Regeringens skrivelse 2021/22:130

Redovisning av AP-fondernas verksamhet	Skr.
t.o.m. 2021	2021/22:130

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 25 maj 2022

Magdalena Andersson

Max Elger (Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av de allmänna pensions- fondernas (AP-fondernas) verksamhet t.o.m. 2021. I redovisningen ingår bl.a. en sammanställning av AP-fondernas årsredovisningar för 2021 och en utvärdering av AP-fondernas verksamhet sedan 2001. Skrivelsen över- lämnas årligen till riksdagen senast den 1 juni. Av skrivelsen framgår bl.a. följande.

• Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna (buffertfonderna) har bidragit positivt till den långsiktiga finansieringen av det allmänna inkomst- pensionssystemet. Buffertfonderna hade under 2021 en historiskt hög avkastning. Det samlade resultatet för buffertfonderna uppgick till 338 miljarder kronor efter kostnader, vilket motsvarar en avkastning på 20,2 procent. Den genomsnittliga avkastningen har varit 7,1 procent per år sedan det nuvarande pensionssystemet infördes 2001. Vid utgången av 2021 uppgick det samlade kapitalet i buffertfonderna till 2 004 miljarder kronor.

• Varje buffertfonds styrelse fastställer det övergripande avkastnings- målet för fonden. Av regeringens utvärdering framgår att buffert- fonderna har uppnått sina långsiktiga avkastningsmål.

• Första–Fjärde AP-fonderna har även uppfyllt rollen som buffert genom att hantera löpande avgiftsmedel och utbetalningar för inkomst- pensionssystemets räkning. Fonderna har haft den betalningsberedskap som behövs för uppgiften. Under 2021 var nettoflödet mellan Första–Fjärde AP-fonderna och inkomstpensionssystemet efter administrationskostnader 31 miljarder kronor, vilket är 2 miljarder mindre än föregående år.

1

Skr. 2021/22:130 Buffertfondernas redovisade avkastning och totala fondkapital

Procent och miljarder kronor

	2017	2018	2019	2020	2021	20011–2021
Avkastning, %	9,2	-0,2	17,4	8,5	20,2	7,12
Avkastning, mdkr	121	-2	240	132	338	1 657
Nettoflöde	-30	-28	-27	-33	-31	-252
pensionssystemet
Totalt fondkapital	1 412	1 383	1 596	1 696	2 004

Not 1: Tidsperioden gäller fr.o.m. den 1 juli 2001.

Not 2: Årsgenomsnitt, geometriskt medelvärde.

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna).

• Förvaltningskostnaderna för buffertfonderna uppgick till 1 624 miljo- ner kronor under 2021. Det var 11 miljoner kronor lägre än föregående år och motsvarar en minskning på 0,7 procent. I förhållande till det totala buffertkapitalet minskade kostnaderna från 0,099 till 0,088 pro- cent jämfört med föregående år.

•Första–Fjärde AP-fonderna har uppfyllt det lagstadgade målet om att förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt. Även Sjätte och Sjunde AP-fonderna har arbetat aktivt med hållbarhetsfrågor och infriat regeringens förväntningar på fonderna, även om de inte omfattas av reglerna om föredömlig förvaltning.

• Sjunde AP-fonden har i uppgift att förvalta förvalsalternativet AP7 Såfa inom premiepensionssystemet. Under 2021 uppgick avkast- ningen för AP7 Såfa till 31,5 procent, vilket kan jämföras med 27,1 procent för premiepensionsindex som är den genomsnittliga avkastningen för de privata fonderna i premiepensionssystemet. Förvalsalternativets genomsnittliga årsavkastning uppgår till 8,2 pro- cent sedan 2001, medan motsvarande avkastning för de privata fond- erna i premiepensionssystemet uppgår till 5,8 procent.

2

Innehållsförteckning

1	Inledning och innehållsöversikt .......................................................		4
2	AP-fonderna och det allmänna pensionssystemet ............................		4
	2.1	Inkomstpensionssystemet ..................................................	6
	2.2	Premiepensionssystemet....................................................	8
3	Buffertfondernas samlade resultat..................................................		11

3.1Rollen som buffert för hantering av över- och

	underskott ........................................................................	11
3.2	Rollen som långsiktig finansiär .......................................	12

3.3Avkastning i jämförelse med utländska

		pensionsfonder.................................................................	15
	3.4	Tillgångsallokering..........................................................	17
	3.5	Utvecklingen på finansmarknaderna ...............................	19
4	Buffertfondernas samlade kostnader..............................................		21
5	Första–Fjärde AP-fondernas samlade hållbarhetsarbete ................		26
6	Redovisning och utvärdering av AP-fonderna ...............................		31
	6.1	Första AP-fonden ............................................................	31
	6.2	Andra AP-fonden ............................................................	38
	6.3	Tredje AP-fonden ............................................................	46
	6.4	Fjärde AP-fonden ............................................................	54
	6.5	Sjätte AP-fonden .............................................................	62
	6.6	Sjunde AP-fonden ...........................................................	71
7	Övriga förvaltningsfrågor...............................................................		79

7.1Process för prövning av sidouppdrag för

	styrelseledamöter.............................................................	79
7.2	Samarbete mellan AP-fonderna.......................................	80
7.3	Sammanfattning från revision .........................................	81
Bilaga 1	Policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna.......	83
Bilaga 2	Placeringsbestämmelser för AP-fondernas
	verksamhet i sammandrag ...............................................	92
Bilaga 3	Utdrag ur årsredovisning för Första AP-fonden ..............	95
Bilaga 4	Utdrag ur årsredovisning för Andra AP-fonden ............	113
Bilaga 5	Utdrag ur årsredovisning för Tredje AP-fonden............	135
Bilaga 6	Utdrag ur årsredovisning för Fjärde AP-fonden............	154
Bilaga 7	Utdrag ur årsredovisning för Sjätte AP-fonden .............	180
Bilaga 8	Utdrag ur årsredovisning för Sjunde AP-fonden ...........	197
Bilaga 9	Underlag från McKinsey & Company Utvärdering
	av AP-fondernas verksamhet 2021................................	209
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 maj 2022........		326

Skr. 2021/22:130

3

Skr. 2021/22:130 1

Inledning och innehållsöversikt

Regeringen ska senast den 1 juni varje år överlämna en redovisning av AP-fondernas verksamhet till riksdagen. Som underlag ska AP-fonderna lämna årsredovisning och verksamhetsberättelse. I skrivelsen redovisas och analyseras fondkapitalet per fond och som helhet. Förvaltningen av fondkapitalet utvärderas både av regeringen och av extern expertis.

Den nuvarande ordningen för AP-fonderna har gällt sedan reforme- ringen av det allmänna pensionssystemet 1999. AP-fonderna regleras i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder), i det följande benämnd lagen om allmänna pensionsfonder, förutom Sjätte AP-fonden som regleras i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden.

Avsnitt 2 innehåller en översiktlig beskrivning av AP-fonderna och det allmänna pensionssystemet. Här redovisas Första–Fjärde och Sjätte AP- fondernas (buffertfondernas) betydelse för inkomstpensionssystemets finansiella ställning och Sjunde AP-fondens roll inom premiepensions- systemet. I avsnitt 3 redovisas buffertfondernas samlade resultat. Här beskrivs hur buffertfonderna sammantaget uppfyllt rollen som buffert för hantering av över- och underskott och rollen som långsiktig finansiär. Avsnittet innehåller även en redovisning av Första–Fjärde och Sjätte AP- fondernas avkastning i jämförelse med ett urval av utländska pensions- fonder samt de fyra fondernas samlade tillgångsallokering. Hur utveck- lingen på finansmarknaderna påverkar AP-fondernas resultat beskrivs också. I avsnitt 4 redogörs för buffertfondernas samlade kostnader och i avsnitt 5 redogörs för Första–Fjärde AP-fondernas samlade hållbarhets- arbete. Avsnitt 6 innehåller en redovisning och utvärdering av respektive AP-fond. Här finns uppgifter om respektive fonds resultat och kostnader samt beskrivningar av fondernas arbete med hållbarhet, risk och kontroll. Avsnitt 7 behandlar övriga förvaltningsfrågor som process för prövning av sidouppdrag för styrelseledamöter, samarbete mellan AP-fonderna och en sammanfattning av revisionen. Den årliga revisionen har utförts av revisorer från PricewaterhouseCoopers AB.

I bilaga 1 finns regeringens policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna. Bilagan är oförändrad sedan föregående år. I bilaga 2 finns AP-fondernas placeringsregler i sammandrag. Utdrag ur AP-fondernas årsredovisningar finns i bilagorna 3–8. Årsredovisningarna finns i sin helhet på respektive fonds webbplats. Bilaga 9 innehåller en externt genomförd utvärdering av AP-fondernas verksamhet 2021. Den externa utvärderingen har genomförts av McKinsey & Company och innehåller utöver en grundläggande granskning även en särskild analys av Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas avkastningsmål.

2 AP-fonderna och det allmänna pensionssystemet

	Det svenska pensionssystemet består av tre delar: den statliga allmänna
4	ålderspensionen, tjänstepensionssystemet och privat pensionssparande.

Den allmänna ålderspensionen består i sin tur av flera delar: garantipension, Skr. 2021/22:130 inkomstpension och premiepension. Därtill finns det sedan 2021 ett inkomstpensionstillägg. Det är ett tillägg till inkomstpensionen som finan-

sieras via statens budget. Denna skrivelse redogör för AP-fondernas roll och utveckling i det allmänna pensionssystemet.

Utformningen av det allmänna pensionssystemet har sin bakgrund i den pensionsreform som trädde i kraft i januari 1999 efter en bred parti- uppgörelse mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet (numera Liberalerna) och Kristdemokraterna.1 Reformen innebar att pensionssystemet gjordes självfinansierande (via avgifter) och att det infördes en funktion så att pensionerna automatiskt anpassas till den ekonomiska tillväxten, genom indexering och den s.k. automatiska balanseringen.

Figur 2.1 Det allmänna pensionssystemet

Garantipension	Inkomstpension	Premiepension
Inkomst-	Första–Fjärde AP-	Sjunde AP-fonden
pensionstillägg	fonderna (samt	Privata fondbolag
	Sjätte AP-fonden)
	16 %	2,5 %
Statens budget	Ålderspensionsavgift (18,5 %)

Avgiften till det allmänna pensionssystemet uppgår till 18,5 procent av pensionsgrundande inkomster, varav 16 procentenheter sätts av till inkomstpensionen och resterande 2,5 procentenheter till premiepen- sionen.2 Utöver lön räknas ersättning från social- och arbetslöshets- försäkringar som pensionsgrundande inkomster. Även sjuk- och aktivi- tetsersättning tillgodoräknas liksom år med små barn (barnår), studier och plikttjänst.3 De individuella belopp som sätts av kallas pensionsrätt och bokas på ett personligt konto hos Pensionsmyndigheten. På så sätt tillgodoräknas varje individs intjänade pensionsrätter över hela livet. Pensionsrätterna för inkomstpensionen räknas årligen upp med en

1	Dessa partier bildade Pensionsgruppen, en arbetsgrupp för vårdande av pensionsöverens-
kommelsen. Reformen innebar att den tidigare förmånsbestämda allmän tilläggspension
(ATP) och folkpension ersattes. För dem som tjänat in pension tidigare inrättades över-
gångsregler (s.k. tilläggspension) och för dem som haft låg eller ingen inkomst infördes
garantipension, ett grundskydd som finansieras via statsbudgeten.
2	Det finns en gräns på 7,5 inkomstbasbelopp per år för hur stor del av inkomsten som
tillgodoräknas som pensionsgrundande.
3	Fram till 2010 tillgodoräknades pensionsgrundande belopp även vid plikttjänst. Från 2018	5
är det åter möjligt att få det då värnplikten har återinförts.

Skr. 2021/22:130 avkastning som beräknas med utgångspunkt i inkomstindex. Inkomstindex speglar den genomsnittliga inkomstutvecklingen i Sverige, vilken även påverkas av hur stor del av den arbetsföra befolkningen som arbetar. Uppräkningen av pensionen kan även påverkas av buffertkapitalets värdeutveckling och av demografiska och ekonomiska faktorer genom det s.k. balanstalet.4

I inkomstpensionssystemet används inbetalda pensionsavgifter för att finansiera samma års pensionsutbetalningar, detta brukar kallas för att systemet är ofonderat. För att hantera skillnaderna mellan de löpande pensionsavgifterna och pensionsutbetalningarna finns ett buffertkapital som förvaltas av Första‒Fjärde AP-fonderna. Sjätte AP-fonden förvaltar också en del av buffertkapitalet. Till skillnad från Första–Fjärde AP- fonderna är Sjätte AP-fonden sluten, vilket innebär att den saknar betalningsflöden gentemot pensionssystemet. Sjunde AP-fonden har en särskild roll som förvaltare av det statliga förvalsalternativet AP7 Såfa inom premiepensionen.

2.1 Inkomstpensionssystemet

Buffertfonderna och det allmänna pensionssystemet

Buffertkapitalet förvaltas av Första‒Fjärde och Sjätte AP-fonderna som är buffertfonder i inkomstpensionssystemet. När det nuvarande pensions- systemet infördes 2001, fördelades drygt 130 miljarder kronor till vardera av Första–Fjärde AP-fonderna. För dessa fyra fonder infördes samtidigt ett gemensamt regelverk, lagen om allmänna pensionsfonder, vilken även reglerar Sjunde AP-fonden.

Enligt lagen är Första–Fjärde AP-fondernas uppdrag att förvalta fond- medlen så att de blir till största möjliga nytta för inkomstpensionssystemet. Förvaltningen ska ta sin utgångspunkt i pensionssystemets åtagande. Målet är att uppnå långsiktigt hög avkastning i förhållande till risken i placeringarna. Den totala risknivån i förvaltningen ska vara låg, vilket inte ska tolkas som ett mål att minimera risken. Av det följer däremot ett krav på god riskspridning. Risk och avkastning ska tolkas i termer av utgående pensioner. Fondmedlen ska även förvaltas på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande. Vid förvaltningen ska särskild vikt fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att det görs avkall på det övergripande målet om avkastning och risk.

AP-fonderna ska, med förvaltade medel, svara för kostnaderna för sin verksamhet, för revision och för uppföljning av fondförvaltningen. Rege- ringen utser styrelserna i fonderna och ska årligen utvärdera förvaltningen. Fonderna ska inte ha näringspolitiska eller ekonomiskpolitiska mål. Rollen som förvaltare av allmänna pensionsmedel ställer krav på att fonderna uppbär allmänhetens förtroende.

Sjätte AP-fonden är också en buffertfond men regleras i en egen lag, lagen om Sjätte AP-fonden. Fonden är sluten, vilket innebär att den inte

	4 Balanstalet beräknas som kvoten mellan systemets tillgångar och pensionsskulden två år
6	före det år balanstalet avser. Tillgångarna ska motsvara summan av avgiftstillgången och
	buffertfondens värde.

har betalningsflöden gentemot pensionssystemet. Fondens uppdrag skiljer Skr. 2021/22:130 sig även från de andra buffertfonderna genom att medlen ska placeras på riskkapitalmarknaden. Sjätte AP-fonden har sitt ursprung i sjätte fond-

styrelsen, som inrättades 1996. Namnbytet gjordes i samband med 1990- talets pensionsreform. Sjätte AP-fonden ingick dock inte i den pensions- överenskommelse som slöts, utan de tidigare gällande reglerna avseende sjätte fondstyrelsen överfördes i princip oförändrade till den nu gällande lagen om Sjätte AP-fonden. År 2007 fick Sjätte AP-fonden möjlighet att göra investeringar utomlands. Fondens medel har i sin helhet genererats från de 10,4 miljarder kronor som tillsköts i samband med att den dåvarande Sjätte fondstyrelsen bildades 1996.

Buffertfondernas två olika roller

Buffertfonderna har två olika roller inom inkomstpensionssystemet. Den ena rollen är att hantera de över- och underskott som uppstår när inbetalda pensionsavgifter skiljer sig från utbetalda pensioner. När inbetalningarna till systemet är större än utbetalningarna sparas överskottet i Första–Fjärde AP-fonderna och när utbetalningarna är större än inbetalningarna tas medel från fonderna.

Buffertfondernas andra roll är att generera avkastning till inkomst- pensionssystemets långsiktiga finansiering. Fonderna ska generera en avkastning som minimerar risken för att den s.k. automatiska balanse- ringen aktiveras, vilket har samband med hur demografiska och ekono- miska faktorer påverkar utvecklingen av avgiftstillgångar och skulder i inkomstpensionssystemet.

Inkomstpensionssystemets finansiella ställning

Inkomstpensionssystemets konstruktion gör att det finns en stark koppling mellan hur systemets tillgångar och skulder utvecklas. Om systemets tillgångar (avgiftstillgången, dvs. framtida avgiftsinkomster och buffert- kapitalet) är större än skulderna, räknas värdet på pensionsrätterna och de utgående pensionerna (pensionsskulden) upp med utgångspunkt i inkomst- index. Pensionsrätterna följer då den genomsnittliga inkomstutvecklingen i Sverige. Om skulderna däremot är större än tillgångarna, aktiveras balanseringen i systemet. Balanseringen innebär att pensionerna och pensionsrätterna räknas upp i en långsammare takt, vilket gör att systemets finansiella ställning stärks. Balanstalet beräknas genom att systemets tillgångar divideras med dess skulder. Om balanstalet understiger 1,0000 är balanseringen negativ och pensionsrätterna räknas då upp i en lång- sammare takt till dess att systemet är i balans. Inkomstpensionssystemets tillgångar och skulder sammanställs i slutet av varje år. I samband med detta beräknas balanstalet. Vid slutet av 2021 uppgick tillgångarna i inkomst- pensionssystemet till 11 192 miljarder kronor, varav avgiftstillgången stod för 9 188 miljarder kronor och buffertfonderna för 2 004 miljarder kronor. Pensionsskulden uppgick vid samma tillfälle till 9 991 miljarder kronor (se tabell 2.1 nedan).

Från 2008 till 2014 beräknades buffertfondernas sammanlagda värde i balanstalet som medelvärdet av fondernas marknadsvärde vid utgången av de tre senaste åren. Sedan 2015 används inte längre något medelvärde utan

7

Skr. 2021/22:130

8

det är fondernas marknadsvärde per den 31 december som ingår i beräkningen av balanstalet. Balanstalet för 2023, som baseras på 2021 års tillgångar och skulder, beräknas till 1,1202, vilket är det högsta balanstalet någonsin. Att balanstalet överstiger 1,0000 beror på att både avgifts- tillgången och fondvärdet har ökat. Systemets balanstal för 2022 är sedan tidigare fastställt till 1,0824. De nya beräkningsreglerna minskar pensionernas volatilitet genom införandet av ett dämpat balanstal och ett mer aktuellt inkomstindex. Det dämpade balanstalet begränsar balanstalets effekt på indexeringen under en balanseringsperiod, vilket medför mindre svängningar av pensionsbeloppen.5 I tabell 2.1 redovisas 2021 års och tidigare års resultat för inkomstpensionssystemet.

Tabell 2.1 Inkomstpensionssystemets tillgångar och skulder

Miljarder kronor

Beräkningsår	2021	2020	2019	2018	2017	2016	20151	20142	2013
Balanseringsår	2023	2022	2021	2020	2019	2018	2017	2016	2015
Buffertfonderna,								1 067	963
medelvärde1
Buffertfonderna	2 004	1 696	1 596	1 383	1 412	1 321	1 230	1 185	1 058
Avgiftstillgång	9 188	8 893	8 616	8 244	7 984	7 737	7 457	7 380	7 123
Summa	11 192	10 589	10 213	9 627	9 396	9 058	8 688	8 565	8 180
tillgångar
Pensionsskuld	9 991	9 783	9 454	9 165	9 080	8 714	8 517	8 141	8 053
Över-/underskott	1 201	806	758	463	315	344	171	423	127
Balanstal	1,1202	1,0824	1,0802	1,0505	1,0347	1,0395	1,0201	1,0375	1,0040
Dämpat	1,0401	1,0275	1,0267	1,0168	1,0116	1,0132	1,0067
balanstal

Not 1: Tillgångar och skulder beräknade enligt de nya beräkningsreglerna.

Not 2: Från 2008 till 2014 är balanstalet beräknat enligt andra beräkningsregler.

Källa: Pensionsmyndighetens årsredovisning för 2021, s. 94.

Som nämns ovan påverkas inkomstpensionssystemets resultat (balans- talet) av ett antal samhällsekonomiska och demografiska faktorer. På kort sikt har sysselsättningens utveckling störst betydelse. Buffertfondernas värdeutveckling har också betydelse, vilket i sin tur är kopplat till utvecklingen på kapitalmarknaderna. På lång sikt har även demografiska faktorer stor betydelse för utvecklingen i balanstalet.

2.2 Premiepensionssystemet

Premiepensionssystemet är fonderat. Inom systemet kan var och en själv välja hur de intjänade premiepensionsrätterna ska placeras. Det fanns vid slutet av 2021 ca 470 fonder att välja mellan på Pensionsmyndighetens fondtorg. Eftersom tillgångarna i premiepensionssystemet är fullt

5 De nya reglerna för hur inkomstpensionssystemets tillgångar och skulder ska beräknas beskrivs i detalj i propositionen En jämnare och mer aktuell utveckling av inkomst- pensionerna (prop. 2014/15:125).

fonderade, påverkas behållningarna fullt ut av upp- och nedgångar i fondandelarnas värden.

Premiepension kan tas ut som antingen traditionell försäkring eller fondförsäkring. Traditionell försäkring innebär att pensionen beräknas som ett livsvarigt garanterat nominellt belopp och om förvaltningen går bra erhålls ett tilläggsbelopp. Den försäkrades fondandelar säljs och Pensionsmyndigheten tar över investeringsansvaret. Fondförsäkring inne- bär att den försäkrade behåller sitt sparande i de valfria premiepensions- fonderna eller i förvalsalternativet. I fondförsäkringen räknas pensions- utbetalningarnas storlek årligen om med utgångspunkt från fondandel- arnas värde i december. Följande år säljs det antal fondandelar som krävs för att finansiera den beräknade premiepensionen. Om fondandelarnas värde ökar säljs färre andelar och om fondandelarnas värde minskar säljs fler andelar.

Pensionsgruppen har kommit överens om att genomföra en rad föränd- ringar av premiepensionssystemet.

I ett första steg att göra fondtorget tryggare för sparare gäller sedan den

1 november 2018 hårdare krav på fondförvaltare för att få erbjuda fonder på fondtorget, bl.a. krav på att en fond minst har ett visst förvaltat kapital utanför premiepensionssystemet och en viss verksamhetshistorik.

I ett andra steg har regeringen beslutat propositionen Ett bättre premiepensionssystem (prop. 2021/22:179) som innehåller förslag till ytterligare förändringar av premiepensionen. I propositionen föreslås ett mål för premiepensionssystemet samt en pålitlig och säker valmiljö som ska vägleda pensionssparare i att utifrån kunskap och intresse göra egna val av fonder. I propositionen föreslås också ett regelverk för ett upphandlat fondtorg för premiepensionen. Fondtorget ska erbjuda pen- sionsspararna en valfrihet i fråga om hur deras fondmedel ska placeras. Därutöver föreslås en lag som reglerar en ny myndighet som ska ha i uppgift att upphandla fonderna och i övrigt förvalta fondtorget. Den nya myndigheten föreslås heta Fondtorgsnämnden.

Därutöver har en sakkunnig haft i uppdrag att göra en översyn av förvalsalternativet inom premiepensionen. I uppdraget ingick att analysera och föreslå ett mål och en rimlig riskprofil för förvalsalternativet och hur pensionsspararna ska kunna justera risken i förvalsalternativet uppåt eller nedåt. Uppdraget redovisades den 1 juni 2019. Förslaget har remitterats och bereds inom Regeringskansliet. Promemorian Förvalsalternativet inom premiepensionen (Fi2020/00584) och remissvaren finns tillgängliga på regeringens webbplats (www.regeringen.se).

Sjunde AP-fondens roll

Sjunde AP-fonden är det statliga alternativet inom premiepensions- systemet och förvaltar pensionsmedel åt de individer som inte själva aktivt har valt fonder på Pensionsmyndighetens fondtorg eller åt individer som aktivt önskar ett långsiktigt pensionssparande i statlig regi. Sjunde AP- fonden har som främsta uppgift att förvalta premiepensionsmedel i det statliga förvalsalternativet, AP7 Såfa (Statens årskullsförvaltningsalter- nativ) där risken förändras med spararnas ålder. Sjunde AP-fonden erbjuder även tre fondportföljer för den som själv vill välja risknivå på sitt sparande.

Skr. 2021/22:130

9

Skr. 2021/22:130

10

Sjunde AP-fonden regleras, liksom Första‒Fjärde AP-fonderna, i lagen om allmänna pensionsfonder. Målet för fondens uppdrag är att uppnå långsiktigt hög avkastning i förhållande till risken i placeringarna. I avsnitt 6.6 beskrivs Sjunde AP-fondens verksamhet och resultat mer utförligt.

Premiepensionssystemets finansiella ställning

Vid utgången av 2021 omfattade premiepensionssystemet närmare 8 miljoner individer, varav ca 6,2 miljoner pensionssparare och ca 1,8 miljoner pensionärer. Totalt förvaltat kapital under 2021 uppgick till 2 124 miljarder kronor (1 632 miljarder kronor 2020), varav 2 061 miljarder kronor (1 578,7 miljarder kronor 2020) i fondförsäkring och 64 miljarder kronor (53 miljarder kronor 2020) i traditionell försäk- ring. Den kraftiga ökningen av tillgångar beror i huvudsak på aktie- fondernas positiva värdeutveckling under året. Värdeutvecklingen i fondrörelsen för 2021 uppgick till 457,5 miljarder kronor (184,1 miljarder kronor 2020), vilket motsvarar en genomsnittlig avkastning på 29,1 procent (6,4 procent 2020) mätt som tidsviktad årsavkastning6. En stor del av kapitalet i fondrörelsen är placerat i aktier. Värdeutvecklingen i fondrörelsen sedan start den 13 december 2000 har gett en genomsnittlig årlig avkastning på 6,6 procent (5,6 procent 2020) mätt som tidsviktad avkastning.

Sjunde AP-fonden är den enskilt största fondförvaltaren i premie- pensionssystemet. Av pensionsspararna har ca 62,3 procent sina pensions- medel placerade i AP7 Såfa och deras fondkapital motsvarar 44,4 procent av det totala fondkapitalet i premiepensionssystemet. Vid 2021 års slut förvaltade Sjunde AP-fonden totalt 966,9 miljarder kronor, varav 879,0 miljarder kronor i AP7 Aktiefond och 87,8 miljarder kronor i AP7 Räntefond. Under 2021 hade den genomsnittliga Såfa-spararen en avkastning på 31,5 procent, vilket kan jämföras med att de privata premiepensionsfonderna i genomsnitt gav en avkastning på 27,1 procent. Skillnaden förklaras huvudsakligen av att AP7 Såfa har en högre valuta- exponering än de privata premiepensionsfonderna. Risken (mätt som standardavvikelse under den senaste 24-månadersperioden) har för AP7 Såfa varit 16,0 procent jämfört med 13,9 procent för de privata premiepensionsfonderna. Den högre risken i AP7 Såfa beror till stor del på att andelen sparare över 55 år fortfarande är liten, vilket innebär att andelen i AP7 Räntefond därmed också är liten (se avsnitt 6.6). I takt med att spararna i premiepensionssystemet blir äldre förväntas andelen i AP7 Räntefond öka.

I slutet av 2021 förvaltade Sjunde AP-fonden 46,9 procent av det totala premiepensionskapitalet, se figur 2.2. Som framgår av figuren har Sjunde AP-fondens andel av det totala kapitalet ökat sedan 2011. Ökningen beror dels på att sparare bytt till Sjunde AP-fonden i samband med likvidering eller stängning av fonder på Pensionsmyndighetens fondtorg, dels på grund av det årliga inflödet av pensionsrätter.

6 Tidsviktad årsavkastning visar årlig avkastning på en krona som satts in i början på perioden. Hänsyn har inte tagits till om kapitalets storlek förändrats under perioden.

Figur 2.2				Utvecklingen av det totala kapitalet i																Skr. 2021/22:130
				premiepensionssystemet
				Procent
100%
		25		25,2		28,1			31,1		31,1	32,8
													36,7		37,8
80%																42,2	41,5		42,6
		1,7		1,9
						2,1			2,3
											2,6
												2,9
													3,1
60%															3,7
40%		73,3		72,9												3,9	4,3		4,3
						69,8			66,6		66,2	64,3
													61,2
															58,4		54,2
																53,9			53,1
20%
0%
	2011		2012		2013			2014		2015		2016	2017		2018	2019	2020	2021
							Övriga fonder				AP7 Räntefond			AP7 Aktiefond

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Sjunde AP-fonden).

En utförlig beskrivning av det allmänna pensionssystemet finns i Pensions- myndighetens årsredovisning 2021.

3 Buffertfondernas samlade resultat

Buffertfonderna har två olika roller:

• att vara buffert för hantering av över- och underskott i inkomstpensions- systemet och

• att bidra till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering.

I detta avsnitt utvärderas hur buffertfonderna har uppfyllt de båda rollerna.

3.1 Rollen som buffert för hantering av över- och underskott

Regeringens bedömning: Första–Fjärde AP-fonderna har uppfyllt rollen som buffert genom att hantera löpande avgiftsmedel och utbetalningar för inkomstpensionssystemets räkning. Fonderna har haft den betalningsberedskap som behövts för uppgiften.

Skälen för regeringens bedömning: Rollen som buffert finns eftersom de löpande inbetalda pensionsavgifterna inte är lika stora som utbetalda pensionsbelopp till dagens pensionärer. När inbetalningarna till systemet

är större än utbetalningarna sparas överskottet i Första–Fjärde AP-

11

Skr. 2021/22:130 fonderna. På motsvarande sätt tas medel från fonderna när utbetalningarna är större än inbetalningarna. Sjätte AP-fonden är också en buffertfond men har inga betalningsflöden gentemot pensionssystemet. I figur 3.1 redovisas de årliga nettoflödena mellan inkomstpensionssystemet och Första–Fjärde AP-fonderna efter administrationskostnader.

Figur 3.1 Nettoflödet mellan inkomstpensionssystemet och

Första–Fjärde AP-fonderna

Miljarder kronor, utfall 2001–2021, prognos 2022–2025

20	11				9
10		7	7	6
0
-10
-20
-30
-40
2001		2002	2003	2004	2005

Källa: Pensionsmyndigheten.

6

3 3

-6

-16 -17

2006

2007

2008

2009

2010

2011

-16

2012

-28

2013

-21 -21

2014

2015

-27		-28 -27
	-30
					-31
				-33
2016	2017	2018	2019	2020	2021

-22 -24 -23 -20

2022

2023

2024

2025

Av figur 3.1 framgår att inbetalningarna till pensionssystemet var större än utbetalningarna under de första åtta åren (2001‒2008) med det nya pensionssystemet. Under denna period tillfördes AP-fonderna sammanlagt 50,7 miljarder kronor. År 2009 vände betalningsströmmarna och under åren 2009‒2021 användes sammanlagt 302,4 miljarder kronor från AP- fonderna för att finansiera pensionsutbetalningar och administrations- kostnader. För hela perioden 2001‒2021 har nettoutflödet från AP- fonderna till inkomstpensionssystemet uppgått till 251,7 miljarder kronor. En viktig förklaring till underskotten sedan 2009 är att den stora generationen födda på 1940-talet har börjat ta ut pension. Enligt Pensionsmyndighetens prognoser kommer Första–Fjärde AP-fonderna fortsätta att bidra till finansieringen av inkomstpensionerna under överskådlig framtid. Under 2022 beräknas överföringen uppgå till 22,2 miljarder kronor, vilket motsvarar ca 1 procent av fondvärdet vid årets början. Under åren 2022–2025 beräknas överföringen sammanlagt uppgå till 89 miljarder kronor, vilket är lägre än förra årets prognos.

	3.2	Rollen som långsiktig finansiär
	Regeringens bedömning: Buffertfonderna har bidragit positivt till
12	inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Sedan nuvarande

system inrättades 2001 har den genomsnittliga avkastningen efter	Skr. 2021/22:130
kostnader uppgått till 7,1 procent per år. Detta har bidragit till att
buffertkapitalets andel av tillgångarna i inkomstpensionssystemet har
ökat från ca 10 procent 2001 till ca 18 procent 2021. Ökningen har
bidragit till att tillgångarna överstigit skulderna under samtliga år
förutom 2008, 2009 och 2012.

Skälen för regeringens bedömning

Resultatuppföljning

Under 2021 uppgick det samlade resultatet för buffertfonderna till 338 miljarder kronor efter kostnader. En hög andel aktier bidrog positivt till buffertfondernas resultat under 2021, och har även bidragit positivt till resultatet på lång sikt. Även andelen alternativa investeringar bidrog positivt till buffertfondernas resultat under 2021. Vid utgången av 2021 uppgick det ackumulerade resultatet till 1 658 miljarder kronor sedan det nuvarande pensionssystemet infördes 2001.

Åren efter finanskrisen 2008 står för ca 95 procent av det ackumulerade resultatet. Under 2008 föll världens börser med ca 40 procent. Åren därefter har präglats av en expansiv penningpolitik med låga räntor. Tillsammans med en god global ekonomisk tillväxt har detta bidragit till en långvarig börsuppgång.

På samma sätt som de senaste årens starka börsutveckling bidragit till buffertfondernas positiva resultat fick de kraftiga börsnedgångarna 2001–2002 och 2008 resultatet att falla betydligt. Ett svagare resultat redo- visades även för 2011 då bl.a. statsfinansiella problem i Europa bidrog till ökad osäkerhet på finansmarknaderna. Buffertfondernas resultat i miljarder kronor redovisas i figur 3.2.

Figur 3.2 Buffertfondernas samlade resultat efter kostnader

Miljarder kronor

400
									338
300									240
200				135			147		132
			113			128		121
	80			82	83	101	118
100		63					65
				36
0
	-27					-17			-2
-100	-85
-200				-194
-300

2001 Källa: McKinsey

2002

2003

bilaga

9

2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017	2018	2019	2020	2021
(grunddata från Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna).

13

Skr. 2021/22:130 I figur 3.3 redovisas buffertfondernas samlade resultat (efter kostnader) uttryckt i procent. Avkastningen (resultatet) för 2021 var historiskt hög och uppgick till 20,2 procent, vilket är betydligt högre än den genomsnittliga årliga avkastningen om 7,1 procent sedan start 2001. Det enskilda året med högst avkastning dessförinnan var 2009, då avkastningen uppgick till 19,4 procent. Årets resultat är framför allt drivet av en stark aktiemarknad där t.ex. svenska börsen steg med ca 40 procent och globala aktier steg med ca 35 procent. Resultatet 2009 speglar bl.a. den uppgång som världens börser uppvisade efter de kraftiga börsfallen i samband med den globala finanskrisens utbrott året innan. Under finans- krisåret 2008 visade buffertfonderna sitt historiskt sämsta resultat, vilket var -21,6 procent.

Figur 3.3 Buffertfondernas samlade resultat efter kostnader

Procent

25%
				19,4%		20,2%
20%		17,5%				17,4%
	16,4%
					14,1%
15%					13,5%
	11,0%		10,7%	10,3%	11,6%
10%					9,7%9,2%	8,5%
					5,5%
			4,3%
5%
0%
					-0,2%
-5%				-2,0%

-4,9%

-10%

-15%

-15,0%

-20%

-25%							-21,6%
2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde och Sjätte

2013

2014

2015

AP-fonderna).

2016

2017

2018

2019

2020

2021

Buffertkapitalets utveckling

Vid 2021 års slut uppgick det förvaltade kapitalet i buffertfonderna till 2 004 miljarder kronor, vilket var 308 miljarder kronor högre än vid före- gående års slut. Sedan det nuvarande pensionssystemet infördes 2001 har buffertkapitalet ökat med 1 439 miljarder kronor. Under samma period har nettoutflödet från buffertfonderna för att täcka underskottet i inkomst- pensionssystemet varit 251,7 miljarder kronor.

14

Figur 3.4	Utveckling av tillgångar och skulder i	Skr. 2021/22:130
	inkomstpensionssystemet
	Miljarder kronor

16000

14000

12000

10000

8000

6000

4000

2000

0

1

0,5

2011		2012	2013	2014		2015	2016	2017		2018	2019		2020	2021
	Avgiftstillgångar				Bufferfonderna				Skulder			Balanstal (höger axel)

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna).

I figur 3.4 illustreras utvecklingen av tillgångar och skulder i inkomst- pensionssystemet. Avgiftstillgången utgör merparten av tillgångarna i systemet (82,1 procent vid utgången av 2021). Som framgår av figuren har buffertfondernas andel av tillgångarna i systemet ökat sedan 2011.

Vid 2021 års slut utgjorde buffertfondernas kapital 17,9 procent av till- gångarna i inkomstpensionssystemet. Detta är en ökning med ca 8 procent- enheter sedan slutet av 2001, då andelen var 10 procent. Den största (och resterande) delen av tillgångarna i inkomstpensionssystemet utgörs av framtida avgiftsinkomster. Dessa avgiftsinkomster har störst betydelse för nivån på framtida pensioner och grundas på den realekonomiska och befolkningsmässiga utvecklingen.

3.3	Avkastning i jämförelse med utländska
	pensionsfonder
Regeringens bedömning: Buffertfondernas avkastning är i nivå med
ett urval av utländska pensionsfonder. Skillnader mellan de olika
fonderna medför att jämförelser bör göras med viss försiktighet.
Skälen för regeringens bedömning: Buffertfonderna kan jämföras
med ett antal utländska pensionsfonder som har liknande uppdrag i res-
pektive lands pensionssystem. Skillnader i fondernas uppdrag, placerings-
regler, risktolerans, investeringsinriktning, valutaeffekter och marknads-
utvecklingen på respektive hemmamarknad gör att jämförelser bör göras
med viss försiktighet. Det kan även vara skillnader i räkenskapsår och
datatillgänglighet. Som framgår av figur 3.5 visar McKinseys jämförelse
att de svenska buffertfonderna har haft en avkastning som är i linje med		15

Skr. 2021/22:130

16

utländska pensionsfonder under den senaste tioårsperioden (8,7 procent jämfört med 8,8 procent). Under den senaste femårsperioden har buffert- fondernas avkastning varit något lägre än de utländska pensionsfondernas genomsnittliga avkastning (8,7 procent jämfört med i genomsnitt 9,2 procent). Under 2021 har buffertfondernas avkastning däremot varit betydligt högre i jämförelse med de utländska pensionsfonderna (19,9 procent7 jämfört med i genomsnitt 14,5 procent för 2021).

Figur 3.5 Buffertfondernas avkastning i jämförelse med utländska pensionsfonder 2021

Procent

25%
	19,9%			21,3%
20%						15,6%	14,6%
	14,5%
15%
		9,7%10,4%		10,4%		11,8%11,8%		10,3%
	10,1%
							8,9%
10%	8,7% 8,7%		7,8%		8,5%			9,5%
		7,1%
								6,6%

5,4%

5%

0%

1år

5år

10år

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna).

I figur 3.6 nedan redovisas buffertfondernas tillgångsallokering i jäm- förelse med utländska pensionsfonder. De utländska pensionsfonderna har i likhet med buffertfonderna under de senaste åren ökat andelen alternativa investeringar, minskat andelen räntor och skiftat sina aktieportföljer från hemmamarknaderna till både tillväxtmarknader och andra utvecklade marknader. Den främsta anledningen för investerare att söka sig till alternativa marknader är möjligheten till högre avkastning och diversifiering genom att få exponering mot andra faktorer än aktie- och räntemarknaderna, samt att deras långa investeringshorisont innebär en konkurrensfördel. Fonderna har dock olika definition av alternativa investeringar, vilket leder till att allokeringen inte är helt jämförbar mellan fonderna.

7 Avkastningen för buffertfonderna är den totala portföljutvecklingen under perioden, och skiljer sig därför från den portföljviktade genomsnittsavkastningen (’nettoavkastning’) om 20,2 procent år 2021. Detta för att beräkningsmetodiken så nära som möjligt ska överens- stämma med de utländska fonderna.

Figur 3.6		Buffertfondernas tillgångsallokering i jämförelse med							Skr. 2021/22:130
		utländska pensionsfonder 2021
		Procent
100%	0,0%		2,6%				0,0%	1,7%
					5,0%	3,3%
	25,0%		25,4%	31,1%	19,0%		18,9%
								33,8%
80%
						44,4%	31,5%
					26,8%
60%	26,0%
				39,0%				36,5%
40%						22,7%
			72,0%
20%	49,0%			30,2%	49,2%	29,6%	49,6%	28,0%
0%

Aktier

Räntor

Alternativa tillgångar

Övrigt

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna)

De utländska pensionsfonderna har viss spridning sinsemellan när det gäller tillgångsslagens andelar av portföljerna. Av figur 3.6 ovan framgår att buffertfondernas andelar ligger inom denna spridning. I sammanhanget bör också nämnas att buffertfondernas andel alternativa investeringar först på senare år har närmat sig de utländska pensionsfondernas andelar.

3.4	Tillgångsallokering
Regeringens bedömning: Första–Fjärde AP-fonderna har anpassat sin
övergripande tillgångsförvaltning på ett rimligt sätt inom givna
placeringsregler för att uppnå en god riskspridning i portföljen. Den
ökade andelen alternativa investeringar har genererat en god avkastning
och kan bidra till en dämpande effekt på fondernas resultatnedgång vid
en negativ utveckling på aktiemarknaden.
Skälen för regeringens bedömning: Buffertfondernas självständighet
gör att respektive fond har utvecklat sin egen förvaltningsmodell och att
fonderna allokerar sina tillgångar olika. Första–Fjärde AP-fonderna skiljer
sig mest åt när det gäller andelen alternativa investeringar (se figur 3.7),
där Fjärde AP-fonden har lägst andel (19 procent) och Andra AP-fonden
har högst andel (30 procent). Andelen svenska aktier, utländska aktier och
räntebärande tillgångar skiljer sig som mest mellan 9 och 5 procentenheter
för aktier respektive ränteprodukter mellan fonderna, och andelen aktier i
tillväxtmarknader skiljer sig som mest 6 procentenheter mellan fonderna.
Den totala andelen aktier i portföljerna varierar mellan 42 procent (Andra
AP-fonden) och 55 procent (Fjärde AP-fonden). Första, Andra och Tredje
AP-fonderna har efter aktier störst innehav i alternativa investeringar,
medan Fjärde AP-fonden har större innehav i räntebärande tillgångar än i		17

Skr. 2021/22:130 alternativa investeringar. Fonderna har olika definitioner av vad som ingår i alternativa investeringar, vilket innebär att allokeringen inte är helt jämförbar, men samtliga klassar dock aktier i onoterade bolag, infrastruktur och fastigheter som alternativa investeringar.

Figur 3.7

100%

80%

60%

40%

20%

0%

Jämförelse av Första–Fjärde AP-fondernas tillgångsallokering 2021

Procent av fondernas faktiska portföljer, 31 december 2021

25%		30%		29%		19%
						26%
23%
				25%
		28%
						6%
7%
				4%
27%		10%				32%
				30%
		23%
	18%						17%
					13%
			9%

Första AP-fonden	Andra AP-fonden		Tredje AP-fonden	Fjärde AP-fonden
Svenska aktier		Globala aktier	Aktier i tillväxtmarknader
Räntebärande tillgångar		Alternativa tillgångar

Anm.: Ändring av vissa kategorier för ökad jämförbarhet.

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde AP-fonderna).

I figur 3.8 nedan redovisas hur den samlade tillgångallokeringen för Första–Fjärde AP-fonderna har utvecklats sedan start 2001. Andelarna var relativt stabila fram till 2007, då ett skifte påbörjades för att öka andelen alternativa investeringar samtidigt som andelen aktier och räntor minskades. Ungefär vid samma tidpunkt påbörjades ett mindre skifte som innebar att andelen aktier i tillväxtmarknader ökade, delvis på bekostnad av en något lägre andel globala aktier. Andelen svenska aktier som uppgår till 14 procent är dock större än dess vikt på den globala aktiemarknaden, där svenska aktier uppgår till strax under 1 procent (s.k. home bias).

18

Figur 3.8	Tillgångsallokering Första–Fjärde AP-fonderna	Skr. 2021/22:130
	Procent av fondernas faktiska portfölj, årsgenomsnitt

100%

80%

60%

40%

20%

0%
2001	2002	2003	2004	2005		2006	2007	2008
	Svenska aktier				Globala aktier

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från–Första

2009

2010

Aktier i

-Fjärde

2011

2012

2013

2014

tillväxtmarknader AP-fonderna).

2015	2016	2017	2018	2019	2020	2021
Räntor		Alt. tillgångar				Övrigt

Faktaruta Alternativa investeringar

Det finns ingen gemensam definition för alternativa investeringar utan det anses ofta vara tillgångar av mer illikvid karaktär där investerings- horisonten oftast är lång och investeringsprocessen kan vara mer komplex. Exempel på alternativa investeringar är fastigheter, jordbruk, skog, infrastruktur, riskkapital (private equity) och hedgefonder.

Syftet med att investera i alternativa investeringar är att diversifiera portföljen och att skapa en högre riskjusterad avkastning eftersom tillgångarna kan ha låg korrelation med tillgångar som aktier och räntor.

I skrivelsen används begreppet alternativa tillgångar synonymt med alternativa investeringar.

3.5	Utvecklingen på finansmarknaderna
Sammanfattning: AP-fondernas resultat och värdeutveckling är starkt
beroende av utvecklingen på finansmarknaderna. Breda börsuppgångar
efter finanskrisen 2008 och fallande räntor sedan början av 2000-talet
har bidragit till AP-fondernas långsiktiga resultat.
Resultatet och värdeutvecklingen i AP-fonderna är starkt beroende av
utvecklingen på finansmarknaderna. Omkring 40–55 procent av kapitalet
i Första–Fjärde AP-fonderna utgörs av aktier. Utvecklingen på världens
aktiemarknader har därför stor betydelse för fondernas resultat. Den höga
andelen aktier bidrog till buffertfondernas höga avkastning 2020 och 2021
och har även bidragit positivt till fondernas avkastning sedan starten 2001.
Under 2021 var avkastningen på svenska aktier 40,3 procent. På globala
aktier och aktier i tillväxtmarknaden var avkastningen 35,8 respektive
11,3 procent mätt i svenska kronor. Under perioden 2001–2021 var den		19

Skr. 2021/22:130 genomsnittliga årliga avkastningen mätt i svenska kronor för svenska aktier 9,2 procent, globala aktier 6,8 procent och aktier i tillväxtmarknader 9,0 procent (se figur 3.9).

De fallande marknadsräntorna sedan början av 2000-talet har också haft en positiv inverkan på AP-fondernas långsiktiga resultat. De mer direkta effekterna påverkar den tredjedel av kapitalet i Första–Fjärde AP-fonderna som utgörs av räntebärande tillgångar. När marknadsräntan faller stiger värdet av obligationsinnehaven samtidigt som framtida avkastning från nya räntebärande tillgångar minskar. De lägre räntorna har även haft en positiv inverkan på värderingen av aktiebörserna, liksom på värderingen av alternativa investeringar.

Cirka en fjärdedel av kapitalet i buffertfonderna utgörs av alternativa investeringar (fastigheter, infrastruktur och riskkapital m.m.). Alternativa investeringar har genererat en god avkastning de senaste åren och har dessutom ofta en dämpande effekt när aktiemarknaden utvecklas negativt eftersom dessa tillgångar marknadsvärderas mer sällan än likvida till- gångar. För Sjätte AP-fonden blir detta särskilt tydligt eftersom fondens uppdrag är avgränsat till att investera i onoterade tillgångar. Utvecklingen på finansmarknaderna har dock stor betydelse för den långsiktiga resultat- utvecklingen även för dessa tillgångsslag. I figur 3.8 redovisas Första– Fjärde AP-fondernas allokering och i figur 3.9 utvecklingen på de under- liggande marknaderna.

Figur 3.9 Utvecklingen på de underliggande marknaderna

Index 100=2001

800

700

600

500

400

300

200

100

0

2001	2003	2005	2007	2009	2011	2013	2015		2017	2019	2021
		Svenska						Amerikanska statsobligationer
		statsobligationer
		Tillväxtmarknadsaktier						Svenska aktier

Globala aktier

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Datastream).

20

4

Buffertfondernas samlade kostnader

Skr. 2021/22:130

Regeringens bedömning: Buffertfondernas kostnader har minskat under 2021 i både absoluta tal och som andel av fondkapitalet. För AP- fonderna, liksom övrig verksamhet i offentlig regi, är det viktigt att ständigt arbeta för en hög kostnadseffektivitet. Detta bidrar både till nettoavkastningen och till allmänhetens förtroende för det allmänna pensionssystemet. Nettoavkastningen bidrar till buffertfondernas lång- siktiga finansiering av inkomstpensionssystemet, vilket kostnads- besparingar ska vägas emot. Viktiga faktorer för kostnadsutvecklingen i absoluta tal är fondkapitalets utveckling och placeringarnas inriktning.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Buffertfondernas kostnader uppgick till 1 624 miljoner kronor under 2021. Jämfört med föregående år var detta en minskning med 11 miljoner kronor eller 0,7 procent. Det är framför allt de externa förvaltningskostnaderna som har minskat, medan de interna förvaltningskostnaderna ökat något från 1 018 till 1 055 miljoner kronor. Som andel av fondkapitalet minskade kostnaderna från 0,099 till 0,088 procent.

Den absoluta kostnadsutvecklingen styrs i hög grad av fondkapitalets storlek och placeringarnas inriktning. Tillgångsförvaltning med högre kostnader är motiverad när den förväntas bidra till högre nettoavkastning och ökad riskspridning. Den svenska kronans rörelse gentemot andra valutor påverkar fondernas kostnader för köp av tjänster som prissätts i amerikanska dollar och euro.

Under perioden 2012‒2015 ökade kostnaderna med i genomsnitt 10 procent per år, men 2016 bröts trenden och kostnaderna minskade med 103 miljoner kronor eller 5,6 procent under året. Under perioden 2016–2021 har kostnaderna minskat med i genomsnitt 6,5 procent per år medan det sammanlagda buffertkapitalet har ökat med ca 44 procent totalt.

Det är viktigt att understryka att det är buffertfondernas nettoavkastning som påverkar deras bidrag till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Att få kapitalet att växa är buffertfondernas uppgift. AP- fonderna bör dock, liksom övrig verksamhet i offentlig regi, ständigt arbeta för hög kostnadseffektivitet. Detta är viktigt både för fondernas nettobidrag till inkomstpensionssystemet och för att upprätthålla ett högt förtroende hos allmänheten.

Kostnadssammanställning

Buffertfondernas kostnader finansieras av de medel som fonderna förval- tar.8 Kostnaderna delas in i interna och externa kostnader, vilka redovisas på olika sätt i årsredovisningen. De interna förvaltningskostnaderna redovisas som rörelsens kostnader i resultaträkningen medan de externa förvaltningskostnaderna tas upp som en negativ post under rörelsens

8 Kostnader för revision och den externa utvärderingen täcks också av fondmedlen (2 kap.	21
3 § lagen om allmänna pensionsfonder och 1 kap. 2 § lagen om Sjätte AP-fonden).

Skr. 2021/22:130

22

intäkter. I tabell 4.1 redovisas den sammantagna kostnadsutvecklingen för buffertfonderna de senaste fem åren.

Tabell 4.1 Buffertfondernas interna och externa förvaltningskostnader

Miljoner kronor

	2017	2018	2019	2020	2021
Interna förvaltningskostnader	922	946	1 017	1 018	1 055
Externa förvaltningskostnader1	832	768	739	617	569
Summa	1 754	1 714	1 756	1 635	1 624
Förändring jmf föregående år, mnkr	17	-40	42	-121	-11
Förändring jmf föregående år, procent	1,0	-2,3	2,5	-6,9	-0,7
Kostnadsandel av buffertkapital, procent	0,129	0,123	0,118	0,099	0,088
Buffertkapital i genomsnitt, mdkr2	1 362	1 393	1 490	1 646	1 842

Not 1: Exklusive prestationsbaserade arvoden.

Not 2: Genomsnittligt fondkapital under året (ingående fondkapital + utgående fondkapital)/2.

Källa: Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar.

Under 2021 uppgick buffertfondernas interna och externa förvaltnings- kostnader till sammanlagt 1 624 miljoner kronor. I förhållande till före- gående år är detta en minskning med 11 miljoner kronor eller 0,7 procent. Kostnadernas andel av buffertkapitalet fortsatte att minska, från 0,099 pro- cent till 0,088 procent.9 Av kapitalet i Första–Fjärde AP-fonderna förvaltades ca 80 procent internt vid 2021 års slut, jämfört med ca 70 procent vid 2012 års slut. I en internationell jämförelse är andelen internt förvaltat kapital hög hos Första–Fjärde AP-fonderna. En hög andel intern förvaltning ökar kostnadseffektiviteten.

Interna förvaltningskostnader

De interna förvaltningskostnaderna avser främst personal, informations- och datasystem, köpta tjänster och lokaler. I tabell 4.2 redovisas hur kostnaderna har fördelats på dessa poster. Personalkostnader och informations- och datatjänster är de två största kostnadsposterna.

Tabell 4.2 Buffertfondernas interna förvaltningskostnader

Miljoner kronor

	2017	2018	2019	2020	2021
Personalkostnader	582	584	628	644	668
Informations- och datatjänster	187	206	232	236	236
Köpta tjänster	62	67	64	54	67
Lokalkostnader	48	46	50	50	54
Övrigt	45	44	42	33	30
Summa interna förvaltningskostnader	922	946	1017	1018	1055

Källa: Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar.

9 Enligt de redovisningsregler och den praxis för kostnadsredovisning som tillämpas i AP-fondernas årsredovisningar.

Skr. 2021/22:130

Personalkostnaderna påverkas av antalet anställda och lönenivåerna. Antalet anställa påverkas i sin tur av fondernas strategival, bl.a. när det gäller hur mycket av kapitalet som förvaltas internt. Under en längre tid har andelen intern förvaltning ökat samtidigt som det förvaltade kapitalet vuxit.

Figur 4.1 Antal anställda i buffertfonderna och andelen kvinnor

Antal (vänster axel), andel (höger axel)

350												100%
300			275	279		293			295
	269									80%
250
200										60%
150		37%	37%		40%			41%	41%
										40%
100
										20%
50
0											0%
	2017		2018	2019		2020			2021
				Antal anställda			Andelen kvinnor

Källa: Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar.

Vid 2021 års slut var 295 personer anställda i buffertfonderna, vilket är en ökning med 2 personer jämfört med föregående årsskifte (figur 4.1). Andelen kvinnor är oförändrat på 41 procent.

Andra, Tredje och Fjärde AP-fonderna använder rörliga ersättnings- program för medarbetare. Under 2021 betalades 17,7 miljoner kronor ut i rörlig ersättning, vilket är något högre jämfört med 2020 års rörliga ersättningar (se tabell 4.3).

Tabell 4.3 Rörliga ersättningar för medarbetare i buffertfonderna

Miljoner kronor

	2017	2018	2019	2020	2021
Första AP-fonden	0	0	0	0	0
Andra AP-fonden	5,6	0	6,0	5,3	6,0
Tredje AP-fonden	4,1	2,9	3,4	5,0	4,0
Fjärde AP-fonden	2,4	0,4	6,4	6,0	7,7
Sjätte AP-fonden	0	0	0	0	0
Summa	12,1	3,3	15,8	16,3	17,7

Källa: Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar.

23

Skr. 2021/22:130 Enligt regeringens riktlinjer avseende anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna ska den totala ersättningen till ledande befattningshavare vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd och ändamålsenlig, samt bidra till en god etik och organisationskultur (se bilaga 1). I samband med den årliga bok- slutsrevisionen genomförs en granskning av att riktlinjer följs. Gransk- ningen har inte visat några avvikelser från riktlinjerna. Samtliga AP-fonder har ett ersättningsutskott eller en kommitté som bereder löneramen för samtliga medarbetare, ersättningar till ledande befattningshavare samt förhandlar lön och övriga villkor med den verkställande direktören. Hela styrelsen fattar beslut i ersättningsfrågor efter beredning av ersättnings- utskottet eller kommittén.

24

Externa förvaltningskostnader (exklusive prestationsbaserade arvoden)

Externa förvaltningskostnader utgörs av ersättningar som betalas till parter som förvaltar kapital på uppdrag av fonderna. Vanligtvis ges ersättningen som en procentuell andel av det förvaltade kapitalet. De externa förvaltningskostnaderna bestäms därmed främst av storleken på det externt förvaltade kapitalet, men även av hur kapitalet förvaltas. Passiv förvaltning har i allmänhet en lägre kostnad än aktiv förvaltning och på motsvarande sätt påverkar förvaltningens inriktning kostnaderna. Onote- rade tillgångar kostar i regel mer att förvalta än noterade aktier. En mindre andel av de externa förvaltningskostnaderna avser kostnader för depåbank och administration av ställda säkerheter, vilka är beroende av kapitalets volym och omfattningen av transaktioner.

Av tabell 4.4 framgår att de externa förvaltningskostnaderna har minskat varje år under perioden 2017–2021 trots att buffertkapitalet har ökat. De lägre kostnaderna beror på aktivt strategiskt arbete med att öka andelen internt förvaltat kapital och omstrukturering av mandat.

Tabell 4.4 Buffertfondernas externa förvaltningskostnader

	2017	2018	2019	2020	2021
Externa förvaltningskostnader mnkr1	832	768	739	617	569
Förändring jfr föregående år, procent	-3,3	-7,7	-3,8	-16,5	-7,8
Buffertkapital i genomsnitt, mdkr2	1 362	1 393	1 490	1 646	1842

Not 1: Exklusive prestationsbaserade arvoden.

Not 2: Ingående fondkapital + utgående fondkapital)/2.

Källa: Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar.

Prestationsbaserade arvoden för extern förvaltning

Posten externa förvaltningskostnader innefattar enligt AP-fondernas redovisningsprinciper inte prestationsbaserade arvoden eller förvaltar- arvoden för onoterade tillgångar.

Prestationsbaserade arvoden betalas ut till externa förvaltare när en överenskommen avkastning överträffas. Avkastning över detta mål ökar nettoavkastningen men genererar för denna typ av arvodesavtal samtidigt en kostnad i form av ett prestationsbaserat arvode. I AP-fondernas resultat- räkningar redovisas erlagda prestationsbaserade arvoden som en avgående post under nettoresultatet för aktuellt tillgångsslag. I tabell 4.5 redovisas

prestationsbaserade arvoden för noterade tillgångsslag de senaste						fem Skr. 2021/22:130
åren.
Tabell 4.5	Prestationsbaserade arvoden för extern förvaltning
	Miljoner kronor
		2017	2018	2019	2020	2021
Första AP-fonden		65	90	48	103	66
Andra AP-fonden		215	80	148	293	120
Tredje AP-fonden		118	144	197	133	99
Fjärde AP-fonden		44	17	13	96	166
Sjätte AP-fonden		0	0	0	0	0
Summa		442	331	406	625	451

Källa: Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar.

För onoterade tillgångsslag är en annan avtalskonstruktion vanligare, vilken oftast innebär att erlagda förvaltararvoden återbetalas förutsatt att det skett vinstgivande försäljningar i den onoterade fonden. Därefter sker en vinstdelning, vilket innebär att en del av vinsten över en viss förut- bestämd avkastningsränta delas med förvaltarbolaget och nettoredovisas vid realisering. Detta innebär att erlagda arvoden över exempelvis en onoterad riskkapitalfonds livstid återbetalas i sin helhet (förutsatt att det finns utrymme inom upparbetade vinster). I regeringens skrivelse Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2015 (skr. 2015/16:130) ändrades redovisningen för att ge en mer rättvisande bild av den senare kategorin av arvoden och AP-fonderna ombads också att tydligare redogöra för såväl erlagda som återbetalda belopp för onoterade avtals- upplägg i sina årsredovisningar. Ändringen och förtydligandet i skrivelsen innebär att erlagda arvoden på årsbasis ska ställas mot, och redovisas tillsammans med, återbetalda arvoden som återbetalas i samband med att en onoterad tillgång säljs med vinst. I tabell 4.6 redovisas detta netto- belopp per fond. Under 2021 var de erlagda arvodena 451 miljoner kronor högre än de återbetalda.

Tabell 4.6 Netto erlagda och återbetalda arvoden för onoterade innehav

(positivt belopp då erlagda arvoden överstiger återbetalda) Miljoner kronor

	2017	2018	2019	2020	2021
Första AP-fonden	87	109	-107	0	0
Andra AP-fonden	52	-64	82	9	-160
Tredje AP-fonden	37	242	226	409	260
Fjärde AP-fonden	24	62	68	94	144
Summa	200	349	269	512	451
Anm.: Sjätte AP-fonden har som princip att periodisera sina förvaltningskostnader och dessa ingår därmed inte
i tabellen.
Källa: Första–Fjärde AP-fondernas årsredovisningar.
Vinstdelningen sker efter en viss vinstnivå, men denna nivå uppnås först
efter det att AP-fonden har återfått investerat belopp och erlagda avgifter						25

Skr. 2021/22:130 och därutöver även erhållit en ersättning motsvarande en viss procentuell årlig avkastning på hela det investerade beloppet. Vinstdelningen redo- visas inte specifikt utan den har reducerat erhållet försäljningsbelopp och därmed reducerat nettoresultatet. Jämfört med 2020 har netto erlagda och återbetalda arvoden minskat från 512 till 451 miljoner kronor. Denna typ av avtalskonstruktioner kan förväntas öka ytterligare i och med de ändringar av placeringsreglerna som trädde i kraft den 1 januari 2019. AP- fonderna utredde under 2019 frågan hur de på bästa sätt kan bidra till att öka transparensen kring vinstdelning och konstaterade då att genom att ansluta till pågående initiativ tillsammans med andra globala institutionella investerare skapas de bästa förutsättningarna för att påverka transparensen i branschen i rätt riktning samt bidra till utvecklandet av en gemensam rapporteringsstandard. Under 2020 har Andra och Tredje AP- fonderna anslutit sig till det icke-vinstdrivande ADS-initiativet (Adopting Data Standards) som är en sammanslutning vars huvudsakliga syfte är att verka för just detta.

5Första–Fjärde AP-fondernas samlade hållbarhetsarbete

Regeringens bedömning: Första–Fjärde AP-fondernas totala kol- dioxidutsläpp har fortsatt att minska under 2021. Den portföljviktade koldioxidintensiteten har också minskat i tre av fyra fonder. Regeringen ser positivt på att Första–Fjärde AP-fondernas koldioxidavtryck fort- sätter att minska och uppmuntrar fonderna att fortsätta sitt arbete i den pågående klimatomställningen.

Regeringen ser positivt på den samverkan som sker inom ramen för Etikrådets verksamhet och välkomnar den översyn av rådets uppdrag och strategi som har inletts. Regeringen avser att följa upp arbetet i kommande års utvärderingar.

Första–Fjärde AP-fonderna har i stor utsträckning nått sina håll- barhetsmål under 2021, vilket regeringen ser positivt på. Regeringen ser också positivt på det gemensamma utvecklingsarbete som Första–Fjärde AP-fonderna har genomfört när det gäller resultat- rapportering inom hållbarhetsområdet. Fonderna bör dock se över om det finns ytterligare möjligheter att förtydliga rapporteringen.

Skälen för regeringens bedömning: Att beakta miljöaspekter, sociala aspekter och bolagsstyrningsaspekter (ESG-frågor) är en viktig del av en modern förvaltningsstrategi i syfte att uppnå en långsiktigt hög avkastning och god riskhantering. AP-fonderna bör, som statliga myndigheter och förvaltare av statliga pensionsmedel, arbeta aktivt med att integrera olika hållbarhetsaspekter i förvaltningen. Detta är av stor betydelse för allmän- hetens förtroende för AP-fonderna och pensionssystemet.

Sedan den 1 januari 2019 har Första–Fjärde AP-fonderna ett lagstadgat mål för placeringsverksamheten som innebär att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt

26

ägande (4 kap. 1 a § lagen om allmänna pensionsfonder). Vid förvalt- Skr. 2021/22:130 ningen ska särskild vikt fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas

utan att det görs avkall på det övergripande målet om avkastning och risk. Målet om föredömlig förvaltning innebär att Första–Fjärde AP-fonderna ska integrera ESG-frågor i sin förvaltning. Det ankommer på fonderna att närmare precisera innebörden av målet (jfr prop. 2017/18:271 s. 23 och 27).

Första–Fjärde AP-fonderna ska samverka när det gäller målet om föredömlig förvaltning (4 kap. 2 a § lagen om allmänna pensionsfonder). Samverkan ska åtminstone omfatta att fonderna tar fram en gemensam värdegrund för förvaltningen av fondmedlen, gemensamma riktlinjer för redovisning av hur målet uppnåtts och gemensamma riktlinjer för vilka tillgångar som fondmedlen inte bör placeras i.

Under 2021 har Första–Fjärde AP-fonderna fortsatt sitt hållbarhets- arbete genom att bl.a. utveckla redovisning och målsättningar. Första, Tredje och Fjärde AP-fonderna har under året t.ex. antagit nya policyer och strategier på hållbarhetsområdet. Detta innebär att nya eller förändrade målsättningar träder i kraft 2022. Fondernas målsättningar är i stort sett oförändrade under 2021 jämfört med föregående år. Klimat och ägar- styrning är fortsatt högt prioriterade områden, men sociala frågor inklusive mänskliga rättigheter lyfts fram alltmer. Samtliga fonder integrerar miljö- och klimatrelaterade utvärderingar i den ordinarie investeringsverksam- heten.

I tabell 5.1 redovisas Första–Fjärde AP-fondernas fokusområden för hållbarhetsarbetet samt antal mål och förändringar avseende målen under 2021. Fokusområdena avser tematiska områden inom hållbarhet som identifierats som särskilt viktiga. Verksamheten som sker inom dessa om- råden varierar något mellan fonderna, men gemensamt är utvecklings- arbeten eller fördjupningsprojekt som syftar till kunskapsutveckling samt att stärka respektive fonds övergripande hållbarhetsarbete.

Tabell 5.1	Första–Fjärde AP-fondernas fokusområden, antal mål och
	förändrade målsättningar inom hållbarhetsområdet 2021
AP-fond		Fokusområden	Antal mål	Förändrade
				målsättningar
Första AP-fonden		Klimat, ägarstyrning och	8	Inga nya mål
		resurseffektivitet
Andra AP-fonden		Klimat, ägarstyrning,	26	Sex nya eller förändrade
		mångfald och mänskliga		mål avseende mänskliga
		rättigheter		rättigheter, biologisk
				mångfald och
				redovisning av
				hållbarhetseffekter
Tredje AP-fonden		Klimat och miljö,	5	Ny hållbarhetspolicy
		ägarstyrningsfrågor och		med långsiktiga mål
		socialt ansvar		kopplade till klimat och
				biologisk mångfald
				beslutades
Fjärde AP-fonden		Klimat och miljö samt	11	Inga nya mål
		ägarstyrning		27

Skr. 2021/22:130

Källa: McKinsey (grunddata från Första–Fjärde AP-fonderna).

I n

o

m

klim

at o

m

rå

d

e

t

srapm

pt oligartA eP-rarfo

n

d koe rld

io

x

id

av

t ry

c

k

e

n

ligt

e

t t ge

m

e

n s am

t

f ram

Kt ageoldtioramx idv

ue

rkts. lä

p

p

m

ä

t s

v

an

i Sc o p

e

1,

2 o

c h

3,

v

ilke t

ä r v e d

e rt agn

a b

e gre p

p

p

å

m

ark

v

is ar d

ire

kt a u

t s lä

p

p

f rå n

kä llo r s o

m

ko n t ro

lle ras

av

f ö

v israin d ire

kt a u

t s lä

p

p

f rå

n

f ö rb ru

kn

in

g av

e

l,

f j ä

rrv

ä

rm

e

Sc o

p e

3 v is ar ö v riga in

d

ire kt a u

t s lä p

p

s o

m

f ö

re- t age t

o

r

s t rö

m

s

o

c

h

n

e d s t rö

m

s

i

v

ä rd

e ke

d

j an

.

T

o

t alt

ko

ld

i

Sc o p1eo c h

2 re

d o v is as

av–F

jFäördrse-tfaAo

Pne drn

a s o

m

s u

m

m

an

av

ä

gd

an

d

e

l av

p

o

rt f ö

lj b

o

lage

n

s

re

s p

e

kt iv e

ko

ld -io

x

id u t s

f o

n

d e

rn

a h

ar b ö rj at

m

,äm t ea Scdneot päer ä3 n

n mu

öinj ligte

at t

ge

e

n

s am

lad

b avild d

e

s s a u .t s lä

p

p

I

f igu 5r .1 re

d

o v

is

as

–FFöjrsä

rdtAa eP-f o

n

d e rntoast alako ld

io x-

id

u

t s lä p

p

in o

m

Sc

o

p

e

1 o

c

h

2 u–2021nd.eD r eå

ret on t 2017alau

t s lä

p

p

e

n

h

ar f os rtat t

at t

m

in s ka u

n

d

e

r 2021.

Figur 5.1

Redovisade CO2-utsläpp 2017–2021, Scope 1 och 2

Miljoner ton CO2e

9

8

7

2,4

6

2,4

2,2

5

1,2

4

1,1

1,8

1,1

1,4

3

2,6

1,7

0,9

1,6

0,8

2

1,4

1

1,1

1,6

1,8

1,6

0,9

0,9

0

2017

2018

2019

2020

2021

AP1

AP2

AP3

AP4

Källa: Första–Fjärde AP-fondernas årsredovisningar.

A

P-f o n

d erernd ao

v is ar ä

v

e

n

p

o

rt f ö lj v

ikt ad

ko

ld

io

x

id

in

t e

n

m

å

t t

p

å

d

e

u

n

d e rliggan

d

e

p

o

rt f ö

lj b

o

lage

n

s

re s p

e

kt iv

e

d v s . e

t t

b

o

lags

ko ld

io

x

id

u

t s lä

p

p

i f ö

rh

å llan

d

e

t ill d

e

s

b as e rat p

å

re

s p

e kt iv

e

b

o lags an d

e

l av

p o

rt f ö

lj e

n

. M

å

t t

re

f le kt e rar

p

o

rt f ö

lj e

n

s

e xb po olagns eo rinm

ggem n oe tre rar

ko-ld

io

x

id

u

t s lä p

p

. D

e

n

p

o

rt f ö

lj v

ikt ad

e

ko

ld

io

x id in t e

n

s it e t e

n

s

o

c h

F

j ä rd-feo

nA dP e rn

a u

n

d

e r 2021,

m

e d

an

d e n

ö

kad-

e

f ö

r

f on

d

e(fn igu 5r .2) .

28

Figur 5.2

Portföljviktad koldioxidintensitet, Första–Fjärde AP-fonderna

Skr. 2021/22:130

Ton CO2e/miljoner kronor

16

13,8

14

12

10

9,3

9,7

9,6

8,7

8,2

7,1

8

6,8

6

4

2

1

1,5

0,1

0

-0,2

-2

-1,2

-1,6

-1,7

-4

-2,5

AP1

AP2

AP3

AP4

2020

Förändring p.g.a. portföljmix

Förändring p.g.a. bolag i portföljen

2021

Källa: McKinsey (grunddata från Första–Fjärde AP-fonderna).

F

ö

rä

n

d

rin

gar

i

d

e

n

p

o

rt f ö lj v

ikt ad

e

ko

ld io x id in t e

n

s it e

t e

n

kan

b

f ö

rä

n

d rad

p o

rt f ö

lj m

ix ,

t .e

x . ge n o m

ö

kad

e

lle

r m

in

s kad

kap

it alallo ke

t illv is sb aoagl. F

ö

rä

n

d

rin

gar kan

o

c

ks å

s ke

p å

gru

n

d

av

ö

kad

e

lle

r m

in

s kad

u

t s lä

p p

s in

t e

n

s it e

t

f ö

r

p

o

rt f ö

lj b o

lage n

.

E

f-t e

rs o

m

p

o

rt f ö

lj b

o

d

io

x id in t e

n

s it e t

m

ä

t s

i

f örasrhoåmllans äd tet nt inll gd kane

df ö

rä

n

d

ra

in

t e

n

s it e

t

h

ä

rs t am

m

a f rå

n

s å

v

ä

l f akt is kt

ö

kad

e

e

lle

r m

in

s kad

e

u

t s

b

o

lage

n

s

v

e rks am

h

e

t

s o

m

f ö rä n d rad

.oN mä sr dä

te ttngäin llegirb

o

lage

n

T

re d

j e-fAo

Pn

d

e

n

b

e

ro

r ö

kn in

ge n

av

d

e n

p

o

rt f ö

lj-v ikt ad

e

ko

ld

io

x

id

in t

t e t e

n

b

å

d

e

p

å

f ö rä

n

d

rad

p

o

rt f ö

lj m

ix

o

c

h

ö -kad

ko

ld

io

x

id

in t e

n

s

f ö

lj b

o lage

n .

R

e ge rin ge n

s e r p o

s it iv

t–Fp

jå ä atrdAteP-Ff oö nrsdt ea rn

as

ko-ld

io

x

id

av

t ry c k f o

rt s ä

t t e ör atv te

rm t ind

so kac h

u

p

p

m

u

n

t rar f o

n

d

e

rn

a at t

f o

rt s ä

t t

s it t

arb ied teen

p

å

gå

e

n

d

e

klim

at o

m

s t ä

lln

in ge

n .

F

ö

rs–Ft aj ä

rdA eP

f- o

n

d e

rn

a

s am

arb e tAarP-fino on md

e

rne tasikrå d

(E

t råik d )e vt ars

s y

f t e uätrifatråt n

f o

n

d

e

rn

as

u

p

p

d rag o c h

ge

m

e

n

s am

m

a

v

ä

rd

e

gru

n

d

å

s t ad

ko

m

m

a

f ö

rb

ä- to tcrinh

garet pikoå

mm

råiljd-ö e

t . E

t ik

rå

d

e

t

d

riv

e

r b

l.a. re

akt iv

a o cb ho

plagsdroialoakt geiv

ar in

o

m

m b äl.an.-s k

liga rä t t igh e t e r, klim

at

o

c h

m

ilj ö . U

n

d

e r 2021 ge n

o- m

f ö rd

e s

t v

å

ge n

o

n

in

gar av

F

ö–Frsjtäa rd

e-fAo

Pn

d e srnamas t ligain n

e

h

av

i s y

f t e

at t

id

e

n

t i-

f ie

ra b

o lag s o

m

kan

as s o

c

ie

ras

t ill krä

n kn

in

gar av

in- t e rn

at io

n

e

lla ko

n

v

e

t io

n

eV

rid.

ge

n o

m

ly

s n

ine

garntifaieid rad

eins c112id e

n

t e r m

e

d

b

e krä f t ad

krä

n kn

in

g e

lle

r ris k f ö

r krä

ntknab ine5llg.2)( sU. en

d

e r 2021 p

å

b

ö

rj ad

e

E

t ikrå

d e

t

f e

m

d

ialoav sgelur ot adc he

t o

lv

dä ialorm ågele rtd m

e

d

d

ialo

ge

n

u

p

p

n

åE tttikrås. d

e

t

hs adlu

et ei t

av 8 å5preå tgå

e

n

d

e

rep aktåvive arkan-

s

d

ialo

ge. Ur

n

d e r 2021 h ar E

t ikrå

d ve aritä

vin evno

tlvi eå rat t a

f-ö re

b

y

ggan d

e

p .ro

j e kt

29

Skr. 2021/22:130	Tabell 5.2	Etikrådets genomlysning av Första–Fjärde AP-fondernas
		portföljer
			2021	2020	2019
	Antal bolag i AP-fondernas		3 168	2 430	3 557
	portföljer (samtliga genomlysta)
	- varav bekräftad kränkning		23	22	29
	- varav risk för kränkning		89	72	91
	- varav utan anmärkning		3 056	2 336	3 437
	Källa: Etikrådet.

Första–Fjärde AP-fonderna har påbörjat en gemensam översyn av Etik- rådets uppdrag och strategi. Arbetet kommer att fortsätta under 2022. Regeringen ser positivt på den samverkan som sker inom ramen för Etikrådets verksamhet och välkomnar den översyn som har inletts. Rege- ringen avser att följa upp arbetet i kommande års utvärderingar.

Under 2021 genomförde Riksrevisionen en granskning av AP-fondernas hållbarhetsarbete (se Riksrevisionens rapport AP-fondernas hållbarhets- arbete – investeringar och ägarstyrning [RiR 2021:18]). Riksrevisionens övergripande slutsats är att AP-fondernas hållbarhetsarbete är ändamåls- enligt i förhållande till deras uppdrag. Riksrevisionen anser dock att det finns åtgärder som AP-fonderna bör vidta för att de förvaltade fondmedlen ytterligare ska främja riksdagens mål och intentioner om en hållbar utveckling och för att stärka uppföljningen av detta. Regeringen ser positivt på Riksrevisionens rekommendationer till AP-fonderna (se skr. 2021/22:54). Med anledning av Riksrevisionens granskning har Första–Fjärde AP-fonderna under 2021 samordnat rapportering och nyckeltal avseende Etikrådets arbete med ESG-frågor. Fonderna har även utvecklat gemensamma nyckeltal för fondernas arbete med ägarstyrning.

Första–Fjärde AP-fonderna har delvis valt olika strategier för sitt hållbarhetsarbete, vilket medför att fokusområden och målinriktning varierar mellan fonderna. Detta är i linje med fondernas självständighet. Det är samtidigt svårt att få en mer samlad bild av resultatet av fondernas hållbarhetsarbete eftersom deras redovisning av arbetet också delvis skiljer sig åt. Första–Fjärde AP-fonderna har i stor utsträckning nått sina hållbarhetsmål under 2021, vilket regeringen ser positivt på. Regeringen ser också positivt på det gemensamma utvecklingsarbete som Första–Fjärde AP-fonderna har genomfört när det gäller resultat- rapportering inom hållbarhetsområdet. Fonderna bör dock se över om det finns ytterligare möjligheter att förtydliga rapporteringen eftersom det bidrar till ökad öppenhet och jämförbarhet mellan fonderna.

I avsnitt 6 redovisas och utvärderas respektive fonds hållbarhetsarbete och måluppfyllelse.

30

6	Redovisning och utvärdering av	Skr. 2021/22:130
	AP-fonderna

6.1 Första AP-fonden

Regeringens bedömning: Första AP-fonden har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har genererat avkastning som bidrar till inkomstpensions- systemets långsiktiga finansiering. Fonden har även uppfyllt målet att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt. Sammantaget har Första AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Under 2021 överförde Första AP-fonden 7,5 miljarder kronor till inkomst- pensionssystemet. Fonden har därmed bidragit till att hantera det under- skott som uppstår när summan av inbetalda pensionsavgifter är lägre än summan av utbetalda pensioner.

Första AP-fonden har även bidragit till inkomstpensionssystemets lång- siktiga finansiering. Fondens genomsnittliga årliga avkastning sedan 2001 har uppgått till 6,9 procent, vilket överstiger fondens avkastningsmål som har uppgått till 5,6 procent per år under samma period, omräknat för att vara jämförbart med den genomsnittliga nominella avkastningen. Fondens avkastning efter kostnader 2021 var 20,8 procent, jämfört med 9,7 procent 2020, vilket var fondens högsta årliga avkastning sedan start.

Första AP-fonden har i sitt hållbarhetsarbete haft tre fokusområden – klimat, ägarstyrning och resurseffektivitet. Fokusområdena är oförändrade sedan 2020. Fonden har fastställt åtta övergripande hållbarhetsmål som också är oförändrade sedan föregående år. Målen är i stor utsträckning uppfyllda under året.

Tabell 6.1 Första AP-fondens resultat

Miljarder kronor

	2017	2018	2019	2020	2021
Ingående fondkapital	310,5	332,5	323,7	365,8	392,6
Överföringar	-7,4	-6,8	-6,5	-7,9	-7,5
Årets resultat	29,3	-2,1	48,6	34,8	80,7
Utgående fondkapital	332,5	323,7	365,8	392,6	465,8
Årets förändring	22	-8,8	42,1	26,9	73,1
Procent
Avkastning före kostnader	9,7	-0,6	15,3	9,8	20,8
Avkastning efter kostnader	9,6	-0,7	15,1	9,7	20,8

Källa: Första AP-fondens årsredovisning.

31

Skr. 2021/22:130

32

Fondkapital och resultat

Första AP-fondens resultat efter kostnader uppgick till 80,7 miljarder kronor 2021, vilket motsvarar en avkastning efter kostnader på 20,8 pro- cent (se tabell 6.1), vilket var fondens högsta årliga avkastning sedan start. Under året överfördes 7,5 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Fondkapitalet ökade med 73,1 miljarder kronor för att uppgå till 465,8 miljarder kronor vid årets slut.

Under 2021 uppgick Första AP-fondens totala avkastning till 20,8 procent före kostnader. Största positiva bidraget till avkastningen gav alternativa investeringar (6,4 procentenheter), globala aktier i utvecklade marknader (6,1 procentenheter) och svenska aktier (5,5 procentenheter).

Första AP-fondens avkastningsmål

Första AP-fonden har två avkastningsmål, ett medelfristigt som definieras utifrån analys med fokus på pensionssystemets tillgångssida, och ett lång- fristigt som definieras utifrån analys med fokus på pensionssystemets skuldsida. Fondens medelfristiga mål är 3,0 procent genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år, mätt över rullande tioårsperioder. Fondens långsiktiga mål är 4,0 procents genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år, på lång sikt (40 år).

Styrelsen har satt som grundläggande krav att Första AP-fondens långsiktiga avkastning ska överstiga förändringstakten i inkomstindex. Pensionssystemet har dock behov av högre avkastning som innebär att effekterna av framtida balanseringar minimeras (och bidrar till att säker- ställa generationsneutralitet). Det långsiktiga avkastningsmålet är således uppbyggt av två komponenter baserade på inkomstpensionssystemets dynamik. Det ena är pensionssystemets avkastningskrav, dvs. den reala medelinkomsten (inkomstindex), vilken antas öka med 1,8 procent per år, enligt Pensionsmyndighetens antaganden. Det andra är ett utökat behov av avkastning på ca 2,2 procent för att minimera balanseringsrisken lång- siktigt och generationsneutralt.

Det medelfristiga målet utgör i stället snarare en avkastningsförväntan utifrån analys av möjligheterna att generera avkastning på tillgångssidan. Målet omfattar också aktiv avkastning. Fr.o.m. 2020 gäller det medelfristiga avkastningsmålet som består av passiv real avkastning (förväntan) (2,1 procent) samt premie för aktiv förvaltning (1 procent).

Första AP-fondens styrelse beslutade att fr.o.m. 2020 sänka avkastnings- målet från 4,0 till 3,0 procent genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år, mätt över rullande tioårsperioder. Anledningen till beslutet var lägre avkastningsförväntningar i närtid på grund av rådande låga ränteläge. Det medelfristiga målet kompletterades med ett långfristigt mål om 4,0 procent real avkastning över en rullande 40-årsperiod. På grund av det fortsatt 4-procentiga långsiktiga målet, kommer det medelfristiga avkastnings- målet framöver behöva höjas till över det långsiktiga.

Uppföljning av Första AP-fondens avkastningsmål

I tabell 6.2 redovisas genomsnittlig avkastning för hela perioden 2001–2021, för den senaste tioårsperioden 2012–2021 samt för den senaste femårsperioden 2017–2021. Som jämförelse redovisas även Första AP-fondens styrelses avkastningsmål för motsvarande tidsperioder,

omräknat för att vara jämförbart med den genomsnittliga nominella avkastningen.

Tabell 6.2 Första AP-fondens avkastning och avkastningsmål

Procent

	2001–20211	2012–2021	2017–2021
Genomsnittlig avkastning	6,9	10,3	10,7
Första AP-fondens	5,6	5,7	6,1
avkastningsmål

Not 1: Tidsperioden gäller fr.o.m. den 1 juli 2001.

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första AP-fonden).

Av tabellen framgår att fondens årliga nominella genomsnittliga avkastning efter kostnader uppgick till 10,7 procent under den senaste femårsperioden (2017–2021) och 10,3 procent under tioårsperioden (2012–2021). För hela perioden 2001–2021 har Första AP-fondens genomsnittliga avkastning uppgått till 6,9 procent per år. Detta kan jämföras med avkastningsmålet som under samma period i genomsnitt har uppgått till 5,6 procent per år. Första AP-fonden har uppnått styrelsens långsiktiga avkastningsmål under samtliga nämnda perioder.

Finansiell risk och tillgångsallokering

Utöver målet för den reala avkastningen fattar styrelsen även beslut om hur stor finansiell risk som fonden bör ta. Detta uttrycks i en övergripande tillgångsfördelning mellan aktier och räntebärande placeringar. Det finns också ett definierat mandat när det gäller tolerans för avvikelser och ett antal tillåtna tillgångsklasser. Den verkställande direktören definierar – med utgångspunkt från styrelsens riskpreferens, investeringsövertygelser och riktlinjer i övrigt – ett strategiskt jämförelseindex för fondens förvalt- ning på lång sikt (10 år). Investeringsövertygelserna bygger på en väl- diversifierad portfölj, långsiktig förvaltning samt utnyttjande av stundtals ineffektiva marknader och riskpremier. Kostnadseffektiv förvaltning och hållbart värdeskapande är också viktigt i investeringsprocessen. Kapital- förvaltningschefen ansvarar för att utforma den strategiska förvaltningen på fem års sikt. Denna bryts sedan ned enligt olika beslutsmandat till operativ förvaltning och verkställs inom investeringsorganisationen.

Första AP-fondens portfölj bestod vid 2021 års slut av 52 procent aktier, 23 procent räntebärande tillgångar och 25 procent alternativa investeringar (se figur 6.1). Jämfört med föregående årsskifte ökade andelen aktier med ca 3 procentenheter, andelen räntor minskade med ca 1 procentenhet och andelen alternativa investeringar minskade med ca 2 procentenheter.

Skr. 2021/22:130

33

Skr. 2021/22:130	Figur 6.1				Tillgångsallokering Första AP-fonden
					Procent av totala tillgångar
	100%						2,1%							0%	0,9%				0%	0%				0%				0%
				2,9%
														7,9%
															21,8%				30,4%	31,5%				26,8%				24,7%
	80%
				38,7%			39,9%				39,4%
														34,0%
															30,4%													23,4%
	60%																							24,0%
				5,6%			5,3%				6,2%			10,3%					31,8%	33,7%
																												6,6%
	40%														9,6%									10,2%
				41%			40%				39%			32%					9,2%					22%				27%
																				13,6%
	20%														25%				16%
																				11%
														15,7%									17,3%				18,4%
	0%		12,1%			12,0%				12,7%					11,9%			12,3%		10,3%
		2001			2004				2007			2010			2013		2016			2019		2020			2021
	Svenska aktier							Globala aktier					Tillväxtaktier			Räntor + Kassa					Alt. tillgångar					Övrigt
																										exkl kassa

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första AP-fonden).

Riskjusterad avkastning

I figur 6.2 redovisas Första AP-fondens totala avkastning efter kostnader samt den riskjusterade avkastningen under den senaste tioårsperioden, 2012–2021. Den riskjusterade avkastningen är mätt med en s.k. sharpe- kvot, som anger hur mycket avkastning som fonden har genererat i för- hållande till den risk, mätt som avkastningens standardavvikelse, som tagits under tidsperioden. Ju högre sharpekvot, desto bättre avkastning givet risken i portföljen.

Figur 6.2				Avkastning Första AP-fonden
				Nominell avkastning efter kostnader, procent
25%
																					20,8%
20%						14,6%											15,1%
15%
	11,3%		11,2%											9,6%					9,7%
10%											9,3%
									4,0%									4,2%				3,3%
5%								2,6%							2,9%
		1,9%			1,9%
0%										0,5%			1,5%			0,0%				0,9%
																-0,7%
-5%
2012				2013			2014		2015			2016		2017		2018	2019		2020		2021
							Avkastning				Riskjusterad avkastning (sharpekvot)

34	Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första AP-fonden).

Utveckling av illikvida tillgångar

Skr. 2021/22:130

Första AP-fondens illikvida tillgångar har gått från att utgöra 15 procent av det totala fondkapitalet 2012 till 24 procent 2021. De illikvida till- gångarna består framför allt av fastigheter (70,4 miljarder kronor 2021). Fr.o.m. 2021 tillämpas en ny definition av illikvida tillgångar som överlappar med, men inte exakt motsvarar, den äldre definitionen, vilket bör tas i beaktning vid jämförelser över tid.

Figur 6.3 Första AP-fondens utveckling av illikvida tillgångar 2012–2021

Miljarder kronor

140

120
																11,0
100									9,3									8,2		11,5
												11,3		12,0		30,7
80								8,4										22,4		28,9
									45,0			31,6		26,9
60								35,1								19,8		19,2
					0,0									17,8
												15,3
									14,6
40				0,0	16,7			14,5
			0,0	12,4	12,5															70,4
			10,0													54,1		55,4
				8,3										46,3
20			7,5		25,0			33,4	39,1			42,6
				22,2
			18,0
0
		2012		2013	2014		2015		2016	2017			2018		2019		2020		2021
	Fastigheter					Riskkapitalfonder					Övriga illikvida					Infrastruktur
	Onoterade fastigheter*					Riskkapital*					Infrastruktur*

Anm.: Fr.o.m. 2021 tillämpas en ny definition av illikvida tillgångar. I stället för som tidigare fyra kategorier (fastigheter, riskkapitalfonder, infrastruktur och övriga illikvida innehav), definieras nu illikvida tillgångar inom tre kategorier (onoterade fastigheter, riskkapital och infrastruktur). Allokeringen som visas före 2021 kan innehålla tillgångar som enligt den nya definitionen inte klassas som illikvida.

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första AP-fonden).

Kostnader

Första AP-fondens interna kostnader (rörelsekostnader) uppgick för 2021 till 231 miljoner kronor. Fondens förvaltningskostnadsandel har sjunkit under perioden 2017–2021 från 0,14 procent till 0,07 procent.

Första AP-fondens rörelsekostnader har under perioden 2017–2021 varierat mellan 209 miljoner kronor och 239 miljoner kronor. Under 2021 ökade rörelsekostnaderna med 4 miljoner kronor, primärt hänförligt till personalkostnader.

De externa förvaltningskostnaderna har minskat successivt och uppgick för 2021 till 61 miljoner kronor. Minskningen jämfört med 2020 uppgick till 15 miljoner kronor och är framför allt hänförligt till genomfört arbete med översyn av externa förvaltningskostnader samt volym på externt förvaltat kapital, eftersom avgifterna på externa mandat baseras på förvaltad volym.

35

Skr. 2021/22:130	Tabell 6.3		Första AP-fondens kostnader och antal anställda
			Miljoner kronor
				2017	2018	2019	2020	2021
		Interna kostnader		209	223	239	226	231
		Personalkostnader		131	135	149	134	139
		Lokalkostnader		13	13	13	14	17
		Köpta tjänster		25	26	20	19	20
		Informations- och datakostnader		35	45	53	55	50
		Övrigt		6	3	4	4	5
		Externa förvaltningskostnader1		236	228	186	76	61
		Summa		445	451	425	302	293
		Förvaltningskostnadsandel %		0,14	0,14	0,12	0,08	0,07
		Antal anställda2		61	60	673	66	67
		Andel kvinnor %		38	37	40	40	43

Not 1: Exklusive prestationsbaserade arvoden.

Not 2: Vid årets slut.

Not 3: Varav en projektanställd.

Källa: Första AP-fondens årsredovisningar.

Hållbarhet och ägarstyrning

Första AP-fonden har i sitt hållbarhetsarbete under 2021 haft tre fokus- områden – klimat, ägarstyrning och resurseffektivitet. Fokusområdena är oförändrade sedan 2020.

Fondens förvaltningsorganisation arbetar integrerat med ESG- perspektiv inom investeringsverksamheten och under året har integre- ringen vidareutvecklats. Integreringen har medfört en utökad mätning och redovisning av fondens klimatavtryck samt minskad exponering mot fossila bränslen. Därutöver har fonden utvecklat sin process för investe- ringar med särskilt hög ESG-risk till att även omfatta specifika sektorer, t.ex. spelbolag. I december 2021 antog Första AP-fondens styrelse en ny ESG-strategi som omfattar hela fondens verksamhet.

Under 2021 röstade Första AP-fonden på 84 svenska och på över

1 000 utländska bolagsstämmor. Det innebär att fonden röstade på samt- liga stämmor utom en i svenska bolag som fonden äger aktier i. Första AP- fonden var även aktiv i fjorton svenska valberedningar och röstade emot styrelsens förslag vid fjorton tillfällen.

Första AP-fonden har fastställt åtta övergripande hållbarhetsmål (se tabell 6.4 nedan). Av dessa mål är ett relaterat till klimat, ett till de globala målen för hållbar utveckling, fyra till ägarstyrning och två till fastighets- portföljens hållbarhetsprofil. Målen är oförändrade sedan föregående år. Fondens ambition är att målen ska vara uppfyllda 2025 (vissa mål är dock satta till 2030 och 2050).

Sex av åtta hållbarhetsmål anger målvärden som kan utvärderas på års- basis. Av dessa mål bedöms fyra ha uppnåtts under 2021. De två mål som inte uppnåtts är uppfyllda till ca 98 procent. Jämfört med 2020 har

36

resultatet förbättrats för samtliga mål, med undantag för målet att reducera Skr. 2021/22:130 portföljens sammanvägda koldioxidavtryck. Koldioxidavtrycket har ökat

med ca 7 procent under 2021, vilket beror på att andelen aktier i portföljen har ökat. Första AP-fondens portföljviktade koldioxidintensitet – ett mått som är opåverkat av förändringar i portföljens exponering mot olika tillgångsslag – har däremot fortsatt att minska.

Itabell 6.4 redovisas Första AP-fondens hållbarhetsmål och målupp- fyllelse för 2021. Som jämförelse redovisas även måluppfyllelse för 2020.

Tabell 6.4		Första AP-fondens hållbarhetsmål
Hållbarhetsmål			Måluppfyllelse
Nr	Beskrivning		Mätetal	2020	2021
1	Reducera portföljens koldioxidutsläpp till		Koldioxid-	0,87 (port-	0,93 (port-
	netto noll 2050. Delmål är att halvera		avtryck	följviktad	följviktad
	portföljens koldioxidavtryck till 2030.		noterad	koldioxid-	koldioxid-
			aktieport-	intensitet:	intensitet:
			följ (mn	9,3 tCO2e/	8,2 tCO2e/
			tCO2e)	mnkr)	mnkr)
2	Väsentligt öka volymen av investeringar		Marknads-	63 048	84 476
	som främjar en hållbar utveckling fram		värde
	till 2025.		(mnkr)
3	Verka för att andelen kvinnor i de bolag		Andel	39	39
	där fonden är representerad i		kvinnor
	valberedningen uppgår till minst		(procent)
	40 procent 2025.
4	Rösta på samtliga stämmor i svenska		Antal	Samtliga	84 av 85
	portföljbolag. I de fall då fonden röstat		stämmor	utom en
	emot styrelsens eller valberedningens			(erbjöd ej
	förslag ska en dialog inledas.			poströst-
				ning)
5	Rösta på minst 800 utländska		Antal	846	1 037
	bolagsstämmor per år.		stämmor
6	Varje år skicka uppföljningsbrev till		Antal	51	50
	minst 50 utländska bolag där fonden		skickade
	röstat emot styrelsens förslag.		brev
7	Samtliga innehav i fastighetsportföljen		Andel av	97	98
	ska redovisa enligt GRESB 2025.		portföljen
			(procent)
8	Samtliga innehav i fastighetsportföljen		GRESB-	86	88
	ska löpande förbättra sin GRESB-score		score
	över tid.

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första AP-fonden).

Regeringen bedömer att Första AP-fonden har satt upp tydliga håll- barhetsmål och arbetat aktivt för att uppnå dem under 2021. Regeringen uppmuntrar fonden att fortsätta sitt arbete för att nå målet för portföljens koldioxidavtryck. Sammantaget uppfyller fonden det lagstadgade målet om att förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt.

37

Skr. 2021/22:130 Risk- och kontrollverksamhet

Första AP-fondens risk- och kontrollverksamhet följer principen om tre försvarslinjer, vilket innebär att fonden skiljer mellan funktioner som ansvarar för risk (ledning och förvaltningsorganisationen), funktioner för övervakning, kontroll och regelefterlevnad och funktionen för oberoende granskning (internrevision). Funktionen för övervakning och kontroll ansvarar för att följa upp att fondens riskramverk följs. Funktionen för oberoende granskning upphandlas externt.

6.2 Andra AP-fonden

Regeringens bedömning: Andra AP-fonden har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har genererat avkastning som bidrar till inkomstpensions- systemets långsiktiga finansiering. Fonden har även uppfyllt målet att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt. Regeringen ser också positivt på att fondens kostnadsbesparingsprogram har gett resultat. Sammantaget har Andra AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Under 2021 överförde Andra AP-fonden 7,5 miljarder kronor till inkomst- pensionssystemet. Fonden har därmed bidragit till att hantera det under- skott som uppstår när summan av inbetalda pensionsavgifter är lägre än summan av utbetalda pensioner.

Andra AP-fonden har även bidragit till inkomstpensionssystemets lång- siktiga finansiering. Fondens genomsnittliga årliga avkastning sedan 2001 har uppgått till 6,7 procent, vilket överstiger fondens avkastningsan- tagande som i genomsnitt har uppgått till 6,0 procent per år under samma period, omräknat för att vara jämförbart med den genomsnittliga nominella avkastningen. Fondens avkastning efter kostnader 2021 var 16,3 procent, jämfört med 3,5 procent 2020, vilket var fondens högsta årliga avkastning sedan start.

Andra AP-fonden har i sitt hållbarhetsarbete haft fortsatt fokus på områdena klimat, ägarstyrning, mångfald och mänskliga rättigheter. Fonden har fastställt 26 övergripande hållbarhetsmål, varav 5 är nya för 2021. Samtliga mål bedöms vara uppfyllda.

38

Skr. 2021/22:130

Tabell 6.5	Andra AP-fondens resultat
	Miljarder kronor
		2017	2018	2019	2020	2021
Ingående fondkapital		324,5	345,9	334,8	381,4	386,2
Överföringar		-7,4	-6,8	-6,5	-7,9	-7,5
Årets resultat		28,8	-4,3	53,0	12,8	62,3
Utgående fondkapital		345,9	334,8	381,4	386,2	441,0
Årets förändring		21,4	-11,1	46,6	4,9	54,8
Procent
Avkastning före kostnader		9,1	-1,2	16,1	3,7	16,4
Avkastning efter kostnader		9,0	-1,3	15,9	3,5	16,3

Källa: Andra AP-fondens årsredovisningar.

Fondkapital och resultat
Andra AP-fondens resultat efter kostnader uppgick till 62,3 miljarder
kronor 2021, vilket motsvarar en avkastning efter kostnader på 16,3 pro-
cent. Det var fondens högsta årliga avkastning sedan start. Under året
överfördes 7,5 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Samman-
taget ökade fondkapitalet med 54,8 miljarder kronor till 441 miljarder
kronor vid årets slut.
Under	2021 uppgick	Andra AP-fondens totala avkastning till
16,4 procent före kostnader. Till den totala avkastningen bidrog framför
allt alternativa investeringar och globala aktier exklusive tillväxt-
marknader med 8,4 respektive 6,4 procentenheter. Värt att notera är att
Andra AP-fonden inkluderar valutaeffekter i respektive tillgångsslags
avkastning, och resultatet från valutasäkringarna motsvarar resultatet för
fondens valutasäkring. För övriga AP-fonder redovisas tillgångsslagens
avkastning exklusive valutaeffekter.
Andra AP-fondens avkastningsförväntan
Andra AP-fonden använder inget avkastningsmål, utan har i stället en
långsiktig förväntad avkastning som fonden kommunicerar utåt. Fondens
avkastningsförväntan är 4,5 procent per år i reala termer på lång sikt
(30 år). Fonden har inget medelfristigt mål (medelfristiga avkastnings-
förväntningar blir en del av långsiktiga antaganden, men kommuniceras
inte externt).
Andra AP-fonden kombinerar analys av pensionssystemets skuld- och
tillgångssida i större detalj för att härleda optimal strategisk portfölj som
är till största nytta för pensionssystemet. Den långsiktiga avkastnings-
förväntan består av förväntad real avkastning om 4 procent på vald strate-
gisk portfölj samt aktiv förvaltning om 0,5 procent.
Andra AP-fondens avkastningsförväntan (och risknivå) är en egenskap
hos den valda strategiska portföljen som identifieras genom tillgångs- och
skuldanalys (s.k. ALM-analys), och inte ett mål i sig självt.
Fondens uttryckliga mål		är	att, genom valet av strategisk portfölj,
minimera	konsekvenserna	av	bromsen på 30 års sikt. Fonden kom-	39

Skr. 2021/22:130

40

municerar därför en avkastningsförväntan på den strategiska portfölj som bedöms uppnå det målet och inte ett avkastningsmål.

Andra AP-fondens avkastningsförväntan är högre än de övriga buffert- fondernas avkastningsmål.

Uppföljning av Andra AP-fondens avkastningsförväntan

I tabell 6.6 redovisas genomsnittlig avkastning för hela perioden 2001–2021, för den senaste tioårsperioden 2012–2021 samt för den senaste femårsperioden 2017–2021. Som jämförelse finns styrelsens avkastningsförväntan med i tabellen för motsvarande tidsperioder, omräknat för att vara jämförbart med den genomsnittliga nominella avkastningen.

Tabell 6.6 Andra AP-fondens avkastning och avkastningsförväntan

Procent

	2001–20211	2012–2021	2017–2021
Genomsnittlig avkastning	6,7	9,5	8,5
Andra AP-fondens avkastnings-	6,0	5,8	6,6
förväntan

Not 1: Tidsperioden gäller fr.o.m. den 1 juli 2001.

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Andra AP-fonden).

Av tabellen framgår att fondens årliga nominella genomsnittliga avkastning efter kostnader uppgick till 8,5 procent under den senaste femårsperioden (2017–2021) och 9,5 procent under tioårsperioden (2012–2021). För hela perioden 2001–2021 har Andra AP-fondens genomsnittliga avkastning uppgått till 6,7 procent per år, vilket kan jämföras med avkastningsantagandet som under samma period i genom- snitt har uppgått till 6,0 procent per år. Andra AP-fonden har uppnått styrelsens långsiktiga avkastningsförväntan under samtliga nämnda perioder.

Finansiell risk och tillgångsallokering

Andra AP-fondens strategi bygger på värdeskapande i flera steg: val av strategisk tillgångsfördelning, val av index och aktiv förvaltning. Till grund för strategin ligger ett antal investeringsövertygelser. Dessa beskriver fondens syn på hur kapitalmarknaden fungerar samt möjligheter och förutsättningar att skapa en god avkastning. Bland fondens investeringsövertygelser ingår först och främst att en gedigen analys av pensionssystemet är centralt för strategivalet, därutöver bl.a. att systematiskt risktagande krävs, att diversifiering minskar risken, att aktiv förvaltning skapar mervärde, att hållbarhet lönar sig, att klimat- förändringar är en hållbarhetsrisk, och att det långsiktiga uppdraget ger speciella möjligheter.

Andra AP-fondens portfölj bestod vid 2021 års slut av 42 procent aktier, 28 procent räntebärande tillgångar och 30 procent alternativa investe- ringar (se figur 6.4). Jämfört med föregående årsskifte har andelen alternativa investeringar ökat med 2 procentenheter och andelen ränte- bärande tillgångar minskat med 2 procentenheter.

Figur 6.4					Tillgångsallokering Andra AP-fonden														Skr. 2021/22:130
					Procent av totala tillgångar
100%			0,0%				1,0%	0,4%			1,8%			0,0%	0,0%	0,1%		0,0%
			3,5%				3,4%	5,4%	2,4%
									11,4%		16,0%			24,0%	29,7%	28,2%		29,7%
80%			35,2%				36,0%	35,0%
									33,5%
											31,4%
			0,0%
60%														33,4%
							2,9%	5,3%							30,6%	30,5%		28,5%
									5,1%
40%			40,2%				36,0%				9,2%
								34,0%						10,5%		10,6%		9,8%
									27,6%						10,9%
20%											30,3%			22,1%		21,6%		22,8%
															19,9%
		21,0%				20,7%		19,8%	20,0%		11,3%
0%													10,0%		9,0%	9,1%		9,5%
	2001			2004				2007	2010	2013		2016			2019	2020	2021
					Svenska aktier							Globala aktier ex. tillväxtmarknader
					Aktier i tillväxtmarknader							Räntebärande tillgångar
					Alt. tillgångar							Övrigt (TAA etc.)

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Andra AP-fonden).

Riskjusterad avkastning

I figur 6.5 redovisas Andra AP-fondens totala avkastning efter kostnader samt den riskjusterade avkastningen under den senaste tioårsperioden, 2012–2021. Den riskjusterade avkastningen är mätt med en s.k. sharpe- kvot, som anger hur mycket avkastning som fonden har genererat i förhål- lande till den risk, mätt som avkastningens standardavvikelse, som tagits under tidsperioden. Ju högre sharpekvot, desto bättre avkastning givet risken i portföljen.

Figur 6.5 Andra AP-fondens totala avkastning

Nominell avkastning efter kostnader, procent

20%
										15,9%		16,3%
15%		13,3%		12,7%	13,1%
							10,3%	9,0%
10%
5%				2,3%	2,5%	4,0%		2,9%		3,7%3,5%			3,9%
			2,0%
							1,7%				0,4%
0%						0,5%
									-0,4%
									-1,3%
-5%
	2012			2013	2014	2015	2016	2017	2018	2019	2020	2021
					Avkastning		Riskjusterad avkastning (sharpekvot)

Källa: McKinsey bilaga (grunddata från Andra AP-fonden)

41

Skr. 2021/22:130 Utveckling av illikvida tillgångar

Andra AP-fondens illikvida tillgångar har gått från att utgöra ca 15 procent av det totala fondkapitalet 2012 till ca 25 procent 2021. De illikvida till- gångarna består framför allt av fastigheter (48,6 miljarder kronor 2021), därefter riskkapitalfonder (41,3 miljarder kronor 2021).

Figur 6.6 Andra AP-fondens utveckling av illikvida tillgångar 2012–2021

Miljarder kronor

120
																			3,9
100																			17,1
															23,6
																	25,5		0,
80													20,1						41,3
															18,5
										17,1	17,2
60								15,7									9,3
													16,8
40						13,1		16,3		16,9	15,6
				10,8		12,9
		9,6													56,7		58,7
20		6,7		7,0		28,8		37,1		39,6	39,5		46,5						48,6
				23,2
		20,2
0
	2012			2013	2014		2015		2016		2017	2018		2019		2020		2021
			Fastigheter					Övriga illikvida				Riskkapitalfonder
			Onoterade fastigheter*					Riskkapitalfonder*				Onoterade krediter *
			Skog*					Infrastruktur*

Anm*: Fr.o.m. 2021 gäller en ny definition av illikvida tillgångar. I stället för som tidigare tre kategorier (fastigheter, riskkapitalfonder och övriga illikvida innehav), definieras nu illikvida tillgångar inom fem kategorier (onoterade fastigheter, riskkapitalfonder, infrastruktur, skog och onoterade krediter). Allokeringen som visas före 2021 kan innehålla tillgångar som enligt den nya definitionen inte klassas som illikvida.

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från andra AP-fonden).

	Kostnader
	Andra AP-fondens interna kostnader (rörelsekostnader) uppgick för 2021
	till 245 miljoner kronor. Fondens förvaltningskostnadsandel har sjunkit
	under perioden 2017–2021 från 0,15 till 0,11 procent. Andra AP-fondens
	rörelsekostnader har under samma period varierat mellan 218 och 245 mil-
	joner kronor. Under 2021 ökade rörelsekostnaderna med 10 miljoner
	kronor, vilket framför allt berodde på högre personalkostnader och
	informations- och datakostnader.
	Fonden arbetar aktivt med kvantitativ förvaltning och i dag förvaltas en
	betydande del av kapitalet av de interna avdelningarna för kvantitativ
	förvaltning och tillväxtmarknadsobligationer. Denna typ av förvaltning
	kräver en ansenlig informationsmängd och datakällor, vilket tillsammans
	med kostnaden för annan marknadsinformation är en väsentlig del av
	fondens interna kostnader.
	De externa förvaltningskostnaderna för 2021 uppgick till 208 miljoner
	kronor, vilket var en minskning med 69 miljoner kronor. Detta var till följd
	av ett kostnadsbesparingsprogram som pågått under 2020 och 2021 och
	som gett resultat. Kostnadsandelen av förvaltat kapital ligger nu på
42	historiskt låga nivåer och Andra AP-fonden planerar att fortsatt se över

kostnaderna för den externa förvaltningen för att säkerställa kostnads- Skr. 2021/22:130 effektivitet.

Tabell 6.7		Andra AP-fondens kostnader och antal anställda
		Miljoner kronor
			2017	2018	2019	2020	2021
	Interna kostnader		218	219	240	235	245
	Personalkostnader		134	127	147	150	155
	Lokalkostnader		6	6	6	7	7
	Köpta tjänster		10	12	11	10	12
	Informations- och datakostnader		58	61	66	61	65
	Övrigt		10	13	10	7	6
	Externa förvaltningskostnader1		281	280	292	277	208
	Summa		499	499	532	512	453
	Förvaltningskostnadsandel %		0,15	0,15	0,15	0,14	0,11
	Antal anställda2		67	70	71	71	68
	Andel kvinnor %		34	36	34	34	35

Not 1: Exklusive prestationsbaserade arvoden.

Not 2: Vid årets slut.

Källa: Andra AP-fondens årsredovisningar.

Hållbarhet och ägarstyrning

Andra AP-fonden har i sitt hållbarhetsarbete under 2021 haft fokus på områdena klimat, ägarstyrning, mångfald och mänskliga rättigheter. Arbetet inom dessa fokusområden sker till stor del genom integrering i samtliga delar av investerings- och förvaltningsverksamheten.

Under 2021 har den fortsatta anpassningen av portföljen till EU:s regelverk för Paris Aligned Benchmark varit central. Även mänskliga rättigheter har varit i fokus och fonden har utvecklat sitt arbete inom det området utifrån en reviderad policy för mänskliga rättigheter som antogs under 2020. Andra AP-fonden har också fortsatt arbetet för att integrera hållbarhetsperspektiv i det ordinarie förvaltningsarbetet. Inom ramen för detta arbete har fonden infört ytterligare en riskklass – påverkansrisker för människor och miljö – vid utvärdering av potentiella investeringsobjekt.

Andra AP-fonden röstade under 2021 på 134 svenska och över 1 000 ut- ländska bolagsstämmor. Andra AP-fonden var även aktiv i åtta svenska valberedningar och röstade emot styrelsens förslag vid 28 tillfällen (av totalt 1 230 förslag). De frågor där fonden röstade emot styrelsens förslag rörde incitamentsprogram i 27 fall och styrelseledamöter/ansvarsfrihet i ett fall. Vid de utländska bolagsstämmorna röstade Andra AP-fonden emot styrelsens förslag vid ca 18 procent av omröstningarna, framför allt i fråga om styrelseledamöter/ansvarsfrihet och incitamentsprogram.

Andra AP-fonden har fastställt 26 övergripande hållbarhetsmål, varav fem är nya för 2021 (se tabell 6.8 nedan). Av de nya målen är två relaterade till fokusområdet mänskliga rättigheter och ett till biologisk mångfald.

43

Skr. 2021/22:130 Övriga två mål syftar till att utveckla fondens utvärderingsprocesser för att möjliggöra bättre uppföljning av övriga mål och strategier.

Itabell 6.8 redovisas Andra AP-fondens hållbarhetsmål och målupp- fyllelse för 2021. Som jämförelse redovisas även måluppfyllelse för 2020. Samtliga mål bedöms vara uppfyllda.

Tabell 6.8		Andra AP-fondens hållbarhetsmål
Hållbarhetsmål			Måluppfyllelse
Nr	Beskrivning		Mätetal	2020	2021
1	Övergripande integrering: Undersöka		Genomförd	Målet	Implemen-
	möjlighet att integrera fler ESG-faktorer		undersök-	uppnått	terat
	för företagsobligationer.		ning
2	Implementera flerfaktorindex med ESG-		Implemen-	Målet	Målet
	faktorer för företagsobligationer,		terat index	uppnått	uppnått
	inklusive kriterierna för EU Paris-Aligned
	Benchmark (PAB).
3	Att fondens alla onoterade fastighets-		Andel	Målet	Målet
	bolag och fonder besvarar GRESB:s enkät		besvarade	uppnått	uppnått
	2019.		enkäter
4	Att fondens onoterade fastighetsbolag		GRESB-	90	93
	förbättrar sin GRESB-score (max är 100).		score
5	Fokusområde klimat: Ta fram metoder för		Framtagen	Målet delvis	Målet
	att mäta om portföljen ligger i linje med		metod	uppnått	uppnått
	Parisavtalet.				och
					implemen-
					terat
6	Rapportera i enlighet med TCFD:s		Publicerad	Målet	Målet
	ramverk.		TCFD-	uppnått	uppnått
			rapport
7	Genomföra scenarioanalyser för att		Genomförd	Målet	Målet
	identifiera finansiella klimatrisker och		analys	uppnått	uppnått
	möjligheter.
8	Utveckla fondens kunskap om jordbruks-		Genomförd	Målet	Målet
	investeringarnas påverkan på koldioxid-		kunskaps-	uppnått	uppnått
	avtrycket.		utveckling
9	Fokusområde mångfald: Andelen kvinnor		Andel		34 (2020:
	ska öka i bolagsstyrelser där fonden		kvinnor i		30). Andel
	sitter med i valberedningen.		bolags-		nyvalda
			styrelser		kvinnor 67
			(procent)		(2020: 50)
10	Fokusområde ägarstyrning: Rösta i		Andel	Målet	Målet
	samtliga bolag som uppfyller fondens		stämmor	uppnått	uppnått
	kriterier för deltagande på stämma		där	(110	(134
	(Sverige)		fonden	stämmor)	stämmor)
			röstat
11	Rösta på 1000 utländska bolagsstämmor		Antal	1 006	1 091
	2021		bolags-
			stämmor

44

Hållbarhetsmål		Måluppfyllelse
Nr	Beskrivning	Mätetal	2020	2021
12	Skriva 50 uppföljningsbrev till bolag	Antal brev	Målet	Målet
	röstat emot styrelsens förslag		uppnått	uppnått
13	Den strategiska portföljens allokeringar	Kvalitativ	Målet	Målet
	som syftar till att bidra till en hållbar	bedöm-	uppnått	uppnått.
	utveckling ökas, utan avkall på det över-	ning
	gripande målet. Fondens investeringar
	ska bidra till en hållbar utveckling.
14	Inslaget av strategier inom respektive	Ökade	Målet	Målet
	tillgångsslag som syftar till att bidra till	investe-	uppnått	uppnått
	en hållbar utveckling ökas, utan avkall	ringar
	på det övergripande målet.
15	Portföljen ska utvecklas i linje med	Kvalitativ	Målet	Målet
	Parisavtalet och IPCC:s 1,5-graders-	och kvan-	uppnått	uppnått
	scenario med begränsad överträdelse.	titativ be-
		dömning
16	Investeringar och övrigt arbete utifrån	Kvalitativ	Målet delvis	Målet
	fokusområdena ska bidra till	bedöm-	uppnått	uppnått
	uppfyllandet av fondens övergripande	ning
	mål.
17	Rapportera hur fonden inom respektive	Publicerad	Målet	Målet
	fokusområde har bidragit till	rapport	uppnått	uppnått
	övergripande hållbarhetsmål.
18	Genom dialog skapa värde, minska risker	Kvalitativ	Målet	Målet
	i portföljen samt bidra till en hållbar	bedöm-	uppnått	uppnått
	utveckling relaterat till de globala målen.	ning
19	Behålla den höga akademiska	Kvalitativ	Målet	Målet
	standarden med god insikt i den senaste	bedöm-	uppnått	uppnått
	och ledande forskningen samt bibehålla	ning
	och utveckla de befintliga relationerna
	och samarbetet med akademiska
	institutioner.
20	Ha en fortsatt hög akademisk kvalitet i	Kvalitativ	Målet	Målet
	beslutsunderlag.	bedöm-	uppnått	uppnått
		ning
21	Bibehålla fondens höga anseende vad	Kvalitativ	Målet	Målet
	gäller kompetens inom hållbarhet.	bedöm-	uppnått	uppnått
		ning
221	Fokusområde mänskliga rättigheter:	Process	-	Delmålet
	Fonden strävar efter att efterleva UN	utvecklad		uppnått
	Guiding Principles 2025. Delmål 2021:	och imple-
	Utveckla och implementera en process	menterad
	för due diligence vid potentiella risker för
	mänskliga rättigheter.
231	Vartannat år publicera en rapport om	Rapport	-	Målet
	arbetet med mänskliga rättigheter i	publicerad		uppnått
	enlighet med UNGP:s ramverk.

Skr. 2021/22:130

45

Skr. 2021/22:130	Hållbarhetsmål		Måluppfyllelse
	Nr	Beskrivning	Mätetal	2020	2021
	241	Biologisk mångfald: Fördjupa arbetet.	Kvalitativ	-	Målet
		Nytt långsiktigt mål till 2025: Arbeta mot	bedöm-		uppnått
		en avskogningsfri portfölj. Delmål 2021:	ning
		Öka kompetensen om biologisk mångfald.
	251	Övergripande: Utveckla processer för att	Process	-	Målet
		mäta hållbarhet på fonden – utvärdera	utvecklad		uppnått
		hållbarhetsarbetet samt dess påverkan
		på portföljen.
	261	Utveckla metoder och processer för att	Process	-	I linje med
		mäta och hantera risker och möjligheter i	utvecklad		plan för att
		fondens ”impact” – påverkan på			uppnå
		människor och miljö genom portföljens			målet 2022
		tillgångar. Mål: Rapportera på ”impact” i
		hållbarhetsredovisning för 2022.

Not 1: Nytt hållbarhetsmål för 2021.

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Andra AP-fonden).

Regeringen bedömer att Andra AP-fonden har satt upp tydliga håll- barhetsmål och arbetat aktivt för att uppnå dem under 2021. Sammantaget uppfyller fonden det lagstadgade målet om att förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt.

Risk- och kontrollverksamhet

Andra AP-fondens interna styrning och kontroll syftar till att processer och arbetssätt utformas på ett sätt som leder till en effektiv och ändamålsenlig verksamhet. Viktiga delar att uppnå är en tillförlitlig finansiell rapporte- ring, att tillämpliga lagar och andra regler följs samt en god förmåga att identifiera, mäta och hantera fondens risker. En väl utformad intern styrning och kontroll hjälper fonden att uppnå sina mål genom att ta önskade risker, hantera oönskade risker samt förhindra resursförluster. Den kan bidra till att säkerställa tillförlitlig finansiell rapportering men också att lagar följs och därigenom undvika förtroendeskador. Arbetet samordnas genom fondledningens kommitté för intern styrning och kontroll. För att på ett strukturerat sätt säkerställa fondens riskhantering och kontrollmiljö arbetar Andra AP-fonden enligt principen om tre försvarslinjer. Principen syftar till att skapa en lämplig åtskillnad av ansvar mellan kapitalförvaltningen (första försvarslinjen), risk- och regel- efterlevnad (andra försvarslinjen) samt internrevision (tredje försvars- linjen).

6.3 Tredje AP-fonden

Regeringens bedömning: Tredje AP-fonden har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har genererat avkastning som bidrar till inkomstpensions- systemets långsiktiga finansiering. Fonden har även uppfyllt målet att

46

fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt. Sammantaget har	Skr. 2021/22:130
Tredje AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Under 2021 överförde Tredje AP-fonden 7,5 miljarder kronor till inkomst- pensionssystemet. Fonden har därmed bidragit till att hantera det under- skott som uppstår när summan av inbetalda pensionsavgifter är lägre än summan av utbetalda pensioner.

Tredje AP-fonden har även bidragit till inkomstpensionssystemets lång- siktiga finansiering. Fondens genomsnittliga årliga avkastning sedan 2001 har uppgått till 7,3 procent, vilket överstiger fondens avkastningsmål som i genomsnitt har uppgått till 5,4 procent per år under samma period, om- räknat för att vara jämförbart med den genomsnittliga nominella avkast- ningen. Fondens avkastning efter kostnader 2021 var 20,7 procent, jämfört med 9,7 procent 2020, vilket var fondens högsta årliga avkastning sedan start.

Tredje AP-fondens hållbarhetsarbete under 2021 har varit strukturerat kring tre fokusområden – miljö och klimat, socialt ansvar och ägarstyr- ning. Fokusområdena är oförändrade sedan föregående år. Fonden har fastställt fem övergripande hållbarhetsmål som följts upp under 2021. Samtliga mål bedöms vara uppfyllda.

Tabell 6.9 Tredje AP-fondens resultat

Miljarder kronor

	2017	2018	2019	2020	2021
Ingående fondkapital	324,4	345,2	340,7	393,7	423,0
Överföringar	-7,4	-6,8	-6,5	-7,9	-7,5
Årets resultat	28,2	2,2	59,5	37,2	86,8
Utgående fondkapital	345,2	340,7	393,7	423,0	502,3
Årets förändring, mdkr	20,8	-4,5	53,0	29,3	79,3
Procent
Avkastning före kostnader	8,9	0,7	17,7	9,8	20,8
Avkastning efter kostnader	8,8	0,6	17,6	9,7	20,7
Källa: Tredje AP-fondens årsredovisningar.

