procent fossilfria varutransporter. Målet för 2021 var 50 procent vilket överskreds med utfallet 52 (48) procent.

• Hälsosamt företagande: Målet är att öka andelen egenvårdsleverantörer som accepterat bolagets uppförandekod. Det långsiktiga målet är 100 procent. Utfallet 2021 blev 97 (96) procent. Bolaget strä- var efter att ha en så låg sjukfrånvaro som möjligt. 2022 är målet 5,4 procent. Under 2021 var sjukfrånvaron 5,8 (6,2) procent.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag. Bolaget har ett uppdrag att enligt ägaranvis-

ningen behålla befintliga apoteksombud i

den utsträckning som behövs för att upprätt- hålla en god läkemedelsförsörjning på den ort ombudet är verksamt. Apoteket hade vid årsskiftet 593 apoteksombud runt om i Sverige.

ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal		år 2021	år 2020
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning		19 784	19 536
Rörelseresultat		437	367
Resultat före skatt		455	377
Nettovinst		356	285
- varav hänförbart till minoritet		0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning		11 989	9 028
Anläggningstillgångar		6 909	4 546
Eget kapital		7 559	5 294
- varav minoritet		0	0
Nettoskuld		510	3
Operativt kapital		7 049	5 297
Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %		2,3	2,0
Avkastning eget kapital, %		11,0	10,2
Avkastning operativt kapital, %		7,1	6,8
Nettoskuldsättningsgrad, ggr		0,1	0,0
Soliditet, %		50,0	48,0
Bruttoinvesteringar, mnkr		154	242
Anslag, mnkr		0	0
Utdelning, mnkr		449	0
Klimatavtryck	Scope 1	155	240
tCO2e	Scope 2	2 536	2 587
Sjukfrånvaro, %		5,8	6,2
Antal anställda i medeltal		2 729	2 835
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
Bestyrkt GRIrapport		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja
Bolaget har satt klimatmål		Ja

Lönsamhet									Kapitalstruktur							Utdelning
Rörelsemarginal, %									Soliditet, %						%
10								80							150							135
8								60					48	50	120
															90
6
								40		39	39	39
4	3,4														60			59	59
								20
2				2,5	1,8	2	2,3								30
																				0	0
0									0							0
	2017			2018	2019	2020	2021
										2017	2018	2019	2020	2021			2017		2018	2019	2020	2021
		Mål: ≥3%								Mål: 35–45%								Mål: 40–60%
			Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman

Könsfördelning, %

17

8350 50 50 50

 Kvinnor

 Män

Anställda Ledning Styrelse a)

a) Valda för 2022/2023

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021 47

55

Skr. 2021/22:140 Bilaga

Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö

Arlandabanan Infrastructure AB, AIAB, äger och förvaltar Arlandabanan samt upplåter banan och vissa rättigheter för driften av snabbtågspendeln (Arlanda Express) mellan Arlanda flygplats och Stockholm Central. AIAB förvaltar avtal som rör Arlandabanan och svarar för att statens rättigheter och skyldigheter enligt avtalen efterlevs. Bolagets avtalspart är A-Train AB och avtalet utgör en koncession. A-Train AB driver Arlanda Express och är samtidigt infrastrukturförvaltare och svarar för alla skyldigheter detta medför. Avtalen ger A-Train AB rätt att utnyttja AIAB:s trafikeringsrätt på det statliga järnvägsnätet samt nyttjanderätten till Arlandabanan och tillhörande stationer. Nyttjande- rätten innebär också en, under vissa förutsättningar, skyldighet att upplåta banan och stationen på Arlanda flygplats till andra järnvägsföretag.

Ordf: Jan Olson

Vd: Ulf Lundin

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2022/2023 Ordf: Jan Olson Led: Britta Dalunde och Malin Sundvall. Nyval av Erik Mattsson vid stämman 2022, Lars Erik Fredriksson avgick

Rev: Jenny Jansson (KPMG)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 145 (145) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 72 (72) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Viktiga händelser 2021

• Antalet tågresenärer har minskat med 69 procent sedan 2019 till följd av pandemin.

• Tågets marknadsandel minskade från 28 till 24 procent, mätt som antal passagerare i förhållande till antalet flygpassagerare på Arlanda flygplats.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Bolaget saknar ekonomiska mål.

Mål för hållbart värdeskapande

• Öka nyttjandet: 8 miljoner resor per år 2040, 1,8 miljoner resor 2021. Utfallet 2021 ligger på grund av pandemin fortsatt långt under målet.

• Ekonomiska åtaganden och resultat: Återbetala 1,9 miljarder kronor i villkors- lån. Royaltybetalningarna beräknas till 4,0–7,5 miljarder kronor fram till 2050 beroende på hur flygtrafiken återhämtar sig efter pandemin. Utfall: Erhållen royalty 2021 uppgick till 15,6 miljoner kronor.

• Minska utsläppen av växthusgaser:

–182 000 ton netto till 2040. Utfall: Växt- husgaser –114 166 ton netto till och med 2021.

• Bättre mångfald och jämställdhet: Mer än

40 procent av vardera könet. Utfall: Andel kvinnor i berörda bolagsstyrelser var 35 procent.

• Påverkan på våra grannar: Översikts-

och detaljplaner. Utfall: Vissa förslag till bygglov och nya detaljplaner uppfyller inte AIAB:s krav trots påpekanden i tidiga samråd. Andra förslag är väl förenliga med AIAB:s krav.

• Motverka korruption: Noll korruption.

Utfall: Noll korruption.

• Konkurrens under vissa villkor: Konkur-

rensneutralt. Utfall: Noll ärenden anmälda avseende konkurrens.

• Följa lagar och regler: Olika skyldigheter.

Utfall: Inga regelöverträdelser.

• Kundernas hälsa och säkerhet: Noll

omkomna/skadade. Utfall: Målet är inte uppnått. Arlanda Express har kört på två personer. Personpåkörningarna resulterade i att två personer avled. Inga resenärer och ingen arbetstagare har dödats eller skadats allvarligt under 2021.

• Nöjda kunder: 100 procent nöjda kunder.

Utfall: Ingen mätning är gjord under 2021 på grund av pandemin. Punktligheten har försämrats under 2021.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Nyckeltal		år 2021	år 2020
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning		58	58
Rörelseresultat		14	12
Resultat före skatt		20	19
Nettovinst		16	15
- varav hänförbart till minoritet		0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning		1 793	1 822
Anläggningstillgångar		1 766	1 734
Eget kapital		47	31
- varav minoritet		0	0
Nettoskuld		695	690
Operativt kapital		648	659
Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %		24,3	21,4
Avkastning eget kapital, %		40,4	62,8
Avkastning operativt kapital, %		2,2	1,9
Nettoskuldsättningsgrad, ggr		14,8	22,2
Soliditet, %		2,6	1,7
Bruttoinvesteringar, mnkr		69	32
Anslag, mnkr		0	0
Utdelning, mnkr		0	0
Klimatavtryck	Scope 1
tCO2e	Scope 2
Sjukfrånvaro, %
Antal anställda i medeltal		0	0
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
Bestyrkt GRIrapport		Ja
Redovisar enligt IFRS		Nej
Bolaget har satt klimatmål		Ja

Könsfördelning, %

50 50

 Kvinnor

 Män

Styrelse a)

a) Valda för 2022/2023

48 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021

56

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter

Aktiebolaget Svensk Bilprovning, Bilprovningen, erbjuder rådgivning och kontroll av motorfordons trafiksäkerhet, miljöpåverkan och driftsekonomi. Bilprovningen bedriver sedan 2013 en affärsmässig verksamhet på en avreglerad marknad. Med 99 stationer och 559 medarbetare är Bilprovningen Sveriges ledande aktör för besiktning av motordrivna fordon och den enda aktören på marknaden med ett rikstäckande stationsnät. Bilprovningen är den aktör på marknaden med bäst tillgänglighet vad gäller öppettider och erbjuder även drop-in. Under 2021 utförde Bilprovningen cirka 1,3 miljoner besiktningar.

Ordf: Andrea	Vd: Andreas Myhrman
Gisle Joosen

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2022/2023 Ordf: Nyval av Andrea Gisle Joosen vid stämman 2022, Karin Strömberg avgick Led: Johan Ekesiöö, Lars Erik Fredriksson, Lena Larsson, Gunnar Malm, Ludvig Nauckhoff och Anna Ullman Sersé Arb rep: Bengt Lindblom, Joakim

Viktiga händelser 2021

• Bilprovningen redovisade ett förbätt rat ekonomiskt resultat och är fort satt marknadsledande med en mark nadsandel om 26 procent.

• Besiktningsvolymerna stabiliserades

2021 efter att en tillfällig EUförord ning 2020 påverkade omsättningen negativt. Den infördes till följd av pan demin och innebar att tidpunkten för fordonsbesiktningen kunde förskju tas med upp till sju månader.

• Under året öppnades nya anlägg ningar i Ljungsbro, Älta, Norrköping,

Malmö, Kalmar och på Ekerö. Dess utom genomfördes ometableringar i

Umeå, Karlstad och Järfälla. Bilprov ningen valde också att upphöra med två föråldrade mobila stationer.

• I undersökningen Sustainable Brand Index utsågs Bilprovningen till Sveri ges mest hållbara besiktningsföretag för elfte året i rad.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Rörelsemarginal på minst

8 procent. Bolagets rörelsemarginal upp- gick för verksamhetsåret 2021 till 13,7 procent.

• Kapitalstruktur: Soliditet 30–40 pro- cent. Soliditeten uppgick till 55 procent vid utgången av 2021.

• Utdelning: Minst 80 procent av årets resultat efter skatt. Utdelningen för verk- samhetsåret 2021 uppgår till 71 miljoner kronor vilket motsvarar 100 procent av årets resultat.

Nya ekonomiska mål fastställdes av ägaren på årsstämman i april 2022.

Mål för hållbart värdeskapande

• Ökad trafiksäkerhet: Bilprovningens bidrag till ökad trafiksäkerhet ska uppgå till 77 procent. Utfall: 77 procent.

• Attraktiv arbetsgivare: Personalomsätt- ning högst 12 procent, andel kvinnor anställda på station som lägst 14,5 pro- cent, andelen medarbetare med utländsk bakgrund som lägst 17 procent och andel godkända certifieringar minst 90 procent.

Utfall: Personalomsättning 18,7 (12,0) procent, kvinnliga anställda på station 14,7 (13,7) procent, utländsk bakgrund 17,1 (16,2) procent och andel godkända certifieringar 92 (93) procent.

• Minskad miljöpåverkan: Klimatpåverkan minskas med 80 procent (2006–2030), förnyelsebar el ska uppgå till 100 procent varav minst 70 procent sol, vind eller annan nybyggd förnybar el. Fossilfria transporter och fossiloberoende fordons- flotta – 100 procent miljöbilar, varav minst 25 procent fossiloberoende. Utfall: Minskning av klimatpåverkan 79 procent, förnyelsebar el uppgår till 100 procent varav 70 procent nybyggd sol/vindkraft. 97 procent miljöbilar varav 74 procent fossiloberoende.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Rönnlund Arb suppl: Malin Lindahl

Rev: Daniel Wassberg (Deloitte)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 233 (215) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 109 (102) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal		år2021	år2020
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning		713	653
Rörelseresultat		97	84
Resultat före skatt		88	75
Nettovinst		71	58
- varav hänförbart till minoritet		0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning		321	281
Anläggningstillgångar		79	49
Eget kapital		117	103
- varav minoritet		0	0
Nettoskuld		0	0
Operativt kapital		117	103
Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %		13,7	12,9
Avkastning eget kapital, %		43,0	44,1
Avkastning operativt kapital, %		88,6	100,8
Nettoskuldsättningsgrad, ggr		0,0	0,0
Soliditet, %		55,1	55,3
Bruttoinvesteringar, mnkr		45	11
Anslag, mnkr		0	0
Utdelning, mnkr		71	58
Klimatavtryck	Scope 1	143	146
tCO2e	Scope 2	917	935
Sjukfrånvaro, %		6,6	5,9
Antal anställda i medeltal		539	527
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
Bestyrkt GRIrapport		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja	(RFR 2)
Bolaget har satt klimatmål		Ja

Ekonomiska mål och uppföljning

Lönsamhet								Kapitalstruktur							Utdelning
Rörelsemarginal, %								Soliditet, %						%
15						12,9		100						350					323
							13,7
12								80						280
9								60	49,8	45,3	40	55,3	55,1	210
6	7,3							40						140							100
																		100		143		100
3				2,6	3,7			20						70
0								0							0
	2017			2018	2019	2020	2021		2017	2018	2019	2020	2021				2017		2018	2019	2020	2021
		Mål: ≥8%							Mål: 30–40%							Mål: ≥80%
			Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman

Könsfördelning, %

16

84 33 67 43 57

 Kvinnor

 Män

Anställda Ledning Styrelse a)

a) Valda för 2022/2023

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021 49

57

Skr. 2021/22:140 Bilaga

Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö

Kungliga Dramatiska teatern Aktiebolag, Dramaten, är Sveriges nationalscen för talteater.

Ordf: Raoul Grünthal

Vd: Maria Groop Russel

Statens ägarandel: 100%

Viktiga händelser 2021

• Deltagarbegränsningar för allmänna sammankomster och offentliga till ställningar, för att förhindra spridning av sjukdomen covid19 enligt begräns ningsförordningen (2021:8), har under större delen av 2021 kraftigt påverkat

Dramatens möjlighet att bedriva verk samhet.

• Dramaten har under de månader som restriktionerna varit som mest omfattande tillgängliggjort produk tioner och föreställningar via digitala kanaler och därigenom även fortsatt utvecklat och upprätthållit det inter nationella utbytet.

• I samarbete med Statens fastighets verk har en rad olika tillgänglighets satsningar genomförts under året, både för publik och medarbetare. Stora scenen har också fått ett nytt modernt övermaskineri.

• Det gemensamma arbetet med

Operan om etablering av nytt produk tionscenter i Flemingsberg har fort satt inför inflyttning 2024.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Dramatens mål är att bolagets egna kapital över tid ska uppgå till 28 miljoner kronor i genomsnitt under en löpande femårs- period, samt att det aldrig ska understiga 20 miljoner kronor. Med ett positivt resultat om 4,6 (5,2) miljoner kronor uppgår det egna kapitalet till 31,6 (27,1) miljoner kronor.

Mål för hållbart värdeskapande

• Utveckling och engagemang – teater- konst med genomslag. Dramaten värnar teaterkonsten och skapar nya former. Antal klassiska verk uppgick till 3 (5) och moderna verk till 17 (13), av dessa var 10

(12) respektive 10 (6) svenska och inter- nationella verk. Nya produktioner: 15

(10).Dramaten skapar samhällsengage- mang och utveckling; bl.a. genom aktivi- teter som publiksamtal. Under året har

8 (9) projekt och aktiviteter genomförts.

• Tillgänglighet och mångfald – teater för hela Sverige. Dramaten arbetar aktivt med repertoarval och andra aktiviteter för nya publikgrupper. Egna produktio- ner för barn och unga; antal: 6 (6); antal förställningar: 229 (79); antal besökare: 16 007 (7 967).

• Hållbar arbetsplats – medarbetare och produktionssätt. Medarbetares hälsa och säkerhet, Kompetensutveckling, Mång- fald, jämställdhet och ickediskriminering på arbetsplatsen.

• Miljö och klimat – ekologiskt avtryck. En ny klimat- och miljöpolicy har formu- lerats och fastställts.

Samhällsuppdrag

• Dramaten ska vara den i Sverige ledande institutionen inom teaterns område och som nationalscen stå på högsta nivå vad gäller utveckling, förnyelse, konstnärlig kvalitet samt hantverksskicklighet i ateljéer och verkstäder: Dramaten håller hög konstnärlig kvalitet med en varierad repertoar som uppvisar både bredd och spets, nyskrivet och klassiskt. Hantverks- skickligheten i Dramatens ateljéer och verkstäder håller hög klass och bidrar till utveckling inom området.

• Dramaten ska verka i ett internationellt teater- och kultursammanhang och ini- tiera samarbeten samt främja interkul- turellt utbyte. Dramaten ska vårda och främja det svenska språket och nationella kulturarvet inom teaterns område: Ett internationellt utbyte sker bland annat genom gästspel och turnéer och där Bergmanfestivalen utgör ett viktigt inslag. Genom att framföra och bearbeta klassiska och moderna verk har Dramaten fortlöpande arbetat med att vårda och utveckla det svenska språket och kulturarvet.

Styrelse och revisorer valda för 2022/2023 Ordf: Nyval av Raoul Grünthala) vid stämman 2022, Ulrika Årehed Kågström avgick Led: Jesús Azpeitia Seron, Maria Eka, Aris Fioretos, Angelica Hadzikostas och Biljana Pehrsson. Nyval av Mads Thygesen vid stämman 2022, Tasso Stafilidis avgick Arb rep: Jens Thiman, Hulda Lind Johannsdottir Arb suppl: Lena Endre, Anne Charlotte Reinhold Rev: Jennifer RockBaley (EY)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

90 (82,5) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 43 (40) tkr.

a) Tidigare ledamot.

Nyckeltal					år 2021		år 2020
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning					278	278
Rörelseresultat					3	5
Resultat före skatt					5	5
Nettovinst					5	5
- varav hänförbart till minoritet					0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning					164	135
Anläggningstillgångar					89	66
Eget kapital					32	27
- varav minoritet					0	0
Nettoskuld					8	4
Operativt kapital					24	23
Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %					1,2	1,7
Avkastning eget kapital, %					15,6	21,1
Avkastning operativt kapital, %					14,0	24,2
Nettoskuldsättningsgrad, ggr					0,2	0,2
Soliditet, %					19,3	20,0
Bruttoinvesteringar, mnkr					29	18
Anslag, mnkr					261	264
Utdelning, mnkr					0	0
Klimatavtryck			Scope 1
tCO2e			Scope 2
Sjukfrånvaro, %					3,1
Antal anställda i medeltal					248	257
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer					Ja
Bestyrkt GRIrapport					Ja
Redovisar enligt IFRS					Nej
Bolaget har satt klimatmål					Ja
Könsfördelning, %
		22
55	45	78		43	57		Kvinnor
Anställda		Ledning		Styrelse b)			Män

b) Valda för 2022/2023

50 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021

58

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter

Green Cargo AB är Sveriges största aktör inom hållbar järnvägslogistik och en viktig logi- stikpartner till svenskt näringsliv. Bolaget erbjuder transporter i ett nätverk över hela Sverige samt i Norge och med partners når företaget tusentals platser på den europeiska kontinen- ten. Green Cargos system har cirka 5 000 vagnar, 360 lok och personal i hela Skandinavien

för att möta näringslivets transportbehov. Bolagets kunder finns inom basindustrin där

skog, stål och papper dominerar men även inom branscher som kemi/energi, verkstads- industri, fordonsindustri och dagligvaruhandel. 94 procent av Green Cargos transport- arbete sker med eltåg där klimatpåverkan är mycket nära noll.

Ordf: Andreas Regnell Vd: Ted Söderholm

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2022/2023 Ordf: Nyval av Andreas Regnell vid stämman 2022, Jan Sundling avgick Led: Catarina Fritz, Charlotte Hansson, Crister Fritzson och Michael Thorén. Nyval av Sten Olsson och Karin Strömberg vid stämman 2022, Anna Elgh

och Henrik Höjsgaard avgick

Viktiga händelser 2021

• Det av riksdagen beslutade kapital tillskottet uteblev efter dialog med

EUkommissionen.

• Nya transportavtal, om ca 949 mnkr

(534), tecknades.

• Riksdagen beslutade om stöd för att minska pandemins konsekvenser på järnvägsoperatörernas ekonomi.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Avkastning på operativt kapital 10 procent. Avkastningen upp- gick till 20,7 (–10,7) procent.

• Kapitalstruktur: Nettoskuldsättnings- grad 0,6–0,9 ggr. Nettoskuldsättnings- graden uppgick till 2,5 (7,3) ggr. Förbätt-

ringen av nettoskuldsättningsgraden för- klaras framför allt av koncernens positiva resultat.

• Utdelning: 50 procent av årets vinst efter skatt med beaktande av nettoskuld- sättningsgraden. Ingen utdelning lämna- des för 2021.

Mål för hållbart värdeskapande

Green Cargos styrelse har fastslagit långsik- tiga målsättningar för att säkerställa ett soci- alt, miljömässigt och ekonomiskt hållbart företagande. Basår är, där det är relevant, 2019 och alla mål ska vara uppfyllda 2030 om inget annat anges. Se tabell Hållbarhets- mål.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Arb rep: Donny Sjöberg, Jonas Blomqvist

Arb suppl: Jerker Liljeberg, Anders Gustavsson

Rev: Linda Corneliusson (PwC)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 444 (425) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 185 (174) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal	år 2021	år 2020
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	4 175	4 040
Rörelseresultat	440	222
Resultat före skatt	400	229
Nettovinst	400	229
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	3 448	3 170
Anläggningstillgångar	2 193	2 374
Eget kapital	644	243
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	1 594	1 778
Operativt kapital	2 238	2 021

		Utfall	Mål	Utfall	Mål
Hållbarhetsmål		2021	2021	2020	2030
Säkerhet	Trafiksäkerhetsindex	95,2	95,8	95,5	98
	Sjukfrånvaro, %	4,6	4,5	4,1	n/a
Med	Engagemangsindex, Green Cargo AB	77	79	78	85
arbetare	Ledarskapsindex, Green Cargo AB	71	74	74	n/a
	Andel kvinnor, Green Cargo AB, %	20	20	19	30
Miljö	Gram CO2e/tonkm	2,76	2,89	2,96	n/a
	kWh/tonkm, järnväg med eldrift	0,036	0,036	0,036	0,030
Kund &	Kundnöjdhet, utvalda kunder, (skala 1–5)	3,54	3,80	3,75	n/a
	Punktlighet till kund, lastad vagn till kund inom utlovad timme, %	87,1	95	91,6	95
kvalitet
	Regularitet, andel avvecklade av totala tåg (utrullad plan), %	95,8	96,0	96,3	n/a
	Rörelseresultat Green Cargo AB i mnkr (moderbolaget)	448	n/a	–206	n/a
Finans	Nettoomsättning i mnkr (moderbolaget)	3 815	n/a	3 714	n/a
	Avkastning på operativt kapital, % (koncern)	20,7	n/a	–10,7	n/a
	Nettoskuldsättningsgrad (koncern)	2,5	n/a	7,3	n/a

Ekonomiska mål och uppföljning

Lönsamhet								Kapitalstruktur						Utdelning
Rop, %								Nettoskuldsättningsgrad, ratio						%
20							20,7	10						100
								8				7,3		80
10
								6						60
0
	0				-4,6			4		2,1	3,5			40
-10				-5,8		-10,7		2	1,9				2,5	20
															0	0	0	0	0
-20								0						0
	2017			2018	2019	2020	2021		2017	2018	2019	2020	2021		2017	2018	2019	2020	2021
		Mål: ≥10%							Mål: 0,6–0,9 ggr						Mål: 50%
			Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman

Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %				10,5	5,5
Avkastning eget kapital, %				90,2	64,2
Avkastning operativt kapital, %				20,7	10,7
Nettoskuldsättningsgrad, ggr				2,5	7,3
Soliditet, %				18,7	7,7
Bruttoinvesteringar, mnkr				116	339
Anslag, mnkr				0	0
Utdelning, mnkr				0	0
Klimatavtryck	Scope 1			21 251	21 502
tCO2e		Scope 2		3 428	3 086
Sjukfrånvaro, %				4,6	4,1
Antal anställda i medeltal				1 912	1 836
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer				Ja
Bestyrkt GRIrapport				Ja
Redovisar enligt IFRS				Ja
Bolaget har satt klimatmål				Ja
Könsfördelning, %
19	22
81	78		43	57		Kvinnor
Anställda	Ledning		Styrelse a)			Män

a) Valda för 2022/2023

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021 51

59

Skr. 2021/22:140 Bilaga

Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö

AB Göta kanalbolag ska driva och förvalta Göta kanal så att dess värde, såväl som kultur- historiskt byggnadsverk som turistattraktion, vidmakthålls. Göta kanal är i dag en av de viktigaste motorerna inom svensk besöksnäring med mer än tre miljoner besökare årligen. Kanalen trafikeras främst av fritids- och kryssningsbåtar. Bolaget bedriver också omfat- tande underhålls- och upprustningsverksamhet av kanalen och intilliggande fastigheter. För detta får bolaget anslagsmedel från staten. Merparten av fastigheterna är uthyrda som bostäder eller lokaler för näringsverksamheter. Det särskilt beslutade samhällsuppdraget omfattar hela verksamheten förutom den skogsrörelse som bolaget bedriver.

Ordf: Magnus Hall

Vd: Roger Altsäter

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2022/2023 Ordf: Magnus Hall Led: Göran Carlberg, Anna Ernestam, BengtOlov Gunnarson, Jenny Lahrin, Magnus Ling och Johanna Palmér. Nyval av Fredrik Persson vid stämman 2022, Amer Mohammed avgick under 2021 Arb rep: Therese Sjöberg Rev: Joakim Mårbring (Grant Thornton)

Viktiga händelser 2021

• Landbesökarna har ökat med 10 pro cent under kanalsäsongen, vilket stär ker företag och arbetstillfällen utmed kanalen.

• Renoveringsprojektet Göta kanal 2.0 fortsatte under vintersäsongen.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: EBT-marginalen ska uppgå till minst 0 procent. Utfallet var 0,1 pro- cent. EBT-marginal beräknas som resul- tat före skatt genom omsättning.

• Kapitalstruktur: Nettoskuldsättnings- grad ska uppgå från –10 till +50 procent. Nettoskuldsättningsgraden uppgick till –254,1 procent och förklaras av att 100,5 miljoner kronor fanns kvar i likvida medel vid årsskiftet för att täcka slut- förande av pågående renoveringsprojekt.

Mål för hållbart värdeskapande

I affärsplanen arbetar bolaget vidare med tre övergripande mål: intäktsmål, attraktivitets- mål och säkerhetsmål samt fyra huvudmål från Agenda 2030: rent vatten och sanitet, hållbar energi för alla, biologisk mångfald och anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt. Mål och aktiviteter inom dessa områden har beslutats i bolagets affärsplan.

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

Uppdragsmål har beslutats av ägaren på årsstämman 2016 för följande områden:

– Tillräcklig båttrafik för att behålla attrak- tionskraften

Ekonomiska mål och uppföljning

– Bevarande

– Kundnöjdhet

– Ekoturism

• Reguljär passagerarbåtstrafik (kryss- ningsbåtstrafik) har drabbats hårt till följd av pandemin med bl.a. begräns- ningar i maxantal passagerare. Trafiken har bedrivits endast på vissa sträckor av kanalen. Ett starkt intresse fanns under året för att besöka Göta kanal med fri- tidsbåt. En ökning med 35 procent fler sålda biljetter; 2 185 båtar överträffade målet 1 700, varav 520 båtar var under bokningssäsong mot målet minst 400.

• Kanalen har varit tillgänglig 93,4 procent av tiden under säsongen och ingen olycka har inträffat som beror på anläggningens skick. Av de bevarade sluss- och brovakt- arbostäderna var utfallet 98 procent för hus med året-runt-standard, då Duvkullen Övre renoverats.

• Målsättningen är betyg lägst 4,0 av 5,0 möjliga för kundnöjdhet. Målet uppfylldes. Utfall för landbesökare var 4,6, fritids- båtar 4,54, rederierna 4,3 och för företags- medlemmar i Officiell Partner 4,3.

• Att bibehålla alléträden längs med kanalen och att arbeta mot att återställa allén till ursprungligt antal, 16 000 alléträd, är ett sätt att främja ekoturism och under året planterades 152 träd. Samtliga kommu- ner har inventerat sina delsträckor för att gemensamt med AB Göta kanalbolag skapa en nationell cykelled utmed kan- alen. Respektive kommun har genomfört aktiviteter för att säkra sina respektive delsträckor genom t.ex. markägaravtal. Finansieringen för cykelleden är klar och ansökan till Trafikverket är gjord och under handläggning.

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 106 (96,5) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 71 (65) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal		år 2021	år 2020
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning		42	43
Rörelseresultat		0	0
Resultat före skatt		0	0
Nettovinst		0	0
- varav hänförbart till minoritet		0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning		158	121
Anläggningstillgångar		50	51
Eget kapital		40	39
- varav minoritet		0	0
Nettoskuld		100	59
Operativt kapital		61	19
Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %		0,3	0,3
Avkastning eget kapital, %		0,1	0,1
Avkastning operativt kapital, %		0,4	1,8
Nettoskuldsättningsgrad, ggr		2,5	1,5
Soliditet, %		25,0	32,5
Bruttoinvesteringar, mnkr		1	2
Anslag, mnkr		12	13
Utdelning, mnkr		0	0
Klimatavtryck	Scope 1
tCO2e	Scope 2
Sjukfrånvaro, %		3,5	2,8
Antal anställda i medeltal		40	39
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
Bestyrkt GRIrapport		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja	(RFR 2)
Bolaget har satt klimatmål		Nej

	Lönsamhet									Kapitalstruktur
	EBT-marginal, %									Nettoskuldsättningsgrad, %
5,0									50
2,5									0
		0			0,2	0,1	0,1	0,1	-50		-34,3	-16,6
0,0									-100			-148,9
-2,5									-150 -103,2
									-200
-5,0 2017 2018 2019 2020 2021									-250			-254,1
											2017 2018 2019 2020 2021
			Mål: ≥0%								Mål: 10–50%
				Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman

52 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021

Könsfördelning, %

20

38

63

80

38

63

 Kvinnor

 Män

Anställda Ledning Styrelse a)

a) Valda för 2022/2023

60

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter

Infranord AB är det ledande järnvägsentreprenadbolaget i Sverige och en av de största aktörerna i Norge. Infranord levererar järnvägstjänster inom ban-, el-, signal- och teletek- nik. Bolaget bedriver även verksamheter inom mättjänster samt tillverkar och renoverar järnvägskomponenter. Fokus ligger på att underhålla och modernisera dagens järnvägar samt att utveckla och bygga framtidens järnvägsspår. Genom sin verksamhet möjliggör Infranord klimatanpassade transporter. Därmed är bolaget en del av framtidens hållbara transportlösningar. Bolagets mission är att möjliggöra säkra, punktliga och hållbara järn- vägstransporter till nytta för kunder, ägare och samhälle. Infranord har ett heltäckande erbjudande och medarbetare med hög teknisk kompetens och stor kunskap om järnväg.

Ordf: Jan Bardell

Vd: Henrik Löfgren

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2022/2023 Ordf: Jan Bardell Led: SvenErik Bucht, Ulrika Danielsson och Lucien Herly. Nyval av Charlotte Bergman, Magnus Meyer och Caroline Ottosson vid stämman 2022, Kia Orback Pettersson, Magnus Jonasson och Agneta Kores avgick Arb rep: Håkan Englund, Henrik Eneroth

Arb suppl: LarsErik Mott, Frederick Linderos

Viktiga händelser 2021

• Förbättrat rörelseresultat och för bättrad orderingång. Under 2021 till delades Infranord bl.a. kontrakten basunderhåll järnväg för Malmö

Sydöstra Skåne, Norra Stambanan och Värmlandsbanorna, upprustning av kontaktledningar mellan Älmhult och Hässleholm samt ett flertal spår bytesentreprenader i Norge.

• Infranord genomförde en lyckad inkoppling i entreprenaden EPC Railway Systems Oslo S för Bane NOR.

Projektet är bolagets hittills största uppdrag på den norska marknaden.

• För att stärka sin position inom digita lisering och proaktivt underhåll för värvade Infranord i januari det norska bolaget ProRail AS.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Avkastning på eget kapital ska uppgå till minst 16 procent. Avkast- ningen uppgick till 8,2 (0,3) procent.

• Kapitalstruktur: Soliditet om minst 33 procent. Utfallet var 31,0 (30,3) procent.

• Utdelning: 50–75 procent av resultatet efter skatt. Ingen utdelning lämnades för 2021.

Mål för hållbart värdeskapande

Infranord har ett verktyg, hållbarhetskom- passen, där Infranords väsentliga hållbar- hetsområden målsätts och följs upp. Dessa hållbarhetsområden inkluderar:

Ekonomiska mål och uppföljning

• Hälsa och säkerhet: Målet för olycksfalls- frekvens är mindre än 3,0 år 2024, mätt som totalt antal arbetsskador (1 dags sjuk- skrivning eller mer) delat med antal miljo- ner arbetade timmar. Infranord fokuserar på att stärka den interna säkerhetskulturen. Det övergripande målet är att antalet all- varliga olyckor ska vara noll. För att nå målet arbetar man genom utbildning, rutiner och säkerhetssystem. Utfallet för 2021 var 4,0 (4,2).

•Icke-diskriminering: Nöjd Medarbetar Index (NMI) minst 76 år 2024. Infranord befinner sig i en generationsväxling och behöver utveckla och rekrytera nya med- arbetare. Stora pensionsavgångar de när- maste åren utgör en utmaning. Bolagets kompetensförsörjningsplan syftar till gemensam, enhetlig och systematisk rekrytering, introduktion, medarbetar- utveckling, kompetensöverföring och succession. Infranords företagskultur ska vara inkluderande och inspirerande. NMI-utfallet för 2020 var 64. För 2021 saknas utfall.

• Kvalitet i leverans: Trafikverkets leveran- törsutvärdering UppLev ska vara minst 4,0 år 2024. Bolaget ska utveckla sina tjänster inom väl definierade teknikområ- den och verka för kontraktsmodeller som är gynnsamma för såväl branschens aktö- rer som samhället i stort. Digitalisering av järnvägen är en trend som skapar affärs- möjligheter. Utfallet för 2021 var 3,3 (3,4).

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Rev: Helena Nilsson (KPMG)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 432 (420) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 210 (205) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal		år 2021	år 2020
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning		4 102	4 014
Rörelseresultat		89	14
Resultat före skatt		83	6
Nettovinst		63	2
- varav hänförbart till minoritet		2	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning		2 635	2 406
Anläggningstillgångar		1 031	991
Eget kapital		816	728
- varav minoritet		2	0
Nettoskuld		42	426
Operativt kapital		858	1 154
Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %		2,2	0,3
Avkastning eget kapital, %		8,2	0,3
Avkastning operativt kapital, %		8,8	1,2
Nettoskuldsättningsgrad, ggr		0,1	0,6
Soliditet, %		31,0	30,3
Bruttoinvesteringar, mnkr		71	49
Anslag, mnkr		0	0
Utdelning, mnkr		0	0
Klimatavtryck	Scope 1	8 467	7 827
tCO2e	Scope 2	8
Sjukfrånvaro, %		3,2	3,2
Antal anställda i medeltal		1 745	1 840
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
Bestyrkt GRIrapport		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja
Bolaget har satt klimatmål		Ja

Lönsamhet									Kapitalstruktur						Utdelning
Re, %									Soliditet, %						%
20								50		40,9					100
								40			38,4				80
10	16,7			9,9			8,2					32,4	30,3	31
						0,3		30							60	50	50
0									20						40
					-7,2			10							20			0	0	0
-10								0							0
	2017			2018	2019	2020	2021
										2017	2018	2019	2020	2021		2017	2018	2019	2020	2021
		Mål: ≥16%								Mål: ≥33%						Mål: 50–75%
			Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman

Könsfördelning, %
11
89	33	67	43	57	Kvinnor
					Män
Anställda	Ledning		Styrelse b)

b) Valda för 2022/2023

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021 53

61

Skr. 2021/22:140 Bilaga

Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö

Jernhusen AB äger, utvecklar och förvaltar stationer, stationsområden, underhållsdepåer samt gods- och kombiterminaler längs den svenska järnvägen. Jernhusen fyller en viktig funktion genom att konkurrensneutralt och på affärsmässiga grunder förvalta och utveckla ett antal fastigheter med central funktion för den spårburna trafiken.

Ordf: Anette Asklin

Vd: Kerstin Gillsbro

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2022/2023 Ordf: Anette Asklin Led: KjellÅke Averstad, Magnus Jacobson, Agneta Kores, Lotta

Viktiga händelser 2021

• Högre fastighetsintäkter p.g.a. min dre påverkan av covid19pandemin, men lägre än ett normalår. Stora posi tiva värdeförändringar på fastigheter om 1,2 (–0,4) mdkr var det främsta bidraget till ett starkt resultat.

• Fastigheternas marknadsvärde uppgick till 19 574 mnkr.

• Lansering av färdplan för hur Jern husen ska bli klimatneutralt till 2045 och halvera sin klimatpåverkan till

2030.

• Andel grön finansiering uppgick till 59 procent vid årsskiftet 2021/22.

• Jernhusen tog nästa steg i utvecklingen av området runt Centralstationen i

Göteborg genom bildandet av ett gemensamt bolag mellan Jernhusen och NCC för utveckling av Park Central.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Totalavkastningen ska uppgå till minst 6,0 procent under en konjunkturcykel. Utfallet var 10,4 pro- cent. Genomsnittlig totalavkastning de senaste 10 åren var 7,2 procent.

• Kapitalstruktur: Belåningsgrad 45–55

procent. Utfall: 41,2 procent där kraftiga värdeökningar på fastigheterna bidrog till en nivå under målnivån. Räntetäck- ningsgrad minst 2,0 ggr. Utfall: 6,7.

Ekonomiska mål och uppföljning

• Utdelning: Ordinarie utdelning ska uppgå till mellan 40–70 procent av årets resultat efter skatt (efter återläggning av värdeförändringar och därtill hörande uppskjuten skatt). De årliga utdelnings- besluten ska beakta genomförandet av bolagets strategi, finansiell ställning samt kapitalstrukturmålet. Utdelningen för 2021 uppgick till 390 miljoner kronor, motsvarande 70 procent av det utdel- ningsgrundande resultatet.

Mål för hållbart värdeskapande

• Säkert, sunt och tryggt för alla: Mål: Noll

personer allvarligt skadade. Utfall: Noll personer allvarligt skadade.

• Lönsam tillväxt: Mål: Totalavkastning om minst 6 procent över en konjunktur- cykel. Utfall: 10,4 procent.

• Klimatneutralt: Mål: Klimatpåverkan halverad jämfört med 2020 senast 2030 och klimatneutralt senast 2045.

Utfall: 12 572 totala utsläpp CO2e 2021 (8 037). Ökat utsläpp beror framför allt på en högre projektvolym. Komplette- ring med intensitetsmått som visar utsläpp per kvadratmeter sker under 2022. Färdplan för att nå ett klimatneu- tralt Jernhusen lanserad under 2021.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag

Mellström, Martin Lindgren och Katarina Wåhlin Alm. Louise König avgick under 2021

Arb rep: Charlotte Mattsson, Mari Therus

Rev: Helena Ehrenborg (PwC)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 285 (272) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 138 (131) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal		år 2021	år 2020
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning		1 514	1 446
Värdeförändringar		1 359	361
Rörelseresultat		2 090	302
Resultat före skatt		1 966	167
Nettovinst		1 633	137
- varav hänförbart till minoritet		5	9
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning		21 507	19 345
Anläggningstillgångar		19 807	18 215
Eget kapital		9 477	8 013
- varav minoritet		39	34
Nettoskuld		8 073	8 257
Operativt kapital		17 550	16 270
Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %		138,1	20,9
Avkastning eget kapital, %		18,7	1,7
Avkastning operativt kapital, %		12,4	1,8
Nettoskuldsättningsgrad, ggr		0,8	1,0
Soliditet, %		44,1	41,4
Bruttoinvesteringar, mnkr		517	427
Anslag, mnkr		0	0
Utdelning, mnkr		390	169
Klimatavtryck	Scope 1	18	101
tCO2e	Scope 2	3 437	2 114
Sjukfrånvaro, %		2,5	2,1
Antal anställda i medeltal		186	189
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
Bestyrkt GRIrapport		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja
Bolaget har satt klimatmål		Ja

Lönsamhet								Kapitalstruktur								Utdelning
Totalavkastning, %								Belåningsgrad, %							%
15								60	47,2		45,5	46,7			150				120
12							10,4	50							120
9					8,6			40					45,9	41,2	90
								30														70
6	5,6			5,1											60
3						1,6		20							30		33			33	40
								10
0								0								0
	2017			2018	2019	2020	2021		2017		2018	2019	2020	2021				2017	2018	2019	2020	2021
		Mål: ≥6%								Mål: 45–55%							Mål: 40–70%
			Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman

54 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021

Könsfördelning, %

37 63 43 57 57 43

 Kvinnor

 Män

Anställda Ledning Styrelse b)

b) Valda för 2022/2023

62

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter

Lernia AB är en av Sveriges ledande matchningsaktörer med tjänster inom vuxenutbildning, bemanning, rekrytering, matchning och omställning. Med ett brett tjänsteutbud arbetar bolaget med att tillgodose kompetensbehov på hela arbetsmarknaden. Lernia har verk- samhet på cirka 60 orter över hela Sverige och är auktoriserat som bemannings-, utbild- nings-, rekryterings- och omställningsföretag av respektive branschorganisation. Lernias tjänster är riktade såväl till individer som kunder inom det privata näringslivet samt kunder i den offentliga sektorn. Under 2021 var Lernia den tredje största aktören totalt inom bemanning i Sverige, och den största aktören inom segmentet bemanning av yrkesarbetar- konsulter (blue-collar).

Ordf: Kjell Hasslert

Vd: Anders Uddfors

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2022/2023 Ordf: Kjell Hasslert Led: Peter Blomqvist, Niklas Flyborg, Tommy Ohlström, Gunilla Rittgård, Erika Rönnquist Hoh och Gunilla Spongh.

Karin Strömberg avgick under 2021 Arb rep: Fadime Cayirli Falk

Rev: Ingrid Hornberg Román (KPMG)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 343 (330) tkr. Arvode till stämmovald ledamot

Viktiga händelser 2021

• Lernia ökade under året omsätt ningen med 45 procent och levere rade ett starkt resultat.

• Över 14 000 personer fick nytt jobb under året med hjälp av Lernias tjänster.

• Bemanningsverksamheten har ut vecklats starkt samtidigt som utbild ningsverksamheten inte levererar till fredsställande resultat. Matchnings verksamheten har visat på lönsam tillväxt.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Lernias avkastning på eget kapital ska uppgå till minst 13 procent. Avkastningen uppgick till 32,7 procent.

• Kapitalstruktur: Soliditet 30–40 procent. Bolagets soliditet uppgick till 36 procent.

• Utdelning: Ordinarie utdelning ska uppgå till mellan 30 och 70 procent av årets resultat, med ett riktvärde om 50 procent, under förutsättning att solidite- ten efter utdelning hamnar inom målin- tervallet samt med beaktande av genom- förandet av koncernens strategi och investeringsbehov. Utdelningen för 2021 uppgick till 36 miljoner kronor vilket mot- svarade 30 procent av årets resultat.

Ekonomiska mål och uppföljning

Mål för hållbart värdeskapande

• Jobbskapande: Målet för antalet personer som med hjälp av Lernias tjänster fick ett nytt jobb 2021 höjdes under året till 15 000 och utfallet blev 14 428.

• Arbetsmiljö: Målet att minska antalet arbetsrelaterade skador med 10 procent årligen nåddes inte. Istället ökade antalet arbetsrelaterade skador. Målet att med- arbetare som rekommenderade Lernia som arbetsgivare skulle uppnå eNPS 30 för stationära medarbetare och 25 för bemanningskonsulter nåddes inte. Utfallet blev 8 respektive 15.

