Motion till riksdagen
2021/22:4523
av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD)

med anledning av prop. 2021/22:174 Ett moderniserat konsumentskydd


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen avslår proposition 2021/22:174 Ett moderniserat konsumentskydd.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör be EU om tidsdispens och ta fram ett mer genomarbetat och välavvägt förslag, som innebär att implementeringen av det aktuella EU-direktivet sker på ett för Sverige gynnande vis, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett nytt förslag inte ska missgynna företag och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Regeringens förslag syftar till att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2161 om ändring av rådets direktiv 93/13/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 98/6/EG, 2005/29/EG och 2011/83/EU vad gäller bättre upprätthållande och modernisering av unionens konsumentskyddsregler i och med den ökade digitaliseringen.

Till delar innebär förslaget ett stärkt konsumentskydd, men till stora delar innebär förslaget även ett tillkrånglat regelverk, vilket är till nackdel för konsumenter, företag­are och det svenska samhället. Regelverket är redan i dag både omfattande och krångligt för många att ta till sig. Att ytterligare bygga på detta med försvårande åtgärder för­sämrar konsumentskyddet och näringsidkares möjligheter att leva upp till ett bra kon­sumentskydd. Även Lagrådets synpunkter visar att regeringsförslaget är ostrukturerat, innebär ett lapptäcke där man genomfört direktivet med ett dåligt resultat och att reger­ingen borde ta ett bättre helhetsgrepp. Liggande förslag kommer att innebära behov av omfattande insatser i form av utbildning, anpassning av marknadsföring och avtals­villkor. Dessutom antas antalet domstolsmål öka, vilket innebär kostnadsökningar.

Remissinstanser lyfter exempelvis att de svenska skrivningarna till delar är mer svårtolkade än det som noteras i direktivet, att vissa begrepp behöver ses över och definieras samt att förtydliganden behövs gällande digitala tjänster och digitalt innehåll. Vidare lyfter de att det i delar behövs vägledning till företagen om hur krav ska upp­fyllas, att delar av förslaget kan leda till gränsdragningsproblem och att förslaget går längre än direktivet kräver. Utöver detta menar flera att högre avgiftsnivå jämfört med nivån i direktivet inte är befogat samt att förslaget är oproportionellt och leder till kon­kurrensnackdelar. Flera anser även att föreslagna ändringar inte kommer att underlätta eller leda till kostnadsbesparingar samt att alternativa lösningar och konsekvenser noggrant borde analyserats och övervägts.

EU-lagstiftning ska inte överimplementeras eller snedimplementeras i svensk rätt, till nackdel för Sverige. Hänsyn måste tas till företag på bättre sätt än regeringen gör. Förslaget innebär inte förenkling av regelverken, inte att hänsyn tagits till småföretag eller att det ges tydliga instruktioner för hur de bör agera, trots att just småföretag till stor del kommer att beröras av förslagen. Farhågor finns om att koncentrationen på marknaden ökar genom förslaget. Stora företag har ekonomiska, juridiska och tekniska resurser att skapa lösningar medan mindre företag saknar dessa resurser. Resultatet av en sådan utveckling skulle inte nödvändigtvis innebära att konsumenterna blir hjälpta. Småföretagarna är viktiga för Sverige. Regler behöver förenklas, inte försvåras, för att gynna ett utökat näringsliv och goda förhållanden för företagande. Även konsumenter gynnas av att företagare kan driva verksamhet under rimliga förhållanden och företagare är måna om sina kunder. Ett överdimensionerat regelverk som inte kan följas trycker undan möjligheterna till konsumentomsorg.

Fler varor och tjänster borde ses över gällande krav vid telefonförsäljning. Sverige­demokraterna har under lång tid drivit frågan om att kraven vid telefonförsäljning av lotter även ska gälla politiska partier. I dag sker en oetisk försäljning av lotter, där politiska partier är undantagna från kraven i fråga om telefonförsäljning. Det är proble­matiskt, inte minst med tanke på att det ytterligare kan drabba personer som redan är spelberoende. Sådan försäljning av lotter borde liksom annan telefonförsäljning om­fattas av skriftlighetskrav och inte vara undantagen från förbudet mot försäljning av lotter och spel på kredit. Riksdagen uppmanade i betänkande 2020/21:CU12 Konsu­menträtt i ett tillkännagivande till regeringen att den i sitt pågående arbete särskilt ska se över om krav på skriftliga avtal vid telefonförsäljning av lotter och andra spel kan komma att gälla och ska återkomma till riksdagen om det. Det är anmärkningsvärt att regeringen i samband med aktuell proposition inte tar med ett förslag om införande av krav på skriftliga avtal vid telefonförsäljning av lotter och spel.

 

 

Mikael Eskilandersson (SD)

Angelica Lundberg (SD)

Roger Hedlund (SD)