Fondkapital och resultat
Tredje AP-fondens resultat efter kostnader uppgick till 86,8 miljarder
kronor 2021, vilket motsvarar en avkastning på 20,7 procent efter
kostnader, vilket var fondens högsta årliga avkastning sedan start. Under
året överfördes 7,5 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet.
Sammantaget ökade fondkapitalet med 79,3 miljarder kronor till
502,3 miljarder kronor.
Under 2021 uppgick Tredje AP-fondens totala avkastning till 20,8 pro-
cent före kostnader. Största positiva bidraget till avkastningen kom från
alternativa investeringar (7,6 procentenheter) och globala aktier inklusive
tillväxtmarknader (7,2 procentenheter).	47

Skr. 2021/22:130 Tredje AP-fondens avkastningsmål

Tredje AP-fonden arbetar med ett övergripande långfristigt avkast- ningsmål. Målet är 3,5 procent real avkastning per år över en långsiktig horisont (över 10 år). Tredje AP-fonden kombinerar analys av pensions- systemets skuld- och tillgångssida i större detalj för att definiera det långfristiga målet. Det långfristiga avkastningsmålet, som reviderades 2019, baserades på en bedömning att den teoretiskt möjliga avkastningen från en optimal portfölj var 4,0 procent samt justering utifrån genomförbarhet om -0,5 procent.

Avkastningsmålet kan för Tredje AP-fonden ses som en funktion av fondens valda risknivå för portföljen. Avkastningsmålet härleds från den förväntade avkastningen för portföljen givet den önskvärda risknivån.

Genom ALM identifieras en teoretiskt möjlig avkastning, vid den önskvärda risknivån, för en optimal portfölj. Den optimala portföljen justeras sedan utifrån praktisk genomförbarhet och realiserbarhet, vilket mynnar ut i ett avkastningsmål.

Tredje AP-fonden definierar sitt långsiktiga mål som ”över 10 år”. Fonden utgår från en analys av pensionssystemet och acceptabel risknivå på en 40-årig horisont som sedan reduceras till en mer överskådlig framtid om 25 år. För att antaganden om avkastningar ska anses än mer tillförlitliga definierar sedan Tredje AP-fonden sitt avkastningsmål över en kortare horisont, ”mer än 10 år”.

Uppföljning av Tredje AP-fondens avkastningsmål

I tabell 6.10 redovisas genomsnittlig avkastning för hela perioden 2001– 2021, för den senaste tioårsperioden 2012–2021 samt för den senaste femårsperioden 2017–2021. Som jämförelse redovisas även Tredje AP- fondens målsättning för avkastningen för motsvarande tidsperioder, omräknad för att vara jämförbar med den genomsnittliga nominella av- kastningen.

Tabell 6.10 Tredje AP-fondens avkastning och avkastningsmål

Procent

	2001–20211	2012–2021	2017–2021
Genomsnittlig avkastning	7,3	11,1	11,3
Tredje AP-fondens målsättning	5,4	5,1	5,3

Not 1: Tidsperioden gäller fr.o.m. den 1 juli 2001.

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden).

Av tabellen framgår att fondens årliga nominella genomsnittliga avkast- ning efter kostnader uppgick till 11,3 procent under den senaste femårs- perioden (2017–2021) och 11,1 procent under tioårsperioden (2012–2021). För hela perioden 2001–2021 har Tredje AP-fondens genomsnittliga avkastning uppgått till 7,3 procent per år. Detta kan jämföras med avkastningsmålet, omräknat för att vara jämförbart med den genom-snittliga nominella avkastningen, som under samma period i genomsnitt har uppgått till 5,4 procent per år. Tredje AP-fonden har uppnått styrelsens långfristiga avkastningsmål under samtliga nämnda

48 perioder.

Finansiell risk och tillgångsallokering

Tredje AP-fondens förvaltningsmodell är utformad för att möjliggöra att fonden över tid uppnår de av styrelsen fastställda avkastnings- och hållbarhetsmålen. För att göra detta ska fondens särdrag utnyttjas. En förutsättning för att kunna uppnå avkastningsmålet är att fondens kapital investeras i en hög andel risktillgångar.

Fonden införde en ny portföljstruktur 2020, organiserad utifrån till- gångsslag. Fondens styrelse fastställer allokeringsintervall för tillgångs- slagen aktier, räntor, alternativa investeringar och valutor. Utifrån dessa intervall tar fondens kapitalförvaltning fram ett förslag på ett s.k. operativt benchmark, som beslutas av fondens riskkommitté. Det innehåller marknadsindex för samma investeringskategorier, och utgör ett jäm- förelseindex för kapitalförvaltningen. Aktiv förvaltning gentemot opera- tivt benchmark bedrivs utifrån olika specialistområden och tidshorisonter.

Enligt förvaltningsmodellen ska kapitalförvaltningens organisation och ansvarsfördelning i huvudsak följa portföljstrukturen. Kapitalförvaltnings- chefen ansvarar för portföljens övergripande allokering, och förvalt- ningsbesluten ska fattas av de enheter som har störst möjlighet att bedriva förvaltningen så framgångsrikt och kostnadseffektivt som möjligt.

Tredje AP-fondens portfölj baserat på tillgångsslag bestod vid 2021 års slut av 47 procent aktier, 25 procent räntebärande tillgångar och 29 pro- cent alternativa investeringar10 (se figur 6.7). Allokeringen förändrades under 2021 framför allt genom att fonden ökade allokeringen mot alternativa investeringar, vars andel steg med 3,9 procentenheter, och globala aktier exklusive tillväxtmarknader, vars andel steg med 2 procent- enheter från räntebärande tillgångar (-5 procentenheter). Förändringarna utgör en del i den långsiktiga strategin att öka andelen alternativa investeringar.

10 Att det inte summerar till 100 procent beror på avrundning.

Skr. 2021/22:130

49

Skr. 2021/22:130

50

Figur 6.7					Tillgångsallokering Tredje AP-fonden
					Procent av totala tillgångar
100%			0,0%				0,3%	0,1%		0,5%		0,4%		0,2%		0,1%		0,2%		0,0%			0,0%		0,2%	0,0%		0,0%
			3,0%		1,0%
					16,0%		14,3%	15,8%		18,0%		17,5%		18,3%		19,3%		20,2%		20,8%
																							24,9%		24,9%	24,9%
																												28,8%
80%			45,0%				35,7%
					34,0%			35,6%
										33,4%		33,6%
60%														37,0%		37,2%		37,0%		35,1%
																									30,9%	29,5%		24,5%
																							37,5%
			0,0%
					5,6%	5,8%		6,1%		6,1%		5,6%
														3,6%												5,7%		4,4%
40%			34,0%													3,6%	4,6%		5,7%					6,3%
																							5,4%
					30,4%		29,0%	29,2%		30,9%		30,6%		30,1%		28,6%		25,6%		25,6%					25,3%	27,6%		29,6%
20%																							21,3%
		18,0%
				13,0%		14,9%		13,1%											12,9%
											12,4%						12,4%							12,4%		12,3%	12,5%
0%									11,1%				10,9%		11,2%							10,9%
	2001			2009		2010		2011	2012		2013		2014		2015		2016		2017		2018			2019		2020	2021
	Svenska				Globala aktier			Tillväxtmarknader						Räntebärande tillgångar							Alt. investeringar					Övrigt
	aktier

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden).

Riskjusterad avkastning

I figur 6.8 redovisas Tredje AP-fondens totala avkastning efter kostnader samt den riskjusterade avkastningen under den senaste tioårsperioden, 2012–2021. Den riskjusterade avkastningen är mätt med en s.k. sharpe- kvot, som anger hur mycket avkastning som fonden har genererat i förhållande till den risk, mätt som avkastningens standardavvikelse, som tagits under tidsperioden. Ju högre sharpekvot, desto bättre avkastning givet risken i portföljen.

Figur 6.8 Tredje AP-fondens totala avkastning

Nominell avkastning efter kostnader, procent

25%
																			20,7%
20%															17,6%
15%			14,1%		13,7%
	10,7%									9,4%							9,7%
10%												8,8%
							6,8%									4,2%				4,0%
5%				2,6%		2,5%
		1,9%											2,4%
								0,8%			1,4%			0,6%				0,9%
0%
														0,0%
-5%
2012			2013		2014		2015			2016		2017		2018	2019		2020		2021
					Avkastning				Riskjusterad avkastning (sharpekvot)

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden).

Utveckling av illikvida tillgångar

Skr. 2021/22:130

Tredje AP-fondens illikvida tillgångar har gått från att utgöra 13 procent av det totala fondkapitalet 2012 till 27 procent 2021. De illikvida tillgångarna består framför allt av fastigheter (68,9 miljarder kronor 2021), därefter riskkapitalfonder (30,1 miljarder kronor 2021).

Figur 6.9 Tredje AP-fondens utveckling av illikvida tillgångar 2012–2021

Miljarder kronor

160
140
120																		30
100																		1
																		15
																	18
80																		9
															16
																	10	12
													13
															10
60																	6
									10			10	9		5
												9	5
								10	5
40												5
									6
						11		5										69
				10				6									62
						0									56
			11	0		5
20				4								40	48
			0						38
			4	23		26		29
			15
0
		2012		2013	2014		2015		2016	2017			2018	2019		2020		2021
	Fastigheter					Skog					Infrastruktur					Riskkapitalfonder
	Onoterade fastigheter*					Skog (ny definition)*					Onoterade krediter*					Infrastruktur (ny definition)*
	Försäkringsrisker*					Riskkapital *

Anm.*: Fr.o.m. 2021 gäller en ny definition av illikvida tillgångar. I stället för som tidigare fem kategorier (fastigheter, riskkapitalfonder, infrastruktur, skog och övriga illikvida innehav), definieras nu illikvida tillgångar inom sex kategorier, vilket noteras med * (onoterade fastigheter, riskkapital, infrastruktur, skog, onoterade krediter och försäkringsrisker). Allokeringen som visas före 2021 kan innehålla tillgångar som enligt den nya definitionen inte klassas som illikvida.

Anm.: För hela perioden 2012–2021 är Övriga illikvida innehav lika med noll, varpå denna inte visas i figuren.

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden).

Kostnader

Tredje AP-fondens interna kostnader (rörelsekostnader) uppgår för 2021 till 234 miljoner kronor. Fondens kostnadsandel har under perioden 2017–2021 sjunkit från 0,10 till 0,08 procent.

Tredje AP-fondens rörelsekostnader har under perioden 2017–2021 ökat med ca 39 miljoner kronor. Under 2021 ökade rörelsekostnaderna med 12 miljoner kronor, varav 9 miljoner kronor utgörs av ökade personal- kostnader.

De externa förvaltningskostnaderna har varierat mellan 117 och 152 miljoner kronor under perioden 2017–2021 beroende på värde- utvecklingen under det året, eftersom avgifterna på externa mandat baseras på förvaltad volym. År 2021 uppgick de externa förvaltningskostnaderna till 142 miljoner kronor, vilket var en ökning med 16 miljoner kronor från föregående år.

51

Skr. 2021/22:130	Tabell 6.11 Tredje AP-fondens kostnader och antal anställda
		Miljoner kronor
			2017	2018	2019	2020	2021
		Interna kostnader	195	202	212	222	234
		Personalkostnader	123	129	130	138	147
		Lokalkostnader	13	11	11	12	13
		Köpta tjänster	11	11	13	12	17
		Informations- och datakostnader	43	44	51	54	53
		Övrigt	6	7	7	5	4
		Externa förvaltningskostnader1	152	117	122	126	142
		Summa	347	319	334	348	376
		Förvaltningskostnadsandel %	0,10	0,09	0,09	0,09	0,08
		Antal anställda2	57	59	58	60	61
		Andel kvinnor %	37	39	40	43	43

Not 1: Exklusive prestationsbaserade arvoden.

Not 2: Vid årets slut.

Källa: Tredje AP-fondens årsredovisningar.

Hållbarhet och ägarstyrning

Tredje AP-fondens hållbarhetsarbete under 2021 har varit strukturerat kring tre fokusområden – miljö och klimat, socialt ansvar och ägarstyr- ning. Fokusområdena är oförändrade sedan föregående år.

I juni 2021 antog Tredje AP-fonden en ny hållbarhetspolicy som kommer vara styrande för fondens fortsatta integrering av hållbarhet i förvaltningsstrategin. Fonden har under året anslutit sig till Paris Aligned Investment Initative (PAII) och Taskforce on Nature-related Financial Disclosures (TFND). Hållbarhetsarbetet har även fortsatt inom ramen för den ordinarie investerings- och förvaltningsverksamheten. Det har bl.a. lett till en ökning av investeringar i gröna obligationer och andra hållbar- hetsinvesteringar, en minskning av portföljens koldioxidavtryck och en utveckling av påverkansarbetet mot bolag.

Under 2021 röstade Tredje AP-fonden på 160 svenska och på över

1 000 utländska bolagsstämmor. Vid de svenska bolagsstämmorna röstade Tredje AP-fonden emot styrelsens förslag i en procent av omröstningarna, främst i fråga om incitamentsprogram. Vid de utländska bolagsstämmorna röstade fonden emot styrelsens förslag i 20 procent av omröstningarna. Tredje AP-fonden röstade emot mer än hälften av de förslag som rörde ersättningar. Under 2021 deltog Tredje AP-fonden även i sex svenska valberedningar.

Tredje AP-fonden har fastställt fem övergripande hållbarhetsmål som följts upp under 2021 (se tabell 6.12 nedan). Av dessa mål är två relaterade till gröna och hållbara investeringar, två till klimatavtryck och klimatrisk och ett till aktiv ägarstyrning av onoterade fastighets- och infrastruktur- bolag. Därutöver innehåller Tredje AP-fondens nya hållbarhetspolicy

52

långsiktiga mål som är relaterade till klimat och biologisk mångfald. Dessa Skr. 2021/22:130 nya mål kommer att följas upp fr.o.m. 2022.

I tabell 6.12 redovisas Tredje AP-fondens hållbarhetsmål och målupp- fyllelse för 2021. Som jämförelse redovisas även måluppfyllelse för 2020. Samtliga mål bedöms vara uppfyllda.

Tabell 6.12 Tredje AP-fondens hållbarhetsmål

Hållbarhetsmål		Måluppfyllelse
Nr	Beskrivning	Mätetal	2020	2021
1	Investeringar i gröna obligationer ska	Mdkr	18,7	22,81
	fördubblas till 30 mdkr fram till 2025.
2	Övriga hållbarhetsinvesteringar ska för-	Mdkr	17,2	24,6
	dubblas och öka till 25 mdkr fram till
	2025.

3 Fortsätta att mäta och redovisa CO2- avtrycket. Ytterligare halvera fondens CO2-avtryck fram till 2025, främst genom att påverka bolagen att minska sin egen klimatpåverkan.

CO2-av-	0,9 (minsk-	0,8 (minsk-
tryck (mn	ning med ca	ning med ca
tCO2e)	14 procent)	18 procent)

4 Genomföra scenariobaserad analys av	Genomförd	I plan att	I plan att
klimatrelaterade risker och möjligheter i	analys	genomföra	genomföra
portföljen.		vart tredje	vart tredje
		år	år
5 Fortsätta arbeta för att fondens direkt-	Kvalitativ	Målet	Målet
ägda onoterade fastighets- och infra-	bedöm-	uppnått	uppnått
strukturbolag ska vara ledande inom	ning
hållbarhet. Målet innebär ett ökat fokus
på såväl hållbar produktion som byggna-
tion.

Not 1: Andelen gröna obligationer ökade under 2021 till 18 procent av de räntebärande investeringarna.

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden).

Regeringen bedömer att Tredje AP-fonden har satt upp tydliga håll- barhetsmål och arbetat aktivt för att uppnå dem under 2021. Sammantaget uppfyller fonden det lagstadgade målet om att förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt.

Risk- och kontrollverksamhet

Tredje AP-fondens kontrollfunktioner består av riskkontrollfunktionen och funktionen för regelefterlevnad. Dessa funktioner är oberoende i förhållande till kapitalförvaltningen. Riskkontrollfunktionen utgörs av avdelningen riskkontroll och avkastningsanalys. Avdelningen ansvarar för analys, uppföljning och kontroll av fondens risker, avkastning och limiter- värdering av portföljen samt fondens affärssystem och risksystem. Chefen för avdelningen rapporterar till fondens risk- och administrationschef. Risk- och administrationschefen rapporterar till den verkställande direk- tören samt till styrelsen vid behov och utgör informationskanal för risk- rapportering till styrelsen.

53

Skr. 2021/22:130 6.4

Fjärde AP-fonden

Regeringens bedömning: Fjärde AP-fonden har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har genererat avkastning som bidrar till inkomstpensions- systemets långsiktiga finansiering. Fonden har även uppfyllt målet att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt. Sammantaget har Fjärde AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Under 2021 överförde Fjärde AP-fonden 7,5 miljarder kronor till inkomst- pensionssystemet. Fonden har därmed bidragit till att hantera det under- skott som uppstår när summan av inbetalda pensionsavgifter är lägre än summan av utbetalda pensioner.

Fjärde AP-fonden har även bidragit till inkomstpensionssystemets lång- siktiga finansiering. Fjärde AP-fondens genomsnittliga årliga avkastning sedan 2001 har uppgått till 7,6 procent, vilket överstiger fondens avkastningsmål som i genomsnitt har uppgått till 5,6 procent per år under samma period, omräknat för att vara jämförbart med den genomsnittliga nominella avkastningen. Fondens avkastning efter kostnader uppgick till 19,2 procent 2021, jämfört med 9,6 procent för 2020, vilket var fondens tredje högsta årliga avkastning sedan införandet av det nuvarande pen- sionssystemet 2001 (endast 21,7 procent 2019 och 21,5 procent 2009 var högre).

Fjärde AP-fonden har i sitt hållbarhetsarbete haft fokus på områdena klimat och miljö samt ägarstyrning. Fokusområdena är oförändrade sedan föregående år. Fonden har fastställt elva övergripande hållbarhetsmål som följts upp under 2021. Tio av målen bedöms vara uppnådda eller uppfyllda i högre grad än föregående år.

Tabell 6.13 Fjärde AP-fondens resultat

	Miljarder kronor
		2017	2018	2019	2020	2021
	Ingående fondkapital	333,9	356,6	349,3	418,0	449,4
	Överföringar	-7,4	-6,8	-6,5	-7,9	-7,5
	Årets resultat	30,1	-0,5	75,2	39,3	85,7
	Utgående fondkapital	356,6	349,3	418,0	449,4	527,6
	Årets förändring	22,7	-7,3	68,7	31,4	78,2
	Procent
	Avkastning före kostnader	9,2	-0,1	21,8	9,7	19,3
	Avkastning efter kostnader	9,1	-0,2	21,7	9,6	19,2
	Källa: Fjärde AP-fondens årsredovisningar.
	Fondkapital och resultat
	Fjärde AP-fondens resultat efter kostnader uppgick				till 85,7 miljarder
54	kronor 2021, vilket motsvarar en avkastning efter kostnader på 19,2 pro-

cent, vilket var fondens tredje högsta årliga avkastning sedan start (endast 21,7 procent 2019 och 21,5 procent 2009 var högre). Under året överfördes 7,5 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Sammantaget ökade fondkapitalet under 2021 med 78,2 miljarder kronor till 527,6 miljarder kronor.

Under 2021 uppgick Fjärde AP-fondens totala avkastning till 19,3 pro- cent före kostnader. Största positiva bidragen till avkastningen kom från utländska aktier i utvecklade marknader (7,7 procentenheter) och svenska aktier (5,6 procentenheter).

Fjärde AP-fondens avkastningsmål

Fjärde AP-fonden har två avkastningsmål – ett långfristigt (på 40 års sikt) och ett medelfristigt (på 10 års sikt). Fjärde AP-fonden har som mål att totalavkastningen på lång sikt ska uppgå till 3,5 procent realt per år i genomsnitt. Målet är utformat utifrån en sammantagen avvägning mellan förväntad avkastning och risknivå på tillgångsmarknaderna för att på bästa möjliga sätt tillfredsställa pensionssystemets behov av avkastning för att på ett generationsneutralt sätt balansera pensionssystemets tillgångar och skulder på 40 års sikt. Det långsiktiga avkastningsmålet består av avkast- ningsförväntan på en tillgångsallokering med en risknivå bäst anpassad för pensionssystemet (2,8–2,9 procent) samt av aktiv förvaltning (0,5 pro- cent). Förväntad avkastning från ALM-analysens bedömning av vad en vald passiv portfölj av aktier och räntor med en viktfördelning i det valda aktiespannet kan leverera (2,8–2,9 procent år 2020) understiger det långsiktiga avkastningsmålet. Den slutliga bedömningen om 3,5 procent omfattar också den förväntade meravkastningen från sammansättningen av referensportföljen på medellång sikt, samt avkastningen från Fjärde AP-fondens aktiva förvaltning.

Det långsiktiga målet kompletteras med ett medelfristigt mål på realt

3 procent per år i genomsnitt för den kommande tioårsperioden. Det medelfristiga avkastningsmålet består av förväntad avkastning på vald medelfristig tillgångsallokering (ca 2–2,5 procent) samt bidrag från aktiv förvaltning. Tillsammans ger det ett mål på 3 procent realt. Det medel- siktiga målet är lägre än det långsiktiga, då fonden anser det vara svårt att bibehålla en hög avkastning över den kommande tioårsperioden givet förväntad marknadsutveckling. Över tid förväntas det nuvarande lägre medelfristiga avkastningsmålet normaliseras så att det kommer att motsvara det långsiktiga avkastningsmålet.

Fjärde AP-fondens avkastningsmål har reviderats två gånger under de senaste åren. År 2017 reviderades målet från 4,5 procent till 4 procent med motiveringen att avkastning, i synnerhet på räntebärande tillgångar, förväntades bli lägre framgent samt att nackdelen för pensionssystemet av att öka risken i tillgångsportföljen för att kompensera för den lägre förväntade avkastningen översteg nyttan av det avkastningsbidrag som i så fall kunde förväntas. Samtidigt infördes även ett medelfristigt mål om 3 procent, vilket genomfördes 2018 och har varit oförändrat sedan dess. År 2021 reviderades det långsiktiga målet ytterligare, från 4 procent till 3,5 procent, med motiveringen att avkastning på samtliga tillgångar förväntades bli lägre i ljuset av låga räntor och en längre anpassningsperiod till ett normalläge. Givet pensionssystemets starka

Skr. 2021/22:130

55

Skr. 2021/22:130 balansräkning, i kombination med allt kortare återstående tid av utflöden från systemet ansågs det bättre att sänka målet något än att öka risknivån i investeringsportföljen.

Som framgår ovan skedde två revideringar med 0,5 procentenheter under en relativt kort tidsperiod. Det var dock redan 2017 diskussion om att revidera ned målet med en hel procentenhet. Anledningen till att ingen större revidering genomfördes, utan i stället delades upp i två revideringar, var att trösklarna för att revidera målet är höga och att Fjärde AP-fonden föredrar en stegvis justering av större förändringar.

Uppföljning av Fjärde AP-fondens avkastningsmål

I tabell 6.14 redovisas genomsnittlig avkastning för hela perioden 2001–2021, för den senaste tioårsperioden 2012–2021 samt för den senaste femårsperioden 2017–2021. Som jämförelse redovisas även Fjärde AP-fondens målsättning för avkastningen för motsvarande tidsperioder, omräknat för att vara jämförbart med den genomsnittliga nominella avkastningen.

Tabell 6.14 Fjärde AP-fondens avkastning och avkastningsmål

Procent

	2001–20211	2012–2021	2017–2021
Genomsnittlig avkastning	7,6	11,8	11,6
Fjärde AP-fondens målsättning	5,6	5,1	5,3

Not 1: Tidsperioden gäller fr.o.m. den 1 juli 2001.

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Fjärde AP-fonden).

I tabellen framgår att fondens genomsnittliga avkastning efter kostnader uppgick till 11,6 procent under den senaste femårsperioden och 11,8 procent under den senaste tioårsperioden. För hela perioden 2001– 2021 har Fjärde AP-fondens genomsnittliga avkastning uppgått till 7,6 procent per år. Detta kan jämföras med avkastningsmålet, omräknat för att vara jämförbart med den genomsnittliga nominella avkastningen, som under samma period i genomsnitt har uppgått till 5,6 procent per år. Fjärde AP-fonden har uppnått styrelsens långsiktiga avkastningsmål under samtliga nämnda perioder.

Finansiell risk och tillgångsallokering

Fjärde AP-fondens förvaltningsmodell utgår ifrån en långsiktig analys och ett långfristigt avkastningsmål på 40 års sikt som eftersträvar den bästa kombinationen av förväntad avkastning och risk så att pensionssystemet långsiktigt stärks, utan att en generation gynnas på bekostnad av en annan. Utifrån risk- och avkastningsantaganden fastställs sedan acceptabla allokeringsspann för andelen aktier, ränteduration respektive valuta- exponering.

En medelsiktig analys och avkastningsmål tas fram med ett 10-årigt perspektiv för att i större detalj ta hänsyn till rådande ekonomiska situation och dynamik utifrån denna tidshorisont. Baserat på analysen fastställs det medelfristiga avkastningsmålet samt Fjärde AP-fondens dynamiska

56

normalportfölj, vilket är en referensportfölj bestående av olika marknads- Skr. 2021/22:130 index och som beskriver lämplig medelsiktig tillgångsallokering.

Den löpande förvaltningen hanteras av Fjärde AP-fondens operativa förvaltningsorganisation baserat på fastställt avkastningsmål och risk- utrymme.

Fjärde AP-fondens investeringsfilosofi baseras på fondens särdrag som långsiktig investerare med stora frihetsgrader och stort kapital.

Fjärde AP-fondens portfölj bestod vid 2021 års slut av 55 procent aktier, 26 procent räntebärande tillgångar, och 19 procent alternativa investe- ringar. Under 2021 skiftade fondens faktiska allokering främst till alter- nativa investeringar exklusive fastigheter (+2,5 procentenheter), främst på bekostnad av räntebärande tillgångar (-4,6 procentenheter).

Under 2022 kommer Fjärde AP-fonden att införa det nya tillgångsslaget defensiva aktier som kommer att utgöra 5 procent av den dynamiska normalportföljen. Den nya tillgångsklassen syftar till att dels tillföra avkastningspotential, dels ha stabiliserande egenskaper i en mer proble- matisk ekonomisk miljö.

Figur 6.10			Tillgångsallokering Fjärde AP-fonden
			Procent av totala tillgångar
100%	0,1%			0,3%	1,0%
	2 9%			2 0%	2,4%		2,0%			2,8%				2,3%	2,9%	4 0%			6,0%
							3,9%			5,7%				7,3%	12,1%	12,0%
																			12,9%
80%	33,9%			36,0%	36,8%		34,0%			31,9%				32,2%
															31,0%	29,0%
																			26,4%
	0,0%
60%				0,0%
					3,0%		5,6%			4,3%
														4,2%
															6,7%	7,0%			6,2%
40%	38,4%			42,1%
					38,1%		35,4%			35,5%				35,2%
															31,7%	31,0%			31,6%
20%
	24,1%			18,7%	18,6%		18,8%		19,2%				19,1%
0%															15,6%	17,0%		16,8%
	2001	2004			2007	2010		2013			2016				2019	2020	2021
			Svenska aktier									Globala aktier
			Tillväxtmarknader									Räntebärande tillgångar
			Fastigheter									Alt. tillgångar exkl. Fastigheter

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Fjärde AP-fonden).

Riskjusterad avkastning

I figur 6.11 redovisas Fjärde AP-fondens totala avkastning efter kostnader samt den riskjusterade avkastningen under den senaste tioårsperioden, 2012–2021. Den riskjusterade avkastningen är mätt med en s.k. sharpe- kvot, som anger hur mycket avkastning som fonden har genererat i förhållande till den risk, mätt som avkastningens standardavvikelse, som tagits under tidsperioden. Ju högre sharpekvot, desto bättre avkastning givet risken i portföljen.

57

Skr. 2021/22:130

58

Figur 6.11				Fjärde AP-fondens totala avkastning
				Nominell avkastning efter kostnader, procent
25%
										21,7%
20%													19,2%
			16,4%		15,6%
15%
	11,2%							10,0%
									9,1%			9,6%
10%
					6,8%
5%											4,2%			3,2%
		1,9%	2,6%		2,5%				2,4%
0%						0,8%		1,4%				0,7%
										-0,2% 0,0%
-5%
2012			2013		2014	2015		2016	2017	2018	2019	2020	2021
					Avkastning		Riskjusterad avkastning (sharpekvot)

Källa: McKinsey bilaga 9(grunddata från Fjärde AP-fonden).

Utveckling av illikvida tillgångar

Fjärde AP-fondens illikvida tillgångar har gått från att utgöra 7 procent av det totala fondkapitalet 2012 till 15 procent 2021. De illikvida tillgångarna består framför allt av fastigheter (48,4 miljarder kronor 2021).

Figur 6.12 Fjärde AP-fondens utveckling av illikvida tillgångar 2012–2021

Miljarder kronor

90
80
																				7,1
70																				10,0
60																				5,3
																		0,0		10,5
50																0,0		3,8
																2,7		5,5
													0,0			5,6
																		4,7
40														1,6		3,9
									0,0		0,0			4,5
												0,7		3,2
30							0,0		0,3			3,6
										3,8		2,3
					0,0			0,5
			0,0		0,5			3,6		2,3										48,4
20	0,0		0,4			2,9		2,4								37,9		39,9
	0,2			2,5
						2,7								33,3
				2,5
		1,4										27,5
10		2,6						20,7		24,5
				14,9		16,4
		11,9
0
	2012		2013		2014		2015		2016		2017		2018		2019		2020		2021

Fastigheter Riskkapitalfonder Övriga illikvida Onoterade krediter Infrastruktur

Anm.: Fr.o.m. 2021 gäller nya definitioner av illikvida tillgångar. Namnen för dessa definitioner är detsamma, men allokeringen som visas före 2021 kan innehålla tillgångar som enligt den nya definitionen inte klassas som illikvida.

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Fjärde AP-fonden).

Kostnader

Skr. 2021/22:130

Fjärde AP-fondens interna kostnader (rörelsekostnader) uppgår för 2021 till 247 miljoner kronor. Fondens rörelsekostnader har under perioden 2017–2021 ökat med ca 33 miljoner kronor. Under 2021 ökade rörelse- kostnaderna med en miljon kronor.

De externa förvaltningskostnaderna uppgick till 158 miljoner kronor för 2021, vilket var en ökning med 20 miljoner kronor från föregående år. Under perioden 2017–2021 ökade de externa förvaltningskostnaderna med 26 miljoner kronor. Avgifterna på externa mandat baseras på förvaltad volym, vilket innebär att de externa förvaltningskostnaderna ökar när värdet på förvaltat kapital ökar.

Fondens kostnadsandel, som mäter fondens totala kostnader i för- hållande till genomsnittligt kapital, har minskat något under perioden 2017–2021, från 0,10 till 0,08 procent.

Tabell 6.15 Fjärde AP-fondens kostnader och antal anställda

Miljoner kronor

	2017	2018	2019	2020	2021
Interna kostnader	214	211	231	246	247
Personalkostnader	130	126	136	155	154
Lokalkostnader	10	10	11	11	11
Köpta tjänster	14	14	17	11	12
Informations- och datakostnader	47	52	58	62	63
Övrigt	13	9	9	7	7
Externa förvaltningskostnader1	132	135	139	138	158
Summa	346	346	370	384	405
Förvaltningskostnadsandel %	0,10	0,10	0,10	0,09	0,08
Antal anställda2	53	54	53	65	67
Andel kvinnor %	34	31	38	40	39

Not 1: Exklusive prestationsbaserade arvoden.

Not 2: Vid årets slut.

Källa: Fjärde AP-fondens årsredovisningar.

Hållbarhet och ägarstyrning

Fjärde AP-fonden har i sitt hållbarhetsarbete under 2021 haft fokus på om- rådena klimat och miljö samt ägarstyrning. Fokusområdena är oförändrade sedan föregående år.

Fonden har fastställt elva övergripande hållbarhetsmål som följts upp under 2021 (se tabell 6.16 nedan). Av dessa är fem mål relaterade till klimat och miljö medan övriga mål är relaterade till ägarstyrning. Målen är oförändrade sedan föregående år.

Det övergripande arbetet för att nå målen har innefattat ett långsiktigt arbete med nya projekt inom samtliga delar av fondens verksamhet. Fjärde AP-fonden har utökat mandatet för investeringar i gröna och sociala

59

Skr. 2021/22:130 obligationer samt ökat inslaget av tematiska investeringar kopplade till fokusområdet klimat och miljö. Därutöver har fonden fortsatt arbetet med det fundamentala urval som gjordes i energisektorn 2020 där bolag vars omställningsplaner inte bedöms vara i linje med Parisavtalets 1,5-graders- mål avyttras. Under 2021 har ett liknande arbete genomförts inom både kraft- och råvarusektorn. Relaterat till urvalsarbetet har Fjärde AP-fonden bedrivit bolagsdialoger med företag i resursintensiva sektorer inom ramen för sitt påverkansarbete.

Under 2021 röstade Fjärde AP-fonden på 147 svenska och på över

1 000 utländska bolagsstämmor. Fjärde AP-fonden deltog även i 40 sven- ska valberedningar.

Tio av elva hållbarhetsmål bedöms vara uppnådda eller uppfyllda i högre grad än föregående år. Målet att fonden ska arbeta för ökad mång- fald i styrelserna har dock en lägre uppfyllnadsgrad. Andelen kvinnor av nyvalda styrelseledamöter har sjunkit från 44 procent 2020 till 20 procent 2021. Enligt Fjärde AP-fonden kan detta delvis hänföras till att färre förändringar när det gäller ledamöter har gjorts under pandemin. Vissa planerade förändringar har skjutits fram till dess det finns större möjligheter till fysiska möten. Andelen nya ledamöter som nominerats av huvudägare har därför ökat. Dessa nya ledamöter är i större utsträckning män.

Itabell 6.16 redovisas Fjärde AP-fondens hållbarhetsmål och målupp- fyllelse för 2021. Som jämförelse redovisas även måluppfyllelse för 2020.

Tabell 6.16 Fjärde AP-fondens hållbarhetsmål

Hållbarhetsmål		Måluppfyllelse
Nr	Beskrivning	Mätetal	2020	2021
1	Halvera portföljens CO2e-utsläpp fram	Koldioxid-	1,8	1,4
	till 2030 (jämfört med 2020 års nivå) och	utsläpp
	nå netto nollutsläpp senast 2040.	(mn
		tCO2e)
2	Göra investeringar som minskar	1. Föränd-	1. -15	1. -23
	klimatrisken i portföljen.	ring koldi-	2. 45	2. 39
		oxidut-
		släpp
		under året
		2.
		Koldioxid-
		utsläpp
		som andel
		av globalt
		aktieindex
		(procent)
3	Löpande analysera hållbarhetstrender	Genom-	Målet	Målet
	och söka proaktiva investeringar inom	förda	uppnått	uppnått
	hållbarhetstrender som bidrar till	investe-
	omställningen till ett hållbart samhälle	ringar
	och som också drar fördel av denna
	omställning

60

Hållbarhetsmål		Måluppfyllelse			Skr. 2021/22:130
Nr	Beskrivning	Mätetal	2020	2021
4	Arbeta löpande med att kartlägga	Kvalitativ	Målet	Målet
	kvantitativa och kvalitativa komp-	bedöm-	uppnått	uppnått
	letterande indikatorer för klimat och	ning
	miljö som kan användas vid
	förvaltningen av tillgångarna.
5	Påverka bolag i rollen som ägare, sam-	Genomfört	Målet	Målet
	arbeta med andra investerare för att	påverk-	uppnått	uppnått
	bredda kunskapen om hur klimatfrågan	ansarbete
	kan adresseras i förvaltningsverksam-
	heten samt föra dialog med politiska
	beslutsfattare i syfte att skapa förutsätt-
	ningar för klimatomställningen
6	Arbeta aktivt i valberedningar i kraft av	Antal	39	40
	ägarandel	valbered-
		ningar
7	Intervjua hela eller delar styrelsen vid	Genom-	Målet	Målet
	styrelseutvärderingar	förda	uppnått	uppnått
		intervjuer
8	I de valberedningar där fonden arbetar	Antal	44	201
	ska minst en kvinna vara med som slut-	kvinnor av
	kandidat vid förslag till nya styrelse-	nyvalda
	ledamöter och valberedningen ska arbeta	ledamöter
	för att Svensk kod för bolagsstyrning	(procent)
	rekommendationer om andel kvinnor
	uppnås
9	Utöva rösträtten vid svenska stämmor.	Antal	109	147
		svenska
		stämmor
		där
		fonden
		röstat
10	Utöva rösträtten vid utländska stämmor.	Antal	1 043	1 064
		utländska
		stämmor
		där
		fonden
		röstat
11	Stötta initiativ som verkar för	Kvalitativ	Målet	Målet
	aktieägares rättigheter och bolagens	bedöm-	uppnått	uppnått
	arbete med hållbarhet	ning

Not 1: Andelen kvinnor av nyvalda ledamöter är lägre 2021 än tidigare år vilket delvis kan hänföras till att färre förändringar vad gäller ledamöter har gjorts under pågående pandemi. Vissa planerade förändringar har skjutits fram till dess det finns större möjligheter till fysiska möten. Andelen nya ledamöter som nominerats av huvudägare har därför ökat. Dessa nya ledamöter är i större utsträckning män.

Källa: McKinsey 9 (grunddata från Fjärde AP-fonden).

Regeringen bedömer att Fjärde AP-fonden har satt upp tydliga håll- barhetsmål och arbetat aktivt för att uppnå dem under 2021. Sammantaget

61

Skr. 2021/22:130 uppfyller fonden det lagstadgade målet om att förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt.

Risk- och kontrollverksamhet

Fjärde AP-fonden delar in riskhanteringen i tre steg: riskstyrning, löpande riskhantering samt uppföljning och kontroll. Styrelsen fastställer årligen en placeringspolicy och en riskhanteringsplan för fondens verksamhet som utgör ett ramverk för fondens riskutrymme. I styrelsen finns ett riskutskott och ett revisionsutskott för att hantera olika aspekter av riskstyrning. Den löpande riskhanteringen är decentraliserad till de operativa delarna i fonden och följer principen om tre försvarslinjer, vilket innebär att fonden skiljer mellan funktioner som ansvarar för risk (ledning och förvaltnings- organisationen), funktioner för övervakning, kontroll och regelefterlevnad och funktionen för oberoende granskning (internrevision). Uppföljning och kontroll av Fjärde AP-fondens finansiella och operativa risker ansvarar enheten Risk & verksamhetsstöd för.

6.5 Sjätte AP-fonden

Regeringens bedömning: Den strategi som har gällt sedan 2011 förefaller vara välgrundad och har medfört en förbättring av Sjätte AP- fondens resultat. Fonden har genererat avkastning som bidrar till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering och har arbetat aktivt med hållbarhetsfrågor. Sammantaget har Sjätte AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Sjätte AP-fonden är till skillnad från Första–Fjärde AP-fonderna en sluten fond. Det innebär att Sjätte AP-fonden inte ska hantera nettoflöden mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet. Fondens uppdrag regleras i lagen om Sjätte AP-fonden. Fondens mål är att skapa långsiktigt hög avkastning med tillfredsställande riskspridning genom investeringar på den onoterade riskkapitalmarknaden. Styrelsen beslutade under 2020 att fr.o.m. 2021 använda ett nytt avkastningsmål, liknande det onoterade benchmark som redan används för att utvärdera investerings- verksamheten. Det nya målet syftar till att utvärdera fondens prestation relativt en marknad av onoterade tillgångar globalt, och kommer huvud- sakligen utvärderas över rullande femårsperioder.

Avkastningen för 2021 uppgick till 49,1 procent, vilket var den högsta årliga avkastningen sedan fondens start 1996. Avkastningen över fem år uppgick till 19,1 procent. Därmed uppfyllde Sjätte AP-fonden sitt lång- siktiga avkastningsmål som styrelsen beslutade under 2020.

62

Tabell 6.17 Sjätte AP-fondens resultat						Skr. 2021/22:130
Miljarder kronor
	2017	2018	2019	2020	2021
Ingående fondkapital	28,1	31,6	34,7	37,5	45,2
Årets resultat	3,5	3,0	2,9	7,6	22,2
Utgående fondkapital	31,6	34,7	37,5	45,2	67,3
Årets förändring, mdkr	3,5	3,1	2,8	7,7	22,1
Procent
Avkastning efter kostnader	12,3	9,6	8,2	20,4	49,1

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Sjätte AP-fonden).

Sjätte AP-fonden integrerar hållbarhet i det löpande arbetet med investe- ringsverksamheten genom granskning inför och uppföljning efter inves- tering. Arbetet berör samtliga områden inom ESG. Sjätte AP-fonden har sedan tidigare två fokusområden för sitt hållbarhetsarbete – klimat samt jämställdhet och mångfald. Under 2021 har fonden lagt till mänskliga rättigheter som ytterligare ett fokusområde. Fonden har fastställt tolv hållbarhetsmål som följts upp under året. Fem av fondens hållbarhetsmål bedöms vara uppnådda eller uppfyllda i högre grad än föregående år. Ett av målen har samma grad av uppfyllelse. Övriga mål bedöms antingen som inte uppnådda eller som uppfyllda i lägre grad än 2020.

Fondkapital och resultat

Sjätte AP-fondens resultat uppgick till 22,2 miljarder kronor 2021, jämfört med 7,6 miljarder kronor året innan. Detta motsvarar en nominell avkast- ning på 49,1 procent, jämfört med 20,4 procent året innan, vilket var fondens högsta årliga avkastning sedan start 1996. Sedan fonden bildades 1996 har fondkapitalet ökat med 56,9 miljarder kronor, från 10,4 miljarder kronor till 67,3 miljarder kronor. Detta motsvarar en total värdetillväxt sedan starten på 547 procent och en årlig genomsnittlig tillväxt på 7,7 procent.

Under 2021 uppgick Sjätte AP-fondens totala avkastning till 49,1 pro- cent, eller 22,2 miljarder kronor, före kostnader. Största positiva bidragen till avkastningen kom från buyout saminvesteringar11 (8,8 miljarder kronor), buyout fondinvesteringar (7,9 miljarder kronor) och investeringar i venture/growth (4,3 miljarder kronor).

Sjätte AP-fondens avkastningsmål

Sjätte AP-fondens målsättning är att över en femårsperiod överträffa avkastningen bestående av ett sammanvägt avkastningsmål bestående av 90 procent Burgiss ALL, som representerar avkastning i private equity- marknaden, viktat med 10 procent OMRX T-Bill motsvarande behov av likvida medel. Det nya målet antogs under 2021, och ersätter tidigare mål- index, även för historiska jämförelser.

Sjätte AP-fondens tidigare långsiktiga avkastningsmål som styrelsen beslutade 2011, innebar att följa genomsnittsavkastningen för ett nordiskt

11 I skrivelsen används begreppet co-investeringar synonymt med saminvesteringar.

63

Skr. 2021/22:130 jämförelseindex (SIX Nordic 200 CAP GI), relaterat till den noterade marknaden, med påslag för en riskpremie för onoterade bolag om 2,5 procent (rullande femårsperiod).

Under många år har verksamheten och externa rådgivare vid utvärde- ringar pekat på bristen av relevans att använda SIX Nordic 200 Cap GI som mål för placeringsverksamheten. Internt har därför verksamheten kompletterat målet med onoterat benchmark, dock med inriktning Europa. I takt med att portföljen har utvecklats har målet blivit alltmer irrelevant och behovet av förändring tydligt. Det har länge funnits en brist på lämp- liga referensportföljer eftersom få leverantörer har tillhandahållit data baserat på onoterade placeringar globalt, men datakvaliteten har stärkts över tid.

Styrelsen beslutade därför om att fr.o.m. 2021 använda ett nytt avkastningsmål, liknande det onoterade benchmark som redan används för att utvärdera investeringsverksamheten. Det nya målet syftar till att utvärdera fondens prestation relativt en marknad av onoterade tillgångar globalt, och kommer huvudsakligen att utvärderas över rullande femårsperioder. Det nya avkastningsmålet är definierat som att överträffa ett jämförelseindex, beräknat från det onoterade marknadsindexet Burgiss All, motsvarande en medianfond inom det onoterade tillgångsslaget, (med 90 procent vikt) och OMRX Treasury Bill Index (med 10 procent vikt). Sjätte AP-fondens målsättning är att den genomsnittliga årliga avkast- ningen över en rullande femårsperiod ska överträffa detta index.

Det uppdaterade målet syftar till att bättre spegla Sjätte AP-fondens uppdrag genom att representera ett brett investeringsuniversum inom Sjätte AP-fondens placeringsområde (onoterade investeringar utan geografisk begränsning), hålla över lång tid, levereras av oberoende leverantör med god datakvalitet, ha ett långsiktigt perspektiv (minst fem års data), kunna omräknas till svenska kronor och viktas med normalkassa om 10 procent med avkastningsförväntan (OMRX T-Bill) för att spegla Sjätte AP-fondens förutsättningar.

Sjätte AP-fondens mål är att fonden genom sin inriktning mot onoterade tillgångsslag ska hålla en hög långsiktig avkastning, med en balanserad totalrisk för portföljen. Sjätte AP-fondens ambitionsnivå är dock, enligt fonden, att skapa högre avkastning än median i marknaden. Sjätte AP- fondens mål är till sin natur långsiktigt, eftersom investeringar inom onoterade tillgångar behöver mätas över en längre period.

Uppföljning av Sjätte AP-fondens avkastningsmål

I figur 6.13 redovisas genomsnittlig avkastning för hela perioden 1997–2021, för den senaste tioårsperioden 2012–2021, för den senaste femårsperioden 2017–2021 samt för 2021. Som jämförelse redovisas även Sjätte AP-fondens målsättning för avkastningen för motsvarande tidsperioder, omräknad för att vara jämförbar med den genomsnittliga nominella avkastningen.

64

Figur 6.13 Sjätte AP-fondens totala avkastning

Skr. 2021/22:130

60%

50%

40%

Genomsnittlig årlig avkastning efter totala kostnader, procent

49,1% 50,6%

30%			24,2%
20%	14,6%		19,1%	10,2%	13,8%	16,6%		12,1%	10,5%
10%									7,7%
0%
	2021		2017-2021		2012-2021				1997-2021
		Nettoavkastning	Avkastning investeringsverksamheten				Avkastningsmål (Burgiss ALL)

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Sjätte AP-fonden).

Avkastningen för 2021 uppgick till 49,1 procent, vilket även var den högsta årliga avkastningen sedan fondens start. Fondens genomsnittliga avkastning efter kostnader var 19,1 procent under den senaste femårs- perioden och 13,8 procent under den senaste tioårsperioden. Jämförelse- indexet avkastade 14,6 procent 2021, 10,2 procent i genomsnitt per år under perioden 2017–2021 och 12,1 procent i genomsnitt per år under perioden 2012–2021. Fonden har därmed överträffat sitt avkastningsmål på ett, fem och tio års sikt. Jämförelseindexet sträcker sig inte till 1996, varför en jämförelse sedan periodens start inte är möjlig.

Sjätte AP-fonden har därmed bidragit till den långsiktiga finansieringen av tillgångssidan i inkomstpensionssystemet, även om fonden är sluten och inte är en del av flödet inom inkomstpensionssystemet i övrigt.

Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet

Investeringsverksamheten, som utesluter fondens likviditetsförvaltning, ökade under året och uppgick vid årsskiftet till 58,8 miljarder kronor, vilket motsvarar 87,3 procent av det totala kapitalet. Resultatet för investeringsverksamheten uppgick 2021 till 21,9 miljarder kronor.

År 2020 fastställde Sjätte AP-fondens styrelse en ny långsiktig strategisk inriktning mot 2030 som styr mot en allokering inom buyout, ven- ture/growth och secondary12. Redovisningen av segmenten ven- ture/growth och secondary är ny för 2021. Inom buyout är allokeringen en kombination av fondinvesteringar och saminvesteringar. Den långsiktiga strategiska inriktningen som antogs 2020 innebar ingen kursändring från

12 Buyout avser investeringar i mogna bolag, även benämnt som large och mid cap. Venture/growth avser investeringar i bolag i tidig utvecklings- och tillväxtfas, och har en relativt högre risknivå. Secondary avser andrahandshandel med av andra investerare redan ingångna investeringsavtal.

65

Skr. 2021/22:130 den strategiomläggning som skett från 2013. I den ändrade strategin från 2011 har tidigare direktinvesteringar successivt ersatts av saminveste- ringar i mer mogna onoterade bolag och benämns därför från 2020 som saminvesteringar.

Marknadsvärdet av saminvesteringarna 2021 uppgick till 22,8 miljarder kronor. Marknadsvärdet av fondinvesteringarna 2021 uppgick till 25,3 miljarder kronor. Marknadsvärdet av venture/growth och secondary uppgick 2021 till 8,4 miljarder respektive 2,3 miljarder kronor. Buyout- segmentet omfattar 72 procent (varav saminvesteringar 34 procentenheter och fondinvesteringar 38 procentenheter), venture/growth omfattar 12 procent och secondary omfattar 3 procent av investeringsverksam- hetens förvaltade kapital som uppgår till totalt 87 procent av fondkapitalet.

Figur 6.14						Portföljutveckling Sjätte AP-fonden
						Totala tillgångar, miljarder kronor
100
90			Investeringsverksamheten
			Likviditetsförvaltning
80
			Fondinvesteringar*
70			Co-investeringar*
60			Buyout - Co-invest*
50			Venture/Growth*
			Secondary*
40			Buyout - Fonder *
30			Likviditetsförvaltning*
20
10
0
	1996	1997		1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2012	2013	2014	2015	2016	2017	2018	2019	2020	2021

Not *: Fr.o.m. 2012 gäller följande nya definitioner för investeringskategorierna: Fondinvesteringar, Co- investeringar, Buyout – Co-invest, Venture/Growth, Secondary, Buyout – Fonder, Likviditetsförvaltning.

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Sjätte AP-fonden).

Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet ger i ett avkastningsperspektiv en splittrad bild, eftersom avkastningen inom de olika marknadssegmenten har varierat kraftigt. Buyout-segmentet, som motsvarar mogna bolag, genererade 2021 en avkastning om 43,9 procent (saminvesteringar avkastade 50,2 procent medan fondinvesteringar avkastade 38,3 procent), vilket är högre än genomsnittsavkastningen för segmentet under samtliga tidigare perioder. Det mogna marknadssegmentet har generellt sett haft en bra avkastning under perioden 1997–2021, vilket var 16,1 procent för buyout-segmentet, (16,6 procent för saminvesteringar och 15,6 procent för fondinvesteringar). För tioårsperioden (2012‒2021) uppgick avkastningen till 16,5 procent (15,4 procent för saminvesteringar och 18,2 procent för fondinvesteringar). För femårsperioden (2017–2021) var motsvarande siffror 22,1 procent (22,6 respektive 21,4 procent för saminvesteringar och fondinvesteringar).

66

Venture/growth-segmentet, som motsvarar	bolag i tidig fas, var det Skr. 2021/22:130
högst presterande segmentet 2021, med en avkastning om 110,6 procent.
Det var betydligt högre än samtliga övriga segment och tidsperioder.
Sedan fondens start har venture/growth-segmentet i jämförelse avkastat
2,3 procent årligen. För tioårsperioden	(2012‒2021) avkastade

venture/growth 17 procent årligen och för femårsperioden (2017–2021) 40,9 procent årligen.

Secondary-segmentet, som motsvarar andrahandshandel med av andra investerare redan ingångna investeringsavtal, genererade en avkastning om 49,7 procent 2021 och 18,1 procent för femårsperioden (2017–2021).

Figur 6.15			Sjätte AP-fondens resultat och fondkapital per affärsområde
			Procent
120%
							110,6%
100%
80%
60%	50,2%					43,9%					49,7%		50,6%
40%				38,3%					40,9%
		22,6%			21,4%			22,1%						24,2%
				16,6%	18,2%			16,5%16,1%		17,0%		18,1%			16,6%
			15,4%			15,6%										14,6%		12,1%
20%										2,3%					10,5%		10,2%
0%

2021

2017-2021

2012-2021

1997-2021

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Sjätte AP-fonden).

Likviditet

Likviditetsförvaltningen utgörs av den del av Sjätte AP-fondens kapital som inte är placerad inom investeringsverksamheten. Syftet med likviditetsförvaltningen är att upprätthålla god betalningsberedskap, vilket bl.a. behövs för att kunna genomföra ny- och tilläggsinvesteringar och för att hantera de finansiella risker som kan uppstå inom verksamheten. Förvaltningen ska ske med tillfredsställande riskspridning. En del av likviditetsförvaltningen utgörs av den korta betalningsberedskapen. Denna del utgörs främst av kapital på fondens bankkonton och uppgår till ca 1–3 månaders nettoutflöden inom investeringsverksamheten.

Belopp överstigande den löpande betalningsberedskapen placeras i externa fonder. Eftersom fonden är sluten och ledtiderna för att investera i onoterade tillgångar är långa, kommer perioder med god avkastning att generera överlikviditet. Förvaltningen måste därför ha en längre placeringshorisont. I syfte att skapa möjlighet till en god riskjusterad avkastning placeras därmed likviditeten som överstiger den korta betalningsberedskapen med en högre risk. Detta uppnås genom att 30 pro-

67

Skr. 2021/22:130 cent placeras i fem geografiskt breda och passiva aktieindex. Resterande del placeras i externa räntefonder med balanserad ränte- och kreditrisk.

Utöver detta har likviditetsförvaltningen också till uppgift att hantera de finansiella risker som kan uppstå inom verksamheten och vid behov låna upp kapital.

Likviditetsportföljen minskade under året och uppgick vid årsskiftet till 8,6 miljarder kronor, vilket motsvarar 12,7 procent av det totala kapitalet. Resultatet för likviditetsförvaltningen uppgick till 362 miljoner kronor.

Kostnader

Sjätte AP-fondens interna kostnader (rörelsekostnader) uppgick för 2021 till 98 miljoner kronor. Sett till hela perioden 2017–2021 så har rörelsekostnaderna ökat något från 86 till 98 miljoner kronor.

De externa förvaltningskostnaderna i tabell 6.18 nedan avser innehav i en noterad småbolagsfond som har avyttrats. Externa förvaltnings- kostnader för den onoterade verksamheten ingår inte i tabellen.

Tabell 6.18 Sjätte AP-fondens kostnader

Miljoner kronor

	2017	2018	2019	2020	2021
Interna kostnader	86	93	95	89	98
Personalkostnader	64	67	66	67	73
Lokalkostnader	6	6	9	6	6
Köpta tjänster	2	4	3	2	6
Informations- och datakostnader	4	4	4	4	5
Övrigt	10	12	12	10	8
Externa förvaltningskostnader1	31	8	0	0	0
Summa	117	101	95	89	98

Not 1: Exklusive prestationsbaserade arvoden.

Källa: Sjätte AP-fondens årsredovisningar.

	Hållbarhet och ägarstyrning
	Sjätte AP-fonden integrerar hållbarhet i det löpande arbetet med
	investeringsverksamheten genom granskning inför och uppföljning efter
	investeringar. Arbetet berör samtliga områden inom ESG. Sjätte AP-
	fonden har sedan tidigare två fokusområden för sitt hållbarhetsarbete –
	klimat samt jämställdhet och mångfald. Under 2021 har fonden lagt till
	mänskliga rättigheter som ytterligare ett fokusområde.
	Under 2021 har Sjätte AP-fonden utökat kapaciteten i sitt hållbarhets-
	arbete genom nyrekrytering av personal. Fonden har också bedrivit på-
	verkansarbete, framför allt inom ramen för den årliga ESG-utvärderingen
	av fondförvaltare. Därutöver har fonden blivit medlem i två hållbarhets-
	samarbeten inom private equity.
	Sjätte AP-fonden har fastställt tolv hållbarhetsmål som följts upp under
	2021 (se tabell 6.19 nedan). Målen kategoriseras i fyra grupper: ESG-
	integrering, transparens, klimat samt jämställdhet och mångfald. Under
68	året har Sjätte AP-fonden även arbetat med att utveckla målsättningarna.

Det har resulterat i nya och justerade målsättningar, bl.a. inom fokus- Skr. 2021/22:130 området mänskliga rättigheter, som kommer att gälla fr.o.m. 2022.

Under 2021 bedöms fem av fondens hållbarhetsmål vara uppnådda eller uppfyllda i högre grad än föregående år. Ett av målen har samma grad av uppfyllelse. Övriga mål bedöms antingen som inte uppnådda eller som uppfyllda i lägre grad än 2020. Enligt Sjätte AP-fonden är en förklaring till den lägre graden av måluppfyllelse för några av målen att investeringar inom venture/growth-segmentet ökat mycket i värde under 2021. Dessa investeringar har ofta en något lägre grad av formalisering avseende ESG- frågor. Därutöver har målet att hålla minst tre möten med portföljbolag för utvärdering på plats av bolagens hållbarhetsarbete inte kunnat uppnås på grund av pandemin.

Itabell 6.19 redovisas Sjätte AP-fondens hållbarhetsmål och målupp- fyllelse för 2021. Som jämförelse redovisas även måluppfyllelse för 2020.

Tabell 6.19 Sjätte AP-fondens hållbarhetsmål

Hållbarhetsmål		Måluppfyllelse
Nr	Beskrivning	Mätetal	2020	2021
1	Uppförandekod ska finnas i samtliga	Andel	91	88
	väsentliga innehav i saminvesteringar.	innehav
		(procent)
2	Uppförandekod ska finnas i samtliga	Andel	100	100
	väsentliga innehav i fondinvesteringar.	innehav
		(procent)
3	Bolag motsvarande 80 procent av värdet	Andel av	43	42
	i portföljen för co-investeringar ska	portfölj-
	rapportera enligt GRI eller motsvarande	värdet
		(procent)
4	Bolag motsvarande 80 procent av värde i	Andel av	43	43
	portföljen för co-investeringar ska	portfölj-
	rapportera växthusgasutsläpp samt	värdet
	kartlägga klimatrelaterade risker och	(procent)
	möjligheter
5	Fonder motsvarande 80 procent av värdet	Andel av	75	71
	i portföljen för fondinvesteringar ska	portfölj-
	rapportera enligt PRI eller motsvarande	värdet
		(procent)
6	Fonder motsvarande 80 procent av värdet	Andel av	62	68
	i portföljen för fondinvesteringar ska	portfölj-
	adressera klimatfrågan i portföljen	värdet
	genom klimatavtryck, klimatstrategi eller	(procent)
	dylikt

69

Skr. 2021/22:130

70

Hållbarhetsmål		Måluppfyllelse
Nr	Beskrivning	Mätetal	2020	2021
7	Tillhöra de ledande aktörerna inom håll-	Betyg i	A+	Inget betyg
	barhet i PE Europa inom co-	PRI:s		på grund av
	investeringar. Enligt PRI:s utvärdering	utvär-		ändringar i
	ska fonden ha minst A i betyg	dering		PRI:s ram-
				verk för rap-
				portering
				och utvär-
				dering
8	Tillhöra de ledande aktörerna inom håll-	Betyg i	A+	Inget betyg
	barhet i PE Europa inom fondinveste-	PRI:s		på grund av
	ringar. Enligt PRI:s utvärdering ska	utvär-		ändringar i
	fonden ha minst A i betyg.	dering		PRI:s ram-
				verk för rap-
				portering
				och utvär-
				dering
9	Den onoterade portföljen ska över tid	Föränd-	-3 i hela	+4 i hela
	utveckla och förbättra sitt hållbarhets-	ring i	portföljen	portföljen
	arbete. Utvecklingen i portföljen ska ha	ESG-betyg	och +2 i	och +3 i
	en positiv trend.	(procent).	befintliga	befintliga
			innehav	innehav
				(totalt
				resultat
				82 procent)
10	Ha minst tre möten med portföljbolag	Antal	Inte uppnått	Inte uppnått
	med hållbarhetsfokus per år.	möten	på grund av	på grund av
			pandemin	pandemin
11	Jämställdhet på a) partnernivå (2030)	Andel av	a) 10	a) 12
	och b) i investeringsteam (2025) bland	den	b) 25	b) 27
	fondförvaltare, där jämställdhet	under-
	definieras som minst 40 procent	repre-
	representation av den underrepresent-	senterade
	erade gruppen (för närvarande kvinnor).	gruppen
		(procent)
12	10 procent årlig ökning mot föregående	Föränd-	-	a) 20
	år av representationen av den	ring av		b) 8
	underrepresenterade gruppen (i syfte att	fördelning
	nå mål nr 11).	mellan
		kvinnor
		och män i

a) partner- grupp och b) inve- sterings- team

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Sjätte AP-fonden.

Regeringen bedömer att Sjätte AP-fonden har satt upp tydliga håll- Skr. 2021/22:130 barhetsmål och arbetat aktivt för att uppnå dem under 2021.

Sjätte AP-fondens egen utvärdering av förvaltningen

Enligt lagen om Sjätte AP-fonden ska fonden i samband med att års- redovisning och revisionsberättelse överlämnas till regeringen också över- lämna en egen utvärdering av förvaltningen av fondmedlen (resultat- uppföljning).

Av Sjätte AP-fondens resultatuppföljning framgår att den genomgående höga avkastningen under året visar att fonden har en välkomponerad portfölj som från att under många år varit i investeringsfas börjar skapa större realiserade värden och därmed bidrar till en god långsiktig avkast- ning till en balanserad risk. Sjätte AP-fonden har en väldiversifierad port- följ av investeringar med exponering inom olika branscher, storlekar, faser, strategier, geografiska placeringar samt investeringstidpunkter. Sammantaget resulterar det i en tillfredsställande riskspridning. Fondens sedan tidigare ambitiösa hållbarhetsarbete har förstärkts ytterligare under året och uppmärksammats internationellt på olika sätt inom private equity- marknaden.

Sammanfattningsvis är det styrelsens övergripande slutsats att fonden har lyckats mycket väl med att utföra sitt uppdrag under 2021.

6.6 Sjunde AP-fonden

Regeringens bedömning: Sjunde AP-fonden har uppfyllt sin roll inom premiepensionssystemet. Den kapitalviktade avkastningen har sedan 2001 varit högre än inkomstpensionens utveckling och även överträffat premiepensionsindex, dvs. överstigit den genomsnittliga avkastningen för fonderna i premiepensionssystemet. Sjunde AP-fonden har arbetat aktivt med hållbarhetsfrågor. Sammantaget har Sjunde AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Sjunde AP-fonden är det statliga alternativet i premiepensionssystemet. Pensionsmedlen kommer från sparare som avstått från att välja fonder eller sparare som aktivt önskar ett långsiktigt pensionssparande i statlig regi.

Sjunde AP-fondens styrelse har beslutat att målet för premie- pensionssystemets förvalsalternativ (AP7 Såfa) dels är att ett kontinuerligt sparande i AP7 Såfa under hela arbetslivet ska ge en långsiktig över- avkastning i förhållande till den statliga inkomstpensionen om minst 2 procentenheter per år, dels är att generera en avkastning som överstiger premiepensionsindex. Sjunde AP-fonden har uppnått båda dessa mål. Under perioden 200013–2021 uppgick den kapitalviktade14 avkastningen

13	Sedan december 2000.
14	Kapitalviktad avkastning anger genomsnittlig årlig utveckling för en genomsnittlig	71
sparares konto och kan jämföras med utvecklingen för inkomstpensionen.

Skr. 2021/22:130

72

för AP7 Såfa till 11,6 procent per år, vilket är 8,5 procentenheter högre än inkomstpensionens avkastning under samma period (3,1 procent per år). AP7 Såfa genomsnittliga årliga avkastning sedan 2001 har uppgått till 8,2 procent per år, vilket överstiger premiepensionsindex avkastning som ökat med i genomsnitt 5,8 procent per år under samma period.

Förvaltningsavgifterna för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond har sänkts i flera steg under perioden 2012–2021 och uppgick under 2021 till 0,075 procent respektive 0,04 procent av förvaltat kapital. Detta kan jämföras med att den genomsnittliga förvaltningsavgiften för de omkring ca 470 fonder som ingick i premiepensionssystemet vid 2021 års slut var 0,22 procent.

Sjunde AP-fonden har fortsatt arbetet med hållbarhet inom ordinarie investeringsverksamhet och ägarstyrning. Utöver det integrerade arbetet organiseras en stor del av fondens hållbarhetsarbete inom ramen för tre parallella treåriga fördjupningsteman. Under 2021 har temaområdena varit hållbar effektmätning, klimatomställning och avskogning. Sjunde AP- fonden har fastställt fjorton övergripande hållbarhetsmål som följts upp under året. Därutöver har fonden under året antagit två nya klimatrelaterade mål till 2025. Samtliga hållbarhetsmål bedöms vara uppnådda eller uppfyllda i högre grad än föregående år.

Fondkapital och resultat

Under 2021 genererade AP7 Såfa en avkastning på 31,5 procent. AP7 Aktiefonds avkastning 2021 var 34,1 procent efter kostnader, och AP7 Räntefonds avkastning var -0,7 procent efter kostnader.

Sjunde AP-fondens förvaltade kapital har växt från 65 miljarder kronor 2001 till 966,9 miljarder kronor vid utgången av 2021, vilket innebär att fondens portföljvärde motsvarar ungefär hälften av det samlade värdet i Första till Fjärde AP-fonderna. Av beloppet uppgick AP7 Aktiefond till 879,0 miljarder kronor och AP7 Räntefond till 87,8 miljarder kronor, vid utgången av 2021.

Sjunde AP-fondens högre tillväxt i termer av kapital jämfört med Första till Fjärde AP-fonderna är delvis ett resultat av stora inflöden. Under 2021 var det fortsatt stora inflöden till Sjunde AP-fonden, 46,4 miljarder kronor, på grund av att sparare bytte till Sjunde AP-fonden i samband med likvidation eller avstängning av fonder från Pensionsmyndighetens fondtorg, men även på grund av det årliga inflödet av pensionsrätter. Utflödet, genom inlösen av andelar på grund av att premiepensionssparare bytte till andra fonder, uppgick till sammanlagt cirka 25,5 miljarder kronor under samma period. Ökningen av det totala förvaltade kapitalet förklaras av inflöden till de förvaltade fonderna samt en positiv värdetillväxt under året. Vid utgången av 2021 förvaltade Sjunde AP-fonden 46,9 procent av medlen i premiepensionssystemet för drygt 5 miljoner pensionssparare. Sedan 2001 har Sjunde AP-fondens andel av det totala premiepensions- systemet ökat med totalt 16,6 procentenheter.

Sjunde AP-fondens avkastningsmål

Sjunde AP-fondens förvaltningsstrategi baseras på tre grundpelare:

• att investera tillgångarna på ett sätt som bevarar och stärker pensions- kapitalets köpkraft över tid,

• att tillhandahålla pensionsspararen en helhetsprodukt som möjliggör Skr. 2021/22:130 ett balanserat risktagande över tid, och

• att förvalta fondmedlen på ett sätt som möter nuvarande och framtida generationers behov genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande.

Premiepensionssystemets förvalsalternativ (AP7 Såfa) är en individuali- serad långsiktig pensionslösning avsedd för ett livslångt sparande. Strate- gin i AP7 Såfa utgår ifrån att premiepensionen endast är en liten del av den totala allmänna pensionen och att den övriga delen (inkomstpensionen) följer inkomstutvecklingen i den svenska ekonomin. Det innebär att risken i AP7 Såfa är hög när man är ung och har långt kvar till pension och successivt trappas ner i takt med stigande ålder (från 55 år). Det är AP7 Aktiefond, som är en diversifierad globalfond med riskhöjande inslag och tydlig ESG-profil, som står för risktagandet i AP7 Såfa. De risk- höjande inslagen utgörs av flera delar och syftar till att jämna ut risk- tagandet över tid och som ett instrument att öka risk och förväntad avkastning till en nivå som tillgodoser pensionslösningens övergripande mål. De riskhöjande inslagen utgörs bl.a. av hävstång, en ökad allokering till tillväxtmarknadsaktier och mindre bolag, samt olika former av riskpremieexponeringar. Under senare år har användningen av hävstång minskats till förmån för övriga riskhöjande komponenter. AP7 Såfa är en åldersanpassad portfölj med en kombination av AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. AP7 Aktiefond har en global inriktning.

AP7 Såfa utvärderas enligt två mål: dels att ett kontinuerligt sparande i AP7 Såfa ska ge en långsiktig överavkastning i förhållande till den statliga inkomstpensionen om minst 2 procentenheter per år, dels att AP7 Såfa ska generera en avkastning som överstiger premiepensionsindex.

Målet för AP7 Aktiefond är att överträffa sitt jämförelseindex, medan det för AP7 Räntefond är att följa sitt jämförelseindex.

Uppföljning av Sjunde AP-fondens avkastningsmål

Målet för AP7 Såfa är att ett kontinuerligt sparande i AP7 Såfa ska ge en långsiktig överavkastning i förhållande till den statliga inkomstpensionen om minst 2 procentenheter per år. Under perioden 200015–2021 uppgick den kapitalviktade avkastningen för AP7 Såfa till 11,6 procent per år, vilket är 8,5 procentenheter högre än inkomstpensionens avkastning under samma period (3,1 procent per år), och översteg därmed målet om minst 2 procentenheters överavkastning jämfört med inkomstpensionen.

Målet för AP7 Såfa är även att avkastningen ska vara minst lika bra som den genomsnittliga avkastningen för de privata fonderna på Pensions- myndighetens fondtorg. Sjunde AP-fondens avkastning har sedan 2001 överträffat premiepensionsindex avkastning. Under perioden 2001–2021 har Sjunde AP-fondens förvalsalternativ i genomsnitt avkastat 2,4 procent mer än index för fondrörelsen, exklusive Sjunde AP-fonden per år (8,2 procent för förvalsalternativet jämfört med 5,8 procent per år för index för fondrörelsen, exklusive Sjunde AP-fonden). Sedan den nuva- rande förvaltningsmodellen infördes i maj 2010 och t.o.m. 2021 uppgår

15 Sedan december 2000.

73

Skr. 2021/22:130

74

avkastningen i AP7 Såfa till 15 procent per år, jämfört med de privata fondernas avkastning om 10,6 procent per år (se tabell 6.20). Avkastningen i det statliga förvalsalternativet var därmed betydligt högre än de privata alternativen under denna period. AP7 Såfa har därmed uppnått sina avkastningsmål.

Under perioden 2017–2021 avkastade AP7 Aktiefond årligen 16,9 procent, vilket är högre än fondens jämförelseindex som avkastade 14,9 procent årligen under samma period. Den genomsnittliga avkast- ningen under 2017–2021 för AP7 Räntefond uppgick till 0 procent, vilket är det samma som fondens jämförelseindex under samma period.

Sjunde AP-fonden har under 2021 fortsatt implementeringen av den nya förvaltningsmodellen och strategiska portföljen, vilket innebar en ökad diversifiering med exponering mot fler aktie- och tillgångsslag, som bl.a. tillväxtmarknader och småbolag samt mot s.k. faktor-riskpremier16, i syfte att sänka den totala risknivån och spridningen i utfall mellan olika pensionssparare.

Tabell 6.20 Utveckling för förvalsalternativet AP7 Såfa maj 2010–2020 och 2001–2020

Procent

	2001–2021	2010–20213	2021
AP7 (PSF och SÅFA)1	8,2	15,0	31,5
Premiepensionsindex2	5,2	10,6	27,1
Avkastning för

inkomstpensionen

3,1

Not 1: Utgörs av PSF (Premiesparfonden) januari 2001−maj 2010 och SÅFA maj 2010−december 2020.

Not 2: I SEK men inte valutasäkrad. Genomsnittlig avkastning för fonderna i premiepensionssystemet (exklusive Sjunde AP-fondens produkter).

Not 3: Geometriskt snitt av den årliga avkastningen den 24 maj 2010−31 dec 2020.

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Pensionsmyndigheten och Sjunde AP-fondens årsredovisning).

AP7 Aktiefond

AP7 Aktiefond har en global inriktning. I förvaltningen av AP7 Aktiefond används normalt hävstångsteknik för att öka risk och förväntad avkast- ning. Marknadsrisken i fonden tillåts vara inom intervallet 0,9–1,6 gånger marknadsrisken i fondens referensportfölj (MSCI All Country World Index [Gross]). AP7 Aktiefond har 99 procent av placeringarna utanför Sverige och valutasäkrar normalt inte utländska tillgångar. Det innebär att valutarörelser på kort sikt kan få stor påverkan på fondens utveckling. De diversifierande inslagen utgörs av flera olika delar och styrs genom av styrelsen beslutade riskintervall för respektive portföljkomponent. Dessa uttrycks som andel av totalportföljen: globala aktier 90–135 procent, tillväxtmarknader 2–10 procent, faktorpremier 3–10 procent, småbolag 1–10 procent, riskkapital (private equity) 1–6 procent och alternativa strategier 0–10 procent. AP7 Aktiefond har även aktiv förvaltning på

16 Faktorinvestering innebär att portföljer formas genom systematiskt urval av aktier med särskilda egenskaper, såsom låg värdering, hög kvalitet eller positiv prisutveckling. Exponering mot egenskaperna innebär ett risktagande som fonden förväntas erhålla en premie för, vilket förväntas leda till förbättrad riskjusterad avkastning över tid.

utvalda marknader med fokus på kort till medellång sikt. Av fonden Skr. 2021/22:130 förvaltas 99 procent externt. Vid 2021 års slut uppgick det förvaltade

kapitalet till 879 miljarder kronor (655,4 miljarder kronor året innan). Fondens totalavkastning uppgick under 2021 till 34,1 procent (4,7 procent året innan).

Målet för AP7 Aktiefond är att vid den valda risknivån uppnå en lång- siktigt hög avkastning som överträffar avkastningen för jämförelseindex. Fonden förvaltas aktivt med tydlig hållbarhetsprofil och har följande strategi:

• Placering av tillgångar i globala aktier med bred geografisk och branschmässig spridning, samt aktierelaterade derivatinstrument som höjer förväntad avkastning och risk – globalportfölj.

• Ökad riskspridning genom att vikta om och lägga till fler tillgångsslag och investeringsstrategier – diversifiering.

• Anpassning av fondens risknivå och riskinnehåll över tid med hjälp av en systematisk riskhantering – riskramverk.

Under 2021 fortsatte utvecklingsarbetet för att öka riskspridningen i AP7 Aktiefond och samtidigt sänka den totala risknivån, bl.a. genom minskad hävstång i förvaltningen, och genom att göra fonden mindre beroende av exponeringar mot stora och medelstora bolag till förmån för exponeringar mot småbolag, tillväxtmarknader och riskpremier.

Tillämpning av hävstång i förvaltningen gör att placeringsutrymmet är större än fondkapitalet. AP7 Aktiefonds hävstångsnivå uppgick vid utgången av 2021 till 14,5 procent (14,8 procent vid utgången av 2020).

Tabell 6.21 Avkastning efter kostnader AP7 Aktiefond

Procent per år

	2017	2018	2019	2020	2021
AP7 Aktiefond	17,7	-3,0	36,2	4,7	34,1
Jämförelseindex	18,0	-3,3	33,5	2,2	31,2
Differens	-0,3	+0,3	+2,7	+2,5	+2,9
Källa: Sjunde AP-fondens årsredovisning.
Totalavkastningen för AP7 Aktiefond var 34,1 procent under 2021, vilket
var 2,9 procentenheter bättre än jämförelseindex (se tabell 6.21).
AP7 Räntefond
Det förvaltade kapitalet i AP7 Räntefond uppgick till 87,8 miljarder
kronor vid 2021 års slut (67,2 miljarder kronor året innan). Under 2021
uppgick avkastningen till -0,7 procent, vilket är 0,1 procentenheter lägre
än vad jämförelseindex uppgick till (tabell 6.22).
För AP7 Räntefond har Sjunde AP-fondens styrelse fastställt målet att
fondens avkastning minst ska motsvara avkastningen för jämförelseindex,
Handelsbankens ränteindex HMT74 (indexet utgörs av svenska stats-
obligationer och säkerställda obligationer med en genomsnittlig duration
av tre år), och får avvika från jämförelseindex genom investering i gröna
obligationer som uppfyller Sjunde AP-fondens kriterier för hållbarhet och
lönsamhet. Utifrån målet har Sjunde AP-fondens styrelse beslutat om						75

Skr. 2021/22:130

76

räntefondens strategiska inriktning. Strategin är att placera fondens tillgångar i svenska ränterelaterade finansiella instrument med låg kreditrisk så att den genomsnittliga räntebindningstiden normalt är tre år. Placeringarna görs genom intern förvaltning och har under 2021 huvud- sakligen gjorts i enlighet med fondens jämförelseindex. Detta innebär att placeringarna vid 2021 års slut i huvudsak utgjordes av svenska stats- obligationer och svenska säkerställda obligationer. Den modifierade durationen i portföljen var 2,9 procent vid utgången av 2021.

Tabell 6.22 Avkastning efter kostnader AP7 Räntefond

Procent per år

	2017	2018	2019	2020	2021
AP7 Räntefond	-0,1	-0,1	-0,2	1,0	-0,7
Jämförelseindex	-0,1	-0,1	-0,2	1,1	-0,6
Differens	0	0	0	-0,1	0,1
Källa: Sjunde AP-fondens årsredovisning

Resultat för verksamheten

Under 2021 uppgick Sjunde AP-fondens intäkter av rörelsen till 606,4 miljoner kronor (494,9 miljoner kronor året innan). Intäkterna kommer från de avgifter som spararna betalar för att Sjunde AP-fonden förvaltar deras premiepension. Trots att fondavgiften sänktes med 0,005 procentenheter per den 1 januari 2021 har intäkterna ökat, vilket beror på en kraftig ökning av det förvaltade kapitalet under året. Kostnad- erna, inklusive räntenetto, uppgick till 395,2 miljoner kronor (296,3 miljoner kronor året innan). Resultatet för myndigheten Sjunde AP-fonden blev således 211,2 miljoner kronor (198,6 miljoner kronor året innan). Det balanserade resultatet vid 2021 års slut var 1 184 miljoner kronor (986 miljoner kronor året innan).

Kostnader och personal

Förvaltningsavgifterna för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond har sänkts i flera steg under perioden 2012–2021. Förvaltningsavgifterna för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond uppgick till 0,075 procent respektive 0,04 procent av förvaltat kapital (0,08 respektive 0,04 procent året innan). Detta kan jämföras med att den genomsnittliga förvaltningsavgiften för de omkring 500 fonder som ingick i premiepensionssystemet vid 2021 års slut var 0,22 procent.

I Sjunde AP-fonden förekommer ingen rörlig ersättning till anställda. Antalet tillsvidareanställda ökade under året med tre personer och vid utgången av 2021 var de 41 personer, varav 19 kvinnor.

Hållbarhet och ägarstyrning

Sjunde AP-fonden arbetar löpande med hållbarhet inom ordinarie investe- ringsverksamhet och ägarstyrning. Det har inneburit flera förändringar under 2021. Bland annat har fondens exponering mot gröna obligationer ökat och nyrekryteringar har genomförts för att stärka hållbarhetsarbetet. Fonden har även utvecklat metoden för att identifiera och avyttra bolag

som bedöms sakna omställningsplaner i linje med Parisavtalet eller på Skr. 2021/22:130 annat sätt inte bedriver ett trovärdigt hållbarhetsarbete, främst inom

kolindustrin. Det arbetet ledde till att ytterligare nio bolag uteslöts ur Sjunde AP-fondens investeringsuniversum under 2021 (totalt är 93 bolag uteslutna).

Utöver det integrerade arbetet organiseras en stor del av Sjunde AP- fondens hållbarhetsarbete inom ramen för tre parallella treåriga fördjup- ningsteman. Under 2021 har temaområdena varit hållbar effektmätning, klimatomställning och avskogning. Sjunde AP-fonden bedriver projekt inom ramen för temaområdena som syftar till att utveckla fondens och portföljbolagens hållbarhetsarbete samt sprida kunskap om metoder för hur investerare kan bidra till angelägna hållbarhetsfrågor.

Arbetet inom temaområdet hållbar effektmätning avslutades under 2021. Syftet med arbetet har varit att utveckla metoderna för att mäta samhällsnyttan av såväl ägarstyrning som investeringar. Sjunde AP- fonden har beslutat att universell ägarstyrning blir ett nytt temaområde för 2022.

Sjunde AP-fonden har fastställt fjorton övergripande hållbarhetsmål som följts upp under 2021. Därutöver har fonden under året antagit två nya klimatrelaterade mål till 2025.

Itabell 6.23 redovisas Sjunde AP-fondens hållbarhetsmål och målupp- fyllelse för 2021. Som jämförelse redovisas även måluppfyllelse för 2020. Samtliga hållbarhetsmål bedöms vara uppnådda eller uppfyllda i högre grad än föregående år.

Tabell 6.23 Sjunde AP-fondens hållbarhetsmål

Hållbarhetsmål		Måluppfyllelse
Nr	Beskrivning	Mätetal	2020	2021
1	Rösta på minst 95 procent av bolags-	Andel	99	99
	stämmorna i aktieportföljen.	bolag
		(procent)
2	Publicera svartlistning av bolag två	Svartlist-	Målet	Målet
	gånger per år.	ning pub-	uppnått	uppnått
		licerad
3	Identifiera ett nytt tema för ägarstyrning	Beslut om	Målet	Målet
	inför 2022.	nytt tema	uppnått	uppnått
4	Följa upp PE-förvaltarnas hållbarhets-	Genomförd	Målet	Målet
	arbete.	uppfölj-	uppnått	uppnått
		ning
5	Rapportera koldioxidutsläpp enligt	Rapport	Målet	Målet
	TCFD:s kriterier.	publicerad	uppnått	uppnått
6	Årligen rapportera om sitt hållbarhets-	Rapport	Målet	Målet
	arbete.	publicerad	uppnått	uppnått
7	Utföra en tematisk studie.	Genomförd	Målet	Målet
		studie	uppnått	uppnått
8	Publicera fördjupningsrapporter inom	Rapport	Målet	Målet
	hållbarhet.	publicerad	uppnått	uppnått

77

Skr. 2021/22:130

Hållbarhetsmål		Måluppfyllelse
Nr	Beskrivning	Mätetal	2020	2021
9	Vara med och driva hållbar normutveck-	Kvalitativ	Målet	Målet
	ling och ägarstyrning i relevanta natio-	bedöm-	uppnått	uppnått
	nella och internationella samverkans-	ning
	former.
10	Bidra till en trygg och pension genom att	Avkast-	Målet	Målet
	ett kontinuerligt sparande i förvalsalter-	ning	uppnått	uppnått
	nativet ska ge en långsiktig överavkast-
	ning om minst 2 procentenheter per år i
	förhållande till inkomstpensionen.

11 Agera som aktiv ägare och påverka bolagen i en hållbar riktning.

Antal	4 405	4 647
stämmor	stämmor,	stämmor,
där fond-	dialog med	dialog med
en röstat,	142 bolag,	131 bolag,
antal på-	84 svart-	93 svart-
verkans-	listningar	listningar
dialoger,	och 16 på-	och 14 på-
antal	gående	gående
svart-	rättsproces-	rättsproces-
listningar	ser	ser
och antal
rätts-
processer

78

12 År 2025 ska 3 av 4 portföljbolag inom	Andel	62	65
energisektorn har nått nivå 3 eller högre i	portfölj-
Transition Pathway Initiatives bedömning	bolag
av Management Quality.	(procent)
13 Gröna mandat i samtliga tillgångsslag	Mdkr	2,3 i gröna	2,0 i gröna
fonden investerar i. År 2025 ska fonden		obligation-	obligation-
ha fördubblat andelen gröna		er,	er,
investeringar jämfört med 2020.		2,5 i gröna	3,4 i gröna
		investe-	investe-
		ringsman-	ringsman-
		datet för	datet för
		noterade	noterade
		aktier, och	aktier, och
		1 i clean-	1,6 i clean-
		tech	tech
14 Bidra till ökad kunskap om hållbara	Kvalitativ	Målet	Målet
investeringar och ägarstyrning genom att	bedöm-	uppnått	uppnått
tillgängliggöra och sprida forskning och	ning
kunskap.

Källa: McKinsey 9 (grunddata från Sjunde AP-fonden).

Regeringen bedömer att Sjunde AP-fonden har satt upp tydliga håll- barhetsmål och arbetat aktivt för att uppnå dem under 2021.

Risk- och kontrollverksamhet

Skr. 2021/22:130

Sjunde AP-fonden arbetar utifrån principen om tre försvarslinjer, vilket innebär att verksamhetens risker ägs och kontrolleras av verksamheten själv, och att det riskarbete som utförs i verksamheten följs upp av fondens oberoende funktioner för risk och regelefterlevnad.

Verksamheten ansvarar för de risker som är förknippade med den verk- samhet som bedrivs, inklusive risker som uppstår i förhållande till externa samarbetspartner och utkontrakterad verksamhet. Identifierade risker kontrolleras, följs upp och rapporteras i enlighet med fastställd rapporteringsstruktur. För beredning av frågor som rör risker i verksam- heten finns en särskild riskhanteringskommitté som består av regelverks- ansvarig, riskansvarig, ansvarig för riskhantering och uppföljning (middle office), chefen för förvaltningen och chefen för administrationen. I riskhanteringskommittén behandlas frågor kopplade till riskhanteringen och utvecklingen av Sjunde AP-fondens riskramverk samt beredning av riskfrågor för ledningsgruppen, revisionsutskottet och styrelsen.

Fondens internrevisorer rapporterar till styrelsen. Styrelsens revisions- utskott följer löpande upp att fonden vidtar åtgärder med anledning av iakttagelser från intern- och externrevisorer. Funktionerna för risk, regel- efterlevnad och internrevision arbetar riskbaserat och tar årligen fram för- slag till kontrollplan för verksamheten, baserat på riskanalys. Kontroll- planerna fastställs av fondens styrelse.

7 Övriga förvaltningsfrågor

7.1 Process för prövning av sidouppdrag för styrelseledamöter

Regeringens bedömning: I syfte att värna om förtroendet för pensions- systemet och AP-fonderna bör alla styrelseledamöter i AP-fonderna på förhand informera sin styrelseordförande om nya uppdrag. Om ord- föranden är tveksam när det gäller lämpligheten av ett uppdrag kan frågan lämnas vidare till Finansdepartementet. Innan en styrelseord- förande åtar sig ett nytt uppdrag bör Finansdepartementet informeras.

Skälen för regeringens bedömning: Som förvaltare av allmänna pensionsmedel är det viktigt att AP-fonderna har allmänhetens förtroende. Det får därmed inte finnas några som helst misstankar om att enskilda styrelseledamöter eller tjänstemän agerar utifrån annat än målet om att fondmedlen ska förvaltas så att de blir till största möjliga nytta för inkomstpensionssystemet. Det är också viktigt att styrelseledamöter i dessa fonder allmänt uppfattas som oberoende och oförhindrade att fatta beslut i enlighet med målet. Varje enskild styrelseledamot ansvarar för att detta förtroende upprätthålls. Den som har ett styrelseuppdrag i en AP- fond måste följaktligen agera på ett sådant sätt att förtroendet för fonderna värnas. Detta innebär dock inte att en ledamot inte kan ha styrelseuppgifter i närliggande verksamhet. Engagemang i närliggande verksamhet kan i

79

Skr. 2021/22:130 många fall bidra till bredare kunskap och bättre förutsättningar för besluts- fattandet. Ledamöter förutsätts ha förmåga att identifiera när jäv eller risk för förtroendeskada uppstår och agera i enlighet därmed.

I regeringens skrivelse Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2016 (skr. 2016/17:130) tydliggjordes processen för prövning av sido- uppdrag för styrelseledamöter. Processen innebär att styrelseledamoten på förhand ska informera sin styrelseordförande innan han eller hon åtar sig ett nytt uppdrag. Om en ordförande i något fall är tveksam kring lämpligheten av ett uppdrag kan frågan lämnas vidare till Finansdeparte- mentet. Innan en styrelseordförande åtar sig ett nytt uppdrag ska han eller hon informera Finansdepartementet om detta.

Ledamöter i AP-fonderna förordnas för ett år i taget. Förordnanden beslutas i slutet av maj efter det att regeringen fastställt fondernas resultat- och balansräkningar för föregående år. Under våren utvärderas samtliga styrelseledamöter (50 stycken) bl.a. efter dialog med styrelseordföranden

irespektive AP-fond.

7.2 Samarbete mellan AP-fonderna

Regeringens bedömning: Det är positivt att AP-fonderna ytterligare har stärkt samarbetet under 2021. Fonderna bör fortsätta arbetet med att identifiera konstruktiva samverkansmöjligheter och aktivt arbeta med att genomföra de samarbetsprojekt som inte äventyrar fondernas självständighet och diversifiering av förvaltningsmodellerna. Ett ändamålsenligt utformat samarbete bidrar till ökad kostnadseffektivitet.

Skälen för regeringens bedömning: Regeringen har i tidigare års skrivelser om redovisning av AP-fondernas verksamhet betonat vikten av att AP-fonderna gemensamt fortsätter att utveckla samverkan för att ytterligare sänka kostnaderna och förbättra förvaltningen av buffert- kapitalet. Regeringen har samtidigt betonat att ett samarbete endast bör ske om det inte har negativa konsekvenser för självständigheten i förvaltningen och därmed diversifieringen av förvaltningsmodellerna.

Första–Fjärde och Sjunde AP-fonderna har bildat ett gemensamt samverkansråd vars övergripande roll är att se till att samverkan sker mellan fonderna. Dessa AP-fonder samarbetar i följande funktions- inriktade grupper där samverkansrådet har en samordnande roll:

• Back Office/Affärsstöd

• Regelefterlevnad

• HR

• It

• Juridik

• Kommunikation

• Redovisning

• Risk och performance

• Systemförvaltning

	Under 2021 har det löpande arbetet i samverkansgrupperna fortsatt,
80	företrädesvis genom digitala möten. Utöver regelbundna gemensamma

möten har samverkan skett genom direkt kontakt mellan medarbetare på Skr. 2021/22:130 de olika fonderna. Pandemin har lett till utökat erfarenhetsutbyte mellan

AP-fonderna.

Några exempel på områden där fonderna har samverkat under året är upphandlingar, innovation och ny teknik, informationssäkerhet samt internationella skattefrågor. Vissa av AP-fonderna har även etablerat gemensamma investeringsstrukturer som t.ex. bolaget 4 to 1 Investment. AP-fonderna har också för andra året i rad redovisat resultat, avkastning och nyckeltal för koldioxidutsläpp i gemensam extern information.

Utöver samverkansrådet och de funktionsinriktade grupperna sker operativ samverkan genom Innovationsforum och Etikrådet (se även avsnitt 5). Syftet med denna samverkan är att utveckla nya perspektiv på gemensamma utmaningar relaterade till innovation samt etik- och håll- barhetsfrågor.

Regeringen välkomnar den samverkan som AP-fonderna har haft under 2021 och anser att fonderna bör fortsätta arbetet med att identifiera konstruktiva samverkansmöjligheter och aktivt arbeta med att genomföra de samverkansprojekt som inte äventyrar fondernas självständighet.

7.3 Sammanfattning från revision

Regeringens bedömning: Det är av stor vikt att AP-fonderna har god intern styrning och kontroll. Revisorernas arbete bidrar till att säker- ställa förtroendet för AP-fonderna och pensionssystemet.

Revisionen för 2021 innehåller inte några väsentliga iakttagelser. Revisorerna konstaterar att AP-fonderna har bra rutiner och processer kring it-miljön avseende finansiell rapportering. Observationer på området är mindre noteringar som inte påverkar möjligheterna att i revisionen av redovisningen förlita sig på systemen.

Revisorerna noterar att de granskade kontroller och processer som ledningarna har arbetat fram fungerar tillfredsställande och att kontroller avseende den finansiella rapporteringen till övervägande del är formaliserade och systematiserade.

Sammanfattningsvis konstaterar revisorerna att verksamheten inom AP-fonderna bedrivs inom ramen för de riktlinjer som beslutats av respektive styrelse. Samarbetet med ledningar och styrelser har funge- rat väl.

Skälen för regeringens bedömning: Revisionen av AP-fonderna om- fattar årsredovisningar samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Granskningen har utförts och rapporterats med tillämpning av svensk lag, internationella revisionsstandarder (ISA) och FAR:s rekom- mendation RevR 100 om Revision av finansiella företag till respektive fonds styrelse. Under året har AP-fondernas redovisningsramverk varit oförändrat.

Revisionen har utgått från riskanalysen där väsentliga poster utvärderas utifrån risken för fel i den finansiella rapporteringen. Analysen har resul- terat i fokus på följande områden:

• Värdering och existens av onoterade innehav (ökat fokus under året).

81

Skr. 2021/22:130

•

V

ä

rd

e rin

g o

c

h

e

x

is t e

n ins

nave hn avot.e rad e

•

K

las s if ic

e

rin

g i re- o scuh ltbatalan

s rä

kn

in

gar.

V

id

gran

s kn

in

g h

ar in ga v

ä

s e n

t liga av

v

ike ls e r n

o

t -e rat s . R

e

s t at e

rar

at t

v

e

rks am

h e t-ef on

nind oe mrn

aA b Pe

d

riv

s

in

o

m

d

e

rikt

s o

m

b

e

s lu

t at s

av

re

s p

e

kt iv

e

s t y

re

ls e

. R

e v

is o

re

rn

as

ge

d

e

gran

s kad

e

ko

n

t ro

lle r o

c h

p

ro

c

e

s s e

r s o

m

le

d

n

in

garn a

f u

n

ge rar t illf re d

s s t ä llan

d

e

. K

o

n

t ro

lle

r av

s e

e

n

d- e

d

e

n

f

rin ge

n

ä r t ill ö

v

e rv

ä gan d

e

d

e

l s t an

d

ard

is e

rad

e

o

c h

f o

rm

R

e

v

reis orn

as

gran

s kn

in

g h

ar v

is-fato natdt eA rnP a h

ar e

t ab le rad e

ru

t i

f ö r ko n

t ro

ll o c h

u

p

p

f ö

lj n

in g in o m

f in an s ie

ll rap-

p

o

rt e r

t age

t

an

s e

s

v

ara

av

e

n

f o

rm

alis e rad

t ill s y

s t e

m

at is e rad

R

e

v

is o

re

rn

a h

ar e

n

f e

m

grad

ig s kala m feö dr ko likant nroivllmå

eiljr ö

( s e

f igu r 7

.2) . D

e

t t a s ä

t t

at t

b

e

s kriv

a ko

n

t ro

llm

ilj ö

n

ä

r e

n

lig

n

å

go t

s o

m

allt f ö

r s t rikt

s ka lä s as

s o

m

b

ra e

lle

r d

å

ligt

d

m

o

gn

ad

s

grad

e

n

h

o

s

ko

n

t ro-f ollmn

diljeörn

a. Ah

arP u

n

darbe

re 2021tat

m

e

d

at t ligareytt eur t v

e

c

kla in

t e

rn

a ru t in

e

r o

c

h

ko

n

t ro

lle

r in o

p ro c e s s e

rn a,

i f le

ra f all m e

d

f o

ku

s

p

å

m

e

r s y

s t e

m

s t

d o ku m e n t at io n .

Figur 7.2

Den interna kontrollen mognadsgrad

Källa: PwC.

R

e

v

is o

re

rn a ko

n

s t atm eorard aternt

ef nin

an

s ie

ll in

s t it u

t io

n

b

ö

r s

e n

ö v e rv akad

n

iv

å

f ö

r

v ä s e n

t liga

p

ro

c e s s e r

ä v

e n

o

ko

n

t ro

lle

r e lle

r i v

is s a f all h

e

la p

ro c e s s e

r kan

v ara s y

s t e

f ö

rf ly

t t a s ig t ill,

o

c

h

b

ib

e

h

å

lla,

e

n

f u

llt

ö v e

rv -akad

n iv å

s o

re

rn

a re

s u

rs e

r s o

m

i v is s a f all v

arke

n

ä

r n ö d v ä n d iga e ll

R

e

v

is o

re

rn

a h

ar ge

n

o

m

f ö

rt

e

n

gran-f so kn dinegrnavlinasatjrikteAr

P

f ö

r e

rs ä

t t n in

gar ä

r i e

n ligh e t m

e

d

d e

av

re

gelin rinjegerfnö

fr as t s

an

s t ä

lln

in gs v

rillekodr anf öd

e

b

e

f at t n

in

gs-fh oavn

arede GrniAra.nP s- k

n

in

ge n

h ar in

t e

v

is at

n

å

gra av

v

ike

ls e

r f rå

n

rikt lin j e rn

a.

R

e

v

is o

re

rn

a h

ar ä

v

e

n

ge n

o m

f ö

rt

e -nf ogrand se knrn inas- ghavå

llA

P

b

arh

e t s rap

p o

rt e r m

e d

u

t gå n

gs p

u

n

kt

i krav e n

i å rs re d

o v

o

m

A-fPo

n

d

e rn

a in t e

o m

f at t as

av

d

e s s a krav .

8 2

Policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna

Bakgrund

En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna motiveras av styrelsernas oberoende och behovet att tydliggöra grunderna för regeringens årliga utvärderingar som ska balansera detta oberoende.

AP-fonderna styrs av lag och är statliga myndigheter. Regeringen utövar inflytande genom att:

• utse styrelser, inklusive ordförande och vice ordförande,

• utse revisorer,

• fastställa fondernas resultat- och balansräkningar, och

• årligen utvärdera förvaltningen av fondmedlen i efterhand.

Enligt lag och förarbeten ska ledamöter i fondernas styrelser utses på grundval av sin kompetens att främja fondförvaltningen. Fyra ledamöter i var och en av Första–Fjärde AP-fondernas styrelser utses på förslag av arbetsmarknadens organisationer.

Av rätten att utse revisorer och fastställa fondernas resultat- och balansräkningar följer en uttrycklig möjlighet för regeringen att ta ställ- ning till, och bedöma, fondernas räkenskaper. I detta sammanhang är revisorernas granskning särskilt viktig. Enligt rådande praxis lämnar AP-fondernas revisorer en skriftlig och muntlig rapport till Finans- departementet efter varje bokslut. Detta bör gälla även fortsättningsvis.

Regeringens utvärdering av fondernas verksamhet motiveras av statens ansvar för det allmänna pensionssystemet och behovet att balansera fondernas oberoende. Fonderna har bl.a. stor frihet att välja inriktning och risknivå. Av det följer en rätt och ett åliggande för regeringen att avge en opartisk bedömning av fondernas förvaltningsresultat. Regeringen har även getts utrymme att förtydliga sin syn på pensionssystemets åtagandesida och uppdraget i övrigt (prop. 1999/2000:46 s. 111 ff.).

En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna kan uppfattas som ett sådant förtydligande. En omsorgsfullt formulerad och väl kommunicerad policy ökar tydligheten när det gäller utnyttjandet av de styrinstrument som regeringen har till sitt förfogande och främjar konsistens över tiden. Ökad tydlighet och konsistens över tiden bidrar till att förbättra styrningens effektivitet. En policy har även fördelen att vara oavbrutet aktuell, till skillnad från de årliga utvärderingarna som efter offentliggörandet riskerar att förlora aktualitet i viss mån och därmed relevans.

En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna bör givetvis ta sin utgångspunkt i fondernas uppdrag som det har formulerats i lag och förarbeten och samtidigt beakta behovet av konsistens i regeringens samlade styrning av myndigheter, statligt ägda bolag och affärsverk. Det kan därför vara lämpligt att hämta inspiration och viss vägledning från gällande riktlinjer beträffande styrning av statliga bolag och i det sam- manhanget även beakta principer och riktlinjer som antagits av OECD, utan att dessa för den skull ska anses gälla AP-fonderna i sin helhet.

Skr. 2021/22:130

Bilaga 1

83

Skr. 2021/22:130

Bilaga 1

OECD:s riktlinjer för styrning av statsägda företag riktas till de statliga tjänstemän som är ansvariga för ägandet av företag och ger också användbar vägledning för statliga företags styrelser och ledning. Riktlinjerna ger rekommendationer kring styrning av såväl enskilda statliga företag som den lagstadgade och rättsliga miljö dessa företag verkar inom. Vidare är riktlinjerna tillämpbara oavsett om det statliga företaget är nationellt eller internationellt verksamt (OECD Guidelines on corporate governance of state-owned enterprises, OECD 2015, s. 14 f.). Mot bakgrund av att styrningen inte kan vara direkt rekommenderar riktlinjerna bl.a. att staten, som informerad och aktiv ägare, fastställer en tydlig ägarpolicy som tillförsäkrar att styrningen är transparent och säkerställer ansvarsskyldighet (accountable) (OECD Guidelines on corporate governance of state-owned enterprises, OECD 2015, s. 33 ff).

AP-fondernas styrelser åtnjuter operationell autonomi genom att ensamma bära ansvaret för fondernas förvaltning. Styrelserna företräder respektive fond också inför domstol. Styrelserna svarar själva för fondernas finansiering med de medel som fonderna förvaltar, vilket liknar den typ av avgiftsfinansiering som bedrivs av exempelvis försäkrings- bolag. I dessa avseenden motsvarar AP-fonderna kriterier för statsägda ”företag”. De avgifter som finansierar fondernas verksamhet hämtas dock ur ett fondkapital som tillhör pensionssystemet och som tilldelas AP- fonderna genom lag. Fondkapitalet har därför inte anskaffats under konkurrens på en öppen marknad. Det innebär att avgiftsfinansieringen inte är en del av fondernas affärsverksamhet. Fonderna finansieras med offentliga medel, även om beslutanderätten har delegerats till fondernas styrelser. Däremot bedriver fonderna renodlad affärsverksamhet när det gäller placeringsverksamheten.

AP-fonderna har definierats som statliga myndigheter, vilket har impli- kationer bl.a. genom att regler om offentlig arbetsrätt och offentlig upp- handling blir tillämpliga (prop. 1999/2000:46 s. 133 ff.). Enligt regelverket styrs AP-fonderna inte genom instruktioner, regleringsbrev och regerings- uppdrag.

Styrelsernas roll

Styrelsernas primära ansvar avser det förvaltade kapitalet. Fördelningen av roller och ansvar mellan styrelse och verkställande ledning ska vara tydlig och ansluta till god praxis på området.

	Enligt aktiebolagslagen och god styrelsesed ska en styrelse styra och
	kontrollera bolaget i alla aktieägares intresse. Uppdraget utgår från
	bolagets bästa. God praxis på området sammanfattas i bl.a. OECD:s
	principer och svensk kod för bolagsstyrning.
	Eftersom fonderna är statliga myndigheter och inte aktiebolag, kan det
	behöva klargöras vad som mer precist är föremålet för styrelsernas
	uppdrag. Eftersom AP-fondernas uppdrag enligt lag och förarbeten utgår
	från pensionssystemets intresse, bör styrelsernas uppdrag definieras med
	samma utgångspunkt. Av det följer att verksamhetens ändamål är det
	kapital som styrelsen har fått i uppdrag att förvalta. Fondkapitalet ska
84	förvaltas till största möjliga nytta för pensionssystemet. Regelverket

innehåller inga föreskrifter om hur förvaltningen ska organiseras, med	Skr. 2021/22:130
undantag för regeln att minst tio procent ska förvaltas externt. Enligt	Bilaga 1
lagens förarbeten har denna regel införts för att understryka vikten av en
kostnadseffektiv förvaltning (prop. 1999/2000:46 s. 112).
OECD:s riktlinjer för styrning av pensionsfonder riktar sig till privata
tjänstepensionsfonder och är därför inte tillämpliga för AP-fonderna i alla
avseenden. Det finns dock skäl att uppmärksamma den övergripande
principen beträffande ramverket för styrning av pensionsfonder (gover-
nance structure) som ska tillförsäkra en tydlig identifiering och fördelning
av ansvar och roller när det gäller översyn och uppföljning å ena sidan och
operativt ansvar å andra sidan (OECD Guidelines for pension fund
governance, OECD 2009). Det är lämpligt att denna fördelning av roller
och ansvar i AP-fondernas fall ansluter till svensk praxis, exempelvis som
denna kommer till uttryck i svensk kod för bolagsstyrning. Det är därför
styrelsernas ansvar att bl.a. besluta om mål och strategi samt att
fortlöpande utvärdera fondens operativa ledning och vid behov tillsätta
eller entlediga verkställande direktör, medan den verkställande direktören
rapporterar till styrelsen och ansvarar för fondens löpande förvaltning. Det
är av avgörande betydelse att styrelserna identifierar och upprätthåller en
tydlig fördelning av styrande och operativa roller, eftersom de ensamma
har ansvaret för fondernas löpande förvaltning.

Tillsättning av styrelser

Regeringen ska i sin utnämningspolitik tillse att styrelserna är kvali- ficerade för sin uppgift och allsidigt sammansatta. Nya ledamöter ska introduceras av huvudmannen, utöver den introduktion som sker genom fondernas försorg. Härutöver ska kommunikationen mellan huvudmannen och styrelsens ledamöter ha adekvat omfattning, exempelvis genom styrelseseminarier eller liknande arrangemang. En begränsning vid cirka åtta år införs för uppdrag som ledamot i AP-fondernas styrelser.

Ledamöterna i AP-fondernas styrelser tillgodoser höga krav på kompe- tens, erfarenhet och integritet och måste göra detta mot bakgrund av styrelsernas ansvar och uppdragets betydelse i samhället. Ledamöterna ska enligt lag utses på grundval av sin förmåga att främja fondförvaltningen, vilket inte bör tolkas alltför snävt. Det är angeläget att styrelserna är allsidigt sammansatta bl.a. avseende bakgrund och erfarenhet. Könsför- delningen ska vara så jämn som möjligt.

Det har blivit praxis att utse ledamöter för ett år i taget, vilket även överensstämmer med praxis i andra sammanhang. Det är t.ex. vanligt att ledamöter i bolagsstyrelser utses för ett år i taget. Skäl saknas att frångå denna ordning beträffande AP-fonderna, även om lagen innehåller en möjlighet att förordna ledamöter i AP-fondernas styrelser för perioder upp till tre år i taget. Däremot bör någon typ av begränsning definieras för uppdragets sammanlagda längd.

Svensk kod för bolagsstyrning har en allmän begräsning vid att hälften av stämmovalda styrelseledamöter ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen och att frågan ska avgöras efter en samlad

bedömning. För statliga myndigheter gäller i regel en gräns vid nio år,

85

Skr. 2021/22:130

Bilaga 1

vilket är något längre en den praxis som utvecklats inom statligt ägda bolag. Styrelsernas roll som ensamma ansvariga för verksamheten, i kombination med kravet att AP-fonderna ska uppbära allmänhetens förtroende, motiverar att höga krav ställs på ledamöternas oberoende i detta fall. Kravet på oberoende gäller hela styrelsen, inte endast en andel av styrelsen, och begränsningen bör vara någorlunda tydlig för att underlätta praktisk tillämpning. En begränsning vid cirka åtta år ligger väl inom ramarna för vad som i andra sammanhang har ansetts rimligt för att upprätthålla ledamöternas oberoende och bidrar dessutom till att skapa rimliga förväntningar angående uppdragets slutliga varaktighet.

För nytillträdda ledamöter i AP-fondernas styrelser ger huvudmannen en introduktion till styrelseuppdraget. Introduktionsutbildningen är sär- skilt anpassad efter uppdraget som styrelseledamot i en AP-fond och innehåller bl.a. en redogörelse för tillämplig lagstiftning och det övriga regelverk som gäller för AP-fonderna. Mot bakgrund av den specifika och ofta komplexa verksamhet som bedrivs i AP-fonderna, är det angeläget att AP-fonderna själva ger nya ledamöter en introduktion till fondverksam- heten.

Kommunikationen mellan huvudmannen och styrelsernas ordförande och övriga ledamöter bör ha tillräcklig omfattning. Regeringens årliga utvärdering innehåller mycket information vid ett och samma tillfälle. Denna form för styrning kan troligen effektiviseras genom tillräckliga kontakter mellan företrädare för huvudmannen och fondernas styrelser. Återkommande möten med fondernas ordförande är en form för infor- mation och meningsutbyte. Därutöver ska kommunikation upprätthållas med styrelsernas ledamöter genom styrelseseminarier eller liknande arrangemang.

Ersättningen till styrelsens ledamöter ska avspegla behovet att attrahera och behålla kvalificerade ledamöter mot bakgrund av uppdragets natur och ledamöternas ansvar och med beaktande av den ersättning som staten betalar för motsvarande typ av insatser i andra sammanhang.

Regeringens utvärdering

AP-fondernas mål har uttryckts i allmänna termer, vilket erbjuder sär- skilda utmaningar. Risken att regeringens utvärdering ska baseras på skiftande utgångspunkter och av denna anledning brista i konsistens över tiden, är ett av motiven för en tydlig policy i dessa frågor. Det är lämpligt att fondernas resultat bedöms i ett långsiktigt perspektiv. Detta minskar uppmärksamheten på fondernas kortsiktiga utveckling och kan förväntas bidra till ökad självständighet i förvaltningsfrågor. Det är även önskvärt att styrelsernas strategiska beslut uppmärksammas och utvärderas i tillräcklig omfattning, eftersom dessa beslut erfarenhetsmässigt har stor betydelse för fondernas långsiktiga avkastning.

Styrelsernas frihet att själva besluta om finansiering motiverar att fondernas medelsanvändning är en naturlig del av regeringens gransk- ning. Fondernas förvaltningskostnader ska hållas under fortsatt uppsikt. Vid behov kommer ytterligare åtgärder för att förbättra AP-fondernas kostnadseffektivitet att föreslås.

86

Regeringens årliga utvärdering har motiverats av behovet att balansera styrelsernas långtgående frihet att själva utforma mål och riktlinjer. Av lagens förarbeten framgår bl.a. att utvärderingen ska avse hur väl de övergripande målen operationaliserats i mer konkreta förvaltningsmål. Regeringen kan vid behov förtydliga sin syn på pensionssystemets åtagandesida och förvaltningsuppdraget i övrigt. Utvärderingen ska även ta fasta på i vilken grad de uppsatta målen har uppnåtts. Regeringens utvärdering kan dessutom omfatta fondernas ägarinflytande i portfölj- bolagen och en bedömning av fondernas oberoende sinsemellan, med särskilt avseende på placeringsstrategierna, samt fondernas gemensamma redovisningsprinciper (prop. 1999/2000:46 s. 113 f.).

AP-fondernas uppdrag har formulerats i allmänna termer. Av det följer med automatik en svårighet att bedöma vad som utmärker en god måluppfyllelse. Det faktum att fyra sinsemellan oberoende fonder har försetts med ett identiskt mål, som i sin tur innehåller ett utrymme för tolkning, medför en förhöjd risk för att fonderna (medvetet eller omed- vetet) ska ta intryck av varandras beslut. Strategier som är avvikande i förhållande till andra AP-fonder kan upplevas som en risk på fondnivå men är knappast att betrakta som en risk ur pensionssystemets perspektiv. Därför bör regeringens utvärdering uppmärksamma frågor som har samband med fondernas inbördes oberoende. Enligt lagens förarbeten är det viktigt att stor försiktighet iakttas så att inte fördelarna med upp- delningen av organisationen på fyra parallella förvaltningsorganisationer försvinner genom en alltför stor likriktning av tillgångsförvaltningen (prop. 1999/2000:46 s. 123).

Avkastning och risk kan inte vägas mot varandra på objektiva grunder utan förutsätter ett subjekt som gör avvägningen för egen del. Eftersom regeringens utvärdering bl.a. ska granska hur väl styrelserna har operatio- naliserat de övergripande målen får i slutändan regeringens värdering av avkastning och risk stor betydelse. En god styrning av AP-fonderna förutsätter att regeringens utvärdering så långt som möjligt utmärks av konsistens över tiden. Värderingen av avkastning och risk bör inte variera alltför mycket mellan olika år. Av den anledningen bör utvärderingen primärt avse ett långsiktigt perspektiv. En sådan inriktning av utvärderingen minskar uppmärksamheten på fondernas kortsiktiga utveckling och kan förväntas bidra till att fonderna ska uppvisa ökad självständighet i förvaltningsfrågor. Ett långsiktigt perspektiv för utvär- dering överensstämmer även med fondernas uppdrag.

Vid utvärdering av fondernas operativa förvaltning kan den utvärde- ringshorisont på fem år som tidigare använts bedömas vara en lämplig avvägning mellan önskvärdheten av långsiktighet och behovet av effektiv styrning. Vid utvärdering av styrelsernas strategiska beslut bör den granskade perioden vara längre.

Utvärderingen bör i tillräckligt stor utsträckning inriktas mot styrel- sernas strategiska beslut som erfarenhetsmässigt har avgörande betydelse för den avkastning som därefter realiseras. Behovet av en lång horisont för utvärdering motiveras ytterst av fondernas långsiktiga uppdrag. Utvärde- ringen måste trots det avse en jämförelsevis begränsad period eftersom det annars kan vara alltför sent att dra slutsatser och att vidta sådana åtgärder som utvärderingen kan komma att motivera. Det faktum att styrelse- ledamöternas uppdrag är begränsat i tiden talar också för en jämförelsevis

Skr. 2021/22:130

Bilaga 1

87

Skr. 2021/22:130

Bilaga 1

begränsad period för utvärdering. Utvärderingen av styrelsernas strategiska beslut kan dock inte upphöra att ta hänsyn till AP-fondernas uppdrag, som det framgår av lag och förarbeten.

Eftersom regeringens utvärdering ska balansera fondernas långtgående självständighet måste även finansieringen, och den resulterande medels- användningen, granskas. Styrelserna har inte endast stor frihet att välja inriktning och risknivå, utan även stor frihet att på egen hand besluta om verksamhetens finansiering. Det bör uppmärksammas att fonderna inte är konkurrensutsatta i denna del, vilket ställer särskilda krav på uppföljning och utvärdering. Normalt baseras regeringens utvärdering på de av styrelserna uppsatta målen. Regeringen har emellertid förbehållit sig rätten att göra en utvärdering mot riktmärken som regeringen själv valt om de riktmärken fonderna fastställt för sin portföljförvaltning bedöms vara uppenbart olämpliga (prop. 1999/2000:46 s. 114). I samband med utvärdering av kostnader är det angeläget att det även sker en prövning av fondernas val av förvaltningsmodeller. En sådan prövning innefattar såväl kostnader som förväntade resultat där förväntade resultat ska vara rimligt kvalitetssäkrade.

När det gäller AP-fondernas redovisningsprinciper bör dessa överens- stämma med god praxis och möjliggöra rättvisande bedömningar. Det är angeläget att avkastningen redovisas på ett jämförbart sätt. I kommunika- tionen med allmänheten bör avkastningen redovisas efter kostnader, dvs. med korrigering för både interna kostnader och externa provisionskost- nader. Naturligtvis bör fondernas interna och externa kostnader själva ingå i den externa rapporteringen, med bevarad jämförbarhet bakåt i tiden.

En utvärdering av fondernas verksamhet enligt ovan, i kombination med en fortgående dialog, har förutsättningar att bidra till fondernas utvecklingsarbete och till en god måluppfyllelse, vilket kan antas vara till långsiktig nytta för pensionssystemet. Även denna policy kan komma att utvecklas och förbättras i dialog med fondernas styrelser.

Riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna

Inledning

AP-fondernas tillgångar utgör statliga medel som i lag har avsatts till sådan särskild förvaltning som anges i 9 kap. 8 § regeringsformen. AP-fondernas styrelser, som utses av regeringen, ansvarar för AP-fondernas förvaltning. Rollen som förvaltare av statliga pensionsmedel medför krav på att AP- fonderna uppbär allmänhetens förtroende. Regeringen har sedan 2001 uttalat att regeringens riktlinjer för incitamentsprogram i statliga bolag även bör vara vägledande för AP-fonderna (skr. 2000/01:131 s. 48). Mot bakgrund av ersättningsvillkorens stora betydelse för allmänhetens förtroende anser regeringen att särskilda riktlinjer bör gälla för AP- fondernas styrelsearbete i frågor som rör anställnings- och ersättnings- villkor.

Det är viktigt att styrelserna behandlar frågor om ersättning till de ledande befattningshavarna på ett medvetet, ansvarsfullt och transparent sätt och att styrelserna försäkrar sig om att den totala ersättningen är

88

rimlig, präglad av måttfullhet och väl avvägd, samt bidrar till en god etik och organisationskultur.

Regeringen kommer att följa upp och utvärdera efterlevnaden av dessa riktlinjer. Utvärderingen avser att behandla hur AP-fonderna har tillämpat riktlinjerna och levt upp till riktlinjernas ersättningsprinciper. Utvär- deringen kommer att redovisas i regeringens årliga skrivelse till riksdagen med redogörelse för AP-fondernas verksamhet.

Tillämpningsområde

Dessa riktlinjer kompletterar regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande. Genom rikt- linjer som riktar sig direkt till AP-fonderna bortfaller, för AP-fondernas del, behovet att hänvisa till regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande. Styrelsen ansvarar för att tidigare ingångna avtal med ledande befattningshavare innefattande villkor om rörlig lön omförhandlas så att de överensstämmer med dessa riktlinjer. Andra ingångna avtal som strider mot dessa riktlinjer bör omförhandlas.

Riktlinjerna utgör en del av regeringens policy för styrning och utvär- dering av AP-fonderna. I företag där AP-fonderna direkt eller genom ett företag är delägare bör AP-fonderna respektive företaget i dialog med övriga ägare verka för att riktlinjerna tillämpas så långt som möjligt.

Styrelsens ansvarsområde

Styrelserna i AP-fonderna ska besluta om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Riktlinjerna ska vara förenliga med reger- ingens riktlinjer.

Av styrelsens riktlinjer ska bl.a. framgå

1. hur styrelsen säkerställer att ersättningarna följer dessa riktlinjer,

2. att det ska finnas skriftligt underlag som utvisar AP-fondens kostnad innan beslut om enskild ersättning beslutas.

Det är hela styrelsens ansvar att fastställa ersättning till den verkställande direktören. Styrelsen ska även säkerställa att såväl den verkställande direktörens som övriga ledande befattningshavares ersättningar ryms inom styrelsens riktlinjer.

Styrelsen ska säkerställa att den verkställande direktören tillser att AP- fondens ersättningar till övriga anställda bygger på ersättningsprinciperna enligt nedan.

Ersättningsprinciper

Den totala ersättningen till ledande befattningshavare ska vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd, och ändamålsenlig, samt bidra till en god etik och organisationskultur. Ersätt- ningen ska inte vara löneledande i förhållande till jämförbara institut utan präglas av måttfullhet. Rörlig lön ska inte ges till ledande befattnings- havare. Med beaktande av övriga principer i dessa riktlinjer är det möjligt att ge rörlig lön till övriga anställda. Det ställs dock särskilda krav i dessa fall med hänsyn till AP-fondernas roll som förvaltare av statliga pensionsmedel. Som ytterligare förutsättningar för rörlig lön gäller därför

Skr. 2021/22:130

Bilaga 1

89

Skr. 2021/22:130

Bilaga 1

90

att den är begränsad till ett belopp som maximalt motsvarar två månads- löner, att den totala ersättningen alltid ligger inom ramen för styrelsens riktlinjer samt att det finns en objektiv grund för utbetalning av rörlig lön som har kommunicerats tydligt.

Pensionsförmåner ska vara avgiftsbestämda, såvida de inte följer tillämplig kollektiv pensionsplan, och avgiften bör inte överstiga 30 pro- cent av den fasta lönen. I de fall AP-fonden avtalar om en förmånsbestämd pensionsförmån, ska den således följa tillämplig kollektiv pensionsplan. Eventuella utökningar av den kollektiva pensionsplanen på lönedelar överstigande de inkomstnivåer som täcks av planen ska vara avgifts- bestämda. AP-fondens kostnad för pension ska bäras under den anställdes aktiva tid. Inga pensionspremier för ytterligare pensionskostnader ska betalas av AP-fonden efter att den anställde har gått i pension. Pensions- åldern ska inte understiga 62 år och bör vara lägst 65 år.

Vid uppsägning från AP-fondens sida ska uppsägningstiden inte över- stiga sex månader. Vid uppsägning från AP-fondens sida kan även avgångsvederlag utgå motsvarande högst arton månadslöner. Avgångs- vederlaget ska utbetalas månadsvis och utgöras av enbart den fasta månadslönen utan tillägg för förmåner. Vid ny anställning eller vid erhål- lande av inkomst från näringsverksamhet ska ersättningen från den upp- sägande AP-fonden reduceras med ett belopp som motsvarar den nya inkomsten under den tid då uppsägningslön och avgångsvederlag utgår. Vid uppsägning från den anställdes sida ska inget avgångsvederlag utgå. Avgångsvederlag utbetalas aldrig längre än till 65 års ålder.

Redovisning

AP-fonderna ska redovisa ersättningar till de ledande befattningshavarna på motsvarande sätt som noterade företag. Det innebär att AP-fonderna ska iaktta de särskilda regler om redovisning av ersättningar till de ledande befattningshavarna som gäller för noterade företag och publika aktiebolag. Reglerna för detta återfinns huvudsakligen i aktiebolagslagen (2005:551) och i årsredovisningslagen (1995:1554). Dessutom ska ersättningen för varje enskild ledande befattningshavare särredovisas med avseende på fast lön, förmåner och avgångsvederlag.

Styrelsen ska i årsredovisningen redovisa om tidigare beslutade rikt- linjer har följts eller inte och skälen för eventuell avvikelse. Vidare ska AP-fondernas revisorer till revisionsberättelsen foga ett skriftligt och undertecknat yttrande avseende om de anser att de riktlinjer som har gällt för räkenskapsåret har följts eller inte.

Definitioner

Med ledande befattningshavare avses verkställande direktör och andra personer i AP-fondens ledningsgrupp. Denna krets omfattar normalt chefer som är direkt underställda den verkställande direktören.

Med ersättning avses alla ersättningar och förmåner till den anställde, såsom lön, förmåner och avgångsvederlag.

Med förmåner avses olika former av ersättning för arbete som ges i annat än kontanter, exempelvis pension samt bil-, bostads- och andra skatte- pliktiga förmåner.

Med rörlig lön avses exempelvis incitamentsprogram, gratifikationer, ersättning från vinstandelsstiftelser, provisionslön och liknande ersätt- ningar.

