Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra till regeringen att vidta åtgärder för att inte missgynna svenska studenter som studerat i utlandet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Det är viktigt att Sverige klarar att attrahera utländska studenter och då självklart även svenska studenter som studerat utomlands. Tyvärr stöter många på flera problem i samband med konvertering av utländska betyg och kurser. Själva processen tar för lång tid. Det riskerar att leda till att ansökningstiden hinner gå ut innan de utländska betygen är översatta och validerade. Trots att Universitets- och högskolerådet (UHR) har infört en ny webbtjänst är handläggningstiden fortfarande 2–5 månader (mars 2021).
Men det är likaså viktigt att inte missgynna studenter med goda resultat genom att fördelningen av svenska betyg får avgöra omräkningstabeller. Från och med antagningen till höstterminen 2019 gäller ändrade föreskrifter, vilket får till följd att omräkningstabellerna bland annat missgynnar elever som har studerat vid en amerikansk high school.
När UHR har jämfört fördelningen av betyg från USA med den svenska fördelningen har det visat sig att andelen med högsta betyg från USA överskrider den svenska andelen med högsta betyg. Det är endast 0,3 % av svenska sökande som har 20,00 medan den jämförda fördelningen av betyg från USA visar att över 12 % har maxbetyg. För att spegla fördelningen av svenska betyg har omräkningstabellen för USA fått ett lägre preliminärt jämförelsetal för maxbetyget.
Det finns även problem i hur man omräknar högskolepoäng, vilket är av stor vikt för att få behörighet till vissa program och kurser i Sverige. Här vittnar utlandssvenska studenter om att kurser de läst i utlandet som motsvarar samma kurs i Sverige valideras med olika högskolepoäng. Det kan exempelvis leda till att man inte har behörighet att läsa fristående kurser i Sverige på den akademiska nivå som man redan har en utländsk examen på. Ofta är det mindre detaljer som avgör. I värderingen av utländska utbildningsmeriter måste fokus ligga på vad som är motsvarande, inte vad som är samma sak. Sammantaget innebär ovan beskrivna problem att Sverige riskerar att gå miste om högpresterande, ambitiösa och målmedvetna elever och studenter som skulle vara en tillgång för landet.
I syfte att skapa rimliga och mer rättvisa förutsättningar för studenter att komma tillbaka till svenska universitet och högskolor bör nuvarande riktlinjer och krav på konvertering av betyg och kurser från utländska till svenska ses över. Dessutom behöver UHR:s handläggningstider kortas avsevärt. I en global värld måste erfarenhet från internationella skolor och universitet ses som den konkurrensfördel den är, och inte som ett sänke.
|
Kerstin Lundgren (C) |
|