• Mångfald: Andelen kvinnor inom Lernia uppgick till 31 procent jämfört med målet om jämn fördelning. 43,7 procent av de anställda har utländsk bakgrund vilket överstiger målet att Lernia ska spegla sam- hället i övrigt i detta avseende. 57 procent av de anställda bemanningskonsulterna var under 26 år vilket överstiger målet att motverka ungdomsarbetslöshet genom att minst 50 procent är under 26 år. Kvinnors löner uppgick till 96 procent av mäns vilket tyder på att målet att inga oskäliga löneskillnader ska finnas i stort uppnås.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

uppgår till 160 (154) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal		år 2021	år 2020
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning		2 898	2 029
Rörelseresultat		160	5
Resultat före skatt		151	10
Nettovinst		119	11
- varav hänförbart till minoritet		0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning		1 192	968
Anläggningstillgångar		246	216
Eget kapital		433	296
- varav minoritet		0	0
Nettoskuld		53	155
Operativt kapital		486	452
Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %		5,5	0,3
Avkastning eget kapital, %		32,7	4,9
Avkastning operativt kapital, %		34,1	1,2
Nettoskuldsättningsgrad, ggr		0,1	0,5
Soliditet, %		36,3	30,6
Bruttoinvesteringar, mnkr		3	2
Anslag, mnkr		0	0
Utdelning, mnkr		36	0
Klimatavtryck	Scope 1	96	97
tCO2e	Scope 2
Sjukfrånvaro, %		2,9	5,0
Antal anställda i medeltal		4 687	3 377
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
Bestyrkt GRIrapport		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja
Bolaget har satt klimatmål		Nej

Lönsamhet						Kapitalstruktur						Utdelning
Re, %						Soliditet, %						%
40				32,7		60						100
20	11,2					40					36	80
							33
										31		60	50
0
				-4,9		20		22	18			40					30
-20		-34,4 -26,7
												20		0	0	0
-40						0						0
	2017	2018	2019	2020	2021
							2017	2018	2019	2020	2021		2017	2018	2019	2020	2021
	Mål: ≥13%						Mål: 30–40%						Mål: 30–70%
	Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman

Könsfördelning, %

		25
32	68	75	43	57

 Kvinnor

 Män

Anställda Ledning Styrelse a)

a) Valda för 2022/2023

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021 55

63

Skr. 2021/22:140 Bilaga

Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö

Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag, LKAB, är en internationell högteknologisk gruv- och mineralkoncern och en världsledande producent av förädlade järnmalmsprodukter för ståltillverkning. LKAB bryter och förädlar järnmalm till klimateffektiva produkter som levereras till kunder över hela världen. Industrimineraler och strategiska produkter och tjänster som stödjer huvudaffären är en del av verksamheten. LKAB:s omställning till noll utsläpp av koldioxid från egna processer och produkter till 2045, att ta ett steg fram i värdekedjan samt utvinna kritiska mineraler ur gruvavfall är en förutsättning för att säkra långsiktig konkurrenskraft.

Ordf: Göran Persson

Vd: Jan Moström

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2022/2023 Ordf: Göran Persson Led: Gunnar Axheim, Catrin Fransson, Eva Hamilton, Bjarne Moltke Hansen, Lotta Mellström, Ola Salmén, Gunilla Saltin och PerOlof Wedin

Arb rep: Anders Elenius, Dan Hallberg, Tomas

Viktiga händelser 2021

• Rekordresultat och historiskt starkt operativt kassaflöde om 20 mdkr.

• LKAB producerade, i samarbete med Vattenfall och SSAB, världens första vätgasreducerade järnsvamp för en fossilfri stålproduktion inom ramen för HYBRIT.

• Efter stora satsningar på prospek tering ökade mineralreserverna med

10 procent och mineraltillgångarna med 55 procent. För första gången redovisades mineraltillgångar på sällsynta jordartsmetaller.

• Mark och miljödomstolen avvisade LKAB:s samlade tillståndsansökan för den befintliga verksamheten i Kiruna.

Beslutet har överklagats.

Mål och uppföljning

Ekonomiska måla)

• Lönsamhet: Avkastning på eget kapital ska överstiga 9 procent. Utfallet var 39,0 procent.

• Kapitalstruktur: Nettoskuldsättnings- grad <60 procent. Utfallet uppgick till –24,5 procent.

• Utdelning: 40–60 procent av årets vinst. Utdelningen för 2021 uppgick till 12 430 miljoner kronor.

Mål för hållbart värdeskapande

• Minska olycksfall med frånvaro till högst 3,5 per miljon arbetstimmar till 2021. Utfall: 8,2 per miljon arbetstimmar. Säkra och sunda arbetsplatser prioriterat,

stort fokus på att åtgärder vidtas för att bryta negativ utveckling.

• Andelen anställda kvinnor och kvinnliga chefer >25 procent. Utfall: Mål uppnått, 25 respektive 27 procent.

• LKAB efterlever sin uppförandekod och bolaget har en väl fungerande dialog med sina intressenter.

• Minska koldioxidutsläpp med minst

12 procent/ton färdig produkt till 2021

(24 kg/ton) jämfört med 2015, och samti- digt minska utsläpp av kväve till luft till <158 g/ton. Utfall: 25 kg/ton och 161 g/ ton. Ersättning av eldningsolja till tall- becksolja minskade totala koldioxidut- släppen men ökade utsläppen av kväve till luft.

• Minska utsläpp av kväve till vatten >20 procent till 2021 (21 g/ton) jämfört med 2015. Utfall: 22 g/ton.

• Minska utsläpp av stoft till luft från reningsanläggning >40 procent till 2021

(10 mg/m3ntg) jämfört med 2015. Utfall:

18 mg. Åtgärder vidtagna vid underhålls- stopp efter årsskiftet.

• Minska energiintensiteten (kWh/ton fär-

dig produkt) >17 procent till 2021 (138 kWh/ton) jämfört med 2015. Utfall: 165

kWh/ton på grund av fler oplanerade

stopp och lägre produktionsvolymer. Nya mål för hållbart värdeskapande som stöttar LKAB:s vision att leda omställ- ningen av sin industri mot en hållbar fram- tid beslutades av styrelsen under hösten 2021 för perioden 2022–2030.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Larsson Arb suppl: Emil Lantto, Peter Nordström, Stefan Tallfjärd

Rev: Helena Arvidsson Älgne (KPMG)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 700 (680) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 315 (303) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal		år 2021	år 2020
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning		48 812	33 914
Rörelseresultat		26 898	11 654
Resultat före skatt		28 382	12 452
Nettovinst		22 604	9 757
- varav hänförbart till minoritet		1	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning		94 645	75 269
Anläggningstillgångar		49 329	43 514
Eget kapital		67 565	48 412
- varav minoritet		33	0
Nettoskuld		16 553	1 470
Operativt kapital		51 013	46 943
Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %		55,1	34,4
Avkastning eget kapital, %		39,0	20,8
Avkastning operativt kapital, %		51,6	23,8
Nettoskuldsättningsgrad, ggr		0,2	0,0
Soliditet, %		71,4	64,3
Bruttoinvesteringar, mnkr		3 359	2 763
Anslag, mnkr		0	0
Utdelning, mnkr		12 430	5 850
Klimatavtryck	Scope 1 696 097		676 139
tCO2e	Scope 2	16 911	566
Sjukfrånvaro, %		4,2	4,4
Antal anställda i medeltal		4 469	4 535
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
Bestyrkt GRIrapport		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja

a) Ekonomiska mål beslutade på extra bolagsstämma den 27 oktober 2021.

Ekonomiska mål och uppföljning

Lönsamhet								Kapitalstruktur					Utdelning
Re, %								Nettoskuldsättningsgrad, %				%
40					39	60						100
30						30						80
					24,2									60	60	60	60	55
20	14,4			14,1					11			60
					20,8							40
10						0				-0,9 -3			20
						-3,9					-24,5
0							-30 2017 2018 2019 2020 2021					0
	2017			2018	2019 2020 2021									2017 2018 2019 2020 2021
		Mål: ≥9%							Mål: <60%					Mål: 40–60%
			Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman

56 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021

Bolaget har satt klimatmål			Ja
Könsfördelning, %
25	13
75	87	44	56	Kvinnor
				Män
Anställda	Ledning	Styrelse a)

a) Valda för 2022/2023

64

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter

LKAB – Samhällsomvandling i samförstånd

Bakgrund

LKAB:s nya strategi visar vägen mot noll utsläpp av koldioxid från egna processer och produkter till år 2045 och säkrar bola- gets verksamhet bortom 2060. Strategin bygger på tre huvud- sakliga omställningsspår: Ny världsstandard för gruvbrytning, koldioxidfri järnsvamp med vätgasteknik och att utvinna kritiska mineraler ur gruvavfall. LKAB:s omställning förutsätter en lyckosam prospektering, tillgång till marken som påverkas samt omfattande investeringar i bolagets egen verksamhet. Till det kommer massiva investeringar i utbyggnad av förnyelsebar el och vätgas för att möjliggöra omställningen tillika behov av infrastruktursatsningar inom transport men även nya bostäder och behov av ny kompetens. Tusentals nya jobb kan skapas i Malmfälten och Norrbotten. Genom prospektering säkerställs den långsiktiga tillgången till järnmalm, men det krävs tillgång till markområden som potentiellt har malm. Det förutsätter respekt för omgivningen, ansvar för miljön och samverkan med invånarna, kommunerna och de lokala näringarna. LKAB tar ansvar för den påverkan som gruvbrytningen har genom att kompensera och underlätta omflyttningen för de som påverkas.

Händelser under 2021

Utvecklingen av samhällena Kiruna och Gällivare befinner sig i en intensiv fas med projekt för avveckling och flytt av utvalda kulturbyggnader, iordningsställande av mark, infrastruktur i utvecklingsområden för nybyggnationer av bostäder och andra viktiga fastigheter som måste ersättas.

Under 2021 antog Kiruna kommun detaljplaner som även vun- nit laga kraft för områdena GP 2:5 och GP 3:1 för omvandling till gruvindustriområde. Även GP 3:2 antogs, dock överklagad och behandlas i Mark- och miljödomstolen. Under året upp- täcktes en större sprickutbredning än förväntat i ett antal fastig- heter i Kiruna centrum, kontroller utökades och åtgärder vid- togs. För att underlätta omlokalisering till utvecklingsområden är Kirunas nya centrum ett prioriterat område och flertal vik- tiga projekt inleddes under året i form av byggande av nya bostä- der, hotell och kontors- och butikslokaler. Nödvändig mark för byggnation av hyresbostäder förvärvades från Kiruna kommun samt förvärv av mark i anslutning till den nya stadskärnan dit Kiruna kyrka planeras att flyttas.

I Malmberget har avvecklingen fortsatt samtidigt som förtät- ningen och expansionen av Gällivare pågår. Under 2021 lämna- des besked om att världens första produktionsanläggning för fossilfri järnsvamp ska byggas i Gällivare. Under 2021 antog Gällivare kommun detaljplaner för områdena 4 och 6:1 på väs- tra Malmberget för omvandling av områdena till gruvindustri- område, båda överklagade och behandlas i Mark- och miljö- domstolen. Gällivare kommun har dock inte antagit nödvändig detaljplaneändring avseende östra Malmberget, vilket riskerar att försena tidplanen för avvecklingsområdet och därmed begränsa framtida produktion. I centrala Gällivare påbörjades bygget av fleraktivitetsarenan och LKAB har fortsatt att slut- föra flera projekt för att ersätta de bostäder som avvecklas i Malmberget där totalt 153 hyresrätter färdigställts och ytterli- gare 308 lägenheter är i produktion. Flytten av kulturhusen till Solbacken i Koskullskulle slutfördes under året.

Ansvarsförhållanden

Utvecklingen för LKAB och verksamhetsorterna förutsätter en väl fungerande dialog och samverkan mellan inblandade parter. Enligt den senaste undersökningen har mer än 85 procent av befolkningen på båda verksamhetsorterna stort förtroende för LKAB:s förmåga att ta ansvar för sin del i samhällsomvand- lingen. LKAB mäter kontinuerligt den påverkan gruvbryt- ningen orsakar och har en central roll i förändringsprocesserna. Kommunerna och LKAB kommer överens om tidplaner för samhällsomvandlingarna. Kommunerna bestämmer hur de nya samhällena ska se ut och enligt minerallagen (1991:45) finansierar LKAB de kostnader som uppstår när gruvbrytningen gör om- vandlingarna nödvändiga. LKAB är en aktiv part, både som beställare av nya fastigheter och samverkanspartner. Viktigt att notera är att LKAB inte har något särskilt beslutat samhälls- uppdrag i förhållande till samhällsomvandlingarna i Malmfälten, utan verkar utifrån sitt kommersiella uppdrag och gällande lag- stiftning.

Kommunerna ansvarar för stadsplanering och att lagstiftning som plan- och bygglagen samt miljöbalken följs. De har plan- monopol för att planera nya stadsdelar och bestämma hur sam- hällena ska se ut. Kommunerna har även ett ansvar att bygga infrastruktur och att driva planarbetet så att byggklar mark finns när den behövs. Statliga myndigheter involveras vid behov. Bygg- och anläggningsföretag är sedan med och bygger upp de nya samhällena. Principen om utveckling före avveck- ling är en ledstjärna i samhällsomvandlingarna.

I samhällena berörs bland annat fastighetsägare, hyresgäster och näringsliv av förändringarna. Det pågår även viktiga sam- råd med samebyarna. För att minimera negativ påverkan på samebyarna och renskötseln har LKAB ingått avtal om sam- verkan med de tre samebyar som direkt berörs av verksamheten och expansionen i Kiruna och Gällivare. Avtalen bygger i till- lämpliga delar på principen FPIC, (Free Prior and Informed Consent) som kommit till uttryck i internationell rätt om urfolksrättigheter.

Risker och riskhantering

LKAB:s påverkan på samhällena i Malmfälten innebär att LKAB behöver få tillgång till den mark som påverkas av gruvdriften i rätt tid för att gruvproduktionen inte ska behöva begränsas eller stoppas. Den främsta risken för LKAB är oför- utsägbara och utdragna detaljplaneprocesser hos kommunerna som leder till fördröjningar, men även att kostnaderna för sam- hällsomvandlingen blir högre än beräknat.

För att hantera riskerna ser LKAB till att löpande anpassa gruv- brytningsplanerna till marktillståndsfrågorna. God framför- hållning i tidplanerna för förvärvs- och ansökningsprocesser hos myndigheter är högt prioriterat. Ersättningsreglerna för reglering av skada har tagits fram för att säkerställa att sakägare kan gå skadelösa genom processen medan LKAB undviker att betala för stor ersättning. LKAB har stora åtaganden kopplat till ansvaret för den påverkan gruvproduktionen medför och säkerställa dessa genom buffertkapital för samhällsomvandling och efterbehandling.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021 57

65

Skr. 2021/22:140 Bilaga

Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö

Miljömärkning Sverige AB förvaltar på regeringens uppdrag det nordiska miljömärket Svanen och EU:s miljömärke EU Ecolabel (Blomman). Bolaget deltar i arbetet med utformning och utveckling av kriterier för olika varor och tjänster och licensierar produk- ter som klarar kraven. En licensierad produkt får märkas. Syftet är att genom frivillig märkning underlätta för företag att utveckla sina produkter med hänsyn till miljö och klimat och på ett enkelt sätt kommunicera det till konsumenterna, så att de i sin tur enklare kan välja mer miljöanpassade varor och tjänster. Miljömärkning Sverige bidrar därmed till en mer hållbar produktion och konsumtion. Svanen är ett mycket starkt varumärke – 97 procent av allmänheten känner igen märkningen. Kännedomen om EU-miljömärket är lägre men stiger. Undersökningar visar att konsumenter ser miljömärkningar som det bästa verktyget för att göra hållbara val.

Ordf: Annika Helker	Vd: Anna Linusson
Lundström

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2022/2023 Ordf: Annika Helker Lundström Led: Thomas Andersson, Anders Bagge, Jan Peter Bergkvist, Anita Falkenek, Naznoush Habashian och Jörgen Olofsson Arb rep: Ulla Sahlberg, Lotten Wesslén Rev: Joakim Söderin (Grant Thornton)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 165 (160) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 63 (58) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Viktiga händelser 2021

• Pandemin fortsatte att innebära påfrestningar för flera kundgrupper men bolagets omsättning ökade och man tog steg i riktning mot sina stra tegiska mål.

• Marknadsföringskampanjen ”Svana” som samlande positivt begrepp för hållbara handlingar fortsatte med särskilda insatser mot unga i sociala mediekanaler med hjälp från influen cers och med starkt positivt gensvar från både konsumenter och kunder.

• Ytterligare steg togs i satsningen mot en helt digital kundhantering och kriterieutveckling med lansering av Nordic Ecolabelling Portal där kun derna gör sin ansökan och får hjälp på resan mot en Svanen eller EU

Ecolabellicens.

• Arbete inleddes med utveckling av kriterier för att i framtiden göra det möjligt att miljömärka ehandels transporter och kontorsbyggnader.

• Beslut fattades om skärpta kriterier för åtta produktgrupper, däribland leksaker, hotell och logiverksamheter samt textilier, skinn och läder.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Bolagets verksamhet syftar inte till vinst.

Mål för hållbart värdeskapande

Följande mål gäller för 2020–2022:

• Svanenmärkta varor: Öka omsättningen av Svanenmärkta varor med 30 procent.

• Svanenmärkta tjänster: Öka intäkterna från licenser från Svanenmärkta tjänster med 60 procent.

•EU-Blommanmärkta varor: Öka omsätt- ningen av EU-Blommanmärkta varor från de som sökt licens i Sverige med 30 procent.

• Verksamhetens klimatavtryck: Målet skärptes 2021 till netto noll klimatav- tryck 2030 med etappmålet att minska klimatutsläppen med 30 procent till 2022 jämfört med 2019.

• Utfall – Svanenmärkta varor: Försälj- ningen av Svanenmärkta varor var 4 procent högre än jämförelseåret 2019.

• Utfall – Svanenmärkta tjänster: Intäk- terna ökade och var 19 procent högre än jämförelseåret 2019.

• Utfall – EU-Blommanmärkta varor: Omsättningen av EU-Blommanmärkta varor i EU från företag som söker licens i Sverige var 18 procent högre än jämfö- relseåret 2019.

• Utfall – Verksamhetens klimatavtryck: Beräkningen av verksamhetens klimat- utsläpp har inte kunnat färdigställas. Ini- tialt visar den tydligt att bolaget kraftigt minskat både sina tjänsteresor och sin energiförbrukning under pandemin och att det är tjänsteresorna som ger upphov till störst utsläpp. En ny och striktare gemensam nordisk mötes- och resepolicy infördes 2021 och Miljömärkning Sveriges policy revideras.

Samhällsuppdrag

Miljömärkning Sverige har ett särskilt be- slutat samhällsuppdrag att genom frivillig miljömärkning stimulera utveckling och användning av produkter som ur miljö- synpunkt är bättre än andra i övrigt jämför- bara produkter. Ett anslag på statens budget, som 2021 motsvarade cirka fem procent av omsättningen, får användas till bidrag för utveckling av miljömärkningskriterier för konsumentprodukter och vid behov till information om märkningen. Uppföljning av verksamheten sker genom ägardialoger och granskning av bolagets officiella rappor- ter. Bolaget bedöms ha uppfyllt sitt samhälls- uppdrag väl under 2021 givet omständighet- erna. Mål enligt processen för uppdragsmål har ännu inte utvecklats.

Nyckeltal		år 2021	år 2020
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning		79	70
Rörelseresultat		2	1
Resultat före skatt		4	0
Nettovinst		3	0
- varav hänförbart till minoritet		0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning		33	34
Anläggningstillgångar		9	10
Eget kapital		20	17
- varav minoritet		0	0
Nettoskuld		3	3
Operativt kapital		17	14
Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %		2,2	1,3
Avkastning eget kapital, %		17,4	2,4
Avkastning operativt kapital, %		11,4	6,6
Nettoskuldsättningsgrad, ggr		0,2	0,2
Soliditet, %		60,2	50,0
Bruttoinvesteringar, mnkr		0	0
Anslag, mnkr		4	4
Utdelning, mnkr		0	0
Klimatavtryck	Scope 1	0	0
tCO2e	Scope 2	1	6
Sjukfrånvaro, %		3,4	2,5
Antal anställda i medeltal		73	64
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
Bestyrkt GRIrapport		Ja
Redovisar enligt IFRS		Nej
Bolaget har satt klimatmål		Ja

Könsfördelning, %

63 37 29 71 43 57

 Kvinnor

 Män

Anställda Ledning Styrelse a)

a) Valda för 2022/2023

58 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021

66

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter

Kungliga Operan Aktiebolag, Operan, är Sveriges nationalscen för opera och balett.

Ordf: Lena Olving

Vd: Birgitta Svendén

Statens ägarandel: 100%

Viktiga händelser 2021

• Deltagarbegränsningar för allmänna sammankomster och offentliga till ställningar, för att förhindra spridning av sjukdomen covid19 enligt begräns ningsförordningen (2021:8), har under större delen av 2021 kraftigt påverkat Operans möjlighet att bedriva verk samhet.

• Operans betalfria kanal Operan Play har fortsatt varit kanalen ut för att nå publiken under den tid då operahuset varit stängd för publiken. Totalt har 96 olika produktioner visats på plattfor men under året med över 200 000 visningar i hela landet men även utomlands.

• Det gemensamma arbetet med Dramaten om etablering av nytt pro duktionscenter i Flemingsberg har fortsatt inför inflyttning 2024.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Det egna kapitalet ska ge en stabil ekonomisk grund för verksamheten. Resultatet för 2021 uppgick till 24,5 miljoner kronor (20,8), vilket innebär att det egna kapitalet uppgår till 84,5 miljoner kronor (60,0).

Mål för hållbart värdeskapande

• Operan arbetar aktivt för att publiken ska växa i antal och variation: Ökad digi- talisering genom utbud av digitala sänd- ningar och ett antal nya digitala kanaler. Dessa nya kanaler ger Operan möjlighet att bredda sin publik. Antal digitalpublik var 493 809 (927 875), andel förstagångs- publik var 6 (20) procent. Under 40 år:

17 (26) procent. Besökare till Operans barn-, familje- och ungdomsverksamhet: 10 000 (22 000).

• Operan arbetar aktivt för att vara en av Sveriges mest attraktiva arbetsplatser som präglas av transparens, delaktighet och dialog på alla nivåer i organisationen: Utifrån mätverktyget eNPS (employee Net Promoter Score där skalan går från –100 till +100), var utfallet 2021, 7 eNPS (17 eNPS).

• Operan deltar aktivt med diskussion och fördjupning kring aktuella samhälls- frågor som kan relateras till Operans repertoar: Under året har aktiviteter med koppling till föreställningarna såsom till exempel publiksamtal och debattartiklar genomförts. Antal aktiviteter per sektion: Opera 3 (5), balett 5 (2) och Unga på Operan 0 (1).

• Operan arbetar aktivt för mångfald och jämställdhet i produktioner (konstnärliga team) och bland medarbetare: Könsför- delningen i de konstnärliga teamen var under året 25/75 för kvinnor/män (67/33).

Noteras bör att 2021 var ett mycket speciellt år med den pågående pandemin som påver- kar utfallssiffrorna.

Samhällsuppdrag

• Operan ska vara den i Sverige ledande institutionen inom opera och balett och som nationalscen stå på högsta nivå vad gäller utveckling, förnyelse, konstnärlig kvalitet samt hantverksskicklighet i ateljéer och verkstäder: Operan håller hög konstnärlig kvalitet och vid Operans ateljéer och verkstäder finns en hant- verksskicklighet som bidrar till att bevara och utveckla en viktig del av kulturarvet.

• Operan ska verka i ett internationellt opera- och danssammanhang och ini- tiera samarbeten samt främja interkultu- rellt utbyte: Omfattande internationella samarbeten genom bland annat gästspel och turnéverksamhet leder till förnyelse, inspiration och utveckling och bidrar till Operans goda internationella renommé.

• Operans utbud av opera och balett ska ha både spets och bredd: Operan erbjuder en varierad och bred repertoar av opera och balett med såväl nyskrivna som klas- siska verk. Operans artister har under

året erhållit ett flertal priser och utmär- kelser.

Styrelse och revisorer valda för 2022/2023 Ordf: Lena Olving Led: Anders Bäck, Chrissie Faniadis, Kasper Holten och Örjan Wikforss (vice ordf.). Nyval av Magnus Aspegren och Åsa Söderberg vid stämman 2022, Andreas Carlgren och Eva Halvarsson avgick

Arb rep: Carin Ringmar, Fredrik Söhngen

Arb suppl: Johan Edholm, Johan Rydh

Rev: Jennifer RockBaley (EY)

Arvode till styrelsens ordförande och vice ordförande uppgår till 90 (82,5) tkr respektive 73 (68) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 43 (40) tkr.

Nyckeltal					år 2021		år 2020
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning					566	573
Rörelseresultat					25	22
Resultat före skatt					25	21
Nettovinst					25	21
- varav hänförbart till minoritet					0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning					350	332
Anläggningstillgångar					193	202
Eget kapital					84	60
- varav minoritet					0	0
Nettoskuld					27	4
Operativt kapital					58	64
Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %					4,4	3,8
Avkastning eget kapital, %					33,9	41,9
Avkastning operativt kapital, %					40,9	33,8
Nettoskuldsättningsgrad, ggr					0,3	0,1
Soliditet, %					24,1	18,0
Bruttoinvesteringar, mnkr					7	31
Anslag, mnkr					523	525
Utdelning, mnkr					0	0
Klimatavtryck			Scope 1		33	36
tCO2e			Scope 2		131	99
Sjukfrånvaro, %					5,2	4,1
Antal anställda i medeltal					574	588
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer					Ja
Bestyrkt GRIrapport					Ja
Redovisar enligt IFRS					Nej
Bolaget har satt klimatmål					Nej
Könsfördelning, %
		27
52	48	73		43	57		Kvinnor
Anställda		Ledning		Styrelse a)			Män

a) Valda för 2022/2023

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021 59

67

Skr. 2021/22:140 Bilaga

Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö

Orio AB säljer reservdelar och tillbehör för Saab-bilar samt tillhandahåller logistiktjänster. Bolaget bildades 2009 i samband med att Saab Automobile AB ansökte om lån från Euro- peiska investeringsbanken, EIB, med svenska staten som garant för lånet. Dotterbolaget Saab Automobile Parts AB sattes som pant och övertogs av svenska staten från konkurs- boet efter att Saab Automobile ansökt om konkurs. Bolaget är sedan 2012 helägt av svenska staten. Orio förser de Saab-bilar som finns på cirka 60 marknader globalt med Saab original- delar. Bolaget tillhandahåller även logistiktjänster inom allt som rör lagring, distribution, informationshantering, export/import, transport, vidareförädling och hantering av varor.

Ordf: Charlotte Hansson Vd: Gustaf Ljunggren

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2022/2023 Ordf: Charlotte Hansson Led: Peter Blomqvist, Catrina Ingelstam, Nils Pärletun, Benny Thögersen, Sophie Öhrström Arb rep: Dan Samuelsson Rev: Camilla Samuelsson (PwC)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 247 (235) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 119 (114) tkr. Arvode utgår inte till

Viktiga händelser 2021

• Betydande itinvesteringar i bland annat nytt lagerhanteringssystem lägger grunden för fortsatt produk tivitetsutveckling.

• För affärsområdet Logistics fortsatte tillväxten och för affärsområdet Parts levererades god lönsamhet trots minskade volymer.

• Fastighetsutvecklingsprojektet Ny köpings logistikpark startades tillsam mans med Logistic Contractor.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Inga ekonomiska mål har beslutats av ägaren. Årets resultat uppgick till 51 miljoner kronor och soliditeten uppgick till 80,9 procent.

Ingen utdelning beslutad för 2021.

Mål för hållbart värdeskapande

• Långsiktigt ska 80 procent av de transpor- ter som sker till Orios kunder och från leverantörer drivas av fossilfria bränslen eller vara klimatkompenserade. Andelen transporter som drivits av biobränslen/el eller varit klimatkompenserade uppgick till 12,5 procent under året.

• Orios sjukfrånvaro ska årligen vara min- dre än 5 procent och antal arbetsrelaterade skador som lett till frånvaro ska vara noll. Sjukfrånvaron i koncernen uppgick under året till 5,7 procent och det skedde två arbetsrelaterade skador som ledde till frånvaro.

• Målsättningen är att medarbetarnas själv- bedömning ska överensstämma till minst 80 procent avseende tre påståenden som belyser deras motivation och engagemang. Under 2021 överensstämde de tre påstå- endena till 93, 87 respektive 82 procent.

• Under perioden 2019–2021 ska samtliga leverantörer som i riskbedömning erhåller värdering ”betydande risk” samt de leve- rantörer som står för 80 procent av Orios inköpsvolym granskas avseende såväl sociala som ekonomiska och miljörelate- rade frågor. Under 2021 har samtliga leve- rantörer som bedömts löpa en ”betydande risk” dokumentgranskats. Likaså har samtliga 97 leverantörer som tillsammans står för 80 procent av bolagets inköps- volym granskats.

•Orio-koncernen ska nå en lönsamhet (mätt som rörelsemarginal exklusive jäm- förelsestörande poster) på 4,5 procent samt en beläggningsgrad i dess anlägg- ningar på 85 procent. Under 2021 uppgick lönsamheten till 1,8 procent och belägg- ningsgraden till 46 procent.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal		år 2021	år 2020
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning		360	392
Rörelseresultat		53	6
Resultat före skatt		54	4
Nettovinst		51	6
- varav hänförbart till minoritet		0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning		425	363
Anläggningstillgångar		78	79
Eget kapital		344	288
- varav minoritet		0	0
Nettoskuld		136	118
Operativt kapital		208	170
Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %		14,7	1,5
Avkastning eget kapital, %		16,1	2,1
Avkastning operativt kapital, %		27,9	3,2
Nettoskuldsättningsgrad, ggr		0,4	0,4
Soliditet, %		80,9	79,3
Bruttoinvesteringar, mnkr		6	3
Anslag, mnkr		0	0
Utdelning, mnkr		0	0
Klimatavtryck	Scope 1	961	1 006
tCO2e	Scope 2	0	0
Sjukfrånvaro, %		5,7	4,6
Antal anställda i medeltal		135	148
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
Bestyrkt GRIrapport		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja
Bolaget har satt klimatmål		Nej

Könsfördelning, %

20

36

64

80

50

50

 Kvinnor

 Män

Anställda Ledning Styrelse a)

a) Valda för 2022/2023

60 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021

68

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter

PostNord AB erbjuder kommunikations- och logistiklösningar inom Norden. Moder- bolaget PostNord AB, som är ägare till dotterbolagen Post Danmark A/S och PostNord Group AB, är ett svenskt publikt bolag som ägs till 40 procent av den danska staten och till 60 procent av den svenska staten. Rösterna fördelas 50/50 mellan ägarna. PostNord AB är Nordens största bolag inom kommunikations- och logistiktjänster. Marknaderna sträcker sig från distribution av fysiska brev och paket till delvis eller helt elektroniska tjänster. PostNord tillhandahåller rikstäckande postservice i Sverige och Danmark till miljoner hushåll och företag. Under 2021 hanterade PostNord cirka 226 miljoner paket och 1,2 mil- jarder brev och andra försändelser. Via ett nätverk av dotterbolag och samarbetspartners förmedlar PostNord brev och paket till övriga Norden och resten av världen. PostNord har cirka 8 000 utlämningsställen i Norden.

Ordf: Christian Jansson Vd: Annemarie

Gardshol

Statens ägarandel: 60%

Styrelse och revisorer valda för 2022/2023 Ordf: Christian Jansson Led: Sonat Burman Olsson, Christian Frigast (vice ordf.), Susanne HundsbækPedersen, Peder Lundquist, Erik Sandstedt och Charlotte Strand. Nyval av Hillevi Engström i februari 2022, Ulrica Messing avgick Arb rep: Bo Fröström, Daniel Hansen, Sandra Svensk Arb suppl: Jess Sloth Hansen, Dzevad Ramic, PerArne Lundberg

Rev: Tomas Gerhardsson (KPMG)

Viktiga händelser 2021

• Höga ehandelsvolymer lade grunden för ett historiskt starkt resultat.

• Ambitiöst hållbarhetsarbete med uppdaterad agenda för hållbar logistik.

• Fortsatt fallande brevvolymer som en följd av ökad digitalisering.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Avkastning på operativt kapital ska uppgå till minst 10,5 procent. Utfallet för 2021 blev 19,2 procent och målet uppnåddes därmed.

• Kapitalstruktur: Nettoskuldsättnings- graden ska uppgå till 10–50 procent (exkl. leasingskulder). Utfall: –20 (38) procent, 43 (164) procent inkl. leasing- skulder.

• Utdelning: 40–60 procent av årets vinst efter skatt. Ingen utdelning beslutad för 2021.

Ekonomiska mål och uppföljning

Mål för hållbart värdeskapande

• Koncernen har ett långsiktigt mål att minska koldioxidutsläpp med 40 procent fram till 2025, med basår 2009. Utfallet 2021 blev –44 procent och målet upp- nåddes därmed under året.

• Koncernen har ett mål om andelen chefer och ledare som är av underrepresenterat kön ska överstiga 40 procent. Målet nåddes inte under året, utfallet var 33 (33) procent kvinnor.

• På sikt ska alla signifikanta leverantörer acceptera och efterleva PostNords Upp- förandekod för leverantörer. Målsätt- ningen för 2021 var 83 procent. Utfallet blev 84 procent och målet uppnåddes därmed under året.

• Under året har PostNord fattat beslut om nya långsiktiga mål för en hållbar logistik.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag. Bolaget har ett uppdrag om samhällsomfat- tande postservice, knutet till tillståndet att bedriva postverksamhet. Kravet för leve- ranskvalitet under 2021 var att 95 procent av de inrikesbrev som har lämnats in för två- dagarsbefordran ska ha delats ut inom två arbetsdagar. Målet avseende leveranskvalitet uppnåddes under året.

Arvode till styrelsens ordförande och vice ordförande uppgår till 705 (685) tkr respektive 526 (512) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 314 (305) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal		år 2021	år 2020
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning		40 693	38 729
Rörelseresultat		2 481	2 421
Resultat före skatt		2 328	2 153
Nettovinst		1 989	1 711
- varav hänförbart till minoritet		2	2
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning		30 590	30 489
Anläggningstillgångar		16 983	17 350
Eget kapital		9 133	4 906
- varav minoritet		2	2
Nettoskuld		3 885	8 064
Operativt kapital		13 018	12 969
Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %		6,1	6,3
Avkastning eget kapital, %		28,3	40,0
Avkastning operativt kapital, %		19,2	18,6
Nettoskuldsättningsgrad, ggr		0,4	1,6
Soliditet, %		29,9	16,1
Bruttoinvesteringar, mnkr		1 408	1 074
Anslag, mnkr		19	19
Utdelning, mnkr		0	0
Klimatavtryck	Scope 1	64 563	96 151
tCO2e	Scope 2	11 699	12 867
Sjukfrånvaro, %		6,5	6,2
Antal anställda i medeltal		28 358	28 006
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
Bestyrkt GRIrapport		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja

	Lönsamhet							Kapitalstruktur					Utdelning
	Rop, %							Nettoskuldsättningsgrad, %				%
20				18,6	19,2	150						100
									102			80
10						100
				1,6								60
0							50			31
-10		-1,6				0				3	38	40
		-12,4										20		0	0	0	0	0
-20						-50					-20	0
		2017 2018		2019 2020 2021					2017 2018 2019 2020 2021					2017 2018 2019 2020 2021
		Mål: 10,5%								Mål: 10–50%				Mål: 40–60%
			Utfall	Nytt mål antaget av bolagsstämman

Bolaget har satt klimatmål					Jaa)
a)  Vetenskapsbaserade mål som godkänts
av SBTi.
Könsfördelning, %
32	68	44	56	50	50	Kvinnor
						Män
Anställda		Ledning		Styrelse b)

b) Valda för 2022/2023

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021 61

69

Skr. 2021/22:140 Bilaga

Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö

RISE Research Institutes of Sweden AB, RISE, är ett oberoende, statligt forskningsinstitut som erbjuder unik expertis och ett 130-tal test- och demonstrationsmiljöer för framtids- säkra teknologier, produkter och tjänster. I internationell samverkan med företag, akademi och offentlig sektor bidrar bolaget till ett konkurrenskraftigt näringsliv och ett hållbart samhälle. Uppdraget till RISE anges i regeringens propositioner för forskning och innova- tion. Där anges det övergripande målet för RISE att vara internationellt konkurrenskraftigt och verka för hållbar tillväxt i Sverige genom att stärka näringslivets konkurrenskraft och förnyelse, samt främja offentlig sektors förnyelse och förmåga att bidra till lösningar på samhällets utmaningar tillsammans med näringslivet.

Ordf: Jan Wäreby

Vd: Pia Sandvik

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2022/2023 Ordf: Jan Wäreby Led: Klas Bendrik, Torbjörn Holmström, Hanna Lagercrantz och AnnaKarin Stenberg. Nyval av Mikael Hannus, Pernilla Jonsson och Cristina Petrescu vid stämman 2022, Elena Fersman, Fredrik Winberg och Sven Wird avgick Arb rep: Johan Berglund, Linda Ikatti, Ulf Nordberg Arb suppl: Helena Björk, Magnus Hillergren, Marie Sjölinder

Viktiga händelser 2021

• RISE etablerade elektromobilitets centret SEEL i Borås, Göteborg, och Nykvarn, med byggstart under hösten

2021 för anläggningen i Säve Göteborg.

• RISE invigde testbädden Cyber Range i Kista.

• RISE inledde arbetet med att utveckla och modernisera test och demonstra tionsmiljöer för bioraffinaderier för att påskynda samhällets gröna omställning.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: RISE är vinstdrivande men inte vinstutdelande. Bolagets rörelsemar- ginal ska vara minst 3 procent från och med 2020. Detta mål är inte uppnått.

• Kapitalstruktur: Nettoskuldsättnings- graden ska uppgå till 20–60 procent. Detta mål är inte uppnått.

Mål för hållbart värdeskapande

• Ansvarsmålet: 100 procent av kundupp- drag ska 2020 vara hållbarhetsdeklare- rade och kopplade till något av de globala utvecklingsmålen. Utfall: 94 procent.

• Affärsmålet: En tredjedel (1/3) av omsättningen ska 2020 ha genererats som en direkt följd av hållbarhetsarbetet. Utfall: 34 procent.

• Attraktionsmålet: År 2020 ska RISE vara en av de 20 mest attraktiva arbetsgivarna i kategorin civilingenjörsstudenter, och en av 5 i kategorin unga yrkesverksamma civilingenjörer. Utfall: 21 respektive 9.

Ekonomiska mål och uppföljning

• Klimatmålet: RISE ska minska sin klimatpåverkan varje år för att vara en klimatneutral verksamhet 2025. Utfall: 3 300 ton koldioxidekvivalenter.

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

I ägaranvisningen anges bolagets uppdrags- mål samt de återrapporteringskrav som ställs på RISE gällande verksamhet som finansie- ras med strategiska kompetensmedel. En återrapportering har gjorts till Regerings- kansliet i mars 2021 och är tillgänglig på bolagets webbplats.

1. Omsättning från konkurrensutsatta forskningsmedel inom RISE ska i rela- tion till total omsättning, exklusive strate- giska kompetensmedel, uppgå till minst 30 procent. Utfall: 41 procent.

2. Näringslivsintäkter från SMF ska i rela- tion till totala näringslivsintäkter utgöra 30–40 procent. Utfall: 37 procent.

3. Omsättning från projekt med tvärveten- skaplig involvering ska i relation till total omsättning från RISE:s projektportfölj utgöra 35–55 procent. Utfall: 32 procent.

4. Beläggningsgraden vid RISE:s test- och demonstrationsanläggningar inom inter- vallet 60–80 procent. Utfall: 63 procent.

5. I RISE:s kundundersökning ska indexet ”Innovationspartnerförmåga” uppnå minst 78 procent positiva svar. Utfall:

78 procent.

6. I RISE:s kundundersökning ska Nöjd- kundindex uppnå minst 75 procent posi- tiva svar. Utfall: 76 procent.

Rev: Ingrid Hornberg Román (KPMG)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 375 (365) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 186 (182) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal		år 2021	år 2020
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning		3 618	3 396
Rörelseresultat		22	138
Resultat före skatt		7	159
Nettovinst		7	138
- varav hänförbart till minoritet		7	8
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning		4 201	3 807
Anläggningstillgångar		2 058	1 867
Eget kapital		840	837
- varav minoritet		90	77
Nettoskuld		146	70
Operativt kapital		986	906
Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %		0,6	4,0
Avkastning eget kapital, %		0,8	16,5
Avkastning operativt kapital, %		2,3	12,8
Nettoskuldsättningsgrad, ggr		0,2	0,1
Soliditet, %		20,0	22,0
Bruttoinvesteringar, mnkr		537	115
Anslag, mnkr		1 744	1 577
Utdelning, mnkr		0	0
Klimatavtryck	Scope 1	776	502
tCO2e	Scope 2	1 321	1 218
Sjukfrånvaro, %		3,0	2,8
Antal anställda i medeltal		2 897	2 828
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
Bestyrkt GRIrapport		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja
Bolaget har satt klimatmål		Ja

LönsamhetKapitalstruktur

Rörelsemarginal, %Nettoskuldsättningsgrad, %

4							60
							40
2				1,8
0,5			1,1			0,6	20				19	8,7
													17,4
0								0
-2							-20		-25
							-40			-53
-4			2018	2019	-4	2021	-60		2017	2018	2019	2020	2021
2017					2020
		Mål: ≥3%							Mål: 20–60%
	Utfall			Nytt mål antaget av bolagsstämman

62 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021

Könsfördelning, %

39 61 44 56 50 50

 Kvinnor

 Män

Anställda Ledning Styrelse a)

a) Valda för 2022/2023

70

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter

Samhall Aktiebolag ska, som en del av den svenska arbetsmarknadspolitiken, producera efterfrågade varor och tjänster och genom detta skapa meningsfulla och utvecklande arbe- ten åt personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Samhall har cirka 25 000 medarbetare på närmare 600 orter. Ägaren ser Samhall som ett viktigt och effektivt arbetsmarknadsverktyg som skapar arbeten åt personer med funktionsned- sättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Samhall erbjuder anställda arbetstillfällen inom en rad olika områden, till exempel arbetsplats- och fastighetsservice, lager och logistik, städ och tvätt, tillverkning samt äldreservice.

Ordf: Cecilia Schelin	Vd: Sara Revell Ford
Seidegård

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2022/2023 Ordf: Cecilia Schelin Seidegård Led: Bertil Carlsén, Hillevi Engström, Lars Engström, Angelica Frithiof, Ylva Berg, Lars Täuber och Ylva Thörn. Nyval av Josefine Ekros Roth vid stämman 2022, Leif Ljungqvist avgick

Viktiga händelser 2021

• Trots pandemins påverkan uppvisades positiva tillväxtsiffror för helåret.

Svagare utsikter för 2022.

• De arbetsmarknadspolitiska målen uppnåddes, med undantag av över gångarna som påverkats negativt av pandemin.

• Starkt resultat, främst som en följd av statlig sjukersättning under pandemin.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Avkastning på eget kapital ska uppgå till 5 procent. Utfallet var 16 (16) procent vilket främst förklaras av ersättning för sjuklönekostnader under pandemin samt en viss ökad bruttovinst.

• Kapitalstruktur: Soliditet om minst 30 procent. Utfallet var 41 procent.

• Utdelning: Den vinst som uppkommer ska balanseras i ny räkning för främjande av bolagets fortsatta verksamhet.

Mål för hållbart värdeskapande

• Medarbetare i arbete (MIA-faktorn): Långsiktig målfaktor 2,5 till 2024. År 2021 var målet att fortsätta minska MIA. Utfall: 3,1 (3,2), vilket innebär att målet uppnåddes.

• Arbetsolyckor: Mål –50 procent i antal

2023 jämfört med 2018. Utfall: –10 pro- cent (–45). Målet har inte uppnåtts under 2021. Ytterligare förstärkningar inom området pågår.

• Rekryteringssamarbeten: Mål minst

50 procent av övergångarna sker genom

Ekonomiska mål och uppföljning

rekryteringssamarbeten till 2025. Utfall: 40 procent (24).

• Halvera miljöpåverkan: Mål minskning med 50 procent av koldioxidutsläpp

2025 jämfört med 2018. Utfall: –28 pro- cent (–5).

• Fossilfri fordonsflotta: Mål 100 procent

fossilfri fordonsflotta 2030. Utfall: 31 pro- cent (27).

• Kundlojalitet: Mål 8,5 till 2025. Utfall: 7,9 (7,8) i bolagets årliga kundundersökning.

• Ansvarsfulla leverantörskedjor: Mål 100

procent till 2023. Utfall: 78 procent (77). Mäts genom hur stor andel av Samhalls centrala leverantörer som genomgått hållbarhetsanalys de senaste tre åren.