Med avgiftsbestämd pension (premiebestämd pension) avses att pensionspremien är bestämd som en viss procent av den nuvarande fasta lönen.

Med förmånsbestämd pension avses att pensionens storlek är bestämd som en viss procent av en viss definierad fast lön.

Skr. 2021/22:130

Bilaga 1

91

Skr. 2021/22:130

Bilaga 2

Placeringsbestämmelser för AP-fondernas verksamhet i sammandrag

Placeringsbestämmelserna för Första–Fjärde och Sjunde AP-fondernas verksamhet regleras i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) medan motsvarande bestämmelser för Sjätte AP-fonden regleras i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden.

Bilagan ger en sammanfattning av dessa placeringsbestämmelser.

Första–Fjärde AP-fonderna

Enligt gällande regelverk ska Första–Fjärde AP-fonderna förvalta port- följer bestående av främst marknadsnoterade och omsättningsbara värde- papper och aktier. Minst 20 procent av det marknadsvärderade kapitalet ska placeras i räntebärande instrument med låg risk, se tabellen nedan.

I relation till den inhemska aktiemarknaden får var och en av Första–Fjärde AP-fonderna inneha aktier i svenska bolag som är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige till ett marknadsvärde som uppgår till högst två procent av det totala marknadsvärdet av sådana aktier. I enskilda bolag får en fond äga aktier i bolag som är upptagna till handel på en reglerad marknad, intill ett belopp som motsvarar högst tio procent av röstetalet för aktierna i bolaget17. Upp till 40 procent av det marknads- värderade fondkapitalet får placeras i illikvida tillgångar (max 35 procent av röstetalet i onoterade riskkapitalbolag). Första–Fjärde AP-fondernas aktieplaceringar i fastighetsbolag är undantagna från begränsningen avseende röstetal. Dessa placeringar begränsas i stället av en generell prin- cip om riskspridning. Högst 40 procent av Första–Fjärde AP-fondernas marknadsvärderade tillgångar får vara utsatta för valutarisk.

	17 Den 1 november 2020 trädde en tillfällig ändring i Första–Fjärde AP-fondernas
	placeringsregler i kraft som innebar att Första–Fjärde AP-fonderna skulle få överskrida
	röstandelsbegränsningen (se prop. 2020/21:9, bet. 2020/21:FiU12, rskr. 2020/21:19).
92	Ändringen gjordes till följd av de ekonomiska konsekvenserna av pandemin. Den tillfälliga
	lagändringen upphörde att gälla vid utgången av juni 2021.

Tabell Första–Fjärde AP-fondernas placeringsregler i sammandrag

Typ av instrument m.m.	Tillåtna placeringar
Generellt	Alla förekommande instrument på kapitalmarknaden.
	Aktier och fordringsrätter ska vara upptagna till handel
	på en handelsplats eller motsvarande marknadsplats
	utanför EES (fastighetsaktier undantagna).
Illikvida tillgångar	Vid investeringstillfället får högst 40 procent av det
	verkliga värdet av fondens samtliga tillgångar vara
	investerade i illikvida tillgångar.
Räntebärande instrument	Minst 20 procent av fondkapitalet ska vara placerat i
	räntebärande värdepapper med låg kredit- och
	likviditetsrisk.
Derivat	Främst i syfte att effektivisera förvaltningen eller minska
	risker. Ej derivat med råvaror som underliggande tillgång.
Krediter	Bankinlåning och utlåning på dagslånemarknaden.
	Direktlån till egna fastighetsbolag. Repor och värde-
	papperslån främst i syfte att effektivisera förvaltningen.
Upplåning	Kortfristig upplåning vid tillfälliga behov. Möjlighet till
	lån i Riksgäldskontoret vid fondtömning.
Utländsk valuta	Högst 40 procent av fondkapitalet får vara exponerat för
	valutarisk.
Stora exponeringar	Högst tio procent av fondkapitalet får vara exponerat mot
	en enskild emittent eller grupp av emittenter med
	inbördes anknytning.
Svenska aktier	Marknadsvärdet av en fonds innehav av aktier i svenska
	bolag som är upptagna till handel på en reglerad
	marknad i Sverige får uppgå till högst två procent av
	värdet av sådana aktier.
Röstetal	Högst tio procent i ett noterat enskilt företag 18 (egna
	fastighetsbolag undantagna). Högst 35 procent i
	onoterade riskkapitalbolag.

Skr. 2021/22:130

Bilaga 2

18 Den 1 november 2020 trädde en tillfällig ändring i Första–Fjärde AP-fondernas
placeringsregler i kraft som innebar att Första–Fjärde AP-fonderna skulle få överskrida
röstandelsbegränsningen (se prop. 2020/21:9, bet. 2020/21:FiU12, rskr. 2020/21:19).
Ändringen gjordes till följd av de ekonomiska konsekvenserna av pandemin. Den tillfälliga	93
lagändringen upphörde att gälla vid utgången av juni 2021.

Skr. 2021/22:130

Bilaga 2

Sjätte AP-fonden

Sjätte AP-fonden har i uppgift att förvalta medel i fonden genom place- ringar på riskkapitalmarknaden, dvs. genom investeringar i onoterade företag. Fondmedlen ska placeras så att kraven på långsiktigt hög avkast- ning och tillfredställande riskspridning tillgodoses.

Sjätte AP-fonden har bl.a. obegränsade möjligheter att investera i onoterade bolag och noterade riskkapitalbolag. Sjätte AP-fonden får äga maximalt 30 procent av röstetalet i svenska eller utländska bolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES. Det finns däremot ingen begränsning av Sjätte AP- fondens innehav när det gäller övriga svenska bolag eller riskkapitalbolag som i sin tur investerar i aktier som inte har tagits upp till handel på en reglerad marknad eller motsvarande (onoterade aktier). Sjätte AP-fondens tidigare ensidiga inriktning mot svenska bolag ersattes 2007 av en möjlighet att placera en mindre andel av fondkapitalet utomlands. Detta kommer till uttryck genom att Sjätte AP-fonden får utsätta högst tio procent av fondkapitalet för valutarisk (prop. 2006/07:100 s. 188 f.).

Sjunde AP-fonden

Sjunde AP-fonden lyder under samma regelverk som gäller för Första– Fjärde AP-fonderna, lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder), som i vissa delar för Sjunde AP-fondens del hänvisar till lagen (2004:46) om värdepappersfonder. En skillnad mot värdepappersfonder är emellertid att Sjunde AP-fonden är förhindrad att förvärva mer än fem procent av röstetalet i ett svenskt eller utländskt aktiebolag och är i normalfallet förhindrad att rösta för aktierna i svenska aktiebolag. Sjunde AP-fonden ska ta hänsyn till miljö och etik i placeringsverksamheten, utan att göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning.

94

Skr. 2021/22:130

Bilaga 3

FONDSTYRNING

INNEHÅLLVERKSAMHETENOMVÄRLDINVESTERINGS-HÅLLBARHETFÖRVALTNINGS-RÄKENSKAPER ÖVERTYGELSERBERÄTTELSEOCH NOTER /

95

INNEHÅLL	VERKSAMHETEN	OMVÄRLD	INVESTERINGS-	HÅLLBARHET	FÖRVALTNINGS-	RÄKENSKAPER	FONDSTYRNING
			ÖVERTYGELSER		BERÄTTELSE	OCH NOTER

96

Innehåll

Verksamhetsberättelse

– Året i siffror	2
– Vd har ordet	4
– Vårt uppdrag	7
– Det statliga pensionssystemet	8
– Omvärlden	12
– Våra investeringsövertygelser	14
– Medarbetare	26
Hållbarhetsrapportering	29
– ESG-strategi och sammanfattning	30
– Integrering i investeringsprocessen	32
– Exkludering i enlighet med värdegrund	33
– Investeringar som främjar en hållbar utveckling	35
– Aktivt och ansvarsfullt ägare	36
– Samverkan och påverkan med andra	38
– Klimatarbete	40
Förvaltningsberättelse	44
– Tioårsöversikt	47
– Räkenskaper och Noter	48
– Styrelsens försäkran	59
– Revisionsberättelse	60
– Risker och riskhantering	62
– Fondstyrningsrapport	65
– Styrelsens rapport om riskhantering	69
– Styrelse och ledning	71
– Kontakt	73

4 Vd har ordet

8 Det statliga pensionssystemet

Omvärlden 12

När vi verkar för att

ESG områden i våra inves teringar förbättras främjar vi en hållbar utveckling och god riskhantering, i enlighet med vårt uppdrag.

MAGDALENA HÅKANSSON

HÅLLBARHETSCHEF

Våra investeringsövertygelser 14

2021/22:130 .Skr 3 Bilaga

Hållbarhetsrapportering 29

FÖRSTA AP-FONDEN // ÅRSREDOVISNING 2021

INNEHÅLLVERKSAMHETEN

Året i siffror

Årets resultat

OMVÄRLD	INVESTERINGS-	HÅLLBARHET	FÖRVALTNINGS-	RÄKENSKAPER	FONDSTYRNING
	ÖVERTYGELSER		BERÄTTELSE	OCH NOTER

uppgick till

80,7mdkr

Fondens förvaltningskostnader

uppgick till

0,3mdkr

Årets avkastning efter kostnader

uppgick till

20,8%

97

Totalt kapital uppgick till

465,8mdkr

den 31 december 2021.

7,5mdkr

betalades ut till pensionssystemet 2021.

Genomsnittlig real avkastning

efter kostnader under den senaste

tioårsperioden uppgick till

9,0%

AP-fonderna rar 20 år!

I år är det 20 år sedan AP-fonderna bildades i sin nuvarande form. Egentligen började det redan 1913 då Sverige som första land i världen införde en lag om allmän pension från 67 års ålder. 1960 inrättades all- männa pensionsfonden med tre fondstyrelser som fick göra placeringar i räntebärande papper. Sedan tillkom ytterligare två fondstyrelser och 2001 ombildas de fem första fondstyrelserna till våra nuvarande fyra AP-fonder med nya mandat och uppgifter i det nya inkomstpensions- systemet. Sjätte fondstyrelsen ombildas till Sjätte AP-fonden och Sjunde AP-fonden bildas med uppgifter inom premiepensionssystemet. Vid utgången av 2020 uppgick det samlade kapitalet i buffertfonderna till 1 696 miljarder kronor.

2021/22:130 .Skr 3 Bilaga

FÖRSTA AP-FONDEN // ÅRSREDOVISNING 2021

# 2

INNEHÅLL	VERKSAMHETEN	OMVÄRLD	INVESTERINGS-	HÅLLBARHET	FÖRVALTNINGS-
			ÖVERTYGELSER		BERÄTTELSE

98

Viktiga händelser under året

RÄKENSKAPER	FONDSTYRNING
OCH NOTER

.Skr

3 Bilaga

• Tillgångsporföljen utvecklas mycket starkt under året och avkastningen efter kostnader uppgår till 20,8 %. Det är historiskt sett den högsta avkastningen för Första AP-fonden sedan starten 2001.

• Styrelsen antar en ny ESG-strategi och aktieportföljens koldioxidavtryck fortsätter minska under året. Läs mer på sidan 42.

• Fondens vd Kristin Magnusson Bernard blir ny medlem i ECB:s kontaktgrupp för finansiell stabilitet (FSCG).

• Riksrevisionen publicerar en granskning av AP-fondernas hållbarhetsarbete. Granskningen visar att AP-fondernas hållbarhetsarbete är ändamålsenligt i förhållande till uppdraget.

• Det AP-fondsägda (AP1, AP2, AP3, AP4) bolaget, 4 to 1 Investments, bildas och investerar 400 miljoner USD i Northvolt genom att delta i en nyemission som tillför bolaget totalt 2,75 miljarder USD.

• I takt med att föredömlig förvaltning integreras i AP-fondernas förvaltnings- strategier och målsättningar beslutar AP-fonderna (AP1–AP4) att se över Etikrådets uppdrag.

Nyckeltal

	2021	2020	2019	2018	2017
	20,8
Avkastning före kostnader, %		9,8	15,3	–0,6	9,7
Förvaltningskostnadsandel, %	0,07	0,08	0,12	0,14	0,14
Avkastning efter kostnader, %	20,8	9,7	15,1	–0,7	9,6
Resultat efter kostnader, mdkr	80,7	34,8	48,6	–2,1	29,3
Netto öden pensionssystemet, mdkr	–7,5	–7,9	–6,5	–6,8	–7,4
Fondkapital vid årets slut, mdkr	465,8	392,6	365,8	323,7	332,5
Andel extern förvaltning, %	15,9	22,6	31,4	33,5	32,5

FÖRSTA AP-FONDEN // ÅRSREDOVISNING 2021

Avkastning efter kostnader 2011–2021, %

25

20

15

10

5

0

–5

Fondkapitalutveckling 2001–2021

500 383,3 465,8

400
300
200
	134,0		–51,4
100
0
		Fond-	*Flöden Avkastning Fond-
förmögenhet				förmögenhet
	jan 2001			dec 2021

*Inkl flöden från avvecklingsfonder/särskilda investeringar åren 2001–2008

2021/22:130

Exponering

Aktier

61,4%

Utländska aktier

42,9%

Svenska aktier 18,6%

Räntebärande värdepapper

22,9%

Alternativa placeringar

25,6%

Fastigheter och

infrastruktur 17,7%

Riskkapitalfonder 6,0%

Hedgefonder 0,8%

High Yield 1,1%

Se tioårsöversikten sidan 47 för en fullständig redogörelse över fondens exponering

# 3

	INNEHÅLL	VERKSAMHETEN	OMVÄRLD	INVESTERINGS-			HÅLLBARHET	FÖRVALTNINGS-	RÄKENSKAPER			FONDSTYRNING
				ÖVERTYGELSER				BERÄTTELSE	OCH NOTER
	Resultaträkning					Balansräkning
	Mkr		Not		2020-12-31		Mkr		Not			2020-12-31
				2021-12-31						2021-12-31
	Rörelsens intäkter						Tillgångar
	Räntenetto		2	1 236	1 568		Aktier och andelar, Noterade		8	239 965		185 645
	Erhållna utdelningar			5 790	2 932		Aktier och andelar, Onoterade		9	107 957		92 145
	Nettoresultat, noterade aktier och andelar		3	39 391	25 829		Obligationer och andra räntebärande tillgångar		10	119 085		102 386
	Nettoresultat, onoterade aktier och andelar		4	24 458	7 708		Derivat		11	1 838		7 595
	Nettoresultat räntebärande tillgångar			806	2 968		Kassa och bankmedel			5 121		4 689
	Nettoresultat, derivatinstrument			5 304	2 701		Övriga tillgångar		12	505		344
	Nettoresultat, valutakursförändringar			5 593	8 624		Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter		13	569		646
	Provisionskostnader		5	61	76
							Summa tillgångar			475 040		393 450
	Summa rörelsens intäkter			80 905	35 006
							Skulder
	Rörelsens kostnader						Derivat		11	6 396		763
	Personalkostnader		6	139	134		Övriga skulder		14	2 851		31
	Övriga förvaltningskostnader		7	93	92		Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader		15	9		19
Summa rörelsens kostnader			−231	−226		Summa skulder			9 256		813
	Resultat			80 674	34 780
							Fondkapital		16	392 637
							Ingående fondkapital					365 759
							Nettobetalningar mot pensionssystemet			7 528		7 902
							Årets resultat			80 674		34 780
							Summa fondkapital			465 784		392 637
							Summa fondkapital och skulder			475 040		393 450
							Poster inom linjen		17
											40 130	40 111
99													2021/22:130 .Skr 3 Bilaga

FÖRSTA AP-FONDEN // ÅRSREDOVISNING 2021

# 48

100

INNEHÅLL	VERKSAMHETEN	OMVÄRLD	INVESTERINGS-	HÅLLBARHET	FÖRVALTNINGS-	RÄKENSKAPER	FONDSTYRNING
			ÖVERTYGELSER		BERÄTTELSE	OCH NOTER

Noter

Not 1 - Redovisningsprinciper

2021/22:130 .Skr 3 Bilaga

Enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder ska årsredo- visningen upprättas med tillämpning av god redovisningssed, varvid de tillgångar som fondmedlen placerats i ska upptas till marknads- värdet. Med denna utgångspunkt har Första till Fjärde AP-fonderna utarbetat gemensamma redovisnings- och värderingsprinciper vilka har tillämpats och sammanfattas nedan. Fondernas redovisnings- och värderingsprinciper anpassas successivt till den internationella redovisningsstandarden, IFRS. En fullständig anpassning till IFRS skulle inte väsentligt påverka redovisat resultat och kapital. Första AP-fonden uppfyller kraven för att de nieras som ett investmentföre- tag enligt IFRS 10. Mot nu gällande IFRS är enda större skillnaden att kassa ödesanalys inte upprättas och att IFRS 16 inte tillämpas.

Affärsdagsredovisning

Transaktioner i värdepapper och derivatinstrument på penning- och obligationsmarknaden, aktiemarknaden och valutamarknaden redo- visas i balansräkningen per affärsdagen, det vill säga vid den tidpunkt då de väsentliga rättigheterna och därmed riskerna övergår mellan parterna. Fordran på eller skulden till motparten mellan affärsdag och likviddag redovisas under övriga tillgångar respektive övriga skulder. Övriga transaktioner, framförallt transaktioner avseende onoterade aktier, redovisas i balansräkningen per likviddagen, vilket överensstämmer med marknadspraxis.

Nettoredovisning

Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen när det nns en legal rättighet att nettoredovisa transaktioner och det nns en avsikt att erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid för skulden samtidigt.

Omräkning av utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor med den valutakurs som gäller på transaktionsdagen. På balansdagen räknas tillgångar och skulder i utländsk valuta om till svenska kronor till balansdagens valutakurser. Värdeförändringar på tillgångar och skulder i utländsk valuta uppdelas i en del som är hänförlig till värdeförändringen av tillgången eller skulden i lokal valuta och en del som är orsakad av valutakursförändringen. Valutakursresultat som uppstår vid förändring av valutakurs redovisas i resultaträkningen på raden Nettoresultat, valutakursförändringar.

Aktier i dotterföretag/intresseföretag

Enligt lagen om allmänna pensionsfonder upptas både aktier i och lån till dotterföretag/intresseföretag till verkligt värde. Verkligt värde bestäms enligt samma metoder som tillämpas för onoterade aktier och andelar. Krav på att upprätta koncernredovisning föreligger inte.

Lån till dotter- respektive intressebolag som avses hållas till förfall värderas till verkligt värde via fair value option i IFRS 9. Hela värde- förändringen redovisas dock som del av aktieinnehavet på raden Nettoresultat, onoterade aktier och andelar.

Värdering av nansiella instrument

Fondens samtliga placeringar värderas till verkligt värde varvid såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar redovisas i resultat- räkningen. I raderna Nettoresultat per tillgångsslag ingår således såväl realiserade som orealiserade resultat. Eget kapital-instrument innehas för handel och värderas därför till verkligt värde över resultat- räkningen. Skuldinstrument innehas för handel och värderas därför till verkligt värde över resultaträkningen. Lån till dotter- respektive intressebolag avses att hållas till förfall, men här utnyttjas fair value option för att lagen om allmänna pensionsfonders krav på värdering till verkligt värde ska uppfyllas. AP fonderna följer alla sina tillgångar utifrån verkligt värde. Nedan beskrivs hur verkligt värde fastställs för fondens olika placeringar.

Noterade aktier och andelar

För aktier och andelar, som är upptagna till handel vid en reglerad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde utifrån balansdagens of ciella marknadsnotering enligt fondens valda indexleverantör, oftast genomsnittskurs. Innehav som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara på en aktiv mark- nad. Erlagda courtagekostnader resultatförs under Nettoresultat noterade aktier.

Onoterade aktier och andelar

För aktier och andelar som inte är upptagna till handel vid en reglerad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde baserat på värdering erhållen från motparten eller annan extern part. Värdering- en uppdateras då ny värdering erhållits och justeras för eventuella kassa öden fram till bokslutstillfället. I de fall fonden på goda grun- der bedömer att värderingen är felaktig sker en justering av erhållen värdering. Värderingen avseende onoterade andelar följer IPEV:s (International Private Equity and Venture Capital Valuation Guide- lines) principer eller likvärdiga värderingsprinciper och ska i första hand vara baserat på transaktioner med tredje part, men även andra värderingsmetoder kan användas. Värdering avseende onoterade fastighetsaktier baseras på en värdering enligt substansvärdemeto- den i den mån aktien inte varit föremål för transaktioner på en andra- handsmarknad. Innehav i onoterade fastighetsföretag värderas med beaktande av uppskjutna skatteskulder till det värde som används vid fastighetstransaktioner, vilket skiljer sig mot den värdering som sker i redovisningen hos fastighetsföretagen.

Obligationer och andra räntebärande tillgångar

För obligationer och andra räntebärande tillgångar bestäms verkligt värde utifrån balansdagens of ciella marknadsnotering (oftast köp- kurs) enligt fondens valda indexleverantör. Innehav som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara på en aktiv marknad. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlit- liga marknadspriser inte nns att tillgå, värderas instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller som innebär att kassa öden diskonteras till relevant värderingskurva. Som ränte- intäkt redovisas ränta beräknad enligt effektivräntemetoden baserat på upplupet anskaffningsvärde. Det upplupna anskaffningsvärdet är det diskonterade nuvärdet av framtida betalningar, där diskonte- ringsräntan utgörs av den effektiva räntan vid anskaffningstidpunk- ten. Detta innebär att förvärvade över- och undervärden periodiseras under återstående löptid eller till nästa räntejusteringstillfälle och ingår i redovisad ränteintäkt. Värdeförändringar till följd av ränte- förändringar redovisas under Nettoresultat räntebärande tillgångar, medan värdeförändringar till följd av valutakursförändringar redovi- sas under Nettoresultat valutakursförändringar.

Derivatinstrument

För derivatinstrument bestäms verkligt värde baserat på noteringar vid årets slut. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte nns att tillgå, värderas instru- mentet med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller där indata utgörs av observerbara marknadsdata. Derivatkontrakt med positivt verkligt värde per balansdagen redovisas som tillgångar medan kontrakt med negativt verkligt värde redovisas som skulder. Värdeförändringar till följd av valutakursförändringar redovisas i resultaträkningen under Nettoresultat valutakursförändringar medan övriga värdeförändringar redovisas som Nettoresultat derivatinstru- ment.

Återköpstransaktioner

Vid äkta återköpstransaktion, så kallad repa, redovisas såld tillgång fortsatt i balansräkningen och erhållen likvid redovisas som skuld. Det sålda värdepappret redovisas som ställd pant inom linjen i balans- räkningen. Skillnaden mellan likvid i avistaledet och terminsledet periodiseras över löptiden och redovisas som ränta.

Värdepapperslån

Utlånade värdepapper redovisas i balansräkningen till verkligt värde medan erhållen ersättning för utlåningen redovisas som ränteintäkt i resultaträkningen. Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper kan bestå av värdepapper och/eller kontanter. I de fall Första AP-fonden har rätt att förfoga över erhållen kontantsäkerhet redovisas denna

FÖRSTA AP-FONDEN // ÅRSREDOVISNING 2021

# 49

INNEHÅLL

VERKSAMHETEN

OMVÄRLD

i balansräkningen som en tillgång och en motsvarande skuld. I de fall fonden inte förfogar över säkerheten redovisas den erhållna säkerheten inte i balansräkningen utan anges separat i not under

INVESTERINGS-	HÅLLBARHET	FÖRVALTNINGS-		RÄKENSKAPER	FONDSTYRNING
ÖVERTYGELSER		BERÄTTELSE		OCH NOTER
Not 2 - Räntenetto			Not 4 - Nettoresultat, onoterade aktier och andelar

rubriken ”Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden”. Under denna rubrik redovisas även värdet av utlånade värdepapper samt säkerheter för dessa.

Poster som redovisas direkt mot fondkapitalet

In- och utbetalningar som har skett mot pensionssystemet redovisas direkt mot fondkapitalet.

Provisionskostnader

Provisionskostnader redovisas i resultaträkningen som en avdrags- post under Rörelsens intäkter. De utgörs av externa kostnader för förvaltningstjänster, såsom depåbanksarvoden och fasta arvoden till externa förvaltare samt fasta avgifter för noterade fonder. Presta- tionsbaserade arvoden, som utgår när förvaltare uppnår en avkast- ning utöver överenskommen nivå där vinstdelning tillämpas, redovisas som avgående post under nettoresultat för aktuellt tillgångsslag i resultaträkningen. Förvaltararvoden för onoterade aktier och andelar redovisas som anskaffningskostnad och kommer därmed ingå i det

Mkr	2021	2020
Ränteintäkter
Obligationer och
andra räntebärande värdepapper	882	1 292
Övriga ränteintäkter	367	294
Summa ränteintäkter	1 249	1 586
Räntekostnader
Övriga räntekostnader	13	18
Summa räntekostnader	−13	−18
Summa räntenetto	1 236	1 568

Mkr	2021	2020
	6 222
Realisationsresultat		3 288
Orealiserade värdeändringar	18 236	4 420
Nettoresultat, onoterade aktier	24 458	7 708
och andelar

Externa förvaltararvoden till onoterade tillgångar redovisas som en del av tillgångens anskaffningsvärde och belastar därmed orealiserat nettoresultat för onoterade tillgångar. Återbetald management fee påverkar följaktligen orealiserat resultat positivt.

Under året har totalt 110 (111) mkr erlagts i förvaltararvoden avseende onoterade tillgångar, varav 110 (111) mkr medger åter- betalning. Under året har även 0 (0) mkr återbetalts och det oreali- serade resultatet för onoterade aktier och andelar har därmed netto påverkats positivt med 0mkr (med 0 mkr).

orealiserade resultatet.

Rörelsens kostnader

Not 3 - Nettoresultat, noterade aktier och andelar

Not 5 - Provisionskostnader

Samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare och depåbanksarvoden, redovisas under Rörelsens kostnader. Investeringar i inventarier samt egenutvecklad och förvär- vad programvara kostnadsförs i normalfallet löpande.

Skatter

Första AP-fonden är befriad från all inkomstskatt vid placeringar i Sverige. Skatt på utdelningar och kupongskatter som påförs i vissa länder nettoredovisas i resultaträkningen under respektive intäkts- slag. Fonden är från och med 2012 registrerad till mervärdesskatt och därmed skattskyldig till mervärdesskatt för förvärv från utlandet. Fonden har inte rätt att återfå betald mervärdesskatt. Kostnadsförd mervärdesskatt inkluderas i respektive kostnadspost. Belopp i miljo- ner kronor (mkr), där inget annat anges.

Mkr	2021	2020
Nettoresultat	39 441	25 876
Avgår courtage	51	47
Nettoresultat, noterade aktier	39 391	25 829
och andelar

Mkr	2021	2020
Externa förvaltararvoden,
noterade tillgångar	48	59
Övriga provisionskostnader,	13	17
inkl depåbankskostnader
Provisionskostnader	−61	−76

I provisionskostnader ingår inte prestationsbaserade arvoden. Presta- tionsbaserade arvoden har under året uppgått till 66 (103) mkr och reducerar nettoresultatet för respektive tillgångsslag.

101	2021/22:130 .Skr 3 Bilaga

FÖRSTA AP-FONDEN // ÅRSREDOVISNING 2021

# 50

INNEHÅLL	VERKSAMHETEN	OMVÄRLD	INVESTERINGS-	HÅLLBARHET	FÖRVALTNINGS-	RÄKENSKAPER	FONDSTYRNING
			ÖVERTYGELSER		BERÄTTELSE	OCH NOTER

102

Not 6 – Personal

			2021			2020
	Antal anställda	Totalt	Män	Kvinnor	Totalt	Män	Kvinnor
		66,3	37,1	29,2
	Medelantal anställda				65,8	38,1	27,7
Antal anställda vid årets utgång		67	38	29	66	37	29
Antal personer i ledningsgruppen vid årets utgång		5	3	2	5	2	3

Personalkostnader, 2021, tkr	Löner och	Pensions-	Sociala
	arvoden	kostnader	kostnader*	Summa
Styrelsens ordförande	207		65	272
Övriga styrelseledamöter (8 pers)	856		254	1 110
Vd	3 788	1 872	1 368	7 028
Ledningsgrupp exkl Vd
Chef Kapitalförvaltning	3 366	1 021	1 182	5 569
Chef Kommunikation	1 308	457	454	2 219
Chef Operations	2 178	869	740	3 787
Chef Verksamhetsstöd och utveckling (fr. o.m apr)	1 310	322	440	2 073
Övriga anställda**	63 825	21 442	26 030	111 297
Summa	76 838	25 983	30 532	133 353
Övriga personalkostnader				5 189
Summa personalkostnader				138 542
* I sociala kostnader inkluderas även kostnader för löneskatt
Personalkostnader, 2020, tkr	Löner och arvoden	Pensionskostnader	Sociala kostnader*	Summa
Styrelsens ordförande	207		65	272
Övriga styrelseledamöter (8 pers)	949		270	1 219
Vd (fr.o.m aug)	1 559	717	638	2 914
tf Vd (t.o.m juli)	1 186	321	452	1 959
Ledningsgrupp exkl Vd
Chef Kapitalförvaltning	3 316	1 006	1 288	5 610
Chef Kommunikation	1 303	428	517	2 248
Chef Affärsstöd (t.o.m sep)	895	907	503	2 305
Chef Operations	1 748	681	717	3 146
Chef Middle Of ce Risk (t.o.m sep)	1 159	286	434	1 879
Chef Verksamhetsstöd och utveckling (fr. o.m aug)	544	179	215	938
Chef HR (t.o.m sep)	1 098	717	521	2 336
Övriga anställda**	62 329	18 747	24 181	105 257
Summa	76 293	23 989	29 801	130 083
Övriga personalkostnader				4 085
Summa personalkostnader				134 168

Första AP-fondens policy för ersättningar till ledande befattnings- havare bygger på regeringens riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare och övriga anställda. Inga avvikelser från policyn eller riktlinjerna nns för 2020 eller 2021.

Löner och övriga förmåner

Styrelsearvodena fastställs av regeringen. I fondstyrningsrapporten redogörs för arvode och närvaro per styrelseledamot. Styrelsen fastställer anställningsvillkoren för Vd efter beredning i ersättnings- utskottet. Samtliga anställda har individuella anställningsavtal. Sedan 1 januari 2010 har Första AP-fonden inga rörliga ersättning- ar. Vid uppsägning från arbetsgivarens sida är uppsägningstiden för Vd 12 månader. För ledningsgrupp och övriga anställda är den mellan 2 och 6 månader. Ett fåtal avtal som ingåtts innan april 2009 innehåller avvikelser. Av kostnadsskäl omförhandlas inte dessa avtal. Vid uppsägning från fondens sida kan avgångsvederlag utgå upp till högst 18 månadslöner. Avgångsvederlaget ska utgöras av enbart den fasta månadslönen utan tillägg för förmåner. Såväl uppsägningslön som avgångsvederlag ska avräknas mot ersättning från ny anställ- ning eller inkomst av näringsverksamhet under utbetalningsperioden. Avgångsvederlag utbetalas aldrig längre än till 65 års ålder.

Pensioner och liknande förmåner

I Vd:s anställningsavtal förbinder sig fonden att betala 30 procent i pensionspremie. För den del av lönen som ger allmän pensionsrätt re- duceras pensionspremien till 11,5 procent. Första AP-fonden har från och med den 1 februari 2013 övergått till premiebestämd pensions- plan, BTP1, för personal som nyanställts. Pensionsavtalet är tecknat och överenskommet mellan parterna. Det innebär att fonden har två planer för tjänstepension, BTP1 som är premiebestämd samt BTP2 som är förmånsbestämd. All personal har möjlighet att löneväxla, bruttolön mot pensionspremie. Premieinbetalningen uppräknas då med 5,8 procent vilket motsvarar skillnaden mellan löneskatt och sociala avgifter. Premieväxlingen är därför kostnadsneutral för fonden. Övriga förmåner är beskattningsbara och uppgår till mindre belopp.

2021/22:130 .Skr 3 Bilaga

*I sociala kostnader inkluderas även kostnad för löneskatt.

**I övriga personalkostnader ingår uppsägningslön,pensionsavsättning och avgångsvederlag för tre personer. Totalt uppgår det till 6,0 mkr.

FÖRSTA AP-FONDEN // ÅRSREDOVISNING 2021

# 51

103

INNEHÅLL	VERKSAMHETEN		OMVÄRLD		INVESTERINGS-	HÅLLBARHET			FÖRVALTNINGS-		RÄKENSKAPER			FONDSTYRNING
					ÖVERTYGELSER				BERÄTTELSE		OCH NOTER
Not 7 – Övriga förvaltningskostnader					> Fortsättning Not 8
					Fem största utländska aktieinnehaven
										En fullständig förteckning över samtliga noterade innehav vid
					Namn			Antal	Verkligt	halvårs- och helårsskiften nns på Första AP-fondens webbplats
Mkr		2021		2020				aktier	värde
										www.ap1.se
Lokalkostnader		–17		–14	Apple			3 835 300	6 166
Köpta tjänster		–20		–19	Microsoft Corp			1 697 500	5 169
Informations- och datakostnader		–50		–55	Nordea Bank			42 028 702	4 644
Övriga administrativa kostnader		–5		–4	Amazon.com			104 900	3 167
					Tesla			195 300	1 869
Övriga förvaltningskostnader		−93		−91
									21 132
I beloppet för köpta tjänster ingår
ersättning till revisionsbyråer enligt					Not 9 – Onoterade aktier och andelar
nedanstående fördelning, tkr:
PWC
Revisionsuppdrag		774		851	Verkligt värde, mkr			2021-12-31	2020-12-31
Övriga uppdrag, skatterelaterat		41		75
					Svenska onoterade aktier och andelar:
		−815		−926	Dotter- och intressebolag			62 045	45 341
					Utländska onoterade aktier och andelar:
Not 8 – Noterade aktier och andelar					Dotter och Intressebolag			6 602	5 763
					Övriga onoterade aktier och andelar			39 310	41 041
Verkligt värde, mkr					Summa			107 957	92 145
		2021-12-31		2020-12-31
		78 377
Svenska aktier				61 824							Ägar-		Eget		Verkligt
Utländska aktier		137 644		91 833	Dotter- och intressebolag			Säte	Org.nr	Antal	andel %	Resultat	kapital		värde
Andelar i svenska fonder		520		1 035
					Svenska aktier och andelar, dotter- och intressebolag
Andelar i utländska fonder		23 424		30 953	Aros Bostad IV AB			Stockholm	559032-9503	14 747	29	68*	1 166*	437
					Ellevio Holding 1 AB			Stockholm	559005-2444	6 250	13	–776*	8069*	1 350
Totalt verkligt värde		239 965		185 645
					Secore Fastigheter AB			Stockholm	559018-9451	25 000	50	41*	788*	673
Fem största svenska aktieinnehaven					Polhem Infra AB			Stockholm	559183-3917	20 000	33	0	1	0
					Polhem Infra KB			Stockholm	969789-2413		33	405	8 541	2 949
Namn		Antal		Verkligt	Urbanea Fastigheter AB			Stockholm	559201-2008	93 575	99	7*	198*	385
		aktier		värde	Vasakronan Holding AB			Stockholm	556650-4196	1 000 000	25	16 421	85 290	25 253
		8 723 764	5 459		Willhem AB			Göteborg	556797-1295	770 236 076	99	7 281	24 759	30 168
Atlas Copco A
Investor B		23 641 136	5 384		4 to 1 Investment AB			Stockholm	559313-2490	6 250	25	1	2	1
Volvo B		21 461 657	4 499		4 to 1 Investment KB			Stockholm	969795-3033		25	0	3 314		828
Hexagon B		27 515 825	3 953											62 045
Ericsson (LM) B		39 338 051	3 926		Utländska aktier och andelar, dotter- och intressebolag
			23 221		First Australian Farmland Pty Ltd			Australien	155 718 013		100	28**	426**	397
					Chapone S.à.r.l			Luxemburg	B 200297		100	146**	2 642**	3 348
					Jutas Invest Finland OY			Finland	2793175-3		100	–19**	180**	143
					OMERS Farmoor 3 Holdings B.V.		Nederländerna		699691750000		100	–96**	2 532**	2 308
					ASE Holdings S.à.r.l			Luxemburg	B 169327		38	–210**	325**	51
					ASE Holdings III S.à.r.l			Luxemburg	B 207618		35	–79**	854**	356
														6 602
					*Avser siffror offentliggjorda per 2020-12-31 ** Avser 2020-12-31 omräknat till valutakurs 2020-12-31

2021/22:130 .Skr 3 Bilaga

FÖRSTA AP-FONDEN // ÅRSREDOVISNING 2021

# 52

INNEHÅLL	VERKSAMHETEN	OMVÄRLD	INVESTERINGS-	HÅLLBARHET	FÖRVALTNINGS-	RÄKENSKAPER	FONDSTYRNING
			ÖVERTYGELSER		BERÄTTELSE	OCH NOTER

104

> Fortsättning Not 9

Fem största innehav onoterade aktier och andelar

			Anskaffnings-
	Säte	Andel %	värde
	USA	100	8 898
Fourth Stockholm Global
Private Equity L.P.,
Hamilton Lane
Fifth Stockholm Global	USA	100	6 076
Private Equity L.P.,
Hamilton Lane
Idiosyncratic AI L.P	Cayman	100	1 579
WP North America Private	USA	99	64
Equity II L.P
First Private Equity	Guernsey	100	936
Investments II, L.P. Inc

En fullständig förteckning över samtliga onoterade aktier och andelar nns på Första AP-fondens webbplats www.ap1.se

Not 10 – Obligationer och andra räntebärande tillgångar

Verkligt värde, mkr	2021-12-31	2020-12-31
Fördelning på emittenttyp
Svenska staten	24 759	24 316
Svenska kommuner	210	2 339
Svenska bostadsinstitut	2 147	3 257
Övriga svenska företag:
Finansiella företag	759	1 422
Icke- nansiella företag	5 850	6 675
Utländska stater	18 365	45 329
Övriga utländska emittenter	66 994	19 048
Totalt	119 085	102 386
Fördelning på instrumenttyp
Realränteobligationer	17 599	9 997
Övriga obligationer	100 161	85 071
Statsskuldsväxlar		132
Certi kat
Övriga instrument	1 324	7 186
Totalt	119 085	102 386

Not 11 – Derivat

		2021-12-31		2020-12-31
	Derivatinstrument med:		Derivatinstrument med:
	Positivt	Negativt	Positivt	Negativt
Verkligt värde, mkr	verkligt värde	verkligt värde	verkligt värde	verkligt värde
Aktierelaterade instrument
Optioner
Innehavd	762			17
Utställd		508
Swappar	21	129	339	134
Terminer
Summa	783	−637	339	−151
Ränterelaterade instrument
Swappar	166	6	90	171
Terminer
Summa	166	−6	90	−171
Valutarelaterade instrument
Swappar	889	5 753	7 166	441
Terminer
Optioner
Summa	889	−5 753	7 166	−441
Summa derivatinstrument	1 838	−6 396	7 595	−763

Derivatpositioner med negativt värde uppgående till –105 (–243) mkr har längre löptid än 12 mån.

För löptidsanalys av dessa se not 19.

2021/22:130 .Skr 3 Bilaga

FÖRSTA AP-FONDEN // ÅRSREDOVISNING 2021

# 53

INNEHÅLL	VERKSAMHETEN	OMVÄRLD	INVESTERINGS-	HÅLLBARHET	FÖRVALTNINGS-	RÄKENSKAPER	FONDSTYRNING
			ÖVERTYGELSER		BERÄTTELSE	OCH NOTER

105

Not 12 – Övriga tillgångar					Not 16 - Fondkapital
Mkr				2020-12-31	Mkr			2020
		2021-12-31				2021
		4				392 637
Fondlikvider				28	Ingående fondkapital			365 759
Fordran utländska skattemyndigheter		336		159	Nettobetalning mot pensionssystemet:
Övriga tillgångar		166		157	Inbetalda pensionsavgifter	75 597		73 872
					Utbetalda pensionsmedel	82 886		81 564
Summa övriga tillgångar		505		344
					Över yttning av pensionsrätter till EG	1		2
					Reglering av pensionsrätter	3		2
Not 13 – Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter					Administrationsersättning till
					Pensionsmyndigheten	236		210
					Summa nettobetalning mot	−7 528
Mkr	2021-12-31			2020-12-31	pensionssystemet			−7 902
					Årets resultat efter kostnader	80 674		34 780
Upplupna ränteintäkter	467			565
					Utgående fondkapital	465 784		392 637
Upplupna utdelningar	97			80
Övriga förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter	5			1
Förutbetalda kostnader och upplupna	569			646	Not 17 – Poster inom linjen
intäkter
					Mkr		2020-12-31
						2021-12-31
Not 14 – Övriga skulder						2 763
					För egen skuld ställd panter			inga
					och jämförlig säkerhet
Mkr
	2021-12-31			2020-12-31	Utlämnad säkerhet för terminsaffär	4 839	7 722
Fondlikvider	35			3	Utlämnad säkerhet för
Övrigt	2 815			28	OTC-transaktioner*	4 868	113
Övriga skulder	2 851			31	Övriga ställd pant och jämförlig	12 470
					säkerhet		7 835
Not 15 – Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader					Investeringsåtaganden onoterade
					innehav	27 660	32 276
Mkr				2020-12-31	Åtaganden	27 660	32 276
			2021-12-31
			4
Upplupna förvaltararvoden				13	Summa poster inom linjen	40 130	40 111
Övriga upplupna kostnader			5	6
Förutbetalda intäkter					* Erhållna säkerhet för
och upplupna kostnader			9	19	OTC-transaktioner	51	5 776

Not 18 - Finansiella instrument, pris och värderingshierarki

I denna not lämnas upplysning om hur verkligt värde bestäms för de nansiella instrument som fonder använder sig av. Fondernas redovis-

ning- och värderingsprinciper följer den internationella redovisnings- standarden. Syfte är att lämna information om nansiella tillgångars och skulders verkliga värde samt att säkerställa transparens och jäm- förbarhet mellan olika bolag. Detta innebär att upplysningarna om värderingen av tillgångar och skulder i balansräkningen tar hänsyn till om handel sker vid en aktiv eller inaktiv marknad samt om noterade priser nns tillgängliga vid värderingen.

Fondkapitalets värdering – marknadsnoterade tillgångar

Den största delen av fondens tillgångar är marknadsnoterade med innebörden att de handlas på en aktiv marknad med priser som representerar faktiska och regelbundet förekommande marknads- transaktioner. Huvuddelen av fondens marknadsnoterade tillgångar värderas dagligen till noterade marknadspriser och utgörs av aktier, obligationer, derivat, fonder och valutor. Några fondinnehav med noterade innehav i underliggande värdepapper värderas mindre frek- vens än dagligen, exempelvis veckovis eller varannan vecka. Ett fåtal fondinnehav med noterade innehav i underliggande värdepapper värderas endast månadsvis.

För så kallade OTC-derivat baseras värderingen på antingen teore- tisk modellvärdering eller på värdering från extern part. För fondens innehav i valutaterminer baseras värderingen på en teoretisk modell- värdering där modellens subjektiva inslag i dagsläget uteslutande är valet av räntekurvor och metod för beräkning och uppskattning av framtida värdet (interpolering och extrapolering). Samma metodik används för depositer, kortfristiga certi kat och liknande instrument. För övriga OTC-derivat används uteslutande värdering från extern part som jämförelse mot fondens egna värderingar. I perioder då lik- viditet för marknadsnoterade papper saknas på marknaden krävs en ökad grad av subjektivitet vid värdering. Marknaden karaktäriseras vid sådana förhållanden av kraftigt ökade skillnader mellan köp- och säljkurser, som även kan skilja markant mellan marknadsaktörer. Fon- der har vid sådana tillfällen använt en konservativ värderingsansats.

Fondkapitalets värdering – alternativa investeringar

För de tillgångar som inte värderas på en aktiv marknad tillämpas olika värderingsmetoder vid bestämning av verkligt värde. Verkligt värde motsvarar det pris som skulle ha fastställts vid en normal för- säljning mellan två oberoende parter. Första AP-fondens onoterade placeringar utgörs av investering i hedgefonder, riskparitetfonder, riskkapitalfonder, fastighetsbolag och fastighetsfonder. Investeringar i onoterade hedgefonder och riskparitetsfonder värderas vanligtvis med en månads eftersläpning. Dessa fonder investerar i huvudsak i marknadsnoterade värdepapper. Värdering av fondandelar baseras på samma principer som för marknadsnoterade tillgångar. Investe- ringar i riskkapitalfonder värderas enligt IPEV:s rekommendationer (International Private Equity and Venture Capital Guidelines) eller likvärdiga principer. Enligt IPEV kan värderingen baseras på genom- förda transaktioner, marknadsmässiga multipler vid värdering, netto- tillgångarnas värde eller en diskontering av framtida kassa öde. Värderingen av fondens investeringar i riskkapitalfonder baseras på senaste tillgängliga rapportering. Då rapporteringen från riskkapital-

2021/22:130 .Skr 3 Bilaga

FÖRSTA AP-FONDEN // ÅRSREDOVISNING 2021

# 54

106

INNEHÅLL

VERKSAMHETEN

OMVÄRLD

> Fortsättning Not 18

fonder erhålls med en tidsmässig eftersläpning baseras fondens bokslut i allmänhet på rapporter per den 30 september justerad för kassa öden för tiden därefter och fram till bokslutsdagen. I ett läge med stigande avkastning på aktiemarknader innebär detta att fonden har en lägre värdering i bokslutet än den som senare inrappor- teras från riskkapitalförvaltare och vice versa.

Investeringar i fastighetsbolag värderas enligt IFRS och bransch- praxis fastställd i IPD:s rekommendationer. Värderingen bygger på en diskontering av framtida hyresintäkter, driftskostnader och försälj- ningspriser med marknadsmässiga avkastningskrav. Vad gäller vär- deringen av uppskjuten skatt i ett fastighetsbolag värderas denna till verkligt värde, det vill säga en diskontering av framtida skatteeffekter med en ränta om är relevant för det enskilda bolaget. Investeringar

i fastighetsfonder värderas enligt rekommendationer från bransch- organ såsom INREV.

Verkligt värde

Verkligt värde för ett nansiellt instrument de nieras som det belopp till vilket en tillgång skulle kunna överlåtas eller en skuld regleras. Detta ska ske mellan kunniga parter som är oberoende av varande och som har ett intresse av att transaktionen genomförs. Beroende på vilken marknadsdata som nns tillgänglig vid värderingen av de

nansiella instrumenten delas dessa in i tre nivåer:

Nivå 1: Finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad. Marknaden bedöms aktiv om det nns noterade priser som regelbundet uppdateras med högre frekvens än en gång per vecka och om dessa priser används okorrigerat för avslut på marknaden.

Nivå 2: Finansiella instrument* som handlas på en marknad som inte bedöms aktiv men där det nns noterade priser som används okorrigerat för avslut, eller observerbar indata som regelbundet uppdateras för indirekt värdering med allmänt vedertagna modeller.

Nivå 3: Instrumenten tillhör nivå 3 om de inte kan hänföras till nivå 1 eller nivå 2. I dessa fall kan inte observerbara marknadsdata användas för värderingen. Värderingar baseras på infor- mation med hänsyn till omständigheterna och kan kräva ett betydande mått av uppskattning från fondledningen.

Aktiv marknad

En aktiv marknad de nieras av att noterade priser med lätthet och regelbundenhet nns tillgängliga på en börs, hos en handlare eller dy- likt och att prissättning på transaktionerna skett enligt affärsmässiga villkor. I princip är det endast aktier för noterade företag, valutor samt räntebärande papper som är utgivna av stat, kommun, banker eller större företag som handlas på aktiv marknad och därmed kan ingå i nivå 1. Exempelvis handlas valutaderivat på mycket aktiva marknader men räknas till nivå 2 eftersom värdet måste härledas från priser på andra instrument.

Inaktiv marknad

En inaktiv marknad kännetecknas av låg handelsvolym och av att handelsaktiviteten är mycket lägre än på en aktiv marknad. Tillgäng- liga priser varierar kraftigt över tid eller mellan marknadsaktörerna. Priserna är oftast inaktuella.

*Vid klassificering till lämplig nivå i värderingshierarkin skall finansiella instrument bedömas utan genomlysning

INVESTERINGS-	HÅLLBARHET	FÖRVALTNINGS-	RÄKENSKAPER	FONDSTYRNING
ÖVERTYGELSER		BERÄTTELSE	OCH NOTER

Finansiella tillgångar och skulder, utgående balans 2021-12-31, Mkr				Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Totalt
Finansiella tillgångar
Aktier och andelar, noterade				239 961	1	3	239 965
Aktier och andelar, onoterade						107 957	107 957
Obligationer och andra räntebärande tillgångar				108 237	2 671	8 177	119 085
Derivat					1 838		1 838
Total summa tillgångar värderade till			348 198		4 510	116 137	468 845
Finansiella skulder
Derivat					6 396		6 396
Total summa skulder värderade till				0	−6 396	0	−6 396
Finansiella tillgångar och skulder			348 198		−1 886	116 137	462 449
Finansiella tillgångar och skulder, utgående balans 2020-12-31, Mkr				Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Totalt
Finansiella tillgångar
Aktier och andelar, noterade				184 270		1 375	185 645
Aktier och andelar, onoterade						92 145	92 145
Obligationer och andra räntebärande tillgångar				90 057	5 097	7 232	102 386
Derivat					7 595		7 595
Total summa tillgångar värderade till				274 327	12 692	100 752	387 771
Finansiella skulder
Derivat					763		763
Total summa skulder värderade till				0	−763	0	−763
Finansiella tillgångar och skulder				274 327	11 929	100 752	387 008
	Aktier och andelar, Aktier och andelar,			Obligationer och andra
Förändring nivå 3		noterade	onoterade	räntebärande tillgångar		Derivat	Totalt
Redovisat värde vid årets ingång		1 375	92 145		7 232	0	100 752
Investerat		0	6677		1 265		7 942
Sålt/återbetalt under året		1 449	14 971		567		16 987
Realiserad värdeförändring		136	2 142		71		2 349
Orealiserad värdeförändring		59	22 571		176		22 688
För	yttning från nivå 1 eller 2						0
För	yttning till nivå 1 eller 2		607				607
Redovisat värde vid årets utgång		3	107 957		8 177	0	116 137

Av ovan redovisad värdeändring var 60 769 mkr (–3 339 mkr) orealiserat per balansdagen.

Fonden har en övervägande andel placeringar i nivå 1 där värderingen är hämtad från oberoende och välrenommerade värderingskällor. Noterade aktier i nivå 3 avser noterade fondandelar, där uppdatering av pris sker mindre frekvent än var sjunde dag.

2021/22:130 .Skr 3 Bilaga

FÖRSTA AP-FONDEN // ÅRSREDOVISNING 2021

# 55

INNEHÅLL	VERKSAMHETEN	OMVÄRLD	INVESTERINGS-	HÅLLBARHET	FÖRVALTNINGS-	RÄKENSKAPER	FONDSTYRNING
			ÖVERTYGELSER		BERÄTTELSE	OCH NOTER

107

Not 19 - Finansiella risker

Känslighetsanalys: Redovisning av marknadsrisk

Prognostiserad risk

Tillgångarnas förväntade marknadsrisk presenteras i känslighets- analysen enligt tabell nedan. Beräkningarna är gjorda utifrån fondens portföljsammansättning per 31 december 2021 och histo- riska marknadsavkastningar. Känslighetsanalysen är gjord genom simulering av avkastningsutfall för fondens tillgångar. Genom att den historiska avkastningsfördelningen används för simuleringen tas hänsyn till eventuella extrema utfall. Det innebär att antaganden om normalfördelning inte behöver göras. Simuleringarna som redovisas i tabellen görs för ett kort riskperspektiv. I simuleringen används ett års datahistorik och risken presenteras för en horisont om en dags värdeförändring.

Simuleringen utgår från en gemensam standard som Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden enats om. Simuleringen visas med två olika men relaterade riskmått. Value at Risk visar det resultat som fonden överträffar med 95 procents sannolikhet. Expected Shortfall visar den förväntade förlusten givet att förlusten är större än Value at Risk-måttet. Fondens risk mätt som prognostiserad volatilitet uppgick till 9,6 procent i årstakt för fondens totala portfölj per den sista de- cember. Tillgångsslaget valuta visar fondens sammantagna valutarisk medan övriga tillgångar i tabellen är säkrade för valutarisk. Tabellen visar diversi eringsvinsten som kommer av att fonden placerar i olika tillgångar som tillsammans minskar fondens risk för förlust jämfört med tillgångarnas risk var för sig.

Realiserad risk

Beräkningen av genomsnittlig realiserad risk görs utifrån en gemen- sam standard som Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden enats om och som bygger på principen att riskberäkningen skall återspegla marknadsvärdering av fondens samtliga tillgångar. Värderingsfrek- vensen är bestämd till kvartal och perioden för beräkningen bestämd till tio år. För totalportföljen har därför den realiserade standard- avvikelsen för de senaste tio åren uttryckt i årstakt beräknas utifrån kvartalsdata.

Första AP-fondens genomsnittliga realiserade risk för den senaste

10-årsperioden var 6,8 procent baserat på denna beräkningsmetodik. Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden har även överenskommit att redovisa genomsnittlig realiserad risk under det senaste året för totalportföljen och de tillgångar som marknadsvärderas dagligen. För denna beräkning av standardavvikelse används dagsdata. Den genomsnittliga realiserade risken under året var 6,4 procent för totala portföljen respektive 8,4 procent för den dagligt marknadsvärderade delen av portföljen. Andelen av portföljen som marknadsvärderas dagligen var vid utgången av året 75 procent.

				Finansiella risker
																Expected					Expected
								Volatilitet					Value at Risk			Shortfall		Value at Risk		Shortfall en
								årstakt %					årstakt, mkr			årstakt, mkr		en dag, mkr			dag, mkr
				Känslighetsanalys Marknadsrisk
				per 31 december			2021			2020			2021	2020		2021	2020	2021	2020	2021		2020
Aktier					10,9			25,6		51 567		78 419		71 804	130 666	3 198	4 863	4 453		8 104
Räntebärande								2,4		2,5			4 406	4 183		5 949	9 210	273	259	369		571
Alternativa Investeringar							12,5			30,4		23 792		48 921		35 800	79 718	1 476	3 034	2 220		4 944
Valuta								7,1		9,0		12 630		7 555		15 175	9 622	783	469	941		597
Bidrag från Diversi					ering			2,4		3,4		18 545		22 211		27 135	26 842	1 150	1 377	1 683		1 665
Likvidportföljen								8,7		13,1		50 428		66 522		70 924	126 958	3 127	4 125	4 399		7 874
Portföljen totalt								9,6		18,0		−73 850		−116 867 −101 593			−202 374 −4 580		−7 248	−6 301		−12 551
Likviditetsrisk, per 31 dec
					< 1			1 < 3					3 < 5			5 < 10		> 10		Total balans, mkr
				Förfallostruktur,
				Löptid år, mkr	2021		2020	2021			2020		2021		2020	2021	2020	2021	2020	2021		2020
Nominellt stat		729		4 648	19 582			20 154		6 668		11 965	29 368	13 719	14 708	11 838	71 056		62 323
Nominellt kredit					1 464		4 627	3 018			4 716		5 851		5 225	7 941	8 954	4 954	3 852	23 228		27 375
Realt					3 377		0	164				632	2 661		1 287	5 219	5 696	6 205	5 262	17 627		12 877
Portföljen totalt					5 570		9 275 22 764				25 502 15 180				18 477 42 529		28 369 25 867		20 952	111 910		102 575
Derivatpositioner med negativt verkligt värde, överstigande 12 mån löptid, per 31 dec
								1 < 3					3 < 5			5 < 10		> 10		Total balans, mkr
	Förfallostruktur,
	Löptid år, mkr							2021			2020		2021		2020	2021	2020	2021	2020	2021		2020
Aktierelaterade instrument							105				134								105		134
Ränterelaterade instrument															109					0
Valutarelaterade instrument
Totalt								−105			−134		0		−109	0	0	0	0	−105		−134
Kreditrisk, per 31 december
						AAA			AA					A		BBB				Total balans, mkr
				Rating, mkr *	2021		2020	2021			2020		2021		2020	2021	2020	2021	2020	2021		2020
Nominellt stat	16 798		27 655	42 924			23 590		6 973		7 078	4 361	4 000	0	0	71 056		62 323
Nominellt kredit					3 430		4 937	1 877			5 441		5 120		3 734	5 092	3 909	7 709	9 354	23 228		27 375
Realt					9 296		4 538	6 305			6 358		2 025		1 981	0	0	0	0	17 627		12 877
Totalt					29 524		37 130	51 106			35 389		14 118		12 793	9 453	7 910	7 709	9 354	111 910		102 575

* Redovisning av räntebärande värdepappers kreditrisk utifrån ratingbetyg utgivna av välrenommerade ratinginstitut.

2021/22:130 .Skr 3 Bilaga

FÖRSTA AP-FONDEN // ÅRSREDOVISNING 2021

# 56

108

INNEHÅLL	VERKSAMHETEN		OMVÄRLD		INVESTERINGS-		HÅLLBARHET		FÖRVALTNINGS-	RÄKENSKAPER	FONDSTYRNING
					ÖVERTYGELSER				BERÄTTELSE	OCH NOTER
Not 20 – Finansiella tillgångar och skulder som nettas eller lyder under kvittningsavtal
					Relaterade belopp
					som inte nettas
			Nettade
			belopp	Nettobelopp	Ramavtal	Säker-			Summa
2021-12-31, mkr		Brutto-	i balans-	i balans-	om kvitt-	heter	Netto-		i balans-
		belopp	räkning	räkningen	ning	erhållna	belopp	Övrigt*	räkningen
Tillgångar
Ej likviderade tillgångar								4	4
Derivat				1 838	1 838	51	51		1 838
Summa tillgångar	0		0	1 838	1 838	51	−51	4	1 842
Skulder
Ej likviderade skulder								35	35
Derivat				6 396	1 838	4 868	310		6 396
Återköpstransaktioner				2 763	0	2 763	0		2 763
Summa skulder	0		0	9 159	1 838	7 631	310	35	9 194
					Relaterade belopp som inte nettas
			Nettade belopp	Nettobelopp					Summa
		Brutto-	i balans-	i balans-	Ramavtal om	Säkerheter	Netto-		i balans-
2020-12-31, mkr		belopp	räkning	räkningen	kvittning	erhållna	belopp	Övrigt*	räkningen
Tillgångar
Ej likviderade tillgångar								3	3
Derivat				7 595	763	5 776	1 056		7 595
Summa tillgångar	0		0	7 595	763	5 776	1 056	3	7 598
Skulder
Ej likviderade skulder								2	2
Derivat				763	763				763
Summa skulder	0		0	763	763	0	0	2	765

* Övriga instrument i balansräkningen som ej lyder under kvittningsavtal.

2021/22:130 .Skr 3 Bilaga

Tabellen ovan visar finansiella tillgångar och skulder som presenteras netto i balansräkningen eller som har rättigheter förknippade med rättsligt bindande ramavtal om kvittning eller liknande avtal. Finan- siella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen när fonden har en legal rätt att netta under normala affärsförhållanden och i händelse av insolvens, och om det finns en avsikt att erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid för skulden samtidigt.

Finansiella tillgångar och skulder som lyder under rättsligt bindande ramavtal om kvittning eller liknande avtal som inte presenteras netto i balansräkningen är arrangemang som vanligtvis träder i laga kraft i händelse av insolvens men inte under normala affärsförhållanden eller arrangemang där fonden inte har intentionen att avveckla positionerna samtidigt.

FÖRSTA AP-FONDEN // ÅRSREDOVISNING 2021

# 57

INNEHÅLL	VERKSAMHETEN	OMVÄRLD	INVESTERINGS-	HÅLLBARHET	FÖRVALTNINGS-	RÄKENSKAPER	FONDSTYRNING
			ÖVERTYGELSER		BERÄTTELSE	OCH NOTER

Not 21 – Närstående

I tabellen redovisas Första AP-fondens transaktioner, utestående mellanhavanden samt åtaganden med närstående i enlighet med de nitioner i IAS 24. Som närstående till Första AP-fonden betraktas dotter- och intressebolag där fondens ägarandel uppgår till minst 20 procent samt fondens styrelseledamöter och ledningsgrupp.

Avseende löner och ersättningar till styrelseledamöter och ledningsgrupp, se not 6.

Motpart	2021-12-31	2020-12-31
AROS Bostad IV AB
Aktieägartillskott under året		28
Investeringsåtagande	36	36
Chapone S.à.r.l
Ränteintäkter	44	52
Ägarlån	2 177	1 561
Aktieägartillskott	310	132
Investeringsåtagande	1 233	2 023
Secore Fastigheter AB
Aktieägartillskott under året
Investeringsåtagande	608	608
Vasakronan Holding AB
Lokalhyror*	12	12
Ränteintäkter	9
Aktieägartillskott under året
Åtagande om att på Vasakronans
begäran köpa företagscerti kat i
bolaget med upp till ett vid var tid hög-
sta sammanlagda likvidbelopp om:	4 500	4 500
Willhem AB
Ränteintäkter	18
Aktieägartillskott under året
Åtagande om att på Willhems begäran
köpa företagscerti kat i bolaget med
upp till ett vid var tid högsta samman-	6 000	6 000
lagda likvidbelopp om:

Motpart		2021-12-31	2020-12-31	Motpart	2021-12-31	2020-12-31
ASE Holdings S.à.r.l			Polhem AB
Ränteintäkter		33	29	Aktieägartillskott under året	0
Ägarlån		259	253
Aktieägartillskott under året				Polhem KB
				Aktieägartillskott under året	2 320	90
ASE Holdings III S.à.r.l				Investeringsåtagande	353	2 597
Ränteintäkter		19	15
Ägarlån		250	195	Urbanea Fastigheter AB
Aktieägartillskott under året		35	18	Aktieägartillskott under året	117	187
Investeringsåtagande		113	170	Investeringsåtagande	187	304
Jutas Invest Finland OY				4 to 1 Investment AB
Ränteintäkter		33	29
				Aktieägartillskott under året	1
Ägarlån		498	453
Aktieägartillskott under året				4 to 1 Investment KB
Investeringsåtagande		515	503
				Aktieägartillskott under året	828
First Australian Farmland Pty Ltd
Ränteintäkter		20	18
Ägarlån		526	486
Aktieägartillskott under året
OMER Farmoor 3 Holdings B.V.
Aktieägartillskott under året

.Skr Bilaga

* Första AP-fonden hyr kontorslokaler av Vasakronan till marknadsmässiga villkor

109

2021/22:130 3

FÖRSTA AP-FONDEN // ÅRSREDOVISNING 2021

# 58

110

INNEHÅLL	VERKSAMHETEN	OMVÄRLD	INVESTERINGS-	HÅLLBARHET	FÖRVALTNINGS-	RÄKENSKAPER	FONDSTYRNING
			ÖVERTYGELSER		BERÄTTELSE	OCH NOTER

Styrelsens försäkran

Härmed försäkras att, såvitt vi känner till, årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med

god redovisningssed och de av AP-fonderna gemensamt utarbetade redovisnings- och värderingsprinciperna samt att lämnade uppgifter stämmer med faktiska förhållanden och att ingenting av väsentlig betydelse är utelämnat som skulle kunna påverka den bild av fonden som skapats av årsredovisningen.

Stockholm den 22 februari 2022
Urban Hansson Brusewitz		Anna Nilsson
Ordförande		Vice ordförande
Kent Eriksson	Peter Hansson		Åsa-Pia Järliden Bergström
Styrelseledamot	Styrelseledamot		Styrelseledamot
Per Klingbjer	Charlotte Nordström		Erik Rosenberg Sjöström
Styrelseledamot	Styrelseledamot		Styrelseledamot

Vår revisionsberättelse har lämnats den 22 februari 2022

Peter Nilsson	Helena Kaiser de Carolis
Auktoriserad revisor	Auktoriserad revisor
Förordnad av regeringen	Förordnad av regeringen

2021/22:130 .Skr 3 Bilaga

FÖRSTA AP-FONDEN // ÅRSREDOVISNING 2021

# 59

INNEHÅLL	VERKSAMHETEN	OMVÄRLD	INVESTERINGS-	HÅLLBARHET	FÖRVALTNINGS-	RÄKENSKAPER	FONDSTYRNING
			ÖVERTYGELSER		BERÄTTELSE	OCH NOTER

Revisionsberättelse

För Första AP-fonden, org.nr 802005-7538

111

Rapport om årsredovisningen

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Första AP-fonden för år 2021. Fondens årsredovisning ingår på sidorna 44–62 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) och ger en i alla väsentliga avseenden rätt- visande bild av Första AP-fondens finansiella ställning per den 31 december 2021 och av dess finansiella resultat för året enligt lagen om allmänna pensionsfonder. Förvaltnings- berättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balans- räkningen fastställes.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Första AP-fonden enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ända- målsenliga som grund för våra uttalanden.

Annan information än årsredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och denna återfinns på sidorna 1–43 samt 62–73.

Det är styrelsen och den verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrk- ande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informatio- nen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rap- portera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har an- svaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt lagen om allmänna pensionsfonder. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för

att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentlig- heter eller misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrel- sen och verkställande direktören för bedömningen av fondens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser,

när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift.

Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera fonden, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huru- vida årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentlig- heter eller på misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god re- visionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsent- liga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen.

Som del av en revision enligt ISA använder vi professio- nellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:

• identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktig- heter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegent- ligheter eller misstag, utformar och utför gransknings- åtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar

2021/22:130 .Skr 3 Bilaga

FÖRSTA AP-FONDEN // ÅRSREDOVISNING 2021

# 60

INNEHÅLL

VERKSAMHETEN

OMVÄRLD

INVESTERINGS-	HÅLLBARHET	FÖRVALTNINGS-	RÄKENSKAPER	FONDSTYRNING
ÖVERTYGELSER		BERÄTTELSE	OCH NOTER

112

revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentlighe- ter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.

• skaffar vi oss en förståelse av den del av fondens interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektivi- teten i den interna kontrollen.

• utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.

• drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om fondens förmåga att fortsätta verk- samheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upp- lysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredo- visningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att fonden inte längre kan fortsätta verksamheten.

• utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen, däribland upplysning- arna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.

Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iaktta- gelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat inventeringen av de tillgångar som Första AP-fonden förval- tar. Vi har även granskat om det finns någon anmärkning i övrigt mot styrelsens och verkställande direktörens förvalt- ning av Första AP-fonden för 2021. Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträffande inventeringen av tillgångarna eller i övrigt avseende förvaltningen.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Första AP-fonden enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräck- liga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har an- svaret för räkenskapshandlingarna samt för förvaltningen av fondens tillgångar enligt lagen om allmänna pensions- fonder.

Styrelsen ansvarar för Första AP-fondens organisation och förvaltningen av Första AP-fondens angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma Första AP-fondens ekonomiska situation och att tillse att Första AP-fondens organisation är utformad så att bok- föringen, medelsförvaltningen och Första AP-fondens ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och

anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nöd- vändiga för att Första AP-fondens bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om förvaltningen är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om det finns någon anmärkning mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Första AP-fonden för räkenskapsåret 2021.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försum- melser som kan föranleda anmärkning.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen grundar sig främst på revisionen av räkenska- perna.

Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs ba- seras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar gransk- ningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och över- trädelser skulle ha särskild betydelse för Första AP-fondens situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, besluts- underlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om förvaltningen.

Stockholm den 22 februari 2022

Peter Nilsson

Auktoriserad revisor

Förordnad av Regeringen

Helena Kaiser de Carolis

Auktoriserad revisor

Förordnad av Regeringen

2021/22:130 .Skr 3 Bilaga

FÖRSTA AP-FONDEN // ÅRSREDOVISNING 2021

# 61

Skr. 2021/22:130

Bilaga 4

ÅRSREDOVISNING 2021

år

–

113

	ÖVERBLICK	OMVÄRLD	UPPDRAG & ORGANISATION
114
Innehåll
	ÖVERBLICK		4
Året i korthet
Nyckeltal			5
VD-ord			6
Målstyrt värdeskapande			8
	OMVÄRLD		10
Marknad
	UPPDRAG OCH ORGANISATION		15
Fondens uppdrag, mål och vision
20 år i perspektiv			17
Medarbetare			18
Kostnader			20
IT			21
	INVESTERINGAR		23
Experter på pensionssystemet

INVESTERINGAR

HÅLLBARHET

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

RÄKENSKAPER OCH NOTER

FONDSTYRNING

Andra AP-fonden bidrar till tryggare pensioner

PENSIONSSYSTEMET

UPPDRAG OCH MÅL

2021/22:130 .Skr 4 Bilaga

En hållbar investeringsstrategi	27
Förvaltning	30
Integrering av hållbarhet är en resa	34
HÅLLBARHET	37
Hållbarhetsrapport
Klimat	43
Respekt för mänskliga rättigheter	47
Ägarstyrning	48
Mångfald	48
Bidrar till FN:s globala mål för hållbar utveckling	51
Hållbarhetsdata	55
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	58
Resultat och utveckling 2021
Årets resultat	59
Portföljens avkastning	61
Den noterade portföljens relativa utveckling	62
Alternativa investeringars utveckling	64
Intern styrning och kontroll	68
Riskhantering	70
Valutaexponering	76
Kostnader	77
RÄKENSKAPER OCH NOTER	80
Resultaträkning
Balansräkning	81
Redovisnings- och värderingsprinciper	82
Noter	84
Revisionsberättelse	96
Aktier, andelar och räntebärande värdepapper	98
FONDSTYRNING	102
Fondstyrningsrapport
Styrelse	105
Ledning	106
Finansiella definitioner	107

Inkomstpensionen är en del av det allmänna pensions systemet. Den är fristående från statens budget och pensioner betalas löpande ut från avgiftsinbetalningarna och det buffertkapital som ska jämna ut ekonomiska demografiska svängningar och som förvaltas av de oberoende AP fonderna.

AP fondernas uppdrag är att föredömligt förvalta sitt kapital så att det blir till största möjliga nytta för pensionssystemet. AP2 utför uppdraget genom att analysera pensionssystemets behov de kommande 30 åren och välja den portfölj som för väntas innebära tryggast utveckling för Sveriges pensionärer.

ANDRA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2021

3

ÖVERBLICK

OMVÄRLD

UPPDRAG & ORGANISATION

INVESTERINGAR

HÅLLBARHET

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

RÄKENSKAPER OCH NOTER

FONDSTYRNING

Året i korthet

441,0

FONDKAPITAL

Fondkapitalet uppgick till 441,0 (386,2) mdkr den 31 december 2021.

0,06

62,3

RESULTAT

Årets resultat uppgick till

62,3 (12,8) mdkr.

–7,5

0,50

RELATIV AVKASTNING

Den relativa avkastningen för fondens totala portfölj, exklusive alternativa investeringar och kostnader, uppgick till 0,50 (0,05) procent.

16,3

KOSTNADER

Rörelsens kostnader, uttryckt som förvaltningskostnadsandel, var fortsatt låga och uppgick till 0,06 (0,06) procent.

NETTOUTFLÖDE TILL PENSIONSSYSTEMET

Nettout öde till pensions systemet på 7,5 ( 7,9) mdkr.

TOTAL AVKASTNING

Avkastningen på den totala portföljen uppgick till 16,3 (3,5) procent, inklusive provisionskostnader och rörelsens kostnader. Exklusive dessa kostnader avkastade portföljen 16,4 (3,7) procent.

	Utveckling 2001–2021		6,4	329	13	10000
	134	–51
	FONDKAPITAL	NETTOUTFLÖDE	GENOMSNITTLIG ÅRLIG	FONDKAPITAL HAR	TILLGÅNGSSLAG	BOLAGSSTÄMMOR HAR
	VID START, mdkr	ACKUMULERAT	AVKASTNING SEDAN START	ÖKAT MED (inkl.	IDAG, JÄMFÖRT MED	FONDEN RÖSTAT PÅ
		SEDAN START, mdkr	(inkl. kostnader), procent	netto öden), procent	TRE VID START	SEDAN START
115

2021/22:130 .Skr 4 Bilaga

ANDRA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2021

4

116

ÖVERBLICK

OMVÄRLD

UPPDRAG & ORGANISATION

INVESTERINGAR

HÅLLBARHET

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

RÄKENSKAPER OCH NOTER

FONDSTYRNING

2021/22:130 .Skr 4 Bilaga

Nyckeltal

Femårsöversikt, finansiella nyckeltal

	2021	2020	2019	2018	2017
Fondkapital, flöden och resultat, mnkr
Fondkapital	441 045	386 224	381 350	334 828	345 931
Netto öden mot pensionssystemet	–7 528	–7 902	–6 520	–6 773	–7 375
Årets resultat	62 349	12 776	53 042	–4 330	28 784
Avkastning, %
Avkastning total portfölj före provisionskostnader	16,4	3,7	16,1	–1,2	9,1
och rörelsens kostnader
Avkastning total portfölj efter provisionskostnader	16,3	3,5	15,9	–1,3	9,0
och rörelsens kostnader
Annualiserad avkastning efter provisionskostnader	8,5	7,3	7,4	6,9	9,8
och rörelsens kostnader, 5 år
Annualiserad avkastning efter provisionskostnader	9,5	7,7	8,4	8,8	6,0
och rörelsens kostnader, 10 år
Risk, %
Standardavvikelse ex-post, total portfölj1	4,2	6,2	6,4	7,2	8,9
Sharpekvot ex-post, total portfölj	3,9	0,4	4,0	neg	2,9
Förvaltningskostnadsandel i % av förvaltat kapital
Förvaltningskostnadsandel inkl. provisionskostnader	0,11	0,14	0,15	0,14	0,15
Förvaltningskostnadsandel exkl. provisionskostnader	0,06	0,06	0,07	0,06	0,06
Valutaexponering, %	34	34	34	32	33

1 Beräknad på tio års kvartalsavkastning.

Nyckeltal hållbarhet

	2021	2020
Andra AP-fondens noterade aktieportfölj1
Aktieportföljens absoluta utsläpp av växthusgaser (Scope 1 och 2) (mn tCO e)	1,12	1,40
Koldioxidintensitet relaterat till ägarandel av bolagens marknadsvärde (tCO e/mnkr)	5,93	8,54
Koldioxidintensitet relaterat till ägarandel av bolagens omsättning (tCO e/mnkr)	9,75	12,76
Koldioxidintensitet, viktat medeltal (tCO e/mnkr)	9,65	13,84
Marknadsvärdet av fondens portfölj som täcks in av CO e-data (mdkr)	193	164
Tjänsteresor
Andel tågresor mellan Göteborg och Stockholm, %	98	98
Koldioxidutsläpp från:
Tåg inrikes, ton CO e	0	0
Flyg inrikes, ton CO e	0	0
Flyg utrikes, ton CO e	0	2
Interna miljöindikatorer
El, kWh	64 928	80 000
Förnybar el, %	100	100
Kopieringspapper, inköpt (A4), kg	0	0
Antal utskrifter	15 666	31 000
Ägarstyrning
Antal valberedningar	8	9
Röstning på bolagsstämmor, Sverige	134	110
Röstning på bolagsstämmor, utländska	1 092	1 006
Övrigt
Andel kvinnor, %	35	34
Andel kvinnor i ledande befattning, %	31	29
Andel medarbetare som genomgått utbildning i mänskliga rättigheter, %	100	100

1 Koldioxidmåtten från och med 2020 och framåt är baserade på ett bredare universum av koldioxiddata samt en förfinad metod

för skattning av koldioxidutsläpp från bolag som inte rapporterar. Allt eftersom bolagen i portföljen förbättrar och ökar sin rapporte- ring av CO2-data reviderar AP2 även historisk data. Vid en jämförelse mot tidigare rapporter kan det därför finnas avvikelser.

ANDRA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2021

5

ÖVERBLICK

OMVÄRLD

UPPDRAG OCH MÅL

STRATEGI OCH FÖRVALTNING

HÅLLBARHET

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

RÄKENSKAPER OCH NOTER

FONDSTYRNING

Resultaträkning

Belopp i mnkr		Not	Jan dec 2021	Jan dec 2020
Rörelsens intäkter			2 866
Räntenetto		1		2 956
Erhållna utdelningar			5 512	4 214
Nettoresultat	noterade aktier och andelar	2	27 949	14 703
Nettoresultat	onoterade aktier och andelar	3	21 307	5 754
Nettoresultat	räntebärande tillgångar		–5 123	3 757
Nettoresultat derivatinstrument			–797	2 063
Nettoresultat valutakursförändringar			11 088	16 033
Provisionskostnader netto		4	–208	277
Summa rörelsens intäkter			62 594	13 011
Rörelsens kostnader			–155
Personalkostnader		5		150
Övriga administrationskostnader		6	–90	85
Summa rörelsens kostnader			–245	235
			62 349
ÅRETS RESULTAT				12 776

117	2021/22:130 .Skr 4 Bilaga

ANDRA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2021

80

118

ÖVERBLICK

OMVÄRLD

UPPDRAG OCH MÅL

STRATEGI OCH FÖRVALTNING

HÅLLBARHET

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

RÄKENSKAPER OCH NOTER

FONDSTYRNING

Balansräkning

Belopp i mnkr	Not	2021 12 31	2020 12 31
TILLGÅNGAR
Aktier och andelar		195 375
Noterade	7		169 880
Onoterade	8	110 315	80 486
Obligationer och andra räntebärande tillgångar	9	134 740	122 272
Derivatinstrument	10	967	10 203
Kassa och bankmedel		4 459	7 253
Övriga tillgångar	11	112	959
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	12	1 657	1 383
SUMMA TILLGÅNGAR		447 625	392 436
FONDKAPITAL OCH SKULDER
Skulder		6 161
Derivatinstrument	10		2 412
Övriga skulder	13	199	3 578
Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader	14	220	222
Summa skulder		6 580	6 212
Fondkapital	15	386 224
Ingående fondkapital			381 350
Nettobetalningar mot pensionssystemet		–7 528	7 902
Årets resultat		62 349	12 776
Summa fondkapital		441 045	386 224
SUMMA FONDKAPITAL OCH SKULDER		447 625	392 436
Ställda panter och eventualförpliktelser	16	7 173
Övriga ställda panter och eventualförpliktelser			2 823
Åtaganden		34 085	29 677

2021/22:130 .Skr 4 Bilaga

ANDRA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2021

81

ÖVERBLICK

OMVÄRLD

UPPDRAG OCH MÅL

STRATEGI OCH FÖRVALTNING

HÅLLBARHET

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

RÄKENSKAPER OCH NOTER

FONDSTYRNING

Redovisnings- och värderingsprinciper

Enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder ska årsredo visningen upprättas med tillämpning av god redovisningssed varvid de tillgångar som fondmedlen placerats i ska upptas till marknadsvärdet Med denna utgångspunkt har Första till Fjärde AP fonderna utarbetat gemensamma redovisnings och värderings principer vilka har tillämpats och sammanfattas nedan

Fondernas redovisnings och värderingsprinciper anpassas successivt till den internationella redovisningsstandarden IFRS En fullständig anpassning till IFRS skulle inte väsentligt påverka redovisat resultat och kapital Andra AP fonden uppfyller kraven för att definieras som ett investmentföretag enligt IFRS 10 Mot nu gällande IFRS är enda större skillnaden att kassa ödesanalys inte upprättas och att IFRS 16 inte tillämpas

Affärsdagsredovisning

Transaktioner i värdepapper och derivatinstrument på penning och obligationsmarknaden aktiemarknaden och valutamarknaden redovisas i balansräkningen per affärsdagen det vill säga vid den tidpunkt då de väsentliga rättigheterna och därmed riskerna över går mellan parterna Fordran på eller skulden till motparten mellan affärsdag och likviddag redovisas under övriga tillgångar respektive övriga skulder Övriga transaktioner framförallt transaktioner avse ende onoterade aktier redovisas i balansräkningen per likviddagen vilket överensstämmer med marknadspraxis

Nettoredovisning

Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen när det finns en legal rättighet att nettoredovisa transaktioner och det finns en avsikt att erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid för skulden samtidigt

119

Omräkning av utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor med den valutakurs som gäller på transaktionsdagen På balansdagen räknas tillgångar och skulder i utländsk valuta om till svenska kro nor till balansdagens valutakurser Värdeförändringar på tillgångar och skulder i utländsk valuta uppdelas i en del som är hänförlig till värdeförändringen av tillgången eller skulden i lokal valuta och en del som är orsakad av valutakursförändringen Valutakursresultat som uppstår vid förändring av valutakurs redovisas i resultaträk ningen på raden Nettoresultat valutakursförändringar

Aktier i dotterföretag/intresseföretag

Enligt lagen om allmänna pensionsfonder upptas både aktier i och lån till dotterföretag/intresseföretag till verkligt värde Verkligt värde bestäms enligt samma metoder som tillämpas för onoterade aktier och andelar Krav på att upprätta koncernredovisning förelig ger inte Lån till dotter respektive intressebolag som avses hållas till förfall värderas till verkligt värde via Fair value option i IFRS 9 Hela värdeförändringen redovisas dock som del av aktieinnehavet på raden Nettoresultat onoterade aktier och andelar

Värdering av finansiella instrument

Fondens samtliga placeringar värderas till verkligt värde varvid såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar redovisas i resultaträkningen I raderna Nettoresultat per tillgångsslag ingår således såväl realiserade som orealiserade resultat Eget kapital instrument innehas för handel och värderas därför till verkligt värde över resultaträkningen Skuldinstrument innehas för handel och värderas därför till verkligt värde över resultaträkningen Lån till dotter respektive intressebolag avses att hållas till förfall men här utnyttjas fair value option för att lagen om allmänna pensionsfon

ders krav på värdering till verkligt värde ska uppfyllas I de fall hän visning nedan sker till vald indexleverantör se sidan 29 för informa tion kring aktuella index AP fonderna följer alla sina tillgångar utifrån verkligt värde Nedan beskrivs hur verkligt värde fastställs för fondens olika placeringar

Noterade aktier och andelar

För aktier och andelar som är upptagna till handel vid en reglerad marknad eller handelsplattform bestäms verkligt värde utifrån balansdagens o ciella marknadsnotering enligt fondens valda indexleverantör oftast genomsnittskurs Innehav som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara på en aktiv mark nad Erlagda courtagekostnader resultatförs under Nettoresultat noterade aktier

Onoterade aktier och andelar

För aktier och andelar som inte är upptagna till handel vid en reglerad marknad eller handelsplattform bestäms verkligt värde baserat på värdering erhållen från motparten eller annan extern part Värderingen uppdateras då ny värdering erhållits och justeras för eventuella kassa öden fram till bokslutstillfället I de fall fonden på goda grunder bedömer att värderingen är felaktig sker en justering av erhållen värdering

Värderingen avseende onoterade andelar följer IPEV:s (Interna tional Private Equity and Venture Capital Valuation Guidelines) prin ciper eller likvärdiga värderingsprinciper och ska i första hand vara baserat på transaktioner med tredje part men även andra värde ringsmetoder kan användas

Värdering avseende onoterade fastighetsaktier baseras på en värdering enligt substansvärdemetoden i den mån aktien inte varit föremål för transaktioner på en andrahandsmarknad Innehav i

2021/22:130 .Skr 4 Bilaga

ANDRA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2021

82

120

ÖVERBLICK

OMVÄRLD

UPPDRAG OCH MÅL

STRATEGI OCH FÖRVALTNING

HÅLLBARHET

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

RÄKENSKAPER OCH NOTER

FONDSTYRNING

REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER

2021/22:130 .Skr 4 Bilaga

onoterade fastighetsföretag värderas med beaktande av uppskjutna skatteskulder till det värde som används vid fastighetstransaktioner vilket skiljer sig mot den värdering som sker i redovisningen hos fastighetsföretagen

Obligationer och andra räntebärande tillgångar

För obligationer och andra räntebärande tillgångar bestäms verkligt värde utifrån balansdagens o ciella marknadsnotering (oftast köp kurs) enligt fondens valda indexleverantör Innehav som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara på en aktiv mark nad I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå värderas instrumen tet med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller som inne bär att kassa öden diskonteras till relevant värderingskurva

Som ränteintäkt redovisas ränta beräknad enligt effektivränte metoden baserat på upplupet anskaffningsvärde Det upplupna anskaffningsvärdet är det diskonterade nuvärdet av framtida betal ningar där diskonteringsräntan utgörs av den effektiva räntan vid anskaffningstidpunkten Detta innebär att förvärvade över och undervärden periodiseras under återstående löptid eller till nästa räntejusteringstillfälle och ingår i redovisad ränteintäkt Värdeför ändringar till följd av ränteförändringar redovisas under Netto resultat räntebärande tillgångar medan värdeförändringar till följd av valutakursförändringar redovisas under Nettoresultat valuta kursförändringar

Derivatinstrument

För derivatinstrument bestäms verkligt värde baserat på noteringar vid årets slut I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv mark nad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå värderas instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller där indata utgörs av observerbara marknadsdata

Derivatkontrakt med positivt verkligt värde per balansdagen redovisas som tillgångar medan kontrakt med negativt verkligt värde redovisas som skulder Värdeförändringar till följd av valuta kursförändringar redovisas i resultaträkningen under Nettoresultat valutakursförändringar medan övriga värdeförändringar redovisas som Nettoresultat derivatinstrument

Återköpstransaktioner

Vid äkta återköpstransaktion så kallad repa redovisas såld tillgång fortsatt i balansräkningen och erhållen likvid redovisas som skuld Det sålda värdepappret redovisas som ställd pant inom linjen i balansräkningen Skillnaden mellan likvid i avistaledet och termins ledet periodiseras över löptiden och redovisas som ränta

Värdepapperslån

Utlånade värdepapper redovisas i balansräkningen till verkligt värde medan erhållen ersättning för utlåningen redovisas som ränteintäkt

iresultaträkningen Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper kan bestå av värdepapper och/eller kontanter I de fall Andra

AP fonden har rätt att förfoga över erhållen kontantsäkerhet redo visas denna i balansräkningen som en tillgång och en motsvarande skuld I de fall fonden inte förfogar över säkerheten redovisas den erhållna säkerheten inte i balansräkningen utan anges separat i not under rubriken Ställda panter och eventualförpliktelser Under denna rubrik redovisas även värdet av utlånade värdepapper samt

säkerheter för dessa

Poster som redovisas direkt mot fondkapitalet

In och utbetalningar som har skett mot pensionssystemet redovisas direkt mot fondkapitalet

Provisionskostnader

Provisionskostnader redovisas i resultaträkningen som en avdrags post under Rörelsens intäkter De utgörs av externa kostnader för förvaltningstjänster såsom depåbanksarvoden och fasta arvoden till externa förvaltare samt fasta avgifter för noterade fonder Pre stationsbaserade arvoden som utgår när förvaltare uppnår en avkastning utöver överenskommen nivå där vinstdelning tillämpas redovisas som avgående post under nettoresultat för aktuellt till gångsslag i resultaträkningen

Förvaltararvoden för onoterade aktier och andelar redovisas som anskaffningskostnad och kommer därmed ingå i det orealiserade resultatet

Rörelsens kostnader

Samtliga förvaltningskostnader exklusive courtage arvoden till externa förvaltare och depåbanksarvoden redovisas under Rörel sens kostnader Investeringar i inventarier samt egenutvecklad och förvärvad programvara kostnadsförs i normalfallet löpande

Skatter

Andra AP fonden är befriad från all inkomstskatt vid placeringar

iSverige Skatt på utdelningar och kupongskatter som påförs i vissa länder nettoredovisas i resultaträkningen under respektive intäktsslag

Fonden är från och med 2012 registrerad till mervärdesskatt och därmed skattskyldig till mervärdesskatt för förvärv från utlandet Fonden har inte rätt att återfå betald mervärdesskatt Kostnadsförd mervärdesskatt inkluderas i respektive kostnadspost

Belopp i miljoner kronor (mnkr) där inget annat anges

ANDRA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2021

83

ÖVERBLICK

OMVÄRLD

UPPDRAG OCH MÅL

STRATEGI OCH FÖRVALTNING

HÅLLBARHET

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

RÄKENSKAPER OCH NOTER

FONDSTYRNING

Noter till resultat- och balansräkningarna

NOT 1 Räntenetto

Belopp i mnkr	Jan dec 2021	Jan dec 2020
Ränteintäkter
Obligationer och andra	2 856	2 966
räntebärande tillgångar
Övriga ränteintäkter	42	35
Summa ränteintäkter	2 898	3 001
Räntekostnader	–32
Övriga räntekostnader		45
Summa räntekostnader	–32	45
Räntenetto	2 866	2 956

NOT 3 Nettoresultat onoterade aktier och andelar

Belopp i mnkr	Jan dec 2021	Jan dec 2020
Realisationsresultat	5 841	2 527
Orealiserade värdeförändringar	15 466	3 227
Nettoresultat onoterade aktier	21 307	5 754
och andelar

Externa förvaltararvoden för onoterade tillgångar redovisas som en del av tillgångens anskaffningsvärde och belastar därmed orealiserat nettoresultat för onoterade tillgångar Återbetalt förvaltararvode påverkar följaktligen orealiserat resultat positivt

Under året har totalt 481 (397) mnkr erlagts i förvaltararvoden avseende

onoterade tillgångar Under året har även 641 (388) mnkr återbetalats och det orealiserade resultatet för onoterade aktier och andelar har därmed netto påverkats med 160 ( 9) mnkr

NOT 4 Provisionskostnader netto

Belopp i mnkr	Jan dec 2021	Jan dec 2020
Externa förvaltararvoden	167	236
noterade tillgångar
Övriga provisionskostnader inklusive	41	41
depåbankskostnader
Summa	208	277

IProvisionskostnader ingår ej prestationsbaserade kostnader Prestations

baserade kostnader har under året uppgått till 120 (293) mnkr och reducerar nettoresultatet för respektive tillgångsslag

121

NOT 2 Nettoresultat noterade aktier och andelar

Belopp i mnkr	Jan dec 2021	Jan dec 2020
Resultat noterade aktier och andelar	28 037	14 801
avdrag courtage	–88	98
Nettoresultat noterade aktier	27 949	14 703
och andelar

ANDRA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2021

84

2021/22:130 .Skr 4 Bilaga

122

ÖVERBLICK	OMVÄRLD	UPPDRAG OCH MÅL	STRATEGI OCH FÖRVALTNING	HÅLLBARHET		FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER OCH NOTER	FONDSTYRNING
NOTER
forts not 4
EXTERNA FÖRVALTNINGSMANDAT DEN 31 DECEMBER 2021 MNKR
				Marknadsvärde	% av	Extern
Mandat			Genomsnittligt förvaltat kapital 2021			förvaltnings
				2021 12 31*	fondkapital	kostnad
Externa diskretionära förvaltningsmandat
Aktiemandat
Aktiv förvaltning				8 039
MFS	Globala aktier		7 132
APS	Kinesiska A aktier		2 385	2 366
Cephei	Kinesiska A aktier		3 700	3 998
UBS	Kinesiska A aktier		3 267	3 279
Summa externa diskretionära förvaltningsmandat			16 484	17 682	4	94
Investeringar i noterade externa fonder				7 570
Aktiefonder			7 502
Räntefonder			4 266	4 117
Summa investeringar i noterade externa fonder			11 768	11 687	3	73
Investeringar i onoterade fonder			41 745	50 413	11
Summa externt förvaltat kapital och förvaltningskostnader			69 997	79 782	18	167

*Marknadsvärde inklusive allokerad likviditet derivat och upplupna räntor

NOT 5 Personal

Antal anställda		2021			2020
	Totalt	Män	Kvinnor	Totalt	Män	Kvinnor
Medelantal anställda	69	45	24	72	47	25
Antal anställda den 31 december	68	44	24	71	47	24
Antal personer i ledningsgruppen den 31 december	6	4	2	6	4	2

2021/22:130 .Skr 4 Bilaga

ANDRA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2021

85

ÖVERBLICK

OMVÄRLD

UPPDRAG OCH MÅL

STRATEGI OCH FÖRVALTNING

HÅLLBARHET

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

RÄKENSKAPER OCH NOTER

FONDSTYRNING

NOTER

forts not 5

		Löner och	Rörlig	Pensions	Varav	Sociala
Personalkostnader i tkr 2021						kostnader inkl	Summa
		arvoden	ersättning	kostnader	löneväxling	särskild löneskatt
Styrelseordförande		215	–	–	–	70	285
VD		4 386	–	1 622	254	1 788	7 796
		893	–	–	–	179	1 072
Styrelsen exklusive ordförande
Ledningsgruppen exkl VD		3 110	–	1 065	444	1 258	5 433
Kapitalförvaltningschef
Chef Affärsstöd		1 885	–	1 133	–	869	3 887
Chefsjurist		2 449	–	753	102	989	4 191
Chef Kommunikation och Ägarfrågor		1 963	–	745	127	810	3 518
Chef Risk och Avkastningsanalys		2 031	–	761	76	825	3 617
Övriga anställda		61 863	5 959	27 631		27 659	123 112
Summa		78 795	5 959	33 710		34 447	152 911
Övriga personalkostnader							2 246
Summa personalkostnader							155 157
		Löner och	Rörlig	Pensions	Varav	Sociala
Personalkostnader i tkr 2020						kostnader inkl	Summa
		arvoden	ersättning	kostnader	löneväxling	särskild löneskatt
Styrelseordförande	215					70	285
VD	4 264			1 556	254	1 740	7 560
Styrelsen exklusive ordförande	925					189	1 114
Ledningsgruppen exkl VD
Kapitalförvaltningschef	3 056			1 028	444	1 256	5 340
Chef Affärsstöd	1 863			939		814	3 616
Chefsjurist	2 435			711	102	986	4 132
Chef Kommunikation och Ägarfrågor	1 916			710	127	809	3 435
Chef Risk och Avkastningsanalys	1 884			653	66	752	3 289
Övriga anställda	62 193		5 296	24 403		26 675	118 567
Summa	78 751		5 296	30 000		33 291	147 338
Övriga personalkostnader							2 247
Summa personalkostnader							149 585

123

Styrelse

Arvoden och andra ersättningar till styrelseledamöterna bestäms av reger ingen Ersättningen uppgår per år till 200 000 kronor för ordföranden

150 000 kronor för vice ordföranden och 100 000 kronor till övriga ledamö ter Regeringen har fattat beslut om att ersättning kan utgå med samman lagt 100 000 kronor för kommittéarbete Inga arvoden har utgått för styrel semedlemmars arbete i Ersättningskommittén För arbete i Riskkommittén har utgått ersättning med 30 000 kronor till ordföranden och 25 000 kronor till ledamot För arbete i Revisionskommittén har utgått ersättning med

20 000 kronor till ordföranden och 15 000 kronor till ledamot

Styrelseledamöters övriga styrelseuppdrag

Se sidan 105

VD

IVD:s anställningsavtal förbinder sig fonden att betala premier för tjänste pensions och sjukförsäkring med pensionsålder 65 med en årlig premie motsvarande 30 procent av bruttolönen Vid uppsägning från fondens sida äger VD rätt till avgångsvederlag motsvarande 18 månadslöner utöver lön under uppsägningstiden om sex månader reducerat med inkomst från ny anställning Avgångsvederlaget beräknas på den kontanta månadslönen vid uppsägningstidens utgång Erhållna förmåner för VD uppgår till 52 (16) tkr

Ledningsgrupp

Utöver lön andra ersättningar och pension har ledningsgruppen erhållit för måner enligt följande särredovisning: Kapitalförvaltningschef 29 (26) tkr Chef Affärsstöd 4 (4) tkr Chefsjurist 4 (4) tkr Chef Kommunikation och Ägar frågor 4 (4) tkr Chef Risk och Avkastningsanalys 5 (6) tkr Medlemmar i led ningsgruppen omfattas ej av programmet för prestationsbaserad rörlig ersättning För ledande befattningshavare gäller pensionsavtalet mellan BAO och AKAVIA/CR/CF (SACO) Regeringens riktlinjer anger 6 månaders uppsäg ningstid med 18 månaders avgångsvederlag för ledande befattningshavare För en ledande befattningshavare på Andra AP fonden anställd innan reger ingens riktlinjers ikraftträdande gäller 12 månaders uppsägningstid utan avgångsvederlag Detta har inte omförhandlats då det skulle medföra en högre kostnad för fonden

Löneväxling

Samtliga anställda ges möjlighet att löneväxla lön mot pension

2021/22:130 .Skr 4 Bilaga

ANDRA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2021

86

124

ÖVERBLICK

OMVÄRLD

UPPDRAG OCH MÅL

STRATEGI OCH FÖRVALTNING

HÅLLBARHET

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

RÄKENSKAPER OCH NOTER

FONDSTYRNING

NOTER

2021/22:130 .Skr 4 Bilaga

forts not 5

NOT 6 Övriga administrationskostnader

NOT 7 Aktier och andelar noterade

Rörlig ersättning

Styrelsen har beslutat om ett program för rörlig ersättning i linje med reger ingens riktlinjer Andra AP fondens incitamentsprogram innefattar alla med arbetare utom VD och övriga i fondledningen samt compliancefunktionen Programmet innebär att alla som omfattas kan erhålla maximalt två månads löner i rörlig ersättning Programmet är kopplat till långsiktiga mål En förut sättning för att den rörliga ersättningen ska betalas ut är att fonden redovi sar ett positivt totalresultat Programmets omfattning beskrivs på fondens webbplats Styrelsen fattade under året beslut om att ta bort incitaments programmet från och med 2022

Berednings och beslutsprocess

Styrelsearvoden fastställs av regeringen Styrelsen fastställer VD:s lön och riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Regeringens riktlinjer

Andra AP fonden har under era år deltagit i Willis Towers Watsons löne

och förmånsundersökning Syftet med undersökningen är att redovisa mark nadsmässiga löne och anställningsvillkor för olika befattningar baserat på de deltagande företagens information Denna lönestatistik har Andra

AP fonden använt för att jämföra ersättningsnivåerna för samtliga av fon

dens medarbetare För 2021 har fondens ersättningsnivåer jämförts med ett tjugotal privata och statliga aktörer inom finansbranschen bland annat övriga AP fonder Utgångspunkten för fondens ersättningar är att de ska ligga runt medianen för jämförelsegruppen i Willis Towers Watsons löne och förmånsundersökning

Styrelsens bedömning är att ersättningsnivåerna till såväl ledande befatt ningshavare som fondens övriga medarbetare är rimliga väl avvägda kon kurrenskraftiga takbestämda och ändamålsenliga samt bidrar till en god etik och organisationskultur Ersättningarna är inte löneledande i förhållande till jämförbara institut utan präglas av måttfullhet och faller inom den utgångs punkt som styrelsen angivit för ersättningar till de anställda Styrelsen anser att fonden följer regeringens riktlinjer vad avser ersättningar förutom ovan nämnda undantag om uppsägningstid Den sammanlagda kostnaden vid en uppsägning ryms dock med god marginal inom regeringens riktlinjer Mer information finns på fondens webbplats

Övrigt

Ienlighet med svensk lag råder fackföreningsfrihet på Andra AP fonden Fonden har inga anställda under 18 år

Belopp i mnkr	Jan dec 2021	Jan dec 2020
Lokalkostnader	7	7
Informations och IT kostnader	65	61
Köpta tjänster	12	10
Övriga kostnader	6	7
Summa övriga	90	85
administrationskostnader
Arvoden till revisorerna
Revisionsuppdrag	0,81
PwC		0 81
Revisionsverksamhet utöver
revisionsuppdraget	0,00
PwC		0 00
Summa ersättning till PwC	0,81	0 81

Belopp i mnkr

2021 12 31

2020 12 31

Svenska aktier	44 510	36 741
	143 295
Utländska aktier		126 147
Andelar i utländska fonder*	7 570	6 992
Summa	195 375	169 880
* varav andelar i blandfonder	–

Andra AP fonden bedriver likt andra aktörer inom långsiktig kapitalförvalt ning värdepappersutlåning Utlåningen sker till motparter som har hög kreditvärdighet och som ställer säkerhet motsvarande cirka 111 procent av utlånade värdepappers marknadsvärde

Under 2021 uppgick de totala intäkterna från värdepappersutlåningen till

15 mnkr Intäkterna gav ett positivt bidrag till fondens relativa avkastning och redovisas som ränteintäkter i resultaträkningen Erhållen säkerhet för utlånade värdepapper redovisas i not 16

Specifikation över de värdemässigt 20 största svenska och utländska inne haven återfinns på sidorna 98 100

En komplett förteckning över svenska och utländska innehav återfinns på fondens webbplats

ANDRA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2021

87

ÖVERBLICK	OMVÄRLD	UPPDRAG OCH MÅL			STRATEGI OCH FÖRVALTNING		HÅLLBARHET	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE			RÄKENSKAPER OCH NOTER				FONDSTYRNING
NOTER
NOT 8 Aktier och andelar onoterade											Ägarandel	2021 12 31		2020 12 31	Eget
Belopp i mnkr			2021 12 31	2020 12 31		Belopp i mnkr		Org nr	Säte				Verkligt	Verkligt		Resultat
										Antal aktier kapital/röster %			värde	värde	kapital
Svenska aktier i intressebolag			26 082	20 956		Svenska aktier i intressebolag
Utländska aktier i intresse och dotterbolag			29 596	24 583		Vasakronan Holding AB	556650 4196		Stockholm	1 000 000	25		25 253	20 956	85 290	16 359
Övriga onoterade svenska aktier och andelar			–			4 to 1 Investments AB	559313 2490		Stockholm	6 250	25		1		2	1
Övriga onoterade utländska aktier och andelar			54 637	34 947		4 to 1 Investments KB	969795 3033		Stockholm		25		828		3 314	0
Summa			110 315	80 486		Summa svenska aktier i intressebolag							26 082	20 956
						Utländska aktier i intresse och dotterbolag							3 347
						Chaptwo S à r l			Luxemburg		100			2 650
						Lewis & Clark Timberlands LLC			USA		24		1 349	1 212
						Molpus Nordic Woodlands L P			USA		99		1 283	1 273
						TIAA CREF Global Agriculture LLC			USA		23		2 998	2 576
						TIAA CREF Global Agriculture II LLC			USA		25		5 923	5 070
						U S O ce Holdings L P			USA		41		5 171	4 337
						U S Core O ce APTWO L P *			USA		99		6 588	5 528
						U S O ce APTWO JV II L P**			USA		99		2 937	1 937
						Summa utländska aktier i							29 596	24 583
						intresse och dotterbolag

*Holdingbolag med 41 procents ägarandel i US Core O ce Holding L P samt minoritetsandelar i andra fastigheter tillsammans med NPS och Tishman Speyer

**Holdingbolag med minoritetsandelar i andra fastigheter tillsammans med NPS och Tishman Speyer

		Ägarandel	2021 12 31	2020 12 31
Belopp i mnkr	Säte		Anskaff	Anskaff
		i kapital %	ningsvärde	ningsvärde
Fem största innehaven i övriga onoterade utländska aktier och andelar			1 336
Generate Capital Inc	USA	7		839
TIAA European Farmland Fund LP	Caymanöarna	43	992	779
Gateway VI Co Investment account (AP2) L P	Caymanöarna	10	988	986
Riverstone Pattern Energy III L P	USA	13	799	790
Teays River Investments LLC	USA	6	665	665

En komplett förteckning över svenska och utländska onoterade innehav återfinns på fondens webbplats

125

2021/22:130 .Skr 4 Bilaga

ANDRA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2021

88

126

ÖVERBLICK

OMVÄRLD

UPPDRAG OCH MÅL

STRATEGI OCH FÖRVALTNING

HÅLLBARHET

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

RÄKENSKAPER OCH NOTER

FONDSTYRNING

NOTER

NOT 9 Obligationer och andra räntebärande tillgångar

2021/22:130 .Skr 4 Bilaga

Belopp i mnkr

Fördelning på emittentkategori

Svenska staten

Svenska kommuner

Svenska bostadsinstitut

Övriga svenska emittenter

Finansiella företag

Icke finansiella företag

Utländska stater

Övriga utländska emittenter

Dagslån

Summa

Fördelning på instrumenttyp

Övriga obligationer

Onoterade lån

Andelar i utländska räntefonder

Dagslån

Summa

2021 12 31	2020 12 31
Verkligt värde	Verkligt värde

4 691
	3 856
453	459
4 994
	8 121
11 227
	6 337
296
	1 734
49 595
	43 068
63 483	58 690
1
	7
134 740
	122 272
128 441
	114 970
2 177
	1 561
4 121	5 734
1
	7
134 740
	122 272

ANDRA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2021

89

ÖVERBLICK

OMVÄRLD

UPPDRAG OCH MÅL

STRATEGI OCH FÖRVALTNING

HÅLLBARHET

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

RÄKENSKAPER OCH NOTER

FONDSTYRNING

NOTER

NOT 10 Derivatinstrument

	2021	12 31	2020 12 31
Belopp i mnkr	Verkligt värde	Verkligt värde	Verkligt värde	Verkligt värde
	Positivt	Negativt	Positivt	Negativt

Aktierelaterade instrument	55	–
Terminer
Summa	55	–
varav clearat	–	–
Ränterelaterade instrument	–	8
FRA/Terminer			0
Swappar	–	108	0	201
Summa	–	116	0	201
varav clearat	–	–
Valutarelaterade instrument	18	–
Optioner innehavda			34
Optioner utställda	–	16		30
Terminer	894	6 029	10 169	2 181
Summa	912	6 045	10 203	2 211
varav clearat	–	–	0
Summa derivatinstrument	967	6 161	10 203	2 412

Derivatpositioner med negativt värde uppgående till 108 mnkr har längre	pliktelserna enligt optionskontraktet det vill säga när fonden sålt en valuta
löptid än 12 månader Positionerna avser swapavtal vilka förfaller 2032	option har köparen rätt att utnyttja den oavsett om det är fördelaktigt eller
Utställda säljoptioner är del i en strategi som reducerar fondens totala	ej jämfört med aktuell valutakurs För övriga utställda säljoptioner har fon
risk Nettoposition av säljoptioner har en begränsad maxförlust För sålda	den inga leveranskrav
valutaoptioner har Andra AP fonden alltid ett leveranskrav att uppfylla för

Användning av derivatinstrument

Det primära sättet att valutasäkra fondens portföljer är via derivat Andra

skäl till att använda sig av derivat är för att effektivisera förvaltningen skapa mervärde och reducera risk Andra AP fondens användning av derivat regle

ras i fondens verksamhetsplan Bland begränsningarna finns att köpoptioner och terminer endast får ställas ut om det finns täckning genom innehav i underliggande tillgångar Under 2021 användes derivatinstrument företrä desvis inom följande områden:

•	Valutaderivat	terminer och optioner för hantering av fondens
	valutaexponering
•	Aktiederivat	främst standardiserade aktieindexterminer för effektiv
	rebalansering av portföljen och vid positionstagande i den taktiska
	tillgångsallokeringen

• Räntederivat främst standardiserade ränteterminer och ränteswappar

för rebalansering taktisk tillgångsallokering och för hantering av fondens ränterisk Begränsat utnyttjande av ränteoptioner i syfte att positionera fonden mot ränterisk

• Strukturerade derivat används för att skapa exponering mot marknads

rörelser som inte finns att tillgå inom traditionella aktie ränte eller valutaderivat

• Inom ramen för fondens taktiska allokeringsmandat samt alternativa

riskpremiemandat sker positionstagning med hjälp av derivat Mandaten tillåts agera med hjälp av korta och långa positioner i de tillåtna tillgångsslagen

Exponering i derivatinstrument följs upp och analyseras löpande Aktie och räntederivat handlas företrädesvis på standardiserade marknader i clearade produkter varför motpartsriskerna enbart är mot clearinginstitutet Handeln med valuta och kreditmarknadernas derivatinstrument är inte standardise rad och därmed finns såväl motparts som leveransrisker gentemot fondens motparter

VD godkänner och sätter limiter för de motparter som fonden använder för ej standardiserade produkter och exponeringen bevakas löpande För OTC handel kräver fonden standardiserade avtal såsom ISDA och i ökad omfattning CSA som reglerar säkerhetsmassan mellan motparter

2021/22:130 .Skr 4 Bilaga

127

ANDRA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2021

90

128

ÖVERBLICK

OMVÄRLD

UPPDRAG OCH MÅL

STRATEGI OCH FÖRVALTNING

HÅLLBARHET

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

RÄKENSKAPER OCH NOTER

FONDSTYRNING

NOTER

2021/22:130 .Skr 4 Bilaga

NOT 11 Övriga tillgångar

Belopp i mnkr	2021 12 31	2020 12 31
Fordringar sålda ej likviderade tillgångar	104	952
Övriga fordringar	8	7
Summa	112	959

NOT 12 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Belopp i mnkr	2021 12 31	2020 12 31
Upplupna ränteintäkter	1 192	989
Upplupna utdelningar	177	200
Restitutioner	265	173
Övriga förutbetalda kostnader	23	21
och upplupna intäkter
Summa	1 657	1 383

NOT 13 Övriga skulder

Belopp i mnkr	2021 12 31	2020 12 31
Skulder köpta ej likviderade tillgångar	0	1
Leverantörsskulder	10	29
Övriga skulder	189	3 548
Summa	199	3 578

NOT 14 Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader

Belopp i mnkr	2021 12 31	2020 12 31
Upplupna externa förvaltararvoden	33	47
Upplupen räntekostnad på valutaterminer	153	140
Övriga upplupna kostnader	34	35
Summa	220	222

NOT 15 Fondkapital

Belopp i mnkr	2021 12 31	2020 12 31
Ingående fondkapital	386 224	381 350
Nettobetalningar mot pensionssystemet	75 597
Inbetalda pensionsavgifter		73 872
Utbetalda pensionsmedel till	–82 885	81 564
Pensionsmyndigheten
Över yttning av pensionsrätter till EG	–1	2
Reglering av pensionsrätter avseende	–3	2
tidigare år
Administrationsersättning till	–236	210
Pensionsmyndigheten
Summa nettobetalningar mot	–7 528	7 902
pensionssystemet
Årets resultat	62 349	12 776
Utgående fondkapital	441 045	386 224

NOT 16 Ställda panter och eventualförpliktelser

Belopp i mnkr	2021 12 31	2020 12 31
Övriga ställda panter och
eventualförpliktelser
Utlånade värdepapper mot erhållen
säkerhet i form av värdepapper och	858	669
kontantsäkerhet*
Ställda säkerheter avseende	326	1 484
börsclearade derivatavtal
Ställda säkerheter avseende OTC derivat	5 989	670
(CSA avtal)**
Summa	7 173	2 823
Åtaganden
Åtaganden om framtida investeringar	29 585	25 177
avseende onoterade innehav
Teckningsåtaganden av certifikat	4 500	4 500
Garanti av nyemission	–
Summa	34 085	29 677

*Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper uppgår till 955 (743) mnkr

**Bokfört värde för skulder avseende erhållna kontantsäkerheter avseende OTC deri vat uppgår till 117 (3 249) mnkr Erhållna säkerheter i form av värdepapper för OTC derivat 125 (3 291) mnkr

ANDRA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2021

91

ÖVERBLICK

OMVÄRLD

UPPDRAG OCH MÅL

STRATEGI OCH FÖRVALTNING

HÅLLBARHET

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

RÄKENSKAPER OCH NOTER

FONDSTYRNING

NOTER

129

NOT 17 Finansiella instrument pris och värderingshierarki

Fondkapitalets värdering Marknadsnoterade tillgångar

Den största delen av fondens tillgångar är marknadsnoterade med innebör

den att de handlas på en aktiv marknad med priser som representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner Andra AP fondens marknadsnoterade tillgångar värderas dagligen till noterade marknadspriser och utgörs av aktier obligationer derivat fonder och valutor

För så kallade OTC derivat baseras värderingen på antingen teoretisk modell värdering eller på värdering från extern part För fondens innehav i valutatermi ner ränteswappar och valutaoptioner baseras värderingen på en teoretisk modellvärdering där modellens subjektiva inslag i dagsläget uteslutande är valet av räntekurvor volatilitetskurvor och metod för beräkning och uppskatt ning av framtida värde (interpolering och extrapolering) Samma metodik används för dagslån kortfristiga certifikat och liknande instrument

För övriga OTC derivat används uteslutande värdering från extern part utan subjektiva inslag från fonden Vid utgången av 2021 fanns ett fåtal utestående strukturerade OTC derivat i fondens portföljer

Iperioder då likviditet för marknadsnoterade papper saknas på marknaden krävs en ökad grad av subjektivitet vid värdering Marknaden karaktäriseras vid sådana förhållanden av kraftigt ökade skillnader mellan köp och säljkurser som även kan skilja markant mellan marknadsaktörer Andra AP fonden har vid sådana tillfällen en konservativ värderingsansats Vid eventuell avnotering av en tillgång tas hänsyn till marknadsnoteringar på alternativa handelsplatser Varje enskilt värdepapper bedöms i dessa lägen separat

Fondkapitalets värdering Onoterade tillgångar

För tillgångar som ej värderas på en aktiv marknad tillämpas olika värderings tekniker för framtagande av ett vid värderingstidpunkten verkligt värde

Värdet bedöms motsvara det pris till vilket en transaktion mellan kunniga sinsemellan oberoende parter kan genomföras Dessa icke marknadsnote rade tillgångar utgörs för Andra AP fondens del av onoterade fastigheter (14 9 procent av den totala portföljen) riskkapitalfonder (9 3 procent av den totala portföljen) hållbar infrastruktur (0 9 procent av den totala port följen) och onoterade krediter (0 1 procent av den totala portföljen)

Investeringar i onoterade riskkapitalfonder och fastighetsfonder värderas enligt IPEV:s principer (International Private Equity and Venture Capital Valu ation Guidelines) eller likvärdiga värderingsprinciper och ska i första hand vara baserade på transaktioner med tredje part men även andra värderings metoder kan användas

VALIDERING AV VÄRDERINGAR MED TIDSFÖRSKJUTEN RAPPORTERING MNKR

70 000

60 000

50 000

40 000

30 000

20 000

10 000

0
dec mar jun sep dec mar jun sep dec mar jun sep dec mar jun															sep
17	18	18	18	18	19	19	19	19	20	20	20	20	21	21	21
Värdering vid rapportering från förvaltare									Värdering vid bokslutstillfälle baserat
									på rapport ett kvartal tidigare

Analys av resultatpåverkan till följd av rapporteringens tidsförskjutning visar att

Andra AP fondens värderingar i o ciella bokslut ligger lägre än slutrapporterat värde från fondförvaltarna

Huvudsakligen använder förvaltarna diskonterade kassa öden substans värdemetoden och multipelvärdering för beräkning av rättvisande mark nadsvärden Värdering av innehaven baseras på de senast erhållna kvartals rapporterna från respektive förvaltare Kvartalsrapporterna erhålls normalt inom 90 dagar efter ett kvartalsavslut Detta innebär att vid värdering av Andra AP fondens innehav per årsskiftet 2021 nyttjades i huvudsak värde ring per den 30 september 2021 justerat för in och ut öden under det fjärde kvartalet Denna värderingsmetodik har konsekvent tillämpats av fonden sedan start

En analys av hur stor påverkan denna tidsförskjutning haft sedan decem ber 2017 visar att Andra AP fondens värdering i o ciella bokslut legat lägre

än slutrapporterat värde från förvaltarna

Verkligt värde

Verkligt värde definieras som det pris som vid värderingstidpunkten skulle erhållas vid försäljning av en tillgång eller betalas vid överlåtelse av en skuld

genom en ordnad transaktion mellan marknadsaktörer

Fondens innehav delas därför upp i tre olika nivåer och klassificeras baserat på vilken indata som används vid värderingen Andra AP fonden klassificerar sina tillgångar till verkligt värde enligt följande hierarki

VERKLIGT VÄRDE HIERARKI MNKR
		2021 12 31
				Totalt
	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	verkligt
				värde
Aktier och andelar noterade	187 762	7 613	–	195 375
	–	–	110 315	110 315
Aktier och andelar onoterade
Obligationer och andra	128 444	4 118	2 177	134 739
räntebärande tillgångar
	–	967	–	967
Derivattillgångar
Derivatskulder	–	–6 161	–	–6 161
Finansiella tillgångar och
skulder värderade till verkligt	316 206	6 537	112 492	435 235*
värde
		2020 12 31
				Totalt
	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	verkligt
				värde
Aktier och andelar noterade	162 863	7 017		169 880
Aktier och andelar onoterade			80 486	80 486
Obligationer och andra	114 973	5 738	1 561	122 272
räntebärande tillgångar
Derivattillgångar		10 203		10 203
Derivatskulder		2 412		2 412
Finansiella tillgångar och
skulder värderade till verkligt	277 836	20 546	82 047	380 429*
värde

*Skillnad mot redovisat fondkapital avser poster ej relaterade till finansiella investe ringar såsom interimsposter och övriga tillgångar/skulder

Nivå 1: Finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad Marknaden bedöms aktiv om det finns noterade priser som regelbundet uppdateras med högre frek

vens än en gång per vecka och om dessa priser används okorrigerat för avslut på

marknaden

Nivå 2: Finansiella instrument som handlas på en marknad som inte bedöms aktiv men där det finns noterade priser som används okorrigerat för avslut eller observer bar indata som regelbundet uppdateras för indirekt värdering med allmänt ved

ertagna modeller

Nivå 3: Finansiella instrument som värderas med ett inte oväsentligt inslag av ej obser verbar data eller som i övrigt inte kan klassificeras till nivå 1 eller nivå 2

Nivå 3 innehåller framförallt fondens innehav i riskkapitalfonder och onoterade fastigheter där värderingen inte bygger på observerbar marknadsdata Värdeförändringar i resultat räkningen redovisas främst under Nettoresultat onoterade aktier och andelar

2021/22:130 .Skr 4 Bilaga

ANDRA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2021

92

130

ÖVERBLICK

OMVÄRLD

UPPDRAG OCH MÅL

STRATEGI OCH FÖRVALTNING

HÅLLBARHET

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

RÄKENSKAPER OCH NOTER

FONDSTYRNING

NOTER

2021/22:130 .Skr 4 Bilaga

forts not 17

FÖRÄNDRING UNDER 2021 INOM NIVÅ 3 MNKR		Aktier och andelar	Obligationer och andra
	Aktier och andelar noterade			Totalt
		onoterade	räntebärande tillgångar
Redovisat värde vid årets ingång	–	80 486	1 561	82 047
Investerat	–	11 428	526	11 954
Sålt/återbetalt under året	–	–9 430	–	–9 430
Realiserat resultat	–	5 844	–	5 844
Orealiserad värdeförändring	–	21 987	90	22 077
Omklassificeringar	–	–	–	–
Redovisat värde vid årets utgång	–	110 315	2 177	112 492
FÖRÄNDRING UNDER 2020 INOM NIVÅ 3 MNKR		Aktier och andelar	Obligationer och andra
	Aktier och andelar noterade			Totalt
		onoterade	räntebärande tillgångar
Redovisat värde vid årets ingång		78 168	1 397	79 565
Investerat		8 973	271	9 244
Sålt/återbetalt under året		4 644		4 644
Realiserat resultat		2 502		2 502
Orealiserad värdeförändring		4 513	107	4 620
Omklassificeringar
Redovisat värde vid årets utgång		80 486	1 561	82 047

Riskkapitalfonder

De enskilda bolagens värderingar i en riskkapitalfond drivs till största del av följande faktorer:

• Vinsttillväxt genom ökad försäljning och förbättrade marginaler Detta uppnås exempelvis genom ökade marknadsandelar utveckling eller nyutveckling av produkter och tjänster geografisk expansion operativa förbättringar förvärv konsolidering etc

• Multipelexpansion som uppnås genom att bolaget når en högre kvalitet alternativt genom den noterade marknadens utveckling

• Skuldminskning

Riktlinjer för värdering till verkligt värde av denna typ av investeringar inne fattar värderingsmodeller som i många fall inkluderar värderingar i noterade bolag i relevanta jämförelsegrupper Detta medför att bolagens värderingar påverkas av noterad marknad men inte med samma genomslag och alltid med tre månaders förskjutning då värdering sker kvartalsvis Andra AP fondens erfarenhet är att de esta förvaltare generellt har en konservativ värderingsansats något som är extra synbart på marknader med snabb och kraftig uppåtgående kursutveckling på börserna

Konventionella fastigheter

Även om många olika faktorer påverkar fastighetsbolagens resultat och finansiella ställning är värdeutvecklingen på bolagens fastigheter det risk område som har störst påverkan på deras resultat Fastigheternas marknads värde påverkas av förändrade antaganden om hyres och vakansnivåer samt

Känslighetsanalys onoterade tillgångar

Skogs och jordbruksfastigheter

Värdeutvecklingen på skogs och jordbruksfastigheter styrs till stor del av

efterfrågan på skogs och jordbruksrelaterade råvaror Värden på skogs och jordbruksmark kan dock variera stort inom samma region och vara i olika hög grad korrelerade med råvarupriserna En jordbruksfastighets driftsinrikt ning markens kvalitet fastighetens skogsbestånd långsiktig avverknings plan infrastruktur topografi samt makroekonomiska faktorer är parametrar som i hög grad påverkar den enskilda fastighetens värde

På lång sikt styrs värdet på skogs och jordbruksmark huvudsakligen av framtida förväntade intäkter från skogs och jordbruket i kombination med räntenivåer Värden på skogs och jordbruksmark tenderar att stiga under för hållanden med låga räntor och höga råvarupriser På samma sätt tenderar vär det på marken att reduceras genom stigande räntor eftersom diskonteringen av de framtida intäkterna från brukandet av marken då ökar Högre räntor sän ker priset på skogs och jordbruksråvaror och ger lägre intäkter för operatö rerna och till sist lägre värde på marken Det krävs dock relativt stora fall i spannmålspriset under en längre tid för att påverka markvärden signifikant

driftkostnader och direktavkastningskrav Den ekonomiska tillväxten på de marknader där fastigheterna är belägna utgör grunden för dessa antagan den Ekonomisk tillväxt antas leda till ökad efterfrågan på lokaler och där med minskade vakanser med potential för höjda marknadshyror Enskilt störst påverkan har avkastningskravet

För Andra AP fondens innehav i konventionella fastighetsbolag bedöms den samlade effekten för fondens resultatandel av en tänkt förändring i direktavkastningskrav om +/ 0 25 procent på bolagens redovisade resultat före skatt uppgå till 4 0 mdkr respektive 4 4 mdkr

ANDRA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2021

93

ÖVERBLICK

OMVÄRLD

UPPDRAG OCH MÅL

STRATEGI OCH FÖRVALTNING

HÅLLBARHET

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

RÄKENSKAPER OCH NOTER

FONDSTYRNING

NOTER

NOT 18 Finansiella risker

Likviditetsrisken begränsas bland annat genom 20 procentsregeln (externa placeringsregler för Första Fjärde AP fonden som anger att minst 20 pro cent av fondernas totala kapital måste vara placerade i värdepapper med låg kredit och likviditetsrisk) samt att maximalt 40 procent av det verkliga vär det av de tillgångar som fonden innehar får vara placerade i illikvida till gångar Under 2021 låg fondens andel i värdepapper med låg kredit och lik viditetsrisk kring 30 procent och andelen illikvida tillgångar uppgick till cirka

20 25 procent Likviditetsrisken på skuldsidan är mycket liten och utgörs av derivatskulder

För ytterligare riskupplysningar se avsnittet om riskhantering sidorna

70 75

LIKVIDITETSRISK %

35

30

25

20

15

10

5

0

Q1	Q2	Q3	Q4
Andel räntebärande värdepapper med låg kredit- och likviditetsrisk			20-procentsregeln

FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER SOM NETTAS I BALANSRÄKNINGEN ELLER LYDER UNDER KVITTNINGSAVTAL

Belopp som inte nettas

i balansräkningen

	Brutto	Nettade belopp i	Nettobelopp	Kvittning av finan	Erhållna/	Nettobelopp		Summa i balans
2021 12 31			i balans	siella instrument	lämnade		Övrigt*
	belopp	balansräkningen	räkningen	enligt avtal	säkerheter	efter kvittning		räkningen
TILLGÅNGAR	912	–	912	–258	–303	351	55	967
Derivat
Summa	912	–	912	–258	–303	351	55	967
SKULDER	6 152	–	6 152	–258	–5 989	–95	8	6 160
Derivat
Summa	6 152	–	6 152	–258	–5 989	–95	8	6 160
				Belopp som inte nettas
			Nettobelopp	i balansräkningen
	Brutto	Nettade belopp i		Kvittning av finan	Erhållna/	Nettobelopp		Summa i balans
2020 12 31			i balans	siella instrument	lämnade		Övrigt*
	belopp	balansräkningen	räkningen	enligt avtal	säkerheter	efter kvittning		räkningen
TILLGÅNGAR
Derivat	10 203		10 203	460	6 541	3 202		10 203
Summa	10 203		10 203	460	6 541	3 202		10 203
SKULDER
Derivat	2 412		2 412	460	570	1 382		2 412
Summa	2 412		2 412	460	570	1 382		2 412

*Övriga instrument i balansräkningen som inte lyder under avtal som tillåter kvittning

131	2021/22:130 .Skr 4 Bilaga

ANDRA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2021

94

132

ÖVERBLICK

OMVÄRLD

UPPDRAG OCH MÅL

STRATEGI OCH FÖRVALTNING

HÅLLBARHET

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

RÄKENSKAPER OCH NOTER

FONDSTYRNING

NOTER

2021/22:130 .Skr 4 Bilaga

NOT 19 Närstående

Syftet med noten är att upplysa om hur Andra AP fondens resultat och ställ ning har påverkats av transaktioner utestående mellanhavanden inklusive åtaganden med närstående i enlighet med definitioner i IAS 24

Som närstående till Andra AP fonden betraktas bolag där fonden äger minst 20 procent av rösterna (se intressebolag not 8) samt fondens styrelse ledamöter och ledningsgrupp Avseende löner och ersättningar till Andra AP fondens styrelseledamöter och ledningsgrupp se not 5

Belopp i mnkr	2021 12 31	2020 12 31
Närstående röstandel
Vasakronan Holding AB 25 procent	9
Ränteintäkter		9
Åtagande om att på Vasakronans begäran
köpa företagscertifikat i bolaget upp till ett vid	4 500	4 500
var tid högsta sammanlagda likvidbelopp om
Chaptwo S à r l 100 procent	57
Ränteintäkter		52
Ägarlån inklusive upplupen ränta	2 189	1 570
Aktieägartillskott/ återbetalning under året	310	133
Investeringsåtagande	1 026	2 015
4 to 1 Investments AB 25 procent	1
Aktieägartillskott
4 to 1 Investments KB 25 procent	828
Kapitaltillskott

Årsredovisningen för 2021 har fastställts av styrelsen

Göteborg den 9 februari 2022

Jan Roxendal	Lin Lerpold	Martina Björkman Nyqvist
Ordförande	Vice ordförande
Hanse Ringström	Agneta Wallmark	Johnny Capor
Kristina Mårtensson	Åsa Erba Stenhammar	Christer Käck

Vår revisionsberättelse har lämnats den 9 februari 2022

Helena Kaiser de Carolis	Peter Nilsson
Auktoriserad revisor	Auktoriserad revisor
Förordnad av regeringen	Förordnad av regeringen

ANDRA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2021

95

ÖVERBLICK

OMVÄRLD

UPPDRAG OCH MÅL

STRATEGI OCH FÖRVALTNING

HÅLLBARHET

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

RÄKENSKAPER OCH NOTER

FONDSTYRNING

Revisionsberättelse

För Andra AP fonden org nr 857209 0606

Rapport om årsredovisningen

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Andra AP fonden för år 2021 Fondens årsredovisning ingår på sidorna 57 95 i detta dokument

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlig het med Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP fonder) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Andra AP fondens finansiella ställning per den 31 december 2021 och av dess finansiella resultat för året enligt lagen om allmänna pensionsfonder

Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar

Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräkningen fastställes

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar Vi är oberoende i förhål lande till Andra AP fonden enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden

Annan information än årsredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovis ningen och denna återfinns på sidorna 1 56 samt 98 107 Det är styrelsen och den verkställande direktörensom har ansvaret för denna andra information

133

Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information

Isamband med vår revision av årsredovisningen är det vårt

ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsre dovisningen Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi

iövrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen

iövrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter

Om vi baserat på det arbete som har utförts avseende denna information drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet är vi skyldiga att rapportera detta Vi har

inget att rapportera i det avseendet

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt lagen om allmänna pensionsfonder Styrelsen och verkstäl lande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag

Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av fondens förmåga att fortsätta verksamheten De upplyser när så är tillämpligt om för hållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift Antagandet om fort satt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direk tören avser att likvidera fonden upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalan den Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisions sed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentlig heter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen

Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen Dessutom:

identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag utformar och utför granskningsåtgärder bland annat uti från dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentlig heter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på miss tag eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi förfalskning avsiktliga utelämnanden felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll

skaffar vi oss en förståelse av den del av fondens interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåt gärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen

2021/22:130 .Skr 4 Bilaga

ANDRA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2021

96

134

ÖVERBLICK

OMVÄRLD

UPPDRAG OCH MÅL

STRATEGI OCH FÖRVALTNING

HÅLLBARHET

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

RÄKENSKAPER OCH NOTER

FONDSTYRNING

2021/22:130 .Skr 4 Bilaga

REVISIONSBERÄTTELSE

utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskatt ningar i redovisningen och tillhörande upplysningar

drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkstäl lande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upp rättandet av årsredovisningen Vi drar också en slutsats med grund i de inhämtade revisionsbevisen om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om fondens förmåga att fortsätta verksamheten Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller om sådana upplys ningar är otillräckliga modifiera uttalandet om årsredovisningen Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att fonden inte längre kan fortsätta verk samheten

utvärderar vi den övergripande presentationen strukturen och innehållet i årsredovisningen däribland upplysningarna och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild

Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens plane

rade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat invente ringen av de tillgångar som Andra AP fonden förvaltar Vi har även granskat om det finns någon anmärkning i övrigt mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av Andra AP fonden för 2021 Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträffande inventeringen av tillgångarna eller i övrigt avseende förvaltningen

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar Vi är oberoende i förhållande till Andra AP fonden enligt god revisors sed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna samt för förvaltningen av fondens till gångar enligt lagen om allmänna pensionsfonder

Styrelsen ansvarar för Andra AP fondens organisation och för valtningen av Andra AP fondens angelägenheter Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma Andra AP fondens ekono miska situation och att tillse att Andra AP fondens organisation är utformad så att bokföringen medelsförvaltningen och Andra AP fondens ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på

Göteborg den 9 februari 2022

Helena Kaiser de Carolis	Peter Nilsson
Auktoriserad revisor	Auktoriserad revisor
Förordnad av regeringen	Förordnad av regeringen

ett betryggande sätt Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att Andra AP fondens bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen och därmed vårt uttalande om förvaltningen är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om det finns någon anmärkning mot styrelsens och verkställande direktörens förvalt ning för Andra AP fonden för räkenskapsåret 2021

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föran leda anmärkning

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använ der vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen Granskningen av förvaltningen grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna Vilka tillkom mande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder områden och för hållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för Andra AP fondens situation Vi går igenom och prövar fattade beslut beslutsunderlag vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om förvaltningen

ANDRA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2021

97

Skr. 2021/22:130

Bilaga 5

Årsredovisning

2021

FÖRVALTNING ÖVER GENERATIONER

135

Skr. 2021/22:130

Bilaga 5

AP3 som buffertfond

Hållbarhet

Fondstyrning

Förvaltningsberättelse

Nyckeltal och GRI

AP3 2021

Innehåll

AP3 som buffertfond		Hållbarhet		Fondstyrning	Förvaltnings		Nycketal och GRI
					berättelse
3	2021 i korthet	16	Varför?	30 Fondstyrning	40 Förvaltningsberättelse		72 Nyckeltal
4	20 år som kapital	17	Hållbarhetspolicy	33 Styrelsearbetet	42 AP3s portfölj		75 GRI index
	förvaltare	18	Hållbarhetsprocess	35 Intern och extern	48 Kostnader		77 Ordlista
6	VD har ordet	20	Ägarstyrning	kontroll	49	Riskhantering	79 Pensionstillgångar
10	Portföljen 2021	22	Etikrådets inter	38 Styrelse och	53	Medarbetare
				verkställande ledning
12	AP fondernas uppdrag		nationella arbete		54	AP fondernas
	och pensionssystemet
		24	Global samverkan			samverkan
14	AP3s utveckling och	26	Klimatfokus		56	Resultaträkning
	bidrag till pensions
		28	FNs arbete för		57	Balansräkning
	systemet
			internationella mål		58	Noter
					69	Underskrifter
					70	Revisionsberättelse

sid. 6-9	sid. 12-15	sid. 16-29	sid. 40-65
VD Kerstin Hessius	Inkomstpensions	Ett gediget	Förvaltningsberättelse
reflekterar över	systemets och AP3s	hållbarhetsarbete utgör	och nyckeltal för 2021.
utvecklingen de senaste	utveckling sedan	grunden för långsiktigt
20 åren.	starten 2001.	värdeskapande. Hur
		arbetar AP3?

