Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utse riksdagens presidier utifrån proportionalitet och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.
Lagen (1992:339) om proportionellt valsätt finns som en säkerhet för att ett eller flera enskilda partier inte skall missgynnas när mandat skall fördelas i de kommunala nämnderna efter ett allmänt val. Även om lagen har sina begränsningar och negativa aspekter så finns ändå möjligheten att säkerställa att väljarnas röst respekteras och att övriga partier inte slås ihop i en valteknisk samverkan för att stänga ett eller flera enskilda partier borta från inflytande.
På riksdagsnivå finns inte någon direkt motsvarighet till lagen om proportionellt valsätt. Sverigedemokraterna blev i riksdagsvalet 2018 tredje största parti men erhöll trots det inga positioner som varken ordförande, vice ordförande eller andre vice ordförande i något av riksdagens utskott. Under mandatperioden 2014–2018 erhöll Sverigedemokraterna positionen som andre vice talman i riksdagens kammare, men efter valet 2018 erhöll Sverigedemokraterna ingen talmansroll, trots att en tredje vice talman infördes och trots att Sverigedemokraternas valresultat ökat sedan föregående mandatperiod, vilket tydligt visar att valen inte alls återspeglar det faktiska valresultatet.
I Norges parlament, stortinget, utses utskottens presidium utifrån valresultatet och inte utifrån partiers politiska samverkan, detta för att säkerställa att såväl folkets vilja som det demokratiska utfallet respekteras.
Sverige bör ta inspiration av det norska systemet för hur presidium tillsätts i landets högsta beslutande församling och därmed säkerställa att folkets vilja återspeglas i sammansättningen i alla riksdagens organ.
|
Michael Rubbestad (SD) |
|