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

Har särskilt beslutat samhällsuppdrag. Uppdragen från ägaranvisningen inne- fattade för 2021 att:

• Antal arbetstillfällen för personer med funktionsnedsättning ska uppgå till minst 32,84 miljoner lönetimmar. Utfall: 33,18.

• Samhall ska erbjuda tidsbegränsad anställ- ning med lönebidrag för utveckling i anställning, LFU, uppgående till minst 3,26 miljoner lönetimmar. Utfall: 3,24.

• Andelen rekrytering från prioriterade grupper ska vara minst 40 procent. Utfall: 61 procent.

• Övergångar från anställda i kärnupp- draget och anställda med lönebidrag för utveckling i anställning ska uppgå till minst 1 500 personer. Utfall: 1 452 över- gångar. En tydlig förbättring från 2020 men pandemin har fortsatt att negativt påverka möjligheten till rekryteringssam- arbeten.

Arb rep: AnnChristin Andersson, Hans Abrahamsson, Pia Litbo

Arb suppl: Kenneth Hasselberg, Maria Sköld

Rev: Anneli Pihl (Deloitte)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 348 (335) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 168 (162) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal		år 2021	år 2020
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning		9 892	9 406
Rörelseresultat		340	282
Resultat före skatt		464	297
Nettovinst		284	232
- varav hänförbart till minoritet		0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning		4 914	4 188
Anläggningstillgångar		927	613
Eget kapital		1 862	1 578
- varav minoritet		0	0
Nettoskuld		3 272	2 818
Operativt kapital		1 410	1 240
Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %		3,4	3,0
Avkastning eget kapital, %		15,7	15,6
Avkastning operativt kapital, %		25,7	20,9
Nettoskuldsättningsgrad, ggr		1,8	1,8
Soliditet, %		40,6	38,9
Bruttoinvesteringar, mnkr		63	103
Anslag, mnkr		6 612	6 293
Utdelning, mnkr		0	0
Klimatavtryck	Scope 1	2 121	3 012
tCO2e	Scope 2	57	52
Sjukfrånvaro, %		15,9	16,3
Antal anställda i medeltal		20 493	20 699
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
Bestyrkt GRIrapport		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja	(RFR 2)
Bolaget har satt klimatmål		Ja

LönsamhetKapitalstruktur

Re, %				Soliditet, %
20		15,6	15,7	50					41
				40	35	36	35	39
10	7,6

0 5,7 30

20

-10							10
-20	-18,2						0
	2017		2018	2019	2020	2021		2017	2018	2019	2020	2021
	Mål: 5%							≥30%
		Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman

Könsfördelning, %
42	58	43	57	67	33	Kvinnor
						Män
Anställda		Ledning		Styrelse a)

a) Valda för 2022/2023

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021 63

71

Skr. 2021/22:140 Bilaga

Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö

Saminvest AB ska genom indirekta investeringar (investeringar i fonder) finansiera inno- vativa företag med hög tillväxtpotential. Fonderna ska vara privat förvaltade av primärt nya team på venture capital-marknaden och Saminvest ska investera i fonderna tillsammans med privat kapital. Vidare ska Saminvest ansvara för en ansvarsfull hantering och avveck- ling av de redan gjorda investeringarna i dotterbolagen Inlandsinnovation och Fourier- transform. Saminvests fondinvesteringar finansieras av kapital från de statligt ägda bolagen Inlandsinnovation och Fouriertransform vilka den 1 januari 2017 tillfördes Saminvest som dotterbolag. Dotterbolagen, vilka primärt gjort direktinvesteringar i onoterade företag, har upphört att nyinvestera och Saminvest ansvarar för avvecklingen av verksamheterna.

Ordf: Marianne	Vd: Peder Hasslev
Dicander Alexandersson

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2022/2023 Ordf: Marianne Dicander Alexandersson Led: Alexandra Nilsson, Anders Wiger, Hans Ek och Lennart Jacobsson. Nyval av Siduri Poli och Linda Sundberg vid stämman 2022, Mengmeng Du och Ulrika Nordström avgick.

Rev: Magnus Svensson Henryson (PwC) Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

Viktiga händelser 2021

• 1 088 mnkr i utfästelser till nya fonder och affärsängelprogram.

• Nio nya utfästelser varav sex avser fonder och tre avser affärsängelpro gram. Därutöver har ett flertal utfäs telser gjorts till befintliga fonder och program.

• Totalt 292 investeringar i enskilda företag har genomförts av de fonder och affärsängelprogram som Samin vest har investerat i sedan start, varav

73 genomfördes under året.

• Sex av dotterbolagens innehav avytt rades; sammanlagda exitlikvider och utdelningar motsvarade 214 mnkr.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Det egna kapitalet ska växa i takt med inflationen över en rullande tioårsperiod. Det egna kapitalet uppgår till 6,2 miljarder kronor per den 31 december 2021 och var vid Saminvests start 5,0 miljarder kronor.

• Kapitalstruktur: Räntebärande skulder samt ingångna kreditmöjligheter ska uppgå till maximalt 10 procent av balans- omslutningen. Inga räntebärande skulder eller ingångna kreditmöjligheter fanns vid räkenskapsårets utgång.

• Utdelning: Ordinarie utdelning utgår ej.

Ekonomiska mål och uppföljning

Mål för hållbart värdeskapande

• Saminvests strategi för att främja hållbart värdeskapande genom investeringar utgår från bolagets uppdrag att i) komplettera marknaden, ii) utveckla ekosystemet för riskkapital, iii) förnya det svenska närings- livet samt iv) bibehålla kapitalbasen över tid. Målnivåer och utfall framgår av bola- gets årsredovisning.

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

Saminvests investeringar ska vara marknads- kompletterande, vilket innebär att det vid tidpunkten för Saminvests investering inte

finns privat kapital i tillräcklig omfattning.

Syftet med Saminvest är att utveckla och förnya det svenska näringslivet och skapa

fler växande företag i hela Sverige. Genom

att Saminvests investeringar stimulerar det privata kapitalet att satsa på nya segment och i huvudsak nya team, bidrar Saminvest till att utveckla marknaden för venture capital och

ekosystemet för finansiering av innovativa

bolag med hög tillväxtpotential. Vid investe- ringar i så kallade såddfonder kan Saminvest göra undantag från kravet på privat med-

finansiering. Mål enligt processen för upp-

dragsmål beslutades på bolagets årsstämma 2021 och framgår av bolagets årsredovisning.

427 (420) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 212 (210) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal		år 2021	år 2020
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning		1	2
Rörelseresultat		357	521
Resultat före skatt		211	401
Nettovinst		212	384
- varav hänförbart till minoritet		0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning		6 185	5 973
Anläggningstillgångar		1 259	842
Eget kapital		6 154	5 942
- varav minoritet		0	0
Nettoskuld		45	27
Operativt kapital		6 109	5 915
Övriga nyckeltal
Avkastning eget kapital, %		3,5	6,7
Avkastning operativt kapital, %		5,9	9,1
Nettoskuldsättningsgrad, ggr		0,0	0,0
Soliditet, %		99,5	99,5
Bruttoinvesteringar, mnkr		323	389
Anslag, mnkr		0	0
Utdelning, mnkr		0	0
Klimatavtryck	Scope 1	1	3
tCO2e	Scope 2	74	76
Sjukfrånvaro, %		8,6	2,0
Antal anställda i medeltal		12	12
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
Bestyrkt GRIrapport		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja
Bolaget har satt klimatmål		Nej

LönsamhetKapitalstruktur

Eget kapital, mdkr							Skuldsättningsgrad, %
8						12
6				5,9	6,2	10
						8
4						6
2						4
						2
											0	0
0						0
	2017	2018	2019	2020	2021			2017	2018	2019	2020	2021
	Mål: tillväxt ≥ inflation							Mål: <10%
	Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman

64 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021

Könsfördelning, %

42 58 50 50 57 43

 Kvinnor

 Män

Anställda Ledning Styrelse a)

a) Valda för 2022/2023

72

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter

SAS AB är Skandinaviens ledande flygbolag. SAS bildades 1946 då de nationella flygbolagen

i Sverige, Norge och Danmark enades om att driva sin verksamhet i form av ett konsortium. För att kunna verka under samma förutsättningar som övriga flygbolag på den internatio- nella marknaden förändrades ägandestrukturen 2001. Aktierna i de nationella bolagen byttes ut mot aktier i ett nytt samlat moderbolag, SAS AB. Efter försäljning av aktier mot- svarande 4,2 procentenheter hösten 2016, nyemission hösten 2017 och den rekapitalisering som genomfördes under 2020, har svenska staten 21,8 procent av rösterna i SAS. SAS ingår i nätverket Star Alliance. SAS är börsnoterat i Stockholm, Köpenhamn och Oslo. Pandemin har påverkat SAS i grunden – från nedstängningar och reserestriktioner till förändringar

i människors resmönster. Efter verksamhetsårets slut lanserade SAS därför planen SAS FORWARD, i vilken ingår att dra nytta av SAS varumärke, uppnå konkurrenskraftiga enhetskostnader, justera storleken på flottan (inklusive omfokusering av långdistansflottan) samt att bygga en hållbar framtid.

Ordf: Carsten Dilling

Vd: Anko Van der Werff

Statens ägarandel: 22%

Styrelse och revisorer valda för 2022/2023 Ordf: Carsten Dilling Led: Nina Bjornstad, Monica Caneman, Michael Friisdahl, Henriette Hallberg Thygesen, LarsJohan Jarnheimer (vice ordf.), Kay Kratky och Oscar Stege Unger

Arb rep: Christa Ceré, Jens Lippestad, Tommy

Nilsson Rev: Tomas Gerhardsson (KPMG) Arvode till styrelsens ordförande och vice

ordförande uppgår till 630 (630) tkr respektive 420 (420) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 320 (320) tkr.

Viktiga händelser 2021

• Reserestriktioner till följd av pande min innebar en fortsatt minskad efterfrågan på flygresor under året.

• Åtgärder för att minska kostnaderna bidrog till 35 procent lägre totala rörelsekostnader.

• I juli säkrade SAS en kreditram från den danska och svenska staten om totalt 3 mdkr.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Inga ekonomiska mål har beslutats av ägarna. Styrelsen har beslutat om följande ekonomiska mål:

• Lönsamhet: ROIC över 5 procent över en konjunkturcykel. Utfallet var –13 procent.

• Kapitalstruktur: Nettoskuld/EBIT- DAR under 3,5x. Utfallet var –45,7x.

• Finansiell beredskap: Likvida medel och tillgängliga kreditfaciliteter ska över- stiga 25 procent av fasta kostnader. Utfallet var 60 procent.

Ekonomiska mål och uppföljning

Mål för hållbart värdeskapande

• Reducera totala koldioxidutsläpp med

25 procent till 2025 (jämfört med 2005). Sedan 2005 har det totala koldioxidut- släppet minskat med 72,0 procent.

• SAS mål för 2030 är bland annat:

–Inblandning av hållbart flygbränsle mot- svarande all SAS inrikestrafik (i genom- snitt 18 procent de senaste fem åren).

Under 2020/2021 användes omkring

1 060 ton hållbart flygbränsle.

–Reducera buller med 50 procent jämfört med 2010.

• Reducera koldioxidutsläppen med 50 procent (jämfört med 2005) till 2050.

SAS har identifierat en potentiell möjlig- het att minska koldioxidutsläppen med

50 procent till 2030 om förutsättning- arna är de rätta och det finns ett stöd- jande regulatoriskt ramverk.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Nyckeltal		år 2021	år 2020
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning		13 958	20 513
Rörelseresultat		5 494	9 495
Resultat före skatt		6 525	10 097
Nettovinst		6 523	9 232
- varav hänförbart till minoritet		0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning		52 712	56 966
Anläggningstillgångar		44 928	44 634
Eget kapital		6 416	10 023
- varav minoritet		0	0
Nettoskuld		26 770	18 899
Operativt kapital		33 186	28 922
Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %		40,4	46,3
Avkastning eget kapital, %		84,0	538,0
Avkastning operativt kapital, %		17,7	54,4
Nettoskuldsättningsgrad, ggr		4,2	1,9
Soliditet, %		12,2	17,6
Bruttoinvesteringar, mnkr		4 105	7 622
Anslag, mnkr		0	0
Utdelning, mnkr		0	0
Klimat	MtCO2e Scope 1	1,2	1,8
avtryck	tCO2e  Scope 2	5 700	8 600
Sjukfrånvaro, %		4,3	4,2
Antal anställda i medeltal		5 216	7 568
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
Bestyrkt GRIrapport		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja
Bolaget har satt klimatmål		Ja

	Lönsamhet								Kapitalstruktur
	ROIC, %								Nettoskuld/EBITDAR, ratio
20		13			14		10			3,1	2,7	3,7
						8	0
10
0								-10				-9,2
						-13	-20
-10
							-30
-20
						-27	-40
												-45,7
-30 2017							-50
					2018	2019 2020 2021				2017 2018 2019 2020 2021
			Mål: >5%							Mål: <3,5 ggr
				Utfall		Nytt mål antaget av bolaget

Könsfördelning, %

36

64

29

71

38

63

 Kvinnor

 Män

Anställda Ledning Styrelse a)

a) Valda för 2022/2023

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021 65

73

Skr. 2021/22:140 Bilaga

Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö

SBAB Bank AB (publ), SBAB, erbjuder lån och sparande till privatpersoner, bostadsrätts- föreningar och fastighetsbolag i Sverige. SBAB är en av Sveriges största nischbanker och bankens strategi är sedan hösten 2014 att fokusera på sin kärnprodukt, bolån, kompletterad med ett sparkonto. Strategin har hittills varit framgångsrik och banken har vunnit mark- nadsandelar.

Ordf: Jan Sinclair

Vd: Mikael Inglander

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2022/2023 Ordf: Jan Sinclair Led: Lars Börjesson, IngaLill Carlberg, Jane LundgrenEricsson, Leif Pagrotsky och Synnöve Trygg. Nyval av Jenny Lahrin och

Viktiga händelser 2021

• SBAB fortsatte att växa och ta mark nadsandelar inom bolån och bo stadsfinansiering till fastighetsbolag under 2021, samtidigt som bolaget visade en god resultatutveckling.

• SBAB hade 2021 Sveriges nöjdaste kunder för tredje året i rad både för bolån till privatpersoner och fastig hetslån till företag och bostadsrätts föreningar enligt Svenskt Kvalitets index (SKI).

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Avkastning på eget kapital minst 10 procent. Avkastningen uppgick till 11,1 procent.

• Kapitalstruktur: Total kapitalrelation ska under normala förhållanden uppgå till minst 0,6 procentenheter över Finans- inspektionens kommunicerade kapital- krav. Kärnprimärkapitalrelation ska under normala förhållanden uppgå till minst 0,6 procentenheter över Finans- inspektionens kommunicerade kärnpri- märkapitalkrav. Både målet för total kapi- talrelation och kärnprimärkapitalrelation överstegs, med 4,2 respektive 4,3 pro- centenheter över Finansinspektionens kommunicerade krav.

• Utdelning: Lägst 40 procent av årets vinst efter skatt. Utdelning om 40 pro- cent av årets vinst föreslagen för verk- samhetsåret 2021.

Ekonomiska mål och uppföljning

Mål för hållbart värdeskapande

Följande mål gällde för 2021:

• Sunda finanser: Överensstämmer med de av bolagsstämman beslutade ekonomiska målen.

• Ansvar och transparens:

Delmål 1 – Ansvarstagande: SBAB:s

placering i Hållbarhetsindex: Topp 3. Faktisk placering var topp 2.

Delmål 2 – Transparens: Andel kunder som anser att SBAB har ett erbjudande som är tydligt och enkelt att förstå: Trans- parensmålet omarbetades under början av 2021 och var ännu ej målsatt. Utfallet var 83 procent. För 2022 har SBAB beslutat om ett mål på 90 procent.

Delmål 3 – Kundnöjdhet: Sveriges nöjdaste bolåne- och fastighetslånekunder enligt Svenskt Kvalitetsindex: topp 3 och topp 3. Utfallet var 1:a och 1:a.

• Attraktiv arbetsplats:

Delmål 1 – Jämställdhet & mångfald: Jämställdhet mellan kvinnor/män i chefspositioner (inom spannet):

45–55 procent. Faktiskt utfall blev 48/52 procent.

Delmål 2 – Medarbetarupplevelse: Andel medarbetare som anser att SBAB är en mycket bra arbetsplats: >90 procent. Utfallet var 91 procent.

Delmål 3 – Engagerade medarbetare: Total Trust Index: >85 procent. Utfallet blev 86 procent.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Wenche Martinussen vid stämman 2022, Daniel Kristiansson avgick. Johan Prom lämnade styrelsen på egen begäran per den 30 november 2021 Arb rep: Margareta Naumburg,

Karin Neville Arb suppl: Therese Sandberg,

David Larsson Rev: Patrick Honeth (Deloitte) Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

550 (505) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 265 (244) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal		år 2021	år 2020
Resultaträkning, mnkr
Räntenetto		4 114	3 747
Provisionsnetto		29	24
Nettoresultat fin. poster		71	38
Övriga rörelseintäkter		50	43
Totala intäkter		4 122	3 728
Rörelseresultat		2 641	2 361
Resultat före skatt		2 641	2 361
Nettovinst		2 081	1 839
- varav hänförbart till minoritet		0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning		558 337	511 359
Utlåning till allmänheten		467 041	422 835
Eget kapital		24 945	23 639
- varav minoritet		0	0
Övriga nyckeltal
Kreditförlustnivå, %		0,0	0,0
Avkastning eget kapital, %		11,1	10,8
Kärnprimärkapitalrelation, %		13,5	13,4
Total kapitalrelation, %		18,1	17,6
Utdelning, mnkr		832	0
Klimatavtryck	Scope 1	0	1
tCO2e	Scope 2	44	54
Sjukfrånvaro, %		3,8	3,6
Antal anställda i medeltal		800	734
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
Bestyrkt GRIrapport		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja
Bolaget har satt klimatmål		Ja

Lönsamhet									Kapitalstruktur							Utdelning
Re, %									Kärnprimärkapitalrelation, %						%
25								50							100
20								40		32,2					80
15	12,5			12,1	11,7	10,8	11,1	30							60		40		40			40
10								20			12,5				40
												13,1	13,4	13,5
5								10							20					0	0
0									0							0
	2017			2018	2019	2020	2021			2017	2018	2019	2020	2021
																	2017		2018	2019	2020	2021
			Mål: ≥10%							Mål: ≥8,6%								Mål: ≥40%
		Utfall			Nytt mål antaget av bolagsstämman

66 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021

Könsfördelning, %
54	46	44	56	63	38	Kvinnor
						Män
Anställda		Ledning		Styrelse a)

a) Valda för 2022/2023

74

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter

Aktiebolaget Svensk Exportkredit, SEK, ska på kommersiella grunder bedriva svensk och internationell finansiell verksamhet med syfte att främja verksamhet med svenskt intresse som direkt eller indirekt avser svensk exportindustri, inklusive svensk infrastruktur, och i övrigt stärka det svenska näringslivets internationalisering och konkurrenskraft. Att admi- nistrera statens system för statsstödda exportkrediter (CIRR-systemet) är ett av riksdagen särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Ordf: Lennart Jacobsen Vd: Magnus Montan

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2022/2023 Ordf: Nyval av Lennart Jacobsena) vid stämman 2022, Lars LinderAronson avgick Led: Anna Brandt, Reinhold Geijer, Hanna Lagercrantz och Eva Nilsagård. Nyval av Håkan Berg, Paula da Silva och Katarina Ljungqvist vid stämman 2022,

Viktiga händelser 2021

• Efter ett kraftigt ökat upplåningsbehov under 2020, drivet av pandemin, nor maliserades SEK:s behov av att ta upp långfristig finansiering under 2021.

Nyutlåningen landade på 77 mdkr och räntenettot uppgick till 1 907 mnkr.

• SEK:s låneram i Riksgälden uppgick till

200 mdkr under året.

• Bolaget emitterade 6,1 mdkr i gröna obligationer 2021.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Avkastning på eget kapital efter skatt ska uppgå till minst 5 procent, under 2021 uppgick den till 5,1 procent.

• Kapitalstruktur: Total kapitalrelation ska uppgå till mellan 2 och 4 procenten- heter över det av Finansinspektionen kommunicerade kravet, och kärnprimär- kapitalrelationen till minst 4 procenten- heter över kravet. Utfallet för målen var över kravet.

• Utdelning: 20–40 procent av årets resultat med beaktande av mål för kapi- talstruktur, framtida kapitalbehov och investeringar. Utdelning om 40 procent beslutades vid årsstämman i mars 2022.

Mål för hållbart värdeskapande

• Grön finansiering: Målet för antal gröna lån under 2021 var 30 och utfallet blev 18.

• Hållbar arbetsplats: SEK mäter och följer upp två index för att säkerställa en hållbar arbetsplats. Årets målsättning var att Empowerment (som bl.a. innefattar motivation och befogenheter) skulle överskrida indexvärde 80. För Attraktiv

Ekonomiska mål och uppföljning

arbetsgivare var målsättningen ett värde över 85. Utfallen blev 77 respektive 84. Resultatet visar på en positiv rörelse mot en hållbar arbetsplats även om de ambi- tiösa målen inte uppnåddes under året.

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

Att SEK ska administrera CIRR-systemet är ett av riksdagen särskilt beslutat samhälls- uppdrag. Den samhällsekonomiska nyttan av genomförandet ska utvärderas genom (a) mätning av det mervärde som SEK adderar avseende exportkrediter (varav CIRR utgör en del) och (b) att bolaget genomför en intressentdialog. Målet är att SEK:s export- krediter ska bidra till att stärka de svenska exportföretagens konkurrenskraft och att SEK upplevs motsvara kundernas förvänt- ningar och att det svenska exportkreditsyste- met är lika konkurrenskraftigt som systemen i de viktigaste konkurrentländerna.

a) Kundundersökningen som sker vartannat år genomfördes under 2020 och visade att 80 procent (mål >60 procent) av de som anlitat SEK avseende exportkrediter upp- lever att SEK:s krediter bidragit (väldigt) mycket till att deras exportaffär har blivit av. 80 procent uppger att samarbetet med SEK har överträffat förväntningarna och 67 procent anser att det svenska export- kreditsystemet är bättre jämfört med systemen i viktiga konkurrentländer.

b) Intressentdialogen 2021 tog upp frågor som långsiktiga och strategiska mål för hållbart värdeskapande, klimatfrågor och transparens gällande klimat- och hållbar- hetsrisker, samt anti-korruption. Fokus har framför allt legat på resultatet av COP-

26 samt hur SEK som finansiell aktör kan stötta i den gröna omställningen.

Hans Larsson avgick Rev: Anneli Granqvist (PwC)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 550 (505) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 265 (244) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

a) Tidigare ledamot.

Nyckeltal		år 2021	år 2020
Resultaträkning, mnkr
Räntenetto		1 907	1 946
Provisionsnetto		29	42
Nettoresultat fin. poster		56	83
Övriga rörelseintäkter		0	0
Totala intäkter		1 934	1 987
Rörelseresultat		1 305	1 238
Resultat före skatt		1 305	1 238
Nettovinst		1 034	968
- varav hänförbart till minoritet		0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning		333 647	335 399
Utlåning till allmänheten		180 288	171 562
Eget kapital		20 808	20 064
- varav minoritet		0	0
Övriga nyckeltal
Kreditförlustnivå, %		0,0	0,1
Avkastning eget kapital, %		5,1	4,9
Kärnprimärkapitalrelation, %		21,6	21,8
Total kapitalrelation, %		21,6	21,8
Utdelning, mnkr		414	290
Klimatavtryck	Scope 1	0	0
tCO2e	Scope 2	15	9
Sjukfrånvaro, %		3,5	2,1
Antal anställda i medeltal		256	248
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
Bestyrkt GRIrapport		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja
Bolaget har satt klimatmål		Ja

Lönsamhet									Kapitalstruktur							Utdelning
Re, %									Total kapitalrelation, %							%
10								25				20,1	20,6	21,8	21,6	50						40
										23
8								20								40
6								15								30	30		30		30
				5,5
4	4,5				4,9		5,1	10								20
			3,6
2								5								10
																				0
0								0								0
	2017		2018	2019	2020	2021				2017		2018	2019	2020	2021			2017	2018	2019	2020	2021
	Mål: ≥5%										Mål: 17,7–19,7%						Mål: 20–40%
		Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman

Könsfördelning, %

50 50 36 64 63 38

 Kvinnor

 Män

Anställda Ledning Styrelse b)

b) Valda för 2022/2023

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021 67

75

Skr. 2021/22:140 Bilaga

Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö

SJ AB bildades 2001 i samband med bolagiseringen av affärsverket Statens Järnvägar. SJ är

den största operatören av persontrafik på järnväg i Sverige. SJ är huvudsakligen verksamt på marknaden för regionala och långväga resor i Sverige och Norge samt till Köpenhamn. Bolaget verkar inom två typer av trafik, kommersiell trafik och upphandlad trafik (som upphandlas i konkurrens av Trafikverket eller av regionala kollektivtrafikmyndigheter). SJ driver både kommersiell trafik och upphandlad trafik på affärsmässiga grunder i kon - kurrens med andra tågoperatörer samt med bil, flyg och buss. Hållbart företagande är en

naturlig och integrerad del i SJ:s affärsmodell. Med utgångspunkt i företagets vision, affärs- idé och värderingar säkerställs ett socialt, miljömässigt och ekonomiskt ansvar genom mätning och uppföljning av sex styrområden. Att arbeta för att förbättra punktligheten är ett av målen.

Ordf: Siv Svensson

Vd: Monica Lingegård

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2022/2023 Ordf: Siv Svensson Led: Ulrika Dellby,

Per Matses, Ulrik Svensson och Klas Wåhlberg. Nyval av Pär Ekeroth och Malin Frenning vid stämman 2022, Lennart Käll och Ulrika Nordström avgick Arb rep: Per Hammarqvist, Hans Pilgaard, Stefan Zetterlund

Rev: Peter Ekberg (Deloitte)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 465 (442) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 205 (193) tkr. Arvode utgår inte till

Viktiga händelser 2021

• Pandemin hade fortsatt stor påver kan på resandet och SJ:s ekonomiska utfall. Resandet ökade successivt från andra kvartalet men förblev alltjämt under nivån före pandemin.

• Problem relaterade till driftsättningen av ett nytt planeringssystem i kombi nation med hög sjukfrånvaro under slutet av året medförde att färre tåg avgångar än planerat kördes under november och december.

• Den 16 november avgick premiär turen med nya X2000.

• SJ fattade tilldelningsbeslut avseende inköp av minst 25 nya snabbtåg och lika många regionaltåg.

• SJ tog över ansvaret för Krösatågen den 12 december 2021, samtidigt upphörde SJ att köra Mälartåg.

• För att öka SJ:s finansiella flexibilitet har bolaget tecknat ett avtal om en hållbarhetslänkad kreditfacilitet om

3 000 mnkr.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Avkastning på operativt kapital ska uppgå till minst 7 procent i genomsnitt. Utfall: –24,6 procent.

• Kapitalstruktur: Nettoskuldsättnings-

grad på 0,5–1,0 ggr på sikt. Utfall: 0,54 ggr.

Ekonomiska mål och uppföljning

• Utdelning: Ska långsiktigt uppgå till mellan 30 och 50 procent av årets resul- tat. Ingen utdelning beslutad för 2021.

Mål för hållbart värdeskapande

• Punktlighet: Punktligheten för SJ:s lång- distanståg uppgick till 87 procent. Målet för 2021 var 95 procent. Medeldistans- tågens punktlighet uppgick till 92 pro- cent. Målet för 2021 var 95 procent. Kortdistanstågens punktlighet uppgick till 94 procent. Målet för 2021 var 95 procent.

• Mångfald, andel medarbetare med ut- ländsk bakgrund enligt Statistiska central- byråns definition: Mål för 2021 var 18 procent och utfallet var 19 procent.

• Hot och våld, andel medarbetare som har upplevt hot och våld: Under 2021 uppgav hälften av alla tågvärdar att de varit ut- satta för hot och våld i arbetet det senaste året. Enligt SJ är utvecklingen kring andel medarbetare som utsätts för hot och våld oacceptabel och bolaget har ytterligare stärkt fokus på att minska hot och våld från resenärer, bland annat lan- serades kroppsburen kamera för tåg- och kundvärdar.

• Marknadsandel jämfört med flyg: Mål och utfall anges inte av konkurrensskäl.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal		år 2021	år 2020
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning		7 287	5 529
Rörelseresultat		1 106	1 867
Resultat före skatt		1 113	1 875
Nettovinst		965	1 491
- varav hänförbart till minoritet		0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning		8 470	9 282
Anläggningstillgångar		5 926	6 168
Eget kapital		2 715	3 652
- varav minoritet		0	0
Nettoskuld		1 467	703
Operativt kapital		4 182	4 355
Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %		13,7	31,5
Avkastning eget kapital, %		30,3	33,8
Avkastning operativt kapital, %		24,6	41,5
Nettoskuldsättningsgrad, ggr		0,5	0,2
Soliditet, %		32,0	39,3
Bruttoinvesteringar, mnkr		602	674
Anslag, mnkr		0	0
Utdelning, mnkr		0	0
Klimatavtryck	Scope 1	32 107	18 986
tCO2e	Scope 2	34	33
Sjukfrånvaro, %		6,9	6,5
Antal anställda i medeltal		4 532	3 940
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
Bestyrkt GRIrapport		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja
Bolaget har satt klimatmål		Nej

Lönsamhet							Kapitalstruktur					Utdelning
Rop, %							Nettoskuldsättningsgrad, ratio				%
25	16,4			11,4	16,2	2					100
10											80
						1
-5							0			0,5		60	50	50
-20					-24,6			-0,1 -0,1 -0,1		0,2		40
-35					-41,5	-1					20			0	0	0
-50 2017 2018						-2 2017 2018 2019					0
					2019 2020 2021					2020 2021			2017 2018 2019 2020 2021
			Mål: ≥7%						Mål: 0,5–1,0 ggr				Mål: 30–50%
		Utfall			Nytt mål antaget av bolagsstämman

68 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021

Könsfördelning, %

40 60 38 63 43 57

 Kvinnor

 Män

Anställda Ledning Styrelse a)

a) Valda för 2022/2023

76

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter

SOS Alarm Sverige AB:s huvuduppgift är att på uppdrag av staten ansvara för SOS-tjäns- ten i Sverige genom att ta emot och förmedla larm på nödnumret 112 och erbjuda kommu- ner och landsting dirigering och prioritering av till exempel ambulanser och brandkår.

SOS Alarms centrala roll i samband med nödsituationer är en viktig länk i samhällets krisberedskap. Dessutom tillhandahålls även andra typer av kundanpassade säkerhets- och jourtjänster.

Ordf: Ulrica Messing

Vd: Maria Khorsand

Statens ägarandel: 50%

Styrelse och revisorer valda för 2022/2023 Ordf: Ulrica Messing Led: Lena Dahl, Alf Jönsson, Inge Lindberg, Hampus Magnusson, Peter Olofsson, Ann Persson Grivas, Michael Thorén, Marie Ygge Arb rep: Mats Lundgren, Lars Thomsen Arb suppl: Johan Magnusson, Eva

Viktiga händelser 2021

• Fortsatt mycket högt tryck på framför allt nödnumret 112.

• Implementeringen av det medicinska beslutsstödet STEP (Säkerhet, Trygg het, Effektivitet och Precision) är klar.

• Det svaga resultatet beror på utveck lings och personalkostnader som inte fullt ut finansieras av alarmerings avtalet samt effekt av ett IFRIC agenda beslut, en större immateriell tillgång har kostnadsförts vilket har påverkat resultatet för både 2021 och 2020.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Rörelsemarginalen i kon- cernen ska uppgå till minst 2 procent. Utfall: –2,4 procent.

• Kapitalstruktur: Soliditeten ska i kon- cernen uppgå till 25–35 procent med ett riktvärde om 30 procent. Utfall: 27 pro- cent.

• Utdelning: Ordinarie utdelning ska långsiktigt motsvara minst 50 procent av resultat efter skatt, med beaktande av kapitalstrukturmål, strategi och investe- ringsbehov. Utfall: Ingen utdelning beslutad för 2021.

Mål för hållbart värdeskapande

• Stolta och kompetenta medarbetare. Mäts via ambassadörskap (eNPS) med mål 2021 ≥ 20. Utfall: 13.

• Levererar med träffsäkerhet och kvalitet. Mäts via kundnöjdhet (index) med mål

2021 ≥ 77. Utfall: 75.

Ekonomiska mål och uppföljning

• Erbjuder innovativa lösningar som skapar mervärde för våra kunder. Mäts via kund- nöjdhet (index) med mål 2021 ≥ 77.

Utfall: 70.

• Utvecklar nästa generations it-plattform.

Mäts via definierade leverabler med mål

2021 om att leverablerna nåtts. Utfall: Leverablerna för 2021 har utförts.

• Innehar ett högt förtroende hos allmän- heten. Mäts via allmänhetens förtroende

(index) med mål 2021 ≥ 85. Utfall: 86.

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

Svarstid 112:

–Genomsnittlig svarstid högst 8 sekunder. Utfall: 15,4 sekunder, målet uppnåddes inte.

–Genomsnittlig svarstid för 92 procent av samtalen ska vara högst 15 sekunder. Utfall: 71 procent av samtalen fick svar inom 15 sekunder, målet uppnåddes inte.

–Längsta svarstid 30 sekunder. Utfall: 86 procent av samtalen fick svar inom 30 sekunder, målet uppnåddes inte.

Tid till identifierat hjälpbehov:

–Tiden från tidpunkten då den hjälpsök- andes anrop inkommer till anropskön för 112 till tidpunkten då operatören sätter index i 112-ärendet (identifierat hjälpbehov) ska senast 2019 inte överstiga 40 sekunder i genomsnitt. Utfall: 27 sekunder, målet upp- nåddes.

Nöjda kunder inom samhällsuppdraget: –Nöjd kundindex (NKI) ska uppgå till lägst

71 inom området Alarmering och Bered- skap. Utfall: 75, målet uppnåddes.

–Förtroendeindex ska uppgå till lägst index 70. Utfall: 86, målet uppnåddes.

Lundmark Rev: Ingrid Hornberg Román (KPMG) Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 240 (222) tkr. Arvode till stämmovald ledamot

uppgår till 110 (104) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal		år 2021	år 2020
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning		1 365	1 313
Rörelseresultat		33	44
Resultat före skatt		37	41
Nettovinst		30	32
- varav hänförbart till minoritet		1	2
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning		1 151	1 097
Anläggningstillgångar		863	719
Eget kapital		315	374
- varav minoritet		3	4
Nettoskuld		243	336
Operativt kapital		72	38
Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %		2,4	3,3
Avkastning eget kapital, %		8,8	8,8
Avkastning operativt kapital, %		59,1	1861,0
Nettoskuldsättningsgrad, ggr		0,8	0,9
Soliditet, %		27,3	34,1
Bruttoinvesteringar, mnkr		213	180
Anslag, mnkr		372	317
Utdelning, mnkr		0	27
Klimatavtryck	Scope 1	24	0
tCO2e	Scope 2
Sjukfrånvaro, %		7,7	7,0
Antal anställda i medeltal		1 164	1 171
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
Bestyrkt GRIrapport		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja
Bolaget har satt klimatmål		Neja)

a) I en process att sätta mål.

Lönsamhet								Kapitalstruktur									Utdelning
Rörelsemarginal, %								Soliditet, %							%
10	8,8		6,9				60								100
									46,1		47,6	47,2			80
5							40
				2,7	3,3								34,1		60				50		50
0							20							27,3	40
						-2,4									20			0		0		0
-5							0									0
	2017		2018	2019	2020	2021			2017		2018	2019	2020	2021				2017	2018	2019	2020	2021
	Mål: ≥2%									Mål: 25–35%								Mål: ≥50%
		Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman

Könsfördelning, %

66 34 33 67 44 56

 Kvinnor

 Män

Anställda Ledning Styrelse b)

b) Valda för 2022/2023

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021 69

77

Skr. 2021/22:140 Bilaga

Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö

Specialfastigheter Sverige Aktiebolag, Specialfastigheter, äger, utvecklar och förvaltar fastigheter för kunder med höga säkerhetskrav och är marknadsledande inom området säkerhetsfastigheter. Verksamheten bedrivs i tre affärsområden: Kriminalvård, försvar och rättsväsende samt institutionsvård och övriga specialverksamheter. De största kun- derna är Kriminalvården, Polismyndigheten, Statens institutionsstyrelse, Försvarsmakten och Försvarets materielverk. Den huvudsakliga målgruppen är statliga kunder men även andra kunder med säkerhetsbehov. Kunderna finns över hela landet, liksom bolagets cirka 176 medarbetare. Bolaget har delat huvudkontor mellan Linköping och Stockholm. Special- fastigheters verksamhet är långsiktig, affärsmässig och utmärks av långa kontrakt vilket skapar stabilitet i det finansiella resultatet.

Ordf: Eva Landén

Vd: Åsa Hedenberg

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2022/2023 Ordf: Eva Landén Led: Peter Blomqvist, Mikael Lundström, Pierre Olofsson, Sanela Ovcina och Åsa Wirén. Nyval av Charlotte Hybinette vid stämman 2022, MajCharlotte Wallin avgick Arb rep: Tomas Edström, Erik Ydreborg

Arb suppl: Kajsa Marsk Rives, Roger Törngren

Rev: Helena Ehrenborg (PwC)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 291 (280) tkr. Arvode till stämmovald ledamot

Viktiga händelser 2021

• God ekonomisk utveckling i och med fortsatt stabila hyresintäkter, förbätt rat förvaltningsresultat och ökat marknadsvärde.

• Ökade investeringsvolymer under året och ökad efterfrågan ger växande projektvolym.

• Nya vetenskapsbaserade utsläpps mål framtagna och godkända av SBTi.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Avkastning på eget kapital ska uppgå till 8 procent, baserat på resul- tat efter skatt efter återläggning av värde- förändringar och uppskjuten skatt.

Utfall: 9,3 procent.

• Kapitalstruktur: Soliditet 25–35

procent. Utfall: 40,9 procent.

• Utdelning: Utdelning 50 procent av årets resultat efter skatt efter återlägg- ning av årets värdeförändringar och därtill hörande uppskjuten skatt med beaktande av framtida investeringsbehov och finansiell ställning. Utfall: Utdelning avseende 2021 enligt policy (50 procent av årets resultat) motsvarande 634 miljo- ner kronor.

Mål för hållbart värdeskapande

• Aktiv kompetensförsörjning (attrahera och behålla rätt kompetens för upp- draget): Under 2021 uppnåddes eNPS (employee Net Promoter Score) 10 och målet för året var 7.

• Bäst på säkerhetsfastigheter (tillgodose marknadens behov av säkerhetsfastigheter och stärka bolagets position): 1,7 miljarder kronor investerades i säkerhetsfastigheter och målet för 2021 var att investera 1,2 miljarder kronor.

• Långsiktig lönsamhet (skapa långsiktigt värde för kund och samhälle): Se ekono- miska mål.

• Ansvar för miljö och klimat (minska de absoluta utsläppen i Scope 1 och 2 med 50 procent till 2030; nettonollutsläpp i hela värdekedjan 2045): Utsläppen minskade 2021 till 2 684 ton och målet var att minska till 2 785 ton.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

uppgår till 139 (134) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal		år 2021	år 2020
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning		2 464	2 393
Värdeförändringar		2 179	403
Rörelseresultat		3 912	1 276
Resultat före skatt		3 771	1 138
Nettovinst		2 999	888
- varav hänförbart till minoritet		0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning		36 157	31 454
Anläggningstillgångar		35 223	30 573
Eget kapital		14 804	12 409
- varav minoritet		0	0
Nettoskuld		14 000	13 125
Operativt kapital		28 804	25 534
Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %		158,7	53,3
Avkastning eget kapital, %		9,3	9,9
Avkastning operativt kapital, %		14,4	5,0
Nettoskuldsättningsgrad, ggr		0,9	1,1
Soliditet, %		40,9	39,5
Bruttoinvesteringar, mnkr		2 699	1 249
Anslag, mnkr		0	0
Utdelning, mnkr		634	604
Klimatavtryck	Scope 1	30	161
tCO2e	Scope 2	2 655	3 101
Sjukfrånvaro, %		1,9	1,8
Antal anställda i medeltal		161	153
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
Bestyrkt GRIrapport		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja
Bolaget har satt klimatmål		Jaa)

Ekonomiska mål och uppföljning

Lönsamhet								Kapitalstruktur							Utdelning
Re, %								Soliditet, %						%
25								50					40,9	100
20								40	33,8	38,3	39,2	39,5		75
15	12,8			13	9,9	9,9		30						50		50		50	50	50	50
10							9,3	20
														25
5								10
0								0							0
	2017			2018	2019	2020	2021		2017	2018	2019	2020	2021				2017	2018	2019	2020	2021
			Mål: 8%						Mål: 25–35%							Mål: 50%
		Utfall			Nytt mål antaget av bolagsstämman

70 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021

a)  Vetenskapsbaserade mål som godkänts av SBTi.

Könsfördelning, %

30 70 63 38 57 43

 Kvinnor

 Män

Anställda Ledning Styrelse b)

b) Valda för 2022/2023

78

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter

Svenska rymdaktiebolaget, SSC, svarar för driften av rymdbasen Esrange Space Center (Esrange) och tillhandahåller avancerade rymdtjänster på den globala rymdmarknaden. SSC är en global koncern med drygt 600 anställda representerade i elva länder. Verksam- heten bedrivs i fyra divisioner:

– Divisionen Science Services erbjuder uppsändningstjänster av sondraketer och strato- sfäriska ballonger med vetenskapliga eller tekniska instrument för forskning och teknisk utveckling samt utveckling av experiment och nyttolaster. Divisionen svarar mot SSC:s samhällsuppdrag att sköta driften och utvecklingen av Esrange Space Center.

– Satellite Management Services (SaMS) säljer tjänster inom satellitkommunikation och satellitkontroll. SSC är ägare till ett av världens största nätverk av markstationer för satellitkommunikation.

– Spacecraft Operations and Engineering Services tillhandahåller ingenjörstjänster åt rymdorganisationer såsom den europeiska rymdorganisationen ESA och den tyska rymdstyrelsen DLR.

– Divisionen New Ventures bildades 2021. Samtidigt bildades ett nytt affärsområde, Data Services. SSC etablerade i slutet av 2020 en ny verksamhetsgren inom analys av rymd- data, GlobalTrust, som är den första verksamheten inom affärsområdet Data Services.

Ordf: Anna Kinberg	Vd: Stefan Gardefjord
Batra

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2022/2023 Ordf: Nyval av Anna Kinberg Batraa) vid stämman 2022, Monica Lingegård avgick Led: Anne Gynnerstedt, Gunnar Karlsson, Per Lundkvist, Maria Palm, Joakim Reiter och Gunilla Rudebjer. Nyval av Per Wahlberg och John Elvesjö vid stämman 2022, Olle Norberg avgick i augusti 2021 Arb rep: Agnetha Sahlin, Alf Vaerneus Arb suppl: David Hagsved, Maria Snäll

Rev: Tomas Mathiesen, för bolagen i Sverige (KPMG)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 320 (297) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 159 (148,5) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

a) Tidigare ledamot.

Viktiga händelser 2021

• SSC:s nybildade dotterbolag Global

Trust började leverera tjänster som hjälper kunder att använda data från satelliter för att analysera, planera och följa upp verksamhet och investe ringar ur ett hållbarhetsperspektiv.

• I november presenterade rymdlags utredningen sitt förslag till en ny rymdlag. Lagen är tänkt att ersätta det befintliga regelverk som togs fram för drygt 40 år sedan.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Avkastning på operativt

kapital minst 6 procent. Utfall: 0 procent.

• Kapitalstruktur: Nettoskuldsättnings- grad 0,3–0,5 vid stabil intjäning. Utfall: 0,6 ggr.

• Utdelning: Lägst 30 procent av vinst efter skatt. Styrelsen föreslog att ingen utdelning ska lämnas för räken- skapsåret 2021.

Mål för hållbart värdeskapande

• SSC:s tjänster bidrar till Agenda 2030 på målinriktade sätt och genererar lönsam

Ekonomiska mål och uppföljning

tillväxt. Därmed levererar vi värde för såväl SSC som för samhället i stort.