Tredje AP fondens årsredovisning 2021

Denna årsredov sn ng beskr ver AP3s verksamhet under 2021. AP3 avger en Ägarstyrningsrapport år gen som publiceras på hösten samband med AP3s ha vårsrapport. Mer nformat on om AP3s portfö m.m. har år agts på hems dan ap3.se.

AP3 fö er G oba Reporting In tiative s rikt in er GRI Standarder så långt det är mö gt på nivå Core och en ghet med det branschspecifika ti ägget

F nans el a t änster. GRI ndex återfinns på sidorna 75 76. Läs även om AP fondernas etikråds arbete på hems dan et kradet.se

Finansiell information

På ap3.se finns nformat on om fondens verksamhet och innehav samt årsredovisningar och de årsrapporter.

Kontakt: AP3 Box 1176 111 91 Stockholm info@ap3.se | 08 555 17 100

Text och produktion: AP3 och Narva.

Foto: Peter Ph ips Shutterstock

2 AP3 årsredovisning 2021

136

Skr. 2021/22:130

Bilaga 5

AP3 som buffertfond

Hållbarhet

Fondstyrning

Förvaltningsberättelse

Nyckeltal och GRI

AP3 2021

Tredje AP-fonden

i pensionssystemets tjänst

Tredje AP fonden (AP3) är en investerare med uppdrag att

för dagens och morgondagens pensionärer

bidra till en stabil utveckling för det statliga inkomstpensionssystemet. Kapitalet investeras för att kunna generera en hög avkastning över tid. I uppdraget ingår att främja en hållbar samhällsutveckling genom att vara en ansvarsfull ägare och investerare.

86,8	20,7	502,3	11,1
mdkr	procent	mdkr	procent
Fondens resultat	Totalavkastning efter	Fondkapital vid	Genomsnittlig avkastning
för 2021	kostnader	årets slut	de senaste tio åren
			efter kostnader

Nyckeltal

	2021	2020	2019	2018	2017
Fondkapital vid årets slut, mdkr	502,3	423,0	393,7	340,7	345,2
Netto öden till pensionssystemet, mdkr	7,5	7,9	6,5	6,8	7,4
Årets resultat, mdkr	86,8	37,2	59,5	2,2	28,2
Avkastning före kostnader, %	20,8	9,8	17,7	0,7	8,9
Avkastning efter kostnader, %	20,7	9,7	17,6	0,6	8,8
Förvaltningskostnadsandel totalt, %	0,08	0,09	0,09	0,09	0,10
Förvaltningskostnadsandel exklusive provisionskostnader, %	0,05	0,06	0,06	0,06	0,06
Annualiserad avkastning efter provisionskostnader och rörelsens	11,3	9,1	8,5	7,8	10,5
kostnader, 5 år
Annualiserad avkastning efter provisionskostnader och rörelsens	11,1	8,7	8,7	8,5	6,1
kostnader, 10 år
						3
				AP3 årsredovisning 2021

137

Skr. 2021/22:130

Bilaga 5

AP3 som buffertfond	Hållbarhet	Fondstyrning	Förvaltningsberättelse	Nyckeltal och GRI
Resultaträkning

Resultaträkning

Mkr	Not	2021	2020
Rörelsens intäkter
Räntenetto	2	1 633	2 149
Erhållna utdelningar		5 847	4 375
Nettoresultat, noterade aktier och andelar	3	49 050	25 950
Nettoresultat, onoterade aktier och andelar	4	27 685	6 702
Nettoresultat, räntebärande tillgångar		252	3 370
Nettoresultat, derivatinstrument		-1 675	-122
Nettoresultat, valutakursförändringar		4 425	-4 897
Provisionskostnader, netto	5	-142	-126
Summa rörelsens intäkter		87 075	37 401
Rörelsens kostnader
Personalkostnader	6	-147	-138
Övriga administrationskostnader	7	-87	-84
Summa rörelsens kostnader		-234	-222
Årets resultat		86 841	37 179

56 AP3 årsredovisning 2021

138

				Skr. 2021/22:130
				Bilaga 5
AP3 som buffertfond	Hållbarhet	Fondstyrning	Förvaltningsberättelse	Nyckeltal och GRI
				Balansräkning

Balansräkning

Mkr	Not	2021-12-31	2020-12-31
Tillgångar
Aktier och andelar
Noterade	8, 19	249 343	202 410
Onoterade	9, 19	125 339	86 677
Obligationer och andra räntebärande tillgångar	10, 19	137 981	126 068
Derivat	11, 19, 21	416	9 671
Kassa och bankmedel		1 898	1 107
Övriga tillgångar	12, 21	5 600	5 577
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	13	1 057	1 030
Summa tillgångar		521 634	432 541
Fondkapital och skulder
Skulder
Derivat	11, 19, 21	6 888	384
Övriga skulder	14, 21	12 368	9 120
Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader	15	91	63
Summa skulder		19 347	9 567
Fondkapital
Ingående fondkapital		422 974	393 696
Nettobetalning mot pensionssystemet	16	-7 528	-7 902
Årets resultat		86 841	37 179
Summa fondkapital		502 287	422 974
Summa fondkapital och skulder		521 634	432 541
Poster inom linjen	17, 22

AP3 årsredovisning 2021 57

139

Skr. 2021/22:130

Bilaga 5

AP3 som buffertfond

Hållbarhet

Fondstyrning

Förvaltningsberättelse

Nyckeltal och GRI

Noter

Noter

Tredje AP-fonden, organisationsnummer 802014-4120, är en av buffert- fonderna inom det svenska pensionssystemet med säte i Stockholm. Årsredovisning för räkenskapsåret 2021 har godkänts av styrelsen den 18 februari 2022. Resultaträkning och balansräkning ska fastställas av regeringen.

1 Redovisnings- och värderingsprinciper

Enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder ska årsredovisningen upprättas med tillämpning av god redovisningssed, varvid de tillgångar som fondmedlen placerats i ska upptas till marknadsvärdet. Med denna utgångspunkt har Första till Fjärde AP-fonderna utarbetat gemensamma redovisnings- och värderingsprinciper vilka har tillämpats och samman- fattas nedan.

Fondernas redovisnings- och värderingsprinciper anpassas succes- sivt till den internationella redovisningsstandarden, IFRS. En fullständig anpassning till IFRS skulle inte väsentligt påverka redovisat resultat och kapital. Tredje AP-fonden uppfyller kraven för att definieras som ett invest- mentföretag enligt IFRS 10. Mot nu gällande IFRS är enda större skillnaden att kassa ödesanalys ej upprättas och att IFRS 16 inte tillämpas.

Affärsdagsredovisning

Transaktioner i värdepapper och derivatinstrument på penning- och obligationsmarknaden, aktiemarknaden och valutamarknaden redovisas i balansräkningen per affärsdagen, dvs vid den tidpunkt då de väsentliga rättigheterna och därmed riskerna övergår mellan parterna. Fordran på eller skulden till motparten mellan affärsdag och likviddag redovisas under övriga tillgångar respektive övriga skulder. Övriga transaktioner, framför allt transaktioner avseende onoterade aktier, redovisas i balansräkningen per likviddagen, vilket överensstämmer med marknadspraxis.

Nettoredovisning

Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen när det finns en legal rättighet att nettoredovisa transaktioner och det finns en avsikt att erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid för skulden samtidigt.

Omräkning av utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor med den valutakurs som gäller på transaktionsdagen. På balansdagen räknas tillgångar och skulder i utländsk valuta om till svenska kronor till balans- dagens valutakurser.

Värdeförändringar på tillgångar och skulder i utländsk valuta uppdelas i en del som är hänförlig till värdeförändringen av tillgången eller skulden i lokal valuta och en del som är orsakad av valutakursförändringen.

Valutakursresultat som uppstår vid förändring av valutakurs redovisas i resultaträkningen på raden Nettoresultat, valutakursförändringar.

Aktier i dotterföretag/intresseföretag

Enligt lagen om allmänna pensionsfonder upptas både aktier i och lån till dotterföretag/intresseföretag till verkligt värde. Verkligt värde bestäms enligt samma metoder som tillämpas för onoterade aktier och andelar. Krav på att upprätta koncernredovisning föreligger inte. Lån till dotter- res- pektive intressebolag som avses hållas till förfall värderas till verkligt värde via fair value option i IFRS 9. Hela värdeförändringen redovisas dock som del av aktieinnehavet på raden Nettoresultat, onoterade aktier och andelar.

Värdering av finansiella instrument

Fondens samtliga placeringar värderas till verkligt värde varvid såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar redovisas i resultat- räkningen. I raderna Nettoresultat per tillgångsslag ingår således såväl realiserade som orealiserade resultat. Eget kapital-instrument innehas för handel och värderas därför till verkligt värde över resultaträkningen. Skuld- instrument innehas för handel och värderas därför till verkligt värde över resultaträkningen. Lån till dotter- respektive intressebolag avses att hållas till förfall, men här utnyttjas fair value option för att lagen om allmänna pensionsfonders krav på värdering till verkligt värde ska uppfyllas. I de fall hänvisning nedan sker till vald indexleverantör, se fondens hemsida för information kring aktuella index. AP-fonderna följer alla sina tillgångar uti- från verkligt värde. Nedan beskrivs hur verkligt värde fastställs för fondens olika placeringar.

Noterade aktier och andelar

För aktier och andelar som är upptagna till handel vid en reglerad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde utifrån balansdagens

ociella marknadsnotering enligt fondens valda indexleverantör, oftast genomsnittskurs. Innehav som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara på en aktiv marknad. Erlagda courtagekostnader resultatförs under Nettoresultat noterade aktier.

Onoterade aktier och andelar

För aktier och andelar som inte är upptagna till handel vid en reglerad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde baserat på vär- dering erhållen från motparten eller annan extern part. Värderingen upp- dateras då ny värdering erhållits och justeras för eventuella kassa öden fram till bokslutstillfället. I de fall fonden på goda grunder bedömer att värderingen är felaktig sker en justering av erhållen värdering. Värderingen avseende onoterade andelar följer IPEVs (International Private Equity and Venture Capital Valuation Guidelines) principer eller likvärdiga värderings- principer och ska i första hand vara baserat på transaktioner med tredje part, men även andra värderingsmetoder kan användas.

Värdering avseende onoterade fastighetsaktier baseras på en värdering enligt substansvärdemetoden i den mån aktien inte varit föremål för trans- aktioner på en andrahandsmarknad. Innehav i onoterade fastighetsföretag värderas med beaktande av uppskjutna skatteskulder till det värde som används vid fastighetstransaktioner vilket skiljer sig mot den värdering som sker i redovisningen hos fastighetsföretagen.

Obligationer och andra räntebärande tillgångar

För obligationer och andra räntebärande tillgångar bestäms verkligt värde utifrån balansdagens o ciella marknadsnotering (oftast köpkurs) enligt fondens valda indexleverantör. Innehav som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara på en aktiv marknad. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå värderas instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller som innebär att kassa öden diskonteras till relevant värderingskurva.

Som ränteintäkt redovisas ränta beräknad enligt effektivräntemetoden baserat på upplupet anskaffningsvärde. Det upplupna anskaffningsvärdet är det diskonterade nuvärdet av framtida betalningar, där diskonterings- räntan utgörs av den effektiva räntan vid anskaffningstidpunkten. Detta innebär att förvärvade över- och undervärden periodiseras under åter- stående löptid eller till nästa räntejusteringstillfälle och ingår i redovisad ränteintäkt. Värdeförändringar till följd av ränteförändringar redovisas under nettoresultat för räntebärande tillgångar, medan värdeförändringar till följd av valutakursförändringar redovisas under nettoresultat valuta- kursförändringar.

Derivatinstrument

För derivatinstrument bestäms verkligt värde baserat på noteringar vid årets slut. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå, värderas instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller där indata utgörs av observerbara marknadsdata.

Derivatkontrakt med positivt verkligt värde per balansdagen redovisas som tillgångar medan kontrakt med negativt verkligt värde redovisas som skulder. Värdeförändringar till följd av valutakursförändringar redovisas

i resultaträkningen under nettoresultat valutakursförändringar medan övriga värdeförändringar redovisas som nettoresultat derivatinstrument.

Återköpstransaktioner

Vid äkta återköpstransaktion, så kallad repa, redovisas såld tillgång fort- satt i balansräkningen och erhållen likvid redovisas som skuld. Det sålda värdepappret redovisas som ställd pant inom linjen i balansräkningen.

Skillnaden mellan likvid i avistaledet och terminsledet periodiseras över löptiden och redovisas som ränta.

Värdepapperslån

Utlånade värdepapper redovisas i balansräkningen till verkligt värde medan erhållen ersättning för utlåningen redovisas som ränteintäkt i resultaträkningen. Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper kan bestå av värdepapper och/eller kontanter. I de fall Tredje AP-fonden har rätt att förfoga över erhållen kontantsäkerhet redovisas denna i balansräkningen som en tillgång och en motsvarande skuld. I de fall fonden inte förfogar

58 AP3 årsredovisning 2021

140

Skr. 2021/22:130

Bilaga 5

AP3 som buffertfond

Hållbarhet

Fondstyrning

Förvaltningsberättelse

Nyckeltal och GRI

Noter

över säkerheten redovisas den erhållna säkerheten inte i balansräkningen utan anges separat i not under rubriken ”Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden”. Under denna rubrik redovisas även värdet av utlånade värdepapper, samt säkerheter för dessa.

Poster som redovisas direkt mot fondkapitalet

In- och utbetalningar som har skett mot pensionssystemet redovisas direkt mot fondkapitalet.

Provisionskostnader

Provisionskostnader redovisas i resultaträkningen som en avdragspost under rörelsens intäkter. De utgörs av externa kostnader för förvaltnings- tjänster, såsom depåbanksarvoden och fasta arvoden till externa förvaltare samt fasta avgifter för noterade fonder. Prestationsbaserade arvoden, som utgår när förvaltare uppnår en avkastning utöver överens- kommen nivå där vinstdelning tillämpas, redovisas som avgående post under nettoresultat för aktuellt tillgångsslag i resultaträkningen.

Förvaltararvoden för onoterade aktier och andelar redovisas som an- skaffningskostnad och kommer därmed ingå i det orealiserade resultatet.

Rörelsens kostnader

Samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare och depåbanksarvoden, redovisas under rörelsens kostnader. Investeringar i inventarier samt egenutvecklad och förvärvad programvara kostnadsförs i normalfallet löpande.

Skatter

Tredje AP-fonden är befriad från all inkomstskatt vid placeringar i Sverige. Skatt på utdelningar och kupongskatter som påförs i vissa länder nettoredovisas i resultaträkningen under respektive intäktsslag.

Fonden är från och med 2012 registrerad till mervärdesskatt och där-

med skatteskyldig till mervärdesskatt för förvärv från utlandet. Fonden har inte rätt att återfå betald mervärdesskatt. Kostnadsförd mervärdesskatt inkluderas i respektive kostnadspost.

Avrundningar mm

Avrundningsdifferenser i tabeller kan förekomma. Belopp anges i miljoner kronor (mkr) om inget annat anges.

3 Nettoresultat noterade aktier och andelar

Mkr	2021	2020
Resultat noterade aktier och andelar	49 123	26 019
Avgår courtage	-73	-69
Nettoresultat noterade aktier och andelar	49 050	25 950

4 Nettoresultat onoterade aktier och andelar

Mkr	2021	2020
Realisationsresultat	4 262	921
Orealiserade värdeförändringar	23 423	5 781
Nettoresultat onoterade aktier och andelar	27 685	6 702

Externa förvaltararvoden för onoterade tillgångar redovisas som en del av tillgångens anskaffningsvärde och belastar därmed orealiserat netto- resultat för onoterade tillgångar. Återbetalda förvaltararvoden påverkar följaktligen orealiserat resultat positivt.

Under året har totalt 587 (457) miljoner kronor erlagts i förvaltararvoden avseende onoterade tillgångar, varav 577 (446) miljoner kronor medger återbetalning. Under året har även 327 (47) miljoner kronor återbetalats. Det orealiserade resultatet för onoterade aktier och andelar har netto påverkats negativt med 260 (negativt med 409) miljoner kronor.

5 Provisionskostnader

Mkr	2021	2020
Externa förvaltningsarvoden noterade tillgångar	119	104
Externa förvaltningsarvoden onoterade tillgångar	9	8
Övriga provisionskostnader inkl. depåbanks-	15	14
kostnader
Summa provisionskostnader	142	126

2 Räntenetto

Mkr	2021	2020
Ränteintäkter
Obligationer och andra räntebärande intäkter	1 500	2 014
Värdepapperslån, aktier	44	45
Värdepapperslån, obligationer	74	74
Övriga ränteintäkter	20	18
Summa ränteintäkter	1 638	2 151
Räntekostnader
Övriga räntekostnader	4	2
Summa räntekostnader	4	2

I provisionskostnader ingår inte prestationsbaserade arvoden vilka uppgick till 99 (133) miljoner kronor och är relaterade till noterade aktier. Prestationsbaserade arvoden reducerar nettoresultatet för respektive tillgångsslag.

Underliggande avgifter i total return swaps (TRS) redovisas inte i provisionskostnader utan som en del av värdeförändringen under Netto- resultat, derivatinstrument. För 2021 uppgår underliggande kostnader i TRSer till 0 (1) miljoner kronor.

Räntenetto

1 633

2 149

AP3 årsredovisning 2021 59

141

Skr. 2021/22:130

Bilaga 5

AP3 som buffertfond

Hållbarhet

Fondstyrning

Förvaltningsberättelse

Nyckeltal och GRI

Noter

6 Personal

	2021		2020
		varav			varav
	totalt	kvinnor		totalt	kvinnor
Medelantal anställda	60	25	60		25
Anställda 31/12	61	26		60	26
Antal i ledningsgruppen 31/12	5	4		5	4

	Löner och	Rörliga	Pensions-	varav	Sociala kostnader inkl.
Personalkostnader i tkr, 2021	arvoden	ersättningar	kostnader	löneväxling	särskild löneskatt	Summa
Styrelsens ordförande,	210				66	276
Christina Lindenius
Övriga styrelseledamöter	940				279	1 219
Summa	1 150				345	1 495
VD Kerstin Hessius	4 040		2 508	998	1 878	8 426
Ledningsgruppen exkl VD
Pablo Bernengo	3 444		977		1 319	5 740
Eva Boric	2 075		636		806	3 517
Lil Larås Lindgren	1 419		632	108	599	2 651
Zorica Bodiroza	1 546		509		609	2 663
Summa ledningsgruppen exkl VD	8 484		2 754	108	3 333	14 570
Övriga anställda	63 339	4 019	25 004	3 417	26 889	119 250
Summa anställda	75 863	4 019	30 266	4 522	32 100	142 247
Övriga personalkostnader						3 372
Summa personalkostnader	77 013	4 019	30 266	4 522	32 445	147 114
	Löner och	Rörliga	Pensions-	varav	Sociala kostnader inkl.
Personalkostnader i tkr, 2020	arvoden	ersättningar	kostnader	löneväxling	särskild löneskatt	Summa
Styrelsens ordförande,	210				66	276
Christina Lindenius
Övriga styrelseledamöter	940				259	1 199
Summa	1 151				325	1 476
VD Kerstin Hessius	3 963		2 444	998	1 838	8 246
Ledningsgruppen exkl VD
Pablo Bernengo	3 353		751		1 236	5 340
Eva Boric	2 038		568		778	3 385
Lil Larås Lindgren	1 504		515		597	2 616
Zorica Bodiroza	1 515		493		614	2 622
Summa ledningsgruppen exkl VD	8 410		2 327		3 225	13 962
Övriga anställda	59 312	4 998	22 194	3 095	25 251	111 755
Summa anställda	71 684	4 998	26 966	4 093	30 314	133 963
Övriga personalkostnader						2 491
Summa personalkostnader	72 835	4 998	26 966	4 093	30 640	137 929

60 AP3 årsredovisning 2021

142

Skr. 2021/22:130

Bilaga 5

AP3 som buffertfond

Hållbarhet

Fondstyrning

Förvaltningsberättelse

Nyckeltal och GRI

Noter

Styrelse

Styrelsearvoden fastställs av regeringen. Helårsersättningen uppgår sedan 2020 till 200 tkr till styrelsens ordförande, 150 tkr till vice ordförande och 100 tkr till ledamöter. Regeringen har beslutat om möjlighet för fonden att ersätta ledamöter i styrelsen för utskottsarbete med maximalt 100 tkr att fördelas mellan medlemmarna i ersättnings- och revisionsutskottet. För 2021 har 100 (100) tkr betalats ut i ersättningar för utskottsarbete.

Utskott

Ersättningsutskottet har under året bestått av tre ledamöter och bereder bland annat frågor avseende VDs lön och förmåner samt löneram inför lönerevision. Ersättningsutskottet bereder också frågor rörande program- met för prestationsbaserad rörlig ersättning. Beslut i dessa frågor fattas av styrelsen. Risk- och revisionsutskottet består av tre ledamöter. Risk- och revisionsutskottet är bevakande och beredande åt styrelsen inom i första hand områdena finansiell rapportering, redovisning, internkontroll, riskhantering och extern revision.

VDs ersättning

Ersättning till VD fastställs av styrelsen. I VDs anställningsavtal förbinder sig fonden att betala premie för tjänstepensions- och sjukförsäkring upp- gående till 30 procent av bruttolönen. Avtalet gäller med en uppsägnings- tid från såväl fondens som VDs sida på 6 månader. Vid uppsägning från fondens sida kan även 18 månaders avgångsvederlag utbetalas. Uppsägningslön och avgångsvederlag ska avräknas mot erhållande av inkomst från ny tjänst eller näringsverksamhet. Det finns inget avtal om förtida pension. VD har erhållit skattepliktiga förmåner till ett värde upp- gående till 6 (5) tkr. VD omfattas ej av programmet för prestationsbaserad rörlig ersättning.

Ledningsgrupp exkl VD

Ledningsgruppen består av VD, CIO, chefen för affärsstöd & kontroll tillika CRO, Kommunikationschef samt Personalchef.

Anställningsvillkoren för verkställande ledningen regleras enligt kol- lektivavtal med BAO och Jusek/Civilekonomernas Riksförbund/Sveriges ingenjörer (SACO). Således finns det inga särskilda avtal avseende upp- sägningstid, avgångsvederlag eller förtida pension för någon i ledningen. Medlemmarna i ledningsgruppen har erhållit skattepliktiga förmåner till värden mellan 5 (5) och 23 (6) tkr. Medlemmar i ledningsgruppen omfattas inte av programmet för prestationsbaserad rörlig ersättning.

Ersättning

Fonden följer regeringens riktlinjer för anställningsvillkor i AP-fonderna, där det framgår att ersättningsnivåerna ska vara konkurrenskraftiga utan att för den skull vara löneledande. Styrelsens ersättningsutskott ansvarar inför styrelsen för att bereda ersättningsfrågor. Ersättningar och andra an- ställningsvillkor för AP3s verkställande direktör (VD) beslutas av styrelsen. Ersättningar och anställningsvillkor för övriga ledande befattningshavare godkänns av ersättningsutskottet baserat på VDs förslag. Vidare beslutar styrelsen om löneram för övriga anställda.

I likhet med tidigare år har AP3 deltagit i Willis Towers Watsons marknadslönekartläggning för att jämföra de anställdas löner med motsvarande roller på finansmarknaden. Syftet med att delta årligen är att bedöma om ersättningsnivåerna ligger i linje med vad regeringens riktlinjer föreskriver. Resultatet av marknadslöneanalysen visar att majoriteten av AP3s anställda ligger kring medianen i relation till jämförelsemarknadens ersättningsnivåer. Styrelsens slutsats är därför att ersättningsstrukturen och ersättningsnivåerna är marknadsmässiga, konkurrenskraftiga utan att vara löneledande, samt rimliga och ändamålsenliga för VD, ledande befattningshavare och övriga anställda. Styrelsen bedömer också att fonden följer regeringens riktlinjer och att det inte finns några undantag som ska särredovisas.

Program för prestationsbaserad ersättning

Styrelsen har beslutat om ett program för rörlig ersättning i linje med de statliga riktlinjer som regeringen gav ut i april 2009 samt med anpassningar i enlighet med de allmänna råd om ersättningspolicy i försäkringsföretag med era som Finansinspektionen publicerade i

mars 2010. Programmet gäller för 2021 och innebär att anställda inom Kapitalförvaltningen har möjlighet att erhålla upp till två extra månads- löner i prestationsbaserad rörlig ersättning under förutsättning att i förväg kommunicerade kriterier är uppfyllda. 60 procent av den rörliga ersättningen betalas ut först tre år efter intjänandeåret. Anställda inom de administrativa funktionerna har möjlighet att erhålla motsvarande en månadslön i rörlig ersättning. För att rörlig ersättning ska kunna utgå till någon anställd måste fonden som helhet uppvisa ett positivt resultat. VD, medlemmar i ledningsgruppen samt Compliance O cer och Chef för riskkontroll & avkastningsanalys omfattas inte av programmet om rörlig prestationsbaserad ersättning. För 2021 har fonden reserverat 4,0 (5,0) miljoner kronor för utbetalning av rörlig ersättning baserat på uppfyllelse av mål i enlighet med avtal. Det reserverade beloppet motsvarar en rörlig prestationsbaserad ersättning på i snitt 0,8 (1,0) månadslöner per anställd som omfattas av programmet.

Sjukfrånvaro

Total sjukfrånvaro under 2021 uppgick till 1,3 (0,5) procent uppdelat på 0,2 (0,2) procent för män och 2,8 (0,8) procent för kvinnor.

Övrigt

Enligt hållbarhetsregelverket GRI ska bolag redovisa huruvida fack- föreningsfrihet råder samt om det finns anställda under 18 år. I enlighet med svensk lag råder fackföreningsfrihet på AP3. Anställningsvillkoren för anställda på AP3 regleras enligt kollektivavtal med BAO och Jusek/Civil- ekonomernas Riksförbund/Sveriges ingenjörer (SACO). Fonden har inga anställda under 18 år.

7 Övriga administrationskostnader

Mkr	2021	2020
Lokalkostnader	13	12
Informations- och datakostnader	53	54
Köpta tjänster	17	12
Övrigt	4	5
Summa övriga administrationskostnader	87	84

I köpta tjänster ovan ingår arvoden till revisionsbolag. I köpta tjänster ingår även arvoden för konsulttjänster beställda av regeringskansliet om

0,5 (0,9) miljoner kronor.

Tkr	2021	2020
Revisionsuppdrag
PwC	750	738
Övriga tjänster revisionsbolag
PwC	-	-
Summa ersättning till revisionsbolag	750	738

8 Noterade aktier och andelar

Mkr, verkligt värde	2021-12-31	2020-12-31
Svenska aktier	71 939	57 119
Andelar i svenska fonder	-	-
Utländska aktier	135 261	108 948
Andelar i utländska fonder	42 143	36 343
Summa noterade aktier och andelar	249 343	202 410

En förteckning över fondens fem största svenska respektive utländska aktieinnehav finns på sid 74. På fondens hemsida ap3.se återfinns en förteckning över fondens samtliga aktieinnehav. Angående värdepappers- utlåning, se vidare not 1 och 17. Säkerheter som erhålls för utlåning uppgår i snitt till 103 procent av de utlånade tillgångarnas marknadsvärde.

AP3 årsredovisning 2021 61

143

Skr. 2021/22:130

Bilaga 5

AP3 som buffertfond

Hållbarhet

Fondstyrning

Förvaltningsberättelse

Nyckeltal och GRI

Noter

9 Aktier och andelar, onoterade

AP3 hade per 31 dec 2021 gjort följande investeringar i onoterade värde- papper direkt och via riskkapitalbolag och fonder. Specifikation nedan visar de fem största innehaven baserat på investerat kapital.

Mkr, verkligt värde		2021-12-31	2020-12-31
Svenska aktier och andelar, dotter- och		76 302		56 228
intressebolag
Utländska aktier och andelar, dotter- och		9 557		3 957
intressebolag
Övriga onoterade svenska aktier och andelar		2 494		2 069
Övriga onoterade utländska aktier och andelar		36 986		24 423
Summa aktier och andelar, onoterade		125 339		86 677
Svenska aktier och andelar, dotter- och intressebolag
						Ägarandel	Verkligt	100% eget	100%
	Organisationsnr			Säte	Antal aktier	kapital/röster	värde	kapital 2021	resultat 2021
Vasakronan Holding AB	556650-4196			Stockholm	1 000 000	25%	25 253	85 290	16 421
Hemsö Fastighets AB	556779-8169			Stockholm	70 000 700	70%	21 760	28 350	8 189
Hemsö Intressenter AB	556917-4336			Stockholm	25 000	50%	4 663
Hemsö Norden KB	969769-2961			Stockholm		50%	677	1 355	454
Trophi Fastighets AB	556914-7647			Stockholm	1 000 000	100%	9 096
Fastighets AB Regio	559013-4911			Stockholm	4 000 014	96%/98%	5 390
Polhem Infra KB	969789-2413			Stockholm		33%	2 949	8 541	405
Polhem Infra AB	559183-3917			Stockholm	20 000	33%	0	1	0
Ellevio Holding 1 AB	559005-2444			Stockholm	10 000	20%	2 160
Trenum AB	556978-8291			Göteborg	500	50%	1 922
Gysinge Skog AB	559164-0817			Stockholm	25 000	50%	1 603
4 to 1 Investments AB	559313-2490			Stockholm	6 250	25%	1
4 to 1 Investments KB	969795-3033			Stockholm		25%	828
Summa aktier och andelar i svenska							76 302
dotter- och intressebolag
Utländska aktier och andelar, dotter- och intressebolag
								Ägarandel	Verkligt
						Säte	Antal aktier	kapital/röster	värde
ThreeTree Holdings LLC						USA	10 000	100%	6 639
OMERS Farmoor 2 Holdings B.V.					Nederländerna		149	100%/49%	2 917
Summa aktier och andelar i utländska dotter- och intressebolag									9 557
Fem största innehaven i övriga svenska onoterade aktier och andelar
								Ägarandel	Anskaffnings-
						Säte		kapital	värde 2021
Verdane Capital X						Stockholm		7%	295
Verdane Capital IX						Stockholm		10%	233
Altor Fund IV						Stockholm		2%	209
Verdane Edda						Stockholm		8%	201
Verdane Capital VIII						Stockholm		15%	147
Fem största innehaven i övriga utländska onoterade aktier och andelar
								Ägarandel	Anskaffnings-
						Säte		kapital	värde 2021
Mirova Core Infrastructure Fund II SCS						Luxemburg		8%	916
Innisfree PFI Secondary Fund 2 (ISF2)						London		18%	898
Hermes Infra Spring II						Guernsey		26%	677
Vauban Core Infrastructure Fund III SCS						Luxemburg		4%	561
Resonance Industrial Water Infrastructure Fund Limited						Guernsey		25%	495

En specifikation över samtliga innehav med angivelse av startår på investeringen och investeringsåtagande återfinns på ap3.se.

62 AP3 årsredovisning 2021

144

Skr. 2021/22:130

Bilaga 5

AP3 som buffertfond

Hållbarhet

Fondstyrning

Förvaltningsberättelse

Nyckeltal och GRI

Noter

10 Obligationer och andra räntebärande tillgångar

Obligationer och andra räntebärande värdepapper fördelat på emittentkategori

Obligationer och andra räntebärande värdepapper fördelat på instrumentkategori

Mkr, verkligt värde	2021-12-31	2020-12-31		Mkr, verkligt värde	2021-12-31	2020-12-31
Svenska staten	5 401	6 998		Realränteobligationer	28 717	26 415
Svenska kommuner	-	-		Övriga obligationer	100 207	88 464
Svenska bostadsinstitut	5 208	4 673		Certifikat	149	1 289
Övriga svenska emittenter				Onoterade reverslån	8 477	8 448
Finansiella företag	1 905	1 795		Summa	137 550	124 616
Icke-finansiella företag	17 044	17 819	Räntefonder		430	1 452
Utländska stater	71 902	63 195		Summa	137 981	126 068
Övriga utländska emittenter	36 090	30 136	Av obligationer och andra räntebärande värdepapper avser 6 725 (3 566)
Summa	137 550	124 616
			miljoner kronor återinvestering av erhållna kontantsäkerheter relaterade
Räntefonder	430	1 452
			till värdepappersutlåning. Angående värdepappersutlåning, se vidare not 1
Summa	137 981	126 068	och 17. Säkerheter som erhålls för utlåning uppgår i snitt till 103 procent av
			de utlånade tillgångarnas marknadsvärde.

11 Derivatinstrument brutto

		2021-12-31		2020-12-31
		Positivt	Negativt	Positivt	Negativt
Mkr		verkligt värde	verkligt värde	verkligt värde	verkligt värde
Aktierelaterade instrument
Optioner, clearade	Innehavda, köp	26	-	24	-
	Innehavda, sälj	-	-	-	-
	Utställda, köp	-	-	-	-5
	Utställda, sälj	-	-8	-	-16
Terminer		0	0	-	-
Swappar		-	-1	1	-
Summa		26	-9	25	-21
varav clearat		26	-8	24	-21
Ränte- och kreditrelaterade instrument
Optioner, clearade	Innehavda, köp	-	-	-	-
	Innehavda, sälj	-	-	-	-
	Utställda, köp	-	-	-	-
	Utställda, sälj	-	-	-	-
FRA/Terminer		0	0	3	-3
CDS		-	-	-	-
Swappar		46	-72	287	-40
Summa		46	-72	290	-43
varav clearat		0	0	3	-3
Valutarelaterade instrument
Optioner, OTC	Innehavda, köp	93	-	146	-
	Innehavda, sälj	99	-	152	-
	Utställda, köp	-	-76	-	-137
	Utställda, sälj	-	-59	-	-80
Terminer		152	-6 672	9 058	-103
Swappar		-	-	-	-
Summa		344	-6 807	9 356	-320
Effekt av nettoredovisning		-	-	-	-
Summa derivatinstrument		416	-6 888	9 671	-384

AP3 årsredovisning 2021 63

145

Skr. 2021/22:130

Bilaga 5

AP3 som buffertfond

Hållbarhet

Fondstyrning

Förvaltningsberättelse

Nyckeltal och GRI

Noter

Derivat får enligt fondens placeringsregler användas i syfte att effektivi-				15 Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader
sera förvaltningen eller hantera risken.
Aktie- och räntederivat handlas företrädesvis på standardiserade				Mkr	2021-12-31	2020-12-31
marknader i clearade produkter, varpå motpartsriskerna enbart är gent-
				Upplupna externa förvaltningskostnader	66	39
emot clearinghuset. Valuta- och kreditderivatmarknaderna är emellertid
OTC-marknader, vilket innebär att denna handel inte är standardiserad				Övriga upplupna kostnader	14	13
eller clearad, varpå motparts- och leveransrisker uppkommer gentemot				Rörlig ersättning inkl. sociala avgifter	11	11
de motparter som anlitas. Fondens motparter för handel som ej clearas
				Summa förutbetalda intäkter och	91	63
godkänns och limiteras av fondens styrelse och exponering inom ramen
				upplupna kostnader
för dessa limiter bevakas löpande. Fonden använder marknadens standar-
diserade avtal för OTC-handel såsom exempelvis ISDA-avtal.				Rörlig ersättning för år 2019 utbetalades till 40 procent under 2020
Utställda säljoptioner är delpositioner i olika optionsstrategier med				och resterande del utbetalas under 2022. Rörlig ersättning för år 2020
syfte att hantera risken i portföljen. I den mån en utställd option innebär att
			utbetalades till 40 procent under 2021 och resterande del utbetalas under
AP3 har en förpliktelse att leverera ett underliggande värdepapper har fon-
			2023. Avsättning för rörlig ersättning har även gjorts för år 2021 med 40
den alltid innehav i detta värdepapper som täcker eventuellt leveranskrav.
				procents utbetalning 2022 och resterande del för utbetalning 2024.
För en närmare beskrivning av riskhanteringen med avseende på
derivatinstrument hänvisas till fondens riskhanteringsplan på ap3.se.
				16 Fondkapital
12 Övriga tillgångar				Nettobetalningar mot pensionssystemet
				Mkr	2021-12-31	2020-12-31
Mkr	2021-12-31	2020-12-31
				Ingående fondkapital	422 974	393 696
Fondlikvider	111	204
				Inbetalda pensionsavgifter	75 597	73 872
Återköpstransaktioner	1 062	781
				Utbetalda pensionsmedel innevarande år	-82 885	-81 564
Återinvesterade kontantsäkerheter	4 427	4 591
				Över yttning av pensionsrätter till EG	-1	-2
Övriga kortfristiga fordringar	0	0
				Reglering av pensionsrätt	-3	2
Summa övriga tillgångar	5 600	5 577
				Administrationsersättning till	-236	-210
				Pensionsmyndigheten
13 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter				Summa nettobetalningar mot pensionssyste-	-7 528	-7 902
				met
Mkr	2021-12-31	2020-12-31		Årets resultat	86 841	37 179
Upplupna ränteintäkter	618	628		Utgående fondkapital	502 287	422 974
Upplupna utdelningar	97	86
Restitutioner	279	252		17 Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden
Förutbetalda kostnader	54	54		Ställda panter, ansvarsförbindelser och jämförliga säkerheter
Upplupna premier aktielån	10	10
				Mkr	2021-12-31	2020-12-31
Summa förutbetalda kostnader och	1 057	1 030
upplupna intäkter				Panter för återköpstransaktioner
				Mottagna säkerheter	5 489	5 372
14 Övriga skulder				Avlämnade säkerheter	1 062	781
				Panter för derivathandel
Mkr	2021-12-31	2020-12-31		Erhållen kontantsäkerhet	-	7 637
Leverantörsskulder	18	18		Ställd kontantsäkerhet	1 671	-
Fondlikvider	127	158		Utlånade värdepapper för vilka
Löneskatter	1	0		kontantsäkerheter erhållits
				Utlånade värdepapper	11 154	8 157
Personalens källskatter	3	3
				Erhållen kontantsäkerhet	11 153	8 156
Återköpstransaktioner	1 062	781
				Utlånade värdepapper mot erhållen
Mottagna kontantsäkerheter	11 153	8 155
				säkerhet i form av värdepapper
Övriga skulder	5	4
				Utlånade värdepapper	72 509	70 884
Summa övriga skulder	12 368	9 120
				Erhållen säkerhet i form av värdepapper	72 954	75 201
				Summa utställda säkerheter och värdepapper	86 397	79 822
				Utestående åtaganden
				Mkr	2021-12-31	2020-12-31
				Onoterade aktier	9 491	8 771
				Fastighets-, infrastruktur- och skogsfonder	2 175	2 262
				Teckningsåtaganden	12 853	14 097
				Totala åtaganden	24 519	25 129
				Summa poster inom linjen	110 915	104 952

Ovanstående säkerheter finns redovisade i not 10, 12 och 14.

64 AP3 årsredovisning 2021

146

Skr. 2021/22:130

Bilaga 5

AP3 som buffertfond

Hållbarhet

Fondstyrning

Förvaltningsberättelse

Nyckeltal och GRI

Noter

18 Valutaexponering

Valutaexponerade tillgångar per valuta per 31 dec 2021
Mkr	USD	EUR	GBP	JPY	Övrigt	Totalt
Aktier och andelar	126 666	29 271	8 826	11 309	38 443	214 515
Exponering genom SEK-noterade bolag med utländsk hemvist	-	2 778	1 130	-	1 470	5 377
Obligationer och andra räntebärande värdepapper	81 732	6 402	3 611	2 069	510	94 325
Derivat	-194	-27	23	110	-1	-89
Övriga placeringstillgångar	8 193	920	3 087	101	613	12 914
Valutaexponering brutto	216 398	39 344	16 677	13 589	41 035	327 042
Kurssäkring	-163 271	-27 539	-9 639	-6 696	-8 538	-215 683
Total valutaexponering	53 126	11 805	7 038	6 893	32 497	111 358
Valutaexponerade tillgångar per valuta per 31 dec 2020
Mkr	USD	EUR	GBP	JPY	Övrigt	Totalt
Aktier och andelar	87 419	22 915	8 295	10 671	38 394	167 694
Exponering genom SEK-noterade bolag med utländsk hemvist	-	1 589	1 100	-	1 891	4 580
Obligationer och andra räntebärande värdepapper	72 785	6 725	3 018	2 087	565	85 179
Derivat	-107	-132	21	-2	22	-198
Övriga placeringstillgångar	4 679	739	2 756	147	230	8 551
Valutaexponering brutto	164 775	31 836	15 190	12 902	41 102	265 806
Kurssäkring	-138 955	-26 821	-8 525	-7 380	-5 505	-187 187
Total valutaexponering	25 820	5 015	6 665	5 522	35 597	78 619

19 Finansiella instrument, pris- och värderingshierarki

Investeringstillgångar per värderingskategori per 31 dec 2021

Mkr	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Totalt
Noterade aktier och andelar	249 343	-	-	249 343
Onoterade aktier och andelar	-	-	125 339	125 339
Obligationer och andra räntebärande tillgångar	129 473	-	8 507	137 981
Derivat, positiva marknadsvärden	26	390	-	416
Summa investeringstillgångar	378 842	390	133 846	513 079
Derivat, negativa marknadsvärden	-8	-6 880	-	-6 888
Summa	378 834	-6 490	133 846	506 190
Investeringstillgångar per värderingskategori per 31 dec 2020
Mkr	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Totalt
Noterade aktier och andelar	202 410	-	-	202 410
Onoterade aktier och andelar	-	-	86 677	86 677
Obligationer och andra räntebärande tillgångar	117 581	-	8 488	126 068
Derivat, positiva marknadsvärden	27	9 644	-	9 671
Summa investeringstillgångar	320 017	9 644	95 165	424 827
Derivat, negativa marknadsvärden	-24	-360	-	-384
Summa	319 993	9 284	95 165	424 443

Förändring av tillgångar i nivå 3 2020 till 2021
		Noterade aktier	Onoterade aktier	Obligationer och
				andra räntebärande
Mkr		och andelar	och andelar	tillgångar	Derivat	Totalt
Redovisat värde vid årets ingång		-	86 677	8 488	-	95 165
Investerat		-	15 568	322	-	15 890
Sålt/återbetalt under året		-	-2 776	-303	-	-3 080
Realiserad värdeförändring		-	208	0	-	208
Orealiserad värdeförändring		-	25 661	1	-	25 663
För	yttning från nivå 1 eller 2	-	-	-	-	-
För	yttning till nivå 1 eller 2	-	-	-	-	-
Redovisat värde vid årets utgång		-	125 339	8 507	-	133 846

AP3 årsredovisning 2021 65

147

Skr. 2021/22:130

Bilaga 5

AP3 som buffertfond

Hållbarhet

Fondstyrning

Förvaltningsberättelse

Nyckeltal och GRI

Noter

Förändring av tillgångar i nivå 3 2019 till 2020
		Noterade aktier	Onoterade aktier	Obligationer och
				andra räntebärande
Mkr		och andelar	och andelar	tillgångar	Derivat	Totalt
Redovisat värde vid årets ingång		-	78 099	8 270	-	86 369
Investerat		-	7 421	448	-	7 869
Sålt/återbetalt under året		-	-1 585	-200	-	-1 785
Realiserad värdeförändring		-	-18	19	-	-
Orealiserad värdeförändring		-	2 760	-49	-	2 711
För	yttning från nivå 1 eller 2	-	-	-	-	-
För	yttning till nivå 1 eller 2	-	-	-	-	-
Redovisat värde vid årets utgång		-	86 677	8 488	-	95 165

AP3 värderar samtliga innehav till verkligt värde, vilket fastställs utifrån en hierarki i tre nivåer av priskällor och beräkningsmodeller. Verkligt värde definieras som det belopp till vilket en tillgång skulle kunna överlåtas eller en skuld regleras i en normal transaktion mellan marknadsaktörer vid tillfället då värdering görs.

Nivå 1: Innehav som finns representerade i de index som fonden använder för likvida investeringar i aktier och räntebärande värdepapper värderas i första hand till indexleverantörernas värderingspriser. I de fall tillgången inte inkluderas i något index eller där indexleverantörens pris bedöms som icke tillförlitligt, sker värdering i stället till noterade priser observerbara i en aktiv marknad. Med aktiv marknad menas en handels- plats där priser ställs oftare än en gång i veckan. Att använda observerbara priser är alltid första valet vid val av värderingspris och omfattar merparten av AP3s tillgångar, men när dessa inte finns att tillgå tas priserna enligt nästa steg i värderingshierarkin.

Nivå 2: För vissa innehav, främst vissa räntebärande värdepapper samt ertalet derivat som inte handlas över börs eller hanteras av ett clearing-

hus, saknas tillförlitliga noterade priser. Värdering sker då utifrån veder- tagna modeller vilka i sin tur använder observerbara marknadsdata för att fastställa ett verkligt värde. Värderingsrisken för denna grupp bedöms som begränsad. I denna grupp inkluderas också vissa typer av trans- aktioner där AP3 är beroende av prisuppgifter från en eller ett par externa motparter för att fastställa ett verkligt värde. För tillgångar där tillgängligt pris bedöms som mindre tillförlitligt, t ex på grund av låg marknads- aktivitet, görs en rimlighetsbedömning av fondens egen värdering baserad på värdering erhållen från tredje part.

Nivå 3: Slutligen finns innehav som måste modellvärderas där värde- ringen till stor del är beroende av icke observerbara marknadsdata och därmed innehåller en större grad av bedömning och högre osäkerhet. För AP3s del är det främst innehav i riskkapitalfonder samt onoterade innehav i fastighetsbolag som återfinns i denna kategori.

AP3s värdering av innehav i riskkapitalfonder baseras på den värdering som erhålls av externa förvaltare. AP3 ställer krav på att förvaltarna

ska följa IPEVs principer för värdering samt att fonden revideras av en välrenommerad revisionsfirma. Värdering från förvaltarna erhålls vanligen inom 90 dagar efter kvartalsslut vilket innebär att värderingarna av AP3s innehav per 31 december baseras på rapporter från förvaltarna per 30 september, justerat för kassa öden under fjärde kvartalet. En bedöm- ning görs av värderingens tillförlitlighet för att fastställa om eventuella korrigeringar är nödvändiga för att uppnå ett mer rättvisande verkligt värde. Per 31 december 2021 hade inga sådana korrigeringar bedömts nödvändiga. Värderingen påverkas i första hand av de underliggande bolagens resultatutveckling, men också av aktiemarknadens värdering av jämförbara bolag. Förväntade diskonterade framtida kassa öden har mindre betydelse för värderingen, då AP3s riskkapitalportfölj i första hand består av mogna bolag, s k buyouts.

I tabellen redovisas AP3s samtliga investeringstillgångar fördelade per värderingskategori. 75 (75) procent av fondens investeringstillgångar kan värderas till observerbara priser i en aktiv marknad. En nedvärdering med 10 procent av de tillgångar som är mest svårbedömda, dvs nivå 3, skulle påverka AP3s fondkapital med -2,7 (-2,2) procent. Fondens värderingsrisk bedöms som begränsad.

20 Finansiella risker

Risk mätt som Value at Risk för AP3s portfölj
	Lägsta	Högsta	Genom-
Mkr	nivå	nivå	snitt	31 dec	31 dec1
2021	1 693	3 902	2 671	2 955	2 990
2020	1 602	12 129	4 458	2 220	5 680

1) Kolumnen visar VaR vid likaviktad historisk data.

Fondens innehav är exponerade mot marknads- och kreditrisker, vilka kan innebära värdeförändringar när t ex aktiekurser, räntor, kreditspreadar och valutakurser förändras. AP3 använder Value at Risk (VaR) för att aggre- gera risk över samtliga risktyper. Per årsskiftet uppgick fondens risk mätt som VaR för totalportföljen till 2 955 (2 220) miljoner kronor. AP3 beräknar VaR med 95 procents konfidensintervall och en tidshorisont på en dag. Det innebär att 19 dagar av 20 bör de negativa värdeförändringarna i portföljen inte vara större än VaR förutsatt att marknadsförhållandena följer historis- ka mönster. AP3 baserar VaR-beräkningarna på historiska marknadsdata för en period om 360 dagar tillbaka i tiden. Den historiska datan viktas exponentiellt, dvs de senaste 80 dagarnas marknadshändelser dominerar beräkningarna. Beräkningsmetoden som används är Monte Carlo- simulering, en slumpmässig simulering av värdeförändringar baserat på historiska data. Tabellen ovan visar högsta och lägsta nivå på VaR samt risken i genomsnitt och vid slutet av året för AP3s portfölj. I tabellen visas också VaR per den 31 december där den historiska datan är likaviktad, varje dag under perioden väger lika tungt i beräkningen.

Fondens risk mätt som VaR har varierat mellan 1 693 (1 602) miljoner kronor och 3 902 (12 129) miljoner kronor under året. Skillnaderna i risknivå förklaras främst av förändrad marknadsvolatilitet och mindre av förändringar av portföljens sammansättning.

På sida 46 visas riskexponeringen fördelad på AP3s tillgångsslag.

Daglig Value at Risk (VaR) för AP3s portfölj 2021

Mkr 8000

6000

4000

2000

0

					c
n	Exponentiellt viktad historisk data			e
			d
ja		1
1	Likaviktad historisk data	3

66 AP3 årsredovisning 2021

148

Skr. 2021/22:130

Bilaga 5

AP3 som buffertfond

Hållbarhet

Fondstyrning

Förvaltningsberättelse

Nyckeltal och GRI

Noter

Exponering mot kreditrisk per 31 dec 20211			Kreditbetyg
Mkr	AAA	AA	A	BBB	‹BBB-2
Statsobligationer	91 072	1 307	2 330	845	-
Bostadsobligationer	5 691	-	-	163	-
Företagsobligationer	1 230	3 788	6 048	9 607	5 680
Depositioner och repor	-	-	4 427	-	-
Derivat, nettofordran	-	-	23	-	-
Bruttoexponering	97 992	5 095	12 828	10 615	5 680
Erhållna säkerheter	-	-	-	-	-
Nettoexponering	97 992	5 095	12 828	10 615	5 680
Exponering mot kreditrisk per 31 dec 20201			Kreditbetyg
Mkr	AAA	AA	A	BBB	‹BBB-2
Statsobligationer	25 397	58 337	2 292	962	-
Bostadsobligationer	4 942	-	-	1 183	-
Företagsobligationer	517	2 490	3 637	11 856	4 406
Depositioner och repor	-	-	4 591	-	-
Derivat, nettofordran	-	1 594	7 721	-	-
Bruttoexponering	30 855	62 421	18 241	14 001	4 406
Erhållna säkerheter	-	1 297	6 340	-	-
Nettoexponering	30 855	61 124	11 901	14 001	4 406

1) Inkluderar placeringar i noterade räntebärande värdepapper, depositioner och repor, icke clearade derivat där AP3 har en fordran på motparten samt återinvestering av erhållna kontantsäkerheter relaterade till värdepappersutlåning. Då tabellen endast visar exponering mot kreditrisk kan den ej avläsas mot balansräkningen.

2) Inkluderar även värdepapper utan rating.

Fondens likviditetsrisk begränsas bland annat genom kravet i AP-fondslagen avseende att AP-fonderna måste hålla minst 20 procent av fondkapitalet i räntebärande fordringar med låg kredit- och likviditetsrisk. Under 2021 har fondens andel i snitt legat på 24,7 (25,5) procent.

21 Finansiella tillgångar och skulder som nettas i balansräkningen eller lyder under kvittningsavtal

2021-12-31		Nettade belopp	Nettobalans i	Kvittning av
				finansiella
Tillgångar, Mkr	Bruttobelopp	i balans-	balans-	instrument	Mottagna	Nettobelopp		Summa i
		räkningen	räkningen	enligt avtal	säkerheter	efter kvittning	Övrigt¹	balansräkningen
Derivat	390	-	390	366	-	24	26	416
Tillgångsrepor	1 062	-	1 062	1 062	-	-	4 427	5 489
Ej likviderade affärer	-	-	-	-	-	-	111	111
Summa	1 452	-	1 452	1 428	-	24	4 564	6 016
2021-12-31		Nettade belopp	Nettobalans i	Kvittning av
				finansiella
Skulder, Mkr	Bruttobelopp	i balans-	balans-	instrument	Ställda	Nettobelopp		Summa i
		räkningen	räkningen	enligt avtal	säkerheter	efter kvittning	Övrigt¹	balansräkningen
Derivat	6 880	-	6 880	366	1 671	4 843	8	6 888
Skuldrepor	1 062	-	1 062	1 062	-	-	-	1 062
Ej likviderade affärer	-	-	-	-	-	-	127	127
Summa	7 942	-	7 942	1 428	1 671	4 843	135	8 077

1) Övriga instrument i balansräkningen som inte lyder under avtal som tillåter kvittning.

AP3 årsredovisning 2021 67

149

Skr. 2021/22:130

Bilaga 5

AP3 som buffertfond

Hållbarhet

Fondstyrning

Förvaltningsberättelse

Nyckeltal och GRI

Noter

2020-12-31		Nettade belopp	Nettobalans i	Kvittning av
				finansiella
Tillgångar, Mkr	Bruttobelopp	i balans-	balans-	instrument	Mottagna	Nettobelopp		Summa i
		räkningen	räkningen	enligt avtal	säkerheter	efter kvittning	Övrigt¹	balansräkningen
Derivat	9 644	-	9 644	329	7 637	1 678	27	9 671
Tillgångsrepor	781	-	781	781	-	-	4 591	5 372
Ej likviderade affärer	-	-	-	-	-	-	204	204
Summa	10 426	-	10 426	1 111	7 637	1 678	4 822	15 247
2020-12-31		Nettade belopp	Nettobalans i	Kvittning av
				finansiella
Skulder, Mkr	Bruttobelopp	i balans-	balans-	instrument	Ställda	Nettobelopp		Summa i
		räkningen	räkningen	enligt avtal	säkerheter	efter kvittning	Övrigt¹	balansräkningen
Derivat	360	-	360	329	-	31	24	384
Skuldrepor	781	-	781	781	-	-	-	781
Ej likviderade affärer	-	-	-	-	-	-	158	158
Summa	1 141	-	1 141	1 111	-	31	182	1 323

1) Övriga instrument i balansräkningen som inte lyder under avtal som tillåter kvittning.

22 Närstående

Syftet med noten är att upplysa om hur AP3s resultat och ställning har påverkats av transaktioner och utestående mellanhavanden, inklusive åtaganden, med närstående i enlighet med definitioner i IAS 24. Som närstående till AP3 betraktas företag där AP3 genom sin ägarandel har

ett bestämmande eller betydande in ytande, eller där AP3 har nyckel- personer i ledande ställning. AP3 hyr sina lokaler av Vasakronan AB till marknadsmässiga villkor. Avseende löner och ersättningar till AP-fondens styrelseledamöter och ledningsgrupp, se not 6.

Motpart, Mkr	2021-12-31	2020-12-31	Motpart, Mkr	2021-12-31	2020-12-31
Vasakronan Holding AB			Ägarlån	4 645	4 382
Ränteintäkter	9	9
Lokalhyror	-10	-10	Trenum AB
Åtagande om att på Vasakronans begäran			Ränteintäkter	21	23
köpa företagscertifikat i bolaget med upp till			Ägarlån	1 983	1 983
ett vid var tid högsta sammanlagda likvid-
			Ägartillskott under året	-	50
belopp om	4 500	4 500
			Åtagande om att på Trenum ABs begäran köpa	1 000	-
			företagscertifikat i bolaget med upp till ett vid
Hemsö Fastighets AB
			var tid högsta sammanlagda likvidbelopp om
Åtagande om att på Hemsö Fastighets ABs
begäran köpa företagscertifikat i bolaget
			Polhem Infra AB
med upp till ett maximalt likvidbelopp om	5 000	5 000
			Aktieägartillskott under året	0	0
Aktieägartillskott under året	700	700
			Polhem Infra KB
Hemsö Intressenter AB
			Ägartillskott under året	2 320	90
Ränteintäkter	98	98
			Investeringsåtagande	353	2 597
Ägarlån	1 470	1 470
Aktieägartillskott under året	150	150
			Aphelaria AB
			Aktieägartillskott under året	-	0
Trophi Fastighets AB
Ränteintäkter	23	24
			ThreeTree Holdings LLC
Ägarlån	448	613
			Aktieägartillskott under året	5 149	1 266
Åtagande om att på Trophi Fastighets ABs
begäran köpa företagscertifikat i bolaget med
upp till ett vid var tid högsta sammanlagda			4 to 1 Investments KB
likvidbelopp om	2 000	2 000
			Ägartillskott under året	834	-
Fastighets AB Regio
Ägartillskott under året	100	-
Ellevio AB
Ränteintäkter	263	248

68 AP3 årsredovisning 2021

150

Skr. 2021/22:130

Bilaga 5

AP3 som buffertfond

Hållbarhet

Fondstyrning

Förvaltningsberättelse

Nyckeltal och GRI

Noter

Styrelsens och verkställande direktörens underskrifter

Stockholm den 18 februari 2022
Christina Lindenius	Johan Bygge
ordförande	vice ordförande
Malin Björkmo	Magnus Emfel	Ylva Hedén Westerdahl
Torbjörn Hållö	Annelie Söderberg	Carina Wutzler
Peter Wågström	Kerstin Hessius
	verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har lämnats den 18 februari 2022

Peter Nilsson	Helena Kaiser de Carolis
Auktoriserad revisor	Auktoriserad revisor
Förordnad av regeringen	Förordnad av regeringen

AP3 årsredovisning 2021 69

151

Skr. 2021/22:130

Bilaga 5

AP3 som buffertfond

Hållbarhet

Fondstyrning

Förvaltningsberättelse

Nyckeltal och GRI

Revisionsberättelse

Revisionsberättelse

För Tredje AP-fonden, org.nr 802014-4120

Rapport om årsredovisningen

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Tredje AP-fonden för år 2021. Fondens årsredovisning ingår på sidorna 40-69 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Tredje AP-fondens finansiella ställning per den 31 december 2021 och av dess finansiella resultat för året enligt lagen om allmänna pensionsfonder. Förvaltningsberättelsen är förenlig med års- redovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräkningen fastställes.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Tredje AP-fonden enligt god revisors- sed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är till- räckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Annan information än årsredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än års- redovisningen och denna återfinns på sidorna 1–39 samt 72-79.

Det är styrelsen och den verkställande direktören som har an- svaret för denna andra information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och över- väga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt lagen om allmänna pensionsfonder. Styrelsen och verk- ställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de

bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av fondens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om för- hållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift.

Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera fonden, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida års- redovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktig- heter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsam- mans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen.

Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela

• identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktig- heter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.

• skaffar vi oss en förståelse av den del av fondens interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till om- ständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen.

• utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som an- vänds och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.

• drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verk- ställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vidrevisionen. Dessutom:

70 AP3 årsredovisning 2021

152

Skr. 2021/22:130

Bilaga 5

AP3 som buffertfond

Hållbarhet

Fondstyrning

Förvaltningsberättelse

Nyckeltal och GRI

Revisionsberättelse

upprättandet av årsredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om fondens förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysning- arna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera utta- landet om årsredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisions- berättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att fonden inte längre kan fortsätta verksamheten.

• utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.

Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens plane- rade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat inventeringen av de tillgångar som Tredje AP-fonden förvaltar. Vi har även granskat om det finns någon anmärkning i övrigt mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av Tredje AP-fonden för 2021.

Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträffande inventeringen av tillgångarna eller i övrigt avseende förvaltningen.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt an- svar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Tredje AP-fonden enligt god revisors- sed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna samt för förvaltningen av fondens tillgångar enligt lagen om allmänna pensionsfonder.

Styrelsen ansvarar för Tredje AP-fondens organisation och

förvaltningen av Tredje AP-fondens angelägenheter. Detta inne- fattar bland annat att fortlöpande bedöma Tredje AP-fondens eko- nomiska situation och att tillse att Tredje AP-fondens organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och Tredje AP-fondens ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att Tredje AP-fondens bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett be- tryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om förvaltningen är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om det finns någon anmärkning mot styrelsens och verkställande direktörens för- valtning för Tredje AP-fonden för räkenskapsåret 2021.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda anmärkning.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av för- valtningen grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på så- dana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för Tredje AP-fondens situation. Vi går igenom och prö- var fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om förvaltningen.

Stockholm den 18 februari 2022

Peter Nilsson	Helena Kaiser de Carolis
Auktoriserad revisor	Auktoriserad revisor
Förordnad av regeringen	Förordnad av regeringen

AP3 årsredovisning 2021 71

153

Skr. 2021/22:130

Bilaga 6

2021 Årsredovisning

154

Å R E T 2 0 2 1

O M A P 4

ST R AT E G I & V E R K S A M H E T

Å R S R E D O V I S N I N G

F O N D ST Y R N I N G

H Å L L B A R H E T S D ATA

Innehåll

ÅRET 2021 . . . . . . . . . .		.3 . . . . ÅRSREDOVISNING. .		. . . . . . 57. . . .
Nyckeltal. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .	. . .	. 4	Förvaltningsberättelse	. . . . . . .	. .	. . . 58
Vd-ord. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .	. . .	. 5	Räkenskaper . . . . . . . . . . . . . . .		. .	. . . 62
2021 i sammandrag. . . . . . . . . . . .	. . .	10	Noter. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .		. .	. . . 63	s.46
AP4 och pensionssystemet		16	Revisionsberättelse. . . . . . . . . .		. . .	. . . 81
	. . .		FONDSTYRNING . . . .			. . 83. . . .
OM AP4 . . . . . . . . . . .		15. . . . . . .
			Fondstyrningsrapport . . . . . . . .		. .	. . . 84
STRATEGI & VERKSAMHET .	.	.22.	Styrelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . .		. .	. . .90
Förvaltningsstruktur . . . . . . . . . . .	. . .	23	Ledning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .		. .	. . . 92
AP-fondernas etikråd . . . . . . . . . .	. . .	30
Ägarstyrning. . . . . . . . . . . . . . . . . .	. . .	39	HÅLLBARHETSDATA . . .		.	. .94. . .
Klimat & miljö . . . . . . . . . . . . . . . .	. . .	46	GRI-index . . . . . . . . . . . . . . . . . .		. .	. . . 95
HR . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .	. . .	52	TCFD-tabeller . . . . . . . . . . . . . .		. .	. . . 97
			Risker i portföljen . . . . . . . . . . .		. .	. . . 99
			Koldioxidavtryck . . . . . . . . . . . .		. .	. . 102	s.57
			AP4:s direkta miljöpåverkan. . .		. .	. . 104
								s.39
Fjärde AP-fondens (AP4) rapport för 2021 innehåller förutom årsredovisning även en verksamhetsbeskrivning med hållbarhetsrapportering samt en fondstyrningsrapport.
AP4:s hållbarhetsrapportering utgår från AP-fondernas gemensamma riktlinjer för redovisning av hur målet om föredömlig förvaltning har uppnåtts. AP4 eftersträvar att följa
årsredovisningslagens riktlinjer för hållbarhetsrapportering och även GRI Standards. Si ror inom parentes avser föregående år.
ÅRSREDOVISNING 2021									2

155

2021/22:130 .Skr 6 Bilaga

156

Å R E T 2 0 2 1

O M A P 4

ST R AT E G I & V E R K S A M H E T

Å R S R E D O V I S N I N G

F O N D ST Y R N I N G

H Å L L B A R H E T S D ATA

Nyckeltal för 2021

19,2	85,7	3,5	7,5
% i avkastning efter kostnader.	miljarder kronor i resultat.	% i aktiv avkastning. Den	miljarder kronor överfört netto
Avkastning före kostnader		aktiva förvaltningen gav ett	från AP4 till pensionssystemet.
uppgick till 19,3 %.		positivt resultatbidrag om 15,2
		miljarder kronor.

527,6	0,08	23	13,7
miljarder kronor i fondkapital	% i totala kostnader under	% lägre koldioxidavtryck	miljarder kronor i nya
vid utgången av 2021.	2021. Rörelsens kostnader	2021 än 2020. Sedan 2010	tematiska hållbarhets-
	uppgick till 0,05 % och	har AP4 sänkt portföljens	investeringar under 2021.
	provisionskostnader	koldioxidavtryck med 60%.
	uppgick till 0,03 %.

ÅRSREDOVISNING 2021

4

2021/22:130 .Skr 6 Bilaga

Å R E T 2 0 2 1

O M A P 4

ST R AT E G I & V E R K S A M H E T

Å R S R E D O V I S N I N G

F O N D ST Y R N I N G

H Å L L B A R H E T S D ATA

2021 i sammandrag

AP4 har bidragit till pensionssystemets stabilitet

Femårsöversikt	2021	2020	2019	2018	2017
Fondkapital (mdkr)	527,6	449,4	418,0	349,3	356,6

AP4:s avkastning efter kostnader var 19,2 procent för 2021. Sedan starten av det nya pensionssys- temet 2001 har AP4 överträffat såväl det av styrelsen fastställda långsiktiga avkastningsmålet uppräknat med in ation som inkomstindexets utveckling. Avkastningen efter kostnader har i genomsnitt varit 7,2 procent per år att jämföra med det reala avkastnings-

målet uppräknat med in ation som har varit i genomsnitt 5,7 procent per år, samt inkomstindex om 2,9 procent per år. AP4 har därmed uppfyllt uppdraget att bidra till pensionssystemets stabilitet. Pensionssystemet står betydligt starkare idag än vid starten 2001, samtidigt som det av demogra ska skäl nns en allt kortare återstående tid av

ut öden. Detta i kombination med en förväntan om lägre avkastning på nansiella tillgångar framöver motiverade att AP4:s styrelse inför 2021 valde att något sänka det långsiktiga avkastningsmålet över 40 år, från 4,0 till 3,5 procents real avkastning per år, snarare än att öka portföljens risknivå för att bibehålla det tidigare målet.

Flöden, netto mot pensionssystemet (mdkr)	-7,5	-7,9	-6,5	-6,8	-7,4
Periodens resultat (mdkr)	85,7	39,3	75,2	-0,5	30,1
Avkastning total portfölj före kostnader (%)	19,3	9,7	21,8	-0,1	9,2
Avkastning total portfölj efter kostnader (%)	19,2	9,6	21,7	-0,2	9,1
Aktiv avkastning, före kostnader (%)1	3,5	2,4	4,4	2,3	-1,1
Avkastning total portfölj efter kostnader (%), annualiserad 5 år	11,6	9,8	9,3	8,1	11,5
Avkastning total portfölj efter kostnader (%), annualiserad 10 år	11,8	9,7	9,9	9,9	7,3
Standardavvikelse total portfölj, ex-post (%)2	6,1	13,6	5,3	6,4	4,1
Standardavvikelse total portfölj, ex-post, 10 år (%)3	7,8	8,3	6,7	7,5	8,6
Sharpekvot total portfölj, ex-post (%)2	3,2	0,7	4,2	0,1	2,5

Avkastning efter kostnader sedan start 2001, %

350

300

250

200

150

100

50

0

-50

2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017	2018	2019	2020	2021
			AP4				Avkastningsmål (Realt mål + KPI)										Inkomstindex

Aktiv risk ex-post, aktiv förvaltning (%)4	1,9	1,7	1,2	1,5	1,7
Valutaexponering (%)	20,9	21,0	19,8	18,4	18,4
Förvaltningskostnadsandel exklusive provisionskostnader (%)	0,05	0,06	0,06	0,06	0,06
Förvaltningskostnadsandel inklusive provisionskostnader (%)	0,08	0,09	0,10	0,10	0,10

1) AP4:s operativa portfölj utvärderas mot en referensportfölj bestående av ett antal marknadsindex med fastställda tillgångsvikter. De marknadsindex som används är standardiserade och valutasäkrade till SEK i syfte att förenkla och öka transparensen. AP4 kan använda sin skattestatus som statlig pensionsfond och detta gav under 2021 ett positivt bidrag på 0,16 (0,18) procentenheter. Aktiv avkastning är beräknad som skillnad i avkastning mellan operativ portfölj och referensportfölj.

2) Avser daglig avkastningsdata om inget annat anges.

3) Avser kvartalsdata för totala tillgångar.

4) Aktiv risk, beräknad som standardavvikelse, mätt i årstakt, på skillnaden i avkastning mellan operativ portfölj och referensportfölj.

.Skr 6 Bilaga

ÅRSREDOVISNING 2021

1 0

157

2021/22:130

158

Å R E T 2 0 2 1

O M A P 4

ST R AT E G I & V E R K S A M H E T

Å R S R E D O V I S N I N G

F O N D ST Y R N I N G

H Å L L B A R H E T S D ATA

2021/22:130 .Skr 6 Bilaga

Årlig aktiv avkastning före kostnader, %

4,0

3,5

3,0

2,5

2,0

1,5

1,0

0,5

0

1 år	5 år
(2021)	(2017-2021)

AP4 aktiv avkastning

Aktivt avkastningsmål

Aktiv förvaltning bidrar positivt till resultatet

AP4:s aktiva förvaltning bidrog	aktiva avkastning har totalt
till att portföljens avkastning	givit ett aktivt resultatbidrag
var 3,5 procentenheter högre	om 44,8 miljarder kronor de
än jämförelseindex för 2021,	senaste fem åren. Under 2021
vilket innebär ett mervärde	gav förvaltningen av reala
i förvaltningen om 15,2	tillgångar det största positiva
miljarder kronor under året.	bidraget till det aktiva resultatet.
Mätt över utvärderingshori-	Även tillgångsslagen svenska
sonten fem år var den aktiva	och globala räntebärande samt
avkastningen i genomsnitt	globala aktier gav positiva aktiva
2,3 procentenheter per år,	avkastningsbidrag i förhållande
vilket överstiger målet för	till AP4:s referensportfölj, den
aktiv avkastning som är 1,0	Dynamiska Normalportföljen
procentenhet per år. AP4:s	(DNP).

Avkastningsbidrag av normbaserade beslut, %

1,5

1,2

0,9

0,6

0,3

0,0

-0,3

Etik- Kärnva- Tobak Termiskt

rådet penkol &

(2019-) oljesand

(2018-)

Positivt avkastningsbidrag från normbaserade beslut

AP4 följer upp avkastnings-	bolag har bidragit positivt till den
påverkan av normbaserade	globala aktieportföljens avkastning
hållbarhetsbeslut i portföljen	jämfört med ett brett börsindex
över utvärderingshorisonten fem	och vice versa. Normbaserade
år, eller från start av hållbarhets-	beslut bygger på AP4:s tolkning av
beslutet i det fall det avser en	svenska statens värdegrund och
kortare tidsperiod än fem år.	de konventioner som Sverige har
Ett positivt avkastningsbidrag i	rati cerat. Dessa beslut är därför
grafen visar att effekten av att	inte affärsmässiga i den mening att
till exempel ha valt bort vissa	de förväntas bidra till avkastningen.
Konventions-	Normbaserade beslut som även är
	affärsmässiga förväntas däremot
baserade beslut	ge ett långsiktigt avkastningsbidrag
A ärsmässiga
	till AP4:s portfölj.
beslut

) Avser ackumulerad avkastning över 5 år (eller den kortare period i det fall beslutet avser en kortare period än 5 år). Avkastningsbidraget är beräknat med globala aktier som bas.

Ansvarstagande som ägare

Aktiv ägarstyrning är ett fokusområde i förvaltningen och bidrar till att öka och trygga aktieägarvärdet. Som långsiktig och engagerad ägare tar AP4 ansvar och arbetar för varje enskilt bolags och dess aktieägares bästa, samt verkar för god sed på välfungerande aktiemarknader. En integrerad del i förvaltningen är att arbeta i valberedningar,

att rösta på stämmor och vad gäller onoterade investeringar

även verka i styrelser,	På så sätt bidrar AP4 till att
investeringskommittéer eller	investeringar styrs och drivs
motsvarande investerarorgan.	på bästa sätt.
Nyckeltal ägarstyrning
		2021
Antal svenska valberedningar		40
Antal svenska stämmor		147
Antal utländska stämmor		1 064
Antal investeringskommittéer och styrelser inom		62
onoterade investeringar

Hög kostnadse ektivitet

En analys genomförd av CEM Benchmarking avseende år 2020 visar att AP4:s kostnadsnivå är lägre än hälften av den för jämförbara pensionsfonder internationellt. AP4 har ett tillräckligt stort fondkapital för att bedriva kostnadseffektiv förvaltning samt en tillgångsallokering med fokus på tillgångsslag som är mindre kostnadskrävande att förvalta. Den lägre kostnadsnivån beror även på AP4:s implementeringsstil, med huvudsakligen större andel intern förvaltning än andra pensionsfonder.

AP4 är även kostnadseffektiv genom att ha lägre kostnader för i huvudsak förvaltningsarvoden än jämförelsegruppen.

Internationell	Implemente-
jämförelsegrupp	ringsstil
Tillgångs-	Kostnads-
fördelning och	e ektivitet
fondstorlek	AP4

Internationell kostnads- jämförelse, %

100

80

60

40

20

0

ÅRSREDOVISNING 2021

1 1

Å R E T 2 0 2 1

O M A P 4

ST R AT E G I & V E R K S A M H E T

Å R S R E D OV I S N I N G

F O N D ST Y R N I N G

H Å L L B A R H E T S D ATA

ResultaträkningBalansräkning

Mkr	Not	2021	2020
RÖRELSENS INTÄKTER
Räntenetto	2	1 190	1 489
Erhållna utdelningar		5 534	5 002
Nettoresultat, noterade aktier och andelar	3	62 111	39 246
Nettoresultat, onoterade aktier och andelar	4	11 509	1 940
Nettoresultat, räntebärande		-1 955	2 829
Nettoresultat, derivatinstrument		-876	280
Nettoresultat, valutakursförändringar		8 600	-11 079
Provisionskostnader	5	-158	-138
Summa rörelsens intäkter		85 955	39 569
RÖRELSENS KOSTNADER
Personalkostnader	6	-154	-155
Övriga administrationskostnader	7	-93	-91
Summa rörelsens kostnader		-247	-246
ÅRETS RESULTAT		85 708	39 323

Mkr	Not	2021-12 31	2020-12-31
TILLGÅNGAR
Aktier och andelar, noterade	8, 19	340 224	274 032
Aktier och andelar, onoterade	9, 18, 19	68 538	48 017
Obligationer och andra räntebärande tillgångar	10, 19	118 642	110 325
Derivatinstrument	11, 19, 21	1 806	12 628
Likvida medel		4 671	5 112
Övriga tillgångar	12, 21	778	1 201
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	13	837	815
SUMMA TILLGÅNGAR		535 496	452 130
SKULDER OCH FONDKAPITAL
Skulder
Derivatinstrument	11, 21	6 889	1 408
Övriga skulder	14, 21	731	1 075
Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader	15	247	198
Summa skulder		7 867	2 681
Fondkapital	16
Ingående fondkapital		449 449	418 028
Nettoutbetalningar till pensionssystemet		-7 528	-7 902
Årets resultat		85 708	39 323
Summa fondkapital		527 629	449 449
SUMMA SKULDER OCH FONDKAPITAL		535 496	452 130
Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden	17, 18

.Skr 6 Bilaga

ÅRSREDOVISNING 2021

6 2

159

2021/22:130

160

Å R E T 2 0 2 1

O M A P 4

ST R AT E G I & V E R K S A M H E T

Å R S R E D OV I S N I N G

F O N D ST Y R N I N G

H Å L L B A R H E T S D ATA

Noter till resultat- och balansräkning

2021/22:130 .Skr 6 Bilaga

Fjärde AP-fonden (AP4), organisationsnummer 802005-1952, är en av

buffertfonderna inom det svenska pensionssystemet med säte i Stockholm. Årsredovisning för räkenskapsår 2021 har godkänts av styrelsen den

22 februari 2022. Resultat och balansräkning ska fastställas av regeringen.

1 Redovisnings- och värderingsprinciper

Nettoredovisning	över resultaträkningen. Lån till dotter- respektive intressebolag avses
Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen när det	att hållas till förfall, men här utnyttjas Fair value option för att lagen om
nns en legal rättighet att nettoredovisa transaktioner och det nns en avsikt	allmänna pensionsfonders krav på värdering till verkligt värde ska uppfyllas.
att erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid för skulden	AP-fonderna följer alla sina tillgångar utifrån verkligt värde. Nedan beskrivs
samtidigt.	hur värdet fastställs för AP4:s olika placeringar.

Enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder ska årsredovisningen upprättas med tillämpning av god redovisningssed, varvid de tillgångar som fondmedlen placerats i ska upptas till marknadsvärdet. Med denna utgångspunkt har Första till Fjärde AP-fonderna utarbetat gemensamma redovisnings- och värderingsprinciper vilka har tillämpats och sammanfattas nedan.

AP-fondernas redovisnings- och värderingsprinciper anpassas successivt till den internationella redovisningsstandarden, IFRS. En fullständig anpassning till IFRS skulle inte väsentligt påverka redovisat resultat och kapital. AP4 uppfyller kravet på ett investmentföretag enligt IFRS 10. Mot nu gällande IFRS är enda större skillnaden att kassa ödesanalys inte upprättas och att IFRS 16 Leasingavtal inte tillämpas.

A ärsdagsredovisning

Transaktioner i värdepapper och derivatinstrument på penning- och obligationsmarknaden, aktiemarknaden och valutamarknaden redovisas i balansräkningen per affärsdagen, det vill säga vid den tidpunkt då de väsentliga rättigheterna och därmed riskerna övergår mellan parterna. Fordran på eller skulden till motparten mellan affärsdag och likviddag redovisas under övriga tillgångar respektive övriga skulder. Övriga transaktioner, framförallt transaktioner avseende onoterade aktier, redovisas i balansräkningen per likviddagen, vilket överensstämmer med marknadspraxis.

Omräkning av utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor med den valutakurs som gäller på transaktionsdagen. På balansdagen räknas tillgångar och skulder i utländsk valuta om till svenska kronor till balansda- gens valutakurser. Värdeförändringar på tillgångar och skulder i utländsk valuta uppdelas i en del som är hänförlig till värdeförändringen av tillgången eller skulden i lokal valuta och en del som är orsakad av valutakursföränd- ringen. Valutakursresultat som uppstår vid förändring av valutakurs redovisas i resultaträkningen på raden Nettoresultat, valutakursförändringar.

Aktier i dotterföretag/intresseföretag

Enligt lagen om allmänna pensionsfonder upptas både aktier i och lån till dotterföretag/intresseföretag till verkligt värde. Verkligt värde bestäms enligt samma metoder som tillämpas för onoterade aktier och andelar. Krav på att upprätta koncernredovisning föreligger inte. Lån till dotter- respektive intressebolag som avses hållas till förfall värderas till verkligt värde via Fair value option i IFRS 9. Hela värdeförändringen redovisas dock som del av aktieinnehavet på raden Nettoresultat, onoterade aktier och andelar.

Värdering av nansiella instrument

AP4:s samtliga placeringar värderas till verkligt värde varvid såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar redovisas i resultaträk- ningen. I raderna Nettoresultat per tillgångsslag ingår således såväl realiserade som orealiserade resultat. Eget kapital-instrument innehas för handel och värderas därför till verkligt värde över resultaträkningen. Skuldinstrument innehas för handel och värderas därför till verkligt värde

Noterade aktier och andelar

För aktier och andelar, som är upptagna till handel vid en reglerad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde utifrån balansdagens o ciella marknadsnotering enligt AP4:s valda indexleverantör, oftast genomsnittskurs. Innehav som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara i en aktiv marknad. Erlagda courtagekostnader resultatförs under Nettoresultat noterade aktier.

Onoterade aktier och andelar

För aktier och andelar som inte är upptagna till handel vid en reglerad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde baserat på värdering erhållen från motparten eller annan extern part. Värderingen uppdateras då ny värdering erhållits och justeras för eventuella kassa öden fram till bokslutstillfället. I de fall AP4 på goda grunder bedömer att värderingen är felaktig sker en justering av erhållen värdering.

Värderingen avseende onoterade andelar följer IPEV:s (International Private Equity and Venture Capital Valuation Guidelines) principer eller likvärdiga värderingsprinciper och ska i första hand vara baserad på transaktioner med tredje part, men även andra värderingsmetoder kan användas.

Värdering avseende onoterade fastighetsaktier baseras på en värdering enligt substansvärdemetoden i den mån aktien inte varit föremål för transaktioner på en andrahandsmarknad. Innehav i onoterade fastighetsfö- retag värderas med beaktande av uppskjutna skatteskulder till det värde som användes vid fastighetstransaktioner vilket skiljer sig mot den värdering som sker i redovisningen hos fastighetsföretagen.

ÅRSREDOVISNING 2021

6 3

Å R E T 2 0 2 1

O M A P 4

ST R AT E G I & V E R K S A M H E T

Å R S R E D OV I S N I N G

F O N D ST Y R N I N G

H Å L L B A R H E T S D ATA

Obligationer och andra räntebärande tillgångar

För obligationer och andra räntebärande tillgångar bestäms verkligt värde utifrån balansdagens o ciella marknadsnotering (oftast köpkurs) enligt AP4:s valda indexleverantör. Innehav som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara i en aktiv marknad. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte nns att tillgå värderas instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller som innebär att kassa öden diskonteras till relevant värderingskurva.

Som ränteintäkt redovisas ränta beräknad enligt effektivräntemetoden baserat på upplupet anskaffningsvärde. Det upplupna anskaffningsvärdet är det diskonterade nuvärdet av framtida betalningar, där diskonteringsräntan utgörs av den effektiva räntan vid anskaffningstidpunkten. Detta innebär att förvärvade över- och undervärden periodiseras under återstående löptid eller till nästa räntejusteringstillfälle och ingår i redovisad ränteintäkt. Värdeförändringar till följd av ränteförändringar redovisas under Nettoresultat för räntebärande tillgångar, medan värdeförändringar till följd av valutakurs- förändringar redovisas under Nettoresultat valutakursförändringar.

Derivatinstrument

För derivatinstrument bestäms verkligt värde baserat på noteringar vid årets slut. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlit- liga marknadspriser inte nns att tillgå, värderas instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller där indata utgörs av observerbara marknadsdata.

Derivatkontrakt med positivt verkligt värde per balansdagen redovisas som tillgångar medan kontrakt med negativt verkligt värde redovisas som skulder. Värdeförändringar till följd av valutakursförändringar redovisas i resultaträkningen under Nettoresultat valutakursförändringar medan övriga värdeförändringar redovisas som Nettoresultat derivatinstrument.

Återköpstransaktioner

Vid äkta återköpstransaktion, så kallad repa, redovisas såld tillgång fortsatt i balansräkningen och erhållen likvid redovisas som skuld. Det sålda värdepappret redovisas som ställd pant inom linjen i balansräkningen. Skillnaden mellan likvid i avistaledet och terminsledet periodiseras över löptiden och redovisas som ränta.

Värdepapperslån

Utlånade värdepapper redovisas i balansräkningen till verkligt värde medan erhållen ersättning för utlåningen redovisas som ränteintäkt i resultaträkningen. Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper kan bestå av värdepapper och/eller kontanter. I de fall AP4 har rätt att förfoga över erhållen kontantsäkerhet redovisas denna i balansräkningen som en tillgång och en motsvarande skuld. I de fall AP4 inte förfogar över säkerheten redovisas den erhållna säkerheten inte i balansräkningen utan anges separat i not under rubriken ”Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden”. Under denna rubrik redovisas även värdet av utlånade värdepapper, samt säkerheter för dessa.

Poster som redovisas direkt mot fondkapitalet

In- och utbetalningar som har skett mot pensionssystemet redovisas direkt mot fondkapitalet.

Provisionskostnader

Provisionskostnader redovisas i resultaträkningen som en avdragspost under rörelsens intäkter. De utgörs av externa kostnader för förvaltnings- tjänster, såsom depåbanksarvoden och fasta arvoden till externa förvaltare samt fasta avgifter för noterade fonder. Prestationsbaserade arvoden, som utgår när förvaltare uppnår en avkastning utöver överenskommen nivå där vinstdelning tillämpas, redovisas som avgående post under nettoresultat för aktuellt tillgångsslag i resultaträkningen.

Förvaltararvoden för onoterade aktier och andelar redovisas som anskaffningskostnad och kommer därmed ingå i det orealiserade resultatet.

Rörelsens kostnader

Samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare och depåbanksarvoden, redovisas under rörelsens kostnader. Investeringar i inventarier samt egenutvecklad och förvärvad programvara kostnadsförs i normalfallet löpande.

Skatter

AP4 är befriad från all inkomstskatt vid placeringar i Sverige. Skatt på utdelningar och kupongskatter som påförs i vissa länder nettoredovisas i resultaträkningen under respektive intäktsslag.

AP4 är från och med 2012 registrerad till mervärdesskatt och därmed skattskyldig till mervärdesskatt för förvärv från utlandet. AP4 har inte rätt att återfå betald mervärdesskatt. Kostnadsförd mervärdesskatt inkluderas i respektive kostnadspost.

Belopp i miljoner kronor

Belopp i miljoner kronor (mkr), där inget annat anges.

2 Räntenetto

	2021	2020
Ränteintäkter
Obligationer och andra räntebärande tillgångar	1 156	1 429
	34
Övriga ränteintäkter		60
	1 190
Summa ränteintäkter		1 489
Räntekostnader
	0
Övriga räntekostnader		0
Summa räntekostnader	0	0
RÄNTENETTO	1 190	1 489

3 Nettoresultat, noterade aktier och andelar

	2021	2020
Resultat noterade aktier och andelar	62 156	39 301
Avgår courtage	-45	-55
NETTORESULTAT, NOTERADE AKTIER OCH ANDELAR	62 111	39 246

4 Nettoresultat, onoterade aktier och andelar

	2021	2020
Realiserat resultat	583	97
Orealiserade värdeförändringar	10 926	1 843
NETTORESULTAT, ONOTERADE AKTIER OCH
ANDELAR	11 509	1 940

.Skr 6 Bilaga

ÅRSREDOVISNING 2021

6 4

161

2021/22:130

162

Å R E T 2 0 2 1

O M A P 4

ST R AT E G I & V E R K S A M H E T

Å R S R E D OV I S N I N G

F O N D ST Y R N I N G

H Å L L B A R H E T S D ATA

2021/22:130 .Skr 6 Bilaga

Externa förvaltarvoden till onoterade tillgångar redovisas som en del av tillgångens anskaffningsvärde och belastar därmed orealiserat nettoresultat för onoterade tillgångar. Återbetald management fee påverkar följaktligen orealiserat resultat positivt. Under året har totalt 168 (114) mkr erlagts i förvaltararvoden avseende onoterade tillgångar, varav 168 (114) mkr medger återbetalning. Under året har även 24 (20) mkr återbetalts och det orealise- rade resultatet för onoterade aktier och andelar har därmed netto påverkats negativt med 144 (negativt med 94) mkr.

5 Provisionskostnader

	2021	2020
Externa förvaltningsarvoden, noterade tillgångar	-143	-123
Övriga provisionskostnader, inklusive
depåbanksarvoden	-15	-15
PROVISIONSKOSTNADER	-158	-138

I provisionskostnader ingår inte prestationsbaserade arvoden. Prestations- baserade arvoden har under året uppgått till 166 (96) mkr och reducerar nettoresultatet för respektive tillgångsslag.

6 Personal

	2021		2020
Antal anställda	Totalt	Kvinnor	Totalt	Kvinnor
Medelantal anställda	62	23	61	22
Antal anställda den
31 december	67	26	65	26
Antal personer i
ledningsgruppen den
31 december	7	3	7	2

Löner och arvoden

Arvoden till styrelsen fastställdes senast 2020 av regeringen enligt regerings- beslut 2020-01-09 FI2020/00074/FPM. Styrelsen fastställer anställnings- villkoren för vd, efter beredning av ersättningsutskottet. Ersättning till vd, ledande befattningshavare, CFO samt cheferna för Riskkontroll respektive Compliance utgörs av grundlön. En extern konsult gör årligen, på uppdrag av styrelsen och ersättningsutskottet, en utredning av ersättningsnivåerna för ledande befattningshavare inom AP4 och styrelsen kan härigenom konstatera att AP4 följer regeringens riktlinjer för ledande befattningshavare i AP-fonderna. Läs gärna mer om ersättningar i Fondstyrningsrapporten.

Rörliga ersättningar

Planen för rörlig ersättning utgör en del av AP4:s ersättningspolicy och fastställs årligen av styrelsen. Planen omfattar samtliga anställda förutom vd, ledande befattningshavare, CFO samt cheferna för Riskkontroll respektive Compliance. Den grundläggande principen är att rörlig ersättning ska utgå för överavkastning i förhållande till jämförelse- och referensindex, under förutsättning att AP4 visar positivt totalresultat för räkenskapsåret. Maximalt utfall för helårsanställd utgör två månadslöner. För 2021 har 7 677 (6 045) tkr kostnadsförts avseende rörlig ersättning, exklusive sociala avgifter.

Pensioner och liknande förmåner

Vd:s anställningsavtal innehåller särskilda bestämmelser om pensions- förmåner och avgångsvederlag. Ordinarie pensionsålder är 65 år, men den anställde har rätt att kvarstå i tjänst till utgången av den månad då 68 års ålder uppnås.

Från och med 2023 har den anställde enligt Lag om anställningsskydd (LAS) rätt att vara kvar i tjänst till utgången av den månad 69 års ålder uppnås. För vd gäller en ömsesidig uppsägningstid om 6 månader. Vid uppsägning som är påkallad av AP4 har vd dessutom rätt till avgångsvederlag

motsvarande 18 månadslöner. Avgångsvederlaget utbetalas månadsvis och avräknas mot annan inkomst av lön, uppdrag eller egen verksamhet.

Ledningsgruppen samt övriga anställda har individuella anställningsavtal där uppsägningstiden är enligt gällande kollektivavtal mellan BAO och SACO. Pensionsrätten är antingen förmånsbestämd enligt gällande kollektivavtal mellan BAO och SACO eller premiebestämd enligt AP4:s pensionspolicy som innebär en pensionspremie om 30 procent på lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp.

Alla anställda har rätt att göra löneväxling av bruttolön mot pensions- premie. Pensionspremieinbetalningen uppräknas då med 5,8 procent som motsvarar skillnaden mellan AP4:s kostnad för löneskatt och sociala avgifter. Förfarandet är kostnadsneutralt för AP4. Samtliga anställda erbjuds en sjukvårdsförsäkring som förmånsbeskattas enligt var tids gällande skatteregler. Anställda före 1 januari 2007 har förutom ersättning enligt kollektivavtalet en sjuklöneförsäkring som innebär att vid sjukdom längre än 3 månader utgår ersättningen med 90 procent på lönedelar under 20 basbelopp och 80 procent på lönedelar över 20 basbelopp. Maxbeloppet är 40 basbelopp. Det utbetalda beloppet minskas med vad som utbetalas från Försäkringskassan, SPP och eventuella andra försäkringar.

Övriga förmåner

Alla anställda har möjlighet att teckna en sjukvårdsförsäkring och en grupplivförsäkring som förmånsbeskattas. AP4 har för närvarande tio parkeringsplatser som de anställda kan använda och som de normalt förmånsbeskattas för, men sedan våren 2020 nns en tillfällig skattefrihet för förmån av fri parkering i anslutning till arbetsplatsen. Syftet med skattefri- heten är att underlätta för arbetsgivare att erjbuda gratis parkering till dem som under pågående pandemi måste ta sig till och från sin arbetsplats, för att därigenom begränsa smittspridningen av covid-19. Förmånsvärdet av förmånerna ovan uppgick 2021 totalt till 349 (314) tkr.

ÅRSREDOVISNING 2021

6 5

Å R E T 2 0 2 1

O M A P 4

ST R AT E G I & V E R K S A M H E T

Å R S R E D OV I S N I N G

F O N D ST Y R N I N G

H Å L L B A R H E T S D ATA

6 Forts. Personal

Personalkostnader i tkr, 2021	Löner och	Rörliga	Pensions-	Varav	Sociala	Summa
	arvoden	ersättningar	kostnader	löneväxling	kostnader2
Styrelsens ordförande
Sarah McPhee t o m 2021-05-26	83	-	-	-	9	92
Styrelsens ordförande
Britta Burreau fr o m 2021-05-27	117	-	-	-	37	154
Övriga styrelseledamöter1	950	-	-	-	195	1 145
Verkställande direktör Niklas Ekvall	3 996	-	2 407	933	1 839	8 242
Övrig ledningsgrupp
Chef Fundamentala aktier	3 048	-	1 322	240	1 278	5 648
Per Colleen3
Chef Risk & verksamhetsstöd
Nicklas Wikström	1 730	-	1 020	360	791	3 541
Chefsjurist Theresa Einarsson	1 320	-	1 012	333	660	2 992
Chef Hållbarhet, ekonomi &
kommunikation Tobias Fransson	2 203	-	889	-	908	4 000
Chef Strategisk allokering &
kvantitativ analys Marcus Blomberg
t o m 2021-09-12	2 344	-	730	-	914	3 988
Chef Strategisk allokering &
kvantitativ analys Magdalena
Högberg fr o m 2021-09-25	575	-	130	-	212	917
Chef Alternativa investeringar
Jenny Askfelt Ruud	2 167	-	766	-	867	3 800
Övriga anställda	63 693	7 677	18 134	2 204	26 702	116 206
Summa	82 226	7 677	26 410	4 070	34 412	150 725
Övriga personalkostnader						2 864
SUMMA PERSONALKOSTNADER						153 589

1 Enskilda ledamöters arvode redovisas i fondstyrningsrapporten.

2 I sociala kostnader inkluderas även kostnad för löneskatt.

3 Jannis Kitsakis övertog rollen som chef för Fundamentala aktier efter Per Colleen vid årsskiftet 2021/2022.

Personalkostnader i tkr, 2020	Löner och	Rörliga	Pensions-	Varav	Sociala	Summa
	arvoden	ersättningar	kostnader	löneväxling	kostnader2
Styrelsens ordförande
Sarah McPhee	200	-	-	-	20	220
Övriga styrelseledamöter	950	-	-	-	228	1 178
Verkställande direktör Niklas Ekvall	3 899	-	2 439	987	1 817	8 155
Övrig ledningsgrupp
Chef Fundamentala aktier
Per Colleen	2 955	-	1 236	212	1 228	5 419
Chef Finance & Business Operations
Helene Lundkvist tom 2020-05-31	792	-	273	-	315	1 380
Chef Risk & verksamhetsstöd
Nicklas Wikström	1 723	-	968	317	776	3 467
Chefsjurist Theresa Einarsson	1 348	-	1 060	364	681	3 089
Chef Hållbarhet, ekonomi &
kommunikation Tobias Fransson	2 161	-	853	-	886	3 900
Chef Strategisk allokering &
kvantitativ analys Marcus Blomberg	2 874	-	955	-	1 135	4 964
Chef Alternativa investeringar Jenny
Askfelt Ruud	2 129	-	750	-	851	3 730
Övriga anställda	61 889	6 045	21 436	2 168	26 388	115 758
Summa	80 920	6 045	29 970	4 048	34 325	151 260
Övriga personalkostnader						3 466
SUMMA PERSONALKOSTNADER						154 726

1 Enskilda ledamöters arvode redovisas i fondstyrningsrapporten.

2 I sociala kostnader inkluderas även kostnad för löneskatt.

.Skr 6 Bilaga

ÅRSREDOVISNING 2021

6 6

163

2021/22:130

164

Å R E T 2 0 2 1

O M A P 4

ST R AT E G I & V E R K S A M H E T

Å R S R E D O V I S N I N G

F O N D ST Y R N I N G

H Å L L B A R H E T S D ATA

2021/22:130 .Skr 6 Bilaga

7 Övriga administrationskostnader

			2021	2020
	Lokalkostnader		11	11
	Informations- och IT-kostnader		63	62
	Köpta tjänster		12	11
	Övriga administrationskostnader		7	7
	SUMMA ÖVRIGA ADMINISTRATIONSKOSTNADER		93	91
	I posten köpta tjänster ingår ersättning till
	revisionsbolag
	Revisionsuppdrag, PwC		1,0	1,0
	Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget, PwC		0,0	0,0
	SUMMA ERSÄTTNING TILL REVISIONSBOLAG		1,0	1,0
8 Aktier och andelar, noterade
		2021-12 31	2020-12-31
		Verkligt värde	Verkligt värde
	Svenska aktier	124 344		90 133
	Utländska aktier	153 710		126 835
	Andelar i svenska fonder	1 132		928
	Andelar i utländska fonder	61 038		56 136
	SUMMA AKTIER OCH ANDELAR,
	NOTERADE	340 224		274 032

8 Forts. Aktier och andelar, noterade Fem största innehaven i svenska aktier

	Antal	Verkligt
2021-12-31	aktier	värde	Kapital, %	Röster, %
Getinge AB	20 285 925	8 015	7,45	4,65
Lifco AB	28 526 006	7 722	6,28	3,92
Atlas Copco AB	10 674 408	5 941	0,87	0,41
Sagax AB	26 294 817	5 298	5,90	3,83
Medicover AB	13 792 326	5 103	9,08	9,08
2020-12-31
Lifco AB	5 731 869	4 522	6,31	3,94
Getinge AB	22 486 987	4 320	8,26	5,15
Atlas Copco AB	10 657 768	4 075	0,87	0,41
Hennes & Mauritz AB	22 211 572	3 820	1,34	0,65
Sagax AB	30 710 010	3 445	6,65	4,37

Fem största innehaven i utländska aktier

	Antal	Verkligt
2021-12-31	aktier	värde
Apple Inc	4 311 957	6 932
	1 826 137	5 561
Microsoft Corp
	150 083	3 934
Alphabet Inc
	118 120	3 566
Amazon.Com Inc
	603 891	1 839
Meta Platforms Inc
2020-12-31
Apple Inc	5 109 136	5 568
Microsoft Corp	2 103 817	3 843
Amazon.Com Inc	125 327	3 352
Alphabet Inc	177 414	2 553
Facebook	708 965	1 590

Omfattningen av utlåning av värdepapper samt erhållna säkerheter för dessa framgår av not 17. Fullständig aktiespeci kation åter nns på AP4:s hemsida www.ap4.se.

ÅRSREDOVISNING 2021

6 7

Å R E T 2 0 2 1

O M A P 4

ST R AT E G I & V E R K S A M H E T

Å R S R E D OV I S N I N G

F O N D ST Y R N I N G

H Å L L B A R H E T S D ATA

9 Aktier och andelar, onoterade

					2021-12 31		2020-12-31
					Verkligt värde		Verkligt värde
Aktier i svenska intresseföretag						45 217		34 176
Aktier i utländska intresseföretag						977		915
Aktier och andelar i övriga svenska onoterade företag						7 943		5 894
Aktier och andelar i övriga utländska onoterade företag						14 401		7 032
SUMMA AKTIER OCH ANDELAR, ONOTERADE						68 538		48 017
Aktier i intresseföretag,	Organisations-	Säte	Antal		Röster,	Verkligt	Eget	Resultat
2021-12-31	nummer		aktier Kapital, %		%	värde	kapital
Aktier i svenska
intresseföretag
Vasakronan Holding AB	556650-4196	Stockholm	1 000 000	25	25	25 253	85 290	16 421
Rikshem Intressenter AB	556806-2466	Stockholm	250	50	50	16 198	28 991	5 919
Polhem Infra KB	969789-2413	Stockholm	-	33	33	2 847	8 541	405
4 to 1 Investments KB	969795-3033	Stockholm	-	25	25	828	3 314	0
Cinder Invest AB	559256-2630	Stockholm	10 000	20	20	90	0	0
4 to 1 Investments AB	559313-2490	Stockholm	6 250	25	25	1	2	1
Polhem Infra AB	559183-3917	Stockholm	20 000	33	33	0	1	1
AP4 Investment AB	559130-3929	Stockholm	50 000	100	100	0	0	0
SUMMA AKTIER
I SVENSKA
INTRESSEFÖRETAG						45 217
Aktier i utländska
intresseföretag
ASE Holdings II S.àr.l.		Luxemburg 229 275 476		45	45	484	Ej publikt Ej publikt
ASE Holdings III S.à.r.l.		Luxemburg	20 399 153	35	35	355	Ej publikt Ej publikt
ASE Holdings S.à.r.l.		Luxemburg	1 609 214	38	38	138	Ej publikt Ej publikt
SUMMA AKTIER
I UTLÄNDSKA
INTRESSEFÖRETAG						977

Övriga innehav, 2021-12-31	Organisations-	Säte	Kapital %	Anska	nings
	nummer			Röster, %	värde
Fem största innehaven i övriga aktier
och andelar, svenska onoterade
företag1
LSTH Svenska Handelsfastigheter AB	559009-2325	Stockholm	19	3	1 396
Infranode I (No. 1) AB	556982-5283	Stockholm	20	20	809
Alfvén & Didrikson AB	556954-4066	Stockholm	32	17	555
Areim Investment 3-5 AB	559111-1165	Stockholm	19	3	526
Areim Fastigheter 4 (Eq) AB	559168-0979	Stockholm	16	5	489
Fem största innehaven i övriga aktier
och utländska onoterade företag1
Infrastructure Alliance Europe 1 SCSp		Luxemburg	25		1 246
Generation IM Sustainable Solutions
Fund III (B), L.P.		Guernsey	15		1 046
Generation IM Long-term Equity Fund
(EUR), SCSp		Luxemburg	27		896
White Peak Real Estate IV L.P.		Jersey	24		887
EQT Infrastructure IV (No. 1) EUR SCSp		Luxemburg	2		790

1 Avser AP4:s innehav i kommanditbolagsstrukturer och andra liknande strukturer där AP4 inte har ett väsentligt in ytande. Fullständig aktiespeci kation åter nns på www.ap4.se.

.Skr 6 Bilaga

ÅRSREDOVISNING 2021

6 8

165

2021/22:130

166

Å R E T 2 0 2 1

O M A P 4

ST R AT E G I & V E R K S A M H E T

Å R S R E D OV I S N I N G

F O N D ST Y R N I N G

H Å L L B A R H E T S D ATA

2021/22:130 .Skr 6 Bilaga

9 Forts. Aktier och andelar, onoterade

Aktier i intresseföretag,	Organisations-	Säte	Antal	Kapital, %	Röster, %	Verkligt	Eget	Resultat
2020-12-31	nummer		aktier			värde	kapital
Aktier i svenska
intresseföretag
Vasakronan Holding AB	556650-4196	Stockholm	1 000 000	25	25	20 955	70 869	3 714
Rikshem Intressenter AB	556806-2466	Stockholm	250	50	50	12 744	23 165	2 587
Polhem Infra KB	969789-2413	Stockholm	0	33	33	469	1 406	211
Polhem Infra AB	559183-3917	Stockholm	20 000	33	33	0	0	0
Cinder Invest AB	559256-2630	Stockholm	10 000	20	20	8	0	0
SUMMA AKTIER
I SVENSKA
INTRESSEFÖRETAG						34 176
Aktier i utländska
intresseföretag
ASE Holdings S.àr.l.		Luxemburg	1 609 214	38	38	162	Ej publikt Ej publikt
ASE Holdings II S.à.r.l.		Luxemburg 215 023 696		45	45	464	Ej publikt Ej publikt
ASE Holdings III S.à.r.l.		Luxemburg	5 121 867	35	35	289	Ej publikt Ej publikt
SUMMA AKTIER
I UTLÄNDSKA
INTRESSEFÖRETAG						915

Övriga innehav,	Organisations-	Säte	Kapital, %	Anska	nings-
2020-12-31	nummer			Röster, %	värde
Fem största innehaven i övriga aktier
och andelar, svenska onoterade
företag1
LSTH Svenska Handelsfastigheter AB	559009-2325	Stockholm	19	3	1 396
Infranode I (No. 1) AB	556982-5283	Stockholm	20	20	640
Areim Holding Finland 3 AB	559091-2456	Stockholm	50	4	533
Alfvén & Didrikson AB	556954-4066	Stockholm	32	17	437
Areim Fastigheter 4 (Eq) AB	559168-0979	Stockholm	13	16	373
Fem största innehaven i övriga aktier
och utländska onoterade företag1
White Peak Real Estate IV L.P.		Jersey	24		887
EQT Infrastructure IV (No. 1) EUR SCSp		Luxemburg	1		637
Infracapital Green eld Partners I L.P.		Storbritannien	6		547
Generation IM Sustainable Solutions
Fund III (B), L.P.		Guernsey	15		546
Bridgepoint Credit Opportunities
SICAV-FIS, SCA - subfund III		Luxemburg	9		532

1 Avser AP4:s innehav i kommanditbolagsstrukturer och andra liknande strukturer där AP4 inte har ett väsentligt in ytande.

Fullständig aktiespeci kation åter nns på www.ap4.se.

ÅRSREDOVISNING 2021

6 9

Å R E T 2 0 2 1

O M A P 4

ST R AT E G I & V E R K S A M H E T

Å R S R E D OV I S N I N G

F O N D ST Y R N I N G

H Å L L B A R H E T S D ATA

10 Obligationer och andra räntebärande tillgångar

		2021-12 31	2020-12-31
		Verkligt värde	Verkligt värde
Fördelning per emittentkategori
		-
Svenska staten			0
		26 375
Svenska bostadsinstitut			25 741
		4 730
Övriga svenska	nansiella företag		8 928
		922
Svenska icke-	nansiella företag		769
		62 138
Utländska stater			58 185
		24 477
Övriga utländska emittenter			16 702
		118 642
SUMMA OBLIGATIONER OCH ANDRA RÄNTEBÄRANDE TILLGÅNGAR			110 325
Fördelning per instrumenttyp
		110 294
Övriga obligationer			104 141
		3 543
Förlagslån			3 807
		925
Onoterade aktieägarlån			789
		3 360
Andelar i utländska räntefonder			1 242
		520
Övriga instrument			346
		118 642
SUMMA OBLIGATIONER OCH ANDRA RÄNTEBÄRANDE TILLGÅNGAR			110 325

Omfattningen av utlåning av värdepapper samt erhållna säkerheter för dessa framgår av not 17.

11 Derivatinstrument

	2021-12 31		2020-12-31
	Verkligt värde		Verkligt värde
	Positivt	Negativt	Positivt	Negativt
Ränterelaterade instrument	1	-
Swappar			7	-
Summa ränterelaterade
instrument	1	-	7	-
Valutarelaterade instrument
	674	537
Optioner			1 280	944
	271	5 863
Terminer			8 900	464
	860	489
Swappar			2 441	-
Summa valutarelaterade
instrument	1 805	6 889	12 621	1 408
	1 806	6 889
SUMMA DERIVATINSTRUMENT			12 628	1 408

Angående derivatinstrumentens användningsområden och riskhantering, se not 20 Risker.

ÅRSREDOVISNING 2021

70

167

2021/22:130 .Skr 6 Bilaga

168

Å R E T 2 0 2 1

O M A P 4

ST R AT E G I & V E R K S A M H E T

Å R S R E D OV I S N I N G

F O N D ST Y R N I N G

H Å L L B A R H E T S D ATA

2021/22:130 .Skr 6 Bilaga

11 Forts. Derivatinstrument

Löptidsanalys

Merparten av AP4:s derivat har en löptid kortare än ett år. Endast ett antal valutaoptioner och cross currency basis swappar har en längre löptid och av dessa är det 20 (18) kontrakt som har ett negativt verkligt värde. Dessa redovisas i tabellerna nedan.

12 Övriga tillgångar

	2021-12 31	2020-12-31
Ej likviderade fordringar	770	1 197
Övriga tillgångar	8	4
SUMMA ÖVRIGA TILLGÅNGAR	778	1 201

15 Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader

	2021-12 31	2020-12-31
Upplupna räntekostnader	122	174
	22
Upplupna personalkostnader		18
	96
Upplupna externa förvaltningsarvoden		0

Löptidsanalys derivatpositioner med negativt verkligt värde, överstigande 12 mån löptid, 2021

	> 1	> 3	> 5
Förfallostruktur Löptid	< 3 år	< 5 år	< 10 år	> 10 år
Utställda
valutaoptioner	-43	-	-	-
Cross Currency Basis
Swap	-	-80	-327	-
	-43	-80	-327	-
SUMMA

13 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

	2021-12 31	2020-12-31
Upplupna ränteintäkter	505	569
Upplupna utdelningar och restitutioner	323	234
Övriga förutbetalda kostnader och upplupna
intäkter	9	12
SUMMA FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH
UPPLUPNA INTÄKTER	837	815

Övriga upplupna kostnader	7	6
SUMMA FÖRUTBETALDA INTÄKTER OCH
UPPLUPNA KOSTNADER	247	198

16 Fondkapital

	2021-12 31	2020-12-31
INGÅENDE FONDKAPITAL	449 449	418 028
NETTOBETALNINGAR MOT
PENSIONSSYSTEMET
	75 597
Inbetalda pensionsavgifter		73 872

Löptidsanalys derivatpositioner med negativt verkligt värde, överstigande 12 mån löptid, 2020

	> 1	> 3	> 5
Förfallostruktur Löptid	< 3 år	< 5 år	< 10 år	> 10 år
Utställda
valutaoptioner	-117	-	-	-
Valutaterminer	-6	-	-	-
SUMMA	-123	-	-	-

14 Övriga skulder

	2021-12 31	2020-12-31
Leverantörsskulder	12	7
	712
Ej likviderade skulder		1 061
	7
Övriga skulder		7
	731
SUMMA ÖVRIGA SKULDER		1 075

Utbetalda pensionsmedel till
Pensionsmyndigheten	-82 885	-81 564
	-1
Över yttning av pensionsrätter till EG		-2
	-3
Reglering av pensionsrätt		2
Administrationsersättning till
Pensionsmyndigheten	-236	-210
SUMMA NETTOUTBETALNINGAR TILL
PENSIONSSYSTEMET	-7 528	-7 902
	85 708
ÅRETS RESULTAT		39 323
	527 629
UTGÅENDE FONDKAPITAL		449 449

ÅRSREDOVISNING 2021

7 1

Å R E T 2 0 2 1

O M A P 4

ST R AT E G I & V E R K S A M H E T

Å R S R E D OV I S N I N G

F O N D ST Y R N I N G

H Å L L B A R H E T S D ATA

17 Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden

	2021-12 31	2020-12-31
ÖVRIGA STÄLLDA PANTER OCH JÄMFÖRLIGA SÄKERHETER
Utlånade värdepapper mot erhållen säkerhet i form av värdepapper1	24 095	25 385
Ställda säkerheter avseende börsclearade derivatavtal	4 304	2 631
Ställda säkerheter avseende OTC-derivatavtal2	6	14
ÅTAGANDEN
Investeringsåtaganden om framtida betalningar för alternativa och strategiska
investeringar	24 412	22 049
Teckningsåtagande, se not 18	9 500	9 500

¹Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper uppgår till 24 969 (26 528) mkr. ² Erhållna säkerheter avseende OTC-derivatavtal uppgår till 260 (10 377) mkr.

18 Närstående

Syftet med noten är att upplysa om hur AP4:s resultat och ställning har påverkats av transaktioner och utestående mellanhavanden, inklusive åtaganden, med närstående i enlighet med de nitioner i IAS 24. Avseende löner och ersättningar till styrelse och ledande befattningshavare, se not 6. Som närstående till AP4 betraktas samtliga intresseföretag, se även not 9.

