Riksdagen avslår prop. 2021/22:179 ett bättre premiepensionssystem.
Regeringen presenterade det första steget i reformeringen av premiepensionssystemet 2018 genom flera förslag på skärpningar. Avsikten var att komma åt oetisk marknadsföring och bedrägligt beteende och ge konsumenter korrekt information. Detta berodde på att man ansåg att systemet, som det såg ut då, innehöll stora brister. Detta var bra och nödvändiga åtgärder för att komma till rätta med de problem som funnits med oseriösa fonder. Därefter presenterades det första utredningsförslaget på hur regelverket för premiepensionen skulle förändras 2019. Där föreslogs ett nytt upphandlat fondtorg som skulle hanteras av en ny myndighet. Detta föreslogs innan man utvärderat effekterna av de första åtgärderna. Sverigedemokraterna kritiserade detta då det blev tydligt att det nya fondtorget kraftigt skulle begränsa konsumenternas valfrihet. Reformen skulle dessutom genomföras utan att något ordentligt underlag om att detta ytterligare steg verkligen var nödvändigt efter det första steget med skärpta åtgärder mot oseriösa aktörer.
Även i detta ärende framkommer det både avstyrkanden och kritiska röster från flera remissinstanser som anför att regeringens förslag kraftigt kommer att begränsa pensionsspararnas valmöjligheter. Regeringen har dock inte tagit till sig av kritiken utan menar att man har på fötterna trots att tunga remissinstanser kommit med allvarlig kritik. Exempelvis lyfter Upphandlingsmyndigheten gällande upphandlingsregelverket farhågor gällande förslagens förenlighet med unionsrätten, vilket i yttersta fall skulle kunna medföra att svensk lagstiftning därefter underkänns av EU-domstolen. Fondbolagens förening har lyft fram att en rejäl kvalitetshöjning och skärpning av kraven på fondtorget redan har införts av Pensionsmyndigeten för ett par år sedan, med stöd av fondbranschen. Därmed säkerställs att oseriösa aktörer inte tar sig in i pensionssystemet. Att införa tekniskt komplicerade upphandlingar av premiepensionsfonder ger ingen ytterligare vinst vad gäller att hålla oseriösa aktörer borta. Man straffar i stället pensionsspararna genom att minska deras inflytande över sina egna pensioner och försämra fondutbudet, vilket i sin tur riskerar att leda till försämrade pensioner då framgångsrika fonder riskerar att uteslutas redan i upphandlingskriterierna. Svenskt Näringsliv skriver bl.a. att arkitekturen ser ut att vara skapad för att begränsa valmöjligheterna, där konsumentens beslut indirekt ska påverkas. Vi anser därför att riksdagen ska avslå regeringens förslag mot bakgrund av detta.
|
Julia Kronlid (SD) |
Ludvig Aspling (SD) |
|
Jennie Åfeldt (SD) |
Jonas Andersson i Skellefteå (SD) |