• Esrange skall bli världens mest mång- sidiga och hållbara rymdbas.

• SSC ska minska sitt klimatavtryck i enlig- het med Parisavtalets 1,5 graders mål.

• SSC ska vara marknadsledande (rankad 1–2) inom bolagets alla huvudsakliga affärsområden och erkännas som en respekterad röst i branschen.

• SSC ska vara en attraktiv arbetsplats och arbetsgivare som kompetent personal söker sig till.

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

• För Science Services:

1. Beläggningsgrad på rymdbasen Esrange.

2. Kvalitetsindex avseende rymdbasen Esrange och därtill hörande tjänster.

• För SSC: Bolaget ska med hjälp av en sär- skild intressentdialog säkerställa att verk- samheten utformas så att den på bästa sätt främjar svenska intressen.

• Under 2021 uppgick beläggningsgraden på Esrange till 73 procent, mål minst 70.

• Under 2021 gjordes mätningar vid ett tillfälle avseende kvalitet i leveranserna där ett sammantaget kvalitetsindex om

86 procent uppnåddes, mål minst 80.

Nyckeltal		år 2021	år 2020
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning		1 130	1 001
Rörelseresultat		1	10
Resultat före skatt		8	23
Nettovinst		24	36
- varav hänförbart till minoritet		-1	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning		1 608	1 360
Anläggningstillgångar		1 057	896
Eget kapital		397	413
- varav minoritet		-1	0
Nettoskuld		245	235
Operativt kapital		642	648
Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %		0,1	1,0
Avkastning eget kapital, %		5,9	8,1
Avkastning operativt kapital, %		0,1	1,6
Nettoskuldsättningsgrad, ggr		0,6	0,6
Soliditet, %		24,7	30,4
Bruttoinvesteringar, mnkr		223	200
Anslag, mnkr		0	0
Utdelning, mnkr		0	0
Klimatavtryck	Scope 1
tCO2e	Scope 2
Sjukfrånvaro, %		1,2	1,4
Antal anställda i medeltal		576	530
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
Bestyrkt GRIrapport		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja

Lönsamhet								Kapitalstruktur							Utdelning
Rop, %								Nettoskuldsättningsgrad, ratio							%
8			8				0,8								50
6							0,6						0,6	0,6	40
4				5											30
							0,4		0,3			0,4
2															20
0						0	0,2				0,2				10
					-2
	-2														0			0	0	0	0
-2							0,0								0
	2017		2018	2019	2020	2021			2017		2018	2019	2020	2021			2017	2018	2019	2020	2021
	Mål: ≥6%									Mål: 0,3–0,5 ggr						Mål: ≥30%
		Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman

Bolaget har satt klimatmål				Ja
Könsfördelning, %
26
74	38	63	44	56	Kvinnor
					Män
Anställda	Ledning		Styrelse b)

b) Valda för 2022/2023

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021 71

79

Skr. 2021/22:140 Bilaga

Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö

Statens Bostadsomvandling AB Sbo, Sbo, förvärvar, utvecklar, äger och avvecklar fastig- heter som övertas från kommuner eller kommunala bostadsbolag. Fokus ligger på trygg- hets- och äldreboenden. Sbo har ett samhällsuppdrag att praktiskt hjälpa till med den omstruktureringsprocess som behövs för att uppnå balans på bostadsmarknaden på orter med vikande befolkning. På dessa orter finns ofta ett stort behov av bostäder som är till- gängliga och anpassade för äldre människor. Omstruktureringsprocessen bidrar till mins- kade kostnader för äldrevård och skapar flyttkedjor på bostadsmarknaden. När bostads- marknaden är i balans på orten säljs fastigheterna på marknadsmässiga villkor på den

öppna marknaden. Under 2021 övertog Sbo statens aktier i Vasallen AB och fick upp-

draget att slutföra avvecklingen av bolaget.

Ordf: AnnaStina	Vd: Ann Eriksson
Nordmark Nilsson

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2022/2023 Ordf: Nyval av AnnaStina Nordmark Nilsson vid stämman 2022, Christel Wiman avgick Led: Lars Erik Fredriksson, Jessika Lundgren, Håkan Steinbüchel och JanOve Östbrink Rev: Kornelia Wall Andersson (Deloitte)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 170 (105) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 80 (52) tkr. Arvode utgår inte till

Viktiga händelser 2021

• I oktober övertog Sbo statens aktier i Vasallen AB (publ).

• En fastighet har sålts och ombygg nadsprojekt av fyra fastigheter har färdigställts.

• Pågående programarbeten i åtta kommuner vilket ger 140 lägenheter.

Dessutom pågår ett antal förstudier.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Sbo:s ekonomiska mål är fastställda av bolaget men ej på bolagsstämma.

• Lönsamhet: Minst 37 procent av de samlade projektkostnaderna ska ha åter- vunnits då projekten avslutas. Bedöm- ningen är att cirka 58 procent av projekt- kostnaderna (inklusive nedskrivningar) har återvunnits.

• För minst 80 procent av projekten ska omstrukturering av fastigheterna genomföras och inom åtta år bör de säljas på marknadsmässiga villkor på den öppna marknaden. Sbo har under åren 2010–2021 sålt 30 olika typer av fastigheter på 16 orter. Huvuddelen av de fastigheter Sbo äger och förvaltar i dag är förvärvade år 2011 eller senare.

• Utdelning: Bolaget ska ej ge någon utdelning till ägaren.

Nya ekonomiska mål fastställdes av ägaren på årsstämman i april 2022.

Ekonomiska mål och uppföljning

Lönsamhet

Återvunna projektkostnader, %

Mål för hållbart värdeskapande

I strävan efter mer hållbar utveckling ska Sbo i samarbete med aktuell kommun

erbjuda fler en god boendemiljö i moderna

och tillgänglighetsanpassade bostäder genom att:

• Efter ombyggnation uppnå en beräknad genomsnittlig årsenergiförbrukning om 85 respektive 80 kWh/kvm och år för bostäder respektive lokaler. För de senast färdigställda fastigheterna uppnåddes en genomsnittlig beräknad årsenergiförbruk- ning om 90 kWh/kvm och år, en reduk- tion med i snitt 49 procent efter genom- förda ombyggnadsåtgärder.

• Bolaget uppnår en driftnettomarginal på lägst 62 procent. Utfallet blev 66 procent.

Samhällsuppdrag

Har särskilt beslutat samhällsuppdrag att praktiskt medverka till att bostadsmarkna- den kommer i balans på orter med vikande befolkningsunderlag. Samhällsuppdraget följs upp av ägaren genom ägardialoger med bolaget samt genom granskning av bolagets officiella rapporter. Under 2021 har Sbo fortsatt att omvandla fastigheter till moderna och tillgänglighetsanpassade lägenheter för främst äldre- och seniorboenden på orter med svag bostadsmarknad. Ytterligare fast- igheter har utvecklats och färdigställts under året. Totalt bedöms Sbo väl ha uppfyllt sitt samhällsuppdrag under 2021. Mål enligt processen för uppdragsmål beslutades på årsstämman 2022.

ledamot som är anställd i Regeringskansliet

Nyckeltal		år 2021	år 2020
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning		24	21
Rörelseresultat		15	17
Resultat före skatt		15	16
Nettovinst		15	16
- varav hänförbart till minoritet		0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning		981	833
Anläggningstillgångar		534	365
Eget kapital		972	816
- varav minoritet		0	0
Nettoskuld		447	466
Operativt kapital		525	350
Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %		63,7	82,9
Avkastning eget kapital, %		1,6	2,3
Avkastning operativt kapital, %		3,5	5,3
Nettoskuldsättningsgrad, ggr		0,5	0,6
Soliditet, %		99,1	98,0
Bruttoinvesteringar, mnkr		31	113
Anslag, mnkr		0	0
Utdelning, mnkr		0	0
Klimatavtryck	Scope 1
tCO2e	Scope 2
Sjukfrånvaro, %		0,0	0,0
Antal anställda i medeltal		2	2
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
Bestyrkt GRIrapport		Ja
Redovisar enligt IFRS		Nej
Bolaget har satt klimatmål		Nej

100
80	67
					59	58	58
60				54
40
20
0
	2017			2018	2019	2020	2021
			Mål: ≥37%
		Utfall			Nytt mål antaget av bolaget

72 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021

Könsfördelning, %

50

50

100

40

60

 Kvinnor

 Män

Anställda Ledning Styrelse a)

a) Valda för 2022/2023

80

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter

Sveaskog AB är Sveriges största skogsägare och förvaltar totalt 4 miljoner hektar (ha) mark. Bolagets skogsinnehav är spritt över hela Sverige men har sin tyngdpunkt i norra Sverige. Sveaskog ska vara en oberoende aktör på virkesmarknaden med kärnverksamhet inom skogsbruk och verksamheten ska bedrivas på affärsmässig grund. Sveaskog förvaltar 3,1 miljoner ha produktiv skogsmark, vilket utgör 14 procent av Sveriges skogsmark. Skogen är viktig som råvara för skogsindustrin, främjar klimatnyttan samt skapar sysselsättning och rekreationsmöjligheter. Sveaskog säljer framför allt timmer, massaved och biobränsle.

Ordf: Kerstin	Vd: Erik Brandsma
Lindberg Göransson

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2022/2023 Ordf: Nyval av Kerstin Lindberg Göransson vid stämman 2022, Eva Färnstrand avgick Led: Marie Berglund, Johan Kuylenstierna, Leif Ljungqvist, Elisabet Salander Björklund och Sven Wird. Nyval av Anna Belfrage vid stämman

Viktiga händelser 2021

• Starkt resultat och hög utdelning, påverkat bl.a. av god utveckling för intressebolaget Setra samt positiv prisutveckling för skogsråvaran.

• Sveaskog lanserade i april sin nya strategi med bl.a. betydande sats ningar på ett hållbart skogsbruk.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Direktavkastning ska över tid uppgå till minst 4,5 procent, utfall 2,9 procent (2,4).

• Kapitalstruktur: Skuldsättningsgrad på 0,3–0,6 ggr, utfall 0,12 (0,13). Låg avkast- ning och skuldsättningsgrad under 2021 är en konsekvens av den betydande värde- höjningen som gjordes av skogsinne- havet 2020/21. Bolagets ekonomiska mål kommer att ses över.

• Utdelning: 65–90 procent av resultatet efter skatt, exklusive ej kassaflödespå- verkande värdeförändringar. Utdelning lämnas enligt policy.

Mål för hållbart värdeskapande

Satsningar på skogen och skogsbruket:

1. Optimalt plantval mål 12,4, utfall 12,9.

2. Ökning av nya trädinslag, lärk och björk, mål 240, utfall 231.

3. Utökad röjning inom renskötselområde mål 700, utfall 1 010.

Starka partnerskap och samarbeten: Utfall för målen nöjda kunder, nöjda leverantörer samt nöjda entreprenörer mäts vartannat år. Nästa mätning 2022.

Ekonomiska mål och uppföljning

Effektiv och skonsam leverans:

1. Effektiv leverans/logistikindex mål 90, utfall 86.

2. Skonsam leverans/andel 68-tons transporter mål 33, utfall 38.

3. Koldioxidutsläpp % jämfört med 2020 mål 4%, utfall 5%.

Ökade ekologiska värden på markinnehavet:

1. Hänsynsindex mål 99, utfall 98.

2. 100 nya våtmarker fram till 2026/ Nya våtmarker per år mål 10, utfall 11.

En stark företagskultur:

1. Ledarindex mål 4,0, utfall 4,0.

2. Engagemang mål 4,0, utfall 3,8.

3. Andel kvinnor av anställda mål 28%, utfall 27%.

4. Andel medarbetare med utländsk bak- grund av anställda mål 4,3%, utfall 7,1%.

Acceptans och förtroende för Sveaskogs skogsbruk:

1. Varumärkesindex mål 60, utfall 56.

2. Anseendeindex mål 34, utfall 34.

För komplett redovisning av mål och utfall, inkl. mätmetoder och definitioner – se Sveaskogs årsredovisning 2021. Fortsatt utveckling av målen görs under 2022.

Samhällsuppdrag

Sveaskog har ett samhällsuppdrag avseende markförsäljningsprogram med målet att avyttra upp till 60 000 ha produktiv skogs- mark inom det fjällnära området att använ- das som ersättningsmark. Sveaskog ska vidare ta fram ett ersättningsmarkspro- gram om totalt 25 000 ha produktiv skogs- mark, nedan det fjällnära området, att över- föras till ägaren. Målet har inte utvecklats enligt processen för uppdragsmål.

2022, Christina Lindbäck avgick

Arb rep: Kenneth Andersson, Sara Östh

Arb suppl: Lars Djerf, Thomas Esbjörnsson

Rev: Joakim Thilstedt (KPMG)

Arvode till styrelsens ordförande utgår med 500 (485) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 210 (197) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal		år 2021	år 2020
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning		6 920	6 597
Värdeförändringar		196	12 481
Rörelseresultat		1 842	13 821
Resultat före skatt		1 709	13 668
Nettovinst		1 494	10 867
- varav hänförbart till minoritet		0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning		91 438	87 971
Anläggningstillgångar		87 757	84 154
Eget kapital		62 516	59 493
- varav minoritet		0	0
Nettoskuld		7 438	7 613
Operativt kapital		69 954	67 106
Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %		26,6	209,5
Avkastning eget kapital, %		2,4	26,2
Avkastning operativt kapital, %		2,7	28,2
Nettoskuldsättningsgrad, ggr		0,1	0,1
Soliditet, %		68,4	67,6
Bruttoinvesteringar, mnkr		236	271
Anslag, mnkr		0	0
Utdelning, mnkr		1 300	850
Klimatavtryck	Scope 1	11 200	9 200
tCO2e	Scope 2	20	21
Sjukfrånvaro, %		3,9	3,3
Antal anställda i medeltal		825	827
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
Bestyrkt GRIrapport		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja

Lönsamhet									Kapitalstruktur								Utdelning
Direktavkastning, %									Nettoskuldsättningsgrad, ratio							%
10							1,0									100		75		82	88	89	88
8							0,8									80
6	4,8		5,4	4,9			0,6									60
4							0,4									40
					2,4	2,9				0,4
2							0,2					0,3	0,3	0,1	0,1	20
0								0,0								0
	2017		2018	2019	2020	2021				2017		2018	2019	2020	2021			2017		2018	2019	2020	2021
	Mål: ≥4,5%										Mål: 0,3–0,6 ggr								Mål: 65–90%
		Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman

Bolaget har satt klimatmål				Ja
Könsfördelning, %
26
74	50	50	57	43	Kvinnor
					Män
Anställda	Ledning		Styrelse a)

a) Valda för 2022/2023

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021 73

81

Skr. 2021/22:140 Bilaga

Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö

Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB, Svedab, är genom sitt delägarskap i Öresundsbrokonsortiet, ägare och förvaltare av den svenska 50-procentiga ägarandelen av Öresundsbron. Konsortiet äger den 16 kilometer långa avgiftsfinansierade kust-till-kust- förbindelsen som omfattar både väg- och järnvägstrafik. Svedab äger och förvaltar också

de svenska landanslutningarna, 10 kilometer motorväg och 20 kilometer järnväg, till bron.

Ordf: Bo Lundgren

Vd: Ulf Lundin

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2022/2023 Ordf: Bo Lundgren Led: Lars Erik Fredriksson, Malin Sundvall och Ulrika Hallengren

Rev: Johan Rasmusson (KPMG)

Viktiga händelser 2021

• Resultatandelen i Öresundsbro konsortiet blev något bättre men är fortsatt starkt påverkat av pandemin,

604 (536) mnkr.

• Utbyte av bullerskärmar längs

Kontinentalbanan ledde till en nedskrivning på 20 mnkr.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Kapitalstruktur: Eget kapital ska uppgå till minst 500 miljoner kronor. Utfall: Eget kapital uppgick vid årets slut till

1 018 miljoner kronor.

• Utdelning: Ordinarie utdelning ska långsiktigt motsvara minst 50 procent av resultatet efter skatt. Utfall: Utdelningen uppgick till 383 miljoner kronor vilket motsvarar 100 procent av resultatet.

• Bolaget ska disponera sådana av bolags- stämman fastställda utdelningsbara medel som kan finnas i bolaget i följande ordning:

a) avveckla fordran på villkorade aktie- ägartillskott,

b) avveckla räntefordran på villkorade aktieägartillskott,

c) ställa till bolagsstämmans disposition genom förslag om utdelning till aktie- ägaren.

Samtliga punkter ska ske med beaktande av stämmobeslutad utdelningspolicy. Punkt c) ska ske efter det att bolagets lån i Riksgälds- kontoret är helt återbetalda.

Mål för hållbart värdeskapande

• Svedab ska bidra till en sammanhållen Öresundsregion. Under åren har Svedab

Ekonomiska mål och uppföljning

därför medverkat i en rad initiativ som alla syftar till att utveckla, anpassa och tillgängliggöra anläggningen i takt med att nya behov uppstår.

• 100 procent av förbrukad energi ska vara förnybar. Från 2014 är 100 procent av förbrukad energi förnybar.

• Svedab ska på sikt minska energiför- brukningen. Energiförbrukningen ökade med 11 procent under året.

• Svedab vill anlita leverantörer som delar värderingar som kommer till uttryck i bolagets uppförandekod. Noll nya leverantörer upphandlades under året.

• Nolltolerans mot mutor och korruption. Inga incidenter som kan kopplas till korruption under 2021.

• Ingen ska omkomma eller skadas allvar- ligt på Svedabs anläggning, vilket inte skett under året.

• Bolaget är lyhört för synpunkter på sköt- seln av anläggningen. Alla synpunkter och frågor ska bemötas och besvaras.

Från 2016 finns via Svedabs webbplats möjlighet att vända sig till bolaget med synpunkter som rör Svedab respektive drift och skötsel av anläggningen.

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

Har särskilt beslutat samhällsuppdrag. Uppföljning sker av verksamhet som inom ramen för samhällsuppdraget finansieras genom anslag på statens budget. För den del av bolagets verksamhet som avser järnvägs- och vägförbindelser till Öresundsförbin- delsen enligt ovan gäller följande uppdrags- mål:

a) bilväg: målvärde 100% tillgänglighet.

b) järnväg: målvärde minst 99,6% tillgäng- lighet exklusive banarbeten.

Utfall: Båda tillgänglighetsmålen uppnåddes under året.

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 136 (136) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 68 (68) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal		år 2021	år 2020
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning		10	10
Rörelseresultat		523	475
Resultat före skatt		482	433
Nettovinst		383	340
- varav hänförbart till minoritet		0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning		6 577	6 269
Anläggningstillgångar		6 467	6 196
Eget kapital		1 018	906
- varav minoritet		0	0
Nettoskuld		4 854	4 310
Operativt kapital		5 872	5 216
Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %		4891,8	4665,6
Avkastning eget kapital, %		39,8	30,3
Avkastning operativt kapital, %		9,4	9,5
Nettoskuldsättningsgrad, ggr		4,8	4,8
Soliditet, %		15,5	14,2
Bruttoinvesteringar, mnkr		675	414
Anslag, mnkr		0	0
Utdelning, mnkr		383	253
Klimatavtryck	Scope 1
tCO2e	Scope 2
Sjukfrånvaro, %		0,0	0,0
Antal anställda i medeltal		3	3
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
Bestyrkt GRIrapport		Ja
Redovisar enligt IFRS		Neja)
Bolaget har satt klimatmål		Nej

a)  Svedab tillämpar K3 medan Öresundsbro konsortiet tillämpar IFRS.

Kapitalstruktur									Utdelning
Eget kapital, mnkr								%
1500			1 378		1 341			200		169
1200								160
							1 018
900				996		906		120			93	100	100	100
600								80
300								40
0									0
			2017	2018	2019	2020	2021			2017	2018	2019	2020	2021
		Mål: ≥500 mnkr								Mål: ≥50%
	Utfall			Nytt mål antaget av bolagsstämman

74 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021

Könsfördelning, %

33

67

100

50

50

 Kvinnor

 Män

Anställda Ledning Styrelse b)

b) Valda för 2022/2023

82

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter

Svenska skeppshypotekskassan, Skeppshypotek, bildades 1929 med uppgift att underlätta finansieringen för svenska rederier och medverka till svenska handelsflottans föryngring. Skeppshypotek är inte ett aktiebolag utan en egen associationsform med offentligrättslig ställning. Verksamheten regleras i lagen (1980:1097) om Svenska skeppshypotekskassan. Skeppshypoteks uppgift är att medverka till föryngringen och moderniseringen av den

svenska handelsflottan. Skeppshypotek finansierar rederiverksamhet med svenskt ägande

eller utländskt ägande med betydande svenskt intresse och lämnar i huvudsak långfristiga

lån, endast mot säkerhet i svenskt eller utländskt skepp. På uppdrag av Trafikverket admi-

nistrerar Skeppshypotek också Delegationen för sjöfartsstöd.

Ordf: Michael Zell

Vd: Arne JuellSkielse

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2021/2022 Ordf: Michael Zell Led: Lars Höglund, Elizabeth Kihlbom, Ragnar Johansson, Rolf Mählkvist, Kenny Reinhold och Anna Öberg

Suppl: Tiziana Cavalli De Lonti, Anders Thyberg,

AnnCatrine Zetterdahl Rev: Mikael Ekberg (KPMG), Sigge Kleen (KPMG)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 140 (140) tkr. Arvode till stämmovald ledamot

Viktiga händelser 2021

• Nyutlåningen uppgick till 1 164 (169) mnkr under året.

• Räntenettot sjönk med drygt 13 procent.

• Utlåningsvolymen vid årets utgång var 7,2 (6,9) mdkr.

Mål och uppföljning

Ekonomiska restriktioner

Lagen (1980:1097) om Svenska skeppshypo- tekskassan innehåller inga ekonomiska mål. Styrelsen har dock satt upp restriktioner för verksamheten vad gäller:

• Soliditet, lägst 10 procent. Soliditeten uppgick till 27,3 (27,4) procent.

• Total kapitalrelation, lägst 12 procent. Total kapitalrelation uppgick till 28,9 (28,5) procent.

Mål för hållbart värdeskapande

• Hållbar fartygsfinansiering: Skeppshypo- tek ska utvärdera och hantera de hållbar- hetsrisker som uppstår i samband med kreditgivning till rederiverksamhet och samtidigt arbeta för att finansiera projekt som bidrar till en mer miljövänlig sjöfart.

• Affärsetik och anti-korruption: Skepps- hypotek ska uppfylla internationella stan- darder inom affärsetik, miljö och socialt ansvar samt motverka korruption och annan finansiell brottslighet.

• Egen miljöpåverkan: Skeppshypotek ska minska den egna miljöpåverkan med mål-

sättning att hålla CO2-utsläpp på en fort- satt låg nivå. Det är viktigt med ett högt medarbetarengagemang i egen miljöpå- verkan. Det är svårt att ställa krav externt om Skeppshypotek inte tar eget ansvar.

• Utfall – Hållbar fartygsfinansiering: Skeppshypoteks arbete utgår ifrån klassifi- ceringen ”Välj bort”, ”Påverka” och ”Välj ut” beroende på kreditansökande rederis verksamhet.

• Utfall – Affärsetik och anti-korruption: Skeppshypoteks personal är utbildad inom anti-korruption och penningtvätt och ska vid behov genomgå komplette- rande utbildningar inom områdena. System för screening av hållbarhetsrisker såsom politiskt utsatta personer och sank- tionslistor har införskaffats. Vid behov kan även dessa frågeställningar delvis kontrolleras av extern part.

• Utfall – Egen miljöpåverkan: Verksam- heten har sedan 2010 klimatkompenserat

för de CO2-utsläpp som den genererar.

Miljöcertifierade produkter väljs framför andra när det är praktiskt möjligt.

Samhällsuppdrag

Verksamheten styrs av lagen (1980:1097) om Svenska skeppshypotekskassan.

uppgår till 55 (55) tkr.

Nyckeltal		år 2021	2020
Resultaträkning, mnkr
Räntenetto		114	131
Rörelseresultat		72	109
Resultat före skatt		72	109
Nettovinst		72	109
- varav hänförbart till minoritet		0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning		8 979	8 637
Utlåning till rederier		7 235	6 883
Eget kapital		2 453	2 371
- varav minoritet		0	0
Övriga nyckeltal
Kreditförlustnivå, %		0,3	0,0
Avkastning eget kapital, %		3,4	4,5
Kärnprimärkapitalrelation, %		28,9	28,5
Total kapitalrelation, %		28,9	28,5
Anslag, mnkr		0	0
Utdelning, mnkr		0	0
Klimatavtryck	Scope 1
tCO2e	Scope 2
Sjukfrånvaro, %
Antal anställda i medeltal		9	8
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
Bestyrkt GRIrapport		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja	(RFR 2)
Bolaget har satt klimatmål		Neja)

a) I en process att sätta mål.

Könsfördelning, %

44

56

100

29

71

 Kvinnor

 Män

Anställda Ledning Styrelse b)

b) Valda för 2021/2022

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021 75

83

Skr. 2021/22:140 Bilaga

Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö

Koncernen Svenska Spel är organiserad i tre affärsområden med separata spelkonton och kunddatabaser. AB Svenska Spel har beviljats licens för lotterier samt licens för spel på värdeautomater, dotterbolaget Svenska Spel Sport & Casino AB har beviljats licens för kommersiellt onlinespel och vadhållning och Casino Cosmopol AB har beviljats licens för

spel på landbaserade kasinon. Svenska Spel är certifierat enligt European Lotteries (EL)

spelansvarsstandard och World Lottery Association (WLA) spelansvarsprinciper. Casino

Cosmopol är certifierat enligt European Casino Association (ECA) Responsible Gaming

Framework. Bolaget har som mål att vara branschledande inom spelansvar för att värna om kunder och bidra till en sundare bransch.

Ordf: Erik Strand

Vd: Patrik Hofbauer

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2022/2023 Ordf: Erik Strand Led: Eivor Andersson, Gunilla Herlitz, Lars Nilsson, Johan Strid, Fredrik Åhlberg och Anne Årneby. Nyval av Leif Ljungqvist vid stämman 2022, Jens Schlyter avgick

Arb rep: Peter Andersson, Martina Ravn,

Johannes Gustafsson Arb suppl: Veronica Krus, Angela Ankargren, Emma Ståhlroos

Viktiga händelser 2021

• Uppvisar totalt god omsättnings och resultattillväxt trots negativ påverkan från pandemin.

• Två av tre affärsområden redovisar högre nettospelintäkter. En minskning noterades för Sport & Casino till följd av inställda matcher under pandemin.

• Flera viktiga sponsringsavtal har teck nats, bl.a. med Svenska Skidförbun det, Svenska Damhockeyligan,

Svenska Hockeyligan och Svenska Esportförbundet.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Rörelsemarginalen ska

uppgå till minst 30 procent. Utfall: 30 procent (31). Marginalen har påverkats negativt av frivillig återbetalning av permitteringsstöd under året.

• Kapitalstruktur: Soliditet 20–40

procent. Utfall: 46 procent (54).

• Utdelning: Minst 80 procent av årets resultat efter skatt och med beaktande av fastställt kapitalstrukturmål så att soliditeten över tid inte över- eller under- skrider målintervallet. Utfall: Utdel- ningen för 2021 uppgick till 2,9 miljarder kronor, vilket utgör mer än 100 procent av årets vinst och syftar till att minska överkapitaliseringen.

Mål för hållbart värdeskapande

• Fler av bolagets kunder är medvetna om sitt spelande och gör val utifrån det. Färre

Ekonomiska mål och uppföljning

av bolagets kunder har/utvecklar spel- problem. Mål Spelkollsindex, minst 90. Utfall: 87 (87).

• Jämn könsfördelning bland chefer. Utfall: 36 (37)/64 (63) procent kvinnor resp. män.

• 100 procent av leverantörer som identifi- erats i bolagets riskanalys har genomgått screening avseende mänskliga rättigheter. Utfall: 90 (85).

• Andelen medarbetare med utländsk bak- grund inom koncernen ska uppgå till minst 30 procent. Utfall: 28 (34) procent.

• 100 procent fritt från diskriminering, kränkningar och trakasserier. Utfall: 91 (95).

• Sponsringsmedel fördelas jämställt. Utfall: 51 (55)/49 (45) procent kvinnor resp. män.

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

Inom ramen för spellagen (2018:1138) och bolagsordningen ska AB Svenska Spel eller av AB Svenska Spel helägt dotterbolag: erbjuda spelverksamhet på landbaserade kasinon samt spel på värdeautomater på andra platser än kasinon. För dessa spel- former ska Svenska Spel: iaktta särskild måttfullhet avseende marknadsföring av spelverksamheten till konsument och ha en inriktning vid marknadsföringen som är socialt ansvarstagande så att den inte upp- fattas som påträngande utöver de i spellagen, spelförordningen (2018:1475) och av Spel- inspektionen utfärdade föreskrifter ställda kraven avseende omsorgsplikt, följa utveck- lingen av problem relaterade till överdrivet spelande och vidta åtgärder för att motverka dessa. År 2019 fastställdes uppdragsmål för Svenska Spel, dessa mål samt utfall redovisas på sidan 27.

Rev: Daniel Wassberg (Deloitte)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 410 (393) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 189 (181) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal		år 2021	år 2020
Resultaträkning, mnkr
Nettospelintäkter		8 144	7 674
Nettoomsättning		5 602	5 563
Rörelseresultat		2 468	2 395
Resultat före skatt		2 468	2 386
Nettovinst		1 957	1 874
- varav hänförbart till minoritet		0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning		7 503	8 632
Anläggningstillgångar		2 734	3 245
Eget kapital		3 451	4 694
- varav minoritet		0	0
Nettoskuld		3 713	4 519
Operativt kapital		262	175
Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %		30,3	31,2
Avkastning eget kapital, %		48,0	49,9
Avkastning operativt kapital, % 5 660,6			878,2
Nettoskuldsättningsgrad, ggr		1,1	1,0
Soliditet, %		46,0	54,4
Bruttoinvesteringar, mnkr		226	255
Anslag, mnkr		0	0
Utdelning, mnkr		2 900	3 200
Klimatavtryck	Scope 1	341	239
tCO2e	Scope 2	112	132
Sjukfrånvaro, %		2,8	3,2
Antal anställda i medeltal		1 517	1 147
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
Bestyrkt GRIrapport		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja
Bolaget har satt klimatmål		Ja

Lönsamhet							Kapitalstruktur									Utdelning
Rörelsemarginal, %							Soliditet, %								%
40							80								200						171
					31,2	30,3									160							148
30				28,7			60	56,4			56		54,4
	21,8		21,2									39,3		46	120		100		99
20							40
															80
10							20								40					0
0							0									0
								2017			2018	2019	2020	2021			2017		2018	2019	2020	2021
	2017		2018	2019	2020	2021
		Mål: ≥30%							Mål: 20–40%									Mål: ≥80%
Ny definition för rörelsemarginal										Utfall   Nytt mål antaget av bolagsstämman
(mål och utfall) tillämpas sedan 2019.

76 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021

Könsfördelning, %

36 64 44 56 38 63

 Kvinnor

 Män

Anställda Ledning Styrelse a)

a) Valda för 2022/2023

84

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter

Svevia AB (publ) bildades 2009 när Vägverkets enhet Vägverket Produktion bolagiserades. Skälen till bolagiseringen var främst att öka förutsättningarna för konkurrensneutralitet, eliminera grunden för misstankar om korssubventionering samt öka produktiviteten på marknaden. Svevia bedriver entreprenad-, service- och uthyrningsverksamhet inom trafik-, mark-, bygg- och anläggningsområdet. Den svenska infrastrukturmarknaden värderas till närmare 120 miljarder kronor, där ny- och ombyggnad står för huvuddelen medan resten utgörs av reparation, underhåll och drift. Hälften av marknaden är privat, medan offentliga investeringar står för den andra hälften. Svevia är ledande inom drift och underhåll av väg. Inom beläggning omfattar erbjudandet ballast, tillverkning och utläggning av asfalt samt vägmarkering. Anläggning erbjuder ny- och ombyggnad av väg, arbeten inom grundlägg- ning, mark, berg och betong samt marksanering. Trafikverket är Svevias största kund och står för cirka hälften av omsättningen.

Ordf: Mats O Paulsson Vd: Anders Gustafsson

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2022/2023 Ordf: Mats O Paulsson Led: Lars Erik Fredriksson, Göran Landgren, AnnaStina Nordmark Nilsson och Jeanette Reuterskiöld. Nyval av Catarina Fritz och Joachim Hallengren vid stämman 2022, Carina Olson och Andreas Regnell avgick Arb rep: Oscar Burlin, Thomas Skoog Arb suppl: Håkan Dermark

Rev: Jonas Svensson (EY)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 450 (440) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 221 (217) tkr. Arvode utgår inte till

Viktiga händelser 2021

• Nettoomsättningen ökade jämfört med föregående år och uppgick till

8 923 mnkr.

• Årets orderingång minskade från föregående år och uppgick till 8 547

(8 661) mnkr. Orderstocken minskade och uppgick den sista december till

8 639 (9 015) mnkr.

• Rörelseresultatet ökade till 377 (338) mnkr och rörelsemarginalen var oför ändrad på 4,2 (4,2) procent.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Avkastningen på eget kapital ska uppgå till minst 20 procent. Utfallet var 21,5 procent.

• Kapitalstruktur: Soliditeten ska uppgå till 20–30 procent. Soliditeten uppgick till 31,3 procent.

• Utdelning: Ordinarie utdelning ska motsvara minst 50 procent av resultatet efter skatt, dock med hänsyn tagen till koncernens framtida kapitalbehov samt förekommande investerings- och för- värvsplaner. Utdelning om 235 miljoner kronor lämnades, vilket är i enlighet med policy.

Mål för hållbart värdeskapande

Se tabell Hållbarhetsmål.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal	år 2021	år 2020
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	8 923	8 135
Rörelseresultat	377	338
Resultat före skatt	384	348
Nettovinst	326	272
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	5 147	4 578
Anläggningstillgångar	2 080	2 235
Eget kapital	1 613	1 529
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	617	891
Operativt kapital	996	638
Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %	4,2	4,2
Avkastning eget kapital, %	21,5a)	18,9
Avkastning operativt kapital, %	46,3	60,0
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,4	0,6
Soliditet, %	31,3	33,4

Hållbarhetsmål		Utfall 2021	Utfall 2020	Mål 2023
Miljö	Asfalttillverkning kg CO2e /tillverkat ton	3,4	4,3	1,0
	Transporter ton CO2e /omsatt mnkr	2,1	2,1	1,5
	Samtliga medarbetare har gått affärs			100%
Sunda affärer	etikutbildningen (nytt 2020)	88%	89%
	Sunda leverantörer (nytt 2021)	81%	–	85%
Attraktiv				20
arbetsgivare	Employee Net Promoter Score (eNPS)	+31	+26
				<3,5 och bäst
Säkerhet	Arbetsskadefrekvens	5,8	5,0	i branschen

Ekonomiska mål och uppföljning

Lönsamhet						Kapitalstruktur								Utdelning
Re, %						Soliditet, %						%
40		31,9				50						250
30						40						200			171
							30,5	33,5		33,4	31,3
									29,8
				18,9	21,5	30						150
20						20						100					73		93	72
10	12,3																	51
			12			10						50
0
						0							0
	2017	2018	2019	2020	2021		2017	2018	2019	2020	2021					2017	2018	2019	2020	2021
	Mål: ≥20%						Mål: 20–30%								Mål: ≥50%

Bruttoinvesteringar, mnkr				603	363
Anslag, mnkr				0	0
Utdelning, mnkr				235	251
Klimatavtryck		Scope 1		23 933	24 103
tCO2e		Scope 2		3 713	3 626
Sjukfrånvaro, %				2,8	2,6
Antal anställda i medeltal				1 874	1 823
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer				Ja
Bestyrkt GRIrapport				Ja
Redovisar enligt IFRS				Ja
Bolaget har satt klimatmål				Ja
a) Ny definition sedan 2021.
Könsfördelning, %
16	25
84	75		43	57		Kvinnor
Anställda	Ledning		Styrelse b)			Män

b) Valda för 2022/2023

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021 77

85

Skr. 2021/22:140 Bilaga

Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö

Swedavia AB driver och utvecklar tio flygplatser i Sverige, vilka enligt regeringens fastställda beslut utgör basutbudet av flygplatser i Sverige. Utöver flygplatsverksamheten bedriver Swedavia fastighetsverksamhet med uppgift att äga, förvalta och utveckla fastig- heter och exploaterbar mark på och omkring flygplatserna. Bolaget har dessutom ett upp-

drag att inom ramen för affärsmässighet aktivt medverka i utvecklingen av den svenska transportsektorn och bidra till de av riksdagen beslutade transportpolitiska målen.

Ordf: Åke Svensson

Vd: Jonas Abrahamsson

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2022/2023 Ordf: Åke Svensson Led: Tor Clausen, Nina Linander, Lotta Mellström, Lars Mydland, Eva Nygren, Per Sjödell, Lottie Svedenstedt och Annica Ånäs

Viktiga händelser 2021

• Covid19pandemin präglade flyg branschen och Swedavia även under 2021, men viss återhämtning skedde under fjärde kvartalet.

• Totalt reste 11,9 (10,3) miljoner passa gerare till eller från Swedavias flyg platser, en ökning med 16 procent mot föregående år, dock en minsk ning med 70 procent jämfört med

2019.

• Swedavia emitterade en hybridobliga tion om 2,5 mdkr i november 2021.

• ACIa) Europe utsåg Arlanda till vinnare av årets EcoInitiative Award med motiveringen att Swedavia är en inter nationell föregångare inom hållbar utveckling genom sitt klimatomställ ningsarbete och genom att nå målet om noll utsläpp av fossil koldioxid från egen verksamhet.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Avkastning på operativt kapital ska uppgå till minst 6 procent. Utfall: –6,3 procent.

• Kapitalstruktur: Skuldsättningsgrad

om 0,7–1,5 ggr. Utfall: 0,8 ggr.

• Utdelning: Ordinarie utdelning ska uppgå till mellan 10 och 50 procent av resultatet efter skatt. De årliga besluten om utdelning ska beakta bolagets verk- samhet, genomförandet av bolagets strategi samt den finansiella ställningen.

Vid utvärdering ska särskilt beaktas bolagets bedömda förmåga att framgent uppnå kapitalstrukturmålet. Ingen utdel- ning lämnades för 2021.

Mål för hållbart värdeskapande

• 85 procent nöjda kunder 2025. Utfall: 82 procent.

• 75 procent engagerade ledare och med- arbetare 2025. Under 2021 har fyra puls- mätningar skett. Utfall: 74 procent.

• Andelen förnybart flygbränsle ska minst uppgå till 5 procent år 2025. Utfall: 0,44 procent, delmål uppnått.

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

Swedavia ska enligt bolagsordningen ”inom ramen för affärsmässighet, aktivt medverka i utvecklingen av transportsektorn och bidra till att de av riksdagen beslutade transport- politiska målen uppnås”. Bolaget ska inom ramen för transportpolitikens funktions- och hänsynsmål mäta och redovisa utfall för nedanstående sex uppdragsmål:

Uppföljning uppdragsmål	2021	2020
Nöjda resenärer, %	82	74
Antal passagerare inrikes, miljoner	4,0	3,6
Antal passagerare utrikes, miljoner	7,9	6,6
Antal utrikesdestinationer	172	173
Antal haverier eller allvarliga tillbud	1	2
Koldioxidavtryck, kton b)	178	166

Arb rep: Agne Lindbom, Robert Olsson

Arb suppl: Fredrik Tureson, Mikael Nordenståhl

Rev: Tomas Gerhardsson (KPMG)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 470 (460) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 234 (230) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal		år 2021	år 2020
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning		2 717	2 494
Rörelseresultat		1 314	1 539
Resultat före skatt		1 441	1 672
Nettovinst		1 182	1 282
- varav hänförbart till minoritet		0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning		25 711	24 686
Anläggningstillgångar		22 498	21 934
Eget kapital		11 990	10 533
- varav minoritet		0	0
Nettoskuld		9 293	10 231
Operativt kapital		21 283	20 764
Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %		51,0	63,9
Avkastning eget kapital, %		10,5	12,8
Avkastning operativt kapital, %		6,3	7,5
Nettoskuldsättningsgrad, ggr		0,8	1,0
Soliditet, %		46,6	42,7
Bruttoinvesteringar, mnkr		1 831	2 856
Anslag, mnkr		0	0
Utdelning, mnkr		0	0
Klimatavtryck	Scope 1	189	84
tCO2e	Scope 2	215	48
Sjukfrånvaro, %		3,9	3,7
Antal anställda i medeltal		2 244	2 600
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja

a) Internationella flygbranschorganisationen Airports Council International.

b)  Avtryck per flygplats vilket inkluderar marktransporter och flygtrafik. Koldioxidavtryck hänförligt till flygtrafik uppgick till 128 (116), marktransporter 50 (50) och Swedavias egna verksamhet 0 (0,1). Koldioxidavtrycket per passagerare har minskat med 8 procent.

Ekonomiska mål och uppföljning

Lönsamhet								Kapitalstruktur							Utdelning
Rop, %								Skuldsättningsgrad, ratio						%
10							2,0							100
5							1,5							80
	5,1
			4,6	4,6				1,0						60
0									1	1,1	1,1	1		40
-5							0,5						0,8	20		30
						-6,3												0	0	0	0
-10					-7,5		0,0								0
									2017	2018	2019	2020	2021
	2017		2018	2019	2020	2021										2017		2018	2019	2020	2021
		Mål: ≥6%							Mål: 0,7–1,5 ggr								Mål: 10–50%
	Utfall			Nytt mål antaget av bolagsstämman

78 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021

Bestyrkt GRIrapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Ja
Bolaget har satt klimatmål	Ja

Könsfördelning, %

33 67 50 50 56 44

 Kvinnor

 Män

Anställda Ledning Styrelse a)

a) Valda för 2022/2023

86

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter

AO Sweden House förvaltar ”Sverigehuset” i Sankt Petersburg som har officiella, kulturella och kommersiella funktioner. Utrikesdepartementet hyr för detta ändamål lokaler för Sveriges generalkonsulat i huset. Resterande lokaler hyrs ut till verksamheter med Sverige- anknytning och till svenska, utländska och ryska företag. Ett Sverigehus i centrala Sankt Petersburg sågs vid etableringen som ett led i utvecklingen av relationerna mellan Sverige och Ryssland. Det ansågs angeläget att ge svenska myndigheter och svenskt näringsliv en naturlig bas för sin verksamhet i Sankt Petersburg. Projektet skulle genomföras på kommersiella villkor och med ett långsiktigt mål om egen finansiell bärkraft. Sedan 2016 lämnar bolaget utdelning till aktieägarna. Bolaget bildades genom ett trepartsavtal mellan svenska staten, staden Sankt Petersburg och Skanska. Skanska sålde sina 49 procent i dåva- rande AO Sweden House till CA Fastigheter hösten 2008. Sweden House är ett ryskt aktie- bolag som ägs av Ladoga Holding AB (ett dotterbolag till CA Fastigheter) till 49 procent, svenska staten till 36 procent och av staden Sankt Petersburg till 15 procent. Sweden House har dispositionsrätten till fastighetskomplexet ”Sverigehuset”, som innehåller cirka 4 400 kvm uthyrningsbar yta, och till marken under 49 år. Sverigehuset ligger mitt i centrala Sankt Petersburg i närheten av huvudgatan Nevskij Prospekt. Fastighetens gynnsamma läge, historiska ursprung och utformning gör den attraktiv för potentiella hyresgäster.

Ordf: Jan Borekull	Vd: Ett managementbo
	lag sköter vd:s åtagande

Statens ägarandel: 36%

Styrelse och revisorer valda för 2022/2023 Ordf: Jan Borekull Led: Evgeny Grigoriev och Sofya Kiseleva. Nyval av Jan Lundin och Björn Odin vid stämman 2022, Lars Grundberg och Lena Wedén avgick

Rev: Dimitry Mikhaylov (KBM Limited)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 4 500 (4 500) USdollar. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 4 500 (4 500) USdollar.

Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet eller övriga personer som inte kan ta emot sådan ersättning.

Nyckeltal	år 2021	år 2020
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	13	13

Viktiga händelser 2021

• Under stora delar av 2021 infördes restriktioner av olika slag i S:t Peters burg för att hantera pandemisituatio nen. Sweden Houses grundläggande verksamhet kunde trots detta fort löpa under året.

