I propositionen förslås bl.a. att det införs en presumtion om att pågående markanvändning är skogsbruk vid prövning av rätten till ersättning avseende produktiv skogsmark i fjällnära skog. Detta ser vi som centralt och i linje med vår politik, varför vi inte avslår propositionen i sin helhet.
Vi anser att det svenska skogsbruket ska värnas och bidra till svensk konkurrenskraft, goda miljöstandarder, svensk självförsörjning och export. Mer än två tredjedelar av Sveriges yta består av skog, varför ett framgångsrikt skogsbruk är en förutsättning för att hela Sverige ska leva.
Skogen är av stor betydelse för landets ekonomi, sysselsättning, friluftsliv, turism, kulturarv och biologisk mångfald. Skogsbruket är en av våra viktigaste näringar, och tillsammans med tillhörande industri är det Sveriges största industriella arbetsgivare utanför storstäderna. Skogsbruket är även en viktig inkomstkälla för väldigt många jordbrukare och bidrar till att upprätthålla ett lönsamt jordbruk med inhemsk livsmedelsproduktion. Dessutom bidrar det till de för artskyddet och turismen angelägna öppna jordbrukslandskapen.
Målet med skogspolitiken måste vara att Sveriges skogar ska skötas så att såväl ekonomiska och miljömässiga som sociala mål tillgodoses. Detta är vad vi menar med en skogspolitik med helhetssyn.
Tyvärr finns det i propositionen ett flertal förslag som går direkt emot vår syn på svensk skogspolitik. Regeringen ser bl.a. att det för närvarande inte finns skäl att avskaffa tillståndskravet avseende avverkning i fjällnära skog utan att kravet bör finnas kvar. Vi anser att denna fråga bör utredas vidare med ambitionen att samma regler bör gälla över hela landet, dvs. att ansökan om avverkningstillstånd bör kunna ersättas med avverkningsanmälan. Även förslaget om uppgifter som bör offentliggöras rörande beslut om tillstånd till avverkning i område där Skogsstyrelsen tidigare har avslagit en ansökan om tillstånd till avverkning i fjällnära skog anser vi är fel väg att gå. Beträffande förslaget rörande ersättningsformernas utformning så delar vi remissinstansernas oro kring riskerna med en försämring i ersättningsrätten för den enskilde. I detta sammanhang vill vi avslutningsvis lyfta frågan rörande den s.k. toleransnivån, vilket är vad Skogsstyrelsen kan kräva av en markägare utan att denne har rätt till ersättning. Systemet med toleransnivå missgynnar i synnerhet små markägare i norra Sveriges inland och bör utredas.
|
Martin Kinnunen (SD) |
Mats Nordberg (SD) |
|
Staffan Eklöf (SD) |
Yasmine Eriksson (SD) |
|
Runar Filper (SD) |
|