Sverigedemokraterna har tidigare reserverat sig mot beslutet att höja pensionsåldern och införa systemet med riktålder. Det finns en logik i att en person som lever längre och har hälsan i behåll ska kunna skjuta på pensionen och arbeta om viljan finns. Det ska dock ske genom positiva incitament och fri vilja, inte genom statligt tvång. Inkomstpensionssystemets konstruktion innebär att det är den enskilde själv som betalar merkostnaden för en tidig pensionering och tillgodogörs vinsten av en uppskjuten pension. Inspektionen för socialförsäkringen anför i sitt remissvar på propositionen att en höjd lägsta ålder minskar valfriheten för tidig pensionering. Sverigedemokraterna anser att pensionsåldern mer måste handla om valfrihet under ansvar för att lättare kunna anpassa pensionsåldern efter olika behov och möjligheter. Det finns ingen rimlighet i att höja pensionsåldern på grund av att det finns en stor andel av befolkningen i arbetsför ålder som inte arbetar, dels ett pensionssystem som inte säkerställer en skälig levnadsnivå, trots ett helt arbetsliv. Landsorganisationen i Sverige avstyrker i sitt remissvar förslaget på grund av att vissa yrkesgrupper inte har möjligheten att arbeta ett extra år. Regeringen föreslår även en höjd åldersgräns för tidigaste uttag av garantipension. Sveriges Kvinnolobby och Saco DIK lyfter att det främst är kvinnor som har garantipension och att det ofta är dessa kvinnor som har slitsamma yrken och därmed svårt att arbeta till pensionsåldern. Det är därför svårt för dem att förlänga yrkeslivet ytterligare ett år. De påpekar också att livslängden inte har ökat på samma sätt i just dessa grupper över tid.
Pensionsåldershöjningen kommer därför att slå extra hårt mot kvinnor i slitsamma yrken. Det är därför beklagligt att regeringen lägger fram förslaget om höjd pensionsålder innan förslaget om trygghetspension lagts på riksdagens bord. Mot bakgrund av detta vill Sverigedemokraterna avslå förslaget om justerade åldersgränser i pensionssystemet.
Sverigedemokraterna ställer sig däremot principiellt positiva till regeländringar och positiva incitament som kan underlätta ett förlängt arbetsliv och skulle hellre se att regeringen tagit fram reformer för att göra regelverket vad gäller socialförsäkringar, hjälpmedel och olika former av stöd till personer med funktionsnedsättning mer flexibelt anpassat för dem som kan och vill arbeta längre. Rätt att gå ned i deltid och skattelättnader är andra sätt att uppmuntra till ett längre arbetsliv. Regeringen bör återkomma till riksdagen med genomförbara förslag på incitament till ett längre arbetsliv i stället för en generellt höjd pensionsålder och justeringar i kringliggande system.
För att stärka pensionerna långsiktigt för alla anser vi också att det är nödvändigt med stärkta pensionsavsättningar. Flera remissinstanser lämnar liknande synpunkter till regeringens proposition, däribland TCO och pensionärsförbunden. Organisationerna anser att tillräckliga pensionsnivåer inte uppnås endast genom att förlänga arbetslivet utan att dagens pensionsavgift också måste höjas. Genom att växla mellan en lägre allmän löneavgift och högre pensionsavsättningar inom arbetsgivaravgifterna går det att uppnå högre pensioner och samtidigt undvika att företagarna drabbas av högre skatter. Resultatet blir då att samma person får en lika hög eller högre pension utan att den generella pensionsåldern behöver höjas.
|
Julia Kronlid (SD) |
Jennie Åfeldt (SD) |
|
Ludvig Aspling (SD) |
Jonas Andersson i Skellefteå (SD) |