• Hyresintäkterna steg med knappt

8 procent och nettovinsten med

13 procent.

• Vid årets slut var alla bolagets lägen heter uthyrda och endast en lokal var vakant.

Uppföljning

Konkurrensen har ökat i takt med dels till- komsten av nybyggda fastigheter och dels renovering av befintligt bestånd. Under de närmaste åren kan andra byggprojekt i staden leda till att ytterligare kontorsyta kommer ut på marknaden. Tack vare den omfattande renoveringen och moderni- seringen som under de senaste åren har genomförts så står Sweden House stark

i konkurrensen.

Rörelseresultat		8	6
Resultat före skatt		9	7
Nettovinst		7	6
- varav hänförbart till minoritet		0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning		35	34
Anläggningstillgångar		9	9
Eget kapital		31	30
- varav minoritet		0	0
Nettoskuld		26	25
Operativt kapital		5	6
Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %		59,9	51,9
Avkastning eget kapital, %		22,3	21,9
Avkastning operativt kapital, %		150,0	109,4
Nettoskuldsättningsgrad, ggr		0,8	0,8
Soliditet, %		89,1	89,2
Bruttoinvesteringar, mnkr
Anslag, mnkr		0	0
Utdelning, mnkr		0	5
Klimatavtryck	Scope 1
tCO2e	Scope 2
Sjukfrånvaro, %		2,8	3,0
Antal anställda i medeltal		2	2
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Nej
Bestyrkt GRIrapport		Nej
Redovisar enligt IFRS		Nej
Bolaget har satt klimatmål		Nej

Könsfördelning, %

20

10080

 Kvinnor

 Män

Anställda Styrelse a)

a) Valda för 2022/2023

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021 79

87

Skr. 2021/22:140 Bilaga

Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö

Swedfund International AB, Swedfund, är en utvecklingsfinansiär och biståndsaktör som ska medverka till fattigdomsminskning genom hållbart företagande. Swedfund bidrar med riskkapital, kapacitetsstöd, etableringsstöd och stöd till projektutveckling för investeringar i låg- och medelinkomstländer. Bolaget etablerar tillsammans med strategiska partners bärkraftiga och affärsmässigt drivna företag genom direktinvesteringar i form av aktier eller lån samt indirekt genom investeringar i fonder. Investeringar sker i länder som enligt OECD/DAC:s definition kvalificerar sig för utvecklingsfinansiering och bidrar till att nå målen för Sveriges politik för global utveckling (PGU) och internationella bistånd. I slutet

av 2021 hade Swedfund 61 investeringar i företag, finansiella institutioner och fonder där mer än 60 procent av portföljen är inriktad mot Afrika söder om Sahara.

					under innehavsperioden. Av Swedfunds
Viktiga händelser 2021
					direktinnehav uppvisade 55% år 2020 en
• Året präglades av konsekvenserna					ökning av både omsättning och lönsamhet,
			av pandemin med ökad fattigdom,		medan 28% uppvisade en minskning på
			stigande inflation och osäkerhet kring		en eller båda parametrar. För återstående
			hållbar återhämtning givet den		bolag är inte relevant data tillgänglig.
			ojämna fördelningen av vaccin.		• Bolagets additionella roll: Swedfund ska
• Tio nya investeringar till ett samlat					mobilisera minst 30% i privat kapital
			värde av drygt 1 100 mnkr.		inom investeringarna som görs. För 2020
					beräknas Swedfund ha bidragit med
Mål och uppföljning					privat kapitalmobilisering motsvarande
					20% av totalt kontrakterat värde under
Ekonomiska mål
					året. Beräknat mobiliserat privat kapital
• Lönsamhet: Rörelseresultatet (EBIT)					för 2021 understiger målnivån 30%, men
ska vara positivt mätt som ett genomsnitt					vid summering av både 2020 och 2021
över en femårsperiod. EBIT uppgick till
					så är utfallet i nivå med målsättningen.
197 (-373) miljoner kronor. Det negativa
					• Miljö- och klimatmässigt hållbara inves-
resultatet 2020 var framför allt påverkat
					teringar: Bolagets investeringsportfölj
av nedskrivningar och reserveringar för
					ska senast 2045 vara klimatneutral, med
kreditförluster samt valutaomräkning.
					vilket avses att utsläpp av växthusgaser
Mål för hållbart värdeskapande,					från portföljen ska vara netto noll enligt
					IPCC:s definition. Swedfunds investe-
samhällsuppdrag och uppdragsmål
					ringsportfölj visar en relativt hög anpass-
Givet Swedfunds särskilda samhällsuppdrag
					ning till Parisavtalet: 90% av de direkta
och uppdragsmål, där hållbart värdeska-
					investeringarna anses vara i linje med
pande är i fokus liksom Agenda 2030, har
					Parisavtalet både 2030 och 2045. För de
Swedfunds styrelse beslutat att uppdrags-
					indirekta investeringarna bedöms ca 90%
målen även ska utgöra Swedfunds strate-
					vara i linje 2030 och ca 80% 2045.
giska mål för hållbart värdeskapande.
					• Kvinnors egenmakt: Ökad jämställdhet
Portföljbolagens resultatutveckling redo-
					i bolagets investeringsportfölj i termer
visas med ett års eftersläpning, vilket
					av 2X Challenge-kriterier, eller motsva-
innebär att årets redovisning utgår från
					rande kriterier, som ska vara uppfyllda
portföljbolagens resultat 2020.
					i minst 60% av bolagets investeringar
• Ekonomiskt hållbara investeringar:
					senast tre år från investeringstillfället.
Omsättning och lönsamhet ska öka
					60% av investeringarna bedöms möta
i minst 60% av bolagets investeringar
					minst ett av 2X Challenges kriterier.
					• Jobb med anständiga arbetsvillkor:
Ekonomiska mål och uppföljning					Anständiga arbetsvillkor enligt ILO:s
					kärnkonventioner ska efterlevas i 100%
Lönsamhet
					av bolagets investeringar senast tre år
EBIT, mnkr
200				197,1	från investeringstillfället. 83% av port-
50,1				41,4	följbolagen som innehafts kortare tid än
0					tre år anses agera konsekvent med ILO:s
				-55,3	kärnkonventioner. Av de portföljbolag
-200
					som innehafts längre än tre år bedöms
-400 2017				2018 2019 2020 2021
					91% uppfylla kraven för att agera konse-
				-372,6
		Mål: >0 mnkr			kvent med ILO:s kärnkonventioner.
	Utfall			Nytt mål antaget av bolagsstämman

80 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021

Ordf: Catrin Fransson

Vd: Maria Håkansson

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2022/2023 Ordf: Nyval av Catrin Fransson vid stämman 2022, Göran Barsby avgick Led: Kerstin Borglin, Jonas Eriksson, Torgny Holmgren, Catrina Ingelstam, Daniel Kristiansson och Roshi Motman. Fredrik Arp avgick vid stämman 2022 Rev: Jesper Nilsson (EY)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 245 (233) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 121 (116) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal		år 2021	år 2020
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning		328	248
Värdeförändringar		19	432
Rörelseresultat		197	373
Resultat före skatt		244	376
Nettovinst		220	375
- varav hänförbart till minoritet		0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning		8 221	7 172
Anläggningstillgångar		3 293	2 900
Eget kapital		7 314	6 094
- varav minoritet		0	0
Nettoskuld		1 349	1 196
Operativt kapital		5 965	4 897
Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %		60,1	150,3
Avkastning eget kapital, %		3,3	6,4
Avkastning operativt kapital, %		3,6	7,5
Nettoskuldsättningsgrad, ggr		0,2	0,2
Soliditet, %		89,0	85,0
Bruttoinvesteringar, mnkr		697	819
Anslag, mnkr		39	48
Utdelning, mnkr		0	0
Klimatavtryck	Scope 1	0	0
tCO2e	Scope 2	2	2
Sjukfrånvaro, %		0,8	1,4
Antal anställda i medeltal		52	46
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
Bestyrkt GRIrapport		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja	(RFR 2)
Bolaget har satt klimatmål		Ja

Könsfördelning, %

54 46 63 38 57 43

 Kvinnor

 Män

Anställda Ledning Styrelse a)

a) Valda för 2022/2023

88

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter

Systembolaget Aktiebolag bedriver, med ensamrätt, detaljhandelsförsäljning av starköl, vin, spritdrycker och alkoholdrycksliknande preparat till allmänheten i Sverige. Uppdraget är att sälja med ansvar och god service och att informera om alkoholens skadeverkningar. Syftet är att bidra till förbättrad folkhälsa, dels genom att privata vinstintressen med detalj- handel utesluts, dels genom begränsning av tillgängligheten. Systembolagets begränsning av tillgänglighet till alkohol sker genom kontroll över butiksetableringar och öppettider samt genom att se till att alkoholdrycker och alkoholdrycksliknande preparat inte säljs till

personer som är under 20 år, är märkbart påverkade eller då det finns anledning att miss- tänka langning.

Ordf: Göran Hägglund Vd: Ann Carlsson

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2022/2023 Ordf: Göran Hägglund Led: Viveca Bergstedt Sten, Cecilia Halle, Barbro Holmberg, Frida Johansson Metso, Anders Ehrling och Ulrika Eriksson. Nyval av Johan Carlsson och Mats Pertoft vid stämman 2022, Håkan Leifman och Robert Damberg avgick

Arb rep: Robert Adrell, Maria Nilsson

Viktiga händelser 2021

• Anpassning av erbjudandet under pan demin som inneburit en minskande konsumtion per invånare totalt, men en ökad försäljning för Systembolaget.

• Systembolaget utökar servicen och erbjuder ehandel med hemleverans i hela Sverige.

• Lansering av appen Måttfull och det digitala verktyget alkoholkartan.se som båda syftar till att informera om alkoholens skadeverkningar och främja en sund konsumtion av alkohol.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Avkastning på eget kapital ska långsiktigt motsvara den tioåriga statsobligationsräntan plus sju procent- enheter. Avkastningen minskade till 21,5 procent (27,9), främst som en följd av ökade kostnader för personal i butik och på depåer relaterat till pandemin.

• Kostnadseffektivitet: Förhållandet mellan totala omkostnader och såld kvantitet ska vara lika med eller mindre än 2,3. Utfall 2021 var 2,3 (2,3).

• Kapitalstruktur: Soliditet 20–30 pro- cent. Utfall 2021 var 22,1 procent (26,3).

• Utdelning: 80–100 procent av årets resultat. En utdelning om 100 procent av resultatet föreslogs till årsstämman 2022.

Mål för hållbart värdeskapande

• Minskad klimatpåverkan: Koldioxid- utsläpp från dryckesförpackningar

Ekonomiska mål och uppföljning

ökade under 2022 till 183 400 ton CO2e (181 000 ton). Ökningen förklaras av en ökad försäljningsvolym, utsläpp per liter minskade. Koldioxid från distributionen minskade till 13 000 ton (från 15 000 ton).

• NKI Hållbarhet minskade något till 69,7 (71,3), vilket är något lägre än målet om 71,5. I Sustainable Brand Index, en varu- märkesstudie med fokus på hållbarhet, hamnade Systembolaget 2021 på plats 9 (8).

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

Systembolagets samhällsuppdrag är att med ensamrätt, och med ansvar och god service, sälja sprit, vin och starköl och att informera om alkoholens skadeverkningar.

•Nöjd-kundindex (NKI) ska över tid inte underskrida 80. NKI uppgick till 80,7 (81,9). Under perioden har mätmetoden ändrats, vilket gör det svårt att dra några slutsatser avseende utvecklingen.

• Alkoholkonsumtionen i Sverige: Enligt CAN:s mätning minskade den totala konsumtionen per person 2020 med 6 procent till 8,5 liter per person, varav andelen som införskaffats hos Systembo- laget ökade med 11 procent till 77 procent.

• Alkoholindex: Systembolaget ska mäta befolkningens attityd till alkohol i olika situationer. Indexet ska över tid ha en positiv utveckling, innebärande en mer restriktiv attityd. Under 2021 minskade indexnivån till 61,2 (63,4), vilket indike- rar en mer tillåtande attityd.

• Systembolaget ska kontrollera att de inte säljer till någon som är under 20 år. Kon- trollköp av extern part resulterade i utfall om 96,5 procent för helåret 2021 (95,3).

Arb suppl: Karin Larsson, Nils UndallBehrend

Rev: Didrik Roos (Deloitte)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 354,9 (338) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 175,3 (167) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal		år 2021	år 2020
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning		38 120	36 737
Rörelseresultat		418	525
Resultat före skatt		464	572
Nettovinst		376	471
- varav hänförbart till minoritet		0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning		7 702	6 815
Anläggningstillgångar		3 150	3 224
Eget kapital		1 699	1 794
- varav minoritet		0	0
Nettoskuld		5 218	4 646
Operativt kapital		3 520	2 852
Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %		1,1	1,5
Avkastning eget kapital, %		21,5	27,9
Avkastning operativt kapital, %		13,1	18,9
Nettoskuldsättningsgrad, ggr		3,1	2,6
Soliditet, %		22,1	26,3
Bruttoinvesteringar, mnkr		842	1 359
Anslag, mnkr		0	0
Utdelning, mnkr		376	471
Klimatavtryck	Scope 1	179	161
tCO2e	Scope 2	2 818	3 678
Sjukfrånvaro, %		5,6	5,9
Antal anställda i medeltal		4 035	3 884
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
Bestyrkt GRIrapport		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja	(RFR 2)
Bolaget har satt klimatmål		Ja

Lönsamhet								Kapitalstruktur									Utdelning
Re, %								Soliditet, %							%
50							50								150
40					27,9		40		27,8		25,7	25,9	26,3	22,1	120			100		100	100	100	100
30	17,2					21,5	30								90
20			11,4	15,5			20								60
10							10								30
0							0									0
	2017		2018	2019	2020	2021			2017		2018	2019	2020	2021					2017	2018	2019	2020	2021
	Mål: ≥7,2%									Mål: 20–30%								Mål: 80–100%
		Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman

Könsfördelning, %
57	43	70	30	56	44	Kvinnor
						Män
Anställda		Ledning		Styrelse a)

a) Valda för 2022/2023

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021 81

89

Skr. 2021/22:140 Bilaga

Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö

Telia Company AB erbjuder telekommunikation genom fast och mobil telefoni samt internet- och datakommunikation. Telia Company är ett av de ledande telekommunika- tionsföretagen i Norden och Baltikum.

Ordf: LarsJohan	Vd: Allison Kirkby
Jarnheimer

Statens ägarandel: 39%

Viktiga händelser 2021

• Den 20 april 2021 lanserade Telia Company nya mål för att stimulera hållbar tillväxt. Målet är att stötta samhällena i Norden och Baltikum att

uppnå noll CO2 och avfall till 2030, nå en miljon människor genom digitala inkluderingsinitiativ till 2025 och implementera integritets och säker hetsstrategier till 2023.

• Den 30 juni 2021 tecknade bolaget ett avtal om att avyttra 49 procent av sin mastverksamhet i Finland och Norge.

• Den 10 november 2021 tillkännagavs lanseringen av ett 5Gkärnnätverk i

Finland, det första kommersiella 5G kärnnätverket i de Nordiska och Baltiska regionerna.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Inga ekonomiska mål har beslutats av ägarna. Styrelsen har beslutat om följande ekonomiska mål:

• Kapitalstruktur/kreditvärderings mål: Solid kreditvärdering på lång sikt (A- till BBB+) samt nettolåneskuld i rela- tion till justerad EBITDA om 2,0–2,5x. Kreditvärderingen var solid (BBB+) på lång sikt med stabila utsikter under året, i enlighet med målet, och nettoskuldsätt- ningen var 2,14x justerad EBITDA.

• Utdelning: Telia Company ämnar följa en progressiv utdelningspolicy, med ett golv om 2,00 kronor per aktie och med en ambition om en låg till medelhög ensiffrig procentuell tillväxt. Föreslagen utdelning för 2021 var 2,05 kronor per aktie.

Mål för hållbart värdeskapande

Telia Company har antagit miljömål som ska nås fram till 2030: noll CO2-utsläpp och noll avfall. För att konkretisera 2030-målen har

bolaget utarbetat mer specifika mål att

uppnå till 2022 och 2023. Telia Company har också antagit Science Based Targets i enlighet med de ramar som Science Based Targets initiative har satt upp för 1,5-gra- dersmålet. År 2021 hade bolaget bland annat nått 78 procent utsläppsminskning i den egna verksamheten jämfört med 2018.

Andra prioriterade mål gäller Digital inkludering samt Integritet och säkerhet. Digital inkludering:

Delmål: Nå en miljon människor genom initiativ för digital inkludering (2025). Utfall: 608 000 personer nåddes (2020: 120 000 personer).

Integritet och säkerhet:

Delmål: Toppositioner när det gäller integritet på alla marknader (2025). Utfall: Rankad som nummer 1 eller 2 på fem av sex marknader.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Styrelse och revisorer valda för 2022/2023 Ordf: LarsJohan Jarnheimer Led: Ingrid Bonde (vice ordf.), Luisa Delgado, Rickard Gustafson, Jeanette Jäger, Nina Linander och Jimmy Maymann. Nyval av Hannes Ametsreiter och Tomas Eliasson vid stämman 2022, Martin Tiveus avgick Arb rep: Agneta Ahlström, Stefan Carlsson, Rickard Wäst Rev: Jan Nilsson (Deloitte)

Arvode till styrelsens ordförande och vice ordförande uppgår till 2 000 (1 910) tkr respektive 940 (900) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 670 (640) tkr.

Nyckeltal		år 2021	år 2020
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning		88 343	89 191
Rörelseresultat		15 232	17 850
Resultat före skatt		12 598	21 168
Nettovinst		11 836	22 837
- varav hänförbart till minoritet		156	156
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning		237 025	226 103
Anläggningstillgångar		194 879	189 088
Eget kapital		83 544	63 496
- varav minoritet		2 812	1 118
Nettoskuld		63 133	78 343
Operativt kapital		146 677	141 839
Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %		17,2	20,0
Avkastning eget kapital, %		16,1	29,3
Avkastning operativt kapital, %		10,6	11,5
Nettoskuldsättningsgrad, ggr		0,8	1,2
Soliditet, %		31,7	24,5
Bruttoinvesteringar, mnkr		18 640	14 204
Anslag, mnkr		0	0
Utdelning, mnkr		8 384	8 179
Klimatavtryck	Scope 1	7 000	7 000
tCO2e	Scope 2	6 000	6 000
Sjukfrånvaro, %		2,6	2,5
Antal anställda i medeltal		19 998	20 505
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Nej
Bestyrkt GRIrapport		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja
Bolaget har satt klimatmål		Jaa)

a)  Vetenskapsbaserade mål som godkänts av SBTi.

Könsfördelning, %

37 63 33 67 44 56

 Kvinnor

 Män

Anställda Ledning Styrelse b)

b) Valda för 2022/2023

82 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021

90

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter

Teracom AB bildades 1992 för att bedriva utsändning och överföring av radio- och tv-																							Ordf: Anitra Steen		Vd: Åsa Sundberg
program. Teracom har en viktig roll för att hela befolkningen ska kunna nås av radio och																							Statens ägarandel: 100%
tv-sändningar via marknäten. Teracom äger en rikstäckande infrastruktur, vilken utgör
																							Styrelse och revisorer valda för 2022/2023
basen för marknätet. Som en följd av teknikutvecklingen och baserat på denna infrastruktur,																							Ordf: Anitra Steen Led: Cecilia Ardström,
erbjuder, utvecklar och driver Teracom också kommunikationslösningar med fokus på																							Anders Danielsson, Leif Ljungqvist, Annika
hög tillgänglighet, säkerhet och robusthet riktade till samhällsviktiga aktörer. Elektroniska																							Viklund, Anders Hall och Jonas Haggren.
kommunikationer med hög driftsäkerhet och starkt skydd är av mycket stor vikt för sam-																							Nyval av Maria Kihl vid stämman 2022
hällets funktionalitet och säkerhet samt möjligheter att hantera olika krisförlopp.																							Arb rep: Jessica Orwald, Jan Ossfeldt
																							Arb suppl: BengtOle Hamilton, Annika Spiik
											Mål för hållbart värdeskapande												Rev: Helena Nilsson (KPMG)
	Viktiga händelser 2021																						Arvode till styrelsens ordförande uppgår till
											• Teracom har fyra strategiska hållbarhets-												324 (310) tkr. Arvode till stämmovald ledamot
	• Förväntat minskade intäkter och											områden:											uppgår till 154 (147) tkr. Arvode utgår inte till
		resultat som en följd av främst lägre										1. Ansvar för medarbetare											ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
		intäkter från betaltv samt även ökad										2. Ansvar för uppdragsgivare
		bemanning och skrotning av utbytt											och samhälle
																							Nyckeltal				år 2021	år 2020
		tvutrustning.										3. Ansvar för våra affärer
																							Resultaträkning, mnkr
	• Teracom förvärvade frekvenstillstån											4. Ansvar för framtiden – mål: minska
																							Nettoomsättning				1 313	1 338
		den avseende 80 MHz i 2,3 GHzban											bolagets utsläpp med cirka 800 ton
		det vid PTS spektrumauktion i januari.											CO2e i Scope 1 och 2 fram till 2030.										Rörelseresultat				105	156
	• Satsningar på nätförtätning och nät										• Med grund i dessa har bolaget analyserat												Resultat före skatt				97	151
		utbyggnad under året samt påbörjad										hur de kan bidra till Agenda 2030:s											Nettovinst				87	135
		utbyggnad av lufttäckning.										globala hållbarhetsmål.											- varav hänförbart till minoritet				0	0
											Fortsatt utveckling och konkretisering av												Balansräkning, mnkr
Mål och uppföljning																							Balansomslutning				4 912	4 824
											de strategiska målen för ett hållbart värde-
																							Anläggningstillgångar				3 949	2 983
Ekonomiska mål
											skapande görs under 2022.
																							Eget kapital				3 758	3 701
• Lönsamhet: Avkastning på eget kapital
											Samhällsuppdrag												- varav minoritet				0	0
	ska uppgå till 17 procent. Avkastning på
																							Nettoskuld				1 815	2 386
	eget kapital uppgick till 2 (4) procent.										Har särskilt beslutat samhällsuppdrag att
																							Operativt kapital				1 943	1 315
	Resultatet för 2021 minskar som en följd										bedriva utsändning och överföring av radio-
																							Övriga nyckeltal
	av främst lägre intäkter från betal-tv.										och tv-program samt därmed förenlig verk-
	Nuvarande avkastningsmål speglar inte										samhet. Bolaget ska erbjuda programbo-												Rörelsemarginal, %				8,0	11,7
	korrekt bolagets verksamhet i dag.										lagen utsändnings- och överföringstjänster												Avkastning eget kapital, %				2,3	3,7
• Kapitalstruktur: Soliditet 30 procent.											på likvärdiga villkor i Sverige. Bolaget ska,												Avkastning operativt kapital, %				6,4	12,5
	Soliditeten uppgick till 77 (77) procent.										om efterfrågan från programbolagen finns,												Nettoskuldsättningsgrad, ggr				0,5	0,6
	Regeringen har tidigare meddelat att										erbjuda en grundläggande infrastruktur över												Soliditet, %				76,5	76,7
	bolagets ekonomiska mål kommer att										hela eller delar av Sverige. Detta gäller under												Bruttoinvesteringar, mnkr				1 041	464
	ses över.										förutsättning att programbolagen enligt sina												Anslag, mnkr				8	10
• Utdelning: 40–60 procent av nettore-											sändningstillstånd är skyldiga att sända eller												Utdelning, mnkr				52	66
	sultatet. Utdelningen uppgick till 52 (66)										överföra med den efterfrågade räckvidden i												Klimatavtryck		Scope 1		1 400	1 581
	miljoner kronor, motsvarande 60 procent										ett marknät. Bolaget ska utifrån dessa ut-												tCO2e		Scope 2		40	25
	av nettoresultatet.										gångspunkter och de regulativa förutsätt-												Sjukfrånvaro, %				2,3	2,3
											ningarna agera uteslutande affärsmässigt.												Antal anställda i medeltal				472	459
											Uppföljning av samhällsuppdraget sker												Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer				Ja
											inom Regeringskansliet. Mål enligt pro-
																							Bestyrkt GRIrapport				Ja
											cessen för uppdragsmål har ännu inte												Redovisar enligt IFRS				Ja
											utvecklats.
																							Bolaget har satt klimatmål				Ja
Ekonomiska mål och uppföljning
Lönsamhet								Kapitalstruktur								Utdelning
Re, %								Soliditet, %							%
20							100			82					100
							80		79		75	77		77	80
15	13		11														60	60	60	60	60		Könsfördelning, %
							60								60
10							40								40
5					4																	19
				2		2	20								20							81		36	64	50	50	Kvinnor
0							0								0
	2017		2018	2019	2020	2021			2017	2018	2019	2020		2021			2017	2018	2019	2020	2021		Anställda	Ledning		Styrelse a)		Män
	Mål: 17%								Mål: 30%								Mål: 40–60%
																							a) Valda för 2022/2023
		Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021 83

91

Skr. 2021/22:140 Bilaga

Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö

Vattenfall AB är ett energiföretag med verksamhet främst i Sverige, Tyskland, Nederlän- derna, Danmark och Storbritannien. Vattenfall vill göra det möjligt att leva fossilfritt inom en generation. Därför driver man på omställningen till ett hållbart energisystem genom satsningar på förnybar produktion och klimatsmarta lösningar för sina kunder. Periodens resultat för 2021 uppgick till 48,0 miljarder kronor, vilket är en ökning med 40,3 miljarder kronor jämfört med 2020. Kompensation för nedläggning av tysk kärnkraft och avyttring av Stromnetz Berlin stärkte årets resultat med 12,5 respektive 8,4 miljarder kronor.

Ordf: Mats Granryd

Vd: Anna Borg

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2022/2023 Ordf: Nyval av Mats Granryda) vid stämman 2022, Lars G Nordström avgick Led: Viktoria Bergman, Ann Carlsson, Håkan Erixon, Tomas Kåberger och Fredrik Rystedt. Nyval av Daniel Kristiansson vid stämman 2022, Jenny Lahrin och Åsa Söderström Winberg avgick

Viktiga händelser 2021

• Högre elpriser men Vattenfalls erhållna priser i Norden på samma nivå som föregående år.

• Överenskommelse med tyska staten gällande kompensation för nedlägg ning av kärnkraft med resultateffekt om 11,1 miljarder SEK i andra kvartalet.

• Avtal om försäljning av 49,5 procent av den havsbaserade vindkraftsparken

Hollandse Kust Zuid i Nederländerna.

• Försäljning av Stromnetz Berlin slut förd 1 juli. Köpeskillingen uppgick till 2,1 miljarder EUR.

• Invigning av Skandinaviens största vindkraftspark, Kriegers Flak i Dan mark och slutligt investeringsbeslut för vindkraftsparkerna Vesterhav Syd och Nord.

• Klartecken för utbyggnad av slutför var av kortlivat radioaktivt avfall samt i januari 2022 även för byggnation av slutförvar av använt kärnbränsle.

• Skärpning av utsläppsminskningsmål för att vara i linje med 1,5graders målet och nettonollutsläpp till 2040.

• Första fossilfria stålet från HYBRIT och nytt samarbete med Shell, Lanza

Tech och SAS för utveckling av håll bart flygbränsle.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE) ska uppgå till ≥8 pro- cent. Utfallet var 22,2 procent och påver-

Ekonomiska mål och uppföljning

kades av marknadsvärdeförändringar för energiderivat och varulager, överens- kommelse om kompensation för ned- läggning av kärnkraft i Tyskland samt reavinst från försäljningen av Stromnetz Berlin.

• Kapitalstruktur: Internt tillförda medel (FFO)/justerad nettoskuld ska uppgå till 22–27 procent. Utfallet uppgick till 171,2 procent, vilket främst berodde på en minskad justerad nettoskuld på grund av erhållna marginalsäkerheter.

• Utdelning: 40–70 procent av årets resul- tat efter skatt. Styrelsen har föreslagit en utdelning på 23,4 miljarder kronor för 2021.

Mål för hållbart värdeskapande

• Kundengagemang, som mäts med verk- tyget Net Promoter Score (NPS) ska uppgå till +18 år 2025. För 2021 uppgick NPS till +10.

• Utsläppsintensitet ska uppgå till högst 86

gCO2e/kWh år 2025. För 2021 uppgick utsläppsintensiteten till 82 gCO2e/kWh.

• Den olycksrelaterade frånvaron (LTIF – Lost Time Injury Frequency), uttryckt i antal arbetsolyckor per 1 miljon arbetade timmar, ska högst uppgå till 1,0 år 2025. För 2021 låg LTIF på 1,7.

• Index över medarbetarengagemang ska uppgå till lägst 75 procent år 2025. För 2021 uppgick detta index till 75 procent.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Arb rep: Robert Lönnqvist, Rolf Ohlsson, Jeanette Regin

Arb suppl: Lennart Bengtsson, Anders Bohlin,

Christer Gustafsson Rev: Eva Carlsvi (PwC) Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

882 (840) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 405 (390) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet. a) Tidigare ledamot.

Nyckeltal		år 2021	år 2020
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning		180 119	158 847
Rörelseresultat		60 271	15 276
Resultat före skatt		59 373	12 006
Nettovinst		48 013	7 716
- varav hänförbart till minoritet		1 185	1 227
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning		782 358	463 248
Anläggningstillgångar		379 356	347 367
Eget kapital		197 182	111 192
- varav minoritet		16 472	13 468
Justerad nettoskuld		26 922	121 480
Operativt kapital		224 104	232 672
Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %		33,5	9,6
Avkastning eget kapital, %		36,9	6,7
Avkastning operativt kapital, %		26,4	6,5
Nettoskuldsättningsgrad, ggr		0,2	0,4
Soliditet, %		25,2	24,0
Bruttoinvesteringar, mnkr		25 557	21 347
Anslag, mnkr		0	0
Utdelning, mnkr		23 414	4 000
Klimat	MtCO2e Scope 1	10,3	12,2
avtryck	tCO2e  Scope 2	117 768	115 814
Sjukfrånvaro, %		3,3	3,5
Antal anställda i medeltal		18 835	19 859
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
Bestyrkt GRIrapport		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja

Lönsamhet										Kapitalstruktur							Utdelning
ROCE, %										FFO/justerad nettoskuld, %							%
30								200								171,2	100
20							22,2	150									80				62
								100									60					50
																	40
10	7,7			7	8,5			50						26,5				24	20	28
																	20
						5,8					21,4		20,7
0									0						28,8		0
	2017			2018	2019	2020	2021				2017		2018	2019	2020	2021		2017	2018	2019	2020	2021
		Mål: ≥8%										Mål: 22–27%						Mål: 40–70%
			Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman

84 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021

Bolaget har satt klimatmål

Jab)

b)  Vetenskapsbaserade mål som godkänts av SBTi.

Könsfördelning, %

26

74 64 36 29 71

 Kvinnor

 Män

Anställda Ledning Styrelse c)

c) Valda för 2022/2023

92

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter

Vattenfalls ambitioner 2030

Under 2021 skärpte Vattenfall sina mål för utsläppsminskningar för att de skulle vara i linje med 1,5gradersmålet i Parisavtalet, och bolaget har förbundit sig att uppnå nettonollutsläpp genom hela sin värdekedja till 2040. Detta gör det möjligt för bolaget att behålla sin konkurrenskraft, förbli ledande inom utsläppsminskningar i sektorn och möjliggöra utsläppsminskningar inom industrin. För att försäkra sig om att bolaget levererar utifrån dessa åtaganden har man satt upp ett antal ambitioner för 2030:

2X	>125 TWh	30%
El som distribueras	Årlig fossilfri elproduktiona)	Fler kunder med värme
i vårt nät		utan eller med låga utsläpp
50%	25X	4X
Utsläppsminskning från	Fler laddpunkter	Ny sol- och vindkapacitet i drift
inköp av varor och tjänster	för elfordon

a) Oberoende av framtida ägarstrukturer inom sol och vindkraft.

• Ett robust och kostnadseffektivt elnät är en förutsätt- ning för ett fossilfritt liv. Vattenfalls strategiska mål- sättningar är att möjliggöra distribution av dubbelt så mycket el i sina nät till 2030 och bolaget strävar efter att distribuera el med 99,99 procents leveranskvalitet.

• Baserat på bolagets nuvarande portfölj och pipeline samt den förväntade efterfrågeutvecklingen, strävar Vattenfall efter att nå sitt åtagande till 2030 genom att då producera mer än 125 TWh fossilfri el årligen.

• Vattenfalls värmeverksamhet står i centrum för bola- gets resa mot minskade koldioxidutsläpp. Fokus ligger på att ersätta fossila bränslen med fossilfria alternativ, främst i fjärrvärmenäten i Berlin och Amsterdam.

Bolaget kommer att fasa ut stenkolet till 2030 och stu- derar nu noggrant olika tekniska alternativ med inrikt- ningen att minimera exponering mot naturgas.

• Bolagets ambition till 2030 att minska koldioxidutsläp- pen i leverantörskedjan för varor och tjänster med 50 procent understryker Vattenfalls åtagande om netto- nollutsläpp och är ännu ett steg mot en fossilfri fram- tid. Målet kommer att mätas årligen genom att samla in data från leverantörerna genom CDP:s (Carbon Disclosure Project) leverantörskedjeprogram.

• Inom ramen för att uppnå ambitionen med en halv miljon laddpunkter till 2030 säljer Vattenfall laddlös- ningar till privat- och företagskunder och investerar även i offentliga laddstationer.

• Vattenfalls ambition är att vara en ledare i energiom- ställningen genom att utveckla, bygga och driva havs- baserad och landbaserad vindkraft samt storskaliga solkraftsparker och batterilagring. Markant sjunkande kostnader och teknologiska framsteg de senaste åren har gjort ny vind- och solkraft till de mest hållbara och ekonomiskt fördelaktiga produktionsslagen för el. I kombination med det ökande trycket på att minska koldioxidutsläppen, ofta genom elektrifiering, väntas detta leda till en hög, tvåsiffrig, tillväxt för både vind- och solkraft i Europa fram till och även efter 2030.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021 85

93

Skr. 2021/22:140 Bilaga

Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö

V.S. VisitSweden AB:s uppdrag är att genom effektiva kommunikationskanaler marknads- föra hela Sverige som turistland och bidra till att öka Sveriges attraktionskraft som besöks- mål samt på marknadsmässiga villkor och med marknadsmässig avkastning bedriva PR- och marknadsföringsåtgärder avseende enskilda destinationer i Sverige och Sverige som turistland. Genom sin verksamhet bidrar Visit Sweden till en ökad internationell kunskap om och efterfrågan på Sverige som resmål. Besöksnäringen erbjuder en viktig och växande arbetsmarknad i Sverige och bolagets verksamhet anses bidra till den positiva utvecklingen.

Ordf: Karin Johansson Vd: Susanne Andersson

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2022/2023 Ordf: Karin Johansson Led: Lars Johansson, Jenny Lahrin, Magnus Lönn, Jonas Siljhammar, Richard Törnblom, Jari Virtanen och Gunilla Asker (fr.o.m. den 17 november 2021)

Arb rep: Charlotta Barnden Uddén, Lena

Viktiga händelser 2021

• Dotterbolagen i Danmark och Spanien likvideras, klart under 2022.

• Visit Sweden tillfördes extra statligt anslag om 20 mnkr i syfte att finan siera den omställning som krävs för att bolaget ska kunna leverera den samhällsnytta som verksamheten innebär, 20 mnkr för marknadsföring av Sverige som destination för inhemska målgrupper, samt 10 mnkr i syfte att stärka besöksnäringen efter pandemin.

• På extra bolagsstämma den 17 november 2021 beslutades om nya ekonomiska mål och uppdragsmål.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Rörelseresultat >0,5 pro- cent (enligt IFRS). Utfallet var –2,3 mil- joner kronor.

• Kapitalstruktur: Soliditet 20–35 procent (enligt IFRS). Utfallet var 25,2 procent.

• Utdelning: Ordinarie utdelning ska uppgå till 0 procent av resultatet efter skatt. Utdelning bör ske om bolaget bedriver verksamhet på marknadsmäs- siga villkor som genererar ett utdelnings- bart överskott. De årliga besluten om utdelning ska beakta bolagets verksam- het samt den finansiella ställningen.

Mål för hållbart värdeskapande

• Intresse hos målgruppen av att besöka Sverige. År 2025 ska 68 procent (2019: 61) av målgruppen ”Den globala resenären” vara intresserad av att resa till Sverige (enligt Visit Swedens Brand Trackingana- lys på prioriterade marknader). Utfallet var

Ekonomiska mål och uppföljning

57 procent 2021, ett genomsnitt av sju marknader (Ty, NL, UK, US, Fr, No, Dk).

• Upplevd affärsnytta hos besöksnäringens intressenter. 2021: 5,5/10, 2023: 6/10, 2025: 7/10 (Mätning genom årlig enkät till besöksnäringens aktörer, NKI, noll- mätning 2021). Utfallet var 6,05/10.

• Affärsdrivande samarbeten som gene- rerar en ökad marknadsföring av resmålet Sverige. Omsättningsmål: 2021: 22 mnkr, 2023: 29,5 mnkr, 2025: 38,5 mnkr. Utfallet var 17 mnkr.

• Digitaliseringen: Utrymmet för mark- nadsföring av Hela Sverige, inklusive Svemester, ska årligen öka med 20 pro- cent. Utfall 2021: Ja.

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

Visit Sweden har ett särskilt beslutat sam- hällsuppdrag och verksamhet inom ramen

för samhällsuppdraget finansieras med

anslag. Uppföljning av samhällsuppdraget sker inom Regeringskansliet.

• Bolaget arbetar med effektiva kommuni- kationskanaler. Genomförs som en årlig intressentdialog bland besöksnäringens intressenter, privata och offentliga. Mål- nivå för 2025 är 7/10 samt för 2030 7,5/10.

• Upplevd affärsnytta av Visit Swedens marknadsföringsåtgärder i hela landet. Genomförs som en årlig undersökning bland besöksnäringens intressenter, privata och offentliga. Målnivå för 2025 är 7/10 samt för 2030 8/10. Utfall 2021: 6,05/10.

• Intresset av att besöka Sverige ska öka. I den internationella målgruppen ska

68 procent vilja besöka Sverige 2025 och

70 procent 2030. Motsvarande målnivåer för den svenska målgruppen är 64 respek- tive 66 procent.

Gunnerhed Rev: Linda Corneliusson (PwC) Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

175 (165) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 83 (78) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal		år 2021	år 2020
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning		161	147
Rörelseresultat		2	9
Resultat före skatt		3	8
Nettovinst		3	8
- varav hänförbart till minoritet		0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning		76	76
Anläggningstillgångar		19	22
Eget kapital		19	22
- varav minoritet		0	0
Nettoskuld		33	19
Operativt kapital		13	3
Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %		1,3	5,6
Avkastning eget kapital, %		15,2	36,4
Avkastning operativt kapital, %		44,9	1486,9
Nettoskuldsättningsgrad, ggr		1,7	0,9
Soliditet, %		25,2	28,9
Bruttoinvesteringar, mnkr		4	0
Anslag, mnkr		148	125
Utdelning, mnkr		0	0
Klimatavtryck	Scope 1	0	0
tCO2e	Scope 2	19	20
Sjukfrånvaro, %		2,5	0,7
Antal anställda i medeltal		52	59
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
Bestyrkt GRIrapport		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja
Bolaget har satt klimatmål		Ja

LönsamhetKapitalstruktur

Rörelsemarginal, %Soliditet, %

4								40
2														25,2
0								20
							-1,3
-2								0
	2017			2018	2019	2020	2021		2017		2018	2019	2020	2021
		Mål: >0,5%								Mål: 20–35%
			Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman

86 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021

Könsfördelning, %

	25	17
75		38	63
	83

 Kvinnor

 Män

Anställda Ledning Styrelse a)

a) Valda för 2022/2023

94

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter

Voksenåsen är Norges nationalgåva till Sverige som tack för den humanitära hjälpen under andra världskriget och har som syfte att främja svensk-norskt utbyte och förståelse. Verksam- heten drivs som ett center för svensk-norskt kultursamarbete och som kurs- och konferens- hotell. Voksenåsen AS är ett norskt aktiebolag, helägt av den svenska staten genom Kultur- departementet. Överskottet från den kommersiella verksamheten ska användas till aktivi- teter som främjar bolagets syfte.

Ordf: Lena Ek	Vd: Maria af Klinteberg
	Herrestahl

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2022/2023 Ordf: Lena Ek Led: Espen Daae, Jan Gulliksen, Niels Righolt, Knut Storberget, Lubna Jaffery och Anna Sjöström Douagi. Mia Kjäll Spendrup avgick vid stämman 2022

Viktiga händelser 2021

• Voksenåsen har på grund av pande min haft fortsatt kraftigt minskad publik verksamhet under 2021 och hotellet har i princip varit stängt under totalt sex månader.

• Programverksamheten har ändå inkluderat bl.a. 25årsjubileum av

Sommarakademi för unga musiker samt studentseminariet ”Oslo

Dialogue on Democracy”. Flera andra evenemang har antingen varit i hybridform eller helt flyttat över till digitala plattformar, bl.a. konserter online.

• Tillsammans med Forum for levande historia har fortsatt utveckling av hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser i Norge skett och i oktober kunde återigen en resa för svenska lärare genomföras.

• Flera långsiktiga samarbeten har utvecklats, bl.a. med en hotellaktör för att synas i nya målgrupper, genom projektmedel från Innovation Norge utvecklas vinterturismen i samarbete med Holmenkollen träningsverksam het och i slutet av 2021 blev bolaget certifierad som officiellt Vasalopps center.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Inga ekonomiska mål har beslutats av ägaren.

Mål för hållbart värdeskapande

En strategi för utveckling av anläggningen och verksamheten har tagits fram till 2026. I centrum står mötet mellan människor.

• Voksenåsen ska vara en plats för lärande som är präglat av delaktighet, tvärsektor- iella möten, hög kompetens och service. Genom samarbeten och breda nätverk skapas unika ungdomskurser och arrang- emang på en hög nivå. Voksenåsen ska positionera sig som en central aktör inom mänskliga rättigheter och demokrati-

frågor, precis som man är inom historia och musik.

• Voksenåsen som destination ska förstär- kas genom att utveckla platsen och dess unika kvaliteter. Hotellverksamheten ska därför knytas tätare till de unika natur- och kulturupplevelser som finns i när- området.

Samhällsuppdrag

Nationalgåvan Voksenåsen har ett särskilt beslutat samhällsuppdrag att genom olika former av kontaktskapande verksamhet:

• stärka samhörigheten mellan svenskar och norrmän samt öka den ömsesidiga kunskapen om ländernas samhällsliv, språk och kultur.

• vara en självklar mötesplats och ett väl utnyttjat debattforum för kultur- och samhällsliv i Sverige och Norge. Voksen- åsen ska därför ha en hög andel arrange- mang i samverkan med myndigheter och organisationer i Norge och Sverige samt ett varierat programutbud.

• erbjuda konkurrenskraftig boendemiljö och hävda sig väl i konkurrens med lik- nande anläggningar i Oslo-området samt uppnå god lönsamhet med bibehållen respekt för Voksenåsens grundläggande syfte.

Uppföljning av samhällsuppdrag: Programverksamheten innehåller aktuella teman relevanta för båda länderna med stor samverkan med olika organisationer och institutioner i både Norge och Sverige. Under 2021 har arbetet, trots de rådande omständigheterna, fortsatt med att leva upp till visionen om att vara en arena för viktiga nordiska samtal. Andra viktiga områden som prioriteras är: historia, demokrati och politik, Voksenåsens scen samt kursverk- samhet inom språk och musik.

Mål enligt processen för uppdragsmål har ännu inte utvecklats.

Rev: Trine AngellHansen (RSM Norge AS) Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

68 (62) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 26,5 (24) tkr.

