Riksdagen avslår propositionen.
Sverigedemokraterna anser att ett europeiskt samarbete i första hand bör vila på mellanstatlig grund, där Sverige kan delta i den mån det från svenskt perspektiv är lämpligt. EU bör å sin sida framför allt fokusera på den inre marknaden och på att skapa och bibehålla förutsättningar för handel och utbyte över nationsgränserna.
EU har, sedan Sverige anslöt sig, vuxit till ett stort politiskt och byråkratiskt projekt som inneburit att vi förlorat mycket makt till beslutsfattare i Bryssel. Utvecklingen har skett successivt och utan att svenska folket fått ta ställning.
Sverigedemokraterna har varnat för att införandet av en social dimension i Europasamarbetet även kommer att leda till lagstiftning inom området. När den sociala pelaren beslutades 2017 avfärdades vår kritik eftersom den sociala pelaren i sig inte är rättligt bindande. Trots detta har EU-kommissionen presenterat flera lagstiftningsförslag som motiveras med att förverkliga den sociala pelaren. Arbetsvillkorsdirektivet är ett av dem. Direktivet syftar till att införa nya minimivillkor i EU, som lägger ett gemensamt golv för anställdas rättigheter inom EU.
Vi ser främst två problem med den sociala pelaren och lagstiftningsförslagen som är sprungna därur. För det första anser vi att de frågor som lyfts fram i den sociala pelaren är nationella frågor där respektive medlemsland själva måste avgöra både inriktningen och resurserna som avsätts för genomförandet eftersom reformer inom det sociala området generellt tenderar till att medföra kostnader. För det andra anser vi att förslag av den här karaktären inom det arbetsmarknadspolitiska området riskerar att hota den svenska modellen särskilt eftersom konsekvenserna är svåröverskådliga.
I Sverige hanteras villkoren på arbetsmarknaden av arbetsmarknadens parter. Vi värnar den ordningen och yrkar därför avslag till regeringens lagstiftningsförslag.
|
Magnus Persson (SD) |
Ann-Christine From Utterstedt (SD) |
|
Christina Tapper Östberg (SD) |
|