	2021-12 31	2020-12-31
Vasakronan Holding AB
Ränteintäkter	9	9
Åtagande1	4 500	4 500
Rikshem Intressenter AB
Ränteintäkter	15	15
Åtagande1	5 000	5 000
ASE Holdings S .à .r.l .

18 Forts. Närstående

	2021-12 31	2020-12-31
Ränteintäkter	-	-
Ägarlån	245	225
ASE Holdings II S .à .r.l .
	33
Ränteintäkter		31
	17
Aktieägartillskott under året		-
	422
Ägarlån		362
ASE Holdings III S .à .r.l .
	19
Ränteintäkter		15
	34
Aktieägartillskott under året		18
	250
Ägarlån		195
Polhem Infra AB
Aktieägartillskott under året	0	0
Polhem Infra KB
Tillskott under året	2 320	90
Cinder Invest AB
	88
Aktieägartillskott under året		12
4 to 1 Investments AB
	1
Aktieägartillskott under året		-
4 to 1 Investments KB
	828
Tillskott under åtret		-

1 AP4 har åtagit sig att på Vasakronans respektive Rikshems begäran köpa företagscerti kat i bolaget upp till ett värde enligt ovan angivet belopp.

ÅRSREDOVISNING 2021

7 2

169

2021/22:130 .Skr 6 Bilaga

170

Å R E T 2 0 2 1

O M A P 4

ST R AT E G I & V E R K S A M H E T

Å R S R E D OV I S N I N G

F O N D ST Y R N I N G

H Å L L B A R H E T S D ATA

2021/22:130 .Skr 6 Bilaga

19 Finansiella instrument, pris- och värderingshierarki

			2021-12 31	2021-12 31	2021-12 31	2021-12 31
Verkligt värde			Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Totalt
Finansiella tillgångar
Aktier och andelar, noterade			290 139	46 172	3 913	340 224
Aktier och andelar, onoterade			-	-	68 538	68 538
Obligationer och andra
räntebärande tillgångar			113 821	537	4 284	118 642
Derivatinstrument			-	1 806	-	1 806
Summa		nansiella tillgångar	403 960	48 515	76 735	529 210
Finansiella skulder
Derivatinstrument			-	-6 889	-	-6 889
Summa		nansiella skulder	-	-6 889	-	-6 889
NETTO FINANSIELLA TILLGÅNGAR
OCH SKULDER			403 960	41 626	76 735	522 321
						Obligationer
				Aktier och		och andra
				andelar,	Aktier och	räntebärande
Förändringar i nivå 3				onoterade	andelar, noterade	tillgångar
Ingående balans 2021-01-01				48 017	4 029	2 032
Investerat				10 300	35	1 809
Sålt/återbetalat				-937	-562	-149
Realiserat värdeförändring				643	11	0
Orealiserat värdeförändring				10 481	400	593
För	yttning från nivå 1 eller 2			34	-	-
För	yttning till nivå 1 eller 2			-	-	-
Utgående balans 2021-12-31				68 538	3 913	4 284

			2020-12-31	2020-12-31	2020-12-31	2020-12-31
Verkligt värde			Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Totalt
Finansiella tillgångar
Aktier och andelar, noterade			225 709	44 295	4 028	274 032
Aktier och andelar, onoterade			-	-	48 017	48 017
Obligationer och andra
räntebärande tillgångar			107 088	1 205	2 032	110 325
Derivatinstrument			6	12 622	-	12 628
Summa		nansiella tillgångar	332 803	58 123	54 076	445 002
Finansiella skulder
Derivatinstrument			-	-1 408	-	-1 408
Summa		nansiella skulder	-	-1 408	-	-1 408
NETTO FINANSIELLA TILLGÅNGAR
OCH SKULDER			332 803	56 715	54 076	443 594
						Obligationer
				Aktier och	Aktier och	och andra
				andelar,	andelar,	räntebärande
Förändringar i nivå 3				onoterade	noterade	tillgångar
Ingående balans 2020-01-01				42 897	4 220	2 590
Investerat				3 065	1	601
Sålt/återbetalat				-500	-636	-3
Realiserat värdeförändring				122	10	0
Orealiserat värdeförändring				2 433	434	-1 156
För	yttning från nivå 1 eller 2			-	-	-
För	yttning till nivå 1 eller 2			-	-	-
Utgående balans 2020-12-31				48 017	4 029	2 032

ÅRSREDOVISNING 2021

7 3

Å R E T 2 0 2 1

O M A P 4

ST R AT E G I & V E R K S A M H E T

Å R S R E D OV I S N I N G

F O N D ST Y R N I N G

H Å L L B A R H E T S D ATA

19 Forts. Finansiella instrument, pris- och värderingshierarki

Nivå 1 . Instrument med publicerade prisnoteringar

Finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad. Marknaden bedöms aktiv om det nns noterade priser som regelbundet uppdateras med högre frekvens än en gång per vecka och om dessa priser används okorrigerat för avslut på marknaden. Här åter nns ca 77 procent av AP4:s placeringstillgångar.

främst principerna från IPD Svenskt Fastighetsindex som ramverk där två grundmetoder är rådande. Dessa är ortsprismetod och indirekt avkastnings- metod (nuvärdesmetod). Ortsprismetoden innebär att fastighetsinnehav jämförs med liknande objekt som sålts på öppen marknad medan indirekt avkastningsmetod innebär att framtida prognostiserade kassa öden diskonteras.

Nivå 2 . Värderingstekniker baserade på observerbara marknadsdata

Finansiella instrument som handlas på en marknad som inte bedöms aktiv men där det nns noterade priser som används okorrigerat för avslut, eller observerbar indata som regelbundet uppdateras för indirekt värdering med allmänt vedertagna modeller. I denna kategori åter nns hos AP4 främst marknadsnoterade aktiefonder som inte bedöms aktiva men där det nns observerbar indata som regelbundet uppdateras för indirekt värdering samt OTC-derivat såsom valutaterminer och ränteswappar, men även ränteinstru- ment och fonder, innehållande ränterelaterade instrument, med låg likviditet. OTC-derivat värderas med hjälp av diskonteringskurvor som indirekt baseras på regelbundet uppdaterad, observerbar indata vilken interpoleras eller extrapoleras för att beräkna ej observerbara räntor. Indata till dessa räntor som används för att diskontera instrumentets framtida kassa öden för värdering uppdateras regelbundet och är observerbar vilket dock inte gäller för räntorna. Därför klassi ceras dessa instrument till nivå 2.

Nivå 3 . Värderingstekniker baserade på icke observerbara marknadsdata

Finansiella instrument som värderas med ett inte oväsentligt inslag av ej observerbara data eller som i övrigt ej kan klassi ceras till nivå 1 eller

2. Här åter nns i huvudsak onoterade aktier och ägarlån i direktägda fastighetsbolag samt onoterade aktier i riskkapitalföretag och -fonder. För riskkapitalföretag och -fonder används främst IPEV:s principer som

ramverk vilket innefattar ett ertal värderingsmetoder såsom värdering baserat på faktiska transaktioner, multipelvärdering, substansvärdering och diskonterat kassa öde. För innehav i direktägda fastighetsbolag används

Känslighetsanalys

Enligt IFRS ska en känslighetsanalys presenteras med hjälp av en alternativ värdering för tillgångar som åter nns under nivå 3. Ur ett värderingstekniskt perspektiv är en alternativ värdering av dessa tillgångar förenad med stora svårigheter. Generellt kan sägas att för onoterade fastigheter är direktav- kastningskravet av central vikt, men även antaganden kring faktorer som vakanser, driftskostnader, marknads- och vinsttillväxt har stor betydelse. För riskkapitalföretag och -fonder är vinsttillväxt och börsens multipelvärdering av betydelse.

Värderingarna i nivå 3 innehåller normalt en fördröjning som i positivt trendande marknad innebär en försiktig värdering och vice versa. En känslighetsanalys för AP4:s största fastighetsinnehav, Vasakronan, med ett verkligt värde för aktier och andelar på 25,3 mdkr, det vill säga närmare 40 procent av onoterade aktier inom nivå 3, har tagits fram av fastighetsbolaget. Enligt analysen skulle en förändring av direktavkastningskravet med +/- 0,25 procentenheter förändra värdet på aktieinnehavet i Vasakronan med cirka -2,7/+ 3,1 mdkr.

För värderingen av AP4:s investeringar i riskkapitalföretag och -fonder under onoterade aktier, motsvarande 20,2 mdkr, görs väsentliga antaganden om värderingsmultiplar och framtida kassa öden. Om antagandet för multipeln på EV/EBITDA ändras med +/- 5 procent skulle värderingen av dessa investeringar förändras med -/+ 2 523 mkr. Vad gäller AP4:s högavkas- tande räntebärande tillgångar under noterade aktier, motsvarande 7,8 mdkr, baseras värderingen väsentligen på diskonteringsräntor för ränteintäkter och återbetalning av lån. En förändring av diskonteringsräntor med +/- 1 procentenhet för alla löptider skulle medföra värderingsförändringar på -/+ 156 mkr.

.Skr 6 Bilaga

ÅRSREDOVISNING 2021

74

171

2021/22:130

172

Å R E T 2 0 2 1

O M A P 4

ST R AT E G I & V E R K S A M H E T

Å R S R E D OV I S N I N G

F O N D ST Y R N I N G

H Å L L B A R H E T S D ATA

2021/22:130 .Skr 6 Bilaga

20 Risker

Verksamhetens risker

Nedan följer en beskrivning av verksamhetens huvudsakliga risker som utgörs av nansiella och operativa risker.

Operativa risker

Med operativa risker menas ”risken för förluster till följd av icke ändamålsen- liga eller misslyckade processer, mänskliga fel, felaktiga system eller externa händelser”. De nitionen inkluderar såväl legal risk som IT- och informations- säkerhetsrisk. Exempel på operativa risker kan vara medveten eller omedveten felaktig hantering, vilken kan vara orsakad av undermåliga rutiner eller instruktioner, inadekvata system, otillräcklig kontroll och revision samt genom brottsligt förfarande eller externa händelser.

Det övergripande målet med hanteringen av operativa risker är att uppnå och upprätthålla en god kontrollkultur samt att reducera väsentliga operativa risker inom AP4.

Ansvar och organisation

I det dagliga arbetet ska samtliga chefer och medarbetare vara medvetna om verksamhetens risker, dess nyckelkontroller samt agera på ett sådant sätt att verksamheten, tillgångarna eller omvärldens förtroende för AP4 inte äventyras. Vidare ansvarar samtliga enheter för att i den dagliga verksamheten leva upp till de krav som ställs på god intern kontroll samt att avsätta tillräckliga resurser för detta.

Verksamheten, med processägare som ansvarig, ska identi era, värdera och hantera riskerna inom sitt verksamhetsområde. Risk & verksamhetsstöd ansvarar för att stödja och samordna hanteringen av operativa risker inom hela AP4. I detta ansvar ingår att utveckla och tillhandahålla expert och metodstöd samt att följa upp, utvärdera och utveckla riskhanteringspro- cessen. Vidare ansvarar Risk & verksamhetsstöd för att regelbundet följa upp att den gemensamma metoden för riskhantering avseende operativa risker har efterlevts för samtliga kartlagda processer inom AP4.

AP4:s juridikenhet ansvarar bland annat för legala riskaspekter i avtal och liknande.

Ränterisk

Endast AP4:s räntebärande tillgångar ingår vid mätning av ränterisk som avser förväntad variation i marknadsvärdet på AP4:s räntebärande tillgångar orsakad av nominella ränterörelser på räntemarknaderna. AP4 hanterar ränterisk genom diversi ering över olika regioner och räntekurvor.

Efter den nansiella krisen 2008-2009 har regulatorer runt om i välden ökat kraven på hur referensräntor tas fram. Detta har bland annat inneburit att beslut har fattats att ersätta den i London handlade interbankräntan LIBOR med alternativa räntor. För GBP ersätts LIBOR av SONIA, JPY av TONA samt CHF av SARON från 31 december 2021. USD LIBOR kommer ersättas av SOFR från 30 juni 2023.

AP4 hade per 31 december 2021 inga investeringar i räntebärande värdepapper med koppling till de referensräntor som ersätts. Via derivatin- strument hade AP4 per 31 december 2021 0,3 miljarder SEK i exponering med referens till USD LIBOR där löptiden ligger efter 30 juni 2023. Dessa instrument har ännu inte uppdaterats till den nya referensräntan SOFR.

Valutarisk

Fastställd och fondgemensam process och metodik

Operativa risker inom AP4 ska hanteras genom en fastställd och fondgemensam process och metodik. Denna process omfattar processkartläggning, identi ering och värdering av risker och ska genomföras regelbundet för samtliga kartlagda processer. För alla väsentliga risker ska nyckelkontroller nnas, vilka så långt det är möjligt, minskar sannolikheten för att riskerna materialiseras eller lindrar konsekvenserna när oönskade händelser trots allt inträffar. Vid värdering av risker ska be ntliga nyckelkontroller kvalitetssäkras för att säkerställa att de har önskad funktionalitet och är effektiva.

Inom riskhantering avseende operativa risker är det särskilt viktigt att utvärdera förändringsprocesser och dess effekter på verksamheten. Operativa risker utvärderas speci kt i samband med implementering av nya produkter, systemförändringar och organisationsförändringar. Separata utvärderingar av centrala externa parter till AP4, som depåbank och IT-driftleverantör, genomförs årligen. Gällande investeringar i onoterade tillgångar fattas dessa investerings- beslut av vd i en intern nanskommitté. Inför ett sådant investeringsbeslut genomförs både en kommersiell och en operationell due diligence

För att minimera operativa risker ska en tydlig fördelning av ansvar och befogenheter vara dokumenterad i skriftliga regelverk. Gällande processer och rutiner ska dessa säkerställa en god intern kontroll samt vara dokumenterade genom relevanta instruktioner.

Finansiella risker

De nansiella riskerna, där främst marknads-, kredit- och likviditets- risker ingår, följs upp och kontrolleras av den oberoende enheten Risk & verksamhetsstöd som rapporterar direkt till vd och styrelse. Förvaltningens mål är att endast ta positioner som förväntas generera god avkastning inom fastställda riskmandat. Därför bör de huvudsakliga risker som AP4 exponerar sig mot bestå av transparenta nansiella risker och då främst marknads- risker där det nns goda möjligheter för riskpremier att prognostiseras.

Marknadsrisker

Marknadsrisk utgörs av risken för att värdet av ett instrument påverkas negativt på grund av variationer i aktiekurser, valutakurser eller marknads- räntor. Då AP4:s innehav i huvudsak består av noterade instrument med daglig prissättning på likvida marknader nns goda möjligheter att löpande mäta och rapportera marknadsrisker genom både prognostiserade och realiserade risktal. AP4 har som mål att hålla en hög andel noterade aktier och räntebärande instrument.

Aktieprisrisk

Med aktieprisrisk avses förväntad variation i marknadsvärdet hos aktier. Aktieprisrisk hanteras genom diversi ering över regioner, länder och sektorer.

Valutarisk avser förväntad variation i valutakurser avseende tillgångar noterade i utländsk valuta. Valutarisk uppstår i samband med investeringar noterade i utländsk valuta. Lagen om allmänna pensionsfonder begränsar den totala valutaexponeringen i AP4 till maximalt 40 procentenheter. AP4:s placeringspolicy fastställer slutlig valutaexponering i DNP.

Fastighetsprisrisk

Med fastighetsprisrisk avses förväntad variation i marknadsvärdet hos fastigheter. Fastighetsprisrisk hanteras genom diversi ering över fastighets- typer, såsom kontor, bostäder, industri et c samt över regioner, i huvudsak inom Sverige men också via andra länder.

Placeringstillgångarnas risk

För beräkning av nansiella risker används riskmåttet Value at Risk (VaR). Value at Risk de nieras som den maximala förlust, som kan uppstå med en given sannolikhet under en given tidsperiod. I tabellen nedan används tidsperioden 10 dagar och kon densgraden 95 procent om inget annat anges.

ÅRSREDOVISNING 2021

7 5

Å R E T 2 0 2 1

O M A P 4

ST R AT E G I & V E R K S A M H E T

Å R S R E D OV I S N I N G

F O N D ST Y R N I N G

H Å L L B A R H E T S D ATA

20 Forts. Risker

	VaR, ex ante		VaR, ex ante,
	Innehavsperiod	Bidrag volatilitet%	innehavsperiod
Tillgångsklass, 2021-12-31	10 dagar	12 mån portfölj	1 dag2
Globala aktier1	8 837	6,2	1 562
Svenska aktier	4 944	3,4	941
Globala räntor1	28	0,0	9
Svenska räntor	4	0,0	2
Reala tillgångar1	3 313	2,3	276
Valuta och Övrigt	-305	-0,2	-46
SUMMA PLACERINGSTILLGÅNGAR	16 821	11,7	2 744
	VaR, ex-ante
	Innehavsperiod 10	Bidrag volatilitet %	VaR, ex-ante,
Tillgångsklass, 2020-12-31	dagar	12 mån portfölj	innehavsperiod 1 dag2
Globala aktier1	9 454	7.7	3 701
Svenska aktier	4 917	4,0	1 499
Globala räntor1	28	0,0	-4
Svenska räntor	7	0,0	7
Reala tillgångar1	4 138	3.4	254
Valuta och Övrigt	-324	-0.3	-201
SUMMA PLACERINGSTILLGÅNGAR	18 221	14.9	5 256

1 För vissa av AP4:s tillgångar saknas marknadsnoteringar av tillgångspriser med god periodicitet eller också saknas underliggande innehav till ett index, vilket försvårar möjligheten till att prognosticera riskerna för dessa tillgångar på ett tillfredställande sätt i AP4:s risksystem Barra. AP4 har därför valt att använda alternativa noterade värdepapper eller andra approximationer för dessa innehav. Totalt är det för 14,5 procent av tillgångarna som approximationer används. Approximationer har gjorts enligt följande: För onoterade reala tillgångar, motsvarande 11,1 procent, används en sammanvägning av tre faktorer; en aktiefaktor, en fastighetsfaktor samt kassa. För onoterade aktier och högavkastande räntebärande, motsvarande 3,5 procent, används ett europeiskt aktieindex respektive ett europeiskt högränteindex.

2 För att möjliggöra jämförelse med AP1, AP2 och AP3 har AP4 även skattat VaR utifrån en endags innehavsperiod, 95 procents kon densnivå samt en datalängd om ett år där observationerna ges lika vikt. Här har en simuleringsmetod med historisk avkastningsfördelning använts för beräkningen.

För beräkning av nansiella risker används riskmåttet Value at Risk (VaR). Value at Risk de nieras som den maximala förlust, som kan uppstå med en given sannolikhet under en given tidsperiod. I tabellen ovan används tidsperioden 10 dagar och kon densgraden 95 procent om inget annat anges.

20 Forts. Risker

Valutaexponering

2021-12-31	USD	JPY	KRW	INR	TWD	GBP	Övriga	Summa
Aktier och andelar	130 463	10 727	4 187	4 215	5 258	9 430	67 524	231 804
Obligationer och andra
räntebärande tillgångar	41 539	10 143	-	-	-	5 741	27 169	84 592
Derivatinstrument, exkl
valutaderivat	0	0	-	-	-	-	1	1
Övriga fordringar och skulder, netto	7 086	780	1	-	-	768	-2 969	5 666
Valutaderivat	-112 344	-14 829	497	192	-1 761	-12 492	-71 180	-211 917
VALUTAEXPONERING, NETTO	66 744	6 821	4 685	4 407	3 497	3 447	20 545	110 146
2020-12-31	USD	EUR	JPY	GBP	KRW	TWD	Övriga	Summa
Aktier och andelar	104 378	21 390	11 119	7 804	4 308	4 081	36 312	189 390
Obligationer och andra
räntebärande tillgångar	38 782	21 388	4 713	5 111	-	-	6 627	76 621
Derivatinstrument, exkl
valutaderivat	6	7	-	-	-	-	0	13
Övriga fordringar och skulder, netto	1 220	1 126	586	329	1	-	851	4 113
Valutaderivat	-98 961	-37 828	-10 376	-9 350	-455	-618	-18 071	-175 660
VALUTAEXPONERING, NETTO	45 424	6 083	6 041	3 893	3 854	3 463	25 719	94 477

AP4 valutasäkrar placeringstillgångarna med hjälp av valutaderivat i syfte att kontrollera AP4:s öppna valutaexponering. AP4:s öppna valutaexponering var vid årets utgång 20,9 (21,0) procent. I ovanstående tabell presenteras AP4:s valutaexponering.

.Skr 6 Bilaga

ÅRSREDOVISNING 2021

76

173

2021/22:130

174

Å R E T 2 0 2 1

O M A P 4

ST R AT E G I & V E R K S A M H E T

Å R S R E D OV I S N I N G

F O N D ST Y R N I N G

H Å L L B A R H E T S D ATA

2021/22:130 .Skr 6 Bilaga

20 Forts. Risker

Kreditrisker

Med kreditrisk avses risken att en emittent eller motpart inte kan fullgöra sina betalningsförpliktelser. Kreditexponering avser det värde som, genom avtal med motpart eller emittent, är utsatt för kreditrisk, d v s kreditexponering omfattar både emittent- och motpartsexponering. Den totala kreditrisken begränsas genom val av ränteindex i DNP och limiter per ratingkategori. Kreditrisk per emittentgrupp/emittent begränsas av limiter vilka omfattar både emittent- och motpartsrisk.

Vd godkänner samtliga motparter vilka AP4 kan göra affärer, avseende både standardiserade och icke-standardiserade instrument. Vidare fastslås att vid

handel med OTC-derivat ska ISDA och CSA	nnas med samtliga större motparter.
		Obligationer2,	Icke standardiserade derivat
Ratingklasser1, 2021-12-31		exponering	Verkligt värde2	Pant / säkerhet	Resterande risk
AAA		67 006	-	-	-
AA		8 719	- 3 405	3 145	-260
A		13 791	-1 802	1 620	-182
BBB		24 313	0	175	175
BB		105	-	-	-
Saknar rating3		987	-	-	-
SUMMA KREDITRISKEXPONERING		114 921	-5 207	4 940	-267
Ratingklasser1, 2020-12-31		Obligationer2,	Icke standardiserade derivat
		exponering	Verkligt värde2	Pant / säkerhet	Resterande risk
AAA	68 112		-	-	-
AA	5 499		4 737	-6 765	-2 028
A	8 494		3 945	-4 573	-628
BBB	26 026		0	-87	-87
BB	26		-	-	-
Saknar rating3	844		-	-	-
SUMMA KREDITRISKEXPONERING	109 001		8 683	-11 425	-2 742

1 Presenterad kreditriskklassi cering (så kallad rating) avser en intern standard. Bedömningen i denna standard är under 2021 baserad på vald ratingleverantörs (Moody´s Analytics UK Ltd ) ratingbedömning.

2 Verkligt värde, inklusive upplupen ränta.

3 Avser förlagslån, obligationer samt aktieägarlån inom Alternativa investeringar och Fastigheter.

20 Forts. Risker

Hantering av derivat

AP4 använder derivat inom de esta förvaltningsmandaten. Derivaten har era olika användningsområden och syften där de viktigaste är följande:

• Valutasäkring av AP4:s utländska placeringar, för vilket derivat är det enda alternativet.

• Effektivisering av indexförvaltningen, där derivat används för att minimera transaktionskostnader och förenkla hantering.

• Effektivisering av den aktiva förvaltningen, där derivat används för att de dels minimerar transaktionskostnader och förenklar hanteringen, dels ger möjlighet att ta positioner som inte kan skapas med andra instrument (korta positioner, volatilitetspositioner med mera).

• Reglering av den operativa portföljens risk med hjälp av strategiska derivatpositioner.

Användningen av derivat begränsas både med avseende på nominellt underliggande värde och med avseende på marknadsrisk. Alla derivatposi- tioner och därmed sammanhängande risker ingår i den dagliga positions- och riskbevakningen.

Vd godkänner samtliga motparter med vilka AP4 kan göra affärer, avseende både standardiserade och icke-standardiserade instrument.

Vidare fastslås att vid handel med OTC-derivat ska ISDA, International Swaps and Derivatives Association, och CSA, Credit Support Annex, nnas med samtliga större motparter. ISDA-avtal avser ett standardavtal för att reglera handel med derivat mellan två motparter. CSA-avtal reglerar hur säkerheter ska ställas för utestående skulder i form av likvida medel eller värdepapper. CSA-avtalet avser en bilaga till ett ISDA-avtal.

ÅRSREDOVISNING 2021

7 7

Å R E T 2 0 2 1

O M A P 4

ST R AT E G I & V E R K S A M H E T

Å R S R E D OV I S N I N G

F O N D ST Y R N I N G

H Å L L B A R H E T S D ATA

Likviditetsrisker

Likviditetsrisker omfattar dels likviditetsrisker som avser kassa öden dels likviditetsrisker i nansiella instrument.

Likviditetsrisk i ett nansiellt instrument utgörs av risken för att instrumentet inte kan säljas eller endast kan säljas till ett väsentlig lägre pris än det marknadsnoterade priset. En stor del av AP4:s värdepapper är omedelbart omsättningsbara och belåningsbara. Illikvida nansiella instrument förekommer främst i form av tillgångar i onoterade bolag och fastigheter men även OTC-derivat och kreditpapper kan från tid till annan vara illikvida och/eller uppvisa stora skillnader mellan köp- och säljkurser.

Likviditetsrisken kan även vara hög om det krävs stora nettoutbe- talningar från skuldsidan eftersom AP4 har betalningsförpliktelse mot Pensionsmyndigheten. Det är då nödvändigt att hålla en stor andel likvida instrument. I dagsläget gör AP4 månatliga utbetalningar till Pensions- myndigheten som i relation till be ntligt kapital är relativt små men eventuella förluster på valutaterminer och aktieindexterminer kan vara av

betydande storlek och dagliga prognoser över likviditet i SEK och valuta ska upprättas.

AP4:s likviditetsrisk i nansiella instrument begränsas av placeringsuni- versum samt limiter för aktiv risk i kombination med val av referensindex för räntebärande värdepapper och noterade aktier. Genom lagen om allmänna pensionsfonder begränsas likviditetsrisken dessutom genom att minst 20 procent av AP4:s totala marknadsvärde måste vara placerat i fordringsrätter med låg kredit-och likviditetsrisk.

I styrelsens regelverk begränsas likviditetsrisker genom särskilda regler för investeringar i räntebärande tillgångar och genom noggrann uppföljning av kassatillgodohavanden. AP4 investerar en stor andel av portföljen i noterade aktier och statsobligationer med god likviditet. Sammantaget bedöms likviditetsrisken i AP4 som låg.

I tabellen nedan presenteras en sammanställning över AP4:s likviditets- risk i enlighet med förfallostruktur. Obligationer och räntebärande instrument upptagna till verkligt värde, inklusive upplupen ränta.

Förfallostruktur 2021-12-31, Löptid	< 1 år	1 < 3 år	3 < 5 år	5 < 10 år	> 10 år	Total
Nominellt stat	357	27 719	15 504	17 338	3 561	64 479
Nominellt kredit	1 586	25 309	15 721	7 745	81	50 442
TOTAL	1 943	53 028	31 225	25 083	3 642	114 921
Förfallostruktur 2020-12-31, Löptid	< 1 år	1 < 3 år	3 < 5 år	5 < 10 år	> 10 år	Total
Nominellt stat	84	28 444	16 075	11 144	2 629	58 376
Nominellt kredit	1 780	21 945	19 912	6 972	16	50 625
TOTAL	1 864	50 389	35 986	18 116	2 645	109 001

Samtliga skulder har en löptid understigande ett år förutom ett antal valutaoptioner och cross currency basis swappar, se not 11.

Det sammanlagda marknadsvärdet på dessa kontrakt är dock begränsat och de har därför utelämnats i ovanstående tabell.

ÅRSREDOVISNING 2021

78

175

2021/22:130 .Skr 6 Bilaga

176

Å R E T 2 0 2 1

O M A P 4

ST R AT E G I & V E R K S A M H E T

Å R S R E D OV I S N I N G

F O N D ST Y R N I N G

H Å L L B A R H E T S D ATA

2021/22:130 .Skr 6 Bilaga

21 Finansiella tillgångar och skulder som nettas i balansräkningen eller lyder under nettningsavtal

				Belopp som inte nettas i balansräkningen
				Kvittning av
				finansiella		Netto-		Summa
	Brutto-	Nettade	Netto-	instrument	Erhållna	belopp efter
2021-12-31	belopp	belopp i BR	belopp i BR	enligt avtal	säkerheter	kvittning	Övrigt1	i BR
Tillgångar
Derivatinstrument	1 806	-	1 806	1 806	178	-178	-	1 806
Ej likviderade fordringar	19 168	19 059	109	-	-	109	661	770
SUMMA	20 974	19 059	1 915	1 806	178	-69	661	2 576
Skulder
Derivatinstrument	6 889	-	6 889	1 806	4 714	369	-	6 889
Ej likviderade skulder	19 257	19 059	198	-	-	198	514	712
SUMMA	26 146	19 059	7 087	1 806	4 714	567	514	7 601
				Belopp som inte nettas i balansräkningen
				Kvittning av
				finansiella		Netto-
	Brutto-	Nettade	Netto-	instrument	Erhållna	belopp efter		Summa
2020-12-31	belopp	belopp i BR	belopp i BR	enligt avtal	säkerheter	kvittning	Övrigt1	i BR
Tillgångar
Derivatinstrument	12 628	-	12 628	1 408	10 042	1 178	-	12 628
Ej likviderade fordringar	5 553	5 370	183	-	-	183	1 014	1 197
SUMMA	18 181	5 370	12 811	1 408	10 042	1 361	1 014	13 825
Skulder
Derivatinstrument	1 408	-	1 408	1 408	39	-39	-	1 408
Ej likviderade skulder	5 410	5 370	40	-	-	40	1 021	1 061
SUMMA	6 818	5 370	1 448	1 408	39	1	1 021	2 469

1 Övriga instrument i balansräkningen som inte lyder under avtal som tillåter kvittning.

Tabellen visar nansiella tillgångar och skulder som presenteras netto i balansräkningen eller som har rättigheter förknippade med rättsligt bindande ramavtal om kvittning eller liknande avtal. Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen när AP4 har en legal rätt att netta under normala affärsförhållanden och i händelse av insolvens, och om det nns en avsikt att erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid för skulden samtidigt. Finansiella tillgångar och skulder som lyder under rättsligt bindande ramavtal om kvittning eller liknande avtal som inte presenteras netto i balansräkningen är arrangemang som vanligtvis träder i laga kraft i händelse av insolvens men inte under normala affärsförhållanden eller arrangemang där AP4 inte har intentionen att avveckla positionerna samtidigt.

ÅRSREDOVISNING 2021

7 9

Å R E T 2 0 2 1

O M A P 4

ST R AT E G I & V E R K S A M H E T

Å R S R E D OV I S N I N G

F O N D ST Y R N I N G

H Å L L B A R H E T S D ATA

Styrelsens underskrifter

	Stockholm den 22 februari 2022		Vår revisionsberättelse har lämnats den 22 februari 2022
Britta Burreau	Lars Åberg	Helén Eliasson	Helena Kaiser de Carolis	Peter Nilsson
Styrelseordförande	Vice ordförande		Auktoriserad revisor,	Auktoriserad revisor,
			förordnad av Regeringen	förordnad av Regeringen
Monika Elling	Henrik Rättzén	Maj-Charlotte Wallin
Ingrid Werner	Göran Zettergren	Aleksandar Zuza
Niklas Ekvall
Verkställande direktör
ÅRSREDOVISNING 2021					8 0

177

2021/22:130 .Skr 6 Bilaga

178

Å R E T 2 0 2 1

O M A P 4

ST R AT E G I & V E R K S A M H E T

Å R S R E D OV I S N I N G

F O N D ST Y R N I N G

H Å L L B A R H E T S D ATA

2021/22:130 .Skr 6 Bilaga

Revisionsberättelse

Rapport om årsredovisningen

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Fjärde AP-fonden för år 2021. Fondens årsredovisning ingår på sidorna 57-80 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Fjärde AP-fondens nansiella ställning per den 31 december 2021 och av dess nansiella resultat för året enligt lagen om allmänna pensionsfonder.

Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräkningen fastställes.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Fjärde AP-fonden enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Annan information än årsredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och denna åter nns på sidorna 1-56 samt 83-104. Det är styrelsen och den verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identi eras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen. Vid denna genomgång

beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt lagen om allmänna pensionsfonder. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och verkstäl- lande direktören för bedömningen av fondens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera fonden, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan nns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen.

Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:

• Identi erar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.

• Skaffar vi oss en förståelse av den del av fondens interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen.

• Utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.

• Drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade

revisionsbevisen, om huruvida det nns någon väsentlig osäkerhets- faktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om fondens förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det nns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste

vii revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modi era uttalandet om årsredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att fonden inte längre kan fortsätta verksamheten.

ÅRSREDOVISNING 2021

8 1

Å R E T 2 0 2 1

O M A P 4

ST R AT E G I & V E R K S A M H E T

Å R S R E D OV I S N I N G

F O N D ST Y R N I N G

H Å L L B A R H E T S D ATA

• Utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.

Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identi erat.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat inventeringen av de tillgångar som Fjärde AP-fonden förvaltar. Vi har även granskat om det nns någon anmärkning i övrigt mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av Fjärde AP-fonden för 2021.

Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträffande inventeringen av tillgångarna eller i övrigt avseende förvaltningen.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Fjärde AP-fonden enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna samt för förvaltningen av fondens tillgångar enligt lagen om allmänna pensionsfonder.

Styrelsen ansvarar för Fjärde AP-fondens organisation och förvaltningen av Fjärde AP-fondens angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma Fjärde AP-fondens ekonomiska situation och att tillse att Fjärde AP-fondens organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och Fjärde AP-fondens ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska

sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att Fjärde AP-fondens bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om förvaltningen är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om det nns någon anmärkning mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Fjärde AP-fonden för räkenskapsåret 2021.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda anmärkning.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder

viprofessionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna.

Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för Fjärde AP-fondens situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om förvaltningen.

Stockholm den 22 februari 2022

Helena Kaiser de Carolis	Peter Nilsson
Auktoriserad revisor,	Auktoriserad revisor,
förordnad av Regeringen	förordnad av Regeringen

.Skr 6 Bilaga

ÅRSREDOVISNING 2021

8 2

179

2021/22:130

Skr. 2021/22:130

Bilaga 7

1

R REDOVI NING TTE AP FONDEN

AP6 2021 | 1

180

Skr. 2021/22:130

Bilaga 7

	INNEH	LL
	AP6
A	6
2021
		1
	11
	1
		1
A	6
A		6
	A	6
P		6

AP6 2021 |

181

Skr. 2021/22:130

Bilaga 7

DETTA	R AP6
AP6
AP6	1 6 1
1	6

I	2020
			2012
AP6
	2016		201
	2000 1		A
AP
			AP6
			AP
			2012
			AP
			AP6
			AP
			I
	A
	P
L			P
			AP6
L		10
			A
2020	AP6

A

AP6

AP6

|AP6 2021

182

AP6	AP6
P	2012

A

AP6

AP6

AP6

A

L

KAHT

PVA

Ö

L

AP6

AP6

P

AP6

Skr. 2021/22:130 Bilaga 7

,

AP

,

49,1

2021

AP6 2021 |

183

Skr. 2021/22:130

Bilaga 7

AVKA TNING

AP

6

1

12

2

eno	fonder för		t tot t ett
t ent	o g	r	o- n e ter ng r
	nn	ett	0-t .

A

1

1

2 000

1

20 000

1 000

10 000			12 2	12	20
					2
000	2	2		6
			6	6

0 2012 201 201 201 2016 201 201 201 2020 2021

A

49,1%

19,1%

A

	0
									1	1
	0
		1	1			1	1
	0
					11						10 2
	20
	10
	0
	201	201			2016 2020				201		2021
				A
				200			2			201		201
	2016 2020			201	2021
A											1
						1		1	1		1		1
							16				1
							1	0				110 6
								A	1		1
A							12 1		1			1	6
A	tn ng	tgör		n tt onoter	t	.

R	1	1
										G
			1		1	1			1
		2	6	1		1 66		6	16 600	22		1
			12	1	6	6 0			2		0
			1 1		1	1	1	1	1 01	1		1
			21					66	26
R								6	1	1		1
6 | AP6 2021

184

Skr. 2021/22:130

Bilaga 7

RE LTATR KNING

ot		1
I
		0	2
2	21 60		6
A	1		10
4,		2	0
5,		6
	1		6

|AP6 2021

185

Skr. 2021/22:130

Bilaga 7

ALAN R KNING

	ot	1 1	1	1		1
TILLG NGAR
P
A	7,8		0		2
A	7,			6		2
	7,10		00		2	2
		6
F
			6	1		60
	11		11
	12					2
	7			1 2 0
		1 1
MMA TILLG NGAR		6	1
FONDKAPITAL OCH K LDER
F
		10	66	10		66
			1	2	1 2
		22 1			6
		6			1
K
		1 6
	14		1		1	6
	15		21		1
		1				1
MMA FONDKAPITAL OCH K LDER		6	1

AP6 2021 | 1

186

Skr. 2021/22:130

Bilaga 7

NOTER

A ffror nge joner ronor o nget nn t nge .

Not 1	R
AP	AP6
2000 1	AP	1
2001
	AP6
	AP6
	AP6	2021
edo n ng en gt F S
		AP6
AP6
	10	AP6
AP
R
AP6
	P	P
		A
P
	1	AAP
A	0	AP6

AP6

AP6

Pr en gt en te n e ter ng r nd n AP6

onter t

öde

A

S t n ärde etoden

t e ärder ng

A

r g redo n ng r n er

2

A

AP6

2

|AP6 2021

187

Skr. 2021/22:130

Bilaga 7

AP6

P

AP6

2021

AP6

Ö

R

AP6

AP6

	AP6
A
		1
	66
2	P AP6
N
P	AP6	20
		6

R

AP6

16

F

AP6

AP6

AP6 2021 |

188

Skr. 2021/22:130 Bilaga 7

Not	N
			1
R
		1	1		211
			626	2	1
			2
			1	1
O
		22	0
			2		121
		1	1	6
T		1 6			6

Not	Ö
		1
		1	1
			1
		20	20

Not	F
	1
I
P	6	6
	1	1
	0	0
	1	1
		2

T
			2021
6	06	22	11
		2
		1

|AP6 2021

Not	G
			1
P				1
			6	6
			1	1
			1	2
			0	0
			2	2
T			6
I
		1
R
	P	0		0
	P
T
Not 6	P
R
200
		AP
		AP6
		AP6
	AP6	6
T				1
		AP6
	A	A

A

öner o för ner

1

189

Skr. 2021/22:130

Bilaga 7

Pen oner

6

0

0

AP6

0

A g ng eder g

A

AP6

1 AP6

A

	1
	1	1
	16	1
	1
A	1	1
	1	1
		1
	2	2

2

tegor ern		e t d de t d redo			nte	gr	nd	nd nt g rege n
g t ftn ngen	o	äger	tt	g ften	nte	ä	n o	g ften n
änför t	är	d nd	d.

n	t	ent	rogr												1
AP6
											L
															0 2	0 2
e		t o	r oden o	er ättn ng		r									0	0
		200 000				1	0 000
		100 000								AP6				12		11 6
														2		2
												T
							AP6
											Ö
r	ättn ng t		t re e
		2021													0 1	0 1
										200 000
															0	0
				100 000					100 000
A				100 000						1 0 000		T				6
r	ättn ng t		ed nde	ef ttn ng			re
												P
									2021						1 0	1 0
						A				1 2021					1
																0
					1		2 0			2 1				1	6	11
2 1		1	1		0
	P													16		1
1 0		0	0 6	0 6			0 6	0		0 6
												P	T	1 1		66 1
0
				16	2		16		16	2
		2
															AP6 2021 |

190

Skr. 2021/22:130

Bilaga 7

Not 7	F
	V		D
					L
1									V
	6	2		6	2		6		6
					161		161		161
		2
	6			6			6	1	6	1
						2
			1 6			60	1		1
			1 6			6	1		1
	V		D
					L
									V
	2 111		1	60	2	0	1	1	1	1
		2
		1 2 0					1		1
			1	6
					2 1			1		1
								1		1

Not	A
I			A	K	R	M	M EK
A
			6	0	2 2	2 2		26
P			10 60	20	6	6	1	2
			12	11	0 1	0 1
A
								2
R
							1
							1	62
A							2 21
T
	2021	0	0
6 | AP6 2021

191

Skr. 2021/22:130

Bilaga 7

Not

A

1 1

1

1

1

6

6

21 21

22

1

1

6

T

6

io största innehaven i onoterade aktier och andelar

ino

res

ektive kate ori

F

K

A

2

6

P

1

6

P

1

1

1 0

1 P

2

1

1

A

P

P

1

P

P

1

2

P

1 0

AP

r ett

ndr t

t

fond n e ter ng

r. e t o

tör

t

re

enter o

n o

tgör

1

det tot

r n

d

ärdet.

C

I

K

A

P

A

A

A

10 2

2

P

2

2

P

100 0

A

A

1

A

6 6

A

1

P

2

P

16

A

1

AP

r ett

e t ot

t

o- n e ter ng r.

e t o tör t

re

enter de o

n o

tgör

18

det tot

r

n

d

ärdet.

T

6

6

V

TOTALT MARKNAD V RDE

A

6

AP6 2021 |

192

Not 1 Ö

T

Not 11 Ö

A

T

Not 1 F

T

|AP6 2021

Skr. 2021/22:130

Bilaga 7

Not 1

1							1
2		2				1	00	2 000
2	2	0				1	00	1	00
							000		00
1
11
11				Not 1
							1
							1		12
1			T				1		1 6
				Not 1	Ö		1
			A				21		1
							2
							2		2
			T				1		1

193

Skr. 2021/22:130

Bilaga 7

Not 16 A					Not 17	V
			1
A				6
	22	0		1
T				1 1

			1
			21	2022
St re	eordför		nde	e	t re	eordför	nde
			A
ed ot			ed ot				ed ot
			er tä nde d re	tör
		V		1
					P
A tor	er	d re	or	A	tor	er d re	or
Förordn	d	reger ngen		Förordn d		reger ngen

AP6 2021 |

194

Skr. 2021/22:130

Bilaga 7

REVI ION ER TTEL E

För Sjätte AP-fonden, org. nr 855104-0721

RAPPORT OM R REDOVI NINGEN

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Sjätte AP-fonden

för år 2021.	ondens årsredovisning ingår på sidorna - i detta
dokument.
nligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlig-
het med Lag	2000:1	om Sjätte AP-fonden och ger en i alla vä-

sentliga avseenden rättvisande bild av Sjätte AP-fondens finansiella ställning per den 1 december 2021 och av dess finansiella resultat för året enligt Lagen om Sjätte AP-fonden.

örvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräkningen fastställs.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing ISA och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa stan- darder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoen- de i förhållande till Sjätte AP-fonden enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

V R REVI ION AN AT

Revisionens inriktnin och o fattnin

Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetnivå och bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de finansiella rap- porterna. Vi beaktade särskilt de områden där den verkställande direktören och styrelsen gjort subjektiva bedömningar, till e empel viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som har gjorts med utgångspunkt från antaganden och prognoser om framtida händel- ser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid alla revisioner har vi också beaktat risken för att styrelsen och den verkställande direk- tören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat övervägt om det finns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter.

Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig granskning i syfte att kunna uttala oss om de finansiella rapporter- na som helhet, med hänsyn tagen till fondens struktur, redovis- ningsprocesser och kontroller samt den bransch i vilken fonden verkar. Sjätte AP-fonden investerar direkt och indirekt i onoterade innehav för att erhålla avkastning i första hand genom värdeök- ning. I vår revision har vi fokuserat på de onoterade innehaven och på de frågeställningar som finns för att säkerställa en korrekt redo- visning av innehaven både i samband med förvärv och avyttringar samt under innehavstiden.

ANNAN INFORMATION N R REDOVI NINGEN

Detta dokument innehåller även annan information än årsredo- visningen och återfinns på sidorna 1- . Det är styrelsen och den verkställande direktören som har ansvaret för denna andra infor- mation. Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen är vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredo- visningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rap- portera i det avseendet.

T REL EN OCH DEN VERK T LLANDE

DIREKTÖREN AN VAR

Det är styrelsen och den verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt Lagen om Sjätte AP-fonden. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av fondens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamhe- ten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera fonden, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsre- dovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. elaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsent- liga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovis-

6 | AP6 2021

195

Skr. 2021/22:130 Bilaga 7

ningen. Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:

−identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.

−skaffar vi oss en förståelse av den del av fondens interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåt- gärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. −utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som an- vänds och rimligheten i styrelsens och den verkställande direktö- rens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. −drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och den verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om fondens förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen. Våra slut- satser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhål- landen göra att ett bolag inte längre kan fortsätta verksamheten. −utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.

Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens plane- rade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.

RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat inven- teringen av de tillgångar som Sjätte AP-fonden förvaltar. Vi har även granskat om det finns någon anmärkning i övrigt mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av Sjätte AP-fonden för 2021.

Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträffande inventeringen av tillgångarna eller i övrigt avseende förvaltningen.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Sjätte AP-fonden enligt god re- visorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna samt för förvaltningen av fondens tillgångar enligt Lagen om Sjätte AP-fonden.

Styrelsen ansvarar för Sjätte AP-fondens organisation och för- valtningen av Sjätte AP-fondens angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma Sjätte AP-fondens ekono- miska situation och att tillse att Sjätte AP-fondens organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och Sjätte AP-fondens ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att Sjätte AP-fondens bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om förvaltningen är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om det finns någon anmärkning mot styrelsens och verkställande direktörens förvalt- ning för Sjätte AP-fonden för räkenskapsåret 2021.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot fonden, eller att ett förslag till dispositioner av fondens vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för fondens situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet.

Stockholm den 21 februari 2022
Magnus Svensson Henryson	Peter Nilsson
Auktoriserad revisor	Auktoriserad revisor
Förordnad av regeringen	Förordnad av regeringen
	AP6 2021 | 61

196

Skr. 2021/22:130

Bilaga 8

rsre ovisnin o

llb r etsre ovisnin

n si ti t är ris en li et

ma dec

197

Skr. 2021/22:130

Bilaga 8

Te t S unde AP onden med stöd a Helene Hellberg

Pro ektledning Mikael indh Hök AP Foto Illustration

onas öttiger mslag Peter Knutson

Id och gra isk orm bottiger se Tr ck tta

nne

ll

Vd

d

4

S

d

AP f

d

O

AP7

6

Fö

t

b

ätt

)

AP7

k

t

fö

t

8

Å

b

ätt

fö

AP7 Akt

f

d

43

AP7

f

hå

b t

k

2

Å

b

ätt

fö

AP7 Rä

t f

d

56

K

t

b t

4

H å b h t

t

(G R k

t)

65

På

k

t

7

G R

d

68

AP7

t

b

t

20

F å

h

70

På

24

k

7

M d

b

t

26

S

t

t

72

d t

28

S

h

d

30

198

1 AP7

Skr. 2021/22:130

Bilaga 8

AP7 Års- och hållbarhetsredovisning 2021

n e	on en
Organisationsnummer 802406-2302

örvaltnings erättelse

S unde

fondens uppdrag

I det svenska allmänna pensionssystemet ingår att en del av pensionsavgiften avsätts till premiepension och förvaltas i värdepappersfonder efter individuella val av pensionsspararna Premiepensions- systemet administreras av den statliga Pensionsmyndigheten Sjunde AP-fonden (AP7) som också är en statlig myndighet har som uppdrag att utveckla och förvalta de statliga alternativen inom premie- pensionssystemet framför allt det statliga förvalsalternativet

Premiepensionssparare får sina medel placerade i AP7 Såfa (statens årskulls- förvaltningsalternativ) om de inte aktivt väljer att deras medel ska placeras i någon annan fond i premiepensionssystemet

Denna förvaltningsberättelse behandlar verksamheten i fondbolaget AP7 inklu- sive de produkter AP7 tillhandahåller via de två byggstensfonderna AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond

et statliga er udandet produkterna

yggstensfonderna

AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond är de byggstensfonder som övriga fyra AP7-produkter skapas med hjälp av Fon- derna tillförs årligen kapital främst genom att Pensionsmyndigheten för över före- gående års fastställda pensionsrätter i fonder För detaljerad information om utvecklingen för dessa fonder hänvisas till särskilda årsberättelser för fonderna

Direktval av byggstensfonderna

AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond är fullt ut valbara hos Pensionsmyndigheten och kan kombineras med andra fonder i premiepensionssystemet

AP7 Såfa

AP7 Såfa är ingen fond utan en instruktion till Pensionsmyndigheten hur placeringar för respektive sparare ska fördelas mellan byggstensfonderna AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond AP7 Såfa består av AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond i olika pro- portioner som förändras över tiden enligt en livscykelprofil som grundas på spara- rens ålder Fram till och med 55 års ålder består AP7 Såfa av 100 AP7 Aktiefond

Mellan 56 års ålder och 75 års ålder trappas årligen andelen AP7 Aktiefond ned och ersätts med AP7 Räntefond Från 75 års ålder är fördelningen konstant 33 AP7 Aktiefond och 67 AP7 Räntefond AP7 Såfa kan väljas när som helst hos Pensionsmyndigheten och kan också temporärt under Pensionsmyndighetens pågående omställning av fondtorget kombineras med andra fonder i premie- pensionssystemet

re statliga fondportföljer

Genom olika kombinationer av AP7 Aktie- fond och AP7 Räntefond skapas också tre fondportföljer med olika risknivåer De tre statliga fondportföljerna är AP7 Försiktig AP7 alanserad och AP7 Offensiv

AP7 Försiktig består av 33 Aktiefond och 67 AP7 Räntefond

AP7 alanserad består av 50 1 AP7 Aktiefond och 50 AP7 Räntefond

AP7 Offensiv består av 75 1 AP7 Aktie- fond och 25 AP7 Räntefond

De statliga fondportföljerna är var och en för sig fullt ut valbara hos Pensions- myndigheten och kan också temporärt under Pensionsmyndighetens pågående omställning av fondtorget kombineras med andra fonder i premiepensionssystemet

örvaltat kapital och avkastning

Förvaltat kapital 2021

nder 2021 placerade Pensionsmyndig- heten premiepensionsmedel för 2020 års pensionsrätter AP7 tillfördes också medel genom likvidering stängning av fonder på fondtorget otal uppgick inflödet av kapital genom köp av andelar i fonderna till 46 4 miljarder kronor (37 8 miljarder kronor 2020) tflödet av kapital genom inlösen av andelar på grund av pensions- utbetalningar och att premiepensions- sparare bytte till andra fonder uppgick till sammanlagt cirka 25 2 miljarder kronor (18 5 miljarder kronor 2020) under året

Vid utgången av 2021 förvaltade AP7

sammanlagt 66	miljarder kronor (722 5
miljarder kronor)	varav 87 0 miljarder

kronor i AP7 Aktiefond och 87 8 miljarder kronor i AP7 Räntefond kningen av det totala förvaltade kapitalet förklaras av inflöden till de förvaltade fonderna samt en positiv värdetillväxt under året

Avkastning 2021

Sammantaget blev 2021 ett väldigt bra börsår då världen rörde sig mot en norma- lisering efter de omfattande nedstäng- ningar som följde på ovid 1 -pandemin under 2020 Samtliga kvartal särskilt det första och fjärde bidrog positivt till avkastningen vilket har lett till en positiv avkastning i de av AP7:s produkter som har stort aktieinslag

AP7 Såfa har en livscykelprofil Det inne- bär att fördelningen mellan aktie- och ränte- placeringar är olika för olika årskullar Därför blir också avkastningen olika för sparare i olika åldrar Den genomsnittlige Såfa- spararen har under 2021 haft en avkastning på 31 5 nder samma period har de privata premiepensionsfonderna i genomsnitt gett en avkastning på 271 Skillnaden förklaras bland annat av att AP7 Såfa har en högre valutaexponering än de privata premie- pensionsfonderna men också utvecklingen för AP7:s investeringar i private e uity och riskpremier har bidragit positivt

Risken (mätt som standardavvikelse under den senaste 24-månadersperioden) har för AP7 Såfa varit 16 0 jämfört med

13 för genomsnittet för de privata premiepensionsfonderna2 AP7 Såfas högre risk förklaras till stor del av att andelen sparare över 55 år fortfarande är liten och att andelen AP7 Räntefond därmed också är liten Framöver kan andelen AP7 Ränte- fond förväntas öka i takt med att spararna i premiepensionssystemet blir äldre

Sedan starten 2000 har förvalsalter- nativet3 gett en genomsnittlig årlig avkast-

ning på 8 2 jämfört med 5 8 för de privata premiepensionsfonderna (tids- viktad avkastning)

n sparare som investerar i aktiemark- naden förväntas ha en avkastning som långsiktigt överstiger en ränteplacering n typisk premiepensionssparare som sedan 2000 haft sitt kapital investerat hos AP7 har fått en kapitalviktad avkastning på 11 6 per år Kapitalviktad avkastning anger genomsnittlig årlig utveckling för en genomsnittlig sparares konto och kan jämföras med utvecklingen för inkomst- pensionen AP7:s långsiktiga avkastnings- ambition är att ett kontinuerligt sparande i förvalsalternativet under hela arbetslivet ska ge en långsiktig överavkastning i för- hållande till inkomstpensionen om minst 2 procentenheter per år Inkomstpensionens utveckling under perioden hade inneburit

en utveckling motsvarande 3 1		per år
nder	förvalsalternativets hittillsvarande
livstid	har denna avkastningsambition

1 Fondportföljerna rebalanseras en gång per år i samband med Pensionsmyndighetens placering av pensionsrätter vilket innebär att fördelningen mellan AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond kan avvika från fördelningen under året

2 Pensionsmyndigheten beräknar index som återspeglar utvecklingen för fonder valbara på Pensionsmyndighetens fondtorg exklusive AP7:s produkter Rabatter på fondavgifter myndighetens avgift och arvsvinster är inte medräknade

3 Premiesparfonden t o m maj 2010 och därefter AP7 Såfa

därmed överträffats

33

199

Skr. 2021/22:130

Bilaga 8

Statens fondportföljer har under 2021 gett följande avkastning:

AP7 Försiktig	11 0	(100 2	sedan
starten i maj 2010)
AP7 alanserad 16 8		(163 6	sedan
starten i maj 2010)
AP7 Offensiv	25 5	(2 1 8	sedan

starten i maj 2010)

yggstensfonderna AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond har under 2021 gett följande avkastning:

AP7 Aktiefond	34 1
AP7 Räntefond	-0 7

Deras jämförelseindex har gett en avkast-

ning på 31 2 respektive -0 6 tter- ligare information om AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond ges i årsberättelserna för respektive fond

erksamheten

		AP7 Års- och hållbarhetsredovisning 2021
yckeltal för	s produkter	översikt
			Genomsnittlig	otal risk
	Avkastning		årsavkastning	(standard-
	2020-12-31		sedan start	avvikelse
	2021-12-31		(2010-05-21)	24-mån )
AP7 Aktiefond	34 1		16 2	17 6
AP7 Räntefond	-0 7		1 0	0 8
AP7 Såfa	31 5		15 0	16 0
AP7 Försiktig	11 0		6 2	5
AP7 alanserad	16 8		8 7	8 8
AP7 Offensiv	25 5		12 5	13 2
Privata fonder	271		10 6	13
vkastning för förvalsalternativet ämfört med genomsnittet
för de privata premiepensionsfonderna
	Ackumulerad		Genomsnittlig	Genomsnittlig
	avkastning		årsavkastning	årsavkastning
	sedan start		sedan start	senaste
	år 2000		år 2000	10 åren
Förvalsalternativet	427		8 2	17 5
Privata fonder	22	6	5 8	12 5

Resultat

nder 2021 uppgick AP7:s intäkter av

rörelsen till 606 4 miljoner kronor (4 4
miljoner kronor) rots	att fondavgiften
sänktes med 0 005	per den 1 januari

2021 har intäkterna ökat vilket beror på en kraftig ökning av det förvaltade kapitalet under året Kostnaderna inklusive ränte- netto uppgick till 3 5 2 miljoner kronor (2 6 3 miljoner kronor) Resultatet blev således 211 2 miljoner kronor (1 8 6 miljo- ner kronor) get kapital vid årets slut var 1 3 5 6 miljoner kronor (1 184 5 miljoner kronor)

AP7:s intäkter är helt beroende av det förvaltade kapitalets storlek medan kost- naderna är det till ungefär hälften De kapitalberoende kostnaderna utgörs av avgifter till externa kapitalförvaltare och till depåbank

ftersom AP7:s intäkter beror på det förvaltade kapitalets storlek ska eventuella överskott i kapitalförvaltningsverksam- heten tillfalla premiepensionsspararna genom gradvis sänkning av förvaltnings- avgifterna i de fonder som förvaltas av AP7 Förvaltningsavgifterna utgör AP7:s enda intäktskälla och hur stora dessa intäkter blir beror helt på det förvaltade kapitalets storlek Vid en kraftig och ihål- lande nedgång på aktiemarknaderna kan därför en situation uppstå då intäkterna minskar så mycket att verksamheten inte kan bedrivas vidare utan att förvaltnings- avgifterna höjs eller kostnaderna drastiskt sänks För att minska denna risk har AP7:s styrelse beslutat att en buffert motsva- rande två gånger genomsnittet av de kommande fem årens prognostiserade fasta kostnader ska byggas upp Som en konsekvens av det ökande överskottet har AP7:s styrelse beslutat om en sänkning av

förvaltningsavgiften	för AP7 Aktiefond
från 0 075 till 0 05	från och med den
1 januari 2022

34

Utredningsförslag om ändrade placeringsriktlin er för

Föreslagna ändringar inom premie- pensionssystemet

nder 201 presenterades en särskild utredning avseende risknivån i förvals- alternativet(Förvalsalternativetinompremie- pensionen) enligt vilken utökade place- ringsmöjligheter för AP7 föreslogs

eredningen av frågan är ännu inte klar men beslut väntas under 2022 I det remissvar AP7 lämnade ställde sig AP7 positiva till förslagen om utökade place- ringsmöjligheter i alternativa tillgångsslag

ret

vergripande

Året har i ännu större utsträckning än 2020 präglats av ovid 1 -pandemin då regeringen i slutet av 2020 skärpte restrik- tionerna ytterligare och uppmanade myn- digheter att föregå med gott exempel och minimera antalet anställda på kontoret till ett minimum För AP7:s del har detta inne- burit att verksamheten till övervägande del har hanterats på distans vilket inne- fattat förvaltning och värdering av fonderna Restriktionerna har legat kvar under stora delar av året och en återgång till kontoret i full skala skedde först i slutet av septem- ber I slutet av året infördes dock nya res- triktioner vilket innebar att anställda upp- manats att arbeta hemifrån om det bedömts möjligt Förvaltningen och vär- deringen av fonderna har fungerat mycket väl under denna period och inte heller i övrigt har verksamheten drabbats av några allvarliga störningar till följd av pandemin eller distansarbete

töver löpande verksamhet har vidare- utveckling av AP7:s strategiska plan inklusive prioriteringar förtydligande av målformuleringar och koppling till verk- samhetsplan prioriterats

n fortsatt satsning på frågor rörande den interna kulturen har prioriterats Detta har också innefattat en utveckling av ledningsgruppens arbetsformer

Kapitalförvaltning

nder 2021 inriktades kapitalförvalt- ningens arbete fortsatt på att utveckla infrastruktur inom kapitalförvaltnings- verksamheten och på att planera för möjliga konsekvenser för placeringsverk- samheten med anledning av den utred- ning om placeringsregler för AP7 som nu bereds i Finansdepartementet efintliga aktie- och riskhanteringsstrategier har också löpande utvärderats och utvecklats

vriga prioriterade områden inom kapitalförvaltningen har bland annat varit förstärkt mätbarhet i rapportering port- följanalys och delegering samt översyn av möjligheterna att bygga datalagrings- funktionalitet och systemstöd

Slutförande av upphandling av externa alfamandat inklusive avtal med ny prime broker för hantering av aktielån har också prioriterats liksom förberedelse av ny upphandling av externa betamandat

garstyrning och hållbarhet

AP7 har som mål att inta en ledande posi- tion inom ägarstyrning och deltar i svenska och internationella initiativ för att driva utvecklingen framåt genom att ta en aktiv roll i den debatt som förs kring ägarstyr- ningsfrågor Arbetet med att utveckla pro- cesser och metoder för ett aktivt ägarstyr- ningsarbete är ständigt pågående Som en del i detta arbete har AP7:s svartlistning av bolag utökats genom att bolag främst inom kolindustrin som aktivt motarbetar Parisavtalets andemening och som bedöms sakna trovärdigt hållbara omställnings- planer för att få ner sitt koldioxidutsläpp nu utesluts från investeringar

nder året har också ett stort arbete

200

Skr. 2021/22:130

Bilaga 8

AP7 Års- och hållbarhetsredovisning 2021

med att ta fram en klimathandlingsplan bedrivits Klimathandlingsplanen syftar till att peka ut den väg AP7 ska gå för att påverka bolag att nå det övergripande målet om nettonollutsläpp till 2050 Klimathandlingsplanen bedöms också vara ett viktigt verktyg i AP7:s strävan att ytter- ligare integrera hållbarhet i förvaltningen

Adminstration

Arbetet inom administrationen har under 2021 bland annat inriktats på upphandling och implementering av risksystem och leverantör av tjänster inom I -drift Sam- tidigt har implementering av system för avstämning och avvikelsehantering gjorts och arbetet med att få ett system för data- lagring på plats har fortsatt

Mycket fokus har också lagts på vidare- utveckling av funktionerna för affärskon- troll projektkontor samt juridik Inom juristfunktionen har också upphandlings- processen setts över och resurser tillförts verksamheten n förstudie avseende e-arkiv för effektiv hantering av AP7:s allmänna handlingar har också initierats

Vidare så har I och informationssäker- hetsaktiviteter enligt framtagen hand- lingsplan givits fortsatt hög prioritet under året samtidigt som AP7:s lokaler anpas- sats för att möta de krav som ställs på myndigheter såvitt avser externa oner för externa besök

Kontrollfunktioner

Inom risk och regelefterlevnad har arbetet med att utveckla AP7:s riskkultur och pro- cesser för riskstyning och riskhantering fortsatt liksom utveckling av fondens ledningssystem och ledningsprocesser ill följd av distansarberte under en stor del av året har kontroller som utförs av kontroll- funktionerna varit något färre än tidigare

år n kartläggning	av AP7:s risker har
genomförts under	hösten AP7:s risker

bedöms fortsatt vara identifierade och väl kontrollerade

HR

nder året har HR-funktionen fortsatt arbeta med att vidareutveckla AP7:s orga- nisationskultur I syfte att effektivisera beslutsfattandet inom organisationen har också AP7:s beslutsmodell setts över och en ny ansvarsfördelningsmodell (H KI) har implementerats i verksamheten

HR har också ansvarat för förlängning av gällande hyreskontrakt för kontors- lokalerna samt deltagit i arbetet med anpassning av lokalerna för att möta externa krav på myndigheter och verk- samhetens behov

töver det har ett antal upphandlingar inom tjänstepensionslösningar sjukför- säkringstjänst rekryteringstjänster samt strategiskt HR-stöd för funktionen genomförts

HR har också bistått verksamhetsansva- riga vid de rekryteringar som genomförts under året

Som en årligt återkommande del

i HR-funktionens arbete har också löne- kartläggning lönerevision samt utbildning av medarbetare i arbetsmiljöfrågor genomförts

Samverkan mellan AP-fonderna Samverkan mellan AP-fondernas olika funktioner sker när det finns möjligheter till resurseffektivisering och kunskaps- överföring AP-fonderna bildade ett sam- verkansråd 2016 för att ge AP-fonderna (AP1 AP2 AP3 och AP4) bättre förutsätt- ningar att samarbeta inom alla områden utanför investeringsverksamheten nder 2018 utvidgades rådet till att även omfatta AP7 I samverkansrådet deltar de olika fondernas administrativa chefer Samver- kansarbetet syftar bland annat till att öka kostnadseffektiviteten för fonderna och tillvarata de mervärden i form av erfaren- hetsutbyten och kunskapsöverföring som kan ge AP-fonderna en bredare och större kunskapsbas tillsammans än vad som skulle vara möjligt att åstadkomma inom varje enskild AP-fond

nder samverkansrådet finns sam- verkansgrupper inom åtta områden där fonderna bidrar med representanter från verksamheten:

ack Office

HR

I

uridik och ompliance Kommunikation Redovisning

Risk och performance Systemförvaltning

rganisation

edning

Verkställande direktören har inrättat en ledningsgrupp för verksamheten ednings- gruppen har ett strategiskt fokus och till ledningsgruppens hjälp har VD inrättat ett antal kommitte r vilkas huvudsakliga upp- gift är att bereda frågor inför beslut i led- ningsgruppen edningsgruppen består av:

VD

hef kapitalförvaltning hef administration

hef kommunikation och ägarstyrning HR-ansvarig

Riskansvarig Regelverksansvarig

VD fattar beslut i ledningsgruppen efter samråd med övriga deltagare ednings- gruppens medlemmar utgör AP7:s ledande befattningshavare

Kapitalförvaltning Kapitalförvaltningsorganisationen bestod vid utgången av 2021 av elva tillsvidare- anställda Stora delar av det förvaltade kapitalet förvaltas av externa förvaltare Den interna förvaltningen arbetar huvud- sakligen med upprätthållande av beslutad exponeringsnivå aktiv förvaltning av svenska aktier ränteförvaltning samt han- tering av AP7:s Private uity-portfölj

ftersom en stor del av tillgångarna förvaltas externt lägger AP7 ned ett bety- dande arbete för att systematiskt följa upp och utvärdera de externa förvaltarna tvärderingen avser förvaltningsresultat och efterlevnad av avtalsvillkor och också frågor som rör intern kontroll och efter- levnad av administrativa rutiner och

bestämmelser

Administration

AP7:s administrativa enheter utgörs av fondadministration (back office) risk och avkastning (performance) I affärs- utveckling och affärskontroll ekonomi kontorsservice registratur och juridik Vid utgången av 2021 var tjugo personer tills- vidareanställda inom administration

För AP7 är effektivitetsaspekter av stor betydelse Detta betyder att externa tjäns- ter utnyttjas på de områden där det är lämpligt för att säkerställa hög kompe- tens låga kostnader och låg sårbarhet Detta innefattar bland annat ekonomi- och löneadministration I -drift internrevision samt vissa juridiska tjänster Denna modell innebär att det är en viktig uppgift för organisationen att fungera som en kvalifi- cerad beställare och att ha en effektiv och fortlöpande kvalitets- och kostnadskon- troll över de utlagda uppdragen

Kommunikation och ägarstyrning

AP7 bedriver ett aktivt arbete för att fort- löpande utveckla informationen till icke- väljarna i premiepensionssystemet Inom området ägarstyrning hanteras frågor som rör hur AP7 som aktieägare kan påverka de bolag vi investerar i att ta ansvar för hållbarhet etik och god bolagsstyrning i sin verksamhet Vid utgången av 2021 var sex personer tillsvidareanställda inom kommunikation och ägarstyrning

Kontrollfunktioner

AP7 arbetar utifrån principen om tre för- svarslinjer vilket innebär att verksamhet- ens risker ägs och kontrolleras av verk- samheten själv och att det riskarbete som utförs i verksamheten följs upp av fondens oberoende funktioner för risk och regelefter- levnad Som tredje försvarslinje fungerar fondens internrevisorer vilka rapporterar till AP7:s styrelse Vid utgången av 2021 var två personer anställda inom funktio- nerna risk och regelefterlevnad nder året har vissa kontroller av regelefter- levnaden utförts av extern regelverkskonsult

Som ett led i AP7:s strävan att stärka den interna kontrollen ska samtliga anställda årligen bekräfta att de tagit del av fondens etiska riktlinjer riktlinjer för hantering av intressekonflikter samt rikt- linjer för intern styrning och kontroll ill följd av distansarbete har dock sådan bekräftelse under 2021 endast lämnats av nyanställda

Medarbetare

AP7 är en relativt liten men högt kvalifice- rad organisation Detta innebär att det är

35

201

Skr. 2021/22:130

Bilaga 8

AP7 Års- och hållbarhetsredovisning 2021

av stor betydelse att AP7 kan attrahera och bibehålla personal med rätt kompe- tens för uppdraget Stor vikt läggs därför vid kompetensutveckling Detta uppnås dels genom att anställda i stor utsträckning ges möjlighet till externa utbildningsinsatser dels genom en uttalad målsättning att öka de anställdas kunskap och förståelse för verksamheten genom internt kompetens- utbyte Genom en väl utvecklad process för medarbetarsamtal dokumenteras de anställdas utvecklingsbehov och utveck- lingsplaner fastställs

Stor vikt läggs också vid de anställdas fysiska och psykiska hälsa liksom vid en god arbetsmiljö För att förebygga ohälsa erbjuds samtliga anställda ett friskvårds- bidrag på maximalt 5 000 kronor per år

AP7 eftersträvar en jämn könsfördel- ning i verksamheten Kön könsöverskri- dande identitet etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktions- nedsättning sexuell läggning ålder eller annan grund som åtnjuter skydd enligt tillämplig lag får inte påverka löne- sättningen

nder året har fyra personer anställts samtidigt som ingen anställd har lämnat organisationen Vid utgången av 2021 var antalet anställda 42 personer varav en visstidsanställning (1 kvinnor och 23 män)

Styrning och kontroll

Styrelsens arbete

Ingen förändring i styrelsens samman-

sättning har skett under 2021

Styrelsen hade under 2021 sex ordinarie sammanträden

Styrelsen har inrättat ett arbetsutskott som består av ordföranden vice ord- föranden och verkställande direktören Arbetsutskottet beslutar i de frågor som styrelsen delegerar till arbetsutskottet däribland exkludering av bolag AP7 inte investerar i enligt AP7:s riktlinjer för ägar- styrning Arbetsutskottet fungerar också som ersättningskommitt vilken har till uppgift att säkerställa att regeringens rikt- linjer för anställningsvillkor till ledande befattningshavare efterlevs I ersättnings- kommitt n deltar inte verkställande direk- tören i frågor som rör ersättning till verk- ställande direktören och är i övriga frågor enbart adjungerad

Som stöd och rådgivare åt verkställande direktören vid olika verksamhetsbeslut och som rådgivande organ åt den interna kapitalförvaltningen finns ett kapital- förvaltningsutskott inrättat

Kapitalförvaltningsutskottet bestod vid utgången av 2021 av fem styrelseleda- möter och två anställda (verkställande direktören och vice vd förvaltnings- chefen) Styrelsens ordförande är ord- förande i utskottet

Styrelsen har också inrättat ett revi- sionsutskott vilket också bereder regel- verksfrågor av väsentlig betydelse Revi- sionsutskottet bestod under 2021 av fyra styrelseledamöter nder året har utskottet bytt ordförande ill revisionsutskottets

möten inbjuds intern- och externrevisorer när de har något att avrapportera verk- ställande direktören chefen för adminis- tration riskansvarig samt regelverks- ansvarig

nder 2021 var de externa revisorerna närvarande vid ett styrelsesammanträde

garfrågor

Med ägarfrågor avses hur AP7 ska utöva den ägarfunktion som följer av aktieinne- haven i AP7 Aktiefond Som en del av verk- samhetsplanen fastställs årligen ri in er

rars rnin för AP7 I riktlinjerna anges hur AP7 ska utöva sin ägarfunktion i kraft av de stora aktieinnehaven

AP7 tillämpar sedan 2012 riktlinjer som innebär att ägarstyrning genom röstning på bolagsstämma kan göras för utländska aktier AP7 röstar regelmässigt på de bolagsstämmor där så är möjligt AP7 är enligt lag normalt förhindrad att rösta för svenska aktier AP7 arbetar i ägarstyr- nings- och hållbarhetsfrågor med tre

parallella teman i treårs-cykler
Detta innebär att fördjupat arbete görs
inom	vissa	utvalda fokusområden		vid
sidan	av de	fyra verktyg som används
i verksamheten (uteslutning			dialog	röst-
ning och juridiska processer)			nder 2022

kommer AP7 att arbeta med teman inom hållbar klimatomställning avskogning samt universell ägarstyrning

36

202

Skr. 2021/22:130

Bilaga 8

AP7 Års- och hållbarhetsredovisning 2021

Resultaträkning

a

i

a

e o

i

sen a s

ronor

ot

Rörelsens intäkter

Förvaltningsavgifter

606 446

4

4 864

Rörelsens kostnader

Personalkostnader

-84 602

-78 766

vriga externa kostnader

-6

101

-74 014

xterna förvaltare och depåbank

-23

302

-143 805

Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar

- 72

- 40

77

7

relseres ltat

7

Resultat från finansiella poster

Ränteintäkter och liknande

-

1 511

Räntekostnader och liknande

-1 256

-28

es

ltat e ter inansiella

oster

rets res

ltat

alansräkning

a

i

a

e o

i

sen a s

ronor

ot

ill

n ar

Materiella anläggningstillgångar

Inventarier

1 011

1 584

a

ateriella anl

nin still

n

ar

Finansiella anläggningstillgångar

ångfristiga värdepappersinnehav

-

-

a inansiella anl

nin still

n

ar

a anl

nin still

n

ar

Omsättningstillgångar

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

67 781

53 211

vriga fordringar

3 151

2 556

Kassa och bank

1 448 6 8

1 181 413

a o

s

ttnin still

n

ar

7

a till

n

ar

7

et a ital o

s

lder

get kapital

trangerad konst

-120

-

alanserat resultat

1 184 463

85 02

Årets resultat

211 213

1

8 561

a e

et

a

ital

lder

pplupna kostnader och förutbetalda intäkter

111 778

41 4 2

everantörsskulder

4 612

5 221

vriga skulder

8 6 5

7 588

a s

lder

a e

et

a

ital o

s

lder

7

Ställda panter

Inga

Inga

Ansvarsförbindelser

Inga

Inga

37

203

Skr. 2021/22:130

Bilaga 8

AP7 Års- och hållbarhetsredovisning 2021

Redovisningsprinciper	Avskrivning görs med procentsatser enligt nedan:
AP7 följer de regler som finns i lagen (2000:1 2) om allmänna	Inventarier	20	20
pensionsfonder (AP-fonder) Redovisningsprinciperna har inte
	Ombyggnad av hyrd lokal	30	30
ändrats i förhållande till föregående år
	Avskrivningar framgår av not för balansposten
ntäktsredovisning
Intäkterna består av fasta förvaltningsavgifter som erhålls från	ärderingsprinciper m m
de förvaltade fonderna Dessa intäktsförs löpande i den period	illgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om
de avser	inget annat anges nedan	Fordringar och skulder i utländsk
	valuta har upptagits till balansdagens kurs
vskrivningsprinciper för anläggningstillg ngar
Anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med	ordringar
avdrag för ackumulerade avskrivningar	Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta

ot	ersonalkostnader
a	i a	e o i	sen a s	ronor
Antal anst llda							Pensions ostnader
Medeltal anställda				40		37	VD					1 223	1 173
Anställda 31 december				42		38	edningsgrupp exkl VD					5 287	4 825
Antal ledande befattningshavare							vriga anställda					8 0	7 218
(per 31 december)				7		7		a
ner o		ar oden					o iala		ostnader
Styrelseordförande				218		207	Styrelseordförande					68	65
Styrelsen exkl ordförande				31		860	Styrelse exkl Ordförande					2 3	270
VD				4 268		4 033	VD					1 63	1 553
edningsgrupp exkl VD				10 750	10 2 8		edningsgrupp exkl VD					4 580	4 330
vriga anställda				31 315	2	052	vriga anställda					12 008	7 6	2
	a			7				a
edande		e attnin	s a are
Kvinnor				3		3
Män				4		4
rsättning till ledande				efattningshavare
					ast l	n	ri	a	r	ner	Pensions ostnader			a
Verkställande direktör					4 268					4	1 223		5 4	5
Vice verkställande direktör chef förvaltning					2 07					4	831		3 742
Administrativ chef					2 012					4	848		2 864
Kommunikationschef					1 715					4	1 00		2 728
hef	ompliance				1 521					4	12		2 437
hef Risk					1 44					4	1 027		2 480
Personalchef					1 146					4	660		1 810
rsättning till ledande				efattningshavare
					ast l	n	ri	a	r	ner	Pensions ostnader			a
Verkställande direktör					4 033					4	1 173		5 210
Vice verkställande direktör chef förvaltning					2 726					4	801		3 531
Administrativ chef					1 78					5	701		2 684
Kommunikationschef					1 704					4	73		2 681
hef	ompliance				1 508					4	874		2 386
hef Risk					1 416					4	8		2 418
Personalchef					66					4	478		1 448

38

204

Skr. 2021/22:130

Bilaga 8

AP7 Års- och hållbarhetsredovisning 2021

AP7 tillämpar kollektivavtalet mellan AO och S K R F (SA O) samt regeringens riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare Styrelsen för AP7 har beslutat om riktlinjer för ersättning för ledande befattningshavare och anställda

Ingen anställd har lön som innehåller någon rörlig komponent För verkställande direktören vice verkställande direktören och den administrativa chefen gäller därutöver följande Pensions- åldern är 65 år Verkställande direktören vice verkställande direk- tören och den administrativa chefen undantas från den pensions- plan som gäller enligt kollektivavtalet och erhåller i stället individuella pensionsförsäkringar till en kostnad motsvarande

30 av den fasta lönen i enlighet med regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande

För verkställande direktören och vice verkställande direktören är uppsägningstiden sex månader Om uppsägning sker från arbetsgivarens sida kan efter uppsägningstiden avgångsveder- lag utbetalas under 18 månader motsvarande den fasta månads- lönen Avräkning sker mot utgående lön och inkomst av förvärvs- verksamhet

För ledande befattningshavare utom verkställande direktör vice verkställande direktör och den administrativa chefen kan

pensionsavsättningarna överstiga 30		av lön Detta följer av till-
lämplig kollektivpensionsplan	P1	alternativt	P2	P1 är

premiebestämd medan P2 huvudsakligen är förmånsbestämd I regeringens riktlinjer för ledande befattningshavare anges att ersättningar ska vara måttfulla och inte löneledande samtidigt som de behöver vara konkurrenskraftiga för att inte bli ett hinder i kompetensförsörjningen Denna målsättning uppnås genom en

tydlig process där AP7:s ersättningskommitt (ordförande vice ordförande och verkställande direktör (adjungerad)) bereder löneramen för samtliga medarbetare ersättningar till ledande befattningshavare ansvariga för kontrollfunktionerna och övriga anställda med en ersättning som minst uppgår till ersättningen för någon av de ledande befattningshavarna samt förhandlar lön och övriga villkor med verkställande direktören Hela styrelsen fattar beslut i ersättningsfrågor efter beredning av ersättnings- kommitt n Den nedre gränsen för ersättningarnas konkurrens- kraft påverkas bland annat av krav på senioritet och beställar- kompetens Kraven är i sin tur en följd av att verksamheten sköts av en liten organisation och många underleverantörer rsätt- ningsnivåerna för AP7:s anställda kan inte heller ligga väsentligt under de ersättningsnivåer som erbjuds av privata kapitalförvalt- ningsbolag nder 2021 genomfördes en jämförelsestudie av det oberoende internationella konsultföretaget illis o er atson ämförelsestudien omfattar finansiella aktörer i Sverige i stort där bland andra storbanker och övriga AP-fonder finns med Resultaten visade att AP7:s ersättningsnivåer är måttfulla och inte på något område löneledande

Generellt ligger ersättningsnivån på medianen AP7:s styrelse gör därför bedömningen att AP7:s ersättningsnivåer total sett ligger i nivå med eller under de ersättningsnivåer som erbjuds av de privata marknadsaktörerna och att regeringens riktlinjer därmed har följts under 2021

Styrelsens arvoden beslutas av regeringen töver de av reger- ingen fastställda arvodena har sammanlagt 100 000 kronor utbe- talats till de styrelseledamöter som också ingår i kapitalförvalt- ningsutskottet revisionsutskottet eller arbetsutskottet

ot	vriga e terna kostnader
a	i a	e o	i	sen a s		ronor
Revisionsuppdrag P							476		531
okalhyra						5 034		4	02
Information och data						30 60		34 15
vriga externa tjänster						2	1 6	2	483
vriga kostnader						3 786		4	3
	a	ri a e terna			ostnader			7
Ar oden till re			isions ola
Revisionsuppdrag							476		531
Skatterådgivning							403		275
vrig rådgivning							705		-
	a ar oden
Med revisionsuppdrag avses revisors arbete med den
lagstadgade revisionen
ot	Ränteintäkter och liknande
a	i a	e o	i	sen a s		ronor
Realiserat resultat försäljning värdepapper							-		1 511
Valutakursvinster							-		-
	a r	nteint		ter o	li	nande
Avyttring av investering i Kammarkollegiets
Företagsobligationskonsortiet FR
ot	Räntekostnader och liknande
a	i a	e o	i	sen a s		ronor
Räntekostnader							-850		-215
Valutakursförluster							-406		-74
	ar nte ostnadero				li nande

ot		nventarier
a	i	a	e o	i	sen a s	ronor
Ingående anskaffningsvärde						4 645	4 426
Inköp						51	21
trangering						-120	-
t	ende a				lerade
ans a		nin s		rden
Ingående avskrivningar						-3 061	-2 122
Årets avskrivningar						- 72	- 3
t	ende a				lerade
a s ri		nin	ar
t	ende		o	rt	rde
ot		örut		etalda kostnader och upplupna intäkter
a	i	a	e o	i	sen a s	ronor
pplupna fondavgifter						57 88	46 374
vriga interimsfordringar						8 2	6 837
r	t	etalda		ostnader o
l		na int		ter		7 7
ot		vriga fordringar
a	i	a	e o	i	sen a s	ronor
Skattefordran						3 151	2 556

3

205

Skr. 2021/22:130

Bilaga 8

					AP7 Års- och hållbarhetsredovisning 2021
ot	Upplupna kostnader och förut	etalda intäkter		ot	ngsiktiga värdepappersinnehav
a	i a e o i sen a s ronor			a	i a e o i sen a s	ronor
pplupna personalkostnader		5 38	5 322	Ingående anskaffningsvärde		-	253 1 2
pplupna kostnader externa				Anskaffningar		-	-
förvaltare och depåbank		8 7	28 871	Återföring nedskrivningar		-	80
Skatteskuld		3 654	3 125	edskrivningar		-	-
vriga interimsskulder		3 756	4 174	Försäljningar		-	253 272
				Utg ende anskaffningsvärde

al na ostnader

o	r t etalda int ter	77	Avyttrat investeringen i Kammarkollegiets
			Företagsobligationskonsortiet FR under 2020

	Stockholm den 10 februari 2022
Per Frennberg	Emma Ihre	Susanne Ekblom
Ordförande	Vice ordförande
Tonika Hirdman	Magnus Vesterlund	Roine Vestman
Mikaela Valtersson		Anders Wihlborn
	Richard Gröttheim
	Verkställande direktör
	Vår revisionsberättelse har avgivits den 11 februari 2022
Helena Kaiser de Carolis		Peter Nilsson
Auktoriserad revisor		Auktoriserad revisor
Förordnad av regeringen		Förordnad av regeringen

40

206

			Skr. 2021/22:130
			Bilaga 8
AP7 Års- och hållbarhetsredovisning 2021
Revisions er	e sen avser	en	s n i a a s a a e rsre ovisnin en r n e on en o r en o ia av en
revisions er	e se so	na es	en

Revisionsberättelse

För Sjunde AP-fonden org nr 802406-2302

Rapport om rsredovisningen

Uttalande

Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Sjunde AP-fonden för år 2021

nligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med ag (2000:1 2) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Sjunde AP-fondens finansiella ställning per den 31 december 2021 och av dess finansiella resultat för året enligt lagen om allmänna pensionsfonder Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar

Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräkningen fastställes

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar Vi är oberoende i förhållande till Sjunde AP-fonden enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden

Styrelsens och den verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och den verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt lagen om allmänna pensionsfonder Styrelsen och den verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel

Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och den verkställande direktören för bedömningen av fondens förmåga att fortsätta verksamheten De upplyser när så är tillämpligt om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed

i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen

Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen Dessutom utför vi följande moment:

Vi identifierar och bedömer riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på fel eftersom oegentligheter kan innefatta agerande

i maskopi förfalskning avsiktliga utelämnanden felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll

Vi skaffar oss en förståelse av den del av fondens interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma gransknings- åtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen

Vi utvärderar lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar

41

207

Skr. 2021/22:130

Bilaga 8

AP7 Års- och hållbarhetsredovisning 2021

Vi prövar lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen Vi prövar med grund i de inhämtade revisionsbevisen om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om fondens förmåga att fortsätta verksamheten Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller om sådana upplysningar är otillräckliga modifiera uttalandet om årsredovisningen Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisions- berättelsen Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att fonden inte längre kan fortsätta verksamheten

Vi utvärderar den övergripande presentationen strukturen och innehållet i årsredovisningen däribland upplysningarna och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild

Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den

Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Uttalande

töver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat inventeringen av de tillgångar som Sjunde AP-fonden förvaltar Vi har även granskat om det finns någon anmärkning i övrigt mot styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning av Sjunde AP-fonden för 2021

Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträffande inventeringen av tillgångarna eller i övrigt avseende förvaltningen

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar

Vi är oberoende i förhållande till Sjunde AP-fonden enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden

Styrelsens och den verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och den verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna samt för förvaltningen av fondens tillgångar enligt lagen om allmänna pensionsfonder

Styrelsen ansvarar för fondens organisation och förvaltningen av fondens angelägenheter Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma fondens ekonomiska situation och att tillse att fondens organisation är utformad så att bokföringen medelsförvaltningen och fondens ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att fondens bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen och därmed vårt uttalande om förvaltningen är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om det finns någon anmärkning mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Sjunde AP-fonden för räkenskapsåret 2021

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda anmärkning

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen Granskningen av förvaltningen grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för Sjunde AP-fonden situation Vi går igenom och prövar fattade beslut beslutsunderlag vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande

om förvaltningen

Stockholm den 11 februari 2022

Peter Nilsson	Helena Kaiser de Carolis
Auktoriserad revisor	Auktoriserad revisor
Förordnad av Regeringen	Förordnad av Regeringen

42

208

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

Utvärdering av AP-fondernas verksamhet 2021

Finansd epar t ement et Mar s2 022

209

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

I nnehållsförteck ning

F	örk ortningar och b egrepp.....................................................................................								1
1	S ammanfattning och rek ommendationer......................................................								2
2	Angreppssä tt för den årliga u tv ä rderingen.................................................								17
3	AP-fondernas roll, u tv eck ling och omv ä rld–2020210..............................1								19
4	Gru	ndlä ggande u		tv ä rdering av			F örsta- fondenAP......................................		29
5	Gru	ndlä ggande u tv ä rdering av					Andra- fondenAP ......................................		3 6
6	Gru	ndlä ggande u		tv ä rdering av			T	redjfonden- AP......................................	48
7	Gru	ndlä	ggande u	tv	ä	rdering av	F	j-äfondenrdeAP......................................	56
8	Gru	ndlä	ggande u	tv	ä	rdering av	S	-j fondenätteAP.......................................	67

9	Gru ndlä ggande u	tv ä rdering av S j-ufondenAP.....................................	74
B	I L AGA: T illä ggsu	ppdrag om fondernas av k astningsmål (F Fj örstaärdetill-AP
fonderna, S j ä tte- APfonden).................................................................................			85
1.	Syfte, metod och avgränsning .....................................................................		85
2.	Bakgrund: Fondernas uppdrag, balansering och ALM-analys ..................		86
3.	Övergripande beskrivning av fondernas arbete med avkastningsmål......		88
4.	Beskrivning av respektive fonds arbete med avkastningsmål ..................		9	5
5.	Internationell utblick	...................................................................................	10	8

McKinsey & Company

i

210

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

Förkortningar och begrepp

A	L M			A	sset L iab il it y Mod el l ing
A	P	G		A	l g emene P			ensioen G		r oep
CA		P	M	Capit al A		sset P			r icing	Mod el
CI O				Ch iefI nv est ment O f f icer
CO 2e				Kol d iox id ek v iv al ent er
CP		P	I B	Canad a P		ension P			l an I nv est ment B oar d
D	N	P		D	ynamisk	nor mal por t f ö l j
E	S	G		E	nv ir onment al , S ocial , and						Cor por at e G
E	U	R		E	u r o
MR				Mä nsk l ig a r ä t t ig h et er
MS		CI			Mor g an S			t anl ey Capit al I nt er nat ional
P	A	B		P	ar Ais l ig ned B				ench mar k
P	AII			P	ar is A l ig			ned	I nv est ment		I nit iat iv e
S	E	K		S	v ensk a k r onor
S	S	A		S	emi S t r at eg ic A l l ocat ion
S	Å	F	A	S	t at ens Å		r sk u l l sf ö r v al t ning
T	A	A		T	act ical A		sset A l l ocat ion
T	N	F	D	T	ask F or ce on N -rateluatrFedinancial D iscl osu r
T	P	I		T	r ansit ion P			at h	w ay I nit iat iv e
V	aR			V	al u e at R			isk

McKinsey & Company

1

211

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

1 Sammanfattning och rekommendationer

McKinsey & Company h ar f å t t u ppd r ag et at t			g enomf ö r a d en å r l-igf ondau ertvnasär d er ing en av A
v er k samh et 2 0 2 1. Å r et s u t v ä r d er ing			ink l u d er ar en g r u nd l ä g g and e u t v ä r d er i
om f ond er nas av k ast ning små l .
D et t a k apit el ä r ind el at i t r e d el ar :
▪	S	ammanf at t ning av d en g r u nd l ä g g and e u t v ä r d er ing en ( F		ö r st a t il l S	j u nd e A
▪	S	ammanf at t ningt ilavl ä g g su ppdom rfagondeter nas av k ast ning små l ( F ö		r st- a t il l S	j ä t t e A
	f ond en)

▪R ek ommend at ioner b aser at på å r et s u t v ä r d er ing

1.1 Gru ndlä ggandeu tv ä rdering

N	ed an sammanf at t as d en g	r u nd l ä g g and e u t v ä r d er ing en i-tf ronded erelna,ar:SFjöä rt stea t il l F j ä
A	P- f ond en och S j u nd e A	P - f ond en.

1.1.1

F örsta till F j ä rde-fondernaAP

20 12–20 21

U

ppd

r a g

F

ö r st a t il l F-fjondär erdenasA

Pu ppd r ag

ä r

at t f ö r v al t a f ond med l en så at t d e b l ir t il l st ö r

f ö r f ö r sä k r ing en av ink omst g r u nd ad

å l d er spension. D

en t ot al a r isk niv å n i f ond er nas pl

l å g . F

ond med l en sk a,

v id

v al d

r isk niv å ,

pl acer as så

at t

en l å ng sikI t ig t h ö g av k as

t il l ä

g g

sk a f ond er na,

enl ig t

u

ppd r-agel leter, ekintonomisket a nä polringit isk

1

Dh essuänsynt.om sk a

2

F

ö

r st a

t il l

F -jfondernadä e ”föA rvP

alta

fondmedlen

på

ett

fö redö

mligt

sä tt genom ansv arsfulla

inv

esteringar och

ansv arsfullt ä gande. V

id fö

rv altningeska sä

rskild v

ikt fä

stas v id h ur en h å llb ar

utv

eckling kan frä

mjas utan att det gö

rs av

kall på

må

let”.

i § 1

3

A

v k a s tn i n g

o

c h

m

å l uppf y l l e l s e

F

ö r st a t il l

F -jf äondr derenaA

hP ad

e

u

nd

er

2 0 2

1 en h ist or isk t

h ö g

av k ast ning ,

d r iv et

mar k nad su t v eck l ing . T

r e av

f yr a f ond er

h ar

pr est er at

d en h ö g st a av k ast ning en u nd

t id sper iod en (–2 0 20 1) . T

ot al t

h ar

f ond er nas sammant ag na por t f ö l j

ö k at i v ä r d e med

pr ocent , el l er cir k a 3 16

mil j ar d er

k r onor , u nd er 2 0 2 1.

Fond er sna av k ast ning

övharer st ig it

ink omst indu texv etck, lsoming

u t t r yck er

u t v eck l ing en

i

pensionsu

t b et al ningsed aran,st ar.Sammant ag et ö

v eröstv igererav k

asten merning

nä 1 0 0 mil0 j ar d

er

k r onor.B

u f f er t k apit al et

som

f ö r v al t as av

f ond er na

u t g j or d e v id

sl u t et

av

2 0 2

ink omst pensionssyst emet s t il l g å

ngr aränföh, vr iligk ettäil l d en h ö g

r e v ä r d

eu

t v eck l ing en i A

P - f

i för hål l and e t il l

ink omst ind ex

d å

net t of l ö d et

f r å n f ond er na t il l

pensionssyst emet

samma

neg at iv

t

sed

an st ar t.enD 2et0ht0ar1

b

id

r ag it t il l

at t pensionssystår emetst ar idkänaragve idst

mil l enniesk

if t et ,

v

il k et ralefanstlekalteterksningasö

bånf r1, 0

3

t il.lÖ 1,k 12ning

en i b al anstharal et

minsk at

r isk öenr atf t

d en så

k ’balrlomsade’,n en ned j u

st eru ingtb eti al d

a pensioner

t il l f ö l j d

av

u

nd er skslåot rt ,t il l i syst. emet

1 L ag en om al l mä nna pensionsf ond er ( 2 0 0 0 : 19 2 )

k apit el 4 , 1§ .

2 P

r oposit ionen om-fA ondP en i d et r ef or mer ad e pensionssyst emet ( 19 9 9 / 2 0 0 0 : 4 6 ) .

3 L ag om al l mä nna pensionsf ond er

( 2 0 0 0 : 19 2 ) Kapit el

4

§ 1a. Må l et -if§ond1äer nats tu Fppdö r stag a ät ilr latFtj ä

r d e A P

f ö r v al t a f ond

med

l en så at t d

e bg lairnyttilalfstö ör rf störasämökjrl ing

en av

ink omst g

r u

nd ad råiskl dniveråspension. D en t ot al a

i f ond er nas pl acer ing ar sk a v ar a l å g . F

ond med l en sk a, v id

v al d

r isk niv å , pl acer as såpnåats.t en l å ng sik t ig t h ö g

McKinsey & Company

2

212

				Skr. 2021/22:130
				Bilaga 9
E	n u t v ä r d er ing	av f ond er nas g enomsnit t l ig a å r l ig a av k ast ning ef t er k ost nad er v is
h	ar nå t t sina l å	ng sik t ig a av påkast-1,ning5-ochsmå 10l å	r s sik t , och ä v en sed an st ar t en av
		4
mä t per iod en, d et v il l sä g a d en 1 j u) .l i 2 0 0 1 ( se B				il d 1
B	ild 1– Av k astning och målsä ttning 20–20 21, F örsta till F		j ä	rdefondernaAP-

K ä lla: F ö rsta till F jä -fondernardeAP .

A k t ier pl acer ad e	i	g l ob al a	mar k nad er	( ex k l u siv e t il l v ä x t mar k nad er ) st
av k ast ning sb id r ag	et	f ö r F ö	r- stfondat ilerulnandF jerä	r2,d0cire2A1k P–a76 pr ocent enh et er , f ö l j t av
al t er nat iv a t il l( gciråkng–a76arpr ocent enh et er ) och sv ensk a ak–5 tprierocent( cirenhkaet4 er ) .
5

P

o

r tf ö

l j e n

s s a m

m

a n s ä ttn i n g

o c h

f ö r ä n d

r i n g a r i po r tf ö l j e

2

0

0 1 och

framå t

F

ö r st a t il l F-fjondär erdenasA

Pag g r eg er ad e k apit al al l ok er ing , mä t t som d en g enomsnit t l ig a

u nd er r espek t iv e å r , h ar

g enomg å t t b et yd and e f ö r ä nd r ing ar sedat sinan st ar t en 2 0 0

al l ok er ing t il l

alt ilterlgnatåfngivr åarn t r e pr ocent av

d et

f ö r vå alr2 t0ad0

1e tk ilapitl2al5etpr ocent å

r

2 0 2 1. A

l l ok er ing en t il l

r ä nt eb ä r and e t il l g å ng ar

h ar

minsk at

f r å n 3 8

t il l

2 7

t id

sper iod

. A

nd

el en sv enskar aminskak t ierat fhr å n 19

pr ocent å r

2 0 0

1 t il l 14

pr ocent av

d et

f

k apit al et u nd

erse2B 0il2d 1ned( an). And el en ak t ier i t il l v ä x t mar k nad er h ar

ö k at f r å n en pr o

t il l sj u pr ocent.

2 0 2 1

6

4 A nd r a-fondenA P använder sig av ”avkastningsförväntan” i stället för ”avkastningsmål. Mer om detta i tilläggsuppdraget som

r ed ov isas som separ at b il ag a.

5 Av ser t il l g å ng ar som ej k l assas som r ä nt or el l er ak t ier . V il k a t il l g å ng ssl ag som ink l u d er as i d ef init ion f ond er na, men av ser i h u v u d sak b l and annat f ast ig h et er , sk og och j or d b r u k , inf r ast r u k t u r , r isk

6 A nd el en ak t ier i t il l v ä x t mar k nad er v ar som h ö g st 2 0 2 0 med 9 pr ocent .

McKinsey & Company

3

213

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

B ild 2– F ak tisk tillgångsallok ering 20–20021, F örsta till F j ä rdefondernaAP-

K ä lla:

F

ö rsta till F

jä -fondernardeAP .

Å

ret2

02

1

U

nd

er

2 0 2 1 h ar

d

en

st ö r st a tfilö lrgäalåndnglokrsingerveningari it

mot

g

l ob

al a ak

t ier

ex

k

l u

siv

e

t il l v ä x t mar k nad er , som ö k at med t r e pr ocent enh et er och

nu

u t g ö r ,2 7

pr ocent av d e sa

se B

il d

2 ov an. R

ä nt eb ä r and e t il l g å ng ar 2 0 2 1 j ä mf ö r t med 2 0 2 0

h ar minsk at med

2

7

pr ocent ,

och

ak t ier

i

t il l v ä

x t markatk nadmedert vh åar prminsocent enh

et er

t.il l

sj u

pr ocent

S

ammant ag et ö k ad e ak t ier f r å n 4 6

pr ocent 2 0 2 0

t il l 4 8

pr ocent av inneh av et 2 0 2 1,

av

ak t iemar k nad er nas r el at iv t st ar k ar e u t v eck l ing , men ä v en som en k onsek v ens av

st r at

A

ndleenal t er nat iv a t il l g å ng ar

ä r

i st or t of ö r ä nd r ad

och

u ppg å r

t il l omk r ing

2 5 pr oc

å r s niv å er .

E

n j ä mf ö r el se v isar

sk il l nad

er mel l an f ond er nas t il l g

å.ngT sallilexok empelering h,

adse Be il d

2

ov an

F

j ä r d-feondA Pen per

d en 3 1 d

ecemb21er55 pr2 0ocentsitavkt apit al inv est er at i not er ad e ak t ier , v ar av

3

2

pr ocent i not er ad e g l ob al a ak t ier

( ex k l u siv e t il l v ä x t mar k nad er ) . S

om j ä mf ö r

f ond er na mel l an 4 2

och

52

pr ocent

av

k apit al et inv est er at

i not3er0adpre ocentierak ,

v ar av

2 3

t

not er ad e g l ob al a ak t ier

ex k l u siv .e t il l v ä x t mar k nad er

D

et

f inns ä v en sk il l nad er

v ad

g ä

l l er

f ond

er nas al l ok er ing

t il l -alftonder naten iv a t il l g

å ng

a

h ar h ö g st and el med

omk r ing

3 0

pr ocent-f,ondmedenanh Farjläärgd steAandP el med

cir k a 17

pr ocent .

A

P-fonderna har olika

definitioner av vilka tillgångar

som klassificeras som ’alternativa’, varför

al l ok er ing en int e ä

r

h el tG

jemensamtämför bä ar .b l and

annat

at t

ak t ier

i onotpriveratadee b

ol ag

(

eq

u

it y) , inf r ast r u

k t u

r

samt

f ast ig

h’aleter natkl assifivticeril’.l gasåsomng ar

I llikv

ida tillgå ngar20 1–22 0

2

1

F

ond

er nas al l ok erillikvingidattilll g åhngararö

k at

u nd

er

per2–iod2 0en2A21.0P-f1ond

er nas mö j l ig

h

et

at t

inv est er a i il l ik v iduappgtil låsedgråang2 ar0 2

0

t il l max imal t 4 0 pr ocent av d .et f ö

r v al t ad e k ap

7

B

eg r eppet il l ik v id a t il l g å ng ar inf ö r d es d å

i l ag t ex t f ö r

f ö r st a g å ng en, och

f ond

g

emensam d ef init ion av

il l ik v id

a t il l g å

ng ar .

D ef init ionenoteromfadatet arinnehb iavland

annat

r isk k apit al f ond er ,

f ast ig h et er ,

sk og

och

inf r ast r u k t u r . D

et inneb ä r

at t

en maj or it

k at eg

or’alint er nattillgångar’iv ock så k l assif icer as som il l ik v id

a. E

t t u

nd

ant ag

ä r ak t ier

i f ast ig

h

7 S e 4 k ap. § 5 L ag ( 2 0 0 0änna:19pensionsf2)om alondl mer .

McKinsey & Company

4

214

						Skr. 2021/22:130
						Bilaga 9
som av	v issa f ond assificerask l		som ’fastigheter’ och därmed en alternativ tillgång trots att de är
b ö r snot er ad e.
A nd el en il l ik v id a t il l g			å	ng ar avf öt rot Falöt rfstonda tkilapitl-fFondaljäer nadehAarP			ö k at0 med 1
pr ocent enh		et er ,3fpr ocentå1	å	r 22t 0il l1 2 3 pr ocent20 2åse1r(B il3d ned		an) . A nd	elvarenier ar
mel l an 17		pr ocent ( F -jfäondrden)A och2P7pr ocentT (r edAjP-ef ond en) av				t ot al t f ond k apit al inv est er at
i il l ik v id a t il l g å ng ar , j ä mf ö r t med					d en t il l å t na al l ok er ing en om max imal t 4 0 pr o
B ild 3– F	ördelning av illik v ida tillgångar 20–20121,				F örsta till F j ä rdefondernaAP-

K ä lla: F ö rsta till F APjä-fondernarde.

H å l l b a r h e ts a r b e te 2 0 2 1

Å

r et s u t v ä

r d

er-fingond aver nasA

Ph

å l l b

ar h et sar b

et e f ok u

ser ar

på

fDö ir äekndt r ing

ar

u

nd

j ä

mf ö r b

ar h et

mel l andfockondu termanandä r e ef t ermåsomlinr ik t ning

och

ä

v en r ed ov isning

sk il j er

sig

å t . fEö nr d j u pad

anal ys av

f ond er nas h å l l b ar h et sar b et e g enomf ö r d es i samb and

u t v ä r d er ing

av A P

- f ond er na.

A k ti v i te te r o c h f o k us

F ond er na h ar

u nd er

å r et f or t sat t sit t h å l l b ar h et sar b et e g enom at t b l and

annat

må

l sä t t ning

ara,.TFröedr jste och

F -jfäondrder naAPh ar

t il l ex empel ant ag

it nya pol icyer och

st r at eg

på

h å l l b ar h et somr å d et . D

et t a inneb ä r

at t nya el l er

f ö r ä nd rAadnde måra l sä t t ning a

8

A

P-f ond en ant og

nya pol icyer och

st r at eg ier u

nd eran,å2r0et2Måd0 lsäe.sf tö trninngä aristnaor t

of ö r ä nd r ad e u nd er

2 0 2 1,

med

v issa r ev id er ing ar . Kl imat

och

ä g ar st yr ning

ä r

f

omr å d en,

men social a f r å g or

ink l u siv e mä nsk l ig a r ä t tTigilhl ext erempelf rAamhndarrä av s al l t

mer .

A

P-f ond en h mäar nsk l igr äa t t ig h

et er

som et t u

t t al at f ok u

somr.S åamtdelsedigaanf ondnå gerr a å

r

ink or por er ar

mil j ö -

och k l imat r el at er ad e u t v ä r d er ing ar

i d en or d inar ie inv est er ing

S

e T ab 1elnedl an f ö r

en k or t f at t ad

ö v er sik t

av seend e f ond er nas r espek t iv e f ok u so

f ö r ä nd r ad e må l sä t t ning ar . F ok u somr å d en av ser

t emat isk a omr å d en inom h å l l b a

som speciel l t v ik t ig a.

V er k samh et en som sk er

inom d essa f ok u somr å d en v ar ier ar

nå

f ond er na,

men

g emensamt

ä r

u t v eck l ing sar b et en

el l er

f ö r d j u pning spr oj ek t

k u nsk apsu t v eck l ing

samt at t st ä r k a f ond ens ö v er g r ipand e h å l l b ar h et sar b et e, s

8 V id ar e h ar A nd-f ondra AenPpå b ö r j at et t ar b et e med at t u t v eck l a mä t met od er , anal yser och h and l ing spl aner

McKinsey & Company

5

215

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

speciel l t

f r aml yf t a

f ok u Tsomrab elå dl enag. er

end ast

en ö v er b l ick

ö v er

f ond er nas

t emat isk

f ok u somr å

d evn ochent u

elstlöar r e f ö

r ä

ndmårlingsä artt ning

ar u nd er d et

g å

ng

a å r et , och

b ö r i

t ol k as som en v ä r d er ing av

d er as inneh å l l el l er

l ä mpl ig h et .

T

ab

ell 1 -

F

ok u

sområden och förä ndrade målsä ttningar 20 21, F örsta tillfondernaF j ä rde AP-

F

ok u

sområden 20 21

F örä ndrade målsä ttningar u nder 20 21

A

P

1

Kl imat , Ä g ar st yr ning ,

I ng a nya må l u nd er

2 0 2 1

R

esu r sef f ek t iv it et

A

P

2

Kl imat , Ä g ar st yr ning ,

S ex

nya el l er ä nd r ad e må l , r ö r and e mä

Må ng f alMäd nsk, l ig a

b iol og isk må ng f al d , och r ed ov isning av h å l l b ar h et sef f ek t

r ä t t ig h et er

A

P

3

Kl imat

och mil, j ö

N y h

å l l b

ar h et spolå icyng medsikmåtiglak oppl ad

e t il

Ä

g ar st yr ning sf r å

g or ,ochS ocialbioltog

isk må bngeslf alutdad es u nd er

2 0

2 1

ansv ar

A

P

4

Kl imat och Mil j ö , Ä

g a

I ng a nya må l u nd er 2 0 2 1

K ä lla:F ö rsta till F jä rde-fondernaAP .

M

å l uppf y l l e l s e

o

c h

r e s ul ta t

F

ond

er na h ar

i st or

u

t st r ä ck ning

nå t t sina h

å

l.Sl bomarnäh mntetsmåovlanu ändrerd et20av2

1f l er a

anl ed

ningdarock

u t manandgeöatrentaj ä

mf ö

r elmåse lavu ppf eylmelellsan f ond .erDnael s sk il j er

sig

ant al et måex lempel, vmelis l an f em och,må3

0l ens inneh ochål lidv, ar e h ar

må

l en ol ik a ttid. sh

or ison

D

ä r t il l r epr esent’b r isterand’armåe l u ppf yl l el se ib l and

h ö g t st ä l l d a må l , d et v il l sä g a d e f ak

k an v ar a g od a men l äd getr egäfnast st ä l l d Måamål lbetö .r d ä r f ö r

u t v ä r d er,as på

ind iv id u el l b

och

nä r mar e b esk r iv ning ar å t er f inns l ä ng r e ned

i r appor t en u nd er

av snit t en f ö r

r espe

k apit el 4

och f.r amå t )

R

ik sr ev isionen

g

r ansk-fadonde AerPnas

h

å

l l b ar h chet sarpu b eticerload

e

en

g

r ansk ning

sr appor t

u

nd er 2 0 2 1.

G

r ansk ning en -vf ondisad eratnast hA åP l l b

ar h

et sar b et e ä

r

ä

nd

amå

l senl ig t

i f ö r h

t il l d

er as r espek t iv

.e uR ppdiksrrevag isionen pek ad e d ock på

at t å

t g

ä

r d

er

b

ö r v id t as f ö

r

at t d

9

f ond med l en yt t er l ig ar e sk a f r ä mj a r ik sd ag ens må l och

int ent ioner

om en h å l l b ar

u t v e

st ä

r k a u

ppf ö

l j ning

enS omav svd etaråtdpaenna. g r ansk ning

sr appor t

u

t v-f eckond leradnae uA ndP

er

2

0

2 1 samor d nad

r appor t er ing

och

nyckäll erl trEaldåt etikvadsargb et e

medö,- milsocialj a och

b ol ag sst yr ning sf r å g or samt g emensamma nyck el t al f ö r f ond er nas ar b et e med

ä g ar st yr ni

D

en por t f ö l j v ik t ad e k ol d iox id int ensit et en ä r et t må t t

på

d e u nd er l ig g and e por t f ö

k ol d iox id int ensit et ,

et t

f ö r et ag s k ol d iox id u t sl ä pp i f ö r h å l l and e t il l

d ess omsä t t

r espek t iv e b ol ag s and el av por t f ö l j en. Må t t et ä r v ä l et ab l er at , och

r ef l ek t er ar po

f ö

r et ag

som g

ener er ar

k

ol dD ioxenporid

tu ftöslläj vppik. t ad e ksitoletend ioxsjöidnkintfenö r

F

ö r st a, A

nd r a

och

F j ä

r d-feondA

Per na

u

nd

er. T2 r0 ed2 1j e- fA ondPsenpor t f ö

l j v ik t ad

e

k ol d

iox id

int ensit et

st eg

( f ond

por t f ö l j ens

t ot al a k ol d iox id av t r yck

minsk ad e

d .ockÖ

k medning

arcir ik da en18

pr ocent )

por t f ö l j v ik t ad e k ol d iox id int ensit et en k an sk e t il l f ö l j d

av

f ö r ä nd r ad

por t f ö l j mi

k apit al al l ok er ing

t il l

b

ol ag med

sttorig andu teslu ät slpp,ä elppsintlerensit et

f ö r

k v ar v ar and e b

ol ag

por t f ö l j en ( se B

il d

4ig) g. andDe eufndö eretl ag ens k ol d

iox id int ensit et

mä

t s i f ö

r h å l l and e t

omsä t t ning . D

et inneb ä r

at t en st ig and e k ol d iox id int ensit et k an h ä r st amma b å d e i f ak t is

f r å n b ol ag ens v er k samh et och

f al l and e omsä t t ning .

9 S e S k r . 2 0 2 1/ 2 2 : 54 , R ik sr ev isionens-f ond erappornas h tå omll Ab arP h et sar b et e.

McKinsey & Company

6

216

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

B ild 4– Portfölj v ik tad k oldiox idintensitet, F örsta till F jfondernaärdeAP,-20 21

K ä lla:F ö rsta till F jä rde-fondernaAP .

S a m a r b e te m e l l a n f o n d e r n a på h å l l b a r h e ts o m r å d e t

A P- f ond erEnastik rä år det t samv er k ansor g Fanömelrstlaant il l F-jfäondrderf AönarP at t g emensamt

på v er k a f ö r et ag		t il l et t h å l l b ar t v ä r d esk apand e och					t il l t r anspar ent r appor t er i
v ar it inv ol v er ad e i å			t t a f ö r eb		yg g and e pr oj ekat tsä. Dk eromfhetati tg ar ubvlorands avannf al l sd ammar
t echb -ol ag	och mä nsk l ig a r ä t t ig h et er samt					omst ä l l ning	i u t sl ä ppst u ng a b r ansch
g emensamt	inl et t	en	ö v er syn	av	E t ik r å d et ,	f ö r at t u ppd at er a		u ppd r ag et t il l
f ö r u t sä t t ning ar ,			f ö r at t	k u nna sä k r a ä nnu b ä t t r e samor d nat				ar b et e inom h å
k ommer at t f or t sä t t a u nd er 2 0 2 2 .

1.1.2 S j ä tte-APfonden 19 9–720 21

U	ppd r a g
S	j ä t tfeondA P en- sk il j er sig				f r å n d e and r a f yr a b u f f er t f ond er na i f l er a av seend en, b l a
f ond en f r ä mst		g	enomf ö	r	onot er ad e inv est er ing ar och at tin-fochond uentäf rl östd äengf rd å, nu t an
pensionssyst emet .
A	v k a s tn i n	g	o c h	m	å l uppf y l l e l s e
S	j ä t t-feondAPen u ppnå d d e u nd er 2 0 2 1 d en h ö g st a av k ast ning en sed an st ar t en 19 9 7

ef t er k ost nad er elil erjar2d2er, 2k mronor . F ond ens g enomsnit t l ig a å r l ig a av k ast ning sed an st

ä

r 7 , 7

pr ocent . F ond en h arö vu erndterä2f0f at21sit t avökvasteråning5r ( småmen äl

v en10ö åv r,er)

et t ind ex

k onst r u er at avBurgiss9 0 Allpr(ocentet g l ob al t mar k nad sind ex

f ö r r isk k apit al ) , och

1

O

MR X-B Til l ( et t

indstexat sskfö ur l d) v. äMåx l aret ant og s u

nd

er 2 0

2 1,

och

er sä ,t t er

t id ig

ar e

ä v en f ö r h ist or isk a .j ä mf ö r el ser

F

ond ens

inv est er ing sv er k samh et

k at eg or iser as

inom B u you t ,

V

ent u r e /

G r ow

t h

R

ed ov isning en av

seg ment en V ent u r e / G r ow tähr ochny f Sö recond2 0 ar21,y och et t r esu l t at av

d

10

omor g aniser inginvavest ersvinger k samh et en som g enomf ö r d es u nd

er-seg2 0ment20et. ,B somuyou t

et

omf at t ar1, 57pr ocent

av

f ond ens f ö r v al t,adste odk apitf öalr

d et

st ö r st a r esu- l t at b id r ag

11

inv est er ing ar inom B-seguyoument et b id r og med et t posit iv t r esu l t at om 8 , 8 -mil j ar d er

k r o

10

Buyout av ser inv est er ing ar

i mog na b ol ag , ä v en b enä mnt somV

enturel ar g /e Growoch avmidth sercapinv. est er ing ar

i b ol ag

i t id ig u

t v eck-ochl ingt ilsl v ä

x t f as, och h ar

en r el atS ivecondaryt h öavg sere randisk rnivahåand. sh and

el med av

and r a

inv est er ar e r ed annainginvå estng er ing sav t al .

11 V id 3 1 d ecemb er 2 0 2 1.

McKinsey & Company

7

217

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

inv est er inginomar B

u youmetd

7 , 9

mil j ar d er . V

ent u r e /

G

r ow

t h

v ar d et

seg ment som pr est er

r el at iv av k ast ning

u nd er

2 0 2 1, cir k a 110

pr ocent , v il k et mot sv ar ar.

et t r esu l t at på

4

P

o

r tf ö

l j e n

s

s a m

m

a n

s ä ttn

i n g

o c h

f ö

r ä n

d

r i n g a r

i po r tf ö

l j e n

F

ond ens k apit al u ppg ick

v id

u t g å ng en av

2 0 2 1 t il l 6 7

mil j ar d er

k r onor . A

v

d et t a u

av

inv est er ing ar inom-Bseguyoument ,et12 , 5 pr ocent

inom V ent u r e / 3G ,rpr4owocenth

ochinom

12

S

econd ar y.

D

å

f ond ens inv est er ing ar u t esl u t and e sk er inom onot er ad e t il l g å ng ar , k r ä v s ä v en en l i

at t

mö j l ig

g ö

r a f or t sat t a inv est er ing2 ar,pr7. ocentD

uavppgS

ickjä-ftondtilelAens1P t ot al a por t f ö l j

v id

3 1 d ecemb er

2 0 2 1, en minsk ning

f r å n 13 , 4

pr ocent v id sl u t et av

2 0 2 0 .

H å l l b a r h e ts a r b e te 2 0 2 1

F ond en h ar

u nd er

2 0 2 1 h af t f or t sat t f ok u s på

h å l l b ar h et sf r å g or . A r b et et b e

E

S

G . F ond en

ar b

et ar ä

v en

med

områdsärskeninomldahfåokl ul bs,arv ilh keta

id ent if ier at s

t v ä

r s

inv est er ing

sv er k samhUt etö vener. d et l ö

pandetmedargb retansk ning och

u

ppf ö l j ning , som sk er

inom

r amen f ö r

inv est er ing spr ocessen, h ar f ond en g enomf ö r t f l er a f ö r ä nd r ing ar . D

et ink l u

at t

f ond en antMäagnskit

l ig

a r ä

t t ig h et er

som et t

t r(edu tjöe fvlokimateruKsosamtjräå mstde ä

l l d

h et

och

må ng f,alansld)u

t it ilsigIlnitiativ Ce limat I nternationaloch E

S

G D

ata C onv

ergence Project, v å

int er nat ionel l a

samar b et en

mel l an

P -rakiv tatö er erE q ruöitryand e

h å l l b ar h et ,

samt

g enomf ö

nyr ek r yt er ing ar på

h å l l b. ar h et somr å d et

S

e T ab el l 2 ned an f ö r

en ö v er sik t av

f ok u somr å d en och

r ev id er ad e må l sä t t ning ar

2

T

ab

ell 2 -

F

ok u

sområden och förä ndrade målsä ttningar 20 21,fondenS j ä tte AP-

F

ok

u

sområden 20

21

Förändringar målsättningar u

nder 20 21

A

P

6

Kl imat , J ä mst ä

l l d h

T åv f öändr r ad eålmr el at er adämsetäillldjh et b l and

l ig

a

f ondö fr v

alttädrarde e i k

r af t

2 0 2

1. ävF ondenuent vh eckar l at

må ng

f,alMäd

nsk

r ä t t ig.h et er

nya mål

u nd er dångetnagår et

som k ommeröljfas u ppånf r

och

med

2 .0 2 2

K ä lla: S jä tte-

fondenAP .

S

j ä t t-feondAPen h

ar f ö

l j t

u

pp 11 ö

v er g r ipand1, evmåar lavu sexnd erb ed2 0ö 2ms av

f ond en v ar a

u ppf yl lDd

ae. ej

u ppf yl l dena rmåörl

i st or t

inv est er ing ar nas u

ppmä t ning

och

r ed ov isning

av

k ol d iox id u t sl ä pp och

k ar t l ä g g ning

av

k l imat r isk er . D å

onot er ad e f ö r et ag

int e h ar

på

r ed ov isning

som

b rö adrsnotebeol ag ,

ä r

h å l l b ar h et sr appor t er ing

g ener el l t

mind r e

f ö r ek ommand e.

12 O mf at t ar inv est er ing ar i mog na b ol ag .

McKinsey & Company

8

218

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

1.1.3 S j u nde-APfonden 20 0–201 21

U ppd r a g

S

j u nd e-fAondP en

ä r

d et

st at l ig a al t er nat iv et

i

pr emiepensionssyst,d ä r A P emet7S

å f a

ä r

f ö r v al sal t er nat iv et f ö r

spar ar e som av st,åeltlterf sparå

narat etsomv äakl jtaivf ondtv aler t et t l å ng

sik t

pensionsspar and e i st at l ig r eg i. F

ond en ar b et ar med

t v å så

k al l ad e b yg g st ensf ond er ,

A

P

7

R

ä nt ef ond ,

som b

yg

g

er

u

pp sex ol ik a pr od

äu

rk tf erör,vvalarsalv tAerPnat7 ivS etå f. aD

e ö

v r ig

13

f em pr od u k t er na ( l ik som A

P

7

S

å f a)

k an v ä l j as i k onk u r r ens med

pr emiepensionssy

omk r ing

50 0 f ondMå erlet. f ö r

A

P

7

A

k t ief ond

ä r at t ö v er t r ä f f a sit t j ä mf ö r el seind

14

R

ä

nt ef ond

ä

r at t

f ö l j a sit t

j ä mf ö

r el seind atextg.eFenölrå AngPsik7 tSigå öf av äerravmåk lastet ning

i

f ö r h å l l and e t il l

d en st at l ig a ink omst pensionen om minst t v å

pr ocent enh et er

per

å r sa

av k ast ning

som

ä r

minst

l ik a

b r a

som

g enomsnit t et

av

d e

promiv at a

f ond er na

pr emiepensionssyst emet .

A

v k a s tn

i n g

o

c h

m

å l uppf y l l n

a d

A

P

7

S håarf apr est er at

h ö g r e av k ast ning

ä n g enomsnit t et

av

d e pr iv at a f ond al t er nat

och

ö

v er d

e senast5å reen. Å r

2

0

2

1 v ar

av kAastP Sning7å fena f3 ö1,r5 pr ocent j ä

mf ö

r t med

2

7

, 1

pr ocent

f öindr ex

f ö

r

f ond r ö

r el sen,.exD kenlgu enomsnitsivA Pt7l ig a å r l ig a av Ak PastS7 ningåf aen f ö

r

u

nd

er

per iod en 2

0

17

t il l

2

0

2

1 v ar

15, 5 pr ocent ,

j ä mfind öexr tf medör f13ond, 2r öpr ocentelsen,f ö

r

ex k l u siv .e AS Pj u7 nd feondA Pen- f ö r v al t ad

e v2id0 sl21u9t6et7 avmil j ar d er

k r onor , mot sv ar and

e ci

4

7

pr ocent av

d en t ot al a mä ng d en k apit al i pr emiepensionssyst emet .