Nyckeltal		år 2021	2020
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning		21	19
Rörelseresultat		5	2
Resultat före skatt		5	2
Nettovinst		5	2
- varav hänförbart till minoritet		0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning		20	14
Anläggningstillgångar		7	5
Eget kapital		10	6
- varav minoritet		0	0
Nettoskuld		2	2
Operativt kapital		12	7
Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %		22,1	11,4
Avkastning eget kapital, %		58,0	51,1
Avkastning operativt kapital, %		49,8	33,8
Nettoskuldsättningsgrad, ggr		0,2	0,3
Soliditet, %		52,0	40,5
Bruttoinvesteringar, mnkr		3	0
Anslag, mnkr		25	26
Utdelning, mnkr		0	0
Klimatavtryck	Scope 1	17	9
tCO2e	Scope 2	0	0
Sjukfrånvaro, %		2,9	6,9
Antal anställda i medeltal		32	38
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
Bestyrkt GRIrapport		Ja
Redovisar enligt IFRS		Nej
Bolaget har satt klimatmål		Ja

Könsfördelning, %

41 59 67 33 43 57

 Kvinnor

 Män

Anställda Ledning Styrelse a)

a) Valda för 2022/2023

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021 87

95

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Bolagsöversikter  Övriga bolag och verksamheter

Övriga bolag och verksamheter

Det europeiska bolaget EUROFIMA och stiftelserna Norrlandsfonden och Industrifonden förvaltas i enlighet med statens ägarpolicy.

EUROFIMA

EUROFIMA European Company for the Financing of Railroad Rolling Stock erbjuder finansiering av järnvägs- fordon till sina aktieägare. Aktieägare är huvudsakligen europeiska järnvägsföretag. Bolaget bildades 1956 utifrån ett internationellt fördrag mellan ett antal europeiska stater. Genom de förändringar som skett i Europa sedan dess med en gradvis liberalisering av järnvägsmarknaden för person- tåg står bolaget inför ett antal utmaningar. Genom att an- passa strategin och bolagets statuter till dessa förändringar kan bolagets relevans i framtiden öka. Svenska staten äger 2 procent av aktiekapitalet. De största aktieägarna är Deutsche Bahn (22 procent), SNCF (22 procent) och Ferrovie dello Stato Italiane S.p.A. (13 procent).

Viktiga händelser 2021

• EUROFIMA erhöll under året MSCI:s ESG-rating AAA och även ett antal utmärkelser för sitt ESG-arbete. Bolaget gick också med i Global Compact. EUROFIMA gav ut majoriteten av sina obligationer under det s.k. Green Bond Framework som är fullt anpassat till EU:s taxonomi.

• Under 2021 uppgick utlåningen till 1 046 miljoner euro och lånestocken minskade med 7,1 procent till 10,1 mil- jarder euro. De huvudsakliga låntagarna var Schweiz- erische Bundesbahnen (SBB), Renfe och Ferrovie Dello Stato Italiane (FS).

EUROFIMA beslutade om utbetalning av utdelning för 2021. Sveriges andel uppgick till 120 000 euro.

varav cirka hälften är investerat i ett 50-tal bolag. Under verksamhetsåret 2020/21 investerades 345 miljoner kronor, vilket avsåg 158 miljoner kronor i sju nya bolag och 186 mil- joner kronor följdinvesteringar i befintliga portföljbolag.

Industrifondens styrelse och revisorer utses av regeringen. För perioden den 1 november 2021–31 oktober 2022 har regeringen förordnat följande ledamöter och revisorer: Ordf: Birgitta Stymne Göransson Led: Åsa Hedin, Lars Gatenbeck, Daniel Kristiansson, Charlotta Nilsson, Bo Normark, Christian Salomon, Maria Strömme. Rev: Jonas Ståhlberg, Daniel Wassberg (Deloitte). Arvode till styrelsen ordförande uppgår till 210 (200) tkr. Arvode till ledamot uppgår till 105 (100) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Norrlandsfonden

Stiftelsen Norrlandsfonden grundades 1961. Stiftelsekapi- talet är tillskjutet av LKAB och staten. Norrlandsfondens syfte är att främja utveckling i företag med tillväxtambi- tioner i Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Väster- bottens och Norrbottens län genom att delta i finansiering. Stiftelsens kapitalbas ska på lång sikt bevaras nominellt intakt. Norrlandsfonden erbjuder lån, konvertibla skulde- brev och olika typer av garantier till företag i norra Sverige. Särskild uppmärksamhet ska ägnas Norrbottens län och inlandskommunerna. Dessutom är Norrlandsfonden del- ägare i ett antal bolag med riskkapital- och inkubatorverk- samhet, såsom Partnerinvest Övre Norrland, Norr Sådd Holding och Arctic Business Incubator.

Industrifonden

Stiftelsen Industrifonden bildades av staten 1979. Industri- fondens syfte är att främja industriell tillväxt och förnyelse i Sverige genom att på affärsmässig grund finansiera små och medelstora företag. Stiftelsens kapitalbas ska hållas realt intakt. Allt överskott används för nya investeringar. Industrifonden investerar riskkapital i bolag med svensk anknytning. Stiftelsen är en aktiv minoritetsinvesterare, som siktar på en ägarandel om lägst 15 och högst 50 pro- cent och som samarbetar med entreprenörer och andra investerare. Investeringshorisonten är som regel 5–10 år. Bland några av Industrifondens framgångsrika investe- ringar återfinns Arcam, Oatly och CellaVision.

Industrifonden har 20 medarbetare, varav 9 kvinnor och 11 män. Kapitalbasen var 30 juni 2021 5 miljarder kronor,

Under 2021 uppgick kapitalbasen i stiftelsen till drygt 1,4 miljarder kronor. Norrlandsfonden hade ett totalengage- mang om 1 045 miljoner kronor till totalt 492 kunder, varav 91 nya kunder (tillkom under 2021). Norrlandsfonden hade 17 medarbetare under 2021, varav nio kvinnor och åtta män.

Norrlandsfondens styrelse och revisorer utses av reger- ingen. För perioden den 1 juli 2021–30 juni 2022 har regeringen förordnat följande ledamöter och revisorer: Ordf: Gunnar Olofsson Led: Leif Boström, Ulf Ejelöv, Marita Fransson, Kajsa Hedberg, Eva Lindberg, Ingemar Nilsson, Elise Ryder Wikén, Linda Sundberg. Rev: Johanna Sällvin, Gunnar Karlsson (KPMG). Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 210 (100) tkr. Arvode till ledamot uppgår till 105 (50) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

88 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021

96

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Avvecklade bolag och bolag under avveckling Bolagsöversikter

INSTEX

Instrument in Support of Trade Exchanges (INSTEX) grundades 2019 av Frankrike, Tyskland, och Storbritan- nien. INSTEX upprättades i form av ett aktiebolag med säte i Frankrike och har som syfte att underlätta betal- ningar i samband med legitim handel mellan Europa och Iran. Svenska regeringen har under 2020, i enlighet med riksdagens bemyndigande, förvärvat aktier till ett värde av 100 000 euro i INSTEX. Den svenska statens ägarandel uppgår till en procent. Även Belgien, Danmark, Finland, Nederländerna, Norge och Spanien ingår som aktieägare.

Ett viktigt skäl till svenskt delägarskap är att regeringen, liksom övriga EU, fäster stor vikt vid att Iran fortsatt kvar- står i den kärntekniska överenskommelsen (Joint Compre- hensive Plan of Action – JCPOA). INSTEX är en viktig del av EU:s gemensamma ansträngningar för att åstadkomma detta och bidrar till att europeiska länder kan leva upp till sina ekonomiska åtaganden under JCPOA.

Avvecklade bolag och bolag under avveckling

Vasallen

I oktober 2021 övertog Statens Bostadsomvandling, Sbo, statens samtliga aktier i Vasallen. Därmed etablerades en koncern i vilken Sbo är moderbolag och Vasallen utgör dotterbolag. Det påverkar inte Sbo:s samhällsuppdrag, men innebär att Sbo effektivt och ansvarsfullt ska förvalta Vasallenbolagen och avveckla verksamheten så snart det är möjligt.

Vasallen bildades 1997 med uppdrag att omvandla ned- lagda försvarsanläggningar. Sedan starten har bolaget arbe- tat med ca 1,3 miljoner kvm lokalarea. Vasallen har i huvud- sak avyttrat de fastigheter som bolaget har ägt och driver inte någon verksamhet längre. Bolaget ansvarar dock för garantitider och ansvarstider som löper på tio år från god- känd slutbesiktning.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021 89

97

Skr. 2021/22:140 Bilaga

98

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Övrigt
Statligt ägande i modern tid.....................	92
Redovisningsprinciper...............................	97
Propositionsförteckning ...........................	98
Statens ägarpolicy....................................	101
Principer för bolagsstyrning
i bolag med statligt ägande..............................	106
Principer för ersättning och andra
anställningsvillkor för ledande
befattningshavare i bolag med
statligt ägande.....................................................	111
Principer för extern rapportering
i bolag med statligt ägande..............................	114
Bolagens rapportdatum..........................	117
Adresser ......................................................	118
Definitioner och förkortningar ..............	120

Bild: I den brukade skogen ska Sveaskog systematiskt och i stor skala arbeta för ökad hänsyn och utreda hur en begränsning av storlek på hyggen kan göras för att på bästa sätt bidra till etablering av en grön infrastruk tur. Det innebär att Sveaskog ska arbeta för att länka samman olika skogsmiljöer för att öka den biologiska mångfalden i en sammanhängande mosaik.

99

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Övrigt Statligt ägande i modern tid

Statligt ägande i modern tid

Förvaltningen av bolagen med statligt ägande har sedan 1969 huvudsakligen varit samlad inom Regeringskansliet. Skälen till varför bolag har bildats eller fått ett statligt ägande har förändrats över tiden. Sammanställningen nedan sammanfattar de viktigare händelserna i bolags portföljen.

1969 Industridepartementet bildas dit förvaltningen av flertalet av bolagen med statligt ägande förs.

1970 Statsföretag bildas för att samordna de stora aktiebolagen inom gruv-, stål-, skogs- och petrokemi- branscherna med flera. Apoteksbolaget bildas.

1974 PK-banken bildas genom att Postbanken och Sveriges Kreditbank går ihop.

1977 Svenska Varv bildas i samband med att staten övertar Salén-Invests aktier i Götaverken. I koncernen ingår också Arendal, Cityvarvet, Finnboda Varf, Karlskronavarvet, Uddevallavarvet och Öresundsvarvet. En omfattande omstrukturering påbörjas.

1978 SSAB, Skandinaviens ledande ståltillverkare, bildas i en rekonstruktion av Sveriges tre största handelsstålverk. Staten och Statsföretag äger 75 procent och Gränges 25 procent av SSAB.

1979 Kockums införlivas i Svenska Varv.

1980 SSAB och Statsföretag svarar tillsammans för

20 procent av landets industriinvesteringar.

1981 Staten överlåter sin hälften-andel i ASEA-ATOM till ASEA. Industrigruppen JAS bildas där staten är delägare genom Förenade Fabriksverken (FFV).

1982 Svenska Varv rekonstrueras. Nedläggningen av storvarven fortsätter.

1984 Nokia köper 70 procent av satellit- och tv-tillverka- ren Luxor, vilken övertagits av staten fem år tidigare.

1985 Statsföretag byter namn till Procordia. Procordia omstruktureras genom försäljning och köp av företag.

1986 Det statligt helägda Sveriges Petroleum och Oljekon- sumenternas förbund, OK, går ihop och bildar OK Petro- leum, OKP, med statliga finska Neste som delägare. Första delprivatiseringen av SSAB sker genom att Gränges andel

köps in och en tredjedel av aktierna i SSAB säljs till ett fåtal institutioner.

1987 Procordia börsnoteras i samband med en nyemission. Staten övertar Grängesbergs Gruvor från SSAB.

1988 Affärsverket Statens Järnvägar delas, Banverket får ansvar för bannätet och affärsverket Statens Järnvägar (SJ) för tågtrafiken.

1989 Procordia, Pharmacia och Volvos livsmedelsbolag Provendor bildar den nya Procordia-koncernen med Volvo och staten som största ägare med vardera 42,5 procent av rösterna. SSAB-aktierna noteras på Stockholms Fondbörs A-lista.

1990 PK-banken köper Nordbanken. Förvaltningsaktie- bolaget Fortia bildas.

1991 Riksdagen beslutar att helt eller delvis privatisera 35 företag och att avveckla Förvaltningsaktiebolaget Fortia. Celsius Industrier, tidigare Svenska Varv, byter skepnad till försvarskoncern när det slås samman med Telub och FFV, ombildas till aktiebolag, samt köper Bofors.

1992 Domänverket blir Domän AB. Statens Vatten- fallsverk blir Vattenfall AB och därmed avskiljs stomkraft- nätet och utlandsförbindelser i ett nytt affärsverk – Affärs- verket Svenska Kraftnät. Statens ägarandel i SSAB bjuds ut i ett publikt erbjudande i form av köprätter i kombination med en statsobligation. SBAB blir helt konkurrensutsatt. SAS förvärvar 50 procent av Linjeflyg och bildar ett helt integrerat inrikesflyg. Gota Bank går i konkurs och för- värvas av staten. Securum bildas för att ta hand om de problemkrediter som uppstått i Nordbanken till följd av finanskrisen.

1993 Byggnadsstyrelsen upphör och myndigheter kan agera fritt på fastighetsmarknaden. Vasakronan övertar statens kommersiella fastigheter. Volvo och staten kommer överens om att verka för en uppdelning av Procordia i två delar. Staten blir huvudägare i Pharmacia AB, inriktat på läkemedel, och Volvo blir huvudägare i AB Procordia som

92 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021

100

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Statligt ägande i modern tid Övrigt

verkar inom branscherna för livsmedel, tobak med mera. Regeringen säljer 75 procent av statens aktier i försvars- koncernen Celsius men behåller röstmajoriteten och aktien noteras på Stockholms Fondbörs A-lista. Assi AB och Domän AB slås samman till AssiDomän AB, som lägger bud på NCB. Securum skjuter till 10 miljarder kronor för att rädda Nordbanken. Televerket ombildas till Telia AB. AMU-gruppen bolagiseras.

1994 A-Banan projekt AB bildas för att bygga Arlanda- banan, och är det första infrastrukturella projektet i Sverige som samfinansieras av staten och näringslivet. Posten blir aktiebolag. Staten säljer sitt resterande innehav i SSAB, OKP samt delar av AssiDomän AB och Pharmacia.

1995 V&S Vin & Sprits monopol på tillverkning av sprit- drycker och på import av sprit, vin och starköl upphör. Pharmacia och det amerikanska läkemedelsbolaget UpJohn går ihop.

1996 Staten skjuter till 600 miljoner kronor till Amu- Gruppen (senare Lernia) för att rädda företaget från konkurs.

1997 SBL Vaccin säljs till Active i Malmö. Svenska Penninglotteriet och Tipstjänst AB går ihop och byter namn till Svenska Spel AB. Merita och Nordbanken offent- liggör sin avsikt att gå samman och bildar MeritaNord- banken.

Svenska Penninglotteriet och Tipstjänst AB går ihop 1997 och byter namn till Svenska Spel AB.

1998 Enheten för statligt ägande bildas på Näringsdepar- tementet och ges förvaltningsansvar för en stor del av bolagen med statligt ägande.

1999 Resterande aktieinnehav i Pharmacia & UpJohn säljs. Sveaskog AB bildas genom överföring av skogstillgångar från AssiDomän. Staten säljer sina aktier i SAQ Kontroll (bolagiserat 1995 från Statens Anläggningsprovning i samband med att besiktningsmonopolet avskaffades) och Värdepapperscentralen (VPC).

2000 Återstående aktieinnehav i Celsius (25 procent) säljs till försvarskoncernen Saab. Telia börsintroduceras. Vatten- fall blir ett av Nordeuropas största energibolag genom förvärven av de tyska energibolagen VEAG och LAUBAG för 14 miljarder kronor. Nordea Bank går samman med UniDanmark och norska Kreditkassen och blir en nordisk bank. Statens ägarandel i banken minskar till 18,2 procent. Affärsverket Statens Järnvägar delas upp i sex olika bolag. Det nya SJ AB får ansvar för persontrafiken. De andra bolagen är EuroMaint, Green Cargo, Jernhusen, TraffiCare och Unigrid.

2001 Sveaskog förvärvar AssiDomän AB. Flygkoncernen SAS, vilket tidigare ägts via tre olika nationella moderbolag, får ett gemensamt nybildat moderbolag, SAS AB, i vilket tidigare aktieägare får nyemitterade aktier. Staten äger där- efter 21,4 procent av SAS AB.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021 93

101

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Övrigt Statligt ägande i modern tid

Historisk utveckling i den statliga bolagsportföljen

mdkr / tusental (anställda)																					Antal bolag
500																					200
400																					160
300																					120
200																					80
100																					40
0																					0
-100																					-40
79	81	83	85	87	89	91	93	95	97	99	01	03	05	07	09	11	13	15	17	19	21
	Antal anställda exkl. intressebolag								Omsättning (real) exkl. intressebolag											Antal bolag
	Periodens resultat (real)a)								Utdelning (real) statens ägarandel

  Dotterbolagen till Celsius Industrier AB och Procordia AB särredovisades framtill 1987 men behandlades därefter på samma sätt som övriga koncerner, vilket förklarar den kraftiga minskningen i antal bolag.

a) Definitionen har periodvis ändrats, exempelvis tidigare resultat före skatt.

Statistiken ovan är så som den presenterats i respektive års redogörelse för bolag med statligt ägande och beaktar därmed inte föränd ringar i redovisningsprinciper eller portföljsammansättning under perioden. Datapunkter ingår i den utsträckning de funnits tillgängliga.

2002 Telia och finska Sonera går samman till TeliaSonera och skapar den ledande teleoperatören i Norden. Staten äger därefter 46 procent av TeliaSonera.

2003 Statens aktier i Svenska Skogsplantor överlåts till det likaså helstatligt ägda Sveaskog. Staten förvärvar ABB:s innehav om 35 procent i Svensk Exportkredit (SEK) och blir efter förvärvet ensam ägare till SEK.

2005 Staten skjuter till 600 miljoner kronor till Green Cargo. ”Svensk kod för bolagsstyrning” (Koden), som syftar till att bidra till en förbättrad styrning av svenska aktiebolag, börjar tillämpas av Stockholmsbörsen och utgör även en del av statens ägarpolitik. Innovationsbron bildas med uppgift att investera i tillväxtbolag. Riksdagen utvidgar SBAB:s uppdrag till att även omfatta inlåning från allmänheten.

2006 Staten avyttrar sin sista aktie i SAKAB AB, vilket var en rest sedan 1992 då huvudmannaskapet för hante- ringen av farligt avfall överförts på en privat aktör.

2007 Staten minskar sitt innehav i TeliaSonera (nuvarande Telia Company) och säljer aktier för 18 miljarder kronor. Staten äger därefter 37,3 procent i bolaget. Riksdagen beslutar att ge regeringen mandat att sälja vissa av bolagen med statligt ägande.

2008 Staten säljer sitt innehav i OMX till Borse Dubai (varefter Nasdaq tar över ägandet), i Vin&Sprit till franska Pernod Ricard och i Vasakronan till AP Fastigheter. För- säljningarna ger intäkter motsvarande 81 miljarder kronor. SEK och Almi tillförs nytt kapital, i samband med detta överlåts aktierna i Venantius till SEK. Fouriertransform bildas i syfte att investera i forsknings- och utvecklings- verksamhet inom fordonsklustret. Staten tar, genom Riks- gäldskontoret, i november över ägandet i Carnegie Invest- ment Bank och Max Matthiessen. Övertagandet sker på grundval av stödlagen för att värna stabiliteten i den finan- siella sektorn. Aktierna avyttras under 2009.

94 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021

102

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Statligt ägande i modern tid Övrigt

Jämställdhet i fokus i den statliga bolagsportföljen

%

100

90

80

70

60

50

40

30

20

10

0

00	01	02	03	04	05	06		07	08	09	10	11	12	13	14	15	16	17	18	19	20	21
Kvinnor					Män
	Ordförande						Ordförande
	Styrelse inkl. ordf.						Styrelse inkl. ordf.
	Vd						Vd

I drygt två decennier har staten som ägare arbetat för att jämställdhet och mångfald ska integreras i bolagens verksamhet, snarare än att vara sidoordnade strukturer. Den statliga bolagsportföljen är ett bevis på att det går att uppnå jämställda styrelser och ledningsgrupper.

2009 Svevia och Vectura Consulting bildas ur tidigare verksamheter inom Banverket och Vägverket. Staten deltar i nyemissioner i Nordea Bank och SAS. Samgåendet mellan Posten och Post Danmark slutförs och bildar ett nytt bolag, i dag PostNord. Apoteksmonopolet avvecklas och bolagen Apoteksgruppen, APL och Apotekens Service avskiljs från Apoteket. Statens aktie i Kasernen Fastighetsaktiebolag förs över till Vasallen AB.

2010 Försäljningen av 465 apotek slutförs som ett led i omregleringen av apoteksmarknaden. Dessutom överförs 150 apotek till Apoteksgruppen. Infranord AB bildas av Banverket Produktions verksamhet. Det nybildade bolaget Swedavia AB tar över flygplatsverksamheten för tio natio- nellt strategiska flygplatser från Luftfartsverket. Staten del- tar i nyemission i SAS. ESS AB bildas i syfte att planera och bygga den europeiska spallationskällan i Lund och ett cen- trum för databearbetning i Köpenhamn. Inlandsinnovation AB bildas i syfte att bedriva finansieringsverksamhet och främja innovation och företagande i norra Sveriges inland.

2011 Förvaltningen av bolagen med statligt ägande flyttas över från Näringsdepartementet till Finansdepartementet. Staten säljer 255 miljoner aktier i Nordea Bank för 19 mil- jarder kronor och minskar sitt ägande från 19,9 procent till 13,5 procent. Aktierna i Ersättningsmark i Sverige AB delas ut från Sveaskog till staten. Bolaget äger 100 000 hektar produktiv skogsmark som ska användas som ersätt- ningsmark för skyddsvärd skog. Metria som säljer analyser, tjänster och produkter baserade på geografisk information bildas ur Lantmäteriet. Arbetslivsresurs AR AB (bildat 2005 av Samhall resurs och AMS Arbetslivstjänster) säljs för 145 miljoner kronor.

2012 SAS brottas med stora lönsamhetsproblem och för att säkra bolagets likviditet går staten, tillsammans med övriga stora ägare och ett antal banker, med i en kredit- facilitet om 3,5 miljarder kronor. Bilprovningen slutför delförsäljning av stationsnätet genom att dela bolaget i två delar. Minoritetsägarna tar över det stationsnät som varit till försäljning medan majoritetsägaren, staten, behåller res- terande del av Bilprovningen och blir 100-procentig ägare.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021 95

103

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Övrigt Statligt ägande i modern tid

2013 Almi och Innovationsbron slås samman i syfte att skapa en gemensam organisation för finansiering i tidiga faser av bolagsbildningar. Förvaltningen av Saab Auto- mobile Parts (senare Orio), reservdelstillverkaren vilken Riksgäldskontoret tagit i pant för ett lån till biltillverka- ren Saab, flyttas till Finansdepartementet. Staten avveck- lar hela sitt återstående ägande i Nordea Bank (13,4 pro- cent) genom att vid två tillfällen under året sälja aktier för 41 miljarder kronor. Staten säljer Vectura Consulting till teknikkonsultföretaget Sweco för knappt en miljard kronor.

2014 SAS säger upp lånelöftet genom kreditfaciliteten till bland andra staten efter att ha förbättrat bolagets lönsam-

het och stärkt den finansiella ställningen via en emission

av preferensaktier på kapitalmarknaden. Apotekens Service avbolagiseras då ansvar och verksamhet överförs till den nya e-Hälsomyndigheten som bildas den 1 januari 2014. Ersättningsmark i Sverige och Svenska Miljöstyrningsrådet försätts i likvidation. I maj 2014 beslutades vid extra bolags- stämma i Bostadsgaranti om försäljning av dotterbolaget Försäkringbolaget Bostadsgaranti. Försäljningen utgör en del av avvecklingen av Bostadsgaranti som helhet. Reger- ingen fick riksdagens bemyndigande att avyttra tillgångar och skulder i ESS till ett konsortium för europeisk forsk- ningsinfrastruktur och att likvidera bolaget.

2015 Förvaltningen av bolagen med statligt ägande flyttas från Finansdepartementet till Näringsdepartementet och ges förvaltningsansvar för ytterligare åtta bolag och två stiftelser. Likvidationen av Ersättningsmark avslutas.

2016 Staten minskar sitt innehav i SAS i ett auktionsför- farande tillsammans med norska staten. Efter försäljningen äger staten cirka 17,2 procent av antalet stamaktier. Statens intäkter från försäljningen uppgår till 213,9 miljoner kronor. Efter beslut av riksdagen bildas det nya riskkapitalbolaget Saminvest i enlighet med regeringens förslag på en ny risk- kapitalstruktur som ska investera i investeringsteam, så kallade venture capital-fonder, tillsammans med privat kapital. Likvidationen av Miljöstyrningsrådet avslutas.

2017 Den 1 januari tillförs aktierna i de två statliga risk- kapitalbolagen Fouriertransform och Inlandsinnovation till Saminvest. SAS genomförde en nyemission av stamaktier, svenska staten tecknade inte aktier i denna nyemission var- för statens ägarandel sjönk från 17,2 procent till 14,8 pro- cent. Den danska och den svenska regeringen slöt avtal om att stödja genomförandet av den nya produktionsmodellen för PostNords danska verksamhet (Post Danmark). LKAB

och Vattenfall bildade tillsammans med SSAB ett joint ven- ture för att utveckla initiativet HYBRIT med målsättningen att ta fram en tillverkningsprocess för stål som släpper ut vatten i stället för koldioxid. Regeringen beslutade att sälja Apoteksgruppen i Sverige Holding AB till Euroapotheca UAB. Likvidationen av European Spallation Source ESS AB avslutas.

2018 Beslutas att Bostadsgaranti ska träda i frivillig likvi- dation. Svenska Spel anpassar organisationen inför ny spel- reglering och Telia Companys utträde ur Eurasien slutförs. Swedish National Road Consulting AB (SweRoad) avyttras av Trafikverket.

2019 Staten förvärvar Svensk Turism Aktiebolags aktier i V.S. VisitSweden AB och blir ensam ägare av bolaget. Telia Company förvärvade samtliga aktier i Bonnier Broadcas- ting inklusive varumärkena TV4, C More och finska MTV. Beslutas att Swedesurvey ska träda i frivillig likvidation.

2020 Staten tillskjuter medel till Lernia (150 miljoner kronor) och Swedavia (2,5 miljarder kronor) till följd av covid-19-pandemin och deltar i rekapitaliseringen av SAS. Statens totala tillskott i SAS rekapitaliseringsplan uppgår till 4,3 miljarder kronor och ägarandelen i bolaget ökar till 21,8 procent. I juni 2020 förstärktes Almis finansiella bas genom kapitaltillskott från staten med 2,95 miljarder kronor till låneverksamheten och med 400 miljoner kronor till riskkapitalverksamheten inom Almi Invest. Den låneram SEK har i Riksgälden utökades från 125 till 200 miljarder kronor. Likvidationen av Swedesurvey avslutas. Riksdagen bemyndigade regeringen att överföra statens aktier i Vasallen AB till Statens Bostadsomvandling AB Sbo. Sverige blev den 22 september aktieägare i INSTEX, Instrument in Support of Trade Exchanges.

2021 Statens Bostadsomvandling AB Sbo övertar i oktober

2021 aktierna i Vasallen AB. Överlåtelsen från staten sker genom ett aktieägartillskott. Regeringen fattar beslut om propositionen Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund (prop. 2021/22:58). Propositionen innefattar bland annat förslag om nya ersättningsmarker och ett nytt markförsäljningsprogram från Sveaskog AB.

96 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021

104

Skr. 2021/22:140 Bilaga

Redovisningsprinciper

Den konsoliderade redovisningen är en sammanställning av finansiell information som upprättats av de berörda bolagen. Bolag som ingår i den konsoliderade redovis- ningen är de aktiebolag där statens aktieinnehav förval- tas av Regeringskansliet samt organisationen Svenska skeppshypotekskassan. I den konsoliderade redovisningen ingår inte aktiebolag som förvaltas av andra myndigheter än Regeringskansliet eller av statliga stiftelser. Bolag där staten har en ägarandel som understiger 20 procent eller är under avveckling, ingår inte heller i den konsoliderade redovisningen. Dotterbolag utgörs av bolag där staten har en kapitalandel motsvarande 50 procent eller mer. Intressebolag, det vill säga där staten har en kapitalandel understigande 50 procent har, i det fall staten äger 20 procent eller mer, medräknats efter ägarandel vad gäller resultat.

Den konsoliderade redovisningen bygger som framgått på finansiell information som upprättats och inrapporterats av respektive bolag. Denna konsoliderade redovisning är inte att jämställa med en koncernredovisning. Anledningen till detta är att bolagen med statligt ägande inte utgör en kon- cern och därför upprättas inte heller en koncernredovisning enligt gällande redovisningslagstiftning. Sammanställ- ningen syftar därför till att, i finansiella termer, på bästa möjliga sätt ge en samlad och tydlig bild av förvaltningen av bolagen med statligt ägande. För att möjliggöra detta utan att tillämpa konsolideringsmetoder enligt gällande redovisningslagstiftning lämnas nedan en beskrivning av grunderna för sammanställningen.

Inrapporteringen till Regeringskansliet från bolag med statligt ägande baseras på den gängse presentationsform som gäller inom näringslivet. Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys har dock komprimerats.

I rapporteringen för den konsoliderade redovisningen har vissa justeringar gjorts och för dessa ansvarar Regerings- kansliet (se nedan). Bolagsbeskrivningarna som presente- rar respektive bolag baseras huvudsakligen på bolagens egna uppgifter. Till följd av olika beräkningsmetoder kan de nyckeltal som redovisats i den konsoliderade redovis- ningen skilja sig från de nyckeltal bolagen själva redovisat (se avsnittet Definitioner).

Bolagens rapportdatum Övrigt

För den konsoliderade redovisningen gäller följande.

• De bolag som ingår i sammanställningen är av olika karaktär, storlek och tillämpar till viss del olika regelverk vid upprättandet av sina finansiella rapporter. Rapporte- ringen till Regeringskansliet är en komprimerad uppställ- ningsform med inslag av både IFRS och svenska redovis- ningsprinciper, där bolagen redovisat i enlighet med de principer som tillämpas i respektive bolag. En del bolag, bland annat de finansiella bolagen som redovisar enligt lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, anpassar sin inrapportering till Regeringskansliets rapporteringsformat för att konsoli- deringen ska bli praktiskt genomförbar. En del bolag tillämpar BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncern- redovisning (K3).

• Av regeringens riktlinjer för extern rapportering i bolag med statligt ägande framgår att bolagens finansiella rap- porter ska upprättas med utgångspunkt i de krav som ställs på bolag med aktier noterade på Nasdaq Stockholm. Bolag med statligt ägande ska som huvudregel upprätta sin redo- visning enligt IFRS.

• Intressebolag har redovisats enligt kapitalandelsmetoden. Innebörden är att resultatet efter skatt i intressebolaget motsvarande statens ägarandel har tagits in i den konso- liderade resultaträkningen och ingår i rörelseresultatet. På motsvarande sätt har ägarens andel i intressebolagets eget kapital tagits in i den konsoliderade balansräkningen.

• För dotterbolag i vilka det finns en minoritet har resultat- räkningen och balansräkningen justerats. Justeringarna innebär att minoritetens andel i dotterbolagets resultat redovisas som en avdragspost i anslutning till resultat från andelar i intressebolag. Minoritetens andel i dotter- bolagets kapital redovisas som en separat post i det egna kapitalet i koncernbalansräkningen.

• Transaktioner mellan bolag som ingår i sammanställ- ningen har inte eliminerats. Detta överensstämmer inte med sedvanliga konsolideringsmetoder för koncern- interna mellanhavanden. Skälet till detta är, som inled- ningsvis beskrevs, att bolagen tillsammans inte utgör en koncern. Av den anledningen tillhandahåller de rappor- terande bolagen heller inte de underlag som möjliggör sådana elimineringar.

• Vissa nyckeltal har inte beräknats för de finansiella bolagen. Skälet till detta är framför allt att det kapital som de finansiella bolagen binder i rörelsen är av en annan karaktär jämfört med det stora flertalet övriga bolag.

För information om redovisningsprinciper i respektive bolag hänvisas till respektive bolags årsredovisning.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021 97

105

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Övrigt Propositionsförteckning

Propositionsförteckning

Bolag / Proposition

Akademiska Hus

(prop. 1991/92:44, bet. 1991/92:FiU8, rskr. 1991/92:107) (prop. 1992/93:37, bet. 1992/93:FiU8, rskr. 1992/93:123) (prop. 1997/98:137, bet. 1997/98:FiU25, rskr. 1997/98:252)

(prop. 2010/11:1 utgiftsområde 24, bet 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139, 140) (prop. 2013/14:1 utgiftsområde 24, bet. 2013/14:NU1, rskr. 2013/14:103)

Almi

(prop. 1993/94:40, bet. 1993/94:NU11, rskr. 1993/94:80) (prop. 1994/95:150, bet. 1994/95:NU28)

(prop. 2008/09:73, bet. 2008/09:FiU17, rskr. 2008/09:47) (prop. 2009/10:148, bet. 2009/10:NU25, rskr. 2009/10:361) (prop. 2011/12:99, bet. 2011/12:FiU21, rskr. 2011/12:282) (prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:NU1, rskr. 2012/13:104) (prop. 2019/20:99, bet. 2019/20:FiU21, rskr. 2019/20:340) (prop. 2019/20:167, bet. 2019/20:FiU60, rskr. 2019/20:296)

APL, Apoteket, Apoteksgruppen

(prop. 1970:74, bet. 1970:2LU, rskr. 1970:234)

(prop. 1984/85:170, bet. 1984/85:SoU29, rskr. 1984/85:357) (prop. 1995/96:141, bet. 1995/96:NU26, rskr. 1995/96:302) (prop. 1996/97:27, bet. 1996/97:SoU5, rskr. 1996/97:58)

(prop. 2001/02:63, bet. 2001/02:SoU10, rskr. 2001/02:194) (prop. 2004/05:70, bet. 2004/05:SoU13, rskr. 2004/05:217) (prop. 2005/06:70, bet. 2005/06:SoU15, rskr. 2005/06:198) (prop. 2006/07:78, bet. 2006/07:SoU12, 2006/07:153)

(prop. 2007/08:87, bet. 2007/08:SoU 17, 2007/08:182) (prop. 2007/08:142, bet. 2007/08:SoU20, 2007/08:255) (prop. 2008/09:145, bet. 2008/09: SoU21, rskr.2008/09:226) (prop. 2008/09:190, bet. 2008/09: SoU25, rskr.2008/09:288) (prop. 2009/10:96, bet. 2009/10: SoU10, rskr.2009/10:222) (prop. 2009/10:138, bet. 2009/10: SoU23, rskr. 2009/10:288) (prop. 2012/13:128, bet. 2012/13:SoU26, rskr. 2012/13:279) (prop. 2016/17:181, bet. 2016/17:NU24, rskr. 2016/17:333) (prop. 2017/18:157, bet. 2017/18: SoU24, rskr. 2017/18:353) (prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:NU1, rskr. 2020/21:145)

Arlandabanan Infrastructure

(prop. 1993/94:39, bet. 1993/94:TU6, rskr. 1993/94:74) (prop. 1993/94:213, bet. 1993/94:TU36, rskr. 1993/94:436) (prop. 2005/06:1, bet. 2005/06:TU1, rskr. 2005/06:81) (prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:TU1, rskr. 2006/07:35) (prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:TU1, rskr. 2010/11:138)

Bilprovningen

(prop. 1963:91, SU 1963:83, bet. 3LU 1963:22, rskr. 1963:198) (prop. 1991/92:69, bet. 1991/92:NU10, rskr. 1991/92:92) (prop. 1993/94:167, bet. 1993/94:TU35, rskr. 1993/94:433) (prop. 1994/95:69, bet. 1994/95:TU8, rskr. 1994/95:137)

(prop. 1996/97:1 utgiftsområde 22, bet. 1996/97:TU1, rskr. 1996/97:115) (prop. 2009/10:32, bet. 2009/10:TU8, rskr. 2009/10:161)

(prop. 2009/10:54, bet. 2009/10:NU10, rskr. 2009/10:162)

Dramaten

(prop. 1992/93:100, bet. 1992/93:KrU20, rskr. 1992/93:315) (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129) (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145)

EUROFIMA (prop. 1955:211)

(prop. 1992/93:176, bet. 1992/93:TU36, rskr. 1992/93:348)

Green Cargo

(prop. 1999/2000:78, bet. 1999/2000:TU11, rskr. 1999/00:238) (prop. 2003/04:127 bet. 2003/04:NU15, rskr. 2003/04:286) (prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:NU1, rskr. 2020/21:145)

Göta kanalbolag

(prop. 1977/78:119, bet. 1977/78:TU22, rskr. 1977/78:291) (prop. 1991/92:134, bet. 1991/92:NU33, rskr. 1991/92:351) (prop. 1992/93:51, bet. 1992/93:NU15, rskr. 1992/93:97)

(prop. 1993/94:100, bet. 1993/94:NU16, rskr. 1993/94:224) (prop. 2014/15:99, bet. 2014/15:FiU21, rskr. 2014/15:255) (prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:NU1, rskr. 2015/16:89) (prop. 2016/17:181, bet. 2016/17:NU24, rskr. 2016/17:333)

Bolag / Proposition

Industrifonden

(prop. 1978/79:123, bet. 1978/79:NU59, rskr. 1978/79:415) (prop. 1992/93:82, bet. 1992/93:NU19, rskr. 1992/93:145) (prop. 1994/95:100, bet. 1994/95:NU18, rskr. 1994/95:300)

Infranord

(prop. 2009/10:10, bet. 2009/10:TU5, rskr. 2009/10:59)

Jernhusen

(prop. 1999/00:78, bet. 1999/2000:TU11, rskr. 1999/2000:238) (prop. 2008/09:35, bet. 2008/09:TU2, rskr. 2008/09:145) (prop. 2008/09:176, bet. 2008/09:TU18, rskr. 2008/09:293) (prop. 2011/12:76, bet. 2011/12:TU5, rskr. 2011/12:247)

(prop. 2015/16:1 utg.omr. 24, bet. 2015/16:NU1, rskr. 2015/16:90)

Lernia

(prop. 1992/93:152, bet. 1992/93:AU6, rskr. 1992/93:175) (prop. 1993/94:126, bet. 1993/94:UbU10, rskr.1993/94:341) (prop. 1995/96:145, bet. 1995/96:Ubu8, rskr. 1995/96:224) (prop. 1996/97:55, bet. 1996/97:AU6, rskr. 1996/97:108) (Skr. 1996/97:95, bet. 1996/97:AU10, rskr. 1996/97:188) (prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:NU1, rskr. 2012/13:103) (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364)

LKAB

(prop. 1883:18) (prop. 1882:14) (prop. 1907:107) (prop. 1927:241) (prop. 1934:270)

(prop. 1977/78:96, bet. 1977/78:NU50, rskr. 1977/78:225) (prop. 1978/79:87, bet. 1978/79:NU30, rskr. 1978/79:240) (prop. 1979/80:79, bet. 1979/80:NU72, rskr. 1979/80:380) (prop. 1981/82:32, bet. 1981/82:TU7, rskr. 1981/82:116)

(prop. 1981/82:56, bet. 1981/82:NU13, rskr. 1981/82:82) (prop. 1980/81:128, bet. 1980/81:NU48, rskr. 1980/81:301) (prop. 1982/83:120, bet. 1982/83:NU38, rskr. 1982/83:306) (prop. 1991/92:69, bet. 1991/92:NU10, rskr. 1991/92:92)

Metria

(prop. 2010/11:53, bet. 2010/11:CU10, rskr. 2010/11:188) (prop. 2016/17:181, bet. 2016/17:NU24, rskr. 2016/17:333)

Miljömärkning Sverige

(prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:NU1, rskr. 1997/98:131) (prop. 2005/06:105, bet. 2005/06:LU33, rskr. 2005/06:377) (prop. 2011/12:99, bet. 2011/12:FiU21, rskr. 2011/12:282)

Operan

(prop. 1992/93:100, bet. 1992/93:KrU20, rskr. 1992/93:315) (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129) (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145)

Orio

(prop. 2012/13:99, bet. 2012/13:FiU21, rskr. 2012/13:287) (prop. 2020/21:99, bet. 2020/21:FiU21, rskr. 2020/21:385)

PostNord

(prop. 1992/93:132, bet. 1992/93:TU11, rskr. 1992/93:152) (prop. 1993/94:38, bet. 1993/94:TU9, rskr. 1993/94:119) (prop. 1995/96:218, bet. 1996/97:TU3, rskr. 1996/97:34) (prop. 1997/98:127, bet. 1997/98:TU13, rskr. 1997/98:304) (prop. 1998/99:95, bet. 1998/99:TU11, rskr. 1998/99:237) (prop. 2007/08:143, bet. 2007/08:NU13, rskr. 2007/08:253) (prop. 2009/10:216, bet. 2009/10:TU19, rskr. 2009/10:378) (bet. 2010/11:NU7, rskr. 2010/11:190)

(prop. 2017/18:39, bet. 2017/18:FiU28, rskr. 2017/18:114)

RISE, Research Institutes of Sweden

(prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284) (prop. 2001/02:2, bet. 2001/02:NU:5, rskr. 2001/02:64) (prop. 2004/05:80, bet. 2004/05:UbU15, rskr. 2004/05:289) (prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:NU1, rskr. 2006/07:62) (prop. 2008/09:50, bet. 2008/09:UbU4, rskr. 2008/09:160) (prop. 2012/13:30, bet. 2012/13:UbU3, rskr. 2012/13:152) (prop. 2012/13:99, bet. 2012/13:FiU21, rskr. 2012/13:287) (prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:NU1, rskr. 2016/17:103)

98 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021

106

Bolag / Proposition

Samhall

(prop. 1977/78:30, bet. 1977/78:AU16, rskr. 1977/78:74)

(prop. 1978/79:25 bil 9, 1 & 2, bet. 1978/79:AU17, rskr. 1978/79:118) (prop. 1978/79:139, bet. 1978/79:AU29, rskr. 1978/79:293)

(prop. 1982/83:149, bet. 1982/83:AU25, rskr. 1982/83:153) (prop. 1991/92:91, bet. 1991/92:AU16, rskr. 1991/92:249) (prop. 2000/01:1, bet. 2000/01:AU1, rskr. 2000/01:103)

(prop. 2011/12:1 utg.omr. 14, bet. 2011/12:AU2, rskr. 2011/12:88) (bet. 2021/22:AU4, rskr. 2021/22:10)

Saminvest

(prop. 2015/16:110, bet. 2015/16:NU23, rskr. 2915/16:295)

SAS

(prop. 1989/90:16, bet. 1989/90:TU6, rskr. 1989/90:35) (prop. 1991/92:69, bet. 1991/92:NU10, rskr. 1991/92:92) (prop. 1992/93:59, bet. 1992/93:TU20, rskr. 1992/93:209) (prop. 1995/96:141, bet. 1995/96:NU26, rskr. 1995/96:302) (prop. 1996/97:126, bet. 1996/97:TU9, rskr. 1996/97:232) (prop. 2000/01:124, bet. 2000/01:TU17, rskr. 2000/01:253) (prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40, rskr. 2008/09:192) (prop. 2009/10:121, bet. 2009/10: FiU35, rskr. 2009/10:220) (prop. 2012/13:46, bet. 2012/13:NU10, rskr. 2012/13:102) (prop. 2019/20:136, bet. 2019/20:FiU52, rskr. 2019/20:188) (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364) (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:419)

SBAB

(prop. 1993/94:76, bet. 1993/94:BoU06, rskr. 1993/94:115) (prop. 1993/94:228, bet. 1993/94:BoU20, rskr. 1993/94:374) (prop. 1994/95:219, bet. 1994/95:BoU20, rskr. 1994/95:417)

(prop. 2001/02:1 Bilaga 6, utg.omr.2, bet. 2001/02:FiU2, rskr. 2001/02:129) (prop. 2005:06:1, bet. 2005/06:FiU2, rskr. 2005/06:126–128)

(prop. 2006/07:57, bet. 2006/07:NU16, rskr. 2006/07:217) (prop. 2008/09:104, bet. 2008/09:FiU39, rskr. 2008/09:217) (mot. 2010/11:N1, bet. 2010/11:NU7, rskr. 2010/11:190)

