Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att göra det obligatoriskt för kommuner att ha metoder för att identifiera och ge stöd till barn och unga som lever i familjer med missbruksproblematik, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
I Sverige lever många barn och unga tillsammans med en eller flera vuxna som har ett risk- eller missbruk av alkohol eller andra droger. Hur många är svårt att veta. Antalet kan vara någonstans mellan 100 000 och 400 000 stycken.
När det gäller hur många barn som är drabbade är det svårt att veta. I en undersökning som CAN gjorde för två år sedan på uppdrag av initiativet Barndom utan baksmälla, nämner man tre olika nivåer:
Drygt 20 procent av alla barn i Sverige, upp till 430 000 barn, har någon gång under uppväxten haft minst en förälder med alkoholproblem. Det är vart femte barn.
15 procent av alla barn i Sverige, alltså 320 000, har påverkats negativt i någon utsträckning av att ha vuxit upp med minst en förälder med alkoholproblem.
10 procent, 215 000, av alla barn i Sverige uppger att de har påverkats mycket negativt av att växa upp i en familj där en förälder har alkoholproblem.
Detta påverkar barnen på olika sätt beroende på graden av problem. Några vill inte ta hem kompisar efter skolan av rädsla för att mamma eller pappa ska vara arg och lynnig. Andra får ta hela ansvaret för hem och småsyskon eftersom föräldrarna är oförmögna att göra detta.
En positiv utveckling har skett så till vida att problemen i dag är uppmärksammade och erkända, kanske för att vi förstår att missbruksproblem är en sjukdom. Lite av det tabu som tidigare har funnits i fråga om att tala om problemen är på väg bort även om det är en bit kvar.
Det krävs många åtgärder för att färre barn ska behöva växa upp med föräldrar som till exempel har en riskfylld alkoholkonsumtion. En restriktiv alkoholpolitik är självklart grunden för att förhindra att problem uppstår. Snabb och bra behandling för att de vuxna som har problem ska kunna bli friska igen är en annan. För de barn och unga där problemet är ett faktum kan samtalsgrupper eller andra metoder vara ett sätt att få stöd.
Junis gör sedan några år tillbaka en årlig kartläggning av hur kommunerna arbetar med stöd till barn som växer upp under de här förhållandena. Den senaste undersökningen visade att knappt 3 500 barn i Sverige fått stöd. Stödet kan ha bestått i att man har fått stödsamtal, en stödgrupp, en kontaktperson/kontaktfamilj, en familjegrupp, stöd inom elevhälsan eller något annat. Utifrån den siffran är det tydligt att det finns mycket kvar att göra.
Att synliggöra barnen och den problematik som deras föräldrars missbruk skapar är viktigt. Att alla kommuner i hela Sverige kan erbjuda stödsamtal eller på annat lämpligt sätt möta de utsatta barnen bör vara en självklarhet.
|
Elin Lundgren (S) |
|