Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka insatserna för att tydligt minska administrationen i statliga myndigheter och tillkännager detta för regeringen.
Sverige har många myndigheter och en omfattande offentlig byråkrati. Med en stor offentlig förvaltning och snabbt expanderande utgifter och uppdrag som tydligt ligger bortom statens kärnuppgifter skapas risker för alltmer belastande administration och byråkrati, en belastning som skapar en tröghet som drabbar myndigheternas funktionssätt. Det behövs ett tydligare arbete för att reducera administration och onödig byråkrati i Sveriges myndigheter. Det är viktigt både för att reducera kostnader inom det offentliga och för att skapa bättre service och ökad tillgänglighet för medborgare som behöver myndigheternas stöd.
Riksrevisionens generella slutsats i rapporten Administrationen i statliga myndigheter – en verksamhet i förändring (RiR 2021:3) är att de åtgärder som regeringen har genomfört ”inte är tillräckliga för att säkerställa en bra balans mellan administration och kärnverksamhet”. Riksrevisionen menar att administrationen har ökat sedan 2010.
Tillitsreformen är en politisk åtgärd som har haft som syfte att utveckla och effektivisera den offentliga förvaltningen med reducerad detaljstyrning som grund, och är enligt Riksrevisionen regeringens mest prioriterade insats på området. Riksrevisionen anger dock att det är svårt att hitta exempel på att reformen har lett till reducerad administration i myndigheternas verksamhet. Det väcker frågor över hur regeringen prioriterar och arbetar. Utöver nämnda reform menar Riksrevisionen att få tydliga åtgärder har vidtagits för att utveckla styrningen för att minska administrationen.
Riksrevisionen berör även inrättandet av myndigheten Statens servicecenter som ett exempel på centraliseringsåtgärder av administrationstjänster som syftar till att uppnå stordriftsfördelar. Riksrevisionen anger dock att det finns indikationer på att de resurser som har frigjorts som en konsekvens av stordriftsfördelar inte har resulterat i en högre andel kärnverksamhet inom myndighetsväsendet.
Regeringen anger i skrivelsen att minskad administration inte bör ses som ett självändamål utan att det viktiga är att hushålla väl med statens medel. Det är dock en märklig utgångspunkt eftersom administrationen i sig kan vara en belastning, även om den inte är markant kostnadsdrivande. Moderaterna välkomnar att regeringen fastslår vikten av att hushålla med statens medel – det är dock en ambition som inte omsätts i praktiken givet regeringens ekonomisk-politiska prioriteringar med återkommande långtgående skattehöjningar och kraftigt ökade utgifter bortom statens kärnuppgifter.
Regeringen hävdar i skrivelsen att den utgår från att myndigheterna utformar administrationen så att den inte utgör ett hinder för kärnverksamheten utan i stället stöder densamma. Den utgångspunkten hade varit förståelig om den backats upp med en tydligare politisk ambition och åtgärder för att undanröja administration som tränger undan resurser från myndigheternas kärnverksamhet. Det är uppenbart att regeringen inte har prioriterat minskad administration inom myndigheterna. Här finns ett stort arbete att göra. Regeringen bör tydliggöra hur det arbetet ska se ut och koppla åtgärderna till mer konkreta mål om en minskad administration. Riksrevisionens rekommendationer utgör en bra början för det arbetet.
|
Elisabeth Svantesson (M) |
|
|
Edward Riedl (M) |
Jan Ericson (M) |
|
Magdalena Schröder (M) |
Sofia Westergren (M) |