SEK, Svensk Exportkredit

(prop. 1962:125, bet. 1962:SU110, bet. 1962:BaU22, rskr.1962:272 & 275) (prop. 1981/82:181, bet. 1981/82:NU52, rskr. 1981/82:427)

(prop. 1995/96:141, bet. 1995/96:NU26, rskr. 1995/96:302) (prop. 2002/03:142, 2002/03:NU14, rskr. 2002/03:244) (prop. 2008/09:73, bet. 2008/09:FiU1, rskr. 2008/09:47) (prop. 2008/09:86, bet. 2008/09:NU12, rskr. 2008/09:125)

(prop. 2015/16:1, utg.omr. 24, bet. 2015/16:NU1, rskr. 2015/16:89) (prop. 2019/20:99, bet. 2019/20:FiU21, rskr. 2019/20:340)

SJ

(prop. 1999/2000:78, bet. 1999/2000:TU11, rskr. 1999/2000:238) (Skr. 2001/02:141, bet. 2001/02:TU14, rskr. 2001/02:281)

(prop. 2002/03:86, bet. 2002/03:NU13, rskr. 2002/03:343) (prop. 2005/06:160, bet. 2005/06:TU5, rskr. 2005/06:308) (prop. 2008/09:176, bet. 2008/09:TU18, rskr. 2008/09:293)

SOS Alarm

(prop. 1972:129, bet. 1972:TU20, rskr. 1972:329) (prop.1990/91:87, bet. 1990/91:TU28, rskr. 1990/91:369) (prop.1992/93:132, bet. 1992/93:TU11, rskr. 1992/93:152) (prop.1992/93:200, bet. 1992/93:TU30, rskr. 1992/93:943) (prop.1993/94:150, bet. 1993/94:TU38, rskr. 1993/94:432)

Specialfastigheter

(prop. 1991/92:44, bet. 1991/92:FiU8, rskr. 1991/92:107) (prop. 1992/93:37, bet. 1992/93:FiU8, rskr. 1992/93:123) (prop. 1997/98:137, bet. 1997/98:FiU25, rskr. 1997/98:252) (prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:NU1, rskr. 2021/22:113)

SSC, Svenska rymdaktiebolaget

(prop. 1972:48, bet. 1972:NU37, rskr. 1972:216)

(prop. 1978/79:142, bet. 1978/79:NU36, rskr. 1978/79:292) (prop. 1985/86:127, bet. 1985/86:NU21, rskr. 1985/86:305) (prop. 2021/22:99, bet. 2021/22:FiU21)

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Propositionsförteckning Övrigt

Bolag / Proposition

Statens Bostadsomvandling

(prop. 1997/98:119, bet. 1997/98:BoU10, rskr. 1997/98:306) (prop. 1997/98:150, bet. 1997/98:FiU27, rskr. 1997/98:317) (prop. 2001/02:4, bet. 2001/02:NU4, rskr. 2001/02:118)

(prop. 2001/02:58, bet. 2001/02:BoU4, rskr. 2001/02:160) (prop. 2001/02:100, bet. 2001/02:FiU21, rskr. 2001/02:326) (bet. 2002/03:BOU10, rskr. 2002/03:216)

(prop. 2003/04:1, bet. 2003/04:FiU11, rskr. 2003/04:49) (prop. 2003/04:100, bet. 2003/04:FiU21, rskr. 2003/04:273) (prop. 2019/20:99, bet. 2019/20:FiU21, rskr. 2019/20:340)

Sveaskog

(prop. 1998/99:1 utg.omr. 24, bet. 1998/99:NU1, rskr. 1998/99:108) (prop. 1999/2000:1 utg.omr. 24, bet. 1999/2000:NU1, rskr. 1999/2000:111) (prop. 2001/02:39, bet. 2001/02:NU7, rskr. 2001/02:108)

(prop. 2002/03:24, bet. 2002/03:NU4, rskr. 2002/03:107)

(prop. 2004/05:1 utg.omr. 24, bet. 2004/05:NU1, rskr. 2004/05:117) (prop. 2009/10:169, bet. 2009/10:NU22, rskr. 2009/10:384)

(prop. 2021/22:58, bet. 2021/22:MJU18, rskr. 2021/22:207)

Svedab

(prop. 1990/91:158, bet. 1990/91:TU31, rskr. 1990/91:379) (prop. 1992/93:100 bil. 7, bet. 1994/95:TU2, rskr. 1994/95:50) (prop. 1996/97:161, bet. 1997/98:TU6, rskr. 1997/98:32)

(prop. 1999/2000:66, bet. 1999/2000:TU10, rskr. 1999/2000:237) (prop. 2001/02:20, bet. 2001/02:TU2, rskr. 2001/02:126)

(prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:TU1, rskr. 2006/07:35) (prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:TU1, rskr. 2009/10:117) (prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:TU1, rskr. 2010/11:138)

Svenska Skeppshypotek (prop. 1929:160)

(prop. 1963:78)

(prop. 1965:99, bet. 1965:BaU38, rskr. 1965:289) (prop. 1971: 76, bet. NU 1971:18)

(prop. 1980/81:58, bet. 1980/81:NU21, rskr. 1980/81:110) (prop. 1987/88:25, bet. 1987/88: NU12, rskr. 1987/88:112) (prop. 1990/91:190, bet. 1991/92:NU32)

(prop. 1993/94:216, bet.1993/94:NU27) (prop. 1995/96:220, bet. 1996/97:KU03)

(prop. 1997/98:136, bet.1997/98: KU31, rskr. 1997/98:119)

(prop. 1998/99:1, bet. 1998/99: FiU11)

(prop. 2003/04:128, bet. 2003/04: FiU21, rskr. 2003/04:273) (skr. 2019/20:108, bet. 2019/20:FiU46, rskr. 2019/20:345)

Svenska Spel

(prop. 1995/96:169, bet. 1995/96:FiU14, rskr. 1995/96:248) (prop. 2008/09:126, bet. 2008/09:KrU8, rskr. 2008/09:243)

Svevia

(prop. 2008/09:23, bet. 2008/09:TU4, rskr. 2008/09:76)

Swedavia

(prop. 2009/10:16, bet. 2009/10:TU7, rskr. 2009/10:114) (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364)

Sweden House

(prop. 1994/95:78, bet. 1994/95:FiU4, rskr. 1994/95:75)

Swedfund

(prop. 1977/78:135, bet. 1978/79:UU1, rskr. 1978/79:9)

(prop. 1991/92:100 bilaga 4, bet. 1991/92:UU15, rskr. 1991/92:210) (prop. 2008/09:52, bet. 2008/09:UU9, rskr. 2008/09:74)

Systembolaget

(prop. 1976/77:108, bet. 1976/77: SkU 40, rskr. 1976/77:231) (prop. 1993/94:136, bet. 1993/94:SoU22, rskr. 1993/94:249) (prop. 1994/95:89, bet. 1994/95:SoU9, rskr. 1994/95:106)

(prop. 1998/99:134, bet. 1999/00:SoU4, rskr. 1999/00:42) (prop. 2000/01:97, bet. 2000/01:SoU19, rskr. 2000/01:260) (prop. 2002/03:87, bet. 2002/03:SoU16, rskr. 2002/03:152) (prop. 2003/04:161, bet. 2004/05:SoU6, rskr. 2004/05:38) (prop. 2005/06:30, bet. 2005/06:SoU12, rskr. 2005/06:157) (prop. 2007/08:119, bet. 2007/08:SoU19, rskr. 2007/08:209) (prop. 2009/10:125, bet. 2010/11:SoU4, rskr. 2010/11:36) (prop. 2018/19:59, bet. 2018/19:SoU18, rskr. 2018/19:239)

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021 99

107

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Övrigt Propositionsförteckning

Bolag / Proposition

Telia Company

(prop. 1992/93:200, bet. 1992/93:TU30, rskr. 1992/93:443) (prop. 1997/98:121, bet. 1997/98:NU14, rskr. 1997/98:308) (prop. 1998/99:99, bet. 1998/99:NU14, rskr. 1998/99:260)

(prop. 1999/2000:84, bet. 1999/2000:NU18, rskr. 1999/2000:204) (bet. 2000/01:NU11, rskr. 2000/01:272)

(prop. 2006/07:57, bet. 2006/07:NU16, rskr. 2006/07:217) (bet. 2010/11:NU7, rskr. 2010/11:190)

(prop. 2018/19:40, bet. 2018/19:NU9, rskr. 2018/19:168) (prop. 2020/21:99, bet. 2020/21:FiU21, rskr. 2020/21:385)

Teracom Group

(prop. 1991/92:140, bet. 1991/92:KrU28, rskr. 1991/92:329) (prop. 1996/97:67, bet. 1996/97:KU17, rskr. 1996/97:178)

(prop. 1998/99:1, utg. omr. 17, bet. 1998/99:KrU1, rskr. 1998/99:55) (prop. 2000/01:1, utg.omr. 17, bet. 2000/01:KrU1, rskr. 2000/01:59) (prop. 2001/02:76, bet. 2001/02:KrU7, rskr. 2001/02:149)

(prop. 2002/03: 110, bet. 2002/03:TU6, rskr. 2002/03:228) (prop. 2002/03:64, bet. 2002/03:KrU7, rskr. 2002/03:195) (prop. 2002/03:72, bet. 2002/03:KU33, rskr. 2002/03:196)

(prop. 2003/04:118, bet. 2003/04:KU24, rskr. 2003/04:231)

(prop. 2005/06:1 utg.omr. 24, bet. 2005/06:NU1, rskr. 2005/06:121) (prop. 2010/11:1 utg.omr. 24, bet. 2010/11:NU1, rskr. 2010/11:132) (prop. 2019/20:99, bet. 2019/20:FiU21, rskr. 2019/20:340)

Vasallen

(prop. 1996/97:4, bet. 1996/97:FöU1, rskr. 1996/97:36) (prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284) (prop. 1999/2000:30, bet. 1999/2000:FöU2, rskr. 1999/2000:168) (prop. 2000/01:100, bet. 2000/01:FiU20, rskr. 2000/01:288) (prop. 2002/03:100, bet. 2002/03:FiU21, rskr. 2002/03:235) (prop. 2004/05:5, bet. 2004/05:FöU4, FöU5, rskr. 2004/05:143) (prop. 2008/09:172, bet. 2008/09:FiU41, rskr. 2008/09:263) (prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:NU1, rskr. 2020/21:145)

Visit Sweden

(prop. 1994/95:100 bil. 13 och prop. 1994/95:177, bet. 1994/95:KrU28, rskr. 1994/95:395)

(prop. 2004/05:56, bet. 2004/05:NU13, rskr. 2004/05:295) (prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:FiU1, rskr. 2019/20:59) (prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:NU1, rskr. 2020/21:145)

Vattenfall

(prop. 1990/91:87, bet. 1990/91:NU38, rskr. 1990/91:318) (prop. 1991/92:49, bet. 1991/92:NU10, rskr. 1991/92:92) (prop. 1996/97:84, bet. 1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272) (prop. 2009/10:179, bet. 2009/10:NU23, rskr. 2009/10:325)

Voksenåsen

(prop. 1960:88, bet. 1960:SU78, rskr 1960:205)

(prop. 1976/77:25, bet. 1976/77: KrU27, rskr. 1976/77:72)

(prop. 1997/98:1, bet. 1997/98: KrU1, rskr. 1997/98:97)

100 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021

108

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Statens ägarpolicy  Övrigt

Statens ägarpolicy

Regeringen beslutade den 27 februari 2020 nedanstående ägarpolicy för bolag med statligt ägande. Policyn ersätter tidigare ägarpolicy som beslutades den 22 december 2016. Regeringens principer för bolagsstyrning, ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare samt extern rapportering i bolag med statligt ägande ingår i statens ägarpolicy.

1. Inledning

Bolagen med statligt ägande ägs ytterst av svenska folket och utgör en betydande del av svenskt näringsliv.

Regeringen har riksdagens uppdrag att aktivt förvalta bolagen med statligt ägande så att den långsiktiga vär- deutvecklingen blir den bästa möjliga och, i förekom- mande fall, att de särskilt beslutade samhällsuppdra- gen utförs väl. Regeringen anser att det är av största vikt att bolagen förvaltas på ett aktivt och professio- nellt sätt med långsiktigt värdeskapande som över- gripande mål.

Bolag med statligt ägande ska agera långsiktigt, effektivt och lönsamt samt ges förmåga att utvecklas. I syfte att främja ett långsiktigt hållbart värdeskapande i bolagen med statligt ägande integreras hållbart före- tagande i bolagsstyrningen. Det innebär att bolagen ska agera föredömligt inom området hållbart före- tagande och i övrigt agera på ett sådant sätt att de åtnjuter offentligt förtroende.

En förutsättning för att bolagen med statligt ägande ska bidra till ekonomisk effektivitet och konkurrens- kraft i hela landet är att staten tillämpar god bolags- styrning. Den svenska regeringens förvaltningsprin- ciper följer i huvudsak OECD:s riktlinjer för bolags- styrning respektive anti-korruption och integritet i statligt ägda företag vilket ger ett förutsägbart ram- verk för såväl staten som ägare som för bolagen med statligt ägande.

Det statliga bolagsägandet i Sverige har tillkommit vid olika tidpunkter och av skilda skäl. Många av bolagen har sitt ursprung i affärsverksamhet inom

myndighet, affärsverk eller statliga monopol. I dag verkar de flesta av bolagen på fullt konkurrensutsatta marknader. En ökad globalisering, teknologisk utveckling och ökad konkurrensutsättning har förändrat förutsättningarna för ett flertal av bolagen med statligt ägande. Som en konsekvens av detta har den statligt ägda bolagsportföljen förändrats betyd- ligt över tid. För staten som aktiv och professionell ägare ingår att pröva skälen för fortsatt statligt ägande liksom att överväga bolagens olika uppdrag och in- riktning. Inriktningen på många av bolagens verk- samhet och samhällsuppdrag motiverar att staten även framgent är en betydande bolagsägare.

I denna ägarpolicy redogör regeringen för uppdrag och mål, tillämpliga ramverk och viktiga principfrå- gor avseende styrningen av bolag med statligt ägande.

Statens ägarpolicy ska tillämpas i bolag med statligt majoritetsägande. I övriga bolag där staten är delägare verkar staten i dialog med övriga ägare för att ägar- policyn ska tillämpas. Bolag som förvaltas av andra myndigheter än Regeringskansliet ska på motsva- rande sätt tillämpa statens ägarpolicy.

Regeringen lämnar en årlig redogörelse för företag med statligt ägande till riksdagen. Syftet med redo- görelsen är att beskriva statens bolagsägande och de värden som finns i bolagen med statligt ägande samt redovisa hur förvaltningen av statens bolagsägande har utvecklats under året. Vidare redogörs för bola- gens måluppfyllnad och efterlevnad av regeringens principer för bolag med statligt ägande.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021 101

109

Skr. 2021/22:140 Bilaga

Övrigt  Statens ägarpolicy

2. Staten som bolagsägare

2.1  Regeringens förvaltningsmandat

Regeringen förvaltar och förfogar enligt 9 kap. 8 § regeringsformen, med vissa undantag, över statens tillgångar. Enligt 9 kap. 9 § regeringsformen beslutar riksdagen om grunderna för förvaltningen av och förfogandet över statens tillgångar. Bestämmelser om förvärv och överlåtelse av egendom, däribland aktier och andelar i företag, finns i budgetlagen (2011:203). Enligt 8 kap. 3 § budgetlagen får reger- ingen inte utan riksdagens bemyndigande förvärva aktier eller andelar i ett företag, eller på annat sätt öka statens röst- eller ägarandel i ett företag. Regeringen får inte heller utan riksdagens bemyndigande skjuta till kapital till ett företag. Enligt 8 kap. 4 § andra stycket budgetlagen får regeringen inte heller utan riksdagens bemyndigande genom försäljning eller på annat sätt minska statens ägarandel i företag där staten har hälften eller mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar. Utöver vad som framgår av dessa bestämmelser krävs riksdagens godkännande vid väsentliga ändringar av bolagens verksamhets- föremål. Riksdagsbeslut krävs däremot inte för t.ex. utdelningar, eftersom dessa ingår i den löpande för- valtningen.

2.2  Förvaltningen av bolag med statligt ägande

Bolag med statligt ägande förvaltas i normalfallet av Regeringskansliet. Merparten av bolagen förvaltas av Näringsdepartementet som har en särskild orga- nisation för förvaltning av bolag med statligt ägande. Näringsdepartementet ansvarar även för frågor gäl- lande statens företagsägande som ställer krav på en enhetlig ägarpolitik. Regeringens principer för aktiv förvaltning och styrning av bolagen med statligt ägande omfattar därmed samtliga bolag med statligt ägande.

I syfte att åstadkomma en aktiv och professionell förvaltning har Regeringskansliet utvecklat ett antal verktyg och processer för sitt arbete. Förvaltningen sker bl.a. genom att Regeringskansliet nominerar styrelseledamöter, fastställer mål och följer upp och utvärderar bolagens verksamhet.

2.3  Lagstiftning

Bolagen med statligt ägande lyder under samma la- gar som privatägda bolag, t.ex. aktiebolags-, årsredo-

visnings-, konkurrens- och bokföringslagen, säker- hetsskyddslagen samt värdepappers- och insiderlag- stiftningen.a) Bolagen kan också omfattas av direkt tillämpliga EU-förordningar, t.ex. marknadsmiss- bruksförordningen (MAR)b) och dataskyddsförord- ningenc).

Därutöver kan de bolag med statligt ägande som är verksamma inom en viss sektor, liksom privatägda bolag, lyda under särskild sektorslagstiftning. Arbetet inom Regeringskansliet är fördelat så att ansvaret för särskild sektorslagstiftning typiskt sett ligger på andra enheter än de enheter som förvaltar bolagen med statligt ägande. Därigenom upprätthålls en åtskillnad mellan statens roll som ägare och lagstiftare.

EU:s bestämmelser om statligt stöd gäller för allt stöd från staten till såväl statligt som privat ägda företag. Syftet med reglerna är att förhindra att en medlems- stat snedvrider konkurrensen genom stöd som stärker den inhemska industrins konkurrenskraft till nackdel för företag i en annan medlemsstat. Enligt EU:s regelverk ska den så kallade marknadsekonomiska investerarprincipen (MEOP – Market Economy Operator Principle) tillämpas bland annat vid kapital- tillskott i bolag med statligt ägande. Normalt är MEOP uppfylld om kapitaltillskott lämnas på villkor och under förutsättningar som skulle ha accepterats av en privat investerare.

2.4  Tillämpning av Svensk kod för bolagsstyrning

I bolag med statligt ägande vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige ska Svensk kod för bolagsstyrning (koden) tillämpas i sin helhet. I bolag med statligt majoritetsägande vars aktier inte är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige ska koden tillämpas, med undantag för reglerna om valberedning samt reglerna om val av styrelse och revisor. Sådana bolag ska inte heller vara skyldiga att inrätta ett ersättningsutskott enligt reg- lerna i koden, men kan välja att göra det. I minoritets- ägda bolag vars aktier inte är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige verkar staten i dialog med övriga ägare för att koden ska tillämpas på mot- svarande sätt. Koden tillämpas enligt principen ”följ eller förklara”. I avsnitt 3.1 framgår de principer som i stället för reglerna i koden ska tillämpas vid val av styrelse i bolag med statligt ägande vars aktier inte är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige.

a)  Aktiebolagslagen (2005:551), årsredovisningslagen (1995:1554), konkurrenslagen (2008:579), bokföringslagen (1999:1078), säkerhetsskyddslagen (2018:585) samt värdepappers och insiderlagstiftningen med bl.a. lag (2007:528) om värdepappersmarknaden, lag (2016:1306) med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning och lag (2016:1307) om straff för marknadsmissbruk på värdepappersmarknaden.

b)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG. c)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om

upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG.

102 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021

110

Skr. 2021/22:140 Bilaga

3. Styrelserekrytering till bolag med statligt ägande

3.1  Styrelsenomineringsprocessen

Bolagets styrelse ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. I detta ingår att fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation och att se till att bolaget har en betryggande internkontroll. Den löpande verksamheten sköts av bolagets ledning.

Regeringens mål är att styrelserna i bolagen med stat- ligt ägande ska ha hög kompetens som är väl anpassad till respektive bolags verksamhet, situation och fram- tida utmaningar. I syfte att säkerställa en effektiv kompetensförsörjning till bolagens styrelser tillämpas enhetliga och gemensamma principer för en struk- turerad styrelsenomineringsprocess för bolag med statligt ägande.

För de bolag med statligt ägande vars aktier inte är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige bereder Regeringskansliet förslag till val av styrelse och arvodering. I bolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige och där staten har ett betydande ägarintresse utser eller no- minerar staten en ledamot till bolagets valberedning.

Styrelsenomineringsprocessen inom Regeringskans- liet koordineras av Näringsdepartementet. För varje bolag analyseras kompetensbehovet utifrån bolagets verksamhet, situation och framtida utmaningar, sty- relsens sammansättning samt genomförda styrelseut- värderingar. I Regeringskansliets arbete med styrelse- nomineringsprocessen ingår dessutom en löpande egen utvärdering av samtliga statligt ägda bolags styrelser. Därefter fastställs eventuella rekryterings- behov och rekryteringsarbetet inleds.

3.2  Styrelsens sammansättning

För att uppnå effektiva styrelser bör antalet ledamöter vara sex till åtta personer. Regeringens avsikt är att endast ha ordinarie ledamöter i styrelserna och inga suppleanter. Styrelsens ordförande väljs av bolags- stämman. Vid behov kan en vice styrelseordförande utses av bolagsstämman. Styrelsen ska ha en med hänsyn till bolagets verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt ändamålsenlig sammansätt- ning, präglad av mångsidighet och bredd avseende de bolagsstämmovalda ledamöternas kompetens, erfaren- het och bakgrund. Vid sammansättningen ska även mångfaldsaspekter såsom etnisk och kulturell bak- grund vägas in. Regeringen anser att det är viktigt att särskilja styrelsens och verkställande direktörens

Statens ägarpolicy  Övrigt

roller och därför ska verkställande direktören inte vara ledamot i styrelsen.

Utgångspunkten för varje nominering av en styrelse- ledamot ska vara kompetensbehovet i respektive bolagsstyrelse. Det är viktigt att styrelsens samman- sättning är sådan att styrelsen alltid har sådan bransch- kunskap eller annan kompetens som är direkt relevant för bolaget, även när bolaget utvecklas och omvärl- den förändras. Hållbart företagande är en viktig fråga för staten som ägare och det krävs att styrelsen har förmåga att arbeta strategiskt inom detta område.

För att en person ska komma i fråga för ett styrelse- uppdrag fordras en hög kompetens inom bolagets affärsverksamhet, affärsutveckling, branschkunskap, finansiella frågor, hållbart företagande eller inom andra relevanta områden. Därutöver krävs den tid och det engagemang som behövs för uppdraget samt en stark integritet och förmåga att se till bolagets bästa. Varje styrelseledamot ska kunna göra själv- ständiga bedömningar av bolagets verksamhet.

Regeringen eftersträvar en jämn könsfördelning såväl i de enskilda bolagsstyrelserna som på portfölj- nivå. För den statligt ägda bolagsportföljen (hel- och delägda bolag) ska andelen kvinnor respektive män i styrelserna vara minst 40 procent. För respektive bolagsstyrelse ska följande gälla. Om bolagets styrelse har

• högst tre av bolagsstämman valda styrelseleda- möter, ska bland dessa finnas personer av båda könen,

• fyra eller fem av bolagsstämman valda styrelse- ledamöter, ska bland dessa finnas minst två personer av vardera kön,

•sex–åtta av bolagsstämman valda styrelseleda- möter, ska bland dessa finnas minst tre personer av vardera kön,

• nio av bolagsstämman valda styrelseledamöter, ska bland dessa finnas minst fyra personer av vardera kön, eller

• fler än nio av bolagsstämman valda styrelseleda- möter, ska bland dessa finnas minst 40 procent av vardera kön.

Urvalet av ledamöter görs utifrån en bred rekryte- ringsbas i syfte att ta vara på kompetensen hos såväl kvinnor och män, som hos personer med olika bak- grund och erfarenheter. Diskriminering som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan tros- uppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder får inte förekomma.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021 103

111

Skr. 2021/22:140 Bilaga

Övrigt  Statens ägarpolicy

3.3  Styrelsens arvoden

Styrelseledamöter får ersättning för den arbetsinsats och det ansvar som styrelseuppdraget innebär. Styrelse- ordförandes, eventuell vice styrelseordförandes och övriga ledamöters arvoden beslutas av bolagsstäm- man. Även arvoden till styrelseledamöter som arbetar i av styrelsen inrättat utskott ska beslutas på bolags- stämma. För att utskottsarvodering ska lämnas ska arbetet i utskottet vara av betydande omfattning.

Vid perioder av särskilt hög arbetsbelastning kan utskottsarvoderingen anpassas under begränsad tid. Till anställda i Regeringskansliet som är styrelseleda- möter i bolag med statligt ägande lämnas som regel inget styrelse- eller utskottsarvode. Arvode kan dock i undantagsfall lämnas till anställd i Regeringskansliet efter beslut på bolagsstämma. Ersättning till arbets- tagarrepresentanter ska normalt inte lämnas.

Inför beslut på stämman om styrelsens arvoden gör Regeringskansliet en analys där arvodenas nivå jäm- förs med arvodena i andra jämförbara bolag. Arvo- dena ska vara konkurrenskraftiga, men inte marknads- ledande.

4. Mål och uppdrag för bolag med statligt ägande

4.1  Bolagsordning

Genom bolagsordningen bestämmer ägaren bolagets verksamhetsföremål och vissa angivna ramar för verksamheten. I bolag med statligt ägande har verk- samhetsföremålet sin grund i riksdagens beslut. Bolagsordningarna för bolagen med statligt ägande utgår ifrån aktiebolagslagens regler för publika aktie- bolag vars aktier är upptagna till handel på en regle- rad marknad i Sverige, koden och statens ägarpolicy.

4.2  Ägaranvisning

Genom ägaranvisning ger ägaren instruktioner till bolagets styrelse. I bolag med statligt ägande används ägaranvisningar i huvudsak när bolaget har ett sär- skilt beslutat samhällsuppdrag, får anslag, befinner sig i omstrukturering samt vid avregleringar och andra liknande väsentliga förändringar. Ägaranvis- ningar ska till sitt innehåll vara relevanta, konkreta och tydliga samt formaliseras genom beslut på bolagsstämma. Om ett uppdrag lämnas i en ägaran- visning, ska det i ägaranvisningen tydligt framgå hur uppdraget finansieras, redovisas och följs upp.

4.3  Ekonomiska mål

Ekonomiska mål är ett viktigt verktyg i bolagsstyr- ningen av bolagen med statligt ägande. Ägarens syfte med att fastställa ekonomiska mål för bolagen är att

• säkerställa värdeskapande genom att styrelse och företagsledning arbetar mot långsiktiga, ambitiösa och realistiska mål

• uppnå kapitaleffektivitet genom att tydliggöra kostnaden för eget kapital

• hålla bolagens finansiella risk på en rimlig nivå

• tillförsäkra ägaren direktavkastning genom håll- bara och förutsägbara utdelningar med hänsyn tagen till bolagens framtida kapitalbehov och finansiella ställning

• på ett strukturerat sätt mäta, följa upp och utvär- dera bolagens lönsamhet, effektivitet och risknivå.

De ekonomiska målen definieras i huvudsak inom följande kategorier:

• lönsamhetsmål

• kapitalstrukturmål

• utdelningsmål.

En viktig utgångspunkt vid fastställandet av de ekonomiska målen är ägarens kostnad för eget kapital eftersom denna kostnad ytterst avgör om staten som ägare får en rimlig och marknadsmässig kompen- sation för det risktagande som ägandet i ett bolag innebär. För lönsamhetsmålet utgör kostnaden för eget kapital en lägsta nivå, eftersom en avkastning som systematiskt understiger kapitalkostnaden inne- bär att värde förstörs för staten som ägare. Kostnaden för eget kapital påverkar även den optimala kapital- strukturen eftersom den beror på relationen mellan kostnaden för eget och lånat kapital vid olika grader av skuldsättning.

Andra viktiga utgångspunkter som används vid fast- ställandet av mål är analys av risker och möjligheter inom hållbart företagande, analys av den marknad som bolaget verkar på, jämförelser med andra bolag samt analys av bolagets affärsplan och historik. För att testa känsligheten i målen med hänsyn till olika externa och interna faktorer görs slutligen stresstester.

De ekonomiska målen beslutas av bolagsstämman och dokumenteras i stämmoprotokollet. Beslutade ekonomiska mål gäller till dess nya eller förändrade mål beslutas av bolagsstämman.

4.4  Särskilt beslutade samhällsuppdrag

Vissa bolag med statligt ägande har ett särskilt be- slutat samhällsuppdrag, dvs. ett uppdrag beslutat av riksdagen att bedriva verksamhet som syftar till att

104 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021

112

Skr. 2021/22:140 Bilaga

generera andra effekter än ekonomisk avkastning för ägaren. I vissa fall kan verksamheter inom ramen för ett särskilt beslutat samhällsuppdrag delfinansieras genom anslag på statsbudgeten.

4.5 Uppdragsmål för bolag med särskilt beslutade samhällsuppdrag

För att kunna utvärdera och följa upp hur de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs fastställs i rele- vanta fall uppdragsmål. Syftet med att fastställa uppdragsmål för bolagen är att

• säkerställa att de särskilt beslutade samhälls- uppdragen utförs väl

• tydliggöra kostnaden för utförandet av de särskilt beslutade samhällsuppdragen

• möjliggöra uppföljning och rapportering till riksdagen och andra intressenter

• klargöra förutsättningarna för de ekonomiska målen.

Utgångspunkter för fastställande av uppdragsmål ska vara dels föremålet för bolagets verksamhet, dels verksamhetens syfte, dvs. de önskvärda effekterna av bolagets verksamhet.

Eftersom ett bolags möjligheter att utföra ett särskilt beslutat samhällsuppdrag och att generera avkastning kan vara inbördes beroende, ska framtagande av upp- dragsmål och ekonomiska mål i normalfallet genom- föras samordnat. Då kan ambitionsnivån för upp- dragsmålen vägas mot den kostnad i termer av på- verkan på risk och avkastning som en viss nivå för ett uppdragsmål innebär.

Uppdragsmål beslutas av bolagstämman genom en ägaranvisning till bolaget.

4.6  Uppföljning av mål

Uppföljning av uppdragsmål och ekonomiska mål sker vid ägardialog mellan företrädare för ägaren och styrelsens ordförande där utfallet gentemot målen diskuteras, liksom eventuella åtgärder som planeras för att nå målen. Även de av styrelsen fastställda strategiska målen följs upp inom ramen för ägardia- logen. Väsentligt förändrade förutsättningar kan aktualisera en översyn av målen.

4.7  Revisor

Revisorns uppdrag att oberoende granska styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning samt bolagets årsredovisning och bokföring är av central betydelse för staten som ägare. Ansvaret för val av revisor ligger alltid hos ägaren och val av revisor beslutas på årsstämman.

Statens ägarpolicy  Övrigt

I tillägg till en bolagsstämmovald revisor har Riks- revisionen enligt vad som framgår av lag (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. rätt att utse revisor i de bolag som staten har ett bestämmande

inflytande i och i bolag vars verksamhet regleras i

författning.

4.8 Regeringens principer för bolag med statligt ägande

Regeringen har beslutat om principer för bolagsstyr- ning, ersättningar och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare samt extern rapportering för bolag med statligt ägande. Principerna för bolags- styrning avser att åstadkomma en god bolagsstyrning i bolag med statligt ägande och att förtydliga inne- börden av regeringens höga ambitioner för bolag med statligt ägande inom områdena hållbart företagande, digitalisering och säkerhet. Principerna för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattnings- havare avser att säkerställa att bolagen med statligt ägande behandlar frågor om ersättning till de ledande befattningshavarna på ett medvetet, ansvarsfullt och transparent sätt. Principerna för extern rapportering avser att säkerställa att bolag med statligt ägande han- terar redovisning, rapportering och övrig informa- tionsgivning på ett transparent och professionellt sätt.

Ovan nämnda principer ingår som delar av statens ägarpolicy och ska därmed tillämpas i bolag med stat- ligt majoritetsägande. I övriga bolag verkar staten i dialog med övriga ägare för att principerna ska tilläm- pas. Regeringens uppföljning av att bolagen med stat- ligt ägande följer principerna redovisas i regeringens årliga skrivelse till riksdagen med redogörelse för företag med statligt ägande.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021 105

113

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Övrigt  Statens ägarpolicy

Principer för bolagsstyrning i bolag med statligt ägande

Regeringen beslutade den 27 februari 2020 nedanstående principer för bolagsstyrning i bolag med statligt ägande. Principerna ska för respektive bolag tillämpas från och med årsstämman 2020. Principerna ingår som en del av statens ägarpolicy.

1. Inledning

Bolag med statligt ägande ska agera långsiktigt, effek- tivt och lönsamt samt ges förmåga att utvecklas. En förutsättning för att uppnå detta är att bolagen tilläm- par en god bolagsstyrning. I syfte att främja ett lång- siktigt hållbart värdeskapande i bolagen med statligt ägande integreras hållbart företagande i bolagsstyr- ningen. Dessa principer avser även att förtydliga innebörden av regeringens höga ambitioner för bolag med statligt ägande inom områdena hållbart företa- gande, digitalisering och säkerhet.

Regeringens uppföljning av att bolagen följer dessa principer redovisas i regeringens årliga skrivelse till riksdagen med redogörelse för företag med statligt ägande.

1.1  Tillämpningsområde

Dessa principer ska tillämpas i bolag med statligt majoritetsägande. I övriga bolag, där staten är del- ägare, verkar staten i dialog med övriga ägare för att principerna ska tillämpas. Bolagen med statligt ägande ska även tillse att dessa principer beaktas inom bolagets hela verksamhet inklusive eventuella dotterföretag.

Styrelsen ska i bolagsstyrningsrapporten beskriva hur principerna har tillämpats under det senaste räken- skapsåret.

1.2  Tillämpning av Svensk kod för bolagsstyrning

I bolag med statligt ägande vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige ska Svensk kod för bolagsstyrning (koden) tillämpas i sin helhet. I bolag med statligt majoritetsägande vars aktier inte är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige ska koden tillämpas, med undantag för reglerna om valberedning samt reglerna om val av styrelse och revisor. Sådana bolag ska inte heller vara skyldiga att inrätta ett ersättningsutskott enligt reg- lerna i koden, men kan välja att göra det. I minoritets-

ägda bolag vars aktier inte är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige verkar staten i dialog med övriga ägare för att koden ska tillämpas på mot- svarande sätt. Koden tillämpas enligt principen ”följ eller förklara”. I avsnitt 4 framgår de principer som i stället för reglerna i koden ska tillämpas vid val av revisor i bolag med statligt ägande vars aktier inte är upptagna till handel på en reglerad marknad i

Sverige.

2. Bolagsstämman

Bolagsstämman är bolagets högsta beslutande organ och det forum där aktieägare formellt utövar sitt inflytande. Inför bolagsstämman i bolag med statligt ägande vars aktier inte är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige lämnar Regeringskansliet eller, om Regeringskansliet inte lämnat något förslag, bolagets styrelse, förslag till ordförande vid bolags- stämman. Förslaget till ordförande ska inkluderas i kallelsen till bolagsstämman.

Bolagen med statligt ägande ska tillämpa aktiebo- lagslagens (2005:551) regler för publika aktiebolag avseende bolagsstämman. Utöver reglerna i aktie- bolagslagen och koden gäller följande principer för bolagsstämmor i bolag med statligt ägande.

Riksdagsledamöter har rätt att närvara vid bolags- stämmor i de bolag där staten äger minst 50 procent av aktierna, under förutsättning att bolaget eller ett rörelsedrivande dotterbolag har fler än 50 anställda. Det är styrelsens ansvar att se till att underrättelse om tid och plats för bolagsstämman skickas till riksda- gens centralkansli i anslutning till utfärdandet av kallelsen till bolagsstämman. Riksdagsledamöters önskan att närvara på bolagsstämman ska i förväg anmälas till bolaget och anmälan bör vara bolaget tillhanda senast en vecka före bolagsstämman.

106 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021

114

Skr. 2021/22:140 Bilaga

I bolagen med statligt ägande bör allmänheten bjudas in att närvara på bolagsstämman och närvaro ska anmälas senast en vecka före stämman. Bolagen med statligt ägande bör anordna någon form av arrange- mang i samband med årsstämman där även allmän- heten bereds möjlighet att ställa frågor till styrelsen och bolagsledningen.

Årsstämman i bolag med statligt ägande ska äga rum senast den 30 april och eventuell utdelning ska beta- las ut senast två veckor efter respektive årsstämma.

3. Bolagets styrelse

3.1  Styrelseledamöter

Styrelseledamöter i bolag med statligt ägande förvän- tas ha hög kompetens som är väl anpassad till respek- tive bolags verksamhet, situation och framtida utma- ningar. Därutöver förväntas styrelseledamöterna i bolag med statligt ägande ha en hög grad av integritet och gott omdöme. Det krävs även att ledamöterna har den tid och det engagemang som behövs för upp- draget samt god förmåga att se till bolagets bästa. Mot denna bakgrund ska ledamöterna informera styrelseordföranden om sina andra uppdrag.

När Regeringskansliets nomineringsprocess har avslutats ska det beslutade förslaget offentliggöras på bolagets webbplats och inkluderas i kallelsen till bolagsstämma i enlighet med kodens regler. Därut- över ska den information som koden föreskriver om de föreslagna ledamöterna, med undantag av uppgift om oberoende, offentliggöras på bolagets webbplats.

3.2  Styrelsens ansvar

Styrelsen i respektive bolag där staten har ägarintres- sen ansvarar för att bolaget sköts föredömligt inom ramen för lagstiftningen, bolagets bolagsordning, eventuella ägaranvisningar och statens ägarpolicy. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och för- valtningen av dess angelägenheter. I detta ingår att säkerställa en ändamålsenlig intern kontroll, riskhan- tering och regelefterlevnad. Enligt vad som framgår av koden ska styrelsen årligen utvärdera behovet av internrevision. Styrelsen ska verka för att bolaget uppnår uppställda mål och att god hushållning sker med samtliga resurser i verksamheten. Det är styrel- sens ansvar att fastställa mål och strategi för bolagets verksamhet.

En del i arbetet med att säkerställa att verksamheten åtnjuter offentligt förtroende är att fastställa för verk-

Statens ägarpolicy  Övrigt

samheten relevanta policydokument och att årligen utvärdera gällande policydokument och tillhörande processer för uppföljning och regelefterlevnad.

Styrelsen ansvarar även för att upprätta förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare samt för upprättande av den särskilda ersättningsrap- porten över ersättning till ledande befattningshavare i enlighet med vad som närmare beskrivs i regeringens principer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare i bolag med statligt ägande och principer för extern rapportering i bolag med statligt ägande.

3.3  Styrelseledamöters oberoende

En ledamot i styrelsen för ett bolag med statligt ägande ska besitta en hög grad av integritet och får inte stå i sådant beroendeförhållande till bolaget eller dess ledning att ledamotens självständighet kan ifråga- sättas. En avvikelse i förhållande till koden avseende styrelseledamöters oberoende är att styrelseledamö- ters oberoende i förhållande till staten som större ägare, samt i förhållande till bolaget och bolagsled- ningen, inte redovisas i bolag med statligt ägande vars aktier inte är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige. Skälet till denna avvikelse är att kodens krav huvudsakligen tar sikte på bolag med ett spritt ägande och syftar till att skydda minoritets- ägare. I bolag med statligt ägande vars aktier inte

är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige saknas därför skäl att redovisa denna form av oberoende.

Det ska undvikas att en styrelseledamot eller styrelse- suppleant anlitas som konsult i bolaget och därmed får konsultarvode utöver styrelsearvodet. Om så ändå sker, ska uppdraget prövas av styrelsen i varje enskilt fall, vara klart avskiljbart från det ordinarie styrelse- uppdraget, avgränsat i tid och reglerat i skriftligt avtal mellan bolaget och ledamoten. Principerna för sådana konsultarvoden omfattas av sådana riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som beslutas av bolagsstämman.

3.4  Styrelsens ordförande

Styrelseordförandens särskilda roll behandlas i aktie- bolagslagen och koden. De särskilda uppgifter som styrelseordföranden ska ha i styrelsearbetet ska preci- seras i arbetsordningen för styrelsen.

I bolag med statligt ägande är en sådan särskild upp- gift som åligger styrelseordföranden det så kallade samordningsansvaret. När bolaget står inför särskilt viktiga avgöranden ska styrelsen genom styrelseord-

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021 107

115

Skr. 2021/22:140 Bilaga

Övrigt  Statens ägarpolicy

föranden skriftligen samordna sin syn med företrä- dare för ägaren. Det är styrelsen som ska ta initiativ till och bedöma i vilka fall samordning ska ske genom styrelseordföranden inför ett visst styrelsebeslut.

3.5  Styrelsens arbetsformer

Det är varje styrelses ansvar att bedöma behovet av att inrätta särskilda utskott. I de fall utskott inrättas ska kodens principer vara vägledande för utskottens arbete och skriftliga instruktioner upprättas med arbetsfördelningen mellan styrelsen och utskotten. Även i övrigt ska kodens principer vara vägledande för styrelsens arbetsformer. Bolag med statligt ägande ska tillämpa aktiebolagslagens regler för publika aktiebolag avseende styrelsens arbetsordning. I bolag med statligt ägande bör firmateckningsrätten enbart utövas av två eller flera personer i förening, där minst en av firmatecknarna är styrelseledamot eller verk- ställande direktör.

3.6  Beslut om verkställande direktör

I bolag med statligt ägande ska en verkställande direktör utses. En av styrelsens viktigaste uppgifter är att utse, utvärdera och vid behov entlediga den verkställande direktören. Bolag med statligt ägande ska tillämpa aktiebolagslagens regler för publika aktiebolag avseende instruktion för den verkställande direktören.

3.7  Utvärdering av styrelserna

Styrelseordföranden ska se till att styrelsens arbete årligen utvärderas. I de statligt helägda bolagen ska Regeringskansliet informeras om utvärderingens resultat och detta bör ske senast vid årsskiftet. I sam- band med avrapportering av styrelseutvärderingen ska styrelseordföranden även informera Regerings- kansliet om samtliga styrelseledamöters andra upp- drag.

4. Bolagets revisor

Förslag till val av revisor och revisorsarvode i bolag med statligt ägande ska lämnas av styrelsen och tas fram av bolaget med tillämpning av de regler om upp- handling och val av revisor som gäller för bolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad enligt EU:s revisorsförordning.a) För bolag som sak- nar revisionsutskott ska styrelsen vidta de åtgärder och ha det ansvar avseende upphandling av revisor som åligger revisionsutskottet enligt revisorsförord- ningen.

Förslag till val av revisor ska offentliggöras på bolagets webbplats, inklusive information om den rekommen- dation från styrelsen eller styrelsens revisionsutskott som ligger till grund för förslaget, samt inkluderas i kallelsen till bolagsstämma i enlighet med aktiebolags- lagens och kodens regler.

En revisor som väljs av årsstämman ska utses för en mandatperiod om ett år. I bolag med statligt ägande ska även revisorsförordningens regler om rotation av revisionsbolag tillämpas, vilket innebär att ett revi- sionsbolag som huvudregel inte får väljas om för en längre tidsperiod än 20 år samt att fullständig upp- handling av revisor måste ske minst vart tionde år.

5. Hållbart värdeskapande och strategiska mål

Ett långsiktigt och hållbart värdeskapande förutsätter att bolag beaktar och hanterar för verksamheten väsentliga aspekter och intar ett strategiskt förhåll- ningssätt till dessa aspekter. Staten som ägare har särskilt identifierat vissa områden inom vilka det är av stor vikt att bolagen med statligt ägande har ett aktivt arbete för att uppnå ett hållbart värdeskapande. Dessa innefattar bl.a. ett hållbart företagande och hantering av digitaliseringens möjligheter och risker. Det är styrelsens ansvar att utveckla bolagets övergripande strategi och fastställa strategiska mål för ett hållbart värdeskapande.