U

nd er

h

el a per iod –en2 02 20

10 h1 ar

S

j -uf ondeensAPf ö

r v al salitgerenomsnitativ t av k ast at

2

, 4

15

pr ocent

mer indänex

f ö

r

f ond

r ö r el sen, perexkålru (siv8 e, A2

Ppr7ocentalf tö er natfö ivr vetaljsä

mf ö

r t

med

5, 8

pr ocent

per

å r

f ö r

ind ex

f ö r

f ond r ö r el sen, ex k l u siv spareA arP7e ) . E

n t ypisk

som sed an 2 0 0

0sith tafktapit al inv est er at

h os-fSondjuendh earA fP å t t en k apit al v ik t ad

av k ast nin

på

11, 6

pr ocent per å r , v il k et ä r 8 , 5 pr ocent enh et er h ö g r e ä n ink omst pensionen ( i g eno

per

å r ) . F ond en h ar

d

ä r med

u ’ppnålngt siktmåtigl etö vomerng avi fköastrhniå

l l andsteat il igl da en

ink omst pensionen om minst t v å

pr ocent’ pernhåetr er.

K o s tn a d e r o c h a v g i f te r

F

ond en h ar

f or t sat t

b l and

d e l ä g st a f ö r v al t ning sav g if t ervnalitPning-r emiepensionssyst

av

g

if t en f ö

r

A

P

7

A

k

t ief ond

ochu ppgA Pick7 2R 0ä 20nt1,ef0tpril7ondl5ocent

( och

sä nk

t es t il l

0

, 0

5

pr ocent

inf ö r

2 0 2 2 ) ,

r espek t iv e 0 , 0 4

pr ocent . D en g enomsnit t l ig a f ö r v al t ning sa

50 0

f ond er

som ing ick

i pr emiepensionssyst emet i sl u t et av

2 0 2 1 v ar 0 , 2 2

pr ocent . S

j u

f ak t isk a k ost nadsom erand el av k apit al u

ppg ick

t il l 0 , 0 4

pr ocent u nd er

2 0 2 1, j ä mf ö r t

16

2

0 2 0 .

H å l l b a r h e ts a r b e te 2 0 2 1

S	j u		nd e-fAondP	en h ar	u	nd er 2 0 2				1 f or t sat t u t v eck lEa sitnt orh	åd lel bavarSh jet-u sarnd be AetPe.
f ond			ens h å l l b ar h		et sar b		et e sk			er inom r amen f ö r d-etochorstd yrinarningie invsarestbetereting, smen
d et k ompl et t er as ock så av							t r e par al l el l a t r eå r ig a f ö r d j u pning st eman. T emaar b et e
f ond ens och				por t f ö l j b ol ag ens h å l l b ar h et sar b et e samt							t il l at t spr id a k u nsk ap
inv est er ar e k an b id r a t il l ang el ä g na h å l l b ar h et sf r å g or .
13	S	å stfaå r f ö r		S t at ens Å		r sk u l l sf ö r v al t ning sal t er nat iv . S t at ens ick ev al-salfondterensnat iv v ar f r am t il l maj
	P	r emiespar f ond . A P 7			S	å f a k an ock så				ak t iv t v ä l j as.
14	E	nl ig t en ö v er ensk ommel se i r ik sd ag ens pensionsg r u pp k ommer ant al et f ond er i f ond v al et at t minsk a, och f
	at t u pph and l as.
15	P	r emiespar f ond en j an-maj2 0200110 och						A P	7	S å –fda majecemb2er02 102 1.
16	F	ond b ol ag et s r ö r el sek ost nad er						och	cou r t ag e f ö r ak t ief ond en i f ö. r h å l l and e t il l t ot al t f ö r v al t at
McKinsey & Company											9

219

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

Under 2021 avslutades temat ”H

å

llb ar effektmä tning”. Syftet har varit att utveckla metoderna för att mäta

samh

ä l l snyt t an av så v ä

l ä

g ar st yr ning en som av dinvtankestenräingr art tnainv.G estruern a i l ö sning ar

och sk apa v ä r d e g enom ef f ek t iv

ä g ar st yr ning . U nd er 2 0 2 1 b ed r ev s ä v en t emaar b et en

och klimatomställning. Vidare beslutades ett nytt tema om ”Universell ägarstyrning”.

Y

t t er l ig

ar e nio b ol ag

hurarfondensu t eslinvesteruitngsuniversum (’svartlistats’) på grund av bristande

h å l l b ar h et sar b et e,

v il k et

inneb ä r at t f ond en nu

u t esl u t it t ot al t 9 3

b ol ag . F

ä g ar st yr ning och på v er k ansar b et e f ö r at t st ö d j a omst ä l l ning en t il l en mer

h å l l b ar

S

e T

ab el l 3

ned an f ö r

en ö v er sik t av f ok u somr å d en och r ev id er ad e må l sä t t ning ar 2

T

ab

ell 3 -

F

ok u

sområden och förä ndrade målsä ttningar,S j20u nde21-fondenAP

F

ok u

sområden 20

21

Förändringar målsättningar u nder 20 21

A

P

7

Kl imat omst ä l l ning

, H

N ya mål åp k l imat områd etälg l erånf2r0 2 2

ochåtf,r tamöiljl

ef f ek t mä t ning , A

v sk ogav Sningj u nd -efAondP ensansl u t ning

t il l P

A I I

K ä lla: S junde-fondenAP .

1.2 T illä ggsu ppdrag: Analy s av –FF örstajärde och S jAPä-tte fondernas av k astningsmål

N ed an sammanf at t as d e h u v u d sak l ig a sl u t sat ser na f r å n 2 0 2 2 å r s t il l ä g g su ppd f ond er nas av k ast ning små l .

1.2.1 B ak gru nd och genomförande

T ilägl g su

ppd r ag

et

2 0

2 2

omf at t ar

ören stanaltysFil ljavä rochdFe

Sätjt e PA - f ond er nas

av k ast ning lsmå,med ångut spug nk t

i f ond er nas l ag st ad g ad e u ppd r ag . S yf t et

ä r

at t

sk apa t r

k r ing

h u r

f ond er na ar b et ar

med

at t

d ef inier a sina av k ast ning små l samt

at t

g e f ö r st å e

mel l an f ond er na och

f ö r ä nd r ing ar ö v er

t id .

U t g å ng spu nk t en f ö r

t il l ä g g su ppd r ag et h ar v ar it at t b esk r iv a mer

ö v er g r ipand e o

mel l an f ond

er na. T

ek nisk a d

et al j er el l er

d et al j er ad e pröfrocessbu ät elmnatesk sr.iv ning ar , h

ar d ä

I t il l ä

g

g

su

ppd

r ag et

ing å

r

F

ö

r sttaetA-filPondlF erjänar.dDe åsamtS -fjSondäjtäten äA rP en st ä

ng d

f ond

med

et t

annat

u ppd r ag ,

samt et t

annor l u nd a ar b et e med

av k ast ning små l , g ö r s in

mel l an F ö r st a t il l F j ä r d e A

P

- f ond er na och S j ä t t e A

P

- f ond en.

F rö at t

g

enomför a anal ysen h

ar et tintf lerervtjalu er

örgenomftsmedö rfetd rarä eånf rF ö

r st a t il l

F

j ä

r d

e

samt

S

j ä t -tfeondA

Per na,

ex empel v is

V D

och

st r at eg ichåefvl.ä intV erid arnsomeh exar tser n

d ok u

ment at ion st u

döreratatörts.fståFoch

ämförj a h u

r-fAondP er na ar b

ånet aret tf rint er nat ionel l t

per spek t iv

h ar t r e l ik nand eänf intonde ermed, omex ak t mot sv ar and e u ppd r ag , st u d er at s; CP P I

(”Canad a P

ension P

l an I nv est ment”)

iBKanadoarda,

F

u t u r e F u nd

i A

u st”rA algienemeneoch

A P

G

(

P ensioen G

r ”oep)i N

edäerndl er naG.iv et

at t u ppd

r ag en i f l er a f al l

ä r

såemeoliklera ät idr j ä mf ö r el ser

st u nd t al s u t manand e.

I f ö r el ig g and e r appor t anv ä

nd’avski rastegningel or’små.dD etlock b ö r på

pek as at -t fAond enra A

P

int e h ar

nå g ot

av k ast ning små l ,

u t an at t d e i st ä l l et

k föommurv ä nicer.tanD aret tena av k ast ning s

besk r iv s nä r mar e i av snitD efinition1. 2av. 2må l och komponenter som b ygger upplenmå.

1.2.2 S lu tsatser

N ed an sl u t sat ser av ser end ast F ö r st a t il l F j ä r d e A P - f ond en.

McKinsey & Company

10

220

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

T

o l k n

i n

g

a v

uppd

r a g

e t o

c

h

m

å l s ä ttn

i n

g

E

nl ig t

l ag

en-omfondA P erfäond

er nas u

ppd frröagv alattta f ond

medåatltendse b

l örir stilalöjmstlig a

nyt t aörf

ink omst pensionssyst emetör .v alF t ning en

sk a

t aångsin sput nkg t

i

pensionssyst emet s

åt ag and

eå. lMetr äatångtl sik

t ig

t max imer a av

k

astör ningålhl andeni ef t il l rpliskacern ing ar na. D

en

t ot al a r iskån inivför v al t ning

en sk ågav ,arvailk et

int e sk a t ol kåasl atsomt etminimert a r isk en. R isk

och av k ast ning

sk a t ol k as i t er mer

av u t g å end e pensioner .

F

ö r st a t il l

F-fjondär denetAolPk ar i al l t v ä sent l ig t sit t

u ppd r ag

samst ä mmig t . S

amt l ig

ar b et e u t g å ng

spu nkåt higatöavt uk ppnast ningåg,

triliskl ,l med

g

ener at ionsneuV tidr arl eitetar.

17

samt l ig a f ond

er

u

t g

å

ng

spu nk t

i at t minsk a r isk’b enromsenatt’,di fenorsåm avkalenl adu et omat isk

b al anser ingä rd pensionsu t b et al ning ar na minsk ar , sl å r

t il l . D

e sk il l nad er

som ses i av k

ned an b er or f ö l j ak t l ig en int e på

sk il l nad er i h u r

f ond er na t ol k ar.Äu vppden r ag et på

en ö

om sk il l nad

er na sannol ik ört stintaehi fandber or tpåol k ning en av

u

ppd r dage etd ockanändå

h a

b

et yd elilse,lext

empelgenom av v ä g ning en mel l an l å

ng sik t ig

av k ast ning och

k or t sik t ig

r isk

A

v k ast ning små

l en f ö r F

ö r st-faondt ilenl uF ppgjä rådre 2A 0P 2

2

t il l

mel l an 3 , 5 och

4 , 5 pr ocen

av k ast ningper

å

r

på

l å ng

sik t ( >

10

t il l

4 0

å r )-f.ondF

öenr hstar ochä

v Fenjmedär delefAr istP ig a

av k ast ning små l ,

på

3

pr ocent

per

å r ( ö v er

en h or isont på

10

å r )

( se B

il d

5 ned an)

T

r ed j -e fA ondP

en k

ommu

nicerenb ar t

l å

ng

f r ist ig / t avä ntk astn/ ningavk sfastö ningrvA småndr la-.A P

f ond en v ä g er i sin pr ocess d ock

in at t av k ast ning en på

k or t sik t k an f ö r v ä nt as av v ik a

på

l å ng

sik t , men h ar

v al t at t int e k ommu nicer a en med el f r ist ig

av k ast ning sf ö r v ä nt

B

ild 5– F

ondernas reala avk

astningsmål /av

k

astningsförv ä

ntan,

20

22

N ot:T	r ed	j-efondenA P definierar sitt mål som ”över 10 år”. De utgår från en analys av pensionssystemet och acceptabel risknivå på en 40-å r ig h or isont . F ö r at			t
ant ag	and	en om av k ast ning	ar sk a v ar a mer t il l f ö r l it l ig a d ef inier ar	T r ed j e A P å- frondsh orenisonitt .avT k-rfastedondjninge AhsmåPar sålölvederes,en l>ik10nand- e d e
and r a f ond er na, en l å ng			anal ysh or isont som l ig g er t il l g r u nd f ö r	av k ast ning små l et , ormenisontk ommu. nicer ar et t må l ö v er en k or t ar e h

K ä lla: Å rsrapporter, F ö rsta till F -jäfonrdernaAP.

Ö v e r g r i pa n d e pr o c e s s f ö r a tt d e f i n i e r a a v k a s tn i n g s m å l ( e l l e r a

F ö r st a Tochr ed j e-fAondP en ar b et ar med

r isk anal ys i f ö r st a h and . D enna r isk anal ys r esu l

accept ab el r isk niv å

f ö

r (bdaletanserv il lingsä

g a at t b r, omsenov an)sl. åF rondt ilerl na al l ok er ar sed an

t il l g å ng ar

i en, el l er

f l er , por t f ö l j er

som mot sv ar ar d enna r isk niv å . P or t f ö l j e

sed an,

nå

g ot

f ö r enk

ltatil ,l girregu ndel

f ö

r avå

lk etastF.jningä r dsm-feondAP ensaccept abl ar isk nivå

b estä ms ä

v aven örf äntv ad

av k ast åningdennad är

v ik ötrigatfät ks erlstl aä g ener at ionsneu t r al it et och

sannol ik h öetr bf al anser ing

.ökA erP 4simu

l t antörd pensionssystf

emetästb a k omb inat ionenav

möj l ig

av k ast ning

och

år ngisk sali tlilokl ger.AingndenrA aP-f ond en h

ar ingå enfrpöh and d ef inier ad

r isk niv å

u t an r isk niv å

n f ö

l porjertavfö,dlsomenjenvemelald laer t id

ock så id

ent if ier as g enom en anal ys

d ä r en opt imal por t f ö

l j id

ent if ier as som minimer ar r isk en f ö.rD

betalsammaansergingä lpålerl å ng sik t

17 G ener at ionsneu t r al it et av ser at t ef t er st r ä v a d en opt imal a k omb inat ionen av f ö r v ä nt ad av k ast ning och r

pensionssyst emet l å ng sikrtkigs tu stanä at t en g ener at ion g ynnas på b ek ost nad av en annan.

McKinsey & Company

11

221

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

And r a A-f Pond ens av k ast ning sf ö r v ä nt an, som ock så

ä r

en eg ensk ap h os por t f ö l j en snar ar e ä

sig .

18

F

ö r st a t il l F-fjondär endeanvA

Pä nd er så

k -anall adysAssetL(

ML iab

ility M odelling) , f ö r

at t d ef inier a

19

sina

l å ng sik t ig,a elmål erl i

A AndP-rfaond

ensfal l d en

opt imal a

st r at eg

isk a

por t f ö l j en

och

d ess

av k ast ning sf ö r v ä nt an. F ond er na anv ä nd er sig av A

L M med

ol ik a f r ek v ens ( ex empel v is

f l er a å r s mel l anr u m) , samt med

nå g ot ol ik a syf t e och met od ik .

H

uv ud s a k l i g a s

k i l lnn da ed renram e l l a n f o

D

et

f inns et t ant al

h u v u d sak l ig a sk il l nad er

i

h u r f ond er na d ef inier ar

och

ar b

av k ast ning små l :

• T id sh or isont f ö r må l sä t t ning ( ar )

• D ef init ion av må l och k omponent er som b yg g er u pp må l en

• A nal ysmod el l och ant ag and en

T i d s h o r i s o n t fnögr(ma rå )l s ä ttn i

S

om k an ses i B il d

5 ov an h

ar F

ö r st a-ochfondF erjätvna,råavd ekAastP ning smålål ngsiktigt,et och

et tmedelfristigt må .l F

ö r st-fa ondAP ensl ngå

f r ist igåla dm ef inier as

g

enomanal ysmed

f ok uås

p

av k ast ning

sk r av ,

g

iv et ex empel v risäntvd emogad ur aftvinseckf öl ing .

F ärj d

e A-f Pond en mod

el l er arångi sikin lt ig

a anal ysd alellar pensionssystav emet s b

aläansrkning

,

men ink l u d erä are ftåilnglgssl ag

i d en l å

ng sik t ig

a anal ysen ä

n i d en med el f r ist ig

a anal ysen.

20

A

nl ed ning eninteat modt el l er a t il l g å ng ar na/ av k ast ning ar

i por t f ö l j er na i st ö r r e d et al j h

F

j ä r d-feondAPen på

l å ng

sik t ä r at t ant ag and en om mar k nad en och

av k ast ning sf ö r v ä nt nin

f ö r

osä k r a på

l å ng

sik t , och

d ä r med at t en så d an anal ys anses h a b eg r ä nsat mer v ä r d e

A

nd r a

och

T

r ed-f ondje AenP k omb iner ar

anal ys av

pensionssyst emet s k r av ,

b eh ov

och

mö j l ig

av k ast ning ar

f r å n

t il l g å ng -arnalgysenomf ö rA

LatMt

d ef inier a d et

l å ng sik t ig a

må l et

( el l

av k ast ning

sf ö

r v ä nt an) .

D et t a f ö r at t

anal yser a systfö emetrat ti sinfåhngelah evet entsamtuel l a

samv er k ansef f ekfrtåern

samt l ig a

t il l g å ng ssl ag

och

d ynamik

ä v en

ö v er

l ä ng r e

t id .

k ommu nicer ar

d e end ast et t l å ng f r ist ig t må l / f ö r v ä nt an u t if r å n sin saml ad e anal ys.

21

A

nd r a-fA ondP en u t g å r

i h u v u d sak

f r å n en l å ng sik t ig

h or isont

om 3 0

å r . E

n l å ng

h or

v ik t ig

d å

d et

f r ä mst

ä r

mot

sl u t et

av

h or isont en som

d e

f ö r ek ommer

d emog r af

18 A

nd r a-fA ondP en mod el l er ar

i-sinanalA ysL pensionssystM emet f ö r

at t

id

ent if ier a d en opt imal a st r at eg isk a por t f ö l j som, g i

l ag st ad g ad e l imit er h ar en av v ä g ning mel l an f ö r v ä nt ad

av k ast ning och r isk

som minimer ar f ö r v ä nt ad e f r am

på

g r u nd av b al anser ing . A

nal ysen u t mynnas så l ed es i en, f ö r pensionssyst emet , opt imal por. t f ö l j snar ar e ä n et t

A

nd r a-fA ondP en l yf t er

ock så

f r am r-analenolysfö r AstLr Mat eg iv al et g enom en av

sina inv est er ing sö v er t yg el ser .

19

A

L M ömj l igr

gsamlö ad

anal ys av

pensionssyst emet säkb ningalansrpkå or t

ochång l sik t . A

nal ysen

omf atångt ar

t il l g

( pensionsav g if t er och

av kånastA

P-ningfondfer na) samt sk u l d er ( nu v ar and e och

f r amt id a pensionsu t b et al ning ar ) . A na

b

estå

rav

en mod erl ingl

som simu

l er ar v öilkj erapormedtf ol ikånga tssammansätillg t ning

ar somästbsv ar ar

mot

f ond

er nas

u ppd r AagL.M k ävan enäsasl

u t som A sset L iabM anagementil it y el l erM atch

ing.

20

O mf at t and

e simu l er ing

ar

och

scenarörioanalsav

yserbaläkansrgning

ens

ol ik a d

el k

omponentöratert

f inna

ästde ab

k omb

inat ioner na öjav lmig

av k ast ning ochölj andmedefr isk ösomrstörg st nytötrapensionssystf emetö.r

Fmod

el l er ing

en av

f ond

tångill arg na f ok

u

seråd aserp isk pr emier somörh star bstet ydöelrdseenfångl

a t id sh

or isont enär(rochiml ig

a at t mod

el l er a

f rö

en ås

lngå t id

sh

or isont ) . E

t t

b etöryd sandockeöarfatb åetpbestgä a äts t

par ametätert as dångel sik t ig a r isk pr emier

som

ing

rå

i anal ysen.ärN d

et k ommer

t il l d en med el f r ist ig aändt id sshen ormerisontg renäanuranvmodl el l er ing

av ångf ondar tnail l g

g enom at t d el a u pp d emångi f lsker ltasserillågd(etd med

en med el f r ist ig

t id sh or isont r ent mod el l t ek nisk t b l ir

mer mening sf

med

en f inar e u

ppd el ningångavartna)il l g. D en med

el f ångristsaligaltokilerlging ämsenbsedstan som d en poröltjfsomär äbst

anpassad öfr d

enna t id

sh oräisontrd en,ångdl sik t ig a-AanalLMysen g er

ind

ik at ion om d

etör spannr iskåfnivsom bäst passar

pensionssyst emet .

21

A

P

4

mod el l erå arpensionssystock

emetist or d

et al j i samb and -medanal ysen,ALMärd A

P

4

åocklgäsg er st or fåokat ut s p

f ngå

a ev ent u

el l a samv er k ansef f ek t erövocher

aldynlamiktid ensh

or isont eråru. pp t il l 4

0

McKinsey & Company

12

222

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

på

f r est ning

ar

på

syst emet . Ä

v en andilrl aexh

orempel50isontå er,, analt yser as d

ock ,

d

å

d et

på

ä

nnu

l ä ng r e sik t

k an

f ö r v ä nt as

u ppk omma

yt t er l ig ar e d emog r af isk t

b et ing ad e

på f

l å ng sik t ig a ant ag and en och

v al av

st r at eg isk

por t f ö l j t ar h ä nsyn t il l at t av k ast n

f ö r v ä nt as v ar a l ämyckgr etläå nngpå sik t . F

ond en h ar

emel l er t id

v al t

at t

f ok u ser a på

d en

av k ast ning sf ö r v ä nt an i

sin

ex t er na k ommu nik at ion och

k ommu nicer ar

int e

nå g on m

av k ast ning sf ö r v ä nt an, ä v en om d et t a i pr incip sk u l l e v ar a mö j l ig t .

D

e f i n i ti o

n

a v

a v k a s tn

i n g

s

m

å l o c h

k o m

po n e n

te r

s o

m

b

y g g

e r

upp m

E

n bid r ag and e or sak

t il l

at t

f ond

er naselavl kerast- fningörsmåväsklntilningjer arsig

å

t

ä

r

at t

d

en

u

nd

er l ig

g and

e l og

ik en el l er

d ef init ionen ä r

ol ik.a,Nivsomånaerhäar såantlytedt esovintane h

el t

j ä mf ö r b

ar a. D

et

f inns en sk il l nad

meldl anörffäntvodningernarhål,u,mrelu lv eri av k ast ning

sk r av

anv ä nd s. D

et v anl ig ast e ä r

at t av k ast ning små l en u t g ö r

en k omb inat ion av

k r av och

•

E nav kastningsfö rv ä

ntanspeg l ar

d en f ö r v ä nt ad e av k ast ning en på

d en v al d a por t f ö l j

•

E tavt kastningskrav,

speg l ar

v ad

f r amt id ens pensionssyst em k r ä v er

i f or m av

av k ast n

b u f f er t k apit al et

f ö r

at t

pensionssyst emet s

f inansiel l a

st ä l l ning

sk a v ar a

nö d v ä nd ig t v is b eak t a

d en

r isk

som

v ar j e

enh et

av

av k ast ning

ä r

f ö r k n

b u f f er t k apit al et samv ar ier ar

med

ö v r ig a d el ar av

pensionsomssystemet , el l er

nä r

b eh ö v er av k ast ning en.

•

E tavt kastningsmå kl an sä

t t as i r el at ion t il l ant ing en fningör velä lnteradt ilavl kk astrav

el l er

en

k omb inat ion av b å d a b er oend e på f ond ens f il osof i i f r å g an.

V

id ar e f inns en sk il l nad av seend e h u r

d en ak t iv a f ö r v al t ning en ink or por er as i anal ysen.

I

T

ab el l

4

ned an pr esent er as

en

ö v er sik t

k r ing

ing å end e

k omponent er

i

f ond er na

kommunicerade ’avkastningsmål’. V

ä r d ena inom par ent es f ö r

r espek t iv e r ad

su mmer ar

t il l f

av k ast ning små l / av k ast ning sf ö r v ä nt an.

T

ab

ell 4. Ö

v ersik t av

k omponenter som igår i fondernas respek tiv e av k astningsmål

K

omponenterlångsik tigt mål/ förv ä ntan

K omponenter k ortsik tigt mål/ förv ä ntan

A

P

1

P

ensionssyst emet s av k ast ning sk r av

(A1,v 8k ast ning sf ö r v ä nt an på v al d

st r at eg isk

pr ocent )

por t f ö

lprj (ocent2,1)

22

U

t ö k at b eh ov

av

av k ast ning

f ö

rA k t iv

f ö r v al t ning

( 1 pr ocent )

g ener at ionsneu t r al it et ( 2 , 2

pr ocent )

A

P

2

A

v k ast ning

sf ö r v ä nt an på

v al d

stN r/atAMed-g

iskel fporist igf öa lavj k ast ning

sf ö

r v ä nt ning

ar

( 4

pr ocent )

ä r ink or por er ad e i l å ng sik t ig a ant ag and en,

A

k t iv f ö r v al t ning

( 0 , 5 pr ocent )men k ommu nicer as ej ex t er nt .

A

P

3

T

eor et isk t mö j l ig

av k ast ning

f r åNn/optA imal

por t f ö l j ( 4

pr ocent )

J u

st er ing

u

t if r å

n g enomf- 0 ,ö5 prbocentarh et)

(

22 1, -8ant ag and e ånutPifensionsmyndr ig h et ens d emog r af isk a b asscenar io.

McKinsey & Company

13

223

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

A

P 4

A

23

F

ö r v ä nt ad

av k ast ning

på v al d

med el f r ist ig

v k ast ning sf ö rpåv enä nt an

t ilånlg sal l okngermedi en risknivå ’bäst’

t il l g

å ng sal lcirokker2a–ing2

, (5%

)

anpassad f ö r

pensionssyst(emet2–,28, 9

B

id r ag

f r å n ak t iv

f ö r v al t ning

som t il l sammans

pr ocent )

med

av k ast ning

en f relå fnrmedist ig a

A

k t iv f ö r v al t ning ( 0 , 5 pr ocent

)al l ok er ing g er

et t må l på 3 %

r eal t .

K ä lla: F ö rsta till F

jä -fondernardeAP

A n a l y s m o d e l l o c h a n ta g a n d e n

D

et f inns yt t er l ig ar e met od ol og isk a sk il l nad er

mel l an f ond er -anali hysu ochrd e ar b et ar med

A

ing å end e ant ag and en.

F

ond er na sk il j er

sig

å

t

i v ilantagakindeng å somend anve ä nd

s i d er as anal ys av

pensionssyst emet .

F

ö r st a,

A

nd r a och -fT ondredenj anveA äP nd

er

pessimistiskasig av

scenar ier g ä l l and e d

emog r af isk

u

t v eck l ing

. A-fondr enaAk Ponst r u egetr arpessimistet

isk t scenar io b

aserstatatpåist ik mynd

ig

h

et en

S

CB : s

pessimist isk a

ant ag and en,

med an

F

ö r st a

och-f ond Terrnaed jue t gA åP r

f r å n

P

ensionsmynd

ig

h et ens

pessimist isk a

scenarFj ioä.r d e-f ondAP en

anv ä

nd er

sig

av

P

ensionsmynd ig h etb ensasscenario,

d å

d e anser at t

d et t a ä r

d et

mest

sannol ik a scenar iot , men l å t

d et v ar ier a -ianalA L ysen,M

t il l ex empel av seend e sv ag a u t f al l av seend e d emog r af i,

f ö r at t

s

på v er k ar por t f ö l j en.

F

ö r st a t il l F-fjondär end earA bPet ar ock så

med ol ik a t il l g å-angalsslyseragö. iFrsinast aA ochLMF

j ä

r d e

A

P-f ond en, som b å d a h ar et t med el f r ist ig t r espek t iv e l å ng f r ist ig t må l , mod el l er ar m

på

l å ng

sik t , men ink l u d er ar d est o f l er

t il l g å ng ssl ag

i d e med el f r ist ig a mod el l er i

mod el l er ar

F

j-äf onrd enAbenPar t

ak t ier

och

ob l ig

at ioner i sin l å

ng

sik t ig a anal ys. I d

e mer f r e

u

ppd at er ad

e st r at eg isk

a och

operölj erat naiv ainkporl ut fd

er ar -fF ondjä enrden merAP omf at t and

e

sammansät t ning

av

t il l g å ng

ssl ag

och

ing

å

end

e scenar ier .-fAondndenr asomochgö Tr

rened

j e A

P

saml ad

A -LanalM ys på

l å

ng

sik t ,

ink l u

d

er ar

f l er t il l g

å

ng

ssl ag A( ndcir rk aa-A10P r espek t iv e cir k

f ond en uärtdv er ar d

ock

sin st r at egöl jiskmotaporentenkf l ar e bölasporj,båendtestf e enb

ar t av

ak t ier

och ob l ig at ioner , som ä v en d enna t as f anramlysmed.

A L

M-

V

id ar e sk il j er sig

ä v en met od er na f ö r at t mod el l er a av k ast ning sant ag and en, ex empel v i

h

ist or isk

av k ast ning

el l er

v ol at il it et . D et

f inns ockex empelsåskvilislhnadu eru avidseendaf onde er na

g enomf ö r -AanalLMyser na sj ä l v a el l er

med

ex t er nt st ö d ,

samt

v il k a d at a/ k ä l l or f ö r d a

A

nd r a-fA ondP

en h ar ex empel v is int er nt

u t v-modeck elatl enföAr LatMt

st ok ast isk t simu l er a h el a

ink omstpensionssyst emet s b al ansr ä k ning

,

med an and r a t ar ex t er nS hammantjälp agav etk onsu l t er .

b id r ar

al l t så et t f l er t al f ak t or er

t il l av k ast ning små l ens ol ik a niv å er

mel l an f ond er n

V

id ar e g enomf ö r f ond er na ol ik a t yper av

mod el l er ing

med

yt t er l ig artescenar ier . T il l ex e

F

ö r st -a fA ondP en sin st r at eg isk a por t f ö

l j med

ol ik a k l imat r isk scenar Aierndf r åa n en ex t er n l ev

A

P-f ond

en ink l u d er ar

k onsek v enser na på ek onomisk

t il l v ä x t av- antk lagimatandr isken,d ir ek t i sina A

L

d et v il l

sä g a sannol ik h et en f öl ret atintkeommerPar isavattutppnåa s och

d e mak r oek onomisk a

ef f ek t er na om så

int e sk er ,

u

t if r å n eg

na mod el l er ing

ar Fochjä akrdad-efAemiskondPen f or sk ning .

ar b et ar

med

en k l imat scenar ioanal ys som f u ng er ar

som inspel t il l mak röroekd etonomisk a scenar ier

f

med el figr istamå

lTetr.ed j -efAondP en ar b änetsarå

lngä e int e ex pl icit

med

k l imat sincenarA L -ierM

anal ys el l er

som st r esst est er ,

men ar b et ar

k onser v at iv t med

ant ag andäg enreom av k ast ning ar

ek onomisk

t il l v ä x t , v il k et b r u k ar

v ar a et t u t f al l av

k l imat scenar ioanal yser .

E

n av sl u

t and e r ef l ek t ion ä

r

at t

F-föondrstena gt ilenomflF jöärrsinad-enalA LPyserM

sj ä l v st ä

nd ig t ,

u t an t r anspar ens k r ing

d e ö v r ig a f ond er nas ant ag and en och

anal yser . V

issa int er v j u ad e f on

i d enna u t v ä r d er ing

h ar

u t t r yck t

at t

en

mö j l ig

k onsek v ens av

at t

f ond er na int e s

ex empel v is mod el l er ing

av

ink omst pensionssyst,ä atr

emetfond er na mod el l er ar med

f l er a ok ä nd a

par amet r ar

mensku l l e k u

nna f å

ö k adg enompr ecisionök at

samar bochet ek u nsk apsu.tAb ndyt er a

23

A v k ast ningöräntvsf an i t ab

el l en av

ser

en örspecifdelikningf

om 6

0 / 4änt0 orak .t ier / r

McKinsey & Company

14

224

							Skr. 2021/22:130
							Bilaga 9
int er v j uöadr etfr ä		d ar e f r å			n f ond er nastuä ndlleretgstemensammaatrtyk er i anal yser som k an på			v er k a
f ond er nas al l ok er ing			r isk er ar at t mot v er k a en v ik t ig må l sä t t ning med					f l er a f ond er
d iv er sif ier ing	i cent r al a k apit al f ö r v al t ning sb esl u t-anal,samtyserpeksomarg påör atsätrdnäe Ar aL									M
kopplade till långsiktiga avkastningsantaganden samt ’optimala’ långsiktiga tillgångsallokeringar (det vill
sä g a at t d et d ä r med				f inns nä r a k oppl ing ar t il l aspek t er			d ä r l ag st ifk taning en l ä g g e
ar b et a med ob er oend e av v ar and r a) .
M å l r e v i d e r i n g
V anl ig t v is sk er		ö v er syn av av k ast ning små l / av k ast ning					sf ö-analrväysen,ntanmenisamb		and	med	A
må l niv å er na k an ock så				r ev id er as l ö pand e på f ö r ek ommen anl ed ning .
S amt l ig a f ond	er	int ar en u			t t valinstad kä onserllningv atil l r ev idaverk ingast avningmåsinalf ö r at t sä				k r a
l å ng sik t ig h et .		B il d		6	ned an v isar	en t il l b ak ab l ick-f ondöv er nasF öl år stngasikt iltlig Fa j ä r d
av k ast ning små l		och	r ev id er ing ar av			d essa, samt or sak en t il l r ev2id0 er–10ing ar na u nd er
2 0 2 2D .r iv et av sä nk t a av k ast ning sf ö r v ä nt ning ar samt f ö r v ä nt ad f or t sat t l å g											r
24
r ev id er at ned	sina må l sed an 2 0 10 .
B ild 6– F ondernas reala av k				astningsmål / av		k astningsförv ä ntan,20 10–20 22

K

ä lla: Å

rsrapporter, F tillö Frstajä rde AP-fonderna

Må

l r ev id er ing

f ö

r F

ö

r st-fa ondtil enl Fr jesuä rldt er AarP i

r eg

el

int e i nå g

on

st ö r r e

f ö r ä n

por t f ö l j sammansä t t ning

u t an h ar h ist or isk t snar ar e r ef l ek t er at en f ö r ä nd r ad

f ö

d en b ef int l ig a por t f ö l j en.

I n

te r n a ti o n e

l l

utb

l i c

k

I

d

en int er nat ionelutbl al ick en h

ar

fCPondPerI Bna i Kanad

a,

F u

t u

r e F u nd

i A

u

st r al ien och

A

N

ed er l ä nd er na st u d er at s.

D et t a

d å

d e

ä r

st or a,

er k ä nd a

f ond er

och

v a

j ä

mf ö

r el sef ond

er

f ö

Ar

Pd- fe ondsvenskernaCPa. P

I B

ä r

en st at l ig

b

u f f er t f ond

och

f yl l er

d

25

l ik nand

e f u nk t ion

som

F

ö r st a

t-ondilfl erF najä. rAd Pe GA Pä r ,

l ik som CP P

I B

,

en

av

d e st ö

pensionsf ond er na i v ä r l d en set t t il l f ö r v al t at k apit al , men ag er ar ä v en f ö r v al t ar e i N ed er l ä nd er na. F u t u r e F u nd ä r en st at l ig inv est er ing sf ond medid asyf t et at t sä k pensionsu t b et al ning ar .

2 4S om t id ig arämnte srämål en int e f uämförlltbjar a. T il l ex empel spegålör/lfäntvar dningemarå olp ik a t id sh or isont er .

25 F rö st a t ilärldFejA-f Pond	er na;ät St ejA-f Pond enär I eg
j mförä b ar med CP P	I B , F u t u r e F u nd

ensk apängav std f ond med fåokonotu serp ad e inv est er ing ar int e el l er A P G .

McKinsey & Company

15

225

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

S ä r sk il t int r essant f ö r d en f ö r d j u pad e anal ysen ä r avh uk rastd ningessa småfCondPPIl er.B sä t t er sina

på minner d el v dis eomsv enskA aP-f ond er na i d et at t d e ä r r el at iv t f r ia at t t ol k a sit t u ppd r ag och

g	r ä nsv ä	r disken.f Dö rä r emot f ast st ä l labersold uaveintk eastetningt					små l ,	u t an d ef inier ar i st ä	l l et	en
r isk apt it		och en r ef er enspor t f ö l j . S			ed an ar b et ar		d e f ö r	at t ö v er t r ä f f a r ef er enspor
d	en d ef inier ad e r isk apt it en. CP		P	I B	ar b	et ar så l ed-f ondeslerik nandmed fulspuertgankåavingt A P
r isk anal ys, med sk il l nad en at t			d	e ock så		k ommu nicer ar d et t a ex t er nt i st ä l l et			f ö r	at t
av k ast ning små l .

F uture F undsk il j er	sig i at t f ond ens av k ast ning små l b esl u t as av h u v u d mannen ( f inansd epar
f inansminist er n) .
APG f ö r v al t ar et t ant al f ond er . D		essa f ond er b esl u t ar	sj ä l v a, el l er	i d ial og med A P
r isk pr of il er och	av k ast ning små l . A	P G f ö r h å l l er sig	sed an t il l d essa i sin f ö r v al t ning
Y t t er l ig ar e l ik h et er mel l an d e st u d er ad e int er nat ionel l a f ond er na och				A P - f ond er na ink

• S amt l ig a f ond er h ar l ik nand e u ppdh örgagav:kastningttuillåppnålg riskpå lå ng sikt.

•

CP P

I B

och

A

P G

ar b edet arA Lb- Manalåd aysmmed

en f r ek v ens på v ar t t r ed j e å r .

•

S

amt l ig a f ond er st r esst est ar

sina por t f ö l j er

g enom at t u t sä t t a d em f ö r ol ik a scen

•

F

u t u r e F

u nd

h ar nyl ig en sä nk t

sit t av k ast ning små l

på

g r u nd

av

l ä g r e f ö r

g l ob al t .

S

j ä AtteP-f o

n

d

e n

S

j ä t t-feondA Pens måärlat t

f ond

en,

g

enom sin inr ik t ning motångonotssleragad,eskåltillalahgenögh

l ngå

sik

t ig

av k ast ning ,

med

en

b

al anserö adporölttotjfenal.år Miskletrfät il l sin

natå ngursikl t ig

t ,

ef t er som inv est er ing

ar

inom onot er ad e t il l g

å ng ar b ehng

ör evper iodmä .t as ö

v er

en l ä

Å

r

2 0 2 1 ä

nd r ad e-fSondjäent tsite tA

Pav k ast ning små l t il l

at t

j ä mf ö

r as mot

et t

ind

ex

inneh

å

onot er adt eil l g åmedng arg l ob al ex ponerBurgissing AL,

L. S

j ä t-ft ondeA

Pens må

l sä t t ning

ä r

nu

at t

d en

g

enomsnit t l ig

a

å r l ig a

av k ast ning

en

ö v er

en r u lsklandö ev erfemåtr är fsperfa iod et t a

ind

ex .

J mförä el serå

pet tår är

int eämpl ig a

atört ag inom

P

r iv at e

E

qå

ug itr uy ndp

av å dnge al

inv est er ing

sper iod

er na. A vålk etastbningåestr smtil l 9 0

pr ocent

av u

t v eck l ing engavaronot er ad e t il l g

å

samt t il l 10

pr ocent av

O

MR.

SX jTä Bt tI eL AL P

- f ond en h ar ing en f ö r u t b est ä md

f r ek v ens d å

26

u

ppd at er as, u

t an d

et

g

enomf ö

r s v idör bäntveharovsig. Fatondtbenehf å l låla detetu nyadångerm ma

år

f r amåt . D

etig tarideålm et

f ast st äölcirldkestaiof rå

sed an. D et

må l et uHt andgickelfsbr åank

en

N

or d ix-S Ah larl e P or t f ol io I nd ex

T

ot al R

et u r n med en r isk pr emie på 2 , 5 pr ocent f ö r

onot er

P

å

g r u nd

av

d et t a må l s f ok u s på

not er ad e t il l g å ng ar och

ex poner ing

b eg r ä nsad

t il

u nd er

en l ä ng r e t id intemelv lareratridel ev ant som j ä mf ö r el seind ex f ö r S

j ä t t e A

P - f ond en.

D

et

u

ppd at er ad

e må l et syf t ar

t il l at t

b-fäondttensr uspegppdlra agS j,äbtltandeA

Pannat

g

enom at t

r epr esent er a et t

b rtetertinginvsuesniv er su

m inom S-fjondät enst AplPacer ingådsomre( onot er ad

e

inv est er ing

ar u t an g

eog änsningrafisk) b, egh aret t

l å

ng sik t ig

t

per spek t iv

( minst f em å

r s d at a)

och

med

nor mal k assa om 10

pr ocent med

avörk äntanvastning( OsfMR X

Törb atil tl )spegaf S lj ä

t t-e A

P

f ond ens f ö r u t sä t t ning ar .

1.3 R ek ommendationer b		aserat på årets u tv ä rdering
Å r et s u t v ä r d er ing ,	ink l u d er at		d en g r u nd l ä g g and e u t v ä r d er ing en och d en f ö
f ond er nas av k ast ning små	l , g	er u pph	ov t il l tr vik åt adrek tommend-ilflondA	Peratnaioner.
26 O MR TX r easu r y B il lörI kndorext at,fO-T MRB IXäLrLet, t indövexer d e st at sskäx ul arldsomv g es u t				avä lRd ikensg.
McKinsey & Company				16

226

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

1.

Ö

k

a transparens k

ring av

k

astningsmålen för F

örsta till F

j-fondenärAP.U t v ä r d er ing en

k onst at er ar

at t d et

i d

ag

sl ä g et

int e ä

r h el t

t r ansparhuentr felondlerer enknas el t at t

av k ast ning små l sk il j er

sig

f r å n v ar and r a och

på v il k a g r u nd er . N

ä r

f ond er

må l ä r d

etb ,eskomr iv s nä

ribmarilage

an f ö rsut ilppdlärgag,olikag et sak er som k ommu

nicer as

g

ä

l l and

e ex

empel v

is

avk kr astv ningoch s

f ö

r v

ä

nt ad,

samtavk

astol ningikinga å

end e

par amet r Daret. t a g ö r

at t

d et

k somanuotppfydatlvigtarföast

Ar

P- f ond er nas av k ast ning

små

l

sk il j er

sig

åvtadochr espek t iv e gf ondger liäb eg

r. Feppetond er na kdanä r medför f ö

r d el

t yd l ig g ö r a k ommu avnikseendationenv ad

av k ast ning

små l el l er

av k ast ning sf ö r v ä nt an

f ö

r

d, empå

et talflömär

nh

etmerenf ö

r st å

el ig t

sä

t t ,

samtv karommuför nicrevr aid

er ing ar

av

må

l / f ö r vgäöntr san nä

r

d

e fgöörräsnd( rbingeskarr iv s

f ö

r

d

et

mest a

d

ock

t yd

l ig t

å r sr ed ov isning ar na) .

D et ä r v

ik

t ig t at tatu tndpoäer ngstovrenykanintea

ä r at t

d

eferinitnaionbeh

ö

v er

h ar moniser, as

ef t er somsk il l nadrnaeav seend

e

synsä t t

k r ingningavsmåkastl och

av k ast ning

sf ö r v ä

nt an

g

r u

nd

ar i sigat t

f ond

er na

ar b

et. arDet oltaikäadrä

r med

en

d el

av

d en

ö nsk v ä

r d a

d

iv er sif ier ing

en i syst emet .

2 .F ortsä tt v idareu tv eck

la hållb

arhetsredov isningen så att den b lir mer resu

ltatinrik tad.

L ag k r av et f ö lr FF jöärrst-df aondetAilPer na om at t f ond med l en sk a f ö r v al t as g enom ansv ar sf

inv est er ing ar

och

ansv ar sf u l l t ä g and e st ä l l er ö k ad e k r avd pået

r ed ov isning e

u t manand e at t

f å

en h el h et sb il d

ö v er

r esu l t at en f r å n f ond er nas ar b et e

inv est er ing ar . F

ond er na g enomf ö r

et t ak t iv t

ar b et e f ö r at t

u t v eck l a h å l l b

se

ö v er

om

yt t er l ig ar e

mö j l ig h et er

f inns f ö r

at t

f ö r t yd l ig a

r appor t er

h

å

l l b

ar h

et sr appor t er ing

en, d å

må l en f or t sat t( ofdivrteta äavinnebrproendocessor ient er ad e

u

t maning ar

med

at t

mä

tpåa romresu ål td atet ) .

2 Angreppssätt för den årliga utvärderingen

McKinsey & Company h ar

på

R

eg er ing sk ansl iet s u ppd r ag

g enomf ö r t d en å -r l ig a u t v ä r d

f ond er nas v er k samh1.etN 2ed0an2 f ö l j er en r ed og ö r el se f ö r

h u r

u t v ä r d er ing en h ar g

t il l

å

r et s g

r u nd l ä

g

g

and e u t v

ä r d eneraingal ysgavenomfFö ör strda estilälAvSP-enjf äondt ter nas

av k ast ning små l , som r ed ov isas i b il ag a t .il l d et t a d ok u ment

U

ppd r ag

et aven serut v ä

r d er ing

av

F

ö r st a, A

nd

r a,

T

r ed j e,

F-jfäondrdere,nasS

j ä

t t e och

v er k samh, detel s u nd er en l ä ng r e per iod

sed an f ond er nas r espek t iv e st ar-t ,

d el s u nd er

r espek

t iv e t ioå

r sper20iod2å 1ers.u

t v

ä

r d er ing

ink

l u

d er ar

fenlö igr dt juu ppdpningr agsaretb

et et som

syf t ar t il l at t

anal yser aFskö ilr stlnadt erillsamtiF jSä jräd tet-efAondP er na av k ast ning

små

l .

D

en

g

r u

nd l ä

g g and e u

t v

ä

r d

er ing en

av-f Fondö

erstnas tvilerl kF samhjä1retbd esk2A0rP2iv

er

f ond

er nas f ö

r v al t ningochsmodvik telighläa nd

el ser

u nd1,ersamt2 f0 ond2

er nas st r at eg

isk, a b

esl u

t

ak

t iv

a f ö

r v

al t ning

och

r esu l t at

f r å n j u .lHi 2å 0l l0b1artilhletd småecembl–etFerjfä2ö r0rd2-Fe1öA rPst a

f ond

er na,

at t

f ond

med

l en sk a f ö

r v al t as på

et t

f ö

r ed

ö invml estigtersäingt targ ochenom ansv ar sf

ansv ar sf u

l l t ä g

andock en,såu ppfösomlj ens d

el av

d

en g

r u

nd l ä

g g

and. e u t v ä

r d er ing en

F

ö r st a t il l

F-fjondär derenaA bP ö r j ad e ag er a i sina r ol l er

som b u f f er t f ond er

1 j anu ar i 2 0

d

r ö

j d

e t il l senar e u

nd

er

2

0

0

1 innanmplfementonderernaath

adsinaeli å

ng

sik t ig a inv est er ing spor t f ö l

F

ö r st a t il l F

j ä r d e A

P

- f ond er na u t v ä r d er as d ä r f ö r

ö v er

per iod en 1 j u l i 2 0 0

S

j ä

t t-fe ondAP en inv est er ar

falr lamftiöonotr er ad

e t.il lFondgåensg samtar l ig

a inv est er ing

sb

esl u t

g lä l and

e u

t f ä

st el ser t il l nya f ond

er ä

r

at t

b

et r ak t a som-f ondst renatstegariskt adbeesinl u

t . S j ä

v er k samh et i sl u t et av

19 9 6

och

u t v ä r d er as ö v er

per iod en 1 j anu ar i 19 9 7

t il l 3 1

t il l

F

j ä r d e och -fSondjäert tnaseAg Pemensamma på v er k an på

ink omst pensionssyst emet

u t v ä r d e

ö v er

per iod en 1 j anu ar i 2 0 0 1 t il l 3 1 d ecemb er 2 0 2 1.

S

j u nd -e fA ondP en u t v ä r d er as som en v ä r d epapper sf ond

och

j ä mf ö r s med ö v r ig a v ä r

pr emiepensionssyst emet

samt

u t v eck l ing enindavexink. omstIu t v ä r d er ing en-avf ondS

jensund e A

P

McKinsey & Company

17

227

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

v er k samh et1 u2 t0v2ä r d er as r esu l t at en f ö r

f ond ens f ö r v al t ning smod el l u nd er

per iod en 2

3

1 d ecemb er12samt02 r esu l t at en f r å n f ond ens f ö r v al sal t er nat iv

u nd er

per iod en 1 j anu ar i 2

d ecemb er 2 0 2 1.

U

t rv dä er ing

en av

f ondinverestnaser ingvers k samh

et

b

asermatas påer ialf r å

n

f ond

er nas

int er na

r esu

l t at u ppf,föö lrj ningatt

mö

jklarig tglöä rgag ning

av

ol ik a t il l g

å ng

ssl ag

och

d er as b

id

r ag

t il l

av k ast ningDenet. t a inneb

ä

r

at t d et k an f ö

rerekmotommaf ondskilerlnadnas å

r l ig en r ed

ov isad e r esu

l t at

som en or sakav

per iod iser ing ar el l er and r a j u st er ing ar . S

k il l nad er na på v er k ar int e r appor t

V

id ar e k an d et

f innas v issa sk il l nad er i h u r

f ond er na h ar

r appor t er at

in and r a or g anisat

u ppg if t er ,

så som ex empel v is ant al et anst ä l l d a. R appor t en h ar

st r ä v at ef t er at t

u ppg

sk a v ar a j ä mf ö r b ar a i st ö r st a mö j l ig a må n.

F

l er a ex t er na k ä l l or h ar

ock så

anv ä nt s,

t il l

ex empel

f ö r

at t

sä t t a f ond er nas u t v

t il l g å

ng ar och

sk u

lpensionsderinksystomstemet , u

t v eck l ing

en på

k apit al mar k nad

er na och

r esu

l t at

f ö r

et t u r v al av

u t l ä nd sk a pensionsf ond er . D

essa k ä l l or

r ed ov isas i ansl u t ning

t il l r e

U

t v ä

r d

er ing

sar b et et

hfareb

pårutgarilåli tmartfsr22åoch0n 2 h

ar

g

enomf ö

ritters iateniv

pr ocess

t il l sammans med

f ond. er na

I

k apit el

3

f ö

l j er

en b

esk -fr ondivninger nasv rAolPl

i d

et

sv

ensk a

pensionssystmetoch de er as

u

t v eck l ing

u nd

er –å2 r0 en.2D12 ä0 r0 st1 ä l l s ä

v en f ond er nas u

t v eck l ing

i r el at ion t il l u

t v eck

k apit al mar k nad er na samt

r esuandltrat enledf öandr e int er nat ionel l a pensionsf ond–9er . Kapit el

4

r ed

ov isar sed an r esu

l t at en f r åg ng danden eg ur ut vndä lräd

er ing en per

f ondu ppd.F röagr detj u

pning

s

r ed

ov isassini h

el h betil ag

a t il l d

et t a.d

ok u ment

F

ö r at t

sä k r a j ä mf ö r b ar h et

ö v er

t id

f ö l j er 2 0 2 1 å r s u t v ä r d er ing

en snar l ik

s

v issa mind

r e f ö

r ä

nd

r ing

ar i r ed

ov isad

e d

atS ah. arTkilpevl- otexenempelf ö rhdaren l ik v id a por t f ö l j en

u

t g

å Ut tnd. er å

r et

h

ar f ond gerjnaor vt idetart eg emensamt ar b

et e i at ht ard efmoiniserasinaoch

27

k l assif iceravingt il l g

å ng ar

och

il l ik v id a t il l g å ng ar ,

v ar f ö r d et nu

f inns et t

g

emensamt

o

at t mä t a il l ik v id a t il l g

å ng

ar ,

v il k a anv ä nd s i anal ysen f öfrinitå iornetmel2 l0 an2 1. D

et t a inneb ä

2

0 2 0

och

2 0 2 1 sk il j er sig

å t ,

v ar f ö r j ä mf ö r el ser

ö v er t id

av seend e u t v eck l in

t il l g å ng ar b ö r

g ö r as med

f ö r sik t ig h et .

27 F l er a f ond	er	h ar	v al t at t int Se lhä arng-kperv eotr edn fovö isarl ik v idå porsrtedföovl jisningen ar , mot en b ak g r u nd av en
ö k and e and el il l ik v id a t il l g å ng ar				och må t t et s minsk ad e r el ev ans f ö.rDatennatfröapporst åt f ond por t f ö l j er nas r isk
r ed ov isar	d ä	r f ö	r end-k vastotSerh farö per h	el a por t f ö l j er .

McKinsey & Company

18

228

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

3 AP-fondernas roll, utveckling och omvärld 2001–2021

N	ed anb esk r iv s-fAondP er nas r ol l	i d keta svpensionssyst emet och b u f f er t f ond er nas ( F ö r st a
F	j ä r d e och S j-fäondtter na)A P u	t v eck l–2ing0 221.0 0F 1ok upås fäondr er nas på v er k an på

ink omst pensionssyst emet samt h u r d e u t v eck l at s i j ä mf ö r el se med k apit al mar k nad er na u t l ä nd sk a st at l ig a pensionsf ond er .

3 .1 AP-fondernas roll i det sv ensk a pensionssy stemet P e n s i o n s s y s te m e t

D e sex A P - f ond er na u t g ö r en d el av d et sv ensk a syst emet f ö r al l mä n pension, v il k e

d	et sv ensk a pensionssyst emetseB il( 7)d . D		e t v å	and r a d el ar na ä r t j ä nst epensionen, som ä r
t j ä nst ef ö r må		n f r å n ar b et sg iv ar en, och		d et pr iv at a spar and et .
B	ild 7– Ö v ersik t	öv er pensionssy stemet

K ä lla: F ö rsä kringskassan

D

ag ens sv ensk a syst em f ö r al l mä n pension ä r r esu l t at et av en b r ed par t iu ppg ö r el se f r

at t r ef or mer a d

en d å

g

ä l l and e f ol k pensionen och

A T P . I d ag enspr systocentavem b et al as v ar j

v ar j e ind

iv id

s pensionsg

r u

nd

and

e ink omst t il,l valarlmäav n16pensionpr ocent enh tetil erl atg tå

r

28

f inansier a ink omst pensionen och

r est erprandocent2g ,å5r

t il l

pr emiepensionenochd (ä

r med

spar as

på

ind iv id u el l a pr emiepensionsk ont on) . D en pensionsg r u nd and e ink omst en h ar en ö v r e g

ink omst b asb el.opp

29

D

e å r l ig a

inb

et al ning

ar na

pensionetillnk fomstinansier ar

pensionsu t b et al ning ar

t il l

d ag ens

pensionärer

(ett

så

kallat

”pay

as

you

go”-syst em) .

E

n

g r u nd t ank e

med

d et

sv ensk a

ink omst pensionssyst emet ä r at t d et sk a v ar a sj ä l v f inansier and e, v il k et b et yd er at t st a

h ö j a pensionsav g if t er na el l er			l å na peng ar f ö r at t b et al a u t ink omst pensionen.
			3 0
B	uf f e r tf (o Fn öd resrta	ttetil Al -SfP oj än	d e n )
Å	r2 0 0omor0 g aniser ad	es F ö r st a t il-fl ondF jerä rnad teilAlPså k al l ad		e,b ochuSf fjerä t tf-eondA Per
f ond en ink l u d someradenesd el avb u f f er t f ond k apit al et f r å n och				med	2 0 0 1. S yf t et med F ö
28 A	v d essa 18pr,ocent5g å r max imal t 7 , 5 ink omst b11asb50 0elkropponorå( 5r 21)0t2ilpensionssystl emet ,				med an et t
ev ent u el l t ö v er sk ot t g å r t il l st at sk assan.
29 Å	r 210mot2 sv ar ad e 7 , 5 ink omst b asb el opp en å r sink omst ,omd511.v502.6s0.2 4k5 kr onoronorpermå nad . I pr ak t ik en
b et al as d ock av g if t enpromocent18på, 5h el a ink omst en. A v g if t en som b et al as på				d en ev ent u el l a d el av ink omst en so
ö v er sk j u t er d en ö v r e b eg r ä nsning en t il l f al l er emel l er t id st at en.

3 0Ä v en pr emiepensionen ä r sj ä l v f inansier ad .

McKinsey & Company

19

229

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

A

P- f ond eränar

at t

j ä

mna

u t

per iod er

av -lochöpandu nde erövskerot t

mel l an inb et al ning ar

av

pensionsav g if t er och u

t b

et al ning

ar

av

pensioner . lFå ongd siker natigsktagä enerv er a av k ast ning f ö

r

at t

ö

k a st ab

il it et en i ink omsystpensionsemet. B

u f f er t f ond er na sk a v er k a sjgä nalv st ä

nd

ig

t

och

h

pl acer ing spol icyer ,

ä g ar pol icyer

och

r isk h ant er ing spl aner

inom

r amen

f ö r

sit t

u ppd

pl acer ing sr eg

l er . F ö r st-fa ondtil lerF najär egrd leerA asP i l ag en ( 2 0

0 0

: 19 2 ) om al l mä

nna pensionsf ond

och

S

j ä t t e A

P - f ond en i l ag en om S

j ä t t e,A2 P0 -0f7ond:7en0 (92)0. 0 0 : 19 3

S

j ä

t t-feondA Pen ä

r

en st ä ng

d

f ond

, v il k et-innebochuätrf latötdingen iapensionssystin sk eremetf r å

n

el l er

t il l f ond ens.Fpondrt fenöskl jil j er

sig

ock så

f r å

n ö

v r ig a b u f f er t f ond er

g

enom sit t f ok u s

inv est er ing( Farö

r st a t il l -Ff ondjä rendske Aa enlP ig t g

ä

l l and e pl acer ing

sr eg

l er

t il l st ö

r st a d

el en in

i l ik v id a t il l g å ng ar , t il l ex empel not er ad e ak t ier ) .

B

a

l a

ne st ta

l

I nk omst pensionssyst emet s f inansiel l a st ä l l ning

u t t r yck s i et t

så

k al l at b al anst al

och

d e

ink omst pensionssyst emet s t il l g å ng ar

d iv id er at

med

ink omst pensionssyst emet s sk u l d er . T il l

b

est å

r

av

v ä

r d

et

av

f r amt id eta inbv iletälgalsaningv ifart,stdil l g

å ng

en, och

b

u

f f er t f ond

er na. D

f r amt id a inb et al ning ar na b est ä ms f r ä mst

av

b ef ol k ning st il l v ä x t ,

ar b et sk r af t sd e

t il l v ä x t och

l ö neö k ning st ak t . I nk omst pensionssyst emet s sk u l d er b est å r

av

u ppar b et

och

på

v ersfkraä mst

av

ant al et

pensionä r er ,

g

enomsnit tölkigningltivakssltä samtngd-u,ochpplö

ne

ned sk r iv ning ar

av

pensionsr ä t t er na b aser at

på

syst emet s b al anser ing . F ö r

at t

minsk a sv

ink omst pensioner na h

ar

et t

d ä mpat

b al anst al

inf öf r åt s,n1,v 0il kmedt aven vt rikederj ed

el

av

d

et

or d inar ie b al anst al et s av v ik el se f r å n 1, 0 .

O

m d et d ä mpad e b al anst al et ö v er st ig er

1, 0

sk r iv s pensionsr ä t t er na u pp med

d en g

l ö neö k ning st ak t en,

som mä t s g enom ink omst ind ex . U nd er st ig erskd uä lrdemoternab al anst al et

1,

st ö r r e

ä n

t il l g å ng ar na

och

en

au t omat isk

b al anser ing

ak t iv er as,

v il k et

b et yd er

pensionsr ä t t er na

sk r iv s

u pp

med

en

l ä g r e

f ak t or

ä n

l ö neö k ning st ak t en.

D

et t a

ink omst pensionen

k an sä nk as om

ink omst pensionssyst emet

int e b al anser ar .

O

m

d

et

d

ä

mpad

e

b

al anst al et

u

nd

er st ig er

1, 0

j u

sterak astenu ppskavpensiorivningsr äs t t er na med

et t

å

r s f ö r sk j u

t ning .

Komb inat ionen av

at t ink omst pensionssyst emet

ä r

av g if t sb est ä mt

och

at t

d et

f inns en au t

b al anser ing

g ö r

syst emet sj ä l v f ö r sö r j and e.

P r e m i e pe n s i o n s s y s te m e t

P

r emiepensionen syf t ar t il l at t v ar j e ar b et st ag ar e sk a k u nna på v er k a en d el av

d en al l mä

g

enom at t v ä

l j a h u

r pensionsmed

l en inv est er as. A

l l a ar b etd ste4ag6 ar8 efnakondani ervä

l j a mel l an

pr emiepensionssystmet . S

j u nd-f eondA Pen f ö r v al t ar sed an maj 2 0 10

t v å

f ond er : A P

7

A

k t ief

A

P

7

R

ä nt ef ond

. D

essa f ond

er

k

omb

iner as i f yr a yt At erP l7 igS,aråfeöfsparv alpr salod tu erk nateriv: et

f ö

r

d

e ar b

et st ag

ar e som int e ak

t iv

t

v,äsamtljerA fPond7 Of ,öfBrf ensivalalansetar ade

och

F

ö

r sik

t ig ,

som k omb iner ar

ol ik a and el ar

ak t ie-

och r ä nt ef ond f ö r

at t u ppnå

ol ik a r isk niv å er .

S

j u nd e-fAondP en

r eg l erLagas eni

om

al l mä nna

pensionsf ond er

( 2 0 0 0 : 19 2 ) .

R

ik sd ag ens

pensionsg

r u pp h

ar f at t at

b esl u t

om rpensionssystformeri emetpremie, som b l and

annat

inneb

ä

r

at t

f ond er

i pr emiepensionen sk a u pph and l as, och

at t ant al et v al b ar a f ond er

sk a minsk as.

3

1

3	.2	B u ffertfondernas u		tv eck ling och omv ä–20rld 210 0	1
B	uf f e r tf o n		d e r n a s	utv e c k l i n g
B	u	f f er t f ond	er nas k apit al 56h ar5milv jä arx td erfr åk rn onor		d	en 3		1: a d (ecemb57mil9erjar2 d0 er0 1
k r onorden f ö r st a j anu ar i sammatil2l0å 0milr4) j ar dk eronorv id u t g						å	ng	en1.avB 2u 0f f2er t f ond	er nas
å	r l ig a g enomsnit t lavig kaastnetningto vhararit 7 , 1 pr ocent ,b ochidr aghtilaritl t ö k ratpof ö l j v ä r d								et med
3 1h t t ps: / / w w w			. r eg er ing en. se/ pr essmed d el and-ov ern/ensk2 0 ommel21/-0omse2-d/etpr-				efciseror merad-ad e
	pr emiepensionssyst em,etäh/ mt ad			2-00 -320 23 .
McKinsey & Company								2 0

230

										Skr. 2021/22:130
										Bilaga 9
1 4 3 9		mil j ar d	er	k kr oanorjä. mfD etör as med					ink omst,som indundexer	samma per iodtmedö k a3 , 0
pr ocent per å r .
F	r am t il l och		med	2 0 0 8	h ad e B u f f er t f ond er na et t posit iv t net t of l ö d e,						v il k et in
k	apit al	fpensionssystrå emet, mensed				an 2		0 h0 ar9	net t of l ö d et v (arseitB ilneg8d,)atv ivil kt et inneb ä		r
at t B u		f f er t f ond		er na h	j ä	l per		t il l	at t f inansier a pensionssyst.Fl ö d emetfsöurtvbäetntalasningv arar
f or t sat t neg at iv t u nd er					d e k,ommandoch u				ndeåer en2 0 2 1 v ar	net t of l ö d et - 3 0 mil j ar d er k
						3	2
B	ild8 – B	u ffertportföljrnase u tv			eck	ling20 0–120 21

K ä lla: F ö rsta till S jä-fondernatteAP , Pensionsmyndigh eten.

S

ed an 2 0 13

h

ar av g

if t st il l g

å ng ar na v arseitB stil9)öd r.rUe ät vn eckskul lingd ern nahtar(t

l et t t il l

ink omst pensionen h

ar

sk r iv it s u

pp med prmelocentlanoch0 ,49,pr5 ocentper

å

r 2–20 1201( med

u

nd ant ag av

2

0

14

å

r s ned

sk

rpriv ocentning ilmedlf 2ö ,l 7j d

av 2

0 12

å

r s neg at1 ivå ra sb

al anst al ) . 2

u

t v eck l ing

b

id

r og

t il l

at t

b al anst al et1,12 ,2v 0il2k 2et

uä ppgr då etr

tstilar k ast e b al anst al

pensionssyst emet u

ppv isat sed anUstndar ter. f inansk r isen 2

0 0 8

och

2 0 0

9 v ar, dsystå emet i ob al an

3 3

sk u l d er v ä x t e snab b ar e ä n t il l g å ng ar . D et t a l ed d e t il l at t ink omst pensionen f ö r

ned	.	U nd er per iod –en2 02 0 70 1v ar b al ansen posit iv , v ar f ö r ink omst pension sk– r ev s u pp v ar j
2 0	0	9 .

3	2Kä l l a: P ensionsmynd ig h et en.
3	B u d g et u nd er l ag f ö r pensionsmynd–2 0ig.2 h4 et en 2 0 2 2
	3

McKinsey & Company

2 1

231

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

B ild 9– B alansen i ink omstpensionssy stemet, 20–20021

K ä lla: Pensionsmyndigh .eten

B

u f f er t f ond er na

u t g ö r

en

mind r e d el

av

t il l g å ng ssid an

i

pensionssyst emet

och

f ö

pensionssk u l d en och

av g if t st il l g å ng ar na h ar

en st or

på v er k an på

syst emet

som h el h e

b

u

f f er t f ond

er nas b et yd

el,dseåö

fk ondat öervnaeru tstgidigöandranden el av

t il l g

å

ng ar na ( f r å

n cir k a

10 pr ocentå r

2

0

0

1 t 17ill,cirp9 ocentkaå r

21)0 D.2 et t a h ar sk etföt lavsomjdat t

f ond

er nas av k ast ning

ö v er st ig it net t of l ö d et . B

u f f er t f ond er na h ar

d ä r f ö r

b id r ag it

posit iv t t il l b al

per iod en2 0 –0210 2

1.

3

4

R i s k o c h v o l a ti l i te t i po r tf ö l j e n

S

om t id ig ar e nä mnt s sk a f ond er na ef t er st r ä v a h ö g

av k ast ning

t il l l å g r isk . A t t anal

por t f ö l j er ä r

d

ock f ö r enat med– f fö lrerstaochut maningf r ä mstar at t d ef inier a v ad’r isk’som. av ses som

I nom k apit al f ö r v al t ning sper spek t iv

ses r isk

of t a som sannol ik h et en at t

en t il l g å ng s v ä

på

v er k as neg

at iv t , och mä t s g

enom ol ik a må

t tIpåA -fPhondist orer isknas vk olntatexilit äetr. d ock

r isk

t ä

t t k nu

t et

t il l pensionssyst emetb ehsb ovalavetansatochtsä k er st ä

l l a syst emet s b

et,al ning sf ö

r må g

a

d ef inier at g enom d et l ag st ad g ad e må l et om h ö g av k ast ning

t il l l å g

r isk .

R

iskb

ödrä r med

ses, snar ar e ä n k

or t sik

t ig v ol atbiluitfetfapiter,somtalketk sopplu tatv eckt il l ing

i r el at ion

t il l

f r amt id

a

sk

u

l d er

och

sannolgtil ikå hngetaraten,t

ochen neg

at iv

v

ä r d

eu

t v

eck

l ing

på v er k ar

pensionsu t b

et al ningnä ar t(gid enom d en så

k al l ad e )b relomsenler d

en l å

ng

sik t ig a st ab il it et en i

pensionssyst emet( g

enom atåtngl sik t ig

av k uastndninger st ig

er

ink omst ind

ex )må. St t atpåist isk a

v ol at il it et ,

v il k a

k an v ar a passand e ind ik at or er

f ö r

r isk

i

må ng a

k apit al f ö r v al t ni

r ef l ek t er ar

int e d et t a per spek t iv på

pensionssyst emet s b eh ov ,

ochar bintetearh felöler

h u r f ond

at t t il l f r ed

sst ä

l l a d et t a

b eh

ov .

T ag et

t rilisklsind spetefinierskadanv hsomoläatnsynilitdtetil l

u nd er l ig g and e t il l g å ng ar na st å

i

k onf l ik t

med

synen

på

r isk

som

pensionssyst emet s

l å

b

et al ning sf ö

r må

g

a, d å

minimeritetingelavlerv maxolatimeril ing

av

v ol at il it et sj u

st er ad

av k ast ning

r esu l t er a i en l å ng sik t ig

av k ast ning

som int e mö t er

pensionssyst emet s b eh ov .

I

d enna å rul tigvaä

r drerapporing st h

ar

r isk

u

tsomvävrold ater ilatitset

i d

etpord

tagf öl igl jav

ä r d et ,

mä

t t

g

enom d enså

k al l ad e S-khvarotpen och

V al u e at R-måiskt (.tUVettaRö

vsl)eru t sat sen at t

st at ist isk a

v

ol at il it et små

t t

int eb ruef lf ekr t ferondar er unasppdströ agr r fmetinnsod

ol og uiskt maning arvali et

av st at ist isk amår isktftö

r

at t u

t v

ä r d erv erafkondsamheter. Snash

ark pev-ot en och

V

aRvedäer t ag na

r isk må t t

inom k apit al f ömenrvdaleät ningrkor,t sik t ig a mä t et al

som r ef l ek t er ar

por t f ö l j ens d ag

3 4A

t t

f ond er nas av k astövningersthigarit

netödtetou ht arfl b

id

r ag itölt jilärvldatet hökporart .f

Men at-ft ondA Per na som and

el

av pensionssyst emet s tångill arg hökarat

b eråorav pk

ast ningör ålhif l and

e t il l ink omst indäv exen andsamtr a f ak t or er

i

pensionssyst emet

v ilåvk aerp k ar av gångiftenstochill gpensionssk u l d en.

McKinsey & Company

2 2

232

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

v ä r d ef ö r ä nd r ing ar u nd

er en r el at iv t k or t per iod

( i d enna anal ys,f emfr tåilnl t io å r ) .

t il l ex

empel k

onj u nk t u ,r svef lä ekngtningerasard

ä r f ö r intske iumål ltetkeanr,dä ochrvanala yser och

r isk

må

t t . D

estskäullllet imed

f ö

r a at t

d

et

k

or t sik t ig

aÄ pervennäspekr vt ariv eton avfaö strloror as.

and

el ar

il l ik v id a t il l g å

ng ar

i f ond

er nas por t f ö

l j er

f ö

r sv å vräarr dt olerkasning

av

må

d ag l ig en ( och

d er as v ä r d ef ö r ä nd r ing ar

d å

int e u t t r yck s i por t f ö l j ens d ag l ig a

i and el en il l ik v id a t il l g å ng ar

mel l an f ond er na och

ö v er t id minskdarennaock så

j ä mf ö r b

pr ob l emat ik

anvVä aRnd- ochs

S

h ar- måpe t ti end enna

u t v ä r d

er ing

med

anl ed ning

av

d ess

met od ol og isk a enk el h et ,

al l mä nna u t b r ed ning

inom k apit al f ö r v al t ning ,

och av sak

al t er nat iv .

S

h

are-kp v ot en och

-VmåaRt t en som pr esent er as nedg aniv betö br esk r iv ningtenolovkasanmed

st or

f ö r sik t ig h

et . avE n Sanalharys-k pev ot en f ö r

f ond er nas por t f ö l j er

v isar

at t

f ond

er na h ad e

r isk j u

st er ad

av k ast ning

2

0 2

1 ä n 2

0

2 0

,

med k env gotenomsnit3 , 6t l2ig0

S2

1h jarä pemf-ö

r t

med

0 ,

2

0

2

0

, (v filökretenkinneblatä) r

at t

f ond

er na h

ar

h

af t

en h 2ö 0g 2r 1e iavf ök rasthtåningilulllndandere

å

r et

u

ppmävoltat iljitä etmf ö

r t med( se2 B0 il2 d0.U10t)v ä r d

er ing

av

d en b er ä- k vnadotenS

h ar pe

f ö r sv åd rockasav

at t f ond er na h ar

v ar ier and e and el

onot er ad e t il l g å ng ar

i por t f ö l

t il l g å ng ar

v ä r d er as int e d ag l ig en,

i mot sat s t il l not er ad e t il l g å ng ar ,

v il k et

inn

t il l g å ng ssl ag

int e u t t r yck s i d ag l ig

v ol at il it et

och

d ä r f ö r

int e k or- r ek t

r ef l ek

k v ot Sen.h ar-pek v ot en i f ig u r en mä t s med

f ö r d el ö v er

l ä ng r e sik t , l ik t V aR - r appor

B

ild 10– S

harpek

v 20ot 20–20 21,

F

örsta till F j ä

rdefondernaAP-

K ä lla: F ö

rsta till F jä -fondernardeAP .

V

al uate

R

isk- må t t et (angVaRer )d en st ö r st a f ö r l u st

( 9 5: e per cent il en) en por t f ö l j

g

h

and

el sd

ag

t il l

en annanmäutndpereriod3 5enMot. sv ar and

e u t armaningvad g ä l l er

b er ä k ning

av

S h ar-kpev ot

f ö r

onot er ad e t il l g å ng ar

( av sak nad

aver ingdagarl)ig ga ämarll kernadf ösvr äVr aRd .

O not er ad e t il lsg(somångintare h and l as ö ppet )

v ä r d er ing

u ppd at er as med

r el at iv t

l å g

f r

inneb

ä r

at t

d en v er k l ig a r isk en int e k or r ek t r ef l ek t- ermåast avtEetnd.analet ysb erav ä k nad e V

aR

f ond

er nas å

r l ig a av k ast ning i r el at ion t il l V aR

v isar at t2f0ond–172 er0 2nasv1r itisknånivg åotper iod en

l ä egjrä mf ö r t med h el a per–2iod0 en2( 1se20B 12il d. 11)

3 5Med 9 5 pr ocent sannol ik h et .

McKinsey & Company

2 3

233

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

B ild 11– R isk och av k astning2012–20 21, F örsta till F j ä rdefondernaAP-

K

ä lla: F

ö

rsta till F

jä

rde AP- fonderna.

J ä m

f ö

r e l s e

m

e d un d

e r l i g g

a n

d e m a r k n

a d e r

o

c h

utl ä n d s k a pe n s i o

n

B

u f f er t f ond

er nas k apit al

ä r

pl acer at

i ak t ier ,

r ä

nt eb ä

r and

eF papperonder ochna al t er nat iv a t i

h

ar

en st or and

el

av k apit al et

inv est er at i ak t ier

f ö

r atent hl öå ngrsikeavt igk astkningunna, u ppnå

v il k et inneb ä r

at t u t v eck l ing en på

ak t iemar k nad er na i h ö g

u t st r ä ck ning på v er k ar

f

U

nd er

2 0v 2ar1 4 8

pr ocent av

b u f f er t k apit al et inv est er at i not er ad e ak t ier : 14 pr ocent i sv

3

6

3 6A v ser

g enomsnit-tochav

uin t g å end e por t f ö l j al l ok er ing 2 0 2 1.

McKinsey & Company

2 4

234

								Skr. 2021/22:130
								Bilaga 9
2	7 pr ocent i g l ob al a ak t ier ex k l u siv e t il l v ä x t mar k nad er och 7 pr ocent i ak t ier i t il l
52	pr ocentav			k apit al et v ar			2 7 pr ocent inv est er at i r ä nt eb ä r and e v ä r d epapper		och
		3	7
al t er nat iv a t il l(gseå Bngilard 2 ) .
				3	8
Å	2r 0 2av1 k ast ad				e sv ensk a4 ak0 ,t 3ierpr,ocentgl ob al a ak5,t 8ierp ocent3 och ak t ier i t il l v ä x t mar k nad				er
11, 3pr ocentmä t t i S						EÄ Kv. en på	l ä ng r e sik t h ar	ak t ier b id r ag it posit iv t t il l b u f f er t f o
						3 9
U	nd er	per iod		en–2 0 20av1 k ast ad e sv ensk a ak t ier				i g9 0enomsnit,pr ocentper å r , g l ob al68a,ak t ier
pr ocent		per å		r och ak t ier i t il l v ä x t mar k nad				eri sv9 ,ensk2pra kocentronorperB(il12)åsedr .mä t t
B	ild 12– Utv eck lingen på u nderliggande mark nader 20–20021

K ä lla: D atastream
B u f f er t f ond er nas u t v eck l ing	k an ock så		j ä mf ö r as med u t seläBndil13)dsk a. stE atn l ig			a pensions
d ir ek t j ä mf ö avrelk seastavning en ä r	sv å r at t		g ö r a på	g r u nd	av sk il l nad er	i f ond er
pl acer ing sr eg l er , r isk t ol er ans, v al u t aef f ek t er och				mar k nad su t v eck l ing		på	r espek
men u t g ö r en int r essant r ef er ens. F		ond er na i j ä mf ö r el sen ned an r epr esent er ar					et t u
pensionsf ond er f r å n ol ik a g eog r af ier		som of t a anses v ar a b l and			d e l ed and e f ond er na i v ä

3	7D	el ar na su mmer ar ej på g r u nd av av r u nd ning .
3	8A	l t er nat iv a t il l g å ng ar		ink l u d er ar t il l ex empel f ast ig h et er och onot er ad e b ol agt iv( ar isk k apit al ) . F o
	t il l g å ngjarer		sigk ilnå g ot ,	ex empel v is r ä k nar v issa f ond er in h ed g ef ond er		i al t er nat iv a t il l g å ng ar med
	h ed g ef ond er i l ik v id por t f ö l j en. I v issa f ond er				ink l u d er as ä v en ö v r ig a t il l g å tngu sslr. ag		så som al t er n
3	S	I X RsvX enski	a k r onor f ö r	sv ensk a ak t ier , MS CI W	forö lrd gi lsvobenskalaaak rt onorieroch	MS CI E mer g ing	Mar k et s i
	9
	sv ensk a k r onorför ak t ier i t il l v ä x t mar k nad er .

McKinsey & Company

2 5

235

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

B ild 13– J ä mförelse med u tlä ndsk a pensionsfonder2021

K ä lla: Å rsredov isningar och kv artalsrapporter,. O anda

B

u f f er t f ond er na h ar

u nd er

d en senast e t ioå r sper iod en u ppnå t t

en av k ast ning

som ä r

av k ast ning enuf tr lå än nd sk a pensionsf(ond8 ,er7 pr ocent j ä mf ö r t med

i g enomsnit t 8 , 8

pr ocent ) . U

4 0

2

0 2 1 h ar

b u f f er t f ond er nas av k ast ning

ö v er t r ä f f at

d e u t l ä nd sk a j ä mf ö r el sef

av k ast ning

( B

u f f er t f ond er na

h ar

u ppnå t t

en por t f ö l j u t v eck l ing

om 19 , 9

pr ocen

g enomsnit t sav k ast ning

f ö r

r ef er ensf ond er na om 14 , 5 pr ocent

u nd er 2 0 2 1) . E

n d ir ek t

f ond er nas

av k ast ning

k an

d ock

v ar a

missv isand e,

d å

f ond er na

ar b et ar

ef t er

ol ik a r

f ö r u t sä t t ning ar och h ar

ol ik a ex poner ing

mot ol ik a mar k nad er .

D

e u

t l ä

ndensionsfskap ond

er na

h

ar

l ik t

b

u föf eratfkandondeleneralnat er nat iv a

inv est er ing

ar

på

b ek ost nad

av

,r äsamtntor sk if t at

sina

ak t iepor t f ö l j er

f r å n

h emmamar k nad er na

mot

b

t il l v

ä x

t mar k

nad erg

lochob aland mara

k Dnadenerö .v er g

r ipand

e por t f ö l jilfjöer dsigel ningfråen sk

f ond

t il l

f ond ,-fmenond AerPnas sammant ag na f ö r d el ning

ä r

u ng ef ä r

j ä mf ö r b ar med

f l er a

pensionsf ond er .

L

ikbtu f f er t f hondarerä nav en and

r a pensionsfsöondkteralsigl t

mertil l ick-noteer ad

e mar k nad

er , d r iv na

av mö

j l ig

h

et en t il l h ö

g r e av

k

ast ning

och

d

iv

er sif ier ing

gt enomillg exångponerssl aging

ämotn

and

r a

ak trieoch

r ä

nt eb ä r and e t il l g

å

ng

ar .ngPaeinvsionsfesterondingersh lkoråanisontock såinneb

ä r a en

k onk u r r ensfpåö

ronotdeler ad

e mar k

nad

er ,

d

ä

r

l ik v id

it et genstä idr

enlålgä

ngochr ebäind fninö r

not er ad e t il l g å ng ar . D

et ä r

v ä r t at t not er a at t f ond er na h ar

ol ik a d ef init ioner

av

al t

v il k et l ed er t il l at t al l ok er ing int e ä r

h el t j ä mf ö r b ar mel l an f ond er na. V id ar e h ar

b u f f er t f ond er na i al l t h ö g r e g r ad

b ö r j at appl icer a h å l l b ar h et sk r it er ier i sina inv es

R

e

g

l e r

f ö r

F ö r s

taf tio ln ld Fe jränrad e

A

P

-

F

ond er na h ar u nd er å r et ar b et at ef t er pl acer ing sr eg l er na som t r ä d d e i k r af t per d en

F

ond er nas pl acer ing sr eg l er

u ppd at er ad es f r ä mst i syf t e at t g e f ond er na b ä t t r e mö j l ig

max imer a

av k ast ning en i

f ö r h å l l and e

t il l

r isk en i

pl acer ing ar na.

D e

st ö r st a

f ö r

pl acer ing sr eg l er na sammanf at t as ned an.

L

ä

g

st a and

el en r ä ntvebä rä dr epapperand

med

l-åochg klrikedv idit it et sr isk sä nkprtocentesf rilål n 3

0

2

0

pr ocent .

40

B

aser at på

f ond er nas r appor t er ad e av k ast ning

i l ok al v al u t a, v il k et b ed ö ms mest r el ev ant f ö r

at t j ä mf ö

g iv et d er as mand at och h emmamar k nad . R

ed ov isad

av k ast ning

f ö r A T

P

sk il j er sig

j ä mf ö r t med

d er as å r

anger avkastning i relation till ”bonuspotential” – sk il l nad

en mel l an f ö r v al t at kerapitad alepensioneroch g -armedantan

av k ast ning en i d enna r appor t ä r

b er ä k nad

b aser ad

på

mar k nad sv ä r d e f ö r inv est er ing spor t f ö l j en. R ed ov

A

T P v ar 2 0 19

3 9 , 7

pr ocent f ö r e k ost nad er

McKinsey & Company

2 6

236

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

B

eg nsningrä

en

av

onot er ad e

inneh (avf r amf alörl t

onot er ad e

ak t ier )

om

max imal t

4 1

5 pr ocentav

f ond

ens mar k nad

sv ä r d e t og

s b or t

och

er sat tpresocentav avat tr espekmaximaltivte 4

0

f ond s mar k nad sv ä r d e, v id

inv est er ing st il l f ä l l et ,

f å r

v ar a inv est er at i il l ik v id a

ink l u d er ar

onot er ad e b ol ag , men ä v en f ast ig h et er och

inf r ast r u k t u r ) .

Kr av et på

at t minst 10

pr ocent av

k apit al et sk al l f ö r v al t as ex t er nt t og s b or t .

I

t il l ä g

g

inf ö

r d es

nya

r eg l er

g ä

l l and

e

at-f ondtF erö narstska at ilföl rFvjalä tr ad feondAPmed l en

f ö r ed ö ml ig t

g enom ansv ar sf u l l a inv est er ing ar

och

ansv ar sf u l l t

ä g and e. F ond er

v ik t t il l

h u r

h å l l b ar

u t v eck l ing

k an f r ä mj as,

u t an at t g ö r a av k al l på d et

av k ast ning .

V

id

ar e sk a F

ö

r st-af ondtil lerFnaj närrd ed AetP g ä

l l er

ansv ar sf u l l a inv est er ing

ansv ar sf u l l t

ä g and e samv er k a och

h a en g emensam v ä r d eg r u nd f ö r

f ö r v al t ning

r ik t l inj er f ö r

h u r

f ond er na

r ed ov isar

u ppf yl l and e

av

må l et

om f ö r ed ö ml ig

g emensamma r ik t l inj er

f ö r

pl acer ing sv er k samh et en och

v il k a t il l g å-ng ar

som b ö r

f ond er na.

B

uf f e r tf o sn sd ae mr na ar b e

te

n

A

t t d et

f inns f l er a f ond er

med

samma u ppd r ag

b er or

på

v il j an at t

sk apa r isk spr i

u ppmu nt r a ol ik a f ö r v al t ning smod el l er . S amar b et e u ppmu nt r as d ock

av

r eg er ing

k ost nad sef f ek t iv it et en och

mö j l ig g ö rutanu atbt ytf ondeaverknasunsjk äapl v st ä nd ig h et

på v er k

el l er at t

d iv er sif ier ing en mel l an d er as ol ik a f ö r v al t ning smod el l er

minsk ar .

S amar b

må l , så som f ö r b ä t t r at h å l l b ar h et sar b et e el l er f ö r at t u ppnå k ost nad sb espar

S amv er k ansr å d et ä r d et saml ad e or g anet f ö r f ond er nas oper at iv a ar b et e, v ar s ö v t il l se at t samv er k an sk er-f melond lerannaA.PF ö r at t å st ad k omma d et t a h ar S amv er k ansr å d e

en g emensam st r u k t u r		och ar b et smet od ik	med	å r spl aner som f ö l j s u pp t v å g å ng
ansv ar ar ock så	f ö r at t	r appor tferoratglröupandpperenars b		et e och r esu	l t at	t il l r el ev ant a int r
I sl u t et av å r et sammanf at t as ar b et et-f ondien rerappornasrtespekt il l tAivPe V					D . F	ond er na samar b et ar
i f ö l j and e f u	nk t ionsinr ik dt adäsamvreg erukpperansr å d		et h ar en samorol:dl nand e

• B ackO f f ice/ A f f ä r sst ö d

• Compl iance

• H R

• I T

• J u r id ik

• Kommu nik at ion

• R ed ov isning

• R isk och P er f or mance

• S yst emf ö r v al t ning

U nd er 2 0 2 1 h ar d et l ö pand e ar b et et i samv er k ansg r u pper na f or t sat t ,								f ö r et r ä
mö t en. U t ö v er d e r eg el b u nd na g emensammaävenmömycktenaetsksamver er k an g enom d ir ek t
k ont ak t mel l an med ar b et ar e på			d	eEoln ik onsekaf ondvaverensnacov. -19id-pand			emin h varar it u t ö k at
er f ar enh et su t b yt e mel l an A P			- f ond er na.
E x empel på		omr å d en d ä r f ond er na h ar samv er k at u				nd er	å ionretochä rnyut ekpphnikand l ing ar , in
samt	inom	inf or mat ionssä k er h et .		U	nd er 2 0 2 1	g enomf ö r d es g emensam		u pph an
41 D essa b eg r ä nsning sr eg l er inneb äpr ocentat avminstenA					P-9f 5ond s t il l g å ng ar	må st e v ar a pl acer ad e I not er ad e t il l g å n
el l er	i onot er ad e ak t ier el l er and r a and el ar				i f ast ig h et sb ol ag .
McKinsey & Company							2 7

237

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

r ek r yt er ing

st j ä nst er ,

u pph

and

l ing st j ä nst er ,

sj u k v å -rrdå sfd ög rivsäningk- roching

samt t j ä nst e

ad

minist r at ion-.f ondAP er na

h

ar ä

v en

samar b et atd vl ingid uavpphk anommu nik at ionst j ä

nst er

f ö

r

E

t ik r å d et . S

amar b et et h ar ock så omf at t at et ab l er and et av g emensamma inv est er ing ss

v issa av A-fonderna,P

som till exempel bolaget ”4 to 1 Investment”42, samt samar b et e i int er nat ionel l a

sk at t ef r å g

orI T-.omrI nomåd

et

h -arfondA Per na samv er k at

k r ing inf or mat ionssäFö rk stera,h et ,

d ä

r

T

r ed j e, och

F j- äf onrd erstAnaPr t at u pph and l ing

av inf or mat ionssä k er h et sansv ar ig

( CI S O

)

impl ement er a et t

l ed ning ssyst em f ö r inf or mat ionssä k er h et i enl ig h et med

k r av

f r å n Myn

samh ä l l ssk yd d

och b

er ed Askndapr(aMS-Af PondB)aven. ser

at t

u t se en int er n CI sammaSOu t if r å n

u ppd r ag . TochredF jjäe r d-efAondP erh naar

ä v en t il l sammans g enomf ö r t en b eh ov sanal ys och

t ag

it

f r am u nd er l ag

inf ö r

u pph and l ing av nyt t por t f ö l j f ö r v al t ning ssyst em. V

id ar e h ar

sa

samar b et e k r ing

ex empel v is int er nat ionelorsamtl skP olatht efmrIånfgr a.

U

t ö

v er S amvsr åerdk etan och

d e associer ad e gskr uerpperä vnagenemensamma

init iatgivenom

I nnov at ionsf orochu

mE t ik rdå ädoperet,at iv

samv er k an snarsyftarare t il l

at t

u t v eck l a nya per spek t iv

på

g

emensamma u

t maning ar r el atnnoveradateiont ilochleti ikoch-

h å l l b

ar h

etF ondsfr erågnaorh .ar

ock så

rf öand råra et i r ad

g

emensamt

r ed ov isat

r esu

l t at ,

av ökr astCOning-2u t,ppslnyckiä el t al

f

g emensam ex t er n inf or mat ion.

42 4 t o 1 I nv est ment s ä-frondet tsäA(gAPtP 1, A P 2 , A P 3 , A P 4 ) b ol ag .

McKinsey & Company

2 8

238

					Skr. 2021/22:130
					Bilaga 9
4 Grundläggande utvärdering av Första AP-fonden
N	ed an pr esent er as	r esu l t at en	f r å n	d en	g r u nd l ä g g and e u t v ä r d er
F	ö r st-afAondP ens v er k samh1.etD2en0 g2 r u nd l ä g			g and e u	t v äerrfdonder ensing fenöbreskval- rtivning s
mod el l , nyck el h ä		nd1,eldseren 2t ot0 2al a av k ast ning en och			al l ok er ing sf ö r änsnd r ing ar , samt
al l ok er ing av il l ik v id a t il l g å ng ar			ö v er	t id .

4.1 F örstaAP-fondens förv altningsmodell och ny ck elhä ndelser 2021

F

ö r st a-fAondP en ä r en av

f em b u f f er t f ond er i d et

sv ensk a ink omst pensionssysthad emet .

F

o

2

012et medt

el f r istav igk ast ning små3,l 0promocentg enomsnit t l ig

r eal av k ast ning ef t er k ost nad

er

p

å

r ,

mä t t ö v er

r u l l andsamteetioåt lråsperng iodsik t ig t av k4ast,pr0ningocentsmåreal av k astöningver

4

0 .å

Fr ö r st-afAondP en h ar

ing et separ at av k ast ning små l f ö r sin ak t iv a f ö r v al t ning , u t

4 3

f ö r v al t ning en som en d el av

f ond ens st r at eg i at t sk apa en h ö g

t ot al av k ast ning

t il l l

D

en 1 j anu

ar i 2 0

2 0

inf ö r d

es en ny or g r.anisatUnd erionsst2 0r 2u 1k ht uar ing

en st ö

r r e f ö r ä

nd

r ing

or g anisat ionsst r u

k t u(rseBn ilsk14det)Vt. idu t g å ng en av1 h 2ad0 e2 or g anisat ionen7anst6

ä

l l d

a,

j ä mf ö r t 6medvid 6u

t g å

ng en2.0avI nom20 k apit al f ö r v al t ning 3en0perarbsoneretadper

d

en 3

1

44

d ecemb er

2 [022012 0. : 3 2 ]

B

ild 14– B esk riv ning av

F

örstafondenAP- 20 21

K ä lla: F öAPrsta- fonden.
I nv est er ing sf il osof in i f ond ens f ö r v al t ningl edsmord delven:älbl dygivgerersifpåier ad									por t f ö l j , l å	ng sik
f ö r v al t ning ,		st u nd t al s inef f ek t iv a mar k nad er ,				u t nyt t j a r isk pr emier , k ost nad s
h	å l l b ar t v ä	r d eskilapand15). e ( se B
F	ö r st -afAondP ens f ö r v al t ning smod el l b est å r				av t v å	d el ar , en st r at eg isk t il l g å ng s
å r s inv est er ing sh or isont , samt en d ynamisk al l ok er ing							och oper at iv–5 få ör rs v al t ning				med
inv est er ing sh or isont . F			ö r v al t ning en u t g å r f r å n en l å ng sik t ig						r isk pr ef er ens u t r
t il l g å ng sf ö r d el ning			som b esl u t as av		st yr el sen.		Med	u t g å ng spu nk t		i	d
t il l g å ng sf ö r d el ning			en, f ond ens k apit al mar k nad sf ö frilv osofänntbi ningesluart arochV invD omest er ing								s
43	F ond en på b ö r j ad e impl ement er ing en av en u ppd at er ad				f ö r v al t ning smod el l u nd er 2 0 15 samt impl ement er
	av k ast ning små l g ä l l and e f r å n och med			d en 1 j anu ar i 2 0 15. F r am t il l och				med	2 0 14 anv ä nd e f ond en et
	av k ast ning små l prpåocent5, i5g enomsnit t per å r			ef t er k ost nad er mä t t ö v er r u l l and e t ioå r sper iod .

44 E j j u st er at f ö r anst ä l l ning ens omf at t ning .

McKinsey & Company

2 9

239

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

en	st r at eg isklg åt ilng	sf ö	r d el ning .	D en st r atföegr iskdela ningtil leng			uå ngppdsat er as		å r l ig en och
r be	al anser asmå nad sv	is.	V idu artgeöd ren j ä		mf ö poreltsef ö l j	f ö r	kfapitond alensf ö r v		al t ning .
Kapit al f ö r v al t ning		sch	ef en ansv ar ar		f ö r d en d ynamiskdenopera al latokiv era fingö renv ochalt ning en
u t if r å n d en st r at eg isk a t il l g å ng sf ö r d el ning en. D						en d ynamisk a al l ok er ing en och				oper a
b esl u t ar om al l ok er ing			b aser at på	g l ob al k onj u nk t u r anal ys och				anal ys av g l ob al a mar k
f r å n l å ng f r ist ig a f ö r v ä nt ning ar samt f ö r v al t ning av							mand at	inom r espek t iv e t il l g å
som v ä sent l ig t på v er k ar f ond ens r isk niv å t as v anl ig t v is av V D								ef t er	b er ed ning	i inv est

B ild 15– F örsta AP- fondens förv altningsmodell 20 21

K ä lla: F öAPrsta-fonden.

V ik tiga hä ndelser och förä ndringar för F örsta AP- fonden 20 21 v ar:

•

F

ö r st -afAondP ens av k ast ning

u ppg

ick 2 pr02ocentil1ef lt er2 0k,ost8 nad

er , f r ä mst d

r iv et

av

av k ast ning sb

id

r ag

f r å n

al t er nat iv a t il l g å ng

ark l(u+ siv6k ,eost4 nadpr ocenter),enh

et er

ex

u

t l ä nd sk a ak t ier

ex k l u

siv e t il l v ä x t mar k nad

er kakl ut iersivk oste( +nad6,er1pr) ocent enh

et er

samt sv ensk a ak t ier

( + 5, 1 pr erocentexk enhlu etsivk oste nad er ) . A v k ast ning

en 2

0 2

1 ä r d

en

h ö g st a sed an f ond ens st. arFondt en20h 0ar1 ö v er t r ä f f at r ef er ensind ex

och

l å

ng sik t ig a må

•

U

nd er

å r et h ar f ond en b et al at u t 7 , 5 mil j ar d er k r onor t il l pensionssyst emet .

•

U

nd er

2 0 2 1 h ar

V D

Kr ist in

Mag nu sson B

er nar d ,

som

t il l t r ä d d e

2 0 2 0 ,

t il

med ar b et ar e t ag it

f r am et t nyt t st r at eg isk t r amv er k

som int eg r er ar

v er k samh

r isk apt it inom ol ik a omr å

d en, pl acer ing sst-f r åatgegori och.R EamvS Ger k et ant og

s av

st yr el sen

i d ecemb er 2 0 2 1.

•

D

en omoranisatg ion som sj ö sat t es h ö st en 2 0 2 0

h ar

g enomf ö r t s f u l l t u t

t il l samman

g ener at ionsoch-

k ompet ensv ä x l ing . D e ob er oend e k ont r ol l f u nk t ioner nas st ä l l ning

h

st ä r k as u nd er

2 0 2 1, d ä r

d e t r e f ö r sv ar sl inj er na nu

t il l ä mpas f u l l t u t .

45

•

F

ond en h ar v id

ar e ar b

et at

f ö

r at t sä k r a t yd-tl-oendiga,"

dochig ith alaramoniserf l ö d aen " end

v ä sent l ig a pr ocesser .

•

G

enomf ög remensamt u pph and l ing

av

inf or mat ionssä k er h et sansv ar ig

( CI S O

)

t il l samman

A

P 3 och .A P

4

45 D

e t r e f ö r sv ar sl inj er na i en r isk b ä r and e inv est er ing Csvommitteeer k samhof Setponsoringd ef inierO asrganizav ations of th e

T

readw

ay C ommissions ( CO

S O ) som: a) af f ä r sv er k samh et en som u t f ö r d en d ag l ig a r isk h ant er ing en, b ) f u nk t

r isk k ont r ol l och f u nk t ionen f ö r

r eg el ef t er l ev nad och c)

d en ob er oend e int er nr ev isionen.

McKinsey & Company

3 0

240

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

•

D

et A- fP ondgsäd a ( A

P 1, A P 2 , A

P 3 , A

P

4 ) b ol ag et , 4 t o 1 I nv est ment s, b il d a

mil j oner

U S D

i N

or t h

v ol t g enom at t d

el t aöienr nyemissionbolagetsomt ot ilalltf2

, 7

5 mil j ar d e

U

S

D .

•

V

id

ar e

hF arö r st a- fA ondP

enar b et at

v id ar e

ak t iv t

på

k ost nad

ssid an.

S

ed an t id ig

u t g å ng spu nk t en at t

b ed r iv a k ost nad sef f ek t iv

v er k samh et , men f ond en h ar

pr inciper som sä t t er r amar na, f ö r at t u ppnå

et t mer k onsek v ent ar b et e.

•

F

ond en h ar h

af t

et t f orpå thsatå tl lfbokaruhs et :

o

S t yr el sen

h ar

ant ag it

-stnyr atE egS Gi,

och

f or t sat t

ar b et et

i

st yr el sen

h å l l b ar h et su t sk ot t ;

o

S amt l ig

a f ö r v al t ning st eam h ar

v id

ar-aspekeut vt erck kl ant inth uegr rEerSasG i sina

st r at eg ier ;

o

S amt l ig a nyinv est er ing ar

inom h ar

P E

u t f ö r t s med

f ok u s på

b ol ag som

h å l l b ar u t v eck l ing ;

o

Minsk at CO- av2 t r yck et inom samt l ig a t il l g å ng ssl ag ;

o

P or t f ö

l j ens k ol d iox id av t r yck

h arprminskocent(atavs sermed d 11en not er ad

e

ak t iepor t f ö l j en) ;

oI t ak t medö ratedmltföigö fr v al intningeg r er as-fiAondP er nasör fv al t ning sst r at eg ier och

mål äs t t ning ar b eslfuondtarerAnaP (-–AA PP 14 ) at t u t v eck l a E t ik r å d et s u ppd r ag

o

F

ond en h ar t il l sammans med

H er mes l anser at en ny f ossil f r i k r ed it f ond ( H

Y

f inansier ar b ol ag

med t yd l ig a omst ä l l ning spl aner ;

o

E

t tyttn samarbete,

”Investors Integrity Forum”,

h ar

inl etttilsl sammans

med

T

r anspar ency I nt er nat ionalochS

vetertigante al sv ensk a inst it u

t ionelflöa rinv est er ar e

at t mot v er k a k or r u pt ion och b r ist and e r eg el ef t er l ev nad .

4.2

F

örstaAP-fondens resu

ltat 20

4 6

0 -20211

F

ö

r st a-fAondP

enst ot al a k apit al

h ar

sed

an 2 0 0 1 ö

k

at

ftril4ål 6n mil1361j armildjerar dk. eronor

F

ond ens av k ast ning

ef t er k ost1vnard

2er0 2, 08 2,prjocentämf ö r9t ,medpr7ocentå

r

2 .0 S

ed an

st ar t en 2

0 0

1 h ar

F-ondförenst avAkPast at i g

enomsnit9prtocent6 , å r. lUndig ener

d

e senast e 10

r espek

t iv

e 5 å r en h

ar -Ff ondör stenavA kP ast at

i g enomsnit10,pr3ocent

r espek10,tiv7e pr ocent(B il d

16) . D

et t a inneb ä r at t f ond en h ar u ppnå t t sit t

av k ast ning små l på

et t , f em och

t io

2

0

0 1. F

ond

ens av k ast ning

ef t er k ost nad er v ar

ä

v påen h1,ö 5,g rocheä 10ninkå omstrsikindt ,exsamt

ä v en sed an st ar t en 2 0 0 1.

46 A v ser 1 j u l i 2 0 0 1.

McKinsey & Company

3 1

241

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

B ild 16– F örsta APfondens- av k astning 20–1220 21

K ä lla: F ö rsta-fondenAP .

T ot al por t f ö

l j ens g enomsnit t l ig

a å r l ig a r isk j u stSerhadarekpeav-,otkvastar20ning23 1,3mäat tt t

med

j ä mf ö

r a med

0.S, 9h 2ar0kpe2v- 0ot en ä r

et t st at ist isk t må

t t på v ol at il it et i f ö r h

å l l and

e t il l

int e r ef l ek t er ar f ond ens u ppd r ag

i pensionssyst emet

och

d ess saml ad e r isk t ag and e,

och

b

t ol k as med v ar samh et .

47

F ond ens å

r l ig a k ostu nad erer per iod

en–2 0 20u 1ppg

ick

t il l i g enomsnitprocent0 av, 14f ond ens

48

k apit al . F

ond ens k ost nad er

2 0 2 1 u ppg ick

t il l 0 , 0 7

pr ocent av f ond20ensd kå apit al , v il k et

k ost nad

er na u

ppg ick08prt ilocentl,0 och, b

erfrorä mstpå f ond ens ö k ad

e por t, fmenöläj v äenrldeä eg

k ost nad erF .ö r v al t ning sk ost nad er na b ö r d ock

int e anal yser as isol er at , u t an sä t t as i r el a

49

av k ast ning som f ond er na sk apar. ö v er t id

50

T il l f ond

ens t ot al a av k1astom ning20 pr,28ocent02 ex( k l u ksivoste nad

er )

b id r ogal lftr almfterö rnat iv a

t il l g å

ng

arpr (ocent+ 6 enh,4 etexkerl u

sivkoste nad

erut)l,ä

nd sk a ak t ier

ex k l u

siv e t il l v ä x t mar k nad

er

( + 6 , 1

pr ocent enh et er ex k

l u sivsamteksvostensknadaerak) t ier5 (pr+ ocent5, enh

etexker l u siv e

k ost nad

er )B (il17sd ) .

47	S	e avsnit t 3 . 2 f ö	r	en u t f ö r l ig ar e d isk u ssion om r isk i f-kondv otporent.f ö l j er na och S	h ar pe
48	R	ed ov isadröer el-ochse	pr ov isionsk ost nad Ferö.r v al t ning savtil lg exif tter na f ö r v al t ar e som r ed		ov iisas på	int ä	k t ssid an
	f ond ens r appor t er ing ej ink l u d er ad e.					0 2	1.
49	F	ond ens r ed ov isad		e-rochö rpreliovseionsk ost nad er minskf radå en 3 0 2 mil j oner k r2onor9mil22 j0oner20 ktrilonorl 2
50	E	n h ö g r e k ost nad		f ö r t il l ex empel pr ov isioner t il l ex t er na f ö r v al t ar e b ö r	anses mot iv er ad om d et g ener er
	som ö v er st ig er d en ö k ad e k ost nad en ( al l t annat l ik a) .

McKinsey & Company

3 2

242

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

B ild 17 – F örsta AP- fondens av k astningsb idrag per tillgångsslag 20 21

K ä lla: F ö rsta-fondenAP .

F ö	r st -afAondP		en h ar	u nd er		2 0 2	1 ö k at and el en g l ob almedaak 5,tier1pri ocentsinporenhtf etö lerj ,
								51
och	sv ensk a ak t ier			med	1, 1 pr ocent enh et er . S amt id ig t h ar				f ond en minsk at and el en al l o
t il l v ä x t mar k nad er					med	3 , 6	pr ocent enh et er och al t er nat iv a t ilsel gB åilngd ar med			2 , 1
18 )S. ed an 2			0 0 1 h	arstdaeästndö r ing i arpornat f ö l j al l ok er ing en v ar it en minsk ning i r ä nt eb							ä
t il l g å ng ar			med 15, 3		pr ocent enh			etprerocent)( f r, åochn3 en9 öt kil lning2 3i and	el en al t er nat iv a t il l g	å	ng
( f r å n 3		t il l 2 5 pr ocent ) .
B ild 18– F		örsta AP- fondens portfölj allok						ering,200–120 21

K ä lla: F ö rsta-fondenAP .

51 F ak t isk al l ok er ing mä t t i mar k nad sv ä r d e.

McKinsey & Company

3 3

243

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

4.3	F örsta AP-fondens u tv	eck ling av illik		v ida tillgångar2–202021
F ö	r st -afAondP en h ar sed an2ö2 k0 at1	al l ok er ing en t il l		il l ikfvr idå na3ttil5,illl5g110ång, 8armil j ar d			er
				52
k r onor , mot sv ar and e en ö k ning			i por t f ö15lprjandocentel	tf rilål ncircirk ka a2	4 pr ocent . F r å	n och med
2 0	2 1 t il l ä mpas en ny d ef init ion av		il l ik v id a t il l g	å,ngmenarintsomeexö	vakert lmotapparsv armedar ,	d	en
ä l d r e d ef init ionen, v il k et b ö r			t as i b eak t ning v id j ä mf ö r el ser ö v er t id .

Å	r 2 0 2 1 u t g ö r d en st ö r st a d el en av d e il l ik v id a t il l g å ng ar na ( 7 0 , 4 mil j ar d er k r
f ö l j t av r isk k apit al ( 2 8 r, )9 (milse jB aril d er19 k) r. ono
B	ild 19– F örsta AP- fondens illik v ida tillgångar,–20 1221

K ä lla: F ö rsta-fondenAP

4.4

F örsta AP-fondens hållb

arhetsarb

ete u nder 201 2

U

t ö v er d et

l ö pand e h å l l b ar h et sar b et e som u t g ö r en d el av

d en or d inar ie inv est er in

F

ö r st -afAondP ens pr ior it er ad e omr å d e k l imat ,

ä g ar st yr ning

och

r esu r sef f ek t iv it et ,

v il

f r å n 2 0 2 0 .

F

ö

r st -afAondP

en h

ar

å

t t a ö

v erlglrb ipandarh esomthsmåä rl

sat t a t il l 2 0

2

3

enl ig

t -d

en t id

ig ar e E

S G

st r at egA inv. d

essa måärlet t r el at er atetttiltl ilk lldimateg,l ob al a u

t vfeckyr altingil lsmåä g laren,st yr ning

och

t v å t il l f ast ig h et spor t f ö l j ens h å l l b ar h et spr2of0 il.2 .0 Må l en ä r of ö r ä nd r ad e sed a

A

v

dsex må l

som ang er

må l v ä r d

en som k an u

t v ä

r d

erfyrasapåu

ppnår(sbtsetaBsisilhd ar2 1

ned an). F ö r

d e ej

u ppnå d d a må l en ( d el t ag and e v id

samt l ig a sv ensk -a b ol ag sst ä mmor

r appor t er ing

f ö

r

samt l ig

a

av

f ond ens

f ast ig

hnadetsgsb roladagen)pr9äocent8r.u

Sppfamtylll ig a

må l v ä r d en

h ar

f ö r b ä t t r at s

j ä mf ö r t

med

2 0 2 0 ,

med

u nd ant ag

f ö r

por t

k ol d iox id av t r yck

som i ,stpåä

lgl etru öndk atv

d

en st ö

r r e and el en ak t ier

i por t f ö

l j en.

P

or t

k ol d iox id int ensit et ,

et t

må t t

som ä r

opå v er k at

av

f ö r ä nd r ing ar

i por t f ö l j ens ex

t il l g å ng ssl ag , h ar

f or t sat t minsk a.

F

ö

r st a -fAondP

ens

f ö

r v al t ning

sor g

anisat ion

ar b

et ar

int eg-perr spekeratt ivmedinomE S

G

inv est er ing sv er k samh

et en.

D

et

h

ar

med f ö

r t

en

u

t ö k ngad

avmä tfniongd ensoch

r ed ov isni

k l imat av t r yck ,

och

g

enom d

et

at t ex poner ing

en mot f ossilFröstaba rA-fäPondslenantminskog ati .

d ecemb er 2 0 2 1 en ny E

S G

- st r at eg i som omf at t ar h el a f ond ens v er k samh et .

52 F ö r st -afAondP en d ef inier ar

il l ik v id a t il l g å ng ar

som onot er ad e t il l g å ng ar

inom al t er nat iv a inv est er ing ar . D at

som et t ö v r e est imat d å

d en ä r t ag en f r å n å r sr ed ov isning ar och

k an inneh å l l a mind r e not er ad e inneh av .

McKinsey & Company

3 4

244

					Skr. 2021/22:130
					Bilaga 9
F ond en h	ar u t v eck l at sinör prinvocests erf ing ar ärmedsk ilsötg hE S-rGisk				t il lävatentomf at t a
specif ik a sek t or er , så som spel b ol ag .
I nom ä g ar st yr ning		h ar f ond en ak t iv t d el t ag it i st yr ning en av				f ö r v al t ad e b ol ag , g e
i f j or t on v al b er ed ning ar inf ö			r st ä mmor och r ö	st a emotfjorstonyr telilsenslfäflölrensl. ag v id
F ond ens por t f ö l j v ik t ad e k ol d iox id int ensit et ,				et t må t t	på ex poner ing		mot	b ol ag
v ä x t h u sg aser ,		minsk ad e u nd er 2 0 2 1 2mpedr milcirkj onera1, 1kt rononorCO				f ö r v al t at k apit al f r å n
t il l 8 , 2	, t il l f ö	l j d av sj u	nk and e k ol d iox id eintB ensitil2d)0et. h		os por t f ö l j b		ol ag	en ( s
B ild20 – F	örsta AP- fondens portfölj v		ik tade k oldiox idintensitet,20–20 210

K ä lla: F ö rsta-fondenAP

S e B il2 d1 f ö r en ö v er sik t av F ö r st a A P - f ond ens må l och må l u ppf yl l el se på h å l l b

McKinsey & Company

3 5

245

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

B ild21 – H ållb arhetsmål och u ppfy llningsgrad2021, F örsta APfonden-

K ä lla: F ö rsta-fondenAP .

S

amar b et et inom E

t ik r å d et

ä r

en d-felondavensFäögrarstarUAbndPeter. 2 0 2 1 h

ar

E

t ådik ret v ar it inv olåtv ertöraadfebe iyg

g

and

e präojrfekr amstd

eg på Dv eisatomfs.at t ar b

l and

annat

sä k er h et

i

g r u v or s

av f al-bl sdol agammaroch,

mätechnsk l ig a r ä t t ig h

et er

samt

omst ä l l ning i u t sl ä ppst u ngE atbikrranschådeterl.å t er

g r ansk a nä r a 3 2 0

0

inneh

av t v å

per å r . U nd er 2 0 2 1 f anns d r yg t 10 0 b ol ag som k an associer as med

b ek r ä f t ad k

int er nat ionel l k onv ent ion el l er

med

b ef ar ad Irslisku tfetöåravetkörfdä esnk akningt iv. a

påv er k ansd ial og

er

med

8 5 bä olr lagd sdialelaFondarv er. na h ar g emensamt inl et t en ö

v er syn

av

E

t ik rs uå ppdetr ag

och

st r at eg

i.

5 Grundläggande utvärdering av Andra AP-fonden

I	d et	h ä r	k apit l et pr esent er as
A	nd r a	-fA ondP ens	v er k samh et 2 0 2 1.

r esu l t at en f r å n d en D en g r u nd l ä g g and e

g r u nd l ä g g and e u t v u t v ä r d er ing en b esk r

McKinsey & Company

3 6

246

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

f ö r v al t ning smod el l , nyck el h ä nd el ser 2 0 2 1, d	en t ot al a av k ast ning en och al l ok er
f ond ens al l ok er ing av il l ik v id a t il l g å ng ar ö v er	t id .

5.1 Andra AP-fondens förv altningsmodell och ny ck elhä ndelser 20 21

A

nd

r a-fA ondP en ä r en av f em b u f f er t f ond er i d

et sv ensk a ink omst pensionssystanvänderemet . F ond e

ing et av k ast ningusmåtanhlar,i st ä lenletl å ng sik

t ig

f ö

r v

ä

nt ad

av k astk ommuningsomnicerf ondar

en

u

t å t .bDedenö ms i r eal a t er mer prv ocentaraper4, 5åsetr t med

3

0

å

r s h

or isont , v il k et

ink l u d er a

pr ocent enh et er

i b id r ag

f r å n ak t iv

f ö r v al t ning .

D en

l å ng sik t ig a

av k ast ning sf

of ö r ä nd r ad sed an 2 0 15.

U

nd er 2 0 2 1 h ar

ing a st ö r r e f ö r ä nd r ing ar g j or t s i f ö r v al t ning smod el l el l er

st

ar b

et e med

st r at eg in g enomf ö -rf tonds. ensAndk apitrAalPf ö r v al t ninghsorar gvaarinisatditelionad

i

sex

f u nk t:ionerA l t er nat iv a inv est er ing ar , S

t r at eg i,

ME

F I X

, A k t iefsamtör v al t ning ,

Kv a

F

or sk ning

och

u t v eck l ing .

V

id

u t g å ng en av

2 0 2 1 h ad e or g anisat ionen 6 8

anst ä l l d a v ar av 4 0 inom k apit al f ö r

ä

n 2 0 2 0

d å

or g

anisat ionen h ad e 7 2

med

ar b

et ar e (B4 il02d inom)2 . Ff ondör venalh tarningö en)k at (

per sonal st yr k an inom E

S G

, d ä r yt t er l ig ar e en anal yt ik er inom h å l l b ar h et och ny senior

h ar

anst ä l l t s.

B

ild22 – B esk riv ning av

Andra AP- fonden 20 21

K ä lla: AndraAP-fonden.

A nd r a -fA ondP

ens inv est er ing sst r at eg i

k an sammanf at t asån somen

batedötmning,u t ifavr

pensionssyst emet s b

eh ov , pl acer a f ond

k apit al et iölenj efsomfekinttegiv

rporåle lartbf arh h

et

och

fämjr ar

enålh l b ar

u t v eck l ing .

I nv est ereringpåsstvrrädateskeg apandib yg egi f l er a st eg

,

i syf t e at t

max imer a må l u ppf yl l nad :

1.

V

al av

st r at eg isk t il l g

å ng

sf ö r d el ningAL -M,analu tysif r å n omf at t and e

2

.V

al av

ind ex

3

.A

k t iv

f ö r v al t ning , ink l u

siv e semi-(stS rSatA eg)

isk al l ok er ing

F ond

en int eg

r erllarb arh åh

etsti vegar avje v ä r d esk apand et ,

och anser

at t d et t a ä

r av v ik t f ö

u ppf yl l a sit t u ppd r ag

om at t v ar a t il l st ö r st a mö j l ig a nyt t a f ö r pensionssyst emet .

McKinsey & Company

3 7

247

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

T

il l

g r u nd

f ö r

st r at eg in l ig g er

et t ant al inv est er ing sö v er t yg el ser

som b esk r iv er

k apit al mar k nad er na f u ng er ar

samt

mö j l ig h et er

och

f ö r u t sä t t ning ar

at t g ener er a e

B

l and f ond ens inv est er ing sö v er t yg el ser ing å r ,

b l and

annat , at t

anal ys av pensionssyst eme

cent r al t f ö

r st r at eg

iv al et , at t syst ematatiskht tå rl isklb taragh andetatleöktnaräl imatsigvs,f,ö r ä nd

r ing

ä

r en syst emr iskatochakt t iv

f ö r v al t ning

sk aparBmeril2dv4 ä) r. d e ( se

F

ond

ens f ok u s låig lngåersikpt ig

a b esl u

t

som impl ement er as g

enom d en ölst jrenatsomegisk a por t f

h

ar en t id sh

or isont30å rpå,

d et v il l sä g

a d en h or isont

som t il l ä mpas i d

en u nd er l ig g and e A

L M

S

t yr el sen k

anå ockfatst a b

esl u

t

av

mer

med el f r ist ig

, semistäromröatfrndegä risking, ark ari dakent

st r at eg isk aölporjentärnf

d

en bömered

d

et mot iv er atsit gu ivat etionenomvär l d

en. O r g

anisatharionen

ock så

möj l ig h et at t

f at t a eg na med el f r ist ig a, semist r at eg isk a ( S

S

A ) b esl u t inom av

st y

mand at . Må rl etdockä

äalmtl tatj t på

l å ng

sik t v ar a t il l så st or

nyt t a f ö r

pensionssyst emet som mö

B

ild 24– Andra AP- fondens förv altningsmodell 20 21

K ä lla: Andra -APfonden.

F

ond ens T -AgAr u pp(T A –AT

actical Asset Allocation) f at t ar

b esl u

t

ompositakionertisk. aT- A A

53

g r u ppens pl acer ing sh or isont

ä -r12normåmalnadt er3 ,

men k an b å d e v ar a k or tvaride ( t il l ex empel

k or t sik t ig a mar k nad sk or r ek t ioner )

el l er l ä ng r e ( t il l ex empel nä r st ö r r e f el pr issä t

t a l ä ng

rate t idk or r )ig.erVdaside f al l

d ä-gr rTu AppenA b

ed

ö

mer

at t

f el pr issä t t ning

ar na i mar k nad en

k ommer

at t t a l ä ng r e t id

at t

j u st er as och

st or l ek en på

posit -ionenmandintate etfås r pl at s inom T A

r isk u t r ymme, l yf t s f r å g an t il l st yr el sen som,

v id b

if alföl ,l jenu.stIerö arv rdigenastf alratl hegå iskllaspor

posit ioner na inom T -gA rA u ppens mand at . D

ynamisk a b esl u t

med

t id sh or isont er

l ä ng r e ä n et t å

k or t ar et äiobnenä mnsS emi S

trategic Allocation( S

S A )

och

r edsomovenisasd el av

d en st r at eg isk a

por t f ö l j ens av k ast ning

sed an 2 0 2 0 .

F

ond en u t v ä r d er ar sina r esu l t at u t if r å n t v å

per spek t iv . D

en st r at eg isk a por t f ö l j e

å

r s sik t

med

d e av k ast ning

sant ag and

en som l ig

g

er-analt ilysenlgsamtrundi r elföatr ionA tL ilMl en

enk l ar e b

aspor t f ö l j ( som75bprestocentåkr taavier och25 pr ocenträ nt or )

som t as f r am med

samma

A

L Manal-

ys. D

en ak t iv a f ö r v al t ning en u t v ä r d er as med

d en st r at eg isk a por t f ö l j en som j

T

il l d en ak t iv a av k ast ning en r ä k nas ä v en ksomapitsakal lnarö saindmandex.at

54

V ik tiga hä ndelser och förä ndringar för Andra AP- fonden 20 21 v ar:

	• A nd r a -fA ondP	ens	av k	ast ning	u ppg ick tprilocentl,16	ink,3 l u siv e r-ö rochel se
	pr ov isionsk ost nad		er ,	mot sv6 2ar,and3 mile jkar donoer ( 3		, 5 prmocentsv ar and2e,18
53	S ed an 2 0 10 b est-gårru TppenAAav CI O			, ch ef sst r at eg , mak r oansv ar ig		samt t il l g å ng sl ag sansv ar ig a.
54	Mand at som b aser as på	h and el u t an k apit al insat s, t il l ex empel med				d er iv at k ont r ak t el l er f inansier ing av v ä r d
	g enom b el å ning .
McKinsey & Company						3 8

248

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

mil j ar d er

kårronor2 0 2

0 ) . D

et ä abr dsolenuhavtöakg ast aning

en f ond en r ed

ov isat

sed an

per iod ens st ar t

2

0 0 1.

D

en

r el at iv55afavö rk astfondningensen t ot al a

por t f ö

l j ,

ex k l u s

al t er nat iv a inv est er ing ar

och

k ost nad er , u .ppg ick

t il l 0 , 5 pr ocent

•

T

il l g

å ng

ssl ag

en somgit bmestidr at il l

r esu

l t at et ä r

sv ensk a och

g l ob

al a ak t ier .

pr est er and e t il l g å ng ssl ag et ä r

r isk k apit al f ond er na, med

en av k ast ning

om cir k

•

U

nd er

å r et h ar

f ond en b et al at u t 7 , 5 mil j ar d er k r onor

t il l pensionssyst emet .

•

G

iv et

f ö r ä nd r ing ar

i l ag st if t ning

h ar

f ond en g iv it s mö j l ig h et

at t inv est er a

onot er ad e k r ed it er . F

yr a å t ag and en inom t il l g å ng ssl ag et

h ar

g j or t s,

som k

k onk r et a inv est er ing ar

u nd er 2 0 2 2 .

•

U

nd

er

2 0

2 1 sä

nk t eondAndenrka ostAPnad- fsand el en av f ö

r v al t atpr kocenapit ,aldtenil l 0

, 11

l ä g st a sed an 2 0 0 1.

