Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sex månader efter ikraftträdandet återrapportera lagändringen gällande efterlevandestödets ekonomiska utfall och tillkännager detta för regeringen.
Sverigedemokraternas ursprungliga ställningstagande i frågan lyftes med anledning av uppgifterna som framkom i Pensionsmyndighetens och Försäkringskassans rapport Underhåll och efterlevandestöd för nyanlända barn 2016. I rapporten framkom det att det dåvarande regelverkets utformning gav incitament till att lämna oriktiga uppgifter gällande utbetalningar av efterlevandestöd för personer med avlidna föräldrar som aldrig bott i Sverige och därmed inte har rätt till barnpension utan måste ansöka om efterlevandestöd. Det tidigare regelverket tillät sex månaders retroaktiv utbetalning, vilket senare ändrades till en månad i det efterföljande betänkandet till proposition 2017/18:150. Sverigedemokraterna ställde sig bakom förslaget om skärpta regler men ansåg att de föreslagna skärpningarna inte skulle vara tillräckliga för att komma åt problemet med oriktiga uppgifter för att tillgodogöra sig efterlevandestöd. I det särskilda yttrandet framförs det att det bör utredas hur efterlevandestödet kan kopplas till ett svenskt medborgarskap alternativt medborgarskap i annat EU/EES-land, detta mot bakgrund av att Försäkringskassan i rapporten påvisar svårigheter att bevisa eventuell riktighet i myndighetsbeslut från tredjeland, gällande eventuellt avlidna föräldrar som inte bott i Sverige.
Sverigedemokraterna ställer sig bakom de sakförhållanden som anförs i propositionen gällande vikten av ett likriktat system, och att det inte var lagstiftarens intention att efterlevandestödet ska verka som ett slags buffert. Specifikt i de fall då barnens uppehälle redan tillgodoses av det allmänna. Men samtidigt framför flera av remissinstanserna relevanta synpunkter gällande bristen på djupgående konsekvensanalyser för de barn som bl.a. är placerade enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Sverigedemokraternas ursprungliga intention med tillkännagivandet var att få bukt med det fusk som uppstod vid ansökningar om efterlevandestöd från tredjelandsmedborgare, inte begränsa den redan dåliga ekonomiska situationen för barn på LSS-boenden som har föräldrar som avlidit i Sverige men där barnpensionen är så låg att de av den anledningen fått rätt till kompletterande efterlevandestöd. Därför anser vi att regeringen sex månader efter lagens verkställande ska återrapportera det ekonomiska utfallet för ovannämnda grupp till riksdagen.
|
Julia Kronlid (SD) |
Ludvig Aspling (SD) |
|
Jennie Åfeldt (SD) |
Jonas Andersson i Skellefteå (SD) |