De strategiska målen för ett hållbart värdeskapande ska fokusera på värdeskapande samt vara relevanta för bolagets affärsverksamhet och väsentliga håll- barhetsaspekter. Målen ska även vara långsiktiga, utmanande, uppföljningsbara, tydliga och jämför- bara. Målen ska även, i förekommande fall, vara rele-

a)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 537/2014 av den 16 april 2014 om särskilda krav avseende lagstadgad revision av företag av allmänt intresse och om upphävande av kommissionens beslut 2005/909/EG.

108 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021

116

Skr. 2021/22:140 Bilaga

vanta för bolagets särskilt beslutade samhällsuppdrag. Utfallet gentemot målen ska diskuteras inom ramen för ägardialogen mellan företrädare för ägaren och styrelsens ordförande, liksom eventuella åtgärder som planeras för att nå målen.

5.1 Hållbart företagande

5.1.1  Inledning

Hållbart företagande är en viktig del av ett hållbart värdeskapande. Utgångspunkten för hållbart företa- gande är att bolag ska driva sin verksamhet på ett sätt som gynnar en hållbar utveckling, dvs. en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfreds- ställa sina behov. Det ska uppnås genom att balansera och förena en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. Hållbart företagande innebär att agera ansvarsfullt och minimera risken för negativ påverkan men också att tillvarata möjligheter till håll- bart värdeskapande genom innovativa affärsmodeller och lösningar.

Bolag med statligt ägande ska agera föredömligt inom området hållbart företagande och i övrigt agera på ett sådant sätt att de åtnjuter offentligt förtroende. Ett föredömligt agerande inkluderar ett strategiskt och transparent arbete med samarbete i fokus. Internatio- nella riktlinjer, Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling ska vara vägledande för detta arbete.

Det är av särskild vikt att bolag med statligt ägande arbetar för följande.

• En sund och säker arbetsmiljö, respekt för mänsk- liga rättigheter, inklusive barns rättigheter, samt goda och anständiga arbetsvillkor. Bolagen ska vara föredömen i jämställdhetsarbetet och arbeta aktivt med jämställdhetsfrågor i sin verksamhet, inte minst vid tillsättningar på chefsnivå. Bolagen ska även beakta mångfaldsaspekten och arbeta för en inkluderande kultur.

• En miljömässigt hållbar utveckling med minskad klimat- och miljöpåverkan. Bolagen ska inom sin bransch vara föredömen på miljö- och klimatom- rådet och arbeta för att de av riksdagen beslutade nationella miljö- och klimatmålen samt det s.k.

Parisavtalet ska uppnås. De nationella miljömålen är en viktig del i genomförandet av Agenda 2030.

• Identifiering, bedömning, hantering och trans- parent redogörelse för verksamhetens klimatrela- terade finansiella risker och möjligheter.

Statens ägarpolicy  Övrigt

• En god affärsetik och ett aktivt anti-korruptions- arbete. Ett sätt att arbeta för god affärsetik och med anti-korruption kan vara att följa av Institutet Mot Mutor fastställd kod om gåvor, belöningar och andra förmåner i näringslivet.

• Att i övrigt säkerställa att missbruk inte sker av den särställning som det kan innebära att vara ett bolag med statligt ägande, bl.a. genom att tillämpa skäliga villkor i förhållande till kunder och leverantörer, exempelvis avseende betalningstider.

• Ett ansvarsfullt agerande inom skatteområdet.

5.1.2  Krav på arbetsrättsliga villkor vid inköp

Bolag med statligt ägande ska, när det är behövligt, ställa arbetsrättsliga krav på leverantörer vid inköp.b) De arbetsrättsliga kraven ska avtalas med leverantörer och ska minst gälla villkor avseende lön, arbetstid och semester. Leverantörer ska därvid tillförsäkra sina anställda villkor enligt kollektivavtal, eller villkor enligt de lägsta nivåer som följer av ett centralt kollek- tivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen. Villkoren ska dock alltid minst motsvara dem som följer av lag. Om arbetet utförs under sådana förhållanden att svensk arbetsrätt inte är tillämplig ska leverantören minst tillförsäkra sina anställda villkor i enlighet med ILO:s kärnkonventioner.

De arbetsrättsliga krav som ställs ska avse de av leve- rantörens anställda som utför arbete för att framställa den vara eller tjänst som ska levereras till bolaget med statligt ägande. Kraven på huvudleverantören ska också gälla för eventuella underleverantörer i alla led som direkt medverkar till framställandet av varan eller tjänsten. Det ska åläggas huvudleverantören att säkerställa att underleverantörer minst tillförsäkrar sina anställda villkor motsvarande dem som följer av de arbetsrättsliga krav som ska ställas på huvudleve- rantören enligt ovan.

Ett bolag med statligt ägande bör ställa krav utöver vad som här anges om det är ändamålsenligt. Skyldig- heten att ställa arbetsrättsliga krav på leverantörer ska tillämpas enligt principen ”följ eller förklara”.

b)  Avser inköp till ett värde som överstiger tröskelvärdet för centrala upphandlande myndigheters upphandling av varor och tjänster enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, inklusive flera inköp från samma leverantör då det sammanlagda värdet av inköpen under ett räkenskapsår kan beräknas överstiga tröskelvärdet. Skyldigheten att ställa arbetsrättsliga krav på leverantörer enligt vad som här anges gäller inte vid en upphandling genomförd av ett bolag med statligt ägande i enlighet med upphandlingslagstiftningen, dvs. av en upphandlande myndighet eller enhet.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021 109

117

Skr. 2021/22:140 Bilaga

Övrigt  Statens ägarpolicy

5.1.3  Internationella riktlinjer

Bolag med statligt ägande ska agera ansvarsfullt och arbeta aktivt för att följa internationella riktlinjer om miljö- och klimathänsyn, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, anti-korruption och affärsetik. Reger- ingen har identifierat följande internationella princi- per och riktlinjer som väsentliga för bolag med statligt ägande:

• de tio principerna i FN:s Global Compact

• FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter

• OECD:s riktlinjer för multinationella företag.

Dessa principer och riktlinjer bygger på internationella konventioner och avtal och har formulerats i samar- bete mellan stater, företag, arbetstagarorganisationer och andra intressenter i syfte att ge näringslivet väg- ledning i hantering av risker och affärsmöjligheter inom området hållbart företagande. Det är viktigt att bolag med statligt ägande, utifrån sin bransch och de marknader de verkar på, identifierar och hanterar risker och affärsmöjligheter inom området hållbart företagande.

5.1.4 Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling

Världens länder har kommit överens om en gemen- sam agenda för hållbar utveckling med bl.a. 17 globala mål som gäller fram till 2030 – Agenda 2030. I arbe- tet att genomföra agendan är alla samhällets aktörer viktiga och näringslivet har en central roll. Bolag med statligt ägande ska inom ramen för sin verksamhet analysera de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 för att identifiera de mål som bolaget genom sin verk- samhet påverkar och bidrar till. Bolagen ska även

identifiera affärsmöjligheter som bidrar till att uppnå

de globala hållbarhetsmålen.

5.1.5  Transparens

Genom att föra en öppen och konstruktiv dialog med sina viktigaste intressenter ska bolagen med statligt ägande agera transparent avseende hantering av risker och möjligheter inom området hållbart företagande. Vidare ska bolag med statligt ägande kommunicera sitt arbete med hållbart företagande såväl externt som internt.

5.1.6  Samarbete

Bolag med statligt ägande ska bedriva ett aktivt arbete såväl i den egna verksamheten som i samarbete med affärspartner, kunder, leverantörer och andra relevanta aktörer i syfte att främja kunskapsöverföring och innovativa samarbeten i arbetet inom området hållbart företagande.

5.1.7  Beslut och uppföljning

Arbetet med hållbart företagande ska innefatta policy- beslut på styrelsenivå, ändamålsenliga processer för att identifiera, hantera och följa upp relevanta om- råden och mål, inklusive efterlevnaden av de arbets- rättsliga krav som ska ställas på leverantörer, samt transparent rapportering av arbete och åtgärder med fokus på väsentlighet.

5.2  Digital transformation

Bolag med statligt ägande ska arbeta aktivt för att utnyttja digitaliseringens möjligheter, och hantera dess risker, i sitt värdeskapande.

6. Säkerhet

För att säkerställa ett långsiktigt hållbart värdeska- pande i en föränderlig värld är det viktigt att bolagen bedriver ett aktivt, systematiskt, ambitiöst och ansvarsfullt säkerhetsarbete. Samtliga bolag med stat- ligt ägande bedriver verksamhet eller äger tillgångar som till någon grad behöver skyddas mot angrepp såsom stölder, utpressning, spioneri eller sabotage. Säkerhetsarbetet ska kravställas och regelbundet följas upp av styrelsen.

Bolag med statligt ägande ska vidare analysera huru- vida de till någon del bedriver verksamhet som är av betydelse för Sveriges säkerhet och därmed omfattas av säkerhetsskyddslagen (2018:585). Bolag som omfattas av säkerhetsskyddslagen ska identifiera och skydda säkerhetskänslig verksamhet och information med stöd av berörda tillsynsmyndigheter och vid behov i samverkan med andra relevanta aktörer.

110 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021

118

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Statens ägarpolicy  Övrigt

Principer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattnings havare i bolag med statligt ägande

Regeringen beslutade den 27 februari 2020 nedanstående principer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare i bolag med statligt ägande. Principerna ska för respektive bolag tillämpas från och med årsstämman 2020 och ersätter tidigare riktlinjer för ersätt ning och andra anställningsvillkor för ledande befattnings havare i bolag med statligt ägande som beslutades 2016. Principerna ingår som en del av statens ägarpolicy.

1. Inledning

Styrelserna i bolag med statligt ägande ska behandla frågor om ersättning till de ledande befattningsha- varna på ett medvetet, ansvarsfullt och transparent sätt. De ska vidare försäkra sig om att den totala ersättningen är rimlig, präglad av måttfullhet och väl avvägd samt bidrar till en god etik och företagskultur.

Regeringens uppföljning av att bolagen följer dessa principer redovisas i regeringens årliga skrivelse till riksdagen med redogörelse för företag med statligt ägande.

2. Tillämpningsområde

Dessa principer omfattar lön och annan ersättning, exklusive ersättning som beslutas av årsstämman, till ledande befattningshavare. Med ledande befattnings- havare avses styrelseledamöter, verkställande direk- tör, vice verkställande direktör och andra personer i bolagsledningen. Principerna ska tillämpas i bolag med statligt majoritetsägande. Dessa bolag ska vidare säkerställa att principerna tillämpas i bolagens dotter- företag. I övriga bolag där staten är delägare verkar staten i dialog med övriga ägare för att principerna tillämpas. Ingångna avtal med ledande befattnings- havare som strider mot dessa principer bör omför- handlas.

3. Styrelsens ansvarsområde

Styrelserna i bolagen med statligt ägande ska, på mot- svarande sätt som i publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige, tillämpa reglerna om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare i aktiebolagslagen (2005:551). Styrelsens förslag till årsstämman om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare ska vara förenliga med dessa principer. I de fall reg- lerna om ersättningar till ledande befattningshavare

i Svensk kod för bolagsstyrning (koden) avviker från regeringens principer ska regeringens principer gälla. Av styrelsens förslag till riktlinjer ska det bl.a. framgå hur riktlinjerna bidrar till bolagets affärsstrategi, långsiktiga intressen och hållbarhet.

Styrelsen i sin helhet är ansvarig för att fastställa ersättning till den verkställande direktören. Styrelsen ska säkerställa att såväl den verkställande direktörens som övriga ledande befattningshavares ersättning ryms inom de riktlinjer som beslutats av bolagsstäm- man. Styrelsen ska även säkerställa att den verkstäl- lande direktören ser till att bolagets ersättningar till övriga anställda bygger på ersättningsprinciperna i de riktlinjer som beslutats av bolagsstämman.

Bolag med statligt majoritetsägande får som utgångs- punkt inte avvika från regeringens ersättningsprinci- per. Om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för att avvika från regeringens ersättningsprinciper, ska sty- relsen redovisa dessa. Denna möjlighet till avvikelse ska tillämpas restriktivt.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021 111

119

Skr. 2021/22:140 Bilaga

Övrigt  Statens ägarpolicy

4. Principer för ersättning i bolag med statligt ägande

4.1  Former och villkor för ersättning

Den totala ersättningen till ledande befattningsha- vare ska vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd och ändamåls- enlig samt bidra till en god etik och företagskultur. Ersättningen ska inte vara löneledande i förhållande till jämförbara företag utan präglas av måttfullhet. Detta ska vara vägledande också för övriga anställdas totala ersättning.

Ersättningen till ledande befattningshavare får bestå av följande komponenter: fast kontantlön, avgångs- vederlag, pensionsförmåner och övriga förmåner.

Rörlig lön ska inte ges till ledande befattningshavare. Det är däremot möjligt att ge rörlig lön till övriga anställda, förutsatt att det sker med beaktande av dessa principer i övrigt.

Premien för pensionsförmåner ska vara avgiftsbe- stämd och inte överstiga 30 procent av den fasta årliga kontantlönen, såvida inte dessa förmåner följer en på bolaget tillämpad kollektiv pensionsplan. I ett sådant fall bestäms premien av pensionsplanens vill- kor. Eventuell utökning av en kollektiv pensionsplan över den lönenivå som täcks av planen ska vara avgiftsbestämd med en avgift om högst 30 procent av överskjutande lönedel. I anställningsavtal ingångna efter 1 januari 2017 ska pensionsåldern inte understiga 65 år.

I det fall löneväxling erbjuds för att förstärka pen- sionsförmåner ska en sådan lösning vara kostnads- neutral för bolaget.

Ersättning vid arbetsoförmåga på grund av sjukdom ska följa villkor om sjuklön och sjukpension i tilläm- pat kollektivavtal eller, om bolaget inte har kollektiv- avtal, motsvara nivåer som gäller enligt kollektivavtal som tillämpas i branschen. Eventuell utökning av en kollektiv sjukförsäkring över den lönenivå som täcks av kollektivavtal ska motsvara marknadspraxis.

Beträffande anställningsförhållanden som lyder under andra regler än svenska får, såvitt avser pen- sionsförmåner, vederbörliga anpassningar ske för att följa tvingande sådana regler eller etablerad lokal praxis, varvid dessa principers övergripande ändamål så långt möjligt ska tillgodoses.

4.2  Upphörande av anställning

Vid uppsägning från bolagets sida ska uppsägnings- tiden inte överstiga sex månader. Avgångsvederlag får lämnas med högst tolv månadslöner. I anställnings- avtal som ingicks senast den 31 december 2016 får avgångsvederlag lämnas med högst arton månads- löner. Avgångsvederlaget ska betalas ut månadsvis och utgöras av enbart den fasta månadslönen utan tillägg för pensionsförmåner eller övriga förmåner. Vid uppsägning från den anställdes sida ska inget avgångsvederlag lämnas. Avgångsvederlag betalas som längst ut intill avtalad pensionsålder och aldrig längre än till 65 års ålder. Vid ny anställning, annat tillkommande avlönat uppdrag eller vid inkomst från näringsverksamhet ska ersättningen från det upp- sägande bolaget reduceras med ett belopp som mot- svarar den nya inkomsten motsvarande den period som uppsägningslön och avgångsvederlag avser.

4.3  Beslutsprocess för ersättningsriktlinjer

Bolag med statligt ägande ska tillämpa aktiebolags- lagens regler för publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige avseende riktlinjer för ersättning till ledande befatt- ningshavare. Bolagets styrelse ska upprätta förslag till nya riktlinjer för ersättning och årligen lägga fram förslaget för beslut vid årsstämman.a) I riktlinjerna ska det anges hur styrelsen ska säkerställa att ersätt- ningarna följer bolagets beslutade riktlinjer. Riktlin- jerna ska gälla till dess att nya riktlinjer antagits av bolagsstämman.

a)  Förändringar i bolagets ersättningsriktlinjer som krävs för att dessa ska överensstämma med 8 kap. 52 § aktiebolagslagen ska, så långt möjligt, införas i det förslag till riktlinjer som styrelsen lägger fram för beslut vid årsstämman 2020 och vara fullt införda i det förslag som läggs fram för beslut vid årsstämman 2021.

112 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021

120

Skr. 2021/22:140 Bilaga

5. Redovisning

Bolagen med statligt ägande ska årligen upprätta en ersättningsrapport som redovisar ersättningar till de ledande befattningshavarna på motsvarande sätt som publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige. Det innebär att de särskilda regler om redovisning av ersättningar till ledande befattningshavare som gäller för sådana bolag ska iakttas av bolagen med statligt ägande. Reglerna för detta finns huvudsakligen i aktiebolags- lagen, årsredovisningslagen (1995:1554) och koden. Därutöver ska ersättningen för varje enskild ledande befattningshavare i bolagen med statligt ägande sär- redovisas i ersättningsrapporten. Ersättningsrappor- ten ska därtill inkludera en redogörelse för hur reger- ingens principer för ersättning och andra anställ- ningsvillkor för ledande befattningshavare i bolag med statligt ägande har tillämpats för anställda i bola- get och bolagets dotterföretag. Ersättningsrapporten ska läggas fram för godkännande första gången på årsstämman 2021.

Vidare ska bolagets revisor med tillämpning av reg- lerna i aktiebolagslagen för publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på reglerad marknad i Sverige inför varje årsstämma lämna ett yttrande över om de riktlinjer som gällt sedan föregående årsstämma har följts. Revisorns yttrande ska även offentliggöras på bolagets webbplats.

Härutöver ska styrelsens ordförande vid årsstämman muntligen redogöra för de ledande befattningshavar- nas ersättningar och hur de förhåller sig till de av bolagsstämman beslutade riktlinjerna.

Statens ägarpolicy  Övrigt

6. Definitioner

• Avgiftsbestämd pension: (premiebestämd pensi- on) att pensionspremien är bestämd som en viss procent av pensionsmedförande lön.

• Dotterföretag: de juridiska personer som avses i 1 kap. 11 § aktiebolagslagen.

• Ersättning: alla ersättningar och förmåner till ledande befattningshavare, såsom lön, pensions- förmåner, övriga förmåner och avgångsvederlag, förutom ersättning som beslutas av årsstämman. Även ersättning från företag i samma koncern ska inkluderas.

• Kollektiv pensionsplan: en förmånsbestämd eller premiebestämd plan som följer av kollektivavtal (eller om bolaget inte har kollektivavtal, en bolags- specifik pensionsplan), och som tillämpas generellt för anställda i bolaget. Som kollektiv pensionsplan räknas även en på bolaget tillämpad policy om alternativ ITP, eller motsvarande policy för andra kollektivavtalade planer än ITP, förutsatt att av- gifterna i denna policy inte överstiger bolagets avgifter i den traditionella planen.

• Ledande befattningshavare: styrelseledamöter, verkställande direktör, vice verkställande direktör och andra personer i bolagsledningen.

• Pensionsförmån: ålders- och efterlevandeförmån.

• Premie och avgift: försäkringspremie, eller annan avsättning, som finansierar en pensionsförmån.

• Rörlig lön: exempelvis incitamentsprogram, grati- fikationer, ersättning från vinstandelsstiftelser, bonus, provisionslön och liknande ersättningar.

• Övriga förmåner: olika former av ersättning för arbete som ges utöver lön, exempelvis bil- och bostadsförmån och andra skattepliktiga förmåner.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021 113

121

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Övrigt  Statens ägarpolicy

Principer för extern rapportering i bolag med statligt ägande

Regeringen beslutade den 27 februari 2020 nedanstående principer för extern rapportering för bolag med statligt ägande. Principerna ska för respektive bolag tillämpas för de rapporter som lämnas för verksamhetsår som inleds från och med den 1 januari 2020 och ersätter tidigare riktlinjer som beslutades 2016. Principerna ingår som en del av statens ägarpolicy.

1. Inledning

Styrelserna i bolag med statligt ägande ska hantera bolagens redovisning, rapportering och övrig infor- mationsgivning på ett transparent och professionellt sätt.

Regeringens uppföljning av att bolagen följer dessa principer redovisas i regeringens årliga skrivelse till riksdagen med redogörelse för företag med statligt ägande.

2. Tillämpningsområde

Dessa principer ska tillämpas i bolag med statligt majoritetsägande. I övriga bolag där staten är delägare verkar staten i dialog med övriga ägare för att princi- perna ska tillämpas. Styrelserna i bolagen med statligt ägande ansvarar för att bolagens redovisning och rapportering följer gällande regelverk och dessa prin- ciper. Bolagen med statligt ägande ska även tillse att principerna beaktas inom bolagets hela verksamhet inklusive eventuella dotterföretag. Principerna är ett komplement till gällande redovisningslagstiftning och god redovisningssed.

Principerna ska tillämpas enligt principen ”följ eller förklara” som innebär att ett bolag kan göra avvikel- ser från principerna om en tydlig förklaring med mo- tivering till avvikelsen lämnas i bolagets årsredovis- ning. Styrelsen ska i årsredovisningen även beskriva hur principerna har tillämpats under det senaste räkenskapsåret.

3. Informationsgivning

3.1  Regelverk

Bolagen med statligt ägande lyder under samma lagar som privatägda bolag, exempelvis aktiebolagslagen (2005:551), bokföringslagen (1999:1078) och årsredo- visningslagen (1995:1554). Bolagen med statligt ägande ska dock, utöver gällande redovisningslag- stiftning och god redovisningssed, i tillämpliga delar presentera årsredovisning, delårsrapporter, boksluts- kommuniké samt bolagsstyrningsrapport i enlighet med Nasdaq Stockholms regelverk för emittenter. Det innebär också att bolagen med statligt ägande ska redovisa i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning (koden) samt de regler i bl.a. årsredovisningslagen och lag (2007:528) om värdepappersmarknaden som gäller för publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige.

För bolag som uppnår en viss omsättning per år och som tar emot medel eller andra förmåner från staten gäller särskilda regler för redovisning av finansiella förbindelser enligt lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. (transparenslagen). De bolag med statligt ägande som omfattas av transpa- renslagen ska tillämpa en öppen redovisning av vilka medel som tillförts bolaget och hur de har använts.

Ytterligare redovisningsregler finns bl.a. för bolag som bedriver verksamhet inom vissa branscher i lagen (2015:812) om rapportering av betalningar till myndigheter. Vidare finns krav på särredovisning för verksamhet som bedrivs av bl.a. monopolföretag och andra företag i liknande särställning, när dessa även bedriver konkurrensutsatt verksamhet.

De rapporteringsregler som ska tillämpas av bolagen med statligt ägande förändras och uppdateras löpande. Bolagen med statligt ägande ska följa utvecklingen och förändringar i lagar, normer och rekommendatio- ner i takt med att de förändras. Styrelsen ska hålla sig

114 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021

122

Skr. 2021/22:140 Bilaga

informerad om utvecklingen och skyndsamt besluta om relevanta åtgärder till följd av förändringarna.

3.2  Transparens och hållbarhet

Regeringens övergripande mål med förvaltningen av bolagen med statligt ägande är att den långsiktiga vär- deutvecklingen blir den bästa möjliga och, i förekom- mande fall, att de särskilt beslutade samhällsuppdra- gen utförs väl. De statligt ägda bolagens externa rap- portering, som omfattar årsredovisning, delårsrap- porter, bolagsstyrningsrapport, hållbarhetsredovis- ning och ersättningsrapport, ska vara lika transparent som i publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige. Rapporte- ringen ska dels ge en god beskrivning av de statligt ägda bolagens verksamhet, möjligheter och utma- ningar, dels utgöra underlag för kontinuerlig uppfölj- ning och utvärdering av bolagens verksamhet och uppsatta mål.

Regeringen har högt ställda ambitioner på bolagens arbete med hållbart företagande, vilket framgår av regeringens principer för bolagsstyrning i bolag med statligt ägande. Genom dessa principer fastställer regeringen sina krav på rapportering och redovisning inom detta område. Bolagens arbete med hållbart företagande ska kommuniceras såväl internt som externt. Hållbarhetsredovisning är ett verktyg för att med transparens i fokus driva arbetet med hållbart företagande framåt genom att systematiskt arbeta med tydlig rapportering och uppföljning. Styrelserna i bolagen med statligt ägande ansvarar för att bolagen presenterar en hållbarhetsredovisning som tillsam- mans med övrig finansiell rapportering utgör ett samlat underlag för utvärdering och uppföljning.

4. Principer för extern rapportering

4.1  Årsredovisning

Bolagen med statligt ägande ska i årsredovisningen ge en rättvisande bild av utvecklingen av bolagens verk- samhet, ställning och resultat i enlighet med gällande lagstiftning, normer och rekommendationer samt god redovisningssed.

Bolagen med statligt ägande ska upprätta årsredovis- ning och delårsrapporter baserade på tillämpliga internationella redovisningsstandarder (IFRS) på motsvarande sätt som publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sve- rige. För bolag med statligt ägande som inte har aktier eller andra överlåtbara värdepapper upptagna till han-

Statens ägarpolicy  Övrigt

del på en reglerad marknad i Sverige är det dock inget krav att upprätta segmentsredovisning enligt IFRS.

Bolag med statligt ägande ska rapportera i enlighet med kraven i lagstiftning, koden och IFRS med samma transparens och tydlighet som publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige. Detta inkluderar bl.a. följande områden.

• De mest väsentliga omvärldsfaktorerna som påverkar företagets verksamhet.

• Affärsmodell, strategi, verksamhet, marknad, kunder, konkurrenter och organisation. Om bola- get fastställt strategiska prioriteringar, ska även dessa redovisas med rapportering om utfall av före- gående års strategiska prioriteringar samt eventu- ella förändringar i de strategiska prioriteringarna inför kommande år.

• Risker och riskhantering, möjligheter och hot samt känslighetsanalys som beskriver bolagets huvud- sakliga finansiella risker.

• En beskrivning av bolagets väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer av betydelse som kan påverka bolagets resultat, ställning och framtidsutsikter.

• Styrelsens förslag till nya riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare.

Årsredovisningen i bolagen med statligt ägande ska också innehålla en redogörelse för följande.

• Beslutade finansiella och icke-finansiella mål, fastställd utdelningspolicy och verksamhetsmål samt uppfyllelsen av dessa mål.

• Bolagets arbete med hållbarhetsfrågor innefattande principer och riktlinjer, hur dessa har omsatts i handling, måluppfyllelse samt effekter på de strate- giska målen inför kommande år.

• Bolagets arbete med att tillämpa statens ägarpolicy där dessa principer om extern rapportering, princi- per för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare i bolag med statligt ägande samt principer för bolagsstyrning i bolag med statligt ägande ingår.

• Bolagets uppdragsmål samt uppfyllelsen av dessa mål, om sådana mål finns.

4.2  Hållbarhetsredovisning

En hållbarhetsredovisning ska upprättas enligt GRI:s riktlinjer (GRI Standards) eller annat internationellt ramverk för hållbarhetsredovisning och offentlig- göras på respektive bolags webbplats i samband med offentliggörandet av bolagets årsredovisning. Håll- barhetsredovisningen kan antingen vara en fristående rapport eller ingå som en integrerad del i årsredovis- ningen.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021 115

123

Skr. 2021/22:140 Bilaga

Övrigt  Statens ägarpolicy

Hållbarhetsredovisningen ska vara kvalitetssäkrad genom oberoende granskning och bestyrkande av den revisor som utsetts till bolagets revisor av bolags- stämman.

Vid upprättande av hållbarhetsredovisningen ska bolagen med statligt ägande följa de regler om håll- barhetsrapport i årsredovisningslagen som gäller för större företag. Det innebär bl.a. att hållbarhetsredo- visningen ska innehålla de upplysningar som behövs för förståelsen av bolagets utveckling, ställning och resultat samt konsekvenserna av verksamheten.

Hållbarhetsredovisningen ska särskilt upplysa om frå- gor som rör miljö, personal och sociala förhållanden, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption, där dessa bedöms väsentliga för bolaget eller dess intressenter.

En hållbarhetsredovisning bör även i övrigt innehålla:

• En väsentlighetsanalys innefattande en diskussion om vilka hållbarhetsfrågor som är mest väsentliga för verksamheten, i bolagets värdekedja och för bolagets intressenter.

• En redogörelse för hur bolagets verksamhet styrs med avseende på dessa frågor, vilket innefattar men inte begränsas till viktiga policyer, strategiska prio- riteringar och mål på kort och lång sikt.

• En tydlig redovisning av genomförd intressentana- lys och intressentdialog.

• En redogörelse för aktiviteter som utförts under året med avseende på de väsentliga hållbarhetsfrå- gorna och vad som gjorts för att förstärka den posi- tiva påverkan och minimera den negativa påverkan.

• En redogörelse för relevanta kvantitativa och kvali- tativa resultatindikatorer som hänger samman med de prioriteringar och mål som fastställts.

• En redogörelse för verksamhetens klimatrelaterade finansiella risker och möjligheter.

4.3  Delårsrapporter

Bolagen ska kvartalsvis offentliggöra delårsrapporter som upprättas i enlighet med de krav som gäller för publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige. För bolag med stat- ligt ägande vars aktier eller andra överlåtbara värde- papper inte är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige är det dock inget krav att upprätta segmentsredovisning enligt IFRS.

4.4  Ersättningsrapport

Bolagen med statligt ägande ska årligen upprätta en ersättningsrapport som redovisar ersättningar till de ledande befattningshavarna på motsvarande sätt som publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel

på en reglerad marknad i Sverige. Det innebär att de särskilda regler om redovisning av ersättningar till ledande befattningshavare som gäller för sådana bolag ska iakttas av bolagen med statligt ägande. Reglerna för detta finns huvudsakligen i aktiebo- lagslagen, årsredovisningslagen och koden. Därutöver ska ersättningen för varje enskild ledande befattnings- havare i bolagen med statligt ägande särredovisas i ersättningsrapporten. Rapporten ska därtill inkludera en redogörelse för hur regeringens principer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare i bolag med statligt ägande har till- lämpats för anställda i bolaget och bolagets dotter- företag. Ersättningsrapporten ska läggas fram för godkännande första gången på årsstämman 2021.

4.5 Format och tidpunkter

för offentliggörande av rapporter

Bolagen med statligt ägande vars aktier inte är upp- tagna till handel på en reglerad marknad i Sverige ska offentliggöra delårsrapporter, bokslutskommuniké, års- och hållbarhetsredovisning inklusive bolagsstyr- ningsrapport samt ersättningsrapport på bolagets webbplats vid de tidpunkter som anges nedan. Års- redovisningen ska även finnas tillgänglig för allmän- heten vid bolagets årsstämma.

• Bokslutskommunikén (Q4) ska offentliggöras senast den 15 februari.

• Års- och hållbarhetsredovisningen ska offentlig- göras senast den 31 mars.

• Bolagsstyrningsrapporten ska offentliggöras senast den 31 mars.

• Ersättningsrapporten ska offentliggöras senast den 31 mars.

• I förekommande fall ska redovisning av finansiella förbindelser enligt transparenslagen offentliggöras senast den 31 mars.

• Delårsrapporten för januari–mars (Q1) ska offent- liggöras senast den 30 april.

• I förekommande fall ska rapport om betalningar till myndigheter offentliggöras senast den 30 juni.

• Halvårsrapporten (Q2) ska offentliggöras senast den 15 augusti.

• Delårsrapporten för januari–september (Q3) ska offentliggöras senast den 31 oktober.

I förekommande fall ska även redovisning av finan- siella förbindelser enligt transparenslagen och/eller rapport om betalningar till myndigheter offentlig- göras på bolagets webbplats.

Alla redovisningshandlingar inklusive revisions- berättelser ska finnas tillgängliga på bolagets webb- plats under minst tio år.

116 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021

124

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Bolagens rapportdatum  Övrigt

Bolagens rapportdatum

		Delårsrapport	Delårsrapport	Delårsrapport	Bokslut
Bolag	Årsstämma	jan–mars	jan–juni	jan–sep	jan–dec
Akademiska Hus	220428	220428	220708	221026
Almi	220429	220430	220815	221031
APL, Apotek Produktion & Laboratorier	220428		220812		230215
Apoteket	220427	220428	220721	221031
Arlandabanan Infrastructure	220427		220815
Bilprovningen	220429	220429	220811	221024	230215
Dramaten	220427		220815		230215
Green Cargo	220427	220428	220812	221026	230214
Göta kanalbolag	220429				230331
Infranord	220428	220428	220815	221028	230215
Jernhusen	220426	220426	220712	221028	230126
Lernia	220426	220426	220719	221025
LKAB	220428	220428	220812	221027	230214
Miljömärkning Sverige	220427
Operan	220429		220815		230215
Orio	220421	220422	220812	221029	230215
PostNord	220426	220426	220719	221028	230201
RISE, Research Institutes of Sweden	220421	220429	220815	221031	230214
Samhall	220422	220429	220819	221029	230203
Saminvest	220426	220426	220715	221026	230215
SAS	220317	220301	220531	220826	221130
SBAB	220428	220428	220718	221027	230207
SEK, Svensk Exportkredit	220324	220426	220715	221028
SJ	220427	220427	220715	221028
SOS Alarm	220324	220430	220815	221031	230331
Specialfastigheter	220422	220422	220714	221019
SSC, Svenska rymdaktiebolaget	220426	220429	220815	221031	230215
Statens Bostadsomvandling	220425	220430	220815	221031	230215
Sveaskog	220427	220427	220715	221028
Svedab	220427	220429	220815	221031	230215
Swedavia	220425	220425	220719	221031	230215
Swedfund International	220426	220430	220815	221031	230215
Svenska Skeppshypotek
Svenska Spel	220426	220426	220718	221026
Svevia	220426	220427	220715	221027	230210
Sweden House	220512
Systembolaget	220428	220429	220718	221028	230210
Telia Company	220406	220427	220720	221021	230126
Teracom Group	220421	220421	220812	221024
Vattenfall	220428	220429	220722	221027	230208
Visit Sweden	220426	220331	220831	221031
Voksenåsen	220503

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021 117

125

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Övrigt Adresser

Adresser

Akademiska Hus	Green Cargo	Miljömärkning Sverige
Box 483	Box 39	Box 38114
401 27 Göteborg	171 11 Solna	100 64 Stockholm
Telefon: 010557 24 00	Telefon: 010455 40 00	Telefon: 0855 55 24 00
www.akademiskahus.se	www.greencargo.com	www.svanen.se

Almi Företagspartner	Göta kanalbolag	Norrlandsfonden
Box 70394	Box 3	Box 56
107 24 Stockholm	591 21 Motala	971 03 Luleå
Telefon: 077155 85 00	Telefon: 014120 20 50	Telefon: 092024 42 50
www.almi.se	www.gotakanal.se	www.norrlandsfonden.se

APL, Apotek Produktion	Industrifonden	Operan
& Laboratorier	Box 1163	Box 16094
Box 5071	111 91 Stockholm	103 22 Stockholm
141 05 Kungens Kurva	Telefon: 08587 919 00	Telefon: 08791 43 00
Telefon: 010447 96 00	www.industrifonden.com	www.operan.se
www.apl.se
	Infranord	Orio
Apoteket	Box 1803	Flättnaleden 1
Box 3001	171 21 Solna	611 45 Nyköping
169 03 Solna	Telefon: 010121 10 00	Telefon: 015524 40 00
Telefon: 010447 50 00	www.infranord.se	www.orio.com
www.apoteket.se
	INSTEX	PostNord
Arlandabanan	25 Rue De La Reynie	105 00 Stockholm
Infrastructure	75001 Paris	Telefon: 010436 00 00
Box 70378	Frankrike	www.postnord.se
107 24 Stockholm	www.instexeurope.com
Telefon: 0822 40 10		RISE,
arlandabananinfrastructure.se	Jernhusen	Research Institutes of Sweden
	Box 520	Box 857
Bilprovningen	101 30 Stockholm	501 15 Borås
Box 7020	Telefon: 08410 626 00	Telefon: 010516 50 00
164 07 Kista	www.jernhusen.se	www.ri.se
Telefon: 010702 00 00
www.bilprovningen.se	Lernia	Samhall
	Box 1181	Box 27705
Dramaten	111 91 Stockholm	115 91 Stockholm
Box 5037	Telefon: 0771650 650	Telefon: 08553 411 00
102 41 Stockholm	www.lernia.se	www.samhall.se
Telefon: 08665 61 00
www.dramaten.se	LKAB	Saminvest
	Box 952	Sveavägen 17
EUROFIMA	971 28 Luleå	111 57 Stockholm
Meret Oppenheim Platz 1C	Telefon: 0771760 000	Telefon: 0771150 180
CH4053 Basel	www.lkab.com	www.saminvest.se
Schweiz
Telefon: +41 61 287 33 40
www.eurofima.org

118 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021

126

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Adresser Övrigt

SAS	Statens	Swedfund International
195 87 Stockholm	Bostadsomvandling, Sbo	Box 3286
Telefon: 08797 00 00	Stubbengatan 2	103 65 Stockholm
www.sasgroup.net	703 44 Örebro	Telefon: 08725 94 00
	Telefon: 070694 86 00	www.swedfund.se
SBAB	www.sbo.se	Systembolaget
Box 4209
171 04 Solna	Sveaskog	103 84 Stockholm
Telefon: 077145 30 00	105 22 Stockholm	Telefon: 08503 300 00
www.sbab.se	Telefon: 08655 90 00	www.systembolaget.se
	www.sveaskog.se
SEK, Svensk Exportkredit		Telia Company
Box 194	Svedab	169 94 Solna
101 23 Stockholm	Box 4044	Telefon: 08504 550 00
Telefon: 08613 83 00	203 11 Malmö	www.teliacompany.com
www.sek.se	Telefon: 040660 98 80
	www.svedab.se	Teracom Group
SJ		Box 30150
105 50 Stockholm	Svenska Skeppshypotek	104 25 Stockholm
Telefon: 010751 60 00	Kungsportsavenyen 10	Telefon: 08555 420 00
www.sj.se	411 36 Göteborg	www.teracom.se
	Telefon: 03163 12 50
SOS Alarm	www.svenskaskeppshypotek.se	Vattenfall
Box 19546		169 92 Stockholm
104 32 Stockholm	Svenska Spel	Telefon: 08739 50 00
Telefon: 010140 80 00	621 80 Visby	www.vattenfall.se
www.sosalarm.se	Telefon: 010120 00 00
	www.svenskaspel.se	Visit Sweden
Specialfastigheter		Box 3030
Box 632	Svevia	103 61 Stockholm
581 07 Linköping	Box 12188	Telefon: 08789 10 00
Telefon: 010788 62 00	102 25 Stockholm	www.visitsweden.com
www.specialfastigheter.se	Telefon: 08404 10 00
	www.svevia.se	Voksenåsen
SSC,		Ullveien 4
Svenska rymdaktiebolaget	Swedavia	NO0791 Oslo
Box 4207	190 45 StockholmArlanda	Norge
171 04 Solna	Telefon: 010109 00 00	Telefon: +4722 81 15 00
Telefon: 08627 62 00	www.swedavia.se	www.voksenaasen.no
www.sscspace.com
	Sweden House
	Ul. Malaya Konushennaya
	1–3, block A
	191186 S:t Petersburg
	Ryssland

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021 119

127

Skr. 2021/22:140 Bilaga

Övrigt Definitioner och förkortningar

Definitioner

Antal anställda i medeltal – Omräknat till årsanställda.

Bruttoinvesteringar – Summan av bolagets investeringar i förvärv, materiella anläggnings tillgångar, immateriella anläggningstillgångar samt finansiella anläggningstillgångar.

Funds From Operations (FFO) – Internt tillförda medel.

Justerat eget kapital (JEK) – Eget kapital plus eventuella övervärden i till exempel fastigheter och dotterbolag.

Nettoskuld – Räntebärande skulder minus räntebärande tillgångar.

Nettoskuldsättningsgrad – Räntebärande nettoskuld i förhållande till eget kapital. I vissa fall sker beräkningen med utgångspunkt i justerat eget kapital (JEK) vilket i förekommande fall anges.

Operativt kapital – Räntebärande nettoskuld plus eget kapital.

Re, Avkastning på eget kapital (genomsnitt) – Resultat efter skatt hänförbart till aktieägare i moderbolaget i förhållande till genomsnittligt eget kapital hänförbart till aktieägare i moderbolaget.

I vissa fall sker beräkningen med utgångspunkt i justerat eget kapital (JEK) vilket i förekommande fall anges.

Rop, Avkastning på operativt kapital (genomsnitt) – Rörelseresultat i relation till genomsnittligt operativt kapital.

ROCE, Avkastning på sysselsatt kapital (genomsnitt) – Rörelseresultat plus finansiella intäkter i förhållande till genomsnittligt syssel satt kapital.

Rörelsemarginal – Rörelseresultat i förhållande till nettoomsättningen.

Rörelseresultat – Nettoomsättning (inklusive eventuellt anslag) plus övriga intäkter minus kostnader plus resultat från andelar i intresse bolag plus värdeförändringar.

Scope 1 – Direkta växthusgasutsläpp från källor som ägs eller kontrolleras av bolaget.

Scope 2 – Indirekta växthusgasutsläpp från inköp av energi från produktion som inte ägs eller kontrolleras av bolaget. Exempelvis utsläpp från produktion av elektricitet, värme och kyla.

Skuldsättningsgrad – Räntebärande skulder i förhållande till eget kapital.

Soliditet – Eget kapital inklusive minoritetens andel i förhållande till balansomslutningen. I vissa fall sker beräkningen med utgångspunkt i justerat eget kapital (JEK) vilket i förekommande fall anges.

Sysselsatt kapital – Räntebärande skulder plus eget kapital.

Utdelning – Uppgifter om utdelning avser ut delning beslutad vid därpå följande årsstämma.

Branschspecifika nyckeltal

Finansiella bolag

Kärnprimärkapitalrelation

Kärnprimärkapital i relation till riskvägt belopp.

Kärnprimärkapital

Eget kapital minus vissa avdragsposter, exempelvis goodwill.

Förkortningar

CO2e Koldioxidekvivalenter.

GRI Global Reporting Initiative, internationella riktlinjer för hållbarhetsredovisning.

IFRIC IFRIC är uttalanden från IFRS Interpreta tions Committee och en del av regelverket IFRS.

IFRS International Financial Reporting

Standards.

Mton Miljoner ton.

NKI NöjdKundIndex.

NMI NöjdMedarbetarIndex.

SBTi Science Based Targets initiative, ram verk för att sätta vetenskapligt baserade klimatmål.

SMF Små och medelstora företag.

(XX)Siffror inom parenteser som följer en annan siffra anger notering föregående år.

120 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021

128

Förvaltningsorganisationen

Den statliga bolagsportföljen förvaltas till största delen av Näringsdepartementet under närings ministern inom avdelningen för bolag med statligt ägande.

Ansvarig minister och statssekreterare	Ansvariga tjänstemän
Näringsminister:	Chef avdelningen för bolag med statligt ägande:
KarlPetter Thorwaldsson	Klara Palmberg Broryd
Statssekreterare:	Gruppchefer avdelningen för
Stina Billinger	bolag med statligt ägande:
	Christine Leandersson,
	Per Lundkvist

Rapporten är producerad av Näringsdepartementet i samarbete med SpringtimeIntellecta. Foton: sid 1, 10, 11 (skog) Shutterstock – sid 4 (kvinna i skog) och sid 24 Image Bank Sweden –

sid 5 (rymdfarkost) Astroscale. Övriga foton kommer från bolagen som ingår i verksamhetsberättelsen, om inte annat anges. Tryck: Elanders, 2022

Skr. 2021/22:140 Bilaga

	ENMÄ	RK
N
A		E
V		T
S

Trycksak 3041 0242

129

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Denna verksamhetsberättelse kan beställas via: www.regeringen.se

Artikelnummer: N2022.03

Regeringskansliet

Växel: 08405 10 00

Besöksadress: Herkulesgatan 17

Stockholm

130

Skr. 2021/22:140

Näringsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 juni 2022

Närvarande: statsminister Andersson, ordförande, och statsråden Johansson, Hallengren, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Linde, Strandhäll, Dahlgren, Hallberg, Sätherberg, Thorwaldsson, Gustafsdotter, Axelsson Kihlblom, Elger, Farmanbar, Danielsson, Karkiainen

Föredragande: statsrådet Thorwaldsson

Regeringen beslutar skrivelse 2021/22:140 2022 års redogörelse för företag med statligt ägande

131