U

t f al l et

ä r

d el v is et t r esu l t at

av

d et

st ig and e v ä

por t f ö l j en, men ock så

r esu l t at et av

et t l å ng sik t ig t b espar ing sar b et e som f ok

sä nk a ex t er na k ost nad er . A

r b et et

f ö r

at t b ib eh å l l a el l er

yt t er l ig ar e sä

på b ö r j at s med

yt t er l ig ar e ak t iv it et er

som f ö r v ä nt as f å

ef f ek t u nd er

2 0 2

•

F ond en h ar på b ö r j at et t ar b et e med

en ny I T - pl at t f or m

•

U

nd er

2 0 2 1 b ö r j ad e f ond en ar b et a med

et t nyt t ,

mer f-lfexondib enselt

ar b et ssä t

W

oW

( W

ays of

W

oretktingr amv),

er k

f ö r

at t

sä k r a at t

med ar b et ar e k an ar b et a

samt id ig t som or g anisat ionens b eh ov av

mö t en och k r eat iv it et f or t sat t mö t s.

•

F ond en h ar h af t et t f or t sat t f ok u s på

h å l l b ar h et :

•

F

ond enh arpu b l icer at

sin and r a r appor t

om mä nsk l ig a r ä t t ig h et er

i enl ig h et

v ä g l ed and e pr inciper s r appor t er ing sr amv er k .

•

E

n r ev id er ad

pol icy f ö

r

mä nsk l ig

a r ä t t ig h et erillochoch nytmed2t0 l2hå5arng

sik t ig

t

må l

u t v eck lSatamts. l ig a med ar b et ar e h ar

g enomg å t t

d en å r l ig a

u t b il d ning en

r ä t t ig h et er , i enl ig h et med

f ond ens st r at eg i.

•

U

t v eck l ing en av

en

d

u -eprdocessilig encefö r

mä

nsk l ig

a r ä

t t ig

h

et er

i por t f ö

l j b o

f or t sat t .

•

F

ond en

v ann

u

t mä

r k el sen 2 0

2 1

ItewardshipCG N G Disclosureob

al

SAward”

för

sin

h å l l b ar h et sr appor t er ing .

•

I

samb and med CO P 2

6

st ä l l d-feondsig

enA bndakr aomA etP t

initmaniativå

td ogä rsig

at t

ar b

et a f ö r

en por t f ö

l j

f r i f r å

n il l eg Validavaräskerogf ondning ent invll ol2 v0 er2 5ad.

i

I nv est or s P ol icy D

ial og u e on D

ef or est at ion.

•

F

ond enh arar b

et at

med

at t

anal yser a och

u -At vl eckignedla PB arenchis

mar k

( P A B

)

f ö

r

f ond ens f ö r v al t ning

av

sv ensk a ak t ier .

•

D

en not er ad e ak töieporljenstft ot al a k ol d

iox id

u t sl ä pp minsk admfe medör t2

0

pr ocent

j ä

med öf r eg å endr.e å

•

F

ond enh arinf ö r t yt t er l ig ar e en r isk k l ass, på v er k ansr isk er . P å v er k ansr isk e

at t en inv est er ing

k an sk ad a mä nnisk or

el l er mil j ö . I samb and

med

d et h ar a

met od f ö r at t k u nna mä t a h u r por t f ö l j en på v er k ar omv ä r l d en inl et t s.

55 E t t må t t pår akvalt ivtningf ö s ö v er av k ast ning g ent emot mar k nad ens g enomsnit t l ig a u t v eck l ing ( ind ex ) .

McKinsey & Company

3 9

249

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

•	Y tter l ig nvar esti er ing ar i	h å l l b ar	inf r ast r u k bt ul andrh arnnatigN enomfor t h öv rolt ts,
	t il l sammans medFö r st a, T	r ed j e, och	F j ä r d e A P - f ond er na.
•	Y t t er l ig ar e et t st eg	inom t emat isk a inv est er ing ar med sä r sk il d inr ik t ning mot
	g enom et t å t ag and e om 150 mil jTonerPG Rd iseol lC arlimate.
•	A nd r a-Af Pond henar 2 0 2 1 b ed r iv it et t ak t iv t på v er k ansar b et e inom al l a f ok u som
	ex empel :

• Kl imat :

o	Å	t ag and e: A sset O w ner N et Z er o Commit ment .
o	A	k t iv t d el t ag and e i I nst it u t ional I nv est or s G r ou p on Cl imat e Ch ang e ( I I G
o	I nv est er ar b r ev t il l r eg er ing ar inf ö r CO SPustainab2 6 g lenomM arketsI I G CC och
	I nitiativ.e

• Mä nsk l ig a r ä t t ig h et er :

o	D	el t agPlatformit i L	iv ing W	age F inanci:s arl	b et e f ö r	at t sä k er st ä l l a l ev nad sl ö ner i
	t ex t il sek t or n.
o	D	el t agI nvit estori	Alliance for H uman R ighengtsag emang			f ö r mä nsk l ig a r ä t t ig h et er
	i X	inj iang enom d ial og er med b ol ag v ar s v ä r d ek ed j or k an k oppl as t il l t v å n
	och t v å ng sf ö r f l yt t ning. ar av				u ig u r er
o	D	r iv it d ial og	er med	14 -bochol ag	ri tu exv sektil t forond, endid äentr if ier at h ö g
	r iskr el at er at t il l mä nsk l ig a r ä t t ig h et er. och social h å l l b ar h e

• Må ng f al d :

o	G	å t t med i IDL ivP ersityA : sin Action, g enom v ilAk ndet r a-AfPond åent ar sig at t
	l ev a u pp t il l et t ant al k r it er ier och samt id ig		t k an st ä l l a h ö g r e k r av på
o	R	ö st at mot st yr el ser u t an k v innor och sk r iv	it b r ev t il l b er ö r d a b ol ag .

• Ä g ar st yr ning :

o I nl et t r ö st ning f ö r inh emsk a k inesisk a b ol ag .

oR ö st at v id 1262)6b (ol111ag sst ä mmor .

5.2		Andra AP-fondens resu ltat 20 0 -1 20 21
							56
F	ond	ens t ot al a k apit al		h	ar sed	an 1 j u	l i 2 0 0	1 ö k at	f r å	n 13k4r onormildjenar3 d1 er t il l 4 4 1 mil j
d	ecemb er		2.0F2ond1 ens av	k	ast ning	ef t er	k ost nad	erpr ocent20,2j1ävmfarö16r t, 3prmedocent3 , å5 r
2	0 2 0 .		R esu l t at et h ä r r ö r			i st or	u t st r ä ck ning		u r	f ond ens al t er nat iv a inv est er ing

av k ast ning sb id		r ag om	8 , 4 pr ocent enh et erk r(onor)3 2, ,och0 milg jlarob dalera ak t ier			ex k l u siv e
t il l v ä x t mar k nad er ,			som g ener er at	et t av k ast ning sb id r ag om 6 k, 4r onorpr) ocent enh et er ( 2 4
( B il2 d6 ) .
S	ed an 2 0 0 1 h	ar A-fndondr aenAavP k ast at i g enomsnitprocent6ef, t7 er k ost nad er ,			med	an f ond en
u	nd er per iod er2na–220102och1		2 0–2170 2av1 k ast ad epr9 ocent,5r espek t iv epr8 ocent,5se(B		il d5)2.
D	et t a inneb ä r	at t f ond ens av k ast ning		h ar ö v er st ig it d et l å ng sik t ig a av k ast ning sant ag

56 A v ser 1 j u l i 2 0 0 1.

McKinsey & Company

4 0

250

		Skr. 2021/22:130
		Bilaga 9
på		f em och t io å r s sik t , samt sed an 1 j u l i 2 0 0 1. F ond ens av k ast ning ef t er k ost nad er h
ä	n ink omst ind ex på 5 och 10 å r s sik t samt sed an 2 0 0 1.
B		ild 25– Andra AP- fondens av k astning 20–201221

K ä lla: Andra -APfonden.

D	en t ot al a por t f ö	l j ens g enomsnit t l ig a å r l ig a r isk j u stSerh adarkpeav- otk ,astv ningar2,0mä2 1t t	med
3	, 9 . D et k an j ä	mf ö r as medS h0 ar,4kpev-å otr en2 0ä 2r 0et.t st at ist isk t må t t på v ol at il it et	i f ö

t il l av k ast ning som int e r ef l ek t er ar f ond ens u ppd r ag i pensionssyst emet och d ess saml ad e

och

b ö r d ä r f ö r t ol k as med v ar samh et .

57

F

ond

ens å

r l ig

a k ostu nad erer per iod

en–2 0 20 1 u ppg ick

i g enomsnitprt ocentil lav0 f,ond16

ens

58

k apit al . F

ond

ens k ost nad

er

2 0

2 1 uprppgocentickav tfilondl 0ens,11k apit al ,

v il k et

ä

r l ä g

r e ä n 2 0

( 0

, 14

pr)ocent.U

t f al l et

ä

r

d

eltvavis etd etrstesuig landta e v ä r d

et av

d

en f ö

r v al t ad

e por t f ö

ock så

avminsk and e r ö rochelsepr-

ov isionsk ost nad er2 fmilr åj oner51 k r onor

2

0 2 0

t il l 4 53

mil j oner

D

e f al l and e k

ost nad eravna hf ondärtrenilö lrletså tng sik t ig t b

espar ing sarf amfbetöefrsoalmkul tser at

på

at t

sä nk a ex t er na k ost nad er . F ö r v al t ning sk ost nad er na b ö r

int e anal yser as isol

r el at ion t il l d en av k ast ning

som f ond er na sk apar ö v er t id .

59

V

ä

r t

at t not er a ä r at-f ondtA enndinkralAu Pd er ar v al ru esptaekf ftekiv et teril li g

å ng

ssl ag s av k

ast ning ,

och

r esu l t at et f r å n v al u t asä k r ing ar na mot sv ar ar r esu l t at et

f ö r- f ond ens v al u

f ond er

r ed ov isas t il l g

å

ng

ssl ag ens av k ast ning

ex k l u

siv-feondv alensu tkaefostfnadek terer .

A nd r

u

ppg

ick t ilprlocent0 , 11av f ond

ens k apit al , v ar f ö r av k ast ning

en ef t er k prostocentnad.er u ppg

ick t il

57	S	e avsnit t 3 . 2 f ö	r en u t f ö r l ig ar e d isk u ssion om r isk i f-kondv otporent.f ö l j er na och S	h ar pe
58	R	ed ov isadröer el-ochse	pr ov isionsk ost nad Ferö.r v al t ning sav g if t er t il l ex t er na f ö r v al t ar e som r ed ov isas på int ä k
	f ond ens r appor t er ing ej ink l u d er ad e.
59	E	n h ö g r e k ost nad f ö r t il l ex empel pr ov isioner t il l ex t er na f ö r v al t ar e b ö r		anses mot iv er ad om d et g en
	som ö v er st ig er d en ö k ad e k ost nad en ( al l t annat l ik a) .

McKinsey & Company

4 1

251

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

B ild 26– Andra AP- fondens av k astningsb idrag per tillgångsslag, 20 21

K ä lla: Andra -APfonden.

U

nd

er

per iod en–2 0 20 1 h ar

A nd- frondaA ensöPk at al l ok er ing en av k apit al i sin f ak t isk a por t f ö l j t

al t er nat iv a t il l g

å

ng

ar

( +

2 6 , 6 akpr tociernt ienht iletlverä)x ochtmar k nad

er ( + 9 , 8

pr ocent enh

et e

A

nd

el en av

k apit al

inv

est er at

i tsvillenskgå ngaakssltglieragob,enal a ak t ier ex k l umarsiv ke nadtil lerv ä

x t

och

r ä nt eb ä r and e t il l g å ng ar

h ar minsk at ö v er

per iod en.

U

nd

er

2 0

2f1ondh arens ex

ponermoting alt er nat ivtilal g å ng ar

( + 1, 5 pr ocentglobenhal aetakert)ier,

ex k l u

siv e

t il l v

ä

x t mar k nad er

( + 1, 2sv prenskocentaakenht iert er( +)

0och,4

pr ocentkatenh. et er )

ö

A

nd

el en r ä

nt eb

ä

r and e takil ltgierå ngit ilarl vochä x t mar k nad er h ar

minsk at . U t v eck l ing

en b er or

på

d en st ar k a mar k nad su t v eck l ing en f ö r t il l g å ng ssl ag en som ö k (atB iiland el r el at iv t

d e

2

7. )

B

ild 27– Andra AP- fondens portfölj allok ering,200–120 21

K ä lla: Andra -APfonden.

McKinsey & Company

4 2

252

								Skr. 2021/22:130
								Bilaga 9
5.3		Andra AP-fondens u tv			eck ling av		illik	v ida tillgångar2–202021
A	nd	r a-fA ondP en h ar sed an2ö2 k0 at1			al l ok er ing en t il l			il l ikfvr idå na 3ttil6ill,lg5111,å ng1 armil j ar d	er
								60
k	r onor , mot sv ar and e en ö k ning					i por t f ö 5lprjandocentel		tf rilål ncir5cirpk kocentaa2 1 . F r å n och med
2	0 2	1 t il l ä mpas en ny d ef init ion av				il l ik v id a t il l g		å,ngmenarintsomeexö vakert lmotapparsv armedar ,	d en
ä l d r e d ef init ionen, v il k et b ö r						t as i b eak t ning v id j ä mf ö r el ser ö v er t id .
Å	r2 0 2 1 u t g ö r		d en st ö r st a and el en av				d e il l ik v id a t il l g å ng ar na ( 4 8 , 6 mil j a
f ast ig h et er , f ö			l j t av	r isk k apitnoral )( se41,B 3il8dmil)2.j ar d er k r o
B	ild 28– Andra AP- fondens illik			v ida tillgångar, 20–20121

K ä lla: Andra -APfonden.

5.4

Andra AP-fondens hållb

arhetsarb

ete u

nder 20 21

A

nd r a -fA ondP ens h å l l b ar h et sar b et e v ä g l ed s

av

f ond ens h å l l b ar h et sst r at eg i

k onk r et iser a d e ak t iv it et er

som f ond en inom r amen f ö r

af f ä r spl anen sk a u t f ö r a f

ö v er g r ipand e u ppd r ag

at t f r ä mj a h å l l b ar

u t v eck l ing . F ond en h ar d ef inier at f

h

å

l l b ar h et sar b

et e: k l imat ,

ä g ar st yr ninga r,ämåttngi

fh aletderoch.A märb nsket etli inom d

essa sk er

st or

d el g enom int eg r er ing

i samt l ig a d el ar

av inv est er ing s-

och f ö r v al t ning sv er k sa

U

nd er 2 0 2 1 h ar d en f or t satentav anpassningpor t f ö l j en t il l E U

: s r eg el v er k

f ö r P ar is A l ig ne

( P

A

B )

v ar it cent r al t . B esl u

t f at t ad es av-anpassast yr indel sexn atföt rä sv enskP

Aa Bak t ier , l ik t

ind

ex f ö

r g

l ob al a ak

t ier

och

f ö r et ag -sobanpassadligatesioneru ndsomer P2

0A 2B 0eb. äD retatinnt ä v en

k ol d iox id av t r yck et

f ö r

f ond ens sv ensk a ak t ier

ä r

minst

h al v er at i f ö r h å l l and e

Ä

v enmä nsk l ig a r ä

t(tMRig h)etarverar it

i f ok u s, och

f ond

en h

ar u

t v eckMRlatu sitiftr åarnb

et e med

d en r ev id er ad-poleMRicy som ant og s u nd er 2 0 2 0 , v il k et b l and

annat h ar

inneb u r it at t nya

( seB

il 3d ,0

må

l

2 2

och,v il2 k3syfa) t ar

t il l at t

sä

k er st ä l l a at t

f ond ens ar b et e ä r i l inj e

v ä

g

l ed

and

e

pr inciper

senastA nd2 r0 a2-A5f.Pond enhar

ock så

f or t sat t

aratbt etintetegfröer a

h å l l b ar h et sper spek t iv

i d et

or d inar ie f ö r v al t ning sar b et et , g enom at t

ad d er a

ex ist er and e f inansiel l a och

oper at iv a r isk er

som pot ent iel l a inv est er ing sob j ek t u t v ä r d

A

nd

r a-fA ondP en h ad

e 2

0

2

1 2 6

ö

våerl lgbraripandhetsmåsBh il dl6)(2, v ar av

f em ä r nya f ö r å

r et . T v å

r el at er ar t il l f ok u somr å d et mä nsk l ig a r ä t t ig h et er , et t t il l b iol og isk

må ng f al

60

A

v ser onot er ad e t il l g å ng ar

inom al t er nat iv a inv est er ing ar , ink l u siv e al t er nat iv a k r ed it er och r isk pr em

McKinsey & Company

4 3

253

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

u	t v ä r d er ing spr ocesser f ö	r at t mö j l ig g ö r a b	ä t t r e u	ppfgierö .l jSningamt avlig öa avr ig		a må	l och
f ond ens h å l l b ar h et små l h ar u ppf yl l t s u nd er			2 0 2 1.
U	nd er 2 0 2 1 h ar -Af ond rena Aä vP en g enomf ö r t f or t sat t a inv est er ing ar i h å l l b ar					inf r ast r
på b ö r j at et t ar b et e f ö r		at t u t v ä r d er a met od er , anal yser			och h and l ing spl aner f ö r k
F	ond ens por t f ö l j v ik t ad e	k ol d iox id int ensit et ,	et t må t t	på	ex poner ing mot b ol ag		med

v ä x t h u	sg aser , minsk ad e u nd er 2 0 2 12mperd milc r jk onera4 ,k1 tr onorCO f ö r v al t at k apit al f r å n 13 ,
t il l 9 , 7	, t il l f ö l j d av b å d e	sj u nk and e k ol d iox id int ensit et h os por t f ö l j b ol ag e
k apit al al l ok er ing mot mind r e k ol d		iox id int ensiv2)9 . a b ol ag ( S e B il d

B ild29 – Andra AP- fondens portfölj v ik tade k oldiox idintensitet,20–202021

K ä lla: AndraAP-fonden

S e B il3 d0 f ö r en ö v erA ndsik rAtaP-avf ond ens må l och må l u ppf yl l el se på h å l l b ar h et somr å d et .

McKinsey & Company

4 4

254

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

B ild3 0– H ållb arhetsmål och u ppfy llningsgrad, Andrafonden,AP- 1/ 3

K ä lla: Andra -APfonden.

McKinsey & Company

4 5

255

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

B ild3 0– H ållb arhetsmål och u ppfy llningsgrad,Andra AP- fonden,2/ 3

K ä lla: Andra -APfonden

McKinsey & Company

4 6

256

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

B ild3 0– H ållb arhetsmål och u ppfy llningsgrad, Andra AP- fonden, 3 / 3

K ä lla: Andra -APfonden.

McKinsey & Company

4 7

257

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

6 Grundläggande utvärdering av Tredje AP-fonden

I d et hk äapitr l et pr esent er as r esu l t at en f r å n d en g r u nd l ä g g and- ef uondt vensä r d								er ing en av	T
v er k samh et		2 0 2 1.			D	en	g r u nd l ä g g and e u t v ä r d er ing en b esk r iv er	f ond ens	f
nyck el h	ä nd	el ser	2	0 2	1,	d en t ot al a av k astfningör enä ndochr alingltarokf ond,ersamingenssal l ok er ing av
il l ik v id	a t il l g å		ng	ar	ö v er		t id .

6.1 T redj e AP-fondens förv altningsmodell och ny ck elhä ndelser 20 21

T	r ed j e-fAondP en ä r en av		f em b u f f er t f ond er	i d et sv ensk a ink omst pensionssyst emet . F				ond en
2	0 2 1 som må	l sä t lt åning	sikat tt ig t i g enomsnit t u	ppnå en r eal	avprkocentastperningå omr.3 V, id5
u t g å ng en av		2 0 2 1 h ad e f ond ens or g anisat ion 6 1 anst ä l l d a, v ar av				3 0 inom f ö r v al t ning
f ond en 6 0 anst ä l l d a, v ar av 3 0 ar b et ad e inom f ö r v al t ning en.
Kapit al f ö r v al t ning en ä r u ppd el ad på f yr a enh et er : CI O					O f f ice, A	k t ier , R	ä nt or	och v
inv est er ing arB		(il3sed1) . I ng a or g anisat or isk a f ö r ä nd r ing ar			h ar g enomf ö r t s u nd		er 2 0 2 1.
B	ild3 1– B esk riv ning av T		redj e AP- fonden 20 21

K ä lla: T eredjAP-fonden.

T r ed j -e fA ondP ensfö r v al t ning smod el l ä r

u t f or mad f ö r

at t

mö j l ig g ö r a at t

f ond en ö v e

st yr el sen

f ast st ä l l d a -avochk asthningål ls b ar h et små l en.

F

ö r

at t

u t nyt t j a

d e

mö j l ig h

v ä r d

esk apand e som ä

r b

ä st

anpassadTredAjP-eftondill ens f ö r u t sä

t t ning ar , sk a:T r ed j e A

P - f ond e

•

I nv est er a i r isk t il l g å ng ar d ä r

av k ast ning en g ener er as ö v er l å ng t id .

•

I nt eg r er a h å l l b ar h et sar b et e i por t f ö l j ens samt l ig a inv est er ing ar .

•

A

npassa por t f ö

l j ens ol ik a r isk er

tf ilö lr uf öt särätndtningradare

g enom at t

ar b et a ö

v er

f l er

t id sh or isont er .

•

T

il l ä mpa r isk spr id ning

som sk apar

v ä r d e g enom at t r ed u cer a så r b ar h et en.

•

S

ä

k er st ä

l l a en ef f ek

t ivT är edgarje-stfAyrondPningsken .a st yr a d ir ek-telilhereld

el ä g d

a

onot er ad e

b ol ag ,

v er k a v ia d viralekbterkedontningochak tar,b

ol ag

sst ä

mmor

i sv ensk a

not er ad e b ol ag

och

ag er a g enom samar b et en med and r a st or a inv est er ar e, b l and

annat

A

P- f ond er nas E

t ik r å d .

McKinsey & Company

4 8

258

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

•

B ed r iv a

en

k ost nad sef f ek t iv

f ö r v al t ning ,

v il k et

ock så

sk a

v ar a

st yr a

f ö r v al t ning smod el l , samar b et sf or mer och ex t er na l ev er ant ö r er .

E n f ö r u t sä t t ning

f ö r

at t k u nna u ppnå

av k ast ning små l et

ä r

at t f ond ens k apit al in

r isk t il l g å

ng

ar ,

i enl ig

h

et med-analfysond.EAenLs AM-LanalMg ysenomf ö r s v ar t

t r ed nnajeå r , och d

e

l ig

g

er

t il l g

r u

nd

t il l

f ond

ens av-analkastysenningt småarhlä. nsynAL tMil l

k ä

nsl ig

h

et

och

st yr k a

pensionssyst emet ,

g

ener at ionsneu–t r äaltittetv isa

mel l an g

ener–

ochationerol ik a t il l g

å

ng ar s

f ö

r v ä

nt ad

e

av k ast ning

och

r isk .

Med- analgysenru2

nd019i

Aä LndMr ad

es

T -rfedondj eensA

P

l å

ng

sik t ig

a av k ast ning prsmåocenl,t filrlå3n,t5id igprarocent4.,U0 nd

er

2 0 2

2

k ommer- en ny A

L M

anal ys at t g enomf ö r as.

F ond

ens

por t f ö

l j st r u k t u r

b

est å

r

av

d e

f em

ö

vakert gier,äipandnt ore ,t ilalltgerå natg sslivaag en

inv est er ing ar vochr igöa st r at(esgBilierd3

)2. F

ond

ensst yr el se f ast st ä l l er al l ok

er ing sint er v al l

t il l g å ng ssl ag en, och

u t if r å n d essa t ar

f ond ens k apit al f ö r v al t ning

f r am et t f ö r sl

b ench mar k

( O

B ) ,

som b esl u t as av

f ond ens r isk k ommit t é . O

B

u t v ä r d er as minst

anpassas

t il l

l å ng sik t ig a

mar k nad sf ö r u t sä t t ning ar

ink l u siv e f ö r ä nd r ing ar

in

inv est er ing somr å d en. D

et inneh å l l er

mar k nad sind ex

f ö r t il l g å ng ssl ag en, och

f u n

u t v ä r d er ing

f ö r

k apit al f ö r v al t ning en.

A k t iv

f ö r v al t ning

g ent emot

O

B

special ist omr å d en och

t id sh or isont er .

B ild3 2– T

redj e AP- fondens portfölj stru

k tu

r 20 21

K ä lla: T redje-fondenAP

E nl ig t f ö r v al t ning smod el l en sk a k apit al f ö r v al t ning ens or g anisat ion och

ansv ar sf ö

f ö l j a por t f ö

l j st r u k t u

r en. CI O

ansv ar ar f ö

r por t f ö lrjvensal tö ningversbg reslipandut enal l ok

sk a f at t as av

d e enh et er

som h ar

st ö r st mö j l ig h et

at t b ed r iv a f ö r v al t ning en

k ost nad sef f ek t iv t som mö j l ig t .

F ond ens ö v er g r ipand e u t v ä r d er ing

ochpåuf ppfyraöd leljningkomponentb yg g er som omf at t ar b å d e

f inansiel l a må l och

h å l l b ar h et små l :

1. L å ng sik

t ig

må

l u

ppf yl l el se j ä

mf ö

r t med

prav ocentkastr ealningavsmåk astletöningvomer3 t,id5

( > 10 å r ) .

2 .J ä mf ö r el se med

av k ast ning en f ö r

en l å ng sik t ig

st at isk

por t f ö l j ,

b est å end

not er ad e ak t ier

och r ä nt or .

3 .B ench mar k ing

av

av k ast ning

och k ost nad

sef f ek t iv it et

jnatämfionelörlta med l ed and

f ond er med

h j ä l p av

CE M B ench mar k ing .

4 .U t v ä r d er ing av h u r u ppsat t a h å l l b ar h et små l h ar u ppf yl l t s.

McKinsey & Company

4 9

259

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

P	er d en 3 1 d	ecemb er 2	0 2 1 f ö	r v pral ocentas omkavdr eting t3ot1al a k apit al et av ex t er na f ö r v al t ar e
j ä mf ö r t med		cir k a 2 9	pr ocent	v ide Bslilu3dt)3et. av 2 0 2 0 ( s
B	ild3 3– T redj e AP- fondens förv altningsmodell 20 21

K ä lla: T redje-fondenAP .

V ik tiga hä ndelser och förä ndringar för T redj e AP- fonden 20 21 v ar:

•	T	r edAjP-e f ond ensav k ast ning u ppg ick 2 0 pr2 1ocentilefl t2 er0 ,k7ost nad					er , v il k et	ä	r f ond ens
	h ö g st a r esu l t at sed an f ond en st ar t ad es 2					0 0 1.
•	U	nd	er	å r et h ar	f ond en b et al at u t 7 , 5 mil j ar d er k r onor t il l pensionssyst emet .
•	U	nd	er	2 0 2 1 sä	nk t e-fTondredenj ke AostPnadelsandenav	f ö r v al t at	k apit al t il l	h	ist or isk t l å g
	niv å		er , f r amf ö r al l t t il l f ö l j d av por t f ö l j ens v ä r d eö k ning .

• Fonden har lett ett fortsatt arbete med att ”förenkla och förbättra”, i linje med den utsatta

st r at eg in. Ö v er-infsynravastIrTu k t u r en på g å r , med

pl an at t u nd er 2 0 2 2 inl ed a en u pp

av

nyt t af f ä r ssyst em.

61

• F ond en h ar h af t et t f or t sat t f ok u s på h å l l b ar h et :

•

E

n ny h å l l b ar h et spol icy ant og s i j u ni 2 0 2 1, som k ommer

at t

v ar a st yr and e f ö

f or t sat t a int eg

r er ing

av

h å

l l b ar h inet. Difenö rinnehvalåt ningllersstnyar atlåegng

sik t ig a må l

k oppl ad e t il l k l imat och

b iol og isk må ng f al d :

o

T

r ed j-efAondP en sk a mot v er k öa krndäl imatringfar na samtänsab egd er as ef f ek t er

i

ö v er ensstmmelä se

med

P ar isav t al et .

B l and

annatölj ensk ag epor t f

net t onol lppu tavsläv x t h u sg aser senast å r 2 0 50

i l inj e med 1, 5- g r ad er små l et

o

P

or t f ö l j en sk a b id r a t il l b ev ar and e av och

posit iv

u t v eck l ing

f ö r b iol

senast å r 2 0 3 0 .

•

T

r ed j e-fAondP enh

ar ansl u t it sig

t il l P A I I , P

ar is A

l ig ned

I nv est ment

I nit iat iv e o

T

ask f or ce on N

at u r e- r el at ed F inancial D iscl osu r es.

•

E

n ny h å l l b ar h et sch ef med

ö v er g r ipand e ansv ar

f ö r f ond ens h å l l b ar h et sar

61 U pph and l ing en k ommer at t g enomf ö r as iFsamarjärbd-etfondAe mPen.d

McKinsey & Company

50

260

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

•

T

r ed j -e fA ondP tenilä lmparal l t

meräg

ar st yrochningöstr ad

e 2 0på2i 1st or etst

samt l ig

a

sv

ensk

a b

ol agä mmorsstsom ing

å r

i f ond

ens porE nltfigö tl jf.ond

en h bariddretagtita t il l

at t

b

l and

annatuök a and el en k

v

innlstyrig ela sel edt eramöoch i d

e v

al b er ed

ning ar d ä r

f ond

en

d

el t og ö

k

ad

e and

el en k

v

innl ig a stfånyr el25selprocentedamöt5iltprler3ocent .

•

F

ond en h ar

t ag it f l er a st eg

i sit t k l imat ar b et e, b l and

annat :

•

A

P- f ond erarnasb et e at t

b ed r iv a et t

u ppf ö l j and e på v er k ansar-

b et e av

b ol

u t sl ä pp h ar f or t sat t b å d e d ir ek t mot por t f ö l j b ol ag

och g enom g l ob a

•

P

or t f ö

l j ens ex poner ing

mot k olabdolioxagid hintarensivr ed

u cer at s.

•

A

r b et et b aser at på

scenar ioanal ysen som g j or d es 2 0 19

h ar

f or t sat t .

•

T

il l sammans med

S

v er ig es st ö r st a inst it u t ionel l a inv est er ar e h ar

f ond en g

pr oj ek t f ö r at t u nd er sö k a h u r et t 10 0 - t al b ol ag

f ö l j er T

CF D

s r ek

•

F

ond en h ar

g enomf ö r t f l er a t emat isk a inv est er ing ar :

o

P

ol h

em I nf r a som samä g

s av

F

ö r st a, T

r-edfondje ocheng FenomfjärödredA eP

u

nd er

2 0

2

1

yt t er l ig

ar e

inv est er ing Sarolö, rBb

lioeander gannati.- A

P

f ond er nas g emensamma b ol ag

4 t o1 inv est er ad e i b at t er it il l v er k ar en N

o

Y

t t er l ig ar e sk og sinv est er ing ar i U

S

A

i b å d e i par t ner sk ap med L

R

esou

r ces i O

r eg on och Tgrenomedj -e fA ondP

enssk og

sb ol ag

T h

r ee T r ee i

ö st r a T

ex as, U

S

A .

o

F

ond en h ar st r ä v at ef t er at t d ir ek t ä g d a, onot ernomad e b ol ag

sk a v

h å l l b.ar h et

o

T

r ed j e- fA ondP ens f ast igochetinfs- r ast r u k t u r b ol ag

f or t sä t t er

at t

f r amk ant och

u t v eck l ar

h å l l b ar h et sar b et et

i h ö g t

t empo d ä

ener g ib espar ing , b r a b yg g mat er ial ,

r esu r sef f ek t iv it et ,

g r ö na

g

r ö n f inansier ing .

6.2

T

redj e AP-fondens resu

ltat 20

0 -201

21

6 2

F ond

ens t ot al a k apit al

h

ar

sed an 1 j u

l i 2

0

0

1 ö k at

f r å

n 13k 3r onormil.Fj arondd enser t il l 50

2

mi

av k ast ning

ef t er k ost nad er

2pr0ocent21,vjarämf2

0ö ,r 7t prmedocent9 å, r7 2

0

2 0

. S

ed an st ar t en 2

0

0

1

h ar

T

r ed -jfeondA

Pen av k ast at

i g enomsnitprocent7 per,3

å r , och

u

nd er

d

en senast- och e t io

f emå

r sper iod

en h ar

f ond

en av

k

ast at

i g enomsnitrespekt11,t iv1 prepr11,ocentocent3

per

å

r ( B il d

3

4

) .

D et t a inneb ä r

at t f ondppnåentht arsitut

av k ast ning små l på

et t ,

f em och

t io å r s sik t

samt

sed

2 0 0 1. F

ond ens av k ast ning

ef t er

k ost nad er

h ar

ä v en v ar it

h ö g r e ä n

ink omst ind

t id sper iod

er .

62 A v ser 1 j u l i 2 0 0 1.

McKinsey & Company

51

261

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

B ild 3 –4T redj e AP- fondens av k astning–20 1221

K ä lla: T redje-fondenAP

T

ot al por t f ö l j ens g enomsnit t l ig a å r l ig a r isk j u st er ad e av Sk astharning-kpev ,otmä, vt artg

enom por t f ö

4

, 0

u nd er 2

0 2 1 och

0 , S9

hu arnd-kpevr ot2 en0 2ä 0r .et t st at ist isk t

må t t på

v ol at il it et i f ö r h

å l

av k ast ning

som int e r ef l ek t er ar f ond ens u ppd r ag i pensionssyst emet

och

d ess saml ad e r isk t

och b ö r d ä r f ö r t ol k as med

v ar samh et .

63

F

ond

ens å r l ig

a k ostu nadppg erick2 0

2

1 t ilprl0ocent,0av8

f ond ens k apit al ,

en minsk ning

j ä mf ö

r t

med

6 4

g

enomsnit t et ö

v er

en 5- och

10

- å r sper iod

( 0 pr,0ocent9pr)ocent,il ochlst or0,d11el b

er oend

e av

d en

st ig andpore t f ö l j st orFlöekr env.al t ning sk ost nad er na b ö r

d ock

int e anal yser as isol er at , u t an sä

65

som f ond er na sk apar ö v er

t id .

r el at ion t il l d en av k ast ning

6 6

T

il l f ond ens t ot al a av k ast ning pr2 0ocent2(1 omfö 2r 0e k, 8ost nad er ) b id r og

f r amf ö r al l t t il l g å

ng

al t er nat iv

a inv est(er+ ing7,ar6

pr ocent)enhochetglerob

al a ak t ier

ink l u

siv e t ilerl v( ä+ x7 t,mar2 k nad

pr ocent enh

et).erF ond

ens k ost nad

er u ppgprickocentilavl 0f ond,0 8ens k apit al ,

v ar f ö

r av k ast ning en

ef t er

k ost nad

er u

ppg

ick

t il(lB2il30d5), 7. pr ocent

63	S	e avsnit t 3	. 2 f ö r en u t f ö r l ig ar e d isk u ssion om r isk i f-kondv otporent.f ö l j er na och S h ar pe
64	R	ed ov isad	e r -öochrelprseov isionsk ost nadFö erv. al t ning sav g if t er t il l ex t er na f ö		r v al t ar e som r ed	ov isas på int ä k t ssid
	f ond ens r appor t er ing ej ink l u d er ad e.
65	T	r ed jP ef-Aond		ens r ö -rochelsepr ov isionsk ost nad er u ppg ick6 mil2 0 j2oner1t ilklr3onor7 , en ö	k4ning8milfj onerå n 3k r onor
	2 0 2Kost0. nad sö k ning en om 2 8 mil j oner b est å r av 16 mil j oner pr ov isionsk ost nad er ( t il l f ö l j d av ö k ad						ex t er
	u t b yt e av			v iss passiv f ö r v al t ning mot ak t iv a mand at ) och 12 mil j oner r ö r el-ochsek ost nad er		( t il l f ö l j d	av al l
	pr isu t v eck			l ingk r,ytnyrereing av k ompet ens och inv est-infer asting aru ikI tT u r ) .

66 E n h ö g r e k ost nad f ö r t il l ex empel pr ov isioner t il l ex t er na f ö r v al t ar e b ö r anses mot iv er ad om d et g ener er som ö v er st ig er d en ö k ad e k ost nad en ( al l t annat l ik a) .

McKinsey & Company

52

262

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

B ild 3 –5T redj e AP- fondens av k astningsb idrag per tillgångsslag, 20 21

K ä lla:T redje AP-fonden.

T

r ed j e- fA ondP ens por t f ö

l jfalö lrokä nder ingrad

es 2

0 2al1lft rgamfenomöörenk ad

ex poner ing

mot

al t er nat iv a inv est er ing

ar , v ar s

and el

i por t f ö l j en st eg medgl ob3 ,al9a akpr octiernt enh et er ,

ex k l u

siv e t il l v ä ,x tv marrndsk elnadstereg

med

2

, 0

pr ocentAndenheletenerav. por t f ö l j en pl acer ad

i

rä

nt eb

ä

r and e t il l g å ng

ar sj ö nk

med.F5,ö0r äprndocentringenharetnaeru t g

ö r

en d el

i d en l å ng sik

st r at eg in at t ö k a and el en al t er nat iv a inv est er ing ar .

S

ed an 2

0 0 1 h ar d e st ö

r st a f ö

r ä

nd

r ing

ar na i f ond ensal talerl oknateriv ingainvv estar iter stingigarand

e

( u pp 28 5,pr ocent enh et er ,

fpr ocentå3t il l

2pr9ocentav por t f ö l j en) ,

och

minsk and e and el

rä

nt eb

ä

r and e t il l g å ng

ar ( ned

2

0

, 5 prprocentenhil letpr2er5ocent, avfr åporn 4t f5ö seljBen)il d(

3

6 ) .

B

ild 3 –6T

redj e AP- fondens portfölj allok

ering,200–120 21

K ä lla: T redje-fondenAP .

McKinsey & Company

53

263

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

6.3		T	redj e AP-fondens u tv	eck ling av illik		v ida tillgångar2–202021
T	r ed		j -efAondP en h ar sed an2ö2 k0 at1	al l ok er ing en t il l		il l ikfvr idå na3ttil1,illl0g13å ng4,ar7 mil j ar d		er
						67
k r onor , mot sv ar and e en ö k ning					i por t f ö l j and el f r å n cir k a 13 pr ocent t il l cir k a 2 7				pr oce
2	0 2	1 t il l ä mpas en ny d ef init ion av			il l ik v id a t il l g	å,ngmenarintsomeexö vakert lmotapparsv armedar , d		en
ä l d r e d ef init ionen, v il k et b ö r					t as i b eak t ning v id j ä mf ö r el ser ö v er		t id .
2	0 2 1 u t g ö r d en st ö r st a d el en av d e il l ik v id a t il l g å ng ar na ( 6 8 , 9						mil j ar d er		k r on
f ö l j t av r isk k apit al ( 3 0 , 1 mil j ar d er k r onor ) ( se B il d 3 7 ) .
B	ild 3 –7T redj e AP- fondens illik v ida tillgångar,–2020212

K ä lla: T redje-fondenAP .

6.4 T redj e AP-fondens hållb arhetsarb				ete u	nder 20 21
T r ed j -efAondP ens h å l l b ar h et sar b et e ä r				st r u k t u r er at k r ing		t r eMilf okj öu somr å d en. D	ess
och k l imat , S ocial t ansv ar		samt Ä g ar st yr ning .
I j u ni 2 0 2 1 ant og T-f ronded enjeenA nyP h å			l l b ar h et spol icy, som ä r st yr and e f ö r f ond ens f or t
int eg ringer av	h å l l b ar h et sf r å g or		i f ö r v al t ning sst r at eg in.			D en inneh å l l er ock så	ny
k oppl ad e t il l k l imat och		b iol og isk	må ng f al d		som k ommer at t	f ö l j as u pp f r å n och	med
ink l u d er ar	net-u t oslnoläppl f ö r por t f ö l j en senast ,2-5g0 r50ad i erl injsmåemedlet1, at-tfTondredenj e A P

sk a mot v er k a k l imat f ö r ä nd r ing ar na samt b eg r ä nsa d ess ef f ek t er i ö v er ensst ä mmel se m

at t por t f ö l j en sk a b id r a t il l b ev ar and e och posit iv u t v eck l ing								f ö r b iol og isk		må ng f al
T	r ed j e A P - f ond en sk a anslParisu Alignedt a sig Itnvil estmentl					I nitativ( Pe A I IT) askforceoch		on N ature-
related F inancial D isclosures( T N .FTDr )ed j e A P - f ond en ansl ö t sig							t il l P	A I I och T N F	D	u nd er 2
U	t ö v er d essa nya, l å ng sik t ig a må l			h ar	f ond en ä v en f em h å l l b ar h et små l				sed an t id i
r el at er ad e t il l g r ö na och			h å l l b ar a inv est er ing ar , t v å ä r r el at er ad e t il l k l imat av t
r el at er ar t il l ak t iv		ä g ar st yr ning		av - onotch erinfadrastefrastukigtsehu etrBbsilol3d ag9ned(an) .
S	amt l ig laumåppf yl l d es u nd er		2 0 2 1.
H	å l l b ar h et saräb vetenetf orhartsat t inom			r amen	f ö r d en or d		inar- ochie invföestrveral-ingtnings s
v er k samh et en. D et h		ar b l anden annatökningl etavt			tinvil lest er ing ar		i g r ö na ob l ig at ioner		och and r a

67 A v ser onot er ad e t il l g å ng ar inom al t er nat iv a inv est er ing ar , ink l u siv e al t er nat iv a k r ed it er och r isk pr emier .

McKinsey & Company

54

264

Skr. 2021/22:130 Bilaga 9

hå l l b ar h et sinv est er ing ar , på v er k ansar b et e mot b ol ag

en minsk ning av por t f ö lcirjensk18ak prolocentdiox, samtidav	atrtyck med
och samar b et en med and r a inv est er ar e och	or g anisat ioner u

F	ond ens por t f ö l j v ik t ad e k ol d iox id int ensit et , et t må t t på ex poner ing mot b ol ag
v ä x t h u sg aser ,			ö k ad e u nd er 2 0 2 1 permed milcirjkonera2 ,k5rtonorCOf ö r v al t at k apit al f r å n 7
			2
9	, 6 , t il l f ö l j d		av b å d e ö k and e k ol d iox id int ensit et h os por t f ö l j b ol ag en och sk if
mot mer		k ol d iox id	int ensiveaBbilol3d )8ag. ( s
B	ild3 8– T	redj e AP-fondens portfölj v ik tade k oldiox idintensitet,20–202021

K ä lla: T redjeAP-fonden

S e B il3 d9 f ö r en ö v erTrsikedtjav-e fA ondP ens må l och må l u ppf yl l el se på h å l l b ar h et somr å d

McKinsey & Company

55

265

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

B ild3 9– H ållb arhetsmål och u ppfy llningsgrad, T redjfondenAP-

K ä lla: T redje-fondenAP .

7 Grundläggande utvärdering av Fjärde AP-fonden

I

d et h

ä

r kprapitesentleter as r esu

l t at en f r å n d

en g r u nd l ä

g g

and e u-tfvondä rensder ing en av

F j ä

v

er k samh

et 1.2 0D 2en

g r u nd

l ä

g g and

e u

t v ä erd feronding ens

bf öeskr vr aliv t ning

smod

el l ,

nyck el h

ä

nd el 1ser,d2en0 t2ot al a av k

ast ning

en och al l ok er ing

sf ö

r ä alndlrokingeraring,

samtav

f ond

ens

il l ik v id

a t il l g å ng

ar ö v er

t id .

7.1 F j ä rdeAP-fondens förv altningsmodell och ny ck elhä ndelser 2021

F j ä r d-feondAPen ä r		en av	f em b u f f er t f ond er i d et sv ensk a ink omst pensionssystharet				emet . F ond en
l å ng	sikavt igk ast ning	små l	at t i g	enomsnitrtealu ppnåt ot al av komastminstning3		, 5 pr ocentper å r
(med	en t id sh or isont40 på). rMå l et h			ar j u	st er at sprnedocentfur ndå ner4 ,20P0	2å 1med.f relistsikig t
( med	en t id sh or isont på		t io å r ) h ar		f ond en et t må l om i g enomsnit t 3r,å0 rpr. ocent r eal av k as
						6 8

68 F	r am t il l och med	2 0 17 h ad	e f ond	enpr etocentrmåeal avomk4 ast,5 ning , vprarocentavf0r,å5n d en ak t iv a f ö r v al t ning en.
D	et t a må l r ev id	er ad es f r å	n och	med 2 0 18 f öf ör ratv täpårntefmaranlekk tnader faensrf amtond idensa u t v. eck l ing

McKinsey & Company

56

266

			Skr. 2021/22:130
			Bilaga 9
V id u t g å ng en av 2 0 2 1 h ad e f ond en 6 7			anst ä l l d a v ar av 3 0 anstÅ är l2l0d 2a inom0 k apit al
			69
h ad e f ond en 6 5 anst ä l l d a v ar av 2 9		per soner ar b et ad e inom k apit al f ö r v al t ning en. Ka
or g aniser ad i F	u nd ament al a ak t ier , R	ä nt or & v al u t a, A l t er nat iv a inv est er ing ar samt
& k v ant it at iv	analB ysil4d( )0se.
B ild40 – B esk riv ning av F j ä rde AP- fonden 20			21

K ä lla: F jä rde-fondenAP

F

j ä

r d

e A

P

- f ond

ens f ö

r v al t ning

smod el( lB äil4rd0 bochyg gB4dil1)påd:

3 niv

å

er

1.

E

nl å

ng

sik t ig

anal ys och

av k ast3,ning5pr småocentreal( av k ast ning fperåochån

rmed

2 )0 2 1

på

4

0 å r s sik t som ef t eroptstrimalävkaarombd inaten ionen av

f ö r v ä nt ad

av k ast ning

och r isk s

at t pensionssyst emet

l å ng sik tuigttanstatätr enk sg ener at ion g ynnas på

b ek ost nad

av

en

annan. U

t if r å-ochnr iskav k ast ning sant ag and

en f astest tädinlikl satsediv antr isk u

t r ymme i f or m

av accept ab l a al l ok er ing

sspanntillgf åö ngr. ssl ag

2 .Et t med el f r ist ig t ( 10

å r ) r eal t av k ast ning små l b aser at på

en anal ys av mar k n

f ö r

t il l g

å ng ssl ag en som ing

å

r i por t f ö

l.jUent ifpåranalåmedysenl lfåastngstsikältl s en

d ynamisk nor mal por talföl oklj er,enig spor t f ö l j av mar k nad sind ex

som u t g ö r

en r ef er e

l ö pand e f ö r v al t ning en. D en d ynamisk a nor mal por t f ö l j en b esl u t as om av st yr el

3

.D

en

l ö

pand

e f ö r v al t ning medenh antstorer asfr ih

et sg

rrad eavA-fPondFj ensä

oper at iv a

f ö r v al t ning

sorn,g anisatinomrioamenrfnorö

mal por t f ö

l j en och

associer at

av k ast ning

sk r av oc

r isk b u .d g et

F

ond

ens inv est er ing

sf il osof i bd aseru nikas påaf ö r u

t säsomt tF ningjä ard-efAondP menar

sk il j er

f ond

en f renåmajn or it et av

prinvivesat aer ar(se b

il4 d)1 :

•

L

ångsik

tighet:F

j ä r d -fe ondAP en h ar

mand at

at t

h a l ä ng r e inv est er ing sh or isont

ä n

f ond er

och

mö j l ig h et

at t

k onsek v ent

st å f ast

v id

sin

st r at eg i

t r ot s pe

mar k

nadv ols at il it et ,

samt

f ö r måilgl aik atv idt

ah tåillnällgarå

ngd etar b

ed

ö

ms l å

ng

sik t ig

t

g ynnsamt .

•

S

tora frihetsgrader:S

t or a

f r ih et sg r ad er

at t

u t f or ma st r at eg i,

por t f ö l j st r

inv est er ing

ar

g er

F-fjondär endemöA

Pj l ig h et

at t

d r a f ö ompard

elataviv faondst yrensk ork ,

at t

69

A nt al et anst ä l l d a per 3 1 d ecemb er

2 0 2 1. S if f r an ä r

en ö g onb l ick sb il d

som v ar ier ar

d å

ensk il d a per s

sin anst ä l l ning , och r ef l ek t er ar

int e omf at t ning en av

anst ä l l ning ar .

McKinsey & Company

57

267

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

		u t nyt t j a d iv er sif ier ing smö j l ig h et er				samt	at t	pr oak t iv t		anpassa-	por t f ö l j en n
		f ö r u t sä t t ning ar f ö r ä nd r as.
	•	S torlek S: t or l ek en på F j-fäondrd ensA kPapit al				g er	f ond en b et yd and e sk al f ö r d el ar men
		b eg r ä nsar int e f ond ens mö j l ig h et er at t impl ement er a sin st r at eg i.
D	essa	f ö r u	t sä kt tomplning etart er as med	sex	inv est er ing		söÖ vv erttyg elsserkal.nal			pr ä g	l a
F	j ä r d-feondA Pens por t f ö l j st r u k t u r , inv est er ing sst r at eg ier och posit ionst ag ning och t yd l i
ag er ar f ö r			at t sk apa mer v ä r d e t il.l pensionssyst emet
F	ond en g ö r		sl u t l ig en en av v ä g ning		mel l an ak t iv		och	passiv	f ö r v al t ning		samt av v ä g ni
och int er n f ö r v al t ning som st yr s av				f ö r v ä nt ad av k ast ning					ef t er k ost nad er .
B	ild41 – F j ä rde AP- fondens förv altningsmodell 20 21

K ä lla: F jä rde-fondenAP .

B ild42 – F j ä rde AP- fondens förv altningsstru k tu r 20 21

K ä lla: F jä rde-fondenAP .

McKinsey & Company

58

268

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

V ik

tiga hä

ndelser och förä

ndringar för F j ä

rde AP- fondenvar:20

21

•

F

j ä

r d- efAondP

ensav k

ast ning ef t er

k ost nad er

u ppg prickocent2 0, 2el1lteril l8 195, 7, 2mil j ar d er

k

r onor

(pr9 ocent,6el l er39

, 3

mil j ar d

er

2

0

2

0

) sv. Tenskill ga akå ngtiersslgochobag alen a ak

t ier

( ex k l u

siv e t il l v ä

x t mar k nad

er )

h

ar

st å t t f ö

r

d6 e rstespekörst7aiv,ave7 k ast ning

sb id

pr ocent enh et er .

•

R

eg er ing en h ar u t set t en ny st yr el seor d f ö r and e, B

r it t a B u r r eau .

•

U

nd er

å r et h ar

f ond en b et al at u t 7 , 5 mil j ar d er

k r onor

t il l pensionssyst emet .

•

E

n ö v er syn av

f ond ens f ö r v al t ning sst r u k t u r ,

ö v er g r ipand e st yr ning

och

g enomf ö r t s i syf t e at t

u t v ä r d er a d en f ö r v al t ning sst r u k t u r

som impl ement

b

l and

annathar

l et t t il l

inf ö r and

et

av

d

et defnyaensivtill ag akå ngtierssl,agsometf r å

n 2

0 2 2

k ommerat ut t g ö praocent5

av d en d ynamisk a nor mal por t f ö l j en.

•

S

amar b et e

mel l an

T

r ed j e

och

- Ff ondjä erd nafeö rA P u pph and l ing

av

nyt t

por t f ö l j f ö r v al t ning ssyst em h ar

inl et t s.

•

E

t t

omf at t and e ar b et e i syf t e at t r ed u cer a d e cyb er r isk er

f ond en ä r

ex po

g enomf ö r t s d ä rtda åe ftrgäämsrd er na ä r :

o

En g emensam u pph and l ing

av

inf or mat ionssä k er h et sansv Faröigr,st(CIa S

O )

mel l

T

r edochjeF

j ä r d-efAondP er na, som av sl u t as i b ö r j an av 2 0 2 2 .

o

Sä k er h et su t b il d ning av

samt l ig a med ar.b et ar e inom omr å d et

o

N y cyb er r isk r appor t er ing

t il l st yr el sen.

o

U

ppb yg g nad av

et t S ecu r it y O

per at ions Cent er

( S O

C)

som init ier ad es i sl u

•

F ond en h ar h af t et t f or t sat t f ok u s på

h å l l b ar h et :

o

13 , 7 mil jkarrdonorer

i nya t emat isk a h å

l l b ar h et sinv est er ing

ar

h ar al l ok er at

o

I

ne int er nat ionel l

j ä mf ö r el se av seend e t r anspar ent r appor t er ing

som pr esen

2

0 2 1 h amnarFjä

r d-efAondP påen

sj ä t t e pl at s g

l ob al t , på

f ö

r st a pl at s i S

v er i

t oppsk ik t et

av seend e r appor t er ing

k r ing

ansv ar sf u l l a inv est er ing ar , d e

med AP4

E

nv ironmental S

core.

o

A

r b et e nytmottk l imat må

l :

2

0

2

0

k

onkFjrä etrdiser- fAadondPeetn t ö

v er g r ipand

e

l å ng sik t ig t k l imat må l om at t por t f ö l j en sk a v ar a net t o nol l senast å r 2

at t t il l 2 0 3 0

h al v er a u t sl ä ppen f r å n 2 0 2 0 å r s niv å .

o

P

or t f ö l j ens k ol d iox id av tpr yckocentsäundnkert es2 2–0 t32ot1 al pr6 0ocent

sed

an

2

0

.10

o

F

j ä rA dP-ef ond henar

mot t ag

it

sex

u

t mä r k el serbl andundannater’PE2 awards’0 2 1,

för ”Commitment to Diversity”.

• V id ar e h ar et t ant al u t v eck l ing spr oj ek t inom h å l l b ar h et g enomf ö r t s el l er

oT r end er :

▪	U nd er	2 0 2F 1jhä ard-efAondP venid g at		mandt atte inv est er a i f laver t yper
	g r ö na	och	social a ob l ig at ioner ,	d å	h ö g ef t er f r å g an	på	et t t i
	t il l g å ng ssl ag b id r ag it t il l at t minsk a f ond ens ex poner. ing					mot g r ö n
▪	F ond en	h ar	u t ö k at insl ag et	av	t emat isk a inv est er ing ar		k oppl
	f ok u somr å d et Kl imat & mil j ö .
McKinsey & Company					59

269

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

oR isk er :

▪

E t t f u nd ament al t b ol ag su r v al g enomf ö r d es 2 0 2 0 i ener g isek t or n,

v ar s pl aner ej b ed ö md es v ar a i l inj e med

P ar isav t al et s må l av yt t r ad

l ed

d

e t ilF lj äatrtd-efAondP nuen

ä

r inv est er ad

i 10

av 51t eneror-b olgagisek

MS CI

W

-orindl exd . E t t l ik nand e ar b et e h ar

u nd er 2 0 2-1 g enomf ö r t s inom

och

r å

v ar u sek t or n,

v

il k et h

ar -lfetondt täenilrlinvat estF erj äadr di 2e 2A Pav

7 9

r espek t iv e 4 9 av

114

b ol ag

i ind ex .

▪

L and r isk anal ys: f ond en h ar g enomfningör tavenhbåedl löbmar h et sr isk er på

l and niv å f ö r t il l ex empel st at sob l ig at ioner . A nal ysen v isad e at t ek onomis

som

u t v eck l ing sg r ad

k or r el er ar

med

h å l l b ar h et sr isk er ,

och

d ä

nu v ar and e k r it er ier

r ed an d essa v ä l .

▪

U nd

er

2 0 2 F1 jhäar d -efAondP

en analser yat

h

u r

f ond en g enom ä nd r ad

opt imer ing sst r at eg i f ö r

ak t ier

i

t il l v ä x t mar k nad er

k an minsk a

por

k ol d iox id av t r yck .

▪

A r b et e Fmedjä r d-efAondP Senu st ainab il it y S

cr een h ar g enomf ö r t s, med

sik t e

at t

impl ement er as som en d

el av d

et

l ö pandbeetföetr vu alnd20terning22

.sar

o P å v er k ansar b et e:

▪	U	t v eck l ing av E	t ik r å d et s st r at eg i och u ppd r ag .
▪	B	ol ag sd ial og er	h ar g enomf ö r t s i r esu r sint ensiv a sek t or er .
▪	Ä	g ar f or u m h ar	inr ä t t at s f ö r at t sk apa sammanh å l l en syn k r ing ä g ar

F j ä r d e A P - f ond en.

oMä t a ochrappor t er a:

▪ F ond en h	ar g enom E t ik r å d et u t v eck l at sin h å l l b ar h et sr appor t er ing
inom social	h å l l b ar h et .

▪ CO 2e-mä ting ä v en f ö r onot er ad inf r ast r u k t u r h ar på b ö r j at s.

▪ A P- f ond ergnasemensamma nyck el t al f ö r ä g ar st yr ning och b ol ag sd ial og er h r appor t er at s.

7.2

F

j ä

rdeAP-fondens resu

ltat 20

0 -20211

7 0

F

ond ens

t ot al a

k apit al

h

ar

sed

an

1

j u

l i

2 0 0

1 milö jk aratd erfr åknrt onoril13l2

52

7

, 6

mil j ar d

er

k

r onor .

F

ond ens av

k astvningar19 ef,pr2t ocenterk

ost2 0nadj2ä 1mfer ö r t

med

9 , 6

pr ocent

f2ö20r,0 v il k

et

v

ar

tf ronded ensj h

åö

rg lstigaa av

k ast ning

sed( endan stastar 2tpr1,ocent7

2

0

19

och

2pr1,ocent52

0

0

9

v ar .hS öedg anre)2

0 0 1 h ar

F-fjondär deneavA kP ast at i g enomsnit76, t

pr ocentper

å

r , uochnd er

per iod 2er02na–12

210 samt2 07–12

20 1h

ar f ond

en i g

enomsnit t

av k ast at

11, 8pr ocent

r espek t iv e

11, 6

pr ocent per4)3 .å

rD

et(Bt ila dinneb

ä

r at t

f ond en

h ar

u ppnå

t t

sit t

av k ast ning

små l

på

et t ,

f em och

t io å

r s sik t

samt sed an 1 j ur läi 2v 0en0v1ar. Ait vh köastgrninge

en h

a

ä n ink omst ind ex

ö v er samt l ig a t id sper iod er .

T

ot al por t f ö l j ens g

enomsnit t l ig

a å

r l ig a r isk j u

st er ad e av-k kv astot,ningv ar, 2mä0 t2t1med3, 2en, S

h

ar p

at t

j ä

mf ö

r a med

0S ,h 7ar-2kpe0v 2ot0en.ä

r

et t

st at ist isk t må

t t

på v ol at il it et i f ö

r h å l l and e t

70 A v ser 1 j u l i 2 0 0 1.

McKinsey & Company

6 0

270

					Skr. 2021/22:130
					Bilaga 9
som int e r ef l ek t er ar f ond ens u ppd r ag				i pensionsdsystsamlemetadeochr isk t ag and e, och b ö r						d ä r f ö
t ol k as med v ar samh et .
		71
F ond		ens t ot al a å r l ig	a kuostnd nader pereniod2 0	–02120	1u ppg ick t il l i g enomsnit11pr ocent0 , av
			72
f ond		ens k apit al . F ond	ens k ost21unadppgerick2	0t0il8l	0pr,ocentav f ond ens k apit al ,			nåvilgkotet	ä	r
l ä	gärnfe ond ens k ost nad2er0( 200 0,9pr ocent, )b er oendpå de en st ar k a v ä r d					eu	t v eck enling		en i por t f ö l
d å	k ost nad er 2 0 2 1 v ar i l injFeömedrv al20t ning20 .sk ost nad er na b ö					r	d ock	int e anal yser as isol
			73			ö v er		t id .
u t an sä t t as i r el at ion t il l d en av k ast ning som f ond er na sk apar
					7 4

B ild43 – F j ä rde AP- fondens av k astning–2020212

K ä lla: F jä rde-fondenAP
T	il l	f ond	ens t ot al a av k2 ast1omning19,pr32 0ocent( f ö r e k ost nad			er )	b idalrlsvogt enskf r aakmftöier
och g		l ob	al a ak t ier	ex k l u	siv e t il l v ä x t mar k nad er ( +		5,765(rBespekil44d.) t iv e + 7 , 7 pr ocent
F	ond	ens k ost nad er		u ppg0 ick8	prtilocentlav0 ,f ond ens k apit al ,	v ar f ö r av k ast ning en ef t er k ost
u	ppg	ick 19t il,prl2 ocent.

71	S	e avsnit t 3 . 2 f ö r en u t f ö r l ig ar e d isk u ssion om r isk i f-kondv otporent.f ö l j er na och S h ar pe
72	R	ed ov isad e k ostFnadö rerv .al t ning sav g if t er t il l ex t er na f ö r v al t ar e som r ed ov isas på int ä k t ssid an i f ond ens
	ink l u d er ad e.
73	F	j ä r d-feondA Pens r ö -rochelsepr ov isionsk ost nad er ö k ad e f r å n 3 8 4 mil j oner 2 0 2 0 t il l 4 0 5 mil j oner k r onor 2 0
	Kost nad sö k ning en om 2 1 mil j oner b est å r av 2 0			mil j oner pr ov isionsk ost nad er ( t il l f ö l j d av	ö k ad e f ö r v
	ex t er na f ö r v al t ar e. Ö k ning en b er or i sin t u r			på d en st ar k a u t v eck l ing en på v ä r l d ens ak t iemar k nad e
	at t d et ex t er nt f ö r v al t ad e k apit al et , u t t r yck t i k r onor , ö k ad e u nd er å r et . F ö r v al t ning sar v od
	av f ö r v al t at k apit al , v ar f ö r d essa ar v od en ock så ö k ad e) och 1 mil j on r ö r el sek-ochst nad er				( t il l f ö l j
	I T-k ost nad er samt j u r ist ar v od en) .
74	En h ö g r e k ost nad f ö r t il l ex empel pr ov isioner t il l ex t er na f ö r v al t ar e b ö r anses mot iv er ad				om d et g ene
	som ö v er st ig er d en ö k ad e k ost nad en ( al l t annat l ik a) .
75	D	ef inier at som r espek	t iv e t il l g å ng ssl ag s and elk ravonortmuotlalt iplav icerkastatningmed i t ot al prav ocentkast,Fningjä ir d e
	A	P-f ond en anv ä nd er	en annan d ef init ion, samt annan t il l g å ng sind el ning v ar f ö r d et f inns mind r e sk il l nad er .

McKinsey & Company

6 1

271

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

B ild 44– F j ä rde AP- fondens av k astningsb idrag per tillgångsslag, 20 21

K ä lla: F jä rde-fondenAP

F

j ä r d-feondA P ens al l ok er ing ttililllg olå ikngassl ag , b aser at på

mar k nad sv ä r d e, f ö r ä nd r ad es u

f r amfalö lrt

g enom en ö k ning i al l okaltereringnatenivt ailinvl est er ing

ar

ex k l u siv e f ast ig h

et er , v ar s an

i por t f ö l j en st eg

med

3 , 1 pr ocentsv enskheta erak ,tv ierochaands

el st eg

med2 pr1,ocent enh et er .

A

nd

el en av por t f ö

l j enrä plntacerebäadr andi

e t il l g å ng4 ar,pr6sjocentönkenhmedet er . S ed an 2 0

0 1 h ar

d

e

st ö r st a f ö r ä

nd

r ing ar na i f ond

ens al l ok er ingand velar fitastenig sth( etuigpperand10 e

pr ocent enh

et er ,

fprrocentåt3 il13l pr ocentav

por t f ö l j en) , och

minskräandteebandä reland

e

t il l g å ng

ar7,(pr4nedocent enh et er3, 4fprrocentå il2l6pr ocent av

por t f ö

lilj den)4 5)(.se B

B

ild 45– F j ä rde AP- fondens portfölj allok 20ering,0–120 21

K ä lla: F jä rde-fondenAP

7.3 F j ä rdeAP-fondens u tv	eck ling av illik v ida tillgångar2–202021
F j ä r d-feondAP en h ar sed an2ö2 k0 at1	al l ok er ing en t il l il l ikfvr idå 6na ,1tt1ililllg 8å 1,ng3armil j ar d er
	76

k r onor , mot sv ar and e en ö k ning i por t f ö l j and el f r å n cir k a 7 pr ocent t il l cir k a 15 pr ocent

76 A v ser onot er ad e t il l g å ng ar inom al t er nat iv a inv est er ing ar , ink l u siv e al t er nat iv a k r ed it er och r isk pr emier .

McKinsey & Company

6 2

272

				Skr. 2021/22:130
				Bilaga 9
2	0 2 1 t il l ä mpas en ny d ef init ion av il l ik v id a t il l g å ng ar som ö v er l appar med , men int e ex
ä	l d	r e d ef init ionen,bö vr iltkaseti b eak t ning v id j ä mf ö r el ser ö v er t id .
V	id	sl u t et av 2 0 2 1 u t g ö r d en st ö r st a d el en av d e il l ik v id a t il l g å ng ar na ( 4 8 ,
f ast ig h et er , f ö l j t av				r isk k apit al ( 10 , 5 mil j ar d er k r onor ) ( se B il d 4 6 ) .
B	ild 46– F j ä rde APfondens-		illik	v ida tillgångar, 20–201221

K ä lla: F jä rde-fondenAP

7.4

F

j ä rde-APfondens hållb

arhetsarb

ete u

nder 201

2

F

j ä

r d-efAondPsenfok u

somr å

d

en inom h

å

l l b ar h

et sar b

et etsamtä rÄ Klgstarimatyrningoch.D

mile j ö

f ok u somr å äd rofenaö r ä nd r ad e f r å n 2 0 2 0 .

F

ond en h ar inomsina t v å

f ok u somr å d

en u nd er 2 0 2 1 f ö l j t u pp 11 ö vseerB gilrdipand e h å l l b

4

8

ned

an) , som ä r

of ö r ä

nd2 0r .2adF0ondesedenanb ed

öiomerav dt essa må

l som u

ppfelylerld meda

h

ö

g

r e u

ppf yl l nad

sg r ad

ä

n f ö

r eg å end e å

r , med

u– ndA rantbetaga f ö r ömåk ladnumåmmerng fåalt dt a

i st yr el ser na, sä

r sk il d

v ad

g ä

l l er

j ä Andmnareleenk kö vnsfinnorör di nyvel ningald .a st yr el sel ed

amö

t er

f ö

lflr å

n

4pr4ocent

2

0 t2il0l

2pr0ocent

2 ,0 2v1il k et

f ond

en

k oppl at

t il l

f ö

r ä

nd

r ing

nominer ing spr ocesser

t il l f ö l j d av

pand emin.

F

j ä r d-feondA Pens ö v er g r ipand e ar b et e f ö r

at t nå

må l en u nd er

2 0 2 1 h ar innef at t at et

med

nya pr oj ek t inom samt l ig a d el ar av f ond ens v er k samh et .

F

j ä

r d -fe ondAP en h

ar

u t ö k at

mand at et f ö

r

inv est er ing arob

il ig ratö ,ionernadochå

hsocialög a

ef t er f rfårgå an and r a f ö

r vetaltt snäare vomt

t il l g

å

ng

ssl ag b

id

r ag it

t il l at t

minsk a f ond ens

mot

g r ö na ob l ig at ioner . F

ond en h ar ock så

u t ö k at

insl ag et

av

t emat isk a inv est er i

f ok u somr å d et Kl imat och

mil j ö .

Fond en h ar u nd er 2 0 2 1 f or t sat t ar b et et med

d et f u nd ament al a u 2r 0v al,20f ond en g j or d

d ä r

d e b ol ag

v ar s omst ä l l ning spl aner

ej

b ed ö md es v ar a i-lginjr eadmerd småP

arl isav t al e

av yt t r ad es. D et l edF jdä ertdil-eflAondatPtnuen

ä

r inv est er ad

i 10

av

51 ener g isek t or b ol ag som ing

i MS

CI W

-orindl exd . U

nd

er

2

0

2

1 h

ar

et t l ik nand

e ar b

et e g

enomf-och rö år vt sarinomusekb åtdoren,k r af t

v il k et

h

ar l etF tj ät ilr Pdl e-atfAtondnuen ä

r

inv est er ad

i 2

2

av

7

9

k r af t b

ol ag

r espek t iv e 4

r å v ar u b ol ag som ing å r

i MS

CI W

or l d .

R

el at er at t il l

u r v al sar b

et et

ov-f ondan henarinomF

jräamenrd ef Aö

rP

sit t på

v er k ansar b

et e b

ed r iv

b ol ag sd ial og er

med

f ö r et ag

i r esu r sint ensiv a sek t or er . F

ond en h ar ock så

et ab l er a

sk apa en sammanh å l l en syn på

ä g ar f r å g or

inom .F

j ä r d e A P

- f ond en

McKinsey & Company

6 3

273

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

F	ond en h ar ock så u t v eck l at sin k apacit et at t	mä t a och f ö l j a u pp h å l l b ar h et sar b et et
h	å l l b ar h et sr appor t er ing ( i samar b et e med	E t ik r å d et ) och u t v -eck l ad e må t t och

r appor t er ing inom yt t er l ig ar e t il l g å ng ssl ag , t il l ex empel onot er ad e inf r ast r u k t u r inne
			77
F	ond ens por t f ö l j v ik t ad e k ol d iox id int ensit et , et t må t t på ex poner ing mot b ol ag			med
v ä x t h u sg aser , minsk ad e u nd er			2 0 2 1 2mpedr milcirkj onera1, 9k tr onorCO f ö r v al t at k apit al f r å	n 8 ,
t il l 6 , 8 , f r ä mst t il l f ö l j d		av	sk if t en i f ond ens por t f ö l j al l ok er ing mot mind r e k ol d io
4	)7 .
B	ild47 – F j ä rdeAP-fondens portfölj v ik	tade k oldiox idintensitet,20–202021

K ä lla:F jä rdeAP-fonden

S e B il4 d8 f ö r en ö v er sik t av- f ondFj äensr dmåe Al ochP må l u ppf yl l el se på h å l l b ar h et somr å d et .

77 G ä l l er ä v en f ö r F ö r st a, A -fndondrraenaoch. T r ed j e A P

McKinsey & Company

6 4

274

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

B ild 48– F j ä rde APfondens- hållb arhetsmål och u ppfy llningsgrad,20 211/ 2

K ä lla: F jä rde-fondenAP

McKinsey & Company

6 5

275

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

B ild 48– F j ä rde AP- fondens hållb arhetsmål och u ppfy llningsgrad, 20 21 2/ 2

K ä lla: F jä rde-fondenAP

McKinsey & Company

6 6

276

		Skr. 2021/22:130
		Bilaga 9
8 Grundläggande utvärdering av Sjätte AP-fonden
I d et h ä r k apit l et	presuesentlteratasen f r å n d en g r u	nd l ä g g and e u t v-fäondr denser ing en av S j ä
v er k samh et 2 0 2 1.	D en g r u nd l ä g g and e u t v ä r d er ing en b esk r iv er f ö r ä nd r ing a
st r at eg i som g enomf ö r t2s u1,ndochered2ov0 isaravk ast ning		en f r å n f ond ensöt otljalsamtpordtef
ol ik sega ment en i f ond ens inv est er ing sv er k samh et .

8.1 S j ä tte-APfondens förv altningsmodell och ny ck elhä ndelser 2021

S

j ä t t-feondAP en ä r

en av

f em b u f f er t f ond er i d et sv ensk a ink omst pensionssyst emet ,

men

f r å

n fdöer stfyra a b u

f f er t f ond

er na i f l erSäjatavtA eseendP- f ondenens. l ag st adu ppdgadr eag

ä r at t ,

inom

r amen öfr

v ad

somär

t il l nytörtörfa äkfs r ing enör fink omst g

r uålnd ader spension,ö r fv

al t a

anför t r od d a med el g enom placeriisk ingkapitar al mar k nad en. F

ond med l en sk al l pl acer as så at t k

på

l å ng sik t ig t h ö g

av k ast ning och

t il l f r ed sst ä l78l and e r isk spr id ning t il l g od oses.

V

id

arä er S j ä

t- tf eondA enP st ä

ng d

f ond ,

v il k et inneb ä r

at t ind-etel lintere uskterftlilnåöldgenr a

pensionssyst emetD. et t a g ö r

at t

f ond en b eh ö v er

ar b et a med l ik v id it et spl aner ing

f ö

u

ppf ö l j ning

sinv est er ing ar , nyinv est er ing ar i f ond

er ,ocht äf öckravlalö pandtl ike kv ostiditnadet enrsom

k an v ar ier a ö v er

t id .

Å

r2

0 11 l ad es en ny g r u nd

f ö-frondS jensätort eg AanisatP ion och

inv est er ing sst r at eg i, b l and

ann

g enom at t f ö r t yd l ig a ä g ar ens u ppd r ag . S								om en d el i d et t a f ok u serco-ad es f ond ens inv
inv est er ing mogar na b ol ag med posit iv a k assaf l ö d en, samt									f ond inv est er ing ar i mog na b o
v	ent u r e capit.Antalal et				anst ä l l d a-ifSondjäent tu eppgA Pick3 2pertil lsoner				21,0 2j ä mf ö r t1 åmedr 3
2	0	.2	0
S	e B		il4 d9	ned an f ö r	en ö v er sik t av	S	j ä t t e A	P - f ond ens or g anisat ionsst r u k t u r .
B	ild 49– S			j ä APtte- fondens organisationsstru		k	tu r 20 21

K ä lla: S jä tte-fondenAP
S j ä	t t-feondA Pens por t f ö l j u	t v	ä r d er as mot et t l å,ngdefsikiniertigat atsomvtk öastv eretrningtsmåä flf a
ind ex	k onst r u er at f r å n d	et	onot er ad Burgisse mar kAllnad( medsind ex9pr0etocentv ik t ) och O MR X

78 L ag ( 2 0 0 0 : 19ät 3t e)A-fomPondS jen.

McKinsey & Company

6 7

277

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

T

r easu

r y B il l

I nd

expr ocent(medv ik10.tD )et

senar eä

nt eind exink etlu d er as f ö

r

at t r ef l ek t er a S j ä t t e

A

P- f ond ens l ik v id it et sk r av .

V

ik tiga hä ndelser och förä ndringar för S

j ä tte AP- fonden:20 21 v ar

•

U

nd

er

2 0 2 1 u ppnå avd dk esateningom 4

9

,pr1 ocent, mot sv ar and e 2

2

, 2k milronorj,ar d er

v

il k

et

ä r d et h ö g

st a r esu

l t at et

sed-ochanf ondco- invensesteraringet. mentssF onden b id

r og

med

d e sttöarv ä r d eö

k ning ar na om 7

, 9

r espek t iv e 8 , 8t umilrej-arsegd ermentk retonor . V en

pr est er ad e h ö g st

av k ast ning

av

al l a0 seg,pr6 mentocent( medI R

R11) , men u t g ö r

en mind r e

d el av

f ond ens inneh. av

•

U

nd er

2 0 2 0

v id ar eu t v eck l ad es por t f ö l j st r at eg in och

inv est er ing sv er k samh e

enl iginvt est er ing spor t f ö l j ens ol ik a seg ment ( B u you t , V

ent u r e/ G r ow t h

samt S ec

och

med j anu ar i 2 0 2 1 speg l ar ock så

r esu l t at u ppf ö l j ning en v er k samh et ens nya ind el

2

0

19 f inns ing

a v ä

sent l ig a inneh

av

k v ar f r å n t id

ig arredstelrningategeni vb arätftörre d

en nya f ö

r epr esent er ar

h u r

f ond en ar b et ar

och inv est er ar

id ag .

•

S

j ä t t-feondA P enh ar inf ö r t et t nyt t onot er at av k ast ning små l f r å n och

med 2 0 2 1, d ef

at t ö v er t r ä f f a et t j ä mf ö r el seind ex , b er ä k nat ö v er bsestnastå endf em å r s g enomsnit t

av

9

0

pr ocentBur g iss A

l lprochocent10O

MR

X-B Til. l

•

O

r g anisat ionen h ar

f ö r st ä r k t s g enom r ek r yt er ing ar t il l r isk & k ont r ol l , por t f ö

och

H R

u nd er 2 0 2 1.

•

A

t t

g

enomf ö

r a onot er ad e inv est er ing ar

i r isk k apitrålalngmarinnehknadavenstinnebiderä

v il k öetrgat t d et t ar

l å ng t id

at t st ä l l a om en por t f ö l j v id

en st r at eg if ö r ä nd r in

år 2( 0 –132 0

)19öfr

Sä jt t e A P - f ond

en at t av v eckndlenatinnehid ig avar ef strår at eg in. F

ond en

u ppl ev er

at t por t f ö l j en u nd er 2 0 2 1 speg l ar d ess st r at eg i v il k et inneb ä r at t d e

b al anser at k assaf l ö d e inom d e ol ik a seg ment en.

•

F ond en h ar h af t et t f or t sat t f ok u s på

h å l l b ar h et :

•

E

t t t r ed j e f ok u somr å d e, mä nsk l ig a r ä t t ig h et er , h ar inf ö r t s.

•

R

esu r ser na f ö r ar b et e med

h å l l b ar h et h ar

u t ö k at s, och

h å l l b ar h et st ea

h

el t id

sanst ä l l d

a, d ä r h

å

lSl bj äartht-eftAondschP ensf ingledåningr

sg

r u pp.

•

D

en rå l ig a E-uStärGv d

er ing en av öfrondvalf trarfeorä t sat t

en v ik töigr öpandlg r uend

f

u ppfö l j ningoch

d ial og

medör vfal t ar e av seend e E S G .

o

W

eb inar iet Cl imat e Ch– Uangpt eo speed

in pr iv at e eq u it y or g aniser ad es i apr il .

• Må l sä t t ning ar na f ö r h å l l b ar h et h ar u t v eck l at s:

o

D

et sed an 2

0

2 0

et abålleteromad atemt ölporj entfsk a v ar a i l inj e med d

e g l ob

al a

k l imatålmen i P

ar isav t al et , k ompl et t er ad es uernd keronk2

r0 et2 1a med.el må l

E

nl ig

t ålendlmsk ba l and

annatfröv al t ar e mot sv arprandocent6av5

inv est er at

k

apit hala sat t ,

el l er

h a f ö r b u nd it

sigål atiltinjsäe medtta,P karl imatisav mtal et t il l

å

r2 0

.2 T5 il 2l

å0

r4ä 0r

må

l et 10

0 .pr ocent

o

Ä

v en

yt t er l ig ar e

må l sä t t ning ar

som syf t ar

t il l at t

ö k a

t r anspar e

h å l l b ar h et sinf or mat ion ant og s.

• S j ä

t t-e fAondP enh ar

u nd

er

å r et

b l iv it

med l em i t v å

-specifnyaprik iva at e eq u it y

h å l l b ar h et ssamar b et en:

oI nit iat iv e Cl imat I nt er nat ional , et t k l imat samar b et e inom pr iv at e eq u it y.

McKinsey & Company

6 8

278

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

o

E S G D at a Conv er g ence P r oj ect , etsyftsamarttbiletl eatsomth

ar moniser a E S G

r appor t er ing

inom pr iv at e eq u it y.

8.2

R

esu

ltat för S j ä

tte-fondensAP

totala portfölj 1969–2021

S

j ä

t t-feondA P ens k apit al h ar

v

u x

it

f r åk nr10onor19,49 mil66tj7ilar,ld3 ermil j ar d verid kur tonorgå ng

en

av

2 0 (2B1 il50)d

. P deren 3 1 d ecemb er

2 0 2 1 v ar f ond ens k apit al u ppd el at ö v er

f ö l j and e s

•

4

8 , 1 mil jkarrdonorerinom B

u you- segt

ment et , v ar av

o

2

5, 3 mil jkarrdonorer

f ond

inv est er ing ar

o

2 2 mil,8 j ar d er k r onor

Co- inv est er ing ar

•

8

, 4

mil j ar d er k r onor

inom V

ent u r e / G r ow t h - seg ment et ( f ond er )

•

2

, 3

mil j ar d er k r onor

inom S

econd ar y- seg ment et ( f ond er )

•

8

, 5 mil j ark rd onorerl ik v id it et sf ö

r v al t ning ( not er ad e ak t ie- och

r ä nt ef ond er )

B

ild50 – S j ä APtte- fondens illik v

ida tillgångar, 19–209216

K ä lla: S jä tte-fondenAP
Å r 2 10u ppnå		d Sd jeä t t-feondAP en end en h ö st a åavr lkigast niengpå t ot al t k, apit49pral,1ocent ,
sed an19 9 6 .		Mot sv ar and e av k ast20uningppgfickö r2t20il0,l 4 pr.ocentS ed		an st ar t mot sv ar ar f ond ens
u	t v eck l ing	en av k ast ning ef t er7 ,kpr7ostocentnad perpå r51)( B.il d
F	ond enh aru ppnå dt et nya av k ast ning		små l etsamtf ö rä 2v 0uen2nd1,er	t id sper iod20er–172na0 2	1
och 2 0 –12 0 .2		1I nd ex et som må l et ä	r k onstr rä uckereratsigmedintste6t, ilvlar19f 9ö r en j ä		mf ö r el se
sed an per iod ens st ar t int e ä r mö j l ig . F ond en h ar ock så				ö v er t r ä f f at pensionssyst emet s
samt l ig a t id sper iod er .

McKinsey & Company

6 9

279

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

B ild51 – S j ä tte APfonden- resu ltat,20 21

K ä lla: S jä tte-fondenAP

S

j ä t t-feondA Pens u

ppd r ag

och

por t f ö

l j samtansä,at tt ft ondning en ä

r,fstö är ngsv åd r ar en d

ir ek t

j ä mf ö r el se av

f ond ens av k ast ning

med

d e ö v r ig a f ond er na el.lDeretnotaerd adå e mar k nad sind

f ond ens inv est er ing ar

i onot er ad e t il l g å ng ar

int e h and l as ö ppet ,

och

d ag l ig a k u r se

ex ist er ar . D et

nya av k ast ning små l et

ä r

v al t

f ö r

at t

v ä l

r epr esent er a u t v eck l

u nd er l ig g and e mar k nad .

F

ond ens r ed ov isad e k ost nad er ,

ex k l u siv e ex t er na f ö r v al t ning sk ost nad er

f ö r

onot er

sj u nk it

f r åmiln j16oner7 k

r onor( 2d 0å

10mot sv ar andpreocent0,8av8 f ond ens k

apitil9al8mil) j oner

k r onor2012( mot sv ar and

epr0 ocent,17av

f ond

ens k apit.F alond) ens k ost nad er

ö k ad

e f r å

n 8

9

mil j oner

k r onor

2 0 2 0 , men k ost nad sand el en minsk ad e t r ot s d et t a t il l f ö l j d av

d en st ar k a por t

F

ond

en b

et al ar

ä v en ex

t er na f ö

rtvilal tfniondg

fsavö.Drgvessaifaltertuarppge ick2

12t il0 l1 pr1, ocent

av

f ö

r v

al t at,v ilk kapitetlalää grärne2200( 1, 3 pr ocentu) ,ppgochick t ilmil6j 7oner7

k r(onor517

mil j oner

k r onor

2 .0 Fond20öf)r v al t ning sav g

if ut ertgna,öandrsomenel av

f ö

r v al tpåatvkerapitk aslav,

and

el en

av

S j ä

t-ft ondeA Pens k apit alsysselsom

äts t sondi f

inv est er ingKostarnad. sniv å er na b ö r

ej j ä

mf ö r as med

d eö v r ig afAondP -er na, d å

d et f inns sk il l nad er

i h u r

f ond er na r ed ov isar d essa k ost nad er ( d

ä r t il l

ex empel

ej med r ä k nad e i d e r ed ov isad e k ost nad er na-f ondfö er Fnaösomrst a t il l F

j ä r d

b

esk r iv s i k apit–7 el).I4nv est er ing

ar

i onot ereradäeraki rt egi

el k ost sammaräninv est er ing

ar

i

7 9

not er ad e v ä r d epapper .

L ik som

f ö -rf onde erandna rba öArP k ost nad er na sä t t as

i

r el at ion

t il l

av k ast ning en.

8.3 R esu ltat för S j ä tte-fondensAP inv esteringsv erk samhet 19– 9 7 2021

U	nd er		2 g0 ener21 er ad e S j -ä ftondte AensP inv est er ing sv er(kvsamhilk et ink lv ualduert asär k r ing			ar )
					80
en av		k	ast ning	om cir50 k,pra6 ocentv il k eth äö rgärneå r220(20 0 ,pr4ocent) . U nd er per iod2–en 2 0		1
2	20 1g	ener er ad		e inv est er ing sv	er k samh et en en16av,prk6astocenperting omår , vockil ksåethä ör g r e
ä n f ond ens av k ast ning små l f ö r per iod en ( 12 , 1 pr ocent per å r ) .
79	O f t a b ok f ö r s int e d essa av g if t er				som en k ost nad , u t an ist ä l l et inom d et or eal iser ad e r esu l t at et av		en f ond inv
80	I nv est er ing sv er k samh et en u t esl u t er f ond ens l ik v id it et sf ö r v al t ning , v ar f ö r av k ast ning en f ö r						inv est er in
	ä n f öondr fens t ot al a por t f ö l j .
McKinsey & Company					7 0

280

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

A v k ast ning en inom d e ol ik a mar k nad sseg mentrkenr hafartseigvBtaril(52)ierd a. B u -yousegtment et ,

som mot sv ar ar mog na bg olenerag er, ad 2e 12en0 av k ast ningom 4 3 , 9 pr,ocentv il k eth öä gr r e ä							n
g enomsnit t sav k ast ning en f ö r seg ment et u nd er samt l ig a t id ig ar e per iod er .
V	ent u r e / G-segrowmenth et , som mot sv ar ar b			ol ag,v arit id etig		fh asö g st pr est er and e seg ment et
2	0 2 1, medenav k ast ning 110om ,pr6 ocent. D et v ar			b et yd l ig t		h ö g r e ä n samt l ig a ö v r ig a seg
t id sper iod er . S ed an f ond ens st ar t 19 9			7		h -arsegV mentuietjräe mf/ Gö ravelowkseasth at 2		, 3
pr ocent å r l ig en.
B	ild52 – S j ä tte APfonden-	resu ltat, inv esteringsv	erk		samheten,2021

K ä lla: S jä tte-fondenAP

S e B il3d f5ö r en ö v er b l ick ö v er d e ol ik a seg ment ens b id r ag t il l d et t ot al a r esu l t at

B ild53 – S j ä tte AP- fondens resu ltatb idrag, 20 21

K ä lla: S jä tte-fondenAP .

8.4		S	j ä tte-APfondens hållb arhetsarb ete u nder 201 2
S	j ä t tfeondA Pen- int eg r er ar h å l l b ar h et i d et l ö pand e ar b et et med				inv est er ing sv er k sa
g	enom g		r ansk ning inf ö r	och u ppf ö l j ning efA rt beretinvetestb er öingr arsamt. l ig a omr.å d				en inom E S G
S	ä r sk filokd au somr åsomdenid			ent if ieräatrs Kl imatä ,mstJ ä l l d h Mået ngochf al d mäsamtnsk l ig			a
r ä t t ig häetr erämnsk,d l ig a r ä t t ig h et er ä r et t nyt t f ok u somr å d e inf ö r						2 0	2	2 .
S	j ä	t t-efAondP henad e u nd er 112 0h 2å 1l l b måarhlvet,ars avb 6ed ö ms av f ond enu ppnåsom			d	d a. D		e
f ö l j and e 5 må l en b ed ö ms ej v:ar a u ppnå d d a
McKinsey & Company						7 1

281

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

•

U

ppf ö

r and

ek od

sk a f innas i samt lcoig-ainvinnesthaver ing

ar ( 8

8

pr ocent 2

0

2 1) .

•

B

ol ag

mot sv ar andpr ocent8 0av

v ä r d

et

i por t f -öinvl jesten erföingr

coar

sk a r appor t er a enl ig t

G

R I el l er mot sv ar and e ( 4 2

pr ocent 2 0 2 1) .

•

B

ol ag

mot sv ar andpreocentav8 0

v ä

r d

et

i por t f ö-invlj estn ferö ingr coar

sk a erappor t

v ä x t h u sg asu t sl ä pp samt k ar t l ä g g a k l imat r el at er ad e r isk er och mö j l ig h et er

•

F

ond er mot sv ar andpr ocent8 av0

v ä r d et i por t f ö l j en f ö r f ond inv est er ing ar sk a r appor t er

P

R I el l er mot sv ar and e ( 7 1 pr ocent 2 0 2 1) .

•

F

ond er

mot sv ar andpr ocent8 0av

v ä r d et

i por t f ö l j en f ö r

f ond inv est er ing ar sk a ad r e

k l imat f r å g an i por t f ö l j en g enom k l imat av t r yck , k l imat st r at eg i el l er d yl ik t ( 6

Må l u ppf yl l nad sg r ad en h ar

ö k at f ö r

t v å

av

d essa må l u nd er

2r0ad2 ,1,f ochör

minsk at , el l

ö

v r ig

a(måse Bl

il d.8154

)

F ond en h ar

u nd er

2 0 2 1 ar b et at

med

at t

u t v eck l a må l sä t t ning ar na, mot b ak g r u nd

por t f ö

l j ens k ar ak t ä

r och

d

e f or t sat t a f ö

r ä

nd r ing ar nag enerinom helål lt lsamtbar inomhet

och u

ppf ö

l j

pr iv at e

eq u it y specif.D etik th ar

r esu l t er at

i nya el l er

j u st er ad e

må l ,

b l and

annat

inom

d

f ok u somr å d et mä nsk l ig a r ä t t ig h et er , som k ommer g ä l l a f ö r 2 0 2 2 och

f r amå t .

S

j ä t t-efAondP en h ar

u nd er

2 0 2 1 u t ö k at k apacit et en i sit t h å l l b ar h et sar b et e g enom nyr

med ar b et ar e. F

ond en h ar

ock så

b ed r iv it på v er k ansar b et e inom h å l l b ar h et , f r amf ö

d en å r l ig a E

S G

- u t v ä r d er ing en, men ock så

g enom at t or g aniser a r u nd ab or d ssamt al i d

ansl u

t ning t åtv ilprliv at e eq-specifuity ik aåhl l b

ar h et ssamar,I nitiativb et enC limat

I nternational( et t

k l imat samar b

et e med

syf t e at t

u

t v eck l aökr onkmålätsr etningametochod ölerujppfning

inom k l imat

och)

ochE S -GD

ataC

onv ergence Project( et t

samar b et e som

syfat art htaril lmoniser a- E S G

r appor t er) .ingS

ed an t id

ig ar e ä r

A

P

6

ak t iv a i ol ik a nat ionel l a och

int er nat ionel l a f or u m f ö

ö k ad

int eg r er ing

av

h å l l b ar h et

inom pr iv at e eq u it y. E

x empel på

or g anisat ioner

d ä r

A

ä

r P

r incipl es f or R esponsibInvestlment

( P R I ) , U

N

G l ob al Compact ,

I nst it u t ional L imit ed

P

A

ssociat ion ( I L P

A

) ,

I nv est

E

u r ope,

S

v er ig es F

or u m f ö r H

å l l b ar a I nv est er ing a

R

isk k apit al f ö r ening en ( S

V

CA

) .

81 H ist or ik och v id ar e inf or matålu ionppfomylml nad fäingnsltigil läti gStje A-f Pond ensår sr ed ov isning .

McKinsey & Company

7 2

282

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

B ild54 – S j ä tte APfonden- hållb arhetsmål och u ppfy llningsgrad,2021 1/ 2

K ä lla: S jä tte-fondenAP

McKinsey & Company

7 3

283

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

B ild54 – S j ä tte AP- fonden hållb arhetsmål och u ppfy llningsgrad, 20 21 2/ 2

K ä lla: S jä tte-fondenAP

9 Grundläggande utvärdering av Sjunde AP-fonden

I	d et h ä	r kprapitesentleter as r esu l t at en f r å n d en g r u nd l ä	g g and e u -tfvondärensder ing		en av S j u n
v	er k samh	et1.2U0 t2v ä r d er ingerenf bondeskensr ivf ö r v al t ning smod	el l ,	nyck1 eloch äd nden el ser	2 0 2
t ot al a av k ast ning en samt r esu l t at f r å n ak–2t0iv.2 f1ö r v al t ning				2 0 0 1

9 .1S j u nde-APfondens förv altningsmodell och ny ck elhä ndelser 20 21

S		j u nd -e fA ondP en ä r d et st at l ig a al t er nat iv et i P r emiepensionssyst emet . P ensionsmed l en k omm
spar ar e som av st å t t f r å				n at t v ä l j a f ond er		el l er	spar ar e som akonsspartivt andönske ar et t l å		ng sik t
i st at l ig			r eg i. F r å n 82 4h	armajS 2j u0 nd10-f eondA	Pen på	r ik sd	ag ens u fppdörrnyatag	d et st at l ig a
							83
er b j u d and et i pr emiepensionssyst emet med					må l sä t t ning en at t d en sammanl ag d a st at l ig a pensio
b l i h ö Sg jr ue.nd e-fAondP en er b jsexudsparer al t er nat iv , b aser at på d e t v å								b yg g st ensf ond	er na: A
82 F		l yt t av	k apit al sk ed d e d en–2213majmajochv ar2 2ej h and el sd ag ar .
83	T	il l f ö l j d av en l ag ä nd r ing ( på f ö r sl ag av			r eg er ing en) .
McKinsey & Company								7 4

284

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

A

k t ief ond ,

en g l ob al

ak t ief ond

med

h ö g

r isk ,

och

A

P

7

R

ä nt ef ond ,

en sv ensk

r ä

Ö

v r figonda al t er nat iv ä r

ol ik a k omb inat ioner

av

d e t v å

b yg g st ensf ond er na.

A

P

7

S å f a ( S

t at ens Å

r sk u l l sf ö r v al t ning sal t er nat iv )

ä r

pr emiepensionssyst emet s

b al anser as au t omat isk t

mer

mot

r ä nt ef ond en al l t

ef t er som spar ar AenPnä7 r mar

sig

pen

O

f f ensiv ,

A

P

7

B

al anser adFö ,r sikocht igA

Pä 7r

al l a al t er nat iv

med

en st-atochisk

mix

av

ak t i

r ä nt ef ond en.

S

j u nd -e fA ondP ens f ö r v al t ning sst r at eg i b aser as på

t r e g r u nd pel ar e:

•

A

t t

inv est er a t il l g å ng ar na på

et t

sä t t

som b ev ar ar

och

st ä r k er

pensionsk apit

t id.

•

A

t t t il l h and ah å l l a pensionsspar ar en en h el h et spr od u k t som mö j l ig g ö r et t b a

ö v er

t id .

•

A

t t

f ö r v al t a f ond med l en på

et t

sä t t

som mö t er

nu v ar and e och

f r amt id a g

g enom ansv ar sf u l l a inv est er ing ar och

ansv ar sf u l l t ä g and e.

A

P

7

S

å f a ä r

en ind iv id

u al iser ad

l å ng sik t ig

pensionsl ö sning

av sed d

f ö r et t

l iv sl å

i A

P

7

S å f a ä r

anpassad

u t if r å n d en t ot al a al l mä nna pensionen,

d ä r

pr emiepensionen end

l it en d

el

och

r est er andnk eomstd elpens( ionen)

f ö

l -j eroch prlisö neu

t v eck l ing en

i

d en

sv ensk a

ek onomin . A

P

7

A k t ief ond

f u ng er ar

som r isk mot or

i A

P

7

S

å f a och

ä r

en d iv er sif ier

84

r isk h

ö

j and

e insl ag

och

-tprydoflilig. ED Se rG isk h

ö

j and

e insl ag

en u

t g

ö r s av

f l er a d

el ar och

j ä mna u t r isk t ag and et ö v er t id

och

som et t inst r u ment

at t ö k a r isk och

f ö r v ä nt a

som t il l g od oser

pensionsl ö sning ens ö v er g r ipand e må l . D

e r isk h ö j and e insl ag en u t g ö

h ä v st å ng ,

en

ö k ad

al l ok er ing

t il l

t il l v ä x t mar k nad sak t ier

och

mind r e

b ol ag

r isk pr emieex poner ing ar .

F

ond en

anv ä nd

er ,

i

h ö

g

g r ad ,

ind

exf ondbasensrad e

st r at eg

ö v er g r ipand e al l ok er ing och

r isk ex poner ing

h ant er as g enom int er na mand at .

V

id

u

t g å

ng en1 avhad2 e0f2ond4 en2anst ä

l l d

a 11varavb et ad

e inomkapitfalö r v al t ning

en,

j ä mf ö

r t

med

2200d å

f ond en h ad e 3 8

anst ä11larl db aetv adar eavinom k apit al f ö r v al t ning en. D

et

ä r

f r amf

inom

h å l l b ar samhet

j u r id ik

som

ant al et

med ar b et ar e

v ä x. t

u nd er

Kapit alö fr v al t ning sor g anisat ionen b est å r av

f u nk t ioner na A

l t er nat iv a inv est er ing ar , F

R

isk h ant er ing

och

al l okB iler55)ding. ( se

B

ild 55– B esk riv ning av S

j u

fondenAP,- 20 21

84 I nk omst pensionen h ar d ä r med en l å g r isk .

McKinsey & Company

7 5

285

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

K ä lla: S junde-fondenAP
A P 7	A k t ief ond		ä r en g l ob al ak t ief ond		med	pl acer ing ar		i g l ob al a ak t ier och	ak t ier el a
inst r u ment . F		ond en f ö r v al t as d el v is ak t iv t och h ar f ö l j and e pl acer ing sst r at eg i:
•	Pl acer ing	av	t il l g å ng ar i g l ob al a ak t ier			med	b r ed	g eog r af isk och b r ansch mä ssig
	ak t ier el at er ad e d			er iv at inst r u ment	som h	ö j er	r isk –ochg l obfö alr vporä ntf adö l avj. k ast ning
•	Ö k ad r isk spr id ning			g enom at t v ik t a om och		ad d er a f l er t il l g å ng ssl ag och			inv est er

– d iv er sif ier ing .

•

Anpassning

av

f ond ens r isk niv å

och

r isk inneh å l l

ö v er t id

med

h j ä l p av

et t

sys

r isk r amv–erisk h ant er ing .

I f ö r v al t ning en av

A

P 7

A

k t ief ond

anv ä nd s nor mal t h ä v st å ng

f ö r at t ö k a r isk

och

Mar k nad sr isk en i

f ond

en

t il l å t s

v ar a 0inom,–1,9int6gerå vngalerl etmar k nad sr isk en

i

f ond

ens

r ef er enspor t f ö l j ( MS

CI A

l l Cou nt r y W

or l d

I nd ex

( G

r oss) ) . A

P

7

A

k t ief ond h ar 9

u t anf ö r

S

v er ig

e och

v al u

t asä

k r ar

norlgmalångt intar .e uD tetl äinnebdskä ar tatil t

v al u

t ar ö

r el ser

på k

sik t

k an f å

st or

på

v er k an på

f ond ens u t v eck l ing . D

e d sivaverfsifierlaandol ike ainsld elagaren u

t g

ö

r

och

st yr s g

enomavst yr elbsenesl u tradiske int er v al l f ö r

r espekompontiventpor.Etnfstö lorj d

el

av

85

d et

u nd er l ig g and e k apit al et f ö r v al t as ex t er nt g enom g l ob al a ind ex mand at .

F

ond

al l ok er ing

och

r isk ex poner ing

h ant er as d ock

int er nt och må l et ä r

at t g e g od

av k ast ning

h ä nsyn t ag en t il l f ond ens r isk niv å .

F ond

en h

ar

som måttllaå ng

sik t ig

t

ö

v er t r ä

f f a av k ast ning. enA

fPö7r Rj ä mfnt eförondel seind ex

8 6

inneh å l l er

f r ä mst

sv ensk a r ä nt er el at er ad e inst r u ment med

l å g

k r ed it r isk

och

h ar

r ä

nt eb ind

ning

stciridk 3apåå

r . F

ond en ä r

int er nt

f ö

r v al t ad

vocha inslf öagr vi alfavortasm med

ak t i

g r ö

na ob

l ig ,attionerillet t

v ä

r d e av

cir k a 2

mil jAarP d7erS kå rfonoraä r2en0 t2yp1.av

å

l d

er sanpassad

por t f ö l j med

en k omb inat ion av

A

P

7

A

k t ief ond

och

A

P 7

R ä nt ef ond

som f ö r ä nd r as med

I u

ng a å

r

ä

r

r isk en h

ö g

r e,

f ö r

at t

spar peng

ar na skE afkt uernna55 öå kr sa åmerld i erväminskrde.as

8 7

r isk en f ö

r

at t g

e st ö

r r e t r yg

g

h

et .ikenD atettt albletapengyderari prligakgter

i A P

7

A k t ief ond

f ö r

pensionsspar ar en f r am t il l 55 å

r s å

l d

er . D

ä r ef t er

omf öl lr dA elP as7 pengRä ntarefnaondstegmedvis t i

d r yg prt 3ocent enh etpererå r

f r am t il l 7 5 å r s å l d er . F

ö r d el ning en i A P 7

S

å f a f r å n och

me

ä r

7

5 å r prä rocent6 A7

P

7

R

ä

nt ef ondprochocentA3

3P

7 A

k t ief ond

. Må l et

f ö

ratA tPet7 tS å

f a ä

r

d

el s

k ont inu er l ig t

spar andSeåi fAaPu7nd er

h el a

ar b et sl iv et

sk a g e en

l å ng sik t ig

ö v er av k a

f ö r h å l l and e t il l ink omst pensionen om minst 2

pr ocentsamtenhattetg enerpereråa ren av k ast ning

som ö

v er stindig erex

f ö

r f ond r ö

r el sen,

8 8

f inns

ex. kS ljuu sivnd-feondA P ens7 f ö r v al t ning smod el l

8 9

b esk r iv en i56B

il. d

85	N	u v ar and e r isk	int er v al l		ä r	som and el av t ot al por–13t 5f öprlocentj:g,illlobv äalx portmartf–k10önadljprer9ocent0,2
	f ak t or pr emier–10 pr3		ocent,S må b		ol–10ag pr1		ocent,r isk k apit–6alpr ocent1och al t er nat iv a st r–10at egprierocent.0
86	F r å n och med 2 0 19			anv ä nd s MS CI A CW I som j ä mf ö r el seind ex .
87	H	ö g r e r isk mö j l ig		g ö r en avhök gastreningf ö rö vväernttadi .
88	D	et nya, mer specif ik a, må l et inf ö r d es 2 0 17 . T id ig ar e v ar må l et f ö r A P 7 S å f a ä r at t u ppnå en av k ast ni
	g enomsnit t et f ö r d e pr iv at a f ond er na i pr emiepensionssyst emet .
89	I nd exör ff ondör rel sen, ex k l u siv e A					P 7	d ef inier as som d en g enomsnit t l ig a f ond av k ast ning en i pr emiepensionssyst emet
	ex k l u siv e S j-uf ondeensA Ppr od				u k t er		g renomapporh telena.

McKinsey & Company

7 6

286

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

B ild 56– S j u nde AP- fondens förv altningsmodell 20 21

K ä lla: S junde-fondenAP

V ik tiga hä ndelser och förä ndringar för S j u nde AP- fondenvar:20 21

•

A

k t ief ond ens av

k ast ning

v arpr 2ocent0ef21t3er4 k, ost1,nadocherR

ä nt ef ondav kensat ning

v ar0 -,pr7 ocent ef t er k ost nad er .

•

U

nd er

2 0 2 1 av sl u t ad es t emaar b et et H å l l b ar

ef f ek t mä t ning , som syf t at t i

som

ä g ar e

k an

f ast st ä l l a

at t

b ol ag ens

h å l l b ar h et sarek bt etpåe f å r

en

k o

samh ä l l su t v eck l ing en. A r b et et

med

et t

nyt t

t emaomr å d e, A

v sk og ning ,

på

som t emaar b et et Kl imat omst ä l l ning

f or t l ö pt e.

o

B

esl u

t t og s ä v en om at t t ema2f0ö –2r22per02skiod5a venar a u niv er sel l ä

g ar st yr ning .

T

emaar b et et syf t ar t il l at t

v id ar eu t v eck l a k u nsk apen k r ing

h u r ak t ie

por t f ö l j er opt imal t k an ar b et a med ä g ar st yr ning

f ö r at t u ppnå

r eal a h

•

F

ond en h ar

g enomf ö r t en ny A

L M- st u d fie,emtvåilrk.et g ö r s v ar t

•

A

r b et et med

v ision och ar b et spl at sk u l t u r

som på b ö r j ad es 2 0 2 0

h ar

f or t sa

u t v eck l ing

av l ed ning sg r u ppens ar b et sf or mer .

•

V

id

å r ssk if t et

2sä0 nk21/tf eond20 en2 2å t er ig

en av g if t en i A

P 7

A

k t ief ond05 . S

ä

nk ning en

pr ocent

inneb ar

en å r l ig

b espar ing

på

mer an 19 0

mil j oner

k r onor f ö r

f ond ens f

spar ar e.

•

F ond en h ar h af t et t f or t sat t f ok u s på

h å l l b ar h et :

o N yr ek r yt er ing ar h ar g enomf ö r t s f ö r at t st ä r k a h å l l b ar h et sar b et e

oMet od en f ö ridentifieraat och avyttra (’svartlista’) bolag som bedöms sakna

	omst ä l l ning spl aner i l inj e med			P ar isav t al et el l er på				annat sä t t int e b ed r iv
	h å l l b ar h et sar b et e,		f r ä mst		inom k ol ind u st r in,			h ar u t ö k at s, v il k e
	sv ar t l ist adu ndes er	2 0–2 t1 ot al t			ä r	nu	9 3 b ol ag	u t esl u t na	u r A
	inv est er ing su niv er su m.
o	F ond senex poner ingmot	g r ö	na ob	l iguatppgioneråper å			r ssk tifiltletcir k a 2 mil j ar d		er
	k r onor .
• F	ond en h ar b ed r iv it ä g ar st yr ning				f ö r	k l imat omst ä l l ning :
McKinsey & Company								7 7

287

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

o

T

r ansit ion P at h w

ay I nit iat iv es b ed ö mning

av

Manag ement

Q

u al it y:

6 5 pr oce

por t f ö l j b ol ag en nå d d e niv å 3

el l er h ö g r e ( j ä mf ö r t med 6 2

pr ocent

o

Å

r

2 0 2 5 sk a samt l ig a pr ior it er ad e b ol ag

i A

P

7 : s por t f ö l j v ar a f ö r emå

ak t iv t ä g and

e f or at t nå netiltlonol2 0l50u t.sl ä

pp

o

Å

r

2 0 2 5 sk a minst 50 pr ocent av

d e pr ior it er ad e b ol ag en i A

P

7 : s por t f ö l j

t r ov ä r d ig t omst ä l l ning sar b et e.

•

F ond en h ar

d r iv it

h å l l b ar

nor mu t v eck l ing

och

ä g ar st yr ning

i nat ionel l a och

f or u m:

o

U

nd er

2 0 2S1jvuarnd e- fA ondP aken t iv

med l em i S

w

esif , S I S D

,

T

P I ,

CA 10 0

+

I I G

CC, G I S

D och T N

F D .

9

0

o

S

j u nd -e fA ondP venal d es in i st yr g r u ppen f ö r T

N F D

som sk a t a f r am et t r isk r am

med

f ok u s på

nat u r och

b iol og isk må ng f al d .

o

U

nd

er

2 0 2 1 f or t sat t

u t v eck l ing

en av

en stochand arappordf öt er uingt v ä

r d er ing

av

f ö r et ag s k l imat l ob b ying .

•

S j u nd e- fA ondP enar b et ad e med

at t spr id a

k u nsk ap

om

h å l l b ar a

inv est er ing ar

o

ä g ar st yr ning , v il k et b l and

annat r esu l t er ad e i at t :

o

T

emaar b et et

om A

r b et sv il l k or inom g r ö na nä r ing ar av sl u t ad es 2 0 2 0 ,

u nd er

2 0 2 1 u pp g enom pu b l ik at ion av

en r appor t med

samma namn och et t

seminar iu m med

per spek t iv f r å n r el ev ant a ak t-parörlerament,d etär, ibL lOand,

E

U

m. .f l

oR appor t’Water:en from a systemic and unpriced risk to a measurable opportunity

w ith positiv e impact’, som syftar till	att utreda	hur bolags påverkan	på
f ä r sk v at t ent il l g å ng k an	mä t as,	pu b l icer ad es I	samar b et e med I mpa
Manag ement .

oS j u nd e- fA ondP lenanser ad e Ä g ar ,podendpoden cast som g enom d isk u ssioner

med f or sk ar e och f ond b ol ag om h å l l b ar h et sst r at eg ier	ä mnar b id r a t i
k u nsk ap om d e v al mö j l ig h et er k apit al ä g ar e som b ank er	och f ond er h ar
ansv ar och b id r a t il l en h å l l b ar omst ä l l ning .

9

.2S j u nde-APfondens resu

ltat 20

0–201

21

V

id sl u

t et 1avf ö2r0v 2al t ad e S fj ondunden9 6A 7P

mil-

j ar d

er k r onor , 6mot,pr9svocentarandaved4

et

t ot al a pr emiepensionssyst emet s k apit al . A

P

7

4A 2kpr,t6iefocentondenhu tetg eröA,r Poch7 R

ä

nt ef ond

u

t g ö,r3 pr4 ocent enh etaver d essa. S

ed an å 10r

2h

0ar S

j u nd-feondA Pens and

el

av

t ot al a

pr emiepensionssyst emet

ö k at med19 t,prot9 ocental enh

et er

()B.il d

57

S

j u nd

-efAondP

ens f ak

t isk

a ksandost elnadav f ö

r v

al9t1vatark apit2100 al2,40 pr ocent,nå

g

ot

l ä

g

r e ä

n

k

ost nad

sand

elföenr 220som0 v

ar 0 ,pr0 ocent5. F

ö r v

al t ning tsavil lg spariftfenarö er

A

P

7

A

k

t ief ond

r espek t iv e A

P 7 R

ä nt ef7 ond5pr ocentv arr espek0,0 t iv e 0pr,ocent04av

f ond ens f ö

r mö

g

enh et

( en

9	S	I S D : S w ed ish		I nv est or s f or S u st ainab l e D ev el opment . T P I : T	r ansit ion P at h IwIayG ICC:nit iat iv e. CA 10 0 + : C
	0
	I nst it u t ional		I nv	est or s G r ou p on ClG imatIS De Ch: Ganglobe.al I nv est or s f or S	u stTainabNF lDe D: Tevaskel opmentforce .on
	N	at u-rrel at ed	F inancial D iscl osu r es.

9 1F ond b ol ag et s r ö r el sek ost nad er samt cou r t ag eav g if t er i r el at ion t il l t ot al t f ö r v al t at k apit al .

McKinsey & Company

7 8

288

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

minsk ningf ö	r A	P	7 A	k t ief 8ondprfocentrå. Gn)0enomsnit,0 tflöigr v al t ning sav g	if t h	os d	e omk r ing 50 0
f ond er som ing		ick	i pr emiepensionssyst emet 3 1 d 2ecemb0vcirarerk 02a ,022 pr ocent		ef t er	r .ab	at t er
						9 2
B ild 57– Utv	eck	lingen av		k apitalet i premiepensionssy stemet,200–120 21

K ä lla: S junde-fondenAP

Å

r2 0 2 0

g ener er ad e f ö r v al sal t er nat iv et

A

P

7

S å f a en av k ast ning

på

3 1, 5 pr ocent

ind

ex

f ö

r f ond r ö

r el sen exsomk ul uppgsivickeA tPil 7l 2

7

, 1 pr ocent . A

P

7

S å findahexar

ä v en ö v er t

f ö

r

f ond

r ö r el sen Pex7uk ndlu ersiv perA iod en–2 0 2171 ( 15, 5 pr ocent9ochprocent13 ,,

r espek. t iv e)

F

ö

r

per iod

en–2 0 20h 1ar

f ö r v al sal tierg enomsninativet t

av k 8ast,pr2atocentper

å,jrä

mf ö r t

med

9 3

ind

ex

f ö

r

f ond

r ö

r el sen, exsomk li ug sivenomsnitA Pt7av, k 5,ast8atpr ocent. A P

7

S

å

f a h

ar ä v en

u

ppnå

t t

sit t k ompl et t er and

e av k ast ning små l .–2Ö 0v2uer1ppgperickiod denen2 k0 apit00 al v ik t ad e

9 4

av k ast ning en f ö

r A

P

71, S6 åprfocentila,v il k1 et8 ,äpr5rocent enh

et er h

ö

g r e ä

n ink omst pensionens

u

t v eck l ing

( och

ö

v erd stmåeg l etdäminsomrmet 2

pr ocent enh öetverers av k ast ning

j ä

mf ö r t med

ink omst pensionen) . I nk omst pension av k ast ad e u nd er

samma per iod

3 B, 1il58)prd ocent. per å r ( se

S

j u

nd -e fA ondP ens f ö

r v

al t ad

e k apit al h ar v

ä

x t 2f r0 å0 n196t65ilmil7miljarjkdarerndorerkvridonor

u

t g

å

ng

en av1, 2v il0 k2 et

inneb ä

r atsportftondfö enlj v ä

r d

e mot sv ar ar

u

ng

ef ä r

h

ä l f t en av

d

v ä

r d

et

i F

ö r st a t il l F j .äSrjduendA P-e fA-ondfPondenserh naö g

r e t il l v ä

x t

i t er mer av

k apit al j ä

m

F

ö

r st a t il l F j ä r d äe Ard Pel-vfisondet terrnaesu l t at

av

st or a inf l ö

d

en.

A

P

7

A k t ief ond

h

ad

e en av34k 1ast,prningocentåomr

21,0

2v il k et ä r h

ö

g

r e ä

n j(3ä mf1,2ö

r el seind ex

pr ocent .)U

nd er per iod en7–2 0121av k ast ad e A

k t ief ond

en6 ,åp9r ocentlig,env1il k et

ä rä

hn ö g r e

9

5

f ond ens j ä mf ö r el seind ex som av k ast ad e 14 , 9 pr ocent å r l ig en u nd er samma per iod .

R

ä

nt ef ond

en av

k-ast0,ad7 epr uocentnder 12,0v2il k

et

v

ar

i l inj e med

j ä (mf- 0ö ,r 6el seindprocentex )

men l ä

gärneR

ä nt ef ond

ens av k2 ast0–172ning0 2( 100 ,pr ocent ) .

9	2P	ensionsmynd ig h et en.		A P 7	S å -f2a 20maj.1 2 0 10
9	P	r emiespar f ond en j an-maj2 0200110 och
	3
9	4S	ed an d ecemb er	å r 2 0 0 0 .
9	5B	ench mar k f ö r	A P 7 A k t ief ond	ä r MS	CI A CW I .

McKinsey & Company

7 9

289

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

B ild 58– S j u nde APfondens- resu ltat, 20 21

K ä lla: S junde-fondenAP , Pensionsmyndigh eten

9

.3 S

j u

nde-APfondens hållb

arhetsarb

ete u nder 201

2

S

j u nd e-fAondP en ar b et ar l ö pand e med h å l l b ar h et sper spek t iv

inom d et

or d inar ie inv ent er

och

ä

g

ar st yr ning enr. innebD et uhfrlaiterf aö

r ä nd

r ing

ar i f ond ens h å l l b ar h et sar b et e u nd

er 2

0

2

annat

h ar f ond ens ex poner ing

mot

g r ö na ob l ig at ioner

ö k at , och

nyr ek r yt er ing ar

h ar

g en

st ä r k a h å l l b ar h et sar b et et .

Fonden har utvecklat metoden för att identifiera och avyttra (’svartlista’) bolag som bedöms sakna

omst ä l l ning spl aner

i

l inj e

med

P ar isav t al et el l er

på

annat

sä t t

int e

b ed r iv er

et

h

å

l l b

ar h

et sar b

et e, f r ä

mst

inom k ol indt niou stb rolin,ag v svil karet llistetadt tesilul ndat er 2

0 2 1. D et

inneb ä r

at t

9 3 b ol ag

nu äSrjuu tndesl- ufA ondtPnaensurinv est er ing

su niv er su m.

U

t ö v er d et int eg r er ad e ar b et et or g aniser as en st or

d el av f ond ens h å l l b ar h et sar b et

par al l el l a t r eå r ig ga stföemanr,dsomju pninud er

2 0 2

1 v ar it H

å

l l b

ar ef f ek t mä t ning , Kl imat omst

och

A

v sk og.Fningond en b

ed r iv er pr oj ek t

inom r amen f ö r

t emaomrsyft åtdil enalatsomtu t v eck l a

A

P

7 : s och

por t f ö l j b ol ag ens h å l l b ar h et sar b et e ( t il l ex empel g enom nya int er na pr oc

k u nsk ap om met od er f ö r h u r inv est er ar e k an b id r a t il l ang el ä g na h å l l b ar h et sf r å g at t pu b l icer a r appor t er och ar r ang.er a ev enemang )

U nd er 2 0 2 1 av sl u t ad es t emat H å l l b ar ef f ek t mä t ning . S yf t et h ar v ar it at t u t v eck

samh ä l l snyt t an av

så v ä l ä g ar st yr ning en som av inv est er ing ar na, f ö r at t u nd er l ä t t a

at invt est er a i l ö

sning

ar och

sk apa v ä r d

e g enom ef fAekr bt ivet etäghararstbyrl andning annat. innef at t at

et t

f or sk ning spr oj ek t

i samar b et e med f or sk ning sinst it u t et Mist r a Cent er f or

S u st ainab

H and el sh ö g sk ol an i S

t ock h ol m och

et t g emensamt’impact’- farondb etrKBenamedIG l ob al I nv est or s

och

I mpax A sset Manag ement f ö r

at t

u t v ä r d er a met od er f ö somrath trä märö tr auh rå l l b ar h et se

f ö r v al t ar es por t f ö l j er . D

et

er sä

t t and e t ematUnivf öer sel2 0l 2ä 2g arharst yrfastningsl.ag it s t il l

S j u nd e-fAondP en samar b et ar

med

b u f f er t f ond er na inom h å l l b ar h et somr å d et g enom

av st ä mning ar ,

samor d ning

i

specif ik a

f r å g or

och

samv er k an inom pr oj ek t .

N å g r a ex

f ond g emensamma samar b et en u nd er 2 0 2 1 ä r :

•

F ond en h ar anpassat f ot av t r yck sanal ysen och ink l u d er at en at t r ib u t ionsanal ys, d en s

”klimatbryggan” som buffertfonderna använder, i redovisningen

•

F ond en h

ar samv er k at- fmedonder AnasP E

t ik r å d

i et t

t emapr oj ek t-binrolikagt atochmot t ech

mä nsk l ig a r ä t t ig h et er

McKinsey & Company

8 0

290

							Skr. 2021/22:130
							Bilaga 9
•	G	enom d el t ag and e i inv est er ar samar b et et			Cl imat e A		ct ion 10 0 + h ar f ond en samar
	b l and		annat A	nd r a A P - f ond en om r ed ov isning		av k l imat l ob b ying
S j u	nd	e-fAondP	en h 14ar	öerv g r ipandh åe l l b ar h seet Bsmåil59)dl (,		v ar av	et t h	ar t il l k ommit sed an
u t v ä r d er ing.enF ond20 en2 0b ed ö mer at t samt l ig a					må l u ppnå t t s,			el l er f ö r d e må l
av g	r ä	nsning	, at t u	ppf yl l nadu ndsg erad2 en0 2ö 1k.at

McKinsey & Company

8 1

291

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

B ild 59– S j u nde APfonden- hållb arhetsmål och u ppfy llningsgrad,20211/ 2

K ä lla: S junde-fondenAP

McKinsey & Company

8 2

292

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

B ild 59– S j u nde AP- fonden hållb arhetsmål och u ppfy llningsgrad, 20 21 2/ 2

K ä lla: S junde-fondenAP

McKinsey & Company

8 3

293

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

B ilaga:

Tilläggsuppdrag om fondernas avkastningsmål

Mar s 2 20 2

McKinsey & Company

8 4

294

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

BILAGA: Tilläggsuppdrag om fondernas avkastningsmål (Första till Fjärde AP-fonderna, Sjätte AP-fonden)

N	ed an b esk r iv s f ö r d j u pning su ppd r ag et 2 0 2 2 , en anal ys av f ond er nas av k ast ning sm
b	estå r av f em av snit t :

1. S yf t e, met od och av g r ä nsning

2 .B ak g r u nd : F ond er nas u ppd r ag , b anlalnserys ing och A L M-

3 .Ö v er g r ipand e b esk r iv ning av f ond er nas ar b et e med av k ast ning små l

4 .B esk r iv ning av r espek t iv e f ond s ar b et e med av k ast ning små l

o4 . 1 F ö r st- faondA P en

o4 .A2 nd rA aP- f ond en

o 4 . 3 T r ed- fj ondeA Pen

o4 . 4 F j ä -rfdondeA enP

o4 .S5 j ä t t-efAondP en

5. I nt er nat ionel l u t b l ick

1. Syfte, metod och avgränsning

T il l ä g g su ppd r ag et

2 0 2 2

omf at t ar

en

anal ys

av

F ö r st a- ftondill erFnasjä r d e

och

av k ast ning små l , med

u t g å ng spul agnk st iadf ondgaderenau ppd r ag . S yf t et ä r at t sk apa t r ans

k r ing

h u r

f ond er na ar b et ar med

at t

d ef inier a sina av k ast ning små l samt at t

g e f ö r s

mel l an f ond er na och f ö r ä nd r ing ar

ö v er

t id .

