Motion till riksdagen
2021/22:4534
av Fredrik Malm m.fl. (L)

med anledning av prop. 2021/22:157 Tydligare krav på fristående förskolor, skolor och fritidshem med konfessionell inriktning


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sammanhållen skoldag utan konfessionella inslag och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Regeringen lämnar i denna proposition förslag till ändringar i skollagen (2010:800) som syftar till att öka kontrollen av konfessionella inslag i skolväsendet.  En informations­skyldighet föreslås införas för huvudmän till vårdnadshavare och elever om konfessio­nella inslag. Det föreslås vidare en huvudregel om att konfessionella inslag ska vara skilda från övriga aktiviteter inom utbildningen, i syfte att eleverna ska ha reella möjligheter att välja om de vill delta i sådana inslag eller inte.

Därutöver införs nya krav uppgifter vid ansökan och demokratikrav i samband med lämplighetsprövningen samt möjlighet att begära ut flera uppgifter ur belastnings­registret. Enskilda skolor som redan godkänts som huvudmän och som avser att bedriva eller som redan bedriver verksamhet med konfessionell inriktning föreslås behöva anmäla det till tillsynsmyndigheten för att få fortsätta att göra det.

Därtill föreslås definitionerna av undervisning och utbildning i skollagen förtydligas och det föreslås införas nya definitioner av begreppen konfessionellt inslag och konfessionell inriktning. Definitionen tydliggör att förskolor, skolor och fritidshem med offentlig huvudman har möjlighet att genomföra avslutningar och uppmärksamma traditionella högtider i gudstjänstlokaler, så länge det inte förekommer konfessionella inslag.

Liberalerna har länge arbetat för en skärpt lagstiftning avseende fristående skolor med konfessionell inriktning. Förslagen i denna proposition berör dock endast vissa begränsade aspekter, och våra synpunkter begränsas följaktligen till dessa framlagda förslag. Vår bredare politik avseende fristående förskolor, skolor och fritidshem med konfessionell inriktning tar vi upp i ett annat sammanhang.

Dagens lagstiftning ger skolor med enskilda huvudmän rätt att ha konfessionella inslag utanför den direkta undervisningen, som ska vara icke-konfessionell. Det finns exempel på skolor där sådana konfessionella inslag i sin helhet förläggs utanför den del av dagen som innehåller schemalagd undervisning, medan andra konfessionella skolor förlägger hela eller delar av de konfessionella inslagen på raster mellan lektioner med icke-konfessionell undervisning. Liberalerna anser att regeringens nya definitioner av begreppen konfessionellt inslag och konfessionell inriktning därför inte tar hänsyn till hur skoldagen kan se ut på en konfessionell skola.

Liberalernas uppfattning är att en sammanhållen skoldag med icke-konfessionell undervisning är den ordning som bör föredras. Eventuella konfessionella inslag får då läggas före skoldagens början eller efter dess slut. Det skapar en tydligare gräns mellan det konfessionella och icke-konfessionella och underlättar jämfört med regeringens förslag för elever som vill välja bort det frivilliga konfessionella inslaget. Med en sammanhållen skoldag utan konfessionella inslag blir det tydligare för eleverna att eventuella konfessionella inslag utanför själva undervisningen, såsom en gemensam morgonbön eller annan religiös aktivitet, är frivilliga inslag som ligger utanför den sammanhållna skoldagen.

 

 

Fredrik Malm (L)

Johan Pehrson (L)

Lina Nordquist (L)

Maria Nilsson (L)

Gulan Avci (L)

Christer Nylander (L)

Mats Persson (L)

Allan Widman (L)