U t g

å

ng

spu nkt tilenläf gö gr su ppdharr agvaretit atpåt

vmerisa ö v er g

r ipand e och

pr incipiel l a sk

il l nad

er

mel l an f ond er na. T ek nisk a d et al j er , och

d et al j er ad e pr ocess- b esk r iv ning ar , h ar

d

It il l äugppdgsr ag et ing å

r F ö r st a t il l F

j-fäondrd ersamtna.DS åj äS -tfjtondäetAtenP äA

rP

en st ä

ng d

f ond

med

et t lannatagst adugppdat r ag , samt med

et t annor l u nd a ar b et e med

av k ast ning små l ,

j ä

mf ö

r el ser mel l an F

ö r stfaondt ilerlFnajochär dS ejA-äf Pondtt-eenA .P

F rö

at t

g

enomför a anal ysen h ar et t f l er t al

int öer tv sjmeduerörfgetdenomfraräånf rF ö

r st a t il l F

j ä

r d

e

samt

S

j ä

t -tfeondA Per na,

ex empel v is V D

och

st r at eg ichåefvl.ä intV erid arnsomeh exar tser n

d ok

u

ment at ion st u döreratatörts.fståFoch

ämfj öa rh

u

r -fA ondP er na ar b

ånet aret tf rint er nat ionel l t

per spek t iv

h ar

t r e l ik nand eänf intonde ermed, omex ak t

mot sv ar and e u ppd r ag , st u d er at s;

CP

(”Canad a P

ension P

l an I nv est ment”)

iBKanadoarda,

F

u t u r e F

u nd

i A u st”rA algienemeneoch

A

P

G

(

P ensioen G

r ”oep)i N

edäerndl er naG.iv et

at t

u ppd r ag en i f l er a f al l ä r

så

ol ik a ä r

j ä mf ö r el

st u nd t al s u t manand e.

I föreliggande rapport används i regel ordet ”avkastningsmål”. Dock bör påpekas att Andra AP-f ond en int e h ar nå g ot av k ast ning små l ,stuätlanletat tk ommudei nicer ar en avfö rvk astä nta.ninDg ets t a b esk r iv s nä rnedmaran.e

McKinsey & Company

8 5

295

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

2. Bakgrund: Fondernas uppdrag, balansering och ALM- analys

N	ed an pr esent er as en k or t f at t ad		r ed og ö r el se f ö r f ond er nas l ag	st ad g ad e u ppd r ag , p
b	al anser ing	samt en k or t int r od u-analkt ysionocht il lh Au Lr Md en r el at er ar t il l		må l sä t t ning och ar b e
med por t f ö		l j er . D et t a f ö r at t	intciperodochu cerb egavrikepptigsomaprå tiner k ommer i av4. snit t		3 och
L ä sar e som r ed an h ar g od f ö r st å el se f ö r ink omst pensionssyst emet b eh ö v er					ej l ä sa d et t

2.1 L agstadgat u ppdrag

F	ö r stilal F j ä -rf onde AerPna f al l erL uagnd( 2er0			0 0 : 1 9 2		)	om allmä	nna pensionsf(AP- onder) ,
med an S j ä t-tfeondA P en v er k arL agu nd( 2 er0			0 0	: 1 9	3 ) om- fondenS jä tte.A APv			( 2 0 0 0 : 19 2 ) f r amg å r at t
A	P- f ond ersknaa f ö r v al t a	k apit al et	så	at t	d et	b l ir t il l st ö r st a mö j l ig a nyt t a f ö r p
A	v k ast ning en sk a v ar a h	ö g , och d en t ot al a r iskR					nivisk åochnskav vk arstaningl å gsk. al l t ol k as i
					9	6

t er mer uavt g å end e pensionerS j .ä t t-feondAP en h somar l ag st ad g at u ppd r ag at t pl acer a med el på
9	7
r isk k apit al mar k nadhenö	gmedav kastningoch tillfredsstä llande riskspridning. F ö r stFa jtäilrl d-e A P

f ond er na å l ä g g s d essu t om at t inv est er a ansv ar sf u l l t och h å l l b ar t u t an at t g ö r a av r isk niv å enl ig t ov an.

IF ö r st a t il lA FP-fjondär erdenas u ppd r ag

ing å r at t ing

en g ener at ion sk a g ynnas ö v er en annan, så

k a

generationsneutralitet.

A -fP ond er nas r isk t ag and e ä r

d ä r f ö r

en b al ansg å ng

mel l an at t t a r i

mar k nad en f ö r at t g ener er a h ö g

av k ast ning

ö v er t id , och

at t b eg 9r8ä nsa k apit al f ö r l

Utgångspunkten i ”risken fö r b

alansering” särskiljer AP-f ond er nas syn på

r isk

f r å n d en r isk

som v anl ig t v is

av ses i t r ad

it ionel l k apit al f ö r v al t ning .

F ond er na t ol k ar

sj ä l v a l ag

en i k

onk r et a må

l ,

f öinomrv dä entl agningl imitarocher somr isku nivtt rå ycker s

i ( 2 0 0 0 : 19 2 )

samt

v ad

u

ppd r ag

et inneb ä

r

i k .onkD

retet a porgert fuötlrjymmeplacerf öingr arnå g ot

sk il d a t ol k ning ar och

ar b et ssä t t

mel l an f ond er na,

v il k et

i sin t u r

ä r ang el ä g et

f ö

d iv er sif ier as sinsemel l an och

f r ä mj a r isk spr id ning .

9

9

V ar j e f ond

sk a v id ar e u”strategiskf or maplaceringsinriktningen

efter analys av

pensionså tagandets

åtagande” (Regeringens proposition 2017/18:271). Arbetet ska bidra till utformningen av en ”referensportfölj (eller normalportfölj)”.

2.2 Pensionssy stemets tillgångar och sk u lder

I nom pensionssyst emet b		eh	ö	v	er t il l g å ng ar na ( dv etä rv diletpensionsavlsä g f rg amtif erid aoch		A P	-
f ond er nas k apit) alö v er st ig a sk u l d er na ( d et v il l sä g a pensionssk u l d en, u ppar b et ad e pensi
10	0
N rä t ilå lng ar nav erö st ig		er	sk	u	l d åer dna,etusåppgk alalanstaletadb	e t il l > 1, och syst emet k	an sä	g as

v ar a i b al ans. O m b al anst al et d ä r emot u nd er st ig er 1 k ommer d en så k al l ad e au	t omat isk a
”b romsen”, att aktiveras.10 1D et t a inneb ä r l ä g r e u t b et al ning ar f r å n pensionssyst emet u	nd er d en

som k r ä v s f ö rstatä tl låatberal ansen i pensionssyst emet . E f t er som d et t a inneb ä r at t b er ö r d a pensi

f å r l ä g r e pensionsu t b et al ning ar , sö k er

f ond er na u nd v ik a at t b r omsen sk a sl å t il l .

F

ond er na ef t er st r ä v ar i sit t ar b et e at t

por t f ö l j ens av k ast ning sk a v ar a t il l r ä ck l ig t

sk a v ä x a i st ad ig t ak t , men med

en r isk niv å

som g ö r at t sannol ik h et en f ö r at t b r omsen sl

9

6 4 kap. Medelsförvaltningen ”D

en totala riskniv å n i fondernasplaceringar ska v ara lå

g. F

ondmedlen ska, v

id v

ald riskniv å ,

placeras så att lå ngsiktigt h

ö

g av kastning uppnå” s

9

7R

eg er ing ens pr oposit ion 19 9 9AP/-fonden2 0 0 i0det: 4reformerade6

pensionssystemet. , 7

k ap. Må l f ö r

f ö r v al t ning en.

9

8S

O U ( 2 AP0 -12fonderna) . i pensionssystemet – effektiv are fö

rv altning av

pensionsreserv. en

9

R

eg er ing ens pr oposit ion 19 9 9AP/-fonden2 0 0 i0det: 4reformerade6

pensionssystemet.

9

v g if t st il l g å ng en k an ses som nu v ä r d et av f r amt id a pensionsav g if t er .

10

A

0

10 1

P ensionsmynd ig h et en

( 2 0Balanseringen2 0 ) .

i

pensionssystemet,

H ä mt ad

10

f eb

2 0 2 2 .

<

h

t t ps: / / w w w . pensionsmynd ig -hd etin-pension/.se/omforpensionssysta-

emet / b

al anserpensionssysting- i- emet> .

McKinsey & Company

8 6

296

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

st or . P

å samma sä t t k an f ö r

l å g

r isk

med f ö r a at t

pensionssyst emet s t il l g å ng ar

v ä

sk u l d er na så at t pensionä r er

l ä ng r e f r am i t id en missg ynnas.

2.3

F

ondernas analy s av

pensionsåtagandet genom AL M

F

ö r v ä nt ad f r amt id a u t v eck l ing

f ö r

pensionssyst emet s t il l g å ng ar

och

sk u l d er

es

k al l ad

-AanalLMysAsset(

L iab ility M odelling) ,

som f inns k oncept u el l t v Bisuil1aldnediseranad. Ii

A- L

M

anal ysen

mod el l erinkasomstpensionssyst emet s b al ansr ä k ning .

B al ansr ä k ning en

u t g ö r s

av

h u v u d sak

l ig a k

ompodenentså erkal:’skuldsidanad

e

’ ( nu v ar and e och

f r amt id a pensionsu t b et al ning

ar

och

d en

så

k al l’tillgåad engssidan’,

som

b est å r

av

av g if t st il l g å ng en ( nu v ar and e och

f

pensionsinb et al ning ar ) och

b u f f er t f ond er na. B u f f er t f ond er nas u ppg if t inom t il l g å

g

ap som u ppst å r mel l anikavomstgiferochts

pensionsu

t b

et al ning ar

på k or t och l å ng

sik t . S yf t

A

L

Manal-

ysen ävranl ig atvtismod elinkleromsta pensionssyst emetbals ansr ä k ning s u t v eck l ing , b

aser at

på

ol ik a scenar ier

f ö r

mak r oek onomisk a

och

d emog r af isk a f ak t or er ,

samt

at t

ana

t il l g å

ng sf ö r fd felerningtf ondi b uer nas por t f ö l j er

som ä r opt imal f ö r at t pensionssyst emet s sk u

ö

v er stigil lag

å ng etar vnail(ld säat tg ba al anst al et al l t id sk a ö v er st ig a 1) . I d

et t a syf t e mod el

st or t ant al

t ä nk b ar a por t f ö l j er

med

old ikav kr iskast ningoch ,f bö aserv äatnt påa

anal yser

och

ant ag and en om mar k nad ens f r amt id a u t v eck l ing .

O

v an b

esk r iv s d

e h u v u d

sak l ig a pr-analinciperysen.a fS ökrilAl nadLMer f inns d ock

mel l an f ond er na

k r ing h u r d e ar b et ar med

A

L M.

B

ild 1– S

chematisk b

ild öv er b

eståndsdelar i AL

M - processen

K ä lla:Första till F ärdej AP-fonderna.

A P- f ond eranal yser ar

sin r espek t iv e

f ond s

b id r ag

t il l

syst emet

u t an insyn i

ö v r ig a

anal ysar b et e.

2 . 3 .K1 o ppl i n

g

m

e l l a n

A

L M

o c h

a v k a s tn

i n

g s m

å l

A L äM r en v ik t ig

d el i at t id ent if ier a en opt imal st r at eg isk

por t f ö l j f ö r at t u nd v ik a

ink omstpensionssyst emet .

A L

M g

er

i r eg öelörjenfd porelningtf somär opt imal ånutfifondr er nas

önsk

ad e r isk pr of il . R isk

pr of il

och

por t f ö

l j f ö r dsamtelnidng.igkPtanorocktf ösål jgfenerö derelasning

en

h ar

enörfäv nt ad av k ast ning

som of t a l ig g er t il l g r u nd f ö r f ond er nas av k ast ning små l

2 . 3 .K2 o ppl i n

g

m

e l l a n

a v k a s tn

i n g

s m

å l e n

o c h

a r b e te t m

e d

po

D etsk il j er sig mel l an f ond er na h u r

d e ar b et ar

med

por t f ö l j er

samt h u r må ng a ol ik

med .

McKinsey & Company

8 7

297

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

A

l l a f ond er strategiskh ar en portfö

lj( el l er

h os F

j-fä onrd en,A Pet t spannacceptav

ab l a por t elföl lerj er )

nå

g

on mot sv ar ig

h

et

f ö

r atgisktsäa ltimita.Dsterenratster at eg isk a por t f ö

l j en l ig g

er

of t a t il l g r u nd

l å ng

sik t ig

a må

l en,

f ö

r u t om-f ondhosenF dö är str da AenPl ig

g er

t il l

g

r u nd f ö

r

d

et med

el f r ist ig

T

r ed

j -efAondP

ens st yr el seälf astlerstl imitör erd efol ik aångt ilsslgag

en,

anvmen ndä er int e b eg r eppet

st r at eg

isk lporj. t f ö

V

id

ar e

ar b et ar

F ö r st a,

T r ed j-ef ondoch enF medjä r dene norAPmal por t f ö l j

med

d ynamisk

t il l g å ng sal l ok er ing . D enna por t f ö l j

st yr s ö v er g r ipand e av

d en st-r at eg isk a por t f ö l

f ond ens f aldl etav id ent if ier ad e spannet av

accept ab l a por t f ö l j er och

inneh å l l er of t ast f l er

N

or mal por t f ö

l j en h

ar

en k

or t ar e h

or isont

ä n d

enT stredr atje-egfAondiskP enaporbäentmnerfö l j en.

nor mal porltjfenö fr

oper at iv t b ench mar k

och

anv ä nd er d et f ö r

st yr ning

och

u t v ä r d er ing

a

por t f ö l j en. F fondenj ä r dbenämnerA P -normalportföljen för ”dynamisk normalportfölj”, DNP.

A

nd r a-fA ondP en ar b et ar ock så

d ynamisk t

med

sin por t f ö l j . Med el f r ist ig

anpassning

av por t

l ö pand e b å d e inom pr ocessen f ö r

S S A ( semi- st r at eg ic al l ocat ion) , som–5h ar en h or isont på

o

å

r ,

och

T A

A

( T

act ical A sset A

l l ocat ion) ,

som h ar en.hDorä isontrilpålt uarppk tonstill r1 uå kr t ionen

10

2

av

A

nd r a A

P - f ond ens g r u nd l ä g g and e st r at eg isk a por t f ö l j h ä nsyn t il l f ö r v ä nt ad

så v ä l som l ä ng r e sik t .

D

enoperativ a portfö

ljenig g er

t il l g r u nd

f ö r f ond er nas d ag l ig a ar b et nteochom h ar en k or t ar e t i

0–10

å r , samt h ar

i v issa f al l nor mal por t f ö l j en som b ench mar k .

3. Övergripande beskrivning av fondernas arbete med avkastningsmål

N

ed an b esk r iv s en sammanf at t ning av pr incipiel l a l ik h et er

r espek t iv e sk il l nad er

mel l an F

ö

A

P- f ond erg naä l l and e d er as ar b et e med

av k ast ning små l . S om nä mnt s ov an ä r syf t et at t

b

ö k ad

f ö r st å el se av seend e f ond er nas tol.ik a ang r eppssä t

D

et b ö r not er as at t av sik t en med d et pol it isk a b esl u t et at t d el a u pp b u f f er t k apit al et

annat

k an b et r ak t as v ar a at t

u ppnå en f or m av

d iv er sif ier ing av

t ol k ning en av

u ppd r ag e

g ö r

på

ol ik a sä t t och

d r ar

ol ik a sl u t sat ser ä r

så l ed es posit iv t och

k an ses som et t u t t r

med

at t h a f l erfondaA erP -u

ppnå s.

3 .1

B

esk riv ningav k astningsmål/ av k astningsförv ä ntan

3 1..2 T

olk ning av det lagstadgade u ppdraget

F

ö

r st a t il l

F-fjondär denetAoliPkalarlvtä

sent l ig

t

sit t u

ppd

r ag samst ä mmig t . S

amt l ig a f ond er t a

ar b

et e u t g

å ng spu nkå t higatöavt uk

astppn ningåg,

triliskl ,l

med

g ener at ionsneuVtidr alarite etar.

10

3

samtliga fonder utgångspunkt i att minska risken att ”bromsen” slår till. De skillnader som ses i

av k ast ning små l b er or

f ö l j ak t l ig en int e på sk il l nad er

i h u r f ond er na t ol k ar

u ppd r ag e

3 1..2

Av k astningsmål och målens niv åer

A

P- f ond

erh naar , stsammar ot l ag st ad

g ad e u olikappd ravagk ,ast ning lsmå.S

e B2 ilf öd r en ö

v er sik t

k r ing

av k ast ning småF löenr stföa rt il l AF P-fj äondr derena.

S

om k an

ses i b il d en h

ar f ond

er na

av k ast ning små –l4om,53pr ocent r eal av k ast ning per

å r ö v er

t id sh or isont er

mel l an 10 och 4 0

10	2D	enna t yp av S A A och
10	A	nd r a-fA ondP en l yf t er
	3

T A A åb inomed rAivPs 4ock, ochs t ävroleniginomen A	P 1 och A P 3 .
f r am v ik-analten ysavfAö Lr Mst r at eg iv al et	som en inv est er ing sö v er t yg el se.

McKinsey & Company

8 8

298

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

B ild 2– Av k astningsmål/ förv ä ntan och tidshorisont

Kä l l a: Å

r sr ,apporF ö tr erst a t il l

Ff ondjä rerd naeA.

P

-

S

om k an sesBi il dk 2r et sar F

ö

r st a t il-flondF jerä rnasd aveAkPast ning små l ( el l er av k ast ning sf ö r v

f ö

r A

nd -rf aondA

Pen) på

så

v ä

l

med

el f r ist ig

som l å ng

sik t k r ing

r el at–4 iv, 5t l ik nand e niv

pr ocent . Ö v er l ag

g å r

d et

at t

f r å n må l en u t l ä sa r el at iv t

l å g a f ö r v ä nt ning ar

F

ö r st a och

F

j-äfrondeenA hP ar

l ä g r e med el f r ist ig a må l j ä mf ö r t med d e l å ng sik t ig a

3

.2.3 M

ål påmedelfristig och lång sik t

I

B

il2 df r amg

å

r at t

A

nd

r a och-f ondT

renedarj eb AetParettmedö v er g

r ipand e l å

ngl sikmedt igant må

F

ö

r st a och

F

j-äfrondeen,A Ptvh åmåar

l , låetngsiktigtoch

etmedelfristigt må l .

S

om r ed an k onst at er at s ov an h ar

må l en ol ik a h or isont er , med d e l å ng f r ist ig a må l e

3

–04 0 å r och

d e med el f r ist ig a på 10 å r s sik t .

F o n d e r n a s ö v e r g r i pa n d e a r b e ts s ä tt m e d tv å m å l ( m e d e l f r i s ti g o

F

ö r st a och

F j-fä onrd enAh Par t v å av k ast ning små l ; et t med el f r ist ig t må l som d ef inier as

med

f ok u s på

t il l g å ng ssid an,

och

et t l å ng f r ist ig t

må l

som d ef inier as u t if r å n

sk u l d sid an.

F

j-fäondrd en AinkP l u

d er ar

u t ö v er

sk u l d sid an et t

spann- ochav

ö v er sik t l i

ob

l ig at ionsfrdelö ning

iångsin lsik

t ig

a -AanalLMys.

A nl ed ning

en at t int e modångelarlernaai tsinaill g

por tlfjöer öristr e d

etåal ljngåp sikätr

at t ant ag

and en om mar k nad en och

örav ävk ntastniningarsf

anses för

osäk r a.ärDemot anses ex empel v is ant ag and en om ex empel v is d emog r af isk

u t v eck l ing

mer

r ob

u st a par amet r ar

med

g odj laigprhogetånosmöerl åpng

sik t .

I

Färjd e A-f Pond

ensångl

sik t ig

a anal ys mod el l er as al l a d el ar av

pensionssystäkningemet.örFs b al ansr

mod

el l er ing

en av

få ondng artilfnaoklg u

seråasd pe r isk pr emier

somörh arst

bstet yd öelr sedenfångl

a

t id

sh or isont en ( och ä r

r iml ig

a atr entmodåsl åelnglert aidfshö or isont ) . E

t t

b

etrsyd

ockand

e ar b et e g

ö

f rö

at åt pbstä a äts t

par ametätert as dångel sik t ig a r isk pr emierårsomi analing ysen. När

d

et k ommer

t il l

d

en

med

el f r ist ig

a t id

sh orändisonterenF anvjä

r -df ondeA enP

en merg r anu lmodär el l er ing

av

f ond t il l g å ng ar na g enom at t d el a u pp d em i f l er t il l g å ng sk l asser .

F o n d e r n a s ö v e r g r i pa n d e a r b e ts s ä tt m e d e tt m å l ( l å n g s i k t)

A

nd

r a ochTr ed

j -efAondP en k omb iner ar

anal ys av

pensionssyst emet-och stskilul gl då

ng ssid a i st ö

r r e

d

et al j

f ö r

at t d ef inier a d

et l å

ng sik t ig

a-fmåondlenst elfalerl,, hi äA rndl edraaAoptP imal st r at eg

isk

por t f.Dö letjt a f ö r

at t g

ö r a anal ysen på

syste emetoch

fi sinångh elaevh ent u

el l a samv er k ansef f ek t er

och

d ynamik

ö v er

l å ng

t id . D ä r med

d ef inier ar d e int e f l er a må l sä t t ning ar med

ol

om d et

inom d en l å ng sik t ig a av k ast ning sf ö r v ä nt an ä v en f inns f ö r v ä nt ad

av k ast

h or isont som k an av v ik a f r å n ant ag and et på

l ä ng r e h or isont .

McKinsey & Company

8 9

299

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

A

nd r a-fA ondP en u t g å r

i h u v u d sak

f r å n en l å ng sik t ig

h or isont om 3 0 å r . E

n l å ng

h or

v ik t ig

d å

d et

f r ä mst

ä r

mot

sl u t et av

h or isont en

som

d et

f ö r ek ommer

d emog r a

på

f r est ning

ar

på

syst emet . Ä

v en andt ilr la hexorempel50isontå er,, anal yser as d ock , d å

d et på ä nnu

l ä ng r e sik t

k an

f ö r v ä nt as u ppk omma

yt t er l ig ar e

d emog r af isk t

b et ing ad e

på f r est

l å ng sik t ig a ant ag and en och

v al av

st r at eg isk

por t f ö l j t ar

d ock

h ä nsyn t il l at t av k ast

k an f ö r v ä nt as v ar a l ä g r e ä n på

v ä l d ig t

l å ng

sik t . F

ond en h ar

emel l er t id

v al t

l å ng sik t ig a av k ast ning sf ö r v ä nt an i sin ex t er na k ommu nik at ion och

k ommu nicer ar int e nå g o

av k ast ning sf ö

r v ä nt an,detätva ienpromincip sk u l l e v ar a mö j l ig

t .

T

r ed

j -efAondP

en d ef inier ar

sit t

lavå ngk astsik nintmålig

assom ”över 10 år”. De utgår från en analys

av

pensionssyst emet

och

accept ab el

r isk niv å-å rpåig enh or4 0isont . F

ö r

at t

ant ag and en om

av

k ast ning ar sk a v tarilalmerfö r l it l ig

a d ef inier ar -sedfondanenT sitredt

jave kA astP ning

små

l ö

v

er

en

>

10 å r sh or isont . -Tf ondredenjehAarP så l ed es, l ik nand

e d e and r a f ond er na, en l å ng

anal ysh or isont

l ig g er

t il l g r u nd f ö r av k ast ning små l et men k ommu nicer ar

et t må l som st ar t ar i en k or t

3

.2.4 D

efinition av

mål

E

n b id r ag and e or sak

t il l at t f ond er nas av k ast ning små l sk il j er sig

å t ä r at t d en u nd er

d ef init ionen av

av k ast ning små l et . Må l ens niv å er

ä r

så l ed es int e h el tadj ä mf ö r b ar a. D e

mel l an f ond er na h u r ävu ntvidningafarö , må l , el l er av k ast ning sk r av

anv ä nd s. Må l en f ö r ef al l

v ar a en k omb inat ion av

k r av

och f ö r v ä nt an.

•

E

nav kastningsfö rv ä ntan, speg l ar

d en f ö r v ä nt ad e av k ast ning en på

d en v al d a st r at eg

por t f ö l j en

•

E

tavt kastningskrav; speg l ar

v ad

f r amt id ens pensionssyst em k r ä v er

i f or m av

av k ast ning f ö

pensionssyst emet s f inansiel l a st ä

l l ning

sk a v ar a g od ,

u t an at t nnör iskdv ä nd

ig t v is b eak

som v ar j e enh et av

av k ast ning

ä r f ö r k nippad

med , h u r b u f f er t k apit al et samv ar

d el ar

av

pensionssyst emet , el l er nä r

i t id

syst emet b eh ö v er

av k ast ning en.

•

E

t t av k astmåninglk ans sä t t as i r el at ion t il l

ant ing en f ö r v ä nt ad

av k ast ning

el l er

k r av

k omb inat ion av b å d a b er oend e på

f ond ens f il osof i i f r å g an.

V

id ar e f inns en sk il l nad

av seend

e h

u örr vd alentakningt ivenainkf or por er as i anal ysen. D

en k an

ink l u

d

er as

i-analAL ysenM el l er

ad d

er as i

ef t er h

and

och

d

å

ink or kportigeraaseli lderet

l å

ng si

med el f r ist ig a må l et el l er

d en oper at iv a por t f ö l j en.

S

e T

ab el l 1 ned an f ö r

en f ö r enk l ad

ö v er sik t

av

v ad

r espek t iv e må l / f ö r v ä nt an b es

ak t u el l a av k ast ning små l 2 0 2 2 .

T	ab ell 1. Ö v ersik t av k omponenter som ingår i fondernas respek tiv e reala av k astningsmål
F	ond	L	ångsik tigt mål			M edelfristigt mål
AP1		L	å ng sik t ig	10	4	Med el f r ist ig av k ast ning 3sf ö r v
				t av k ast4 ningprocentsk.r av :

Kr av et b est å r av :

pr ocent.

F ö r v ä nt an b :est å r av

• P ensionssyst emet s av k ast ning:1,sk8 r av

pr ocent		5	•	Passiv r eal f ö r v ä nt ad :av k ast ning
	10
• U	t ö k at b eh ov av av k ast ning		f ö r	2	,pr1 ocent
g	ener at ionsneu t:r2 al,pr2it ocentet		•	A	k tf ivö r v	al:t1prningocent

10	4D et ä r end ast F -öf ondrst enasomA Pd ef inier ar må l et u t if r å n v ad pensionssyst emet bavehköastverning, dsketr av il. l sä g a
10	51, -8ant ag and e ånutPifensionsmyndr ig h et ens d emog r af isk a b asscenar io.

McKinsey & Company

9 0

300

			Skr. 2021/22:130
			Bilaga 9
AP2 L	å ng	sik t ig av k ast ning 4sf,prö5rocentvä.nt an:	N /-AMed el f r ist ig a
F	ö r v ä nt an b :est å r av		av k ast ning sf ö r v ä nt ning ar ä r ink or por er ad e
			i l å ng sik t ig a ant ag and en, men
		Fö r v ä nt ad r eal av k ast ning om 4	k ommu nicer as ej ex t er nt .
	•		pr ocent på

v al d st r at eg isk por t f ö l j

• A k t iv f ö r v al t ning : 0 , 5 pr ocent .

AP3	L å ng sik t ig t av k ast3 ning,pr5 ocentsmå. l :	N / A
	Må l et b est å r av :

• T eor et isköjtlmig av k aståningopt imalfr por tlf:j4ö pr ocent

• J u st er ingånug tenomförifr b ar:h-0et, 5 pr ocent

AP4	Lång sik t ig t av k ast ning3,pr5småocentl:	Med el f r ist ig t av k ast3prningocentsmå. l
	Må l et b est å r av :	Må l et b est å r av :

• A v k ast ning sf ö råvenätntilålang psal l ok er ing med en r isk niv å b ä st anpassad f ö r pensionssyst emet (–22 ,,89 pr ocent )

• A k t iv f ö r v al t ning 0 , 5 pr ocent

• F ö r v ä nt ad av k ast ning på v al d

med el f r ist ig	t il l g å ng sal l ok er ing
( cir k –a 2 , 5%	)

• B id r ag f r å n ak t iv f ö r v al t ning som t il l sammans med av k ast ning en

f r å n med el f r ist ig a al l ok er ing g er et t må l på 3 % r eal t .

B

er oend e på

anal ysens ing å end e par amet r ar och

f ond ens ö v er g r ipand e b ed ö mning

sk il j e

om,

och

i v il k en

u t st r ä ck ning , f ond er na j u st er ar

av k ast ning små l-/ av k ast ning sf ö

anal ysen.

F

örsta AP-fonden k ommu niceravarkastningsfö

rv ä ntani nä r t id g enom sit t med el f r ist ig a må l d ä r end

f ond ens r ol l i pensionssyst emet s t il l g å ng aravankalstningsmåyser as ochöl v er en l ä ng r e t id sh or isont ,

d ä r end ast pensionssyst emet s sk u l d sid a, k r av

och

b eh ov , anal yser at s.

F

röAndra AP-fonden k ommu nicer åasngl

sikavt igkastningsförvä

ntan, d et v il l sä g a d en av k ast ning

som

d en opt imalstar at eg isk a por tAf öndl rj asom-fA ondP en v al t

f ö r v ä ntkasommandg ener er3a0 å r ,

med

t il l ä g

g f ö

r

d en f ö r v ä nt ad

e av

k ast ning.A nden påra-fAakondPt ivensf vö alrvaval stningrat eg

isk

por t f ö l j

ä r

et t

r esu l t at

av

int er n mod el l er ing

av

h el a pensionssyst emet s sk u l d er och

t il l g å

at t

id

ent if ier a d

en

por t f ö

l j

som ä r

t il l

st ö

r st a

nytAt nda fröa r-AfpensioPondensssyst emet .

f r amå

t b l ick and e ant ag

and

enavbk eakast tningar art ti nä

r t id

k an f ö

r v ä nt as av v ik a f r å

n f ö r v

på

l ä ng r e sik t . F ond en h ar emel l er t id

v al t at t int e k ommu nicer a en med el f r ist ig

av

ex t er nt .

T

redj e och F

j ä rde-fondernaAP

k ommu

nicer ar av k ast ning

små l

d ä

r , l-ikf ondanden, Ah ndel ra a A

P

t il l g å ochng s-sk u l d sid an i pensionssyst emet

mod el l er as ö v er

> 10

r espek t iv e 4 0

å r ,

me

u

t t r yck s h

os d essa f ond er

i st ä

l l et som et t

må

l . B -åf onde Tenrjedu stjeerochar Fb jå äd radd eenA

P

mål av k ast ning

som r esu l t er- analaravysenA efLenMterh el h et sb

ed ö mningöräntvavad fav k ast ning f r å

n

mar k nad en och

pensionssyst emet s k r av .-f Fondj äenr kd ompleA Pet t er ar sit t

l å ng sik t ig a må l

med

med

el f r ist ig

t

må

l som ä r f r amt ag

et med

fitokil lu gs pångf ssiond

eansi rpensionssystolld ockemet ,

med

st yr ning

av

d et ind ik at iv a spann f ö r

r isk

i t il l g å ng ar na som id ent if ier ad es i A

L M- a

A

nd r a och

F

j ä-frondeerA naP h ar ink l u

d er at

av k ast ning

f r å n ak t iv

f ö r v al t ning

i sina l

med

an F

ö r st-afAondP inken l u

d er ar

d

et

i sit t

medmå.lelTrf edristj-eigfAondaP en använd

er

d en ak

t iv a

av k ast ning enöv uert d

et

oper at iv a b

ench mar k et ärsomd eskndapandeli vet at t åkuuppnnat iln l

d

et

sat t a av k ast ning små l et .

McKinsey & Company

9 1

301

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

3 .2

Process och metod för måldefiniering

N

ed an

b esk r iv s

en

k or t f at t ad

sammanf at t ning

av

f ond er nas pr ocesser

och

met od er .

r ed og ö r el se per

r espek t iv e f ond

å t er f inns i k apit el 5.

3

.2.5

F ondernasu tgångspu nkriskt

F

ö

r st a,

T

r ed j e och-f Fondj äerrnad areAbPet ar

med r isk anal ys ochörstraiskh

andpt itochi f d ef inier ar

avk ast ning småsomlet t impl icit r esu l t at av

d enna r isk anal ys. R

isk

k an mel l an f ond er na u t t r yck

i r isk spann r el at er at

t il l spann av

and

el

ak t ier ( ex-f ondempeln)v iselFl erjä enrdopteAimalP r isk niv å

u

t t r yck t i en r ef er enspor t f ö

l j

(AexP-empelfond ven)Ais nd.F örrast-fA aondP

ensk il j er sig .nå g ot

A

v v ä g ning en mel l an f ö r v ä nt ad

av k ast ning och

r isk

h ant er as d ir ek t g enom m

A

L -Manal ysen,d et

v il l

sä g a at t

minimer a f r amt id a pensionsf ö r l u st er . O

pt imer ing sf

b

eak t ar

g

enomf ö

r b

ar h et

v ia b l and

annat dnae l.agA stndadr ga-fAadondPe enlhimitar er

10

6

så l ed ingenes

på förhand definierad ”riskbudget” att förhålla sig till utan b å d e d en f ö r v ä nt ad

av k ast ning

enrochisk en f ö l j er av

d en opt imal a st r at eg

isk a por tif öondljenssom id

ent if ier as

A

L -Mpr ocess.

S

om t id ig ar e nä mnt s g enomf ö r s ov an anal yser med

st ö d

av A L M.

3 .3 .1

F

rek v ens för AL M

F

ond er na g enomf ö-analrA yserLM med

v ar ier and e f r ek v ens, f r å n å r l ig a anal yser,

t il l u pp t il l t i

se T

ab

el l 2

.nedE anxempel v is g enomf ö r-fFondörenstenaAstPö

r r-analeA LysenbM

arcirt k a v ar– t 5

10

å r . D

et t a k an f ö r k l ar as med

-syfondtetenfatö tr gF enomörstA aLAMPanal yser a pensionssyst emet s

k r av

och

b

eh ov

ö

v

er t id h, usamtvu datsakt dl ige en ing å

end

e parpensionssystametrarnaemetä r s

sk u

l d

sid

a, som ä

r

r el at iv t t r ö-fgondrö enrlgigö ar. iFstöärlstl etaA merP f r ek v ent a ( å

r l ig

a) anal yser

d et med el f r ist ig a må l et d ä r

f ond ens r ol l i pensionssyst emet s t il l g -å fngondssiden a mod el l er as. A

som i st ä l l et g ö

r vent romfel at it and -emodAL elM l erv ingarje å,rmed

st ö r r e f ö r ä nd r ing ar

i d et

d

emog

r af isk a scenar iot v arinkt tlrued

erjearå rsamt, l ig a t il l g

å

ngavsslpensionssystag analemetysen s

t il l g å ng s- och

sk u l d sid a.

T

ab

ell 2. F

ondernas frek

vförensöv ersy n av

långsik

tigt och medelfristigt av k astningsmål

F

ond

F

rek v ens L

ångsik tigt mål

F rek v ens medelfristigt mål

AP1

5-10 å r

V

ar j e å r

AP2

V

10

7

N

/ A

ar j e å r

AP3

V

ar t t r ed j e å r

N

/ A

AP4

V

ar t t r ed j e å r

V

ar j e å r

Kä

l lFa:ö

r st a t il l F fjondär erdenaA

P

-

3

.3

.2

Processför AL M

P

å

en h ö

g

st a niv å-präocessenrA L rMel at iv t

l ik a t v ä r s F

ö -rf ondsta terilnal.F Modjä reld leerA ingP

g

ö

r s,

d ä r

r esu l t at en anal yser as och

j u st er as u t if r å n en h el h et sb ed ö mning . V

id ar e g ö r s

ex empel v is av st ä mning

mot and r a ak t ö r er s k ommu nicer ad e mar k nad sf ö r v ä nt ning ar . T i

f ond er nas A-analLMyser v ar ier ar mel–6l0anå2 r5, b er oend e på

v ad

f ond en b ed ö mt som r iml ig t f ö r

10 6E nl ig t l ag

( 2 0 0 0 : 19 2 ) ex empel v is: Minst 2 0

pr ocent av

mar k nad sv ä r d et -Favj dä er td-ilelAgPå ng ar som v ar och

f ond

er na inneh ar sk a v ar a pl acer ad e i f or d r ing

sr-ochät tl ikervmediditletå srg iskr.ed it

10 7F ond en f ast st ä l l er en av k ast ning sf ö r v ä nt an, ej et t av k ast ning små l .

McKinsey & Company

9 2

302

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

mod el l er a pensionssyst emet s sk u l d sid a. Ä nnu

l ä ng r e h or isont er , u ppf tö ilr l 8 0 å r , m

int er nt b. r u k

A

L M- anal ysenkan g

enomför as ådb e int er nt och

g enom exödt .erAntndstr-faondA Pen, somgöAr L M-

anal ysår l ig en,

h

ar

en eg

enu t v eck l ad

mod-f ondel len. lAyfndt erå afockrA amPs v ik t en av-analA LysM

f rö st r at eg

iv

al et

som en invövester ertygingels se. T -rfedndo jen gA enomföPr

ockåsmod el l er ingå en p

eg

en h and .

T

r ed-f ondje AenPg enomför

ockåsmod

el l er ingå egn pen h andör. stF a A-fPond en somörg

d

en stör r e A

LanalM-ysen meräls l an,

t aräl listet

in ex tälerpnöfrh dj essa tilällenf.ärFdje A-f Pond enörg

en A L -Manal ysv ar

t r edår ,j el ik t

T

r-edfondje enA.P Mer par t en av

ar b etörets intg enomfrnt, men

samar b et e sk er

med ex t er n ex per t is av seend e ex empel v is v iss mod el l er ing .

3

.3 .3I npu

t och v

al av

scenarier

I

f ond er nas ar b

et e med-analAysLochM

and

r a anal yser

som u nd aver bk ygastgningmåer sl en g ö r s

ant ag and en ang å

end e u t v eck l ing

en på

par amet r ar -somrespåekvteriv ke artil lskg uå lngd

ssid

an,

så som d emog r af i, mak r oek onomi samt

mar k nad Bsuilt1dvoveckan)l ing. E (xsempel v is anv ä nd er

samt l ig a f ond er

scenar ier med

ant ag and en om d en d emog r af isk a u t v eck l ing en. V il k a

anv ä nd s k an f å

ef f ek t er på

anal ysens u t f al l . F

l er a f ond er ar b et ar med

f l er ä n et t

scenar ier f ö r k l imat r isk , och

st r esst est ar

sina por t f ö l j er på

ol ik a sä t t .

F o n d e r n a s a r b e te m e d s c e n a r i e r

P

ensionsmynd ig h et en g ö r anal yser

av

f r amt id a u t v eck l ing

av

d emog r af isk a och

mak

v ar iab l er

som pr esent er as i t r e ol ik

a scenar ier ; et t -pessimistochet optisk imist,etiskttbscenarasI io.

et t pessimist isk t

scenar io ant as t il l

ex empel

l ä g r e ek onomisk

t il l v ä x t och

l å ng

l iv

b

esk r iv er v il k et scenar io som f ond

er na ar b

et ar

med .-f Fondö erstna anvoch äTndr eder jsigeA avP

P

ensionsmynd ig h et peenssimistiska

scenar io

g ä l l and e

d emog r af isk

u t v eck l ing

och

v is

mak r oek onomisk a v ar iab l er

g iv et må l et at t g ö r a max imal nyt t a t ilAlndl årga

r isk

f ö r pe

A

P-f ond en

k onst r u er ar

et t

eg et

pessimist isk t

scenar io,

b aser at

på

ant ag and en f r å

Centr al b yr å

n, g iv et

må l et

at t

minimer a

f r amt idå a gpensiorundsf öb ral uanstereringpar .

D

et t a

pessimist isk a scenar io d el ar

d ock

l ik h et er

med

P ensionsmynd ig h et ens pessimist isk a

sce

A

nl ed ning en b ak om v al et av

et t pessimist isk t scenar io at t d et f r ä mst ä r i et t pessimist is

av k ast ning en f r-fåondA erP na b eh ö v s. I

b asscenar iot

ser syst emet

i st ä l l et så

st ar k t

u t

mind r e r ol l h-fuondr AerPna inv est er ar

b u f f er t k apit al et ( t il l ex empel h ö g- el l er

l å g

ak

f ond en anv ä nd er sig av P

ensionsmyndb asscenarioig h et ,ensd å d e anser at t d et t a ä r d et mest sannol ik a

scenar iot ,

men l å

t er

ant ag and ena v-analrierysenai Af öL rMuat vt ä

rhd uerr ad et

på

v er k ar ,

samt

anv ä nd er

d et pessimist isk a scenar iot f ö r

st r esst est ning .

T

ab ell. 3F ondernas anv ä

ndande av

framtidsscenarier för demografisk

u

tv

eck ling

F

ond

S

cenario

AP1

P

essimist isk t och

b asscenar io f r å n P ensionsmynd ig h et en

AP2

I nt er nt mod el l er at pessimist isk t scenar io

AP3

P

essimist isk t

scenar ioP fensiorånsmynd ig h et en

AP4

B

asscenar fior å

n P

ensionsmynd igochetsimuen

l er ing

ar

u

t if r å

n d

et t a,

pessimist isk a scenar iot f ö

r st, r esst est

Kä

l lFa:ö r st a t il l F fjondär erdenaA.P

-

F

ö r st -afAondP

en st r esst est ar

sin st r at eg isk a por t f ö l j

med

ol.Aik ndakrl-afimatAondPrenisk scenar ier

ink l u d er ar

d e ek onomisk a k onsek v enser na av k l imat r isk ,

d ef inier at

som scenar iot at t P

u ppnå s och

d e mak r oek onomisk a ef f ek t er na d et

k an f ö r v ä nt as inneb ä r a,

d ir ek t

i d e

anv ä nd s i sin A- LanalM ysF.j ä r d-feondA Pen ar b et ar med en separ at k l imat scenar ioanal ys som f u ng er

som inspel t il l d er as mak r oek onomisk aöscenard etiermedf	el f r ist igTarmåed lj e-tfA.ondP en
McKinsey & Company	9 3

303

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

st r esst est ar ak t iepor t f ö

l j ennadut iferr få ön rol-uCOikt sla2käostpp,

men ink l u d

er ad

e int e-d

et

i d

en A L

M

anal ys som g enomf ö r d es 2 0 19 .

F o n d e r n a s a r b e te m e d ti l l g å n g s s l a g i A L M - a n a l y s e n

F

ö r st a t il lA FP-fjondär derena ar b et ar

med

ol ik a t il l g

å

ng-analsslyserag .isinaF öArLstMa och

F

j ä

r d

e

A

P-f ond en, som b å d a h ar et t med el f r ist ig t r espek t iv e l å ng f r ist ig t må l , mod el l er ar m

på

l å

ng

sik t , men ink

l u

d

er ar

f l er t il l g å modngssle lageriingdearmedna.elTf ilr istlexig empela mod

el l er ar

F

j ä r d -fe ondAPen

enb ar t

ak t ier

och

ob l ig

at ioner

i sin

l å

ng sik t ig a

anal ys.

F

ond en

ink l u d

k ompl et t a sammansät t ning ar

och

ing å end e scenar ier i d e mer

f r ek v ent

u ppd at er ad e st r at eg is

oper at iv a

poröltjfer na.

A

nd

r a

och

-Tf ondrederj enaAinkP l u

d

er ar

i st ä l l et

f l er

t il l g

å

ng ssl ag

i

l å ng

sik t ig

a analT ysenill.ex empel

ink lTurdederjare-fAondP en av k ast ning

sant ag

and

en-tfalö r

et t

3

0

ol ik a t il l g

å ingd enssl åagng

sik

t ig

a anal.Andysenra-fA ondP en t ar

i sinasikl åtngi

a ant ag

and en h

ä nsyn

t il l at t av k ast ning ar på

k or t ar e sik t k an f ö r v ä nt as av v ik a f r å n v ad

d e f ö r v ä nt as v

A

L M- anal ys t ar som så d an h ä nsyn t il l b å d e med el f r ist ig

och

l å ng sik t ig a av k ast ning sf ö

F

o n d e r n

a s

a ar bv

kes

atne imn eg ds a

n

ta

g

a

n d e

n

V

id ar e sk il j er

sig

ä v en met od er na f ö r

at t mod el l er a av k ast ning sant ag and en, ex empel v i

h ist or isk

av k ast ning

el l er v ol at il it et .

3

.3 .4O

u

tpu t frånAL M

Ö

v er l ag

g

ener er ar

f ond-analer nasyslAik LnandM e ou t pu t på

en h ö g

r e niv å

;

en st r at eg

isk

por t f ö

l

et t spann av

accept ab l a por t f ö l j er på

l å ng

sik t .

F

ond er nas så

k al l ad e nor mal por t f ö l

por t f ö l j er

k an sed an h ä nv isa t il l ,

al t er nat iv t

r ö r a sig

inom,

d e st r at eg isk a por t f

med el f r sikist igtoch

v id

ar e i sin d ag

l ig

a v er k samh

et .

3 .3

F

örä ndringar i målen

E

n il l u

st r at ion ö

v

er

f ond

er nas

av

k

ast3 ningund småer

tl id

sperBil iod en–2

02

20

210 v

isar

at t

av k ast ning små l en h ar

r ev id er at s ned

ö v er

t id . D

et t a b er or

f r amf ö r

al l t

på

sä nk

mar k nad en och

ant ag and en om f or t sat t

l å g a r ä nt eniv å er . G emensamt f ö r d essa ned r ev

al l t så

at t

d e r ef l ek t er ar

f ond

er nas ant ag

and

en om mö.Sj amtlig lfigr amtfondidaerav hk arst ning

r ev id

er at

ned

sina

f ö

r v ä nt ning

ar

-uf ondtomenF somör stg aj orA tP

en t ek nisk

f ö

r ä

nd r ing

inom

t id sper iod

enä.r tV

at t

not er a ä

rF

dö ockrst a- tfAtondP lenad

e t il l sit t

med ellf 2r ist02ig0a måfö

r

at t

r ef l ek t er a f ond ens sä

nk

t a f ö r v

ä nt ad

e av

k astf ningölj.erE gnFenomföakrstiska- fAhondPö jensing

b yt e f r å n nominel l t t il l r eal t må l d å

d et r eal a må l et pl u s inf l at ion ä r

h ö g r e ä n d et

D

e må l

och

f ö r v

ä

nt ning ar

som

inkld lenu äd er dateslmediåbngi f rhistorigisont, al l thsåar

int e

ex empel v is F

ö r st a A

P

- f ond ens med el f r ist ig a må l ink l u d er at s.

S

amt l ig a f ond er int ar

en k onser v at iv h å l l ning

t il l r ev id er ing

av

av k ast ning små l och

u

r ev id

er as

med

st or

f ö r sik

t ig

h

et

v

il k et

ock

så r elkanat ivsäobtlserl syntvera ash

istdore isk a

r ev id er ing ar na.

McKinsey & Company

9 4

304

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

B ild 3– F ondernasreala av k astningsmål/ förv ä ntan–20 102210 8

K ä lla:Å rsrapporter, Första till F ärdej AP-fonderna

4. Beskrivning av respektive fonds arbete med avkastningsmål

O	v an b esk r ev s ö v er g r ipand e sk il l nad			er och l ik h et er mel l an f ond er na i d er as ar b et e
N	ed an f ö l j er en k or t f at t ad b esk r iv ning per r espek t iv e f ond , med.Sf omku s på A				L M och
t id		ig	ar e på pek at s sk al l j ä mf ö r el ser	int-ef gondö ren,as motef erS jsomätutppdeA rP ag en sk il j er	sig å t
och		S	j ä t t e A P - f ond en int e anv ä nd er	sig av A L M.

4.1 F örsta AP-fonden

4.1.1 B esk riv ningav k astningsmål/ - förv ä ntan

D

a g

e n s m

å l s ä

ttn

i n g

/ f ö r v ä n ta n

F

ö r AstP-a f ond en h ar

t v å

av k ast ning små l / f ö r v ä nt an:

•

L å ng sik t ig t av k ast ning små l : 4 , 0

pr ocent r eal av k ast ning per

å r

mä t t ö v er

•

Med el f r ist ig

av

k ast ning stsfröatr egväisknt anpor( t f ö

l j )ea:l3av, 0k

astprocentning ör v -er

en 10

å r sper iod

D

essa

må bl yg g s

u pp

av

ol ik a k omponentlå erngsiktiga. D etmå l et

b est å r av

å

ena sid an

pensionssyst emet s

est imer ad e

av k ast ning sk r av ,

samt et t

u t ö k at

b eh ov

av av k

g ener at ionsneu t r al it et .

D

etmedelfristiga må l et

u t g

ö r

i st ä l l et snar arföervenäavntanuk tastifrningånsanal ys av

mönaj l ig h

et er

at t g ener er a av k ast ning

på

t il l g å ng ssid an. Må l et omf at t ar ock så

ak t iv

av k ast ning

B

a k g r un d

ti l l s a m

t f o

n d e n s utg å n

g s pun k t f ö

r m

å l / f ö

r v ä n

ta n

10 8N iv å er ä r ej f u l l st ä nd ig t j ä mf ö r b ar a d å f ond er na ar b et ar med-f ondolikensad ef init ioner , ex empel v is A nd av k ast ning sf ö r v ä nt an.

McKinsey & Company

9 5

305

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

S t yr el sen h ar sat t som g r u nd l ä g g and e k r av at t F ö r st a A

P - f ond ens l å ng sik t ig a av

f ö r ä nd r ing st ak t en i ink omst ind ex . P

ensionssyst emet h ar

d ock

b eh ov av

h ö g r e av k ast ni

at t

ef f ek t er na av f r amt id a b

al anser ing ar

minimer as ( och

bionsneuidrarttrilalitatett)sä. Dk reta g ener at

långsiktiga

av kastningsmålet

ä r

så l ed es

u ppb yg g t av

t v å

k omponent er

b aser ad e på

ink omst pensionssyst emet s d ynamik :

•

P

ensionssyst emet s av k ast ning sk r av =

D en r eal a med el ink omst en ( ink omst ind ex ) v il k e

ö k a med 1, 8 pr ocent per

å r enl ig t P

ensionsmynd ig h et ens ant ag and en.

•

E

t t u t ö k at b eh ov

av

av k ast ning

på

cir k a 2 , 2

pr ocent f ö r

at t

minimer a b al a

l å ng sik t ig t och

g ener at ionsneu t r al t .

V id

art eas ä v en h ä nsyn t il l d

en f inansiel l a r isk en som k r ä

v s f ö

r atart samtuppnå

d essa av k ast ni

u ppr ä t t h å l l and et av al l mä nh et ens f ö r t r oend e.

F år n och

med 2 0 2 0 gmedelfristigalä er

d avet kastningsmålet. D

et med el f r istbig estamå rl etav :

• P assivr ealav k ast ningr äv( ntföan) ( 2 , 1 pr ocent )

•	P r emie f ö r	ak t iv		f ö r v al t ning ( 1 pr ocent )
U t ö	v er d e t v å	må	l en ar b-fetondar enF medör stena norAP mal por t f ö l j med d ynamisksom al l ok er ing
r ev id er as t v å g		å ng	er	per år r–0.5 åH rorochisontmåenläet ä r 0 , 5 pr ocent ö mföver tavmedkast ning j ä

den st r at eg isk al jporen.t f ö

4.1.2 Process och metod för måldefiniering

F

r e k v e n s

D

en f u l l st ä nd-analig ysen,ALMsom g er

u nd er l ag

f ö r

d et

l å ng sik t ig a av k ast ning sk r av et

g

r el at ivältl an,s med–105 å

r s mel l anr u

m.å FD öetrtsta a-dfAondP

en anserat tmer

f r ek v ent-a A

L

M

anal yser

i r eg el

int e ä r

mening sf u l l a,

ef t er som ing å end e ant ag and e som d emog r af i ä r

par amet r ar

d ä r

st ö r r e f ö r ä nd r ing ar

int e sk er

f r å n å r

t il l å r .

A

nt ag and entomill g

å

ng

sav k ochast ningmarark nadsesend ocköv eröpandl

e. D

et

med

el f r ist ig

a må

l et

ses ö v er å r l ig en.

P

r o

c Ae

sL sM

A

r b

et et med av k ast ning små -lanalg enomysenuAt Lg Må rf fondråens ar b

et e med r isk . R

isk b

ed ö

mning

g

ö r s å

r l ig en av

st yr el se med

v ä

g

l ed ningör vaval tVS arDt yre,.elCIsensOochr iskfpr efåer feånrs u

t g

pensionssyst emet s k r av

och

b

eh

ov . Å

r k2 pr0 2ef2erlenseniggenerpåt ilr isl g

å

ng sf öomrd7 el5 ning

pr ocent ak t ier och

2 5 pr ocent r ä nt or .

D

en ö v er g r ipand e t il l g å ng sf ö r d el ning en ö v er sä t t s i en st r at eg isk

por t f ö l j som d el a

il l ik v id a t il l g

å

ng

ar . D

en st r at eg

isk a pormedtf öellfjrenistuignda måerblyget gpåer10d

etår

och

ses ö

v er

å r l ig en. D

en st r at eg isk a por t f ö l j en ö v er sä t t s i sin t u r i D N

P som f u ng er ar

som st ö

ar b et et och

oper at iv a por t f ö l j en.

A n a l y s m o d e l l

V

id

A -LanalM yser

f ö

r

d

et

l å

ng

sik t igända småexl eter anvna uk lonster

och

f ok u s

ä

r

på

pensionssyst emet s sk u l d sid a.

P

å

med el f r ist ig

sik t

g enomf ö r s

anal ysen

int er nt och som

nä mntnas påov an,

f ok u ser ar

d

t il l g å ng ssid an och

mar k nad su t v eck l ing en snar ar e ä n d en d emog r af isk a u t v eck l ing en.

I n put o

c h

v a l a v

s c e n a r i e r

F

ö r AstP-a f ond en ar b et ar

med

ol ik a ing å end e t il l g å ng ssl ag

f ö r

d e ol ik a må l en:

McKinsey & Company

9 6

306

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

• L å ng sik t ig t må l : A L M- anal ys ink l u siv e ak t ier och ob l ig at ioner

• Med el f r ist ig t må l : mer omf at t and e anal ys som ink l u d er ar f l er t il l g å ng ssl ag

F	ö r st -a fA ondP en b asersin AarL -Manal ysb å dpåe P ensionsmynd				ig h et ens pessimist isk a scenar io och
b	asscenar io,	ochut v ä r d	er arobv uid starhe et en g	enom at t	st r esst est afporlerscenartf ö ierlj.enEmed
h	or isontom 6 0	+r åanv ä nd	s.
A	L Manal- ysens av k ast ning sant ag and en b aser asiskpåa dhatista och ant ag and					en f ö r ak t ier	och	r ä	nt
i f r amt id en. P or t f ö			l j env stid aresstmd estolikasa scenar ier		ink l u siv e f ö r	k l imat omst ä	l l ning		f ö
med el f r ist ig a sik t en. D at a och scenar ier				k ommer f r å n ex t er na l ev er ant ö r er .
T	il l g å ng ssid an anal yser as l ö pand e f ö r ol ik a mar k nad sr eg imer					och sk at t ning sf el samt
Output f r åA nL		M
A	nal ysen r esu l t er ar		i en por t f ö l j med	opt imal	ö v er g r ipand e al l ok er ing		av	t il l g
ob	l ig at ioner	g iveletsenstryrisk pr ef er ens.

4.1.3 F örä ndringar i målen

S e n a s te f ö r ä n d r i n g a r
D en senast e må l f ö r ä nd r ing		en inom-f ondFö enr stskaedA dP e u nd er 2 d0 e2f 0ond. enD åt illla sit t
med el f r ist ig a må l , v il k et		ä r	en pr ocent enh et		l ä g r e ä n d et l å ng sik t ig a må l et .
av k ast ning sf ö ngr varä pånt nimar k nad			st il l g	å ng ar i nä	r t id . D et t a f ick ing a omed el b ar a k o
por t f ö l j sammansä	t t ning en,	men på g		r u nd-pravocentd etig aflorå tngsatsikt t4ig a må l et ( v il k et som
b esk r iv it s ov an ä	r et t est imer at av k ast ning sk r av ) , vk kommerastningd etsmåmedletelffrramöist igv aera

b eh ö v a h ö j as t il l ö v er d et l å ng sik t ig a.

McKinsey & Company

9 7

307

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

4.2 Andra AP-fonden

4.2.1 B esk riv ningav k astningsmål/ - förv ä ntan

D	a g e n s m		å	l s ä ttn i n g / f ö r v ä n ta n
A	v k ast ningfö rv sä			ntan ä r	4 , 5 pr ocent r eal av k ast ning per å r , ö v er en 3 0 - å r sh or isont .
D	et t a ink l u		d	er ar 4	pr ocent r eal f ö dr enväv ntalad aavst rk atastegningisk a por t f ö		l j en samt 0 , 5 pr ocent
f ö r v ä nt ad			av k ast ning			f r å n ak t iv f ö r v al t ning .
F	ond en h ar	ing et med el f r ist ig t må l .
B	a k g r un	d	ti l l s a m			t f o n d e n s utg å n g s pun k t f ö r m å l / f ö	r v ä n ta n

A nd r a -fA ondP ens av k astföningrv äs ntan( och	r isk niv å ) ä r
por t f ö l j en som id ent if ier as g enom A	LinteM-etanaltmåys,l ochi sig

en eg ensk ap h os d en v al d a st r at eg isk a sj ä l v t .

F

ond ens u t t r yck l ig a må l ä r

at t ,

g enom v al et

av

st r at eg isk

por t f ö l j , minimer

av

b r omsen på

3 0

å r

sik t . F

ond en k ommu nicer ar

dföärvr äf öntanpår end aven k ast ning s

st r at eg isk a por t f ö l j som b ed ö ms u ppnå

d et må l etmå ochl.

int e et t av k ast ning s

E

n anl ed ning

t il l at t-fAonden rk aommuA P

nicer ar

en av k astförvänintang soch

int e u t g å r

f r å n et t av k måastläningr bs ed ö mning en at t

f ö r v ä nt ad

av k ast ning

och

r isk

b eh ö v er

t il l sammans i A-analLMysen. E

t t av k ast ning små l som int e b eak t ar d en r isk som v ar j e enh

f ö r v ä nt ad

av k ast ning

med f ö r

b ed ö ms som mind r e mening sf u l l t . D

en r isk

som

med

en v ä l d iv er sif ier ad

por t f ö l j med

en et t

v isst

av k ast ning små l k an v isa sig v

med

f ö

r h ö

j d

r isk

f ö

r

b

al anser ing

som k-fonsekond ensvensA -.LprAMocessndrsyfaAtPar

t il l

attid ent if ier a d en st r atportföeg iskljmeda

b ä st

av v ä g ning

mel l an f ö r v ä nt ad

av k ast ning

r isk , set t u t if r å n pensionssyst emet s b eh ov och

inom r amen f ö r g iv na pl acer ing sr est

4.2.2 Process och metod för måldefiniering

F

r e k v e n s

A

nd Ar aP- f ond

ensgenomf ö r

å r l-iganalA yserL,Moch r ev id

er ar så l ed

es ock så d

en st r at eg isk a

por t f ö l j en å r l ig en,

v il k et man b yg g t

u pp int er n ex per t is f ö r . D

en å r l ig a f r

d

el s at t sl u

t sat ser na ä

r

ak t u el l a,

d el s at t

d

en inträert tnahVkåarompetlls. rensnived j eå

n u pp

å r

g ö r s en st ö r r e u ppd at er ing

av

d et

d emog r af isk a scenar iot . D et t a sk er

i sam

S

CB

pu b l sinicermerar omf at t and

e analS ysv aver igf resamt id

a b ef ol k ning .su t v eck l ing

D

en st r at eg isk a por t f ö l j ens l å ng sik t ig a h or isont

k ompl et t er as med

en pr ocess f

t il l g å

ng sal l ok er ing

som ink-stlruatd eger iskar asemioch

t ak t isk a al l ok er ing sb esl u t som syf t

t il l

at t anpassa por t f ö l j en t il l d en f ö r v ä nt ad e mar k nad su t v eck l ing en på

med

D

essa pr ocesser

l ö per k ont inu er l ig t u nd er å r et .

P

r o

c e s s A

L M

A

nd

r a-fA ondP

en l yf t er

f r am v ik -analten avys fAö Lr Mst r at eg iv al et

som en g

r u

nd

l ä g g

and

inv est er ing sö v er tGygenomel se.t t

opt imer ing

sf ö ridfentar andifiereAarnd r a -fA ondP en

d en

st r at eg isk a por t f ö l j som,

inom g iv na r est r ik t ioner ,

minimer arMåf öl fr uv änknttadionenpensionsf ö r l u s

ä r

så l ed es d ef inier ad

i t er mer

av

av k ast ning

på D uentfgorå melendlea pensionerh or isont en. i

A

L Manal-

ysen ä r 3 0 å r , v il k en f ond en b ed ö mt som r imlg enerig t atsetionsneut t il l kt ochr avl itetetom

McKinsey & Company

9 8

308

				Skr. 2021/22:130
				Bilaga 9
l ag ensö fr ar b et.enÄ v en om d en f or mel l a h or isont en ä r				på 3 0 å r u t nyt t j as ä v en mö j
		10	9
simu l er a på		and r a h or isont er , f ö r et r ä d el sev is l ä ng r e h or isont er ,				f ö r at t		u nd
på v er k as.
A n a l y s m o d e l l
F ö r at t	t a f r am d en st r at eg isk a por t f ö l j en anv ä nd- modsenelmedeglenueftvereckfö lladjandA						Le M
h el h et sb ed ö mning .
A nd r a-fA ondP		en eg enu t v eck l-modade elA lL Mg ö r en st ok ast isk (simuså klalerlingad			Mont-e Car l o
simu l er ing )h elavinka omst pensionssyst emet s b al ansr ä k ning				k ommand e 3 0	å r , f ö r		v ar j e e
f r amå t i t id en.-analI AysenLMmod el l er as b å d e f ö r v ä nt ad av k ast ning					på ing å end e t il l g
r isk niv å	par alD leelflrtamå. t b l ick and e ant ag and en som mod el l en u t g å r					if r å n	t ar	h ä

u	t v eck l ing en på k or t sik t k an sk il j a sig å t f r å n d	en f ö r v ä nt ad e u t v eck l ing en på
v	al et av opt imal st r at eg isk por t f ö l j b eg r ä nsas av	d e l ag l imit er som f ond er na st yr s a

F ö r v ar j e nyck el t al , t il l ex empel b al anst al et , g ener er as må ng a t u sen u t f al l f ö r

k ommand e -3 å0 r sper. iodD et	mö j l ig g ö r		k v ant if ier ing		av st or h et er	så som sannol ik h et		f ö
och mö j l ig g ö r f r amf ö r al l t at t		k	v	ant if ierpåa fgö rruv ndä ntavadb pensionsfromstörilenöl tgraglivuenst
st r at eg iskr t pofö Gl jenom.	opt imer ing	k an		sed an d en	st r at eg isk a	por t f ö l j	som,	g
pl acer ing sr est r ik t ioner na, minimer ar		f ö r v ä nt ad pensionsf ö r l u st				id ent if ier as.	I simu l

annat h ä nsyn t il l h u r ol ik a t il l g å ng ssl ag k an f ö r v ä nt as samv ar ier a med v ar and r a o

pensionssyst emet ( av g

if t st il l g

å ng en och

pensionsskModellgenuerl docken)möså. j l ig

h

et at t

anal yser a

k onsek v enser av

f ö r ä nd r ing ar

så som h ö j d

pensionså l d er .

I n

put o

c h

v a l a v

s c e n

a r i e r

A

L

Mar-b

et etåru tfångr en t ilål ng

sporltjbf estöendå

e enb

ar t

av

ak t ier

och

ob

l ig

at ioner .

D essa

t ilånlg ssl ag

r epr esent er ar

d

e v ik t ig ast e r isk pr emier na i f inansiel l a-anmalr ysensknad

er

och

med

A

l ngå

a t id

sh

oräisontrd et

mod el l er ing st ek nisk t int e meningär dsfeuA-flPondlt ,en,enlatig tt intFerjraod u

c

f l er ångtil lskg l asserör. modF

el l er ing

en av ångf ondar tnailflokg

u

serådase pr isk

pr emier

somörh arst

st

b

et yd

elöser df enångl

a t id

sh or isont enär( rochiml ig a at t

modörelenlerås alngfå

t id sh or isont ) . E

t t

b

et yd

and e

ar börets ed gockör fat tå

pbstä a

äts t

mod el l er a och

parätametderåesngl

sik t ig a

r isk pr emier

somringanalå ysen.

D

et il l g

å ngmedssl agst ö

r sti dvenik st r at eg

isk a por t f ö

l j en ink l u

d

er as i pr ocessen ( ak t ier ,

ob

och

il l ik v id a t il l g

å

ng ar ,

t ot al t

11) ,

menlnåit eng vr aikttililporgåtngfössljagen modmed el l er as ej ex pl ic

i

A

L -Mmod el l en

f ö

r

at t

b

eg

r ä

nsa

ant al et

v ar iab

l er

i

opt- imerfondingensen.

A nd r a

av k ast ning sf ö r v ä nt ning ar på

r espek t iv e

t il l g å ng ssl ag

b aser as på

eg na

anal yser

ak ad emisk

f or sk ning

och

h ist or isk a

d at a.

V

ar j e

ant ag and e u t t r yck s som

en su m

d

el k omponent err.enkF löatb est å dr essa

av

k or t

r iskäntfa,r i

rrisk pr emie

och

ev ent u

el l

av k ast ning

spå v er k an på

g r u

nd

navjä avmvvikiktelingusertslägfgåretå . S

om så d

ant t ar d e l å

ng

sik t ig

a

ant ag and ena h ä nsyn

t il l

at t

f ö r v ä nt ad e

av k ast ning ar

på

k or t

sik t

k an

sk il j a

s

av k ast ning ar på

l ä Bngedr eö sikmdta.f ö r v ä nt ad e av k ast ning ar j ä mf ö r s ock så

med

ol ik a ex t

b ed ö mning ar . A

nt ag skandocheomk rori r el at ioner u t g å r ock så f r å n ak ad emisk

f or sk ning

och

d at a.

A

nd r a-fA ondP en ser i samb and

med

d

en å -ranalig ysenaA

Lö

Mv erna siav k ast ning

sant ag.and en

V

anl ig venä lnågjs ot

el lågerrna f ok uådsomrenu

t

v åar,j ed

ä

r

en mer d

et alsynjerg adenomfö vöerI s.

d en senast e ö v er synen å t er b esö k t es ex empel v is av k ast ning sant ag and ena f ö r

t il l g å ng

E

t t annat ex empel ä r

ef f ek t er av

d et l å g a g l ob al a r ä nt el ä g et och

f ö r v ä nt ad

n

10 9P r op. 19 9 9 / 2 0 0 0 : 4 6 , sid . 7 8 .

McKinsey & Company

9 9

309

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

A

nd

r a-fA ondP en u t g å

r

i mod el låern ingettar, naföfrr pensionssyst emet , pessimist isk t

scenar io som ä

r

int er nt u t v eck l at med

d,atvila kf retå än Sr sammaCB

k ä l l a som P

ensionsmynd ig h et en anv ä nd er

sig av

D

et inneb ä r b l and annat l å g t b ar naf ö d and e, l å ng

l iv sl ä ng d och

l å g

net t omig r at ion

S

t r esst est er ä r int e en d el av A L M- pr ocessenfond fenö. rD Aä ndr emotraA gP ö- r s k ä

nsl ig

h

et sanal yser ,

ex empel v is g enom at t

j u

st er a av k ast ningändsantr aghorandisonte,

f r å

n 3 0

t il l 50

å

r

el l er g

enom at

ant a at t b al anst al et

ä

r

l ä g r. eDi uett gfåöö ngrrsatsl täseranalgethy u r

r ob

u

st a r esu

l t at en ä r och

f ö r

at t

k omma t il l k ompl et t er and e insik t er . Kl imat scenar ier -inkmodorelporerlingas ocken, såd

äi Ar Ld Me

ek onomisk a k onsek v enser na f ö r k nippad e med

d et pessimist isk a r isk scenar iot

at t P ar isav t al et

k v ant if ier as och ink l u d er as i f ond ens ant ag and en. Kl imat scenar iot h ar

så l ed es en på v er k an

st r at eg isk por t f ö l j .

Output f r åA nL M

O

u

t pu t f r å n A L M ä

r

d

el s d en opt imal a st r at eg -åiskr ashportisontföl,jdenelö svsimuer enler3 0ing ar

av

samt l ig a t il l g å ng ar i por t f ö l j en samt av S v er ig es b ef ol k ning , r el ev ant a mak r oek on

st or h et er k oppl ad e t il l pensionssyst emet s st ä l l ning . D

en st r at eg isk a por t f ö l j en b est å r

•

T illgå ngsfö rdelning: H

u r

k apit al et sk a f ö r d el as på ol ik a t il l g å ng ssl ag ,

•

I ndex v:al V il k a

ind ex

( al l ok er ing

på

inst r u ment niv å )

som sk a

r epr esent er a r esp

t il l g å ng ssl ag ;

•

V alutafö rdelning: D

en sammant ag na v al u t aex poner ing en på

d en st r at eg isk a por t f ö l j en,

v ä l j s så at t d en t ot al a por t f ö l j r isk en sk a v ar a så

l å g

som mö j l ig t .

4.2.3 F örä ndringar i målen

S

ed an 2 0

10A hndarr a-fA ondP ens sammant ag

na av k ast ning

sfenbö rarv tä äntndanenr gatås ng

,

å r

2

0 14 . A

v k ast ning sf ö r v ä nt an sä nk t es å r 2 0 14

med 0 , 5 pr ocent på

g r u nd av f ö r ä n

d et l å g a r ä nt elb äedg öetmningoch en av v ad

d en k or t a r isk f r ia r ä nt an k an f ö r v ä nt as v ar a i j ä

myck et l å ng

sik t ) .

110

T

id

ig

ar e f ö

r ä

nd r ing ar sk ed -mode innanell enlikA tL dMag

ens v ar impl ement er ad e. D

et k an not er as at

f ö

r ä

nd r ing

ar

i av k ast ning sant ag and åenngf össlr agenskh ilard ja ut ilstlerg at s, ib l and

mar k ant , v issa å r

Ä

v en d en st r at eg isk a por t f ö l j en h ar ö v er

t id

f ö r ä nd r at s på t ag l ig t . I net t ot er

sammant ag na f ö r v ä nt ad e av k ast ning en f ö r ä nd r at s t il l r ä ck l ig t f ö r

at t mot iv er a en a

f ö r v ä nt ad

av k ast ning .

110 D en nor mal a ö v eravsynenav k ast ning	sant ag and ena t il l sammans med en st ö r r e d eb at t k r ing cent r al b ank er nas neu t r a
st yr r ä nt or på l å ng sik t t r ig	g ad e f ö r ä nd r ing en.

McKinsey & Company

10 0

310

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

4.3 T redj e AP-fonden

4.3 .1 B esk riv ningav k astningsmål/ - förv ä ntan

D a g e n s m å l s ä ttn i n g / f ö r v ä n ta n

3

, 5 pr ocent r eal av k ast ning

per å r ö v er

en l å ng sik t ig

h or isont ( ö v er

10

å r ) .

F

ond en h ar

ing et med el f r ist ig t må l .

B

a k g r un

d

ti l l

s a m t f o

n

d

e n

s

utg å n g

s pun

k t f ö

r m

å l / f ö r v ä n

ta n

A

v k ast ning

små flöetr kTanr ed- fj ondeA sesPn som en f u

nk t ion av

f ond

ensriskv alnivfd öåa r

por t f ö

l j en.

Av k ast ning

små

l et h ä

r l ed

s f r å n d

en f enö rf vö är ntporadt fe öavlkj enastgnivnget d

en ö

nsk. v ä

r d a r isk

G

enom A

L M id

ent if ier as en t eor et isk

t

mö,vj lidig d aven kö astnskningvä

r d ,a rf iskörnivenåoptn imal

por t f.öD lenj opt imal a poren tj fu östlerj as sed

an u

t if r å

n pr ak t isk

g

enomf ö r b ,arvhiletk etoch

r eal iser b

sl u t l ig en b id r ar

t il l at t mynna u t i et t av k ast ning små l .

T r ed j e-fondenA P definierar sitt långsiktiga mål som ”över 10 år”. De utgår från en analys av

pensionssyst emet

och

accept ab el

r isk niv å-å pårig enh 4or0isont som sed an r ed u cer as t il l en mer

ö

v er sk å d

l ig

f r amt id

om

2 5 å r .

F

ö r

at t ant agk aansndesn äomn avmerk astilninglföar lsit l ig a

d ef inier ar sed an T

r ed j e A P

- f ond en sit t av k ast ninghorisont,små ”merl ö änv er10 år”en.k or t ar e

4.3 .2 Process och metod för måldefiniering

F

r e k v e n

s

A

L Manal-

ys med med f ö l j and e por t f ö l j opt imer ing

g enomf ö r s v ar t t r ed j e å r . I samb an

l å ng sik t ig a r isk niv å n ö v er , och

impl icit d ä r med

ä v en d et l å ng sik t ig a av k ast ning s

D

en oper at iv a por t f ö l j en b esl u t as f or mel l t en g å ng om å r et , men d et f inns ing et som h

d

en l ö pand

e. F

or mel l t

u ppdndateneromasfantöragv äa nt ad

av k ast ning

på eninvg

estånger pering ar

å

r

inf ö

r r ev id

er ing

av

oper at iv t gb erdnchenmart eork et, viskilak avet k ast ning en f r å

n d

en oper at iv a

por t f ö l j en.

P

r o

c e s s

A

L

M

T

r ed

j -efAondP

en anv ä nd

er-analA LysfMö

r

at t

id ent if ier a en optniv .åimalD enriskrisk niv å n b

eh ö

v er

f al l a inom d et på f ö r h and

b esl u t ad e int er v al l et b esk r iv et ned an. G

iv et d enna r isk

mö j l ig

av k ast ning f r å n en opt imal por t f ö l j , u t if r å n v il k en f ond en k an h ä r l ed a et t

u t if r å n ex empel v is pr ak t isk a mö j l ig h et er

at t k onst r u er a d en t eor et isk t opt imal a po

F

ond ens v al d a r isk niv å

f ö r

por t f ö l j en f r å n A

L M b eh ö v er f al l a inom et t på f ö

st yr el sen b esl u

t at , r isk

int er v

al l . I ntlerä gv stal alretiskomfnivatå tsomasavfskondenau endinterest ig

a,

som inneb

ä r

at t

fskondaavenk astå atminstonei niv å

med

ink omst ind

ex –(2 cirprkocenta1 r eali a

t er mer ) . D

en h ö g st a r isk niv å n u t g å r f r å n d en t eor et isk a r isk en g iv et et t max imal

l agglai l imit er . D

et t a int er v al l , el l er spann, k u nd e å r

2 0 19 ö v er sä t t as i mot sv ar ad

mel l an cir k a 2 , 5 och 4 , 7

pr ocent r eal t .

V

id ar e u t v ä r d er as t r e ol ik a r isk niv å er inom d et

b esl u t ad e r isk spannet

ö v er t id .

r isk

f ö r b al anser ing

b å d e i nä r t id

och

ö v er

en l ä ng r e t id sh or isont

g å r

v id ar e f

opt imal

t il l g å ng sal l ok er ing .

F

ö r

d enna por t f ö l j

anal yser as d en

opt imal a por t f ö

nä r mar e och

d en f ö r v ä nt ad e av k ast ning en anv ä nd s som u nd er l ag

f ö r av k ast ning små

I

A

L-analM ysen ing åinter d en ak t iv a f ö r v al t ning en. D

enna f å

ng as i st ä porlletfiöu ltjvenä

r d er ing

mot

et t

oper at iv t

b .enchSammansämark

t t ning en av

oper at iv t stb yrenchfondmarenskd ag

l ig

a ar b et e

med

h j ä ldp eavr ik t l inj er

f ö

r

r isk

och

av k ast ning- prsomocesseng etTt. rs edav jAe- LfA ondMP

er na

McKinsey & Company

10 1

311

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

r ev id er ar	v id tb toperehovat ivsi a b ench medar kh j ä l p av				at t est imer a r isk	och f ö r v ä nt ad		av k ast ni
v id v ar j e g		iv .et t il l f ä l l e
A n a l y s m o d e l l
T r ed j -e fA ondP ensAL M- anal ys u t f ö r s int er nt och					simu l er ar por t f ö l j u t f al l b aser at på				pens
sk u -lochd t il l g å ng ssid a ö-åvrerig enh 4or0isont . F em t u sen scenar ier simu						l er as i en; st ok ast isk mod			el l
u t f al l et f r å n d essa anv ä nd s f ö r				at t b ed ö ma d en l ä mpl ig a r isk niv å n.
I n put o c h	v a l a v s c e n		a r i e r
T r ed j -efAondP		en mod el l er ar	enl ig t P	ensionsmynd	ig h et ens pessimist isk -analscenarys. ioI i sin A L			M
d et t a ing å r		ä v en d e mak r ov ar iab l er som f ond en anv ä nd er sig				av . O mk r ing	3 0	t il l g å n
F ö r v ä nt ad		av k ast ning mod el l er as u t if r å n ant ag and en om r isk f r i -r kä vntotaoch.					inv est er ing a

F ö r u t om CA P M/ S h ar pek v ot met od en anv ä nd s ock så	en-modellså kföral”equityl ad Briskl ack L it t er man
premium” (ERP), som utrycks via riskequlibrium (via backward-opt imer ing	av k ov ar iseniansmatoch r
r isk av er sion- nyt t of u nk t ion) som en d el met od f ö r at t st ö d j a mod el l k al ib r er ing en.

H ist or isk v ol at il it et anv ä nd s f ö r ant ag and en om f r amt id a v ol at il it et , r isk och med f ö av k ast ning ar . F ö r onot er ad e t il l g å ng ar f inns d ä r emot b eg r ä nsat med d at a. I nt er n ex

f or sk ning

g er

u nd er l ag

f ö r ant ag and en som j ä mf ö r s med

ex t er nat fb alankleter och

k apit al f

av

anal ysen ä r

at t t il l g å ng ssl ag

och

ensk il d a inv est er ing arsåg lä nger nadefintåre h a h ö

g

v ol at il

h ar

h kö org r el atmedion and r a t il l g å ng ssl ag i por t f ö l j en. D

et t a f ö r

at t d iv er sif ier a b or t m

er h å l l a h ö g

mö j l ig

av k ast ning .

D

at a f r å n P ensionsmynd

igoch etKonjensu nk t u

r inst it u t et s k or t sik t ig a pr og

noser

t il l ä

mpas r eg e

i st r esst est er

f ö rö atvert

ser isk er na

k r ing

ink omst pensionssyst emet ,

men

på v er k ar

int e

d en

r eg el b u nd na

ö v er synen

av

por t f ö l j opt imer ing en. D

et t a

inneb ä r

at t

anal yser

av

pensi

g

enomf ö

r s mer

r eg el b

u -ndanaletyseä nvA arL Mt t r ed

j e å

r , men at t d

e int e påmåv erletk .ar av k ast ning s

D

emog r af i och

ö v r ig a f r amsk r iv ning ar

f ö r

pensionsmod el l en u ppd at er as inf ö r A

L M v ar t

Output f r åA nL M

F

r å

n T

r ed-fjondeA ensP A -LanalM ys er h

åenl lb sal anser ad

r isk niv å

, av k ast ning små l samt

opt imal

t il l g å ng sal l ok er ing .

4.3 .3 F örä

ndringar i målen

S e n a s te f ö r ä n d r i n g a r

Å

r

2 0 19

sä nk t es

av k ast ning små l et

f r å n

4

pr ocent

t il l

3 , 5

pr ocent ,

t il l

f ö

av k ast ning sf ö r v ä nt ning ar .

I

samb and

med

-AanalLMysen id

ent if ier ad es atföt rdv enä nt ad

e av k ast ning en -påf ondT rensed j e A P

d å vandar e por t f ö l j h ad e sj u nk it

t il l

cir k a 3 , 2

pr ocent r eal t . A nal ysen v isad e at t

en t

por t f ö l j h ad e en f ö r v ä nt ad

av k ast ning

på

cir k a 4

pr ocent r eal t . A

t t

l ä g g a om b ef i

d

en t eor et isk a mö j l ig

a av k ast ning

en f r å

n d en t eor etskiskualoptle imaldocka porinnebtfäö rlajsten,or a

por t f ö l j f ö r ä nd r ing

ar

som av

and rg aenomfsk ä

lö

rint,b eäaransåven goms anal ysen v isad

e i v il k en

r ik t ning

por t f ö l j en k u nd e

g å

f r amö v er

f ö r

at t

h ö j a d en f ö r v ä nt ad e av k ast ni

inv estinger ar , mer k r ed it er ) . R	isk niv å n b ib	eh ö l l s så l ed es, men av	k ast ning små l et sat t es
pr ocentsti ä l l et f ö r 4 pr ocent ,	d å d et anså	g s v ar a en mer r iml ig / u	ppnå el ig niv å som int e

omf at t and e omal l ok er ing ar i por t f ö l j en.

McKinsey & Company

10 2

312

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

4.4 F j ä rde-APfonden

4.4.1 B esk riv ningav k astningsmål/ - förv ä ntan

D

a g e n s

m

å l s

ä

ttn i n g

/ f ö r v ä

n

ta n

F

j ä

r d

e A

P

- f ond

en hl åarngsåsikv tä igl etsomt et t med el f r ist ig t må

l :

•

L å ng f r ist ig t må l : 3 , 5 pr ocent ö v er

4 0

å r

ink l u d er ar ak t iv

f ö r v al t ning

0 , 5

•

Med el f r ist ig t må l : 3 pr ocent ö v er 10

å r

( F

ö r v ä nt ad

av k ast ning

på v al d

med e

t il l g å ng sal l ok –er2 ing,5%på,

samt2

b id r ag

f r å n ak t iv f ö r v al t ning f ö r

at t nå

u pp t il

B

a k g r un

d

ti l l

s a m

t f o

n d e

n s

utg å n

g

s pun

k t f ö r m

å l / f ö

r v ä n ta n

F

j ä

r d-feondAPensångl

sik t igav ak ast ning

små

lmsb medest äu åt ng

spu nkif rötäntv ad

av k

astpåning

t ilånlg smar k nad er”u natb( uå davp k ast”)ning,pensionssyst emets l ngå

sik t ig a b eh ov

av

avånk ast ning

f r

b

u f f er t f ond”ef terernagfan(rååp

av k ast”)ningsamt

F j ä

r-fdondeA ensP ömj l ig rh aet te

g

ener er a ak t iv

av k ast ning .

F

rö äntv ad

av

k

ast åningA

Lf-rManal ysens b

öedmning

av

v

ad

en v

al d passivölj avporaktft ierä

ntochorr

med

en v

ikörtdfel ning i d et

v al d a ak

t iespannet

k –an2 l, ev9 per ocenteråra2( 20 ,2 80

) u

nd er st ig er

d

et

l å ng sik

t ig

a av k

astletning. Dsmåen sl u tömningligabenedom 3

, 5 pr ocent omfnäatmlt arig en ock

så

d en

f rö äntv ad

e mer av k ast ningå sammansätenf r

t ning

en av

r ef erölensporjåptmedf

elå lngsik t ,

samt

av k ast ning

en f r å

n F j ä

r d

e A P r- vf ondaltensningak. t iv a f ö

4.4.2 Process och metod för måldefiniering

F r e k v e n s

A

L Mar-b et et g enomf ö r s v ar t t r ed j e å r och

syf t ar t il l at t id ent if ier a et t l ä mpl ig t m

och sammanh ä ng and e r isk .

D

en d ynamisk a nor mal por t f ö l j en ( D

N

P

) , som u ndt erig ab måyg,glreterev id eter medasv elar fjre iså r .

G

ener el l t

r ev id erålasenintu etömanfrd en r u l l and e pr ocessen f ö r

A L M och

D

N P ,

men v id s

h ä nd el ser

i mar k nad en el l er inom pensionssyst emet k an j u st er ing ar sk e, f r amf ö r

al l t f

P

r o

c e s s

A L

M

F

j ä r d-feondA Pens ar b et e med

t v å

ol ik a må l f ö r ol ik a t id sh or isont er inneb ä r at t f ond en

t v å

ol ik a t yper

av anal yser :

•

A L Manal- ys,

v ar if r å n f ond ens l å ng sik t ig a av k ast ning små l h ä r l ed s,

d ock

f ast

nor mat iv r ef er enspor t f ö l j på

d enna niv å .

•

A nal ys av

f ond ens r ol l

på

t il l g å ng ssid an,

v il k et

l ed er

t il l D N

P

med

med

t il l h ö r and e por t f ö l j v al . Ä

v en h ä r h ä mt as v ä g l ed ning

f r å n A L M- anal yse

D

et

l å ng sik t ig

a av k ast ning små l et k ompl et t er as med et t lmedls ielsambfr istandig medtmå l , som f as

F

j ä rAd P-e f ond ensref er enspor t f ö l j ,

D

N

P .

D N P

av speg l ar

d en

por t f ö l j

som

b ä

pensionssyst emet s b eh

ov

och

f ö

r u t sä

t t ning scenar,gioanalivet,ysföondv erensd

e k ommand e t io

å

r en. A r b

et et med

D

N P

f ö

l j er

pr ocessen:– Mod elS lcenramvr–ioanalPerorköystlfj k onst r u

k t ion.

A n a l y s m o d e l l

F

j ä r d -ef ondAP en

u t f ö r

sin-analA ysL Mint er nt

och

mod el l er ar

pensionssyst emet s b å d a

sid or

A

v k ast ning sf ö r v ä nt ning ar na

f or mu l er as

enl“bygigstensmetod”en så

somk al baseratl ad

på

mak r od gatenera er ar f ö r d el ning ar av

t il l v ä x t , r isk , d ir ek t av k ast ning , yiel d

och

v ä

t il l

en f ö r v ä nt ad

av k ast ning . T il l g å ng ssl ag en ä r

k onsist ent

mod el l er ad e ö v er

McKinsey & Company

10 3

313

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

l å

ng

h

or.Disonte

t a inneb

ä

r

at t ex empel v istdgi etamåmedletelskfraisv ar a k onsek v ent och

f al l a inom

r amen f ö r d et

l å ng sikFtjigä armåd-felondAetP.en ar b et ar

med

h ist or isk a d at a,

men l ä g g

er

d ä r u t

st or t f ok u s på

f r amå t b l ick and e anal ys f ö r

at t k omma f r am t il l sl u t l ig a av k ast ning små

I n

put o

c h

v a l a ev rs c e n

a r i

A

L

Mar-b

et etåru

tfångr en t ilål ng

sporltjf bö åendest

e enb

ar t

av

ak t ier

och

ob l ig at ioner .

D

essa

t ilånlg ssl ag

r epr esent er ar

d

e v ik t ig

ast e r isk pr emier na i f inansiel l a-anmalr ysensknad

er

och

med A

L M

l ngå

a t id

sh oräisontrd et mod

el l er ing

st ek nisk t int e meningär dsfeuA-flPondlt ,en,enlatig tt intF jr od

u

cer a

f l er ångtil lskg l asserör. modF

el l er ing

en av ångf ondar tnailflokg

u

serådase pr isk pr emier

somörh arst

st

b

et yd

elöser df enångl

a t id

sh or isont enär( rochiml ig a at t

modörelenlerås alngfå t id

sh

or isont ) . E t t

b

et yd

and

e

ar börets ed gockör fat tå

pbstä a äts t

mod

el l er a

och

parätametderåesngl

sik t ig

a

r isk pr emier

somringanalå ysen.

F

ond

en

använd

er

f råtamb l ick and e

av k ast ning sant ag and

en

anpassad e t il l

väral d

t id

sh

or isont ,

ant ag

and enör fsamt l ig

a ångtil sslg ag

b yg g s u

pp g

enom at t

mod

el l er a en d

ir ek t av k ast ning

och

t iläl xv t k omponentI

.d

en

med

el f r ist ig a

h

inkor isontludenervasenä en

äv r d

er ing

sk omponent .

A

v k ast ning sant ag and ena v al id er as mot ant ag and en f r å n ex t er na ak t ö r er .

A

v

k

ast ning

santd enaaganu ppd at åer svas isörf d en med el f r ist ig

a h

or isont enår oschyk ielöenr tfdret

l å ng sik t ig a av k ast ning sant ag and et .

I

A L-analM ysen

ing å r

d emog r af isk a

d at a

f r å n

P

ensionsmynd ig h et ens

b asscenar io.

Ö v

mak r ov ar iab

l er

som ing

å rsåi analsomexysenempels lvöi neinf l at ion, por t f ö l j av k-astilninglv äochxt B

N

P

t il l å t s v ar ier a f ö r

at t

t est a por t f ö l j ens r ob u st h et . Ä

v en P

ensionsmynd ig h et ens pess

anv ä nd s f ö r at t st r esst est a por t f ö l j en f ö r

at t k ont r ol l er a r ob u st h et .

F

ö r

D

N

P

:

F -jfäondrd scenaA Pr ioanal ysmynnar

u t

i

et t

mak r oek onomisk t

b asscenar io

som

k ompl et t er as

med

et t

ant al

al t er nat iv a scenar ier

i syf t e at t

sä k r a en

r ob u st

por t f ö

scenar ioanal ysen ink l u d er as ä v en på v er k an f r å n k l imat r isk er . D

essa scenarg-

ier omsä t t s t il l

och

r isk f ö r v ä nt ning ar

v ia et t mod el l r amv er k . S l u t l ig en b esl u t as en por t f ö l j b est

och

r eal a t il l g å ng ar . P

or t f ö l j k onst r u k t ionen och

r isk niv å n -i DanalNPysenv ä g l ed s av d e sp

id

ent if ier, aräv en

om

ak t iespannet

int e äörv derirfbeköartt

t il lb lD andN P annatpå

g

r u

nd

av

ak t iel ik nand

e r iskå erng iartililDgN P

som int e t as med

i A

L

M- anal ysen.

Output f r åA nL

M

U

t ö

v er

l å

ng sik t ig

t

av k ast ning små-anallysenu t ockmynnarså iAetLtMb

esl u

t

om l å

ng sik t ig

t

l ä mpl ig

r isk niv å ,

u

t t r yck t

v

ia ind

ik

at iv a spann av

l å

nget tsikr-tiskochig tavacceptkastabninglasper( u rspek

t iv

)

ak t ieal l ok er ing ar

k ompl et t er ad e med

spann f ö r

r ä nt er isk och

v al u t ar isk .

T

r ad

it ionel l t

b

r u -ankalr ysenockA LsåM mynna u

t i et t

v al av

r ef er ensporFjärtdf-eöfAondljP,enmen

h

ar v al t

at t

int r od u cer a en stlexö ribrile itg etradi f avör fv al t ning

sst r u

k t u

r en g enom at t

i st ä

l l e

ex pl icit med

en med el f r ist ig

inv est er ing sh or isont om 10

å r f ö r

r ef er enspor t f ö l j en.

4.4.3 F örä ndringar i målen

S e n a s te f ö r ä n d r i n g a r

F j ä r d e A P - f ond ens av k ast ning små l h ar r ev id er at s trven:å g å ng er u nd er d e senast e å

•

20 17:fånr

4

, 5 pr ocent

t il l

4 pr ocentanledmedning

enat t

av k ast ning ,

i

synnerö h

et

f

r ntä ebär and

e tångill arg ör, äntfv ad es bägl i rle f r amg

ent

samt at t d en f ö

r pensionssyst emet

f ö r k nippad e nyt t an f r å n en h ö g r e r isk niv å

ä r l ä g r e. D

å

inf ö r d es ä v en et t med

pr ocent , v il k et impl ement er ad es 2 0 18

och

h ar

v ar it of ö r ä nd r at sed an d ess.

•

20 21:fånr

4

pr ocent t il l 3 , 5 pr ocent med

mot iv er ing en at t av k ast ning

på

samt l ig a t il

f rö äntv ad

es bägl irle i l j u

set av

l å g a r ängrnt eoranpassningoch en lsper iod t il l et t nor mal l ä g e.

G iv et pensionssyst emet s st ar k äkabningal ansr,i k

omb inat ion med alål t erkendorsttåeart eid

McKinsey & Company

10 4

314

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

av u ödtfenl fånr syst emetanså g ds et ätb t r e atänkt as mål et nå gänotat tök a r iskånivi inv est er ing spor t f ö l j en.

S om k an ses ov an sk edådr evt idv er ing ar med 0 , 5 pr ocent enh et er u nd er en r el at iv t k or t t id

v ar	d ock r ed	an 2	0 17 d isk u ssion om atåltretevmedid erenahnedel prm ocent enh et . A						nl ed ning en t il l at
ing en stör r e r ev		id gerenomfing ö			r,duest anäli stl et d el ad es åu pprevit ivngderar ,		v	aröskat lt art rnaör f
at t	r ev id erål etaämr		hög	a och	at t F	j ä-rfdonde AenrP fedö r ar en st eg v	is	jövu stererörstingr e
f ö r ä nd r ing ar .
Ö v er törid äntvf as d et			nu	v arågand medl		el f r ist ig a av kålastetninorg smmal iserå ats ts d et			k ommer
at t mot sv ar a d et l å ng sik t ig a av k ast ning små l et .

McKinsey & Company

10 5

315

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

4.5 S j ä tte-APfonden

4.5.1 B esk riv ningav k astningsmål

D

a g e n s

m

å l s ä

ttn i n g

/ f ö

r v ä n ta

n

S

j ä t t-efAondP ensmå l sä t t ning

ä r

at t

ö v er en f emå r sper iod

ö v er t r ä f f a av k ast ning en b est

pr ocent B u r g iss A L L v ik t at med

10

pr ocent k assa motBilsvl.ar and e O

MR

X

T -

B

u r g iss ä r

en g

l ob

al

mar k

nad sl ed

and

e d

at al ev er antfu önd.r sKvinomal itpretiv enatpåecapit,ochal

omf at t ning en av d at a av seend e onot er at ,

h ar su ccesiv t ö k at d e senast e å r en och

per å r ssk

cir k a 116 0 0

onot er ad e f ond er

med

mer

ä n 9

0 0 0

mil j ar d er

d ol l ar

i u t f ä st k apit al i u n

b

aser as på

h

u r

en

med

ianf ond

inom

d

et

onotg erssladageet ilhlarg å avn k ast at

u

nd er senast e

f emå r sper iod en. I ng et g eog r af isk t u r v al sk er

d å A P

6

int e h ar nå g on så d an b eg r ä n

B

a k g r un

d

ti l l s a m

t f o

n

d

e n

s

utg

å n

g s pun k t f ö r

m

å l

S

j ä

t t-feondA Pens måärlat t

f ond

en g

enom sin inr ik t ning

mot oånotgssleragd esktåilalahg enögh

l ngå sik t ig

av

k ast ning

,

med

en b al anserö adporölt otjfenal. rSiskj ä-ftftondeA ensambP it ionsnivä år

d

ock, enl ig t f ondsjä enl,vat t

sk hapaö greav k ast ning

ä n med

ian i mar k nad

en.

S

j ä

t t-fe ondAPens åmlär

t il l

sin natå ngursikl,t igeft er som inv est er ing

ar

inom onot er ad e t il l g

å ng ar

b ehöv er mä t as ö v er

en l ä ng r e per iod .

D

et

ant ag

na

av k astå ninglet smä

r

etårtigftemr u

l l and e

g

enomsnit t . ålA etv kinnebäastrningat tsm

r el ev antämföraj el ser

k an skåallae pnivåer

i porölt jf en och

d et

suadmmeresu

l tåatr aetämförtg j a på

t ot al niv.Mål et

medör fv

id

ar e at t

nya inv est er ing

arnå rsomu intpp et il l

r ä t tk

ommerstand aratdt

sel ek t er as b

or t

f r å

n por tävföenl jinnebären.Da aet tk ganaml a inneh av som intu eppfh

elyler d e nya

kr av kenan b öl irfemålöf r av yt t r ingj lomig möt.

4.5.2 Process och metod för måldefiniering

F	r e k v e n		s
S	j ä	t t-fe ondAPen h ar u nd		er	2	0 2	1 f ast st ä l l t etåltsomnytrtelavatkerastarningt ilsml d en onot er ad e
mar k		nad en.	F ondfrö äenvnt arat t		b	eh	å l l a ådl etu tnda ermångmaår f råtam.	D et t id igålarete	m
b esl u t adr est iofröåsed an. S				j ä-ftondte AenPh ar ing en f ö r u t b est ä md				f r ek v ens d å	må l et sk a u ppd
u t an d et g enomf ö r s v id b eh ov .

P	r o c e s	s	m	å l s ä ttn	i n g
I nv ol v er ad e i ar b et et					at t t a f r am må l sä t t ning sf öén,rslfagondäkrommiténal lmenokt er ing sk ommit t
sä	r sk il t	V	D	och CFisk-Oochochr evr isionsu t sk ot t et . S t yr el sen flaste .st ä l l er sed an må

A n a l y s m o d e l l

S j ä t t-feondA Pen ar b et ar int e med A L M g enom at t u ppd r ag et ä r b eg r ä nsat t il l et t specif ik

och	mat ch ning mot pensionssyst emet s sk u l d sid a d ä r f ö r int e b l ir r el ev ant .
4.5.3	F örä ndringar i målen
S e n a s te f ö r ä n d r i n g a r
Å r	2 0 2 1 ä nd r ad e-fSondjäent tsite tA Pav k ast ning små l t il l at t j ä		mf ö r as mot et t ind ex	inneh å
onot er ad e inv est ermedingglobalar exponering, ”Burgiss ALL”. Under må ng a å r h ar v er k samh et en och
ex t er na r å d g iv aräredveridingu artv pekåb atr istp enravel ev ansatt		använd a S I X	N or d ic 2 0 0 Cap G I
som mål öfr pl acer ing sv er k samh et en. I nt er nt h ar		d ä r f ö r	v erål ketsamedhP etE en k ompl et t er at
b ench mar k , d ock med inr ik t ning E u r opa.ölIjtenakh tarmedu t atvecktporlat sf h ar må l et b l iv it				al l t me

ir r el ev ant och b eh ov et f ö r f ö r ä nd r ing	t yd l ig t . D et h ar l ä ng e f u nnit s en b r ist på l
McKinsey & Company	10 6

316

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

d å

f å

l ev er ant ö r er

h ar t il l h

and

ah å

l l itpldacerataingb gaserarlobatalpåt ,onotmenerd adtenake v al it et

h ar st ä r k t s ö v er t id .

D et

u

ppd at er ad

e må

l et syf t ar

t il l

at t

b-fäondttensr uspegppdlraagS jgä enomtt AatPt r epr esent er a

et t b r et t inv est er ing

su niv er su -fmoinomdensS

jplä acertteingA ådPsomre( onot er ad e inv est er ing ar

u t an

g eog r af iskänsningb eg r) , lha åö lv er

l å ng

t id ,

l ev er er as av ob er oend e l ev er ant ö r med

g od

h a et t

l å ng sik t ig t per spek t iv

( minst f em å r s d

atsv a)ensk,kauk nnaronorchmrväikktnas medtill

nor mal k assa om 10

pr ocent med

av körastäntvniang(sfO MR X

Törbatiltl )spegfS

lj aä t t-efAondP ens

f ö r ut t ningsä ar . I

v er k samh et en kölanjsedninganenukppfompl et t er as med

r el ev ant aödr el b

ench mar k

at t uä trvd er a st r at eg isk inr ik t ning

, d el st r at eg ier , g eog r af i, sek t or , ol ik a t id sper io

E t t st or t ar b et e f -öf ondrS enjaräh tvtareAitPat t

sk apaölenjporstrtatf eg i som k omb iner ar ol ik a d el ar

inom onot er atå ats t

poröltjfens r-/iskav k ast ning sr el at ion,äg da etd etv ilr lisks j u st er ad e av k ast ning

en,

b l irälvb

al anser ad

. S -fj ondät ten arA Pb et ar

med

t yd l ig

a ex änsningpoeringarösbrf ategätrks erlstl aä

at t

ensk

il d a r isk

erörintste borlair. Af l l a nya inv estägers motingard env st r at eg isk a inr ik t ning

en samt

mot av k ast ning sk r av en f ö r

d et specif ik a seg ment et .

McKinsey & Company

10 7

317

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

5. Internationell utblick

N	ed an pr esent er as en k or t f at t ad					int er nat ionel l uCanadtblaickP		ensionöverP flondanIernvnaest ment
B	oar dCP(P )I Bi Kanad a,	F u t u r e			F	u nd i	A u st r al ien och	A	l g emene(AP P)G ensioen	G r oep
N	ed er l ä nd er na. D et t a d		å	d	e ä r st or a,f öerrkekä ommanda jfmfäondeö erelochsef ondfö er d e					en l ik nand e
sv ensk a A- fP ond er .naCP		P I B	ä r		en st at l ig		b u f f er t f ond	och	f yl l er d ä r med
	111
F	ö r st a t il lA FP-jfäondrder na. A		P	G	ä r , l ik som CP P I B , en av d e st ö r st a pensionsf ond er na i v ä

t il l f ö r v al t at k apitralä ,v menfagö rerv aal t ar e å t and r a pensionsf ond er i N ed er l ä nd er na. F u t ä r en st at l ig inv est er ing sf ond med mösyfjtletig hatfetr amtilsä kidlr aapensionsu t b et al ning ar .

I nl ed ning sv is pr esent er as en k or t suinsikmmert feringr åönvu ertb l ick en, dsentärerefast terav eprsnite t med nä r mar e b esk r perivningrespekar t iv e f ond .

5.1 S lu tsatser

E

n int er nat ionel l

j ä mf ö r el se ä r u

t manandkare kd uå nnatidingenteniffierondas som ex ak t mot sv ar ar

d e sv ensk a A P

- f ond er nas u ppd r ag

och

r ol l .

S

ä r sk il t intfröessantrd en f ö r d j u pad e anal ysen ä r

h u r

and r a f ond er

sä t t er sina må l . CP P

d

el v is om-fA ondP

er na i d et at t d

e ä r r el at iv

t

f r ia at t

stolä kl al au gppdrärnsvagföetär r.rochdiskenf ast

D

ä r emot sä t t er d e int e av k ast ning små l ,

u t an d ef inier ar

i st ä l l et enb ar t

en r isk acc

r ef er ensporvtilf kö denlej sed an ar b et ar f ö r at t

ö v er t r ä f f a inom d en d ef iner ad e r isk accept ansen

ar b et ar så l ed es l ikr nandav eA-ffPondle er na med

u

t g å ng

i r isk anal ys, med

sk il l nad en at t

d e ock s

k ommu nicer ar

d et t a ex t er nt

i st ä l l et

f ö r

av k ast ning små l .

F

u t u r e F

u nd

sk il j e

av

k ast ning små

l

b oveslanifutrasåavn,f inansminist er n.

A P

G

f ö

r v al t ar. Detsaest fantondalerf ond

er

b

esl u tjarä l,selval er

i samar b et e medomAsinaPGr espek, t iv e r isk pr of il er

och

av.Ak PastG ning små

l

f ö r h å l l er sig

sed an t il l d essa i sin f ö r v al t ning .

Y t t er l ig ar emelik lhanetferond er na ink :l u d er ar

• S amt l ig a f ond er h ar l ik nand e u ppdh örgagav:kastningttuillåppnålg riskpå lå ng sikt.

• CP P I B och A P G ar b et ar b å d a med A L M- anal ys med en f r ek v ens på v ar t t r ed j e

• S amt l ig a f ond er st r esst est ar sina por t f ö l j er g enom at t u t sä t t a d em f ö r ol ik a scen

• F u t u r e F u	nd	s	h ar nyl ig-fenondl ikersomnaä nksA Pt sina av k ast ning små l på g r u nd av l ä g r e
f ö r v ä nt ad	av	k	ast ning g l ob al t .

111 F ö r st a t il l F-fjondär erdena;A PS	j-äf ondtteenA äP r I eg	ensk ap av	st ä ng d f ond med f ok u s på onotnte er ad e inv est er ing ar i
j ä mf ö r b ar med CP P I B	, F u t u r e F u nd	el l er A	P G .

McKinsey & Company

10 8

318

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

5.2 C PPI -BC anada Pension Plan I nv estment B oard

5.2.1

B

esk riv ning av

u ppdrag och mål

U ppd

r a g

CP

P

I B

ä r , l ik t

d e-fondsv enskrna, aenAbuffertfondP

. De är genom ”T h e C anada Pension Plan

Investment Board Act” å

l ag atdat

ag er a f ö

r sina intsrbessentästaer( ex empel v is ar b et sg iv ar e som

b et al ar

in pr emier , ar b et st ag ar e) .

L ik nand e-fA ondP er na sk a ä v en CP P

I B

inv est er a sina t il l gmaxå ngimalaravfkastningö r at utanu ppnå

onödig risk, men av k ast ning och r isk

d ef inier as d ock int e nä r mar e i u ppd r ag et . D

et ä r

i s

st yr el se som h ar i u ppd r ag

at t t ol k a u ppd r ag et och ptnä itr mar e specif icer a r isk a

M

å l s ä

ttn

i n g

CP

P

I Bh :ars

ing et ab sol u t

av k ast ning små l , u t an st r ä v ar i st ä l l et ef t er

at t

ö v

”avkastningsbenchmark”, vilket är en av CPPIB framtagen referensportfölj som revideras vart tredje år.

F ond

en ar b

et ar med

t yd l ig t d ef inier ad

e gapträitnänser,marf ö erb deskessrrivisken ned an, som st yr

h u r

inneh å l l et i r ef er enspor t f ö l j en al l ok er as.

5.2.2 Process och metod för måldefiniering

F	r e k v e n s
R	iskccepta ansb est ä ms g enom-AanalLMys och u ppd at er as samt id ig t som r ef er enspor t f ö l j en v ar t
å r .
P	r o	c e s s A L M
S	om b esk r iv it s ov an ar b			etmedar rCPiskP stI Byr ning			i f ö r st a h and . A v k ast ning	små l et i f or m a
en r ef er enspor t f ö l j			ä r	en f u nk t ion av d en b esl u t ad e r isk apt it en. S				t- yr el sen l ed er ,
k ommit t é , ar b et et			med	r isk st yr ning		ink l u siv e ar b et et med at t specif icer a specif ik a
R	ef er enspor t f ö l j en sä t t s ih op med-sth uj äd lie.p avÅ ren2A0L2M1 inneh ö l l d en mot sv ar and e 8 5 pr o
g l ob al a ak t ier och 15 pr ocent k anad ensisk a st at sob l ig at ioner .
R	isk apt it en i CPs rP efI Ber:enspor t f ö				l j mot sv2ar0 ad2 :0e u nd er
							112
	•	Max g r ä ns f ö r	sannol ik h		et f ö r	en 0	, 2 5 pr ocent ö k ning-å r shav orb isontidr ag: 3 ö0 v er en 2
		pr ocent
	•	Max g r ä ns f ö r	ev ent u el l f ö r l u st inom et t å r : 9 0 mil j ar d er					k anad ensisk a d ol
	•	Max g r ä ns f ö r	pot ent iel l f ö r l u st av inv est er ing sv ä r d et inom et t f emå r sper sp

• P r opor t ion mel l an ak t ier och–10sk 0u lprd ocenter:55.

CP P I B : s	st r at eg isk a	inv est er ing spor t f ö l j	sk a	h a samma	r isk	som	r ef er enspor
”riskekv iv alent”).
D en st r at eg	isk a inv est er ing sporentffemåöl jrensh horarisont		och	syf t ar t il l	at t	d iv er sif ier a inneh
j ä mf ö r t med r ef er enspor t f ö l j en f ö r at t u ppnå h ö g r e av k ast ning						med	samma r isk .
Må l por t f ö l j en av g ö r		sl u t l ig en inv est er ing spor t f ö l j ens ar b et e f ö r å r et f ö r at
st r at eg isk a por t f ö l j ens r esu l t at .

112 Cond ensed I nt er im Consol id at ed F inancial S t at ement s of Canad a P ension P l an I nv est ment B oar d 2 0 2 0 .

McKinsey & Company

10 9

319

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

I n put o		c h	v a l a v s c e n			a r i e r
I ng å end e ant ag and en i CP					P	I B : s A L M- mod el l b est å r av :
•	Av k astning; ex empel v is r äiskntfa,ri rak t ier isk pr emie och						ak t iv av k ast ning .
•	E	k onomi; ex empel v is inf l at ion och l ö neö k ning .
•	D	emografi; ex empelnatvisiv it et och f ö r v ä nt ad l iv sl ä ng d .
CP P	I B	u nd er sö k er		ol ik a scenar ier , pessimist isk t ,			neu t r al t och opt imist isk t , och sim
f yr ah u		nd	r a scenar ier	med	cir k a t iot u sen u t f al-ålrvsharord isontera ö. vMåerl etn 8ä 0r at t sä k er st ä l l a
r ef er enspor t f ö l j ens r ob u st h et .
			113
Output f r åA nL M
CP P	I arB:bset e med -AanalLMysen r esu l t er ar i en r ef er enspor t f ö l j som f ond en sed an ar b et ar st r at
f ö r at t ö v er t r ä f f a.

5.2.3 S ammanfattning j ä mförelse-APfonderna

S ammanf at t ning sv is så ä r	CP P	I B -fmyckond ert nalik sitaAt Pu ppd r ag , ar b		et e med- r isk och A L M
anal ys men k ommu nicer ar sin må l sä t t ning			på annor l u nd a sä t t . CP P	I B	k ommu nicer ar en r isk
j ä mf ö r el sepor t f ö l j at t	sl å	d ä r A	P - f ond er na k ommu nicer ar et t		f ast av k ast ning små l

113 CP P I B . 2 0 12 . S eminar on D emog r aph ic, E conomic and I nv est ment P er spect iv es f or Canad a

McKinsey & Company

110

320

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

5.3 F u tu re F u nd

5.3 .1 Uppdrag och mål

U ppd r a g

A

u

st r al iens stinvat lestig era ing

sfF onduture, F und,

inv est er arörtmånillföfr

f r amt id

a g

ener at ioner

au

st r al iensar e. F ond en et ab l erfadrö ates t2ärst0k0a6l and ångetssikl t ig a f inansielä lningast

och

114

f rö v al t ar id ag

sex

of f ent l ig a f ond er ,

v ar av

u nd er f ond en F

u t u r e F u nd

( d et v il

f ok u ser ar

på

f r amt id a u t b et al ning ar

av

pensioner

v id

b eh ov . S

yf t et med

d e ö v r ig

ä r

at t

sä k r a

f inansier ing

f ö r

sit t

r espek t iv e omr å d e

( ex empel v is nat u r k at ast r

f or sk ning ) ,d menessak ommer

int e

b esk r iv as nä r mar e

d å

d e

int e

h ar

k oppl ing

t il l

pen

U

nd er f ondF

utureen F

und,inr ik t ad

mot pensioner , st å r f ö r en maj or it et av

t il l g å ng ar na inom F

( st r ax

ö v er

2 0 0

A u st r al iensisk a mil j ar d er ) .

F

u

t u r e F

u ändr atsrtolg leneröger,a rh isk j u

st er ad

avå klngaståsikningt .pL å

ng

sik t ä

r

int e d

ef inier ad ,

men f ond en j ä mf ö r

sig

mot

et t-åå rrigl igt tindochex .10F

ond en v er k ar

ob er oend

e av

r eg er ing e

sk är d d ar syr f ö r v al t ning en av

v ar j e f ond

t il l d ess u nik a inv est er ing smand at .

F

u t u r e F

u nd

h ar

sit t syf t e f ast st ä l l t i l ag : at t st ä r k a f ö r må g an at t mö t a of in

E

nl ig t l ag en ä r

d et f inansminist er n som ansv ar ar

f ö r

at t g e f ond :en”Dd eir ek t iv

om av k

ansv ar ig a minist r ar na k an g e st yr el sen sk r if t l ig a anv isning ar om h u r d ess inv est er ing s

u öt fr as och

må st e g e minstd anenanvså

isning” .

M

å

l s ä

ttn

i n

g

I nv est er ing smandF atondetens: inv est er ing

smandäratat uåppneng enomsnit tårligl ig

av k aståning

p

minst

k onsu

ment pr isind –ex5pr+ocent4

perå

åp

lngå

sik t ,

med

en accept ab

elöochverintd er iv en

r isk

nivå .

Fonden har även en ”Target Asset Level”, en nivå under v il k en ansv ar ig a minist r ar enb ar t f å r

t il l f

k apit altil l

f ond enö ochv erv il k en ansv ar ig a minist r ar

k an d eb it er a f r å n f ond en f ö r

at t

b

pensioner

el l er

f inansier a ad minist r at iv a av g if t er

associer ad e med

f ond en.

5.3 .2 Process och metod för måldefiniering

F

r e k v e n s

D

et

f ö r ek ommer

ing en l ag st ad g ad

el l er av

f ond en b est ä md

f r ek v ens el l er met

må

l ak ast ning

u

t ö

v er

at t d e sk a syf t a t il l atåt lngmaxåsikimert,aiavenlkigasth etningmedp

int er nat ionel l

b

stä a pr axöisrf inst it ultl ioneainv est er ing

ar .

P

r o c e s s

m

å

l s

ä ttn

i n

g

E

nl ig t l ag

ä r

f inansminist er n och

ch ef f ö r

f inansd epar t ement et ansv ar ig a f ö r

at t g e F

om f ond ens av k ast ning sk r av . F ond en anpassar r isk niv å

ef t er

r å d and e f ö r u t sä t t n

u ppnå av k ast ning.små l et

I n

put o

c h

v a l a v

s c e n

a r i e r

Må l av k ast ning en b aser as för ävntmstningpåar fnaå fpr amt id a sk u l d er

som f ond enatk tan k omma

b ehöv aäckt

a.

114 F ond en et ab l er ad es med ca 6 0 mil j ar d er A U D f r å n st at l ig a ö v er sk ot t samt ak t ier och int ä k t er f r å et t au st r al iensisk t t el ek ommu nik at ionsf ö r et ag .

McKinsey & Company

111

321

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

F

ond en f ok

u

ser ar i sit t ar b et e med

at t

ö v

er säåt tlngaå avsikktastiganingek onomisksmåleta, socialp a,

f inansiel l a,

pol it isk a,

g

eopol it isk a- och

pefinnianspolg it isk a t r end er .

D e anal yser ar

och

st r esst est ar

r eg el b u

nd

et en r ad

mö j l igövaerf rfamtlerida sscenartidshoröierisontat äterbt rörfe fstå

h

u

r por t f ö

l jeensigk omanöbf retu tttsäning öarrndfä r as och

id

ent ifätierattörstätbf t r a motåndst sk r af t en

h os por t f ö l j er na.

R

isk b u d g et ar ö v er v ä g s och

sä t t s ö v er

f l er a d imensioner ink l u siv e mar k nad sr isk , k

och

por t f ö l j ens f l ex ib il it et ( h u r snab b t och

enk el t por t f ö l j en k an ä nd r as) .

5.3

.3 F örä

ndringar i målen

S

ed an f ond ens et ab l er ad es h ar

av k ast ning små l et j u st er at s en g å ng . D et t a g j or d es

sä

nk t es f r –å5,n 54 pr,5ocent

t–5ilprl 4ocent

per å r

på

l å ng

sik t av F inansminist er n, men på

init iat iv av

f ond en. A nl ed ning en v ar

f ö r ä nd r ad e v il l k or

på d en g l ob al a inv est er ing smar k nad en.

5.3 .4 S ammanfattning j ä mförelse-APfonderna

S

ammanf at t ning sv is så

sk il j er sig F

u t u r e F

u-fndondf eråna idatetsvFenskut ua Ar ePF u nd h

ar

et t av

u

ppd r ag sg

iv ar en b esl u

t at av k ast-ningfondsmåer nal.såL ikh tar AuPppd r ag sg

iv ar en nyl ig

en sä nk t

av k ast ning små l et f ö r

F

u t u r e F

u nd

på

g r u nd av sä nk t f ö r v ä nt an på av k ast ning .

McKinsey & Company

112

322

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

5.4 APG – Algemene Pensioen Groep

5.4.1 Uppdrag och mål

U

ppd r a g

APG (”Algemene Pensioen Groep”) i Nederländerna fungerar som fondförvaltare för ett flertal f ond er ,

privata och offentliga, bland annat offentliga ABP (”Algemeen Burgerlijk Pensioenfonds”) som förvaltar

pensioner

f ö r

st at l ig t

anst ä l l d a. A P G

f ö r sä k r ar

t ot al t

4 , 7

mil j oner

m

t j ä nst epensionsf ond

som st ar t ad es som et t ld AotBtPer,b menolagb ltevil

f r ist å end

e 2 0 0

8 . A

P

u ppd r ag

ä r at t g ener er a h ö g st a mö j l ig a av k ast ning f ö r

v ar j e f ond

inom r espek t iv

i sin t u r b esl u t as av

d e r espek t iv e f ond er nas st yr el ser .

I

N ed er l ä

nd

er na ä

r pensionsf ond er fnaröräs egk rlinger adst ileavlsynsmyndsomig kh retä ev er

en- A L

M

anal ys f ö r

at t f ond er na sk a anses på l it l ig a och

k u nna inv est er a i ak t ier .

115

M

å l s ä

ttn

i n

g

D

e ing å end e f ond er na i A P

G h ar ol ik a av k ast ning små l . A B

P : s må l sä t t ning

ä r h ö

t il l g od t ag b ar r isk niv å .

5.4.2 Process och metod för måldefiniering

F r e k v e n s

A

P

G

g enomfAö Lr-Menanal ys som l ig g er

t il l g r u nd

f ö r A B P : s må. l sä t t ning v ar t t r ed j

116

P

r o

c e s s

A L M

P

or t f ö l j al l ok er ing

inom A

P

G

t as b aser at på

en k omb inat ion av

k v ant it at iv a,

d a

mod el l er ( d ä r ex empel v is A

L M ing å r ) , samt manu el l a b ed ö mning ar

ö v er en 15- å r i

A

P

G

: s -A analLMysä r omf at t and e och

t ar h ä nsyn t il l

f ond ens må l av k ast ning , r isk apt it ,

k apit al

och

pensionså t ag and en.

P

or t f ö l j en j ä mf ö r s sed an mot

et t

b ench mar k

som

g enomsnit t sav k ast ning

f r å n mar k nad en ( mar k nad sind ex ) . D

et t a ind ex

k an b r yt as ned

och

inv est er ing sk l asser

f ö r

mer d et al j er ad j ä mf ö r el se.

117

D

ev ik t ig

ast e ind ik atfrorå ernAnaPA GL M:anal-s

ysärd

etörfäntv ad

e b eh

ov et av

pensionsu t ,b

et al ning ar

al l t så

g

apanal ysen ö

v er f r amt id

a sk u

l d fochond ertilna,lg ochångdaretlrikesut Al tP er- and

e b al anst al et

som h

j ä

l per

t il l at t

b

ed

ö ma r isk niv å

n i por t f ö

l j en (etrörfiskäntvf öadreub ndeh eraovfetinansier ing ) . D

pensionsu

t b

et al ning ar

ä

r

en indom ikmåatloret påäreal ist. isk

t

U

t ö

v er

dg etröstKäa nsl ig

h

et sanal yser

rg atörts tfänsynaöh

t il l äkoser h et en k år ing sikl t ig

av k ast ningA n .a l y s m

o

d

e l l

H

u v u d sak l ig en h ant er ar A

P

G

sina anal yser int er nt , men anl it ar ex t er na ex per t er f ö

el l er omr å d en.

I n

put o

c h

v a l a v

s c e n a r i e r

A

P

G

ink l u

d er ar

ak t ier-gindeogelrataf iersu menb ä v en

v al u t aex poner ing

f ö

r

v al u t asä

k r

int er nat ionel l ak t ieex poner ing-anali sinysA

.LI Msit t ar b et e med

ex empel v is A

P B

anv ä nd er d e s

118

ä

v enalltmer av avancerad analys såsom ”deep analytics” och AI. F

rö u

t om at t

uöknda erdens mest

115 R

. Kl eynen. ( 19 9 7 ) . A

sset L iab il it y Manag ement f or P ension F u nd s. A case st u d y.

116 A

B

P . ( 2 0 16ent). onS t hateeminv est ment pr incipl es.

117 I P

E

R

eal A

sset s ( 2 0 13 ) . A

measu.

r e of t h e mar k et

118 S

R

aj k u mar , M. C. D

or f man. ( 2 0 11) . G ov er nance and

I nv est ment of P

u b l ic P

ension A

sset s: P r act it ion

McKinsey & Company

113

323

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

sannol ik a ek onomisk aön,milstj u d erA ParG					i sinAL M- anal ys äscenarv ier u nd			er og		ynnsamma
omständ ig h et er som åur ppstfånrf ak t or er exsomempel vlisgå a g							enomsnit t l ig a	ak t ieprögemier , h
med el inf l at ionåelglaermedl			ntel orä.
			2 2
Output
P	or t f ö l j med st r at eg isk t il l g å ng sf ö r d el ning						ink l u siv e ak t ier , ob l ig at ioner och v al
5. 4 . 3S ammanf at t ning			j ä mf ö r el se A P			- f ond er na
S	ammanf at t ning sv is så		f inns l ik h	et er		mel-fl anodA erP naG i ochder AasPu ppd		r ag	och ar b et e med
A	L Manal-	ys. D ä r emot så sk il j er		d e sig		i at t av k ast ning små l en f ö rf öA rPv Gal tsäart,t s av d e f ond
ib l and		i samar b et e med	A P G -fmedon eran AnaPsä t t er sina må l sj ä l v a. A P						G	ar b et ar int e h el l er
ab sol u t a av k ast ning små l u t an med					at t ö v er t r ä f f a j ä mf ö r el sepor t f ö l j er f ö r d e f o

McKinsey & Company

114

324

Skr. 2021/22:130

Bilaga 9

McKinsey & Company

115

325

Skr. 2021/22:130

326

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 maj 2022

Närvarande: statsminister Andersson, ordförande, och statsråden, Hallengren, Shekarabi, Ygeman, Ekström, Eneroth, Dahlgren, Ernkrans, Hallberg, Nordmark, Sätherberg, Thorwaldsson, Gustafsdotter, Axelsson Kihlblom, Elger, Danielsson, Karkiainen

Föredragande: statsrådet Elger

Regeringen beslutar skrivelse Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2021